01.05.2013 Views

Klik hier om die volledige joernaal in PDF-formaat af te laai - LitNet

Klik hier om die volledige joernaal in PDF-formaat af te laai - LitNet

Klik hier om die volledige joernaal in PDF-formaat af te laai - LitNet

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>LitNet</strong> Akademies Jaargang 9(2), Augustus 2012<br />

(Population Reference Bureau 2011), kan met enkele uitsonder<strong>in</strong>gs geka<strong>te</strong>goriseer word as<br />

onderontwikkeld en deurtrek van armoede. In etlike streke en <strong>in</strong> talle samelew<strong>in</strong>gs is selfs<br />

ui<strong>te</strong>rs<strong>te</strong> armoede aan <strong>die</strong> orde van <strong>die</strong> dag. Volgens Salih en Nordlund (2007:35) is Afrika <strong>die</strong><br />

arms<strong>te</strong> vas<strong>te</strong>land <strong>in</strong> <strong>die</strong> wêreld. Hulle verwys na <strong>die</strong> volgende:<br />

• Oor <strong>die</strong> <strong>af</strong>gelope drie dekades was daar geen toename <strong>in</strong> <strong>in</strong>k<strong>om</strong>s<strong>te</strong> vir <strong>die</strong><br />

<strong>in</strong>woners van Afrika nie.<br />

• Bykans <strong>die</strong> helf<strong>te</strong> van Afrika se <strong>in</strong>woners leef <strong>in</strong> ui<strong>te</strong>rs<strong>te</strong> armoede.<br />

• Armoede <strong>in</strong> Afrika is besig <strong>om</strong> toe <strong>te</strong> neem <strong>in</strong> sowel absolu<strong>te</strong> <strong>te</strong>rme as persentasie<br />

van <strong>die</strong> bevolk<strong>in</strong>g, <strong>te</strong>rwyl <strong>die</strong> <strong>te</strong>enoorges<strong>te</strong>lde <strong>in</strong> <strong>die</strong> ander ontwikkelende streke<br />

van <strong>die</strong> wêreld gebeur.<br />

• Die ongelyke verspreid<strong>in</strong>g van <strong>in</strong>k<strong>om</strong>s<strong>te</strong> is <strong>die</strong> hoogs<strong>te</strong> <strong>in</strong> Afrika (veral SSA)<br />

vergeleke met ander streke <strong>in</strong> <strong>die</strong> wêreld.<br />

• Oor <strong>die</strong> <strong>af</strong>gelope dekade het <strong>die</strong> Menseontwikkel<strong>in</strong>gs<strong>in</strong>deks (MOI) van <strong>die</strong><br />

Verenigde Nasies se Ontwikkel<strong>in</strong>gsprogram (UNDP) <strong>in</strong> SSA <strong>in</strong> ’n vryval verkeer<br />

vanweë <strong>die</strong> verwoes<strong>te</strong>nde wisselwerk<strong>in</strong>g tussen ekon<strong>om</strong>iese stagner<strong>in</strong>g, stadige<br />

vorder<strong>in</strong>g met <strong>die</strong> versk<strong>af</strong>f<strong>in</strong>g van onderwys en <strong>die</strong> verspreid<strong>in</strong>g van MIV/VIGS.<br />

Dit het gebeur ondanks <strong>die</strong> feit dat <strong>die</strong> betrokke <strong>in</strong>deks <strong>in</strong> alle ander<br />

ontwikkelende streke gestyg het. Die groots<strong>te</strong> dal<strong>in</strong>gs het <strong>in</strong> Suider-Afrika<br />

plaasgev<strong>in</strong>d – 35 posisies <strong>te</strong>n opsig<strong>te</strong> van Suid-Afrika, 23 posisies <strong>te</strong>n opsig<strong>te</strong> van<br />

Zimbabwe en 21 posisies <strong>te</strong>n opsig<strong>te</strong> van Botswana.<br />

