Nr. 7. okt/nov . 2008

Nr. 7. okt/nov . 2008

Tekst 

10 % 

boka-tidigtrabatt 

2 Nummer 

tom 31/10 

Kryssningar från Göteborg 2009 

M/S Funchal är uppskattad för sin klassiska profi l, sin enastående 

service och sin förnämlig helpension. Men det är också den 

vänliga atmosfären och de svenska kryssningsvärdarnas omtanke 

som gör att många gäster återkommer år efter år. Lägg till detta 

Foto: CIC, Frithjof Fure/Innovation 

Norway, Islands Turistråd, 

Visitbritain.se 

Beställ vår katalog idag 

med 2009 års kryssningar! 

BESTÄLL VÅR NYA KATALOG! 

M/S Funchal - lite välbehövlig gammaldags lyx! 

artister, dans till levande musik, intressanta aktiviteter ombord och 

spännande utfl ykter i varje hamn. Utfl ykter, dagsprogram, menyer 

och aktiviteter - allt är på svenska. Just nu får du 10% boka-tidigtrabatt 

om du bokar din kryssningar senast den 31/10 2008. 

Välkommen ombord! 

Amsterdam och Hollands blommor 

Upplev blomsterprakten och ta del av Amsterdams stora utbud 

av konst, kultur och historia. 

Avgång 5/5, 7 dagar från 5 305:- 

Skottland 

Kryssa till skottarnas rike, landet med skön natur, intressanta städer 

och rika möjligheter till shopping. 


Norges vackra fj ordar 

Geiranger, Sognefj orden och Nordfj orden, de tre vackraste av 

alla Norges fj ordar. Även Bergen – Norges kanske vackraste stad. 


Island, Färöarna och Orkney 

Atlantens sagoöar - säregna naturupplevelser med en intensiv 

grönska, dramatisk kustlinje och ett levande kulturarv. 


Nordkap och Norges fj ordar 

”Världens vackraste kryssning” - gröna dalgångar, snöklädda 

fj älltoppar och Lofotens annorlunda natur. 


För bokning och information kontakta din lokala resebyrå eller 

LATITUDE TRAVEL 08-623 10 16 

www.latitudetravel.se 

Classic International Cruises 

7 . 2008 . Rotary Norden

Huvudredaktör/Ansvarig utgivare 

Håkan Nordqvist 

Redaktion 

Sverige 

Börje Alström, Baldersvägen 28, S-852 34 Sundsvall 

tel: +46 60 170340, +46 70 6714489 

e-post: borje.alstrom@miun.se 

Norge 

Øystein Øystå, Jørnsebakken 27 B, N-1440 Drøbak 

tel: +47 64 93 08 58, mobil: +47 470 18 300 

e-post: oystaa@online.no 

Suomi/Finland 

Håkan Nordqvist, Solnavägen 5 D 

FI-00330 Helsingfors 

mobil: +358 400 206 391 

e-post: hakan.nordqvist@welho.com 

Danmark 

Per O. Dantoft, Oldrupvej 75, DK-8350, Hundslund 

tel: +45 8655 0236 

e-post: rotary@mail.dk 

Island 

Hinrik Bjarnason, Langagerdi 21, IS-21 108 Reykjavik 

tel: +354 568 1955, mobil: +354 895 1906 

e-post: hinrikb@simnet.is 

Layoutredaktör Per O. Dantoft 

Administration 

Sverige 

Lars Pettersson, 

huvudadministrator 

Krongatan 2, S-632 24 Eskilstuna 

tel +46 161 32114, mobil: +46 70 6455215 

e-post: lars.e-tuna@telia.com 

Norge och Island 

Jan Spjeldnæs, Furubotn 36, N-5101 Eidsvågneset 

tel: +47 55 39 97 28, mobil: +47 917 92 642 

e-post: j-spjel@online.no 

Suomi/Finland 

Timo Katajisto, Eerontie 1, FI-61800 Kauhajoki 

mobil: +358 50 596 5596 

e-post: timoka@kauhajoki.fi 

Danmark 

Emil Christensen, Engtoften 7, DK-7000 Fredericia 

tel: +45 7594 0346 

e-post: emil.erna@profi bermail.dk 

Styrelse 

Styrelsens ordförande 

Andreas Norland 

Pilestredet 99, N-0358 Oslo 

tel: +47 21 92 18 60, mobil: +47 908 51 304 

e-post: anorland@frisurf.no 

Styrelsemedlemmar 

Lars Pettersson, Håkan Nordqvist, Per Høyen 

Styrelsens sekreterare Arne Jensen 

Hylkedalsparken 11, DK-6000 Kolding 

tel: +45 7553 8671, e-post: inar@mail.dk 

Utgivare 

De 29 nordiska rotarydistrikten 

Tryckeri: Hansaprint Oy, Kvarnstensgränd 4, FI-01620 

Vanda, ISSN0780-4288 

tel: +358 10 542 4479 

mobil: Sanna Helenius: +358 50 4425 044 

e-post: sanna.helenius@hansaprint.fi 

Annonser 

Sverige/Norge/Island 

Anna Dandenell ab, Torneågatan 52, SE-164 79 Kista 

tel: +46 8 7513664 

e-post: anna@dandenell.com 

Suomi/Finland 

Yhteys toimitukseen, osoite yllä 

Kontakta redaktionen, adress ovan 

Danmark 

Emil Christensen, adress ovan 

Redaktionen förbehåller sig rätten att värdera och 

redigera insänt material. Digitala bilder levereras som 

obearbetade original. Upplösningen bör vara minst 

1600 x 1200 pixels. 

nr 8/2008 når läsarna 12/12, redaktionell deadline 8/11 

Nummer 7 okt/nov - Rotary Norden - Utgivningsdag 27.10. 2008 

Tidskriften når adressaten inom en vecka från utgivningsdagen. 

Rotary Norden är de nordiska rotarianernas medlemstidskrift, auktoriserad av Rotary International. 

Rotary Norden redigeras enligt god journalistisk sed och belyser den internationella 

rotaryrörelsen ur nordisk synvinkel med nordiska värderingar. 

Nr. 6 . sept . 2008 

Fossvogs Kirke 

Fossvogs Kirke i Reykjavík er bygget 1946 

som en begravelseskirke. Den blev grundigt 

renoveret i 1989-90 og bl.a. blev en 

konkurrence afholdt om kirkens udsmykning, 

med 13 indsendte forslag. Førsteprisen 

gik til skulptøren Helgi Gíslason og to 

arkitekter for et fællesforslag. Forsidebilledet 

viser kirkens kor i Helgi´s udformning. 

Foto: Gunnar V. Andrésson 

Ledare 

Börje Alström 4 

Rotary International 8 

Tema 

Konst i vor tid 10 

Landssidor 

Sverige 20 

Norge 36 

Finland 40 

Danmark 50 

Island 62 

RI:s Agenda 

Dong Kurn Lee 

Jonathan Majiyagbe 66 

Abonnemang och adressering 

Abonnemanget på Rotary Norden ingår i 

medlemsavgiften. Rotary Norden utges 

åtta gånger per år i cirka 70.000 exemplar 

som postas på abonnenternas hemadress. 

Adressförändringar görs i Norge, Finland, 

Danmark och Island genom klubbsekreteraren, 

i Sverige genom klubbens medlemsregisteransvarige, 

i Danmark även direkt i 

medlemsregistret genom www.rotary.dk 

Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden 

3 

Innehåll

Ledare 

4 

Kan Rotary lära av 

konsten? 

Konstens uppgift är bland annat att ge oss 

upplevelser, att utmana gränser och tabun, att 

få oss att ifrågasätta och ställa nya frågor. 

Den verkligt spännande, avantgardistiska konsten 

är sällan uppskattad av sin samtid. Hur 

många är inte de stora konstnamn som knappast 

fi ck en tavla såld under sin livstid, som fi ck 

leva i armod och vars verk miljardärerna idag 

slåss om på auktionshusen. Dåtidens utmaningar 

har blivit dagens investeringsobjekt. 

Det går aldrig att förutse morgondagens vinnare, 

men det är möjligt att öppna arenor för möten 

med spännande konst och konstupplevelser. 

I Östersund, en normalstor stad på gränsen till 

fjällandskapet, har konsten alltid haft en stark position. 

För några år sedan lades infanteriregementet 

ner. Idag fi nns på det gamla regementsområdet 

en levande nya miljö med Färgfabrikens 

lokaler i centrum, en oerhört djärv konstsatsning 

i symbios mellan konstens tillskyndare, det lokala 

näringslivet och det allmänna. 

I Östersund har man förstått att konst tillför 

samhället nya värden. Att kulturupplevelser och 

debatt föder nya frågor och utvecklingsmöjligheter. 

Att konfrontationen med konsten får oss 

att ifrågasätta och öppnas för nya intryck. 

Så varför ha ett tema om konst i Rotary Norden? 

Ja, måhända fi nns det paralleller mellan 

konstens funktion och Rotarys. När Rotary bildades 

1905 kändes den självklart ny och spännande. 

Den kunde säkert bidra till spännande 

nya upplevelser, kalla det gärna utmaningar. 

Men hur är det idag? 

Är Rotary av idag en Färgfabrik, där åsikter bryts, 

där nya erfarenheter får oss att växa och anta 

nya utmaningar, där människor av nyfi kenhet 

köar för att få delta och berika sig. Eller är Rotary 

mer att likna vid den etablerade konsthandelns 

auktionshus. Där man satsar på kända, etablerade 

och trygga namn. Kort sagt, kan vi i rotaryrörelsen 

lära av konsten för att utveckla vår organisation 

att anta nya utmaningar? 


Börje Alström 

Temakoordinator 

Borde RI:s huvudkontor ligga i en stad där man 

förstår världen bäst, mitt emellan öst och väst? 

London? 

Rotarys 

eget mediaproblem 

Rotary upplever sig ha ett mediaproblem. 

Ibland förefaller problemet att 

vara bristande uppskattning, ibland 

ganska cyniska kommentarer, jämförelser 

eller skämtteckningar, sade Rotary 

Nordens huvudredaktör Håkan 

Nordqvist, Helsingors-Manegen Rk, i 

ett anförande inför Rotaryinstitutet i 

Tammerfors i början av oktober 2008. 

Problemets udd är väl egentligen att 

Rotary inte självt anser sig uppskattas 

efter förtjänst – vilket förstås gäller 

många andra organisationer och personer 

också. Problemet gäller riksmedia 

i högre grad än lokalmedia. 

Det är säkert rätt att slå fast att ingen 

betvivlar det fi na i Rotarys idé om att 

göra gott i världen. Entydigt positivt är 

nog också ungdomsutbytet som givit 

så värdefulla och livslånga personliga 

upplevelser åt så många. Frågetecknen 

gäller främst Rotary som organisation 

och rotarianerna som personer. Det är 

också bra att påminna sig om att medias 

uppgift i demokratier är att objektivt 

och opartiskt iaktta och rapportera 

om samhället i det allmännas intresse. 

Detta i daglig kontakt med samhälls- 

toppar och höga beslutsfattare och 

med öppna ögon, inte blåögt. 

Utgående från medias bedömningsvärld 

kan Rotary därför förefalla 

* mindre demokratiskt med själv 

valda medlemmar och ”slutna” 

klubbar 

* något pompöst i sin titeliver med 

presidenter, guvernörer och egen 

”lagstiftning” 

* litet rörande genom rotarianernas 

nymornade sociala medvetenhet, 

”direktörer” kan och borde väl 

vara samhällsintresserade, helst 

också samhällskunniga, redan före 

pensioneringen 

* väl upptaget med evighetsfrågor 

som är omöjliga för en enskild 

organisation 

* litet oklart i sin egen profi lering, 

internationell välgörenhet eller 

lokala yrkesnätverk eller båda? 

Rotary är inte ensamt i sin ambition att 

ha en ”mediastrategi”. Men varför är 

det lika svårt för oss som för många 

andra (företag, politiker, byråkrater...) 

att förstå att en sådan bara kan bygga 

på öppenhet och trovärdighet samt 

beredskap att ta risken att i öppen respons 

bli eller inte bli förstådd och accepterad. 

Mediapolitik som bygger på 

”vi bör hantera dem” kan inte lyckas, 

inte heller betalda budbärare (PR-personer 

eller annonser). 

Man frestas säga att detta alltid varit 

allom bekant – men varför klarar vi 

inte av att handla därefter?

I Skjern Bank spiller vi på flere strenge... 

Sikkert afkast på hele 6% p.a. med en konto i Skjern Bank! 

Vi sikrer vore kunder en kontant rente på op til hele 6% p.a. 

Drejer det sig om opsparing til pensionen, eller opsparing på kort sigt er 

Skjern Bank det naturlige valg - vi giver dig følgende muligheder: 

• Spar op til pensionen med en variabel rente på op til hele 6% p.a. 

• SkjernBankKontoen - bind dine penge i 2 år og få en fast rente på 6% p.a. 

Læs meget mere om mulighederne på skjernbank.dk eller besøg din lokale 

Skjern Bank afdeling. 

5

Nordiskt 

RI-presidenten Dong Kurn Lee underströk årets huvudbudskap: ”Minska barndödligheten”. 

Tammerfors-institutets stora utmaning: 

Samarbete till 

förmån för världens barn 

Vad kan göras? Vad kan vi rotarianer göra 

?Vad borde vi göra, med vem borde vi 

samarbeta ? Deltagarna i Tammerforsinstitutet 

i början av oktober ventilerade frågor 

kring barnens liv i utvecklingsländer och 

deras andliga nöd i industriländer, klimatförändringen, 

världens kriser och möjligheterna 

till fred. Evenemanget samlade 

260 deltagare från zonerna 15 och 16. 

Sammanlagt 13 europeiska länder var representerade, 

bland dem de baltiska länderna, 

Polen, Ukraina, Ryssland och Norden. 

RI:s president, Dong Kurn Lee från 

Korea, vädjade för världens barn. 

Tammerforsinstitutet inriktades speciellt 

på frågor om näring, utbildning och hälsovård 

för världens barn. Presidenten 

Dong Kurn Lee ser en betydande minskning 

av barndödligheten i utvecklingsländerna 

som Rotarys främsta aktuella 

6 Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden 

mål. Varje dag omkommer cirka 60.000 

barn till följd av hunger och sjukdomar. 

Lee uppmanade alla rotarianer att ställa 

upp bakom projekt som förbättrar livskvaliteten 

för barn. För att barnen skall 

kunna räkna med ett gott liv behövs rent 

vatten, närande föda, kvalitativ hälsovård 

och en möjlighet till utbildning. Rotarianerna 

representerar genom sina olika yrken 

ett brett register av kunnande och 

kan därför effektivt bidra till bättre livsvillkor 

för barn. Make Dreams Real – förverkliga 

barnens drömmar! 

Barnproblem både i utvecklingsländer och 

industriländer belystes av forskningsdirektören 

Leila Risteli från Uleåborgs universitet. 

Överläkaren Riittakerttu Kaltiala-Heino 

från Tammerfors universitet behandlade 

den psykiatriska forskningen och vården 

av minderåriga med svåra problem. 

Projekt för alla 

Rotarianerna kan hjälpa barn på många 

sätt. I det syftet har också ett stort antal 

projekt körts igång både i klubbar och distrikt. 

I Afrika byggs brunnar, avträden, skolor 

och hälsostationer. För vården av barn i 

industriländerna etableras kanaler så barnen 

kan bli hörda där ingen tidigare lyssnat. 

Invandrarbarn assisteras bland annat 

med läxläsningshjälp. Mycket arbete läggs 

ned på att förhindra att barn med mentala 

problem stämplas som omöjliga. 

Fred och samförstånd kan uppnås 

Rotarystiftelsens fredstema belystes ur 

många synvinkla, inklusive Rotarys egna 

möjligheter att som organisation främja 

fredsarbetet. Marco Nicosia från Rotarys 

Europa- och Afrika-administration påminde 

om att 20-30 väpnade konfl ikter stän-

digt pågår i världen. Under de senaste 15 

åren har två miljoner barn omkommit som 

följd av dem. Nicosia presenterade också 

Rotarys program för freds- och konfl iktförlikning. 

Målet är att ge människor i olika 

yrken beredskap att ta itu med konfl iktproblem. 

Rotaryprogrammet genomförs vid 

olika utbildningsinstitutioner på sju kontinenter. 

Konfl ikter måste lösas från rötterna, 

menade Nicosia. Orsakerna kan ligga i fattigdom, 

sjukdomar eller brist på föda och 

logi. Detta går att åtgärda, sade Nicosia. 

Kreativa lösningar – med ett äpple 

Larissa Bruun, en av Rotarys fredsstipendiater, 

framhöll att fred inte endast innebär ett 

ingripande i konfl ikter. I ett positivt fredsläge 

fi nns ingen ojämlikhet i samhället och 

heller inget strukturellt våld. Några enkla 

fredsrecept fi nns dock inte. Larissa Bruun 

ansåg dock att vi alla kan påverka konfl ikter 

i vårt dagliga arbete. Det fi nns alltid alternativa 

lösningar till den mest uppenbara. 

Larissa tog ett äpple som exempel. Äpplet 

eftertraktades av två personer. Bägge ansåg 

med olika motiveringar sig vara den 

rätta att ta hand om äpplet. Konfl ikten 

kunde ha lösts genom att halvera äpplet 

och ge kontrahenterna var sin halva. Den 

lösningen kunde kanske trots allt ha skapat 

ett latent missnöje. Vid en närmare diskussion 

kom det fram att den ena av kontrahenterna 

ville äta upp äpplet och den 

andra plantera fröna. Genom en omför- 

Judy Germ och Young Lee vid Tammerfors stads mottagning på rådhuset. 

Fred och samförstånd är möjliga. Rotarystiftelsen fredsbudskap belystes av fr.v. fredsstipendiaten Larissa 

Bruun, Marco Nicosia, Rotarys Europa- och Afrika-administration, lredamöten av Rotarystiftelsens förvaltningsråd 

John F. Germ och PDG Matti Honkala. 

handling fi ck båda vad de eftertraktade. 

Det lönar sig alltså alltid att söka kreativa 

lösningar, sade Larissa Bruun. Rotarys fyrafråge-prov 

är en utomordentlig modell för 

problemlösning i vardagen tillade hon. 

Drivhuseffekten kan inte förhindras 

Nordkalottens polaris smälte rekordsnabbt 

denna sommar. Temperaturerna i världen 

har stigit betydligt snabbare än väntat. 

Även om utsläppen skulle kunna avslutas 

genast fortsätter klimatförändringen ändå 

i hundratals år. Meteorologen Lea Saukkonen 

konstaterade att siffror och kurvor om 

klimatet formar ett dystert framtidsperspektiv 

för världen. Havsvattennivån stiger, 

stormar blir vanligare, ökenområdena växer. 

Mången menade att miljön kunde bli 

Rotarys nästa tyngdpunktsområde efter 

PolioPlus. 

PolioPlus fortfarande nummer ett 

Polion är på väg ut! Rotary inledde sin polioutrotningsdrive 

1985. Den kampen förs 

också av internationella organisationer, 

som WHO, UNICEF och CDC, många myndigheter 

och regeringar i världen. Mer än 

två miljarder euro i donationer har hittills 

infl utit. Rotary har satsat cirka 500 miljoner 

euro på vaccin och vaccineringsprojekt. 

Under PolioPlus-kampanjen har Rotarys 

globala nätverk hunnit med att vaccinera 

över två miljarder barn i 122 länder. År 

1988 grasserade polion i 125 länder och 

förlamade över 350.000 barn. Idag härjar 

polion fritt endast i fyra länder, Afganistan, 

Indien, Nigeria och Pakistan. Antalet konstaterade 

fall understiger nu 2.000. 

Utbildning och seminarier 

Rotaryinstitutet föregick av en tvådagarsutbildning 

av de inkommande guvernörerna 

och ett antal olika seminarier. Tyngdpunkten 

låg på ledarutbildning, 

ungdomsutbyte och Rotary Foundations 

stöd- och stipendieprogram. 

Text och bilder: 

Anne Heino, Tammer Nova RK 


7 

Nordiskt

Internationellt 

Med sikte på 

Birmingham 

The Rotarians artikelredaktör Janice 

Chambers har besökt Birmingham, orten 

för Rotarys etthundrade världskongress. 

Hon redogör för sina intryck i oktobernumret 

av The Rotarian, här i bearbetning av 

RN:s redaktion. 

Birmingham var tidigare känt närmast för 

sin historia och tung industri. Numera är 

”Bram” Englands näststörsta stad och ett 

ledande centrum för medicinsk forskning, 

miljöteknik och konstnärliga innovationer. 

Stadens första rotaryklubb 

Rotarianen Prudence Poretta som Lady Godiva. 

Prudence har gjort ett program av att återberätta 

legenden om Lady Godiva som välgörare. 

chartrades för övrigt 1914. 

Organisationskommittén väntar sig ett gott 

deltagande i Birmingham-kongressen och 

alldeles speciellt från Brittiska Samväldets 

33 medlemsnationer. Polischefen, rotarianen 

Paul Scott-Lee, anser Birmingham vara 

den tryggaste staden i England. Varför det? 

- För att vi är så förbaskat hyggliga, säger 

han. 

Den lokala handelskammarchefen, rotarianen 

Jerry Blackett, kallar Birmingham en 

stad för rebeller. 

- På ett visst sätt är Birmingham bara 200 

år gammal som stad då köpmän som ville 


Brian Fuller är ordförande för organisationskommittén och pensionerad brandchef. 

Birmingham lär ha fl er kanaler än Venedig 

Coventry Cathedral bombskadades i andra världskriget

slippa de regler som gällde i London fl yttade 

hit. Därför är vi på ett naturligt sätt 

intresserade av nykomlingar och besökare. 

Stadens rötter, från den tid då den hette 

Brumagen, går dock tillbaka till 1086, året 

då Vilhelm Erövraren i Domesday Book 

kartlade det land han erövrat 20 år tidigare. 

Stadsrättigheter fi ck Birmingham av 

Drottning Victoria 1889. 

På besök i Coventry, som var Englands bäst 

bevarade medeltidsstad före andra världskrigets 

bombningar, påminns vi om sta- 

Kiribati in 

på Rotarykartan 

I augusti 2008 chartrades den första rotaryklubben 

i öriket Kiribati, mitt i Stilla Havet ungefär 

vid skärningspunkten mellan datumgränsen 

och ekvatorn. Rotarys världskarta 

omfattar numera över 200 länder eller speciella 

regioner. Den nya klubben ”på datumgränsen” 

chartrades på Line Islands och fi ck namnet 

Rotary Club of Kiritimati. Kiritimati gick tidigare 

under namnet Julön (Christmas Island). RC of 

Kiritimati har 35 chartermedlemmar. 

Julön skall först ha siktats av Hernando de 

Grijalva 1537 och 40 år senare år 1777 ha 

Global Outlook 

- en tidskrift i tidskriften 

Global Outlook-projektet är ett RI-initiativ 

via The Rotarian där syftet är att publicera 

specialbilagor på åtta sidor i alla världens 

rotarytidskrifter ungefär samtidigt fyra 

gånger per år. RI vill genom dessa ”tidskrifter 

i tidskrifterna” ta upp speciella rotarysatsningar 

på bl.a. PolioPlus (november 

2008), barndödlighet och analfabetism 

(2009) på samma sätt i alla tidskrifter. De 

extra åtta sidorna skulle ingå som fasta sidor 

i rotarybladen och till layout och uppläggning 

motsvara originalet som ingår i 

The Rotarian. Syftet är förmodligen att informera 

om rotarystiftelsens satsningar. 

Rotary Norden har dock inte åtminstone tillsvidare 

hittat formen för hur vi skulle kunna 

tillmötesgå RI:s vilja. Vi vill inte ge upp åtta 

sidor i Rotary Norden fyra gånger per år genom 

att ge avkall på vårt nordiska innehåll 

och våra klubbnotiser och vi har heller inte 

dens grundare. Lady Godiva. Förutom att 

hon grundade staden 1043 blev hon ryktbar 

då hon red naken genom sin stad i 

protest mot betungande skatter som introducerats 

av hennes egen man, Earl Leofric. 

Enligt legenden skedde ritten enligt 

avtal med Earl Leofric, faktiskt på villkor att 

skatterna därefter skulle utgå. Så skedde 

även, utom i fråga om hästar. Enligt legenden 

skulle också befolkningen blunda då 

Lady Godiva red förbi, naken men skyld av 

sitt ankellånga hår. 

kartlagts av James Cook. Återstoden av Line 

Islands upptäcktes 1798 av Edmund Fanning. 

Hela Kiribati består av 33 öar i Stilla Havet 

och befolkningen uppgår till sammanlagt 

105.000. De största ögrupperingarna är 

Gilbert Islands, Phoenix Islands och Line 

Islands. Kiribati väckte internationell uppmärksamhet 

1995 genom sin aktivitet för 

att få in hela ögruppen på samma sida om 

datumgränsen. Numera fi nns Kiribati väster 

om datumgränsen, tidigare alltså på 

bägge sidorna. 

kunnat lösa frågan om språk och ekonomi. 

Engelska är ett främmande språk för alla fem 

nordiska länder, svenska (offi ciellt RI-språk) är 

det för fyra av oss. Vi skulle egentligen ge service 

på fem språk, även isländska. Kostnaden 

för åtta extra sidor ligger på nivån 40.000 

euro per år (språk ?), kostnaden för fem nordiska 

språkbilagor (bilagor skulle det ju inte 

vara, men i alla fall) ligger på 80.000 euro per 

år. Då båtar det föga att RI lova betala halva 

tryckkostnaden, det skall mera pengar till i 

varje fall. Rotary Nordens nuvarande prissättning 

med avgiften 9 euro per år är avsedd att 

leda till nollresultat. Global Outlook –projektet 

innehåller för vår del fortfarande alltför 

många frågetecken. Också tema-inslagen för 

dessa specialbilagor är ganska perifera ur 

nordiskt perspektiv. Vad göra ? Rotary Norden 

s redaktion betonar att viktiga rotaryprojekt 

publiceras regelbundet i tidskriften även 

Kanada satsar 

stort på PolioPlus 

Kanadas regering har publicerat en ny storsatsning 

på 28 MUSD (30 MCAN) för att utrota 

polio i Afrika. I juni öronmärkte Kanada 56 

MUSD för poliobegränsning i Afganistan. Av 

Afrikasatsningen används 14 MUSD i Nigeria 

där nya poliofall utgör en hälsorisk för regionen 

söder om Sahara. I Afganistan bidrar den 

kanadensiska satsningen till vaccineringen 

av sju miljoner barn i åldern under fem år. 

GLOBAL 

OUTLOOK 

For some Rotarians, the summary of achievements in 

fighting polio has become so familiar that it is easy to 

lose sight of just how remarkable those achievements 

have been. By every conceivable measure, the progress 

that has been made since Rotary announced the launch 

of the Global Polio Eradication Initiative in 1988 has 

been extraordinary. 

Consider this: In 1988, polio infected 1,000 children 

each day; in 2007, fewer than 2,000 cases were reported 

for the entire year. The incidence of polio has been reduced 

by 99 percent, and the number of polio-infected 

nations has dropped from 125 to just 4 (Afghanistan, 

India, Nigeria, and Pakistan). 

Anand Balachandran, interagency coordinator of the 

World Health Organization, says that these accomplishments 

would not have been possible “without Rotary’s 

original vision of a polio-free world, and its longstanding 

leadership and support.” Indeed, over the last 20 

years, Rotarians have mobilized by the hundreds of 

thousands to help vaccinate more than two billion children. 

And Rotarians from clubs throughout the world 

have contributed US$700 million to the cause. 

Administering vaccines and raising funds are two 

essential and highly visible parts of the campaign. 

A ROTARY WORLD MAGAZINE PRESS SUPPLEMENT 

FOCUS ON POLIO ERADICATION 

A STRONG PARTNERSHIP 

UNICEF chief Ann Veneman on working with Rotary 

FACES IN THE FIELD 

Meet a Rotarian who’s leading volunteer efforts in India 

REACHING OUT TO INDIA’S MUSLIM COMMUNITIES 

Advocating for eradication 

To rid the world of polio will take money, vaccine, and relationships 

In addition to continuing these activities, achieving the 

goal of eradication will require an extra push in what 

Balachandran calls “the vital third pillar” of any major 

public health victory: advocacy. 

“In the remaining polio-endemic countries, it is critical 

that the governments at the very highest levels are 

fully committed to polio eradication,” he says. “They 

must be willing to use the entire government apparatus 

to conduct successful polio eradication activities and 

What is Global Outlook? 

Welcome to Global Outlook, a new supplement for 

the Rotary World Magazine Press that spotlights 

Rotary’s work on the global stage. Published by 

Rotary International, each edition of this quarterly 

explores a theme in depth. Global Outlook will emphasize 

that Rotary is an international organization 

that works best when it connects people of various 

nationalities with a common vision. Find us online 

at www.rotary.org/go. 

GLOBAL OUTLOOK 

utan specialsidor. 

RI:s fi nska utgåva 6/2008 innehöll RI:s Global 

Outlook –bilaga Rotary Basics, bara på 

fi nska, bara i den fi nska upplagan och till 

100 % betalt av en annan (än The Rotarian) 

avdelning inom RI. Den svenska versionen 

fi nns i elektronisk form på www.rotary.se 


9 

Internationellt

Tema 

Konst i omlopp 

- Den unga konstnären närmar sig i regel 

marknaden via ett galleri. Galleristen blir 

ett slags ”match-maker”, tillhandahåller utrymmen 

och ger i bästa fall goda råd i prissättningen, 

säger Paul Hörhammer, tidigare 

konsthandlare, fd. VD för Bukowski-Hörhammer 

i Finland och numera privat 

konstvärderare. Har konstnären tur kan det 

bli ett samarbete som ger god skjuts åt karriären. 

En annan sak är att det fi nns många 

konstintresserade amatörmålare och också 

många gallerister. Man kan kanske säga att 

det bor en konstnär i varje teckningslärare 

och ett galleri fi nns i varje fd. mjölkbutik. 

Galleristen gör en utställning konstnären 

får betala hyra och omkostnader och blir 

det affärer en provision, kanske kring hälften 

av intäkterna. 

- Ekonomin är ingen omedelbar framgångshistoria 

för unga konstnärer, säger 

Hörhammer. De facto är den inte heller 

viktig ur den begynnande konstnärens 

synvinkel. En riktig konstnär känner ett inneboende 

tvång att skapa och tänker inte 

i första hand på plånboken. Det handlar 

om att måla, gå på kurser, förkovra sig och 

följa sin konstnärliga drift. Unga konstnärer 

är oftast ekonomiska analfabeter. Det 

fi nns förstås sådana som föreställer sig 

omedelbar rikedom och målar för pengarna 

men det brukar inte lyckas. Ibland målar 

man till och med större konstverk i tron 

att man då får mera betalt. Om man tänker 

på hur många konstnärer som överlevt 

genom åren är det nog inte så många. 

