01.05.2013 Views

Klik hier om die volledige joernaal in PDF-formaat af te laai - LitNet

Klik hier om die volledige joernaal in PDF-formaat af te laai - LitNet

Klik hier om die volledige joernaal in PDF-formaat af te laai - LitNet

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>LitNet</strong> Akademies Jaargang 9(2), Augustus 2012<br />

gemotiveer deur my uitgebreide onderrig <strong>die</strong> <strong>af</strong>gelope vyf jaar van basiese<br />

k<strong>om</strong>munikasievaardighede <strong>in</strong> Afrikaans aan universi<strong>te</strong>itstuden<strong>te</strong> wat verskillende vlakke van<br />

aanvangsvaardighede <strong>in</strong> Afrikaans het. Daar is <strong>die</strong>p<strong>te</strong>-ervar<strong>in</strong>g opgedoen van <strong>die</strong> uitdag<strong>in</strong>gs<br />

wat doeltreffende tweedetaalonderrig meebr<strong>in</strong>g <strong>om</strong> taalverwerw<strong>in</strong>g en -ontwikkel<strong>in</strong>g<br />

optimaal <strong>in</strong> <strong>die</strong> hand <strong>te</strong> werk, onder andere deur <strong>in</strong>agnem<strong>in</strong>g van <strong>die</strong> kognitiewe faktore wat<br />

’n rol speel <strong>in</strong> tweedetaalprosesser<strong>in</strong>g en -ontwikkel<strong>in</strong>g, <strong>die</strong> kundige seleksie, grader<strong>in</strong>g en<br />

orden<strong>in</strong>g van tweedetaalk<strong>om</strong>munikasie-<strong>in</strong>houde, en <strong>die</strong> aard van <strong>die</strong> <strong>in</strong><strong>te</strong>raksie tussen<br />

taal<strong>in</strong>houd en <strong>in</strong><strong>te</strong>raksie <strong>in</strong> <strong>die</strong> metodologie van tweedetaalonderrig.<br />

Daar is besluit <strong>om</strong> ’n multiperspektiefbenader<strong>in</strong>g <strong>te</strong> volg <strong>te</strong>n e<strong>in</strong>de verskillende <strong>te</strong>oretiese<br />

benader<strong>in</strong>gs oor k<strong>om</strong>pleksi<strong>te</strong>it <strong>in</strong> sillabusontwerp <strong>te</strong> gebruik <strong>om</strong> sodoende ’n<br />

verantwoordbare sillabus vir kampusk<strong>om</strong>munikasie <strong>te</strong> kan skep. Die vernaams<strong>te</strong> <strong>te</strong>oretici wie<br />

se benader<strong>in</strong>gs gevolg en toegepas is, is Duran en Ramaut (2006) en Van Avermaet en Gysen<br />

(2006) oor behoef<strong>te</strong>-analise; Pica, Kanagy en Falodun (1993) oor taaktipologie; Rob<strong>in</strong>son<br />

(2005; 2007a) se kognitiewe k<strong>om</strong>pleksi<strong>te</strong>itsondersoek na taak<strong>om</strong>standighede en kognitiewe<br />

k<strong>om</strong>pleksi<strong>te</strong>it én 'n l<strong>in</strong>guistiese ondersoek aan <strong>die</strong> hand van Fos<strong>te</strong>r, Tonkyn en Wigglesworth<br />

(2000) se Analise van Spraakeenhede 2 ; Loschky en Bley-Vr<strong>om</strong>an (1993) se onderskeid<br />

tussen taakbruikbaarheid, taaknuttigheid en taaknatuurlikheid; en Michel (2011) se ondersoek<br />

oor <strong>die</strong> gebruik van voegwoorde as k<strong>om</strong>pleksi<strong>te</strong>itsaanduiders.<br />

Die artikel versk<strong>af</strong> <strong>in</strong> <strong>die</strong> eers<strong>te</strong> plek ’n oorsig van oorweg<strong>in</strong>gs met <strong>die</strong> oog op <strong>die</strong> ontwerp<br />

van ’n taakgebaseerde sillabus, voordat <strong>die</strong> verskillende <strong>te</strong>oretiese perspektiewe kortliks<br />

bespreek word, waarna ’n praktiese toepass<strong>in</strong>g geïllustreer word. Ten slot<strong>te</strong> word<br />

ops<strong>om</strong>m<strong>in</strong>gs en gevolgtrekk<strong>in</strong>gs oor <strong>die</strong> breë navors<strong>in</strong>g gegee.<br />

2. Die ontwerp van ’n taakgebaseerde sillabus<br />

Die taakgebaseerde <strong>te</strong>orie het <strong>die</strong> <strong>af</strong>gelope dekade as ’n <strong>in</strong>vloedryke <strong>te</strong>orie na vore gek<strong>om</strong> as<br />

raamwerk vir navors<strong>in</strong>g oor <strong>die</strong> kognitiewe aard van tweedetaalverwerw<strong>in</strong>g en -ontwikkel<strong>in</strong>g<br />

b<strong>in</strong>ne <strong>die</strong> kon<strong>te</strong>ks van k<strong>om</strong>munikatiewe taalonderrig. Taakgebaseerde leer en onderrig plaas<br />

taalaanleerders <strong>in</strong> werklikewêreld-situasies. Dit het <strong>die</strong> voordeel dat dit taalaanleerders so ver<br />

kry <strong>om</strong> hulle huidige taalvaardighede <strong>te</strong> gebruik <strong>om</strong> sodoende taal <strong>te</strong> ontwikkel deur <strong>die</strong><br />

gebruik daarvan. Nunan (2010:1) argumen<strong>te</strong>er dat take belangrike elemen<strong>te</strong> <strong>in</strong><br />

sillabusontwerp, klaskameronderrig en leerassesser<strong>in</strong>g geword het. Hier<strong>die</strong> <strong>te</strong>ndens kan<br />

gesien word <strong>in</strong> <strong>die</strong> toename <strong>in</strong> <strong>in</strong><strong>te</strong>rnasionale navors<strong>in</strong>g oor verskeie aspek<strong>te</strong> b<strong>in</strong>ne<br />

taakgebaseerde leer en onderrig sedert <strong>die</strong> sewentigerjare, met groeiende belangs<strong>te</strong>ll<strong>in</strong>g oor<br />

<strong>die</strong> <strong>te</strong>orie <strong>in</strong> Suid-Afrika. Adendorff (2012:6–7) verwys na verskeie plaaslike stu<strong>die</strong>s oor<br />

aspek<strong>te</strong> soos taakgebaseerde sillabusontwerp, <strong>die</strong> gebruik van take vir klaskameronderrig en<br />

taakgebaseerde assesser<strong>in</strong>g.<br />

Sillabus is ’n breë en k<strong>om</strong>plekse begrip en <strong>die</strong> <strong>te</strong>rm word s<strong>om</strong>tyds as s<strong>in</strong>oniem vir kurrikulum<br />

gebruik. Nunan (2010:216) def<strong>in</strong>ieer ’n sillabus as <strong>die</strong> subk<strong>om</strong>ponent van ’n kurrikulum, wat<br />

<strong>die</strong> taal<strong>in</strong>houde spesifiseer en orden; daar<strong>te</strong>enoor word ’n kurrikulum gedef<strong>in</strong>ieer as ’n breë<br />

konsep van alle elemen<strong>te</strong> en prosesse wat <strong>te</strong> doen het met <strong>die</strong> beplann<strong>in</strong>g, implemen<strong>te</strong>r<strong>in</strong>g en<br />

evaluer<strong>in</strong>g van leer (Nunan 2010:213).<br />

616

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!