Klik hier om die artikel in PDF-formaat af te laai - LitNet
Klik hier om die artikel in PDF-formaat af te laai - LitNet
Klik hier om die artikel in PDF-formaat af te laai - LitNet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
www.litnet.co.za |ISSN 1995-5928 | Tel: 021 886 5169 | E-pos: akademies@litnet.co.za<br />
<strong>LitNet</strong> Akademies Jaargang 8(3), Desember 2011<br />
Fanie Viljoen se Onderwêreld as voorbeeld van <strong>die</strong><br />
gesag- en magstryd <strong>in</strong> <strong>die</strong> jeugr<strong>om</strong>an<br />
Ops<strong>om</strong>m<strong>in</strong>g<br />
Johan Anker<br />
Assis<strong>te</strong>ntdekaan: Onderwys, Fakul<strong>te</strong>it vir Onderwys, Kaapse Skiereilandse Universi<strong>te</strong>it vir Tegnologie (CPUT), Well<strong>in</strong>gton-kampus<br />
Hier<strong>die</strong> <strong>artikel</strong> bespreek <strong>die</strong> jeugr<strong>om</strong>an Onderwêreld (2008) deur Fanie Viljoen as voorbeeld<br />
van ’n resen<strong>te</strong> <strong>te</strong>matiese vernuw<strong>in</strong>g <strong>in</strong> Afrikaanse jeuglektuur, naamlik <strong>die</strong> jeug se<br />
betrokkenheid by <strong>die</strong> kuberwêreld. Dié r<strong>om</strong>an word eers<strong>te</strong>ns bespreek as ’n jeugr<strong>om</strong>an<br />
waar<strong>in</strong> <strong>die</strong> verhaal van <strong>die</strong> ontwikkel<strong>in</strong>g van twee hoërskoolseuns as kuberkrakers<br />
(“hackers”) ver<strong>te</strong>l word deur onder andere ’n <strong>in</strong>gewikkelde proses van sosiale manipulasie<br />
(“social eng<strong>in</strong>eer<strong>in</strong>g”). Aandag word gegee aan <strong>die</strong> kenmerke van ’n jeugr<strong>om</strong>an asook <strong>die</strong><br />
fokus op <strong>die</strong> tipiese adolessen<strong>te</strong> rebellie <strong>te</strong>en alle vorme van gesag, <strong>in</strong>slui<strong>te</strong>nde dié van sosiale<br />
<strong>in</strong>stansies soos <strong>die</strong> skool en ouers. Die gevolge wat <strong>hier</strong><strong>die</strong> aksies en rebellie <strong>in</strong>hou, sluit aan<br />
by <strong>die</strong> proses van volwasseword<strong>in</strong>g wat kenmerkend is van <strong>die</strong> jeugr<strong>om</strong>an en <strong>die</strong><br />
Entwicklungsr<strong>om</strong>an. Die r<strong>om</strong>an word eg<strong>te</strong>r ook ’n parallel of met<strong>af</strong>oor vir <strong>die</strong> magstryd wat<br />
volgens Roberta Tri<strong>te</strong>s (2000) so tipies is van <strong>die</strong> mees<strong>te</strong> jeugr<strong>om</strong>ans. Die <strong>te</strong>oretiese <strong>in</strong>sig<strong>te</strong><br />
van onder andere Michel Foucault oor mag en gesagstrukture en Tri<strong>te</strong>s oor <strong>die</strong> toepass<strong>in</strong>g van<br />
<strong>hier</strong><strong>die</strong> <strong>te</strong>ma <strong>in</strong> jeugr<strong>om</strong>ans word aangewend <strong>om</strong> aan <strong>te</strong> dui hoe <strong>die</strong> ti<strong>te</strong>l, motto, <strong>in</strong>trige en<br />
verwys<strong>in</strong>gs na <strong>die</strong> wêreld van <strong>die</strong> kuberkraker <strong>in</strong> dié r<strong>om</strong>an gelees kan word as ’n voorbeeld<br />
van <strong>die</strong> magstryd <strong>in</strong> jeugr<strong>om</strong>ans <strong>in</strong> <strong>die</strong> algemeen. Daar word ook verwys na The hacker’s<br />
manifesto, <strong>die</strong> proses van sosiale manipulasie en <strong>die</strong> rol van aanlynk<strong>om</strong>munikasie <strong>in</strong><br />
jeugr<strong>om</strong>ans. Die <strong>artikel</strong> wil aandui dat adolessen<strong>te</strong> <strong>in</strong> <strong>die</strong> lees van jeugr<strong>om</strong>ans soos<br />
Onderwêreld altyd tot <strong>die</strong> besef sal k<strong>om</strong> dat hulle, <strong>te</strong>n spy<strong>te</strong> van wat<strong>te</strong>r mag hulle hulle ook al<br />
mag verbeel, onderworpe sal wees en beperk sal word deur <strong>die</strong> sosiale strukture waarb<strong>in</strong>ne<br />
hulle beweeg.<br />
Trefwoorde: jeugr<strong>om</strong>an, Fanie Viljoen, Onderwêreld, sosiale manipulasie, magstrukture <strong>in</strong><br />
jeugr<strong>om</strong>an, kuberwêreld<br />
Summary<br />
Onderwêreld (2008) by Fanie Viljoen as an example of the power struggle <strong>in</strong> young adult<br />
novels<br />
This article discusses the recent development of thematic reference to cyberculture <strong>in</strong><br />
Afrikaans li<strong>te</strong>rature with specific at<strong>te</strong>ntion to the novel Onderwêreld (Underworld) by Fanie<br />
Viljoen. This novel, which won a prestigious silver medal for young adult (YA) novels <strong>in</strong><br />
Afrikaans, depicts the development of two schoolboys as hackers, follow<strong>in</strong>g an <strong>in</strong>trica<strong>te</strong><br />
process of social eng<strong>in</strong>eer<strong>in</strong>g, adolescent rebellion aga<strong>in</strong>st social <strong>in</strong>stitutions, and betrayal by<br />
1
www.litnet.co.za |ISSN 1995-5928 | Tel: 021 886 5169 | E-pos: akademies@litnet.co.za<br />
<strong>LitNet</strong> Akademies Jaargang 8(3), Desember 2011<br />
best friends. The consequences for these adolescents follow the pat<strong>te</strong>rn of typical c<strong>om</strong><strong>in</strong>g-ofage<br />
novels. At the same time this novel is a parallel and metaphor for the power struggle<br />
which is so evident <strong>in</strong> YA novels. By us<strong>in</strong>g the title, motto, plot, structure and references to<br />
hack<strong>in</strong>g and social eng<strong>in</strong>eer<strong>in</strong>g, the novel attracts a read<strong>in</strong>g of Onderwêreld as thematic of<br />
the power struggle <strong>in</strong> YA novels <strong>in</strong> general. This article refers, <strong>in</strong><strong>te</strong>r alia, to the theories of<br />
Michel Foucault on the theme of power and repression and Roberta Tri<strong>te</strong>s’s (2000)<br />
application of these themes <strong>in</strong> YA novels. Reference is also made to The hacker’s manifesto,<br />
the process of social eng<strong>in</strong>eer<strong>in</strong>g and the role of onl<strong>in</strong>e c<strong>om</strong>munities and cyberspace <strong>in</strong> YA<br />
novels.<br />
Onderwêreld has as background and plot structure the world of hackers and hack<strong>in</strong>g with<strong>in</strong><br />
the conf<strong>in</strong>es of a priva<strong>te</strong> school. In this novel Greg Owen, the head boy of the exclusive<br />
priva<strong>te</strong> school, befriends a new matric learner, Eckard Wilken. Eckard is the one who leads<br />
Greg <strong>in</strong>to the mys<strong>te</strong>rious world of the hacker and <strong>te</strong>aches him the elementary c<strong>om</strong>pe<strong>te</strong>ncies of<br />
hack<strong>in</strong>g, until Greg is a “newbie” no more and bec<strong>om</strong>es a qui<strong>te</strong> c<strong>om</strong>pe<strong>te</strong>nt hacker himself. As<br />
the story unfolds, the activities of hack<strong>in</strong>g bec<strong>om</strong>e part of Greg’s grow<strong>in</strong>g rebellion aga<strong>in</strong>st<br />
the school sys<strong>te</strong>m, the headmas<strong>te</strong>r’s dictatorship, his father’s d<strong>om</strong><strong>in</strong>ance and the<br />
manipulation he feels fr<strong>om</strong> <strong>in</strong>stitutions like the school and the megaworld of bus<strong>in</strong>ess, which<br />
is his father’s d<strong>om</strong>a<strong>in</strong> and livelihood.<br />
The novel is structured to mirror the c<strong>om</strong>pu<strong>te</strong>r world: the title and cover refer to the world of<br />
the c<strong>om</strong>pu<strong>te</strong>r; the motto is fr<strong>om</strong> The hacker’s manifesto: and entry <strong>in</strong>to the <strong>te</strong>xt and plot starts<br />
with the c<strong>om</strong>mand: “sign on”. Af<strong>te</strong>r the short prologue a c<strong>om</strong>pu<strong>te</strong>r P<strong>in</strong>g c<strong>om</strong>mand follows.<br />
The chap<strong>te</strong>rs that consist of flashbacks to the development of the friendship between Greg<br />
and Eckard and Greg’s <strong>in</strong>troduction to the world of the hacker, told <strong>in</strong> the first person, are<br />
named “logfiles” and the novel ends with the c<strong>om</strong>mand: “‘log off”. The al<strong>te</strong>rnat<strong>in</strong>g chap<strong>te</strong>rs,<br />
which are told <strong>in</strong> the present, are framed with . The head<strong>in</strong>g of chap<strong>te</strong>rs is given <strong>in</strong><br />
HTML programm<strong>in</strong>g language which shows the beg<strong>in</strong>n<strong>in</strong>g and end of a file.<br />
Tri<strong>te</strong>s (2000) describes the YA novel with<strong>in</strong> a framework of postmodernism and power<br />
structures as a genre that situa<strong>te</strong>s the <strong>in</strong>dividual as both c<strong>om</strong>posed of <strong>in</strong>stitutional forces and<br />
c<strong>om</strong>pr<strong>om</strong>ised by them. Accord<strong>in</strong>g to her adolescents have power that bec<strong>om</strong>es <strong>in</strong>stitutional<br />
power as they engage <strong>in</strong> social forces that simultaneously empower and repress them. Once<br />
the protagonists of the YA novel have learned to discursively negotia<strong>te</strong> their place <strong>in</strong> the<br />
d<strong>om</strong><strong>in</strong>ation-repression cha<strong>in</strong> of power they are usually depic<strong>te</strong>d as hav<strong>in</strong>g grown.<br />
In Onderwêreld Greg’s engagement <strong>in</strong> hack<strong>in</strong>g, and development as a hacker, follow the<br />
same process and s<strong>te</strong>ps of the typical Entwicklungsr<strong>om</strong>an and the YA novel. At first he is<br />
<strong>in</strong>troduced <strong>in</strong>to a strange, new world, the world of the hacker, and progressively he is shown<br />
to break through different barriers to reach the world fr<strong>om</strong> which he is kept away.<br />
With Eckard’s help Greg discover keys and tools to reach an underworld <strong>in</strong> which he<br />
discovers his own power to rebel aga<strong>in</strong>st the <strong>in</strong>stitutions of power. He starts as a “newbie”,<br />
but f<strong>in</strong>ds the password to the world of the adults, just to discover another underworld that<br />
consists of the crim<strong>in</strong>al acts of the world of big <strong>in</strong>stitutions. In this process he experiences the<br />
metaphorical murder on the representatives of the <strong>in</strong>stitutional powers: the school pr<strong>in</strong>cipal<br />
and his father. He discovers the enjoyment of his role as a hacker as a “real life game” and a<br />
reality.<br />
He also experiences the typical hybrid identity of the adolescent <strong>in</strong> a lim<strong>in</strong>al world – as Greg<br />
and G-4ce, his c<strong>om</strong>pu<strong>te</strong>r name.<br />
2
www.litnet.co.za |ISSN 1995-5928 | Tel: 021 886 5169 | E-pos: akademies@litnet.co.za<br />
<strong>LitNet</strong> Akademies Jaargang 8(3), Desember 2011<br />
One of the charac<strong>te</strong>ristics of the YA novel is the dynamics of power relations: power versus<br />
repression. The obvious result is a rebellion aga<strong>in</strong>st the power and repression by social<br />
<strong>in</strong>stitutions like the school, the church and parents. It is <strong>in</strong> this power struggle that<br />
adolescents discover their own power and a <strong>te</strong>mporary relief of <strong>te</strong>nsion <strong>in</strong> the execution of<br />
their rebellion.<br />
Onderwêreld also follows this well-known pat<strong>te</strong>rn of rebellion: the experience of<br />
overregulation (too many rules and d<strong>om</strong><strong>in</strong>ant authority), a <strong>te</strong>mporary resistance, a repression<br />
of this resistance followed by a more <strong>in</strong><strong>te</strong>nse and s<strong>om</strong>etimes successful resistance. This is<br />
followed by a change <strong>in</strong> perspective by the protagonist and growth to adulthood and<br />
responsibility. In this sense the power struggle and repea<strong>te</strong>d resistance lead to grea<strong>te</strong>r power<br />
and growth <strong>in</strong> the adolescent. Eventually, when this protagonist has mas<strong>te</strong>red a certa<strong>in</strong><br />
c<strong>om</strong>pe<strong>te</strong>nce as a hacker, the resistance to the school and his father are <strong>in</strong><strong>te</strong>gra<strong>te</strong>d <strong>in</strong>to one<br />
rebellion.<br />
It is only <strong>in</strong> the f<strong>in</strong>al confrontation with Eckard that Greg realises that he was the ultima<strong>te</strong><br />
victim of a process of social eng<strong>in</strong>eer<strong>in</strong>g. He was programmed by Eckard fr<strong>om</strong> the very<br />
beg<strong>in</strong>n<strong>in</strong>g to cause the humiliation and destruction of his father and the pr<strong>in</strong>cipal as part of<br />
Eckard’s revenge for the role the pr<strong>in</strong>cipal and Greg’s father played <strong>in</strong> the suicide of his own<br />