Man kan kanske säga att 95 % av galleriutställarna 

kommer och går. Också de 

fl esta gallerier förblir små butiker som går 

runt men aldrig når större höjder. För 

många räcker det förstås till, man har ju 

fått ha sitt galleri. 

Försörjningstvånget som gäller varje hushåll 

har påverkat tidigare årtiondens 

konstnärer på ett ganska speciellt sätt. 

- Har Du tänkt på att 90-95 % av t.e.x de 

mest kända kvinnliga 1800-1900-talskonstnärerna 

varit ogifta, frågar Paul Hörhammer 

och ger också en förklaring: Medan 

den manliga konstnären pressats av 

tvånget att måla och sälja, måla och sälja 

för att säkra familjens utkomst har de 

kvinnliga konstnärerna kunnat arbeta 

långsiktigare, koncentrera sig på detaljer, 


vara noggrannare, ta sin tid. De var fröknar 

och kände inte försörjningstvånget 

på samma sätt som deras manliga kolleger 

i familj. 

Det riktiga värdet 

- Galleristens värld har förändrats radikalt 

under de senaste årtiondena. Ändå till 

1970-talet var det vanligt att man åkte runt 

till konstnärer och köpte 20-50 tavlor, 

minns Hörhammer. Sen ställde man ut några 

och när de var sålda ställde man ut några 

till tills lagret var slut. Sen köpte man 

Förmedling av högklassig konst får mig att känna mig ödmjuk och delaktig i något av bestående betydelse, säger Pa 

fors Rotaryklubb. 

en ny sats. Det skärpta ekonomiska klimatet 

och mervärdeskatten gjorde sedan att 

den verksamheten ändrade karaktär. Man 

kunde inte längre köpa i lager. När det gäl-

ler konstens andrahandsmarknader, i 

konsthandeln och på auktioner, är kriterierna 

och aktörerna andra. Då konstnärens 

liv tagit slut och hela karriären kan 

överblickas och då nya verk inte längre tillkommer 

klarnar helhetsbilden av produktionen. 

På auktioner är prisbildningen all- 

ul Hörhammer, konstvärderare, tidigare medlem av Helsing- 

tid brutalt marknadsmässig. Det som 

betalas är det riktiga värdet som förenar 

säljare och köpare. I konsthandlar och gallerier 

fi nns ett åsatt pris men det behöver 

inte bli affär av. Då slipper man att se ”värdet 

av konstnärens produktion rasa”, noterar 

Hörhammer. En annan förändring är att 

företag som industrier, banker, försäkringsbolag 

och liknande, numera fokuserar på 

sin kärnverksamhet. Konstinvesteringar 

har de i regel lämnat. 

- Konsthandlarnas marginaler ligger i allmänhet 

på nivån 10 %- 20 %, på auktionskammare 

betalar säljaren 12 % och köparen 

12 %, det blir sedan sammanlagt 

uppemot 30 % när omkostnaderna och 

skatt kommit till. På gallerierna varierar 

provisionerna från 20 %-50 %, men då betalar 

konstnären hyra och omkostnader. 

Som placering är konst alltid långsiktig, säger 

Hörhammer. Investeringstider på fem 

år är minimum. 

Det får en att tänka på de rader av speciellt 

personporträtt som hänger på institutionernas 

väggar sedan årtionden, vilket värde 

kan de ha? 

- Egentligen inget objektivt värde, möjligen 

ett historiskt. Som konst är de värdelösa 

för alla utom den porträttet föreställer 

och kanske de närmaste anhöriga. Att en 

berömd konstnär målat porträttet har ingen 

avgörande betydelse för dess värde, 

säger Hörhammer och tar ett exempel. Om 

man nu sätter upp ett värde för försäkringsändamål 

utgår man ju från vad det skulle 

kosta att låta samma konstnär måla ett 

nytt av samma person, då blir försäkringsvärdet 

kanske 50.000 euro. Men om man 

skulle ta ut porträttet på marknaden kan 

det hända att det är praktiskt taget värdelöst. 

Vem vill nu ha ett porträtt av en kanske 

okänd person bara för att det målats av 


Tema 

11

Tema 

en känd konstnär? Ett undantag är förstås 

om t.ex. Albert Edelfelt målat en ”okänd 

parisiska”, då tar det konstnärliga överhanden. 

Porträtt är därför värdelösa från investeringssynvinkel. 

Porträttmålning är en 

gammalmodig hantering som man fortsatt 

med för att man alltid gjort så, säger 

Hörhammer. Ett fotografi skulle vara lika 

bra och dessutom skulle man ju med säkerhet 

känna igen personen. Men det fi nns 

ju också andra ”olönsamma investeringar 

företag gör på fåfängans marknad”. I Finland 

köps hederstitlar som ju inte heller är 

lönsamma satsningar. 

Konstens rum 

Konsten påverkas i hög grad av tidens offentliga 

och privata rum. Utställningsmiljön 

är avgörande för konstförnimmelsen. 

- I stora hem, rymliga stadslägenheter och 

stora villor, fanns den rätta miljön för de 

verkligt tunga konstverken, säger Hörhammer. 

I dagens förortsbostäder, radhus 

och villor med väggar av glas, fi nns inte tillräckligt 

upphängningsytor och konstupplevelsen 

kan bli malplacerad och obes- 

People are all different. 

When you want 

to reach them 

you have to do it 

in their terms. 

Hansaprint is the biggest printing house in the Nordic 

countries, and the leading service company in the 

Baltic region specialising in comprehensive marketing 

communications solutions. The company concentrates 

on the development of printing and logistics services 

and e-media solutions supporting these services. 

www.hansaprint.fi 


tämd, säger Hörhammer. Det är svårt att 

placera ett värdefullt konstverk som kanske 

ramats in i en tung ram i en ”skolåda till 

lokal”. De som kan ge konsten plats i sina 

hem är färre än förr fast levnadsstandarden 

i snitt är mycket högre än förr, säger 

Hörhammer. Inte heller företag har heller 

längre stora överlopps ytor, lobbyr och 

långa korridorer avsedda för konst. Kvadratmetrarna 

är dyra och i lobbyn kanske 

många företag förenas av samma mottagningstjänster. 

Man möter ett bevakningsföretag 

i stället för en konstsamling. Allt 

detta gör att köpkraften för en klassisk tavla 

idag är sämre än för 50 år sedan. 

-I prissättningen av speciellt ny konst är 

det klokt att marschera försiktigt och börja 

balanserat, säger Hörhammer. Man kan 

sakta men säkert öka på priset i takt med 

att marknadens uppskattning ökar men 

om man gör som på 1980-talet när modern 

konst exploderade i Norden kan det 

gå på tok. Först satt man upp skyhöga priser, 

sen dök marknaden och man fi ck börja 

med att ge ”rabatter”. Det låter inte rätt när 

det borde handla om bestående värden, 

säger Hörhammer. Överhuvudtaget präglas 

en sund konstmarknad av öppenhet, 

sakkunskap och expertomdömen. Men 

också i konsten fi nns det grå zoner som på 

många andra områden. 

- Om man köper en ”äkta” Edelfelt av en 

okänd person på gården till en bensinmack 

kl. 23 på kvällen måste man förstå att 

vara försiktig, säger Hörhammer. Det fi nns 

också oäkta konst som säljs som äkta. Vem 

som helst kan ju skriva ett äkthetsbevis. 

När det gäller sådant går affärerna tillbaka 

om det handlar om ärliga parter som 

handlat i god tro. I Sverige konfi skeras förfalskningar, 

säger Hörhammer. I Finland 

sker detta inte även om man strävar efter 

att ändra lagstiftningen i svensk riktning. 

Det skulle förhindra att bedrägerier får 

fortsätta. Men den grå zonen är ganska liten 

och om man tyr sig till etablerade gallerier, 

konsthandlar och auktionskammare 

befi nner man sig nog på den säkra sidan. 

Intervju och foto: Håkan Nordqvist

”När idén är själva konsten är vi alla konstnärer. När idéerna konkretiseras blir följden konstverk av varierande 

kvalitet.” 

Snabbporträtt av 

en porträttmålare 

Fritz Jacobson öppnar sitt anförande vid 

Helsingfors-Manegens Rk:s veckomöte i 

september 2008 på ett överraskande sätt: 

- Möten är bra, ja oundvikliga. Utan att 

människor får träffas och kan avstämma 

sina intryck av varandra slutar vi utvecklas. 

Genom att träffas kan vi bygga upp vårt 

självförtroende i växelverkan med andra 

och på det viset bitvis forma och anpassa 

vår identitet. Den blir sedan vår klangbotten 

för allt vi gör i livet. Också för konsten. Kommunikationen 

ger förutsättningar för den 

konst som består av idébasen inom oss. 

Fritz Jacobson, född i Björneborg i Finland 

1940, har blivit något av en kändis inom 

porträttmåleriet. Han anlitas sedan 1967 

fl itigt av privata och offentliga beställare. 

Hans mest kända arbeten är porträtten av 

Drottning Silvia av Sverige och påven Johannes 

Paulus II: 

- Vad konst egentligen är blir ganska svårt 

att defi niera, säger Fritz. Egentligen är 

människans inneboende idéer konsten, 

konkretiseringen av dem sker sedan i olika 

former beroende på vad envar har talang 

för. Alla gör alltid sitt bästa i utförandet 

och ändå blir resultatet ofta en klumpig 

kopia av en idé. Om någon därför frågar 

mig om vad jag anser om ett visst konstverk 

säger jag alltid: ja, det är väl bra. Konstnären 

har säkert gjort sitt bästa. När vi skapar 

gör vi kompromisser förstås. Våra egna 

erfarenheter och de bemötanden vi fått i 

livet och viljan att få uppskattning gör att 

vi anpassar oss till de motargument vi kan 

tänka oss att vi får. Resultatet blir sedan 

konstverket i våra händer. 

Porträttmålarens egenbild med lånad fysionomi 

- Som porträttmålare går jag givetvis genom 

samma process, säger Fritz. Jag målar 

i växelverkan med mitt objekt som har 

åsikter och synpunkter och kanske till och 

med har med sig ett ungdomsfoto, så såg 

jag ut när jag var 15 år gammal, småler 

Fritz. Resultatet av hela porträtteringsprocessen 

blir att jag skapar en bild av objektet 

baserat på de erfarenheter jag själv har 

av det som objektet säger sig och verkar 

representera. Porträttet blir egentligen en 

egenbild av mig fast jag använder mig av 

en annans fysionomi. 

- Med den fi losofi jag representerar blir det 

alltid litet konstigt när någon beställare 

ger mig ”fria händer”, säger Fritz. Någon frihet 

fi nns ju inte, jag rör mig alltid mellan 

gränserna av mina livserfarenheter och 

min egen identitet. 

Intervju och foto: Håkan Nordqvist 


Tema 

13

Tema 

At visualisere essensen... 

Helgi Gíslason i sit atelier 

Helgi Gíslason (61) er en af samtidens mest 

kendte skulptører i Island. Han studerede 

kunst i Reykjavík (1965-1970) og Göteborg 

(1971-1976) og har arbejdet med sin kunst 

samt kunstundervisning i næsten 40 år. Hans 

privatudstillinger, hjemme og i udlandet, er 

blevet 16, han har deltaget i 30 fællesudstillinger 

og vundet præmier i adskillige konkurrencer. 

Omkring 40 af hans værker ejes af 

offentligheden og af museer i Island, utallige 

værker er blevet købt af privatpersoner, fi rmaer 

og institutioner og dertil kommer værker 

på offentlige pladser i kommuner rundt 

omkring i Island. Helgi Gíslason fi k Brøstes 

Optimistpris 1991. Han har været stærkt engageret 

i islandske kunstnerforeninger, hvor 


han har holdt mange tillidsposter. Helgi er 

gift med Hallgerður Arnórsdóttir og de har 

to døtre og en søn. 

Rotary Norden besøgte Helgi på hans atelier 

i en nedlagt fabrik i Reykjavík for at causere 

lidt om hans syn på kunsten og livet. 

Hvordan går det at få emnet til at adlyde ånden? 

Billedkunstneren stræber efter at visualisere 

essensen i sine tanker og nå frem til en 

holdbar konklusion; materialet er et dominerende 

indlæg i skulptørens arbejde og 

resultatet er nær tilknyttet stoffet. Kampen 

går ud på at placere sig selv, noget som i og 

for sig er en hovedsag i moderne kunst. 

Unge mennesker tager de gamle værdier 

og præsenterer dem på en ny måde, fordi 

en kunstner i nuet må eksperimentere med 

nye tider, nye tanker, en ny dag. Jeg glæder 

mig altid til morgendagen, hvor alle forrige 

ideer og værdier kan være blevet forældet. 

Hvad om tvivlen – og sikkerheden? 

Tvivlen har altid været min rejsekammerat 

men jeg føler mig aldrig ensom selv om 

jeg befi nder mig alene, det gør jeg snarere 

blandt mange mennesker. Når jeg fordyber 

mig i et projekt bliver jeg ledsaget af 

det primitive behov for at udtrykke mig 

som en taler i mit medium og da tænker 

jeg aldrig på tredjemand. Den tiltalte spiller 

en vigtig rolle, men han kommer først 

senere; mens værket udarbejdes står det 

centralt som den påtrængende opgave. 

Tvivlen er det paradoksale som kommer 

listende ind ad bagdøren, i kampen mod 

den er selvdisciplin det eneste våben, men 

til syvende og sidst bliver ethvert værk anskuet 

i forhold til andre ting, intet er stort 

eller vigtigt uden en sammenhæng. 

Religiøse henvisninger? 

Hvad er religion og hvad er fi losofi ? Jeg 

har ingen mulighed at styre andres følelser, 

men kunsten har været stærk i kirkens 

Skulptur

og religionens tjæneste, kirken tilkaldte 

kunstnerne. Jeg søger efter tingenes sammenhæng, 

hvis det har religiøse tilknytninger 

er det udmærket, men det er ikke 

bevidst fra min side. Kravet om værkernes 

placering er stærk, ideologien opsøger 

værket eller omvent. Det endelige produkt 

bliver så resultatet og jeg synes at dette 

samspil eller synkronisering bliver alt vigtigere 

i mit arbejde. Man går ikke en omvej 

forbi religionens ideologi, jeg henter bevidst 

materiale fra denne arv, men ellers 

arbejder jeg ud fra egne forudsætninger, 

uden nødvendigvis at vide hvordan disse 

er tilkommet. 

Hvilken påvirkning har nationalitet, kulturelle 

traditioner? 

Jeg er mig fuldt bevidst om oprindelsens 

både givende og begrænsende faktorer, af 

en eller anden årsag efterlader mennesket 

altid sin signatur, om det nu er et fi ngeraftryk 

på en hulevæg eller et fodspor på månen. 

Jeg er efterkommer af håndværkere i 

bondesamfundet, materialet har altid været 

af en stor betydning i mine værker 

uden at spille hovedrollen og håndværket 

er ikke blevet en forhindring for mig, som 

ellers sommetider hænder. Bronze står mig 

f. eks. nær, som en god smed holder jeg af 

dets mange og givende muligheder. 

Nogle kalder kunstnerens job et privilegium 

– andre ser det som selvopofrende. 

Skulptur 

Serenade 

Det er ingen af delerne. Efter min mening 

spiller jeg en bestemt rolle som er lige så 

naturlig og kærkommen som hvilken som 

helst anden i vort samfund. Jeg står hverken 

et trin højere eller lavere end mine 

medborgere og står op til mit arbejde på 

samme vilkår. Men kunstnerens såkaldte 

frihed bliver købt til en stor pris som kunstneren 

alene må så tilbagebetale. 

Mange af dine værker står på offentlige 

pladser og i museer. Synes du at samfundet 

ser disse som en selvfølgelig og velkommen 

del af sin virkelighed? 

Det håber jeg, selv om jeg nok er den sidste 

som hører om hvordan det forholder 

sig. Mit mest synlige værk er koret i Fossvogs 

Kirke, som hvert år bliver anskuet af 

omtrent samme antal mennesker og hele 

den islandske befolkning. Jeg har fået 

mange positive henvendelser hvad det 

angår. Men kunstværk på offentlige pladser 

falder med tiden ind i omgivelserne, ligesom 

huset her og gaden der; hvis værket 

til gengæld forsvinder er folk bevidst 

om ændringen med det samme. Vi har 

denne urgamle sans for retninger, at fi nde 

vor vej efter kendningsmærker, og disse 

ser kunstneren gerne i sine værker ude i 

det frie, de er en del af vor tradition og 

skulptørens store udendørsværk kan anses 

som et æstetiskt kendningsmærke. 

Du er en energisk rotarianer – hvilken værdi 

har Rotary for dig? 

Til at begynde med var jeg i tvivl om mit 

medlemskab i klubben, Rotarys idealer er 

udadvente og globale, langt fra min virklighed 

og jeg fi k det ikke rigtigt til at 

hænge sammen. Men min rotaryklub er 

blevet et fast holdepunkt og det er værdifult 

for mig at træffe mine kammerater 

hver uge og fremføre mit eneste spørgsmål: 

Hvad er nyt? Som tiden går bliver Rotary 

som en akademi af alt større betydning, 

den uafbrudte mængde oplysninger 

udefra og diskussionerne i gruppen. Dette 

passer mig udmærket og er af stor betydning, 

selv om jeg muligvis er ikke stor nok 

til helt at tilpasse mig R.I.´s store kontekst. 

Interview: Hinrik Bjarnason 

Fotos: Gunnar V. Andrésson 


Tema 

15

Tema 

Färgfabriken Norr 

Konstupplevelse utöver det vanliga 

Färgfabriken Norr har fl yttat in där Fältjägarna fl yttade ut (foto: Börje Alström). 

När fältjägarregementet i Östersund slog 

igen sina portar 2006 så lämnade man lokaler 

som sökte nya verksamheter. Färgfabriken 

Norr blev en av de nya aktiviteterna. 

I en före detta gymnastiksal har man etablerat 

ett galleri och laboratorium för kulturdebatt 

och samtal. En satsning som aldrig 

hade kommit till stånd utan lokala 

eldsjälar som galleristen Lars Bohlin eller 

jämtländska fi nansiärer som fi nansmannen 

Mats Sundqvist. 

Sedan starten april 2008 har Färgfabriken 

besökts av över 30 000 besökare. En siffra 

som om vi fl yttar över den till Stockholms 

besöksunderlag i närområdet motsvarar 

cirka 500 000 besök. Så fantastisk är den 

konstsatsning som gjorts i Östersund, en 

stad på cirka 60 000 innevånare på gränsen 

till fjällandskapet. 

Hur har premiären för detta djärva projekt i 

Östersund varit? 

– Låt mig säga att den utställning som vi 

startade den 2 april och som pågått till augusti 

månad ut är den största, mest påkos- 


tade och mest besökta utställning som 

Färgfabriken då inkluderat Färgfabriken i 

Stockholm, någonsin gjort, säger Lars Bohlin, 

chef för galleriet i Östersund. 

– Färgfabriken har uppmärksammats i internationell 

press. Under tre tillfällen har 

Färgfabriken omnämnts av Art Forum, i 

New York, världens kanske mest ansedda 

tidskrift inom konstområdet. Man har till 

och med ansett att Färgfabriken haft en av 

världens tio viktigaste utställningar, fortsätter 

Lars Bohlin. 

Inom tre år hoppas Lars Bohlin att Färgfabriken 

Norr skall stå på egna ben, kanske 

med en egen stiftelse. Redan idag är Färgfabriken 

Norr självständig i så motto att 

man inte växlar utställningar med Färgfabriken 

i Stockholm. 

Hur kan man då lyckas så till den milda grad 

i lilla Östersund? 

– Ja det kan man fråga sig. Men folk i allmänhet 

tycker att vi är spännande. Och 

det har gett oss en enorm medial upp- 

märksamhet. Alla medieformer inräknat så 

har vi haft över 150 olika mediala inslag 

sedan starten i april. Vi har blivit omskrivna 

i Berlin, Oslo, London, New York bara för att 

nämna några internationella inslag. Jag 

tror också att näringslivet börjar inse hur 

viktig denna uppmärksamhet är vid sidan 

av de traditionella omnämnandena om 

Östersund, säger Lars Bohlin. 

Lars Bohlin är fascinerad av perspektiven, 

särskilt centrum - periferin. Det intressanta 

från centrums perspektiv, dvs. Stockholms 

mediers sida är tydligen hur i all sin dag en 

internationellt uppmärksammad institution 

kan lokalisera sig till lilla Östersund? 

Men eftersom Lars Bohlin menar att man 

vänt på perspektivet så har man också 

lyckats få internationella namn att ställa ut 

i Östersund. Dom skulle aldrig kunna tänka 

sig att ställa ut i Stockholm. Men varför 

inte i en stad med två prickar över O. En ort 

som dom aldrig hört talas om. 

Förmodligen handlar det om det exotiska 

men kanske ännu mer av det mottagande 

som staden gav. 

Vad betyder konsten för näringslivet? 

– Under implementeringen har jag förstått 

att näringslivet insett den kraft som fi nns i 

Färgfabriken inte bara som konsthall utan 

också som forum för debatter. Företag 

ringer och vill ha guidade visningar som 

ett alternativ till andra aktiviteter, säger 

Lars Bohlin. 

– Jag hade en romantisk tanke om det 

hela, om åtta – tio år kommer det att stå en 

tjej från Borgvattnet i New York och få frågan 

om varför just hon blev konstnär. Och 

då kommer hon att svara att hon var på 

Färgfabriken i Östersund och då öppnades 

en ny värld för henne. 

– Det vi gjort här upp och lyckats bättre än 

andra med är att vi gett oss fan på att alla 

skall få ett öppet mottagande. Annars kan

Lars Bohlin, gallerist och chef för Färgfabriken Norr med en av sina favoriters målningar som bakgrund (foto: Lars Jonasson). 

man inte ta emot intrycken från en utställning 

och många återkommer för att återuppliva 

sina intryck och åter ställa frågan; 

vad har jag sett. 

Vad står närmast på agendan? 

– Närmast kommer en utställning i oktober 

med Fredrik Wretman. Då fylls Färgfabriken 

med en pol som täcker tre fjärdedelar 

av utställningsytan till en vattenhöjd av 

40 cm. I den kommer 132 karpar i en storlek 

på cirka 40 cm att simma. Ljusinstalla- 

tionerna kommer att återspegla fi skarnas 

rörelser och skapa spänningen i utställningshallen. 

Utställningen handlar egentligen om ekologi, 

miljö och framtid. Samtidigt kommer 

vi att ha ett labb kring klimatfrågorna och 

diskutera människors tilltro till teknikens 

kraft att lösa mänskliga problem, säger 

Lars Bohlin 

Sen kommer en utställning med den estniske 

arkitekten Veronika Valk som handlar om det 

offentliga rummet i Östersund. Där fem arki- 

tekter inbjuds att presentera sina lösningar. 

Där skapas kreativa miljöer för möten. 

Vilken är din önskeutställning? 

– Jag såg Olaufur Eliasson i Barcelona och 

det tog andan ur mig. Jag var tvungen att 

åka dit igen dagen efter och det var förmodligen 

det mäktigaste jag sett och 

kommer att få se. Och att ha en utställning 

med honom på Färgfabriken det är min 

dröm, avslutar Lars Bohlin. 

Hedra minnet av någon nära! 

Skänk en minnesgåva till Cancerfonden. De anhöriga får en personlig hälsning 

från dig, cancerforskningen får ett välkommet stöd i kampen mot cancer! 

020-78 11 79 

Pg: 90 1986-0 cancerfonden.se 


Tema 

17

Tema 

Selvportrett etter 

hukommelsen 

Hans Normann 

Dahl 

har – eller er 

– en av Norges 

aller frodigstepaletter. 

Han 

debuterte i 

1966, og i de 

40 år som er 

gått har han 

etablert seg 

en multikunstner 

uten like. Best kjent er han kanskje som 

allsidig illustratør, ethvert forlags drøm. 

Men han er også grafi ker, maler og 

skulptør. Og en gudbenådet forteller. 

Lærer med egen tegneskole, som han 

startet i samarbeid med den legendariske 

Olav Mosebekk, men som i øyeblikket 

er husløs. 

Her har han tegnet seg selv for Rotary 

Norden – uten speil. ”Etter hukommelsen,” 

sier han. Men Hans Normann 

Dahl er på langt nær så streng som 

han her har gjort seg selv. Han er mild 

i måten, men sterk i formen. 

Hans Normann Dahl – lavmælt og meningssterk multikunstner. 

-Til tegner er man født 

-Tegning er det første globale språket. Og det 

eneste. Steinalderfolkets hulemalerier av dyr 

har forskrekket ettertiden gjennom sin 

kunstneriske kraft. De taler til oss over tusener 

av år. Jeg behøver ikke å snakke om tegningens 

politiske slagkraft, den er vi alle blitt 

minnet om i det siste. 

Hans Normann Dahl er aldri vanskelig å få på 

glid. Tyve år som avistegner i Dagbladet – det 

er lenge siden, men mange forbinder ham 

stadig med avisen – årrekker som fantasifull 

illustratør, som utstiller over det ganske land, 

som ellevill forteller og formidler av bildets 

vesen og egenart, har plassert Hans Normann 

Dahl i aller fremste rekke av folkekjære billed- 


kunstnere. Han kan det hele, og med sin lavmælte 

sjarm får han oss alle med på laget. 

Kunsten på gatenivå 

-Teknikk og vitenskap har utviklet seg i en 

nesten skremmende grad, mens vi mennesker, 

som art, er stillestående. Her ligger 

en utfordring, og et stort potensiale, sier 

han, og kretser litt rundt det han kaller billedkunstens 

fellesmarked, om kunsten 

som grenseoverskridende. På 1880-tallet 

var japansk kunst ajour med fransk impresjonisme, 

mens franske kunstnere var opptatt 

av gamle japanske tresnitt. Selv får han 

impulser fra det meste. For eksempel plakatkunst. 

I mange år kjempet han for at 

Oslo skulle få plakatsøyler, noe mange politikere 

betraktet som en miljøforurensning. 

-Plakaten er vår støttekontakt. Den venter 

deg ofte med et kjempesmil. Du møter en 

meddelelse som har tatt spranget fra kulturverkstedene 

og ut på gaten. Andre siviliserte 

byer har plakatsøyler, de fungerer 

også som informasjonssentraler. Kunst og 

informasjon i ett. Omsider har også Norges 

hovedstad fått noen slike. 

-Norsk og nordisk tegnekunst? 

-Vår tegnetradisjon er i verdenstoppen. 

Den er preget av en viktig, humanistisk

Avistegneren Hans Normann Dahl mestrer også 

den enkle, tydelige strek. Noen som ikke gjenkjente 

Einar Gerhardsen? 

overbygning. Norges fremste politiske tegner 

var vel Ragnvald Blix, som under krigen 

tegnet i Göteborg Handels- och Sjöfartstidning. 

Vi nordmenn fi kk ikke del i dette, ikke 

før etter krigen. Et absolutt verdensnavn er 

jo Olaf Gulbransson, som dessverre ble litt 

brun under sine mange år i Tyskland. 

Eneren Storm P 

Men du vet at man kommer ikke utenom 

humoristen Storm P, danskenes evig uforlignelige 

ener. Og det er så mange andre. 

-I din morsomme bok ”Med lettøl til Luxor” 

spør du deg selv, lettere provokatorisk: ”Oppdrag? 

Oppdrag! Er jeg egentlig en fri kunstner 

noen gang? Roter jeg meg ikke inn i det 

ene oppdrag etter det andre?” Føler man seg 

bundet som illustratør til tekster av kanskje 

sterkt varierende innhold? 

-Man må naturligvis gå sin egen vei, men 

ikke sånn at tegningen distraherer teksten. 

Den kan gjøre tunge tekstblokker mer interessante, 

hjelpe tilegnelsen, men må 

være synkron med teksten. En slags kafémusikk. 

Noen tekster kan det være en ren 

dødssynd å illustrere. 

Mesterverket ligger i skissen 

Tegninger ble ofte oppfattet som skisser. 

Men i en tegning, i en skisse for den del, 

ligger jo selve spiren til senere monumentale 

verk. I Danmark og Sverige har man 

egne skissemuséer. I siste utgave av Tegnerforbundets 

blad NUMER krever vi dette 

også i Norge: Vi er ingen kulturnasjon før vi 

følger Sverige og Danmark her. 

Sier Hans Normann Dahl med ettertrykk. 

Selv sitter han i styret for Fredrik Stabel & 

Avistegnernes Hus i Drøbak, som kanskje 

er det nærmeste man – en gang? - kommer 

realiseringen av noe slikt i Norge. 

Han kjempet mot norsk medlemskap i EF i 

1972, og var med sine tegninger en formidabel 

aktør i denne kampen. Han sier at han 

ikke vil tegne seg selv i et speil, for da blir 

høyre side av ansiktet den venstre og omvendt. 

Og er det noe Hans Normann ikke vil, 

så er det å bli betegnet som høyrevridd. Likevel 

innrømmer han et medlemskap i 

Round Table midt på sekstitallet, og medgir 

også at han igrunnen trivdes der. –Jeg fant 

fl ere fellesnevnere der, sier han. Men på et 

annet spørsmål er han strengere. 

Monika Lee/Rotary Images 

DK! UK! OK! RI President Dong Kurn Lee works the 2009 

Convention Promotion Booth, encouraging attendees to Make 

Dreams Real this Rotary Year and to Make Memories at the 100th 

convention in Birmingham, England. 

“ It is a joy to be able to participate in a 

gathering with my Rotary family from all 

over the world. Together, we are able to 

make the world a better place.” 

— Karen Wayne 

-Tror han, som blant annet har undervist så 

lenge i tegning, at alle kan lære å tegne? 

Han tror ikke det, han er med på at undervisning 

kan vekke og videreutvikle en interesse 

og et mulig talent. Men så griper 

han til et fransk sitat, selv om han medgir 

at det kan virke arrogant når det kommer 

fra en tegner: 

-Maler kan man bli. Til tegner er man født. 

Tekst og foto: Øystein Øystå 

Don’t miss Rotary 

International’s 100th 

annual convention! 

Register online! 

Make a friend in every time zone! More than 130 countries on 

average have been represented at the last 12 conventions. 

Meet Rotarians at the Club and District Projects Exhibition, and 

share ideas about how they Make Dreams Real. 




Tema 

19

Sverige 

Kungsbacka-Särö Rk: s 

handikappfordon 

Överlämnandet tillsammans med representanter för Constanta rotaryklubb. 

I samarbete med Kungsbacka-Hanhals 

kyrkliga samfällighet har klubben genom 

idogt arbete under fyra år samlat medel 

för att kunna köpa ett modernt handikappfordon. 

Mottagare Acra dagcenter, 

Constanta, Rumänien. Acra dagcenter har 

byggts upp med hjälp Kungsbacka-Hanhals 

kyrkliga samfällighet som haft ett 

långvarigt samarbete med församlingen i 

Kungsbacka även Kungsbacka Kommun 

har varit behjälplig. 

