06.09.2013 Views

1 “En elkeen wat die Naam van die HERE aanroep, sal gered word ...

1 “En elkeen wat die Naam van die HERE aanroep, sal gered word ...

1 “En elkeen wat die Naam van die HERE aanroep, sal gered word ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

DIE NAAM VAN DIE <strong>HERE</strong>.<br />

<strong>“En</strong> <strong>elkeen</strong> <strong>wat</strong> <strong>die</strong> <strong>Naam</strong> <strong>van</strong> <strong>die</strong> <strong>HERE</strong> <strong>aanroep</strong>, <strong>sal</strong> <strong>gered</strong> <strong>word</strong>;”..(Joel 2:32)<br />

1<br />

“Jy mag <strong>die</strong> <strong>Naam</strong> <strong>van</strong> <strong>die</strong> <strong>HERE</strong> jou God nie ydellik gebruik nie, want <strong>die</strong> <strong>HERE</strong> <strong>sal</strong> <strong>die</strong> een <strong>wat</strong><br />

sy <strong>Naam</strong> ydellik gebruik, nie ongestraf laat bly nie.” (Eks 20:7)<br />

Daar is mense <strong>wat</strong> na <strong>die</strong> bogenoemde Teks verse verwys en aanspraak maak dat ons God net kan<br />

ken deur Sy Hebreeuse name en as ons dit nie doen nie kan ons nie <strong>gered</strong> <strong>word</strong> nie. Dit is ‘n ernstige<br />

mistasting en dit dinge <strong>wat</strong> skeiding bring. Dit is waar dat <strong>die</strong> Here Jesus se regte <strong>Naam</strong> Yeshua is en<br />

dat <strong>die</strong> <strong>Naam</strong> <strong>van</strong> God soos <strong>wat</strong> dit aan Moses bekend gemaak is YHWH is. Maar God het ook <strong>die</strong><br />

Nuwe Testament in <strong>die</strong> Griekse taal vir ons gegee waar <strong>HERE</strong> (YHWH) en Here (Adonai) vertaal<br />

<strong>word</strong> as “kurios”. Kyk na 1 Petrus hoofstuk 3:12:<br />

“Want <strong>die</strong> oë <strong>van</strong> <strong>die</strong> Here (kyrios) is op <strong>die</strong> regverdiges…” Hier <strong>word</strong> verwys na Ps. 34:15: “Die<br />

oë <strong>van</strong> <strong>die</strong> <strong>HERE</strong> (YHWH) is op <strong>die</strong> regverdiges…”<br />

Gen. 18:12: <strong>“En</strong> Sara het by haarself gelag en gedink: Sal ek wellus hê nadat ek oud ge<strong>word</strong> het en<br />

my heer (adonah) oud is?”<br />

Sien u dit? Die Nuwe Testament vertaal <strong>die</strong> Hebreeuse woorde YHWH / <strong>HERE</strong> en Adonai as Here-<br />

heer, beide is ‘kyrios’. As dit so belangrik was vir alle Christene en alle nasies en tale om <strong>die</strong><br />

oorspronklike Hebreeuse name te behou, hoekom doen <strong>die</strong> Nuwe Testamentiese Skrywers dit nie?<br />

Hoekom het <strong>die</strong> Apostels <strong>wat</strong> onder <strong>die</strong> inspirasie <strong>van</strong> <strong>die</strong> Heilige Gees geskrywe het- dit nie gedoen<br />

nie? God het verskillende tale vir mense gegee, so is daar Japannees <strong>wat</strong> ‘n moeilike taal is vir ‘n<br />

Westerling en moeilik om tussen <strong>die</strong> letters R en L te onderskei. Dit is egter baie duidelik dat <strong>die</strong><br />

klanke <strong>van</strong> verskillende tale nie ‘n voorwaarde is vir redding nie. Maar <strong>wat</strong> is daar werklik in <strong>die</strong><br />

<strong>Naam</strong> <strong>van</strong> <strong>die</strong> Here?<br />

‘n Goeie naam: ‘n Goeie karakter.<br />

In <strong>die</strong> Bybel <strong>word</strong> persone se name aan hulle karakter en reputasie verbind. Kyk na <strong>die</strong> spreuke: Spr.<br />

18:10-11:<br />

“Die <strong>Naam</strong> <strong>van</strong> <strong>die</strong> <strong>HERE</strong> is 'n sterk toring; <strong>die</strong> regverdige hardloop daarin en <strong>word</strong> beskut.”<br />

“Die goed <strong>van</strong> <strong>die</strong> ryke is sy sterk stad en soos 'n steil muur in sy verbeelding.” (Spr.18:10-11).<br />

Die <strong>Naam</strong> <strong>van</strong> <strong>die</strong> Here is betroubaar; veilig soos ‘n fort vir <strong>die</strong>gene <strong>wat</strong> daarop vertrou. Die<br />

veiligheid <strong>van</strong> God se naam rus in Sy goeie karakter en nie net <strong>die</strong> titel waardeur God geken <strong>word</strong><br />

nie. Die rykman dink sy rykdom kan vir hom veiligheid gee, maar <strong>wat</strong> is <strong>die</strong> grootste; rykdom of ‘n<br />

goeie naam?<br />

‘n Goeie naam is--- beter--- as groot rykdom. Guns is--- beter --- as silwer en goud. (Spr. 22:1) (of<br />

‘goeie genade’)<br />

Soos <strong>wat</strong> rykdom verbind <strong>word</strong> aan silwer en goud, <strong>word</strong> guns verbind aan ‘n goeie naam. Die<br />

woorde <strong>wat</strong> hier vertaal <strong>word</strong> as ‘guns’ is tobe en chen, of- goedheid en genade (guns). Die Here se<br />

<strong>Naam</strong> is afhanklik <strong>van</strong> Sy goeie en betroubare karakter. So, ons kan God <strong>aanroep</strong> om ons te red deur<br />

om te vertrou op Sy goedheid en genade. Dit is <strong>die</strong> verskil om te vertrou op rykdom <strong>wat</strong> geen<br />

waarborg vir ‘n ewige veiligheid bied nie. Presies <strong>die</strong>selfde <strong>wat</strong> beklemtoon <strong>word</strong> toe <strong>die</strong> <strong>Naam</strong> <strong>van</strong><br />

