01.05.2013 Views

Klik hier om die volledige joernaal in PDF-formaat af te laai - LitNet

Klik hier om die volledige joernaal in PDF-formaat af te laai - LitNet

Klik hier om die volledige joernaal in PDF-formaat af te laai - LitNet

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>LitNet</strong> Akademies Jaargang 9(2), Augustus 2012<br />

word <strong>om</strong>skep <strong>in</strong> dihidrofolaat (DHF) voor dit as <strong>te</strong>trahidrofolaat (THF) <strong>in</strong> <strong>die</strong> siklus<br />

geïnkorporeer word. Die folaatsiklus word gedryf deur <strong>die</strong> ensieme serienhidroksimetieltransferase<br />

(SHMT), metileen<strong>te</strong>trahidrofolaat-reduktase (MTHFR) en 5metiel<strong>te</strong>trahidrofolaat-h<strong>om</strong>osis<strong>te</strong>ïenmetieltransferase<br />

(MTR). Die metielgroepe wat<br />

vryges<strong>te</strong>l word deur <strong>die</strong> folaatsiklus word gebruik deur MTR <strong>om</strong> h<strong>om</strong>osis<strong>te</strong>ïen na<br />

metionien <strong>om</strong> <strong>te</strong> skakel. Metionien-adenosieltransferase (MAT) kataliseer <strong>die</strong> s<strong>in</strong><strong>te</strong>se<br />

van SAM van<strong>af</strong> metionien. SAM word <strong>om</strong>geskakel na S-adenosielh<strong>om</strong>osis<strong>te</strong>ïen (SAH)<br />

en vryges<strong>te</strong>lde metielgroepe word gebruik deur DNA- en histoonmetieltransferases<br />

(DNMT’s en HMT’s) <strong>om</strong> epigenetiese merke op DNA en histone aan <strong>te</strong> br<strong>in</strong>g. Om <strong>die</strong><br />

siklus <strong>te</strong> voltooi, word SAH gehidroliseer tot h<strong>om</strong>osis<strong>te</strong>ïen. Die metioniensiklus kan ook<br />

metielgroepe van<strong>af</strong> betaïen <strong>in</strong>lyf. Vitamiene B6 en B12 speel ’n belangrike rol <strong>in</strong> <strong>hier</strong><strong>die</strong><br />

siklusse. B6 is betrokke by <strong>die</strong> <strong>om</strong>skakel<strong>in</strong>g van h<strong>om</strong>osis<strong>te</strong>ïen na sis<strong>te</strong>ïen, asook THF na<br />

5,10-metileenTHF, <strong>te</strong>rwyl B12 ’n kofaktor is vir MTR. Alkohol beïnvloed SAMproduksie<br />

negatief deur <strong>die</strong> <strong>om</strong>skakel<strong>in</strong>g van h<strong>om</strong>osis<strong>te</strong>ïen na metionien en<br />

h<strong>om</strong>osis<strong>te</strong>ïen na sis<strong>te</strong>ïen <strong>te</strong> <strong>in</strong>hibeer, laasgenoemde deur <strong>die</strong> vlakke van vitamien B6 <strong>te</strong><br />

verander. (Gebaseer op Freil en Fraga 2012)<br />

Die <strong>in</strong>gepren<strong>te</strong> epigenetiese merke wat <strong>die</strong> ouer se <strong>om</strong>gew<strong>in</strong>gsfaktore weerspieël <strong>in</strong> <strong>die</strong><br />

epigeno<strong>om</strong> van <strong>die</strong> <strong>af</strong>stammel<strong>in</strong>ge is weer op hul beurt vatbaar vir moduleerders. Die<br />

epigeno<strong>om</strong> verander oor tyd. Byvoorbeeld, na bevrugt<strong>in</strong>g en <strong>die</strong> splits<strong>in</strong>g van <strong>die</strong> enkel sigoot<br />

waaruit ’n identiese (monosigotiese) tweel<strong>in</strong>g ontwikkel, is <strong>die</strong> twee embrios se epigeno<strong>om</strong>,<br />