father. F<strong>in</strong>ally he realises that his rebellion has backfired horribly, that it is time to grow up.<br />
He was, <strong>af</strong><strong>te</strong>r all, not as bullet proof as he thought.<br />
What is also shown <strong>in</strong> Onderwêreld is the c<strong>om</strong>plexity of discern<strong>in</strong>g between reality and an<br />
imag<strong>in</strong>ary reality <strong>in</strong> a space that is digitally structured. The “underworld” of the title is<br />
ambiguous <strong>in</strong> more than one sense. It is the world of the hacker, crim<strong>in</strong>al activities, the world<br />
of the adolescent, death, corruption, betrayal, the unknown world of the unconscious that<br />
echoes through people, even Hell itself. The hybrid identities of Eckard as Ekko, Greg as G-<br />
Force, that surface <strong>in</strong> this novel are normal <strong>in</strong> onl<strong>in</strong>e con<strong>te</strong>xts: identities that are performed<br />
onl<strong>in</strong>e share similar charac<strong>te</strong>ristics to identities performed <strong>in</strong> offl<strong>in</strong>e, oral con<strong>te</strong>xts. These<br />
names do not make assumptions of validity/truth or falsity, but are part of the formation<br />
identity of the charac<strong>te</strong>rs. Greg, for example, c<strong>om</strong>es to this recognition only when the police<br />
speak to him <strong>in</strong> his onl<strong>in</strong>e name: G-Force.<br />
Accord<strong>in</strong>g to Tri<strong>te</strong>s (2000) the theme of the YA novel is, with <strong>in</strong>credible consis<strong>te</strong>ncy: you<br />
shall know your power and that power shall set you free – that is, until you beg<strong>in</strong> to abroga<strong>te</strong><br />
<strong>in</strong>stitutional power or parental power or sexual power or the very power of death itself, <strong>in</strong><br />
which case the narrative will rem<strong>in</strong>d you of your powerlessness.<br />
In Onderwêreld not only are the plot and charac<strong>te</strong>r development images of this process, but<br />
the social manipulation of Greg <strong>in</strong> particular, is a metaphor for the use and <strong>in</strong>fluence of YA<br />
li<strong>te</strong>rature on the adolescent reader. It is more than double social eng<strong>in</strong>eer<strong>in</strong>g: it is part of the<br />
structure and plot of the novel; the adolescents at school and at their h<strong>om</strong>es are subject to it;<br />
the protagonist is both executioner and victim of the process. But it is also through the<br />
read<strong>in</strong>g of the <strong>te</strong>xt that the adolescent bec<strong>om</strong>es subject to the process of social eng<strong>in</strong>eer<strong>in</strong>g.<br />
As Tri<strong>te</strong>s (2000) sta<strong>te</strong>s, “In c<strong>om</strong>municat<strong>in</strong>g such ideologies to adolescent readers, the genre<br />
itself bec<strong>om</strong>es an ideological Sta<strong>te</strong> apparatus, an <strong>in</strong>stitution that participa<strong>te</strong>s <strong>in</strong> the social<br />
construction of the adolescent as s<strong>om</strong>eone who must be repressed for the grea<strong>te</strong>r good.”<br />
Key words: Yound adult novel, Fanie Viljoen, Onderwêreld, social eng<strong>in</strong>eer<strong>in</strong>g, power<br />
structures <strong>in</strong> YA novels, cyberworld<br />
3
1. Inleid<strong>in</strong>g<br />
www.litnet.co.za |ISSN 1995-5928 | Tel: 021 886 5169 | E-pos: akademies@litnet.co.za<br />
<strong>LitNet</strong> Akademies Jaargang 8(3), Desember 2011<br />
Fanie Viljoen is ’n gevestigde jeugboekskrywer wie se jeugr<strong>om</strong>an Onderwêreld (2008) <strong>die</strong><br />
Silwer Sanlamprys vir Jeuglektuur verower het <strong>in</strong> 2007, <strong>die</strong> jaar waar<strong>in</strong> <strong>die</strong> deelnemers juis<br />
oor <strong>te</strong>gnologie as <strong>te</strong>ma moes skryf. Viljoen het vroeër reeds sy slag gewys met <strong>die</strong><br />
verower<strong>in</strong>g van <strong>die</strong> <strong>die</strong> Goue Sanlamprys vir Jeuglektuur <strong>in</strong> 2005 én <strong>die</strong> MER-prys vir<br />
Jeuglektuur <strong>in</strong> 2006 met Bre<strong>in</strong>bliksem (2005). Hy het ook verskeie ATKV-Woordveertjies<br />
ontvang vir <strong>hier</strong><strong>die</strong> en van sy ander jeugboeke.<br />
Onderwêreld het as motto ’n aanhal<strong>in</strong>g uit The hacker’s manifesto (The Mentor 1986):<br />
But did you, <strong>in</strong> your three-piece psychology and 1950’s <strong>te</strong>chnobra<strong>in</strong>, ever take a look<br />
beh<strong>in</strong>d the eyes of the hacker? Did you ever wonder what made him tick, what forces<br />
shaped him, what may have molded him?<br />
Alhoewel dié r<strong>om</strong>an wel oor kuberkrakery handel, kon bogenoemde aanhal<strong>in</strong>g net sowel <strong>in</strong><br />
<strong>die</strong> algemeen na karak<strong>te</strong>rs <strong>in</strong> <strong>die</strong> realistiese jeugr<strong>om</strong>an-genre verwys het.<br />
Dié besprek<strong>in</strong>g sal klem plaas op <strong>die</strong> volgende aspek<strong>te</strong> van jeugr<strong>om</strong>ans <strong>in</strong> <strong>die</strong> algemeen en<br />
Onderwêreld <strong>in</strong> <strong>die</strong> besonder: <strong>die</strong> eienskappe van <strong>die</strong> jeugr<strong>om</strong>an, <strong>die</strong> rol van vrees vir <strong>die</strong><br />
dood, gesagstrukture en sosiale <strong>in</strong>stansies, <strong>die</strong> rebellie <strong>te</strong>en <strong>hier</strong><strong>die</strong> strukture en <strong>die</strong><br />
kuberwêreld as parallel vir <strong>die</strong> ontwikkel<strong>in</strong>gswêreld van <strong>die</strong> adolessent. In <strong>die</strong> besprek<strong>in</strong>g van<br />
<strong>die</strong> gesagstrukture b<strong>in</strong>ne <strong>die</strong> jeugr<strong>om</strong>an word veral gebruik gemaak van <strong>die</strong> <strong>in</strong>sig<strong>te</strong> van Tri<strong>te</strong>s<br />
(2000).<br />
Die doel van <strong>hier</strong><strong>die</strong> <strong>artikel</strong> is <strong>om</strong> na bogenoemde kenmerke van <strong>hier</strong><strong>die</strong> r<strong>om</strong>an <strong>te</strong> verwys,<br />
maar ook <strong>om</strong> <strong>die</strong> moontlikheid <strong>te</strong> bespreek dat <strong>die</strong> ti<strong>te</strong>l, motto’s en beskryw<strong>in</strong>g van <strong>die</strong><br />
ontwikkel<strong>in</strong>g as kuberkraker as parallel gelees kan word van <strong>die</strong> tipiese gesag- en magstryd <strong>in</strong><br />
<strong>die</strong> adolessen<strong>te</strong> karak<strong>te</strong>rs se wêreld, hul rebellie <strong>te</strong>en <strong>die</strong> sosiale <strong>in</strong>stansies wat hulle vorm, en<br />
<strong>die</strong> groeiproses wat gedurende <strong>hier</strong><strong>die</strong> proses plaasv<strong>in</strong>d. “Dit is tyd vir grootword,” staan daar<br />
aan <strong>die</strong> e<strong>in</strong>de van <strong>die</strong> r<strong>om</strong>an (188).<br />
2. Eienskappe van <strong>die</strong> jeugr<strong>om</strong>an<br />
Hier<strong>die</strong> spesifieke jeugr<strong>om</strong>an beskik oor al <strong>die</strong> eienskappe van <strong>die</strong> jeugr<strong>om</strong>an, of “young<br />
adult novel” (YA novel), soos opges<strong>om</strong> deur onder andere Sturm en Michel (2009:39, 40, 42,<br />
45) en Curnett (2001:95). Hulle beskryf <strong>die</strong> jeugr<strong>om</strong>an vir adolessen<strong>te</strong> as ’n r<strong>om</strong>an vir lesers<br />
tussen 12 en 18, <strong>die</strong> tipiese probleemr<strong>om</strong>an van <strong>die</strong> tagtiger- en negentigerjare, wat ook<br />
deesdae beskryf word as eietydse realistiese fiksie. Hier<strong>die</strong> genre fokus op aktuele<br />
<strong>om</strong>standighede met realistiese ruim<strong>te</strong>s en karak<strong>te</strong>rs wat probleme moet han<strong>te</strong>er wat b<strong>in</strong>ne ’n<br />
baie moontlike, realistiese kon<strong>te</strong>ks <strong>af</strong>speel (Sturm en Michel 2009:40, 44).<br />
Met verwys<strong>in</strong>g na Sheila Egoff se 1981-ui<strong>te</strong>ensett<strong>in</strong>g van <strong>die</strong> probleemr<strong>om</strong>an as subgenre<br />
b<strong>in</strong>ne <strong>die</strong> jeugr<strong>om</strong>an wys Sturm en Michel (2009:40) op <strong>die</strong> volgende tipiese kenmerke van<br />
4
www.litnet.co.za |ISSN 1995-5928 | Tel: 021 886 5169 | E-pos: akademies@litnet.co.za<br />
<strong>LitNet</strong> Akademies Jaargang 8(3), Desember 2011<br />
dié r<strong>om</strong>an: ’n protagonis met griewe en vrese wat voortspruit uit ’n vervreemd<strong>in</strong>g van en<br />
verset <strong>te</strong>en <strong>die</strong> grootmenswêreld; kort s<strong>in</strong>ne en paragrawe; tienertaalgebruik;<br />
eers<strong>te</strong>persoonver<strong>te</strong>ll<strong>in</strong>g; grootmense as <strong>die</strong> groots<strong>te</strong> probleem; <strong>die</strong> aanrak<strong>in</strong>g van taboeonderwerpe;<br />
’n ma<strong>te</strong> van fatalisme; s<strong>in</strong>isme; en ’n sarkastiese, swart humor.<br />
Sturm en Michel (2009:42, 44) beskryf <strong>die</strong> ontwikkel<strong>in</strong>g van <strong>hier</strong><strong>die</strong> soort r<strong>om</strong>an tot ’n<br />
eietydse realistiese fiksie waar<strong>in</strong> <strong>die</strong> tienertaal m<strong>in</strong>der deurspek is met vloekwoorde en<br />
taboewoorde. Dit bevat s<strong>te</strong>eds direk<strong>te</strong>, eksplisie<strong>te</strong> taalgebruik, maar dit is gefokus op ’n harde<br />
reali<strong>te</strong>it met <strong>die</strong> gepaardgaande adolessen<strong>te</strong> emosies.<br />
Bostaande ui<strong>te</strong>ensett<strong>in</strong>g is <strong>in</strong> ’n groot ma<strong>te</strong> op Onderwêreld van toepass<strong>in</strong>g.<br />
Tri<strong>te</strong>s lê veral klem op <strong>die</strong> postmoderne aspek<strong>te</strong> en magstrukture <strong>in</strong> <strong>die</strong> moderne jeugr<strong>om</strong>an.<br />
Sy s<strong>om</strong> <strong>die</strong> kenmerke van <strong>hier</strong><strong>die</strong> genre soos volg op:<br />
The YA novel, a genre that has emerged as an aspect of postmodernism, situa<strong>te</strong>s the<br />
<strong>in</strong>dividual as both c<strong>om</strong>prised by <strong>in</strong>stitutional forces and c<strong>om</strong>pr<strong>om</strong>ised by them.<br />
Adolescents have power that bec<strong>om</strong>es <strong>in</strong>stitutional power as they (necessarily) engage<br />
<strong>in</strong> the social forces that simultaneously empower and repress them. Multiple<br />
<strong>in</strong>stitutions <strong>af</strong>fect the <strong>te</strong>enager: government agencies that regula<strong>te</strong> fos<strong>te</strong>r care and<br />
juvenile justice, Hollywood and Madison Avenue, the music <strong>in</strong>dustry, <strong>in</strong>stitutions<br />
such as Scouts and 4-H, which were <strong>in</strong>itia<strong>te</strong>d for the specific purpose of channel<strong>in</strong>g<br />
<strong>te</strong>enagers’s power. All YA novels depict s<strong>om</strong>e postmodern <strong>te</strong>nsion between<br />
<strong>in</strong>dividuals and <strong>in</strong>stitutions […]. Once protagonists of the YA novel have learned to<br />
discursively negotia<strong>te</strong> their place <strong>in</strong> the d<strong>om</strong><strong>in</strong>ation-repression cha<strong>in</strong> of power, they<br />
are usually depic<strong>te</strong>d as hav<strong>in</strong>g grown […]. (Tri<strong>te</strong>s 2000:52)<br />
Tri<strong>te</strong>s (2000:10) beskou <strong>die</strong> jeugr<strong>om</strong>an as ’n Entwicklungsr<strong>om</strong>an eerder as ’n<br />
Bildungsr<strong>om</strong>an. Waar <strong>die</strong> hoofkarak<strong>te</strong>r <strong>in</strong> <strong>die</strong> Bildungsr<strong>om</strong>an aan <strong>die</strong> e<strong>in</strong>de <strong>die</strong> stadium van<br />
volwassenheid bereik, is <strong>die</strong> protagonis aan <strong>die</strong> e<strong>in</strong>de van <strong>die</strong> Entwicklungsr<strong>om</strong>an volgens<br />
haar nog op pad na volwassenheid.<br />
Die magstryd <strong>in</strong> <strong>die</strong> jeugr<strong>om</strong>an is volgens Tri<strong>te</strong>s (2001:473), met verwys<strong>in</strong>g na veral Michel<br />
Foucault, een van <strong>die</strong> belangriks<strong>te</strong> aspek<strong>te</strong> van dié genre, en toenemend belangrik as deel van<br />
<strong>die</strong> groeiproses wat adolessen<strong>te</strong> moet deurmaak. Hulle moet naamlik leer hoe <strong>om</strong> al <strong>die</strong><br />
verskillende <strong>in</strong>stansies wat tot hul vorm<strong>in</strong>g bydra <strong>te</strong> kan han<strong>te</strong>er, <strong>om</strong> hul eie ervar<strong>in</strong>g van mag<br />
met dié van hul ouers én van gesagsliggame <strong>in</strong> <strong>die</strong> algemeen <strong>te</strong> balanseer. Die adolessen<strong>te</strong><br />
moet ook bewus word van <strong>die</strong> bemagtig<strong>in</strong>g waarmee hulle beklee word deur <strong>die</strong> <strong>in</strong>stansies<br />
