Arbeidskravsanalyse i moderne langrenn

Arbeidskravsanalyse i 

moderne langrenn 

H.-C. Holmberg 

KRAVANALYS 

© H.-C. HOLMBERG 


1

Kravanalys 

- med internationellt perspektiv 

a) beskrivning av egna grenen 

b) nyckelfaktorer för framgång 

c) internationell omvärldsanalys 

d) nationell kapacitetsprofil; lag & individer 

e) framtida utveckling; prognos & möjligheter 

f) uppföljningsprogram; tester & utvärdering 

Taktik 

KAPACITETSANALYS 

Psyke 

Fysik (styrka/snabbhet/uthållighet) 

Teknik 


Socialt 

Koordination 


2

KÄNNETECKEN 

Framgångsvariabler 

Kravanalys m. 

omvärldsanalys 

Utvecklingstrappa/idé/ 

modell 

LÄNGDHOPP 

MILJÖER MED POSITIV 

PRESTATIONSUTVECKLING 

Finns och används 

Finns och används 

3

Hur är det i langrenn? 

Unik idrott 


4

C-c skiing until 1970´s; 

The skier disappears into 

the forest for 1 or more 

hrs for his fight against 

the hills and the clock. 

The most extreme example 

of an endurance/aerobic 

sport. 

Tävlingsdistanser/-former 

Working time: 

~2min 30s- 4 hr 

K/F 



5

Skidåkaren 


High aerobic capacity 

• Female: 70+ and Male 85+ ml kg-1 min-1 • Medium (to high) anaerobic capacity 

• Medium strength; strong core 

• High technical skill 

• Large training volumes 

• Some differences re. training prio 

• High h semi-specific f training volume l 

comp. to some other sports 

swimmers, runners 


6

Large speed development 

the last 50 years 

Analys av tävlingen 



7

Stöggl. 2009 

ANALYS av ett 

SPRINT-kval 

med en 

SUPER-”GPS” 


8

Högsta hastighet: 12.8 m s -1 

Lägsta hastighet: 2.9 m s -1 

Genomsnittshastighet: Range 6.6-7.9 m s -1 

En av deltagarna 

E E. Jönsson 


Fysiska egenskaper 

9

AEROB 

Vad vet vi? 

10

1. 

Liljestrand & Stenström Stenström. 

Respirationsversuche beim Gehen, Laufen, 

Ski-und Schlittschuhlaufen. 

Skand. Arch. Phys. (1920). 

VO 2 max 

5.6 L min -1 

(6.17 L min -1 ) 

2. 

Cardiac Output 

36 ± 4.7 L 

(42.3 L) 

Stroke volume 

189 ± 18.8 mL 

(212 mL) 


80 mL kg -1 min -1 

(85.1 mL kg -1 min -1 ) © H.-C. HOLMBERG 

11

Strömme et al J Appl Physiol 1977 


Marginelly higher VO 2max today compared to 30-40 yrs ago 

80-85 ml kg -1 min -1 


12

Faktorer som diskuterats ev. ha minskat betydelsen av 

aerob kapacitet : 

- Sprint jmf med traditionella distanser 

- Mindre total stigning på bana 

- Gemensam start start, möjliggör ”drafting” drafting 

-Återkommande möjlighet att ”komma ikapp” i utförskörning 

-Högre krav på förmåga att klara av fartförändringar under lopp 

samt betydelse av spurt – andra ”typer” av skidåkare premieras 

-Utrustning (?), underlag/preparering 

MEN MEN…ÄVEN ÄVEN OM NYA TÄVLINGSFORMER MEDFÖRT ATT 

ANDRA KVALITETER ÖKAT I BETYDELSE 

ÄR AEROB FORTFARANDE VIKTIGAST 

ATT UTVECKLA TILL EN HÖG 

NIVÅ OM MAN SKA PRESTERA I LANGRENN 

TRIATHLON 

OLYMPISK DISTANS 

KAPACITET HERR DAM (%skillnad herr-dam) 

