15.05.2015 Views

Peter Blum en die Commonwealth Mycological Institute - LitNet

Peter Blum en die Commonwealth Mycological Institute - LitNet

Peter Blum en die Commonwealth Mycological Institute - LitNet

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>LitNet</strong> Akademies – Jaargang 6(2) – Augustus 2009<br />

1. Inleiding<br />

In ‘n stap wat selfs vri<strong>en</strong>de <strong>en</strong> kollegas onverhoeds sou betrap, verlaat <strong>die</strong><br />

bekroonde Afrikaanse letterkundige <strong>en</strong> digter <strong>Peter</strong> <strong>Blum</strong> – oorspronklik van<br />

Oost<strong>en</strong>rykse afkoms – <strong>en</strong> sy Suid-Afrikaans-gebore egg<strong>en</strong>ote, Hetta, Suid-Afrika<br />

onverwags <strong>en</strong> onaangekondig op 18 Mei 1960 t<strong>en</strong> einde ‘n nuwe he<strong>en</strong>kome in<br />

Engeland te vind. Die aanloop tot <strong>Blum</strong> se skielike vertrek, <strong>en</strong> veral <strong>die</strong> rede(s)<br />

waarom hy sy aang<strong>en</strong>ome land <strong>en</strong> taal op daar<strong>die</strong> vroeë stadium van sy literêre<br />

loopbaan <strong>die</strong> rug gekeer het, was reeds <strong>die</strong> onderwerp van breedvoerige analise<br />

<strong>en</strong> bespreking (Kannemeyer 1993). Dit kan egter opsomm<strong>en</strong>derwys grootliks<br />

toegeskryf word aan sy ontnugtering met <strong>en</strong> bitterheid oor <strong>die</strong> destydse regering<br />

se weiering van sy aansoek om Suid-Afrikaanse burgerskap. Vir meer agtergrond<br />

oor <strong>die</strong> lewe <strong>en</strong> werk van <strong>Blum</strong> in Suid-Afrika di<strong>en</strong> <strong>die</strong> biografie van Kannemeyer<br />

(1993) as gesaghebb<strong>en</strong>de verwysing.<br />

Die <strong>Blum</strong>s se vertrek uit Suid-Afrika kan tereg as ‘n tragiese gebeurt<strong>en</strong>is beskou<br />

word. Nie net het dit Hetta perman<strong>en</strong>t aan haar land <strong>en</strong> familie ontwortel nie<br />

(sover bek<strong>en</strong>d sou <strong>die</strong> <strong>Blum</strong>s Suid-Afrika nooit weer besoek nie), maar dit het ook<br />

<strong>die</strong> einde van <strong>Blum</strong> se letterkundige uitset in Afrikaans betek<strong>en</strong>. Met <strong>die</strong><br />

uitsondering van <strong>en</strong>kele reissketse in 1964–6 oor België <strong>en</strong> Nederland in <strong>die</strong><br />

Vlaamse tydskrif Ons Erfdeel (Kannemeyer 2009a) sou daar in <strong>die</strong> meer as dertig<br />

jaar vanaf 1960 tot <strong>en</strong> met sy dood in 1990 ge<strong>en</strong> skepp<strong>en</strong>de Afrikaans weer uit<br />

<strong>die</strong> p<strong>en</strong> van <strong>Peter</strong> <strong>Blum</strong> vloei nie. ‘n Engelse vertaling in 1966 van J.J. Slauerhoff<br />

se Ziek<strong>en</strong>troost, wat ook in Ons Erfdeel verskyn het, blyk dan ook sy laaste<br />

gepubliseerde gedig <strong>en</strong> <strong>en</strong>igste bek<strong>en</strong>de werk in Engels uit daar<strong>die</strong> tyd te wees<br />

