en wat van die ENGELE - Die Gereformeerde Kerk Bellville
en wat van die ENGELE - Die Gereformeerde Kerk Bellville
en wat van die ENGELE - Die Gereformeerde Kerk Bellville
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
nie <strong>en</strong> dus nie vermeerder nie . Hulle getal is <strong>van</strong> hulle skepping af <strong>die</strong>selfde. daar<br />
is ge<strong>en</strong> bloedbande nie <strong>en</strong> ook ge<strong>en</strong> dood nie. Daarin word <strong>die</strong> m<strong>en</strong>s gelyk aan <strong>die</strong><br />
<strong>en</strong>gele - net daarin dat ons nie meer sal trou <strong>en</strong> nie meer kan sterf nie na <strong>die</strong><br />
opstandingsdag. <strong>Die</strong> opstandingslewe is e<strong>en</strong> <strong>van</strong> daar<strong>die</strong> dinge <strong>wat</strong> behoort by alle<br />
dinge <strong>wat</strong> God nuut maak.<br />
Maar al kan <strong>die</strong> <strong>en</strong>gele nie trou nie is blydskap e<strong>en</strong> <strong>van</strong> <strong>die</strong> emosies <strong>wat</strong> <strong>die</strong> <strong>en</strong>gele<br />
in ongerepte staat <strong>en</strong> maat besit. <strong>Die</strong> Here Jesus praat daaroor in 'n reeks<br />
gelyk<strong>en</strong>isse <strong>wat</strong> Hy vertel het toe <strong>die</strong> Joodse geestelike 'grotes' Hom aangeval het<br />
omdat Hy saam met toll<strong>en</strong>aars <strong>en</strong> sondaars ge-eet het. Luk 15. <strong>Die</strong> Here wys hulle<br />
nou op hulle sondige hooghartige houding deur drie gelyk<strong>en</strong>isse te vertel . Dit gaan<br />
oor 'n verlore skaap , 'n verlore muntstuk <strong>en</strong> 'n verlore seun met 'n klimaks <strong>wat</strong><br />
gaan <strong>van</strong> e<strong>en</strong> uit honderd skape, e<strong>en</strong> uit ti<strong>en</strong> muntstukke <strong>en</strong> e<strong>en</strong> uit twee seuns. <strong>Die</strong><br />
blydskap is groot as dit <strong>wat</strong> verlore was weer teruggevind word. In <strong>die</strong> gelyk<strong>en</strong>is<br />
oor <strong>die</strong> verlore skaap <strong>wat</strong> gevind is sê <strong>die</strong> Here Jesus : ' Ek sê vir julle : Net so sal<br />
daar ook in <strong>die</strong> hemel blydskap wees oor e<strong>en</strong> sondaar <strong>wat</strong> hom bekeer , eerder as<br />
oor 99 regverdiges <strong>wat</strong> <strong>die</strong> bekering nie nodig het nie'. Christus praat nog in <strong>die</strong><br />
algeme<strong>en</strong> oor blydskap 'in <strong>die</strong> hemel' sonder om te sê wie dit is <strong>wat</strong> so bly is . Dit<br />
hoor ons aan <strong>die</strong> einde <strong>van</strong> <strong>die</strong> gelyk<strong>en</strong>is oor <strong>die</strong> verlore muntstuk <strong>wat</strong> weer gevind<br />
is : ' Ek sê vir julle : net so is daar blydskap voor <strong>die</strong> <strong>en</strong>gele <strong>van</strong> God oor e<strong>en</strong><br />
sondaar <strong>wat</strong> hom bekeer '. In <strong>die</strong> nuwe vertaling lees ons 'onder <strong>die</strong> <strong>en</strong>gele <strong>van</strong> God<br />
' - maar dit staan nie in <strong>die</strong> oorspronklike nie. Letterlik staan staan :' dat daar<br />
blydskap is voor <strong>die</strong> aangesig <strong>van</strong> <strong>die</strong> <strong>en</strong>gele <strong>van</strong> God'.<br />
<strong>Die</strong> Here Jesus sê dus nie in <strong>die</strong> eerste plek dat <strong>die</strong> <strong>en</strong>gele bly is nie , maar dat daar<br />
voor hulle oë blydskap is , hulle si<strong>en</strong> dus dat daar blydskap is. By wie si<strong>en</strong> hulle dit<br />
? By wie anders as by God ! Hulle staan tog gedurig voor Sy troon. Christus sê dus<br />
dat God so bly is as net e<strong>en</strong> sondaar tot bekering kom. So bly dat Hy dit nie vir<br />
Homself kan hou nie maar dat <strong>die</strong> hemelwes<strong>en</strong>s dit duidelik si<strong>en</strong> .<br />
Dit is ook 'n baie harde klap vir <strong>die</strong> Fariseërs <strong>en</strong> Skrifgeleerdes <strong>wat</strong> <strong>die</strong> sondaars<br />
verag <strong>en</strong> verwerp maar nou moet hoor dat hulle houding nie net sondig is te<strong>en</strong>oor<br />
<strong>die</strong> <strong>en</strong>gele nie maar dat hulle Godself daarmee beledig <strong>en</strong> in Sy heiligheid aantas.<br />
Dit is nou logies dat as <strong>die</strong> hoë God vol blydskap is oor e<strong>en</strong> bekeerling dat <strong>die</strong><br />
<strong>en</strong>gele dan ook deur <strong>die</strong> blydskap aangesteek word. Hulle is nooit passiewe<br />
toeskouers nie maar int<strong>en</strong>s meelew<strong>en</strong>de geeste met God se groot werke. Hulle<br />
jubel as God <strong>die</strong> aarde skep , hulle juig as Christus gebore word. <strong>Die</strong> vreugde <strong>van</strong><br />
God straal op hulle af elke keer as net e<strong>en</strong> sondaar tot bekering kom <strong>en</strong> <strong>die</strong> hele<br />
hemel word 'n feessaal . Mag ons vra of ons iets <strong>van</strong> daar<strong>die</strong> blydskap k<strong>en</strong> ?<br />
In <strong>die</strong> geestelike sang is daaroor gesing dat selfs <strong>die</strong> <strong>en</strong>gele by <strong>die</strong> wrede dood <strong>van</strong><br />
60