wat hulle vorm, deur <strong>die</strong> <strong>in</strong>sig en kennis waartoe hulle k<strong>om</strong>, maar ook <strong>die</strong> beperk<strong>in</strong>ge wat<br />
hulle opgelê word <strong>in</strong> <strong>die</strong> beoefen<strong>in</strong>g van <strong>hier</strong><strong>die</strong> mag. Die aard van <strong>hier</strong><strong>die</strong> gesag is dus<br />
<strong>te</strong>gelyk bemagtigend en onderdrukkend. Soos Foucault (1980:98) dit s<strong>te</strong>l:<br />
Power must be analysed as s<strong>om</strong>eth<strong>in</strong>g which circula<strong>te</strong>s, or rather as s<strong>om</strong>eth<strong>in</strong>g which<br />
only functions <strong>in</strong> the form of a cha<strong>in</strong> […]. Power is employed and exercised through a<br />
net-like organization. And not only do <strong>in</strong>dividuals circula<strong>te</strong> between its threads: they<br />
are always <strong>in</strong> the position of simultaneously undergo<strong>in</strong>g and exercis<strong>in</strong>g power. They<br />
5
www.litnet.co.za |ISSN 1995-5928 | Tel: 021 886 5169 | E-pos: akademies@litnet.co.za<br />
<strong>LitNet</strong> Akademies Jaargang 8(3), Desember 2011<br />
are not only its <strong>in</strong>ert or consent<strong>in</strong>g target; they are always also the elements of its<br />
articulation.<br />
3. Onderwêreld b<strong>in</strong>ne <strong>die</strong> kon<strong>te</strong>ks van <strong>die</strong> jeugr<strong>om</strong>an <strong>in</strong> Afrikaans<br />
Heelwat van <strong>die</strong> Afrikaanse jeugr<strong>om</strong>ans sedert 2000, en <strong>die</strong> mees<strong>te</strong> van hulle pryswenners,<br />
toon vernuwende aspek<strong>te</strong> soos <strong>die</strong> eksplisie<strong>te</strong> beskryw<strong>in</strong>g van seks, ui<strong>te</strong>rs kru taalgebruik,<br />
drank- en dwelmmisbruik, realistiese beskryw<strong>in</strong>g van gewelddadige optredes, en <strong>die</strong> ervar<strong>in</strong>g<br />
van anoreksie, bulimie en selfs skisofrenie. Opvallend is ook <strong>die</strong> <strong>in</strong><strong>te</strong>nse woede by<br />
tienerkarak<strong>te</strong>rs, openlike rebellie <strong>te</strong>en gesagsfigure en <strong>die</strong> soeke na avontuur en identi<strong>te</strong>it <strong>in</strong><br />
<strong>die</strong> eksperimen<strong>te</strong>r<strong>in</strong>g op onbekende <strong>te</strong>rre<strong>in</strong>e soos <strong>die</strong> <strong>te</strong>gnologie. Dit sluit jeugr<strong>om</strong>ans <strong>in</strong> soos<br />
Francois Bloemhof se Nie vir k<strong>in</strong>ders nie (2005), Fanie Viljoen se Bre<strong>in</strong>bliksem (2005),<br />
Derick Muller se Vuil skot<strong>te</strong>lgoed (2007), Onderwêreld deur Fanie Viljoen (2007), Car<strong>in</strong>a<br />
Diedericks-Hugo se Die verdr<strong>in</strong>k<strong>in</strong>g van Joshua van Eden (2008) en Nelia Engelbrecht se<br />
Pandora se boks (2009). Van <strong>hier</strong><strong>die</strong> elemen<strong>te</strong> is wel al vroeër aangeraak, soos <strong>in</strong> Francois<br />
Bloemhof se Sl<strong>in</strong>ger-sl<strong>in</strong>ger (1997) en Jackie Nag<strong>te</strong>gaal se Vis <strong>in</strong> <strong>die</strong> punch (2002), maar <strong>die</strong><br />
konsentrasie daarvan <strong>in</strong> onlangse jeugr<strong>om</strong>ans is opvallend.<br />
Verskeie jeugboeke het as <strong>te</strong>ma of sub<strong>te</strong>ma <strong>die</strong> tiener/adolessent se betrokkenheid by <strong>die</strong><br />
rekenaar- en selfoon<strong>te</strong>gnologie en <strong>die</strong> gepaardgaande <strong>in</strong>lyw<strong>in</strong>g <strong>in</strong> en ervar<strong>in</strong>g van <strong>die</strong><br />
kuberwêreld. Diedericks-Hugo se Kon<strong>in</strong>g Henry (2003) het as hoofkarak<strong>te</strong>r ’n<br />
rekenaarentoesias wat <strong>die</strong> slagoffer word van k<strong>in</strong>dermoles<strong>te</strong>r<strong>in</strong>g deur middel van kletskamers<br />
(“chat ro<strong>om</strong>s”) en ’n vriend<strong>in</strong> wat kuberkrakery as onskuldige spel beskou. Diedericks-Hugo<br />
se Th<strong>om</strong>as@-reeks vir jonger lesers, wat beg<strong>in</strong> met Th<strong>om</strong>as@Moordnet (2001), met ’n jong<br />
rekenaarentoesias as hoofkarak<strong>te</strong>r, is tans een van <strong>die</strong> gewilds<strong>te</strong> verkopers onder jeugboeke,<br />
wat onder andere dui op <strong>die</strong> gewildheid van <strong>hier</strong><strong>die</strong> <strong>te</strong>ma by tienerlesers. Tim, <strong>die</strong><br />
hoofkarak<strong>te</strong>r <strong>in</strong> Nie vir k<strong>in</strong>ders nie deur Bloemhof (2005), gebruik <strong>die</strong> <strong>in</strong><strong>te</strong>rnet vir veral<br />
pornogr<strong>af</strong>ie en <strong>in</strong> Pandora se boks van Engelbrecht (2009) is <strong>die</strong> een karak<strong>te</strong>r ‘n “<strong>te</strong>gnologiejunkie”<br />
wat haar eie video’s maak. Die hoofkarak<strong>te</strong>r en haar sus<strong>te</strong>r word ook <strong>in</strong> <strong>hier</strong><strong>die</strong> r<strong>om</strong>an<br />
<strong>die</strong> slagoffers van ’n smeerveldtog deur middel van e-posse.<br />
In Onderwêreld is dit <strong>die</strong> wêreld van kuberkrakers wat as ag<strong>te</strong>rgrond en selfs <strong>te</strong>ma <strong>die</strong>n vir<br />
<strong>die</strong> <strong>in</strong>trige. In <strong>hier</strong><strong>die</strong> r<strong>om</strong>an word Greg Owen, <strong>die</strong> hoofseun van ’n eksklusiewe privaatskool,<br />
heg<strong>te</strong> vriende met ’n nuwe matriekseun, Eckard Wilken. Eckard lei vir Greg <strong>in</strong> <strong>die</strong> geheime<br />
van <strong>die</strong> kuberkrakerbedryf <strong>in</strong> en leer h<strong>om</strong> <strong>om</strong> self ’n vaardige kuberkraker <strong>te</strong> word.<br />
Langsamerhand word <strong>die</strong> kuberkrakerbedryf <strong>die</strong> uit<strong>in</strong>g van Greg se verset en rebellie <strong>te</strong>en <strong>die</strong><br />
skool, <strong>die</strong> skoolhoof, sy pa en <strong>die</strong> manipulasie van <strong>in</strong>stansies soos <strong>die</strong> skool en <strong>die</strong> groot<br />
besigheidswêreld waarvan sy pa deel is. Wanneer Eckard geheims<strong>in</strong>nig verdwyn, verskerp dit<br />
Greg se kuberkraak-aktiwi<strong>te</strong>i<strong>te</strong> totdat hy <strong>die</strong> geheime ontr<strong>af</strong>el van korrupsie waaraan sy pa en<br />
<strong>die</strong> skoolhoof beide deel het. Hy k<strong>om</strong> eers la<strong>te</strong>r ag<strong>te</strong>r dat Eckard h<strong>om</strong> doelbewus<br />
“geprogrammeer” het <strong>om</strong> so op <strong>te</strong> tree, sodat sy status as hoofseun vernietig sou word en<br />
veral sodat hy sy eie pa sou bloots<strong>te</strong>l aan vervolg<strong>in</strong>g. Wanneer Greg ui<strong>te</strong><strong>in</strong>delik besef dat Dok<br />
Pienaar, <strong>die</strong> skoolhoof, en sy eie pa verantwoordelik was vir Eckard se pa se vernietig<strong>in</strong>g as<br />
reg<strong>te</strong>r wat tot sy selfmoord gelei het, verstaan hy hoe fyn Eckard sy wraak beplan het.<br />
6
www.litnet.co.za |ISSN 1995-5928 | Tel: 021 886 5169 | E-pos: akademies@litnet.co.za<br />
<strong>LitNet</strong> Akademies Jaargang 8(3), Desember 2011<br />
Dit is veral <strong>hier</strong><strong>die</strong> slim manipulasie van Greg wat <strong>die</strong> kern van <strong>hier</strong><strong>die</strong> verhaal vorm. Die<br />
struktuur van <strong>die</strong> verhaal volg dié van ’n rekenaarprogram: <strong>die</strong> <strong>in</strong>skakel <strong>in</strong> <strong>die</strong> program, <strong>die</strong><br />
hoofstukke as verskillende lêers, en <strong>die</strong> <strong>af</strong>skakel van <strong>die</strong> rekenaar. Die chronologie word<br />
verbreek deur <strong>die</strong> <strong>af</strong>wisselende ver<strong>te</strong>ll<strong>in</strong>g van <strong>die</strong> hede waar<strong>in</strong> Eckard verdwyn en <strong>die</strong><br />
gevolge daarvan, met <strong>die</strong> <strong>af</strong>wisselende hoofstukke wat handel oor <strong>die</strong> verlede van hoe hulle<br />
ontmoet het en hoe <strong>die</strong> vriendskap en <strong>die</strong> vaardigheid <strong>in</strong> kuberkrakery ontwikkel het. Dit is<br />
eers met <strong>die</strong> eggo’s van <strong>die</strong> verlede en hede wat op bladsy 178 <strong>in</strong><strong>te</strong>greer dat <strong>die</strong> twee<br />
verhaallyne bymekaark<strong>om</strong>, dat <strong>die</strong> <strong>in</strong>sig van <strong>die</strong> hele manipulasie tot Greg beg<strong>in</strong> deurdr<strong>in</strong>g en<br />
hy <strong>die</strong> werklike gevolge van sy optrede besef.<br />
4. Die vrees vir <strong>die</strong> dood<br />
Tri<strong>te</strong>s ondersoek <strong>in</strong> haar stu<strong>die</strong> Disturb<strong>in</strong>g the universe. Power and repression <strong>in</strong> adolescent<br />
li<strong>te</strong>rature (2000) <strong>die</strong> uitbeeld<strong>in</strong>g van verskeie aspek<strong>te</strong> van moderne jeugr<strong>om</strong>ans. Dit sluit<br />
onder andere <strong>in</strong>: verset <strong>te</strong>en gesagstrukture en -<strong>in</strong>stansies; <strong>die</strong> rol van sosiale <strong>in</strong>stansies soos<br />
<strong>die</strong> skool, kerk en <strong>die</strong> politiek; aspek<strong>te</strong> van ras en identi<strong>te</strong>it; <strong>die</strong> verset <strong>te</strong>en ouers; <strong>die</strong> ervar<strong>in</strong>g<br />
van seksuali<strong>te</strong>it; en <strong>die</strong> vrees vir <strong>die</strong> dood.<br />
Een van bogenoemde aspek<strong>te</strong> wat van <strong>die</strong> beg<strong>in</strong> <strong>af</strong> ’n baie belangrike rol <strong>in</strong> Onderwêreld<br />
speel, is <strong>die</strong> vrees vir <strong>die</strong> dood.<br />
Beide James (2009:96) en Tri<strong>te</strong>s (2000:119) beskryf <strong>die</strong> adolessent <strong>in</strong> jeuglektuur se<br />
konfrontasie met <strong>die</strong> dood as ’n krisis wat kan lei tot groei en <strong>die</strong> vorm<strong>in</strong>g van ’n eie<br />
identi<strong>te</strong>it. Die adolessent wat ’n ervar<strong>in</strong>g van <strong>die</strong> dood opdoen, se vrees daarvoor is dié<br />
ervar<strong>in</strong>g van ’n ui<strong>te</strong>rs<strong>te</strong> f<strong>in</strong>ali<strong>te</strong>it, maar <strong>te</strong>rsefdertyd juis ook ’n <strong>te</strong>ken van <strong>die</strong> groeiproses na<br />
volwassenheid: “death is of<strong>te</strong>n depic<strong>te</strong>d <strong>in</strong> <strong>te</strong>rms of maturation” (James 2009:119).<br />
Onderwêreld (2008) beg<strong>in</strong> met <strong>die</strong> proloog waar<strong>in</strong> <strong>die</strong> elfjarige Eckard gekonfron<strong>te</strong>er word<br />
met ’n selfmoordpog<strong>in</strong>g deur sy pa en <strong>die</strong> daaropvolgende vrees vir <strong>die</strong> dood van sy pa (5).<br />
Hier<strong>die</strong> vrees is sy eers<strong>te</strong> kennismak<strong>in</strong>g met <strong>die</strong> sogenaamde onderwêreld (5) en bly<br />
voor<strong>te</strong>ggo deur sy grootwordjare (6). Sy mag<strong>te</strong>loosheid <strong>te</strong>enoor <strong>hier</strong><strong>die</strong> vrees vir <strong>die</strong> dood<br />
word onder andere verwoord <strong>in</strong> <strong>die</strong> keuse van sy rekenaarnaam: Ekk-o (7), wat <strong>die</strong> eggo-<strong>te</strong>ma<br />
en <strong>die</strong> voortdurende soeke na identi<strong>te</strong>it aandui. Tri<strong>te</strong>s (2000:119) verwys spesifiek na <strong>hier</strong><strong>die</strong><br />
gevoel van vrees en mag<strong>te</strong>loosheid as tipies van <strong>die</strong> aard van <strong>die</strong> adolessen<strong>te</strong> karak<strong>te</strong>r <strong>in</strong><br />
jeugr<strong>om</strong>ans.<br />
Greg, <strong>die</strong> protagonis en eers<strong>te</strong>persoonver<strong>te</strong>ller, word herhaaldelik gekonfron<strong>te</strong>er deur <strong>die</strong><br />
vrees vir <strong>die</strong> dood, veral selfmoord, as gevolg van <strong>die</strong> her<strong>in</strong>ner<strong>in</strong>g aan sy broer John se<br />
selfmoord. Dit lei ook tot <strong>die</strong> vrees dat Nicole, sy vriend<strong>in</strong>, iets sal “oork<strong>om</strong>”. Die druk wat<br />
sy pa op h<strong>om</strong> plaas, her<strong>in</strong>ner h<strong>om</strong> aan <strong>die</strong> druk wat op John geplaas is (16) en moontlik ’n<br />
oorsaak van sy selfmoord was. Die vrees dat Eckard óók iets oorgek<strong>om</strong> het, soos John, met<br />
wie Greg Eckardt identifiseer, vorm deel van Eckard se fyn beplann<strong>in</strong>g (sosiale manipulasie)<br />
van Greg se optrede. Vir Greg voel dit la<strong>te</strong>r selfs asof Eckard John se plek <strong>in</strong>geneem het<br />
(148).<br />
7
www.litnet.co.za |ISSN 1995-5928 | Tel: 021 886 5169 | E-pos: akademies@litnet.co.za<br />
<strong>LitNet</strong> Akademies Jaargang 8(3), Desember 2011<br />
