Nr. 7. okt/nov. 2009

Nr. 7. okt/nov. 2009

Tekst 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 Nummer 

7 . 2009 . Rotary Norden

Nr. 7. okt/nov. 2009 

Försida 

Nyamko Sabuni föddes 1969 i Burundi. 

1981 fi ck hennes familj politisk asyl i Sverige. 

Nyamko läste juridik vid Uppsala universitet, 

imigrationspolitik vid Mälardalens 

högskola och medie och kommuniktion 

vid Berghs kommunikatins skola i Stockholm. 

Hon blev riksdagsledamot för folkpartiet 

2002 och integrationsminister från 

2006 i alliansregeringen (Foto: Pawel Flato) 

Nordiskt 

Ytterby gruva i Vaxholm är en historisk 

legend. Ytterby är den plats på jorden 

där det största antalet kemiska grundämnen 

påträffats. Vaxholms Rk har synliggjort 

platsen med en historisk skylt. 

RN rapporterar (s 4-5) 

Tema 

Nordisk migration är temat för detta 

nummer. Det handlar om invandring, fl yktingproblematik 

men också framgångshistorier. 

Av Nordens befolkning på sammanlagt 

25 miljoner är idag drygt 9 % 

invandrare (från sid. 8). 

Internationellt 

Montreal in motion, en beskrivelse af den 

canadiske storby, som bliver rammen om 

Rotary International Convention i juni 

2010 (S 6) 

Nummer 7 okt/nov - Rotary Norden - Utgivningsdag 27/10. 2009 

Tidskriften når adressaten inom en vecka från utgivningsdagen. 

Rotary Norden är de nordiska rotarianernas medlemstidskrift, auktoriserad av Rotary International. 

Rotary Norden redigeras enligt god journalistisk sed och belyser den internationella 

rotaryrörelsen ur nordisk synvinkel med nordiska värderingar. 

The clean water challenge 

An integrative approach can solve a threepronged 

problem that affects billions (s 59) 

Landssidor 

ART-träning i Backa 

ART står för Aggression Replacement Training. 

ART-projektet i Backa syftar till att 

stötta ungdomar för att bli bättre på att 

hantera sina aggressiva känslor och fungera 

ihop med sin sociala omgivning. 

Forskning har visat att det fi nns ett samband 

mellan olika typer av aggressivt beteende 

och kriminalitet (s 19) 

Asylmottaket i Kristiansand var ikke 

noen favoritt blant naboene, skepsisen 

var til å ta og føle på. Men så kom Kongsgaard 

rotaryklubb på banen, med 

Hans Fleischer og andre. Og så ble det 

smilende kontakt (s 30) 

eVerkkoklubi är Europas och Finlands 

första, världens fjärde virtualklubb inom 

Rotary. Vid COL våren 2010 säker eKlubbarna, 

nu chartrade som pilotklubbar, fast 

status som rotaryklubbar (s 38) 

Camp Copenhagen, hvor 19 unge fra 14 

lande lærte om demokrati i Danmark (s 48) 

Nye retningslinier for Rotary Youth Exchange 

drøftet på EEMA konference i Reykjavík. 

Hvordan kan Rotary Youth Exchange øge direkte 

forbindelser imellem distrikter i europæiske 

lande? Hvad kan man gøre for at 

forstærke deltagernes ligestilling hvad angår 

forsikringer? (s 54) 

Ledare 

Börje Alström 4 

Nordiskt 

Ytterby Gruva 4 

Rotary International 

Montreal in motion 6 

Tema 

Nordisk invandring 8 

Landssidor 

Sverige 16 

Norge 30 

Finland 38 

Danmark 46 

Island 54 

Debatt 

Vimmel och debatt 56 

Rotar Norden kontakt 57 

RI:s Agenda 

John Kenny 

Glenn Estess 58 

Rotary International 

Global Outlook 59 

Abonnemang och adressering 

Abonnemanget på Rotary Norden ingår i 

medlemsavgiften. Rotary Norden utges 

åtta gånger per år i cirka 70.000 exemplar 

som postas på abonnenternas hemadress. 

Adressförändringar görs i Norge, Finland 

och Danmark genom klubbsekreteraren, i 

Sverige genom klubbens medlemsregisteransvarige, 

i Danmark/Island även direkt 

genom www.rotary.dk/www.rotary.is 

Nummer 7. 2009 . Rotary Norden 

3 

Innehåll

Ledare 

4 

Integration - 

ett tema på agendan 

Integration är ett aktuellt men samtidigt svårt 

ämne. Ofta får känslorna styra, snarare än tanken 

och den eftertänksamma analysen. 

Rotary Norden har valt att belysa integrationen 

i ett brett perspektiv- såväl makrosiffror 

som enskilda verksamheter. 

De nordiska länderna är stora mottagarländer 

för såväl politiska fl yktingar som människor 

som fl yr undan krigets fasor eller sådana som 

är efterfrågade för sina yrkeskunskaper. Men 

skillnaden mellan de olika nordiska ländernas 

invandring är stor. Både vad gäller de länder 

som fl yktingarna kommer från och antalet 

fl yktingar som det enskilda landet tar emot. 

Påverkar detta möjligheterna till en framgångsrik 

integration? 

I dagarna har den svenska regeringen lagt ett 

förslag för att påskynda asylprocessen. I vissa fall 

har det i Sverige dröjt hela 7 år innan en invandrare 

får besked om uppehållstillstånd. En väntan 

som för vem som helst känns övermäktig. 

I Finland får man uppehålls- och arbetstillstånd, 

om man hart ett jobb, eftersom det förutsätts. 

Däremot behövs inte kunskap i landets 

offi ciella språk. 

Det fi nns hela tiden oavsett det enskilda landets 

offi ciella invandringspolitik en avvägning 

mellan den hjälpande handens värn om fl yktingar 

och det nationella behovet av efterfrågad 

arbetskraft. Vilken faktor som väger tyngst 

varierar från tid till annan och från land till land. 

Omfattande invandring förutsätter en bra integrationspolitik, 

De nya medborgarna måste ges 

möjligheter till studier, till jobb, till bostad och 

andra livets nödvändigheter som ett mångkulturellt 

land kan erbjuda. Här skulle Rotary med sin 

internationella inriktning kunna bidra genom 

att öppna dörrarna för en ökad integration på 

alla de områden där vi som rotarianer känner 

att våra kunskaper skulle vara till gagn för våra 

nya medborgare. 

Integration - ett tema på agendan 

Börje Alström 

Vi (nationell grupp) och de andra (utlänningar) 

blir en klickbildning som ligger långt från verklig 

integration. Hur minglar vi rotarianer vid våra 

internationella sammankomster? 

Nummer 7 . 2009 . Rotary Norden 

Ytterby gruva 

- en legend i Sveriges och 

Finlands kemihistoria 

En standardfråga när nobelpristagarna 

i kemi kommer till Stockholm för att ta 

emot sitt pris är: Var ligger Ytterby Gruva 

och är det möjligt att besöka den? 

Vaxholms kommun uppmanades därför 

för tio år sedan att på något sätt 

synliggöra denna historiska plats. Kommunen 

vände sig då till Waxholms Rotaryklubb 

och undrade om klubben 

kunde åta sig att medverka till detta. 

Jag, rotarianen Pontus Holmström, an- 

mälde mig genast som frivillig projektledare. 

Mitt intresse för detta var stort, 

ty vid mina studier vid Tekniska Högskolans 

Kemitekniska Avdelning i Helsingfors 

hade jag ofta hört talas om 

denna märkliga plats av min lärare 

professor Olavi Erämetsä, som forskat 

mycket kring de sällsynta jordartsmetallerna. 

Slumpen gjorde att jag bosatt 

mig i Vaxholm och att gruvan så att 

säga fanns på hemmaplan. Klubbens 

projekt utmynnade i att en stor informationsskylt 

av metall, med både 

svensk och engelsk text, sattes upp vid 

den plats där gruvan låg, 

Historisk märkesplats 

Att Ytterby gruva verkligen är en historisk 

märkesplats av betydelse framgår 

kanske främst av att ASM – American 

Society for Metals – år 1990 utsåg Ytterby 

Gruva till årets ”ASM Historical Landmark”. 

Dessa skall vara platser, byggnadsverk 

och liknande, som har haft en 

signifi kativ historisk betydelse inom 

metall- eller metallbearbetningsområdet. 

Exempelvis är även Eiffeltornet i Paris 

ett sådant Historical Landmark. 

Ytterby Gruva var från mitten av 

1600-talet en fältspatsgruva för järnbruken 

i norra Uppland och från slutet 

av 1700-talet för fajans- och porslinsin- 

Pontus Holmström och informationstavlan vid Ytterby gruva. (Foto: Andrea Holmström) 

dustrin. Den sista industriella ägaren 

var Rörstrand. Verksamheten vid gruvan 

upphörde år 1933. Gruvschaktet är 

170 meter djupt. 

Gadolinit 

Sin vetenskapliga betydelse har gruvan 

fått genom upptäckten av mineralet 

gadolinit i slutet av 1780-talet. Det 

var den entusiastiske amatörgeologen 

löjtnant Carl Axel Arrhenius i Vaxholm 

som i varphögarna hittade ett speciellt 

tungt svart mineralstycke, som han 

klokt nog överlämnade till Uppsala 

Universitet för analys. Den som till slut 

lyckades genomföra en för den tiden 

mycket komplicerad analys av fyndet 

var professor Johan Gadolin vid Åbo 

Akademi år 1794. Han studerade kemi i

Professor Johan Gadolin( 1760 -1852) kunde 1794 

påvisa att mineralet från Ytterby innehöll ett nytt 

grundämne vars egenskaper liknade aluminium 

och kalcium. Grundämnet fi ck namnet yttrium 

efter bynamnet Ytterby. Senare uppräcktes ytterligare 

ett fl ertal nya grundämnen i mineralet gadolinit. 

(Bild:Museiverket i Helsingfors KL 

10000:1420. Miniatyrmålning) 

Ytterby gruva ligger på Resarö i Vaxholm (Karta: Berit Nordlund, Waxholms Rk) 

Uppsala redan som nittonåring med den 

då ledande europeiska kemisten Torben 

Bergman som mentor och utförde analysen 

efter återkomsten till Åbo. 

Gadolin kunde påvisa att stenen innehöll ett 

(Foto: Andrea Holmström) 

nytt grundämne vars egenskaper liknade 

aluminium och kalcium. Grundämnet fi ck 

namnet yttrium efter bynamnet Ytterby. 

Redan under Gadolins livstid fi ck det tunga 

svarta mineralet från Ytterby med den kemiska 

sammansättningen Y2FeBe2SiO10 

namnet gadolinit. 

Så inleddes de sällsynta jordartsmetallernas 

upptäcktshistoria, som räckte 150 år, 

varunder ytterligare tre grundämnen, som 

senare upptäckts i gadolinit, fi ck namn 

med anknytning till Ytterby, nämligen terbium, 

erbium och ytterbium. Senare kunde 

ännu fl era, tidigare okända grundämnen 

också påvisas i mineralet från Ytterby, nämligen 

holmium – efter Stockholm, scandium 

efter Skandinavien och thulium – efter 

Thule, romarnas namn på Norden. 

Rekord 

Ytterby är därigenom den plats på jorden 

där det största antalet grundämnen påträffats, 

och Sverige är det land vars kemister 

upptäckt det största antalet grundämnen 

– 23 st. – vilket utgör 25 % av totalantalet. 

Detta bl.a.tack vare landets framstående 

1700-talskemister, t.ex. Jöns Jakob Berzelius, 

William Scheele och Torben Bergman, 

för att nämna de mest kända. 

Johan Gadolin å andra sidan - den fi nländska 

kemins portalfi gur - utnämndes till en 

av de 100 främsta europeiska kemisterna 

av FECS – European Chemical Society – 

och har dessutom fått ge sitt namn till ett 

grundämne, nämligen jordartsmetallen 

gadolinium år 1880. 

High-tech beståndsdelar 

I en färsk artikel i The New York Times 

framhålls att Ytterbymetallerna och 

deras kusiner blivit betydelsefulla ämnen 

i modern teknologi och utgör viktiga 

beståndsdelar i många high-techprodukter 

som t.ex i vindkraftsturbiner.. 

I lågenergilampor, som skall ersätta 

de konventionella glödlamporna, är 

yttrium, terbium och europium nödvändiga 

komponenter. Yttrium förbättrar 

bränsleeffektiviteten i bilar 

och spelar en viktig roll för mikrovågskommunikation 

med satelliter. 

Neodym ingår i de permanenta magneter 

som fi nns i moderna hybridbilar. 

Toyotas Prius, t.ex. kräver 1 – 2 kg 

neodym. Neodym används även i mobiltelefoner, 

ABS-bromsar, och i refl exfritt 

bilglas. Lanthan används i oljeraffi 

naderier, bränsleceller och 

digitalapparater, och gadolinium ingår 

i kontrastvätskor för röntgenundersökningar. 

De sällsynta jordartsmetallerna 

har även fått en strategisk 

betydelse genom att de används vid 

tillverkning av missiler, smarta bomber, 

lasersystem och jetmotorer. 

Betydelsefulla gruvor för brytning av 

dessa grundämnen fi nns bl.a. i västra 

Australien, Kina, Kongo och Kalifornien. 

Man har nyligen uppmärksammat Kinas 

nästan totala dominans när det gäller 

tillgången till dessa strategiskt viktiga 

metaller och att Kina signalerar att 

deras export kommer att skäras ner eller 

rentav stoppas. Detta kan komma att 

skapa problem för bilindustrin, som har 

ett stort behov av dessa jordartsmetaller 

för sin satsning på grön teknologi. 

Vi kan dock lugna Vaxholmsborna 

med, att trots mångfalden av dessa 

ämnens förekomst i Ytterby gruva är 

koncentrationen så pass låg, att någon 

ny gruvdrift där är helt utesluten. 

Text: Pontus Homström, Waxholms Rk. 

Källor: 

R.Kiessling. Bergsmannen nr 1, 1990, sid 29 

Torsten Holm, muntligt meddelande 2009 


5 

Nordiskt

Internationellt 

Montreal in Motion 

Det ville være en teoretisk udfordring at skabe 

Montréal, Que., Canada, hvis byen ikke 

allerede eksisterede. Hvor mange af os ville 

opfi nde et sted, hvor man kan høre 80 sprog? 

Eller gøre fransk til det offi cielle sprog i en 

større by i Nordamerika? Vise fi re århundreders 

arkitektur og etablere 200 restauranter, 

1.700 butikker, 37 biografer og to jernbanestationer 

i en 20-mile underjordisk labyrint? 

Ville man knytte byens kvarterer sammen 

med en glimrende metro i næsten lydløse, 

gummi-trætte tog? Og, som noget ganske 

særligt: Ville det have god mening at gøre 

det til Nordamerikas tango hovedstad? 

Heldigvis har ingen planlæggere været 

nødt til at skabe Montréal, fordi byen udviklede 

sig så godt på egen hånd. Man kan 

gå to blokke og høre samtaler på fransk, 

engelsk, italiensk, spansk, arabisk, græsk, 

kinesisk, tysk, portugisisk, kreolsk, og vietnamesisk. 

Fransk er det offi cielle sprog, 

men engelsk er så udbredt, at en samtale 

startet på ét sprog, kan slutte i det andet. 

Montréal er den mest fl ydende tosprogede 

by på den nordlige halvkugle. 

Fortsat udvikling 

Der er to sæsoner i Montréal: vinter og 

byggeri. Montréal tager sine restaureringer 

alvorligt og viger ikke tilbage for store 

projekter. Ud over at bygge en underjordisk 

by, har man omdirigeret motortrafi kveje 

og gravet dem ned, fremfor at ødelægge 

det urbane landskab. Byen hæger 

om sin historiske arkitektur, og når en bygning 

rives ned, sikrer man, at den erstattes 

med byggeri, som er stilmæssigt acceptabelt 

og i harmoni med omgivelserne. 

Byen har mange elementer, som minder 

om Paris: Den er et paradis at bevæge sig 

rundt i til fods. Der er et væld af restauranter 

og masser af interessante bygninger 

af ældre dato. 

Byens indbyggere er ikke sene til at påpege, 

at de absolut ikke er parisere og har 

deres helt egen - og meget positive - indstilling 

overfor omverdenen. 

Alt dette fortæller naturligvis, at Montréal 

er et yderst velegnet valg for 2010 RI-Convention, 

20-23 juni. (se også www.rotary. 

org/convention) for mere information, 

herunder frister for tidlig registrering samt 

6 Nummer 7 . 2009 . Rotary Norden 

Seth Taras palais de congres 

oplysninger om tilmeldingsgebyrer. Læs 

også om Host Organization Committee 

arrangementer på (www.rotary2010.com) 

Montreal er klar til at byde velkommen til 

forventet 17.000 rotarianere, og borgmester 

Gérald Tremblay understregede på et 

maj møde i RC Montreal, hvor han er æresmedlem, 

sin glæde over, at Rotary havde 

valgt at afholde Convention i Montreal, og 

hvor meget byen ser frem til at byde de 

mange rotarianere velkommen. 

Ruestdenis mariellefrigault 

Koncentreret placering 

Montréal har bestræbt sig på at arrangere 

en koncentreret placering af aktiviteterne i 

forbindelse med Convention 2010. De offi 

cielle RI hoteller er i vid udstrækning 

grupperet i byens kommercielle centrum. 

De to mødesteder, Bell Center og Palais 

des Congrès, er inden for nem gå afstand 

fra hinanden, og kun to metrostationer fra 

hinanden. Man kan endda gå under jorden 

uden at tage metroen mellem lokaliteterne. 

Bell Center - hvor Montreal Canadiens 

spiller, og hvor store musikalske begivenheder 

afvikles - bliver hjemsted for plenarmøderne. 

Der er rigelig plads til alle deltagere 

med fremragende udsyn for alle. 

Palais des Congrès er en moderne, fl erplans 

Convention facilitet, hvis fl erfarvede 

glasfacade ændrer nuancer i løbet af dagen. 

Første sal er et indkøbscenter med 

shopping og restauranter, mens de øvrige 

etager, som vil rumme House of Friendship 

og breakout sessions, har mødelokaler i 

uendelig elastisk størrelse. 

En fascinerende by 

Efter 100 Conventions, ved rotarianere udmærket, 

hvad Rotary har at byde på. Lad os se 

nærmere på, hvordan Montréal kan medvirke. 

For det første er byen inddelt i mange områder. 

Hver etnisk gruppe ønskede fra starten 

at etablere sin egen kultur, og ønsket blev 

ofte udtrykt i form af bygning af kirker. Man

hører ofte: ”I Montreal, er der en kirke på 

hvert gadehjørne.” Det er ikke længere så 

sandt som det engang kunne have været, 

men der er mange af dem, og fl ere er i verdensklasse. 

Basilique Notre-Dame i Vieux- 

Montréal, bygget i 1829, er opført i gotisk 

stil. De 75 meter høje tvillingetårne er et vartegn, 

og i kirken fi ndes titusindvis af 24-karat 

guld stjerner langs det smukke, himmelblå 

loft. Interiøret er stort set skåret træ - et projekt, 

der tog 30 år. Dens mosaikvinduer er fra 

Limoges, Frankrig, prydet med motiver fra 

Montréal’s historie samt fra Bibelen. Basilikaen 

kan fastholde opmærksomheden i timevis. 

Mangen en Montréaler påpeger, at den 

lokale diva, Céline Dion, blev gift her i 1994. 

I umiddelbar nærhed af basilikaen fi ndes 

Vieux Séminaire de Saint-Sulpice, opført i 

1685, som siges at være den ældste bygning 

i Montreal. Den anvendes stadig af ”Sulpician 

fædre”, der også administrerer basilikaen. 

Den forrevne facade er lavet af lokale kampesten 

- et vidnesbyrd om Montréal’s første 

tid. Den afl ange S-formede jernkonstruktion 

afstiver bygningen, samtidig med at tilføje 

et funktionelt dekorativt indslag. 

Oratoire St-Joseph, på Mont-Royal, blev opført 

som et bjerg kapel, som Brother André 

Bessette (1845-1937) dedikerede til Jomfru 

Marias ægtemand. Det blev hyppigt besøgt 

af Montréal’s syge og invalide, og blev senere 

en religiøs magnet, da vidnesbyrd om mirakuløse 

helbredelser begyndte at cirkulere. 

Kirken, som nu har erstattet kapellet, har en 

af verdens største kupler (kun overgået af St. 

Peter’s). Hvert år rejser pilgrimme til Oratory 

i håb om at få deres bønner opfyldt. 

Mont-Royal, hvorfra Montréal har fået sit 

navn, er geologisk set ikke noget virkeligt 

bjerg. Med sine kun 250 meter har det kun 

været et vejbump for gletschere fra fl ere 

istider. Dog har Montréalere den samme 

slags kærlighed til det som Pike havde til 

sit højdepunkt. Det er en oase, der er let at 

komme til, hvor du kan spadsere, klatre, 

løbe, eller bare se byen nedenfor. Parc 

Mont-Royal er på 500 hektar enge og skovarealer, 

designet af Frederick Law Olmsted. 

Han troede på de helbredende kræfter i naturen, 

og han udformede små stier i en stor 

del af parken, hvor de snoede sig gennem 

majestætiske klynger af løn- og egetræer. 

Vieux-Montréal er inden for nem gå afstand 

af de Palais de Congrès, og er alles første 

anbefalede stop. Det ser ud og føles som en 

”Old World” by, men med masser af post- 

kort butikker. De mennesker, der grundlagde 

Montréal, bl.a. Paul de Chomedey de 

Maisonneuve, byggede Ville-Marie på bredden 

af St. Lawrence fl oden i 1642. Den katolske 

gruppe af grundlæggerne blev overskygget, 

da landsbyen blev en kommerciel 

succes, især med pelshandel. Place d’Armes 

Sports rummer en fl ot statue af M. Chomedey. 

I 1644 dræbte han under et slag på 

dette sted en irokeser høvding, men blev 

selv såret ved lejligheden. 

Vieux-Montréal undergik en ansigtsløftning 

i løbet af 1980’erne efter mange års forsømmelse. 

De 18. og 19. århundreders bygnin- 

Underground shopping området i Montreal 

ger, der fortsat eksisterer, er omdannet til 

restauranter, gallerier, butikker, og antikvitetsforretninger. 

Prøv at slentre ned ad Rue 

Notre-Dame og Rue St-Paul, det er oplevelsen 

værd. En tur i området bør også omfatte 

besøg på Hôtel de Ville (rådhuset), Marché 

Bonsecours (kortvarigt brugt af Canadas 

parlament), og Château Ramezay. Claude de 

Ramezay byggede det i 1705, da han var byens 

11. guvernør. Han mistede sit hjem i 

Frankrig, og bestilte en tro kopi af et 18. århundredes 

normandisk château med tykke 

stenmure, kvistvinduer og et stejlt skrånende 

tag. Senere har det skiftet hænder, og 

blandt andre har Benedict Arnold og Benjamin 

Franklin opholdt sig på stedet, dog ikke 

på samme tid. Slottet huser nu et museum 

med militære og kulturelle artifakter fra 

denne æra. Det kan stærkt anbefales at besøge 

den restaurerede have bag museet, 

som bevarer det 18. århundredes stil. Sidder 

man der en stund, bliver man ofte i stand til 

at opfange de sammenfi ltrede dufte, der 

kommer fra urtehaven eller plantagen. 

Prøv at forlade postkort og souvenir-butikkerne 

på Rue St-Paul, områdets hovedfærdselsåre, 

og gå en tur på de smalle fortove, 

mens de fl este andre stopper op for 

af få en isvaffel. Følg i stedet sidegaderne, 

som er oplyst af gamle gaslamper og 

spækket med århundredgamle kalkstens 

bygninger. Det er der, du fi nder butikker 

og gallerier, som er unikke for Montréal. 

For at få et overblik over byen, bør du 

snuppe en drink på Le 737, et bar-loungeterrasse-restaurant 

kompleks på toppen af 

en af skyskraberne nær Victoria Square. 

Tallet 737 henviser til højden, ikke dens 

adresse (som er 1. Place Ville-Marie). For at 

undgå at vente på elevatoren, bør du være 

der før kl. 17. Det er et populært sted for 

indtagelse af en efter-arbejde drink. Hvis 

du ønsker at se solnedgangen, anbefales 

et noget senere tidspunkt, og du fi nder 

måske pludselig dig selv dansende ind i 

natten i én af klubberne i området. 

Det er farligt at karakterisere en bys egenart, 

især en by af Montreals beskaffenhed, 

men det skader vel ikke at prøve. Nogle 

hævder, at Montréalerne lever deres liv 

udendørs (undtagen måske i januar). Disse 

mennesker peger på store områder af 

byen, som er afsat til afslapning og til store 

skarer af cyklende, som bevæger sig gennem 

parker og Ile Ste-Hélène. Desuden en 

kaskade af verdensklasse festivaler (bl.a. 

jazz og comedy) og den måde Montréalerne 

tager deres udendørs caféer (benævnt 

terrasser) alvorligt - selv i temperaturer, 

der ville drive resten af os indendørs. 

Du kan ikke altid afvise som en gåde alt 

det, du bare ikke kan fi nde ud af. Du kan 

erklære Montréal en by, hvor alle føler sig 

hjemme, hvilket er sandt nok. Der var dog 

et tidspunkt, hvor Montréal var i front af 

den til tider voldsomme kamp til fremme 

af Québec’s adskillelse fra resten af Canada. 

Beboere, engelsktalende og fransktalende, 

kastede sig ud i debatten. Separatisternes 

bestræbelser er nu stort set ebbet 

ud, og Montreal er levende og pulserende, 

takket være dens evne til at tilpasse sig, og 

det er sandsynligvis noget, du vil mærke 

på din første dag i byen. 

Tekst John Rezek 

Oversat og bearbejdet af Per O. Dantoft 


7 

Internationellt

Tema 

Finländsk invandring 

Välkommen på jobb 

- En negativt vinklad offentlig invandrardebatt ger en felaktig bild av verkligheten, säger Astrid Thors (51), 

riksdagsledamot och tidigare EU-parlamentariker (1996-2004). Alla invandrare är heller inte fl yktingar. 

- Arbetskraftens rörlighet inom Europa är 

sedan 2007 en preferens för oss på samma 

sätt som arbetskraftens fria rörlighet inom 

Norden redan tidigare var det, säger Finlands 

migrations- och Europaminister Astrid 

Thors. Invandrardiskussionen ger ofta en 

felaktig bild av invandringsverkligheten. De 

fl esta av invandrarna kommer till en arbetsplats. 

Alla invandrare är ingalunda fl yktingar. 

Ser man till invandrarnas personliga drivfjädrar 

är faktiskt kärleken den största enskilda 


invandringsorsaken. Man bör inte sätta likhetstecken 

mellan invandring och fl yktingsproblematik. 

Flyktingströmmarna drivs av 

desperation och fl yktinghjälpen handlar 

bland annat om att hjälpa nödlidande som 

kan bli föremål för människohandel. 

- Det fi nländska invandrarsystemet preciseras 

i regeringsprogrammet och Europapolitiken 

och är efterfrågerelaterat när det gäller 

arbete, inte speciellt reglerat och faktiskt 

ganska fl exibelt. Uppehålls- och arbetstill- 

stånd förutsätter ett jobb, däremot behövs 

inte kunskap i landets offi ciella språk. Språkkunskapen 

kommer in i bilden när det gäller 

medborgarskap, då förutsätts hjälpliga 

kunskaper i något av landets offi ciella språk, 

fi nska eller svenska. Även om européer har 

viss preferens är andra också välkomna till 

ett arbete. Vi har många fackspecialister 

från Indien och Kina och även studerande 

med engelska som studiespråk. 

Kunskap och kapital 

Migrationen, både invandring och utvandring, 

kan ha väldigt positiva effekter för 

såväl kunskapsöverföring som fi nansiella 

bidragsförsändelser. 

- Under de stora emigrationsåren i slutet av 

1800- och början av 1900-talet lämnade 

nästan 300.000 människor Finland. Den drivande 

orsaken var överbefolkning inom 

grundnäringen, lantbruket. Man åkte ut till 

USA, Kanada och Australien på jakt efter ett 

bättre liv och en möjlighet att spara litet 

pengar. Väl framme fi ck man ofta arbeta under 

hårda förhållanden som skogsbruk och 

järnvägsbyggande. Utvandrarlivet fi nns väl 

beskrivet i romaner som Vilhelm Mobergs 

Utvandrarna och Lars Sunds Colorado Avenue. 