Aerob kapacitet (löpning) >80 ml kg-1 min-1 >70 ml kg-1 min-1 (~13%) 

Aerob kapacitet (cykel) >75 ml kg-1 min-1 >65 ml kg-1 min-1 Aerob kapacitet (cykel) >75 ml kg (~13%) 

1 min 1 >65 ml kg 1 min 1 PRESTATION 

Simning 

(~13%) 

1500m 

Cykel 

6.4 

6.2 

6 

5.8 

56 5.6 

5.4 

5.2 

5 

4.8 

Diagonal 

skiing 

Running Double 

poling 

VO2max /(L min-1) 

Work modes for determining VO 2 max 

in Classic vs. Free Style 

Classic 

Diagonal 100% 

Double Poling w. kick 90-95% 

DDouble bl PPoling lin ~ 90% 

Free 

V1 95-100% 

V2 95-100% 

V3 ~ 95% 

Leg skiing ~85-90% 



14

Oxygen uptaake 

during arm cranking 

plus leg cycling (l/min) 

5 

4,5 

4 

STAKNING 

Ökad träningsgrad arm 

–VO 2 peak ⇑ 

Effect of changing relative load between arms and legs 

”Wi ”Window” d ” 

OXYGEN UPTAKE DURING MAX. RUNNING 

3,5 

50 60 70 80 90 100 110 

Fraction of total work rate on legs (%) 

75 ⇒85-95% 


15

ÖVERKROPPEN 

Scand J Med Sci Sports 2006 

20 weeks increased DP-training 


HÖG PLASTICITET & 

FÖRBÄTTRINGS-POTENTIAL 

Triceps brachii 


16

Accepted 

in 

DP with locked knee and ankle joints 

DP LOCKED vs DP FREE 

April 2006 

Contribution of the legs to DP performance 

5 

4.5 

4 

3.5 

3 

2.5 

2 

1.5 

1 

0.5 

0 

VO2 (l/min) 

* 

Locked 

Free 

VO 2peak 

+ 8.6% 



17

7 

6,5 

6 

5,5 

5 

4,5 

4 

VO 2 peak möjligt att påverka! 

* 

(20 veckors specifik träning) 

* 

NS 

Double Poling C Leg skiing F Diagonal C 

Exempel 

KANOT 

HERR VO 2 löp 

(kanot % av löp) 

l·min -1 ml·kg -1 min -1 

200 m (~35-40s) ( ) >5.1 (96%) ( %) >65 

1000 m (~3.30-3.40) >6.0 (93%) >70 

DAM VO 2 löp 

(kanot % av löp) 

l·min -1 ml·kg -1 min -1 

200 m (~40-45s) >3.6 (97%) >55 

1000 m (~3.55-4.05) >4.3 (98%) >60 


Pre-test 

Post-test 

Unpublished data HC Holmberg 

OBS ratio K/L 

ej ♀

Vi vet att VO2max är viktigt k f för att 

presetera på längre distanser 

i langrenn – hur är det i sprint? 

VO 2max är viktigt även i sprint 

SPRINTERS 

WC LEVEL 

VO2max (L min-1 ) 5.88 ± 0.40 

VO2max (ml kg-1 min-1 ) 71 ± 3 

SPRINTERS 

NATIONAL LEVEL 

5.44 ± 0.43 

66 ± 3 


19

What is Sprint in XC? 

FIS Sprint Seminar 

Molde 2003 


Rapport från 

Svensk Sprint 

HR 120 3 hrs 

HR 0-10% from max during the 

heats 

La > 10 mmol L -1 

RPE L-A-L >17 each heat 

20

Sveriges sprintmedaljörer HERR på VM och OS 

>6 l min -1 och 70-75 ml kg -1 min -1 . © H.-C. HOLMBERG 

h b d l f 

Vi vet att VO 2max har betydelse för 

prestation i ett enskilt heat 

21

1. 