’n Eers<strong>te</strong> aanduid<strong>in</strong>g van <strong>hier</strong><strong>die</strong> vrees is Greg se <strong>in</strong>gryp<strong>in</strong>g <strong>om</strong> Eckard <strong>te</strong> red van <strong>die</strong> Tonnel<strong>in</strong>isiasie<br />
wat hy as nuwel<strong>in</strong>g <strong>in</strong> <strong>die</strong> koshuis moet deurmaak. Dit is <strong>die</strong> beg<strong>in</strong> van <strong>die</strong><br />
vertrouensverhoud<strong>in</strong>g tussen hulle. Hier<strong>die</strong> vrees dra ook by tot Greg se <strong>in</strong>nerlike stryd: aan<br />
<strong>die</strong> een kant wil hy sy pa gelukkig maak soos John sou (75), maar aan <strong>die</strong> ander kant wil hy<br />
juis nie <strong>die</strong> soortgelyke druk ervaar en han<strong>te</strong>er nie. Ui<strong>te</strong><strong>in</strong>delik k<strong>om</strong> hy wel tot <strong>die</strong><br />
bemagtigende besef dat hy nie <strong>in</strong> John se voetspore kan volg, of ooit sy pa sal <strong>te</strong>vrede s<strong>te</strong>l nie<br />
(121). Hy gee immers juis sy pa se hoë verwagt<strong>in</strong>g <strong>die</strong> skuld vir sy broer se selfmoord (142)<br />
en verwerp daar<strong>om</strong> <strong>hier</strong><strong>die</strong> druk van “Victor Ludorum tot <strong>in</strong> alle donnerse ewigheid” (142).<br />
Greg én Eckard kies eg<strong>te</strong>r wel <strong>die</strong> uitdag<strong>in</strong>g, soos John, <strong>om</strong> aan ’n ekstreme sport deel <strong>te</strong><br />
neem, <strong>om</strong> kuberkrakers <strong>te</strong> wees, want dit is <strong>die</strong> “real life game” wat hulle laat voel dat hulle<br />
léwe. Dit is <strong>hier</strong><strong>die</strong> “flippen weird vibration” (161, 168), wat hulle juis bemagtig <strong>om</strong> <strong>die</strong> vrees<br />
vir <strong>die</strong> dood en verganklikheid <strong>te</strong>n m<strong>in</strong>s<strong>te</strong> tydelik <strong>te</strong>ë <strong>te</strong> staan.<br />
Hier<strong>die</strong> paradoksale uitwerk<strong>in</strong>g van <strong>die</strong> vrees vir <strong>die</strong> dood is volgens Tri<strong>te</strong>s (2000:119) tipies<br />
van <strong>die</strong> jeugr<strong>om</strong>an: dat dit aan <strong>die</strong> een kant vrees <strong>in</strong>boesem en <strong>die</strong> adolessent mag<strong>te</strong>loosheid<br />
laat ervaar, maar aan <strong>die</strong> ander kant lei tot ’n ontdekk<strong>in</strong>g van <strong>die</strong> adolessent se eie krag <strong>om</strong> <strong>te</strong><br />
lewe. James (2009:96) wys verder daarop dat <strong>die</strong> karak<strong>te</strong>rs <strong>in</strong> jeugr<strong>om</strong>ans wat <strong>die</strong> dood leer<br />
ken, dikwels ernstig daardeur beïnvloed word <strong>in</strong> hul identi<strong>te</strong>itsvorm<strong>in</strong>g en hulle hul<br />
perspektief op <strong>die</strong> lewe laat verander, en dat dié ervar<strong>in</strong>g ook dikwels <strong>te</strong>gelykertyd gepaard<br />
gaan met <strong>die</strong> tipiese “ri<strong>te</strong>s of passage” van <strong>die</strong> jeugr<strong>om</strong>an. Coa<strong>te</strong>s (2004:150) verduidelik dié<br />
“ri<strong>te</strong>s of passage” so: “[T]here is a prelim<strong>in</strong>al stage that ends with separation fr<strong>om</strong> family or<br />
c<strong>om</strong>munity, a lim<strong>in</strong>al experience of <strong>in</strong>dividuation and a ri<strong>te</strong> of re<strong>in</strong>corporation.”<br />
Die slot van <strong>hier</strong><strong>die</strong> r<strong>om</strong>an impliseer eg<strong>te</strong>r dat Eckard/Ekk-o voortgaan met ’n wraaktog, ’n<br />
destruktiewe leefwyse waar<strong>in</strong> hy <strong>die</strong> ekstreme sport verder sal voer, <strong>die</strong> sogenaamde “death<br />
wish”. Greg leer wel <strong>die</strong> les dat ’n mens nie <strong>te</strong>en alles gepantser/beskerm kan word nie; hy is<br />
nie so “bullet proof”’ soos hy ged<strong>in</strong>k het nie (193): nie <strong>te</strong>en <strong>die</strong> dood van sy broer wat hy wel<br />
leer aanvaar het nie, ook nie <strong>te</strong>en <strong>die</strong> ondergang van sy pa waaraan hy wel deeglik deel het<br />
nie.<br />
5. Gesagstrukture<br />
Tri<strong>te</strong>s (2000) het uitgebreid geskryf oor <strong>die</strong> rol van gesagstrukture <strong>in</strong> <strong>die</strong> jeugr<strong>om</strong>an. Sy sien<br />
dié magstryd tussen <strong>die</strong> adolessent en <strong>die</strong> <strong>in</strong>stitusionele magstrukture as <strong>die</strong> essensie van<br />
jeugr<strong>om</strong>ans: “[…] Young Adult novels rely on adolescent protagonists who strive to<br />
understand their own power by struggl<strong>in</strong>g with the various <strong>in</strong>stitutions <strong>in</strong> their lives”<br />
(2000:8). Dit is volgens haar deel van <strong>die</strong> proses van volwasseword<strong>in</strong>g. Volgens haar sal <strong>die</strong><br />
jeugr<strong>om</strong>an altyd <strong>die</strong> uitbeeld<strong>in</strong>g wees van <strong>die</strong> <strong>te</strong>ma dat sosiale <strong>in</strong>stansies gro<strong>te</strong>r en kragtiger is<br />
as <strong>die</strong> <strong>in</strong>dividu en dat <strong>die</strong> adolessent-karak<strong>te</strong>r <strong>die</strong> balans moet v<strong>in</strong>d tussen <strong>die</strong> besef van sy eie<br />
mag en <strong>die</strong> <strong>in</strong>sig dat sy gedrag altyd aangepas moet word by <strong>die</strong> sosiale mag<strong>te</strong> en <strong>in</strong>s<strong>te</strong>ll<strong>in</strong>gs<br />
wat h<strong>om</strong> gevorm het en s<strong>te</strong>eds vorm (2000:3, 6; 2001:473). Foucault (1980:156) s<strong>te</strong>l dit só:<br />
8
www.litnet.co.za |ISSN 1995-5928 | Tel: 021 886 5169 | E-pos: akademies@litnet.co.za<br />
<strong>LitNet</strong> Akademies Jaargang 8(3), Desember 2011<br />
One doesn’t have here a power which is wholly <strong>in</strong> the hands of one person who can<br />
exercise it alone and totally over others. It’s a mach<strong>in</strong>e <strong>in</strong> which everyone is caught,<br />
those who exercise power just as those over wh<strong>om</strong> it is exercised.<br />
In Onderwêreld is dit veral <strong>die</strong> skool as <strong>in</strong>stansie wat ’n oorheersende rol speel, soos <strong>in</strong> baie<br />
jeugr<strong>om</strong>ans: “[T]he school as social <strong>in</strong>stitution is <strong>om</strong>nipresent <strong>in</strong> adolescent li<strong>te</strong>rature” (Tri<strong>te</strong>s<br />
2000:31). Onderwêreld pas b<strong>in</strong>ne <strong>die</strong> raamwerk van <strong>die</strong> skoolkoshuisr<strong>om</strong>an as subgenre<br />
b<strong>in</strong>ne <strong>die</strong> jeugr<strong>om</strong>an. Die kenmerkende eienskappe van <strong>hier</strong><strong>die</strong> subgenre is onder andere <strong>die</strong><br />
skool- en koshuisruim<strong>te</strong> en <strong>die</strong> eers<strong>te</strong>persoonver<strong>te</strong>ller wat h<strong>om</strong>/haar rig tot <strong>die</strong> jeugleser,<br />
vanuit <strong>die</strong> fokalisasie van <strong>die</strong> jeugdige ver<strong>te</strong>ller b<strong>in</strong>ne <strong>die</strong> opvoed<strong>in</strong>gsruim<strong>te</strong> van <strong>die</strong><br />
middelklas tot <strong>die</strong> welvarende hoër klas. In <strong>hier</strong><strong>die</strong> jeugr<strong>om</strong>ans word <strong>die</strong> skool dikwels <strong>die</strong><br />
met<strong>af</strong>oriese ver<strong>te</strong>enwoordiger van <strong>die</strong> ander sosiale <strong>in</strong>stansies wat <strong>die</strong> adolessen<strong>te</strong> karak<strong>te</strong>r<br />
beïnvloed tydens <strong>die</strong> grootwordproses en identi<strong>te</strong>itsvorm<strong>in</strong>g (Tri<strong>te</strong>s 2000:31–3; 2001:475).<br />
Foucault (1995:147) het <strong>die</strong> funksionali<strong>te</strong>it van <strong>die</strong> skool al beskryf as: “Educational space<br />
functions like a learn<strong>in</strong>g mach<strong>in</strong>e, but also as a mach<strong>in</strong>e for supervis<strong>in</strong>g, <strong>hier</strong>archiz<strong>in</strong>g,<br />
reward<strong>in</strong>g […]”.<br />
Greg en Eckard is albei <strong>in</strong> matriek, Greg <strong>die</strong> hoofseun en Eckard <strong>die</strong> nuwel<strong>in</strong>g, <strong>in</strong> ’n<br />
eksklusiewe privaatskool vir <strong>die</strong> heel rykes en <strong>in</strong>vloedrykes se k<strong>in</strong>ders. Die skool word<br />
opsig<strong>te</strong>lik as <strong>in</strong>stansie beskerm deur <strong>die</strong> mag van geld en sy strukture. Een van <strong>hier</strong><strong>die</strong><br />
strukture is <strong>die</strong> nuwe rekenaarnetwerk. Dit is eg<strong>te</strong>r juis deur middel van <strong>die</strong> rekenaarnetwerk<br />
dat <strong>die</strong> magsewewig vers<strong>te</strong>ur word, waar <strong>die</strong> tienerrebel as kuberkraker tot sy reg k<strong>om</strong> en <strong>die</strong><br />
gesag van <strong>die</strong> sosiale orde uitdaag en selfs aan <strong>die</strong> kaak s<strong>te</strong>l.<br />
Die skoolwêreld met sy uniforms en leuse word van <strong>die</strong> beg<strong>in</strong> <strong>af</strong> baie s<strong>in</strong>ies beskryf. Dit is<br />
onder andere “Heilige grond” (15). Daar word verwys na <strong>die</strong> geldmag en korrupsie <strong>om</strong><br />
superrykes se seuns daar <strong>te</strong> kry (17), <strong>die</strong> koshuise as “perdestalle” (17), <strong>die</strong> onderrig wat<br />
beskou word as “vriendelik-verplig<strong>te</strong> bre<strong>in</strong>spoel<strong>in</strong>g” (18), ’n wêreld waarb<strong>in</strong>ne jy nie anders<br />
durf wees nie (24), waar leierskap <strong>af</strong>hang van sakestransaksies (26, 37) en waar hulle almal<br />
slegs pionne en klone word (40, 41, 59). Daar is ook <strong>die</strong> tipies rigiede skoolhoof (43), <strong>die</strong><br />
gesag gese<strong>te</strong>l <strong>in</strong> posisies soos hoofseun en eers<strong>te</strong>spanspeler (74, 161), waar alles “fake” is<br />
(19, 85) en slegs <strong>die</strong> rugbybraai (160) ontsnapp<strong>in</strong>g bied. Tri<strong>te</strong>s (2000:35) verduidelik dit só:<br />
Much of the humor and virtually all of the rebellion <strong>in</strong> adolescent novels about school<br />
rely on carnivalesque departures fr<strong>om</strong> the status quo to lull the adolescent <strong>in</strong>to<br />
eventually embrac<strong>in</strong>g it. By provid<strong>in</strong>g for an emotional outlet, antiestablishment<br />
humor helps <strong>te</strong>enagers reconcile themselves to liv<strong>in</strong>g with establishment.<br />
Greg beskryf dit ook: “Dis Sa<strong>te</strong>rdagaand. Lawson het gat geskop met <strong>die</strong> rugby en daar is<br />
rede <strong>om</strong> fees <strong>te</strong> vier. Koshuisbraai. Daar is ’n crazy elektriese atmosfeer by <strong>die</strong> skool” (160).<br />
Die implikasie is duidelik en ook deel van <strong>die</strong> doel van <strong>die</strong> karnavaleske: dit is slegs ’n<br />
tydelike opheff<strong>in</strong>g van <strong>die</strong> gesagstrukture; Maandag sal <strong>die</strong> hiërargiese orde weer hers<strong>te</strong>l<br />
word.<br />
Die ander kenmerkende magstryd van <strong>die</strong> jeugr<strong>om</strong>an, dié van <strong>die</strong> adolessent <strong>te</strong>enoor sy<br />
onderdrukkende ouers, is ook deel van <strong>hier</strong><strong>die</strong> r<strong>om</strong>an: “The conflict with parent-as-authority-<br />
9
www.litnet.co.za |ISSN 1995-5928 | Tel: 021 886 5169 | E-pos: akademies@litnet.co.za<br />
<strong>LitNet</strong> Akademies Jaargang 8(3), Desember 2011<br />
figure seems to be one of the most pervasive pat<strong>te</strong>rns <strong>in</strong> adolescent li<strong>te</strong>rature” (Tri<strong>te</strong>s<br />
2000:54). In <strong>die</strong> een geval, dié van Greg, is daar <strong>die</strong> uitbeeld<strong>in</strong>g van <strong>die</strong> prototipiese<br />
d<strong>om</strong><strong>in</strong>erende en outokratiese vaderfiguur. In <strong>die</strong> geval van Eckardt is <strong>die</strong> plaasvervangende<br />
ouer (Tri<strong>te</strong>s 2000:56) ook Greg se pa, waarop sy wraak en stryd gerig is. Aan <strong>die</strong> e<strong>in</strong>de van<br />
<strong>die</strong> r<strong>om</strong>an is hulle albei verantwoordelik vir en skuldig aan <strong>die</strong> ondergang en vernietig<strong>in</strong>g van<br />
<strong>hier</strong><strong>die</strong> vaderfigure, volgens Tri<strong>te</strong>s (2000:57) ’n belangrike konvensie <strong>in</strong> <strong>die</strong> tradisionele<br />
jeugr<strong>om</strong>an. Ui<strong>te</strong><strong>in</strong>delik is <strong>die</strong> volgende aanhal<strong>in</strong>g op albei van toepass<strong>in</strong>g: “[S]oos <strong>die</strong> eggo<br />
van ’n pistoolskoot, jare nadat <strong>die</strong> sneller getrek is, k<strong>om</strong> <strong>die</strong> knal vandag <strong>te</strong>rug” (190).<br />
Greg probeer wel deurentyd sy ma beskerm en toon <strong>te</strong>kens van waarder<strong>in</strong>g <strong>te</strong>enoor haar (<strong>die</strong><br />