Gegewens wat deur Diamond (2007:1) verstrek word, dui daarop dat <strong>in</strong> 2007 nie m<strong>in</strong>der nie<br />

as 23 van <strong>die</strong> arms<strong>te</strong> sta<strong>te</strong> <strong>in</strong> <strong>die</strong> wêreld <strong>in</strong> Afrika was; dat slegs twee sta<strong>te</strong> op <strong>die</strong> vas<strong>te</strong>land<br />

nie onder <strong>die</strong> onders<strong>te</strong> derde van <strong>die</strong> Verenigde Nasies (VN) se MOI geressor<strong>te</strong>er het nie; dat<br />

<strong>die</strong> lewensverwagt<strong>in</strong>g <strong>in</strong> Afrika ’n skrale 46 jaar is, <strong>te</strong>rwyl <strong>die</strong> syfer vir Suid-Asië op 64 jaar<br />

staan; dat <strong>die</strong> helf<strong>te</strong> van Afrika se <strong>in</strong>woners nie toegang tot skoon wa<strong>te</strong>r het nie; dat 30% van<br />

<strong>die</strong> <strong>in</strong>woners ondervoed is en dat 10% van k<strong>in</strong>ders voor <strong>die</strong> ouderd<strong>om</strong> van een jaar s<strong>te</strong>rf en<br />

17% voor <strong>die</strong> ouderd<strong>om</strong> van vyf jaar.<br />

Die lae vlak van sosio-ekon<strong>om</strong>iese ontwikkel<strong>in</strong>g <strong>in</strong> Afrika en <strong>die</strong> armoede wat daarmee<br />

gepaard gaan, word waarskynlik <strong>te</strong>n bes<strong>te</strong> geïllustreer deur statistiek wat deur <strong>die</strong> World<br />

Hunger Education Service (2012) <strong>in</strong> 2012 verstrek is. Volgens <strong>hier</strong><strong>die</strong> <strong>in</strong>s<strong>te</strong>ll<strong>in</strong>g ressor<strong>te</strong>er<br />

50,9% van <strong>die</strong> <strong>in</strong>woners van SSA tans onder <strong>die</strong> 1,25 VSA-dollar-per-dagarmoedeklassifikasie.<br />

Verskeie sien<strong>in</strong>gs bestaan oor <strong>die</strong> oorsake van <strong>die</strong> lae vlak van sosio-ekon<strong>om</strong>iese<br />

ontwikkel<strong>in</strong>g <strong>in</strong> Afrika en waar<strong>om</strong> <strong>die</strong> vas<strong>te</strong>land <strong>die</strong> enigs<strong>te</strong> is wat <strong>die</strong> <strong>af</strong>gelope 25 jaar<br />

verarm het, <strong>te</strong>rwyl dit nie <strong>in</strong> <strong>die</strong> res van <strong>die</strong> onderontwikkelde wêreld gebeur het nie. Die<br />

ekono<strong>om</strong> Jeffrey Sachs (2004:131) is <strong>die</strong> men<strong>in</strong>g toegedaan dat <strong>die</strong> volgende vyf strukturele<br />

faktore as oorsaaklik beskou kan word: hoë vervoerkos<strong>te</strong>s en kle<strong>in</strong> markgroot<strong>te</strong>s; laeproduktiwi<strong>te</strong>it-landbou;<br />

’n hoë siek<strong>te</strong>las; ongunstige geopolitiek; en <strong>die</strong> trae diffusie van<br />

bui<strong>te</strong>kont<strong>in</strong>entale <strong>te</strong>gnologie na Afrika.<br />

Die navorser Paul Collier (2007:20-24), verbonde aan <strong>die</strong> Universi<strong>te</strong>it van Oxford se Sentrum<br />

vir <strong>die</strong> Stu<strong>die</strong> van Afrika-ekon<strong>om</strong>ieë, wyt <strong>die</strong> vas<strong>te</strong>land se mislukk<strong>in</strong>g <strong>om</strong> <strong>die</strong> <strong>af</strong>gelope aantal<br />

dekades ekon<strong>om</strong>iese groei <strong>te</strong> bewerks<strong>te</strong>llig en armoede <strong>te</strong> bekamp aan <strong>die</strong> fisiese en menslike<br />

569

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!