02.05.2013 Views

Tjaart Jurgens Maré Doctor Legum Universiteit van die Vrystaat

Tjaart Jurgens Maré Doctor Legum Universiteit van die Vrystaat

Tjaart Jurgens Maré Doctor Legum Universiteit van die Vrystaat

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

(b) create a culture of accountability, openness and transparency in the public<br />

administration or in the exercise of a public power or the performance of a<br />

public function, by giving effect to the right to just administrative action.”<br />

Die kontrolering <strong>van</strong> administratiewe geregtigheid geskied grootliks deur middel <strong>van</strong><br />

geregtelike hersiening. Elke individu moet <strong>die</strong> geleentheid gegun word om aan <strong>die</strong><br />

besluitnemingsproses deel te neem. Die Handves <strong>van</strong> Menseregte in <strong>die</strong> Grondwet <strong>die</strong>n<br />

as basis waarop administratiewe geregtigheid kan voortbou en bied <strong>die</strong> grondslag vir <strong>die</strong><br />

realisering <strong>van</strong> <strong>die</strong> beginsel <strong>van</strong> demokrasie.<br />

ʼn Goeie voorbeeld hier<strong>van</strong> word gevind by Plaaslike Owerhede. Artikel 156(2) <strong>van</strong> <strong>die</strong><br />

Grondwet verwys na <strong>die</strong> bevoegdhede (magte) en funksies <strong>van</strong> munisipaliteite en bepaal<br />

soos volg :<br />

“A municipality may make and administer by-laws for the effective administration of<br />

the matters which it has the right to administer.”<br />

Openbare deelname aan <strong>die</strong> totstandkoming <strong>van</strong> ondergeskikte wetgewing (bywette) word<br />

verseker deur Artikel 7(1) <strong>van</strong> <strong>die</strong> “Rationalisation of Local Government Affairs Act, Act No<br />

10 of 1998”.<br />

Daar moet egter nie uit <strong>die</strong> oog verloor word nie dat geen regstelsel volmaak is nie. Dit<br />

moet voortdurend by veranderde omstandighede aanpas. In<strong>die</strong>n <strong>die</strong> reg stagneer, kan dit<br />

onreg teweegbring. Die reg moet teen <strong>die</strong> agtergrond <strong>van</strong> ander regstelsels en sy eie<br />

historiese ontwikkeling en met inagneming <strong>van</strong> <strong>die</strong> sosio-ekonomiese, politiese en<br />

filosofiese konteks bestudeer word. 11<br />

2. DIE BEGRIP “BILLIKHEID” (EQUITY) : REGSFILOSOFIESE GRONDSLAE<br />

2.1 DIE GRIEKS-ROMEINSE GRONDSLAE VAN DIE IDEE VAN BILLIKHEID<br />

11 Du Plessis, 1989:19.<br />

Die aandrang vir billikheid in ons gemenereg gaan sover terug as <strong>die</strong> substantiewe<br />

beklemtoning <strong>van</strong> moraliteit in alle interpersoonlike verhoudinge en <strong>die</strong> beoefening<br />

<strong>van</strong> geregtigheid in <strong>die</strong> publieke arena.<br />

Met <strong>die</strong> volgende uitspraak <strong>van</strong> Sokrates (469-399vC) sluit Plato <strong>die</strong> eerste boek<br />

<strong>van</strong> sy groot werk Politeia af :<br />

“We began by looking for a definition of justice, but before we have found one, I<br />

dropped that question and hurried on to ask whether or not it involved superior<br />

7

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!