<strong>die</strong> <strong>HERE</strong> aan Moses op Sinai bekend gemaak is.<br />

Daarop vra hy (Moses): “Laat my tog u heerlikheid sien.” Maar Hy antwoord: “Ek <strong>sal</strong> al my<br />

majesteit by jou laat verbygaan en voor jou <strong>die</strong> <strong>Naam</strong> <strong>van</strong> <strong>die</strong> <strong>HERE</strong> uitroep; maar Ek <strong>sal</strong> genadig<br />

wees vir wie Ek genadig wil wees, en My ontferm oor wie Ek My wil ontferm. Verder het Hy gesê:<br />

“Jy kan my aangesig nie sien nie, want geen mens kan My sien en bly lewe nie.” (Eks. 33:18-20)


2<br />

Moses se gebed was dat hy God se heerlikheid kon aanskou maar God het dit nie toegelaat nie en<br />

in plaas daar<strong>van</strong> het <strong>die</strong> Here gesê Hy <strong>sal</strong> Homself deur <strong>die</strong> woord bekend maak, dit is om <strong>die</strong> <strong>Naam</strong><br />

<strong>van</strong> <strong>die</strong> <strong>HERE</strong> uit te roep. Wat het <strong>die</strong> Here bekend gemaak? Al <strong>die</strong> goedheid <strong>van</strong> <strong>die</strong> Here het voor<br />

Moses verbygaan, God se genade en lankmoedigheid is <strong>die</strong>selfde twee karaktertrekke <strong>van</strong> <strong>die</strong> goeie<br />

naam -‘tob’ en ‘Chen’- <strong>wat</strong> ons in Spreuke 22:1 sien. In Ex.34: 5-7 het God by Moses verby gegaan<br />

en <strong>die</strong> <strong>Naam</strong> aan hom bekend gemaak.<br />

Ex. 34:5-7: <strong>“En</strong> <strong>die</strong> <strong>HERE</strong> het neergedaal in <strong>die</strong> wolk en daar by hom gestaan. En Hy het <strong>die</strong> <strong>Naam</strong><br />

<strong>van</strong> <strong>die</strong> <strong>HERE</strong> uitgeroep. En toe <strong>die</strong> <strong>HERE</strong> by hom verbygaan, het Hy geroep: <strong>HERE</strong>, <strong>HERE</strong>,<br />

barmhartige en genadige God, lankmoedig en groot <strong>van</strong> goedertierenheid en trou; <strong>wat</strong> <strong>die</strong><br />

goedertierenheid bewaar vir duisende, <strong>wat</strong> ongeregtigheid en oortreding en sonde vergewe, maar<br />

nooit ongestraf laat bly nie; <strong>wat</strong> <strong>die</strong> ongeregtigheid <strong>van</strong> <strong>die</strong> vaders besoek aan <strong>die</strong> kinders en aan <strong>die</strong><br />

kindskinders, aan <strong>die</strong> derde en aan <strong>die</strong> vierde geslag.”<br />

Wat hier duidelik bekend gemaak <strong>word</strong> is God se karakter en net voor dit het Moses <strong>die</strong> 10 Gebooie<br />

ont<strong>van</strong>g. In <strong>die</strong> konteks <strong>van</strong> <strong>die</strong> wet, op <strong>die</strong> berg Sinai in <strong>die</strong> Ou Testament, is YHWH bekend<br />

gemaak as ‘n God <strong>van</strong> lankmoedigheid, genade en barmhartigheid, ‘n God <strong>van</strong> liefde ens. Diegene<br />

<strong>wat</strong> dink dat <strong>die</strong> God <strong>van</strong> <strong>die</strong> Ou Testament ‘n God <strong>van</strong> wraak is, in teenstelling met <strong>die</strong> God <strong>van</strong><br />

liefde in <strong>die</strong> Nuwe Testament, is verkeerd. Dit is ‘n Marcion kettery uit <strong>die</strong> twee eeu. Hy is bly altyd<br />

<strong>die</strong>selfde God, God se karakter verander nooit. Hy is vol genade en voldoen in oorvloed <strong>wat</strong> ons<br />

nodig het.<br />

Hy het medelye met <strong>die</strong> armes en <strong>die</strong> <strong>wat</strong> hulp nodig het. Hy is vol liefde en deernis, Hy vergewe <strong>die</strong><br />

<strong>wat</strong> Hom <strong>aanroep</strong> vir genade. Dit is hoekom <strong>die</strong> <strong>wat</strong> <strong>die</strong> <strong>Naam</strong> <strong>van</strong> YHWH (<strong>HERE</strong>) <strong>aanroep</strong> <strong>gered</strong><br />

<strong>sal</strong> <strong>word</strong>. Dit is in God se natuur om te doen <strong>wat</strong> reg is en ons vertroue is dat Hy dit <strong>sal</strong> doen.<br />

God <strong>sal</strong> <strong>die</strong> <strong>wat</strong> hulle voor Hom verneder vergewe, en ons vertrou dat Hy dit <strong>sal</strong> doen. Maar ons mag<br />

God nie versoek nie, God <strong>sal</strong> <strong>die</strong> ongehoorsames nie ongestraf laat bly nie. God is altyd ‘n God <strong>van</strong><br />

reg en geregtigheid en genade. Dit was belangrike nuus vir ‘n volk <strong>wat</strong> pas teen God gesondig het<br />

deur om ‘n goue kalf te maak en te aanbid!<br />

‘n Verborge God of ‘n Goue Kalf?<br />

God sou nie Sy gesig, Sy volle heerlikheid vertoon nie, maar God het Moses toegemaak sodat hy nie<br />

Sy heerlikheid kon sien en sterf nie, maar God openbaar Sy innerlike heerlikheid, Sy <strong>Naam</strong>, deur <strong>die</strong><br />

Woord. Dit was ‘n bekendmaking <strong>van</strong> Sy karakter.<br />

“Hy is <strong>die</strong> Beeld <strong>van</strong> <strong>die</strong> onsienlike God, <strong>die</strong> Eersgeborene <strong>van</strong> <strong>die</strong> hele skepping; (Kol. 1:15)<br />