2. 

1.5 km SPRINT rullskidor 

WC SPRINTBEITOSTÖLEN 2009 

ST 

T 

Sandback et al. 

(unpublished 2010) 



22

…att betydelsen ökar med antal heat 

“sprint skiers should develop their 

neuromuscular system to produce power and 

anaerobic metabolism at a level that ensures 

qualifying for the quarterfinals. Aerobic 

characteristics become more important the 

longer the XC skiing sprint competition went 

on” 

Inomhus + Platt + 

Rel. högt rullmotstånd 

“high anaerobic capacity may be associated 

with good performance in the first heats, 

and aerobic power with good performance in 

the last heats, of cross-country skiing sprint 

competition” 

1. © H.-C. HOLMBERG 

23

Idag d k kan vi t.o.m. studera d var i ett lopp l 

aerob är av betydelse… 

Andersson et al. (unpublished 2010) 

m. d-GNSS 

S b d ll VO ( Lk 1 Samband mellan VO2max (mL·kg i 1 ) h i k i 

-1 ·min-1 ) och minskning av 

åkhastighet i uppförsbackarna på 2:a, jmf med 1:a varvet på en 

sprintbana (2x750m) (r = -0.78). 


24

Vi studerar d även en ddel l andra d saker k i ett 

VO2max-test, som visat sig ha smb med 

UTH-prestation 

WC Sprint skidåkare 

-8% högre VO 2peak G3 

- 2x längre platå-tid 


25

2. VO 2 kinetik 

VO V 2 

COURSE 

SIMULATOR 

Påå Swedish h Winter 

Sports Research Centre, 

Mittuniversitetet 

i Östersund 

INNOVATIVT 


1. VO 2 max 

Tid 

3. % utnyttjande av VO 2 

4. Prestations VO 2 


26

Vi har hittills enbart pratat om VO 2 max/peak 

Hur är det med syrekonsumtionen och blodflödet 

i olika kroppsdelar under skidåkning? 

Skillnad i olika deltekniker? 



27

Subclavian vein 

blood sampling 

saline infusion + thermistor for 

blood flow measurement 

Right atrium 


Femoral vein 

saline infusion + thermistor 

for blood flow measurement 

VO2 (l.min -1 V ) 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

‡ Jmf med BEN 

§ Jmf med DP 

-----------Submax -------------- -Max- 

‡ 

§ 

‡ 

§ 

Resting 

Vila 

Arm+Leg 

Diagonal Stakning 

Arms Arm+leg 

Diagonal Diagonal 

Legs 

Diagonal 

Max 

u. stavar 

‡ 

§ 

‡ 

§ 

§ 

§ 

Ante-cubital vein 

[1-13C]lactate infusion 

Femoral vein 

blood sampling (distal) 

FFemoral l artery 

blood sampling + 

Blood pressure 

Cardiac output 


2-Femoralis venous flow 

2-Subclavian venous flow 


28

n -1 Bloood 

flow (l.min ) 

35 

30 

25 

20 

15 

‡ Jmf med BEN 

§ Jmf med DP 

Cardiac output 

2-Femoralis venous flow 

2-Subclavian venous flow 

-----------Submax -------------- --Max-- 

‡ 

§ 

10 ‡ 

‡ 

§ § 

5 

0 

Continous 

regulation 


Resting 

Vila 

Arm+Leg 

Diagonal Stakning 

Arms Arm+leg 

Diagonal Diagonal 

Legs 

Diagonal 

Max 

u. stavar 

‡ 

§ 

§ 

§ 


Crtical task: 

Maintain the blood pressure 

Vaso-dilation 

vs. 