Acra dagcenter är välutvecklat och fullt i 

klass med svenska motsvarigheter. Dock 

saknade man ett modernt fordon som 

kunde ta eleverna till dagcentret. Kungsbacka-Hanhals 

kyrkliga samfällighet tog 

därför kontakt med vår klubb och efterhörde 

om vi var intresserade av projekt 

”handikapp buss”. Svaret blev ett entydigt 

ja. Ett långt och krävande administrativt 

arbete startade parallellt med diverse aktiviteter 

för att samla in medel för inköp. 

Budgeten lade på 350 000 SEK. Kungsbacka 

företag ställde upp likaså vår vänn- 


klubb i England Marlow on Thames. Rotaryklubben 

i Constanta bistod även de 

med ekonomiskt stöd. I mars 2008 inköptes 

handikappfordonet och förberedelserna 

för resan till Rumänien kunde starta. 

Bussen överlämnad 

Äntligen!! Efter fyra års arbete är den stora 

dagen inne -onsdagen den andra april. 

Bussen överlämnas högtidligen till Arca 

dagcenter och fader Niccolae Picu. Fader 

Picu är eldsjälen som tillsammans med 

många och ideellt arbetande medarbetare 

skapat och byggt upp Acra dagcenter. 

»Vinresor 

Glädjen och stoltheten hos alla på Arca 

över att nu vara ägare till ett modernt handikappfordon 

var stor och äkta. 

Överlämnandet uppmärksammades av 

pressen. Morgonen den 3 april var president 

Busch på första sidan och Rotary på 

andra sidan. Rätt prioritering? Efter några 

dagar i Constanta och Bukarest lyfter vi 

mot Sverige med en skön känsla av att uträttat 

något väsentligt. Barnens glädje 

över att äntligen kunna ta sig till Arca på 

ett enkelt och funktionellt sätt förstärkte 

verkligen denna känsla. 

Vi lämnar ett land med stora möjligheter när 

dess unga demokrati mognat. Ett land med 

en vänlig och gästfri befolkning. Ett stort 

tack till alla som bidragit till att Arcas dröm 

blivit verklighet. Eller som fader Picu uttryckte 

det hela: ”Våra gemensamma ansträngningar 

har skapat nytt hopp, nya leenden i 

dessa barns liv, vars liv tillhör oss alla” 

Ulf Persson 

Past President och chaufför 

Bussen välsignas. Fader Picu på rampen. 

Res med Sten G. Svenhage till vinområden i Tyskland, Frankrike, 

Italien & Sydafrika i vinets, matens och kulturens tecken. 

Ring eller faxa +46 (0) 533-161 58 sten.g. svenhage@vinsten.se 

Av Munskänkarna “Rekommenderade resor” www.vinsten.se

Annelie Hauer har just under överseende av Mikkel Gade, (till vänster), och Anders Sigland dragit högsta 

vinsten, en digitalkamera, i Eddy Hardeborns lotteri. Det populära lotteriet hade många förnämliga priser, 

men gav ändå ett välkommet tillskott till klubbkassan. 

Norrköping-Campus Rk 

presidentskifte på Getå Turisthotell 

Så var det åter dags för sedvanligt presidentskifte 

på Getå. Det var roligt att så 

Folkligt på upplevelsedagemn på Nyköpingshus 

många som 19 egna medlemmar var närvarande. 

Klubben gästades också av Hans 

Upplevelsedag på Nyköpingshus 

Per Jonsson är ny President i Nyköping Rk. 

Han efterträder Göran Schultz som kan se 

tillbaka på ett intensivt och händelserikt år. 

– Årets höjdpunkt, som fi ck mitt rotary- 

Rubensson från Norrköpings Västra Rk. De 

som hade sett fram mot Getås delikata 

pannkakor behövde inte bli besvikna – de 

fanns där även i år. Efter lunchen följde 

dragning i Eddy Hardeborns amerikanska 

lotter. Många fi na vinster var det, men lotteriet 

gav ändå ett välkommet tillskott till 

klubbkassan 

Presidentskifte följde därefter. Anders Sigland 

avtackades för ett år som en mycket 

populär president och lämnade i sin tur 

över presidentkedjan till Lars Lundbäck. 

Lars fäste i sin tur över pastpresidentnålen 

på Anders kavajslag och tackade därefter 

för förtroendet att få leda klubben under 

det just påbörjade rotaryåret. Lars uttalade 

som mål att öka medlemsantalet i klubben 

och att arbeta för att klubben skall få fl era 

kvinnliga medlemmar. 

Lunchen avslutades med vad som blivit en 

trevlig tradition. Göran Blomqvist underhöll 

oss med sköndragspelsmusik. Efter att 

ha avslutat med ett antal melodier på begäran, 

avtackades Göran med en lång och 

varm applåd. 

Rune Andersson 

hjärta att klappa lite extra, var Upplevelsedagen 

på Nyköpingshus för Åsbackaskolans 

handikappade barn och ungdomar. 

Det var förstås också glädjande att vi lyckades 

nå 100 USD per medlem i bidrag till 

Rotary Foundation! Säger Göran Schultz 

samtidigt som han önskar sin efterträdare 

lycka till vid rodret. 

”Det känns både roligt och tacksamt att ta 

över en klubb som verkligen är på gång!” 

fortsätter Per Jonsson och konstaterar att; 

”Vi har fått bra fart i det viktiga kommittéarbetet 

och kommer att kunna intensifi era 

våra insatser de kommande åren. Inte 

minst inom det viktiga stödet till utsatta 

barn och ungdomar. Samtidigt känns det 

väsentligt att vi blir mer tydliga i vår dialog 

med omvärlden” För mer information om 

Nyköping Rk (distrikt 2370). 


Sverige 

21

Sverige 

Kristianstads rotaryklubbars samarbete 

om tidning gav över 200 000 kr 

Samarbete lönar sig! Det har rotaryklubbarna 

i Kristianstad, Kristianstads Rk, Kristianstad-Hammarshus 

Rk, Kristianstad-Vä Rk, 

Kristianstad-Åhus Rk, Kristianstad-Gärds Rk 

och Kristianstad-Nova Rk bevisat. 

Kristianstad-Vä Rk tog första steget mot 

detta samarbete genom att redan 2007 

satsa en del av sina ansträngningar på att ta 

fram en tidning om Rotary. Den hade två 

syften: dels att visa, vilken stor och viktig 

oegennyttig kraft i samhället Rotary är för 

att hjälpa till i olika sammanhang, och dels 

att skaffa medel för att kunna genomföra 

de satsningar som klubben vill arbeta med. 

Gav medel för klubbarnas projekt 

Den satsningen blev en stor framgång och 

gav klubben de medel, som krävs för att nå 

framgång i klubbprojekt. Under våren 2008 

var det dags att ta steget fullt ut. Det skulle bli 

ett brett samarbete mellan de sex klubbarna 

i Kristianstad för att verkligen stärka resurserna 

i klubbarnas oegennyttiga projekt. 

Resultatet blev en betydande framgång, 

kunde alla medlemmar konstatera efter 

att den mycket fi na produkt, som det gemensamma 

arbetet resulterade i presenterats. 

Alla pengar är inte inkomna ännu, 

men en bra bit över 200 000 kronor kunde 

de gemensamma arbetsinsatserna ge. 

Beskriver Rotary 

Tidningen skulle beskriva vad Rotary är: 

alltså inte bara en lunchätarklubb för ett begränsat 

antal personer, utan en verksamhet, 

som med stort allvar och stort engagemang 

vill göra insatser inom närområdet för klubben/klubbarna 

eller någonstans i världen. 

Ett gemensamt mål för de resurser, som 

tidningen gett, är att lindra nöden för barn 

i Sydafrika, som drabbats av AIDS på något 

sätt. Men pengarna tidningen dragit in ska 

också kunna komma till del för den egna 

klubbens egna projekt. 

Arbetet med den här tidningen tvingade 

efter hand till formatuppgångar. Från det 

planerade antalet om 24 sidor gick färden 

snabbt via 28 sidor till 32, som blev den 

slutliga omfattningen av tidningen. Och 


annonserna bara strömmade in från annonsörer, 

som ingå vilken betydelse att 

ideellt arbete i Rotary har. Det var det som 

tvingade fram två formatuppgångar. 

Tryckt av Kristianstadsbladet 

Tidningen trycktes av stadens tidning i 

Kristianstad, Kristianstadsbladet, som också 

skötte distributionen till alla sina prenumeranter. 

Det betydde, att uppemot 100 000 

personer har fått viktig information om Rotary, 

vad Rotary gör och vilka viktiga projekt 

som genomförs helt på ideell basis av 

rotarianer och Rotary över hela världen. 

Tidningen om Rotary, producerad i samarbete 

mellan sex initiativkraftiga rotaryklubbar 

i Kristianstad har fått stor uppmärksamhet. 

Alla klubbarna i Kristianstad 

är eniga om, att denna fi na produkt och 

den framgång som tidningen fått lagt 

grunden till fortsatta tidningsproduktio- 

ner som drar in viktiga medel för klubbarnas 

arbete att hjälpa till i samhället där 

nöden lyser starkt mot oss alla. 

Bertil Olsson 

Kristianstad-Vä Rk 

REvent Golfresor 2008/2009 

4* Golfhotellet PHENICIA 

Prisexempel 6.100:- 

(gäller avresa 5/12) 

- I priset ingår boende i 

dubbelrum inkl. halvpension, 

4 greenfee på Citrus Golf, 

all transfer! 

Hotell Phenicia har varit vårt huvudhotell sedan 9 år. 

REvent gästerna välkomnas med öppna armar! Här finns 

Tunisiens största golfanläggning Citrus golf med 45 hål. 

Fira Jul och/eller Nyår i Tunisien! 

Skäm bort dig med färdiglagad mat och fina golfbanor 

under jul och nyår. Hotell Phenicia är mycket omtyckt 

även av barnfamiljer och icke-golfare. 


(gäller avresa 19/12) 


dubbelrum inkl. halvpension 

och julmiddag, 

4 greenfee på Citrus Golf, 

all transfer samt golfvärd! 

Exklusivt boende i Thailand 

Ditt drömboende i Thailand. 

Byggstart på ett antal tomter i Hua Hin, med 

stora möjligheter att påverka utformningen. 

www.kangsadarn.se 

TURKIET 

5* Golfresorten SIRENE 

Prisexempel 8.990:-* 


dubbelrum inkl. ultra all inclusive, 

4 greenfee på Antalya 

Golf, all transfer samt 

golfvärd (jul/nyår) 

*priset gäller 5/12-08 - 5/2-09 

Sirene Hotell och Antalya Golf är den populäraste 

golfresorten i Turkiet. Ultra all inclusive - VIP-transfer. 

Egen strand, SPA, tennisbanor m.m. 

PORTUGAL 

4* Costa da Caparica 

Hotell Costa da Caparica med havsutsikt över Atlantens 

klarblåa vatten, 3 mycket fina banor erbjuds. Flera trevliga 

restauranger längs strandpromenaden. 

Beställ 

I priserna ingår även flyg t/r Arlanda, 

Göteborg, Köpenhamn, golfbag på flyget. 

Flygskatter tillkommer 

www.revent.nu 063-431 63 info@revent.nu 

vår 

broschyr! 



dubbelrum med havsusikt inkl. 

frukost och 4 middagar. 

5 greenfee på Aroeira & 

Quinta do Peru, golfvagn, all 

transfer samt golfvärd.

Celebert besök hos Forshaga-Deje Rk 

Den 4 juni hade Forshaga-Deje Rk besök 

av Nina Larsson, folkpartistisk riksdagsledamot 

från Värmland. Nina pratade inte 

politik utan berättade om den ”resa” hon 

gjort inom politiken. Trots bara drygt 30 år 

har hon varit politiskt aktiv sedan 14 års 

ålder, då hon började som fritidspolitiker i 

hemorten Säffl e. Sedan förra valet är hon 

en av de värmländska riksdagsledamöterna 

och har sin hemvist i Karlstad. 

Starten som riksdagsledamot beskrev hon 

som turbulent då den s.k. dataintrångsskandalen 

avslöjades. Nina beskrev det mediadrev 

som jagade alla inom ledande ställningar 

i partiet och jämförde den stress hon 

upplevde med den hon upplevt under en 

fredsbevarande insats i Bosnien under 2003 

- 2004. Stark stress reagerar man på, på ett 

likartat sätt, oavsett var den kommer ifrån. 

Mycket ensamarbete 

Som offi cer är det naturligt att engagera sig 

i försvarsfrågor. Nina är ledamot i försvarsutskottet 

men även i trafi kutskottet. Just 

arbetet i riksdagen beskriver hon som mer 

ensamt än vad hon föreställt sig. Det är na- 

Nina Larsson 

turligtvis avhängigt hur stort parti man representerar 

och varifrån i landet man kommer. 

Företräder man ett mindre parti kan 

man inte dela upp arbetsuppgifter sinsemellan 

på samma sätt som i ett större och 

har därför många områden att bevaka. 

Samtidigt underströk hon att sammanhållningen 

mellan riksdagsledamöterna 

Veteranbilsmöte på Norra Tjust 

Norra Tjust Rk:s frukostmöte 11 juli i Loftahammar 

- ett toppenmöte för veteranbilsfrälsta! 

Fredagen den 11 juli bjöd Norra Tjust Rk in 

till frukostmöte på Sjökrogen i Loftahammar, 

där man träffas sommartid. Särskilt 

välkomna var veteranbilägare - med fordon 

- och ett 20-tal hade hörsammat den 

inbjudan. 

Ett stort antal gäster hade kommit, sammanlagt 

ett drygt 60-tal. 

I strålande sommarmorgonsol avnjöts frukosten 

tillsammans med ett föredrag om 

Volvos olika modeller från begynnelsen 

och framåt. Vinsten i lotteriet var denna 

dag en åktur i valfri veteranbil och lycklig 

vinnare blev PDG Margareta Källgren, som 

efter mycket funderande valde en tur i en 

Jaguar E-type från 60-talet, ägd av Marcus 

Call, Västervik Tjust Rk. 

Planer fi nns att till nästa sommar bredda 

arrangemanget till en heldag med ut- 

fl ykt efter morgonmötet. Kontaktman i 

Norra Tjust Rk är Torgny Gunnarzon, 

torgny.gunnarzon@telia.com. 

En engelsk raritet (foto: Hans Källgren). 

från Värmland är mycket god. Den svenska 

riksdagen är också tämligen världsunik 

med tanke på den breda spridningen av 

olika åldrar. Internationellt sett har vi i Sverige 

ett ganska ungt parlament och där 

det faktiskt är en underrepresentation av 

äldre ledamöter. 

Det blev mycket diskussion kring försvarets 

inriktning, i synnerhet mot bakgrund 

av de besparingar som försvarsministern 

fl aggat för. Vår gäst menade att något 

måste göras eftersom försvarsmakten inte 

haft ordentlig kontroll på ekonomin. Sedan 

har även omvärldsförändringar och 

den tekniska utvecklingen i stort påverkat 

förutsättningarna för försvaret och verksamhetsinriktningen. 

Efter ett intressant föredrag och många 

engagerade frågor avslutade Nina Larsson 

sin presentation och erhöll såväl välförtjänta 

applåder som klubbens mugg som 

tack för sin insats. 

Erik Risberg 

Margareta Källgren 

PDG 


Sverige 

23

Sverige 

En chans till ett drägligt liv 

De nybyggda husen kan nu även målas invändigt. 

Rotary International uppmanar klubbarna 

världen över att bidra till god hälsa, rent vatten, 

bra sanitär standard och höjd utbildning 

för världens alla barn. Laholmsbukten 

Rk har under några år ett projekt i Uganda. 

Hjälpen riktas till barnhemmet/skolan Ssenyange 

Education Center, Masaka, Uganda. 

Vår Rotary klubb har bidragit till att ett 

stort antal föräldralösa barn fått inte bara 

ett hem i nybyggda hus utan även utbildning 

på såväl grundskolenivå som gymnasie-/högskolenivå. 

Ssenyange har även 

kunnat anställa en skolsköterska. Många 

barn är drabbade av HIV och de har oftast 

blivit föräldralösa genom att föräldrarna 

gått en för tidig död till mötes i AIDS. 

63 000 insamlade 

Under vintern 2007 producerade Laholmsbukten 

RK en almanacka med bilder och 

text från Ssenyange Education Center. Inkomsterna 

från försäljningen gick till skolan. 

Våren 2008 kunde så klubben överlämna 

63 000 SKR till skolans beskyddare i 

Sverige, Matilda och Linus Nilsson, Laholm. 

Medlen har använts för uppförande av nya 

toaletter på centret. Det förelåg ett hot om 

stängning av skolan som idag har 400 elever 

om inte de sanitära förhållandena byggdes 

om. Tack vare Laholmsbukten RK kan 

skolan leva vidare och ge barnen ett hem, 

god utbildning, möjlighet till självförsörjning 

ja faktiskt en chans till ett värdigt liv. 


Rosita Wärring 

Laholmsbukten Rk 

Biblioteket byggs, en viktig del i undervisningen är tillgång till böcker. 

Bänkarna anländar och eleverna slipper nu sitta på golvet i skolsalen

Nya rotaryklubbens president Marianne Ödling lämnar över anmälningslistorna till distriktsguvernören 

Margaretha Magnusson. Det högtidliga tillfället övervakas av medlemmar ur nya klubbstyrens och från 

moderklubben, Lerums Rk ( foto: Peter Welling/ Lerums Tidning). 

Ska föryngra och förnya 

Rotary i Laholm 

För några månader sedan visste hon 

knappt vad Rotary vad. 

Nu är Marianne Ödling president i Lerums 

nystartade klubb – Aspen Lerum Rk. 

– Jag trodde det var en gubbklubb och 

hade väl inte refl ekterat så mycket över 

det, berättar hon. 

Men så fort hon kom till det första mötet 

kändes det rätt. Initiativet till den nya klubben 

togs av Lerums Rk. Målet var att föryngra 

och förnya. 

– Många tvivlade på att det var möjligt. 

Men nu är vi nästan 40 medlemmar med 

en medelålder på 40 år och lika många 

kvinnor som män, säger Marianne Ödling. 

Besök av guvernören 

Nyligen fi ck klubben besök av DG Margaretha 

Magnusson, som formellt tog emot 

anmälningarna från de nya medlemmarna. 

I slutet av juni är klubben formellt bildad 

och den 4 oktober hölls den så kallade 

charterfesten. 

Klubbens medlemmar träffas en timme på 

fredagsmorgnar på Aludden. Tidpunkten 

är vald för att det är lättare att komma ifrån 

en stund på morgonen, än på kvällen för 

medlemmarna som nästan alla har familjer 

med barn som bor hemma. 

– Nu i början har vi en inbjuden föredrags- 

Exklusiva tomter på Kretas sydkust 

Skapa din egen miljö 

Byggnadsklara tomter på 5000 och 2500 m 2 

För info - manfred@krammer.se 

hållare varannan vecka och ett så kallat 

ego-föredrag varannan vecka då våra 

medlemmar presenterar sig själva, säger 

Marianne Ödling, som ska hålla sitt egofördrag 

nu på fredag. 

Lokalt projekt 

Själv tilltalas hon av Rotarys budskap att 

göra något bra för sina medmänniskor. 

– Vi kommer att jobba både internationellt 

och lokalt, och skissar på ett intressant lokalt 

projekt, säger hon. 

Ett av de första åtagandena är också att 

medlemmarna ska lämna blod regelbundet. 

Ambitionen har varit att åstadkomma 

en dynamisk styrelse, det vill säga med så 

stor spridning som möjligt. Ambitionen är 

också att växla presidentskapet mellan 

man och kvinna. 

– En spännande utmaning, beskriver Marianne 

Ödling uppdraget att vara nya klubbens 

allra första president. 

Christina Lundin 

Lerums Tidning 

ISLANDIA-SUCCÉN FORTSÄTTER... 

55+RESOR 

Beställ vår katalog och upptäck Islands bästa sidor! 

Passa på! Res till Island och njut av livet. Speciella seniorresor 

under perioderna 24 - 28 mars, 20 - 24 april samt 

7 - 11 sept. 2009. Boka din resa nu och börja längta 

till Island. Bada i varma källor, shoppa, äta gott, göra 

utflykter och upptäcka Island. Njutbart. 

www.islandia.se 

08-545 215 60 






Upplevelse och njutning 


Sverige 

25

Sverige 

Firandet av Turkiets nationaldag 

RFE- utbyte Skara -Turkiet 

RFE, Rotary Friendship Exchange, är ett av 

de olika utbytesprogram som Rotary har. 

RFE är ett underbart sätt att träffa nya vänner, 

att lära känna ett annat lands kultur 

och få uppleva mycket som man inte får 

uppleva som en vanlig turist. 

Distrikt 2380 i Sverige har tidigare haft utbyte 

med Nya Zealand, vi har tagit emot 

och också varit där, vi har också tagit emot 

en grupp från Australien och i september 

2007 var det dags igen. Då besökte 6 rotarianer 

med respektive från distrikt 2440 i 

Turkiet distrikt 2380 i Sverige. I drygt en 

vecka bodde de hos tre olika rotaryfamiljer 

i Skara, Mariestad och Lidköping. Vi visade 

våra viktigaste sevärdheter i Skaraborg, 

vi hade gemensamma fester och vi 

bjöd på middag i hemmet. Vi hade en trevlig 

tid tillsammans. 

I oktober var det sedan dags för oss att besöka 

Turkiet, samma distrikt, alltså i sydvästra 

delen av landet. Vi var 11 personer från 

Skara och Mariestad och vi bodde 10 nätter 

hos tre olika värdfamiljer i tre städer, Denizli, 

Marmaris och Izmir. Det är otroligt hur 


mycket vi hann att uppleva på så få dagar. 

Ovant middagsmöte 

På varje ort deltog vi i ett, ibland två rotarymöten, 

samtliga kvällsmöten. Det var 

mycket vackert dukat och god mat och 

dryck men samtidigt litet annorlunda än 

Svenskar i turkiska badet 

vad vi är vana vid. Maten serverades när 

man kom så det var inte alldeles ovanligt 

att vid bordets åts såväl förrätt, huvudrätt 

och dessert samtidigt. Det var svenska 

gruppen som stod för programmet med 

ett bildspel om Sverige och vårt närområde 

i distriktet.

Denizli är en industristad med stor textilindustri 

som vi fi ck besöka, så också en stor 

fabrik för glastillverkning. I Denizli besökte 

vi också en skola för synskadade barn och 

ungdomar som Denizli Rk bidrar med 

pengar till. Vi upplevde att rotaryklubbarna 

ägnade mycket tid och pengar åt olika 

sociala projekt, kanske därför att det sociala 

skyddsnätet inte är lika utvecklat i Turkiet 

som i Sverige. 

Firade nationaldag 

Såväl naturupplevelser som sevärdheter 

ingick i vårt program. I Marmaris, som ligger 

vid Medelhavet gjorde vi en underbar 

båttur ut i havet. Från Denizli for vi till 

Pamukkale, en kalstensplatå med varma 

källor som har avsatt avlagringar och bildat 

fantastiska formationer. Från Izmir besökte 

vi Efesos, en av Turkiets bäst bevarade 

antika städer. Att vandra nedför 

huvudgatan i Efesos och veta att i denna 

stad har människor bott sedan 1000 år 

före Kristi födelse, det var verkligen en speciell 

upplevelse. Man bedömer att ca 25 % 

av den gamla staden är utgrävd och fortsatta 

utgrävningar pågår. 

Vi hade turen att vara i Turkiet den 29 ok- 

Gäster hos de nya rotaryvännerna 

20 000 till funktionshindrade 

barn på Ågrenska! 

Det var Mölndal-Fässbergs Rk, som vid 

Ågrenskas numera årliga ”Lekens dag” tog 

tillfället i akt att överlämna en check på 20 

000 kronor, att användas till anskaffning av 

funktionsanpassade lekhjälpmedel för 

småväxta barn. Det var nära 3000 personer, 

vuxna och barn som tog tillfället i akt att 

leka, grilla korv, se på teater och trollkarlar, 

gå poängpromenad, eller delta i någon av 

de många gymnastikrelaterade aktiviteter 

som ägde rum runt hela Lilla Amundön. 

Många familjer var också där för att återförenas 

med vänner som de träffat tidigare i 

samband med vistelse på Ågrenska. En 

målsättning för Ågrenskas familjeverksamhet 

är ju att familjer vars barn har samma 

diagnos kan få träffas och utbyta erfarenheter, 

uppleva gemenskap samt få hjälp att 

möta vardagens krav och behov. 

tober som är Turkiets nationaldag. Då ordnas 

stora parader på många platser och vi 

deltog i paraden i Izmir. Turkiets moderna 

historia börjar 1923 då sultanatet avskaffades 

och turkiska republiken grundas 

med Mustafa Kemal som förste president. 

Han fi ck då tillnamnet Ataturk, som betyder 

turkarnas fader. Ataturk levde till 1938 

och under de femton år han var Turkiets 

ledare genomfördes en mängd reformer. 

Ataturk är verkligen en ledargestalt som 

har betydelse för Turkiet även i dag. 

Maud Gawelin 

Mariestads Rk 

Allan Petrusson 

Mölndal-Fässbergs Rk Robert Hejdenberg VD för Ågrenska ta emot checken från Lars Ekberg ordf. i Mölndal-Fässberg Rk 


Sverige 

27

Sverige 

Jan Moritz, VD för Ljungbergsfonden och Kyrkoherde Per Schmidt talar vid minnesmärket 

Industriman och mecenat 

På initiativ av John Bäckman, ingenjör vid 

Hällefors Bruk AB/SKF, fi rade Hällefors - Grythyttan 

Rk minnet av Erik Johan Ljungberg, 

en av Sveriges genom tiderna mest framstående 

industriman. Genial men ganska anonym. 

Ljungberg blev en nyckelperson i den 

moderna framväxten inom stålindustrin där 

han arbetade åren 1865 till 1913. 

Ledamot bl. annat av Kungliga Svenska 

Akademin, efter sina 38 år som disponent 

för Stora Kopparberg, lämnade han 

vid sin död mer än ett dussin egna patent 

och en förmögenhet som gav upphov 

åt en av rikets största utbildningsfonder 

för arbeten inom naturvetenskap, 

teknik och entreprenörskap. En mer än 

väl administrerad fond vars kapital uppskattas 

vara en miljard kronor och som 

generöst varje delar ut år 3,5 miljoner 

kronor till olika projekt. 

En bergsmans klassresa 

”Denna man måste fi ras”, tyckte Bäckman 

och en försommardag, 165 år efter Ljungbergs 

födelse, samlades många långväga 

gäster vid den så kallade ”Ljungbergsstenen” 

vid lilla byn Hammar, c:a 6 km. norr 

om Grythyttan. 

Efter nedläggning av en krans med blåa 

och vita blommor vid denna industrimans 

minnesmonument och en tyst minut för 


att hedra hans minne, talade Jan Moritz, 

nuvarande VD för Ljungbergsfonden. Ceremoniet 

avslutades med välsignelse och 

några vackra och tänkvärda ord av Kyrkoherden 

i Grythyttan Per Schmidt. 

Efter det traditionella rotarymötet med 

lunch på Grythyttans Gästgivargård, blev 

talen legio. Många ville berätta om denna 

bergsmans klassresa genom stålindustrin 

och hur hans mångfasseterat kunnande 

hade påverkat deras arbete. Flera talare, 

som hade studerat på Bergskolan i Filipstad, 

nämnde detta lärocenters viktiga roll 

i svensk stålhanteringen. 

Bland honoratiores som gjorde vår klubb 

den äran kan nämnas direktör Olle Lund, 

Peter Karlsson, vice ordf. i Kommunstyrelsen 

Hällefors. Karl Erik Andersson, Filipstads 

Bergskola. Landsantikvarierna David Damell 

och Yvonne Bergman. Mats Sohlström 

och Per Enghag, rektor och f.d. rektor vid Filipstads 

Bergskola. Kjell Eriksson platschef 

på Ovako Hällefors, och många, många fl er. 

Det blev en pärlglansig dag i teknikens 

och nostalgins tecken. En dag där vi alla 

med blicken vid den tekniska himmelen 

tänkte på en av Sverige stora män vars 

minne med tacksamhet bevaras. 

På spaning efter Japans själ. 

En resa som ger dig bakgrund, kunskap och 

upplevelser av Japans kultur, religion och estetik 

28 mars - 7 april 2009 

Storgatan 24 1 tr • Tel 013-35 22 30 • www.winslowtravel.se 

Carmen Villar-Mir de Berg 

Hällefors-Gryhtyttan Rk 

Rotary Distrikt 2410, Linköping-Östergötland, arrangerar denna resa som är öppen för alla 

Rotarymedlemmar. Vi besöker Tokyo Kejsarstaden, Hakone med varma bad, Kyoto kulturhuvudstaden, 

Hiroshima och Osaka handelsstaden. Vi besöker Japan när det är som vackrast och då 

körsbärsträden blommar - "Sherry Blossom time". 

Resan ger dig bakgrund till Japans kultur, samhällssystem, industri och handel, religion och estetik. 

Idégivare och reseledare är Anders Törnvall, Linköping, Rotaryan och professor i Interkulturell Kommunikation 

med inriktning mot Asiatiska kulturer och med 20 års erfarenhet av gruppresor till Japan 

och vistelse där. I Japan kommer vi också att träffa den svenska affärsmannen och Rotaryanen Mats 

Bruzaeus, bosatt i Japan, som kommer att skräddarsy ett program där vi också kommer att träffa 

Rotaryvänner i Japan för att knyta kontakter och få en inblick i bland annat Japansk affärskultur. 

Kontakta Winslow Travel AB redan idag för att beställa program. 

Resan är begränsad till max 30 deltagare. 

Vi planerar också en kultur- och samhällsresa till Hongkong porten till Kina, Taiwan den 

produktiva och omstridda ön samt Korea med besök bl a vid Pyong Yang, gränsen till Nordkorea.

30 000 till Läkarbanken 

Till vänster Lars Braw, Gert E Nilsson i mitten och Håkan Magnusson, Malmö-Möllevångens Rk, dåvarande 

president till höger. 

I samband med klubbmöte i Malmö-Möllevångens 

Rk överlämnade klubbens dåvarande 

president, Håkan Magnusson, en 

”Check” på 30 000 kronor till dåvarande 

ordföranden i Stiftelsen Rotarys Läkarbank, 

Gert E Nilsson, under överinseende 

av Läkarbankens grundare Lars Braw. 

Lars Braw, som numera är Honorary member 

i Malmö Möllevången Rk och tillika Hedersordförande 

i Läkarbanken, var under 

sitt yrkesaktiva liv chefredaktör för tidningen 

Kvällsposten. Som sådan deltog 

han i reportageresor till bl a Kenya, där han 

såg den enorma fattigdomen och den 

brist på hälsovård som rådde. År 1988 startade 

han Stiftelsen Rotarys Läkarbank, d v 

s att Läkarbanken i år fi rar 20-årsjubileum, 

i liten skala tillsammans med andra eldsjälar 

för tanken. 