“---in wie <strong>die</strong> god <strong>van</strong> hier<strong>die</strong> wêreld <strong>die</strong> sinne verblind het, sodat <strong>die</strong> verligting <strong>van</strong> <strong>die</strong> e<strong>van</strong>gelie<br />

<strong>van</strong> <strong>die</strong> heerlikheid <strong>van</strong> Christus, <strong>wat</strong> <strong>die</strong> beeld <strong>van</strong> God is, op hulle nie sou skyn nie.” (2Kor.4:4)<br />

Jesus <strong>wat</strong> <strong>die</strong> Woord <strong>van</strong> God is, het gekom om God se karakter te openbaar. Hy het Sy mag en<br />

heerlikheid agtergelaat en in ‘n gestalte <strong>van</strong> ‘n mens na ons toe gekom. Hy was nie ‘n slaaf nie<br />

anders sou dit Sy aardse be<strong>die</strong>ning voorkom het, maar Hy het in <strong>die</strong> gestalte <strong>van</strong> ‘n gewone mens<br />

gekom. Jesaja 53 beklemtoon <strong>die</strong> punt.<br />

“Hy tog het soos 'n loot voor sy aangesig opgespruit en soos 'n wortel uit droë grond. Hy het geen<br />

gestalte of heerlikheid gehad, dat ons Hom sou aansien nie, en geen voorkoms, dat ons Hom sou<br />

begeer nie.” (Jes. 53:2)


3<br />

In Jesus se be<strong>die</strong>ning, deur Sy Woord en lering, interaksie met mense op alle sosiale vlakke,<br />

gedrag en voorbeelde, en ten einde sy dood en opstanding, sien ons <strong>die</strong> volle openbaring <strong>van</strong> God se<br />

karakter.<br />

Jesus se geregtigheid en absolute erkenning <strong>van</strong> <strong>die</strong> Wet <strong>word</strong> gesien in <strong>die</strong> Berg Rede. Sy<br />

sagmoedigheid is duidelik deur Sy liefdevolle aanvaarding <strong>van</strong> bekeerde sondaars. Ons sien God se<br />

genade toe Hy <strong>die</strong> Apostels met <strong>die</strong> Heilige Gees gawes <strong>wat</strong> hulle nodig gehad het toegerus het. Ons<br />

sien God se geregtigheid in <strong>die</strong> openbaring <strong>van</strong> <strong>die</strong> skynheiligheid <strong>van</strong> <strong>die</strong> Fariseërs ens. Die<br />

E<strong>van</strong>gelie <strong>van</strong> <strong>die</strong> heerlikheid <strong>van</strong> Christus is <strong>die</strong> wyse <strong>wat</strong> God gekies het om Sy <strong>Naam</strong> aan <strong>die</strong><br />

wêreld bekend te maak.<br />

Toe Israel vir hulle <strong>die</strong> goue kalf afgode gemaak het- het hulle <strong>die</strong> uiterlike prag <strong>van</strong> <strong>die</strong> afgod aan<br />

God toegeskryf terwyl hulle God se karakter totaal ontken het, dit is <strong>die</strong> kern <strong>van</strong> afgodery. Mense<br />

<strong>sal</strong> altyd God se waardes, lering en oordele -ens. totaal ignoreer en net Sy uiterlike heerlikheid<br />

onthou.<br />

Die probleem met sondige mense is, hulle <strong>sal</strong> altyd <strong>die</strong> uiterlike heerlikhede begeer, dit is <strong>die</strong> trots<br />

<strong>van</strong> Satan, hy wil soos God verheerlik <strong>word</strong>, hy wil homself bo ander wesens verhef en as God<br />

verheerlik <strong>word</strong>, hy het <strong>die</strong> uiterlike heerlikheid gesien en dit begeer.<br />

Die waarheid is, ons is almal skuldig aan <strong>die</strong>selfde fatale dwaling. Jy <strong>sal</strong> nie jou beursie vol geld<br />

openlik in ‘n besige straat vertoon nie, net so <strong>sal</strong> God ook nie Sy Heerlikheid aan <strong>die</strong>gene openbaar<br />

<strong>wat</strong> dit vir hulleself wil vat nie.<br />

“Nie aan ons, o <strong>HERE</strong>, nie aan ons nie, maar aan u <strong>Naam</strong> gee eer, om u goedertierenheid, om u trou<br />

ontwil.<br />

Waarom sou <strong>die</strong> heidene sê: Waar is dan hulle God? terwyl onse God tog in <strong>die</strong> hemel is; Hy doen<br />

alles <strong>wat</strong> Hom behaag.” (Ps. 115:1-3)<br />

Die nasies in daar<strong>die</strong> dae het hulle gode geklee in goud en allerhande versierings, of skrik beelde<br />

uitgekap uit hout en klip en in hulle tempels vertoon. Maar waar was <strong>die</strong> God <strong>van</strong> Israel? Israel se<br />

God kon nie gesien <strong>word</strong> nie, Hy is in <strong>die</strong> Hemele, <strong>die</strong> God <strong>van</strong> Israel het <strong>die</strong> Tora gegee <strong>wat</strong> alles<br />

bevat <strong>wat</strong> Israel nodig gehad het om <strong>van</strong> Hom te weet. Hy sou nie aanbid <strong>word</strong> soos <strong>die</strong> gode <strong>van</strong> <strong>die</strong><br />

ander nasies nie maar <strong>die</strong> wederstrewige Israel was nie tevrede met so ‘n openbaring nie. Hulle was<br />

ge<strong>van</strong>g deur <strong>die</strong> lus <strong>van</strong> <strong>die</strong> oë, <strong>van</strong>dag is dit <strong>die</strong>selfde.<br />

Wêreldse mense soek eer en nie <strong>die</strong> waarheid nie, geld kan gesien <strong>word</strong>, groot huise, spog karre en<br />

klere en vertoon <strong>van</strong>g <strong>die</strong> oog. “Jy het jou Bybel maar ek my sport, my duur lewenstyl en rykdom!”<br />

Paulus waarsku ons teen --“slegte begeertes en gierigheid, <strong>wat</strong> afgode<strong>die</strong>ns is,”- (Kol.3:5)<br />