Av dem som åkte ut från Finland kring 

sekelskiftet 1800-1900 återkom senare cirka 

100.000. Då hade de ofta färska idéer, nya 

lärdomar, stor företagaranda och kanske 

också litet pengar i bagaget, påpekar Astrid 

Thors. Företagsamheten i Österbotten är ett 

bra exempel på migrationens positiva effekter. 

När det gäller pengarna är de medel 

som invandrare här nu skickar hem till de 

sina är ett bra exempel på hur penningbidrag 

kan fungera. Hemförsändelserna är 

faktiskt dubbelt större än den offi ciella biståndshjälpen, 

vilket man i första hand inte 

kommer att tänka på. 

Astrid Thors prisar företagsamheten 

med Österbotten som exempel. 

- Österbottningarna har alltid varit hembygden 

trogna men ändå inte rädda för att ge 

sig ut på äventyr och komma igen med nya 

initiativ. Man kan tala om Närpes-fenomenet 

precis på samma sätt som om Gnosjöandan 

i Sverige. Migrationseffekter handlar

inte alls alltid om Rosenborg-företeelser, vilket 

den offentliga debatten om invandrarghetton 

kunde få en att tro. Det fi nns många 

framgångshistorier bland invandrarna. Det 

fi nns också fi na exempel på hur invandrare 

gjort insatser där det rått brist på arbetskraft 

och hur faktiskt också invandrarna 

själva kunnat rekrytera ännu fl er händer genom 

sina personliga kontakter. Landsbygdens 

binäringar har stor glädje av det och 

alla vi som tycker om att äta fi na skogsbär 

och jordgubbar kan vara tacksamma för det 

arbete plockarna, ofta utlänningar, utfört. 

Plats för förbättring 

Attityderna till invandrare är tyvärr ganska 

ofta negativa, mera så i Finland än i andra 

nordiska länder. 

- I en undersökning där invandrare själva 

fi ck redogöra för var i Europa de upplevde 

den största diskrimineringen i förhållande 

till allmänna mänskliga rättigheter placerade 

sig Finland som enda nordiskt land 

bland de tre sämsta, refererar Astrid Thors. 

Vi befann oss på bättringsvägen i början 

av 2000-talet men sedan kom recessionen 

och då upplevde vi ett bakslag då det blev 

svårare med jobben. 

- En så kallad etno-grupp, ett samarbetsforum 

bestående av representanter för myndigheter 

och invandrare, arbetar för att 

kartlägga attityder och har bland annat 

Skillnader och likheter i den nordiska invandringen 

Uppgifter om folkmängd och invandring i de nordiska länderna (31.12.2008) 

funnit att kritiken gentemot olika etniska 

grupper ofta bottnar i olika trosuppfattningar. 

Man kritiserar alltså egentligen inte 

en invandrare utan den religion personen 

representerar. 

Hur klarar en invandringsminister att ta 

ansvaret för sitt revir i en sådan atmosfär? 

- Jag klarar mig alltid, värre är det för den lilla 

somalifl icka som knuffas av tåget. För henne 

är en sådan händelse en svårare bit än det är 

för mig klä skott för den politik vi för. En invandrarministers 

beslutanderätt i enskilda 

fall är begränsad. Offi ciella program, ingångna 

avtal och myndighetsbeslut gäller. 

Intervju och foto: Håkan Nordqvist 

Finland Sverige Norge Danmark Island 

Folkmängd 5 325 600 9 256 342 4 799 252 5 511 451 319 368 

Antal utlänningar 143 200 1 281 581 508 199 401 771 24 379 

Andel av befolkningen 2,7 % 13,8% 10,6% 9,5 % 7,6 % 

Största ursprungsländer 

- Ryssland 26 900 - Finland 175 113 - Polen 44 482 - Turkiet 58 191 -Polen 11 003 

- Estland 22 500 - Irak 109 446 - Pakistan 30 161 - Tyskland 30 385 - Litauen 1 670 

- Sverige 8 500 - Jugoslavien 72 285 - Sverige 28 730 - Irak 28 917 - Tyskland 1 140 

- Somalien 4 900 - Polen 63 822 - Irak 24 505 - Polen 27 198 - Danmark 951 

- Kina 4 500 - Bosnien-H 55 960 - Somalien 23 633 - Libanon 23 563 - Portugal 787 

- Thailand 3 900 - Iran 57 663 - Tyskland 20 916 - Bosnien-H 22 093 - Filippinerna 687 

- Tyskland 3 500 - Tyskland 46 854 - Vietnam 19 726 - Afrika 20 762 - Lettland 609 

- Turkiet 3 400 - Danmark 46 167 - Danmark 19 284 - Pakistan 19 880 - Thailand 560 

- Storbritannien 3 200 - Norge 44 310 - Bosnien .H 15 683 - Jugoslavien 17 141 - Storbritannien 515 

- Irak 3 200 - Turkiet 39 230 - Iran 15 666 - Somalien 16 689 - USA 505 

Antalet asylsökande 4 035 24 353 14 431 2 409 76 

Utomeuropeisk 20 906 !4,5% 206 339 16,1 % 113 691 22,4 % 168 002 41,8 % 1 752 7, 2 % 

Invandring 

Tio största invandrar- 84 500 59 % 710 852 55,5% 242 786 47,7 % 264 819 65, 9 % 18 427 75, 6 % 

ländernas andel av 

totala invandringen 

Sammanlagt invånarantal 25 212 014 * Sammanlagt invandrarantal 2 359 130 * Andel invandrare totalt 9,4% 

Andelen invandrare i Norden den sista december 

2008 utgör 9, 4 % av befolkningen, 

dvs. var tionde person. Sverige har fl est invandrare, 

både till numerären (1 281 581) 

och som andel av befolkningen (13, 8 %). 

Finland har den restriktivaste politiken 

med en andel på enbart 2, 7 % även om 

antalet invandrare är 143 200. Island med 

en befolkning som motsvarar Malmös 

storlek har 24 379 invandrare eller 7, 6 % av 

den totala befolkningen. 

Sverige har också fl est asylsökande, ungefär 

tio gånger fl er sökande än Danmark. 

Invandrarnas ursprungsland varierar relativt 

kraftigt mellan de nordiska länderna. 

Men tittar man på de tio största invandrarnationerna 

i respektive nordiskt land kan 

man se att invandringen i samtliga nordiska 

länder är relativt koncentrerad till ett 

fåtal länder. De tio största invandrarländerna 

motsvarar en andel av invandringen 

på som mest 75 , 6 % på Island och som 

lägst 47,7 % i Norge. Norge är med andra 

ord det nordiska land som har den mest 

heterogena invandringen. 

Invandrarna kommer till mycket stor del 

från andra europeiska länder. Den utomeuropeiska 

andelen är störst i Danmark med 

hela 41, 8 % av antalet invandrade och lägst 

på Island med en andel av 7, 2 %. 

Rotary Nordens redaktion 


9 

Tema

Tema 

Invandrarnas 

utanförskap måste brytas 

Den svenska regeringen föreslår en reform 

för att påskynda etableringen i arbets- och 

samhällslivet för nyanlända invandrare. 

Syftet är att varje nyanländ utifrån sina 

egna förutsättningar ska få professionellt 

stöd att så snabbt som möjligt lära sig 

svenska, komma i arbete och klara sin egen 

försörjning samt ta del av de rättigheter 

och skyldigheter som gäller i Sverige. 

– Introduktionen för invandrare har varit 

densamma sedan 1980-talet och resultaten 

talar sitt tydliga språk. En mediantid på sju 

år från uppehållstillstånd till arbete är oacceptabelt. 

Nu går vi från ord till handling. 

Arbetslinjen, valfrihet och professionellt 

stöd ska bryta utanförskapet hos nyanlända 

invandrare, säger integrationsminister 

Nyamko Sabuni. 

Den nya lagen och andra förändringar i reformen 

föreslås träda i kraft den 1 december 

2010. 

Invandringen ser väldigt olika ut i de nordiska 

länderna? I Danmark har 42 % av invandrarna 

utomeuropeiskt ursprung medan 

motsvarande invandrare i Sverige bara 

utgör 16 % av det totala antalet invandrare. 

Har detta någon som helst betydelse för integrationen 

av dem? 

- Inte nödvändigtvis, förutom för hur man 

formar introduktionspolitiken. Det beror 

på invandrarnas bakgrund. Bland arbetskraftsinvandrarna 

är många välutbildade 

och efterfrågade och integrationen blir 

därför individuellt anpassad till förutsättningarna. 

- Tar man emot många fl yktingar blir det 

en väldig blandning. Politiska fl yktingar är 

ofta välutbildade medan andra har begränsade 

kunskaper och det leder till att 

introduktionen måste vara individuellt anpassad, 

säger integrationsminister Nyamko 

Sabuni. 

I Danmark har 42 % utomeuropeisk bakgrund 

i Sverige bara 16 %. 

– Ja det spelar roll, absolut. Varifrån de 

kommer och skälet till att de kommer hit, 


Nyamko Sabuni (Foto Folkpartiet) 

liksom hur många som kommer. I den 

nordiska ministergruppen konstaterar vi 

att bilden ser olika ut i våra länder. Olikheterna 

har sin grund i olika erfarenheter 

inte bara på nordisk utan också på europeisk 

nivå. Vi kan konstatera olika framgångsfaktorer 

för en lyckad integrationspolitik 

men vi vill samtidigt undvika en generell 

europeisk invandringspolitik. Den iden efterfrågas 

av bl.a. av Frankrike som vill ha 

någon slags bas för integrationspolitiken. 

Från svenskt håll framhåller vi att invandrargrupperna 

ser olika ut och därmed behoven. 

Jag kan konstatera att så vitt jag 

vet så är det ingen invandrare som kommer 

till Sverige och har svenska som språk, 

alla måste lära sig språket från grunden. 

Medan många stora språkländer har in- 

vandring där språket är bekant och det är 

klart att det har betydelse för politiken och 

planeringen, säger Nyamko Sabuni. 

Vad beror de stora skillnader mellan de nordiska 

ländernas invandring på vad gäller de 

dominerande invandrarländerna? 

– Oftast söker sig människor till de länder 

där de vet att det fi nns landsmän. De som 

är här skickar ofta information till kvarvarande 

släkt i sitt hemland och vi får en pulleffekt. 

D.v.s. informationsspridningen gör 

att attraktiviteten ökar för de länder där 

man som avsändare själv har landat. 

Vad är det som bekymrar dig mest när det 

gäller integrationen i Sverige?

- Etableringen av de nyanlända. Och det 

försöker vi göra något åt med den nya propositionen. 

Introduktionssystemet har varit 

generellt, inte anpassat till individerna. 

Vi har varit dåliga på att ta reda på vad de 

som kommer har med sig i ryggsäcken, utbildning, 

yrke och inte minst upplevelser 

som kan behöva vård eller behandling. 

- Vi har försenat introduktionen för 

många och de har ibland kommit in fel i 

processen och vi vet via forskningen att 

det som händer första året är avgörande 

för hur de nästkommande 10 åren kommer 

att se ut. Så ju mer tid vi förlorar de 

två första åren, desto längre tar det innan 

man kommer ut i arbete. Sannolikt är det 

detta som gör att mediantiden för när 

man kommer ut i arbete är 7 år (dvs. 50% 

kommer ut före 7 år och resten behöver 

längre tid). Det är främst kvinnor som 

kommer senare ut på arbetsmarknaden. I 

många länder jobbar ju inte kvinnorna 

utan är hemma och tar hand om barnen, 

säger integrationsministern. 

Etableringspropositionen handlar således 

om de som fått uppehållstillstånd inte om 

dem som är i asylprocessen. Den frågan lig- 

ger på immigrationsministern men sammantaget 

kan man säga att de som är under 20 

år skall gå i skolan precis som alla andra i den 

åldern. Det är det normala och där är det 

kommunen som får ansvara för skolgången. 

Jag har träffat personal från ett HVB-hem för 

ensamkommande barn och de oroar sig för 

hur dessa ungdomar skall kunna få lägenhet 

när de fyller 18 år. Vad säger du om det? 

– Ja här gäller samma villkor som för andra 

ungdomar. Det fi nns ju ingen egen politik 

som säger att en 19 åring som bor i ett familjehem 

skall ha företräde till egen bostad 

utan de behandlas på samma sätt som alla 

andra som söker eget boende. Men samtidigt 

kan jag förstå att det fi nns ett stort 

behov hos ensamkommande barn att få 

ett eget boende säger Nyamko Saboni. 

I propositionen läggs sysselsättningsfrågan 

under arbetsförmedlingen medan kommunen 

skall sköta öviga frågor. Hur skall detta 

samordnas? 

– De får samverka, kommunen kommer att 

ha kvar sina skyldigheter och arbetsför- 

medling sina. Vi prövar nu i fyra försökskommuner 

och där har vi inte hittat något 

sådant problem. Vad vi egentligen gör är 

att förtydliga myndigheternas ansvar. Vi säger 

att det är arbetsförmedlingens ansvar 

att se till att den enskilde kommer i jobb. 

Idag är boendet i Sverige väldigt segregerat 

inte minst gäller det var invandrare bor. Hur 

ser du på denna bostadssegregering? 

- Vi kan inte tvinga människor till att bo i särskilda 

områden. Vad jag tycker vi misslyckats 

med är att klargöra villkoren, så att de själva 

kan välja. Jag har inget problem med att 

människor från samma land söker sig till varandra, 

det viktiga är att rörligheten ökar. Att 

man bor i en stadsdel, studerar i en annan 

och bor i en tredje. Nu har vi statistik som visar 

att endast 13 procent av de utrikes födda 

bor i områden som Rosengård, Hammarkullen 

m.fl . Ungefär vart 5 år har 50 procent fl yttat 

ut så det sker en utveckling. Och sannolikt 

är det de som fått arbeten som fl yttar från 

dessa områden, avslutar Nyamko Saboni. 

20 ÅRS VÄNTAN PÅ EN RULLSTOL 


I vintras gjorde MS-sjuke Dimitri sitt livs första 

tur i en rullstol, hemma i byn Chirsova i södra 

Moldavien. För första gången på över 20 år fick 

han komma ut i det fria. 

Det var tack vare Läkarmissionens mobila klinik, 

som regelbundet besöker områden som saknar 

sjukvård, i Europas fattigaste land. 

Om du vill stödja denna behjärtansvärda insats 

– sätt in din gåva på pg. 90 00 21-7. Skriv "mobil 

klinik" på talongen. Tack för att du ställer upp. 

Besöksadress: Siktgatan 8, Vällingby. Telefon: 08-620 02 00 


Tema 

11

Tema 

Estonte, ett asylboende för 

ensam kommande barn i Sundsvall 

Många barn kommer i dag från krigshärjade 

områden i världen för att få en fristad 

i Sverige. Estonte är ett s.k. HVB-hem för 

ungdomar som söker asyl i åldern 14 – 18 

år. Estonte har 20 platser och i Sverige väntar 

idag drygt 300 ungdomar på plats. 

På Estonte bor i dagsläget 20 barn varav 5 

är asylsökande och de övriga är barn som 

fått uppehållstillstånd och väntar på att 

slussas ut i eget boende när de fyllt 18 år. 

Estonte har bara funnits i 2 år och därför är 

omsättningen av barn låg eftersom de 

fl esta kom i rätt ung ålder och inte anses 

kunna bo i eget boende ännu. 

Estonte har 17 anställda och en personal 

fi nns alltid boende i anläggningen på 

natten. Barnen går i skola, en del i grundskolan 

och de äldre i de särskilda gymnasieskolorna 

för invandrare. En del barn är 

analfabeter när de kommer, andra har 

kunskaper som gott och väl motsvarar 

vad de bästa svenska barnen har i motsvarande 

ålder. Barnen har gode män till 

de är 18 år. Barnen på Estonte kommer 

från Irak, Afghanistan, Indonesien, Somalia, 

Nigeria, Uzbekistan för att nämna 

några. De har således inget gemensamt 

språk och engelskan är således inte ett 

alternativ. Men de utvecklar vad personalen 

kallar ”Estontespråket”- en blandning 

av svenska och deras egna språk som gör 

att barnen förstår varandra tämligen bra 

även om personalen inte hänger med i 

det egetkomponerade språket. 

Rotary Norden träffade samordnare Anita 

Ångström och Peter Falgén för ett samtal 

kring Estontes verksamhet och integration 

av ensamkommande barn. 

Hur ser ni på integrationspolitiken vilka för 

och nackdelar ser ni i dagsläget? 

- En fördel är att det fi nns en solidaritet 

som vi i Sverige visar dessa barn med åtgärder 

som vi här på Estonte kan ge. Men 

samtidigt fi nns det ett stort förläggningsproblem. 

Tillgången på lägenheter är både 

på grund av marknadssituationen och 

kommunens brist på åtgärder prekär. Barnen 

skall ju ta egna initiativ och skaffa ett 


Anita Ångström och Peter Falgén verksamma vid Estonte i Sundsvall. 

eget boende när de fyllt 18 år och går över 

till Migrationsverkets ansvarsområde. Ofta 

blir det då förläggningsboende istället för 

egen lägenhet vilket inte är ägnat att underlätta 

integrationen säger Peter Falgén. 

Hur ser ungdomarna på sin framtid? 

- De fl esta är ambitiösa och vill något med 

sin skolgång. Men de saknar vårdnadshavare 

och språket. De hamnar i underläge. 

Några är analfabeter, har möjligen gått en 

kortare tid i koranskola. Medan andra har 

motsvarande svensk grundskolekompetens 

och klarar av IVIK (invandrarskolan på 

gymnasienivå), säger Anita Ångström. 

- Det man kan känna oro inför är att besparingarna 

idag går ut över de särskilda 

inskolningsklasser som vi haft, säger 

Peter Falgén. 

Många oroas för sin framtid innan de får 

ett besked om uppehållstillstånd. Men när 

de väl fått det så uppstår en ny problembild. 

Man skall anpassa sig till det nya läget 

– man skall vara kvar i Sverige, skaffa en 

egen framtid med allt vad det innebär. I 

det läget förstärks ofta tankarna på att få 

återförenas med de anhöriga som fi nns 

kvar i hemlandet. Man börjar fundera över 

hur man skall få hit sina föräldrar eller 

andra anhöriga. 

- Barnen har inga yrkeskarriärdrömmar. 

Allt är för nytt och ovant för att de skall se 

sina möjligheter, fortsätter Anita Ångström. 

Bara detta att man får gå gratis i 

skolan, att man får mat där var nyheter för 

dem. Och vi måste hela tiden fylla på med 

kunskap för att få dem att kunna identifi era 

vad demokrati innebär. 

Hur är de ekonomiska villkoren för vården av 

dessa barn? 

- Asylsökande barn har rätt till en dagersättning 

på 71 kronor/dag men när de 

bor på ett HVB-hem som Estonte reduceras 

ersättningen till 24 kronor/dag och 

då skall de också klara sina klädbehov 

inom den ramen. Busskort till skolan får 

de av kommunen och vi måste självklart 

hjälpa till med klädinköp ibland, säger 

Anita Ångström. 

När de väl fått uppehållstillstånd får de 

studiebidrag på 1050 Kronor/månad av

CSN plus ett extra bidrag på 850 kronor 

eftersom de saknar föräldrar i närområdet. 

Detta under förutsättning att de faktiskt 

studerar. 

Ett ensamkommande barn behöver mycket 

stöd och omvårdnad. Har ni någon uppfattning 

om vad kostnaden är? 

- Vi är 17 personal, och vi har platser för 20 

barn. Vi får återsöka 1900 kronor per barn 

och dygn från staten som är deras andel i 

fi nansieringen men hur mycket den faktiska 

kostnaden är vet jag inte, det är inte 

mitt bord säger Anita Ångström. 

- Men låt oss inte hymla, säger Peter Falgén. 

Det kostar mycket pengar att hjälpa 

dessa barn och vi måste kunna prata klartext 

om detta för att bringa reda i alla de 

spekulationer som fi nns kring kostnadsbilden, 

fortsätter Peter. 

Det är enbart fyra ungdomar som lämnat 

Estonte under de två år vi verkat. Det var 

asylsökande som fyllt 18 år. Med lite tur 

kan de få ett hyreskontrakt på den öppna 

marknaden. Personalen menar att det 

känns som de lämnas lite väl ensamma i 

det läget. Erfarenheten ger vid handen att 

det skulle behövas mobila team som kunde 

besöka dem och hjälpa dem med integration, 

arbete m.m. utan att för den skull 

riskera att bidra till en institutionaliserande 

miljö för ungdomarna. 

Är det något som ni skulle vilja att politikerna 

tog tag i? 

– Ja vi skulle vilja se betydligt kortare 

handläggningstider av asylärenden för 

barn. Följsammare utredningar som har 

ett slut och inte sträcker sig över fl era år 

säger Anita Ångström. Man måste tidigare 

klargöra för de som inte får uppehållstillstånd 

att de skall återförvisas. Som det är 

nu får de gå och vänta som halva människor, 

inget personnummer och utestängda 

för samhällets tjänster i övrig. 


Your meeting place for 

ß Funding 

ß Donated goods 

ß Matching Grant 

partners 

ß Model projects 

ß Volunteers 

Connect with 

projects worldwide 

www.rotary.org/projectlink 


Tema 

13

Tema 

Vellykket import 

-Danuta er utrolig dyktig, sier man. 

-Danuta er for selvstendig, sier noen. 

-Danuta krever bare kvalitet, sier andre. 

Danuta er sånn - og mye mere. Hennes fulle 

navn er Danuta Kozon, hun er en av mange 

som Norge har fått fra Polen, og hun gleder 

mange i sitt nye hjemland med sin musikalske 

gjerning. Hun har for eksempel løftet de 

mange sommerkonsertene i Drøbak kirke 

opp på et nasjonalt plan, med blant andre 

Arve Tellefsen som begeistret deltager, hun 

har mottatt Frogn kommunes kulturpris, og 

akkurat nå slåss hun for nytt fl ygel til den 

vakre lille kirken ved Oslofjorden. 

-Og det skal bare de aller beste få lov til å 

spille på, sier Danuta bestemt. Det er langt 

frem økonomisk. Men hun har lært seg sponsingens 

hemmeligheter og er optimist. 

-Jeg gikk til kommunens daværende kultursjef 

Olav Sandsmark (Drøbak Rk, red. 

anm.) med en del idéer, jeg hadde godkjent 

musikalsk utdannelse fra Warzsawa 

og studerte ved Musikkhøyskolen i Oslo. 

Etter litt betenkningstid sa han: -Du skal få 

ti tusen kroner. Kan du arrangere ti kirkekonserter 

for dem? 

Det er noen år siden, men likevel. Ti konserter! 

Men det gikk, med hjelp av studentkolleger 

og andre jeg kjente. Siden har det vokst. 

Nå har vi holdt på i 16 år, sier Danuta Kozon. 

Den gang hun skulle ut i det norske arbeidslivet, 

var det stort behov for organister. 

Det var mange stillinger å velge blant. 

Hun valgte Drøbak. En liten og vakker kirke 

med et dårlig orgel. Nettopp et sted for en 

liten polsk kvinne med stort pågangsmot. 

Her kunne mye gjøres. 

Danuta har vært organist, kordirigent (”Den 

menneskelige stemme er et vidunderlig in- 


Danuta Kozon: mangfoldig musikalsk import. (Foto: Ole Endresen, Oppegård Rk.) 

strument”), konsertarrangør, kantor (”Johann 

Sebastian Bach var kantor i Leipzig”) og står i 

det hele sentralt i kirkemusikken i distriktet. 

Gift er hun naturligvis, med en jazzgitarist 

(”Nei, vi spiller ikke mye sammen”). 

Hun er en av mange som har tatt reisen fra 

Polen til Norge, og gitt glede og inspirasjon 

til sine nye landsmenn, Sterk og selvsten- 

dig. Det gamle kirkeorgelet er forlengst 

skiftet ut med et nytt, levert av en av Europas 

fremste orgelbyggere. Flygel, sommerkonserter 

og fl ere opplevelser er på vei. 

-Jeg har gått på et tre timers kurs i sponsing. 

Bruker det for alt det er verd! 

Av Øystein Øystå

People are all diff erent. 

When you want 

to reach them 

you have to do it 

in their terms... 

Hansaprint on Pohjoismaiden suurin 

painotalo ja Itämeren alueen johtava 

markkinointiviestinnän kokonaisratkaisuihin 

erikoistunut palveluyhtiö. 

Hansaprintin eri liiketoimintayksiköt 

muodostavat yli 1000 graafi sen alan 

ammattilaisen kokonaisuuden, joka 

keskittyy markkinointiviestinnän paino- 

ja logistiikkapalvelujen ja niitä 

tukevien e-mediaratkaisujen kehittämiseen. 

www.hansaprint.fi

Sverige 

U-fonden kan verka bland världens 

behövande tack vare Dina bidrag 

Alla skolbarn i Arad erbjuds fl uorsköljning, genom ett projekt initierat av Mölndals Rk, något som sannolikt 

ger dessa barn den bästa tandstatusen i hela Rumänien. 

Svenska Rotarianers Fond för Internationellt 

Utvecklingsarbete har verkat i 40 år 

och bidragit till att lindra nöden i världens 

fattigaste länder. Fonden kom till som en 

följd av att dåvarande distriktsguvernörer 

insåg, att Rotary inte uteslutande kunde 

ägna sig åt ungdomsutbyte och stipendieverksamhet 

på universitetsnivå, medan 

biståndsorganisationer som Rädda Barnen, 

Röda Korset, IM och Svenska Kyrkan 

gjorde aktiva hjälpinsatser i den tidens utvecklingsländer. 

Svenska Rotaryrådets styrelse fann 1968, 

att det var dags för Rotary att gå från ord 

till handling och aktivt börja erbjuda stödinsatser 

till människor i utsatta områden i 

världen. Initiativtagare var DG i det södra 

distriktet, Carl-Herman Hjortsjö, Lund Rk 

som i ett engagerat anförande på SRR:s 

årsmöte 1967 fi ck sina kolleger med på 

tanken att skapa ett biståndsprojekt med 

uppgift att öka kunskapsnivån i u-länder 

genom att sända ut fackmän med god pedagogisk 

förmåga. 

Om Rotary som organisation, menade 

Hjortsjö, inte kunde införliva internationellt 

hjälparbete i sin verksamhet så fi ck 

Rotary förbli en angenäm sammanslutning 

av goda vänner, som träffades vid 

lunchbordet en gång i veckan och lyssnade 

på trevliga föredrag över aktuella problem. 

Det behövde i sig inte vara dåligt det 

heller, menade Hjortsjö, men Rotary kan 


inte ta ett moraliskt ansvar för ett sådant 

beslut utan bör i stället fundera över vilken 

slags hjälp organisationen ska erbjuda behövande 

länder. 

En skänkt kopp kaffe 

U-fonden är sedan starten ett multidistriktsprojekt, 

vilket innebär, att det är alla svenska 

rotarianers angelägenhet. Ekonomin bygger 

alltsedan början på enskilda rotarianers 

engagemang och bidrag. Hjortsjö lanserade 

i sitt anförande idén, att alla Sveriges rotarianer 

under 15 veckor skulle skänka värdet 

av en kopp kaffe till fonden. Han beräknade, 

att en sådan insats skulle ge 250 000 kronor. 

Motsvarande insats skulle i dag, om en kopp 

kaffe värderas till 10 kronor, ge 4,5 miljoner. 

Eller uttryckt på annat sätt en gåva om 150 

kr per rotarian och år. 

Så småningom föddes idén om att låta 

försäljning av jul- och korrespondenskort 

till rotarianer bli den stabila inkomstkällan 

för verksamheten. Motiven 

till korten har alltid tillhandhållits av välvilliga 

konstnärer utan kostnad för Rotary. 

Fondens enda kostnad är tryckning 

och frakt. Förra året sålde U-fonden över 

75 000 julkort. Min dröm är att varje 

svensk rotarian köper en bunt om 15 jul- 

eller korrespondenskort av U-fonden. En 

bunt kostar i år 100 kronor och billigare 

julkort med motsvarande kvalitet står 

knappast att fi nna. 

Jag drömmer även om att alla landets tio 

distrikt ska anslå ett bidrag till U-fonden. 

Fem eller tio kronor per medlem skulle avsevärt 

öka våra möjligheter att ge behövande 

i utsatta länder hjälp till självhjälp. 

U-fondens styrelse sänder i början av rotaryåret 

ut erbjudande att köpa jul- och 

korrespondenskort till alla landets klubbpresidenter. 

Med erbjudandet följer ett 

beställningsformulär. Fråga efter det och 

gör Din beställning. 

18 miljoner fördelade 

U-fonden har sedan starten 1968 fördelat 

över 18 miljoner kr till olika projekt. Stöd ges 

till den eller dem som vill göra en insats i ett 

utvecklingsland. Det rör sig mestadels om 

verksamheter inom utbildnings- och hälsovårdsområdena. 

