Erreaktibo organolitikoak sintesi asimetrikoan, aminen ...
Erreaktibo organolitikoak sintesi asimetrikoan, aminen ...
Erreaktibo organolitikoak sintesi asimetrikoan, aminen ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
1. Kapitulua Sarrera<br />
Bestalde, litio-halogeno edota litio-hidrogeno (metalazio zuzena) trukea<br />
gertatzen direneko erreakzioak, konposatu aromatikoei dagozkien konposatu<br />
<strong>organolitikoak</strong> sintetizatzeko erabilgarriak dira, alkil-litioetatik abiatuz. Izan ere, litio-<br />
halogeno trukea gertatzen den erreakzioetan, oreka karga negatiboa hobeto egokitzen<br />
duen konposatu organolitikorantz desplazatzen da. Litio-hidrogeno trukea gertatzen<br />
denean aldiz, erreakzioan protoi transferentzia bat dagoenez, oreka azido ahulerantz<br />
desplazatuta dago.<br />
Izatez, Wittig-en 7 eta Gilmann-en 8 aurkikuntzak, hots, anisolaren litiazioa orto<br />
gunean gertatzen dela, zuzendutako metalazioan 1,9 oinarritzen den ordezkapen<br />
aromatikozko kimika berriaren garapena ahalbidetu du. Prozedura hau ordezkapen<br />
elektroizale aromatikoa burutzeko metodoen osagarria da, beste bide batzuetatik<br />
abiatuta lortzeko zailak diren ordezkapen-patroien lorpena ahalbidetzen baitu.<br />
Karboxilo, N,N-dialkilkarboxamida, epoxido eta aldimino bezalako talde elektroizaleak,<br />
geldo mantentzen dira metalazio erreakzioen aurrean, baina geroko anelazio<br />
prozesuetan parte hartzeko beste erreaktiboak dira. Honela, orto-litiazio–ziklazio izenaz<br />
ezaguna den metodologia garatu da, zein karboziklo eta heteroziklo 9,10 konposatuen<br />
<strong>sintesi</strong>rako hedatuta dagoen. Gainera, aipatzekoa da, litio-halogeno trukea, litio-<br />
Skjærbæk, N.; VedsØ, P. Synthesis 2001, 128. f) Amat, M.; Seffar, F.; Llor, N.; Bosch, J. Synthesis 2001,<br />
267.<br />
7 Wittig, G.; Fuhrmann, G. Chem. Ber. 1940, 73, 1197.<br />
8 Gilman, H.; Bebb, R. L. J. Am. Chem. Soc. 1939, 61, 109.<br />
9 a) Gschwend, H. W.; Rodríguez, H. R. Org. React. 1979, 26, 1. b) Beak, P.; Snieckus, V. Acc. Chem.<br />
Res. 1982, 15, 306. c) Narasimhan, N. S.; Mali, R. S. Synthesis 1983, 957. d) Beak, P.; Meyers, A. I. Acc.<br />
Chem. Res. 1986, 19, 356. e) Snieckus, V. Bull. Soc. Chim. France 1988, 67. f) Snieckus, V. Chem. Rev.<br />
1990, 90, 879. g) ref. 6b. h) Schlosser, M. Eur. J. Org. Chem. 2001, 3975.<br />
10 Adibide adierazgarrientzako, ikusi: karbozikloak: a) Sibi, M. P.; Dankwardt, J. W.; Snieckus, J. Org.<br />
Chem. 1986, 51, 273. b) Fu, J. M.; Zhao, B.; Sharp, M. J.; Snieckus, V. J. Org. Chem. 1991, 56, 1683.<br />
isokromanonak: c) Narasimhan, N. S.; Mali, R. S.; Kulkarni, B. K. Tetrahedron 1983, 39, 1975.<br />
tetrahidroisokinolinak: d) Lamas, C.; Castedo, L.; Domínguez, D. Tetrahedron Lett. 1988, 29, 3865.<br />
dioxoindolak: e) Smith, K.; Pritchard, G. J. Angew. Chem. Int. Ed. Engl. 1990, 29, 282. xantonak: f)<br />
Familoni, O. B.; Ionica, I.; Bower, J. F.; Snieckus, V. Synlett 1997, 1081. akridonak, oxindolak,<br />
dibentzo[b,f]azepinak: g) Mac Neil, S. L.; Gray, M.; Briggs, L. E.; Li, J. J.; Snieckus, Synlett 1998, 419.<br />
laktonak: h) Mongin, F.; Trécourt, F.; Quéguiner, G. Tetrahedron Lett. 1999, 40, 5483.<br />
3