Japan het baie pragtige tempels maar in Boeddhisme is daar nie morele waardes nie en Boeddhisme<br />

kan ook nie deel met <strong>die</strong> probleem <strong>van</strong> sonde en dood nie. Niks illustreer dit meer as hulle begrafnis<br />

rituele <strong>wat</strong> blykbaar geen einde het nie. Die priester herhaal woorde <strong>wat</strong> niemand kan verstaan nie.<br />

Maar <strong>wat</strong> sê hy? Dit maak nie saak nie! As <strong>die</strong> reukwerk net brand, <strong>die</strong> kamer opgemaak en <strong>die</strong><br />

priester in sy tradisionele klere getooi is. Daar is ‘n sensualiteit in dit alles, ’n uiterlike prag <strong>wat</strong><br />

almal laat ‘goed voel’. Baie min mense gee om <strong>wat</strong> <strong>die</strong> Bybel of Boeddhisme leer oor <strong>die</strong> dood, vir<br />

baie is dit genoeg om ‘n beeldryke gods<strong>die</strong>nstige <strong>die</strong>ns te hê.<br />

Terwyl God Sy heerlikheid dikwels kalm op verskillende wyses in <strong>die</strong> wêreld vertoon, deur om Sy<br />

kinders te seën, of deur ‘n wonderwerk, kan ons God nie evalueer op <strong>die</strong> standaarde <strong>van</strong> mense nie.<br />

Al kan Hy ‘gesien’ <strong>word</strong> of nie, <strong>die</strong> waarheid oor God is in oorvloed teenwoordig deur <strong>die</strong> Woord en<br />

<strong>die</strong> Wet <strong>wat</strong> met ons harte praat, profesie <strong>wat</strong> deur <strong>die</strong> eeue in vervulling gekom het en God se<br />

wysheid <strong>wat</strong> ver bo <strong>die</strong> denke <strong>van</strong> mense is. Dinge <strong>wat</strong> saamgevat <strong>word</strong> in <strong>die</strong> Woord.


P<strong>sal</strong>m 115:4-8:<br />

Hulle afgode is silwer en goud, 'n werk <strong>van</strong> mensehande.<br />

Hulle het 'n mond, maar praat nie; hulle het oë, maar sien nie;<br />

ore het hulle, maar hoor nie; hulle het 'n neus, maar ruik nie;<br />

hande, maar hulle tas nie; voete, maar hulle loop nie;<br />

hulle gee geen geluid deur hul keel nie.<br />

Die <strong>wat</strong> hulle maak, <strong>sal</strong> net soos hulle <strong>word</strong>--<strong>elkeen</strong> <strong>wat</strong> op hulle vertrou.<br />

4<br />

Afgode is uiterlike vertoon <strong>wat</strong> geen karakter het nie. Hulle oë kan nie jou sonde sien nie, in<br />

teenstelling met Christus in Openbaring, <strong>die</strong> Lam <strong>wat</strong> alles sien.<br />

<strong>“En</strong> ek het gesien, en kyk, in <strong>die</strong> middel <strong>van</strong> <strong>die</strong> troon en <strong>die</strong> vier lewende wesens en in <strong>die</strong> midde <strong>van</strong><br />

<strong>die</strong> ouderlinge staan daar 'n Lam asof Hy geslag is, met sewe horings en sewe oë, <strong>wat</strong> <strong>die</strong> sewe<br />

Geeste <strong>van</strong> God is <strong>wat</strong> uitgestuur is oor <strong>die</strong> hele aarde.” (Op.5:6)<br />

‘n Afgod kan nie sien <strong>wat</strong> jy alleen in <strong>die</strong> stilte doen nie, maar Jesus, <strong>die</strong> Ware Beeld <strong>van</strong> God- sien<br />

alles. Alhoewel ‘n afgod ‘n mond het kan hy jou nie teregwys as jy verkeerde dinge doen nie,<br />

wanneer jy met sonde speel of onnodige moeilikheid maak nie, hy weet niks <strong>van</strong> jou vuil gedagtes<br />

nie terwyl <strong>die</strong> ware Beeld <strong>van</strong> God met ons praat deur <strong>die</strong> ewige Gees. Die afgod, alhoewel hy ‘n<br />

neus het is hy kragteloos en kan nie <strong>die</strong> geeste toets, om te onderskei of hulle <strong>van</strong> God is of nie, maar<br />

<strong>die</strong> ware Beeld, <strong>die</strong> Liggaam <strong>van</strong> Christus het <strong>die</strong> gawe <strong>van</strong> onderskeiding <strong>wat</strong> elke ware gelowige<br />

ont<strong>van</strong>g.<br />

Die ware Beeld is ‘n bedreiging vir ons selfsugtige lewenstyl terwyl <strong>die</strong> afgod nooit in <strong>die</strong> pad <strong>van</strong><br />

enige persoon kom nie. Dit is waarom <strong>die</strong> wêreld <strong>van</strong> afgode hou en beledig voel as hy met <strong>die</strong><br />

waarheid gekonfronteer <strong>word</strong>. Maar <strong>die</strong> Ware God het oë en ore en Hy gebruik dit!<br />

“Kyk, <strong>die</strong> hand <strong>van</strong> <strong>die</strong> <strong>HERE</strong> is nie te kort om te help nie, en sy oor is nie te swaar om te hoor nie;<br />

(Jes. 59:1)<br />

Die mens is geskape na <strong>die</strong> Beeld <strong>van</strong> God, God het vir ons oë, ore en hande ens. gegee en verwag<br />

<strong>van</strong> ons om dit te gebruik. “As iemand ore het om te hoor, laat hom hoor! (Mark. 7:16)<br />

Maar met <strong>die</strong> verwerping <strong>van</strong> Jesus, <strong>die</strong> ware beeld, en om Hom te ver<strong>van</strong>g met ‘n afgod, het <strong>die</strong><br />

mens ge<strong>word</strong> soos sy afgode. “Die <strong>wat</strong> hulle maak, <strong>sal</strong> net soos hulle <strong>word</strong>--<strong>elkeen</strong> <strong>wat</strong> op hulle<br />

vertrou.” (Ps.115:8)<br />

Hulle sien nie God se openbaringe nie en ook nie <strong>die</strong> gevare voor hulle nie. Dit is soos iemand <strong>wat</strong><br />

dobbel totdat hy bankrot is. Daar is nie ‘n ware wysheid nie, hulle hoor nie God se stem nie en ook<br />