kenmerkende Oedipidale stryd). Hy verpes <strong>die</strong> ewige druk van sy pa, is s<strong>in</strong>ies oor <strong>die</strong><br />
magtige mediamasjien waarvan sy pa <strong>die</strong> hoof is (16), verkwalik sy pa vir sy ma se<br />
eensaamheid en onsekerheid (19), haat dit <strong>om</strong> sy pa se “skouperd” <strong>te</strong> wees (38), maar bly tog<br />
aanvanklik <strong>af</strong>hanklik van sy pa se goedkeur<strong>in</strong>g, en vrees sy <strong>af</strong>keer (66). Om daar<strong>die</strong> rede<br />
swig hy aanvanklik voor sy pa se dreigemen<strong>te</strong> en gesag (74) sodat hy, tot sy eie veragt<strong>in</strong>g,<br />
Dok Pienaar (<strong>die</strong> skoolhoof) <strong>om</strong> verskon<strong>in</strong>g gaan vra vir sy opstandigheid (94). Die <strong>in</strong>sig<br />
daag eers la<strong>te</strong>r dat hy nooit sy pa sal kan <strong>te</strong>vrede s<strong>te</strong>l nie.<br />
Greg se aanvanklik onbewus<strong>te</strong> en la<strong>te</strong>r bewus<strong>te</strong> bydrae tot <strong>die</strong> vernietig<strong>in</strong>g van sy pa en sy<br />
magswêreld word kenmerkend van nog ’n eienskap van <strong>die</strong> jeugr<strong>om</strong>an: “[T]he child must<br />
crea<strong>te</strong> for her/himself a parent figure, [ …] to murder” (Tri<strong>te</strong>s 2000:57). Hy keer eg<strong>te</strong>r tog<br />
<strong>te</strong>rug na <strong>die</strong> “huis” <strong>in</strong> <strong>die</strong> s<strong>in</strong> dat hy aan <strong>die</strong> e<strong>in</strong>de verkies <strong>om</strong> eers ’n paar dae saam met sy ma<br />
deur <strong>te</strong> br<strong>in</strong>g voordat hy moet <strong>te</strong>ruggaan skool toe.<br />
6. Rebelsheid, opstand, kuberkrakery en sosiale manipulasie<br />
Een van <strong>die</strong> kenmerke van <strong>die</strong> jeugr<strong>om</strong>an is <strong>die</strong> d<strong>in</strong>amiek van magsposisie <strong>te</strong>enoor<br />
onderdrukk<strong>in</strong>g, waar<strong>in</strong> <strong>die</strong> adolessen<strong>te</strong> karak<strong>te</strong>r <strong>in</strong> opstand k<strong>om</strong> <strong>te</strong>en <strong>die</strong> gesag en <strong>die</strong><br />
(volgens <strong>die</strong> adolessent) onderdrukkende maatreëls van <strong>die</strong> sosiale <strong>in</strong>stansies soos staat, kerk,<br />
skool en ouerhuis.Tydens <strong>hier</strong><strong>die</strong> verset ontdek dié karak<strong>te</strong>rs juis hul eie krag en ’n tydelike<br />
verloss<strong>in</strong>g <strong>in</strong> <strong>die</strong> rebellie wat plaasv<strong>in</strong>d (Tri<strong>te</strong>s 2000:54). Daar is immers, volgens Foucault,<br />
geen gesagsverhoud<strong>in</strong>gs sonder weerstand nie en <strong>hier</strong><strong>die</strong> weerstand k<strong>om</strong> op sy bes<strong>te</strong> tot uit<strong>in</strong>g<br />
juis op daar<strong>die</strong> punt waar <strong>die</strong> gesag uitgeoefen word (1980:142).<br />
Dié voordurende magstryd k<strong>om</strong> dikwels tot uitdrukk<strong>in</strong>g <strong>in</strong> ’n kenmerkende patroon. Daar is<br />
eers<strong>te</strong>ns oorregulasie (<strong>te</strong> veel reëls en outoritêre gesag) en ’n aanvanklik nog aanvaarbare<br />
tydelike opstand. Daarna volg <strong>die</strong> onderdrukk<strong>in</strong>g van <strong>die</strong> opstand wat op sy beurt lei tot ’n<br />
verdere meer <strong>in</strong><strong>te</strong>nse en suksesvolle opstand. Hierop volg ’n verander<strong>in</strong>g <strong>in</strong> perspektief en<br />
groeiproses b<strong>in</strong>ne meer aanvaarbare perke (Tri<strong>te</strong>s 2000:34). Só dra <strong>die</strong> proses van opstand en<br />
rebellie by tot ’n gro<strong>te</strong>r magsbasis vir <strong>die</strong> adolessent. Dit is juis <strong>die</strong> onderdrukkende faktore<br />
en <strong>die</strong> adolessent se opstand daar<strong>te</strong>en wat <strong>die</strong> <strong>in</strong>sig br<strong>in</strong>g van sy eie mag, maar ook van <strong>die</strong><br />
mag van <strong>die</strong> sosiale <strong>in</strong>stansies waardeur hy gevorm word en waarvan hy deel is.<br />
Onderwêreld volg ook <strong>hier</strong><strong>die</strong> patroon.<br />
10
www.litnet.co.za |ISSN 1995-5928 | Tel: 021 886 5169 | E-pos: akademies@litnet.co.za<br />
<strong>LitNet</strong> Akademies Jaargang 8(3), Desember 2011<br />
Eers is daar <strong>in</strong> Onderwêreld <strong>die</strong> kle<strong>in</strong>er openbare <strong>te</strong>kens van verset <strong>te</strong>en <strong>die</strong> strukture van <strong>die</strong><br />
skool by Greg. Die verset beg<strong>in</strong> by <strong>die</strong> oortred<strong>in</strong>g van <strong>die</strong> <strong>in</strong>isiasiereëls vir nuwel<strong>in</strong>ge toe hy<br />
Eckardt red van <strong>die</strong> Tonnel-<strong>in</strong>wyd<strong>in</strong>g (30),<strong>die</strong> bier wat hy la<strong>te</strong>r <strong>in</strong> <strong>die</strong> koshuis dr<strong>in</strong>k (34), en<br />
sy <strong>in</strong>willig<strong>in</strong>g <strong>om</strong> aan <strong>die</strong> wêreld van <strong>die</strong> kuberkraker bekend ges<strong>te</strong>l <strong>te</strong> word (49). Dit is<br />
wanneer hy <strong>die</strong> ruim<strong>te</strong> van <strong>die</strong> kuberkraker leer ken dat <strong>die</strong> opstand en verset <strong>te</strong>en <strong>die</strong> skool<br />
en sy pa één word. Sy keuse van rekenaarnaam is <strong>die</strong> eers<strong>te</strong> bevestig<strong>in</strong>g van ’n nuwe<br />
magsgevoel: G-4ce! (<strong>in</strong> Engels uitgespreek: G-Force) (56).<br />
Sy skoolwerk beg<strong>in</strong> ly onder al <strong>die</strong> aandag en tyd wat aan <strong>die</strong> kuberkrakery bes<strong>te</strong>e word – dit<br />
is <strong>die</strong> nuwe “onderwêreld” wat harder roep (66).<br />
Eckardt moedig h<strong>om</strong> aan <strong>om</strong> op sy eie bene <strong>te</strong> beg<strong>in</strong> staan (67). Dit is Greg, en nie Eckardt<br />
nie, wat ’n “<strong>in</strong>wyd<strong>in</strong>gsritueel” (77) moet ondergaan wanneer Eckardt h<strong>om</strong> <strong>in</strong> <strong>die</strong> verbode<br />
wêreld van <strong>die</strong> skool se netwerkkamer <strong>in</strong>lei (78). Die sogenaamde “kwali<strong>te</strong>itsopleid<strong>in</strong>g” wat<br />
<strong>die</strong> skool veronders<strong>te</strong>l is <strong>om</strong> <strong>te</strong> versk<strong>af</strong>, word nou vervang met opleid<strong>in</strong>g as kuberkraker (78).<br />
Greg verbreek let<strong>te</strong>rlike en simbolies <strong>die</strong> reëls van <strong>die</strong> skool deur deur <strong>die</strong> “Firewall” <strong>te</strong> breek<br />
(80), al weerstaan hy <strong>die</strong> versoek<strong>in</strong>g <strong>om</strong> sy wiskundepun<strong>te</strong> op <strong>die</strong> s<strong>te</strong>lsel <strong>te</strong> verander (81).<br />
Greg word <strong>hier</strong>na aan <strong>die</strong> onwettige wêreld van sosiale manipulasie bekend ges<strong>te</strong>l (89, 103)<br />
wat ironies genoeg juis deurentyd deur Eckardt op hóm toegepas word. Wanneer Greg <strong>hier</strong><strong>die</strong><br />
gevoel van eie bemagtig<strong>in</strong>g beleef, beleef hy <strong>die</strong> <strong>in</strong>dividuali<strong>te</strong>it wat h<strong>om</strong> sy nuwe naam, <strong>die</strong><br />
rekenaarnaam G-4ce, bevrydend <strong>te</strong>en <strong>die</strong> berge laat uitskreeu (143). Foucault s<strong>te</strong>l dit duidelik<br />
dat mag onderdrukkend en bemagtigend kan wees, dat dit juis vanuit ’n posisie van<br />
mag<strong>te</strong>loosheid is dat persone rebelleer en hul eie mag ontdek (aangehaal deur Tri<strong>te</strong>s<br />
2000:79).<br />
Greg is bewus van <strong>die</strong> onwettigheid waarmee hy besig is. Wanneer Eckardt dan impliseer dat<br />
<strong>die</strong> tronk sy voorland kan wees, s<strong>te</strong>l hy <strong>in</strong> daar<strong>die</strong> kon<strong>te</strong>ks eg<strong>te</strong>r juis <strong>die</strong> tronk met <strong>die</strong> skool<br />
gelyk: “Ek draai <strong>om</strong> en wys na <strong>die</strong> skool se sekuri<strong>te</strong>itshe<strong>in</strong><strong>in</strong>gs wat plek-plek deur <strong>die</strong> b<strong>om</strong>e<br />
breek: ‘Wat d<strong>in</strong>k jy is dit dié?’” (151).<br />
Vir <strong>die</strong> eers<strong>te</strong> keer na John se dood, noudat hy aktief as kuberkraker optree en bewus<strong>te</strong>lik <strong>die</strong><br />
reëls oortree, voel dit vir Greg of hy lewe (161). Die beoefen<strong>in</strong>g van <strong>die</strong> kuberkrakery word<br />
<strong>die</strong> “extreme sport” soos wat John bedryf het (167). Om <strong>in</strong> <strong>te</strong> dr<strong>in</strong>g <strong>in</strong> ’n webwerf van<br />
aanlynw<strong>in</strong>kels en deur <strong>die</strong> brandmuur <strong>te</strong> breek, word <strong>die</strong> “mother of all challenges” (168). Dit<br />
is <strong>hier</strong><strong>die</strong> gevoel van mag wat h<strong>om</strong> op <strong>hier</strong><strong>die</strong> pad voortdryf. Die aand met Eckard se<br />
verdwyn<strong>in</strong>g, toe Greg se opleid<strong>in</strong>g as ‘t ware voltooi is, slaag Greg <strong>die</strong> f<strong>in</strong>ale toets <strong>om</strong> tot <strong>die</strong><br />
aanlynw<strong>in</strong>kel se webwerf deur <strong>te</strong> dr<strong>in</strong>g en al <strong>die</strong> kliën<strong>te</strong>-<strong>in</strong>ligt<strong>in</strong>g tot sy beskikk<strong>in</strong>g, <strong>in</strong> sy<br />
mag, is (186).<br />
Dit is vanuit <strong>hier</strong><strong>die</strong> selfverwesenlikende magsposisie dat sy direk<strong>te</strong> tweede rebellie <strong>te</strong>en <strong>die</strong><br />
skool en sy pa beg<strong>in</strong>, op <strong>die</strong> spits gedryf deur Eckardt se verdwyn<strong>in</strong>g. Hier<strong>die</strong> tweede<br />
opstand, alhoewel óók gemanipuleer, soos la<strong>te</strong>r blyk, is oënskynlik moreel aanvaarbaar<br />
<strong>om</strong>dat dit gaan oor lojali<strong>te</strong>it <strong>te</strong>enoor sy vriend en verset <strong>te</strong>en <strong>die</strong> onaanvaarbare traak-my-nie-<br />
11
www.litnet.co.za |ISSN 1995-5928 | Tel: 021 886 5169 | E-pos: akademies@litnet.co.za<br />
<strong>LitNet</strong> Akademies Jaargang 8(3), Desember 2011<br />
agtige optrede van <strong>die</strong> skool, <strong>die</strong> druk van sy pa en morele opstand <strong>te</strong>en korrupsie en<br />
krim<strong>in</strong>ali<strong>te</strong>it.<br />
’n Verdere motiver<strong>in</strong>g vir Greg se opstand na Eckardt se verdwyn<strong>in</strong>g is <strong>die</strong> besef hoeveel hy<br />
Eckardt met John geïdentifiseer het en <strong>die</strong> gepaardgaande vrees vir <strong>die</strong> ervar<strong>in</strong>g van nog ’n<br />
selfmoord. Hier<strong>in</strong> is selfs ’n les vir h<strong>om</strong> geleë: hoe <strong>om</strong> ’n mens <strong>te</strong> wees en <strong>die</strong> lewe aan <strong>te</strong><br />
durf “sonder ’n bulletproofbaadjie wat jou beskerm <strong>te</strong>en pyn en hartseer” (34). Dit is een van<br />
<strong>die</strong> universele <strong>te</strong>mas van jeuglektuur wat deur <strong>die</strong> jeugdige ver<strong>te</strong>ller self verwoord word.<br />
Terselfdertyd daag <strong>die</strong> besef dat hy slegs ’n kloon is b<strong>in</strong>ne sy pa se bestaanswêreld: <strong>die</strong> “rat<br />
race” waarb<strong>in</strong>ne <strong>die</strong> wenner nog altyd ’n rot bly (41). Hier<strong>die</strong> begrip van en denke oor morele<br />
waardes deur <strong>die</strong> adolessen<strong>te</strong> karak<strong>te</strong>r is ook kenmerkend van <strong>die</strong> jeugr<strong>om</strong>an.<br />
Vanuit <strong>hier</strong><strong>die</strong> emosies en motiver<strong>in</strong>g besluit hy dat <strong>die</strong> “pion” gaan <strong>te</strong>rugbaklei (42). Hy<br />
beg<strong>in</strong> met openlike opstand <strong>te</strong>en <strong>die</strong> skoolhoof (43) juis vanuit sy gesagsposisie as hoofseun<br />
en weier<strong>in</strong>g <strong>om</strong> verder vir <strong>die</strong> eers<strong>te</strong>span rugby <strong>te</strong> speel, wat feitlik ongehoord is b<strong>in</strong>ne <strong>die</strong><br />
skoolsituasie. Sy verset brei uit deur <strong>die</strong> gebruik van sy mag as onwettige kuberkraker: ’n<br />
vals e-pos (45) waarop hy d<strong>in</strong>k <strong>die</strong> polisie reageer (52). Hy besef eg<strong>te</strong>r dat <strong>die</strong> moontlikheid<br />
van selfmoord nie uitgesluit is nie (53) en sy redd<strong>in</strong>g uit <strong>hier</strong><strong>die</strong> mag<strong>te</strong>loosheid lê weer <strong>in</strong> <strong>die</strong><br />
onderwêreld opgesluit: Eckardt se webtuis<strong>te</strong>, www.Ekk-o.underworld.co.za, moet vir h<strong>om</strong><br />
verdere deure oopmaak.<br />
Greg besef geleidelik hoe <strong>die</strong> mag van <strong>in</strong>stansies <strong>in</strong>mekaars<strong>te</strong>ek: hoe <strong>die</strong> skool en sy pa se<br />
mediabedryf enigiets manipuleer en keer (76). Sy pa se ontploff<strong>in</strong>g oor hy <strong>die</strong> skoolhoof se<br />