Nu, efter 20 år, har Läkarbankens verksamhet 

utvecklats till att omfatta utskick av ca 

150 frivilliga läkare årligen till olika delar 

av vår värld, men primärt till Kenya, där det 

i dagsläget fi nns sex stycken jeeplinjer 

som betjänar ett stort antal patienter vid 

totalt 30 ”kliniker”, som en läkare besöker 

minst en gång i veckan. Vid dessa kliniker 

har anlagts brunnar med rent vatten och 

latriner som minskat risken för tarm- magsjukdomars 

spridning. 

Myggnät hjälper 

Vid läkarens besök delas myggnät ut gratis, 

främst till barn under fem år och gravida 

kvinnor, vilket minskar risken för malariaspridning, 

Dess båda åtgärder 

sammantaget påverkar hälsoläget i hög 

grad i positiv riktning. En läkare kostar ca 

30 000 kr i resor och traktamenten, vilket 

betalas av Rotarys Läkarbank, men i grunden 

av dig, läsaren, som med generösa bidrag 

kan skapa ett drägligare liv för fattiga 

och sjuka, med betoning på barn och deras 

villkor och inte minst för att begränsa 

den utbredda barnadödligheten. 

Lars Braw var medlem i Malmö-Möllevångens 

Rk under många år och hans klubb har 

alltsedan starten 1988 haft en känslomäs- 






sig knytning till verksamheten och på alla 

sätt stött denna, både ekonomiskt och genom 

personligt engagemang. Den gåva 

som nu överlämnades till Läkarbanken är 

endast en del av alla bidrag som lämnas 

årligen, inte minst av de trogna golfarna i 

klubben, som vid sina arrangemang alltid 

har ett överskott att lämna, både stora och 

små. Klubbens medverkan till Läkarbankens 

hjälpverksamhet manar till efterföljd. 


Sverige 

29

Sverige 

PDG från 1996-97 träffades i Riga 

D2410 PDG & spouses vid rotarylunch hos Riga International Rk. 

De svenska distriktsguvernörerna från 

1996-97 träffades för elfte sommaren i 

sträck, denna gång i D 2410:s ”annexområdes” 

huvudstad Riga i Lettland. Under 

drygt tre dagar 14 – 17 augusti sammanträffade 

här åtta PDG och sju ”spouses” un- 


der fi nt sommarväder. 

Bland besöksmålen kunde räknas en balettföreställning 

i Rigas vackra operahus, 

en orgel-konsert i Riga domkyrka, där i 

blickfånget fanns ett vackert fönster, som 

visade mottagandet av Gustav II Adolf i 

Lagrådet – snart är det dags igen 

Rotary Internationals Lagråd (Council on 

Legislation) är Rotarys “parlament” som 

sammanträder vart tredje år för att överväga 

och besluta om de förslag på ändrad 

lagstiftning och resolutioner som ingivits 

av klubbar och distriktskonferenser eller 

av RI-styrelsen. 

Vart tredje år skickar varje rotarydistrikt en 

representant till lagrådet som är sammansatt 

av drygt 500 representanter från alla 

delar av rotaryvärlden. Röstande delegater 

utgörs av en vald representant för klubbarna 

i varje rotarydistrikt, f n 532. Nästa 

Lagråd kommer att äga rum i Chicago den 

25-30 april 2010. Då kommer de förslag 

som mottagits (av Generalsekreteraren) 

senast den 31 december i år och som uppfyller 

de formella kraven på hur ett lagförslag 

eller en resolution skall vara utformat 

att bli föremål för omröstning. 

Enligt god tradition möts de svenska di- 

striktens lagrådsrepresentanter några 

gånger inför varje lagråd för att utväxla information 

och erfarenheter och för att diskutera 

kända förslag ”på väg” till det förestående 

lagrådet. Ett sådant möte ägde 

rum på Arlanda den 17 september med 

närvaro av samtliga svenska lagrådsrepresentanter. 

Då diskuterades även aktuella 

Riga i slutet av 1620-talet. Besök gjordes 

också på svenska ambassaden och på den 

svenskstödda ”Stockholm school of Economics”, 

där PDG Maris Slokenbergs (DG i 

D 2410 år 2006-2007) tog emot. 

Rotarylunch åts hos Riga International Rk i 

deras lokal i källarvåningen i Hotel Konventa 

Seta, där de svenska PDG traditionsenligt 

framförde 1996-97 års RI-presidentsång i 

svensk översättning, författad och musiksatt 

av det årets RI-presidents hustru, Celia Giay. 

Med mycket professionell guidning av D 

2410:s lettiska ”guvernörsassistent”, tidigare 

ro-tarystipendiaten i Linköping, Renate 

Meija, besågs Gamla Staden, jugendkvarteren 

med sin mycket speciella arkitektur, 

Ockupationsmuseet och Rigas mycket färgstarka 

marknadsplats. Det var med sköna 

minnen och stor glädje över att ha kunnat 

träffas på nytt, ”PDG-gänget” på söndagen 

återvände till hemlandet, fast beslutna att 

träffas igen nästa sommar, den tolfte. 

Per Hallgren 

Norrköping-Kneippbaden Rk 

frågor som kan förtjäna att bli föremål för 

Lagrådets ställningstagande, t ex hur konventen 

bör läggas upp och fi nansieras för 

att ”vanliga rotarianer” skall ha råd att delta. 

En annan aktuell fråga är om 

Grundlag för rotaryklubbar behöver revideras 

för att ge rotaryklubbarna ökad 

självbestämmande-rätt. 

Överst (från vänster till höger) John Örtengren, 2350, Kurt Boström, 2390, Tord Kristoferson, 2360, Ebbe 

Danielsson, 2380, Martin Lindström, 2320, Karl-Ingvar Persson, 2370, Hans Wachtmeister, 2400, Lennart 

Ekenberg, 2340 och Thord Söderlund, 2410. Ej med på bilden är Ann-Britt Åsebol, 2330, som var fotograf.

Roine Grönlund hissar förstapriset i bakgrunden Cal Wikström (foto: Gunnar Ridderstedt). 

Roine Grönlund vann NM 

i Rotary-golf - på hemmaplan! 

Det är hemma i Falun han trivs bäst - förre 

elitcyklisten Roine Grönlund. 

För 33 år sedan slog han till och blev 

svensk mästare på cykel, i Falun. 

I helgen blev han nordisk mästare i golf för 

rotarianer - på hemmaplan i Falun. 

Närmare hundratalet medlemmar i Rotary, 

i hela Norden, gästade Falun i helgen för 

spel om Nordiska mästerskapen. För Roine 

Grönlund en ny upplevelse... 

Efter första dagens spel på Dalsjö golfbana 

hade han tagit ledningen med tre slag före 

Cal Wikström, Skellefeå. En ledning som 

gjorde att dessa två fi ck gå i samma boll 

dagen efter på Aspeboda golfbana. 

Det blev en spännande runda. Efter nio hål 

var avståndet lika. Ett avstånd som Roine 

Grönlund lyckades hålla hela tävlingen 

igenom... 

– Sista dagens tävling handlade mycket 

om att bevaka Cal Wikström. Detta lyckades, 

trots att jag gjorde några misstag, säger 

Roine. 

Till tävlingen hade Roine Grönlund bytt 

driver. Något som visade sig vara lycka. Under 

hela tävlingen fungerade driven perfekt. 

Långa utslag mitt på fairway... 

Missar på slutet 

Men några misstag kom på de nio sista hålen. 

Ett vattenhinder träffades, sju slag på 

17 hålet och på sista hålet träffade han ett 

träd. 

– Misstagen var inte bra. Men Cal Wikström 

gjorde också misstag så det var aldrig någon 

fara. 

Under sin tid som elitcyklist på 1970-talet 

tillhörde han landslaget i tio år och var 

med i fyra VM. Men det är ändå tävlingarna 

i England runt han minns främst idag. 

– Jag cyklade England runt i tre år. Och 

vann bland annat bergspriströjan vid två 

tillfällen före bland annat två världsmästare. 

Det är minnen som känns starka idag. 

Sedan var det stort när jag 1975 fi ck han 

avsluta karriären med ett SM-guld i linjeloppet 

över 18 mil på hemmaplan. 

Golf har han spelat i 15 år och har idag ett 

handicap på 13. Men det är först under de 

sista åren som han känt att golfspelandet 

blivit allt bättre. 

– Jag har fått mera tid till att spela i år. Och 

det har gett lugn och ro i spelet. För mig är 

detta viktigt. 

Nästa år går tävlingarna i Danmark. Och då 

skall han försvara titeln... 

– Jag räknar med det. Tävlingen i helgen 

var första gången jag var med. Men nästa 

års tävlingar i Danmark ser jag fram emot. 

Jag räknat med att vara med där... 

Anders Samuelsson 

Prislista Rotary NM i Falun 2008-08-30 

Klass A (slagtävling) 

1. Roine Grönlund Falun 142 slag 

2. Cal Wikström Skellefteå 145 slag 

3. Jarl Rasmussen Atlungstad 152 slag 

4..Asko Männistö Kalajoen 153 slag 

5. Bengt Hillström Avesta 154 slag 

6. Olav Folkestad Vestfalf 154 slag 

Klass B (poängbogey) 

1. Lilian Berndtsson Chalmers 71 poäng 

2. Britt-Marie Romlin Falun 69 poäng 

3. Ulf Axelsson Österhaninge 68 poäng 

4. Bengt Nyberg Falun 65 poäng 

5. Gustaf Kyrk Gullbringa 62 poäng 

6. Annika Nygårds Leksand 62 poäng 

Medföljare klass A (poängbogey) 

1. Anita Bernhard Torekov 60 poäng 

2. Åke Geterud Chalmers 59 poäng 

Klass B (poängbogey) 

1. Monika Wiik EGS 59 poäng 

2. Agneta Sima Strömsholm 57 poäng 

3. Monika Wallén Falun 57 poäng 

4. Wenche Vrålstad Asker 55 poäng 

5. Maj-Britt Geshwentner Dragör 55 poäng 


Sverige 

31

Sverige 

Kronprinsessan Victoria i dansens virvlar (foto: Clas Göran Carlsson). 

Clas Göran Carlssons bilder 

uppmärksammade i The Rotarian 

Clas Göran Carlsson, Stockholms Rk, till 

vardags fotograf med uppdrag för hovet 

och regeringen har uppmärksammats i en 

särskild utgåva av The Rotarian. 

– Det ringde en man från USA och berättade 

att Rotary International förberedde 

en specialtidning med tre fotografer 

som man valt ut. Förutsättningen var att 

de skulle vara rotarianer, säger Clas Göran 

Carlsson. 

Tidskriften Rotarian Special Edition June 

2007 med undertiteln ” Rotary in Pictures 

the Second Annual Photorevue” publicerade 

fyra bilder ur Clas Görans omfattande 

produktion. 


– Jag skickade fyra bilder, bland annat en 

med kronprinsessan Victoria som hade 

publicerats i tidskriften Life 1997. Det var 

före e-mailtrafi kens utbredning och jag 

kom ihåg att Life krävde att bilden skulle 

gå med särskild fl ygpost, exklusivt skulle 

det vara, säger Clas Göran. 

Clas Göran Carlsson är rotarian sedan 20 

år och driver ett eget företag som utför 

fotouppdrag främst åt olika företag, för 

deras publikationer och till hovet och 

regeringen. 

Det är klart att jag känner mig hedrad men 

roligast är ändå att klubben blir uppmärksammad, 

avslutar Clas Göran. 

PHF I 

Ödeshög Rk 

Ödeshögs Rk har beslutat att ge Rotarys 

högsta utmärkelse Paul Harries 

Fellow till Stellan Åberg. 

Stellan har varit president i klubben 

2005-2007 och aktivt bidragit till att 

klubbens arbete har breddats genom 

mer humanitära insatser. Genom sitt 

aktiva arbete har han också arbetet för 

att klubben har skänkt pengar till 

brunnar i Kenya. Tillsammans med 

klubbarna i Mjölby, Tranås och Skänninge 

har arbetet med brunnarna också 

skapat nya kontakter och samarbete. 

Brunnarna har givit bybor i Kenya 

möjligheter till ett drägligare liv och 

utvecklat samarbetet med Kenya. Stellan 

har besökt området där brunnarna 

fi nns och klubben har också haft besökare 

från Kenya. 

Utmärkelsen utdelades i samband 

med dagens veckosammankomst på 

Ödeshögs festvåning. 

Ödeshögs Rk har 43 medlemmar och 

förutom brunnsprojekt i Kenya så arbetar 

klubben med verksamhet inom 

Ödeshögs kommun såsom stipendier 

tillsammans med näringslivet till högstadieelever, 

drogsnurra till skolorna 

för ökad kunskap om drogers skadlighet 

och stöd till andra lokala projekt. 

Stellan Åberg 

Michael Cornell

”Fjärilslätt” dansare 

får rotarystipendium 

Operabalettens unga dansare Jurgita Dronina mottar RK Stockholm-Humlegårdens konstnärsstipendium av juryledamöterna Ann-Margret Pettersson och 

Anita Ankarcrona samt klubbens president Lars Grahn. 

Den 22-åriga ballerinan Jurgita Dronina 

har fått Stockholm-Humlegårdens Rk:s 

nyinrättade konstnärsstipendium. Den 

”fjärilslätta, späda och sårbara” (SVD) dansaren 

mottog belöningen — diplom, tre 

rosor och 20 000 kronor — vid klubbens 

lunch den 10 september 2008. Pristagaren 

tackade varmt för stipendiet och berättade 

livfullt om sin snabba danskarriär. 

Jurgita Dronina är född i Ryssland men har 

också vuxit upp i Litauen, dit hon fl yttade 

med sina föräldrar. Som mycket ung älskade 

hon att dansa hiphop och pardans men 

förstod snart att den klassiska baletten var 

hennes verkliga uttrycksmedel och kallelse. 

”Jag måste fylla varje dag av mitt liv 

med dans”, har hon sagt. 

Genombrott i Romeo och Julia 

Sin grundläggande balettskolning fi ck Jurgita 

i Ryssland. Hon utbildade sig därefter i 

Vilnius och München, där hon hamnade i 

den svenska operabalettens blickfält. Che- 

fen Madeleine Onne lockade henne till 

Stockholmsoperan 2005. Två år senare fi ck 

hon ett genombrott i helaftonsbaletten 

”Romeo och Julia” av Kenneth MacMillan. 

Enligt en recensent förkroppsligade hon 

där fullkomligt uttrycket ”smälta som vax i 

hans armar”. 

Stockholm-Humlegården har inrättat sitt 

konstnärsstipendium för att ge yngre utövande 

konstnärer möjligheter att genomgå 

inspirerande ytterligare konstnärlig utveckling. 

Stipendiet bekostas genom 

gåvor från klubbens medlemmar. 

”Stipendiet är ett uttryck för medlemmarnas 

samhälls- och kulturengagemang”, säger 

klubbens president Lars Grahn. ”Unga 

människors konstnärliga uttrycksvilja är 

ett bidrag till det allmänna som går långt 

utöver egenintresset, den är verkligen en 

service above self. Genom stipendiet poängterar 

vi Rotary som kulturinstitution.” 

Stipendiaten Jurgita Dronina 


Sverige 

33

Sverige 

Projekt humanitär insamling 

till Gammel Svenskbyn Ukraina 

Lastning till Gammelsvenskbyn av Göteborg Poseidon Rk och Rotaract. Övre raden Distriktsguvenör Bo 

Westling, Trotjänare Rustan, Gunnar Salomonson, Skattmäsare Camille Chebli, Past president Gunnar 

Lennerås, Henric Andersson Rotaract medlem. Främre raden Past president Sten-Åke Eliasson, Eldsjäl 

och initiativtagare Lars Elofsson, Johan Rubensson Rotaract medlem 

Dagösvenskarna kom till Dagö under medeltiden, 

sannolikt från sydvästra Finland. I likhet 

med de övriga svenska bönderna var de fria 

bönder och kunde peka på fribrev utfärdat av 

den Tyska Orden utfärdat från 1470 där det 

sades att de var befriade från dagsverksskyldighet 

mot att de erlade 20 rigiska mark i skatt. 

Innehållet i fribrevet förlorade efterhand sitt 

värde och redan under den period då Jacob 

De la Gardie var herre på Dagö hårdnade villkoren. 

Kampen mellan de svenska bönderna 

och godsherrarna fortsatt under hela 1700-talet, 

och kulminerade mot slutet av seklet då 

Carl Magnus Stenbock innehade Hohenholm, 

det gods under vilket svenskarna lydde. 

Med tiden nådde nyheten om de oppositionella 

svenska bönderna ända till S:t Petersburg 

där kejsarinnan Katarina den Stora 

lät utfärda ett dekret att dagöbönderna 

skulle utvandra till de från turkarna nyligen 

erövrade områdena i södra Ryssland. 

Fredstraktaten undertecknades i S:t Nicolaus 

klostret i Myra i Turkiet. Klostrets grundare 

Noel Baba är förebilden för vår tids jultomte. 

Datum för utvandringen fastställdes till 20 

augusti 1781 och ca 1200 människor påbörjade 

då sin 200 mil långa vandring. I 

maj 1782 nådde endast omkring 300 människor 

fram till platsen för sin nya hemvist. 

Före avresan hade man lovat dem både 

hus och uppodlad mark men istället fi ck 

man gräva jordhålor i strandsluttningen 


för att få tak över huvudet. 

De första åren blev mycket hårda för nybyggarna. 

År 1783 fanns endast 135 dagösvenskar 

i livet. Men med tiden växte ett litet 

samhälle fram där en gammaldags 

svenska talades och där man så långt det 

var möjligt fortsatte att hålla fast vid de traditioner 

man tagit med sig från Dagö. 

Idag talar drygt 200 personer svenska i Gammelsvenskbyn 

som tillhör byn Zmejevka. 

Projektet 

Vid ett besök i Gammelsvenskbyn i Ukraina 

i juni 2001 fann Lars Elofsson att levnadsbetingelserna 

i Gammelsvenskbyn var mycket 

svåra. Lars som är lärare på Hvitfeldtska 

Gymnasiet i Göteborg startade 2002 med 

hjälp av elevrådet på Hvitfeldtska Gymnasiet 

en insamling för att sända en långtradare 

med varma kläder, leksaker, cyklar och 

husgeråd till Gammelsvenskbyn. 

Lars Elofsson som är den brinnande själen 

i projektet fi ck även med rotaryklubben 

Göteborg-Vinga i projektet. 

Våren 2002 gick den första transporten 

med 90 m3 kläder, linne och husgeråd till 

Gammelsvenskbyn. 

2003 engagerades även Göteborg-Poseidon 

Rk och en långtradare med 90 m3 insamlat 

gods 23 sjukhussängar, sänglift, rulllatorer, 

cyklar, kläder, leksaker m.m. sändes 

till Gammelsvenskbyn. 

2004 sändes åter en långtradare med 90 

m 3 insamlat gods. 

2005 sändes i maj en långtradare med 90 

m3 insamlat gods och i september sänds en 

fullastad långtradare med huvudsakligen 40 

sjukhussängar till Gammelsvenskbyn. 

2006 sänds åter en fullastad långtradare 

med insamlat gods och överbliven utrustning 

från lärarhögskolan i Mölndal. 

2007 sänds en ny långtradare med huvudsakligen 

överbliven utrustning från lärarhögskolan 

i Mölndal. 

Ijuni 2005 besökte Lars Elofsson åter Gammelsvenskbyn 

Zmejevka i Ukraina och fi ck 

bekräftat att allt kommit fram och fördelats 

i byn. Totalt 140 sjukhussängar har 

tacksamt fördelats i regionen. 

2006 fi ck klubben besök av representanter 

för skola och sjukhus som framförde sitt 

stora tack till Rotary och Poseidon för de 

många gåvorna under lång tid som gjort 

att man fått hjälp i den lokala skolan och 

sjukhuset. Många cyklar från Göteborg gör 

också att man lättare kan ta sig fram. 

Göteborg Poseidon avslutade i våras detta 

mycket spännande och uppskattade internationella 

projekt. 

Representanter från Gammelsvenskbyn på besök 

i Göteborg. 

Finansiering 

Rotarys U-fond har varit den största bidragsgivaren 

till projektets transportkostnader. 

Stora transportbidrag har även givets 

av Rotarys distrikt 2360 och Götiska 

Förbundet. 

Stena Line har bidraget med färjekostnader, 

If med försäkringskostnader och France 

Sped har skött speditionen. 

Lennart Salomonsson och Gert Bäckström 

har med lånad bil från Papyrus skött hämtning 

och transport av insamlat gods och sjukhussängar 

till mellanlager för uttransport. 

Sten-Åke Eliasson, 

Göteborg Poseidon Rk


35

Norge 

Fra Røyken til Rio 

Bartira Moraes Freitag. 

NGO – eller Non Governmental Organization, 

er en ny måte å organisere hjelpearbeid 

i slumområder på. Organisasjonsformen 

har spredd seg fra Sør-Amerika til 

Afrika og Østen. Organisasjonsformen baserer 

seg på frivillig innsats, der ressurspersoner 

administrerer hjelpearbeidet. De 

prøver å fi nne frem til ledere i slumområdene, 

og via sponsorer eller faddere, får 

disse lederne støtte til en fagutdanning eller 

andre forhold. Dersom lederne kan skaffe 

seg utdanning og en jobb, vil disse fremstå 

som forbilder for andre i slumområdet 

som så oppfordres til å skaffe seg utdanning 

for å komme seg ut av området. 

Naboby til Rio 

I Brasil rettes dette hjelpearbeidet mot ledere 

i favelaene. I Niterói som er nabobyen 

til Rio de Janeiro, bor det 450.000 personer. 

Hver tredje av disse bor i byens nesten 100 

favelaer. De kan variere fra noen titalls personer 

og opp til 25.000. I motsetning til de 

fl este slumområder i verden, ligger favelaene 

i Rio og Niterói oppe i åsene eller fjellene 

- morros (fjell). Temperaturen i havet utenfor 

er sjelden over 20 - 25 grader. De relativt 

kalde pålandsvindene virker kjølende på 

områdene nede ved sjøen – mens det kan 

bli svært varmt oppe i høyden. De som bor i 

favelaene sier derfor ikke at de ønsker seg 

ut av slummen – men ønsker å ”komme ned 

fra fjellet” – ”desde de los morros”. 


I favelaen Morro do Grota, en av de største 

og mest fattigslige favelaene i Niterói med 

over 17.000 innbyggere, er Bartira Moraes 

Freitas (32) en av lederne. Hun ble oppdaget 

av Nancy Rotenberg som administrerer 

NGO hjelpearbeidet i Niterói. Nancy Rotenberg 

vokste opp på Spikkestad, men fl yttet 

til Brasil der hun nå har bodd i over 20 år. 

Bartira organiserte hjelpearbeid i sin favela, 

med blant annet matutdeling. Videre drar 

hun rundt i favelaen og ser etter om det en 

noen som trenger hjelp. Hver tredje lørdag 

i måneden arrangeres det mor og barn- 

Veronica. Bartira og Adriana lager pølsefest. 

sammenkomst, en slags helsestasjon på 

området til den katolske kirken, der barna 

blir veid og notert i et kartotek. Dersom det 

oppdages problemer, vil det bli sendt inn 

helsepersonale til familien. 

Tok kontakt med Røyken Rk 

Bartira, som hadde grunnutdanning men 

ingen jobb, ønsket seg en universitetsutdanning 

innen sosialfag, slik at hun på en 

bedre måte kunne hjelpe innbyggerne i 

favelaen. Samtidig ville hun da kunne stå 

sterkere i møte med kommunen i forhandlinger 

om forbedringer i favelaen. 

NGO har en rekke prosjekter i Niterói. Prosjekt 

Bartira ble oppfattet som svært spennende, 

og det var naturlig for Nancy Rotenberg 

å ta kontakt med hjembygden og 

Røyken rotaryklubb. Rotary har jo arbeidsmoral, 

yrkesetikk og fagutdanning som 

sine hovedområder. Røyken rotaryklubb 

fant dette prosjektet så interessant at de 

valgte å gi sin støtte til utdanningen. Bartira 

startet ved universitetet i Rio i januar, 

og har nå sluttført vårsemesteret med 

svært gode resultater! Utdanningen vil ta 

3 år – og vil nærmest kunne sammenlignes 

med vår sosionomutdanning. Røyken 

Rk betaler skolepengene, som er ca. 1.000 

kroner i måneden. Vi er svært stolte over å 

støtte dette prosjektet. 

Tekst og fotos: Øyvind Krokeide, Røyken Rk

Skoleelever ved klokketårnet på Fredriksten. 

Kulturhistorie 

med langtidseffekt 

Til sammen 52 medlemmer fra Halden og 

Fredriksten Rotary- og Inner Wheel-klubber 

har i to uker i høst gjort en kjempeinnsats 

som stasjonsledere under skolefestivalen 

på Fredriksten festning i Halden. 

Medio september gjennomgikk 3532 åttendeklassinger 

fra hele Østfold sammen med 

ca 250 lærere et kulturhistorisk program på 

festningen. Programmet omfattet historisk 

teater, museumsbesøk, aktivitetsløype og 

demonstrasjon av historiske våpen. 

Delta Fredriksten er et tiltak i regi av Den 

kulturelle skolesekken med Østfold kulturproduksjon 

som arrangør. 

De fl este rotary- og Inner Wheel-medlemmene 

hadde oppgaver som stasjonsledere 

i aktivitetsløypa. En rotarianer tok oppgaven 

med å organiserte elevene inn og ut 

av teatersalen, mens en annen hadde den 

til tider krevende og langvarige koordineringsoppgaven 

det er å sørge for riktig bemanning 

på alle plasser til en hver tid. 

Noen jobbet en dag, de fl este fl ere dager 

og to stykker; Arild Stang og Jan-Erik Erichsen 

stilte opp hver eneste av de ti virkedagene 

programmet varte. Til sammen utførte 

Rotary og Inner Wheel over 800 

timeverk i løpet av skolefestivalen. 

Mange av rotary og Inner Wheel-medlemmene 

har erfaring som lærere eller ledere 

på forskjellige plan og har taklet rollen 

som stasjonsledere og formidlere av fakta 

om festningen på en fremragende måte. 

Dialog på tvers av aldersforskjellene 

De fl este som har deltatt i dugnaden er 

pensjonister og de framhever det positive 

ved at de får anledning til å bidra i denne 

form for kulturformidling til fylkets 8. klassinger. 

Til tross for en aldersforskjell på opp 

til 70 år har dialogen med 13 åringene fungert 

utmerket. 

Skolefestivalen har fått meget god mottakelse 

av så vel elever som lærere. I en tilbakemelding 

fra en av lærerne heter det blant 

annet: ”Vi hadde en strålende dag på Fredriksten, 

og spesielt imponert er vi over organiseringen 

deres. Her var det hva jeg kaller 

vennlig disiplin, og det er en form som 

ofte er vellykket i møte med denne aldersgruppa”. 

Det heter videre: ” Absolutt alle 

som sto rundt i gruppene mottok elevene 

på en åpen og positiv måte”. ”Her var både 

humøret og humoren på topp, og det var 

hverken for lite eller for mye av noe”. 

Viktig langtidseffekt 

Et program for 350 skoleunger på festningen 

hver dag over to uker er krevende. Det 

sier seg selv at å engasjere yrkesaktive 

mennesker til slikt arbeid ville kreve langt 

mer omfattende budsjetter enn hva man i 

dag har tilgjengelig. Skolefestivalen er 

derfor helt avhengig av støtte i form av frivillig 

dugnadsinnsats. 

Med 3500 deltakere er festivalen allerede 

blant de ”store” arrangementene på Fredriksten. 

Forskning viser at besøk av denne 

type har betydelig langtidseffekt i form av 

gjenbesøk. 

Skolefestivalen ble i år arrangert for tredje 

gang og de lokale dugnadsdeltagere håper 

at arrangementet skal bli fast foreteelse 

på Fredriksten. 

Tekst og foto: Bjørnar Nyborg, Halden Rk. 

Ski-RI-VM i mars 

Ski er sundt årt rundt, hvis vi skal tro 

våre venner i International Skiing Fellowship 

of Rotarians. De har brukt 

sommeren til å planlegge neste års 

rotary-verdensmesterskap, og foreslår 

at fl est mulig av Rotary Nordens lesere 

henlegger vinterens skiferie til Alta Badia, 

et av Italias fl otteste skiområder, i 

dagene 14. -21 mars. 

-Dit kommer det rotaryvenner fra hele 

verden, erklærer den uoppslitelige skientusiast 

Jon Skauan fra Uranienborg 

Rk, som allerede gleder seg vilt til å se 

nordiske rotarianere hente hjem de 

gjeveste medaljene. Han er tilgjengelig 

for informasjon og inspirasjon på jon@ 

skauan.no, og ligger allerede i trening 

for de sportslige og sosiale utfordringene 

som venter i mars neste år. 


Norge 

37

Norge 

Rapport fra 

det høyeste nord 

Den måtelig vellykkede skribenten Ellinor Rafaelsen dro til Svalbard i 1999 for å komme seg vekk og 

legge seg opp penger. Hun forelsket seg i øygruppen, og ble en historieforteller som få. Romanserien 

”Farsarven” som ennå mangler en bok, er allerede solgt i en million eksemplarer. I alt har Ellinor solt tre 

millioner serieromaner. Når hun ikke er på Svalbard, er hun hjemme i Drøbak. Noen bedre i Rotary? 

Svalbard Rk er ikke bare verdens nordligste 

rotaryklubb, den var også den første som ble 

etablert i vårt århundre, med charterdato 

20.10.2000. 

Klubben har for tiden 22 medlemmer. Når jeg 

skriver ’for tiden’ henger det sammen med at 

Svalbard er et gjennomtrekkssamfunn, der 

folk bor i visse perioder av livet og noen forlater 

både klubben og øya etter en viss tid. 

Medlemstallet er derfor ikke helt stabilt. 

President er for tiden Atle Brekken, som er 

sjef for gruve 7 i Longyearbyen – den eneste 

gruven som er i drift rundt Longyearbyen, 

og som forsyner oss med kull til kraftverket 

som gir byen vår strøm.. Ellers er 

yrkene fi nt fordelt, fra tannlege, husmor på 

kirka, lege og fl ygeleder, til meteorolog, 

skolesjef og direktører. 

Høy kvinneandel 

At kvinnene utgjør mer enn en tredjedel 

av medlemsmassen bidrar kanskje også 

til å gjære Svalbard Rotaryklubb til noe 


enestående. Aldersfordelingen er jevn – 

fra slutten av tjueårene til slutten av sek- 

President Atle Brekken, Svalbard Rk. (Foto: Birger Amundsen.) 

stiårene. At vi er såpass ”unge”, skyldes 

også at man, etter å ha nådd pensjonsalderen 

her oppe, som regel ’fl ytter ned’, 

som vi sier her oppe. 