<strong>die</strong> smarte <strong>van</strong> <strong>die</strong> armes nie. Soos <strong>wat</strong> ‘n student eendag gesê het: “Ek wens <strong>die</strong> sondvloed het al <strong>die</strong><br />

huislose mense in <strong>die</strong> see ingewas.”<br />

Daar is nie ‘n opregte meegevoel nie en ook geen onderskeiding tussen <strong>die</strong> waarheid en <strong>die</strong> valsheid<br />

nie, en geen liefde vir <strong>die</strong> waarheid nie, God se karakter is nie in hulle nie.<br />

OM DIE NAAM VAN DIE <strong>HERE</strong> YDELLIK TE GEBRUIK.<br />

“ Jy mag <strong>die</strong> <strong>Naam</strong> <strong>van</strong> <strong>die</strong> <strong>HERE</strong> jou God nie ydellik gebruik nie,..” (Eks 20:7)<br />

Die hoof aspek <strong>van</strong> om <strong>die</strong> <strong>Naam</strong> <strong>van</strong> <strong>die</strong> Here ydellik te gebruik is wanneer ons in Sy <strong>Naam</strong> geroep<br />

is maar ons het nie God se karakter nie. Dit is <strong>wat</strong> met Israel gebeur het toe hulle- hulle tot afgodery<br />

gewend het.<br />

“--<strong>elkeen</strong> <strong>wat</strong> na my <strong>Naam</strong> genoem is en <strong>wat</strong> Ek geskape het tot my eer, <strong>wat</strong> Ek geformeer, <strong>wat</strong> Ek<br />

ook gemaak het. Bring uit <strong>die</strong> volk <strong>wat</strong> blind is en tog oë het, en <strong>die</strong> dowes <strong>wat</strong> ore het.” (Jes. 43:7-8)


5<br />

Om <strong>die</strong> <strong>Naam</strong> <strong>van</strong> <strong>die</strong> Here ydellik (ligsinnig) te gebruik, beteken nie om dit verkeerd uit te spreek<br />

nie, dit is wanneer jy ‘n Christen genoem <strong>word</strong>, ‘n kind <strong>van</strong> God, ‘n seun <strong>van</strong> Israel en jou ‘naam’<br />

kom nie ooreen met God se karakter nie.<br />

“Kyk <strong>wat</strong> 'n groot liefde <strong>die</strong> Vader aan ons bewys het, dat ons kinders <strong>van</strong> God genoem kan <strong>word</strong>!<br />

Om hier<strong>die</strong> rede ken <strong>die</strong> wêreld ons nie, omdat dit Hom nie geken het nie. Geliefdes, nou is ons<br />

kinders <strong>van</strong> God, en dit is nog nie geopenbaar <strong>wat</strong> ons <strong>sal</strong> wees nie; maar ons weet dat ons, as Hy<br />

verskyn, aan Hom gelyk <strong>sal</strong> wees, omdat ons Hom <strong>sal</strong> sien soos Hy is. En <strong>elkeen</strong> <strong>wat</strong> hier<strong>die</strong> hoop op<br />

Hom het, reinig homself soos Hy rein is.”(1 Joh 3:1-3)<br />

As jy geroep is om ‘n seun <strong>van</strong> God te wees- dan het jy God se <strong>Naam</strong> net soos <strong>wat</strong> enige kind sy<br />

vader se naam kry. Maar <strong>die</strong> groot vraag is, het jy God se karakter? Het jy jouself gereinig, is jy rein<br />

soos <strong>wat</strong> Hy rein is? Neem jy Sy naam ernstig of ligtelik (ydellik) op?<br />

“Maar wie <strong>die</strong> goed <strong>van</strong> <strong>die</strong> wêreld het en sy broeder sien gebrek ly en sy hart vir hom toesluit, hoe<br />

bly <strong>die</strong> liefde <strong>van</strong> God in hom?” (1 Joh.3:17)<br />

As <strong>die</strong> ryke geen meegevoel vir <strong>die</strong> arme het nie, hoe kan God se liefde in hom bly? Hoe <strong>word</strong> God<br />

se karakter, Sy goeie naam op hom <strong>van</strong> toepassing gemaak?<br />

Christene <strong>wat</strong> nie ‘n poging aanwend om te verstaan <strong>wat</strong> reg en verkeerd is nie, <strong>wat</strong> deel het aan<br />

enige soort sonde en sê: “Ons is onder <strong>die</strong> genade en nie onder <strong>die</strong> wet nie”- dit is mense <strong>wat</strong> <strong>die</strong><br />

<strong>Naam</strong> <strong>van</strong> <strong>die</strong> Here ydellik gebruik! Paulus sê: “--Laat <strong>elkeen</strong> <strong>wat</strong> <strong>die</strong> <strong>Naam</strong> <strong>van</strong> Christus noem,<br />

afstand doen <strong>van</strong> <strong>die</strong> ongeregtigheid.” (2 Tim. 2:19)<br />

Baie sê hulle is Christene maar vertel vuil grappe, rook en drink, kyk soos <strong>die</strong> wêreld na immorele<br />

vuil TV prente, vloek hulle ouers en mense <strong>wat</strong> oor hulle aangestel is. As jy <strong>die</strong> naam <strong>van</strong> <strong>die</strong> Here<br />

gebruik en deel het aan bose dinge, pasop! “--want <strong>die</strong> <strong>HERE</strong> <strong>sal</strong> <strong>die</strong> een <strong>wat</strong> sy <strong>Naam</strong> ydellik<br />

gebruik, nie ongestraf laat bly nie.” (Ex. 20:7)<br />

Jakobus beskryf ‘n persoon <strong>wat</strong> <strong>die</strong> rykes beter behandel as <strong>die</strong> armes, so ‘n persoon het nie <strong>die</strong><br />

karakter <strong>van</strong> God nie.<br />

“Luister, my geliefde broeders--het God nie <strong>die</strong> armes <strong>van</strong> hier<strong>die</strong> wêreld uitverkies as rykes in <strong>die</strong><br />

geloof en erfgename <strong>van</strong> <strong>die</strong> koninkryk <strong>wat</strong> Hy beloof het aan <strong>die</strong> <strong>wat</strong> Hom liefhet nie? Maar julle<br />

het <strong>die</strong> arm man oneer aangedoen. Is dit nie juis <strong>die</strong> rykes <strong>wat</strong> julle oorweldig en julle voor <strong>die</strong><br />

regbanke sleep nie? Is dit nie hulle <strong>wat</strong> <strong>die</strong> edele <strong>Naam</strong> belaster <strong>wat</strong> oor julle aangeroep is nie?”<br />