Styrelsen har ett mycket 

starkt önskemål om att en rotaryklubb ska 

garantera att projektet är seriöst och genomförbart. 

Det är inte nödvändigt, att klubben 

lämnar ekonomiskt bidrag till projektet. 

U-fonden har givetvis intet att invända om 

även klubben går in som bidragsgivare. Ett 

av våra kännetecken är, att handläggningstiden 

är extremt kort. Vi sammanträder tre 

gånger på hösten och fyra gånger på våren 

vilket betyder, att ansökningar sällan ligger 

längre än sex veckor. 

Bland projekt som fått bidrag de senast 

åren ska nämnas: 

Utrustning av barnhem i Lettland. 

Stöd till föräldralösa barn i Uganda i ett 

projekt som även stötts av The Rotary 

Foundation. 

Anskaffning av sjukvårdsutrustning i Kenya 

i samarbete med Rotarys Läkarbank. 

Stöd har också getts till profylaktiskt tandvårdsprojekt 

i Rumänien med barn som 

målgrupp. 

Det ska i sammanhanget påpekas, att fonden 

inte fördelar stipendier i traditionell 

bemärkelse och inte heller lämnar bidrag 

till svenska ungdomars studieresor och till 

projekt- och examensarbeten, för så vitt 

det inte handlar om en arbetsinsats, som 

utförs på platsen och som kommer invånarna 

i u-landet direkt till nytta. 

Lennart Jonéus

SFI – elever på båtutfl ykt med Nynäshamns Rk 

Den 3 juni lämnade nästan 50 elever och 

lärare SFI-undervisningen på Nynäshamns 

KompetensCentrum för att ge sig ut på 

böljan den blå och förlägga studierna till 

vår vackra skärgård. Eleverna kommer från 

Polen, Ryssland, Chile, Nigeria, Marocko, 

Somalia, Irak, Thailand, Island och kämpar 

nu med att lära sig det svenska språket 

utifrån väldigt olika förutsättningar. 

Initiativet kom från Nynäshamns Rk, som 

ville göra en social insats genom att skapa 

ett annorlunda möte mellan svenskar och 

invandrare. 

Livlig båttrafi k 

Tyvärr var inte vädret det bästa. Gråmulet 

och en kall nordan härskade vid starten och 

efter en stund kom regnet. Humöret var 

ändå på topp och förväntningarna var stora. 

Till förfogande fanns 5 segelbåtar och en 

snabbgående motorbåt, som fi ck göra några 

extraturer för att få eleverna ut till den ö, 

som var resmålet. Rotarianerna bjöds på en 

irakisk buffé med rätter som skulle ha slagit 

25- årsjubileum och stipendieutdelningar 

i Falsterbo-Skytts Rk. Falsterbo-Skytts Rk 

chartrades den 30 mars 1984. Drivkraften 

bakom bildandet var klubbens förste president 

Allan Palmkvist med starkt stöd av 

dåvarande DGE Kjell Magnusson. 

För att celebrera 25- årsjubileet anordnades 

den 30 maj 2009 en fest på Hantverksgården 

i Vellinge som också är klubbens 

ordinarie mötesplats. Vid jubileumsfesten 

deltog ca 70 personer från den egna klubben 

och moderklubben Falsterbo-Vellinge. 

Inbjudna hedersgäster var DGE Leif Mazzetti-Nissen 

med hustru Lena, förre DG 

m.m. m.m. Kjell Magnusson, presidenten i 

Falsterbo-Vellinge Rk Karin Lönnergård- 

Grevendahl samt presidenten i Falsterbo- 

Vellinge IWC Gunvor Nordholm-Månsson. 

Flera PHF 

Den formella delen av kvällen inleddes 

som sig bör med välkomsttal av klubbpresidenten 

Lars Berg, diverse välgångstal etc. 

av hedersgästerna m.fl . samt överlämnande 

av diverse gåvor. I samband med detta 

Stefan Bokfors ger goda råd till Aweis från Somalia ( foto: Lotta Stegmar). 

den bästa gourmetrestaurang. Det var elevernas 

sätt att tacka för skärgårdsutfl ykten. 

Flera av deltagarna hade aldrig tidigare varit 

ute på öppet vatten. Tillbaka i skolbänken 

håller eleverna på att sammanställa 

bilder och skriva en berättelse om sina upplevelser. 

Fortsättning följer. 

Vår uppmaning till andra rotarianer är att 

Jubileum och stipendieutdelningar 

fi ck klubben bl. a. motta en ny presidentklubba 

som gåva från ”systerklubben” Falsterbo-Vellinge 

som Karin Lönnergård 

Presidenten Lars Berg, stipendiaterna Annie 

Göransson och Mikaela Brinte, inkommande presidenten 

Jan Grevendahl samt presidenten i Falsterbo-Vellinge 

Rk Karin Lönnergård-Grevendahl 

(Foto Monica Berg) 

överlämnade och som egenhändigt tillverkats 

av klubbmedlemmen Lars Ewers. 

Därefter utdelades en PHF till klubbens 

mångårige klubbmästare Lars Holger Nilsson 

som även på ett förtjänstfullt sätt lett 

jubileumskommitténs arbete. Tidigare un- 

kontakta ortens SFI-undervisning och erbjuda 

samarbete eller bara höra efter vad 

klubben kan hjälpa till med. Det ger så 

mycket för alla parter. 

Nynäshamns Rk 

Odd Andersson 

der året hade även klubbens kassör Nils 

Öhman tilldelats en PHF för mångårigt och 

förtjänstfullt arbete i klubben. 

I samband med klubbens presidentskifte 

den 24 juni i Skanörs Rådhus utdelades 

årets kultur- och idrottsstipendier till ungdomar 

i Vellinge kommun. Av ett tjugotal 

sökande utsågs Mikaela Brinte till mottagare 

av kulturstipendiet för fortsatt utveckling 

inom dans- och artistområdet. 

Annie Göransson fi ck motta idrottsstipendiet 

för fortsatt utveckling av sitt 

tennisspel i USA. Stipendiesumman var på 

vardera 5 000 kronor. 

Vid presidentskiftet utdelades verksamhetsårets 

tredje PHF till Lasse Berg för 

mångårigt förtjänstfullt arbete för klubben. 

Inom parantes kan nämnas att Lasse 

Bergs svärfar är klubbens grundare och 

förste president Allan Palmkvist. 

Lars Berg 

President 2008-09 


Sverige 

17

Sverige 

Köpings Rk: s projekt 

”Bra kamrat i skolan” 

Köping Rk:s projekt ”Bra kamrat i skolan” 

premierades med 25 000 kronor i kategorin 

Trygghet när Sparbanken Västra Mälardalen 

den 28 maj 2009 delade ut 1 miljon 

kronor till regionala projekt. 

Vårt skolprojekt har varit mycket lyckat 

och uppskattat hos såväl elever och föräldrar 

som lärare och övrig skolpersonal. 

Vi vill därför gärna fortsätta att stödja skolan 

i arbetet mot våld, mobbning och rasism. 

Med sparbankens utmärkelse och 

ekonomiska bidrag har vi säkerställt att vi 

kan fortsätta med projektet även läsåret 

2009/2010 säger Anders Montelius, ansvarig 

för klubbens projektfond. 

Omfattande stipendier 

Vid skolavslutningen i början av juni delade 

Köpings Rk för tredje året ut diplom och stipendier 

på 500 kronor till 46 elever inom 

Köpings kommun, som utsetts till ”Bra kamrat 

i skolan” i årskurs 7 – 9 vid Karlbergsskolan, 

Malmaskolan och Scheeleskolan. 

Köpings RK vill stödja skolans personal i 

det viktiga arbetet att tillsammans med 

eleverna skapa en bra atmosfär i skolan. Vi 

vill uppmuntra och premiera bra kamrat- 

PHF i Mölndal-Fässbergs Rk 

President Jarl Bennis fäster PHF-medaljen på 

Bengt Adolfssons skjorta. 

Mölndal-Fässbergs Rk hedrade sin medlem 

Bengt Adolfsson med en Paul Harris 

Fellow medalj med tre safi rer för hans förmåga 

att skapa och genomföra projekt 

som inbringat stora summor för Rotarys 

målsättning att bidra till utrotningen av 

fattigdom, analfabetism samt svåra sjuk- 


Ink. President Dan Sederowsky med ett antal lyckliga stipendiemottagare från Scheeleskolan i Köping 

(foto: Göran Nilsson). 

skap och motverka våld, mobbning och 

rasism. Genom att visa på goda exempel 

och lyfta fram goda förebilder vill Rotary 

verka för en positiv utveckling i skolan och 

i samhället. Juryn som utsett ”Bra kamrat” i 

respektive skola har bestått av elevrepresentanter 

och lärare. 

Bedömningen har utgått från att eleven 

under läsåret 2008/2009: 

domar som polio och malaria. 

När Bengt fyllde 70 år uppmuntrade han 

alla att skänka en slant öronmärkt för ett 

barnhem i Rumänien. Detta gav barnhemmet 

över 14 000 kronor. En jazzkonsert, har 

blivit en årlig attraktion som hjälpt Rotarys 

hjälpverksamhet med c:a 275 000. Bengt 

har också under de senaste 12 åren varit 

en av de mest drivande krafterna när det 

gäller Rotarys Travdag som har genomförs 

»Vinresor 

- skött sitt skolarbete väl 

- spridit glädje omkring sig 

- varit hjälpsam 

- arbetat för allas lika värde och sist men 

inte minst 

- varit en bra kamrat 

Dan Sederowsky 

gemensamt av de tre Mölndalsklubbarna 

och har givit sammanlagt 900 000 kr. 

Genom Bengt har Mölndal-Fässberg Rk 

också startat ett samarbete med Pingstkyrkan 

Second Hand för att hjälpa de handikappade 

barnen på ett barnhem i Oradea 

Rumänien till en drägligare tillvaro. 

Allan Petrusson 

Mölndal-Fässberg Rk 

Res med Sten G. Svenhage till vinområden i Tyskland, Frankrike, 

Italien, Sydafrika & Kina i vinets, matens och kulturens tecken. 

Ring eller faxa +46 (0) 532-161 58 • sten.g. svenhage@vinsten.se 

Av Munskänkarna “Rekommenderade resor” • www.vinsten.se

Matdags i skogen 

Beröm till Åstorps Rk för skoldag 

I syfte att skapa förutsättningar för kommunens 

samtliga elever i 6:e klass att bara träffas 

och umgås under trivsamma former tog 

klubben kontakt med skolorna och presenterade 

ett förslag till en gemensam studiedag 

på Söderåsen, när naturen är som fi - 

nast. På plats i skogen och på tävlingsarenan 

fanns i god tid nästan halva klubben. Många 

rotarianer hade sällskap av anhöriga som 

alla med liv och lust tog sig an de uppgifter 

ART-träning i Backa 

Den 26 juni överlämnade Göteborg-Backas 

president, Lisbeth Torring, en check på 

20 000 till SDF Backa som stöd i sitt ARTprojekt. 

ART står för Aggression Replacement 

Training. ART-projektet i Backa syftar 

till att stötta ungdomar för att bli bättre på 

att hantera sina aggressiva känslor och 

fungera ihop med sin sociala omgivning. 

Forskning har visat att det fi nns ett samband 

mellan olika typer av aggressivt beteende 

och kriminalitet. ART-utbildningen 

består av 3 delar: 

1. Färdighetsträning - den sociala färdighetsträningen 

tränas i lektionsform en 

gång i veckan och ute i den dagliga verksamheten 

fl era gånger om dagen. 

2. Ilskekontrollträning - handlar om att lära 

sig självbehärskning och då inte minst att 

få kontroll på onödiga vredesutbrott och 

våldsamma handlingar. Man försöker därför 

lära eleverna att det fi nns alternativ till 

de beteenden som kan leda till större kon- 

som blev tilldelade. Och på en pall vid en 

kontroll med fantastisk utsikt över bygden 

satt minsann klubbens nestor, PDG Per-Arne 

Nilsson, som vanligt med ungdomlig 

glimt i ögonen. Inte många som tänkte på 

en ålderskillnad på 72 år till eleverna. 

Många tävlingsinslag 

Arrangemanget medförde att elever och 

även lärare fi ck en chans att träffas och ut- 

fl ikter. Till exempel kunna uttrycka missnöje 

utan att tappa självbehärskningen. 

3. Moralträning - handlar om vad eleven 

har för värderingar i olika etiska och mora- 

veckla kamratskapet under trevliga former. 

De totalt 220 eleverna delades upp i 20 mixade 

grupper och fi ck prova på olika fysiska 

aktiviteter vid ridanläggningen, samt gå en 

tipsrunda i skogen runt Tingvalla. Stövelkastning, 

dragkamp och stafett var andra inslag 

under dagen. Gruppernas engagemang och 

fokus på att lösa uppgifterna varierade också. 

Men alla hade roligt. Och alla blev hungriga. 

Så vilken tur att klubben hade riggat ett militärt 

fältkök, där varm nylagad mat serverades 

på ett sätt som få elever tidigare hade upplevt. 

Den befarade otåligheten hos 12-åringar 

uteblev, och stämningen var god trots 

ganska långa köer. 

Efter avslutade aktiviteter var det dags för 

prisutdelning. Presentkort hos Familia och 

Thell´s Bokhandel samt biobiljetter delades 

ut till vinnarna. En Sony Walkman lottades 

ut på de namnbrickor som eleverna 

bar, vilket var ett smart sätt at samla in 

brickorna inför kommande aktiviteter. 

Ett fl ertal tackkort har inkommit från elever 

och lärare. De beskriver en fi nt organiserad 

dag med nöjda deltagare. Tacket vidarebefordras 

framför allt till Britt Jönsson, Ulrika 

Stengaard-Olsson och Maths Fransson som 

varit de som hållit ihop hela planeringen. 

Rotaryklubben har under året samlat in pengar som överlämnades till SDF Backas chef för kultur fritid, 

Kent Turnefelt. 

liska frågor. Framförallt tränas man i att 

visa omsorg och respekt för varandra. 

Bert Olsson, Göteborg- Backa Rk 


Sverige 

19

Sverige 

19 :e resan Österut 

Resan gick med buss till Litauen för att 

hjälpa och stödja barn som har det svårt. 

Initiativtagaren och eldsjälen Millert Wiberg, 

Örebro Engelbrekt Rk, tog oss med till 

ett barnhem i Elektrenai, nära gränsen till 

Vitryssland. Barnhemmet var tidigare daghem 

till en närbelägen Kolchos och hade 

efter frigörelsen blivit barnhem. En fantastisk 

personal gjorde vad de kunde för att 

ge de 30 barnen ”hemkänsla” men mycket 

fattades. Det kändes bra att få lämna över 

sådant som de behövde som Örebro Engelbrekt 

och Mosjö klubbarna och inte minst 

elever i en skola i Örebro samlat ihop. Inte 

för att vi förstod varandras språk men tindrande 

barnaögon var tillräckligt för att det 

skulle kännas varmt inombords. Nästa år 

blir det den 20:e resan även denna gång till 

Litauen för Millert och hans vapendragare. 

De baltiska staterna ligger avståndsmässigt 

nära men i tiden långt efter vår mo- 

Helsingborgs-Råå-Ramlösa Rks president 

Lars Strömberg överlämnade den 29 juni en 

check på SEK 30 000 till Stiftelsen Läkarbankens 

ordförande Kjell-Åke Åkesson för att 

stödja Läkarbankens viktiga arbete i Kenya 

Tanzania, Etiopien och Zambia. 

– Läkarbanken fokuserar en del av sitt arbete 

på att informera de nyblivna kenyanska 

mödrarna om hur de bäst skall sköta 

sina barn och därmed få ner den stora bar- 


Lasten lossas 

derna tillvaro, särskilt på landsbygden. Anledning 

till att vara med i Rotary blir allt 

mer självklar efter att ha haft förmånen att 

Pengar till Läkarbanken 

från Helsingborg-Råå-Ramlösa Rk 

Kjell-Åke Åkesson mottager checken från Jack Lindgren då ink.president i klubben och Lars Strömberg 

då acting president i klubben. 

nadödligheten. Insatsen med det ordinarie 

sjukvårds- och tandvårdsarbetet fortsätter 

som vanligt, berättar Kjell-Åke Åkesson. 

Kjell-Åke tackade klubben för det generösa 

bidraget och hoppades att många andra 

rotaryklubbar skall följa Helsingborg-Råå- 

Ramlösa Rk:s initiativ att ge bort sådan här 

stora, fi na checkar med rikligt innehåll. 

Henrik Skiöldebrand, 

Helsingborg-Råå-Ramlösa Rk 

få följa med. Tack Millert med fl era. 

Gertrud Ahlbeck, Örebro Wadköping Rk

Ännu ett träd till Nyköpings kommun 

Diplomet överlämnas vid det nyplanterade trädet under överinseende av prisets instiftare Ulf Zettersten 

och den förste mottagaren Ingemar Linné, som dessutom fått äran att ge namn åt det åtråvärda priset 

(foto: Anders Sundby). 

För fjärde året i rad överlämnade Nyköping 

Öster Rk ett träd till Nyköpings kommun. 

Trädet, en hybridoxel, Sorbus thuringiaca, 

fi nns nu att beskåda i parken Mjölkkannan 

Ystad-Tornväktaren 

Rk 25 år 

Gratulanterna var många när klubben fi - 

rade sitt jubileum med en festmiddag i 

Ystad. Gåvorna gick i de fl esta fall till Rotarys 

Läkarbank. Bland deltagarna märktes 

charterpresidenten Edvard Solli och DG 

Lars Danielson. På jubileumsfesten tilldelades 

medlemmen Bo-Thomas Nilsson en 

Söderköpings Rk jubilerar 

och donerar 

Söderköpings RK, som fi rar fyrtioårsjubileum 

i år, har med anledning av jubileet 

givit ett bidrag till Rotarys Läkarbank på 

tjugofemtusen kronor. Två av de allra fl itigaste 

föredragshållare, Leif Vindevåg tidigare 

utredningschef på Stockholmsbörsen 

och James O. C Jonah, f.d biträdande generalsekreterare 

i FN, utsågs också till hedersmedlemmar 

i klubben. 

Ulla Hasselqvist 

vid Fruängskällan i Nyköping och presenterades 

vid en enkel ceremoni under överinseende 

av klubbens president Bo Söderling 

och mottagaren Lars Henrik Johansson. 

”Paul Harris Fellow” för sina förtjänstfulla 

insatser inom Rotarys ungdomsutbyte. Rotaryklubben 

är också, tillsammans med 

Ystads båda andra rotaryklubbar, Lions 

och kommunens fältgrupp, verksam i Antidroggruppen 

i Ystad. 

Carl-Peter Hellberg 

Bo-Thomas Nilsson fl ankeras av presidenten Carl- 

Peter Hellberg och DG Lars Danielson. 

Klubben vill på det viset uppmärksamma 

de medlemmar, som genom sitt deltagande 

och aktiva engagemang i klubbens aktiviteter 

bidrar till att man kan leva upp till 

Rotarys motto; Osjälviskt tjänande. Därför 

har klubben instiftat ett pris; Ingemar Linnés 

pris, som delas ut en gång per år till 

den klubbmedlem som haft särskilt högt 

deltagande i klubbens aktiviteter. I samband 

med utdelningen av själva priset, 

som är ett snyggt inramat diplom, överlämnas 

trädet till kommunen för att pryda 

någon lämplig plats, där det samtidigt tjänar 

syftet bidra till en grönare stad. 

Den förste som fi ck motta priset var Ingemar 

Linné själv, som under många år varit ett föredöme 

för klubben genom sin 100-procentiga 

närvaro. Övriga medlemmar som förärats 

priset är Anders Sundby, Sture Wärn och 

nu senast Lars Henrik Johansson. 

Anders Sundby 


Sverige 

21

Sverige 

Lunch med landshövding i högform 

Om man söker på Google efter ”Björn Eriksson 

landshövding” får man mer än 17000 

träffar. De handlar om kommunikation och 

synlighet i media. Alla östgötar har på något 

sätt kommit i kontakt med landshövdingen 

under de nu tretton åren i ämbetet. 

Den sista augusti är det obevekligen slut 

(efter förlängningar utöver normal praxis) 

och Björn Eriksson har ägnat våren och försommaren 

åt att tillsammans med hustru 

Helena besöka länets alla kommuner för 

att tacka för sig (och hyllas!) 

Han gjorde ett nedslag vid klubbens 

lunchmöte i tisdags för att berätta vad en 

landshövding gör. Precis som vi har vant 

oss vid blev det ett blixtrande kåseri med 

många tillbakablickar från en ung civilekonoms 

väg från tjänsteman (nåja, till sist 

budgetchef!) hos Gunnar Sträng på Finansen 

till superprofessionell ämbetsman i 

Sverige och Europa. Här är något för oss 

kalenderbitare: 

Tung meritlista 

Först Generaltulldirektör, chef för Tullverket 

och Kustbevakningen, samt rikspolischef. 

President för Interpol och World Customs 

Organization. Och sedan 1996 

landshövding, ett ämbete som han enligt 

egen utsago inte hade förutsättningarna 

för; av tradition bör man antingen vara 

före detta politiker eller jurist och Björn Eriksson 

har alltid dragit en gränslinje mellan 

tjänstemannarollen och politiken, även 

om det ibland har varit svårt. 

Efter den tämligen anonyma tiden i fi nansen, 

”man skulle smälta in i tapeten”, blev 

verkligheten en annan när Björn stod som 

chef för 4000 anställda i Tullverket. Han insåg 

behovet att bli medial. Tidigare var han 

rädd för journalister men nu vände han sig 

direkt till en gammal erfaren sådan och 

tvingade på honom ett långt och inspirerat 

anförande tills han blev avbruten med 

frågan: ”Vad har du för NYHET?” Björn insåg 

alltså snabbt att det inte räcker med 

en vision utan den måste kommuniceras 

direkt från verkligheten med ett nyhetsvärde 

eller i varje fall med SPETS. 

Som nybliven landshövding tog Björn skadan 

igen efter femton år av tystnad och lät 

det gå ut över Östgötarna, något som han 

ber om ursäkt för. Han hade redan från 


Landshövding Björn Eriksson och president Sune Pettersson Motala 

Göta Kanal Rk (foto: Jan Olof Wallin). 

början två visioner som landshövding. Den 

ena var att sätta Östergötland på kartan, 

den andra att sätta den enskilde östgöten 

i centrum. Han reste runt i bygderna, träffade 

folk och talade. Och man lyssnade! Nu 

gällde det bara att lura Östgötarna att läsa 

också, till exempel den profi lplan över de 

kommande åren som tagits fram. 

En fl itig resenär 

Landshövdingen har för många kommit 

att framstå som den ständige resenären 

som invigningstalar och klipper band (det 

lär röra sig om cirka 4000 sådana) men allt 

detta har stärkt nätverket ”Den Vanlige 

Östgöten”. De viktiga frågor som Björn Eriksson 

har valt att sätta fokus på är bland 

annat landsbygdsutveckling, regional infrastruktur, 

integration, arbetsmarknadsfrågor, 

kultur och turism. En viktig uppgift 

är också att samordna den statliga verksamheten 

i länet. 

Ibland kan balansen vara knepig. Landshövdingen 

är visserligen regeringens högsta 

företrädare, men mycket handlar om 

att driva ibland tuffa synpunkter från länet 

till statsråden i Stockholm. ”Det är inte alltid 

jag tas emot med vågen i Regeringskansliet” 

Samtidigt ska han på hemmaplan 

se till att lagar, författningar och bestämmelser 

följs. Här är det ibland svårt att prio- 

ritera och det är en tillgång med civilkurage. 

Skulle man slaviskt följa allt som sägs i 

Stockholm skulle jobbet bli omöjligt, men 

som chef för Länsstyrelsen har man ju faktiskt 

tillgång till 300 medarbetare, även om 

chefen hela tiden har ansvaret. 

Inget enmansjobb 

Stor glädje har Björn haft av sin hustru Helena, 

inte bara som trädgårdsarbetare och 

Musa utan som värdinna på Slottet och 

medrepresentant på resor och begivenheter. 

Som han gärna framhåller: En maka eller 

make till en landshövding är mycket 

delaktig men tyvärr obetald. Vad Björn nog 

mest kommer att sakna är graden av frihet 

och rätten att få ta för sig. Björn Eriksson 

fi ck en mycket varm applåd av auditoriet 

och vid frågestunden, som inte fi ck handla 

om kommunfrågor, ställdes bara en enda, 

från Göran Orrenius: Du som har levt ett 

helt yrkesliv i ämbetsuniform har du någonsin 

burit landshövdinguniformen? Svaret 

kom snabbt: ”Nej aldrig! Och skälen är 

två: Hamilton och Eckerberg/vars uniformer 

fi nns kvar på Slottet/Den ena är maläten 

och den andra aningen för stor på bredden 

och höjden.” Det får väl duga som ursäkt? 

Göran Malmerius 

Motala Göta Kanal Rk

Stipendier till välförtjänta ungdomar i Kungälv 

Kungälvs Rk delade vid en ceremoni på Fars 

Hatt ut tre stipendier till välförtjänta ungdomar. 

Ett Undomsledarstipendium utdelades 

till Joakim Hermansson, Svenska Missionskyrkans 

Ungdom, som lägger ner ett fantastiskt 

oegennyttigt arbete för hjälp och utveckling 

av våra ungdomar. Motiveringen till 

beslutet är grundat på Joakims stora engagemang 

under många år som tonårsledare för 

ungdomar mellan 13-16 år. Ungdomarna 

träffas under drogfria ordnade former med 

ett meningsfullt och attraktivt innehåll. 

Syftet med stipendiet är att Rotary i Kungälv 

vill stödja och premiera allt det fi ªna 

ideella arbete som dagligen läggs ner av 

alla ungdomsledare i olika föreningar i 

kommunen, vilket överensstämmer med 

Rotarys mål med sin verksamhet. 

Kungälv Rk: s Thomas Thorildstipendium 

i svenska 

Stipendiet tilldelades Sara Hansson, 

Mimers Öst och Anna Backman Mimers 

Hus Öst. Det ska enligt klubbens regler 

Stipendieutdelning i 

Stockholm-Älvsjö Rk 

Elin Söderberg och presidenten Berthold Gustavsson. 

Stockholm-Älvsjö Rk som bildades för ett 

år sedan genom sammanslagning av 

Stockholm-Brännkyrka och Stockholm- 

Högdalens rotaryklubbar genomförde sitt 

första Presidentbyte i Rådhuskällaren på 

Stockholm Stadshus den 15 juni 2009. 

Klubben hade även fått förtroendet att dela 

ut ett stipendium ur Kurt Belfrages Minnesfond 

på 12 000 kronor till Elin Söderberg 

som skall studera till industridesigner vid 

Konsthögskolan i Holbæk i Danmark. 

Axel Isaksson 

Joakim Hermansson, Svenska Missionskyrkans Ungdom, Sara Hansson, Mimers Hus Öst och Anna Backman 

Mimers Hus Väst (foto: Rene Chocron). 

”tilldelas elev i gymnasieskolans avgångsklass 

som bemödat sig om att vårda svenska 

språket i tal och skrift och som visat 

självständighet i sitt sätt att tänka, tala och 

skriva. Stipendiaten utses inom gymnasieskolan 

i Kungälv på sätt som skolledning 

och lärarna i svenska bestämmer.” 

Många förslag till stipendiemottagare vi- 

sar på bredden och kvaliteten på vad ungdomar 

i Kungälv presterar. Många har 

skickat in förslag på kandidater, vilket tydligt 

visar att vi inom kommunen har många 

duktiga ungdomar. 

Rene Chocron, Kungälvs Rk 

Sabamin 

för män med godartad 

prostataförstoring som 

konstaterats av läkare. 

Doseringen är endast 

en kapsel per dag. 


Sverige 

23 

Bioforce_Sabamin_Rotary.indd 1 09-07-03 10.06.01

Sverige 

Värmdö Skeppslags Rk: s Europe Ramble Tour 

Inom Rotary ungdomsutbyte sker årligen 

en rundresa i Europa för utländska utbytesstudenter. 

I år var det 68 förväntansfulla ungdomar i 

åldern 16-19 år som mötte fyra chaperons 

i Malmö för att åka i en buss tillsammans 

med reseledare och chaufför. 

Det blev en fantastisk resa med alla dessa 

härliga ungdomar - vi upplevde både intressanta 

o tankeväckande platser blandat 

med bad i Medelhavet och Europas största 

diskotek! - vi passerade Berlin på väg till 

Krakow och besökte förintelselägret 

Auschwitz-Birkenau, som gav oss alla en 

mycket omskakande upplevelse! - därefter 

blev det Prag med ungdomsdisko i fem våningar, 

jodå, även jag på 59 vårar var på 

dansgolvet fast de yngre ledarna blev mer 

”uppvaktade”. 