Vaso-constriction 

29

Är blodflödet tillräckligt 

vid maximalt helkroppsarbete 

(diagonalskidåkning)? 

ood flow (L·min -1 Blo 

) 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Torso + Head 

Arms 

Legs 

+ 4 l/min 

Torso + Head 

Arms 

Legs 

DIAmax Teoretiskt 

maximalt 

blodflöde 

Vad tror vi om 4-8 4 8 år? 

XXXX 2018 


30

VO 2max fortsatt av STOR betydelse 

Ökad VO 2 peak i olika deltekniker – bättre identifiering av 

”weak links” – förutsättning = mer specifik testning 

Individanpassad utveckling – specialanpassad träning mot 

mästerskap 

Öka vVO2 peak i olika deltekniker 

Ökad kunskap om ”utilization” av VO2 peak & Performance 

VO VO2 Betydelsen av VO2 kinetik ex. i sprint? 

Mer information om den tävlingsspecifika situationen 

ANAEROB 


31

Vad vet vi? 

Höga laktatnivåer tidigt 

under ett distanslopp © H.-C. HOLMBERG 

32

RUSKO 2002 

(g:a tävlingsformerna) 

Aerobic/Anaerobic 

(%) 

Sprint ? 10-20 mmol L-1 5 km 90/10 

10 km 95/5 9-15 mmol L-1 30-50 km >98%

Hur är det i sprint? 


34

Subclavian vein 


saline infusion + thermistor for 

blood flow measurement 

Right atrium 


Femoral vein 

saline infusion + thermistor 

for blood flow measurement 


Ante-cubital vein 

[1-13C]lactate infusion 

Femoral vein 

blood sampling (distal) 

FFemoral l artery 

blood sampling + 

Blood pressure 


35

Dynamisk situation mellan olika delar av kroppen 


mmol.min 

10 

-1 

Neet 

lactate release Net lactate uptake 

8 

6 

4 

2 

0 

-2 

-4 

-6 

-8 

Rest 

Leg 

Arm 

# 

# 

# 

# 

* * 

Continuous Arm+Leg Arm Arm+Leg 

0 12 24 36 40 46 54 

Exercise time (min) 

Arteriell blodlaktatkoncentration 

”Release” vs. Upptag 

Anaerobt – ”ett aerobt 

misslyckande” (citat känd 

professor) 


Synen på ”laktat” har modifierats – 

”an anaerobic ”end product and an 

aerobic substrate” - inte nte bara ngt 

negativt. 

Begreppet centralt vs. 

perifer/lokalt har förändrats 

Både Aerob och Anaerob behövs 

för att prestera. 

Aerob träning kräver mer tid - hur 

mkt AE-AN; individuellt resp. 

beroende av distans 

Nya mer tidseffektiva modeller 

för anaerob träning 

36

Skelettmuskulaturen är det viktigaste organet i kroppen 

för att ta upp laktat 

Snabba fibrer producerar laktat – långsamma tar upp 

- Produktion och ”release” av laktat tilll 

cirkulation/blod (anaerob ”end-product”) 

- Användning/oxidation av laktat (aerobt substrat) 

Armarma producerar laktat… 



37


Mer överkroppsarbete – 

koncentrationen av blodlaktat ⇑ 


38


Vad bör man tänka på vid testning 

av laktat-tröskel vid löpning? 


39

K-E Ståhl 

Marathonlöpare 

Thomas Wassberg 

Längdskidåkare 

Hypotetisk fråga: 

Vem hade bäst 

llaktattröskel kt tt k l i llöpning? i ? 

K-E Ståhl el. T. Wassberg? 