gesag ondermyn (73) en <strong>die</strong> uitwys van sy eie gesagsposisie as hoofseun én eers<strong>te</strong>spanspeler<br />
maak h<strong>om</strong> ook deel van <strong>hier</strong><strong>die</strong> <strong>in</strong>stitusionele magspatroon waar<strong>te</strong>en hy rebelleer. Greg<br />
bev<strong>in</strong>d h<strong>om</strong> <strong>in</strong> ’n gesagsituasie wat deur Foucault (1980:202–3) soos volg beskryf word:<br />
He who is subjec<strong>te</strong>d to a field of visibility, and who knows it, assumes responsibility<br />
for the constra<strong>in</strong>ts of power; he makes them play spontaneously upon himself; he<br />
<strong>in</strong>scribes <strong>in</strong> himself the power relation <strong>in</strong> which he simultaneously plays both roles;<br />
he bec<strong>om</strong>es the pr<strong>in</strong>ciple of his own subjection.<br />
Hier<strong>die</strong> besef vers<strong>te</strong>rk <strong>die</strong> gevoel van mag<strong>te</strong>loosheid wanneer hy <strong>om</strong> verskon<strong>in</strong>g moet vra.<br />
Die rebel <strong>in</strong> h<strong>om</strong> v<strong>in</strong>d eg<strong>te</strong>r <strong>die</strong> kuberkraker se “toolbox” (84) en daarmee gepaardgaande <strong>die</strong><br />
ag<strong>te</strong>rdogwekkende verb<strong>in</strong><strong>te</strong>nis tussen <strong>die</strong> skoolhoof en ’n farmaseutiese maatskappy (85).<br />
Net wanneer hy vir <strong>die</strong> tweede keer <strong>om</strong> verskon<strong>in</strong>g vra (93), kry hy ’n hernude naamlose<br />
oproep tot rebellie: “Moenie dat hy so met jou mors nie” (94). Terwyl <strong>die</strong> konfrontasie met<br />
<strong>die</strong> polisie Greg tot leuens dw<strong>in</strong>g, want hy is reeds skuldig aan onwettige bedrywe (97),<br />
gebruik hy sy nuutverworwe kennis van sosiale manipulasie <strong>om</strong> <strong>die</strong> RAT-program op Dok<br />
Pienaar se rekenaar <strong>te</strong> <strong>in</strong>stalleer (112).<br />
Op daar<strong>die</strong> o<strong>om</strong>blik besef Greg hy het f<strong>in</strong>aal <strong>die</strong> grense oortree en hoevéél <strong>hier</strong><strong>die</strong><br />
matriekjaar h<strong>om</strong> verander het (121). Die onderwêreld (en <strong>die</strong> mag wat dit h<strong>om</strong> gee) bly eg<strong>te</strong>r<br />
’n s<strong>te</strong>m <strong>in</strong> sy ag<strong>te</strong>rkop (123) soos hy op ’n skynbaar onkeerbare pad voortgaan met sy<br />
onwettige aksies.<br />
12
www.litnet.co.za |ISSN 1995-5928 | Tel: 021 886 5169 | E-pos: akademies@litnet.co.za<br />
<strong>LitNet</strong> Akademies Jaargang 8(3), Desember 2011<br />
Die gewaande morali<strong>te</strong>it van <strong>hier</strong><strong>die</strong> aksies en rebellie word deur <strong>die</strong> uitbreek van <strong>die</strong><br />
sogenaamde voëlgriepepidemie verder gemotiveer (128) en lei tot <strong>die</strong> f<strong>in</strong>ale <strong>af</strong>legg<strong>in</strong>g van <strong>die</strong><br />
beloofde verb<strong>in</strong><strong>te</strong>nis tot <strong>die</strong> <strong>in</strong>stansiegedrewe onderskeid<strong>in</strong>gs en eers<strong>te</strong>spanrugby.<br />
Hierna ontdek Greg ook ’n ander sy van sosiale manipulasie: sellulêre manipulasie (131) en<br />
<strong>die</strong> krim<strong>in</strong>ele aksies, virusverspeid<strong>in</strong>g en entstofontwikkkel<strong>in</strong>g (133). Hy v<strong>in</strong>d naamlik<br />
<strong>in</strong>ligt<strong>in</strong>g wat daarop dui dat ’n nuwe griepvirus gekweek word wat sou lyk na ’n<br />
voëlgriepvirus waar<strong>te</strong>en <strong>die</strong> farmaseutiese maatskappy van sy pa en Dok Pienaar alleen ’n<br />
<strong>te</strong>enmiddel ontwikkel het (133–6). Ui<strong>te</strong><strong>in</strong>delik k<strong>om</strong> sy rebellie oënskynlik tot ’n e<strong>in</strong>de<br />
wanneer hy moet buig voor ’n ander <strong>in</strong>stitusionele gesag, <strong>die</strong> polisie, wanneer hulle h<strong>om</strong><br />
konfron<strong>te</strong>er met sy kuberkrakernaam, G-4ce (148). Dié herkenn<strong>in</strong>g van (en <strong>in</strong>sig <strong>in</strong>) sy vals<br />
identi<strong>te</strong>it en <strong>die</strong> reali<strong>te</strong>it van waarmee hy besig is en was, is ook ’n erkenn<strong>in</strong>g dat sy<br />
verworwe mag nie s<strong>te</strong>rk genoeg is <strong>te</strong>en dié van <strong>die</strong> groot sosiale <strong>in</strong>stansies nie.<br />
Op <strong>hier</strong><strong>die</strong> stadium besef hy eg<strong>te</strong>r nog net gedeel<strong>te</strong>lik <strong>die</strong> gevolge van sy rebellie en daar is<br />
oënskynlik nog genoeg morele redes <strong>om</strong> voort <strong>te</strong> gaan met sy onwettige aksies. Tri<strong>te</strong>s<br />
(2000:34) s<strong>te</strong>l dit so: “Adolescents have to fail at one form of <strong>in</strong>stitutionally proscribed<br />
rebellion before they f<strong>in</strong>d an <strong>in</strong>stitutionally tolera<strong>te</strong>d form of rebellion that paradoxically<br />
allows them to rema<strong>in</strong> with<strong>in</strong> the sys<strong>te</strong>m.”<br />
Met <strong>die</strong> taktiese uitsnuffel van Dok Pienaar se rekenaarwagwoord ontdek hy genoeg getuienis<br />
<strong>te</strong>en <strong>die</strong> skoolhoof (158) en ’n nóg gro<strong>te</strong>r onderwêreld: <strong>die</strong> bose wêreld van geld en korrupsie<br />
(159). Dit laat verdere morele vrae ontstaan en <strong>die</strong>n as stimulus vir <strong>die</strong> voortsett<strong>in</strong>g van sy<br />
“rebellie”. Die onderwêreld wat hy ontdek, is sekerlik boser as sy kuberkrakery.<br />
Hy k<strong>om</strong> ook tot <strong>die</strong> ontnug<strong>te</strong>rende besef dat iemand h<strong>om</strong> op <strong>die</strong> web dophou (164). Hy ervaar<br />
verdere verwarr<strong>in</strong>g en besef dat hy nie meer weet waar <strong>die</strong> web van <strong>die</strong> onderwêreld e<strong>in</strong>dig<br />
nie (165). Tog is <strong>hier</strong><strong>die</strong> wêreld van skyn, bedrog en krim<strong>in</strong>ali<strong>te</strong>it wat hy op <strong>die</strong> web leer ken,<br />
skynbaar <strong>die</strong> reali<strong>te</strong>it.<br />
Greg besef sy mag<strong>te</strong>loosheid <strong>te</strong>enoor <strong>die</strong> groot sosiale <strong>in</strong>stansies en sien as enigs<strong>te</strong> oploss<strong>in</strong>g<br />
juis <strong>die</strong> saamwerk met <strong>die</strong> gesagstrukture waar<strong>te</strong>en hy <strong>in</strong> opstand is, byvoorbeeld <strong>die</strong><br />
saamwerk met ’n staatsaanklaer (168), al maak dit van h<strong>om</strong> ’n groot “loser” (170). Hy besef<br />
ook dat hy juis gered kan word <strong>om</strong>dat hy nie <strong>te</strong> ver gegaan het met sy rebellie nie (170),<br />
alhoewel <strong>die</strong> morali<strong>te</strong>it van sekere waardes tog deel bly van sy besluit: hoe anders sal <strong>die</strong><br />
waarheid uitk<strong>om</strong>? (171). Soos baie ander tienerkarak<strong>te</strong>rs keer hy <strong>te</strong>rug na <strong>die</strong> ouerhuis vir<br />
beskerm<strong>in</strong>g, maar ook uit empatie met sy ma (172, 174). Die skool as <strong>in</strong>stansie word verwerp<br />
<strong>te</strong>n guns<strong>te</strong> van sy ouerhuis; hy soek op <strong>hier</strong><strong>die</strong> stadium nog aanvaard<strong>in</strong>g by sy pa (174); en<br />
daar is <strong>die</strong> hoop dat ’n nuwe beg<strong>in</strong> tog nog moontlik is (174).<br />
Die f<strong>in</strong>ale onthull<strong>in</strong>g v<strong>in</strong>d plaas <strong>in</strong> <strong>die</strong> laas<strong>te</strong> konfrontasie met Eckard, <strong>die</strong> <strong>in</strong>sig dat hy (Greg)<br />
self <strong>die</strong> slagoffer was van ’n proses van sosiale manipulasie: hy is geprogrammeer soos ’n<br />
rekenaar as deel van Eckard se rebellie <strong>te</strong>en Greg se pa. Op <strong>hier</strong><strong>die</strong> wyse is Greg se pa (en<br />
Greg ook) blootges<strong>te</strong>l aan <strong>die</strong>selfde verneder<strong>in</strong>g as deel van Eckard se wraaktog oor sý pa<br />
(180). Die suggestie is dat Greg medepligtig is aan <strong>die</strong> “moord” op sy eie pa, dat hy sy pa vir<br />
13
www.litnet.co.za |ISSN 1995-5928 | Tel: 021 886 5169 | E-pos: akademies@litnet.co.za<br />
<strong>LitNet</strong> Akademies Jaargang 8(3), Desember 2011<br />
<strong>die</strong> wolwe gegooi het as gevolg van sy eie gemanipuleerde rebellie. Sy pa se aandeel aan sy<br />
broer se dood word ook duideliker (185).<br />
Ui<strong>te</strong><strong>in</strong>delik is <strong>die</strong> <strong>in</strong>sig ná <strong>die</strong> misluk<strong>te</strong> rebellie, soos algemeen <strong>in</strong> <strong>die</strong> jeugr<strong>om</strong>an, baie<br />
duidelik: dis tyd vir grootword (188); hy was toe nie so “bullet proof” soos hy ged<strong>in</strong>k het nie<br />
(193). Tri<strong>te</strong>s (2000:80) verwys <strong>in</strong> <strong>hier</strong><strong>die</strong> opsig na Pe<strong>te</strong>r Holl<strong>in</strong>dale se <strong>in</strong>sig:<br />
[...] Holl<strong>in</strong>dale argues that adolescent li<strong>te</strong>rature is by def<strong>in</strong>ition a li<strong>te</strong>rature about<br />
transitions; that <strong>in</strong> provid<strong>in</strong>g examples of epiphany that serve effectively to <strong>in</strong>struct<br />
adolescents about their po<strong>te</strong>ntial, the li<strong>te</strong>rature serves as a bridge between childhood<br />
and adulthood.<br />
7. Onderwêreld en <strong>die</strong> wêreld van <strong>die</strong> kuberkraker<br />
Verskeie kenmerke van <strong>die</strong> r<strong>om</strong>an Onderwêreld dra by tot <strong>die</strong> totstandk<strong>om</strong><strong>in</strong>g van ’n<br />
duidelike parallel tussen <strong>die</strong> aard van <strong>die</strong> jeugr<strong>om</strong>an en <strong>die</strong> aard van <strong>die</strong> kuberkrakery en<br />
sosiale manipulasie wat <strong>in</strong> dié r<strong>om</strong>an as deel van <strong>die</strong> <strong>in</strong>trige voork<strong>om</strong>.<br />
7.1 Die ver<strong>te</strong>lstruktuur<br />
Die hele r<strong>om</strong>an is eers<strong>te</strong>ns b<strong>in</strong>ne <strong>die</strong> raamwerk van <strong>die</strong> rekenaarwêreld geskryf. Dit beg<strong>in</strong> met<br />
<strong>die</strong> ti<strong>te</strong>lverwys<strong>in</strong>g, <strong>die</strong> motto en <strong>die</strong> toegang tot <strong>die</strong> r<strong>om</strong>an deur middel van ’n rekenaar<strong>te</strong>rm:<br />
“sign on” (3). Na <strong>die</strong> proloog volg ’n rekenaaropdrag waar<strong>in</strong> <strong>in</strong>ligt<strong>in</strong>g van een rekenaar na ’n<br />
ander gestuur word en <strong>die</strong> <strong>te</strong>ikenrekenaar dit “eggo”, wat Eckard se rekenaarnaam impliseer<br />
en ook <strong>die</strong> dubbele sosiale manipulasie <strong>in</strong> <strong>die</strong> vooruitsig s<strong>te</strong>l. Die hoofstukke wat <strong>die</strong><br />
<strong>te</strong>rugflitse na Greg en Eckard se verhoud<strong>in</strong>g en <strong>die</strong> ontwikkel<strong>in</strong>g van sy vaardigheid as<br />
kuberkraker bevat, word as “logfiles” beskou en <strong>die</strong> slot dui aan: “log off” (191). Die epiloog<br />
deur ’n derdepersoonver<strong>te</strong>ller val, soos <strong>die</strong> proloog, bui<strong>te</strong> <strong>die</strong> ver<strong>te</strong>lstruktuur van <strong>die</strong> ander<br />
hoofstukke.<br />
Die kuberkraker se manifes, wat betrek word met <strong>die</strong> motto uit <strong>die</strong> The hacker’s manifesto<br />
(The Mentor 1986), dui reeds op <strong>die</strong> identifikasie tussen <strong>die</strong> jong volwassene (adolessent) se<br />
opstand <strong>te</strong>en <strong>die</strong> skool, ouerlike gesag en <strong>die</strong> kuberkraker-generasie. Dit dui onder andere op<br />
<strong>die</strong> onbegrip van <strong>die</strong> ouer geslag vir dié generasie. Ook ander aspek<strong>te</strong> van <strong>hier</strong><strong>die</strong> r<strong>om</strong>an<br />
word juis <strong>in</strong> <strong>hier</strong><strong>die</strong> manifes aangeraak: <strong>die</strong> klon<strong>in</strong>gsproses op skool (“we’ve been spoon-fed<br />
baby food at school”); outoritêre gesag (“we’ve been d<strong>om</strong><strong>in</strong>a<strong>te</strong>d by sadists”); korruptiewe<br />
geldmag (“run by profi<strong>te</strong>er<strong>in</strong>g gluttons”); en <strong>die</strong> morele verval waar<strong>te</strong>en <strong>in</strong> opstand gek<strong>om</strong><br />
moet word: “You build at<strong>om</strong>ic b<strong>om</strong>bs, you wage wars, you murder, you cheat, and lie to us<br />
and try to make us believe it’s for our own good, yet we’re the crim<strong>in</strong>als” (The Mentor 1986).<br />
Greg se bloots<strong>te</strong>ll<strong>in</strong>g aan kuberkrakery en sy ontwikkel<strong>in</strong>g as kuberkraker volg <strong>die</strong>selfde<br />
proses en stappe as dié van <strong>die</strong> tipiese patroon van <strong>die</strong> Entwicklungsr<strong>om</strong>an en <strong>die</strong> jeugr<strong>om</strong>an.<br />