soos hul geno<strong>om</strong>, identies. Verskillende patrone van DNA-metiler<strong>in</strong>g en histoonasetiler<strong>in</strong>g<br />

word <strong>hier</strong>na neergelê, <strong>te</strong>nsy hulle <strong>om</strong>gew<strong>in</strong>g en leefstyl identies bly (Fraga et al. 2005). Die<br />

sielkundige <strong>om</strong>gew<strong>in</strong>g gedurende vroeë ontwikkel<strong>in</strong>g kan ook <strong>die</strong> epigeno<strong>om</strong> beïnvloed.<br />

McGowan et al. (2009) het getoon dat <strong>die</strong> pr<strong>om</strong>otors van glukokortikoïed-reseptore<br />

hipergemetileerd is <strong>in</strong> selfmoordgevalle waar <strong>die</strong> betrokke persone as k<strong>in</strong>ders mishandel is.<br />

Tesame met met <strong>die</strong> kumulatiewe effek van <strong>om</strong>gew<strong>in</strong>gsfaktore oor tyd, speel ouderd<strong>om</strong> ook<br />

’n rol <strong>in</strong> <strong>die</strong> moduler<strong>in</strong>g van epigenetika en stu<strong>die</strong>s het getoon dat <strong>die</strong> DNA-metiler<strong>in</strong>g<br />

voortdurend verander tydens ontwikkel<strong>in</strong>g en verouder<strong>in</strong>g. Takasugi (2011) het bev<strong>in</strong>d dat<br />

<strong>die</strong> metiler<strong>in</strong>gsprofiel van 316 CpG-d<strong>in</strong>ukleotiede <strong>in</strong> muise se spier-, bre<strong>in</strong>- en lewerselle<br />

be<strong>te</strong>kenisvol verskil tussen jong, volwasse en ou muise en dat <strong>die</strong> metiler<strong>in</strong>g <strong>in</strong> ou muise<br />

ooreens<strong>te</strong>m met <strong>die</strong> profiel van kankerselle en sekere siek<strong>te</strong>toestande. Verlaagde DNMT1aktiwi<strong>te</strong>it<br />

en verhoogde uitdrukk<strong>in</strong>g van DNMT3, wat onderskeidelik globale hip<strong>om</strong>etiler<strong>in</strong>g<br />

en hipermetiler<strong>in</strong>g by spesifieke CpG’s kataliseer (Lu et al. 2006), is voorges<strong>te</strong>l as moontlike<br />

faktore met ’n impak op <strong>die</strong> verouderende epigeno<strong>om</strong> (Zhang et al. 2002; Lu et al. 2006).<br />

Daar word dus <strong>af</strong>gelei dat daar <strong>te</strong>n spy<strong>te</strong> van akkumulerende <strong>om</strong>gew<strong>in</strong>gsfaktore ook met <strong>die</strong><br />

verloop van tyd ’n <strong>in</strong>heren<strong>te</strong> <strong>af</strong>name <strong>in</strong> <strong>die</strong> funksie van regulatoriese ensieme is.<br />

5. Epigenetika <strong>in</strong> gesondheid en siek<strong>te</strong><br />

Die verhoud<strong>in</strong>g tussen epigeno<strong>om</strong>, <strong>om</strong>gew<strong>in</strong>g en siek<strong>te</strong> is k<strong>om</strong>pleks en dit is onduidelik of<br />

<strong>die</strong> <strong>om</strong>gew<strong>in</strong>g ’n direk<strong>te</strong> of <strong>in</strong>direk<strong>te</strong> impak op <strong>die</strong> epigeno<strong>om</strong> het. ’n Verdere onduidelikheid<br />

is of <strong>die</strong> kle<strong>in</strong> verander<strong>in</strong>ge <strong>in</strong> <strong>die</strong> epigeno<strong>om</strong> <strong>die</strong> oorsaak of effek van siek<strong>te</strong> is. Nie<strong>te</strong>m<strong>in</strong>,<br />

59

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!