Klubben har ukentlige møter hver mandag 

fra 19.30 til 20.20. Møtene holdes på 

Funken Hotell. Det satses på interessante 

foredragsholdere på hvert møte, ofte er 

det tilreisende, gjester av et av medlemmene 

eller andre rotarymedlemmer fra 

andre klubber, som bidrar med interessante 

og nyttige innlegg. Ettersom vi er så 

heldige å ha universitet og forskerpark i 

byen, er det lett tilgang til interessante 

emner innen forskning – både når det gjelder 

klima og polare emner. 

Gjestebud og russerkontakt 

To ganger i året holder vi gjestebud for de 

fremmedspråklige innbyggerne i byen. Disse 

gjestebudene blir holdt i kirkens peisestue, 

eller i skolens glassaula. Ellers bidrar vi 

med julegaver til barna i det russiske gruvesamfunnet 

Barentsburg ved juletider. I fjor 

donerte vi også penger til et vakkert ikon til 

det nye kapellet i den russiske byen og holder 

en fi n kontakt med våre naboer fra øst.

Besøk ved byens bedrifter, som den nye 

fl yplassen, nordlysobservatoriet, barnehager 

etc. står også av og til på agendaen og 

gir oss et nyttig innblikk i det som skjer 

rundt oss i det lille og noe usedvanlige 

samfunnet vi har valgt å bo i. 

Enestående ramme rundt 

Så, bortsett fra å være verdens nordligste rotaryklubb 

kan vi vel også skryte av å ha verdens 

vakreste ramme rundt våre aktiviteter, 

enten det er nordlyset eller midnattssolen 

som fl ommer over det unike landskapet. 

Av Ellinor Rafaelsen, Svalbard Rk 

Bjugn RK ble stiftet våren 1988 og vedtok 

allerede i 1989 å søke om utveksling av en 

utenlandsk student i 1990/91. 17-årige 

Skye Tailor fra Perth i Australia kom 10. januar 

1990 for et års opphold. Hun bodde i 

fi re forskjellige familier i Bjugn dette året. 

Første vertsfamilie var hos Hans Anders og 

Mie Berg. Hans Anders er rotarianer og 

hadde oppgaven som koordinator for 

ungdomsutvekslingen, en oppgave han 

har fortsatt med helt inntil ganske nylig. 

Skye trivdes hos alle familiene, men ettersom 

Hans Anders og Mie var de første hun 

kom til, og fordi Hans Anders var støttekontakten 

hennes gjennom hele året, har 

hun fått et spesielt forhold til dem. 

Hun gikk på videregående skole og fi kk 

mange venner. Da hun skulle reise, fi kk hun 

Det er ikke noe å si på omgivelsene på Svalbard. 

Varig ungdomsutveksling - og vafl er 

Gode venner gjennom Rotary: Masaki med lille Noa, Skye og Hans Anders Berg. 

et vaffeljern i gave fra medelevene, så hun 

serverer vafl er med rømme og syltetøy 

hvor enn hun er i verden. 

Etter dette året i Bjugn dro hun tilbake til 

Perth hvor hun begynte på universitetet og 

studerte antropologi i 4 år. Allerede i 1995 var 

hun tilbake i Norge for å besøke venner, og 

hun kom fl ere ganger i 1995 og 1996 sammen 

med sin mor, sin far og sin søster. Hun dro til 

England og tok jobb på et internat. Reiselysten 

var stor, så hun reiste litt rundt i Europa 

før hun returnerte til Australia. 

Ved besøk i Bjugn var det hos Hans Anders 

og Mie hun bodde. Ved ett besøk hadde 

hun søkt og fått tilbud om en jobb i Japan. 

Hun lurte på om hun skulle kaste seg uti 

dette tilbudet, hennes vertskap her i Bjugn 

rådet henne til å gjøre det. Hun fi kk jobb 

som engelsklærer i en liten by i Japan, og 

det ble et vendepunkt i livet hennes idet 

hun traff sin tilkommende mann Masaki 

Natsume der. 

Etter 5 år i Japan reiste familien til Tyskland. 

Masaki er ingeniør og fi kk jobb i en tysk bedrift 

som utvikler dataprodukter, Skye arbeidet 

som lærer. De har fått lille Noa, som 

er 1 1/2 år og en liten solstråle i familien. 

Etter nyttår venter de familieforøkelse, så i 

desember går veien tilbake til Australia. 

Mange impulser fra Rotary 

Året som Rotary-student i Bjugn ga henne 

mange impulser videre i livet, sier hun. Hun 

lærte seg selv å kjenne og ble selvstendig, 

hun fi kk verdifull kunnskap om mellommenneskelige 

forhold ved å bli kjent i 4 familier 

og betrakte kulturforskjellene under ulike 

forhold. Reiselysten har vært stor, hun har 

lært seg fl ere språk ettersom hun har bodd 

lengre perioder i Norge, Japan og Tyskland. 

Den lille familien er i høst på runde for å 

besøke venner før de fl ytter tilbake til 

Australia. De regner med at det kan bli 

vanskeligere å reise så langt med to barn, 

og avstanden til Australia er stor. For Bjugn 

RK har kontakten med Skye betydd mye, vi 

synes det er stort at hun vender tilbake 

gang på gang. Rotarys målsetting om 

vennskap over landegrensene er oppfylt 

gjennom henne. Vi takker for at hun holder 

kontakten og besøker oss. 

Av Ragnild Johnsen, Bjugn Rk 


Norge 

39

Suomi/Finland 

Joka palvelee parhaiten saavuttaa eniten 

- myös maailman kriisinhallintatehtävissä 

UM:n kehityspoliittinen verkkojulkaisu 

haastattelee Kabulissa suomalaisten rauhanturvaajien 

CIMIC –työn johtajaa, majuri 

Lauri Siparia 28.11.2003. 

”Kabulissa on runsaat 40 suomalaissotilasta. 

Rauhanturvaamisen ohella suomalaiset 

ovat toteuttaneet Kabulissa ulkoministeriön 

rahoittamia (100 000 euroa/vuosi) pienhankkeita. 

Kunnostuskohteina on ollut 

kouluja, lastentarhoja, sairaaloita ym. Urakat 

on teetetty paikallisilla urakoitsijoilla”. 

Nämä hankkeet tilapäisinä eivät ole riittäneet 

luottamuksen syntymiselle. Eversti 

evp. Kalle Liesisen mukaan olisi tarvittu 

runsaasti kehitysyhteistyövaroja suoraan 

asukkaiden elämän järjestämiseen jotta 

heidän sitoutumisensa rauhaan ja terroristien 

vieroksuntaan onnistuisi. 

Kuluvana vuonna olemme saaneet lehdistä 

lukea suomalaisten rauhanturvaajien oloista 

Kosovossa. Siellä tehtävänä oli vain valvoa, 

etteivät albaanit ja serbit ryhdy keskenään 

taisteluihin. Suomalainen rauhanturvaaja 

joutui siis olemaan koko ajan varuillaan, 

mutta muuten hänellä ei ollut mitään tekemistä. 

Kanttiinissa sai käydä oluella. Palattuaan 

kotimaahan yksi heistä ampui itsensä 

Rovaniemellä. Ihmisten välinen luottamus 

ei ole Kosovossa lisääntynyt. 

Acehin esimerkki 

Rotaryveli Jussi Hautamäki - toimiessaan 

viimeistä vuottaan maanpuolustuskurssiyhdistyksen 

Maanpuolustuslehden päätoimittajana 

– julkaisi 6.12.2006 erikoisnumeron 

81 siviilikriisinhallinnasta. Julkaisussa 

on useita kirjoituksia myös Acehin siviilikriisinhallintaoperaatiosta. 

Näissä kirjoituksissa 

selvitetään aika tarkkaan ne menettelytavat, 

joiden avulla ensimmäistä kertaa 

maapallollamme kriisinhallintaoperaatio 

on voitu saattaa onnistuneesti ja nopeasti 

loppuun. Kenraalimajuri Jaakko Oksanen 

toimi tämän, noin 200 tarkkailijan valvontaoperaation 

Aceh Monitoring Mission (AMM) 

apulaispäällikkönä. 

Jaakko Oksanen pitää tärkeänä sitä, että 

EU:n edustajaksi ja operaation johtajaksi 

kaavailtu Pieter Feith saatiin mukaan jo 

sopimuksesta neuvoteltaessa. Näin saatiin 


varsin poikkeukselliselle (Pauliina Arola & 

Minna Kukkonen, Crisis Management Initiative) 

sopimukselle siviilikriisinhallintaoperaatiosta 

isännäksi uskottava takuumies. 

Koskinen pitää myös sopimuksen 

(AMM:n ) mukaista mandaattia sellaisena, 

että se luo hyvät mahdollisuudet onnistua 

tehtävässä mm. yksiselitteisyytensä vuoksi. 

CMI:n edustajien kertomista erikoisuuksista 

mainittakoon sopimuksesta vaikka 

vain kohdat – ”valvoa aktiivisten GAM:n 

taistelijoiden integroituminen yhteiskuntaan” 

tai ”luoda ja ylläpitää yhteys ja hyvät 

suhteet osapuoliin”. Juuri nämä kohdat tekivät 

mahdolliseksi sen, että Acehissa voitiin 

antaa apua kansalaisten henkilökohtaisiin 

ongelmiin, mikäli aseistariisuntaa 

johtava AMM:n edustaja osaa tehdä oikeat 

johtopäätökset. 

Asiat tärkeysjärjestykseen 

Eversti evp. Kalle Liesinen määrättiin noin 

50 henkilöä käsittävän asekeräysosaston 

johtoon. Hän osasi laittaa asiat oikeaan tärkeysjärjestykseen. 

Kiireellisin tehtävä oli 

GAM:in demobilisaation ja aseistariisuntatehtävän 

yhdistäminen GAM:in taistelijoiden 

yhteiskuntaan integroitumisen kanssa. 

Liesinen kertoo, että Acehissa oli 

suureksi avuksi se, että tsunamin johdosta 

oli käytettävissä alueelle saapuneita avustusvaroja. 

Aseensa luovuttanut pääsi heti 

uudelleen asuttamisen piiriin. Kaikille löytyi 

työtä. Samalla kaikenlainen muukin toimeliaisuus 

ja yhteiskunnan rauhanomainen 

rakentaminen pääsi vauhtiin. 

Aceh:issa käytettyä henkilökohtaista palvelua 

yhteiskuntaan integroitumiseksi ja 

luottamuksen hankkimiseksi ei ole kyetty 

soveltamaan muualla. Pelätään, että kehitysrahojen 

käyttö kriisialueilla vähentäisi 

köyhyyden torjuntaan muualle varattujen 

kehitysavustusvarojen määrää. 

Afganistanilaiset ovat jo 6-7 vuotta kärsineet 

nälästä ja työttömyydestä. Elantonsa 

hankkimiseen heillä ovat vaihtoehtoina olleet 

unikon viljelyn lisäksi pestit heimopäälliköiden 

tai talebanien armeijaan. Yhteistyöllä 

terroristien kanssa saattavat 

myös monet hankkia lisätuloja. Integrointi 

edellyttäisi, että avustusvaroilla hoidettaisiin 

viljelytilojen kuntoon laitto ja taattaisiin 

viljelykasvien sadolle sellainen hinta, 

että viljely olisi kannattavaa. Myös muuta 

uudelleen asuttamista tuettaisiin. 

Syksyllä 2007 Keski- Aasian kriisialueiden 

valtioiden suuri rauhankonferenssi tuli siihen 

tulokseen, että runnellun maan rauhoittaminen 

edellyttää jälleenrakentamisen 

nopeuttamista ja suoraa vuorovaikutusta 

kansalaisten kanssa. Vain siten on mahdollista 

hankkia kansalaisten luottamus. 

”Tänään tehdään työt, talvella suunnitelmat” 

Vuonna 1944 Suomi joutui asuttamaan 

uudelleen siirtoväkeä 500.000 henkilöä. 

Myös perheelliset rintamamiehet asutettiin, 

sillä olivathan he olleet ne vuodet rintamalla, 

jolloin olisi kuulunut rakentaa perheelle 

koti. Suomi hoiti tämän siirtoväen ja 

rintamamiesten uudelleenasuttamisen 

pääasiassa 6-7 vuodessa. Afganistanissa 

on nyt työskennelty 6-7 vuotta mutta edistystä 

ei ole juuri tapahtunut ainakaan siitä 

päätellen, että unikon viljely on koko ajan 

lisääntynyt. 

Allekirjoittaneellakin on yksi kokemus tästä 

suomalaisesta siirtoväen asuttamisesta, 

jota silloin lähes koko maailma ihaili ja monet 

maat lähettivät edustajansa hakemaan 

oppia itselleen. Kun Suomessa kaikille 

maansaantiin oikeutetuille ei heti riittänyt 

valmiita peltoja, jouduttiin myös 50-luvulla 

vielä raivaamaan niin sanottuja ”kylmiä 

tiloja”. Itse työskentelin kesällä 1952 kuivatus- 

ja tietöissä vaa`itsijana Peräseinäjoen 

Sammatissa, johon perustettiin pika-asutustiloja. 

Kun työtä aloittaessani kyselin 

suunnitelmia, minulle vastattiin, että sellaiset 

tehdään vasta talvella. ”Mene mittamiestesi 

kanssa ja paaluta lasku-uoma 1 

metriä syvemmäksi, lapiomiehet tulevat jo 

aamulla kaivuutyötä tekemään”. Opin tästä 

sen, että jos aiot auttaa hädässä olevaa 

ihmistä, sinun on pidettävä kiirettä. Kriisialueilla 

hidastelu merkitsee, että avustettavat 

ovatkin jo turvautuneet vihollisesi 

apuun, jolloin heidän luottamuksensa 

hankkiminen on vaikeutunut.

Aloitteenteko kuuluu Suomelle 

Edellä kerrotun perusteella on pakko todeta, 

että olisi suuri vahinko ihmiskunnalle, 

ellei Aceh:in tilanteessa tehokkaiksi havaittuja 

menetelmiä jo ennakkoon varauduttaisi 

käyttämään myös tulevissa konfl ikteissa. 

Aloitteen teko kuuluu Suomelle sen 

Aceh:in tapahtumien johtavan aseman 

vuoksi. Aloite pitää toimittaa RI:lle, jonka 

toiminta tähtää maailmanrauhaan. Rotarysäätiö 

jakaa vuosittain 60 Rotary World 

Peace Scholarships kaksivuotista yliopistostipendiä 

kansainvälisten konfl iktien sovittelun 

opiskeluun. Aloitteen tekijäksi sopii 

hyvin oma klubini Lapuan Rk, eli 

Pohjanmaan tulvasuojelussa paljon mukana 

ollut rakennusneuvos Seppo Saari jäi vuonna 

1992 eläkkeelle Vaasan vesi- ja ympäristöpiirin 

johtajan tehtävästä ja muutti synnyinkuntaansa 

Lapualle. 

ensimmäinen maalaiskuntaan perustettu 

rotaryklubi, muistutuksena siitä, että ihmisten 

auttaminen hätätilanteessa vaatii ensi 

sijassa maalaisjärkeä eikä byrokratiaa. 

Lapuan RK:n jättänee asiassa RI:lle tarkoitetun 

aloitteen piakkoin edelleen käsittelyä 

varten. Tämä on tarpeen sen vuoksi, että 

Kalle Liesisen ehdottama valtioiden antamien 

kehitysaluevarojen käyttö kriisialueilla 

(HS lehtileike ohessa) sai niin kovan vastustuksen, 

että ainoa mahdollisuus lienee 

turvautua suoraan kansalaisilta kerättävän 

konfl iktialueen jälleenrakentamista nopeuttavan 

rahaston perustamiseen. 

Teksti, Seppo Saari, Lapuan Rk 

Kuva: Erkki Ketola, Lapuan Rk 


Suomi/Finland 

41

Suomi/Finland 

Ratas rattaiden 

kaupungissa pyörinyt jo 75 vuotta 

Suomen kolmanneksi vanhin rotaryklubi 

Tampereen Rotaryklubi – Tammerfors Rotaryklubb 

on saavuttanut 75 vuoden iän. 

Kaupungin iäkkäin klubi on juhlinut pitkää 

taivaltaan muun muassa julkaisemalla vaiheistaan 

kertovan, lähes 300-sivuisen kirjan 

Ratas rattaiden kaupungissa. Juhlakirjan 

ensimmäisen kappaleen sai pormestari 

Timo P. Nieminen Tampereen raatihuoneella, 

jossa kesäkuussa pidetyt syntymäpäiväjuhlallisuudet 

alkoivat. 

IYFR:n Kommodori 

vieraili Suomessa 

Purjehtivien rotarien kansainvälinen järjestö 

on IYFR eli International Yachting Fellowship 

of Rotarians. Se on vanhin rotarien harrastusjärjestö, 

perustettu 1947. Jäseniä on kolmisen 

tuhatta ja laivueita eli fl eettejä lähes 

sata eri maissa. Suomen yhdistys Finland 

Fleet on perustettu 1992 ja jäseniä on tällä 

hetkellä puolisen sataa. Vuosittain järjestetään 

yhteisiä tilaisuuksia ja purjehduksia 

niin Suomessa kuin ulkomaillakin. Finland 

Fleetin kommodori 2008-2010 on Seppo 


Klubin kokoontumispaikka on kautta 

vuosien ollut Grand Hotel Tammer. Siellä 

luovutettiin PHF-arvot neljälle ansioituneelle 

klubilaiselle: Martti Juholalle, Timo 

Lahdelle, Markku Liljalle ja Tapio Silfstenille. 

Tammerissa pidettiin myös ohjelmaltaan 

monipuoliset juhlaillalliset. Onnittelupuheen 

piti governor Juhani 

Rouhesmaa. Monista tervehdyksistä ensimmäinen 

tuli kummilta, Helsinki–Helsingfors 

Rotaryklubilta. 

Puejehtivia rotareita vasemmalta Hannu Karhuketo, Juha Mikkonen, Pertti Myllynen, Lorenz Michael, 

Bryan Skinner,Seppo Seljavaara ja Jaakko Rautio. 

Seljavaara Munkkiniemen Rotaryklubista. 

IYFR:n kansainvälinen kommodori eli International 

Commodore Bryan Skinner 

Britanniasta vieraili Suomessa elo-syyskuun 

vaihteessa. Hän tapasi Finland Fleetin 

jäseniä Helsingissä ja matkusti myös 

Maarianhaminaan Åland Fleetin vieraaksi. 

Bryan Skinner totesi, että hän pyrkii virkakautenaan 

vierailemaan mahdollisimman 

monessa maassa. Suomen vierailu oli 

IYFR:n historian ensimmäinen. 

Aikamatka nojatuolissa 

Juhlajulkaisun lukeminen tarjoaa nojatuolimatkan 

halki vuosikymmenten. Viitekehyksen 

antavat poiminnat Tampereen ja 

maailman tapahtumista. Rotaryhistorian 

kirjoittanut Erkki Perttu sanoo, että teoksessa 

on kyse historiikista, kronologiasta ja 

pieneltä osin myös henkilökuvauksista. 

- Klubin 22 perustajaa ja alkuvuosien jäsenet 

kaikkineen olivat tamperelaisen teollisuuden 

ja kaupan johtohenkilöitä, joilla oli 

merkittävä osa myös kaupungin kehittämisessä. 

Klubin toiminnasta olen pyrkinyt 

esittämään vuosittain aina oleellisimman. 

Perttu haluaa nostaa klubin saavutuksista 

muutamat avustushankkeet. 

Kirkkokonsertilla 

kaivoja Intiaan 

Kymmenen oululaista rotaryklubia järjesti 

syyskuun alussa 2008 Oulun Tuomiokirkossa 

konsertin, jolla kerättiin varoja Oulun 

rotarien porakaivohankkeelle. Itä-Intiassa 

sijaitsevan Vinukondan alueelle tulee 

kaksi kaivoa 31 kylään eli yhteensä 62 kappaletta. 

Veden kantaminen on Intiassa 

naisten ja lasten työtä. Kantomatka lähimmältä 

kaivolta kotiin voi olla useita kilometrejä. 

Kun kaivoja saadaan lisää, helpottaa 

heidän työtaakkansa hieman. Oulun 

Tuomiokirkossa oli tuhat kuulijaa. 

Teksti: Sakari Hakola, Oulun Tullin Rk 

Kuvat: Matti Pesu, Tuiran Rk 

GLOBAL 

OUTLOOK 

A ROTARY WORLD MAGAZINE PRESS SUPPLEMENT 

FOCUS ON POLIO ERADICATION 

A STRONG PARTNERSHIP 

UNICEF chief Ann Veneman on working with Rotary 

FACES IN THE FIELD 

Meet a Rotarian who’s leading volunteer efforts in India 

REACHING OUT TO INDIA’S MUSLIM COMMUNITIES 

Advocating for eradication 

To rid the world of polio will take money, vaccine, and relationships 

For some Rotarians, the summary of achievements in In addition to continuing these activities, achieving the 

fighting polio has become so familiar that it is easy to goal of eradication will require an extra push in what 

lose sight of just how remarkable those achievements Balachandran calls “the vital third pillar” of any major 

have been. By every conceivable measure, the progress public health victory: advocacy. 

that has been made since Rotary announced the launch “In the remaining polio-endemic countries, it is criti- 

of the Global Polio Eradication Initiative in 1988 has cal that the governments at the very highest levels are 

been extraordinary. 

fully committed to polio eradication,” he says. “They 

Consider this: In 1988, polio infected 1,000 children must be willing to use the entire government apparatus 

each day; in 2007, fewer than 2,000 cases were reported to conduct successful polio eradication activities and 

for the entire year. The incidence of polio has been reduced 

by 99 percent, and the number of polio-infected 

What is Global Outlook? 

nations has dropped from 125 to just 4 (Afghanistan, 

India, Nigeria, and Pakistan). 

Welcome to Global Outlook, a new supplement for 

Anand Balachandran, interagency coordinator of the the Rotary World Magazine Press that spotlights 

World Health Organization, says that these accomplish- Rotary’s work on the global stage. Published by 

ments would not have been possible “without Rotary’s Rotary International, each edition of this quarterly 

original vision of a polio-free world, and its longstand- explores a theme in depth. Global Outlook will eming 

leadership and support.” Indeed, over the last 20 phasize that Rotary is an international organization 

years, Rotarians have mobilized by the hundreds of that works best when it connects people of various 

thousands to help vaccinate more than two billion chil- nationalities with a common vision. Find us online 

dren. And Rotarians from clubs throughout the world at www.rotary.org/go. 

have contributed US$700 million to the cause. 

Administering vaccines and raising funds are two 

essential and highly visible parts of the campaign. 

GLOBAL OUTLOOK

- Sota-aika sai tamperelaiset liikkeelle Klubissa 

katsottiin, että sen kunniavelvollisuutena 

on osallistua sodan seurausten lievittämiseen. 

Talvisodan päätyttyä Tampereen 

Rotaryklubi avasi toipilaskodin haavoittuneille. 

Toipilaiden kuntouduttua koti lopetti 

toimintansa, mutta avattiin uudestaan 

jatkosodan alettua. Kaikkiaan 30-paikkaisessa 

toipilaskodissa ehti olla hoidossa noin 

200 potilasta, hoitopäiviä kirjattiin lähes 

10.000. Sodan vielä jatkuessa alkuvuodesta 

1944 klubi otti kaksi kummiperhettä, joissa 

oli yhteensä viisi sotaorpoa. Heitä muistettiin 

kuukausittaisella kummirahalla, viimeisiä 

vuoteen 1960 saakka. 

Ratas rattaiden kaupungissa -juhlajulkai- 

Global Outlook 

- lehti lehdessä 

Global Outlook –hanke on uusi RI aloite, 

jonka mukaan kaikkien rotarylehtien tulisi 

julkaista kahdeksan sivun teema-kokonaisuuksia 

neljä kertaa vuodessa samanaikaisesti 

ja kiinteästi rotarylehtiin liitettyinä. 

Näissä ”lehtiin sijoitetuissa lehdissä” olisi 

käsiteltävä RI:n määräämiä teemoja, aluksi 

PolioPlus (marraskuu 2008), sitten (vuonna 

2009) lapsikuolleisuus ja lukutaidottomuus 

RI:n määräämällä sisällöllä ja taitolla. 

Tavoitteena lienee yhteismitallinen tiedottaminen 

siitä mihin Rotarysäätiön panostukset 

kohdistuvat. 

Rotary Norden ei kuitenkaan tähän mennessä 

ole löytänyt keinoja osallistua tähän RI:n 

hankkeeseen. Emme halua luopua kahdek- 

suun sisältyvässä jäsenluettelossa on 337 

nimeä, jokseenkin kattavasti 75 vuoden aikana 

jäseninä olleet. Klubin alkuvuosina 

sen jäsenmäärä lisääntyi hitaasti, mutta sotavuosien 

jälkeen kasvu vauhdittui ja vakiintui 

nykyisiin lukemiinsa eli yli puoleensataan 

rotariin. Tampereen Rk on ollut 

perustamassa vuosien saatossa kuutta uutta 

klubia; Vaasaan, Hämeenlinnaan, Valkeakoskelle, 

Toijalaan, Nokialle ja Tampereelle 

Pyynikin rotaryklubit. Tampereen Rk:n ensimmäisenä 

presidenttinä toimi vuorineuvos 

Magnus Lavonius. Juhlavuoden presidenttinä 

on ollut toimitusjohtaja Pekka 

Sillanaukee ja 1.7.alkaen Jarmo Helin. 

Teksti: Ritva Perttu 

sasta pohjoismaisesta sivusta klubiuutisineen 

RI:n sivujen hyväksi emmekä myöskään 

ole kyenneet ratkaisemaan kieli- ja 

talouskysymyksiä. Englanti on kaikille pohjoismaille 

vieras kieli ja ruotsi (RI:n virallinen 

kieli) on aika lailla vieras neljälle meistä. Rotary 

Nordenin tulisi palvella kaikkia pohjoismaita 

näiden omilla kielillä, myös islanniksi. 

Kahdeksan sivun lisääminen lehteen maksaisi 

vuositasolla noin 40.000 euroa (/kieli?) 

ja viiden kieliliitteen julkaiseminen noin 

80.000 euroa. RI on vihjaissut maksavansa 50 

% lisääntyneistä painokuluista mikä on aika 

laiha lohtu, rahaa tarvitaan huomattavasti 

enemmän. Rotary Nordenin nykyisen hinnoittelun 

mukaan 9 euron tilausmaksu johtaa 

lehdessä nollatulokseen. Global Outlook 

–hankkeeseen liittyy edelleen monia kysymysmerkkejä. 

Keskustelu RI:n kanssa mahdollisista 

toteutusvaihtoehdoista jatkuu. Ro- 

Tampereen Rotaryklubin – Tammerfors Rotaryklubbin 

75-vuotisesta historiasta kertova juhlakirja 

peilaa samalla maamme, mutta ennen muuta 

Tampereen kehitysvaiheita. 

Kirkkokonsertissa esiintyivät: sopraano Helena Juntunen, 

pianisti Eveliina Kytömäki ja viulisti Anne Somero. 

Oulun Poijat vasemmalta alkaen: Tuomo Rounioja 1T (Meri-Oulun 

Rk), Seppo Kanniainen 2T (Tuiran Rk), Olli Lahtinen 

1B (Meri-Oulun Rk) ja Arvo Kareinen 2B (Tuiran Rk). 

tary Nordenin toimituksen kanta on se, että 

rotarylle tärkeät hankkeet julkaistaan säännöllisesti 

lehdessä myös ilman erillissivuja.. 

Rotary Nordenin suomenkieliseen jakeluun 

liitettiin erillisliite Perustietoja rotarysta 

numerossa 6/2008. Tämä liite on yksi RI:n 

vuosiohjelmaan sisältyvän neljän julkaisun 

sarjasta mutta se julkaistiin nyt ainoastaan 

suomeksi ja erillisliitteenä, ei lehden kiinteänä 

osana. Liitteen kustansi 100 %:sti RI, 

tosin eri osastolla kuin The Rotarian. 

Oikaisu 

Edellisessä numerossamme kerroimme 

Järvenpään RK:n nettihistoriikista. Verkkoosoitteeseen 

oli ujuttautunut kirjoitusvirhe. 

Oikea osoite on: www.rotary.fi /1420/ 

jarvenpaa/50vhistorikki 

Toimitus 


Suomi/Finland 

43

Suomi/Finland 

Kimmo Hakanen 

Rotarit suunnistivat Tuusulaan 

Rotarien valtakunnallinen suunnistustapahtuma 

pidettiin 23.8.2008 Tuusulan 

keskuksessa Hyrylässä kulttuuria ja historiaa 

tihkuvassa ympäristössä. Kaunis 

elokuinen sää suosi tapahtumaa, johon 

kerääntyi suunnistusta harrastavia rotareja 

Ilmajokea ja Laukaata myöten. Kilpailualueena 

oli Hyrylän vanhan 

varuskunnan maasto, joka tarjosi mainiot 

puitteet kisalle. Tuusulan Rotaryklubi 

vastasi järjestelyistä yhdessä paikallisen 

urheiluseuran kanssa. 

Tuusulassa järjestetty suunnistuskisa oli jo 

kolmas rotarisuunnistus ja näin sitä voidaan 

sanoa perinteiseksi tapahtumaksi. 

Ajatus suunnistuskisan järjestämiseksi rotareille 

syntyi Kuusankosken RK:ssa, jonka 

toimesta järjestettiin ensimmäinen rotarysuunnistus 

Jaalan Verlassa. Suunnistushan 

on erinomainen kuntoliikuntamuoto, 

joka on lisännyt suosiotaan luonnonlähei- 


syytensä, fyysisen ja ennen kaikkea psyykkisen 

haasteellisuutensa takia. Metsäluonto 

on vaihteleva liikkumisalusta ja 

keskittyminen rastien löytämiseen antaa 

myös aivoille jatkuvaa virikettä. Maastossa 

voi kukin liikkua omaan tahtiin ja istahtaa 

kannonnokkaan jos siltä tuntuu. Suunnistus 

on myös halpa laji harrastaa, kuntorasteille 

pääsee muutaman euron karttamaksulla, 

asialliset jalkineet saa satasella, 

kompassin muutamalla kympillä. 

