01.05.2013 Views

Klik hier om die volledige joernaal in PDF-formaat af te laai - LitNet

Klik hier om die volledige joernaal in PDF-formaat af te laai - LitNet

Klik hier om die volledige joernaal in PDF-formaat af te laai - LitNet

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>LitNet</strong> Akademies Jaargang 9(2), Augustus 2012<br />

s<strong>in</strong>dro<strong>om</strong> (BOS) ly; slegs op eli<strong>te</strong>-vlak volhoubaar is; op etniese en<br />

streekslojali<strong>te</strong>i<strong>te</strong> gebaseer is; en staatsmag wil bek<strong>om</strong> met <strong>die</strong> uitsluitlike doel <strong>om</strong><br />

beheer oor <strong>die</strong> staat se personeel en hulpbronne <strong>te</strong> verkry en daarna vir eie gew<strong>in</strong><br />

aan <strong>te</strong> wend.<br />

• Die begrens<strong>in</strong>g van mediavryheid deur <strong>die</strong> mees<strong>te</strong> reger<strong>in</strong>gs onder <strong>die</strong> valse<br />

voorwendsel dat sodanige optrede <strong>in</strong> <strong>die</strong> openbare belang is of noodsaaklik is <strong>om</strong><br />

<strong>die</strong> samelew<strong>in</strong>g se veiligheid <strong>te</strong> verseker of versnelde sosio-ekon<strong>om</strong>iese<br />

ontwikkel<strong>in</strong>g <strong>te</strong> bewerks<strong>te</strong>llig.<br />

• Die <strong>af</strong>takel<strong>in</strong>g van skeid<strong>in</strong>g tussen staat en party as gevolg van <strong>die</strong> wydverspreide<br />

vorm<strong>in</strong>g van d<strong>om</strong><strong>in</strong>an<strong>te</strong>–party-s<strong>te</strong>lsels en <strong>die</strong> uitgangspun<strong>te</strong> wat deur talle<br />

revolusionêre en l<strong>in</strong>ksges<strong>in</strong>de partye gehuldig word.<br />

• Die lae vlak van sosio-ekon<strong>om</strong>iese ontwikkel<strong>in</strong>g, wat meebr<strong>in</strong>g dat Afrika <strong>die</strong><br />

enigs<strong>te</strong> vas<strong>te</strong>land is wat <strong>die</strong> <strong>af</strong>gelope 25 jaar verarm het en waar slegs twee sta<strong>te</strong><br />

nie onder <strong>die</strong> onders<strong>te</strong> derde van <strong>die</strong> Verenigde Nasies se Ontwikkel<strong>in</strong>gsprogram<br />

(UNDP) se Menseontwikkel<strong>in</strong>gs<strong>in</strong>deks (MOI) ressor<strong>te</strong>er nie.<br />

• Die voork<strong>om</strong>s van konflik en geweld, en saam daarmee <strong>die</strong> feit dat<br />

demokratiserende sta<strong>te</strong> <strong>in</strong> Afrika nie oor <strong>die</strong> <strong>in</strong>stitusionele s<strong>te</strong>rk<strong>te</strong> beskik <strong>om</strong> <strong>die</strong><br />

uitdrukk<strong>in</strong>g van opponerende beskou<strong>in</strong>gs toe <strong>te</strong> laat of <strong>die</strong> verdraagsaamheid het<br />

<strong>om</strong> gewelddadige <strong>te</strong>enreaksies <strong>te</strong> <strong>te</strong>mper nie.<br />

• Die hardnekkige voork<strong>om</strong>s van etnisi<strong>te</strong>it en <strong>die</strong> destruktiewe konflik, onstabili<strong>te</strong>it<br />

en verdeeldheid wat dit <strong>in</strong> tradisionele en demokratiserende samelew<strong>in</strong>gs<br />

veroorsaak.<br />

Ten slot<strong>te</strong> kan dit ges<strong>te</strong>l word dat <strong>die</strong> toek<strong>om</strong>svooruitsig<strong>te</strong> vir demokratiser<strong>in</strong>g <strong>in</strong> Afrika swak<br />

is. Soos Herbst (2007:65) <strong>te</strong>reg opgemerk het, is <strong>die</strong> “laaghangende vrug<strong>te</strong>” <strong>in</strong> Afrika reeds<br />

gepluk en hy voorsien nie dat <strong>die</strong> oorblywende vrug<strong>te</strong> maklik bek<strong>om</strong>baar sal wees nie. Tans<br />

is <strong>die</strong> “Arabiese Len<strong>te</strong>” noord van <strong>die</strong> Sahara <strong>die</strong> enigs<strong>te</strong> ligpunt <strong>in</strong> <strong>die</strong><br />

demokratiser<strong>in</strong>gsproses op <strong>die</strong> vas<strong>te</strong>land, alhoewel dit nie bekend is welke seisoen op <strong>die</strong><br />

len<strong>te</strong> sal volg nie. Wat wel bekend is, is dat suid van <strong>die</strong> Sahara <strong>die</strong> demokratiese w<strong>in</strong><strong>te</strong>r <strong>in</strong><br />

talle sta<strong>te</strong> <strong>in</strong> ongenade voortduur.<br />

Bibliogr<strong>af</strong>ie<br />

Ake, C. 1993. What is the problem of ethnicity <strong>in</strong> Africa? (25 Oktober 2011 geraadpleeg).<br />

Akech, M. 2011. Constra<strong>in</strong><strong>in</strong>g government power <strong>in</strong> Africa. Journal of Democracy, 22(1). (2<br />

Maart 2012 geraadpleeg).<br />

Almond, G. en S. Verba. 1989. Civic culture. Political attitu<strong>te</strong>s and democracy <strong>in</strong> five<br />

nations. Newbury Park, Kalifornië: SAGE Publications. (19 Februarie 2012 geraadpleeg).<br />

ANC. 2012. The second transition? Build<strong>in</strong>g a national democratic society and the balance of<br />

forces <strong>in</strong> 2012. (14 Maart 2012 geraadpleeg).<br />

577

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!