(Jak. 2:5-7)<br />

Soos <strong>wat</strong> God <strong>die</strong> armes <strong>van</strong> <strong>die</strong> wêreld uitverkies het en aan hulle geloof en <strong>die</strong> koninkryk gegee<br />

het, verwag Hy <strong>van</strong> ons om <strong>die</strong> <strong>wat</strong> in Sy <strong>Naam</strong> geroep is ook te eer. Die karakter <strong>van</strong> God is om<br />

prakties goed en sleg lief te hê. (God gee son en reën aan almal) So moet ons <strong>wat</strong> in Sy <strong>Naam</strong> geroep<br />

is <strong>die</strong>selfde doen. As ons net <strong>die</strong>gene liefhet <strong>wat</strong> ons liefhet dan maak ons <strong>die</strong> naam Christen ligtelik<br />

op ons <strong>van</strong> toepassing; ons gebruik <strong>die</strong> <strong>Naam</strong> <strong>van</strong> <strong>die</strong> Here ydellik.<br />

Die <strong>Naam</strong> <strong>van</strong> God op hulle geskryf.<br />

Die merk <strong>van</strong> <strong>die</strong> <strong>die</strong>r, <strong>die</strong> naam en <strong>die</strong> getal <strong>van</strong> <strong>die</strong> <strong>die</strong>r se naam <strong>word</strong> aan <strong>die</strong> einde op <strong>die</strong><br />

voorhoofde <strong>van</strong> <strong>die</strong> ongehoorsames geskryf. (Op. 13:17) Dit is <strong>die</strong> seel <strong>van</strong> <strong>die</strong> karakter <strong>van</strong> <strong>die</strong><br />

Antichris. (Op.13:17) Maar net so is daar ’n belofte <strong>van</strong> God aan <strong>die</strong> getroues.<br />

<strong>“En</strong> ek het gesien, en kyk, <strong>die</strong> Lam staan op <strong>die</strong> berg Sion, en saam met Hom honderd vier en veertig<br />

duisend met sy <strong>Naam</strong> en <strong>die</strong> <strong>Naam</strong> <strong>van</strong> sy Vader op hulle voorhoofde geskrywe.” (Op. 14:1)<br />

Dit gaan verder en hulle ‘goddelike karakter’ <strong>word</strong> beskryf.


6<br />

“Dit is hulle <strong>wat</strong> hulself met vroue nie besoedel het nie, want hulle is maagdelik rein; dit is hulle<br />

<strong>wat</strong> <strong>die</strong> Lam volg waar Hy ook heengaan; dit is hulle <strong>wat</strong> gekoop is uit <strong>die</strong> mense as eerstelinge vir<br />

God en <strong>die</strong> Lam. En in hulle mond is daar geen bedrog gevind nie; want hulle is sonder gebrek voor<br />

<strong>die</strong> troon <strong>van</strong> God.” (Op. 14:4-5)<br />

Hier<strong>die</strong> gelowiges <strong>wat</strong> <strong>die</strong> karakter <strong>van</strong> God het <strong>word</strong> aan <strong>die</strong> einde verseël, hulle op wie <strong>die</strong> <strong>Naam</strong><br />

<strong>van</strong> God geskrywe is, <strong>die</strong>selfde is waar <strong>van</strong> <strong>die</strong> Kerk <strong>van</strong> Filadelfia.<br />

“Wie oorwin, Ek <strong>sal</strong> hom 'n pilaar in <strong>die</strong> tempel <strong>van</strong> my God maak, en hy <strong>sal</strong> daar nooit weer<br />

uitgaan nie; en Ek <strong>sal</strong> op hom <strong>die</strong> <strong>Naam</strong> <strong>van</strong> my God skrywe en <strong>die</strong> naam <strong>van</strong> <strong>die</strong> stad <strong>van</strong> my God,<br />

<strong>van</strong> <strong>die</strong> nuwe Jeru<strong>sal</strong>em, <strong>wat</strong> uit <strong>die</strong> hemel <strong>van</strong> my God neerdaal, en my nuwe <strong>Naam</strong>.” (Op. 3:12)<br />

Kom ons volg hier<strong>die</strong> motief. Paulus verwys na hier<strong>die</strong> seel in 2 Tim. 2:19: “Ewenwel, <strong>die</strong><br />

fondament <strong>van</strong> God staan vas met hier<strong>die</strong> seël: Die Here ken <strong>die</strong> <strong>wat</strong> syne is; en: Laat <strong>elkeen</strong> <strong>wat</strong> <strong>die</strong><br />

<strong>Naam</strong> <strong>van</strong> Christus noem, afstand doen <strong>van</strong> <strong>die</strong> ongeregtigheid.”<br />

Die woord <strong>wat</strong> hier vir seel gebruik <strong>word</strong> is (sphragis) ‘n merk <strong>van</strong> egtheid, dit is <strong>die</strong>selfde as <strong>die</strong><br />

seel <strong>van</strong> gelowiges in Openbaring 9:4. Hier <strong>word</strong> spesifiek verwys na <strong>die</strong> gelowiges in Filadelfia.<br />

Drie dinge was op hulle hoofde geskryf: God se <strong>Naam</strong>, <strong>die</strong> Nuwe Jeru<strong>sal</strong>em en Jesus se nuwe <strong>Naam</strong>.<br />

YHWH, Yerushalayim en Y’shua. Al drie woorde begin met <strong>die</strong> letter Y. In Hebreeus is <strong>die</strong> kleinste<br />

letter ‘Yod. Jesus sê dat geen yod (jota) of titel <strong>van</strong> <strong>die</strong> wet <strong>sal</strong> val nie, met ander woorde, nie <strong>die</strong><br />

kleinste gedeelte daar<strong>van</strong> nie.<br />

‘n Trippel Yod dui op nederigheid- <strong>die</strong> hoof karaktertrekke <strong>van</strong> Christus, Hy <strong>wat</strong> Sy Goddelike<br />