Två dagar senare befann vi oss i alperna - 

Sell am Zee - och då besteg vi en näraliggande 

bergstopp, fem timmars uppåtstigning 

och tre timmar tillbaka - gissa om alla 

hade träningsvärk dagen efter. Dagen efter 

tog oss en fi n bussresa ner till Venedig 

- för en hel dag vid stranden följt av en dag 

i staden med gondolfärd! 

Nästa utmaning blev resan över Italien 

över södra alperna för övernattning i Lyon 

på vår färd till Paris - där det blev tre fantastiska 

dagar med bla kabaretbesök, Eiffeltorn 

och god fransk middag! Mätta på 

alla upplevelser började vi nu färden hemåt 

- vi passerade Bryssel för att bese Mani- 

Landvetter – Råda Rk stödjer 

barnhem i Brasilien 

För 5:e gången anordnade Landvetter-Råda 

Rk en föreställning i Mölnlycke Kulturhus 

med en känd artist till förmån för ett 

antal barnhem i Brasilien. 

Den 3:e april uppträdde den populäre ”ståupparen” 

Thomas Pettersson inför fullsatt hus 

och liksom sina föregångare Lill Lindfors, Povel 

Ramel, Sylvia Vrethammar och Lasse Beischer 

helt utan gage. Under drygt 100 minuter 

blev de glada skratten många och 

hjärtliga. Det är inte svårt att ta den öppne 

och härlige Thomas till sitt hjärta. 

Thomas medverkade sedan också i den efterföljande 

sponsorsmiddagen på Råda 


Gruppen framför Eifeltornet i Paris 

ken Piss för att till slut hamna i Wuppertal i 

Tyskland. Detta var vår sista gemensamma 

övernattning och då blev det avskedfest! 

Under hela resan såg vi att ungdomarna 

tog ett allt större ansvar och agerade alltid 

(ja, nästan i alla fall) efter ROTARYS fyra 

regler och vi chaperons kände oss verkligen 

välkomna i denna stora ungdomsgrupp 

- fantastiskt att få se dessa ungdomar 

från världens alla hörn fi nna varandra 

Säteri, det anrika och vackra ställe vid Rådasjön, 

där bl.a. George Bush vid sitt besök 

2001, åt lunch. 

Behållningen blev nästan på öret 75 000 

kronor. Om klubben, som vid alla tidigare 

tillfällen, får sin ansökan om bidrag från 

DDF och RI Foundation beviljad, betyder 

det ett stöd på ca 190 000 kronor, denna 

gång till de två barnhemmen Casa dos 

Meninos och Educandaria Rosa Mistica i 

den lilla staden Tieté. Därmed har klubben 

sedan 2003 hjälpt 6 barnhem och ett sjukhus 

i Tieté med över 1 200 000 kronor, 

detta i ett mycket gott samarbete med 

den lokala brasilianska rotaryklubben. 

Göran Håkanson, President 

och gemensamt ha en trevlig resa. 

Resan planerades i samarbete med Ölvemarks 

Holidays som anlitade Bergkvara buss 

för att genomföra resan. Heders till dem! 

För oss chaperons Monica Pettersson, Linda 

Eriksson, Nikolai Slotte tecknar 

Thomas Pettersson underhöll 

Hans-Ove Görtz 

Värmdö Skeppslags Rk

Stipendieutdelning i Gefl e Rk 

Klubben ansvarar för utdelning av stipendier 

ur en fond som inrättades 1988 av Gefl 

e Handelssocietet. Stipendiekommittén 

har haft ett antal ungdomar att välja bland. 

Avsikten med stipendiet är att ge ett ekonomiskt 

stöd till duktiga ungdomar från 

Gävle i deras satsning på studier och utbildning 

för att nå mycket höga mål. Det fi nns 

ingen begränsning av vilka områden som 

kan belönas, dock har ”de sköna konsterna” 

i vid bemärkelse ofta haft företräde. 

Rotarystipendier till 

elever i Åkersberga 

För elfte året i följd delade Österåkers Rk 

ut stipendier till elever i avgångsklasserna 

vid Röllingbygymnasiet i Åkersberga. De 

lyckliga stipendiaterna Alexia Schou från 

yrkesförberedande linje samt Dennis Ekström 

från studieförberedande linje ta 

emot stipendierna från Österåkers Rk: s 

president Owe Lilja. 

Årets stipendiater kommer från två områden 

- modedesign och alpin skidåkning. 

Anna Tigermark som erhöll 7000 kr studerar 

modedesign i Los Angeles i en tuff och 

utmanande miljö med goda framgångar. 

Karin Palmqvist, 6000 kr, har i år avlagt studentexamen 

vid skidgymnasiet i Åre/Järpen, 

Johanna Lindberg, 5000 kr studerar 

vid skidgymnasiet i Torsby och Linnea Troeng, 

5000 kr, studerar vid Riksidrottsgymnasiet 

i Gällivare. Karin satsar på puckelpist, 

Britta motiverar oss till att motionera 

– Lider du av rastlösa ben (restless legs) eller 

känner obehagsbesvär inne i benen; 

börja med att träna upp konditionen. 

Britta Wåhlin Larsson i Borlänge Rk har 

doktorerat i ämnet vid Örebro universitet 

och hon fortsätter 

– Patienter med nattliga andningsuppehåll 

(sömnapné) och/eller rastlösa ben har 

förändringar i musklerna som orsakas av 

eventuell syrebrist. 

– Gemensamt för de båda patientgrupperna 

är att de lider av trötthet och brist på energi. 

Patienter med rastlösa ben har oftast även 

obehagsbesvär inne i benen. 

Britta lever som hon lär. Hon är en av frontfi - 

gurerna inom Friskis & Svettis i Borlänge 

men hon saknar många av sina rotaryvänner 

på sitt och sina kollegors olika pass. Inom 

Friskis fi nns olika pass så att alla hittar den 

nivå som passar. Med andra ord så är alla välkomna 

oavsett ålder och konditionsnivå. 

– När du tränar uppstår en syrebrist i musklerna 

som stimulerar nybildning av blodkärl. 

Men då tränas också hjärtmuskeln vil- 

Ulla Hedman, past president i Borlänge Rk, är överens 

med Britta Wåhlin Larsson, som nyligen doktorerat, 

om att vi rotarianer måste börja motionera 

mera för att må bättre. 

fi nns i den nationella toppen och är redan 

ute i stora internationella sammanhang 

med goda framgångar. Johanna är på väg 

upp mot den nationella toppgruppen och 

ser en framtid med fortsatta studier och 

skidåkning vid ett college i USA. Linnea har 

en av ytterst få platser för utförsåkare på 

Riksidrottsgymnasiet har vinterolympiaden 

2012 i siktet! Vilka fl ickor, alla fyra! 

Tomas Bornestaf 

ket är en förutsättning för att verkligen få 

en bättre syretransport ut till musklerna. 

– Patienterna med restless legs och 

sömnapné ser också tränade ut i musklerna 

men är förhållandevis otränade. Därför 

bör dessa patienter försöka förbättra sin 

kondition för att få en bättre syretransport 

ut till musklerna. Det skulle kunna minska 

symptom som trötthet och brist på energi. 

Britta summerar sin avhandling med att 

patienter med sömnapné får syrebrist är 

välkänt och därför är det inte överraskande 

att även musklerna påverkas. Men att 

även patienter med rastlösa ben visar 

tecken på syrebrist är alltså en nyhet. 

Britta känner sig hemma i sin rotaryklubb 

inte minst för att bland medlemmarna 

fi nns Ulla Hedman Sundqvist, past president 

och ordförande för Friskis & Svettis i 

Borlänge, Rune Sundqvist, inkommande 

president och en av F & S populäraste ledare 

samt Christina Skyttner, vice ordförande 

för F & S. 

Bo Persson, Text och foto 


Sverige 

25

Sverige 

St Nicolai fi rade i St Nicolai 

Presidenten i Trelleborg St Nicolai, Åke Hansson tackar Yukie Nagai- Stormby tillsammans med tillträdande 

guvernören Leif Mazetti-Nissen (foto:Ingrid Wall). 

Trelleborg St Nicolai Rk fi rar sin 25-åriga 

tillvaro nu i maj och detta uppmärksammades 

med en pianokonsert i Trelleborg 

St Nicolai kyrka på måndagskvällen. Det 

Gefl e Rk 80 år 

Gefl e Rk är den femte äldsta rotaryklubben 

i Sverige. Den grundades 1929. På tåget 

från Stockholm fi ck några kända gävlebor 

idén att bilda en rotaryklubb bl.a. den dåvarande 

landshövdingen och socialministern 

Sven Lübeck, rektorn vid Borgarskolan Sven 

Karsberg och grosshandlaren Gustaf Delin. 

Sedan dess har den har den varit verksam 

med sammantaget över 4030 veckosammankomster 

och har nu 75 medlemmar. 

80-årsjubileet fi rades med en middag på Sol- 

Ulrike Persson, Bjerreds Gymnastikförening, 

får Lomma-Bjärred Rk: s stipendium 

för förtjänstfullt arbete med ungdom. Ulrike 

Persson är ledare för truppgymnastiken, 

samordnar tävlingsverksamheten och 

fungerar även som domare. Stipendiet är 

på 5000 kronor och i år är det tioårsjubileum 

för priset. 

Stipendiet är instiftat för att uppmärksamma 

och uppmuntra personer som engagerar 

sig för ungdomar och utför ett värde- 


var den världberömda konsertpianisten 

Yukie Nagai-Stormby som gav konsert för 

medlemmarna i de tre rotaryklubbarna i 

Trelleborg och deras gäster. Alla intäkter 

dathemmet i Gävle. Presidenten Curt Svensson 

kunde bland gästerna välkomna bl.a. DG 

Monica Rubin Svensson som medförde en 

skriftlig hälsning från RI-presidenten samt 

överlämnade en fl aska champagne, som lottades 

ut till förmån för Rotarys brunnsborrningsprojekt 

”Rent vatten i Sudan”. Vid middagen 

underhölls gästerna av sånggruppen 

Pancakes och musikgruppen ÅMA. 

Curt Forsbring 

Ulrike Persson årets rotarystipendiat 

fullt arbete i det tysta. 

– Ulrike Persson är en kompetent ledare 

som är pedagogisk, positiv och har stor förmåga 

att engagera såväl unga gymnaster 

som vuxna ledare, framhåller Ulf Berntsen, 

president i Lomma-Bjärred Rotaryklubb. 

från aftonen går oavkortat till Rotarys Läkarbank. 

Övriga klubbar i Trelleborg och 

tillträdande guvernören Leif Mazetti-Nissen 

uppvaktade också jubilaren med gåvor 

till Läkarbanken. 

Yukie Nagai- Stormby är född i Tokyo men 

idag bosatt i Malmö. Hon studerade musik 

och konst på Nationalakademin i Tokyo 

där hon också tog sin magisterexamen i 

musik 1973. Hon slutförde sina studier 

med Hans Leygraf på Mozarteum i Salzburg 

och med Wilhelm Kempff i Positano. 

1977 vann Yukie Nagai ”Geneva International 

Piano Competion.” Hon har turnerat 

över hela världen och framträtt bland annat 

med London Philharmoic Orchestra 

och Sveriges Radios symfoniorkester. 

Ett femtiotal rotarymedlemmar och deras 

respektive lyssnade till konserten som bla. 

innehöll verk av Mozart, Beethoven och 

den japanske tonsättaren Miyoshi. 

Ingrid Wal 

DG Monica Rubin Svensson och presidenten Curt 

Forsbring Gefl e Rk. 

President Royden Carlzon, Ulrike Persson och PP 

Ulf Berntsen

Musikstipendier i Malmö-City Rk 

Frv. Professor Holm, stipendiaterna Anette Hall och Buzor Nenic samt klubbens president Dag Sundewall 

Det sägas att Sten Broman hatade dragspel. 

Men han hade ändrat sig om han fått höra 

Malmö-Citys urstyva musikstipendiater 

Anette Hall och Buzor Nenic spela ackordion 

på sin uppvisningskonsert. Fingrarna 

fullkomligt fl addrade över tangenterna på 

musikinstrumentet, som är nära släkt med 

dragspelet, handklaveret eller dragharmonikan, 

när de båda satte igång. 

Malmö-City har i över tio år delat ut ett 

musikstipendium på 10 000 kronor. Förra 

året vann en cellist, i år var det dags för två 

ackordionstudenter som tar examen i vår 

efter fem års studier. 

Efter en god middag på restaurang SMAK 

i Malmö Konsthall tog de två musikerna 

över. De fi ck 5 000 kronor var som delades 

ut av presidenten Dag Sundewall, vi 

bjöds på musik under en nästan timme 

lång konsert. 

Vilken kväll för oss dryga fyrtio personer 

som var med. 

Christina Kallum 

Ungdomsstipendium i Finspång Bergslags Rk 

Finspång Bergslags Rk har delat ut årligen 

återkommande utmärkelser. För tredje året 

har klubben utdelat ett ungdomsstipendium 

på 10 000 kronor. I år till Regna Skyttegille för 

deras ungdomsverksamhet. Utan Rotarys insats 

har endast begagnade gevär gällt, men 

med stipendiet som grund blev det ett nytt 

luftgevär. Det var tre glada representanter 

från skyttegillet som mottog stipendiet. 

Klubben har också delat ut en PHF till Per- 

Erik Störe, idéspruta och initiativrik medlem. 

Han har initierat och genomfört stora 

engagemang i klubbens regi som givit såväl 

publicitet som klirr i kassan. Tack vare 

Per-Erik kan klubben fortsätta sin mångfacetterade 

ungdomsverksamhet. 

Gunnar Johansson 

Finspång Bergslags Rk 

Sigtuna Blombacke 

En riktig blomsterbacke i Sigtuna ( foto: Birgitta 

Collenius). 

Som ett resultat av samarbetet mellan 

den lokala rotaryklubben, låg- och mellanstadieskolan 

S:t Per samt Sigtuna kommun 

är Klockbacken i Sigtuna stad fylld av 

prunkande påskliljor . Elever och rotarymedlemmar 

planterar på höstkanten. 

Kommunen sponsrar med lökar. I april/ 

maj ser vi resultatet – en blomsterfylld 

backe - till glädje för såväl stadens invånare 

som besökare. De första lökarna kom 

i jorden i september 2005. Förra hösten 

var det dags för en påfyllning. 

Birgitta Collenius 

Regna Skyttegilles representanter Elving Thuresson, Tommy Daag och Roland Paulsson. Till höger PHFmottagaren 

Per-Erik Störe. 


Sverige 

27

Sverige 

Socialförsäkringsministern och 

Mat-Tina hos Rotary Landborgen, Helsingborg 

Tina Nordström mer känd som Mat-Tina hedrad 

med PHF 

Cristina Husmark Pehrsson besökte klubben, 

beskrev sitt arbete och det fögderi 

hon är satt att förvalta. 

Tina Nordström berättade bl. a. hur det är 

att delta i matlagningstävlingar, och vilka 

missöden, som kan inträffa. Hon berättade 

om sina kommande TV program. Vid mö- 

Skrivartävling i Finspång 

Finspång Rk och Finspång Bergslags Rk har 

sedan några år stått som gemensam arrangör 

för en skrivartävling för elever vid gymnasiet. 

Aktiviteten är ett led i rotaryklubbarnas 

policy att engagera Finspångsungdomarna. 

Man bjuder in intresserade att delta i en 

uppsatstävling med Rotarys måtto, osjälviskt 

tjänande som grund. Ett 15-tal elever 

visade intresse. Tanken är också att träna 

ungdomarna i konsten att formulera och i 

skrift uttrycka sig samt skapa känsla för språket. 

Samt att ge information om avd Rotary 

är. I år var det Joakim Hanse vid Bergska 

gymnasiet som fi ck priset på tusen kronor. 

Jutyns motivering var ”För en personlig text 

som får läsaren att känna igen sig och leva 

sig in i skribentens drömmar”. 

One-Year Exchange Fund i Fagersta 

Fagersta Rk:s Bengt Lindstrand tog initiativet 

till och genomförde projektet One-Year 

Exchange Fund som nu resulterat i en grundplåt 

för fonden på 110 000 kronor. Annonsö- 


Gunnar Johansson 

Finspång Bergslags Rk 

Cristina Husmark Pehrsson i samspråk med två ”medicinare” och en ”Inner .Wheelare 

tet överlämnades hennes PHF diplom, och 

vittne var pappa Björn Nordström, medlem 

i Helsingborg Rk. 

President Gunnar Gustavsson överlämnar skrivarpriset till Joakim Hansen. 

rer, sponsorer och tre års konserter har möjliggjort 

uppbyggnaden av grundkapitalet 

som i sin tur lägger grunden för fonden. 

Syftet är att klubben genom bra placering 

skall använda avkastning för att möjliggöra 

Lennart Wikfalk 

Rk Landborgen 

lämpliga aktiviteter i Sverige som berikar 

gästande utbytesstudenters vistelse här. 

Projektet är nu avslutat, stadgarna för fonden 

klara och projektdokumentationen 

avslutad.


29

Norge 

”For første gang i mitt liv håndhilste jeg på en asylsøker”: 

Fra protest til nabofest 

Kasernen i Kristiansand er et av Forsvarets 

og Kristiansands praktbygg, og ble kjøpt 

opp av kommunen i forbindelse med at 

nesten all forsvarsaktivitet ble lagt ned i 

Kristiansand. 

Kommunen visste ikke riktig hva de skulle 

bruke den til, men Kasernen med omkringliggende 

park og nydelige trær ble fredet. 

Så går det som det ofte går her i byen; noen 

eiendomsutviklere bød 21 mill for eiendommen 

og fi kk den, selv om den var vernet. Og 

nok en gang gikk det som det ofte går, det ble 

verning ”gjennom bruk!”I fjor høst ble det installert 

ca 50 asylsøkere der. Naboskapet protesterte 

i høye toner, men ingen ting hjalp. 

Etter et hyggelig peismøte i Kongsgaard 

Rk her i mai gikk et par stykker av oss gjennom 

parken og forbi Kasernen. 

”Jeg steiker vafl er” 

Disse unge menn som befolker Kasernen 

for tiden sitter og glor utover Østre Strandgate, 

over Svømmehallen og ut på havet – 

og lengter hjem. Så det falt helt naturlig å 

si: Jeg tror vi må lage en fest for disse gutta, 

så de blir litt kjent med naboene. -Jeg steiker 

vafl er sa Kåre Berg. 

Så slo vi oss sammen med Syd-Kvadraturen 

Vel, og det passet bra for der sitter Elisabet 

som formann og innkommende president 

nettopp i Kongsgaard rotaryklubb, 

og så satte vi i gang. 

”Bli kjent med naboen” ble arbeidstittel på festprosjektet 

og datoen ble torsdag 13 august. 

Vi fi kk støtte fra Kommunen. Meget positiv 

kontakt med mottaksapparatet ble opprettet. 

Så var jo spørsmålet: Hvem ber vi, og hva 

slags fest skal det bli? Lange, til dels hissige 

og humørfylte diskusjoner førte frem til et 

enkelt opplegg: 

- Formålet med festen er at asylsøker og 

innbyggerne i området skal treffe hverandre 

og prate og le over enkel og god 

grillmat med etterfølgende bløtkake og 

is – på sørlandsk vis - og vi skal alle gå 

hjem beriket og glade! 

- Vi går for langbord på plenen, ber om 

godt vær, låner to svære griller og så satser 

vi på sponsorer når det gjelder leveranser 

av alle slag. 

- Som sagt så gjort. 


Nye venner! Stor stemning under Kongsgaard Rks nabofest. (Foto: Fædrelandsvennen). 

Sponsorer i kø 

For første gang i mitt liv håndhilste jeg på 

en asylsøker, og det var en udelt hyggelig 

opplevelse. 

Etter hvert strømmet tilbudene inn fra 

hyggelige sponsorer om gratis kjøtt (uten 

svin), hamburger- og pølsebrød, brus, grill 

og grillkull, is og kaker, til og med transport 

til og fra av benker til 120 personer ble 

sponset, av et gamlehjem (!) i området. Responsen 

var overveldende! Underholdning 

og store taler ville vi ikke ha, men 

Magne lovet å komme og spille trekkspill. 

Det store spørsmålet ble; hvordan får vi 

naboene til å komme? 

Elisabet sørget for glimrende presseomtale 

og et fl ott bilde derfra ble brukt til en hyggelig 

invitasjon som vi fordelte i ca 400 

postkasser i området, pluss et par plakater. 

Logistikken gikk bra og med forente krefter 

dukket griller og bord og stoler og høyttaler, 

mat og drikke opp i god tid før festen skulle 

begynne kl 1630. Spenningen var stor. 

Klokken ble kvart over fi re, grillene var i full 

sving, brus og is sto til kjølig i skyggen, alt var 

på plass men ingen gjester, Noen sa at asylsøkerne 

pleide å sove middag fra kl fem til syv! 

Men så ség de inn; først to venninner med 

rullator, så kom innboerne på Kasernen ut 

og hilste pent på velkomstkomiteen og 

presenterte seg – de unge menn kom fra 

Eritrea, Etiopia, Syria, Palestina, Somalia 

(kanskje de fl este), Iran, Irak og andre steder, 

til og med en fra Brasil! 

Velkomsttaler ble holdt, og så var festen i 

gang. Og naboene kom også, fl ere og fl ere, så 

reservestolene måtte frem, og da vi delte ut 

gratislodd viste det seg å være 131 tilstede. 

Dette med lotteri var for øvrig uhyre populært 

hos våre nye gjester. 

Hvor var protestantene? 

Men det som virkelig var gøy, var at alle 

hadde klart bestemt seg for at i dag skal 

jeg bli kjent med en fra et annet land. Jeg 

tror at de unge menn syntes det var skjønt 

å snakke med eldre blide mennesker som, 

hvis vi ser bort fra fargen, kunne vært deres 

besteforeldre, og vise versa tror jeg alle 

naboene syntes det var veldig hyggelig å 

snakke med blide unge menn som satte 

stor pris på å være i Norge og enormt stor 

pris på å bli invitert på fest med naboene. 

Magne spilte trekkspill, praten gikk uavbrutt 

og alle koste seg, langt utover det vi 

kunne ha regnet med. 

Hvor mange av de som hadde skrevet seg 

på protestlisten som var der, fant journalisten 

aldri ut av, men var noen av dem der, så 

ble de i alle fall omvendt! 

Kanskje en ide for andre klubber – vi deler 

gjerne våre erfaringer med dere! 

Hans Fleischer 

Kongsgaard rotaryklubb

Eventyr i nord 

I tillegg til vanlige komitéer har Oslo rotaryklubb 

også en Reisekomité, som ikke ligger 

på latsiden. 

I år foreslo den en litt annerledes tur med 

barskere klima, litt strabasiøs ferdsel og samtidig 

mulighet til å få en opplevelse som ikke 

alle er forunt. Målgruppen var nok de litt yngre 

medlemmene i klubben, men da turen 

var fulltegnet viste det seg at mange var godt 

voksne pensjonister. Eldste deltaker var 86 år. 

12 isbjørner, 25 hvalrosser, fi re hvaler og en 

sel, men ingen rein var reisedeltagernes 

”fangst” under ORKs utfl ukt til Svalbard 

medio august i år. I tillegg ble deltakerne 

godt kjent med planter og fugler på denne 

delen av kloden. 

I forkant arrangerte klubben fl ere foredrag: 

således ett om polarekspedisjoner, ett om 

Norges politikk for de nordlige områdene 

og ett særskilt seminar om Svalbards status 

og de storpolitiske overlegningene like 

etter den første verdenskrig, som ga Norge 

overherredøme over dette øyriket i nord, 

halvannen gang så stort som Danmark. 

Besøk i Barentsburg 

Turen startet med fl y til Longyearbyen, der 

første overnattingen fant sted på hotell etter 

et orienteringsmøte om turen på kvelden. 

Neste dag ble det tid til shopping og 

en guidet tur i Longyearbyen før ombordstigning 

på MS Expedition, som skulle føre 

oss forbi 80. breddegrad, dersom isen tillot 

det. Kvelden ble tilbrakt i Barentsburg, som 

er en russisk bosetting med en kullgruve. 

Der fi kk vi omvisning av en norsktalende 

guide og fi kk også nyte russisk folklore. 

Under natten tok båten oss opp til Magdalenafjorden, 

der vi ankret opp. 

Neste dag var nok turens høydepunkt. Vi 

ble kjørt i land i gummibåter og fi kk se restene 

etter hvalfangsten som har foregått i 

Magdalenafjorden i fl ere hundre år. Vi så 

også de første tegn til isbjørn, nemlig fotspor 

i sanden. De var svære! Senere gikk 

Monaco-breen, ca. seks km bred og mellom 30 og 60 meter i tykkelse. Breen ble navngitt av prins Albert II 

av Monaco ved dennes ekspedisjon til Svalbard i slutten av 1890. Foto: Stig Klingstedt 

båten videre nordover langs Spitsbergen 

og inn Smeerenburgfjorden. Plutselig kom 

vi over en død hval som lå i strandkanten. 

En stor gruppe isbjørner og mengder av 

fugler fråtset på spekket. Vi talte til hele 

syv isbjørner. Etterhvert ble vi tatt med i 

gummibåter slik at vi kom ganske nær 

bjørnene og kunne studere dem i deres 

rette element. Senere på kvelden så vi ytterligere 

fi re isbjørner, to på land og to 

svømmende i vannet. Kvelden og natten 

var for øvrig en fl ott opplevelse med midnattssol 

i en fantastisk natur. 

Sterke arktiske inntrykk 

Vi passerte 80. breddegrad og skålte i champagne. 

Farvannene rundt Svalbard er de 

eneste som er åpne så langt nord. Fra andre 

deler av verden hindrer isdekket rundt 

Nordpolen båttrafi kk over den 80. breddegraden. 

Dagen var en fantastisk opplevelse 

med et lys som er ubeskrivelig, store isbreer 

og isfjell rundt båten. Vi så fl ere hvaler, og 

etter hvert kom vi til det nordligste punktet 

på vår tur, Muffen, en lavtliggende øy der 

hvalrosser pleier å holde til. Av hensyn til fuglelivet 

fi kk vi ikke lov å komme nærmere 

enn 300 m, men vi så en koloni på ca 25 

hvalrosshanner. Et mektig syn! 

På veien tilbake til Longyearbyen besøkte 

vi Ny Ålesund, der forskere fra hele verden 

arbeider med ulike felt innen den polare 

forskningen. Vi så tårnet der Roald Amundsen 

og Umberto Mobile 1926 forankret 

luftskipet Norge, som de fl øy over Nordpolen 

med. I Ny Ålesund fi kk vi også kjøpt 

postkort og frimerker som ble stemplet i 

verdens nordligste postkontor. 

Lyst til å prøve selv? Reisebyrået heter 

Spitsbergen Adventure Cruise med inter- 

Erling Storrusten, Brit Ølstad og Erik Hoff skåler i champagne ved passeringen av 80. breddegrad. 

Foto: Stig Klingstedt 

netadresse www.spitsbergentravel.com 

og E-post info@spitsbergentravel.no 

Av Stig Klingstedt, Oslo Rk 


Norge 

31

Norge 

Rotaract i Norge 40 år 

Tre tidligere presidenter holder et fast grep om den klubben som Gimle Rotaract fi kk i chartergave fra 

Gimle Rotaryklubb i 1969, fra venstre Helge Qvigstad, Helene Kvernes Sæther og Emil Didrichsen. 

Gimle Rotaract klubb fi kk sitt charter 5. desember 

1969 som den første i Norge. Tidligere 

inspektør ved Oslo Handelsgymnasium, Emil 

Didrichsen, kjente godt til unge menneskers 

behov for nettverk og kunnskap fra sitt virke 

ved OHG. Som president i Gimle Rotaryklubb 

i 1969/70 tok han initiativet til å etablere Norges 

første Rotaractklubb. I dag er det 13 fungerende 

Rotaractklubber i Norge. 

Rotaract har sitt navn ut fra et ønske om å 

vitalisere Rotary med basis i yngre krefter – 

Rotary Action ble til Rotaract. Hensikten var 

å gi unge mennesker – gutter og jenter mellom 

18 og 30 år - erfaring, nettverk og nye 

interesser innenfor mange områder, slik rotarybevegelsen 

også har til hensikt. Rotaract 

har faste møter med foredrag og diskusjoner, 

men også prosjekter som engasjerer medlemmene 

i samfunnsnyttig arbeid. Rotaract 

Internasjonalt på Nordvestlandet 

Ti ungdommer fra ni ulike land har vært på 

rundreise på Nordvestlandet. Her er de fotografert 

på Rastarkalv ved Frei kirke. De 

kommer fra Tyrkia, Tyskland, Ungarn, Tsjekkia, 

Polen, Kroatia, Israel, Belgia og Romania, 

og har bodd i Kristiansund, Molde, 

Sunndalsøra og Fosna, med rotarianere 

som vertskap. 