’When using heart rate to estimate blood lactate 

concentration it is important to be aware of that 

different modes of exercise elicit different blood 

lactate concentration at a given heart rate 

depending on exercise mode used” 


Zones % av HRmax Lactate 

5 92–97% 6.0-10.0 

4 87–92% 3.5-6.0 

3 82–87% 2.0-3.5 

2 72–82% 1.5-2.0 

1 55-72% < 1.5 

Tröskel bör testas specifikt 


Varierar mellan olika arbetsformer 

(löp, cykel, s-gång, kajak, olika deltekniker K/F snö/RS) 

40

WC 

Sprint skiers 

National 

Sprint skiers 

Submax 2.7 ± 0.7 3.9 ± 1.0 

Max 12.3 ± 1.5 12.0 ± 1.9 

G3/”Dubbeldans” 

G3/ Dubbeldans 

5% lutning & 14 km h-1 © H.-C. HOLMBERG 

RECOVERY 

OBS - Skillnad i ”lactate recovery” 

41

Vanligtvis talar man om “recovery” 

efter ett träningspass el. tävling 

Träningsnivå 

Respons 


·L-1 [La] (mmol ) 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

Träningsimpuls 

Korttids 

“overreaching” 

E 

FWT 

* 

* 

* 

* 

* 

Tid 

Super-kompensation 

Recovery/ 

återhämtning 

Återgång 

Skillnad i “recovery” vid kontinuerligt 

arbete med varierad intensitet 

90% 70% 

* 

* 

Björklund et al 2010 (unpublished) 

* 


Landslagsåkare 

jmf med tränade 

Repetitivt 

90 vs. 70% 

of VO 2max 

42

Hur påverkar olika lång tid för 

RECOVERY mellan sprint-heat? 

Skillnad i vila mellan semifinal och 

final i team-sprint; ex. 10 resp. 20 

min. 


Kaliumbalansen restitueras relativt snabbt 


Intracellulärt pH faller beroende på hur fort 

laktat kan transporteras ut ur muskelcellen. 

Arm- och benmuskellaktat kan vara 30-35 (40?) 

mmol l-1 H2O efter ett hårt sprintheat (muskel 

pH p cirka 6.5 (6.4?) ( ) , i vila 7.05). ) 

Normaliseringen till vilovärden är exponentiell 

både för laktat och pH. 

VILA Muskellaktat 

pH 

0 min 36 6.5 

5min 5 min 18 67 6.7 

10 min 9 6.82 

15 min 5 6.95 

20 min 3 7.02 

30 min 2 7.05 

”Half-time” lite drygt 5 min (pH 

ngt snabbare

STYRKA/KRAFT/ 

POWER/SNABBHET 


44

• Swe 1992 – första gång på gym 

• Träningslära SWE; 20 sidor 1996 

• Bok om kombinationsträning 

STY-UTH 1997- 

• Golden 4 (chins, dips, brutalbänk, 

raka benlyft) 

• 2001 Sprint-laget pionjärer 

• Idag Olympiska lyft 

• FFokus k = Styrkeoptimering 

S k i i 

• STY – året runt 

• OBS Inte mkt tid men tränas 

2-3 ggr/w 


Vilka tester används? 

45

Allmän styrka 

1RM UTH-styrka 

• Frivändning –1-1.2 x kroppsvikt Chins (H: 15; D: 10) 

• Benböj – 1-1.5 x kroppsvikt Dips (H: 25; D: 15) 

• Bänkpress – 1.0 x kroppsvikt Brutalbänken (H: 25; D: 25) 

• Bänkdrag - 08-1 0.8 1.0 0 x kroppsvikt Raka benlyft: (H: 10; D: 10) 

Golden 4: (H75; D: 60) 

Specifik styrka (ex. stakergo) 

Peakeffekt 30s (H: >400W; D: >250W) 

Snitteffekt 6 min (H: >250W & >3.0W/kg; >150W & 2.3W/kg) 

OBS – vissa elitlängdåkare 

har högre g värden 

än angivna ”gränsvärden” 

Längdåkare lägre styrkekrav i tester än ex. kajakpaddling 

HERR DAM 

Bänkpress 1.4 x KV (L: >1.0) >1.1-1.2 x KV (L: 0.8-0.9) 

Bänkdrag 1.2-1.4 x KV (L: 0.8-1.0) 1.0-1.2 x KV (L: 0.8-1.0) 