Heerlikheid prysgegee en Homself verneder het om gelykvormig te <strong>word</strong> aan ‘n mens, om aan ‘n<br />

kruis te sterf om Sy Vader te verheerlik. In God se koninkryk is <strong>die</strong> minste waarlik <strong>die</strong> grootste.<br />

Hooglied <strong>van</strong> Salomo beskryf <strong>die</strong> nederigheid <strong>van</strong> God se mense deur ‘n wonderlike metafoor:<br />

“Ek is 'n narsing <strong>van</strong> Saron, 'n lelie <strong>van</strong> <strong>die</strong> dale .(Die bruid <strong>wat</strong> praat)<br />

Soos 'n lelie tussen <strong>die</strong> dorings, so is my vriendin onder <strong>die</strong> dogters .(Die man <strong>wat</strong> praat)<br />

Soos 'n appelboom onder <strong>die</strong> bome <strong>van</strong> <strong>die</strong> bos, so is my beminde onder <strong>die</strong> seuns. Ek het verlang om<br />

in sy skaduwee te sit, en sy vrugte is soet vir my verhemelte.” (Die bruid <strong>wat</strong> praat) (Hooglied 2:1-3)<br />

Die bruid beskryf haarself as ‘n lelie <strong>van</strong> <strong>die</strong> laagtes. ‘n grasblom in ‘n laagte, pragtig maar<br />

eenvoudig nederig.<br />

In kontras <strong>word</strong> haar geliefde beskryf as ‘n groot appelboom waar <strong>die</strong> bruid tevrede is om net in <strong>die</strong><br />

skadu <strong>van</strong> <strong>die</strong> boom te kan sit. Vir <strong>die</strong> Kerk behoort dit ‘n eer bo alles te wees om al <strong>die</strong> heerlikheid<br />

aan God te kan gee.<br />

Toe <strong>die</strong> kerk egter begin het om haar eie heerlikheid- haar imposante geboue, groot mense getalle,<br />

aantreklike style <strong>van</strong> haar jeugdige predikers- eerste te stel, het sy al minder eer aan God begin gee.<br />

Die ware kerk mag miskien in ‘n mooi gebou saamkom maar vir haar gaan dit geen verskil maak of<br />

sy in mooi gebou of onder ‘n appelboom saamkom nie. As God in <strong>die</strong> liggaam verheerlik <strong>word</strong> dan<br />

is <strong>die</strong> oë <strong>van</strong> Sy mense op Hom en Sy Woord gerig en nie op <strong>die</strong> dekor <strong>van</strong> geboue en dinge nie.<br />

DIE NAAM VAN DIE HOER.<br />

Oor <strong>die</strong> hoer <strong>van</strong> Babilon in Openbaring 17 <strong>word</strong> daar drie dinge gesê:<br />

“--en op haar voorhoof was 'n naam geskrywe: Verborgenheid, <strong>die</strong> GROOT BABILON, DIE MOEDER<br />

VAN DIE HOERE EN VAN DIE GRUWELS VAN DIE AARDE.”


7<br />

In plaas <strong>van</strong> YHWH is dit nou DIE MOEDER VAN DIE HOERE. In plaas <strong>van</strong> <strong>die</strong> Nuwe Jeru<strong>sal</strong>em is dit<br />

nou Babilon, en in plaas <strong>van</strong> <strong>die</strong> Seun, <strong>die</strong> ware beeld <strong>van</strong> God, is dit <strong>die</strong> moeder <strong>van</strong> <strong>die</strong> hoere- dit is<br />

afgode of vals beelde.<br />

YHWH (Die Vader <strong>van</strong> <strong>die</strong> getroues)------Verborge Babilon (Die moeder <strong>van</strong> <strong>die</strong> ontroue hoere.)<br />

Jeru<strong>sal</strong>em (Die groot stad <strong>van</strong> God)------Babilon (Die groot stad <strong>van</strong> <strong>die</strong> gevalle wêreld)<br />

Jesus (Die Enige ware Beeld)--------------Gruwels (Vals beelde, (namaaksels). (Deut. 29:17)<br />

Dit is <strong>wat</strong> op haar geskrywe staan omdat dit haar karakter beskryf, <strong>die</strong> feit is, dit beskryf al <strong>die</strong> bose<br />

dinge waaroor sy regeer en <strong>wat</strong> geassosieer <strong>word</strong> met ‘Verborge Babilon’ <strong>die</strong> moeder <strong>van</strong> <strong>die</strong> hoere-<br />

<strong>die</strong> vals idee dat <strong>die</strong> mens sy eie weg na <strong>die</strong> hemel kan bewerk. Soos <strong>wat</strong> ‘n hoer met baie mans kan<br />

omgaan, net so kan Verborge Babilon baie of enige god aanhang. Die gelowiges in Filadelfia is<br />

getrou aan <strong>die</strong> Enige ware God. “Hoor, Israel, <strong>die</strong> <strong>HERE</strong> onse God is 'n enige <strong>HERE</strong>. (Deut. 6:4)<br />

Tweedens, beide <strong>word</strong> verbind aan stede. Die ware gelowige met Jeru<strong>sal</strong>em, nie <strong>die</strong> bose stad <strong>wat</strong><br />

Sodom en Egipte genoem <strong>word</strong> nie, maar <strong>die</strong> nuwe Jeru<strong>sal</strong>em <strong>wat</strong> <strong>van</strong> <strong>die</strong> hemel <strong>van</strong> God <strong>sal</strong><br />

neerdaal. Dit <strong>word</strong> gekarakteriseer met reinheid, geen onreinheid kan daar ingaan nie. Wel, kan ons<br />

dit <strong>van</strong> <strong>die</strong> kerk <strong>van</strong> ons dag sê? Wat moet ons doen met homoseksuele predikers en <strong>die</strong> heidense<br />

gebede <strong>van</strong> <strong>die</strong> opreisende kerk? Onrein dinge <strong>wat</strong> nooit deel kan wees <strong>van</strong> <strong>die</strong> Nuwe Jeru<strong>sal</strong>em nie!<br />

