24.12.2012 Views

Print Chin (Hakha) Dictionary

Print Chin (Hakha) Dictionary

Print Chin (Hakha) Dictionary

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

hardihood - (n.) raltthatnak<br />

hardily - (adv.) ralttha ngaiin<br />

hardiness - (n.) 1. thazang; 2. in khawhnak<br />

hardly - (adv.) 1. tlawmte lawnglawng , menmen; e.g. I hardly know her = amah cu tlawmte lawnglawng ka<br />

hngalh, chim duhmi cu, ka hngal lo dengmang; e.g. I am so tired that I can hardly walk = ka ba tuk i ka<br />

kal kho menmen; 2. a si cu a si kho , asinain si taktak dawh a si lo; e.g. His story is hardly true = A<br />

chimmi cu a si ngaingai lo; 3. He can hardly have arrived yet = A phan kho rih taktak lai lo; 4. There is<br />

hardly any food left = Rawl zeihmanh a tang set ti lo<br />

hardness - (n.) hahnak<br />

hardship - (n.) hahnak<br />

hardware - (n.) thir in sermi thilri , sobul tehna , kapza tehna, etc.<br />

hardwood - (n.) thinghak<br />

hardy - (adj.) a tthawng i harnak a ing khomi<br />

hare - (n.) saveh<br />

harelip - (n.) a hmur cunglei a ttemi , hmurte<br />

harem - (n.) Muslim pa nih nupi tampi an i chiahnak inn<br />

hark - (v.) ngai hmanh<br />

harlot - (n.) hlawhhlangnu<br />

harm - (n.) 1. hrawhnak; e.g. His delay did harm to our plan = A tlai ruangah kan i timhmi a rawk; 2. tthat<br />

lonak; e.g. He meant no harm = Tthat lonak zeihmanh aa timhmi a si lo<br />

harm - (v.) rawk, harnak pek; e.g. This medicine will not harm you = Hi si nih an rawk lai lo<br />

harmful - (adj.) hrawk khotu a simi thil<br />

harmless - (adj.) hrawk khotu a si lomi<br />

harmonious - (adj.) aa remmi<br />

harmonize - (v.) remter , an i rem<br />

harmony - (n.) i remnak , i tlaknak<br />

harness - (n.) rang thil phorhnak thilthuam , a kengdan , a chak a hri , etc.<br />

harness - (v.) 1. rang cu a thil phorhnak thilthuam kha banh; e.g. Harness the horse = Rang cu a thil<br />

phorhnak thilthuam kha khinh, banh, danh; 2. Thazang, tthawnnak chuahter; e.g. Water can be<br />

harnessed to produce electric power = Ti cu elektrik tha chuahter khawh a si<br />

harp - (n.) tingtang phun khat<br />

harpoon - (n.) hri thlaihmi fei , rili chung nga khawhnak i an hmanmi<br />

harrow - (n.) lei thuannak tthe<br />

harsh - (adj.) aw hrang, zaangfahnak ngei lo, aw nem lo<br />

harshly - (adv.) aw hrang ngaiin, fak ngaiin<br />

harshness - (n.) aw hrannak<br />

hart - (n.) sazuk<br />

harvest - (n.) rawl ttuan , rawl ttuanmi rawl<br />

harvest - (v.) rawl ttuan; e.g. The farmer harvested his rice = Lothlopa nih a facang a ttuan<br />

harvester - (n.) rawlttuantu , rawlttuannak seh<br />

has - (v.) 1. ngeih; e.g. He has a cold = Angkileng pakhat a ngei 2. have zoh<br />

hasp - (n.) tawh thlaihnak thir kuai a vun kilhtu<br />

haste - (n.) khulrannak in , khulrang in; e.g. They left in haste = Khulrang in an chuak<br />

hasten - (v.) khulrang in kal<br />

hastily - (adv.) khulrang ngaiin<br />

hasty - (adj.) khulrang in thil a timi<br />

Page 154

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!