Frivändning >1.2 x KV (L: 1.0-1.2) >1.1 x KV (L: 0.8-0.9) 

Knäböj >1.2 x KV (L: 1.1-1.5) >1.2 x KV (L: 1-1.5) 

Chins >30 (L: 15) >25 (L: 10) 

Dips >45 (L: 25) >35 (L: 15) 

Brutalbänk >35 (L: 25) >35 (L: 25) 

Raka benlyft >25 (L: 10) >25 (L: 10) 

Golden 4 >135 (L: >75) >120 (L: >60) 


STYRKENIVÅER 

KANOT vs LÄNGD 


46

Vad vet vi? 

På gruppnivå skiljer sig ej styrkenivåerna 

mellan de bästa och de näst bästa i sprint 


47

Vi vet att vi kan förbättra 

skidprestation med styrketräning 



48

Effekt av ”skidliknande” 

styrketräning på 

stakprestation p 

49

STAKERGOMETERTRÄNING 

20 s INT Arbetsekonomi ⇑ 

3 min INT VO 2peakstakning ⇑ 

Laktattröskel h-förskjutnng 



50

Vi vet även förmågan att utveckla power har 

samband med idrottares ”form” 

STRENGTH/ 

POWER 

SMB MED FORM ! 



51

Men vilket samband har några av de basala 

styrkeövningar/-testerna som används 

av längdskidåkare avseende prestation & teknik? 

c 


52

Stöggl et al. 2010 


53

G3/”Dubbeldans” 

Brutalbänk – smb med DP Squat Jump – explo ben IMP 

Power ÖK = viktigt i K Stöggl.…Holmberg et al. 2010 

Cycle lengt th [m] 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

Cykellängd = 

ESSENTIELLT 

* †‡ 

A 10 m 

2.5 m 

* †‡ 

* †‡ 

12 18 

24 


40 

60 

80 

F (4 (4,28) 28) = 1658 

P < 0.001 

pη2 = 1.00 

Power = 1.00 

Dubbelstakning med olika frekvenser 40-80 

Lindinger & Holmberg 2010 (unpublished) 

54

Kunskap om vilken styrka som ”räntar” och hur och när den ska 

integreras i träningen 

• IMPULSSTYRKA RS/snö – nära smb med prestation 

• Additiv styrketräning på gym = TOOL; load som är svår att nå 

skidspecifikt 

• BASIS-övningar (träna ”weak links”) 

Styrka behöver ej MKT men RÄTT träning 

Transfer till teknik – koordination 

Individuell anpassad träning; ANALYS- ÅTGÄRD- FOKUS 

STYRKEOPTIMERING 

Tillräcklig – ”ribba” 

Allmän styrka 

Grundsyn 

Specifik ”skid- 

Styrka” 

General strength -”tool tool” ” for the development of 

specific XC strength 



55

Styrka en neuromuskulär egenskap 


STABILITET/ 

FLEXIBILITET 


56

Involverar… 

Idrott är rörelse 

– överföring av kraft till någon eller något 

– överföring av energi från ben 

till överkropp el. motsatt 


Samspelet mellan ledrörlighet & muskulär kontroll 

STABILITET 

MOBILITET 

Balans 

Fysiologiskt 

Omedveten/medveten rörelseomfångg 

muskulär kontroll 

Intern/extern belastning 

Skydd mot överbelastning 

Kompensation 


57

Skuldror 

MOBILITET/STABILITET/POWER 

Bål Höfter Knä 

Skuldror/ 

Mage/ 

Mage 

Höfter 

Främre vs. bakre 

Vänster vs. höger 

Överkropp vs. ben 

Skuldror/ 

Mage/Höft/ 

Mage/ 

Knä/ 

Höfter Ankel/Fot 

Skuldror/Mage 

Höft/Knä 

Ankel/Fot 

Muskelbalans 

Höfter/Knä/ 

Ankel/Fot 

Ankel/Fot 



58

TEKNIK 


59

Vad är teknik i langrenn? 

