01.05.2013 Views

Klik hier om die volledige joernaal in PDF-formaat af te laai - LitNet

Klik hier om die volledige joernaal in PDF-formaat af te laai - LitNet

Klik hier om die volledige joernaal in PDF-formaat af te laai - LitNet

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>LitNet</strong> Akademies Jaargang 9(2), Augustus 2012<br />

Figuur 2. Meganismes van geenonderdrukk<strong>in</strong>g deur DNA-metiler<strong>in</strong>g. (a) DNAmetiler<strong>in</strong>g<br />

<strong>in</strong> <strong>die</strong> b<strong>in</strong>d<strong>in</strong>gse<strong>te</strong>ls van transkripsiefaktore (TF’s) kan geenuitdrukk<strong>in</strong>g<br />

direk <strong>in</strong>hibeer deur <strong>te</strong> verhoed dat <strong>hier</strong><strong>die</strong> TF’s en <strong>die</strong> polimerase II-ensiem (Pol II) aan<br />

<strong>die</strong> DNA-volgorde b<strong>in</strong>d. (b) Digtheidspesifieke metiler<strong>in</strong>g kan geenuitdrukk<strong>in</strong>g direk<br />

<strong>in</strong>hibeer deur onderdrukkende metiel-b<strong>in</strong>dende pro<strong>te</strong>ïene (MeCP1) <strong>te</strong> werf. (c) Lokus-<br />

en digtheidspesifieke metiler<strong>in</strong>g kan <strong>die</strong> uitdrukk<strong>in</strong>g van gene voork<strong>om</strong> deur middel<br />

van metiel-b<strong>in</strong>dende pro<strong>te</strong>ïen, MeCP2. Die MeCP2-k<strong>om</strong>pleks bevat ensieme soos<br />

histoon-deasetilase (HDAC) wat <strong>die</strong> chr<strong>om</strong>atienstruktuur verander en só op ’n <strong>in</strong>direk<strong>te</strong><br />

wyse <strong>die</strong> b<strong>in</strong>d<strong>in</strong>g van transkripsiefaktore voork<strong>om</strong>. (d) Verder voork<strong>om</strong> <strong>die</strong> veranderde<br />

chr<strong>om</strong>atienstruktuur en hoë konsentrasie metielgroepe <strong>die</strong> toegang van DNase I tot <strong>die</strong><br />

DNA en verlaag dus DNase I-sensitiwi<strong>te</strong>it. (Gebaseer op S<strong>in</strong>gal en G<strong>in</strong>der 1999)<br />

2.2 Histoonmodifikasies<br />

Spesifieke modifiser<strong>in</strong>g van histone vorm <strong>die</strong> tweede meganisme van epigenetiese<br />

modifikasies. Histone is kle<strong>in</strong>, hoogs basiese kernpro<strong>te</strong>ïene. Twee kopieë van elk van <strong>die</strong><br />

histone H2A, H2B, H3 en H4 assosieer <strong>in</strong> ’n histoonoktameer waarrond<strong>om</strong> ongeveer 147<br />

basispare DNA gedraai is. Die k<strong>om</strong>pleks van <strong>die</strong> histoonoktameer en ongeveer twee<br />

superheliese DNA-draaie (waar<strong>in</strong> sowat 147 basispare DNA vervat is) staan bekend as ’n<br />

nukleoso<strong>om</strong> en is <strong>die</strong> fondament van eukariotiese DNA-verpakk<strong>in</strong>g. Die <strong>in</strong>ligt<strong>in</strong>g <strong>in</strong> DNA<br />

wat só verpak is, is bykans ontoeganklik weens <strong>die</strong> s<strong>te</strong>riese h<strong>in</strong>dernis wat dit tot <strong>die</strong> ensieme<br />

van <strong>in</strong>formasiemetabolisme bied. Histone speel dus ’n belangrike rol <strong>in</strong> <strong>die</strong> kondenser<strong>in</strong>g van<br />

DNA, en <strong>die</strong> noue verwantskap tussen histone en DNA lei daartoe dat histoonmodifikasies<br />

byna elke aspek van DNA-verpakk<strong>in</strong>g en -funksie beïnvloed. Histoonmodifikasies word<br />

gekenmerk deur k<strong>om</strong>plekse en diverse chemiese verander<strong>in</strong>gs met <strong>die</strong> algemene neig<strong>in</strong>g <strong>om</strong><br />

<strong>te</strong> reageer op gen<strong>om</strong>iese funksies en sluit asetiler<strong>in</strong>g, metiler<strong>in</strong>g, fosforiler<strong>in</strong>g, en<br />

ubikwit<strong>in</strong>er<strong>in</strong>g van <strong>die</strong> histone <strong>in</strong> (Night<strong>in</strong>gale et al. 2007). Hier<strong>die</strong> modifikasies v<strong>in</strong>d meestal<br />

op <strong>die</strong> ongestruktureerde, N-<strong>te</strong>rm<strong>in</strong>ale d<strong>om</strong>e<strong>in</strong>e van <strong>die</strong> histone plaas en word bewerks<strong>te</strong>llig<br />

deur spesifieke ensieme. Die meganismes waardeur histoonmodifikasies geenuitdrukk<strong>in</strong>g<br />

51

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!