-Fine ungdommer, som det var en glede å 

ha på besøk, sier Jan Williamsen i Frei Rk. 

(Foto: Roald Hillestad, Frei Rk.) 


er et program i regi av Rotary International. 

Rotary Norden fi kk til et møte med ”the 

founding father”, Emil Didrichsen, charterpresident 

i Gimle Rotaract Klubb i 1969, Helge 

Qvigstad, og nåværende president i Gimle 

Rotaract Klubb, Helene Kvernes Sæther. 

-Gimle Rotaract ble startet med 16 entusiastiske 

unge menn i 1969. Klubben fi kk en fi n 

start med god støtte, både økonomisk og 

personlig fra Gimle Rotary’s medlemmer. 

De møttes hver uke med foredrag og diskusjoner. 

Jeg husker jeg var meget imponert 

over hvilke foredragsholdere som de fi kk 

fatt i. Klubben vokste raskt til over 30 medlemmer. 

Rekrutteringen av medlemmer var 

like meget fra det yrkesaktive liv som fra 

studentmiljøet. Jeg tror noe av suksessen 

var at alle medlemmene var engasjerte, deltok 

på møtene og virkelig ønsket å få noe ut 

av Rotaract-nettverket. Fremmøteprosenten 

var til sine tider 100%, og det var som 

sagt ukentlige møter, sier Emil Didrichsen. 

- Jeg kan med hånden på hjertet si at tiden 

i Gimle Rotaract har lagt grunnlaget for 

det nettverket jeg har hatt glede av resten 

av livet. Noen av mine beste venner har 

jeg fra Rotaracttiden. Vi hadde ikke bare 

ukentlige møter med foredrag, men også 

større samfunnsprosjekter i helgene. Vi 

kjørte ut ved til de som trengte det mest, vi 

inviterte eldre fra sykehjemmet på biltur, 

som endte opp med kaffe og kaker på 

Frognerseteren Cafe, vi var ”prison visitors” 

i det tidligere Ungdomsfengselet i Åkebergveien 

i Oslo, vi tok med oss elever fra 

”Ragna Ringdals skole” til weekendopphold 

på Haraldvangen Leirskole - og mye 

mer. Fremdeles møtes 22 av de første medlemmene 

i Gimle Rotaract til en årlig lutefi 

skmiddag i Oslo, hvor fremmøtet er nesten 

100%, og i over 15 år har noen av de 

sprekeste gått fra Finse over Hardangerjøkulen 

til Vøringsfossen på ski i begynnelsen 

av mai, sier Helge Qvigstad. 

-Som president i i jubileumsåret føler jeg et 

veldig stort ansvar for å se Gimle Rotaract 

som en aktiv klubb med spennende møter, 

et fungerende nettverk og et godt vennskap. 

Derfor vil jeg appellere til alle lesere 

av Rotary Norden som har vært med i Rotaract 

i løpet av disse 40 årene fra hele landet 

til å være med på en stor ”re-union” av 

nåværende og tidligere Rotaractere – lørdag 

7. november 2009 på Sjømannsskolen 

i Oslo. Gå inn på jubilee40@gmail.com og 

meld deg på! sier en entusiastisk Helene 

Kvernes Sæther i Gimle Rotaract Klubb. 

Av Helge Qvigstad, Gimle Rk

Gamle måle- og byggeteknikker sto i fokus under årets Deltaprogram. 

Teater og historie i skolesekken 

I tiden 24. august til 7. september deltok Rotary- 

og Inner Wheelklubbene i Halden i skoleprogrammet 

Delta Fredriksten som i år ble 

arrangert for 4. gang. Delta Fredriksten er et 

kulturhistorisk program som en del av den 

kulturelle skolesekken og gjennomføres av 

Østfold kulturproduksjon for alle ungdomsskoleelever 

i fylket. 

Hele 55 medlemmer av Fredriksten og Halden 

Rotary og Inner Wheel har deltatt. Rotary- 

og Inner Wheel- medlemmene har til 

sammen utført ca 800 timeverk, trolig et av 

de mer omfattende prosjekter i sitt slag i 

hele landet. 

Lærerikt program 

Programmet omfatter blant annet historisk 

teater, museumsbesøk og en aktivitetsløype. 

Rotary – og Inner Wheel medlemmene var 

hovedsaklig engasjert som stasjonsledere 

i aktivitetsløypa hvor elevene arbeidet i 

grupper. Her var stasjonsledernes jobb 

ikke bare å formidle praktiske erfaringer 

og teoretiske kunnskaper knyttet til oppgavene 

på den enkelte stasjon, men også 

bidra med informasjon om festningen og 

dens historie. 

Siden skoleprogrammet gjennomføres på 

dagtid kan innsatsen naturlig nok ikke 

omfatte mange yrkesaktive medlemmer, 

men utgjøres hovedsakelig av spreke pensjonister. 

Med bakgrunn fra ledelse og styring 

innen forskjellige yrker og bransjer 

har Rotary og Inner Wheel medlemmene 

vist seg meget velegnet for denne oppgaven. 

Rotarys og Inner Wheels entusiastiske 

og vellykkede innsats under Delta Fredriksten 

gjennom fi re år har uten tvil markert 

vår virksomhet i lokalsamfunnet på en 

meget positiv måte. 

Karl XIIs søster 

Teaterforestillingen var i år en fortelling 

hvor Karl XII’s søster Hedvig Sofi a minnes 

sin bror kongen som falt foran Fredrikstens 

bastioner. 

I museene fi kk elevene bryne seg på oppgaver 

over et bredt historisk spekter under 

ledelse av fagpersoner fra Halden historiske 

Samlinger. 

Oppgavene i aktivitetsløypa dreide seg 

denne gangen mye om byggeteknikker 

som var i bruk da festningen ble konstruert. 

Her fi kk elevene blant annet lære om 

bruk av vektstang og stubbebryter både 

teoretisk og praktisk. På en stasjon fi kk 

gruppene oppgaven med å beregne fl ater 

og hulmål på murer og konstruksjoner. 

Rotarys og Inner Wheels innsats under 

Delta Fredriksten har utviklet seg til et fi nt 

samarbeidsprosjekt mellom de fi re klubbene 

i Halden. Her opplever medlemmene 

gleden ved selve samarbeidet, vennskap 

og trivsel gjennom det å bidra til et positivt 

prosjekt i pakt med våre klubbers visjoner 

og mål. 

Av Bjørnar Nyborg, Halden Rk 

Enestående heder 

til rotarianer 

Nitti år gamle Johan Brudvik, rotarianer i 

56 år og fremdeles like aktiv i Kopervik Rotary 

klubb med bortimot 100 prosent 

fremmøte, opplevde nå i høst noe som 

blir særdeles få mennesker til del. Det norske 

Operaorkesteret kom nemlig i ens 

ærend til Karmøy for å gi en konsert til 

ære for Johan for å hedre ham for hans 

enorme kulturinnsats. Konserten, som 

blant andre var sponset av Kopervik Rotary 

klubb, fant typisk nok sted i Karmøy 

Fiskerimuseum, som i likhet med den norske 

operaen er tegnet av Snøhetta-arkitekten 

Kjetil Trædal Thorsen, også han 

opprinnelig fra Karmøy. 

Johan Brudvik er rotarianer fra 1953, var 

president i Kopervik Rotary klubb i 

1962/64, han ble utnevnt til PHF i 1991 og 

det er bortimot helt utenkelig at han ikke 

akkompagnerer på piano til åpningssangen 

på klubbens torsdagsmøter. 

Det er mange som synes dette var vel fortjent, 

for et menneske som på alle måter 

oppfyller kriteriene for å værer en ekte rotarianer. 

Johan Brudvik sammen med sin Martha på konserten 

som ble holdt til hans ære. 


Norge 

33

Norge 

Den gode samtalen 

Njål Gjennestad, medlem av Sandefjord Rk 

holdt nylig foredrag i Oslo Rk over temaet 

”Den gode samtalen”. Kåseriet gjorde inntrykk, 

og vi tillater oss å gjengi Njåls eget ekstrakt 

av teksten. 

Vi møtes i den lange rulletrappen 

du oppover 

jeg nedover 

ubevegelige som billedstøtter 

mange i følget ditt 

mange i følget mitt 

Ingen ser på hverandre 

ingen snur seg 

klapperapp klapperapp klapperapp 

sier rulletrappen 

Vi møter mennesker hver eneste dag, på 

jobben, hjemme og på møter. Noen ganger 

er møtene som møtene i rulletrappen i 

diktet av Rolf Jakobsen. Og det er greit slik. 

Vi trenger ikke snakke med alle. Men mange 

ganger har vi behov for å se hverandre 

og kommunisere med hverandre. Noen 

ganger holder det med et blikk eller et 

håndtrykk, men ofte trenger vi ord. 

Vi imponeres noen ganger av de raske replikkene 

og gode svarene fra fjernsynets 

talkshow. Men vi tenker ikke på at mange 

av dem er tenkt og skrevet på forhånd. 

Samtalene vi selv deltar i, har ingen skrevne 

replikker. De er ofte ikke mye å bli imponert 

over. Det gode svaret du skulle gitt, dukker 

ikke opp før lenge etterpå. Derfor blir samtalene 

våre ganske banale mange ganger. 

Noen ganger er det greit med noen enkle 

og uforpliktende ord. Det er nok til at vi vet 

vi er sett, at noen vet om oss. Men av og til 

ønsker vi noe mer. Vi drømmer om den 

gode samtalen. 

Den som setter gode spor og som gjør 

at vi faller til ro. 

Den som gjør oss urolige, fordi den utfordrer 

oss. 

Den som vekker til ettertanke og refl eksjon. 

Den som gir oss dypere innsikt i vårt 

eget liv og våre egne reaksjoner. 

Den som lærer oss noe nytt, som vi ikke 

har tenkt på før. 

Alle våre møter har en eller annen form, 

styremøtet, rotarymøtet, familiemiddagen 


og det tilfeldige møtet på gata. Kommunikasjonen 

i disse møtene har sin egen rytme. 

Vi snakker gjerne om en kommunikasjonsstige. 

Det nederste trinnet er ritualene – eller å 

snakke om været. Disse ritualene er oljen 

som smører maskineriet i møtet mellom 

mennesker. Det holder kanskje med å si 

goddag og legge til en liten kommentar 

om været. Noen ganger er det nok, men 

ofte trenger vi noe mer. 

Njål Gjennestad: -I Rotary har vi tid til hverandre. 

Det andre trinnet på stigen er å snakke om 

folk. Når to ukjente møtes, kan det være 

greit å ta utgangspunkt i hjemstedet. Kanskje 

kjenner man noen som er fra samme 

stedet, og det går an å snakke om dem. 

Man snakker om noen som man egentlig 

ikke kjenner, men det kjennes likevel ut 

som om man har noe felles. 

Det tredje trinnet er trygt og godt. Der 

snakkes det om saker, om fakta. Vi kommer 

forbi ritualene og forbi forsøket på å fi nne 

noen felles kjente. Da er det godt å fi nne et 

felles område. Vi kan snakke om biler, om 

fotball, om ferien eller om kunst. Vi kan la 

det være uforpliktende og overfl adisk eller 

vi kan gå i dybden. Det kommer an på hvor 

god tid vi har. Mye av samtalen rundt bordene 

på et rotarymøte befi nner seg sikkert 

på dette trinnet. 

På det fjerde trinnet begynner vi å snakke 

om følelser. Og da blir det straks mer viktig. 

Da har vi faktisk muligheten til å oppleve 

den gode samtalen. Når det ikke lenger 

handler om ”krisen i helsevesenet”, men om 

at du bekymrer deg for hvordan det skal gå 

med din gamle mor når hun må på syke- 

hjemmet. På dette trinnet tør vi snakke om 

hva vi er redde for, hva vi gleder oss over og 

hva som gjør oss sinte. Der opplever vi den 

samtalen som berører oss og forandrer oss. 

Der kan vi også oppleve det som er det 

femte trinnet – toppkommunikasjonen. 

Det er de gylne øyeblikkene, de som vi ikke 

kan planlegge, men som bare dukker opp. 

Dit kan vi komme når vi minst aner det. I 

toppkommunikasjonen handler det også 

om noe bakom ordene. 

Ett eller annet steg på denne stigen befi 

nner vi oss, alt etter hvilken situasjon vi er 

i, og slik må det være. Det er ikke alt som 

passer alle steder. Den gode og fortrolige 

samtalen har sin egen arena. Kan vi regissere 

den gode samtalen? Nei, den har ingen 

skrevne replikker. Men noen tips kan vi gi: 

Vær genuint interessert i et annet menneske, 

se ham inn i øynene og lytt. Ikke 

tenk på hva du skal si når han er ferdig! 

En god samtale er ikke en debatt hvor det 

er om å gjøre å ha rett og forsvare sine 

egne meninger. En god samtale innbyr til å 

si noe ubeskyttet, til å være prøvende og 

ikke skråsikker. 

En god samtale oppstår ikke der hvor noen 

forsøker å klatre over den andres gjerde eller 

trenge seg inn. Men den kan utvikle seg 

der hvor du blir invitert inn, og der hvor vi 

er villige til å dele med hverandre. 

I den gode samtalen møter vi ikke noen 

påtrengende nysgjerrighet, men en forsiktig 

og vennlig interesse som venter på den 

rette tid og anledning. 

I den gode samtalen blir ting mellom oss. 

Vi forutsetter at den andre er til å stole på. 

I den gode samtalen møtes vi på samme 

trinn på stigen. 

Men først og fremst handler det om å legge 

oppskriftene og håndbøkene igjen 

hjemme og heller være tilstede med seg 

selv, uten maske og uten innøvde replikker. 

Det fi nnes ikke noen standardoppskrift på 

den gode samtalen, ikke engang i rotaryhåndboken! 

Men mange gode vennskap 

er utviklet gjennom Rotary, fordi folk har 

hatt tid til hverandre. Og der hvor det fi nnes 

tid og interesse, åpnes det muligheter 

slik at vi noen ganger kan oppleve det 

nære møtet, den gode samtalen. 

Njål Gjennestad, Sandefjord Rk

Langpendler i akupunktur 

I forrige utgave av RN kunne vi meddele 

at norske rotarianere ikke er særlig fl inke 

til å besøke andre klubber. Det gjelder 

heldigvis ikke alle. 

-Jeg kommer så å si direkte fra møte i Rotary 

Club of Beijing, siden du spør. Jeg er 

ofte i Kina, og prøver alltid å få med meg 

klubbens tirsdagsmøter, sier Bjørn Rismyhr 

i Karmøy Vest rotaryklubb. 

Ofte i Kina? Ja da, og årsaken er jammen 

spesiell nok. Kina er akupunkturens hjemland. 

Akupunktur er i den grad Bjørn Rismyhrs 

fag at han innehar et professorat i 

akupunktur ved China Beijing International 

Acupuncture Training Centre, ett av fi re sentra 

i Kina som gir utdanning i akupunktur i 

samarbeid med Verdens Helseorganisasjon. 

De siste 15 år har han vært i Kina 23 ganger. 

Her hjemme er han allmennlege og har 

vært rektor ved Nordisk akupunkturskole i 

25 år. I tillegg driver han videre- og etterut- 

danning for leger i ulike medisinske fag i 

regi av Haugalandet Medisinske Forum. 

-I Kina er vel Rotary en tvilsom affære? 

-Kinesere kan ikke bli rotarianere der. Man 

må ha utenlandsk pass, sier han. 

RC of Beijing har vel rundt 60-70 medlemmer 

fra ca 20 nasjoner. Møtene holdes i Lufthansasenteret 

på Kempinski Hotel, lunsjmøter med 

full servering, kåserier og mange hjelpeprosjekter. 

Det fi ns også en klubb i Shanghai. 

Bjørn Rismyhr besøker Beijing og sitt professorat 

to ganger i året. Så foreleser han 

kanskje på kinesisk? 

-Dog ikke, ler han. Og gir uttrykk for stor 

ydmykhet overfor sin oppgave i akupunkturens 

høyborg. 

-Men det er spennende her på Haugalandet 

og! 

Av Øystein Øystå 

Ein sers internasjonal gjeng klar til fjelltur frå Røde Kors-hytta på Golsfjellet. (Foto:Ove Thorshaug.) 

Internasjonal suksess for brunosten 

Gol Rotary klubb har i haust hatt 11 ungdomar 

på 16-20 år frå 9 land på 5 dagars 

besøk. Etter ei natt hjå vertsfamiliane i Gol 

reiste heile gjengen med leiarar frå rotaryklubben 

opp på Røde kors hytta på Kam- 

ben. Ungdomane kom frå Tyrkia, Israel, 

Tyskland, Australia, Belgia, Litauen, Frankrike, 

Tsjekkia og Polen. Dei hadde fyrst vore 5 

dagar i Røyken og var ein fi n samansveisa 

gjeng. På Golsfjellet var det fjellturar til Sto- 

Lege Bjørn Rismyhr: Fast gjest i RC of Beijing 

refjelltoppen, Lauvsjøen og avslutningstur 

til Veslehødn i Hemsedal på sundag. 

Etter ein kanotur på Lauvsjøen var det 

stølskost hjå familien Grønset. Me var 

spente på om den norske maten fall i smak. 

Men lapper og kvikaker med brunost og 

rumme vart ein slager. Brunosten var så populær 

at det måtte skaffast meir til frukost 

og nistepakke dagen etter. Ellers var grilling 

i lavvo på Storefjell ein spesiell opplevelse 

og ein tur i stavkyrkja og Tropicana 

høyrde sjølvsagt med. På rotarymøtet måndagskvelden 

fortalde alle litt om seg sjølv 

og heimlandet sitt og dei fekk kvar sin plakett 

som synte kva dei hadde vore med på. 

Om det var ungdomane enn leiarane frå 

Gol Rotary som sette mest pris på besøket 

skal vera usagt. Norgesbesøket blir avslutta 

med fem dagars sightseeing i Oslo med rotatyklubbar 

i Oslo som vertsfamiliar. 

Av Håkon Bøygaard, Gol Rk 


Norge 

35

Norge 

PDG-samling på topp 

PDG-samling på Nordkalotten. Fra v. Arnt Nystad (2270), Unni Alfei (2280), Dagfi nn Christensen (DG 

2270),Natalia Mikalsen (president i Kirkenes Rk), Laila Lerum (2290), Sverre Bjønness (2310) og Johan 

Internasjonalt miljø i Stavanger. 

Hovdedalen (2260) God PR i vest 

-Kirkenes Rk fi kk seksdobbelt guvernørbesøk 

i august, forteller PDG Johan Hovdedalen 

til RN. 

Kari og Arnt Nystad hadde invitert alle de 

norske guvernørene fra 2007/08 til opplevelsesdager 

i Kirkenesområdet, med fullpakket 

program. Elvebåttur til Boris Gleb 

og innføring i norsk, fi nsk og samisk kultur 

innledet fem fl otte dager, og Russlandturen 

til Nikel og Zapolyarni sto i særklasse, 

NORFO arbeider godt 

Årsberetningen for 2008-09 fra Norsk Rotary 

Forum, som har vært ledet av PDG Per 

Ottesen, Trondheim Rk, er et omfangsrikt 

og imponerende dokument. Norsk Rotary 

Forum er samarbeidsorganet for multidistriktsaktivitetene 

i Norge. Rapporten forteller 

klart og greit om de målsetninger og 

oppgaver har gått løs på – med krum hals 

og ekte engasjement. Og, må vi tilføye, 

med suveren forakt for bruk av tid og energi 

i Rotarys tjeneste. 

Her er ikke plass til å gjengi så mye fra årsberetningen, 

men noe må vi unne oss. Det fremgår 

at NORFO kom godt ifra analysen Price- 

Waterhouse Cooper gjennomførte av 

organisasjonen sommeren 2008. Oppgavene 

er riktig prioritert, og samsvarer med Rotary 

Internationals tanker. NORFO bør fortsatt 

fungere som et arbeidsutvalg for guvernørene, 

ikke som et overordnet nasjonalt organ. 

Men man burde kanskje fi nne et annet navn. 


samt besøket i Kong Oscars kapell i Grense 

Jakobselv. 

-De varme augustdagene fristet endog 

med sjøbad i Barentshavet, melder PDG 

Johan, og takker vertskapet for opplevelsen, 

som også ga rom for informasjon om 

lokalsamfunnets problemer og muligheter. 

Tid til rotaryprat ble det også. 

Det langsiktige har stått sentralt i NOR- 

FOs drøftinger, med fokus på å videreføre 

de strategiske målsetninger som tidligere 

er trukket opp. 

Kvinnene gjør oss yngre 

I løpet av rotaryåret er antall klubber sunket 

fra 330 til 327, og medlemstallet sank i 

samme tidsrom fra 12 968 til 12 799. Til 

gjengjeld kan man glede seg over at medlemmenes 

gjennomsnittsalder er sunket 

fra 62,6 til 61,8 år. I Norge er 14,5 prosent 

rotarianere kvinner, og det er disse som 

trekker gjennomsnittsalderen nedover. 

Bidragene fra Norge til Rotary Foundation utgjorde 

dette året i overkant av 450 000 USD. 

Slappe klubbsekretærer skaper 

problemer 

Men i årsberetningen settes det fi ngeren 

på kommunikasjonen mellom klubbene og 

I Stavanger fanget Stavanger International 

Rotary Club interesse hos Lokalavisen, 

på grunn av klubbens hjelpeprosjekter. 

Det er den eneste engelsktalende klubben 

i Norge, chartret i 1986 og har 23 

medlemmer fra 13 nasjoner. 

Lokalavisen tok en spørrerunde i byen, og 

ga en meget fi n presentasjon av Rotary. God 

PR, og godt grunnlag for medlemsrekruttering, 

skriver månedsbladet Rotary Vest. 

Rotarys medlemsservice. Her brukes endog 

betegnelsen bekymringsfull. Mange klubber 

– i stor grad går de samme igjen – er for 

trege til å melde adresseforandringer og 

sene med å få på plass sine tillitsverv. Medlemsservice 

i Fredrikstad får en god del ekstraarbeid 

med for eksempel omadresseringer 

av Rotary Norden, fordi dette ikke er 

høyt nok prioritert i klubbene (det er sekretærens 

oppgave. Skjema fi ns i Årboken). 

Årsberetningen fra NORFO deler raust ut 

fortjent ros i mange retninger. Det er mange 

fl otte innsatser å se tilbake på. Enebakk 

Rk og Per Kongsnes, som i fl ere år har stått 

i spissen for Handicamp, RYLA, NORFOs 

utrettelige sekretær Herman Stabell og 

mange andre. Noen nevnt, ingen glemt. 

Iallfall ikke PDG Per Ottesen, som med 

stø hånd ledet NORFO dette året, og som 

har gitt vervet over til PDG Carl Lewin, 

Kopervik Rk.

Today’s speaker… 

inspired me. 

broadened my world view. 

made me proud to be a Rotarian. 

Today’s speaker was . . . RVM 

Rotary clubs in two Asian countries are working together to 

turn the Gobi green, one tree at a time. Sponsored in part by 

Rotary’s Korean districts, the project has helped clubs plant 

more than 250,000 trees and bushes in central Asia — even in 

the heart of the desert. The goal of the windbreak forests is to 

help reduce desertification, decrease annual sandstorms, and 

improve the lives of Mongolia’s people. 

Learn more about this ambitious project in “Sowing Hope,” 

a new video available in the latest issue of RVM: The Rotarian 

Video Magazine. 

NEW: RVM 4.3 

[ See Your Stories ] at www.rotary.org/RVM. 

shop.rotary.org | Tel 847-866-4600 | Fax 847-866-3276 | shop.rotary@rotary.org 


37

Suomi/Finland 

Verkkorotaryn 

5-vuotistaival 

Rotary Internationalin hallitus käynnisti 

vuosituhannen alussa uudenlaisia toimintatapoja 

etsivän pilottiohjelman, jossa 

verkkoklubit olivat esillä yhtenä mahdollisuutena. 

USA:ssa perustettiin ensimmäinen 

klubi vuonna 2002. Suomessa ei kauaa 

aikailtu – Jo seuraavana vuonna klubin tuleva 

ensimmäinen presidentti Matti Keijola 

nimitettiin vastaamaan toiminnan starttaamisesta. 

Keväällä 2004 aloitettiin viikottaiset 

tiistaikokoukset ja päätettiin lähteä 

hakemaan Charteria ensimmäisenä Euroopassa 

ja Suomessa. 

Charter-juhlat pidettiin 22.6.2004 Katajanokan 

Kasinolla, jossa ensimmäisille 

viidelletoista jäsenelle luovutettiin Rotary-merkki. 

Klubin presidentti Matti Keijola 

sai vastaanottaa lukuisia tervehdyksiä 

kummiklubeilta (Helsinki 

Finlandia Hall, Kluuvi, Lauttasaari, Helsinki 

City West ja Tapiolan Rotaryklubi), 

piiriorganisaatiolta sekä myös Rotary Internationalilta. 

Mitä verkkorotarit tekevät toisin? 

Tyypillisesti samassa paikassa järjestettävien 

viikkokokousten sijaan verkkorotarit 

kokoontuvat kolme kertaa kuussa verkossa 

ja kerran kuussa ”tavallisesti” ns. Terrakokouksessa. 

Verkkokokoukset järjeste- 


tään tiistaisin klo 21-22, Osallistuminen on 

mahdollista epätavallisistakin paikoista – 

onpa sattunut niinkin, että jäsen on osallistunut 

WLAN-yhteyden avulla lentokoneesta 

käsin kokoukseen yli 10 km 

korkeudesta! Tavalliset kokoukset järjestetään 

tyypillisesti kuukauden ensimmäisenä 

tiistaina klo 18-20.30. Verkkorotarit ovat 

toimineet usein Paul Harris’in alkuperäisen 

mallin mukaisesti ja kokoontuneet jäsenten 

työpaikoilla. Myös avec –tilaisuuksia 

on järjestetty, joihin perheenjäsenetkin 

ovat olleet tervetulleita. Päättyneellä kau- 

della ohjelmassa oli mm. keilaamista ja 

melontaa Helsingin edustalla. 

Kuten perinteiset klubit, myös verkkoklubit 

eroavat toisistaan merkittävästi ja niillä 

on hieman erilaisia tapoja. Verkkorotary.fi 

on vakiinnuttanut toimintamallinsa, johon 

kuuluu nykyään mahdollisimman monipuolisten 

verkkokokousten mahdollistaman 

alustan käyttö. Verkkokokousympäristönä 

kokeiltiin aluksi erilaisia Internetin 

yhteisöllisiä ilmaispalveluita sekä Centra 

–palvelua. Vuoden 2009 alusta Humac Oy 

on mahdollistanut Verkkorotaryn kokoukset 

Adobe Acrobat Connect Pro –järjestelmällä, 

joka on havaittu tehokkaaksi ja 

toimivaksi ratkaisuksi suuremmankin osallistujamäärän 

kesken – myös eri selaimilla 

ja laitteistoilla. Hyvin suunniteltu verkkokokous 

on kokoustyökalujensa kanssa kokemuksemme 

mukaan jopa tehokkaampi 

kuin tavallinen. Osallistujat näkevät toisensa 

kameroiden välityksellä ja keskustelevat 

reaaliaikaisesti verkon yli. Tämän lisäksi 

käytössä on tekstichatti, jossa voi kirjoitella 

muita häiritsemättä. Tiedostojen, esitysten 

ja vaikkapa oman selaimen jakaminen onnistuu 

vaivattomasti. Lisäksi kokouksen voi 

tallentaa, jotta esimerkiksi mielenkiintoisen 

esitelmän voi katsoa uudelleen. 

Finlands och Europas första eRotaryklubb, Rotary eClub of Verkkorotary.fi , chartrades 2004. Världens första cyberklubb grundades i USA 2002. 

Verkkorotary tänään 

Klubin jäsenmäärä on charter –tilaisuudesta 

lähes tuplaantunut ja on tällä hetkellä 

28. Klubin jäsenten keski-ikä on n. 47 

vuotta (ikähaitari on melkoisen laaja: nuorin 

on 27 -vuotias ja vanhin 70 -vuotias!) 

Klubi kuuluu piiriin 1420 ja osallistuu sen 

koulutustilaisuuksiin ja tapahtumiin. 