1) Utföra en teknik bra under en begränsad tidsperiod – ex. när 

en aktiv videofilmas i x sek? 

2) Att välja rätt teknik i olika terräng o hastigheter? 

3) Att snabbt hitta rytm efter teknikbyte / växel-byte 

4) ) Att välja j den teknik som är ”billigast”/kostar g 

minst? 

5) Att välja den teknik som går fortast, även om den ”kostar” 

mer? 

Könsskillnader? 

Aktiva tränar mindre tid per delteknik idag jmf med tidigare 

(p.g.a. K+F) 

FOK FOKUS på å att fförbättra b ” ”the h weakk gears”; ” ökad k d betydelse b d l i 

modern skidåkning ex. PURSUIT 

TRANSITIONS 

Identifiera de viktigaste delteknikerna & UTVECKLA 


Träna i olika lutning och hastigheter 

Smb mellan utrustning & teknik? Val av skidor påverkar utförandet! 

Utvidgat fartspektra i modern langrenn 

UTVILAD: acceleration, peak speed 

ÖKANDE TRÖTTHET: tävlingsspeed 

TRÖTT: spurt 

Optimera STY + rörlighet utanför skidspåret – Skidteknik ⇑ 

Optimera ”fysiologi” för att kunna bibehålla bra teknik – Skidteknik ⇑ 

Träna spec spec. delar på band; ”NVC ”NVC-modellen” modellen” 

Öka teknisk kompetens att kunna följa andras rytm - ex. frekvens 

Växlingar/val av deltekniker samt ”spectra” inom dessa 

AUTOMATLÅDAN…. 


60

Vad vet vi? 

FORSKNING 

Start: position, acceleration, maximal hastighet, olika deltekniker 

+/- med olika stavlängd 

KLASSISKT 

”Katapult”-”Känguru”-stakning 

Diagonal traditionellt vs. Springdiagonal 

Stakning m frånskjut (första studie publ. HT 2010) 

Diagonalskidåkning (2 nya artiklar ute; 2010) 

FRI TEKNIK 

Double-push (variant av kontroll-steg?) 

Analys av frånskjutet (ny avancerad metodologi –kunskapsvinster) 

kunskapsvinster) 

UTFÖRSKÖRNING/KURVTEKNIK 

NYA MODELLER FÖR TEKNIKTRÄNING – NVC-modellen 


61

Forskningsläget (1-5) Användning under tävling 

KLASSISK TEKNIK 

Stakning 4-5 5 

Stakning m frånskjut 1:a studie publ publ. HT 2010 33-4 4 

Diagonalskidåkning 3.5 5 

Saxning 

FRI TEKNIK 

1:a studie 2010/2011 1-2 

Vx2 3 5 

Vx3 3 5 

Vx4 2 4 

Vx5 1 4 

UTFÖRSTEKNIK 1:a studie 2010/2011 4-5 (olika krav beroende på 

bana/före) 

Diagonal skiing 


”Catheter study” – 

Lactate kinetics 

”Catheter-study” 

Conductance 

Catheter-study 

Arm Extraction 

Catheter study – 

Ventilation, SaO2 VO2max + Ventilation 

Biomech 

Variable 

Intensity 

Training DP 

Classic style/technique 

Training DP 

Biomech 

Contribution 

legs 

Adaptation 

speed 

Frequency 

Submax 

and max 


Double poling 

62

Biomechanichal Analysis of Double Poling 

Pole Force [%BW] 

50 

40 

30 

10 

TPPFrel A 

TPPF rel B 

PPF rel A 

Nya dubbelstakningen 

Explosive, shorter poling phase 

More abduction in the shoulder joint 

L Less extension t i i in th the elbow lb jit joint at t pole l plant l t 

Higher angular velocity of elbow flexion 

More distinct flexion in the elbow-, hip and knee joint 

(“attacking” – more offensive) 