Pääasia tässä tapahtumassa on osallistuminen 

eli rotaryveljien tapaaminen liikunnan 

merkeissä. Ilman ajanottoa oli myös 

mahdollisuus kiertää reitti. Itse kisa käytiin 

neljässä eri sarjassa, yhtään naista ei ollut 

tällä kertaa mukana. Kovatasoisin sarja oli 

H50, jossa Laukaan RK:n Juha Tolonen 

paineli 3,9 kilometrin pituisen 12-rastisen 

radan läpi 7 minuutin kilometrivauhdilla 

loppuaikaan 27.19. Vain pari minuuttia jäi 

Lahti-Joutjärvi klubin Mikko Sani. Ylivoimaisin 

sarjavoittaja oli H60 sarjan Kalevi 

Ilonen Loviisan klubista erinomaisella ajalla 

23.35 kahdeksan rastia sisältäneellä 2,8 

kilometrin pituisella radalla. H40 sarjan 

voitti hyvällä ajalla Kerava-Ylikeravan RK:n 

Pertti Tuomi ennen järjestävän Tuusulan 

klubin Ari Lahdenkauppia.Vanhimman 

H70 sarjan voittaja oli takavuosien maaottelumies 

ja huippusuunnistaja Heino Avikainen 

Lahti-Joutjärven klubista, sarjan 

toiseksi suunnisti Carl-Johan Numelin Borgå-Porvoo 

RK:sta. 

Kilpailun keskuspaikkana oli Suomen 

Lehtiyhtymä Oy:n pääkonttori ja painotalo, 

joka sijaitsee varuskunnan vieressä. 

Suunnistuksen maali sijaitsi Ilmatorjuntamuseon 

alueella ja Tuusulan Voima-Veikkojen 

ratamestarin Jaakko Helmisen suunnittelemat 

radat kiersivät vuonna 2006 

lakkautetun varuskunnan alueella. Kil-

pailut avasi Tuusulan Rotaryklubin presidentti 

Matias Korkiavuori, kilpailun johtajana 

toimi Risto Sirola ja paikalla oli hyvä 

joukko oman klubin toimitsijoita. Tuusula- 

Hyrylän Inner Wheel klubi oli järjestänyt 

hienot kahvitarjoilut hirvenjauhelihahampurilaisineen. 

Hakanen, Salminen, Lahdenkauppi ja Sirola 

Kalevi Ilonen ja Jorma Pajunen 

Teksti Risto Sirola, Tuusulan Rk 

Kuvat Matias Korkiavuori, Tuusulan Rk 

Tulokset: 

H40 (3,90 km) 

1. Tuomi Pertti Ylikerava 34.36 

2. Lahdenkauppi Ari Tuusula 42.10 +07.34 

3. Hyttinen Jyrki Kuusankos 46.18 +11.42 

H50 (3,90 km) 

1. Tolonen Juha Laukaa 27.19 

2. Sani Mikko Lahti-Jou 29.31 +02.12 

3. Wickholm Björ-Erik Hangö-Han 32.07 +04.48 

4. Hahtola Aulis Ilmajoki 33.06 +05.47 

5. Hakanen Kimmo Kuusankos36.05 +08.46 

6. Salminen Pertti Tuusula-H 38.18 +10.59 

7. Lehtomäki Vesa Pohjois-H 39.07 +11.48 

H60 (2,80 km) 

1. Ilonen Kalevi Loviisi 23.35 

2. Pajunen Jorma Ylikerava 33.02 +09.27 

3. Lemmelä Risto Tuusula 33.30 +09.55 

4. Rämö Risto Tuusula 01.11.02 +47.27 

H70 (2,80 km) 

1. Avikainen Heino Lahti-Jou 25.53 

2. Numelin Carl-Johan Borgå-Por 33.52 +07.59 

3. Laaksonen Matti Itä-Helsi 38.11 +12.18 

4. Huuhtanen Jorma Vihti 49.35 +23.42 

”Rotarysäätiö on kaikkien rotarien kanava 

hyväntekeväisyyteen. Sen kautta 

olemme säästäneet 2 miljardia lasta 

polion uhasta ja estäneet 250.000 kuolintapausta. 

Säätiö on työkalumme kun 

teemme hyvää tässä maailmassa. Säätiö 

meillä on myös rotareita varten. Rotarit 

omistavat säätiönsä. Se saa meidät 

kasvamaan ihmisinä ja se vahvistaa 

myös omaatuntoamme. Säätiö tarjoaa 

jokaiselle klubille ja piirille mahdollisuuden 

näyttää parhaat puolensa 

maailmalle.” 

RI-presidentin kuukausikirje ruotsiksi 

siv. 66 – marraskuu on Rotarysäätiön 

kuukausi. 


Suomi/Finland 

45

Suomi/Finland 

Oulun Rotaractklubi muisti seuraavia rotareita klubin standaarilla: vasemmalta lukien standaarin vastaanotti uuden sponsoriklubin Oulun Tullin Rk:n puolesta Presidentti 

Juha Risteli, klubin pitkäaikainen rahastonhoitaja Petri Juntunen (Oulu International RC), klubin perustajajäsenen ja presidenttinä vuosina 1982 –1984 olleen Jarmo Karpakan 

(Tuiran Rk) puolesta standaarin vastaanotti Presidentti Matti Pesu (Tuiran Rk), klubin perustajajäsen ja rahastonhoitaja Sauli Huikuri (Oulun Rk), perustajajäsen Juho 

Toivonen (Oulun Eteläinen Rk), presidenttinä vuosina 2006–2007 ollut Iida Kauhanen ja PDG Sakari Hakola (Oulun Tullin Rk). Standaarit luovutti Presidentti Anni Goman. 

Oulun Rotaractklubi 25 vuotta 


Oulun Rotaractklubi vietti 25-vuotisjuhlaansa 

lauantaina 27.9.2008. Juhlittiin vuoden 

1983 hengessä pitkän kaavan mukaan 

pikkutunneille asti ja kaikilla oli hauskaa. 

Teksti: Sakari Hakola, Oulun Tullin Rk 

Kuvat: Teemu Hakola, Oulun Rotaractklubi 

Illallispöydässä vasemmalta katsoen istuivat 

vierekkäin klubin presidentti Anni Goman ja 

klubin perustajajäsen Juho Toivonen (Oulun 

Eteläinen Rk). 

Oulun Rotaractklubin hallitus 2008 –2009. Kuvassa 

vasemmalta varapresidentti Teemu Hakola, 

rahastonhoitaja Elina Höglund, ohjelmavastaava 

Iida Kauhanen, presidentti Anni Goman, sihteeri 

Antti Vihavainen ja klubin kummisetä/valvoja 

Sakari Hakola (Oulun Tullin Rk).

”Rotaryn tulevaisuus löytyy Aasiasta, sanoi Carlo Ravizza Hongkongissa vuonna 2000.” 

Johtajuus palvelujärjestössä 

Leadership on yksi rotaryn perusarvoista. 

Sehän tarkoittaa sellaista johtamista, missä 

johtaja toimii edelläkävijänä näyttäen 

tietä omalla esimerkillään. Tämä johtamistyyli 

sopii palvelujärjestöön. Sen sijaan 

autoritäärinen käskytys tuskin saa vastakaikua 

jäsenten keskuudessa. Se voi toimia 

tehokkaasti kerran tai pari, mutta jatkuvana 

johtamistyylinä määräily voi 

johtaa jäsenkatoon. Ihmiset äänestävät 

jaloillaan. 

Rotary Internationalin entinen presidentti 

Bhichai Rattakul on esityksissään luonnehtinut 

rotaryjohtajan tehtävän vaativuutta 

toteamalla sen olevan ”johtajien 

johtamista”. Rotaryklubien jäsenet ovat 

alansa johtavassa asemassa tai asiantuntijatehtävissä 

toimivia ammattilaisia. Heitä 

ei vapaa-ajan harrastustoiminnassa voi 

komennella kuinka tahansa. 

Johtajalla on seuraajia 

Johtajuus on määritelty liikkeenjohdon 

kirjallisuudessa monella eri tavalla. Yksi 

mutkattomimmista on Peter Druckerin 

määritelmä: ”Johtaja on henkilö, jolla on 

seuraajia.” Iso asia on sanottu Druckerille 

tyypilliseen tapaan lyhyesti ja nasevasti. 

Kun lauseen merkitystä ryhtyy tulkitsemaan 

hieman perusteellisemmin, 

näiden valikoitujen sanojen takaa avautuu 

mielestäni laajempi kokonaiskuva. 

Seuraajia tai kannattajia voi saada, mikäli 

johtajalla on kestäviin arvoihin perustuva 

sanoma ja missio, joka kommunikoidaan 

yleisölle uskottavasti. 

Potentiaalisten seuraajien kääntyminen 

asian tai aatteen kannattajiksi tapahtuu 

ihmisten mielessä hieman yksinkertaistaen 

seuraavasti: 

1. Kuulostaa järkevältä. 

2. Olen aika lailla samaa mieltä. 

3. Puhuja näyttää uskovan asiaansa. 

4. Minä lähden mukaan. 

Tähän päättelyyn sisältyy mielestäni ajatus 

karismaattisesta johtajasta. Jos johtaja saa 

osakseen luottamuksen lisäksi jonkin asteista 

arvostusta, niin seuraajia löytyy melko 

varmasti. 

Johtajuus on usein tavalla tai toisella sisältynyt 

Rotary Internationalin presidenttien 

vuositeemaan. Vuoden 2006-2007 presidentin 

Bill Boydin teema, Lead the Way, 

on leadership-johtajuutta puhtaimmillaan. 

Vuoden 1999 – 2000 presidentin 

Carlo Ravizzan teema, Act with Consistency, 

Credibility, Continuity, on englanninkielisenä 

haasteellinen jo pelkästään ään- 

tämisensä vuoksi. Se suomennettiin 

sananmukaisesti muotoon: Toimi johdonmukaisesti, 

uskottavasti ja pitkäjänteisesti. 

Mielestäni tämä teema on rotaryjohtajalle 

hyvin sopiva evästys. 

Think 

Olen esityksissäni todennut IBM:n vanhan 

iskulauseen, THINK, olevan lyhin tuntemani 

johtamisoppi. Edelleenkin olen sitä 

mieltä, että ajatteleminen on johtamisen 

avainprosessi. Sekä asia että konteksti on 

omakohtaisen ajattelun kautta sisäistettävä 

ennen päätöksentekoa. Carlo Ravizzan 

vuositeemaan tämä mielestäni implisiittisesti 

sisältyy. Toiminnan uskottavuus ja 

johdonmukaisuus ovat seurausta siitä, että 

asiat ja niiden esittämistapa on etukäteen 

huolella mietitty. Pitkäjänteisyys onkin tämän 

jälkeen huolellisen kotityön luonnollinen 

seuraus. Ei hötkyillä hetken mielijohteiden 

perusteella. 

Rotaryjärjestön presidentin ja kuvernöörien 

valinta tapahtuu nimeämiskomiteoissa, 

joiden esityksen päättäviin virallisiin 

kokouksiin osallistuvat valtuutetut yleensä 

siunaavat. Nimeämiskomiteoiden vastuu 

on mielestäni suuri. Piirin tai koko järjestön 

rotaryvuosi voi olla onneton, jos vetäjäksi 

valittu henkilö sopii johtamistyyliltään ja 

tavoiltaan huonosti palvelujärjestön johtajan 

tehtävään. 

Perusarvomme, palvelu, toveruus, monimuotoisuus, 

lahjomattomuus ja johtajuus, 

ovat mielestäni sekä ajankohtaiset että 

kestävät. Ne sopivat vakavan harrastuksen 

perustaksi vielä kymmenien vuosienkin 

päästä. Jokaisen rotaryjohtajan olisi mielestäni 

koko ajan pidettävä mielessään rotaryn 

perusarvot ja toimittava niiden mukaisesti. 

Valitettavasti toisinaan näyttää 

siltä, että järjestömme ikiaikainen periaate, 

”Service above self”, on tainnut kaiken kiireen 

keskellä jäädä täysin unholaan. Uskottavuuden 

kannalta olisi hyvä pitää mielessä 

yksi amerikkalaisen johtamisopin 

perusperiaatteista: ”Walk your talk!” – Toimi 

kuten puhut! 

Teksti: Juhani Rouhesmaa, 

Tampere Kissanmaan Rk, PDG 


Suomi/Finland 

47

Suomi/Finland 

Yhteistyössä parantamaan 

maailman lasten tulevaisuutta 

RI:n presidentin D. K.Leen mukaan meidän rotareiden pitää työskennellä yhdessä parantaaksemme lasten 

asemaa kaikkialla maailmassa. Make Dreams Real. 

Mitä on tehtävissä? Mitä me rotarit voimme 

tehdä? Mitä meidän pitäisi tehdä ja kenen 

kanssa yhteistyössä? Kehitysmaiden lasten 

elämä, länsimaisten lasten mielenterveysongelmat, 

ilmastonmuutos, maailmanlaajuiset 

kriisit ja rauhan mahdollisuudet puhuttivat 

Tampereelle lokakuun alussa 

kokoontuneita rotareita. Vyöhykkeiden 15 ja 

16 Rotary Instituutissa oli runsaat 260 osallistujaa 

yhteensä 13 Euroopan maasta, mm 

Baltiasta, Puolasta, Ukrainasta, Venäjältä ja 

Pohjoismaista. Vetoomuksen lasten puolesta 

esitti RI:n korealainen presidentti D.K.Lee. 

Maailman lasten ravitsemus, koulutuksen ja 

terveydenhuollon puutteet olivat erityisen 

huomion kohteena Tampereen Instituutissa. 

Presidentti Dong Kurn Leen mukaan tämän 

kauden ehdoton päätavoite on kehitysmaiden 

lapsikuolleisuuden vähentäminen merkittävästi. 

Joka päivä nälkään ja tauteihin 

menehtyy noin 60.000 lasta. 

Lee haastoi kaikki rotarit mukaan parantamaan 

lasten elämää erilaisilla projekteilla. 

Selvitäkseen ja pärjätäkseen lapset tarvitsevat 

puhdasta vettä, ravitsevaa ruokaa, 


kunnon terveydenhoitoa ja mahdollisuuden 

päästä kouluun. Rotareilla taas on monenlaisia 

tietoja ja taitoja, joilla olosuhteita 

voidaan parantaa. Make Dreams Real –auta 

lasten unelmia toteutumaan! 

Lasten erilaisia ongelmia kehitysmaissa ja 

kehittyneissä maissa esittelivät tutkimusjohtaja 

Leila Risteli Oulun yliopistosta ja 

erityisen vaikeahoitoisten alaikäisten psykiatrisesta 

tutkimuksesta ja hoidosta vastaavan 

yksikön ylilääkäri Riittakerttu Kaltiala-Heino 

Tampereen yliopistosairaalasta. 

Sanitaatiosta kuunteluapuun 

Rotareiden mahdollisuudet lasten auttamiseen 

nähtiin hyvin moninaisina. Monia 

projekteja on parhaillaan käynnissä eri klubeissa 

ja piireissä. Mm. Afrikassa on rakennettu 

kaivoja, käymälöitä ja kouluja ja tarjottu 

terveyspalveluja. 

Länsimaisten lasten ja nuorten pahoinvointia 

helpotetaan mm. tarjoamalla kuunteluapua 

sellaisille jonka huolista ei kukaan ole 

piitannut. Maahanmuuttajien lapsien sopeutumista 

taas on edistetty esimerkiksi 

auttamalla läksyjen teossa. Myös esimerkiksi 

mielenterveysongelmista kärsivien nuorten 

leimautumista halutaan ehkäistä. 

Uusia projektejakin halutaan käynnistää ja 

monikin kaipasi ideoita ja hankkeilleen 

luotettavaa yhteistyökumppania. 

Rauha ja sovinnon teko on mahdollista 

Rotarysäätiön rauhan teemaa pohdittiin 

Instituutissa monesta näkökulmasta. Tarkoituksena 

oli myös tarkastella, miten Rotary 

järjestönä voi toimia rauhan edistämiseksi 

Marco Nicosia Euroopan ja Afrikan toimistosta 

arvioi, että maailmassa on jatkuvasti 

meneillään 20-30 aseellista konfl iktia. Viimeisen 

15 vuoden aikana niissä on kuollut 

lähes kaksi miljoonaa lasta. 

Nicosia esitteli myös Rotaryn rauhan ja 

konfl iktien sovittelun ohjelmaa, jossa eri 

ammateissa toimiville ihmisille opetetaan 

keinoja puuttua ongelmiin. Kansainvälisiin 

asioihin, rauhaan ja konfl iktinratkaisuun 

perehdyttäviä opetuskeskuksia on kaikkiaan 

seitsemän eri mantereilla. 

Kiistoja on Nicosian mukaan lähdettävä 

ratkomaan juurista lähtien. Konfl ikteja aiheuttavat 

mm. köyhyys ja taudit sekä 

ruuan ja asuntojen puute, joita voidaan 

helpottaa. 

Luovia ratkaisumalleja omenanasta 

Rotaryn rauhanohjelman alumnin Larissa 

Bruunin mukaan rauha ei ole vain konfl iktin 

puuttumista. Positiivisessa rauhantilassa 

ei yhteiskunnassa ole epätasa-arvoa 

eikä rakenteellista väkivaltaa. Mutta rauhaan 

ei ole yksinkertaista reseptiä 

Larissa Bruunin mielestä me voimme arjessa, 

mikrotasolla, vaikuttaa konfl ikteihin. 

On olemassa monia ratkaisumalleja, kun 

ohitetaan ilmeisin. 

Esimerkkinä hän käytti omenaa, jota tavoitteli 

kaksi henkilöä. Eri perusteilla kumpikin 

katsoi olevansa oikeutetumpi saamaan hedelmän. 

Kiista olisi voitu ratkaista kompromissilla, 

jossa kumpikin olisi saanut puolikkaan 

ja ehkä jäänyt tyytymättömäksi. 

Keskusteluissa selvisikin, että toinen halusi 

syödä omenan ja toinen saada siemenet 

istutettavaksi. Neuvotteluratkaisulla molemmat 

osapuolet saivat, mitä toivoivat. Eli

Järjestäjien lehmänkellon avulla pysyttiin aikatauluissa. PDG Veli-Matti Heinijoki ja RI Director Lars Olof 

Fredriksson 

kannattaa etsiä luovia ratkaisuvaihtoehtoja 

ongelmiin. 

Neljän kysymyksen koe on arjen ongelmanratkaisussa 

oiva apu, suositteli rahanlähettiläs 

Larissa Bruun. 

Ilmaston lämpenemistä ei voi estää 

Pohjoinen napajäätikkö suli tänä kesänä 

ennätyspieneksi. Lämpötilat ovat maailmassa 

nousseet ennakoituakin nopeammin. 

Vaikka päästöt saataisiin aisoihin heti, 

Juhlahetki työn lomassa. D.K. ja Young.Lee isäntäparin Lasse ja Nina Fredrikssonin seurassa Tampereen 

Raatihuoneella 

jatkuu ilmastonmuutos väistämättä vielä 

satoja vuosia eteenpäin. Ilmatieteen laitoksen 

meteorologin Lea Saukkosen numerot 

ja käyrät piirtävät karua tulevaisuudenkuvaa 

maailmalle. Merenpintojen raju 

nousu, myrskyt, aavikoituminen… 

Rauhantutkija Unto Vesan ja professori Jouko 

Tuomiston mukaan seurauksena on iso joukko 

humanitäärisiä kriisejä ja hätää, koska ihmisillä 

ja luonnolla ei ole aikaa sopeutua nopeisiin 

muutoksiin. Kaupunkien tappavasta 

helteestä on esimerkkejä jo mm. Ranskasta. 

Suomen kaikkien piirien tämän kauden 

governorit ovat ottaneet erityisteemakseen 

ilmastonmuutoksen hillitsemisen. 

Instituutissa esitettiin toiveita, että asia 

nostettaisiin polion jälkeen painopisteeksi 

myös koko Rotary –järjestössä. Että kaikkien 

maiden rotareiden erikoisosaaminen ja 

panostus voitaisiin yhdistää estämään 

muutosta ja helpottamaan sopeutumista 

muuttuviin olosuhteisiin. Ja että varautuminen 

aloitetaan jo etukäteen. 

Polion hävittäminen edelleen Rotaryn 

pääohjelma 

Polio on häviämässä maailmankartalta lähivuosina. 

RI aloitti Polion hävittämiseen 

suunnatun ohjelmansa vuonna 1985. Siinä 

taistelussa ovat aktiivisia mm. kansainväliset 

järjestöt WHO, UNICEF ja CDCP sekä 

useat hallitukset. Lahjoituksia on kertynyt 

yli kaksi miljardia euroa. 

Tähän mennessä RI on käyttänyt rokotuksiin 

ja rokotteiden perille saattamiseen noin 500 

miljoonaa euroa. Vuosien aikana Rotaryn 

koko maailman kattava verkosto on käytännössä 

auttanut rokottamaan yli kaksi miljardia 

lasta 122 maassa eri puolilla maailmaa. 

Poliota esiintyi vuonna 1988 vielä 125 maassa 

ja sairaus vammautti tuolloin yli 350.000 

lasta vuosittain. Tänään uusia poliotapauksia 

todetaan enää neljässä maassa, Afganistanissa, 

Intiassa, Nigeriassa ja Pakistanissa, ja 

yksittäisten tapausten määrä jää alle 2.000. 

Koulutusta ja seminaareja 

Instituuttia edelsi kaksipäiväinen tulevien 

piirigovernorien GETS -koulutus ja joukko 

seminaareja. Rotaryjohtajien perehdyttämisen 

lisäksi pohdittiin mm. nuorisovaihtoa 

ja sen kehittämistä sekä Rotarysäätiön 

avustusohjelmia. 

Teksti ja kuvat: 

Anne Heino, Tammer Nova RK 


Suomi/Finland 

49

Danmark 

GSE team fra D-1470 fi k 

deres livs rejse til Hawaii, D-5000 

Ruten fra København til Honolulu 

Vi har vel allesammen hørt om Group Study 

Exchange ofte forkortet til GSE som en 

af The Rotary Fondations mærkesager. Programmet 

går ud på at to Distrikter udveksler 

GSE Teams, som består af en Teamleader, 

som skal være en erfaren rotarianer 

samt fi re GSE Team Members, som er i alderen 

fra 25 til 40 år. Disse unge må ikke 

have nær familie indenfor Rotary. Og så 

skal de have mindst to års ansættelse efter 

endt uddannelse. 

GSE uddannelsesrejsen byder på et spændende 

program, hvor de unge får mulighed 

for at besøge værtslandets offentlige 

og private virksomheder, der virker indenfor 

samme eller beslægtet abejdsområde 

som deres eget. 

GSE Teamet bliver under hele rejsen, som 

ofte er fem uger, indkvarteret hos Rotary 

værtsfamilier, hvilket giver mulighed for at 

lære en masse hjælpsomme Rotary familier 

at kende. 

GSE Teamet 

D1470 GSE Teamet, som rejste til HAWAII i 

fem uger bestod af diætist Louise Enevoldsen, 

forsikringsrådgiver Sabrina Jakobsen, 

ejendomsinvestor Mikkel Loft, innovationskonsulent 

Stephan Skare Nielsen 

– og som Team Leader Henrik Mikkelsen 

PP fra Sorgenfri Rotary klub. 

På udrejsen havde GSE Teamet mulighed 

for et tre dages ophold i San Francisco, 

hvilket gav et afbræk i den lange fl yrejse, 

men også gav teamet mulighed for at 

være helt friske og fri for jet lag, når de ankom 

til Honolulu, som ligger 3.200 km fra 

USA’s fastland og har 12 tidszoners forskel 

fra Danmarks. 


En blomster modtagelse 

I Honolulu Lufhavn blev vi i henhold til Hawaii 

traditionen budt velkommen af vore 

værtsfamilier med friske blomster der er 

trukket på snor, hvilket kaldes en lei. Under 

vort fem ugers ophold, hvor vi skulle besøge 

fi re af Hawaii øerne, blev dette en dejlig 

tradition. Også når vi holdt vores præsentation 

i Rotaryklubber eller deltog i fester til 

vor ære – blev vi blomster udsmykket. 

Et moderne Hawaii 

HAWAII består af syv større øer, og er opkaldt 

efter øen Hawaii som er lige så stor i areal 

som de resterende seks øer tilsammen. Øen 

Hawaii kaldes i normal tale The Big Island. 

HAWAII har et subtropisk klima, med en 

meget behagelig og stabil temperatur 

GSETeamet sammen med DG Georg Fontaine ved Intercitymøde på Maui 

hele året. Om det så bliver til regnskov eller 

savanne er mere et spørgsmål om på hvilken 

side af øerne man befi nder sig. Idet de 

nordlige og østlige egne får megen regn 

fra de nordøstlige vinde som blæser in 

over øerne – mens især de sydlige og 

vestlige områder får ganske lidt regn. 

Oahu på 9 dage 

GSE medlemmerne blev indkvarteret hos 

rotarianere, som boede i dejlige huse med 

udsigt til eller tæt på havet. 

De første dage var vi sammen med vor 

værtsfamilier, som tog os på udfl ugter 

langs en fantastisk kystlinie, med mulighed 

for snorkling i laguner. Eller ture op til 

bjergpasset, hvor vindene altid suser igennem, 

så man knapt kan stå oprejst. 

Om søndagen var hele GSE teamet samlet 

med nye Rotary guider, først forbi nogle 

”Birthstones” som stammer tilbage til en 

fjern tid, hvor øerne var opdelt i kongedømmer. 

Den fødende princesse stod op 

på disse kæmpe sten, således at de betroede, 

stående, kunne modtage den nyfødte 

af royal herkomst. 

Således introduceret til Oahu kunne vi gå i 

gang med vort overvældende uge program, 

hvoraf det første var vor præsentation 

hos den ældste og største Rotary Club 

of Honolulu fra 1915. 

GSE Teamet havde hjemmefra planlagt en 

halv times præsentation omfattende de fi re 

årstider, Danmarks historie, kultur, sport, mad 

samt business. De mange fremmødte rotariane 

i deres festlige hawaiiskjorter var utroligt 

engagerede, og teamet fi k mange positive 

tilkendegivelser på sin præsentation. 

Vulcanen løber ud i havet ved Kalapana ( the Big 

Island)

Erhvervsbesøg - vocationals 

De næste dage forløb med erhvervsbesøg 

afvekslende med Rotary præsentationer. 

Vi besøgte således University of Hawaii Futures 

Center, hvor Stephan fi k mulighed 

for at møde den verdenskendte Prof. Jim 

Dator. Samme sted hos Shidler College of 

Business fi k Mikkel et møde med Prof Raymond 

Saunders. 

Louise besøgte Kaiser Health Research, 

som snart kommer med banebrydende 

nyt vedr. livskvalitet og Sabrina besøgte 

Edward Jones forsikringsfi rma. 

Et særligt interessant erhvervsbesøg var hos 

Honolulu Design Center, som er ejet af danskeren 

Thomas Sørensen, som for 30 år siden 

i en alder af 22 år drog til Hawaii som møbelsælger. 

Vi fi k en personlig rundvisning i det 

nybyggede 50 mill. $ designhus, med egen 

teatersal og Honolulus bedste restaurant. 

Af andre spændende erhvervsbesøg var 

Sundhedsministeriet, Hawaii Cancer Research 

Center, First Hawaiian Bank, Hawaiian 

Architects, Richard Ellis Real Estate, 

Wells Fargo Home Mortgage. 

Kauai på 4 dage 

Efter at have set en stor del af Oahu - boet 

hos to værtsfamilier, samt deltaget i seks rotarymøder 

fl øj vi de 170 km vestpå til Kauai, 

som med sine 5 mill. år er den ældste og 

mest frodige af øerne. Da alle Hawaiiøerne 

er opstået som keglevulkaner, bliver de efterhånden 

nedbrudt af vind og regn, hvilket 

skaber nogle fantastiske landskabsformationer. 

Således har Kauai noget helt unikt, en 

ægte Grand Canyon selvom den kun er 15 

km lang 2 km bred og én kilometer dyb. 

Da der kun bor 60.000 på Kauai var dér ikke 

mulighed for erhvervsbesøg, men vi nåede 

tre Rotary møder, hvoraf det ene var et rigtigt 

beachparty med deltagelse af to klubber. 

Heldigvis blev der god tid til sightseeing, 

idet PDG Al Ficker havde lejet en MPV, 

således at GSEteamet fi k mulighed for at se 

den fantastiske natur på Napali nordkysten 

som er verdens mest (>11m) regnfulde 

sted, hvorved der fremkommer disse fantastiske 

forrevne bjergformationer. 

Maui på 7 dage 

Fra Kauai fl øj vi så videre 340 km østpå til 

Maui, hvor man har den sidste store (20% 

af Mauis areal) sukkerplantage tilbage, og 

hvor der produceres sukker i døgndrift det 

halve år. Andre erhvevsbesøg var hos Cen- 

tral Pacifi k Bank, Down to Earth Natural 

Foods & Lifestyle, Smith Barney Investment 

Comp., Chris Hart and Partners. 

Rotarymødet på Maui var arrangeret som 

et intercitymøde mellem fem Rotary klubber 

og mere end 120 deltagere. 

Stemningen var ganske særlig ved dette 

møde, hvor også DG Georg Fontaine samt 

frue deltog. GSEteamets præsentation fi k 

igen en utrolig fi n modtagelse, derpå gaveoverrækkelser 

samt bannerbytning med 

fem præsidenter. Efter mødet var der arrangeret 

besøg på vulkantoppen, hvor vi alle 

sammen fi k mulighed for at kigge nærmere 

på de 20 vindmøller, som lystigt producer 

miljø-venligt energi hele året. Vi blev 

vist rundt af Hawaii Energys tekniske direktør, 

der fortalte omkring hele projektet. 

Maui har en del tekniske fi rmaer, tiltrukket 

af Maui High Performing Computer Center, 

som er blandt de tyve største i verden. Vi 

Subaru Telescope - Mauna Kea - 4200 meters højde 

var sikkerhedsgodkendte til et besøg, hvor 

vi fi k indblik i hvordan NASA bruger den 

megen datakraft til at holde styr på meteorer 

og rumaffald. Og hvis vi får en stor 

regneopgave vil de hurtigt kunne klare 

den. Et besøg hos Hawaiian Health Organization 

som udelukkende tager sig af de 

etniske hawaiianere, gav et indblik i det 

store opsøgende arbejde der gøres for at 

bedre sundheden hos urbefolkningen, 

hvoraf mange har diabetes. 

The Big Island på 10 dage 

Således fulde af indtryk og oplevelser fl øj vi 

160 km sydøstligt, til Kona lufthavn midt i den 

sorte lava på The Big Island. På grund af stør- 

relsen og fordi naturen skifter karakter rundt 

om hele øen, skal GSEteamet bo hos hver sine 

fem værtsfamiler et par dage af gangen, for at 

vi kan få mulighed for at se hele øen. 

GSEteamet har nogle fantastiske dage 

med sine værtsfamilier – får besøgt Deep 

Sea Water Project, som bliver en af fremtidens 

energi kilder. Vi får set endnu fl ere 

templer mens vi kører nordpå til en ny 

værtsfamile og rotaryklub. Landskabet 

skifter fra lavaørken til verdens største 

ranch. Helt nordpå fi nder vi igen disse fantastiske 

klipper slidt af vind og vejr. Østpå i 

Hilo by er det frodig regnsov, og når vi 

kommer længere sydpå igen – så befi nder 

vi os lige ved ”the hot spot” hvor vulkanen 

stadig er fuldt aktivt. Fra Hilo kørte GSE 

teamet op på Mauna Kea, som med sine 

4200 meter er udkigspunkt for verdens 

største telescoper. Vi fi k således mulighed 

for en rundtur i SUBARU telescopet. 