Verkkorotary on ollut aktiivisesti mukana 

myös nuorisovaihtotoiminnassa ja lähettänyt 

vuosittain yhden suomalaisen nuoren 

vaihto-oppilaaksi vuosivaihtoon ja toimimalla 

isäntäklubina Suomeen saapuvalle 

nuorelle. Vuosivaihdossa olemme 

toimineet yhteistyössä Helsingin Finlandia 

Hall- ja Lauttasaaren rotaryklubien kanssa. 

Lisäksi kauttamme on useina vuosina osal-

I augusti 2009 träffades eVerkkoklubi och Rotary E-Club o Southeast USA and Caribbean på nätet. Carol Lightfoot-Steen från världens första eClub, Rotary 

eClub One, deltog i mötet. Vid COL 2010 söker eKlubbarna, som till 30.6.2010 har status som pilotklubbar, fortsatt och permanent mandat.. 

listuttu sekä kesävaihtoon että leirivaihtoon. 

Pilottihankkeesta viralliseksi klubiksi 

Jo alusta asti oli selvää, että Charterista 

huolimatta kaikki verkkoklubit ovat pilottihankkeita 

joilla oli myös loppumisaikataulu 

(30.6.2010). Mikäli verkkoklubeja ei 

vakinaistettaisi sääntömuutoksen muodossa, 

tulisi jäsenten hakeutua tavallisten 

klubien jäseniksi. Seuraava Sääntövaltuuskunnan 

(COL, Council on Legislation) kokous 

pidetään 25-30.4.2010 Chicagossa. 

Tämä on päättävä elin, jolla on valta päättää 

verkkoklubien ”elämästä ja kuolemasta.” 

Verkkorotaryä edustaa PDG Kari Tallberg, 

joka on ollut usein mukana 

kokouksissamme alusta asti. 

Muutosta Rotaryn virallisiin sääntöihin 

alettiin suunnitella jo aikaisessa vaiheessa. 

Vuonna 2008 Verkkorotary meni mukaan 

yhteisen esityksen taakse, jossa olivat mukana 

mm. Rotary Internationalin hallitus, 

kolme e-klubia USAsta, yksi Englannista, yksi 

Singaporesta, yksi Brasiliasta ja yksi Bruneista. 

Käytännössä muutosesitys koskee mm. 

sitä, että jäsenet voivat tavata sähköisesti ja 

läsnäolomääräyksiin on lisätty paremmin 

verkkomaailmaan sopivia pykäliä. 

Kuluvan rotaryvuoden aikana tullaan elämään 

uudelleen historiallisia hetkiä! 

Kansainvälinen verkkokokous 18.8. 

Verkkorotarit ovat järjestäneet jo pitkään 

klubien välisiä kansainvälisiä kokouksia. 

Osallistujia on parhaimmillaan ollut 7-8 eri 

maasta samanaikaisesti. Elokuussa 2009 

järjestettiin suurempi yhteiskokous Rotary 

E-Club of Southeast USA and Caribbean 

http://www.rotaryeclub34.org/ kanssa. 

Verkkorotareiden suhdetoimintakomitean 

puheenjohtaja ja past president 

Markus Saartio avasi 18.8. pidetyn kokouksen 

ja sen jälkeen presidentti Jari 

Karpakka esitteli klubin historiaa ja 

nykytoimintaa. Tämän jälkeen Karen 

Flood kertoi vastavuoroisesti Atlantintakaisista 

kokemuksista Orlandosta, Floridasta 

käsin. Esitysten aikana ja jälkeen 

keskustelu oli vilkasta sekä tekstichatissä 

että VOIP -ääniyhteydellä ja molemmat 

klubit saivat uusia ajatuksia mahdollisista 

palveluprojekteista sekä 

kokoustekniikoista yleensä. 

Karen Flood totesi kokouksen jälkeen: 

”Vaikuttaa siltä, että klubeillamme on paljon 

yhteistä! Minusta tämä on hieno alku 

verkkoklubien tärkeydestä viestimiselle. 

Kaikki klubilaisemme olivat innoissaan saadessaan 

kuulla, mitä muualla maailmassa 

tapahtuu ja luulen, että seuraavalla kerralla 

osallistujamäärä on vielä suurempi!” 

Maailman ensimmäisen verkkoklubin, Rotary 

eClub One’n edustaja Carol Lightfoot 

Steen seurasi myös tilaisuutta ja ilmoittautui 

heti vapaaehtoisena esittelemään 

omaa toimintaansa seuraavassa Verkkorotaryn 

järjestämässä kansainvälissä kokouksessa. 

Kokous tallennettiin ja se on kaikkien 

nähtävissä osoitteessa http://connect.humac.fi 

/p72877099/ 

Verkkorotarit jatkavat yhteydenpitoa myös 

muiden klubien kanssa ja kaikki perinteisten 

klubienkin rotarit ovat tervetulleita 

myös tavallisiin suomenkielisiin viikkokokouksiin 

– vaikkapa paikkaamaan! Lisätietoja: 

www.verkkorotary.fi 

Teksti ja kuvitus: Markus Saartio, Rotary 

eClub of Verkkorotary.fi 


Suomi/Finland 

39

Suomi/fi nland 

Matti Laaksonen Itä-Helsingin Rk, sarja H70 

Rotarit rasteilla Laukaassa 

Laukaan Hietasyrjässä viiletti elokuussa 2009 

joukko tyytyväisiä suunnistajia. Erinomaisissa 

kangasmaastoissa järjestettiin neljännet 

rotarien suunnistuksen SM-kilpailut ja kisapäivän 

kruunasi hieno loppukesän sää. 

Kisaan osallistui tänä vuonna 17 kilpailijaa 

eri puolilta maata. Osallistujamäärä oli hieman 

tavanomaista pienempi, sillä aiempina 

vuosina suunnistuskisat ovat saaneet 

liikkeelle kolmisenkymmentä henkeä. 

- Mukana olleet kilpailijat olivat tyytyväisiä 

kisaan, maastohan täällä on Keski-Suomen 

upeimpia suunnistukseen. Osallistujat kiittelivätkin 

ratoja sekä järjestelyjä. Laukaan 

Rk:lla oli järjestelyissä apuna Vihtavuoren 

Pamaus. Ilman Vipaa tuloslaskentaan ei 

olisi riittänyt tietotaitoa, kilpailun johtaja 

ja ratamestari Juha Tolonen sanoo. 

Ensi vuonna Lahdessa 

Ensi kesänä suunnistavat rotarit suuntaavat 

Lahteen. Kilpailuperinnettä on tarkoitus 

Ratamestari Juha Tolonen (vasemmalla), H70 sarjan voittaja Kosti Salmela, oikealla ja Matti Laaksonen 

jälkipelissä tutkimassa kuljettuja reittejä. 


jatkaa myös tulevina vuosina, mutta suunnistuskisan 

yhteyteen on Juha Tolosen mukaan 

hahmoteltu myös muuta toimintaa. 

-Täällä Laukaassa suunnittelimme jo ennen 

ensimmäisiä suunnistuskisoja laajempaa 

tapahtumapäivää, johon suunnistuksen 

lisäksi otettaisiin mukaan myös muita 

lajeja, kuten vaikkapa golf. Ehkä tällainen 

kesätapahtuma toteutetaan joskus tulevaisuudessa, 

Tolonen hahmottelee. 

Suunnistuskilpailun järjestäminen oli Laukaan 

Rk:lle uudenlainen ja opettavainenkin 

ponnistus, sillä aiempaa kokemusta 

vastaavasta ei ollut kenelläkään. 

- Meillä käytännössä kaikki tuloslaskentaa 

lukuun ottamatta tehtiin omin voimin. Itse 

opettelin käyttämään ratamestari-karttaohjelmaa 

ja tulostin kartat. Paljon pelasti 

se, että maasto on hyvä ja Haapalan retkitupa 

mainio kisapaikkana. Nyt ei tarvinnut 

esimerkiksi rakentaa wc- ja pesutiloja 

maastoon, Tolonen toteaa. 

Tuloksia 

Kuvat: Juha Tolonen, Laukaan Rk 

H40, 5.2 km: 

1. Vesa Koivunen, Alajärven Rk. 1.08.19 

H50, 5.1 km: 

1. Urho Sivonen, Pietari Brahen Rk 1.00.11. 

H60, 3.3 km: 

1. Arvi Teppala, Someron Rk 27.25 

2. Aulis Hahtola, Ilmajoen Rk 28.25 

3. Heikki Rusko, Jyväskylä-Laajavuori Rk. 29.11 

4. Kalevi Ilonen, Loviisan Rk 29.20 

5. Kari Karri, Järvenpään Rk 38.57 

6. Matti Toivanen, Järvenpään Rk 51,25 

H70, 2.8 km: 

1. Kosti Salmela, Pihtiputaan Rk 22.04 

2. Heino Avikainen, Lahti-Joutjärven Rk 35.55 

3. Matti Laaksonen, Itä-Helsingin Rk 37.19. 

H75, 2.5 km 

1. Asko Brax, Tampere-Tammerfors Rk 28.14 

2. Pauli Riihelä, Lahti-Joutjärven Rk 35.35 

3. Eero Monni, Leppävirran Rki 48.22. 

Kunto, 3.3 km 

1. Kyllikki Sivonen, Pietari Brahen Rk 50.30

Kuvassa DG 08-09, nyt PDG, Anna-Liisa Kiiskinen 

suunnittelemassa uusia haasteita. Veli Mikko 

Haapaniemi on juuri kertonut rotareiden kokoontumisajoista. 

Virtain Rk Tarjanneveden aalloilla 

Virtain Rk:n käätyjen vaihto suoritettiin 

Tarjanneveden aalloilla juhannuksena 

2009. Uutena presidenttinä aloitti tarmokkaasti 

Martti Mäkilaurila. 

Tilaisuuden painoarvoa lisäsi DG Anna-Liisa 

Kiiskisen ja puoliso Martin, AG:n Pentti 

Vaaran ja puoliso Leenan, aloittavan AG:n 

Mirja Leijalan ja puoliso Jyrkin sekä Keuruun 

klubin pres. Irja Ahon ja puoliso Rai- 

mon mukanaolo juhlassa.Saimme ennen 

laivaristeilyä mieleisen tilaisuuden esitellä 

vieraillemme virtolaisen taiteilijan Kirsti 

Koron tuotantoa sekä inspiraation lähteenä 

toimivan ympäristön. 

”Torisevajärvemme kuuluisat” tulivat myös 

nähdyksi ennen Kimalle -laivalle kiipeämistä. 

Anna-Liisan loistavat lahjat puhujana tulivat 

jälleen kerran todistetuksi. Pentti ja 

Rantasalmi Lipposmarkkinoilla 

Rantasalmen Rk esitteli rotaryaatetta Lipposmarkkinoilla 

elokuussa Rantasalmella. 

Savustettua, lämmintä villisikaa tarjoilivat 

vasemmalta rahastonhoitaja Jussi Kilpeläi- 

Anna-Liisa Kiiskinen julkisti halunsa toteuttaa maailman lasten unelmia DGE:nä Rotary Nordenissa 4/2008. 

Artikkelista saksittua: ”Jos ihmisellä ei ole unelmia ne eivät voi koskaan toteutua” . 30 vuotta sitten Anna- 

Liisan oma poika halusi äitinsä pois työn ääreltä. ”Äiti, tarvitsen vain että istut lattialle ja osoitat minulle, että 

olen tehnyt hienon legotornin ja että se torni, siis minä, olen sinulle kaikkein rakkain, tärkein ja arvokkain”. 

nen, sihteeri Lauri Muona, villisikatarhuri 

Tarmo Markkanen ja presidentti Esa Elo. 

Ennakoitu myyntiaika oli kaksi tuntia mutta 

tuote loppui jo huomattavasti aikaisem- 

Mirja toivottivat runsaasti onnea molemmin 

puolin ja vaihtoivat AG:n tunnuksen. 

Virtain klubi palkitsi edellisen kauden pres. 

Jorma Sojakan PHF- tunnuksilla. Pentti Vaara, 

Olli Vihanta, Jari Liski, Veikko Nieminen ja Seppo 

Varis saivat tunnustukset uhrautuvasta 

työstä ja esimerkillisestä palveluasenteesta. 

Teksti: Keijo Pesu, Virtain Rk 

min. Klubi päätti heti palata samalle asialle 

samoille markkinoille ensi kesänä (Kuva: 

Reino Kokkonen, Rantasalmen Rk). 


Suomi/Finland 

41

Suomi/Finland 

Australialais-kiinalaissuomalainen 

kesäilta Otavassa 

Australialainen Rotary Friendship Exchange 

(RFE) –ryhmä (piiristä 9790) vieraili Itä-Suomessa 

(piirissä 1430) heinä-elokuussa 2009. 

Vieraat aloittivat matkansa Kuopiosta, jatkoivat 

tutustumistaan Pieksämäellä ja etenivät 

Mikkelin kautta edelleen Haminaan. Mikkelissä 

vieraat tutustuivat sekä kaupungin 

sotaisaan historiaan, luonnon kauniiseen vesiympäristöön 

että paikallisiin rotareihin. 

Itse pääsin paremmin tutustumaan Onni 

Alasen ja Ge Ain luona majoittuneiden 

Russ ja Ruth Shellien kanssa, kun Onni pyysi 

minut mukaan maanantai-illaksi järjestämiinsä 

pihakutsuihin. Russ (rotary vuodesta 

1966) ja Ruth ovat olleet naimisissa 

50 vuotta ja ovat kotoisin Sheppartonista, 

180 km Melbournesta. He ovat aiemmin 

osallistuneet RFE –vaihtoon USAssa, Etelä- 

Afrikassa, Kanadassa ja Intiassa. 

Ihmisläheistä toimintaa 

Onni on varsin tuore jäsen klubissamme ja 

on rohjennut arvostella nykyistä klubin ohjelmaamme: 

Hän on toivonut selkeästi ihmisläheisempää 

toimintaa, vallalla ovat liian 

kovat arvot. Viime rotaryvuonna, omana 

presidenttivuotenani yritin hieman tuoda 

uutta ajattelua klubimme ohjelmaan. Pitkään 

jäsenenä ollut henkilö kiittikin parhaasta 

vuodesta, missä hän on ollut mukana. 

Tuoreet jäsenet eivät välttämättä havainneet 

mitään muutosta tapahtuneen, kun ei 

ollut vertailukohtaa. 


Tämä grillausilta sisälsi seurustelua australialaisten 

vieraiden kera, sain kuulla Russilta 

hyvinkin perusteellisen kuvauksen Australian 

kasveista, linnuista, eläimistä ja muistoksi 

kukkien kuvia sisältävän pienen liinan. Onnin 

puoliso Ge Ai tarjosi kiinalaisten ystäviensä 

kanssa toteuttamaansa maistuvaa ruokaa, 

josta erityisesti kehun varsin maistuvia 

Alasten omassa perunamaassa kasvaneita 

perunoita. Perunoissa on eroja! Ge Ai esitti 

meille kiinalaista balettia pihanurmikolla. 

Onni arvioi lähtiäisiksi minulle tämän olevan 

sitä mitä hän rotarytoiminnalta haluaisi, 

johon minun oli erityisen helppo vastata: 

Järjestä lisää, osallistun mielelläni. Kuvat 

puhukoot puolestaan! Muutkin kuin minä 

saavat olla kateellisia tuollaisesta pihapiiristä. 

Kari tarjosi menokyydin ja Upi paluukyydin, 

noin 13 km. He samoin kuin Heikki 

ja Tytti voivat tarvittaessa todistaa, että 

meillä oli varsin viehättävä ilta Otavassa. 

Teksti: Kirsti Karttunen, Mikkeli-Naisvuori Rk 

Kuvat: Kirsti Karttunen ja Onni Alanen

Puiston ”avajaiset” elokuussa 2009. Puisto on alun perin perustettu jo vuosia sitten, mutta nyt tänä vuonna se on saatu arvoiseensa kuntoon eri yrittäjien ja 

presidentti Ilari Suomisen ponnistuksilla. Puisto on perustettu, jotta vaihto-oppilaat kaikkialta maailmasta voivat istuttaa puun muistoksi täällä viettämästään 

vuodesta – muistoksi meille ja muille tuleville opiskelijoille iloksi. 

Nousiaisten Rk:lla vaihto-oppilaspuisto 

Lähellä kouluja ja vanhainkotia sijaitseva 

Nousiaisten Rk:n vaihto-ooppilaspuisto on 

helposti tavoitettavissa eri ikäkausien ihmisille 

mukavan kävelyreitin varrella. Puisto 

otettiin käyttöön jo vuonna 1995 ajatellen 

kaikkia vaihto-oppilaita joita klubimme 

on tuonut Suomeen tutustumaan maahamme 

ja opiskelemaan rotaryjärjestelmän 

ainutlaatuiseen järjestelmään nuorisovaihdon 

alalla. Vuonna 1959 perustettu 

Nousiaisten Rk on vuosikymmenien aikana 

tuonut joka vuosi yhden oppilaan ja 

Suomen kuvernöörit vuosikurssia 2007 – 

2008, Heikki Arkela, Juhani Rouhesmaa, 

Pekka Juntunen, Matti Urho ja Heikki Helevuo, 

kokoontuivat puolisoineen Heikki ja 

Riitta Helevuon luona Luumäen Sarvilahdessa 

23-24.7.2009. Paikalla oli viisi kuvernööriä, 

koska kuudes, Hans ”Hasse” Sittnikow, 

oli poistunut joukostamme 26.8.2008. 

Paikalla oli luonnollisesti Riitta Sittnikow 

edustaen joukossamme piiriä 1420. 

Hassen kuvernöörivuonna, toteuttama keräys 

”Riitta shares” tuotti merkittävän tuloksen, 

yli 10.000 ja hän lahjoitti näin saadut 

varat kahteen MG-projektiin nuorten 

ja lasten hyväksi sekä yhteen lastenkotiin 

Virossa. Me kaikki vuoden 2007 -2008 

PDG:t olemme kuvernöörivuotemme jälkeen 

jatkaneet ja tulemme jatkamaan työtämme 

rotaryjärjestössä. Haluamme edis- 

vuonna 1995 päätettiin istuttaa jokaisen 

oppilaan muistoksi puu ko. puistoon. 

Tänä kesänä puiston ulkoilmettä on parannettu 

monin tavoin. Puistoon on tuotu 

penkkejä ja kivi punaisesta graniitista, missä 

rotaryratas ja teksti ”Palvelu itsekkyyden 

edelle” kertoo Rotaryn olemuksesta. Kiven 

on lahjoittanut Rouhiaisen Kivi Oy, hyvänä 

osoituksena rotaryaatteen kunnioittamisesta 

liike-elämässä, mistä koko rotarius 

on saanut alkunsakin. Puistoon saatiin 

myös laatoitus kulkureiteille Betonilaatta 

Mitä kuuluu Suomen kuvernööreille 2007 -2008? 

tää sitä rotarytyötä, jonka me koimme 

tärkeäksi oman vuositeemamme ”Rotary 

shares” –hengessä. Tällä kertaa päätimme 

lahjoittaa Heikin ja Riitan tarjoaman vieraanvaraisuuden 

takia säästyneet varamme 

Suomen Rotary:n Lääkäripankille. 

Asia, johon haluamme kiinnittää kaikkien 

klubien ja piirien huomion on poismenneiden 

rotaryveljien ja siskojen leskien 

huomioiminen. Toivomme ja vetoamme, 

että heidät otetaan huomioon klubien ja 

piirien ohjelmissa, heihin pidetään yhteyttä 

ja heidät kutsutaan yhteisiin tilaisuuksiimme. 

Näin voimme pitää yhteyttä yhteen 

tärkeimmistä toiminta-alueistamme 

eli suureen rotaryperheeseen. 

Tällaisin aatoksin haluamme tuoda tervehdyksen 

kesäiseltä Sarviniemeltä Luumäen 

Kivijärveltä. 

Oy:n toimesta. Kaikki asennustyö toki tehtiin 

veljien omana työnä talkoovoimin. 

Puistossa on nyt jo kolmekymmentä puuta 

mm. serbiankuusi, lehtikuusi, jalava ja 

tammi. Nousiaisten kunta on kunnanhallituksen 

puheenjohtaja Jouko Heikkilän 

mahtikäskyllä luvannut kunnan toimesta 

hoitaa puiston nurmikot, josta klubi on tietysti 

sekä tyytyväinen että kiitollinen. 

Teksti ja kuvat: Pekka Tähtinen, Nousiaisten Rk 

Suomen Rotarypiirien kuvernöörit 

2007 -2008 puolesta, Matti Urho 

Kuvernööriperheillä 2007 – 2008 on koskettavaa 

asiaa. 


Suomi/Finland 

43

Suomi/Finland 

Edustajat 12 Euroopan maasta koolla Tampereella 

Inner Wheel – aktiivista toimintaa rotareiden rinnalla 

Elokuun viimeisenä viikonloppuna kerääntyi 

Tampereelle toimeliaita Inner Wheel 

–vaikuttajia eri puolilta Eurooppaa pohtimaan 

järjestön tulevaisuuden suuntaviivoja. 

Kaksipäiväinen kokous kiteytti tulevaisuuden 

tavoitteita, korosti hyvää yhteishenkeä 

ja uskoa järjestön vireään toimintaan. Kokous 

oli kolmas Euroopan tason kokous. Järjestelyvastuussa 

oli Suomen Inner Wheelin 

Kansallinen neuvosto ja allekirjoittanut Hannele 

Karhunen sen presidenttinä. 

Inner Wheel on toiminut jo 85 vuoden 

ajan. Margaret Golding perusti järjestön 

Manchesterissa ja nyt viestikapulaa vietiin 

eteenpäin ” Suomen Mansesteriksi” kutsutun 

historiallisen teollisuuskaupungin ytimessä. 

Kokouspaikkana Finlaysonin palatsi 

oli varsin juhlava. Juuri entistetty hotel 

Tammer puolestaan tarjosi loistavat puitteet 

majoitukselle ja juhlaillalliselle. Kokonaisuuden 

viimeisteli Länsilinjat Oy:n historiallinen, 

vuoden 1937 linja-auto, joka 

kiertoajeluna kuljetti osanottajat Näsin- 

Klubbar ”bytte” ungdomar 

Rotaryklubbarna i Ekenäs och RS Lennep i 

Wermelskirchen i Tyskland genomförde 

sommaren 2009 ett bilateralt ungdomsutbyte, 

som omfattade sju ungdomar från 

vardera klubben.. 

Initiativet till ungdomsutbytet togs av 

Hans-Udo Höltken, sedan många år sommarfi 

nländare och en trogen gäst på Ekenäs 

Rk:s möten. 

Den 29 juni fl ög Hans-Udo med sju Ekenäsungdomar 

i åldern 14-18 år till Wermelskirchen. 

Ungdomarna bodde sedan i tio dagar 

hemma hos sin tyska värdfamilj, och fi ck under 

Hans-Udos ledning bl.a. besöka Köln och göra 

en utfl ykt till Bergisches Land, samt bevista RS- 

Lenneps lunchmöte på Hotel Zur Eich. 

Den 9 juli fl ög den sammansatta gruppen 

på 14 ungdomar tillsammans med Hans- 

Udo till Finland, för en motsvarande tio 

dagars vistelse i Ekenäs.I Finland hade 

ungdomsgruppen ett digert program som 

bl.a. inkluderade ett heldagsbesök i Helsingfors 

och en utfärd med militärbåtar till 

Bengtskär. Hela ungdomsgruppen deltog 


neulan ravintolaan ”Get together” –iltaan. 

Toinen kokouspäivä aloitettiin Finlaysonin 

kirkossa, jossa nuori taituri Joonas Mikkilä 

sekä esitteli kirkon että soitti koskettavalla 

tavalla Finlandia-hymnin. Past National 

Representative Ritva-Liisa Hovi saattoikin 

viitata kuultuun musiikkiesitykseen esitellessään 

Suomen historiaa ja naisen asemaa 

kokouksen alkajaisiksi. 

Tampere näytti parastaan 

Muita tietoiskuja ulkomaisille sisarille jakoivat 

Past Board Director Ulla Eloranta 

kertomalla hauskasti Tampereesta, Mansesterista, 

Morosta ja Mustasta makkarasta. 

Suomen taloutta kiteytti Vice National 

Representative Raija Hänninen. Tampere 

näytti ehdottomasti parastaan, sillä rohkeimmat 

löysivät jopa tiensä kosken yläjuoksulle 

aamu-uinnille. 

Toimintakautensa aikana Inner Wheel on 

laajentunut noin 100 maahan ja sen katsotaan 

olevan yksi merkittävimmistä naisten 

Hela ungdomsgruppen i Köln. 

också i Ekenäs RK:s möte på Restaurang 

Knipan. De fl esta kvällar slutade med någon 

gemensam kvällsaktivitet. 

Kontakterna fortsätter 

För de deltagande 14 ungdomarna blev 

det tre givande men intensiva veckor med 

språkbad och digert program, inte bara för 

de deltagande ungdomarna utan också 

för deras familjer. De lokala rotaryklubbarna 

gjorde upp programmet och fi nansierade 

transporterna. 

ystävyys- ja palvelujärjestöistä maailmassa. 

Euroopan haasteina tällä hetkellä ovat muun 

muassa taloudelliset kysymykset, naisten 

toimintamahdollisuuksien erilaisuus ja väestön 

voimakas ikääntyminen. Pääosa jäsenistä 

tulee edelleen rotariyhteyden kautta, 

mutta Inner Wheel on halukas avautumaan 

voimakkaammin myös itsenäisenä järjestönä 

tehtäviä pelkäämättömien ja järjestön 

tavoitteet hyväksyvien naisten järjestöksi. 

On huomattava, että rotariperheiden kaikki 

naispuoliset jäsenet ovat tervetulleita automaattisesti 

liittymään järjestöön. 

Ystävyyttä ja projekteja 

Suomessa ja Suomen piiriin 142 kuuluvassa 

Virossa on yhteensä yli 1.300 jäsentä neljään 

piiriin jakaantuneena. Suomessa tehdyt 

merkittävimmät projektit ovat olleet Suomen 

tullilaitokselle lahjoitetut yli 50 huumekoiraa, 

” Koulutus elämään” – lasten ja nuoren 

koulutusvaunun tukeminen ja lukuisat 

muut klubien toimintaan kuuluvat palvelu- 

Utbytet upplevdes av de deltagande som 

synnerligen lyckat och positivt, trots att tjugo 

intensiva dagar utan paus också kunde 

uppfattas som tungt. Resan bidrog till skapandet 

av kontakter som förhoppningsvis 

kommer att bestå. Ett tecken på det är att 

ungefär hälften av Ekenäsungdomarna redan 

i slutet av sommaren hade bokat fl ygbiljetter 

till Tyskland för att på egen hand 

åka tillbaks till sina nyfunna vänner där. 

Text: Sture Lindholm, Ekenäs Rk 

Foto: Hans-Udo Höltken

projektit. Järjestön pääasiana ei kuitenkaan 

ole hyväntekeväisyys, vaan ystävyydellä ja 

kansainvälisellä toiminnalla on suuri sijansa. 

Verkostot pohjoismaisella, eurooppalaisella 

ja maailmanlaajuisella tasolla tuovat merkittävää 

lisää toimijoiden arkeen. 

Yhteisillä tapaamisilla ja niissä käytävällä 

ajatustenvaihdolla on suuri merkitys. Kun 

kuulee toisten maiden työskentelystä, saa 

uusia ideoita oman toiminnan kehittämiseen. 

Ruotsin Inner Wheel on Suomen tavoin 

lahjoittanut huumekoiria, mutta 

myös Sveriges Läkarbank on heillä ollut 

tärkeä palvelukohde. Norjassa päällimmäiseksi 

nousee ” Fistula-projekti”, joka on 

Linja-autossa tunnelmaa: European meetingin 

osallistujat historiallisella kiertoajelulla Tampereella. 

Edessä oikealla workshopi-puheenjohtaja 

Sissel Michelsen, Norjan kansallinen edustaja. 

Äijäklubikin digitalisoituu 

Rotary Norden -lehdessä 5 (heinä-elokuu) 

2009 jäi varmaankin monelta suomalaislukijalta 

huomaamatta pohjoismaisilla sivuilla 

ruotsiksi ollut Porvoon klubin esittely standaariensa 

tietokannasta. Klubin 474 viiriä oli 

luetteloitu ja kuvattu digitaalisessa muodossa. 

Porvoon aineiston löytää Internetistä 

klubin kotisivulta borgaporvoorotary.fi . 

