03.05.2013 Views

en wat van die ENGELE - Die Gereformeerde Kerk Bellville

en wat van die ENGELE - Die Gereformeerde Kerk Bellville

en wat van die ENGELE - Die Gereformeerde Kerk Bellville

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

aangekondig het. Nou het julle self <strong>die</strong> Regverdige verraai <strong>en</strong> vermoor. Julle is <strong>die</strong><br />

m<strong>en</strong>se <strong>wat</strong> deur bemiddeling <strong>van</strong> <strong>die</strong> <strong>en</strong>gele <strong>die</strong> wet <strong>van</strong> God ont<strong>van</strong>g het. ' <strong>Die</strong><br />

wet <strong>wat</strong> hulle <strong>van</strong> begin tot <strong>en</strong>d kan opsê maar nooit gehou het nie. Daar<strong>die</strong> wet<br />

waar hulle so trots op is as nasionale simbool maar glad nie uitgeleef het nie. Hulle<br />

is wetsverbrekers . Hoe ontsett<strong>en</strong>d dit is beklemtoon Stefanus deur daarop te wys<br />

dat hulle <strong>die</strong> wet deur bemiddeling <strong>van</strong> <strong>en</strong>gele gekry het. Paulus skryf ook daaroor<br />

aan <strong>die</strong> Galasiërs 3 : 19 , hy wys daarop dat <strong>die</strong> <strong>en</strong>gele <strong>die</strong> wet in <strong>die</strong> hande <strong>van</strong><br />

Moses gegee het in uitvoering <strong>van</strong> God se opdrag.<br />

<strong>Die</strong> <strong>en</strong>gele het dus selfs by <strong>die</strong> gee <strong>van</strong> God se heil'ge wet hulpdi<strong>en</strong>s verrig. <strong>Die</strong><br />

wet in <strong>die</strong> hande <strong>van</strong> Moses gelê . So belangrik is <strong>die</strong> wet dat God dit deur<br />

<strong>en</strong>geledi<strong>en</strong>s vir <strong>die</strong> middelaar <strong>van</strong> <strong>die</strong> ou verbond gegee het. Hoe maklik onderskat<br />

ons <strong>die</strong> waarde <strong>van</strong> <strong>die</strong> wet tog.<br />

<strong>Die</strong> wet was geskryf <strong>en</strong> dan in 'n bek<strong>en</strong>de m<strong>en</strong>slike taal . <strong>Die</strong> vraag is of <strong>die</strong> <strong>en</strong>gele<br />

'n eie taal sou hê. <strong>Die</strong> Rabbyne het baie aandag aan hier<strong>die</strong> vraag gegee <strong>en</strong> gesê dat<br />

'n m<strong>en</strong>s nooit in <strong>die</strong> omgangstaal <strong>van</strong> Aramees moes bid nie want dan kon <strong>die</strong><br />

<strong>en</strong>gele dit nie verstaan nie , hulle het net Hebreeus gek<strong>en</strong>. Netsoos verskill<strong>en</strong>de<br />

<strong>van</strong> ons voorvaders in <strong>die</strong> stryd te<strong>en</strong> <strong>die</strong> ver<strong>van</strong>ging <strong>van</strong> <strong>die</strong> Statebybel met 'n<br />

Afrikaanstalige Bybel aangevoer het dat <strong>die</strong> hemeltaal <strong>die</strong> sog<strong>en</strong>aamde<br />

hooghollands was. <strong>Die</strong> jode het geglo dat 'n gewone gelowige in sy persoonlike<br />

gebed <strong>die</strong> hulp <strong>van</strong> 'n di<strong>en</strong>s<strong>en</strong>gel nodig gehad het.<br />

Natuurlik het <strong>die</strong> <strong>en</strong>gele <strong>wat</strong> as God se gesante 'n boodskap aan <strong>die</strong> m<strong>en</strong>s moes<br />

oordra in 'n verstaanbare taal gepraat. <strong>Die</strong> vraag is egter of ons op grond <strong>van</strong> <strong>die</strong><br />

baie min Skrifgegew<strong>en</strong>s sou kan sê dat <strong>die</strong> <strong>en</strong>gele ondermekaar in 'n eie <strong>en</strong>geletaal<br />

praat. Dit lyk tog asof ons dit wel uit 1 Kor 13 : 1 kan aflei.<br />

In hier<strong>die</strong> hoofstukke skryf Paulus oor <strong>die</strong> g<strong>en</strong>adegawes <strong>wat</strong> 'n gawe <strong>van</strong> <strong>die</strong><br />

Heilige Gees is <strong>en</strong> in <strong>die</strong> bepaalde verband <strong>van</strong> <strong>die</strong> geme<strong>en</strong>skap <strong>van</strong> <strong>die</strong> heiliges<br />

aangew<strong>en</strong>d moet word . Daar<strong>die</strong> gawes, verniet ont<strong>van</strong>ge gesk<strong>en</strong>ke , is wonderlik<br />

maar nie <strong>die</strong> allerbelangrikste nie. Dít is <strong>die</strong> liefde vir God <strong>en</strong> <strong>die</strong> naaste. Sonder<br />

liefde is <strong>die</strong> gawes absoluut niks nie . Paulus illustreer dit dan deur te sê : ' al praat<br />

ek <strong>die</strong> tale <strong>van</strong> m<strong>en</strong>se <strong>en</strong> <strong>en</strong>gele , maar ek het ge<strong>en</strong> liefde nie , het ek 'n stuk<br />

klink<strong>en</strong>de metaal , 'n galm<strong>en</strong>de simbaal geword. ' Hy sou dan dus heel<strong>wat</strong> geraas<br />

kan maak <strong>en</strong> m<strong>en</strong>se in ekstase kan opsweep maar in God se oë was hy net 'n dooie<br />

instrum<strong>en</strong>t. Hy was dan 'n nikswerd.<br />

In Korinte was onder <strong>die</strong> charismatiese rigting <strong>die</strong> praat in tale baie populêr - soos<br />

dit <strong>van</strong>dag in daar<strong>die</strong> selfde klimaat nog is. Daar<strong>die</strong> hoor <strong>van</strong> deurmekaar geluide<br />

<strong>en</strong> onsamehang<strong>en</strong>de klanke het vir <strong>die</strong> hoorders niks betek<strong>en</strong> nie . Daar moes<br />

iemand by wees <strong>wat</strong> dit kon uitlê. Paulus <strong>wat</strong> self uitsonderlik beg<strong>en</strong>adig daarin<br />

74

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!