01.05.2013 Views

Klik hier om die volledige joernaal in PDF-formaat af te laai - LitNet

Klik hier om die volledige joernaal in PDF-formaat af te laai - LitNet

Klik hier om die volledige joernaal in PDF-formaat af te laai - LitNet

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>LitNet</strong> Akademies Jaargang 9(2), Augustus 2012<br />

Figuur 5. Frekwensie waar<strong>te</strong>en “migran<strong>te</strong>” <strong>in</strong> Stilet genoem word<br />

Daar bestaan natuurlik heelwat probleme met so ’n kwantitatiewe werkswyse. Hier is kon<strong>te</strong>ks<br />

weggelaat; <strong>die</strong> aantal kere wat ’n skrywer <strong>in</strong> een artikel genoem is, is nie verreken nie, en<br />

dergelike. My oogmerk is nie <strong>om</strong> iets voor <strong>te</strong> s<strong>te</strong>l oor <strong>die</strong> belangrikheid van spesifieke<br />

skrywers of <strong>te</strong>ndense <strong>in</strong> <strong>die</strong> Afrikaanse li<strong>te</strong>rêre sis<strong>te</strong>em nie, maar eerder <strong>om</strong> <strong>die</strong> po<strong>te</strong>nsiaal<br />

van <strong>in</strong>ligt<strong>in</strong>gs<strong>te</strong>gnologie <strong>te</strong> illustreer, veral wanneer ’n meer oorsig<strong>te</strong>like blik oor <strong>die</strong><br />

let<strong>te</strong>rkunde verkry wil word. Toek<strong>om</strong>stige navors<strong>in</strong>g kan <strong>hier</strong><strong>die</strong> kwessies <strong>in</strong> meer <strong>die</strong>p<strong>te</strong><br />

ondersoek. Soos wat Van Coller (2004) <strong>die</strong> posisie van Etienne Leroux b<strong>in</strong>ne <strong>die</strong> Afrikaanse<br />

li<strong>te</strong>rêre sis<strong>te</strong>em navors, kan <strong>in</strong>ligt<strong>in</strong>gs<strong>te</strong>gnologie byvoorbeeld gebruik word <strong>om</strong> <strong>die</strong>selfde<br />

stu<strong>die</strong> v<strong>in</strong>niger <strong>te</strong> doen, en daar<strong>om</strong> kan ander skrywers se loopbane vergelykend gebruik<br />

word, soos trouens <strong>hier</strong> gedoen word met Van Wyk Louw. Ook kan <strong>in</strong>ligt<strong>in</strong>gs<strong>te</strong>gnologie <strong>die</strong><br />

navorser <strong>in</strong> staat s<strong>te</strong>l <strong>om</strong> <strong>te</strong>ndense <strong>in</strong> <strong>die</strong> Afrikaanse let<strong>te</strong>rkunde <strong>te</strong> identifiseer, wat tot verdere<br />

ontled<strong>in</strong>g kan lei, soos <strong>die</strong> geval <strong>hier</strong> met migran<strong>te</strong> – dit help <strong>die</strong> navorser <strong>om</strong> <strong>te</strong> sien waaraan<br />

hy aandag kan gee, waar gap<strong>in</strong>gs is, waar <strong>die</strong> mees<strong>te</strong> <strong>in</strong>ligt<strong>in</strong>g oor ’n onderwerp is,<br />

ensovoorts. Sou ’n nagraadse student byvoorbeeld rigt<strong>in</strong>g soek oor waar <strong>om</strong> <strong>te</strong> beg<strong>in</strong><br />

487

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!