Die ander karaktertrekke is nederigheid. Die ware bruid soek nie haar eie eer om haarself te<br />

verheerlik nie. Op haar huweliksdag ont<strong>van</strong>g sy <strong>die</strong> heerlikheid <strong>van</strong> haar man, sy loop nie ses<br />

maande voor haar huwelik al in haar huweliksdrag rond en spog hoe mooi sy lyk nie! Aan <strong>die</strong> ander<br />

kant—Babilon is—“-bekleed met purper en skarlaken en versierd met goud en kosbare stene en<br />

pêrels,” (Op.17:4) Sy doen alles om haarself verheerlik.<br />

Vandag is daar baie populêre Christene en kerke <strong>wat</strong> uit hulle pad gaan om hulleself te verheerlik.<br />

Hulle kan nie sonder <strong>die</strong> beste musiek, <strong>die</strong> mooiste geboue en <strong>die</strong> mees vleiende predikers en <strong>die</strong><br />

koelste jeugleiers klaarkom nie. Hulle het geen ruimte vir probleme in hier<strong>die</strong> lewe nie, net sukses en<br />

eer.<br />

Maar <strong>die</strong> ware bruid soek <strong>die</strong> eer <strong>van</strong> God en nie haar eie eer nie. Die Here Jesus sê:<br />

“Salig is <strong>die</strong> <strong>wat</strong> treur, want hulle <strong>sal</strong> vertroos <strong>word</strong>.” (Mat 5:4) In kontras het Babilon geen tyd vir<br />

droefheid en hartseer nie.<br />

“Namate sy haarself verheerlik het en weelderig geleef het, na dié mate moet julle haar pyniging en<br />

droefheid aandoen. Omdat sy in haar hart sê: Ek sit as KONINGIN EN IS GEEN WEDUWEE NIE, en<br />

droefheid <strong>sal</strong> ek nooit sien nie--” (Op. 18:7)<br />

Babilon is vol trots, selfverering, sy soek haar eie eer en sy buig nie voor swaarkry nie. Die ware<br />

bruid aanvaar dat baie dinge nie in haar lewe kan uitwerk sonder swaarkry nie. God gebruik dit om<br />

haar baie mooier te maak. In nederigheid aanvaar sy dissipline en swaarkry omdat sy weet dat God<br />

genadig is om haar staande te hou in haar hoop op ‘n geseënde einde.<br />

“--maar namate julle gemeenskap het aan <strong>die</strong> lyde <strong>van</strong> Christus, moet julle bly wees, sodat julle ook<br />

by <strong>die</strong> openbaring <strong>van</strong> sy heerlikheid met blydskap kan jubel. As julle beledig <strong>word</strong> oor <strong>die</strong> <strong>Naam</strong><br />

<strong>van</strong> Christus, is julle gelukkig, omdat <strong>die</strong> Gees <strong>van</strong> <strong>die</strong> heerlikheid en <strong>van</strong> God op julle rus. Wat hulle<br />

betref, <strong>word</strong> Hy wel gelaster; maar <strong>wat</strong> julle betref, <strong>word</strong> Hy verheerlik.” (1Pet. 4:13-14)<br />

Ware gelowiges <strong>word</strong> geassosieer met Jesus, <strong>die</strong> ware Beeld <strong>van</strong> God, dit is na Hom <strong>wat</strong> hulle<br />

opkyk, volg en <strong>wat</strong> hulle leer.


8<br />

Die ware Beeld het oë <strong>wat</strong> sonde sien en lippe <strong>wat</strong> <strong>die</strong> waarheid praat, al wil ons dit nie hoor nie!<br />

Hy het ore <strong>wat</strong> <strong>die</strong> smartkrete en gebede <strong>van</strong> <strong>die</strong> regverdiges <strong>wat</strong> swaarkry hoor. Hy het hande <strong>wat</strong><br />

red en oordeel. Die gruwel, <strong>wat</strong> op <strong>die</strong> bose vrou gegraveer is het net ‘n uiterlike heerlikheid maar<br />

absoluut geen karakter nie.<br />

Om saam te vat:<br />

Die <strong>Naam</strong> <strong>van</strong> God is nie net ‘n woord nie maar ook God se karakter. Ons bid in <strong>die</strong> <strong>Naam</strong> <strong>van</strong> <strong>die</strong><br />

Here onder <strong>die</strong> gesag <strong>van</strong> Sy heerskappy en bereidwilligheid om na ons te luister deur <strong>die</strong> feit dat Hy<br />

<strong>die</strong> weg na God vir ons oopgemaak het. Die <strong>Naam</strong> <strong>van</strong> <strong>die</strong> Here is ‘n sterk toring.<br />

Dit is God se getrouheid <strong>wat</strong> ons red en bewaar, om ons te seën vir ons goeie werke en om ons te<br />

beloon vir ons lyding terwille <strong>van</strong> Hom. Sy <strong>Naam</strong> is Wonderbaar, moeilik om te verstaan, maar wie<br />

kan ooit <strong>die</strong> <strong>die</strong>pte <strong>van</strong> God se karakter begryp?<br />

Is jy geroep deur <strong>die</strong> <strong>Naam</strong> <strong>van</strong> God? Moet nie hier<strong>die</strong> <strong>Naam</strong> ligtelik opneem nie. Word jy geken as<br />

‘n Christen? Reinig jouself soos <strong>wat</strong> Hy rein is, verneder jouself soos <strong>wat</strong> Christus Homself<br />

gedurende Sy aardse be<strong>die</strong>ning verneder het.<br />

Ons moet navors om God se karakter te verstaan en te begeer. Ons moet meer genade, meegevoel,<br />

goedheid, lydsaamheid betoon en regverdig oordeel, as ons dit nie doen nie <strong>word</strong> God se <strong>Naam</strong> deur<br />

<strong>die</strong> wêreld gelaster. Aan <strong>die</strong> einde <strong>sal</strong> ons of met <strong>die</strong> <strong>Naam</strong> <strong>van</strong> <strong>die</strong> Here geseël <strong>word</strong> (Y-Y-Y:<br />

YHWH, Yerushalayim en Y’shua) of met <strong>die</strong> merk <strong>van</strong> <strong>die</strong> <strong>die</strong>r- <strong>die</strong> naam <strong>van</strong> verborge Babilon.<br />

Maak jou keuse!<br />

Shalom.<br />

Moriel Japan.<br />

BC / Moriel / The Name of the Lord / vertaal / 06-2012

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!