Kouvolan Rotaryklubilla oli pari vuotta sitten 

samantapainen hanke. Erään rotaryveljen 

komerossa pahvilaatikoissa olleet standaarit 

nostettiin päivänvaloon ja kuvattiin 

vakioiduissa oloissa. Työryhmään kuuluivat 

lippu-upseerit Tero Koski ja Jarmo Pietiläinen 

sekä kuvaaja Raimo Sävilä. Heidän 

työnsä tuloksena saatiin noin 500 standaarin 

kuvagalleria maanosittain ja maittain 

jaoteltuna. Sävilä teki kuvista videoeditointiohjelmaa 

käyttäen tallenteen dvd-levylle. 

Kaikkien viidensadan standaarin katsominen 

videolta vie aikaa 50 minuuttia. Levyä 

säilytetään klubin kokoontumispaikassa. 

Tarvittaessa kuvasarjaan voi tehdä muutoksia. 

Jo nyt on projektin jälkeen kokouspaik- 

International Inner Wheel European meetingin osallistujat Hotelli Tammerin portailla ryhmäkuvassa. 

taannut uuden elämän sadoille etiopialaisille 

naisille. Työkenttää riittää edelleen 

valtavasti. Tanskassa on tehty yhteistyötä 

muun muassa Unicefi n kanssa, lisäksi pidetään 

jatkuvasti yhteyttä yksinäisiin vanhuksiin. 

Kansainvälisenä projektina on varmistettu 

tyttöjen koulutusta kolmen 

vuoden projektina Madagaskarilla ja seuraavien 

kolmen vuoden aikana Boliviassa. 

Tampereen kokouksessa monet ideat vaihtuivat 

iloisessa puheensorinassa, mutta 

vakavampana tarkoituksena kokoontumisella 

oli valmistella sääntöehdotuksia seu- 

kamme kaappiin tullut ainakin ulkomaisten 

vaihto-oppilaiden tuomia standaareja. 

Lisätietoja Kouvolan Rk:n standaarikuvastosta 

saa ison urakan tehneeltä Raimo Sävilältä, 

osoite: raimo.savila@kuva-savila.inet.fi 

Kouvolan Rk:n dvd-levyn kansi 

58 kasvoa muistiin 

Sukupolvenvaihdoksessa olevassa Kouvolan 

rotaryklubissa (keski-ikä 62 v.) vaihtuvuus on 

suurta. Esimerkiksi syyskuisessa kokouksessa 

oli esittelyssä kerralla kolme uutta jäsentä. 

Uusille jäsenille eivät vanhojen partojen ni- 

raavaan yleiskokoukseen, joka on Istanbulissa 

vuonna 2012. Euroopan jäsenten 

yhteinen ääni auttaa turvaamaan alueen 

kulttuurin ja olosuhteiden mukaiset päätökset. 

Yhteistyön jatkumiselle on tärkeää 

se, että vastuuhenkilöt tuntevat toisensa 

henkilökohtaisesti. Suomen Mansester ottaa 

seuraavaksi vastaan pohjoismaiset Inner 

Wheelin jäsenet vuonna 2010 järjestettävään 

Pohjoismaiseen Rallyyn. 

Teksti ja kuvat: Hannele Karttunen, 

Kansallisen neuvoston presidentti 

met ja kasvot voi kerralla jäädä mitenkään 

mieleen. Vanhemmissakin veljissä, varsinkin 

läsnäolosta vapautetuissa, on useita monille 

tuntemattomia. Tutustuminen ja tunnistaminen 

helpottuvat, kun voi luntata paperista tai 

ruudulta millaiset kasvot ja nimet kuuluvat 

yhteen. Kouvolan klubilla oli noin 10 vuotta 

sitten nopeasti vanhentunut taskukuvasto 

jäsenistään. Digitaalinen versio on helpompi 

pitää ajan tasalla. 

Digitalisointiprojekteja jatkettiinkin Kouvolassa 

kesällä 2009 kuvaamalla klubin jäseniä 

viitenä eri kertana viikkokokousten 

yhteydessä. Toteutuksen hoiti jälleen valokuvaajamme 

Raimo Sävilä. Tuloksena saatiin 

yhtenäinen kuvasto 58 veljestä. Veljet, 

jotka eivät olleet kokouksissa kuvauspäivinä, 

saivat kasvojensa sijaan kuvastoon nimensä 

yhteyteen klubimme standaarin. 

IT-vastaava Erkki Koskinen lupasi, että kuvat 

ovat kotisivullamme ennen seuraavan (tämän) 

Rotary Norden –lehden ilmestymistä. 

Teksti ja kuva: Uolevi Kantanen, Kouvolan Rk 


Suomi/Finland 

45

Danmark 

Uanset hvor meget Rotary donerer, 

får børnene ikke det, der betyder mest 

Vi er taget på besøg på et børnehjem, der drives 

af kirken, og som de andre steder vi har 

besøgt i Afrika er stedet afhængig af frivillige, 

der hjælper eller donerer penge. Vi bliver mødt 

af personale fra forskellige dele af verden, her 

er det nemlig frivillige, der kommer for en tid 

og bor her medens de passer børnene. 

Børn til bortadoption 

Børnene skal bortadopteres, men desværre 

er der nogle af de store børn, der ikke er 

den store efterspørgsel på, de ved det selv 

og virker meget indsmigrende. Men vi er 

ikke kommet for at få et barn, vi er blot 

kommet for at udlevere et stykke legetøj, 

og også her bliver vi modtaget med åbne 

arme. Børnene ejer intet, alt er fælles, så for 

første gang får de noget der er deres eget, 

vi præciserer dette for personalet. Når børnene 

bliver bortadopteret, vil man sørge 

for, at de foruden deres hovedpude, den er 

der tradition for de får med, også får det 

lille stykke legetøj med, vi uddeler. 


Desværre kan vi ikke donere ”opvækst 

hos en kærlig familie” 

I forhold til mange af de andre steder vi 

har besøgt, er stedet af høj standard, her er 

legetøj, rent tøj og mad. Og det er ikke 

fordi der mangler kærlighed, de folk der 

frivilligt er ankommet hertil for at hjælpe, 

for egen regning, gør et stort arbejde, men 

det kan ikke skjules, at et barn har behov 

for kærlighed fra andre, end folk der kommer 

og er her en kort periode. De skal have 

noget der er deres helt eget, og vi kan ikke 

Vi har virkelig følt os hjemme her! 

Det var, hvad Sofi e fra Tyskland og Gal fra 

Israel i fællesskab udtalte til den lokale 

presse, da de blev interviewet den sidste 

dag på Camp Dronninglund 2009, som 

Dronninglund Rotary Klub gennemførte 

den 1.-8. august med 15 deltagere fra 

europæiske lande samt Israel, Tyrkiet og 

USA. Klubben gennemfører en sådan lejr 

hvert andet år, og formålet er - som ved 

enhver anden udveksling - at give unge 

mennesker et indblik i dansk kultur og familieliv, 

at øge den internationale forståelse 

og at udvikle lederskab. 

Udtalelsen fra de 2 unge faldt i taknemlighed 

over den private indkvartering hos 

Rotary-familier. I løbet af lejren var deltagerne 

igennem et intenst program med 

velkomst party, præsentation i Dronninglund 

Rotary Klub, barbecue og besøg på et 

varieret udpluk af landsdelens seværdigheder. 

En af de største af sidstnævnte oplevelser 

var at stå på Grenen nord for Skagen 

med et ben i henholdsvis Skagerrak og 

Kattegat. Besøget sluttede med en fest 

med fremragende underholdning af de 

unge, der næsten fra starten fremstod som 

et team, der havde kendt hinanden længe. 

”Det er fantastisk at se, at der i løbet af en 

sådan uge knyttes venskaber for livet på 

tværs af både geografi ske og kulturelle 

grænser,” fortæller Rotarianer Erik Husted 

Henriksen, der har været leder og koordinator 

af Camp Dronninglund 2009. 

En del af holdet på sammenrystningstur til Fårup 

Sommerland. Det er Sofi e og Gal i midten 

give dem en mor eller far, vi kan kun give 

dem et stykke legetøj. 

De fl este børn er fundet på gaden eller de 

er bragt til hjemmet fra hospitaler, eller 

som vi fi k fortalt afl everet til en fremmed 

person i et indkøbscenter, fordi man ved, 

at man er HIV-positiv og derfor ikke er i 

stand til at opfostre barnet. Den yngste var 

fi re måneder, og den ældste fem år, og selv 

om de er i den lykkelige situation, at der er 

nogen der tager sig af dem, er det tydeligt, 

at der er tale om institutionsbørn, der 

trænger til en familie, og der gøres da også 

et ihærdigt forsøg på at få dem bortadopteret 

til familier i Europa. Men det er svært, 

når man er fem år og har levet med en syg 

mor der er død af AIDS, så har man sikkert 

mange ar på sjælen, og det er ikke ligefrem 

den slags børn der efterspørges, når familier 

i Europa, vil udvide familien. 

Lone Lauritzen 

PDG Per Hylander Allerede fra starten var der gang i dialogen 

Underholdningen ved afslutningsfesten var sublim

En ”MARATHON-UGE” er slut og 

hverdagen begynder for Brøndby-Vallensbæk Rk 

15 unge - 15 til 18 årige har afsluttet en superuge 

med bolig i Vallensbæk Havns Juniorhus. 

15 unge fra 12 forskellige lande er nu draget 

afsted til deres hjemland: USA, Israel, 

Rusland, Litauen, Estland, Tjekkiet, Kroatien, 

Østrig, Italien, Tyskland, Frankrig og Tyrkiet. 

De har ved hjælp af fl ittige chauffører besøgt 

og været aktive følgende steder: Vallensbæk 

Kano og Kajak Klub, Vallensbæk 

sejlklub ungdomssejlads, rundtur med 

Borgmester Kurt Hockerup, Brøndby IF og 

Borgmester Ib Terp. Christiania, Statsministeriet 

og Folketinget hvor Naser Khader 

besvarede spørgsmål. 

Strøgvandring og Tivoli med bespisning på 

Sct. Georg piratskib. Helsingør, Kronborg, Louisiana 

Kunstmuseum, Ridning med klargøring 

og rideundervisning, privat bespisning hos 

medlemmer og shopping på Fisketorvet. 

Endelig en afskedsfest på Korsagergård 

hvor de unge bad om en scene med mikrofon, 

et piano og en guitar. 

Jo der er gang i ungdommen, de under- 

Extension- fra start til slut 

I en hyggelig samtale med et par Rotary 

kammerater blev jeg spurgt, om jeg ikke 

kunne lave en liste med forslag til Extension. 

Det kunne jeg godt og det nedenfor 

anførte er således summen af udvalgenes 

og medlemmernes gode råd og erfaringer: 

* Rekrutter hvert år 10 % af klubbens 

medlemsantal og rekrutter kun 

forenings mindede personer. 

* Extensionarbejdet begynder først, når 

gæsten er optaget i klubben. 

* Gå listen med klubbens gamle medlemmer 

igennem. Ligger på www.rotary.dk 

* Hvordan fi k vi de medlemmer, vi har? 

Hvilke metoder brugte vi? 

* Efter et antal år mister man eneretten 

til sin klassifi kation. Bed medlemmet selv 

om at sørge for genbesættelse og dette i 

god tid inden den erhvervsaktive periode 

slutter. 

* Søg gennem klubbens egne medlemmer, 

medens de endnu er erhvervsaktive. 

Herefter mister de deres netværk og 

så bliver det virkeligt svært. 

På besøg i Statsministeriet 

holdt ca 30 minutter med sange som: 

”Don’t worry Be happy” og optræden med: 

Mavedans og Street-dance. 

En fl ot alkoholfri uge blandt 15 dejlige 

udenlandske unge mennesker i Rotary’s 

Shortterm-udveksling. 

Et hårdt arbejde for klubbens medlemmer, 

men et arbejde der lønner sig når man ople- 

* Regelmæssig kontakt til Junior Chamber 

og Round Table. Dem hos os eller vi 

hos dem. 

* Ved lidt taktisk snilde fi k vi medlemmerne 

til at levere et uhørt højt antal 

emner ved et møde! 

* Godt produktkendskab. Alle kender 

Rotary, men få kan i kort og overskuelig 

form fortælle hvad Rotary er i dag. Det er 

jo noget andet end, da vi blev optaget! 

* Stjerneforedrag og Intercitymøder, 

hvor potentielle medlemmer inviteres. 

* Stjerneforedrag x 4 ”Hvad er Rotary” 

etc. med offentlig adgang. Dette gav 

emner og fi n omtale i Lokalavisen, fordi 

der var offentlig adgang. Her ligger muligvis 

idéen til et roadshow, der kan køre 

distriktet rundt fra lokalavis til lokalavis. 

* Søg i databaser for at fi nde emner og 

brug dernæst direct mail. Dette kan kobles 

sammen med stjernefore drag og 

personlig- og eller mail followup. 

* Sådan kan man gøre det: 

1 Emnet inviteres med til et par klubaftener 

og er klubbens gæst. 

ver unge mennesker der folder sig ud inden 

for de lagte rammer omkring samvær og 

forståelse for andres meninger og holdninger. 

Alle har fået et stort og positivt udbytte 

af det korte samvær: vores 15 gæster, vores 

medlemmer og disses børn og børnebørn. 

Camp-coordinator Finn Jørding 

2 Synes man stadig om hinanden startes 

optagelsesproceduren. 

3 Når denne er færdig tager præsidenten 

og proponent en samtale med emnet 

og dennes hustru i deres hjem om, 

hvad det hele nu er for noget. Skal gøres 

særdeles grundigt og velforberedt ellers 

mister man hurtigt medlemmet. 

4 Optagelsen, skal være med stil, alvor 

og et smil. Husk blomster/vin til ægtefællen. 

5 Mentor, som følger det nye medlem, 

har en meget vigtig funktion og bør 

vælges med omhu. 

6 Det nye medlem skal direkte ud i et 

godt udvalg. 

* Opbygning af en database til bevarelse 

af information og metodik. 

Hvad virker bedst? Udover en velfungerende 

klub og den rette ide på det rette tidspunkt 

synes gennemslagskraft, kontinuitet 

år efter år og udvalg at være væsentligt. 

Torsten W. Branth, Virum Rk 


Danmark 

47

Danmark 

19 unge fra 14 lande 

lærte om demokrati i Lyngby 

”Har I rent vand i hanerne?” 

Det var bl.a. spørgsmålet fra den 21-årige 

Elena Dmitrieva fra Rostov ved Don i det 

sydlige Rusland. 

Elena var en af 19 unge fra 13 lande, som i 

august besøgte Lyngby som led i Camp 

Copenhagen 2009 arrangeret af Kongens 

Lyngby Rk i samarbejde med Rotary klubberne 

Dyrehaven, Sorgenfri, Lillerød og 

Tåstrup. 

Leder af arrangementet, der havde til formål 

at give de unge et indtryk af dansk 

demokrati på landsniveau og på lokalt niveau 

- musikhandler Ejvind Christensen, 

Kongens Lyngby, der er initiativtager til 

hele arrangementet, kan nu ånde lettet op 

efter de sidste af deltagerne er rejst hjem. I 

København besøgte deltagerne Folketinget 

og i Lyngby blev de modtaget på råd- 

På rundtur i Unicefs pakhus i Frihavnen. 

En festlig grillaften med Sorgenfri Rk. 


De unge i Frelser Kirkes tårn. 

huset af borgmester Rolf Aagaard Svendsen 

og besøgte bl.a. Borgerservice på 

Toftebæksvej. 

De 19 unge i alderen 21 til 25 år var udpeget 

af lokale Rotary klubber i Hviderusland, 

Rusland, Polen, Belgien, Litauen, Rumænien, 

Taiwan, Tyrkiet, Ungarn, Makedonien, 

Israel, Egypten og Tjekkiet. Alle var i gang 

med eller havde netop afsluttet en erhvervsuddannelse 

i deres respektive hjemlande. 

Derfor var der arrangeret besøg hos 

danske virksomheder indenfor deltagernes 

interesseområder. En nyuddannet 

læge var på Herlev Hospital, en farmaceut 

var på Holte Apotek og en jurist var hos 

Advodan i Lyngby. 

Elena Dmitrieva på 21 år har netop afsluttet 

en uddannelse som jernbaneingeniør 

ved universitetet i Rostov ved Don fl oden 

og besøgte derfor DSB Teknik i Kastrup og 

DSB First på klargøringscentret ved Svanemøllen 

station. Da Elena fi k forevist et af 

DSB´s kendte IC3 togsæt på Københavns 

Hovedbanegård ville hun ikke tro på, at 

der var tale om et 20 år gammelt togsæt. I 

Rusland ligner passagertog en ruin bare 

de er fi re år gamle. Af den simple årsag, at 

russerne er ligeglade med statens ejendom. 

Elena var også overrasket over, at 

man i Lyngby kan drikke vandet fra vandhanerne. 

I Rostov, der er en millionby ved 

Don fl oden ca. 1000 km syd for Moskva, er 

både vandværksvandet og badestrandene 

forurenet på grund af landets tidligere styres 

manglende hensyntagen til miljøet. 

Deltagerne i Camp Copenhagen 2009 var 

indkvarteret i spejderhytten Vatelunden 

ved Nærum og et par dage hos medlemmer 

af Lillerød Rk. Den næstsidste dag var 

de inviteret til middag hos medlemmer af 

Kongens Lyngby Rk. Elena fra Rostov fi k derfor 

smagt danske frikadeller og rødgrød 

med fl øde på Stengårds Alle i Lyngby og 

syntes godt om begge dele. 

Hvert år arrangerer Kongens Lyngby Rk 

denne form for ungdomsudveksling . Deltagerne 

kommer især fra mange af de nye 

lande i Østeuropa. 

Tekst Niels Jensen 

Billeder Henrik Mikkelsen

Deltaget i Rotarymøder gennem 10 år 

Det er måske ikke lige til at få øje på sensationen, 

men i dette tilfælde er der tale om 

Tholo, en servicehund, der gladelig har fulgt 

sin ejer Karl Vilhelm Nielsen fra Sønderbro Rk 

til møder i 10 af de 25 år, Karl Vilhelm har været 

medlem. Se det er et rigtigt jubilæum! 

Fra servicehund til familiehund 

Tholo er i dag 13 år og gået på pension, så 

rollen som ledsager er overgået til den ny 

servicehund Akeno. Men selv om Tholo ikke 

længere er servicehund for Karl Vilhelm, ses 

de dagligt. Efter mange overvejelser er det 

nemlig besluttet, at Tholo skal blive hos familien, 

og har fået status som familiehund. 

Når hunden skal til Rotary 

Karl Vilhelm bruger krykker, og er derfor 

ikke i stand til at bære sin mappe, så det er 

en af de opgaver, servicehunden har, derfor 

er hanken på mappen beklædt, så den er 

nemmere for hunden at få fat på. Men det 

er langt fra den eneste funktion servicehunden 

har. Den kan f.eks også samle ting 

op fra gulvet og er således en væsentlig 

hjælpefunktion i Karl Vilhelms dagligdag. 

Mange har ikke kendskab til servicehunde, 

Polio Plus 

Aalborg Vestre Rk har en håndfuld ældre 

medlemmer. 

Et af dem, Kristian N. Kaptain (postvæsen) 

bekendtgjorde primo september, at han 

ville holde åbent hus til sin forestående 85 

års fødselsdag. Han indbød Rotary vennerne 

gerne med ledsager til at fejre begivenheden, 

hvor han havde engageret den 

nordjyske TV-stjerne-kok Morten Nielsen 

til at stå for serveringen. Han oplyste over 

for Aalborg Vestre, at han ikke samler påfl 

asker, hverken fyldte eller tomme, men 

hellere så at kammerater, som havde påtænkt 

opmærksomhed, i stedet gav et bidrag 

til POLIO+. I den forbindelse havde 

den forhenværende postmand opstillet en 

antik postkasse i festlokalet. 

Samme opfordring havde medlemmer af Seniorklubben 

af 1989 /gamle rotarianere fået. 

Der kom mere end 7.000 kroner i postkassen! 

skønt den var påmalet: Heri må ikke 

lægges penge. 

Karl Vilhelm Nielsen og Akena. 

fordi de ikke er så udbredte i Danmark. Der 

er få der træner hundene, det tager ca. to år 

at træne en hund, og træningen begynder 

først, når hunden er et år. Karl Vilhelm oplever 

da også, at der er nogen der tager fejl af 

førerhunde og servicehunde, og undrende 

spørger, jamen du kan da godt se ikke? 

Selv om Tholo har deltaget i mange Rotarymøder, 

har det aldrig fanget den. Den 

har ofte valgt at bruge tiden til at nappe 

Et andet Aalborg Vestre medlem, Jørn Ditzel 

(hospitalsvæsen, medicin), greb omgående 

ideen til sin tilsvarende runde begivenhed 

og afl everede 3.500 kroner til TRF 

K. N. Kaptain med postkassen og en del af det store udbytte. 

sig en lur, og det går ikke altid stille for sig, 

og mange foredragsholdere er blevet afbrudt 

af en gaben, snorken og stønnen. 

Karl Vilhelm er uddannet jurist og formand 

for Dansk Handicap Idræts-Forbund, det 

medfører ud over Rotary, mange møder forskellige 

steder, og Tholo har da også deltaget 

i byrådsmøder, været i landsretten, folketinget 

og på Amalienborg. 

Lone Lauritzen 

Foreningen Servicehunde til Handicappede 

(STH) har til formål, at uddanne 

og udplacere servicehunde. STH er en 

non-profi t forening, hvis målsætning er, 

at hjælpe personer som er bevægelseshandicappede, 

ved at bevilge specialtrænede 

hunde og bistå med støtte og 

vejledning for at sikre et værdifuldt 

samarbejde. STH blev stiftet i 1996. 

Drivkraften i foreningen er dels en række 

frivillige og ulønnede værtsfamilier, dels en 

række privatpersoner, fonde og virksomheder, 

der via økonomiske sponsorater, foder 

og udstyr gør det muligt at træne servicehunde 

til handicappede. 

repræsentanten i Aalborg Vestre, PDG 

Svend Erik Jensen. 

Tænk om en god idé kunne brede sig uden 

for Aalborg Vestre regi! 


Danmark 

49

Danmark 

50 

Tak, og atter Tak for Fødselsdags-Gaven ! 

Da jeg fyldte 80 år den 31. Januar 2009 frabad 

jeg mig gaver i form af vin og chokolade. 

I stedet bad jeg om et beløb, i samarbejde 

med Nysted Rk, til indkøb af kørestole til 

invaliderede børn og ældre i Litauen, (hvor 

jeg ved min 70’års fødselsdag, med succes, 

havde afprøvet noget aldeles lignende.) 

Der indkom kr. 24.960,- hvilket beløb Rotary 

Danmarks Hjælpefond forøgede med 

kr. 16.700,- og der blev derefter indkøbt kørestole, 

rollatorer o.l. og afsendt til Litauen. 

Hertil kom en række gaver i form af senge, 

Hæder i Sorgenfri 

Sorgenfri Rk har hædret en dygtig rotarianer 

der i mange år har arbejdet for klubben 

og bl.a. varetaget dens økonomi. Det er 

statsautoriseret revisor Jens Timmermann 

der tildeltes Paul Harris Fellowship. 

Tidligere på året markerede klubben sin 24 

års fødselsdag – også ved denne lejlighed 

kunne klubben hædre et medlem der lige 

siden klubbens start har været med og ydet 

en stor indsats på mange forskellige poster, 

nemlig fhv. vinhandler Per Preben-Andersen. 

På billedet ses klubbens nu afgåede 

præsident advokat Bjarne Skov overrække 

Per Preben-Andersen PHF. 

Sorgenfri Rk afholdt den sidste søndag i 

juni et loppemarked på P-pladsen bag ved 

Lyngby Stor Center. Overskuddet fra denne 

aktivitet, ca. kr. 10.000.- skal gå til bl.a. 

lokale projekter, som klubben støtter. 

25 års jubilæum næste år vil blive markeret 

med en række projekter i lokalområdet, 


udstyr til invaliderede børn, kørestole o.l. 

som Nysted Rk’s medlemmer hjalp med at 

færdiggøre til afsendelse. 

Under hele dette forberedende, og afl everende 

arbejde har Jørgen E. Pedersen, Ø. 

Toreby, og Regina Simkiene været en 

uvurderlig Hjælp, bl. a. med at fi nde modtagerne 

i Litauen. Reginas datter Lina og hendes 

mand Antanas i Vilnius kunne vi heller 

ikke have undværet, idet de skaffede lagerplads 

og forestod kørslen samt ordnede alt 

papirarbejdet i Litauen, og det er ikke ”småtingsafdelingen” 

kan jeg love jer for ! 

Jeg har lige været fem dage i Litauen og 

afl everet alt, hvad vi havde, til hospitaler, 

børneinstitutioner, alderdomshjem og private 

børn og ældre, og det blev, som for 10 

år siden, en uforglemmelig oplevelse! 

Jeg viser hér blot et billede af en 65-årig 

herre i Silute, (ca. 300 km fra Vilnius!), som i 

12 år ikke havde været udenfor sin Lejlighed, 

idet begge Ben var sat af. 

Han fi k overleveret en elektrisk hæve- og 

sænke-seng, en kørestol og en toiletstol, 

og vi overvejer en rampe, saa han endelig 

kan komme ud af lejligheden. 

Endvidere ser I bare eet af børnene i Vilnius, 

som vi etablerede i kørestol, spastisk og 

Klubpræsidenten og Per Preben Andersen 

som gerne skulle tilgodese en række områder, 

hvor der er behov for hjælp. 

Sorgenfri Rk har ligeledes i det forløbne år 

deltaget i et projekt ”Legetøj til Afrikas børn” 

hvor klubben sammen med en del andre 

klubber i distriktet er lykkedes at samle rigtig 

meget brugt legetøj sammen, som i en 

fuldstændig ude af stand til at bevæge sig 

selv. Og der var mange fl ere af den slags! 

Jeg vil benytte lejligheden til at takke alle giverne 

paa det hjerteligste, og bare prøve at 

videregive noget af den taknemlighed, jeg 

mødte overalt. Det kan ikke siges med ord! 

Jeg har i sinde, med jeres gode hjælp, at gentage 

succesen, når jeg bliver 90 år!, eller hvem 

ved, måske 100! (dog uden garanti!) 

Jens Timmermann 

Med de venligste hilsner, 

jeres Bjørn Fisker Ohl 

af A. P. Møller sponsoreret container er blevet 

sendt til Durban og derfra videre til Johannesburg. 

Her vil lokale Rotary Klubber 

foretage den videre distribution ud til de 

områder, hvor der bor mange, mange børn 

der aldrig har haft deres eget legetøj.

Lina kom på besøg i Gråsten Rk 

På billedet er Lina sammen med sine kontaktpersoner i Gråsten Rk; Elsebeth Christmas Møller og Peder 

Damgaard. 

Sidste sommer gik Gråsten Rk ind i en aftale 

om stipendium til en Litauisk student, 

gennem det i D-1460 etablerede program 

for scholarships i Litauen. 

Det blev Lina Bulvydaite, der studerer tysk i 

Klaipeda der blev den heldige modtager af 

en månedlig støtte på 800 kr. fra Gråsten Rk. 

Lina er ud af en søskendefl ok på 10, men mistede 

begge sine forældre for henholdsvis 

10 og 7 år siden. Hun bor i sin hjemby Silute 

sammen med 5 søstre, hvoraf den ene har et 

barn, i en lille lejlighed på 42 kv. meter. 

I Gråsten Rk var man i begyndelsen meget 

forsigtig og ønskede i første omgang kun 

at binde sig for ét år, men på grund af en 

god kommunikation med Lina vedtog de 

at forsætte med støtten igen i år. 

Idet Lina i sommer har været i praktik i 

Osnabrück i Tyskland, fi k hendes kontaktpersoner 

den gode ide at invitere Lina på 

besøg i klubben, og en weekend sidst i 

august ankom hun sammen med en veninde 

med tog til Flensborg. 

Det blev en fantastisk og uforglemmelig 

weekend både for klubben og for Lina. 

Klubben kom til at opleve Lina som en helt 

usædvanlig sød og dejlig pige der med sit 

glade smil og fuld energi levede sig helt 

ind i det store program klubben havde tilrettelagt, 

og også helt ind i hjerterne på de 

medlemmer fra klubben der fi k lejlighed 

til at møde hende. Der blev ikke efterladt 

nogen tvivl om, at pengene til Lina var givet 

godt ud. 

For Lina og hendes veninde Renate, blev 

det også en stor oplevelse. De fi k set en 

malkerobot i funktion og fi k snakket med 

dyrene på Gråsten Landbrugsskole. De 

mødte Kronprinsesse Mary i Danfoss Universe 

og de fi k lov til at styre Fynshav – Bøjden 

færgen og meget andet. 