Hy word aan ’n vreemde, nuwe wêreld blootges<strong>te</strong>l. Sy onsekerheid en <strong>in</strong>isiasieproses word<br />
duidelik aangedui – soos <strong>die</strong> aand <strong>in</strong> <strong>die</strong> rekenaarnetwerkkamer. Die oors<strong>te</strong>ek van grense na<br />
<strong>die</strong> wêreld waarvandaan hy weggehou word, word onder andere <strong>in</strong> <strong>te</strong>rme van <strong>die</strong><br />
rekenaarkamer beklemtoon.<br />
14
www.litnet.co.za |ISSN 1995-5928 | Tel: 021 886 5169 | E-pos: akademies@litnet.co.za<br />
<strong>LitNet</strong> Akademies Jaargang 8(3), Desember 2011<br />
Daar is <strong>die</strong> gesagstruktuur ag<strong>te</strong>r ’n “brandmuur” wat vergelyk kan word met <strong>die</strong> begrip<br />
sosiale manipulasie soos met <strong>die</strong> opvoed<strong>in</strong>g van <strong>die</strong> adolessent: <strong>die</strong> manipulasie deur <strong>die</strong><br />
<strong>in</strong>doktr<strong>in</strong>er<strong>in</strong>gsproses van opvoed<strong>in</strong>g. Hy ontdek sleu<strong>te</strong>ls tot ’n ander wêreld, <strong>die</strong><br />
onderwêreld, en gaan oor tot <strong>die</strong> rebellie <strong>te</strong>en <strong>die</strong> gesagswêreld (skool/ouers/<strong>in</strong>stansies) deur<br />
middel van <strong>die</strong> gereedskap van <strong>die</strong> onderwêreld. Hy ontwikkel tot hy nie meer ’n “newbie” is<br />
nie, ontdek ’n wagwoord tot <strong>die</strong> grootmenswêreld, net <strong>om</strong> toegang <strong>te</strong> kry tot ’n ander<br />
onderwêreld. Dié onderwêreld bestaan op sy beurt uit <strong>die</strong> misdrywe van <strong>die</strong> <strong>in</strong>stitusionele<br />
wêreld. Hy beleef <strong>die</strong> “moord” op gesagsfigure – sy pa en <strong>die</strong> skoolhoof – en ontdek <strong>die</strong><br />
genot van <strong>die</strong> “real life game” as <strong>die</strong> “werklikheid”. Hy ervaar <strong>die</strong> vorm<strong>in</strong>g van ’n hibriede<br />
identi<strong>te</strong>it, <strong>die</strong> tiener se tipiese tussen-<strong>in</strong> bestaan. Die skool word <strong>die</strong> “playground’ én<br />
“slayground”. Dié proses lei tot <strong>die</strong> ontdekk<strong>in</strong>g dat <strong>die</strong> rebellie vergeefs is, dat <strong>af</strong>stand gedoen<br />
moet word van skuilname, én <strong>die</strong> besef dat hy beide identi<strong>te</strong>it en volwassenheid nog moet<br />
v<strong>in</strong>d.<br />
7.2 Jeugr<strong>om</strong>an <strong>in</strong> <strong>die</strong> kuberkon<strong>te</strong>ks<br />
Mallan (2008) skryf <strong>in</strong>siggewend oor <strong>die</strong> ruim<strong>te</strong>, gesag- en kennisstrukture b<strong>in</strong>ne jeugr<strong>om</strong>ans<br />
met aanlynkon<strong>te</strong>ks<strong>te</strong>. Sy beklemtoon onder andere <strong>die</strong> k<strong>om</strong>plekse onderskeid tussen <strong>die</strong><br />
werklikheid en verbeelde werklikheid b<strong>in</strong>ne <strong>hier</strong><strong>die</strong> kuberruim<strong>te</strong> wat digitaal geskep word<br />
(2008:67). Volgens Mallan (2008:68) vertoon dit ooreens<strong>te</strong>mm<strong>in</strong>g met <strong>die</strong> pog<strong>in</strong>g van<br />
realistiese fiksie, soos <strong>in</strong> <strong>die</strong> moderne jeugr<strong>om</strong>ans, <strong>om</strong> mimesis <strong>te</strong> bewerks<strong>te</strong>llig.<br />
In Onderwêreld kan <strong>die</strong> ontwikkel<strong>in</strong>gswêreld en <strong>die</strong> magstrukture van <strong>die</strong> adolessen<strong>te</strong><br />
karak<strong>te</strong>r en <strong>die</strong> digitale struktuur en <strong>in</strong>houd as parallelle gelees word. Die “onderwêreld” van<br />
<strong>die</strong> ti<strong>te</strong>l het beslis <strong>in</strong> <strong>hier</strong><strong>die</strong> r<strong>om</strong>an ook verskeie toepass<strong>in</strong>gsmoontlikede verkry: onder<br />
andere <strong>die</strong> wêreld van <strong>die</strong> kuberkraker, onwettige bedrywighede, <strong>die</strong> wêreld van <strong>die</strong><br />
adolessent, geldmag en korrupsie en vrees vir <strong>die</strong> dood. Op daar<strong>die</strong> wyse sluit dit aan by<br />
Mallan (2008:70) se verwys<strong>in</strong>g na Levebre se begrip dat ook ruim<strong>te</strong> sosiaal gekonstrueer<br />
word, dat ruim<strong>te</strong>, <strong>die</strong> onderwêreld <strong>in</strong> <strong>hier</strong><strong>die</strong> r<strong>om</strong>an, nie ’n statiese enti<strong>te</strong>it is nie, maar ’n<br />
gedurig ontwikkelende proses wat geproduseer word deur menslike handel<strong>in</strong>ge.<br />
Die hibriede identi<strong>te</strong>it wat deur middel van digitale en ander sosiale strukture tot stand k<strong>om</strong><br />
en ook <strong>in</strong> <strong>hier</strong><strong>die</strong> r<strong>om</strong>an voork<strong>om</strong>, word <strong>in</strong> Mallan se <strong>artikel</strong> soos volg beskryf (2008:70):<br />
“Consequently identities that are performed onl<strong>in</strong>e share similar charac<strong>te</strong>ristics to identities<br />
performed <strong>in</strong> offl<strong>in</strong>e, oral con<strong>te</strong>xts.” In Onderwêreld word dit onder andere voorges<strong>te</strong>l deur<br />
<strong>die</strong> benam<strong>in</strong>gs: Eckard versus-Ekk-o; Greg versus G-4ce. Mallan (2008:73) verwys na name<br />
wat <strong>in</strong> aanlynk<strong>om</strong>munikasie gebruik word wat nie soseer aannames maak oor waarheid of<br />
valsheid nie, maar eerder bydra tot <strong>die</strong> identi<strong>te</strong>itsvorm<strong>in</strong>g van <strong>die</strong> subjek waarna verwys<br />
word.<br />
Hier<strong>die</strong> dubbele identi<strong>te</strong>it kan volgens Mallan (2008:74) verstaan word as ’n erkenn<strong>in</strong>g van<br />
<strong>die</strong> virtuele en fisieke self, nie as verskillende dele van <strong>die</strong> persoonlikheid nie, maar as hoe ’n<br />
<strong>in</strong>dividu h<strong>om</strong>self verskillend situeer of plaas b<strong>in</strong>ne en bui<strong>te</strong> <strong>die</strong> netwerk waarb<strong>in</strong>ne hy<br />
funksioneer. Greg k<strong>om</strong> byvoorbeeld eers tot sy s<strong>in</strong>ne (en besef van sy hibriede identi<strong>te</strong>it)<br />
wanneer <strong>die</strong> speurder h<strong>om</strong> direk aanspreek as “G-4ce”; Eckard bly eg<strong>te</strong>r Ekk-o. Die<br />
15
www.litnet.co.za |ISSN 1995-5928 | Tel: 021 886 5169 | E-pos: akademies@litnet.co.za<br />
<strong>LitNet</strong> Akademies Jaargang 8(3), Desember 2011<br />
ambivalen<strong>te</strong> kon<strong>te</strong>ks wat deur <strong>die</strong> virtuele wêreld geskep word, word deur Harris (2005:13)<br />
só ges<strong>te</strong>l:<br />
Even the c<strong>om</strong>mon names for the <strong>in</strong><strong>te</strong>rnet – “web” and “net” – betray ambivalence, for<br />
a web or net may be a metaphor of connec<strong>te</strong>dness, gather<strong>in</strong>g people together, or it<br />
may be a trap, entangl<strong>in</strong>g and ensnar<strong>in</strong>g those who en<strong>te</strong>r.<br />
Dit is onder andere juis <strong>hier</strong><strong>die</strong> dubbels<strong>in</strong>nige “web” waarb<strong>in</strong>ne Greg en Eckard vasgevang<br />
word.<br />
Die magsgevoel en -siklus wat so ontstaan, veroorsaak dat ’n karak<strong>te</strong>r op ’n sekere manier<br />
funksioneer b<strong>in</strong>ne bepaalde ruim<strong>te</strong>s <strong>om</strong>dat <strong>die</strong> diskoerse daarb<strong>in</strong>ne <strong>die</strong> karak<strong>te</strong>r tot ’n sekere<br />
identi<strong>te</strong>it kan konstrueer (Mallan 2008:74). Greg word byvoorbeeld deur Eckard deur ’n<br />
proses van sosiale manipulasie en <strong>in</strong>nerlike verset tot ’n sekere persoonlikheid gemanipuleer.<br />
Die vraag oor wie <strong>hier</strong><strong>die</strong> kuberruim<strong>te</strong> beheer, <strong>die</strong> gesagposisie beklee, word ook deur Mallan<br />
(2008:75) bespreek:<br />
[”Cyberspace”] is regula<strong>te</strong>d by <strong>te</strong>chnological controls and situa<strong>te</strong>d knowledges. Such<br />
knowledges <strong>in</strong>clude know<strong>in</strong>g how to naviga<strong>te</strong> a si<strong>te</strong>, set up a web page, use the tools<br />
available, subvert the sys<strong>te</strong>m, or unlock secure <strong>in</strong>formation.<br />
Dit is juis op bogenoemde wyse dat beide Eckard en Greg hul gesag en magsposisies bek<strong>om</strong><br />
en ook toenemend as sodanig ervaar.<br />
Mallan (2008:76) wys ook op <strong>die</strong> volwassenes se beheer oor <strong>die</strong> <strong>te</strong>gnologiese wêreld,<br />
spesifiek <strong>in</strong> skole en huise. Die adolessen<strong>te</strong> karak<strong>te</strong>rs <strong>in</strong> jeugr<strong>om</strong>ans is dikwels eg<strong>te</strong>r vry<br />
<strong>hier</strong>van: húlle is <strong>die</strong> kenners en verbrekers van reëls van <strong>hier</strong><strong>die</strong> gereguleerde sis<strong>te</strong>me, <strong>die</strong><br />
kuberkrakers, of as gevolg van hulle meerdere kennis is hulle juis <strong>die</strong> magsfigure. Beide<br />
Eckard en Greg vervul bogenoemde gesagsrolle op verskeie plekke <strong>in</strong> <strong>die</strong> r<strong>om</strong>an.<br />
Op <strong>hier</strong><strong>die</strong> wyse k<strong>om</strong> daar volgens Mallan (2008:76) <strong>in</strong> <strong>die</strong> kuberruim<strong>te</strong> ’n nuwe sosiale<br />
paradigma na vore wat juis deur middel van <strong>die</strong> digitale <strong>te</strong>gnologie beheer en versprei word.<br />
Hier<strong>die</strong> nuwe sosiale paradigma, <strong>die</strong> sames<strong>te</strong>ll<strong>in</strong>g daarvan en <strong>die</strong> hiërargie daarb<strong>in</strong>ne, het ’n<br />
<strong>in</strong>vloed op <strong>die</strong> <strong>in</strong>dividu se beheer oor sy eie lewe én <strong>die</strong> lewens van ander (Mallan 2008:77),<br />
’n bekende <strong>te</strong>ma van jeugr<strong>om</strong>ans.<br />
7.3 Sosiale manipulasie<br />
Peltier (2008:1) def<strong>in</strong>ieer ’n sosiale–manipulasie-aanval soos volg:<br />
A social eng<strong>in</strong>eer<strong>in</strong>g attack is usually conduc<strong>te</strong>d by an outsider who will use a variety<br />
of psychological tricks on a c<strong>om</strong>pu<strong>te</strong>r user to get the <strong>in</strong>formation they need <strong>in</strong> order to<br />
access a c<strong>om</strong>pu<strong>te</strong>r or network.<br />
16
www.litnet.co.za |ISSN 1995-5928 | Tel: 021 886 5169 | E-pos: akademies@litnet.co.za<br />
<strong>LitNet</strong> Akademies Jaargang 8(3), Desember 2011<br />
In Onderwêreld word ook <strong>die</strong> breër def<strong>in</strong>isie van sosiale manipulasie toegepas: <strong>die</strong> proses<br />
waardeur nie net <strong>in</strong>dividue nie, maar ook <strong>in</strong>stansies, <strong>die</strong> vorm<strong>in</strong>g van mense beheer en<br />
manipuleer.<br />
In Onderwêreld is daar ’n k<strong>om</strong>plekse s<strong>te</strong>lsel van sosiale manipulasie. Dit word wat Stucke<br />
(2009:2) noem ’n projék van sosiale manipulasie: “<strong>in</strong>formation collect<strong>in</strong>g, relationship<br />
build<strong>in</strong>g and manipulation”. Inligt<strong>in</strong>g word verkry oor Greg, sy pa, sy familie, <strong>die</strong> skool en<br />
<strong>om</strong>gew<strong>in</strong>g. Daar word onder andere <strong>in</strong>gebreek <strong>in</strong> <strong>die</strong> skool se rekenaars<strong>te</strong>lsel. Selfs <strong>die</strong><br />
misbruik van vriendskap en vertroue, <strong>die</strong> onderrig <strong>in</strong> kuberkrakery én <strong>die</strong> <strong>te</strong>gnieke van sosiale<br />
manipulasie self word deel van <strong>hier</strong><strong>die</strong> s<strong>te</strong>lsel. ’n Ui<strong>te</strong>rs<strong>te</strong> wraakplan van Eckard het <strong>te</strong>n doel<br />
<strong>om</strong> <strong>die</strong> skoolhoof, Greg se pa en Greg self aan <strong>die</strong> kaak <strong>te</strong> s<strong>te</strong>l en selfs genoemde drie<br />
karak<strong>te</strong>rs <strong>te</strong> ondermyn en <strong>te</strong> vernietig.<br />
Greg (en sy skool) word onderwerp aan <strong>die</strong> ouds<strong>te</strong> “trick <strong>in</strong> <strong>die</strong> boek” naamlik <strong>om</strong> ’n persoon<br />
<strong>te</strong> vertrou sonder <strong>om</strong> vas <strong>te</strong> s<strong>te</strong>l wat <strong>die</strong> persoon se bona fides is (Stucke 2009:2). Greg word<br />
selfs gemanipuleer <strong>om</strong> <strong>die</strong> <strong>te</strong>gnieke self <strong>te</strong> gebruik. Sodoende word eg<strong>te</strong>r ook <strong>die</strong> hele skool-<br />
en opvoed<strong>in</strong>gs<strong>te</strong>lsel en ouerskap aan <strong>die</strong> kaak ges<strong>te</strong>l as ’n proses van sosiale manipulasie.<br />
Die proses van sosiale manipulasie <strong>te</strong>iken juis <strong>die</strong> basiese menslike behoef<strong>te</strong>s: <strong>om</strong> aanvaar <strong>te</strong><br />