Til Distriktskonference på Maui 

Tre festlige dage med en fantastisk distrikstkonference 

– og et spændende program 

med mange prisoverrækkelser. 

HAWAII er det distrikt i verden der giver 

mest pr. medlem til The Rotary Foundation. 

Og kan man tænke sig i bedre omgivelser, 

hvor der er mulighed for en tur i poolen 

indimellem møder og middage. 

Group Study Exchange er den bedste 

måde at møde Rotary på – mit livs bedste 

rejse – det blev det. 

Henrik Mikkelsen GSE TeamLeader 2008 

D1407 til D5000 HAWAII 

Sorgenfri Rk 


Danmark 

51

Danmark 

Lopselis, hovedbygningen, hvor elevatoren er installeret 

”Den elevator vil med garanti 

ikke få mange stille stunder” 

Fredag den 20. juni 2008 står som en skelsættende 

dato for Børne- & Behandlingshjemmet 

”Lopselis” i Kaunas, Litauens 

næststørste by. Den dag blev en tiptop 

moderne elevator taget i brug, og helt nye 

muligheder åbnede sig dermed i institutionens 

gamle hovedbygning, der aldrig tidligere 

havde huset sådan en tingest. 

Hallen og det store, centrale trapperum sydede 

af forventningsfulde børn og voksne. 

Repræsentanter for region og kommune 

stod i kreds sammen med entreprenør, ingeniør, 

arkitekt og sponsorer omkring det 

imponerende glastårn, der forbinder bygningens 

4 etager og sikrer elevatorens lydløse 

op- og nedstigen. Taler blev holdt – alt 

for mange efter børnenes smag – TV-folk og 

fotografer fi k deres billeder, og journalisterne 

deres interviews, alt imedens et voldsomt 

tordenvejr brød ud. Lynnedslag udenfor 

og fotografernes blitzlys indenfor skabte 

en helt speciel atmosfære – og en lille uro 

hos mange, for et strømudfald kunne hurtigt 

tage pynten af festens genstand. 

Men talerne fi k ende, snoren blev klippet, og 

den store Schindler-elevator hævede sig elegant 

op gennem sit glastårn. Det syn kunne 

vi godt have undt Litauens præsident og 

hans frue, der var inviteret til indvielsen, men 

desværre måtte melde afbud p.g.a. bortrejse. 


Aarhus Nordvestre Rotary Klub og Kauno 

Rotary Klubas har siden de afsluttede deres 

tidligere fællesprojekter på børnehjemmet 

i 2003 arbejdet på at løse den 

store opgave med at få et elevatortårn 

bygget ind i den eksisterende hovedbygning 

fra 1930. Det har taget tid – lang tid, 

for de to klubber kunne under ingen omstændigheder 

løfte opgaven alene, ja ikke 

engang et stort Matching Grant med støt- 

te fra Rotary Foundation kunne bringe 

projektet i hus, medmindre klubberne 

kunne skaffe betydelige sponsormidler 

udefra til de omfattende konstruktionsarbejder 

i bygningen. 

Ved ihærdigt arbejde lykkedes det at tilvejebringe 

den million kroner, der kunne 

sikre projektets gennemførelse. Lemvig 

Rotary Klub bidrog til de to klubbers 

Matching Grant-projekt, der dermed nåede 

op på DKK 506.000; Dansk Rotarys Hjælpefond, 

private bidragydere og ikke mindst 

det litauiske advokatfi rma Nordia Baublys’ 

generøse støtte bragte de 2 klubbers ”Additional 

Outside Funding” (dvs. ikke-matchede 

beløb) op på DKK 298.000; endelig 

bidrog advokatfi rmaet sammen med Aarhus 

Nordvestre Rotary Klub til løsningen af 

en række andre opgaver i forbindelse med 

hovedprojektet, opgaver der i alt beløb sig 

til DKK 200.000. 

Takket være en håndfast udgiftsstyring og 

et sponsorbidrag fra elevatorleverandøren 

kan vi i forbindelse med regnskabsafl æggelsen 

tilbagebetale Rotary Foundation 

DKK 12.500. 

Hvad har vi så fået for pengene? En elevator 

– javist; men for rigtig at forstå, hvor 

stor en forskel sådan en investering på en 

million kroner kan betyde, er et par tal og 

faktuelle oplysninger på deres plads: 

Elevatoren vil i det daglige kunne bruges 

af de 70 forældreløse/handikappede børn, 

der bor på børnehjemmet; af disse 70 er ca. 

30 % så svært handikappede, at de hidtil 

kun har kunnet komme rundt til de for- 

Chefl æge Audroune Prasauskiene klar til at klippe båndet, og dermed markere åbningen af elevatoren

Dr. Vygintas Grinis, præident for Kauno Rotary 

Klubas (tv), og formanden for den danske projekt 

komité, Per Willemoës foran elevatoren 

skellige behandlingsfaciliteter i bygningen 

– eller ud i frisk luft – hvis personalet kunne 

bære dem og deres kørestole op og 

ned ad trapperne. 

Elevatoren betyder selvsagt en vældig lettelse 

for hele personalet lige fra læger til 

køkkenhjælpere. Staben tæller i alt ca. 175 

personer, helt overvejende kvinder. 

Elevatoren vil endelig være af uvurderlig 

betydning for de ca. 600 handikappede 

børn fra hele Litauen, der hvert år sammen 

med deres forældre kommer på kortere eller 

længere kurser på Børne- & Behandlingshjemmet 

”Lopselis” dels for at blive 

behandlet dels for at modtage vejledning 

og instruktion. 

Behovet for vertikal transport i bygningen 

er altså betydeligt. Det var også begrundelsen 

for, at vi valgte at få så stor en elevator 

bygget ind som muligt. Elevatorstolen kan 

transportere både senge og bårer, og kan 

rumme 2-3 kørestolspatienter ad gangen. 

Jo, fredag den 20. juni 2008 var en mærke- 

Otte nationer i lejr på Djursland 

21 unge fra otte nationer har afsluttet en 

fjorten dages lejr på Djursland og lagt et 

væld af oplevelser bag sig. De var indbudt 

af landsdelens fem rotaryklubber, som 

havde tilrettelagt et righoldigt program, 

og selv om vejret til tider artede sig lidt 

barsk, tog de alt med humør. Således bemærkede 

en egyptisk deltager, at han aldrig 

tidligere havde oplevet regnvejr i kaskader 

som i den danske sommer, men i 

årevis havde levet med tørke. 

Camp Djursland, der er lejrens faste navn, 

har været et tilbud til ungdom fra en lang 

række lande gennem snart en menneskealder. 

Den arrangeres gennem et samarbejde 

blandt de to rotaryklubber i Grenaa 

og klubberne i Rosenholm, Rønde og Ebeltoft. 

I denne omgang var deltagerne samlet 

i Fuglsølejren som den faste base, men 

desuden fi k de unge lejlighed til at komme 

på weekend-besøg hos Rotary familier.’ 

I første omgang fi k deltagerne og deres danske 

ledsagere lejlighed til at prøve en kanofart 

på Allingåen over adskillige kilometer 

med afslutning på Gammel Estrup. Siden hen 

var der et møde med jægere på Kalø Gods og 

lejlighed til at stege fasaner over åben ild. 

Andre indtryk meldte sig på en udstilling af 

veteranbiler, tur til Århus med besøg i Mindeparken, 

på rådhuset og under vandring 

rundt i byen. I Ebeltoft besøgtes Fregatten 

Jylland og Skandinavisk Dyrepark, mens der i 

Grenaa var arrangeret ture til Djurs Sommerland, 

Randers Regnskov og Kattegatcentret. 

Der blev stillet krav til de unge på en oplevelsestur 

til Anholt, hvor de overnattede i 

telte og blev sendt ud på en hike øen rundt. 

Et glimt fra de unges ophold i Camp Djursland 

dag for alle på ”Lopselis”, og vi andre behøver 

ikke frygte, at det nye hjælpemiddel 

ikke bliver brugt! Den elevator vil med garanti 

ikke få mange stille stunder. Just derfor 

har vi sørget for, at den er så lydsvag 

som overhovedet mulig, ligesom vi også via 

ombygninger og renoveringer i bygningen 

har draget omsorg for, at institutionen i 

fremtiden får lavere varmeudgifter og dermed 

har midler til at betale det nødvendige 

serviceabonnement på elevatoren. 

”Dette er en af de allerbedste elevatorer i 

Litauen, og den vil få et langt liv”, udtalte 

elevatorfi rmaets tekniske direktør ved indvielsen. 

Vi tror og håber, han har ret, og 

glæder os over, at Rotary’s logo kan byde 

så mange børn og voksne velkommen, når 

de bruger elevatoren. 

Per Willemoës 

projektleder 

Ikke mindst på grund af uroligt vejr blev 

det noget af en oplevelse. 

Ved et aftenarrangement blev der taget afsked 

med værterne, og de unge gav udtryk 

for, at det havde været et mindeværdigt 

ophold. Det varer et par år, før klubberne 

igen prøver kræfter med en lejr - alene af 

den grund, at det kræver et meget stort 

forarbejde. 

Hans Thordrup, Grenaa Rk 


Danmark 

53

Danmark 

Nibe Rotary Klub er ude i et sandt udvekslingseventyr. Det vil vi gerne dele med andre. Derfor denne artikel med billede fra sommertræffet i Nibe for nye udvekslingsstudenter 

i distrikt 1440.Et træf, som fi nder sted i Nibe to gange om året. Foto Svend Christensen, Fotograferne Nibe 

Nibe Rotary Klub 

er ude i et stort udvekslingseventyr 

Nibeklubben har 10 studenter i spil i denne 

sommer. 

Der er opstået en stor interesse for at blive 

udvekslingsstudent med Nibe Rotary Klub 

som fadder. 

Oplysning på vore skoler omkring os har 

givet en del ansøgninger, ligesom interessen 

for at blive værtsfamilie for en ung fra 

et fremmed land er stigende. 

Med den omtale, som tidligere udvekslingsstudenter 

har givet på skolerne og 

DCN omtale arbejdet på anden måde har 

fået er der en stor interesse for at komme 

ud til lærdom, udvikling og oplevelser. 

I denne sommer har vi sagt farvel til en 

ung pige efter et fl ot år i Nibe. Nibeklubben 

har i sommer sendt tre unge til Argentina, 

Brasilien og Chile. Endvidere har vi 

fået en ung mand hjem, efter endt udvekslingsophold 

et år i Canada og efter en kort 

periode i Nibe vendte han tilbage til Canada, 

hvor han fi k et år på highschool og 


praktisk uddannelse til videre studier herhjemme. 

Han var inviteret til at bo endnu 

et år hos sine tidligere værtsfamilier. Endelig 

modtog vi i august tre af vore egne 

hjem efter et år i det fremmede. 

Ved en lille festlighed for alle de unge 

modtog vi to nye til ophold i klubben, således 

at der i den kommende periode er tre 

studenter på ophold i Nibe. 

Svend Christensen er councellor i Nibe Rotary 

Klub. 

Distrikt 1440 havde træf i Nibe 

for 44 udvekslingsstudenter 

Det nærmer sig tradition i Nibe at samle 

udvekslingsstudender fra distrikt 1440, der 

netop er ankommet til et eventyr i det 

danske. Her deltog også klubcouncellor, 

værter, forældre og medlemmer fra Nibe 

Rotary Klub samt en del af distriktets tidligere 

udvekslingsstudenter. 

Martin Bjørn Nielsen gav en orientering om 

fremtiden i deres nye omgivelser og præsenterede 

deltagerne, studenter, værter og 

orienterede om dagens program. Han sluttede 

med grundig orientering om praktiske 

forhold, som er nyttige under opholdet i 

Danmark. Sammenkomsten ender i mange 

nye kontakter blandt de mange unge. Kontakter 

som ofte bliver til lange venskaber. 

De unge havde herefter en pause hvor de 

hyggede sig i klubbens mødelokale og 

herefter tog indkommende distriktscouncellor 

Peter Schaarup, Hobro, og 

councellorassistent Robin Brown, Randers 

over med bl.a. en orientering om en database 

over distriktets unge i de forskellige 

klubber. Den skal stadig være ajourført for 

at følge de unge, så de føler sig sikre i deres 

nye land. Her blev det også pointeret at Rotary 

ikke driver rejsebureau, men udveksling 

blandt verdens Rotaryklubber. 

Det var en fl ok glade unge, der fi k en god 

dag sammen.

”Paul” og ”Harris” sejler rundt på søerne 

omkring Plau i Meklenburg i Tyskland. 

Ja, læserne ser rigtigt. 

Et ”Matching Grant” projekt mellem Rotary 

Klubberne i Parchim og Waren i Tyskland, 

Oswiecim i Polen og Løgstør Rotary klub 

blev ”søsat” ved bredden til søen Plau i 

Meklenburg, lørdag d. 12. juli 2008. Repræsentanter 

for de fi re klubber, mange Rotary 

medlemmer fra især de to tyske klubber 

og repræsentanter for byen Plau med 

Borgmester Reier i spidsen overværede 

højtidelighederne ved overrækkelsen af 2 

”mini tolver” til den lokale handicap sejl- 

klub ”Haj-Live”, som var repræsenteret ved 

formanden Dr. Schumann og medlemmer. 

Det var Løgstør Rotary Klubs venskabsklub 

i Parchim som for snart 2 år siden tog imitative 

til denne ”Matching Grant” opgave 

mellem de 4. klubber. D. 12. juli var så dagen 

hvor projektet kunne afsluttes i form 

af overdragelsen af bådene til Sejlklubben. 

Det var festlige stunder som repræsentanterne 

for klubberne oplevede ved overrækkelsen. 

Stedet var henlagt til søbredden, 

hvor der blev budt på lidt til ganen 

På billedet ses fra venstre til højre: Dr. Schumann, Borgmester Reier, Herbert Fischer, Præsident Pelke 

(alt godt fra søen) og dejlig vin. Der blev 

holdt taler af Præsidenten for Rotary klubben 

i Parchim Hr. Dr. Jur. Bernhard Pelke, 

Formanden for Sejlklubben Hr. Dr. Schumann, 

Borgmester Reier for Byen Plaun og 

repræsentanten for Løgstør Rotary Klub 

Herbert Fischer. 

Ved navngivningen blev de to både så 

døbt ”Paul” og ”Harris”, med ønske om at 

der altid måtte være en håndsbredde vand 

under kølen. Dog blev champagne fl askerne 

modsat andre navngivninger af både/ 

skibe, åbnet forsigtigt, så bådene ikke led 

overlast, og for at de ædle dråber kunne 

nydes af alle gæster. 

PHF i Horsens Vestre 

På Horsens Vestre Rks sidste møde i 

året 2007/08 fi k Michael Nielsen overrakt 

de synlige tegn på at han er tildelt 

en PHF værdighed. 

Præsident Preben Askjær, begrundede 

overrækkelsen med, at Michael Nielsens 

meget store arbejde med udvekslingsstudenter 

i de forgangne 6 Rotary-år 

– hertil kommer at Michael har 

påtaget sig opgaven i endnu et år. 


Danmark 

55

Danmark 

Præsidenten for Odder Rotary Klub Per Højgaard Andersen måtte træde lidt til side, for at de unge i Joniskis 

kunne køre på den skateboardbane, der er etableret med hjælp fra Odder. 

Rotary-støtte på et skråplan 

Odder Rotary Klub har givet 52.000 kr. til 

skateboard-bane i Litauen 

- Et rigtigt skråplan. Ja, faktisk fl ere skråplaner. 

Det blev det endelige resultat af et tæt 

samarbejde mellem bl.a. Odder Rotary 

Klub og søster-organisationen i den litauiske 

by Joniskis. 

Forrige lørdag måtte unge litauiske drenge 

med store bukser, der dog knap dækker 

bagdelen, vente utålmodigt på at komme 

til at bruge deres skateboardbane. En fl ok 

danskere fra Odder og deres litauiske værter 

havde indtaget banen, hvor de holdt 

en uoffi ciel ceremoni. 

Heldigvis var den kort, og drengene kunne 

atter kaste sig ud i farlige nedkørsler og 

vanskelige tricks på skateboard-brættet. 

Banen er stillet til rådighed af den lokale 

Rotary klub i Joniskis, der er en by i det 

nordlige Litauen på omkring 11.000 indbyggere, 

og byen er centrum i et distrikt 

på ca. 30.000 indbyggere. 

Skateboardbanen, der består af en halv snes 

forskellige skråplaner i form af nedkørsler 

mm., er et godt eksempel på, hvor stærkt og 

internationalt samarbejdet i Rotary kan være. 

Fire distrikter og fi re klubber med Odder 

Rotary Klub som den største donor har bidraget 

til anlægget. Fra Odder er der sendt 

52.500 kr. af sted til Litauen. 

En halv snes Rotarymedlemmer fra Odder var 

i forrige weekend på besøg i Joniskis for at se, 

hvordan resultatet af projektet var faldet ud. 

Det var dem, der sammen med de lokale 


Rotarymedlemmer optog banen for de 

unge skatere i et kvarters tid. 

Præsidenten for Odder Rotary Klub, Per 

Højgaard Andersen var meget tilfreds 

med, hvad han så. 

Nem beslutning 

- Det er dejligt at se, at man kan hjælpe 

med noget, der kan komme unge til gavn i 

et land, der er ved at komme på fode. Jeg 

kan se, at de unge mennesker har taget 

godt imod skateboardanlægget. 

Odder Rotary Klub har tidligere arbejdet 

med projekter i Litauen, og derfor var det 

ikke svært for klubben at beslutte sig for at 

gå ind i dette projekt. I klubben er det Niels 

Peter Arildsen, der har haft kontakterne til 

broderklubben i Joniskis. 

- Det har fungeret rigtig fi nt, og særligt har 

det betydet meget, at Joniskisklubben har 

en meget aktiv og ung person, Vaida Radzeviciene, 

der har stået for kontakterne til 

udlandet, fortæller Niels Peter Arildsen. 

Vaida Radzeviciene fortæller, at Joniskis 

Rotary Club, trods sine kun fem år på bagen, 

har mange erfaringer med matching 

grant-systemet i Rotary. 

- Vi er glade for at kunne gøre en indsats 

lokalt, hvor det kan ses, at det betyder noget, 

og som en relativ ny Rotary Klub er 

det vigtig at få støtte udefra, siger Vaida 

Radzeviciene. 

Tidligere har Rotaryklubben i Joniskis bl.a. 

støttet indretning af moderne køkkenfaciliteter 

på et børnehjem. I øvrigt er det en tra- 

dition, at Rotary-medlemmerne hver jul møder 

op på børnehjemmet med julegaver. 

Odder Rotary Klub er parat til yderligere 

samarbejde med Joniskis. 

- Det er seriøse folk, og de har nogle gode 

projekter på bedding om bl.a. at lave legepladser 

i 18 mindre byer, og det kunne måske 

være interessant at være med til at 

stable det på benene, siger Niels Peter 

Arildsen. 

Det er bestyrelsen for Odder Rotary Klub, 

der sammen med medlemmerne bestemmer, 

hvad man giver støtte til. 

Odder Rotary Klub samler penge ind i forbindelse 

med klubbens øltelt ved byfesten 

og ved at arrangere en nytårskur på Odder 

Parkhotel. 

Foruden projektet i Litauen støttede man 

sidste foreningsår et stoleprojekt i den nye 

multihal i Odder og et skoleprojekt i Etiopien. 

I år har man besluttet at støtte bl.a. 

ungdomsarbejdet i rugbyklubben Tacklers 

i Odder og indkøb af faciliteter for beboerne 

på nyt plejehjem i Odder, men måske 

også et nyt projekt i Litauen. 

Der er knyttet varme bånd mellem Odder og 

Joniskis, og medlemmerne fra Rotaryklubben 

i Litauen har varslet et genbesøg til foråret. 

Tekst og foto: Niels Christensen 

Rotary-projekt i Joniskis 

Projektet med en skateboardbane i Joniskis 

i Litauen blev startet af den lokale 

Rotary Klub, der også selv kom 

med de første penge. Siden er Rotaryklubberne 

Ridgefi eld i USA , Vimmerby 

i Sverige og Odder kommet med ind i 

projektet. 

Odder er den største bidragyder med 

godt 52.000 kr. I alt er der fra klubberne 

kommet 92.000 kr. 

I kølvandet på klubstøtten er fi re distrikter 

kommet med bidrag. To danske distrikter, 

1450 og 1460, samt et svensk og 

et amerikansk distrikt. Samlet fra distrikterne 

er der kommet 85.000 kr. Endelig 

er der fra Rotary International kommet 

en såkaldt matching grant på 131.000 

kr. I alt er der doneret 308.000 kr. 

Skateboard-projektet har kun næsten 

kostet det beløb, og derfor er der blevet 

penge til at renovere eller opbygge 

otte mindre legepladser i Joniskis.

The Future Vision Plan 

På vores møde i oktober/november 2007 

vedtog The Trustee og The RI Board hovedlinierne 

i den fremtidige struktur og samarbejdsmodel 

samt fordelingen af fondsmidlerne 

i den form, som vil blive 

grundpillen i Rotary Foundations” Future 

Vision Plan”. 

Med tilbørlig hensyn til tilbagemeldingerne 

fra græsrødderne inden for Rotary, senior 

lederne og udefra hentede konsulenter, 

vil den nye model forenkle Foundations 

programmer og fokusere serviceanstrengelserne 

på behov, hvor det vil få størst 

mulig virkning. Med det mål at være fuldt 

gennemført i 2013-14 giver denne nye 

plan mulighed for at den almindelige rotarianer 

får en forøget fornemmelse af et 

medejerskab af Foundation gennem større 

indfl ydelse på gennemførelsen af både 

globale og lokale projekter ved simpelthen 

at overlade fl ere beslutninger til distrikterne. 

Den nye model for tilskud tilbyder to nye 

typer af tilskudsmodeller, (A)Distrikt Grants 

og (B) Global Grants. Den første type (A) giver 

rotarianerne større mulighed for at 

bruge fondsmidler til støtte inden for et 

større område af serviceinteresse og give 

støtte til øjeblikkelig behov inden for eget 

lokalområde. Den anden type (B) giver mulighed 

for at deltage i aktuelle og vedvarende 

aktiviteter med større støtte fra Foundation 

og andre samarbejdspartnere for 

at gøre projekterne mere gennemførlige. 

Den første type (District Grants) er bloktilskud 

til distrikterne og kan bedst sammenlignes 

med det nuværende ”District Simplifi 

ed Grants” program, som vil give 

klubberne og distrikterne mere fl eksibilitet 

i gennemførelsen af lokale og internationale 

projekter. Som en hovedregel vil 

distrikterne stadig få tilbageført 50 % af de 

midler, som er indbetalt til Foundation 

som District Designated Fund midler, og 

heraf vil de få lov til at benytte 50 % (DDF) 

til at støtte disse grants. 

Den anden type (Global Grants) vil støtte 

større og mere vedvarende projekter inden 

for et af følgende områder: Goodwill 

og Peace 1. Fredsskabende og konfl iktforebyggende 

projekter. Sundhed og sygdom 

2. Forebyggelse og behandling. 3. Vand og 

hygiejne. 4. Voksen- og barnesundhed. Uddannelse 

5. Basisuddannelse og analfabetisme. 

Bekæmpelse af fattigdom 6. Økonomisk- 

og samfundsmæssig udvikling. 

Under denne model kan klubber og distrikter 

vælge mellem 2 muligheder: 

klub- og distrikt designede projekter eller 

pakkede projekter med strategisk samarbejde 

med andre organisationer. Disse 

grants vil forøge mulighederne for økonomisk 

støtte og vil herved gøre Foundation 

mere synlig. 

The Future Vision Plan vil blive gennemført 

i etaper som angivet i den foreløbige plan 

og som vil blive endelig vedtaget på mødet 

i oktober 2008. Der vil naturligvis blive 

fremlagt en helt detaljeret plan, når denne 

er endelig udarbejdet og vedtaget. 

The Trustee vil udvælge mellem 80 og 100 

geografi sk fordelte distrikter til at deltage i 

et pilot program for 2010-2013. De resterende 

distrikter vil kunne fortsætte med at 

benytte de hidtil gældende regler og programmer 

inden for Rotary Foundation. Det 

vil også blive muligt for distrikterne at søge 

om at blive deltagere i et sådant pilot program, 

men det vil kræve, at mindst 2/3 af 

distriktets klubber bakker op om dette. Der 

vil naturligvis komme nærmere herom senere, 

lige som de krav, man stiller til de pågældende 

distrikter, vil blive offentliggjort 

Formanden for ”Future Vision Committee” PRIP 

Luis Giay sagde ved fremlæggelsen af planen: 

”Rotarianerne har krævet en simplere og 

mere tilgængelig Foundation, der udnytter 

resurserne bedre. Denne nye model 

for The Rotary Foundation lever helt op til 

de krævede kriterier for en ”Five-Way 

test”: 1. Den er enkel, 2. Den er omkostnings 

effektiv, 3. Den giver rotarianerne 

betydelig indfl ydelse, 4. Den giver større 

resultater og 5. Den lever helt op til 

Foundations formål.” 

Vi er netop nu i en proces, hvor vi gradvis 

forandrer vores Foundation, medens vi 

forbereder os på at fejre dens første 100 

års jubilæum i 2017. 

PRID Peter Bundgaard Ry.Rk 

RI Trustee 

Præsidentskifte og PHF i Nykøbing F 

I forbindelse med præsidentskiftet i 

vores klub ultimo juni 2008, hvor Karsten 

Mouritsen afl øste Finn W. Olsson, 

dannede mødet også ramme for guvernørskiftet 

i distrikt 1480, hvor Gunnar 

Mikkelsen afl øste Benny Knudsen 

og som kronen på værket, blev Aage 

Nielsen og Gunnar Mikkelsen tildelt 

en PHF. 


Danmark 

57

Danmark 

Glimt fra årets 

distriktskonferencer 

De fem distrikter afviklede årets konferencer 

i september med indlæg af RI præsidentens 

repræsentanter, repræsentanter for Nordens 

distrikter, Inner Wheel og Rotaract samt årsmøde, 

foredrag og præsentation af GSE hold 

og ungdomsudvekslingsstudenter. 

D-1440 

Et af konferencens højdepunkter var et 

yderst interessant indlæg ved direktør Michael 

Andersen, Team Danmark med titlen 

”Strategiske muligheder og udfordringer”. 

Indlægget blev efterfulgt af en omfattende 

debat om emnet. 

Direktør Michael Andersen, Team Danmark på 

podiet 

PDG Ray M. Burman, D 1240, England, bragte en 

hilsen fra RI præsident D. K. Lee 

D-1450 

Forstander Søren Høy, EFC, causerede over 

emnet ”Rotary som Brand”. - I skal lade ”sagen 

- jeres mission” - være det væsentlige i 

jeres branding og lade Rotary komme 


Fordragsholder Søren Høy havde et noget anstrengt 

forhold til det fl otte årgangsslips, han fi k 

overrakt af DG Bjarne Lysgaard og bebudede, at 

han ville bruge det som pandebånd 

bagefter, sagde Høy og foreslog, at vi kaster 

kæderne bort og får dem tatoveret på 

guvernørernes overkrop! 

Prisuddeling 

Til trods for, at han sammen med fru Inge 

fejrede guldbryllup på konferencedagen, 

dukkede PRID Peter Bundggard op for at 

foretage to helt specielle prisuddelinger. 

- Citation For Meritourius Service gives kun 

til én Rotarianer i hvert distrikt – og gives for 

enestående og betydelig service til Rotary 

Foundation. Der uddeles højst 200 af denne 

anerkendelse pr. år, sagde Bundgaard. 

Det er mig derfor en stor fornøjelse og ære 

at anerkende en rotarianer ved her at kunne 

meddele at The Trustee of Rotary Foundation 

har vedtaget at give Citation For 

Meritorious Service til PDG Thorvald Ja- 

cobsen for en helt ekstraordinær indsats, 

da vi i 2005 havde en landsindsamling til 

PolioPlus projektet, hvor vi nåede op på 

mere end 1 mil. US dollars på landsplan. 

Du har siden beklædt posten som distriktets 

Rotary Foundation formand i 3 år. 

- Rotary Foundation har imidlertid mulighed 

for at uddele yderligere en anerkendelse 

– Distinguished Service Award, den 

højeste anerkendelse vi har – og som kun 

uddeles til 50 modtagere hvert år. 

For at kunne modtage denne, skal man 

mindst 4 år tidligere have modtaget Citation 

for Meritourius Service, og altså have 

fortsat sin store støtte og arbejde for Rotary 

Foundation. 

Det er mig en stor glæde her at kunne meddele, 

at vi i år kan uddele Distingueshed 

Service Award som en helt enestående anerkendelse 

til en rotarianer her i distriktet. 

Den gives til en person som I alle kender, 

og som også på Internationalt plan har 

ydet en helt ekstraordinær indsats,. 

- Kaj Witt, du har som Regional Rotary 

Foundation Coordinator for Zone 16 gen- 

Fr.v. PDG Kaj Witt, PDG Thorvald Jacobsen og PRID og RF Trustee Peter Bundgaard 

nem din indsats formået at hæve indbetalingerne 

fra vores zone med 31.46 % - den 

3. die højeste forøgelse blandt verdens 34 

zoner. Vi ved, at det har kostet både blod 

og sved, og vi ønsker dig hjertelig tillykke 

med det fl otte resultat. 

IPDG Birger Jørgensen hædrede desuden PDG 

Thorvald Jacobsen med PHF m. safi r. Samme

hæder modtog PDG John Louis Callesøe og 

DICO 2 Louis Ludvigsen, mens afgående GSE 

formand Jan Formann modtog PHF. 

D-1460 

DG K. K. Jensen havde indlagt hele tre foredrag 

i programmet. 

Chefspykolog Jørn Beckmann, Odense 

Universitetshospital talte om ”Kunsten at 

elske sig selv” og PDG Leif Brejndal behandlede 

sammen med kommunikationsdirektør 

Trine Lindén emnet ”PR-indsats 

for Rotary i Danmark og i distrikt 1460”. 

Journalist Klaus Birkholm, medlem af Etisk Råd 

holdt foredrag over emnet ”Kræver en ny tid 

en ny etik? Gør vi os til herre over liv og død?” 

PDG Erik Graugaard havde et indlæg om 

det store TB-projekt i Litauen og blev af distriktsguvernøren 

hædret med PHF m. safi 

r. Samme hæder tilgik PDG Peter Hellesøe 

mens PDG Arne Jensen fi k endnu en safi r 

føjet til sit Paul Harris Fellowship. 

PDG Erik Graugaard modtog PHF m. safi r af DG 

K. K. Jensen (Foto: Birte Linne bjerg) 

D-1470 

Hovedemnerne på konferencen var en 

gennemgang af Rotarys udvekslings- og 

uddannelsesprogrammer med indlæg af 

udvekslingsstudenter, ambassadorial 

scholars og GSE hold. 