Alt i alt blev arrangementet et godt og 

smukt eksempel på, hvor store menneskelige 

værdier vi kan blive rigere på, ved blot 

at bruge lidt penge og gøre en indsats på 

en målrettet opgave. Derudover fi k det 

nærmere bekendtskab med Lina et tydeligt 

billede frem om, hvor altafgørende og 

værdifuld en støtte til en Litauisk student 

kan gå hen at blive. 

Peter Hellesøe 

END 

POLIO 

NOW 

ROTARY STRØMPER 

3 par kr. 100,00 

Kr. 40,00 går ubeskåret 

til PolioPlus 

Strømperne fås i str. 40-43 og 44-47 

og ligger bundtet á 3 par i 

henholdsvis sort eller marineblå. 

Lav én samlet bestilling fra din klub 

og spar på udgiften til forsendelse. 

Strømperne bestiller du hos 

Anette Løwert, Assens Rotary Klub 

og Per Høyen, Aarup Rotary Klub 

på tlf. 70 20 33 04 eller 

på per@hoyen.eu 

Nummer 7 . 2009 . Rotary Norden 

Danmark 

51

Danmark 

Jensinecampen 

Haderslev og Vojens Rotary Klubber var i 

to uger ramme for Jensinecampen 2009. 

Jensinecampen var international med 9 

unge Campdeltagere fra 9 forskellige lande 

i alderen fra 17 til 22 år. 

Jensinecampen afvikledes i et samarbejde 

mellem Haderslev Rk og Vojens Rk med et 

program, der i den første del af perioden 

bød på kanotur på Gram å, mejeribesøg på 

Høgelund Mejeri, to landbrug i Vedstedområdet 

og en heldagstur til København. 

Derefter fulgte en uges sejlads med Jensine, 

der er Danmarks ældste træskib og 

hjemmehørende i Haderslev. Campen afsluttedes 

med besøg på Den Slesvigske 

Vognsamling og sightseeing i Haderslev 

samt et farewellparty for alle unge og involverede 

familier og rotarianere. 

Campdeltagerne var indkvarteret privat 

hos Rotaryfamilier i Vojens og Haderslev. 

At have én af de unge campdeltagere på 

besøg i familien er til stor gensidig glæde 

og inspiration. Campdeltageren har på 

Køge Rk fejrede 75-året 

DAGBLADET overrækker den fl otte gave til 

klubben. 

Med reception, fest og udgivelse af en jubilæumsavis 

fejrede Køge Rk i august 75året 

for sin stiftelse. 

I receptionen, der blev holdt 17. august, 

deltog – foruden klubbens medlemmer – 

adskillige rotarianere fra naboklubberne, 


De unge er fr v: Anna (Tjekkiet), Rawan (Israel), Jean-Emmanuel (Frankrig), Olya (Hviderusland), Phillip 

(Østrig), Jasmina (Kroatien), Serra (Tyrkiet), Federico (Italien) og Nikolay (Rusland). Skipper Torbjørn Kristensen 

(fra Haderslev) er ikke med på fotoet, og ej heller de to bådsmænd Malte og Malte. 

den måde mulighed for at få et indblik i 

danske familiers daglige levevis for en kort 

periode for på den måde at få et kendskab 

til dansk familieliv. 

guvernøren for distrikt 1480, Henning 

Damtoft Pedersen, samt politikere og venner 

fra lokalområdet. 

22. august var der jubilæumsfest på Hotel 

Niels Juel i Køge, der er fast mødested for 

klubben. Her deltog mange af medlemmerne 

sammen med Henning Damtoft Pedersen 

og en god snes gæster fra Køge Rks 

tyske venskabsklub gennem 40 år, RC Herzogtum 

Lauenburg-Möln, i en hyggelig 

sammenkomst med god mad, taler – herunder 

et uforglemmeligt dansk-tysk sprogkursus 

ledet af guvernøren – og dans. 

I stedet for et egentligt jubilæumsskrift 

valgte klubbestyrelsen at udarbejde en 

16-siders avis med artikler om Rotary og 

Køge Rk. Avisen blev udsendt til 46.000 

husstande i det østsjællandske område 

med henblik på at udbrede kendskabet til 

Rotary i offentligheden og dermed skabe 

øgede kontaktfl ader i klubarbejdet. 

Jubilæum med PHF 

Ved festen 22. august, der markerede klubbens 

75 års jubilæum, udnævntes et af 

Yderligere oplysninger hos Kim Fuglsang, 

40106121, Haderslev Rk eller Annette 

Brandi, 25667527 Vojens Rk. 

klubbens medlemmer, Palle Christensen, 

til ”Paul Harris Fellow”. På billedet lykønskes 

den nye PHF’er med æren af guvernøren 

for distrikt 1480, Henning Damtoft Pedersen 

(tv). Midt i billedet ses den 

jubilerende klubs præsident, Tonny Petersen. 

I begrundelsen for at tildele Palle Christensen 

æresbevisningen indgik, at han 

har forestået udarbejdelsen af jubilæumsavisen 

om Køge Rk.

Sammen laver vi drømmerejsen 

New York og calypsostemning 

pa Trinidad & Tobago 

På denne tur får du en unik mulighed for at kombinere en af verdens 

mest dynamiske storbyer med 2 af Caribiens fantastiske øer 

– Trinidad & Tobago. 

New York formår altid at tage vejret fra én, uanset om det er første 

gang du besøger byen eller hvis du har besøgt byen fl ere gange. De 

enormt høje bygninger, der rejser sig overalt, de utallige mennesker 

i evig bevægelse og ikke mindst Frihedsgudinden, der er symbolet 

på New York både for nyankomne og byens indbyggere. 

Vi bor på Manhattan nær Ground Zero og med en subway station 

lige rundt om hjørnet så du er kun 5 minutters kørsel fra Midtown 

med det hektiske Times Square. Her fi nder du de mange Broadway 

Teatre og nogle verdenskendte bygninger som Chrystler Building, 

Grand Central Station og FN bygningen. 

Efter nogle dage i storbyen forsætter turen til de to skønne caribiske 

øer; Trinidad og Tobago. 

Opholdet starter på Tobago, hvor du bor på et dejligt hotel beliggende 

helt ned til stranden. Udover afslapning ved poolen og på 

Se programmet på www.cpt.dk/grupperejser 

Kan bestilles på cpt@cpt.dk 

2. marts – 15. marts 2010 

standen byder opholdet på en tur rundt på den lille ø til små fi skersamfund 

og afsides strande samt en ekspedition gennem regnskoven. 

På Trinidad bor du på et dejligt hotel tæt på hovedstaden Port of 

Spain, som du vil opleve på nærmeste hold den ene aften, hvor der 

er arrangeret en tur rundt til nogle af byens hotte steder for musik. 

Derudover vil du komme på rundtur til øens største seværdigheder. 

Glæd dig til en masse spændende oplevelser i storbyen New York 

og på Trinidad & Tobago. 

Inkl. fl y, skatter & afgifter, transport og guidede ture med lokale 

engelsktalende ekspertguider, 12 nætter på hotel inkl. diverse måltider 

samt New York City Pass. 

Kun 15.795,- 

 

Oplys annoncekoden 

”Rotary” 

ved bestilling! 


Tekst 

53

Island 

Nye retningslinier for Rotary Youth Exchange 

drøftet på EEMA konference i Reykjavík 

Rotarykolleger ved EEMA- konferencens åbning i Reykjavík: Jón Ásgeir Jónsson, tidligere formand i den islandske YE komité og medarbejdende siden 1983, 

EEMA præsidenten Danielle Baltus og DG i Island Sveinn H. Skúlason. Fotos: Markús Örn Antonsson. 

Hvordan kan Rotary Youth Exchange øge direkte 

forbindelser imellem distrikter i europæiske 

lande? Hvad kan man gøre for at 

forstærke deltagernes ligestilling hvad angår 

forsikringer? Disse spørgsmål blev rejst 

tillige med mange andre ved rundbordsdrøftelser 

under EEMA 2009 -konferencen i 

Reykjavík i begyndelsen af september. 

Man overvejede for eksempel hvordan 

landene i den østlige del af Europa kunne 

medvirke mere aktivt i udvekslingsprogrammerne. 

Der blev fremsat idéer og forslag 

bl.a. andet om en første start baseret 

på ”ensrettet færdsel” for at imødekomme 

familier i de lande i øst som for tiden ikke 

er i stand til at tage imod unge mennesker 

fra vest. Et sådant arrangement ville samtidig 

forstærke Rotary distrikternes image i 

de vedkommende lande. Unge mennesker 

i de vestlige lande bør også opmuntres til 

at rejse til østeuropa. De fl este ønsker at 

opholde sig i et engelsktalende land men 

det bør huskes at engelsk bruges generelt 

under udvekslingen og desuden får man 

chancen til at lære det lokale sprog. Det 


skulle understreges at Rotarys Youth Exchange 

ikke drejer sig om sprogstudier 

men oplevelsen af at bo sammen med en 

lokal værtsfamilie i et fremmed land. 

Forsikring for deltagerne i Rotary Youth Exchange 

var ligeledes en vigtig sag. De nuværende 

forhold forlanger en fælles løsning 

med den målsætning at garantere en ligestillet, 

global og højest mulig forsikringsdækning 

for alle. I fl ere tilfælde mangler de studerende 

tilstrækkelig forsikring under delikate 

omstændigheder. Man diskuterer nu forslag 

om en gennemsigtig, fælles policy om at anskaffe 

sig forsikring for alle gennem en fælles 

RI aftale med et kendt forsikringsfi rma. 

Omtrent 220 rotarianere fra 28 nationer 

deltog i årets EEMA-konference i Reykjavík 

som afholdtes i dagene 4. til 6. september. 

Mange var kommet langvejs fra, blandt andet 

22 delegater fra Brasilien og 8 fra Taiwan. 

EEMA står for Europe, East Mediterranean, 

Africa og danner en fælles platform 

for at fremme udvekslingsprogrammerne 

der føres under Rotary Internationals 

auspicier og drives i samarbejde mellem 

distrikter og klubber over hele verden. 

EEMA træffes i september hvert år og nu 

var det 57. gang. Youth Exchange i Rotary 

omfatter programmer af varierende varighed 

for studerende med ophold hos private 

familier men også sommerlejr for 

teenagere. Ialt 8000 unge mennesker deltager 

årligt i udvekslingen og følgelig er 

der en hel masse af fælles spørgsmål der 

opstår for lederne at drøfte under EEMA 

konferencerne hvor retningslinier i udførelsen 

af programmerne formuleres også i 

fællesskab. Efter kommentarer fra gæsterne 

at dømme var emnerne på dagsordenen 

aktuelle og inspirerende og arrangementet 

i det hele taget en stor succes. 

Omkring 700 unge islændinge har været 

med i Rotarys udvekslingsprogram i tidsløbet 

siden Island indgik i Youth Exchange 

i 1977. Over en lang årrække har Jón Ásgeir 

Jónsson været ordfører i den islandske 

YE komité og deltaget aktivt i EEMA 

samarbejdet. Han har trukket sig tilbage 

fra den ledende stilling men fortsætter 

stadig som komitéens medarbejder.

”Udvekslingsprogrammet har givet min 

familie meget” forklarede Jón Ásgeir. ”Min 

kone og jeg har tre sønner. Takket være Rotarys 

udevekslingsprogram har vi haft 

glæden af at få fi re ”døtre” i familien over 

en kortere periode som udvekslingstuderende. 

Vores tre sønner var alle med i programmet 

og rejste til USA hvor to af dem 

fortsatte senere med deres universitetsstudier 

også.” 

Jón Ásgeir talte ud fra egen erfaring da han 

i sin formelle tale ved konferencens åbning 

accentuerede betydningen af udvekslingsprogrammerne 

på følgende måde: 

”De udvekslingsstuderende får den perfekte 

lejlighed for at stifte et livsvarigt venskab 

og få deres egen særlige familie i et andet 

land. Jeg tror på at et ungt menneske som 

kommer i besiddelse af en sådan erfaring er 

dygtigere til at leve sit liv på grund af denne 

udvidelse af horisonten der foregår allerede 

i en ung alder. Dagens tankemåde præges 

ikke mindst af det globale sammenhæng 

og her har vi endnu fl ere biindtægter af jeres 

store ydelse, nemlig forstærkelsen af Rotary 

og dets præstation indenfor humanitære 

opgaver over hele verden” 

I sin tale ved åbningsceremonien sagde 

præsidenten for EEMA, fru Danielle Baltus 

fra Belgien, at Youth Exchange kan forme 

fremtiden. Hun pegede på at EEMA arbejdede 

til bedste for dem der tilhører fremtiden 

d.v.s. den næste generation og deriblandt 

måske fremtidens rotarianere. 

Arbejdet til fordel for Rotary er en metode 

for at assistere bevægelsen til at udvikle 

nye medlemmer. 

“Vi beskæftiger os ikke udelukkende med 

udvekslingen, hvis deltagere kan blive frem- 

Konferncedeltagerne var kommet fra alle kontinenter, sammenlagt 220 personer. 

tidige medlemmer i Rotary, men mere aktuelt 

så kommer vi i forbindelse med deres 

familier”, fortsatte Danielle Baltus. “To tredje 

dele af dem er ikke rotarianere. Sikken fl ot 

mulighed vi har for at lade dem opdage Rotary, 

sætte pris på den og blive medlemmer 

af vores fremragende organisation.” 

Danielle Baltus forklarede endvidere hvordan 

EEMA hvert år forsøger at sikre de studerende 

en forbedret erfaring under nye 

omstændigheder hvor de studerende, og 

ikke mindst deres forældre, stiller stadig 

større krav. 

I en velkomsthilsen sagde den islandske 

distriktsguvernør Sveinn H. Skúlason, at når 

han så sig omkring i salen kunne han godt 

fornemme en følelse af iver og venskab. 

Man anede også stærk tillid til Rotarys 

Youth Exchange program og dets fremtid. 

”Alt dette er meget betydningsfuldt for os 

islændinge”, fortsatte Sveinn H. Skúlason. 

” Vi er en lille nation hvor hver enkel person 

Udenfor mødehallen foregik der networking hvor kontakter blev etableret over en smule mad- og drikkevarer 

fra de adskillige lande. 

tæller meget, hvor hvert menneske bidrager 

enormt gennem sin individuelle udvikling 

og vision. Nu i disse besværlige 

Tidligere udvekslingsstuderende fra Island Melkorka 

Rán Ólafsdóttir redegjorde i plenum for diskussionen 

på gruppemøderne. 

økonomiske tider den islandske befolkning 

er udsat for, bliver vigtigheden af hver 

person større end nogensinde. Dybtgående 

solidaritet får en anden mening – meningen 

om at være en fuldstændig forpligtet 

aktør der sætter fokus på samarbejde 

mellem nationer. Som en selvfølge bliver 

arbejdet indenfor Rotary mere uundværligt 

end nogensinde”. 

Efter formelle hilsener fra Vilhjálmur Th.Vilhjálmsson, 

ordfører i Reykjavíks borgerrepræsentation, 

og Ómar Steindórsson, tidligere 

medlem af RI Board of Directors, som 

repræsenterede RI præsidenten John Kenny, 

var det PDG Ólafur Helgi Kjartanssons 

opgave som ordstyrer at sætte dagsordenen 

i gang og iværksætte drøftelserne som 

forgik i 13 arbejdsgrupper og plenum. 

Markús Örn Antonsson 


Island 

55

Vimmel 

SVERIGE 

Guvernörerna 2010-2011 möttes på 

Öland 

9-10 maj träffades DGN i Sverige och Lettland 

(d.v.s. DG 2010-2011) på Öland under 

värdskap av Charlotte och Mikael Ahlberg, 

DGN D-2410. 

Detta var första gången gruppen träffades 

och fokus låg på att lära känna varandra samt 

dela tankar/visioner inför DG-året. Under lördagen 

gästades av PRID Sölve Kernell som 

delade med sig av sina erfarenheter. Gruppen 

möts igen i början av augusti i Närke. 

SVERIGE 

PHF i Karlstad Rk 

Intresse, deltagande och hängivenhet är ord 

som president Lisbeth Fröding med stolthet 

pratar om vid utdelandet av 6 PHF, varav en 

med safi r i Karlstad Rk den 8 juni 2009. 

Till Leif Olsson, som genomdrev insamlingen 

till skolprojektet i Tanzania. Roger 

Carlsson, för omväxlande program och 

framgångsrik PolioPluskampanj. Rolf Kläppe, 

bl.a för att få klubbens medlemmar att 

aktivt delta i Rotary Friendship Exchange. 

Lars-Göran Kring, för gott revisorsarbete. 

Kerstin Lenger, för ett mångårigt arbete 

som klubbens kassör och Inge Bredin 1 

safi r, för gott värdskap och introduktion av 

nya medlemmar. 

Lisbeth Fröding 

president Karlstad Rk 


Mikael Ahlberg 

SVERIGE 

PHF med 5 safi rer i Sundsvall-Skön Rk 

Karin Svingstedt från Aktivera berättade 

om Sundsvalls Stadshus historia samtidigt 

som Sundsvalls-Sköns Rk hedrade sin 

egen Nils Wide med en PHF med 5 safi rer, 

fyra från vänster, omgiven av hemmavarande 

klubbmedlemmar. 

Mats Eklund 

President 2009-2010

SVERIGE 

Ny sekreterare I Rotarys U-fond 

Annika Kjellén, Ystad-Tornväktaren Rk är 

U-fondens nya sekreterare. Annika har 

gått Polishögskolan, tjänstgjort som polis i 

Stockholm, varit rektor på gymnasiet i 

Ystad och har nu ett eget företag, Ystads 

Psykologimottagning. 

SVERIGE 

PHF med tre safi rer i Ystad-Tornväktaren 

Vid U-fondens sista möte 2008-2009 tilldelades 

sekreteraren Torsten Fälemark, 

Ystad-Tornväktaren, utmärkelsen PHF 

med tre safi rer. Han har varit u-fondens sekreterare 

i 10 år. I femton år svarade han 

för sekretariat/närvaro i D 2390, innan den 

IT-baserade rapporteringen kom igång. 

Han har varit ledamot i distriktets klubbtjänstkommitté 

i 16 år och bl.a. årligen 

gett ut ”Basfakta för rotarianer” och”Råd 

och anvisningar för klubbsekreterare” och 

handhaft deras utbildning. 

Utmärkelsen överlämnades av PDG Lennart 

Jonéus, Helsingborg – Kärnan Rk. 

SVERIGE 

PHF i Vänersborgs Brätte Rk 

Vid höstens avslutning i Vänersborgs kyrka 

den 18 december 2008 fi ck Bengt Ramberg 

utmärkelsen PHF. 

Detta för initiativet till och arbetet med att 

premiera elever i avgångsklasserna inom 

högstadiet och gymnasiet. Stipendiet tilldelas 

de elever som på ett förtjänstfullt 

sätt uppfyller Rotarys grundläggande värderingar. 

Klubben har sedan starten 1973 

tilldelat PHF till åtta personer (foto: 

Clas.G.Carlsson). 

Huvudredaktör/Ansvarig utgivare 

Håkan Nordqvist 

Redaktion 

Sverige 

Börje Alström, Baldersvägen 28, S-852 34 Sundsvall 

tel: +46 60 170340, +46 733706448 

e-post: borje.alstrom@miun.se 

Norge 

Øystein Øystå, Jørnsebakken 27 B, N-1440 Drøbak 

tel: +47 64 93 08 58, mobil: +47 470 18 300 

e-post: oystaa@online.no 

Suomi/Finland 

Håkan Nordqvist, Solnavägen 5 D 

FI-00330 Helsingfors 

mobil: +358 400 206 391 

e-post: hakan.nordqvist@welho.com 

Danmark 

Per O. Dantoft, Oldrupvej 75, DK-8350, Hundslund 

tel: +45 8655 0236, e-post: rotary@mail.dk 

Island 

Markús Örn Antonsson, Vesturgata 36 a, IS-101 Reykjavik 

tel: +354 545 1404, mobil: +354 898 7775 

e-post: markusoa@simnet.is 

Layoutredaktör Per O. Dantoft 

Administration 

Norge och Island 

huvudadministrator 

Jan Spjeldnæs, 

Furubotn 36, N-5101 Eidsvågneset 

tel: +47 55 39 97 28, mobil: +47 917 92 642 

e-post: j-spjel@online.no 

Sverige 

Lars Pettersson, 

Krongatan 2, S-632 24 Eskilstuna 

tel +46 161 32114, mobil: +46 70 6455215 

e-post: lars.e-tuna@telia.com 

Suomi/Finland 

Timo Katajisto, Eerontie 1, FI-61800 Kauhajoki 

mobil: +358 50 596 5596 

e-post: timoka@kauhajoki.fi 

Danmark 

Emil Christensen, Engtoften 7, DK-7000 Fredericia 

tel: +45 7594 0346, e-post: emil.erna@profi bermail.dk 

Styrelse 

Styrelsens ordförande 

Rune Andersson 

Badstugränd 1, S-82452 Hudiksvall, tel: +46 650 10686 

tel mobil: +46 70 3317787, e-post: andevo@telia.com 

Styrelsemedlemmar 

Jan Spjeldnæs, Håkan Nordqvist, Per Høyen 

Styrelsens sekreterare Arne Jensen 

Hylkedalsparken 11, DK-6000 Kolding 

tel: +45 7553 8671, e-post: inar@mail.dk 

Utgivare 

De 29 nordiska rotarydistrikten 

Tryckeri: Hansaprint Oy, Kvarnstensgränd 4, FI-01620 

Vanda, ISSN0780-4288, tel: +358 10 542 4479 

mobil: Sanna Helenius: +358 50 4425 044 

e-post: sanna.helenius@hansaprint.fi 

Annonser 

Sverige 

Falk Media AB, Lars Falk, Box 4033, 181 04 Lidingö 

tel: +46 8 766 0140 fax +46 8 766 0142 

Mobil +46 706 863535, e-post: larsfalk@ageradirekt.nu 

Suomi/Finland 

Yhteys toimitukseen, osoite yllä 

Kontakta redaktionen, adress ovan 

Danmark 

Emil Christensen, adress ovan 

Norge och Island 

Jan Spjeldnæs, adress ovan 

Redaktionen förbehåller sig rätten att värdera och 

redigera insänt material. Digitala bilder levereras som 

obearbetade original. Upplösningen bör vara minst 

1600 x 1200 pixels. 

Nr 8/2009 når läsarna 14/12, redaktionell deadline 11/11 


Vimmel 

57

RI-Presidenten och RF 


Vilja och kunna 

George Bernhard Shaw yttrade en gång: 

”Fantasi är första steget i en skapande process. 

Man föreställer sig det man önskar, 

man vill det man föreställt sig och slutligen 

skapar man det man ville..” 

Det fi nns ingen brist på människor i denna 

världen som kan föreställa sig en bättre 

framtid. Men inom Rotary inte bara föreställer 

vi oss framtiden – vi vill åstadkomma 

något och arbeta aktivt för ett mål. Det 

gör vi genom våra två stora styrkefaktorer, 

rotaryklubbarna och Rotary Foundation. 

Genom åren har jag på nära håll fått bevittna 

det fantastiska arbete rotarianerna 

gör överallt i världen med stöd av sin stiftelse. 

Programmen har inte syftat till snabb 

återbäring för dem som utfört arbetet. De 

bästa projekten har siktat på att bygga för 

framtiden – att göra livet bättre för kommande 

generationer. 

För två årtionden sedan förband sig Rotary 

till att för evigt göra världen bättre 

genom att eliminera polion. Målet har alltid 

varit ambitiöst men realistiskt. Tack vare 

vår stiftelse står vi nu närmare det målet 

än någonsin. 

Det bästa intryck 

Min hustru Mary och jag har åtta barnbarn. 

Då jag ser tillbaka på de många lyckliga år 

under vilka vi fostrat en familj minns jag 

speciella ögonblick. Jag minns min sons 

toncilloperation och hur han samma dag 

åt en ostburgare! Jag minns bröllopen, examina 

och de stora födelsehändelserna. 

När jag hör med mina barn om vad de 

själva minns från sin barndom blir svaren 

överraskande. De minns sådant som Mary 

och jag för länge sedan glömt – enkla vardagliga 

ting som passerat i livet och som 

ändå lämnat starka minnen. Sådana ögonblick 

defi nierar oss. Det vi ser, det vi hör 

och det vi erfar medan vi åldras formar 

våra personligheter. Allt vi gör som föräldrar 

skapar intryck vare sig vi omedelbart 

inser det eller inte. 

Som rotarianer måste vi tänka över följderna 

av våra handlingar på ett liknande 

sätt. Vi kan inte förutsäga hur starkt intrycket 

av det vi säger och beslutar blir. 

Det är mitt hopp att stödet från Bill & Melinda 

Gates Foundation och Rotarys 200 

miljoner dollars utmaning skall leda till att 

vi snart får uppleva det ögonblick då vi 

kan säga att polion hör till det förfl utna. 

Skulle vi inte lyckas skulle vi vålla besvikelser 

för alla dem som arbetat för målet och 

alla de barn vi givit vårt löfte. Ett misslyckande 

skulle belasta vårt anseende och 

minnet av alla de rotarianer som arbetat 

för målet före oss. 

Men vi kommer inte att misslyckas. Vi kan 

och måste nå vårt mål. Vi är alla djupt medvetna, 

förstås, om hur Rotarys framtid ligger 

i våra händer – liksom även Rotary 

Foundations. 

John Kenny 

RI-President 

Men vi vet att allt vi säger och gör har konsekvenser. 

Det är vårt ansvar att se till att 

totaleffekten blir positiv. 

Då vi donerar medel till vår stiftelse vet vi 

att resultatet blir gott. Under min tid som 

RI-president fi ck jag belägg för det vid 

fl ere tillfällen. De fattigaste delarna av 

världen är samtidigt de där rotaryklubbarnas 

resurser är minst. Genom RF kan vi 

hjälpa där det mest behövs – och förverkliga 

stiftelsens yttersta syfte – Doing Good 

in the World. 

Glenn E. Estess Sr 

Ordförande, Rotary Foundation


Tekst 

59

Tekst 

60 Nummer 7 . 2009 . Rotary Norden


Tekst 

61

Tekst 



Tekst 

63

Tekst 



Tekst 

65

Tekst 


Antisto 

– ett vin från 

malbec-området 

nr 1 i Europa 

SDS / aprilviner 2009 

gp.se 

FYND! 

DN / aprilviner 2009 

aftonbladet.se 

”Rejält och smakrikt malbecvin från Cahors. Här 

bjuds massor av björnbär, svarta vinbär, plommon, 

viol, örter, choklad och fat i både doft och smak.”. 

BÄSTA KÖP! 

AoV 4/09 

MER ÄN PRISVÄRT 

AoM 6/09 

Nr 2264 • Antisto Malbec • 89:- 

Rött vin från Cahors, Frankrike 

Alkoholhalt 13,0% 

Vinet fi nns i alla Systembutiker 

Varannan förare som 

www.wineworld.se 

omkommer i singelolyckor i 

trafi ken är alkoholpåverkad 


Tekst 

WineWorld • 08-662 18 00 

67 

MediaMonde Foto: Gunnar Nydrén

Rotarys Läkarbank räddar liv i Afrika. 

Din framgång hänger 

på höger hjärnhalva 

En bok för alla som vill överleva 

och utvecklas i den nya världen – 

entreprenörer och företagsledare som 

vill ligga steget före, föräldrar som vill 

rusta sina barn för framtiden och alla 

de emotionellt begåvade och kreativa 

människor vars förmågor undervärderats 

i informationssamhället. 

Beställ direkt på 

www.litteraturhuset.se 

eller ring 

tel 040-23 72 40 

”Det här är en av årets bästa böcker. [...] Pink har lyckats 

med konststycket att kombinera det konkreta som individen 

enkelt kan göra, med de stora dragen i organisationens 

långsiktiga utveckling. [...] Att inte läsa denna bok borde 

vara tjänstefel!” 

Fredrik Claesson, Chef. nr 8 2009 

25% 

av intäkterna 

går till Rotarys 

Läkarbank 

En helt ny värld 

eller 

varför framtiden 

tillhör van Gogh, 

Goethe och 

Sokrates 

D A N I E L H. P I N K 

269:- 269:-inkl. moms 

Daniel H. Pink 

Författare av bästsäljaren Free Agent Nation. Han är redaktör på tidskriften 

Wired och skriver om arbetsmarknad, affärsliv och politik för bland annat 

New York Times och Harvard Business Review. Han var talskrivare för Al Gore 

då denne var vice president. Numera är han själv eftertraktad som föreläsare 

om ekonomisk förändring, motivation och affärsstrategi. 

www.litteraturhuset.se • telefon 040-23 72 40 • fax: 040-23 72 45 • info@litteraturhuset.se

Nr. 7. okt/nov. 2009

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?