(Kannemeyer 2009a).<br />

Die <strong>Blum</strong>s het ‘n asosiale, bykans kluis<strong>en</strong>aarsbestaan, in Lond<strong>en</strong> gevoer <strong>en</strong> was<br />

nie g<strong>en</strong>eë om besoekers te ontvang nie (Kannemeyer 1993:154), klaarblyklik nie<br />

e<strong>en</strong>s familie uit Suid-Afrika nie (Slabber 1992:4). <strong>Blum</strong> se korrespond<strong>en</strong>sie aan<br />

k<strong>en</strong>nisse, oudkollegas <strong>en</strong> ander in Suid-Afrika – dikwels kras <strong>en</strong> soms uiters<br />

beledig<strong>en</strong>d (Boshoff 1992:6; Kannemeyer 1993; Kannemeyer 2009b) – wek <strong>die</strong><br />

indruk dat hy ‘n verbitterde <strong>en</strong> ongelukkige m<strong>en</strong>s moes gewees het wie se wrewel<br />

<strong>en</strong> afkeer van Suid-Afrika <strong>en</strong> <strong>die</strong> Afrikaanse letterkundige establishm<strong>en</strong>t oor <strong>die</strong><br />

jare net in int<strong>en</strong>siteit <strong>en</strong> v<strong>en</strong>ynigheid toeg<strong>en</strong>eem het.<br />

Na ‘n beroerte is <strong>Peter</strong> <strong>Blum</strong> op 5 Desember 1990 in <strong>die</strong> ouderdom van 65 jaar in<br />

Lond<strong>en</strong> oorlede. Op sy doodsertifikaat is sy beroep as “klerk” aangetek<strong>en</strong><br />

(Kannemeyer 1993:155), <strong>en</strong> vir ’n intellektueel <strong>en</strong> skepp<strong>en</strong>de gees soos <strong>Blum</strong>,<br />

wat vroeër reeds sy werk as bibliotekaris as onvervull<strong>en</strong>d ervaar het<br />

(Kannemeyer 1993:145), moes klerklike werk sekerlik ook sieldod<strong>en</strong>d <strong>en</strong><br />

bydra<strong>en</strong>d tot sy oënskynlike misère gewees het. Kannemeyer (1993:155)<br />

verwoord <strong>die</strong> trage<strong>die</strong> van <strong>Blum</strong> se lewe na sy vertrek uit Suid-Afrika baie<br />

akkuraat: “Van watter hoek af ‘n m<strong>en</strong>s <strong>die</strong> saak ook al beskou, was <strong>die</strong> laaste<br />

dertig jaar van <strong>Peter</strong> <strong>Blum</strong> se lewe ‘n leë, sinlose bestaan.”<br />

As mikoloog (mikologie: “<strong>die</strong> stu<strong>die</strong> van swamme”) is <strong>die</strong> huidige outeur se<br />

belangstelling in <strong>die</strong> do<strong>en</strong> <strong>en</strong> late van <strong>Peter</strong> <strong>Blum</strong> in Engeland aanvanklik deur ‘n<br />

berig van Tobie Boshoff in Rapport van 5 Januarie 1992 geprikkel. Daarin noem<br />

Boshoff dat hy, in sy naspeuring van <strong>Blum</strong> se voetspore in Lond<strong>en</strong>, ontdek het<br />

dat <strong>die</strong> digter op ‘n stadium aan <strong>die</strong> <strong>Commonwealth</strong> <strong>Mycological</strong> <strong>Institute</strong> (CMI)<br />

verbonde was. Dit het onwillekeurig <strong>die</strong> vraag laat ontstaan: Wat sou <strong>die</strong> verband<br />

kon wees tuss<strong>en</strong> <strong>die</strong> Afrikaanse letterkundige <strong>en</strong> ‘n wet<strong>en</strong>skaplike instituut<br />

gemoeid met swamnavorsing? <strong>Blum</strong> self was onwillig om <strong>die</strong> aard van sy werk<br />

aan <strong>die</strong> CMI aan korrespond<strong>en</strong>te bek<strong>en</strong>d te maak (Kannemeyer 1993:145–6;<br />

2009b:310, 317) <strong>en</strong> Kannemeyer (1993) kon ge<strong>en</strong> verdere lig op hier<strong>die</strong> vraag<br />

198<br />

ISSN 1995-5928 | Tel: 021 886 5169 | E-pos: akademies@litnet.co.za

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!