More dynamic technique 

Example 20 on kinetics/dynamics 

Variable 

TPPF IPF PPF [s] 

rel [%BW·s] 

rel [% BW] 

PPF rel B 

DP - Str. A (n = = 6) 

0.08 5.3 36 ± ± 70.4 

0.01 

POLE FORCE VARIABLES 

DP STRATEGIES 

A (faster) + B 

DP - Str. B (n = 5) 

0.11 4.7 27 ± ± 40.4 

0.02 

P 

< 0.05 



0 

Time [s] 

0.00 0.05 0.11 0.16 0.22 0.27 0.32 

63

Classical Technique 

DP 43 sec 

DP with kick 4 sec 

Diagonal deep uphill 23 sec 

Curve right 

Downhill 2,5 sec 

Diagonal uphill 3,02 min 

Herringbone 4,5 sec 

Downhill 12 sec 

Curve left 

Utförsteknik 

TRANSITIONS 

100 100-150 150 

during 10K Cl 


K vs. F 

Sladd- vs. trampsväng 

Olika fören 

Utvilad vs. trött 

Könsskillnader 


During the sprint time trial the 

skiers performed 29.1 ± 4.0 (21- 

34) gear transitions. 

64

S 

K 

A 

T 

I 

N 

G 


G2 G3 G4 G5 ”G6” 

G2/V1 2.4 1.3 

G3/V2 3.1 2.0 2.7 

G4/V2A 0.2 1.1 

G5/L G5/Leg skate k t 37 3.7 08 0.8 09 0.9 

”G6”/Curve 0.1 2.2 0.6 1.4 

”G7”/downhill 0.3 2.6 0.1 

G3 ↔ G2 G5/G6 ↔ G3 

Andersson et al. 2010 

1. Train and develop technique 

2. Improve ”when” to change technique 

3. Specifically train transitions © H.-C. HOLMBERG 

65

Force (N) 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

0 

High Peak Force 

0.03 

0.06 

0.08 

0.11 

0.14 

0.17 

PF-double poling 

PF-diagonal 


Ny spännande 

studie di om 

DIA-skidåkning 

Olika mönster avseende stavarbetet 

Peak pole force 2x higher in DP 

0.19 

0.22 

0.25 

0.28 

0.3 

Time (s) 

Short Time to Peak Force 

0.33 

0.36 

0.39 

0.41 

Diagonal 

Duration: ~0.50 s 

0.44 

0.47 

0.5 

0.52 

0.55 


0.58 

Holmberg, Lindinger et al. 

Med Sci Sports Exerc 2005 

66

FREKVENS 


Zon 1 (d.v.s.) samma HF: 40-60-80 frekvens 

Zon 3: 40-60-80 frekvens 

Zon 3-intervaller; 3x (2x(1 min 40, 1 min 60, 1 min 80))/2 min vila 

60-frekvens (40 tunga/20 lätta) 

200 m spurt m. 50-frekvens 

200 200-spurt spurt med sista 150 m (100 frekvens) 


67

COURSE 

SIMULATOR 

”NVC”-modellen 


The Idea 

1. Train on the track - CAN 

2. Create a memory - CAN 

3. Video recording from a ski-doo and a skier - CAN 

44. Visualisation - SWE 

5. Course simulator - SWE 

Train the weak links – ”specific” 

Repeat special sections of the track 

Use different types of feedback 


68


Avslutningsvis… 

K + F 

69

Langrenn är en komplex idrott som innehåller 

flera olika komponenter 

KRAVANALYS ger riktning åt verksamheten 

KAPACITETSANALYS = A och O för individuell 

utveckling 

Forskning i en nära dialog med tränare & aktiva 

ger förutsättningar för…… 

PRESTATIONSOPTIMERING 

Tack för er uppmärksamhet 



70

Arbeidskravsanalyse i moderne langrenn

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?