word, <strong>om</strong> deur ’n groep aanvaar <strong>te</strong> word, <strong>om</strong> gerespek<strong>te</strong>er <strong>te</strong> word, <strong>om</strong> eiewaarde <strong>te</strong> hê,<br />
selfbeeld <strong>te</strong> ontwikkel, selfrespek <strong>te</strong> ontwikkel, sosiaal aanvaarbaar <strong>te</strong> wees, b<strong>in</strong>ne <strong>die</strong><br />
<strong>in</strong>stitusionele grense op <strong>te</strong> tree (Stucke 2009:4).<br />
Stucke (2009:5) beskryf <strong>die</strong> tipiese <strong>te</strong>gnieke soos <strong>die</strong> streel van ’n ego, <strong>om</strong> emosionali<strong>te</strong>it <strong>te</strong><br />
gebruik <strong>om</strong> ’n persoon se oordeel aantas, ’n persoon se selfvertroue <strong>te</strong> gebruik en selfbedrog<br />
<strong>te</strong> gebruik <strong>om</strong> ’n persoon al hoe meer selfversekerd maak: “[T]he result is the person be<strong>in</strong>g<br />
hacked sens<strong>in</strong>g no harm <strong>in</strong> provid<strong>in</strong>g wha<strong>te</strong>ver it is the attacker is request<strong>in</strong>g […] the attacker<br />
is a receptive au<strong>die</strong>nce for victims to display how much knowledge they have.”<br />
So word Greg deur sy misplaas<strong>te</strong> magsgevoel gemanipuleer tot <strong>die</strong> selfvertroue vir sy<br />
rebellie, <strong>die</strong> uitdag<strong>in</strong>g van gesag, en <strong>die</strong> sosiale manipulasie van ander persone. Juis daar<strong>om</strong><br />
het hy nie ’n vermoede dat hy self ’n slagoffer is nie. Dieselfde kan gesê word van jeugdiges<br />
b<strong>in</strong>ne <strong>die</strong> skool- en opvoed<strong>in</strong>gsis<strong>te</strong>em. Selfs jeugboeke word deel van <strong>hier</strong><strong>die</strong> sosiale<br />
manipulasie, <strong>om</strong>dat <strong>die</strong> adolessent juis, volgens Tri<strong>te</strong>s (2000:83), <strong>in</strong> <strong>die</strong> lees van <strong>die</strong><br />
jeugr<strong>om</strong>an herhaaldelik gekonfron<strong>te</strong>er word met sy onvermoë <strong>om</strong> <strong>die</strong> groot <strong>in</strong>stansies<br />
suksesvol uit <strong>te</strong> daag.<br />
Peltier (2009:2) beklemtoon ook <strong>die</strong> rol van ’n s<strong>te</strong>rk emosionele reaksie of stimulus vanuit<br />
<strong>die</strong> ag<strong>te</strong>rgrond van <strong>die</strong> slagoffer (sy karak<strong>te</strong>r of geskiedenis):<br />
The secondary or <strong>in</strong>direct methods of the social eng<strong>in</strong>eer will make the prospective<br />
victim susceptible by mak<strong>in</strong>g s<strong>om</strong>e sta<strong>te</strong>ment at the onset that trigger a strong<br />
emotion such as exci<strong>te</strong>ment or fear. Because the social eng<strong>in</strong>eer is will<strong>in</strong>g to spend<br />
time to get to know the mark or that they may be a fellow employee, they can contrive<br />
a situation that plays on the background of the victim.<br />
17
www.litnet.co.za |ISSN 1995-5928 | Tel: 021 886 5169 | E-pos: akademies@litnet.co.za<br />
<strong>LitNet</strong> Akademies Jaargang 8(3), Desember 2011<br />
Kenmerkend van <strong>hier</strong><strong>die</strong> gebruik van ’n emosionele stimulus is Eckard se uitbuit<strong>in</strong>g van Greg<br />
se vrees vir selfmoord na <strong>die</strong> selfmoord van sy broer, John en Greg se identifikasie van<br />
Eckard met John. Op <strong>die</strong>selfde wyse gebruik hy ook Greg se verhoud<strong>in</strong>g met sy pa en sy<br />
natuurlike rebelse gevoel <strong>te</strong>enoor gesagsfigure op sy ouderd<strong>om</strong>, gepaardgaande met sy s<strong>te</strong>rk<br />
selfbeeld en leierseienskappe.<br />
8. Slot<br />
Tri<strong>te</strong>s (2001:480) s<strong>te</strong>l <strong>die</strong> <strong>te</strong>matiek van jeugr<strong>om</strong>ans soos volg:<br />
Everyth<strong>in</strong>g <strong>in</strong> adolescent li<strong>te</strong>rature is designed to <strong>te</strong>ach adolescents their place <strong>in</strong> the<br />
power structure. In order to mature, <strong>te</strong>enagers must understand that sexuality is a<br />
powerful tool, that they are mortal and will therefore <strong>die</strong>, that they must both break<br />
free fr<strong>om</strong> and accept authority figures <strong>in</strong> their lives, and that they are <strong>in</strong>stitutionally<br />
situa<strong>te</strong>d creatures, as all people are […]. What is the ideological message of the<br />
adolescent novel? With <strong>in</strong>credible concis<strong>te</strong>ncy, the answer is this: You shall know<br />
your power and that power shall set you free – that is until you beg<strong>in</strong> to abroga<strong>te</strong><br />
<strong>in</strong>stitutional power or parental power or sexual power or the very power of death<br />
itself, <strong>in</strong> which case, the narrative will rem<strong>in</strong>d you of your powerlessness.<br />
Volgens Tri<strong>te</strong>s (2001:482) is <strong>die</strong> doel van jeugr<strong>om</strong>ans op sigself juis <strong>om</strong> <strong>die</strong><br />
gesagsverhoud<strong>in</strong>ge wat <strong>die</strong> <strong>in</strong>dividu vorm en konstrueer <strong>te</strong> bevraag<strong>te</strong>ken. Die <strong>in</strong>trige en<br />
struktuur van sosiale manipulasie <strong>in</strong> Onderwêreld dra juis daartoe by <strong>om</strong> <strong>hier</strong><strong>die</strong> proses voor<br />
<strong>te</strong> s<strong>te</strong>l, selfs as parallel daarvoor <strong>te</strong> <strong>die</strong>n.<br />
In Onderwêreld is trouens nie net <strong>die</strong> <strong>in</strong>trige en karak<strong>te</strong>rontwikkel<strong>in</strong>g beeld van <strong>hier</strong><strong>die</strong> <strong>te</strong>ma<br />
nie, maar is juis ook <strong>die</strong> gebruik van <strong>die</strong> sosiale manipulasie van Greg dié uitbeeld<strong>in</strong>g vir <strong>die</strong><br />
toepass<strong>in</strong>g en <strong>in</strong>vloed van jeugr<strong>om</strong>ans op <strong>die</strong> tienerleser. Hier v<strong>in</strong>d dus méér as net dubbele<br />
sosiale manipulasie plaas: <strong>in</strong> <strong>die</strong> verhaalstruktuur en verhaal self word dit uitgebeeld; <strong>die</strong><br />
adolessen<strong>te</strong> op skool en <strong>in</strong> ouerhuise word daaraan onderwerp; <strong>die</strong> hoofkarak<strong>te</strong>r oefen dit uit,<br />
maar word ook <strong>die</strong> slagoffer daarvan. Dit is eg<strong>te</strong>r ook <strong>in</strong> <strong>die</strong> lees van <strong>die</strong> <strong>te</strong>ks deur <strong>die</strong><br />
adolessen<strong>te</strong> leser dat ’n vorm van sosiale manipulasie voltrek word:<br />
[I]n c<strong>om</strong>municat<strong>in</strong>g such ideologies to adolescent readers, the genre itself bec<strong>om</strong>es an<br />
Ideological Sta<strong>te</strong> Apparatus, an <strong>in</strong>stitution that participa<strong>te</strong>s <strong>in</strong> the social construction<br />
of the adolescent as s<strong>om</strong>eone who must be repressed for the grea<strong>te</strong>r good. (Tri<strong>te</strong>s<br />
2000:83)<br />
Hier<strong>die</strong> r<strong>om</strong>an, soos baie ander jeugr<strong>om</strong>ans, bied aan <strong>die</strong> adolessent <strong>die</strong> beskryw<strong>in</strong>g van ’n<br />
realistiese k<strong>om</strong>plekse bestaan, asook <strong>die</strong> adolessent se verb<strong>in</strong>d<strong>in</strong>gs en verhoud<strong>in</strong>g met <strong>die</strong><br />
sosiale kon<strong>te</strong>ks en <strong>die</strong> magstrukture waarb<strong>in</strong>ne hy h<strong>om</strong> bev<strong>in</strong>d. Dit s<strong>te</strong>l h<strong>om</strong> ook bloot aan <strong>die</strong><br />
kennis van en verset <strong>te</strong>en misdrywe <strong>in</strong> <strong>die</strong> sosiale sis<strong>te</strong>em wat gevaar en ongeregtighede<br />
<strong>in</strong>hou, sodat <strong>die</strong> adolessen<strong>te</strong> leser h<strong>om</strong> kan vergewis van <strong>die</strong> sosiale leuen dat alle strukture<br />
en <strong>in</strong>stansies tot sy beswil en voortdurende positiewe vorm<strong>in</strong>g wil optree. Hy word dus<br />
bemagtig <strong>om</strong> <strong>die</strong> wanbestuur van magstrukture <strong>te</strong> kan herken en h<strong>om</strong> daar<strong>te</strong>en <strong>te</strong> verset. Dit is<br />
juis deur <strong>die</strong> lees van ’n jeugr<strong>om</strong>an soos Onderwêreld dat <strong>die</strong> adolessent tot <strong>die</strong> besef k<strong>om</strong> dat<br />
hy, <strong>te</strong>n spy<strong>te</strong> van wat<strong>te</strong>r mag hy h<strong>om</strong> ook al sal verbeel, altyd nog onderworpe sal wees en<br />
18
www.litnet.co.za |ISSN 1995-5928 | Tel: 021 886 5169 | E-pos: akademies@litnet.co.za<br />
<strong>LitNet</strong> Akademies Jaargang 8(3), Desember 2011<br />
beperk sal word deur <strong>die</strong> sosiale strukture waarb<strong>in</strong>ne hy beweeg (Chappel 2008:282). Dit is<br />
eg<strong>te</strong>r juis deur <strong>hier</strong><strong>die</strong> proses dat <strong>die</strong> adolessent tot gro<strong>te</strong>r volwassenheid groei en <strong>die</strong><br />
<strong>in</strong>stansies rond<strong>om</strong> h<strong>om</strong> leer han<strong>te</strong>er.<br />
Bibliogr<strong>af</strong>ie<br />
Bloemhof, F. 2005. Nie vir k<strong>in</strong>ders nie. Kaapstad: T<strong>af</strong>elberg.<br />
—. 1997. Sl<strong>in</strong>ger-sl<strong>in</strong>ger. Kaapstad: T<strong>af</strong>elberg.<br />
Chappel, D. 2008. Sneak<strong>in</strong>g out <strong>af</strong><strong>te</strong>r dark: Resistance, agency, and the postmodern child <strong>in</strong><br />
J.K. Rowl<strong>in</strong>g’s Harry Pot<strong>te</strong>r series. Children’s Li<strong>te</strong>rature <strong>in</strong> Education, 39:281–93.<br />
Coa<strong>te</strong>s, K. 2004. Look<strong>in</strong>g glasses and neverlands. Lacan, desire and subjectivity <strong>in</strong> children’s<br />
li<strong>te</strong>rature. Iowa: University of Iowa Press.<br />
Curnett, K. 2001. Teenage was<strong>te</strong>land: C<strong>om</strong><strong>in</strong>g of age novels <strong>in</strong> the 1980s and 1990s.<br />
Critique, 43(1):93–111.<br />
Diedericks-Hugo, C. 2001. Th<strong>om</strong>as@Net. Pretoria: Lapa.<br />
—. 2003. Kon<strong>in</strong>g Henry. Kaapstad: T<strong>af</strong>elberg.<br />
—.2008. Die verdr<strong>in</strong>k<strong>in</strong>g van Joshua van Eden. Roggebaai: Umuzi.<br />
Engelbrecht, N. 2009. Pandora se boks. Kaapstad: T<strong>af</strong>elberg.<br />
Foucault, M. 1980. Power/Knowledge. Londen: Harves<strong>te</strong>r Wheatshe<strong>af</strong>.<br />
—. 1995 [1977]. Discipl<strong>in</strong>e and punish. The birth of the prison. V<strong>in</strong>tage Books: New York.<br />
Harris, M. 2005. Con<strong>te</strong>mporary ghost stories: Cyberspace <strong>in</strong> fiction for children and young<br />
adults. Children’s Li<strong>te</strong>rature <strong>in</strong> Education, 36(2):111–25.<br />
James, K. 2009. Death, gender and sexuality <strong>in</strong> con<strong>te</strong>mporary adolescent li<strong>te</strong>rature. New<br />
York: Routledge.<br />
Mallan, K. 2008. Space, power and knowledge: The regulatory fictions of onl<strong>in</strong>e<br />
c<strong>om</strong>munities. In<strong>te</strong>rnational Research <strong>in</strong> Children’s Li<strong>te</strong>rature, 1(1):68–81.<br />
Muller, D. 2007. Vuil skot<strong>te</strong>lgoed. Kaapstad: Human & Rousseau.<br />
Nag<strong>te</strong>gaal, J. 2002. Daar’s vis <strong>in</strong> <strong>die</strong> punch. Kaapstad: T<strong>af</strong>elberg.<br />
Peltier, T.R. 2008. Social eng<strong>in</strong>eer<strong>in</strong>g: Concepts and solutions. Informations Sys<strong>te</strong>ms<br />
Security. http://www.<strong>in</strong>fosectoday.c<strong>om</strong>/Norwich/G1532/Social_Eng<strong>in</strong>eer<strong>in</strong>g.htm (28 April<br />
2010 geraadpleeg).<br />
19
www.litnet.co.za |ISSN 1995-5928 | Tel: 021 886 5169 | E-pos: akademies@litnet.co.za<br />
<strong>LitNet</strong> Akademies Jaargang 8(3), Desember 2011<br />
Sturm B.W. en K. Michel. 2009. The structure of power <strong>in</strong> young adult problem novels.<br />
Young Adult Library Services, W<strong>in</strong><strong>te</strong>r, ble. 39–47.<br />
Stucke, Dr. 2009. Social eng<strong>in</strong>eer<strong>in</strong>g. Georgia Sta<strong>te</strong> University.<br />
https://www.student.gru.edu/-es<strong>te</strong>ams2/documents/Social Eng<strong>in</strong>eer<strong>in</strong>g F<strong>in</strong>al.doc (15 April<br />
2011 geraadpleeg).<br />
The Mentor. 1986. The hacker’s manifesto. Phrack, 1(7), Phile 3 of 10.<br />
http://www.phrack.org.phrack/7/p07-03 (3 Mei 2010 geraadpleeg).<br />
Tri<strong>te</strong>s, R.S. 2000. Disturb<strong>in</strong>g the universe. Power and repression <strong>in</strong> adolescent li<strong>te</strong>rature.<br />
Iowa City: University of Iowa Press.<br />
—. 2001. The Harry Pot<strong>te</strong>r novels as a <strong>te</strong>st case for adolescent li<strong>te</strong>rature. Style, 3:472–85.<br />
Viljoen, F. 2005. Bre<strong>in</strong>bliksem. Kaapstad: T<strong>af</strong>elberg.<br />
—. 2008. Onderwêreld. Kaapstad: T<strong>af</strong>elberg.<br />
20