Konferencens foredrag var lagt i hænderne 

på Monica Ritterband, som meget 

medlevende talte om emnet livskvalitet 

under titlen ”Bid livet i låret”. 

Prisuddeling 

Traditionen tro uddeltes forskellige priser 

til klubber og enkeltpersoner. 

- Vi har 3 pokaler / diplomer der skal uddeles, 

de gives til den klub eller en enkelt 

personer, der har udført noget ekstraordinært 

gennem et eller fl ere år, sagde IPDG 

Bjarne Karlsson. 

Pokalen ”Ildsjæl” gik til Glostrup Albertslund 

Rk. ”Stenløse vandrepokal” blev givet til til 

Glostrup Albertslund Rk for, at de utrætteligt 

gennem fl ere år, har kæmpet for et frøprojekt 

i Etiopien, hvor den overordnede tanke 

var at yde hjælp til selvhjælp, og ”Round Table 

Danmark vandre pokalen” gik til Frederiksberg 

Rk. Klubben har arbejdet hårdt og 

utrætteligt på, at få projektet ”Kunst i Påsken” 

gennemført. Det oversteg alles forventninger 

med et resultat på næsten kr. 400.000,00. 

Beløbet er tænkt til minerydning i Afrika. 

Desuden har klubben være et stort aktiv ved 

minerydning i Sri Lanka. 

Diplom til ”Ildsjælen i 2007-2008” gik til 

Carol Edwina Andersen. - Man kan ikke 

komme uden om ildsjælen over alle ildsjæle 

Carol Anderson, der har arbejdet næsten 

24 timer i døgnet for, at Shelterboxes skulle 

blive en succes – det må siges, at det er 

lykkedes, sagde Bjarne Karlsson. 

Extension Award blev tildelt Brøndby-Vallensbæk 

Rk, Humlebæk-Nivå Rk, Helsingør 

Rk København og Langelinie Rk. 

Vidste du... 

at Jydsk Emblem Fabrik A/S støtter ROTARY FOUNDATION 

med 10% af al vores salg af Rotary artikler? 

Det er da en tanke værd, når du vælger samarbejdspartner vedrørende: 

• Rotary & InnerWheel emblemer 

• Rotary & InnerWheel præsidentkæder 

• Rotary & InnerWheel navneskilte 

• Rotary & InnerWheel merchandise i øvrigt 

Development Initiatives: Brøndby - Vallensbæk 

Rk, Humlebæk - Nivå Rk og Helsingør 

Rk. 

Desuden blev Jacob Volter tildelt PHF m. 

safi r nr. 2 for sit arbejde som distriktscounsellor. 

Slutteligt blev Marianne Bossen, Inner 

Wheel tildelt PHF. 

Efter tildeling af de mange hædersbevisninger 

bad DG Jens van der Watt Carol Edwina 

Andersen om endnu en gang at komme på 

scenen for at få overrakt PHF m. safi r som endnu 

en anerkendelse for hendes fantastiske 

arbejde med Shelter projektet. 

Din mus vil elske den: 

Tekst og fotos: Per O. Dantoft 

DG Jens van der Watt hædrede Carol Edwina Andersen 

med PHF m. safi r 

Monica Ritterband på slap line 

Rotary y Musemåtte 

39 95 

(excl. moms) 

Køb direkte via vores hjemmeside 

www.jydskemblem.dk 

Betal etal for for 1111111110000000000 10 -- - fffffffffååååååååå få leveret leveret 12...! 12...! 

Bestil kataloger via info@jydskemblem.dk eller på tlf. +45 7027 4111 RI Licens number: 96-4A 0030 


Danmark 

59

Danmark 

Dobbelt-belønning til Ry Rk medlem 

Ove Maul (tv) og præsident Hans Terp, Ry Rk 

Ove Maul, Ry Rk er blevet tildelt Paul Harris 

Fellowship. 

Belønningen modtog han for sit store engagement 

i oprettelsen af 2 mobile sundhedscentre 

til en meget fattig landsby, der 

ligger i udkanten af byen La Paz i Mexico. 

Der bor ca. 150 familier i primitive papkasser 

og krydsfi nerhuse. Hovedparten af disse familier 

lever af, hvad de kan indsamle på byernes 

lossepladser, der ligger I nærheden. 

Landsbyen havde hverken elektricitet eller 

vand indtil for to år siden, da den lokale La 

Paz Balandra Rotary Club hjalp med at bygge 

en skole i området. Indtil da gik børnene 

De unges eventyr 

Eventyret vinker forude for de unge på vej, 

mens hverdagen melder sig for dem, der 

har lagt et udlandsophold bag sig. Rotary 

ungdomsudvekslingsstudenter er med til 

at skabe oplevelser for livet og være med 

til at knytte varige bånd på tværs af kontinenterne. 

Det var virkeligheden, da tre 

unge piger forleden mødtes i Grenaa Rk. 

Den ene - amerikanske Brittany Alcorn fra 

New Mexico, netop ankommet for at lære 

danske forhold at kende - den næste Mathilde 

Wiedemann netop hjemkommet fra 

et 11 måneders ophold hos amerikanske 

familier i Alberquerque, New Mexico, og 

den tredie Katrine Hougaard på vej ud for 


også i skole med klasseværelser af pap. 

Det fi k Ryborgeren Ove Maul kendskab til, 

da han i 2004 var på besøg hos Rotary i La 

Paz. Han var imponeret over det arbejde, 

den lokale rotaryklub i La Paz udrettede, 

og da de udtrykte ønske om også at udstyre 

et par mobile sundhedscentre til at 

sende ud i området, hvor folk lever meget 

usundt og uden mulighed for sundhedsservices 

som eksempelvis medicin, var Ove 

Maul ikke i tvivl om, at det måtte Ry Rotary 

være behjælpelig med. 

Ry Rotary var straks med på i samarbejde 

med Rotary i La Paz at være med til at give 

disse udsatte familier med deres børn i 

disse fattige områder mulighed for at få en 

bedre sundhed ved at forebygge forskellige 

sygdomme gennem undersøgelser, hygiejne 

og vaccination. 

Da La Paz Balandra Rotary Club aldrig tidligere 

havde arbejdet sammen med lande 

fra Europa, begyndte man samarbejdet 

med et lille projekt til 9000 kr, hvor man fi k 

etableret et vandreservoir, som nu leverer 

frisk vand til 30 familier. Det projekt stod 

klar i februar 2005. 

Da Rotary i Mexico arbejdede hurtigt og 

effektivt og efter de forskrifter, de fi k fra Ry, 

var samarbejdet en realitet. 

Der er ombygget 2 campingvogne til et 

mobilt sundhedscenter, som bemandes af 

frivilligt sundhedspersonale, læger, tandlæger, 

sygeplejersker m. fl . 

Foruden vognene omfatter indsatsen også 

at gæste familier ligeledes i New Mexico. 

Blot et lille udsnit af den trafi k, der årligt 

sender en mængde opvakte og videbegærlige 

unge ud via Rotarys program, nok 

det mest vellykkede af dem alle. 

Hans Thordrup, Grenaa Rk 

Tre udvekslingsstudenter sammen med Grenaa 

Rks councellor Bo Wiedemann: Fr.v. Brittany Alcorn, 

New Mexico, Katrine Hougaard og Mathilde 

Wiedemann, begge Grenaa 

medicin og udstyr. Desuden skal der afsættes 

midler til omkostninger til daglig 

drift trods det frivillige personale. 

Det anslås at projektet direkte berører ca. 

2.880 mennesker, medens det indirekte 

berører omkring 14.400 mennesker. 

Vognene arbejder således, at de hver især i 

gennemsnit behandler 60 patienter pr. 

måned. 

Den ene vogn skal anvendes hovedsagelig 

til kræftpatienter med livmoder- og brystkræft. 

Den anden vogn anvendes til generel forebyggelse 

og hygiejneopgaver især til kvinder 

og børn. 

Vognene foræres til kommunen, der efter 

to år er ansvarlig for den videre drift af 

vognene, dog skal siges at rotaryklubben i 

La Paz stadig støtter projektet efter to år. 

Ved hjælp af gode bidrag fra naboklubberne 

i Silkeborg, Ikast og Århus City Rotary 

klub, og fra venskabsklubberne i Itzehoe 

i Tyskland og Louth i England lykkedes 

det for rotaryklubberne i Ry og La Paz at få 

indsamlet 70.000 USD til projektet, som nu 

er i fuld gang. 

Ove Maul står netop for igen at rejse til 

Mexico og glæder sig til at se, hvor langt 

projektet er nået. 

Ove Maul oplevede det sjældne, at han 

blev indstillet til en Poul Harris Fellow- belønning 

af såvel Ry Rotary som af La Paz 

Balandra Rotary Club. 

Det er der ikke mange, der oplever.

Sammen laver vi drømmerejsen 

Latinamerika 

Hawaii 

Aloha stemning & palmesus 

Inkl. fl y, skatter, blomsterkrans ved ankomst til 

Honolulu, transport, 5 nætter ved Waikiki Beach 

på Oahu samt 5 nætter på Maui. 

Borneo 

15 dages rundrejse 

Inkl. fl y, skatter, transport, guidede tur til bl.a. orangutangcenter 

og skildpaddeø samt 2 nætter på 

Cuba - Storby & Strand 

9 nætter / 11 dage 

Inkl. fl y, skatter, visum, infomøde, 

3 nætter i Havanna, 6 nætter i Varadero 

samt transport på hele rejsen. 

fra 10.495,- 

fra 12.795,- 

Jul og nytår på Cuba 

D. 22/12 – 07/01 2009 

Inkl. fl y, skatter, 8 døgns billeje, 

visum, overnatning i Havanna, 

Varadero, Viñales, Santa Clara 

og Trinidad. 

fra 16.495,- 

Kan bestilles på cpt@cpt.dk • Tlf.: 86 13 77 44 

Check Point Travel 

Download kataloger på vores hjemmeside www.cpt.dk 

Telefonen er åben alle hverdage fra 9-17 og lørdage fra 9-14 

Mexico m/ dansk guide 

03/04 – 17/04 2009 


Inkl. fl y, skatter, transport, 13 

nætter på hotel inkl. morgenmad 

samt guidede ture. 

fra 19.295,- 

Seychellerne 

Fred, ro og skønne omgivelser 

Inkl. fl y, skatter, transport, 8 nætter i guest house 

ved dejlig strand inkl. morgenmad, 6 dages billeje 

samt heldagsudfl ugt med snorkling. 

Dubai 

Arabiens perle 

Inkl. fl y, skatter, 2 nætter på hotel inkl. morgenmad. 

Ecuador & Galapagos 


Inkl. fl y, skatter, transport, 13 

nætter på hotel inkl. morgenmad 

samt guidede ture. 

fra 19.995,- 

fra 14.495,- 

Ekstra nat fra 295,hotel 

i Singapore og 10 nætter på Borneo. fra 14.995,- 

fra 5.495,- 

Vi tilbyder også drømmerejser 

Ring og hør nærmere! 

ud fra Norge og Sverige. 


61

Island 

De store opdagelsesrejsenders historie... 

Dejlige efterårsdage i Portugal 

Hvert år har Rkl. Reykjavík-Breiðholt på sit 

program 1-2 éndagsrejser ud fra Reykjavík, 

og desuden har klubben tre gange organiseret 

rejser til udlandet, først til Bologna 

2003 og så blev det St. Petersburg 2005. 

Disse rejser tog omkring én uge, var yderst 

godt planlagte, en vellykket blandning af 

sightseeing, introduktion til lokal kunst og 

kultur og sidst, men ikke mindst, møder 

med rotarianere i besøgslandet. Her i efteråret, 

18. september, tog så 18 medlemmmer 

af Rkl. Reykjavík-Breiðholt samt 

14 ægtefæller af sted til Lissabon i Portugal 

hvor de havde et mindeværdigt 5 dages 

ophold. Det bliver ikke kronologiskt 

gennemgået fra A til Å i disse spalter, men 

det var todelt hvad sightseeing angik; på 

den ene side besøg til seværdige steder i 

Lissabon og så udfl ugter til historiske steder 

i omegnen. Der blev lange gåture i det 

behagelige efterårsvejr i Portugals skønne 

hovedstad og de store opdagelsesrejsenders 

historie blev hurtigt gennemgået ved 

monumenter og i museer. Religionen som 


en vigtig del af Portugals historiske og kulturelle 

udvikling blev omtalt ved besøg i 

gamle klostre og kirker, som t.eks. Jerónimos 

klostret og dets museer samt domkirken. 

Historien blev genopfrisket endnu 

mere på en udfl ugt til Queluz, hvor man 

kunde beundre prins Pedros sommerslot 

med det skønne parkland. Mindeværdigt 

var også et specielt besøg på Viúva Lamengo 

fl isefabrikken, hvor man var I gang 

med at lave keramikfl iser til udendørs 

vægkunstværk af vor verdenskendte 

landsmand, Erró. I byen Sintra, de portugalske 

kongers sommerretræte i 600 år og 

nu et UNESCO World Heritage Site, så de 

islandske rotarianere fl ere elegante slotte 

fra forsvundne tider og tidligiere konge fra 

det 13.-19. århundrede, og der vækkede 

det gamle bykvarter også stor opmærksomhed, 

livligt, farverigt og godt bevaret. 

Rotarianerne kunde knapt sige farvel til 

dette område uden et besøg til Capo da 

Klubmødet i Rkl Lisboa-Centennarium. Ved højbordet, f.v.: Sveinn H. Skúlason, D.M. Mendes, José Rodrigues, 

Bergþór Konráðsson og Nuno Ricardo Vicoso Caetano Texier

den ene fado artist fulgte den anden... 

Roca, for at se et prægtigt Paul Harris monument 

som Rkl de Sintra fi k opført i anledning 

af RI´s 75 års jubilæum. Ruten gik 

også igennem de elegante og berømte 

byer, Cascais og Estoril, til den gamle universitetsby 

Coimbra hvor de ældre studerende 

var ivrigt beskæftiget med at indvie 

de nyankomne til opholdet i lærdommens 

verden. Derfra gik gruppens tur endnu en 

gang ad religionens veje, først til Fatima, 

hvor de tre unge hyrders oplevelser i 1917 

er blevet til en af de største destinationer 

for katolske pilgrimer og andre, og fra Fatima 

tilbage i tiden, til Tempelriddernes 

kloster i Tomar; et utroligt byggværk. Endelig 

blev den sidste sightseeing i Évora, 

også et UNESCO World Heritage Site, denne 

gang med et romanskt tempel, den 

prægtige domkirke og St. Francis kirken 

med knoglekapellen, hvor væggene er 

bygget op af menneskeknogler. 

Selv om udfl ugter til historiske steder var 

en vigtig del af Rkl. Reykjavík-Breiðholts 

Portugalrejse var det ikke mindre vigtigt at 

Ved Paul Harris monumentet på Capo da Roca 

blive bekendt med det daglige liv og nutidskulturen. 

Det var dejligt at vandre ad 

Lissabons gader og torve, gennem gamle 

bykvarter som Baixa, Bairro Alto og Graca. 

Deltagerne besøgte kunstmuseer eller gik 

og handlede, man sad på inden – og udendørs 

værtshuse og pruttede om priserne 

på et stort loppemarked. Sidst, men ikke 

mindst, brugte gæsterne alle besøgsdagene 

fra morgen til aften til at sætte sig 

grundigt ind i portugalsk gastronomi. Man 

må heller ikke glemme musikken, middagen 

på “A Severa” hvor den ene fado artist 

følgte den anden og sang om livets tristheder 

af hele sit hjerte. 

Et af det som nok kommer at leve længst i 

gæsternes minde var et klubmøde i Rkl. 

Lisboa-Centennarium på Hotel Zenith den 

sidste aften. Klubben er ung, grundlagt i 

RI´s 100 års jubilæumsår udfra fra en RotarAct 

klub og dens medlemmer er derfor af 

den yngre generation. Mødet var planlagt 

af kommende distriktguvernør i Distrikt 

1360, Sveinn H. Skúlason, og Goncalo Nu- 

nes Rodrigues, Lisboa-Centennariums styrelse, 

og hele aftensprogrammet var elegant 

udført. Klubbens præsident, José 

Rodrigues, gav en let velkomstale, et fortræffeligt 

måltid blev serveret og aftenens 

taler var en ung jurist, D.M. Mendes, stedfortræder 

for The High Commissioner of 

Immigration. Hans foredrag, på engelsk 

som aftenens møde generelt, havde som 

titel The Multicultural Society of The 21st 

Century. Der behandlede taleren invandrernes 

anliggender og deres situation og 

en ny lovgivning om invandrere i Portugal 

fra 2007 som er revolutionerende hvad deres 

stilling i samfundet angår. Af en særlig 

interesse var hans kommentar om at “immigration 

is a fundamental issue in EU´s 

policy.” Som man kunde forvente opstod 

der en livlig diskussion efter foredraget, 

gennem gamle bykvarter... 

hvorefter præsident Rodrigues og tidligere 

præsident i Rkl. Reykjavík-Breiðholt Bergþór 

Konráðsson udvekslede klubbannere 

og gaver. Dermed blev der slut på dette 

enestående møde i Rkl. Lisboa-Centennarium, 

og gæsterne fra Reykjavík tog højst 

tilfreds hjem til deres hotel for at forberede 

morgendagens hjemrejse efter disse dejlige 

efterårsdage i Portugal. 

Portugalsrejsen var omhyggeligt planlagt 

af Sveinn H. Skúlason og Aðalsteinn 

Ingólfsson, som også var rejseleder, og vigtigt 

er det også at huske guiderne Teresa, 

Angela, José og Dr. Gisela Rosenthal, som 

alle bidrog til at rejsen blev en succes. 

Fotos og tekst: Hinrik Bjarnason 


Island 

63

Vimmel 

NORGE 

Tre fi kk Paul Harris i Bryne 

Tre medlemmer av Bryne rotaryklubb er 

tildelt Paul Harris Fellow. 

Inge Haugland, Per Oma og Sigve Erland 

har alle i mange år vært aktive og engasjerte 

medlemmer i Bryne Rotaryklubb 

utover det som kan forventes. 

Inge Haugland har vært kommunalpolitiker 

fra 1968 og blant annet ordfører i fi re år. 

Per Oma har vært engasjert med ungdomsutveksling 

i Rotary i mange år. De 

siste åtte år har han vært medlem av komiteen 

for ungdomsutsveksling i distrikt 

2250. I tre år var han AG i samme distrikt. 

NORGE 

Kvinneregime i Grorud Rk 

Grorud Rk kunne tiligere i år feire sitt 

40-årsjubileum. Fadderklubb var Ekeberg 

Rk. I jubileumsåret fi kk klubben sin første 

kvinnelige president, nemlig Bodil Nordvik, 

som her høfl ig mottar presidentkjedet 

av avtroppende Roar Evensen. Bodil 

kom inn i Grorud Rk 2002. Før det var hun 

med i Holmlia. 


Sigve Erland har vært engasjert på distriktsnivå 

siden 2001. Han har blant annet 

ledet en arbeidsgruppe for prosjekt SOS 

Barnebyer og vært AG i fi re år. 

Inge Haugland er i øyeblikket president i 

Bryne Rotaryklubb, mens de to andre mottakerne 

av Paul Harris har tidligere vært 

presidenter i klubben. Det var avtroppende 

president Kjetil Rørheim som stod for 

tildelingen av Paul Harris. 

Tekst og foto: Ole Jørgen Alstadsæter, Bryne 

Rk. 

Fra venstre Sigve Erland, Per Oma, Inge 

Haugland og president Kjetil Rørheim. 

NORGE 

Kristiansund ble 60 

I september markerte Kristiansund Rk sin 

60-årsdag. DG Oddbjørn Øien og representanter 

for fl ere andre klubber deltok, 

foruten fem representanter fra Utvekslingsteamet 

fra Pittsburg, USA. 

Sin tale til klubben ledsaget guvernøren 

like godt av en trompetsolo, idet Oddbjørn 

spiller i det høyt aktede band Ytre Suløen. 

NORGE 

PHF i Åsane Rk 

På Åsane Rks charterfest 27. august ble 

chartermedlem Rolf Oehme tildelt Paul 

Harris Fellowship med safi r for sin aldri 

sviktende innsats for klubben gjennom 

snart tyve år. Her sammen med president 

Jan Ohldieck. (Foto: Dag Andreassen, 

Åsane Rk.) 

Middag for 55 gjester, med taler, hilsninger 

og sang. Klubbpresident Johan Glas talte på 

engelsk av hensyn til de utenlandske gjester, 

og Jan Torske ble hedret med Paul Harris 

Fellow for langt og aktivt medlemskap. 

Av Jan Gunnar Engvig, Kristiansund Rk 

Fra v. DG Oddbjørn Øien, D 2280, nybakt 

PHF-er Jan Torske og president Johan Glas. 

HanMark.dk 

Velkommen til en 

FESTLIG SØNDAGSMATINÉ 

Virum Rotary Klub indbyder til en hyggeeftermiddag i 

Lyngby Kulturhus 

Søndag den 16. november kl. 15.00 

Arrangementet er til 

støtte for svært 

handikappede elever på 

Geelsgård Kostskole 

her i kommunen 

Lad os give dem 

en hjælpende hånd! 

”Make Dreams Real” 

(Rotarys slogan for 2008) 

Et festligt Matiné program: 

Vedbæk Garden 

Lyngby Musikskole 

guitarmusik 

Tryllekunstneren 

Michael Leslie 

Studentersangerne 

Klaverkoncert 

v/ pianist Semion Balschem 

Prinsekvartetten spiller 

Blæsermusik 

Operasangerne Ulla Kudsk og 

Magnus Vigilius synger opera arier 

Liva Weel potpourri 

sunget af Pia Jacobi 

akkompagneret af Poul Bang Mikkelsen 

Der serveres drinks og snacks i pausen! 

Forbehold for ændringer i programmet 

Billetpris for dette fl otte Matinéprogram er 

(inkl. drink og snack i pausen) KUN kr. 250,- 

Billetter købes hos: 

Greens Boghandel, Sorgenfri Torv, Tel: 45 85 20 00 

Lyon Sko, Lyngby Storcenter, Tel: 45 88 72 00 

Tandlæge Henrik Ehlers - Hansen, Virum Torv 1, 

Tel: 45 85 57 74 eller på: billetbestilling@virumrotary.dk

SVERIGE 

PHF i Täby Attunda 

Ulla och Otto Oests engagemang och värdefulla 

bidrag till Rotary Plus har fi nansierats 

drygt 191 000 barns vaccinationer 

mot polio. Tacktal och diplom överlämnades 

av Per Jannersten vid Täby Attundas 

klubbmöte i augusti. Ulla och Otto Oest 

fl ankerade av Margareta Lindholm Larsson, 

president Täby Attunda och Per Jannersten, 

Uppsala Glunten. 

SVERIGE 

PHF i Norrköping – Campus Rk 

Campusklubben hade säsongsavslutning 

på Getå Turisthotell den 14 aug. Vid detta 

tillfälle hade vår president, Lars Lundbäck, 

glädjen att få dela ut en av Rotarys fi naste 

utmärkelser, Paul Harris Fellow, till en 

mycket välförtjänt mottagare; nämligen 

Eddy Hardeborn. Eddy Hardeborn har under 

en rad år gjort storartade insatser för 

Campuklubbens bästa. 

SVERIGE 

PHF i Trosa Östra 

Två medlemmar, Toivo Blomgren och till 

Kent Rasmusson, i Trosa Östra Rk har mottagit 

PHF utmärkelsen, vilken delades ut 

av president Bo Nestor. 

DANMARK 

PHF i Holstebro Vestre Rk 

Ved afslutningen af rotaryåret tildelte 

præsident Jesper Sandfeld Paul Harris Fellowship 

til gårdejer Bent Nielsen. Præsidenten 

fremhævede PHF modtagerens 

høje mødeprocent igennem 25 år i klubben 

samt en stor indsats som præsident 

og tre gange klubmester. Rotary golf og 

et engageret arbejde i klubtjenesten har 

også kendetegnet Bent Nielsen’s medlemskab, 

og ingen debat i klubben har savnet 

hans kompetente og kyndige indlæg. 

DANMARK 

Herning Open 

Herning Rk har nu for femte gang afholdt 

den årlige Rotary Open i Herning. Hele året 

spiller ca. 10 Rotarianere tennis doubler og 

slutter sommersæsonen med en alle mod 

alle. Vi nyder som det ses af billedet samværet 

og de fysiske strabadser og hvem ved, 

måske en dag andre klubber vælger at deltage? 

2008 Rotary blev vundet af Jørgen og 

Ole der nu kan bryste sig af titlen et helt år. Vi 

har i Herning Roraty en tennis counsellor 

Andreas, der sikrer at vi møder op etc. På fotoet 

ses fr.v. Hans, Ole, Andreas, Jørgen, Jan 

og Søren, deltagerne fra Hernings Rotary 

Open i den afsluttende stund. 


Vimmel 

65

RI-Presidenten och RF 

66 

Nummer 7 2008 . Rotary Norden 

Rotary Foundation för Dig genom Dig 

Rotary Foundations uppgift är att fungera 

som kanal för rotarianerna när det gäller att 

främja växelverkan med världens folk och regioner, 

bygga upp goodwill och stöda fredsarbetet 

genom hälsofrämjande åtgärder, utbildningsstöd 

och hjälp mot fattigdom. 

Det låter så enkelt men betyder ändå så 

mycket för dem som berörs av stiftelsens 

program varje år – barn alltför fattiga för 

att kunna gå i skola, familjer som förlorat 

allt i olika slag av katastrofer, samhällen 

som saknar sanitär service, rent vatten och 

hälsovård. Det betyder också enormt 

mycket för de två miljarder barn som nu 

lever utan att hotas av polio tack vare stiftelsens 

arbete. Fem miljoner förlamningsfall 

och 250.000 dödsfall har undvikits. 

Idag befi nner vi oss i sista skedet i kampen 

mot polio. Ni har alla bidragit genom ert 

stöd till stiftelsen. Vi har kunnat påverka det 

dagliga arbetet för eliminering av polio genom 

att bidra till transport, information, annonsering 

och till och med slickepinnar för 

att försäkra oss om att vi når alla barn med 

det nödiga intaget av poliovaccin via munnen 

och därigenom försäkra oss om att varje 

vaccineringsomgång blivit en framgång. 

Fira Rotary Foundation nu 

November är en mycket speciell månad i 

min rotarykalender. Jag hoppas Du delar 

min entusiasm. Som rotarianer kan vi alla 

vara stolta över det vår stiftelse presterar 

ända från arbetet för utrotande av polio till 

våra Rotary Centers for International Studies 

och till projekt som förbättrar livskvaliteten 

för så många varje dag. Nu bygger 

vi på detta arbete genom vår framtidsplan 

– Future Vision Plan. 

Som nigerian har jag sett hur rotarystiftelsen 

kunnat åstadkomma resultat i mitt land. 

Som ordförande för stiftelsen har jag varit 

vittne till rotarystiftelsen arbete överallt i 

världen. Det står utom all tvivel att rotarianernas 

generösa bidrag genom årsfonden 

och den permanenta fonden gör en massa 

gott i världen på de mest mångsidiga sätt. 

Men bidraget till stiftelsen omfattar mera 

än fi nansiellt stöd. Rotaryläkare och –tandläkare 

hjälper till med hälsovård i perifera, 

De av er som deltagit i en nationell vaccineringsdag 

vet exakt vad jag avser då jag säger 

att det inte fi nns något likt det – inget 

som kan jämföras med att få vara med om 

att rädda liv och skapa historia. Om Du inte 

personligen kan vara på plats är arbetet genom 

stiftelsen det näst bästa alternativet. 

Varför har vi då en stiftelse? Vi har en stiftelse 

därför att den bygger upp självkänslan 

hos varje rotarian. Den gör det möjligt 

för varje klubb och varje distrikt att göra 

sitt yttersta. Den gör det möjligt för oss alla 

att bidra till Rotarys fantastiska arbete och 

att kontinuerligt höja nivån. 

Vi fi rar nu Rotary Foundations månad. RF 

fi nns till för oss och på grund av oss. Den 

gör det möjligt för oss alla att göra mera, 

att vara mera och att förmedla hopp till 

världen. Ansvaret för att se till att RF står 

starkt vilar på oss. 

Dong Kurn (D.K.) Lee 

RI-president 2008-2009 

eftersatta områden. Rotaryfamiljer välkomnar 

ambassadörsstipendiater till sina hem 

och bygger upp varaktiga internationella 

vänskapsförhållanden. Mjljoner barn erhåller 

det livsviktiga poliovaccinet genom nationella 

vaccineringsdagar som organiseras, 

stöds och genomförs med hjälp av rotarianer 

inriktade på handgripligt hjälparbete. 

Då vi fi rar RF:s månad gör vi det medvetna 

om de många sätt på vilka rotarianer kan 

bidra. Genom oss kommer stiftelsen att 

kunna stå för att göra gott i världen under 

årtionden framöver. 

Jonathan Majiyagbe 

Ordförande, RF

Iceland Explorer är specialister på resor till Island. Vi har avresor med direktflyg 

från Stockholm, Göteborg och Köpenhamn. 

Prisexempel: 

En hel vecka inkl hotell och flyg samt 4 härliga utflykter guidade på svenska. 

Pris från 9.995 kr per person. 

Beställ vår nya katalog på 

www.icelandexplorer.se eller Tel 031- 762 85 10 


Tekst 

67

Medelhavets pärlor 

Härliga kryssningar i Medelhavet med förstklassiga MSC 

Fantasia. Upplev fantastiska platser och njut av läcker mat, 

exceptionell service, aktiviteter och avkoppling. 

MEDELHAVET & ATLANTÖAR. Nybyggda MSC Fantasia kryssar från Italiens 

sköna land, via Barcelona och Gibraltar, till den grönskande ön Teneriffa och 

vidare mot den blom s trande ön Madeira med sitt dramatiska landskap. Vi 

besöker även Lanzarote med sitt månlika landskap. Avresa fr Stockholm, 

Köpenhamn 27/1, 7/2. Pris fr 13.595:-. 


ÖSTRA MEDELHAVET & TUNISIEN. Vi inleder med upplevelser på natursköna 

Corsika och charmiga Sicilien. Därefter fascineras vi av pyramiderna i 

Kairo och Kartagos ruiner från 800-talet f Kr. Vi angör även Neapel för att 

få möjligheten att njuta av Axel Munthes Capri. 

Avresa fr Stockholm 11/2. Pris fr 13.795:-. 

I priset ingår flyg, transfer, del i insideshytt, 

helpension. Grand Tours reseledare. 

Spännande utflykter erbjuds i varje hamn. 

Ring Grand Tours 08-24 15 25, www.grandtours.se. Boka även hos Fritidsresor 0771-84 01 00.

Nr. 7. okt/nov . 2008

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?