23.12.2012 Views

Entimidasyon sou Entènèt (Cyber-entimidasyon) - Florida ...

Entimidasyon sou Entènèt (Cyber-entimidasyon) - Florida ...

Entimidasyon sou Entènèt (Cyber-entimidasyon) - Florida ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Ankadre pitit ou nan devlopman<br />

sosyal li<br />

LÈ OU APRANN TIMOUN KIJAN POU YO GEN ENTÈYAKSYON KI SEN, SA PRAL<br />

EDE YO NON SÈLMAN LÈ YAL LEKÒL, MEN PANDAN TOUT VI YO TOU. Sa<br />

pral ede yo tou pou rekonnèt ki konpòtman ki pa konvnab tankou pa<br />

egzanp timoun agresif kap entimide lòt. <strong>Entimidasyon</strong> sa a se yon konpòtman<br />

ki fè yon lòt moun santi li mal, degrade, menase oubyen imilye.<br />

Men kèk egzanp <strong>entimidasyon</strong>: joure, pouse, ekskli lòt timoun nan yon<br />

aktivite epi vandalize afè moun. <strong>Entimidasyon</strong> <strong>sou</strong> <strong>Entènèt</strong> se lè aktivite<br />

sa yo fèt <strong>sou</strong> kominikasyon nan konpitè epi <strong>sou</strong> <strong>Entènèt</strong>. Li enpòtan<br />

pou pitit ou konprann kisa <strong>entimidasyon</strong> an ye epi ki sa li kapab fè si yo<br />

entimide li oubyen si li wè yap intimide lòt timoun.<br />

Ou kapab ankouraje pitit ou devlope kapasite sosyal li epi evite<br />

<strong>entimidasyon</strong> si ou fè bagay sa yo:<br />

� Pale avèk pitit ou de <strong>entimidasyon</strong>, poukisa <strong>entimidasyon</strong> an pa bon epi<br />

kisa li kapab fè si li wè yap entimide kamarad li<br />

� Kreye yon anbyans nan kay la ki san danje epi ki sen<br />

� Kenbe liy kominikasyon yo ouvè nan fanmi an. Aprann pitit ou diferans ant<br />

konpòtman ki konvnab epi konpòtman ki pa konvnab<br />

� Aprann pitit ou ki kalite pou li chèche nan yon zanmi, tankou yon moun ki fè li santi l alèz<br />

epi ki apresye li pou limenm<br />

� Ankouraje pitit ou patisipe nan aktivite sosyal tankou gwoup nan lekòl lan epi nan kominote an (lè paran yo patisipe<br />

nan gwoup avèk pitit yo, sa kapab fè timoun lan plis vle patisipe limenm)<br />

� Ankouraje li patisipe nan aktivite ki andeyò lekòl li ak yon lòt gwoup kamarad<br />

� Ankouraje pitit ou vin zanmi ak lòt timoun lè <strong>entimidasyon</strong> an kapab rive (gen mwens risk pou li viktim <strong>entimidasyon</strong><br />

si li pa pou kont li)<br />

� Aprann pitit ou pou li pa patisipe nan takine oubyen fè lòt timoun lapèn<br />

� Fè pitit ou konprann se pa menm bagay lè li di sa sil wè yon ka <strong>entimidasyon</strong> epi lè timoun ap rapòte <strong>sou</strong> lòt<br />

timoun—sa fè moun lapèn lè yo entimide yo, epi yo kapab mete yon fen nan sa<br />

� Ankouraje pitit ou mande pwofesè oubyen lòt granmoun pou yo ede li si li wè yon moun ki viktim <strong>entimidasyon</strong><br />

(sil pè di sa pou kont li, se pou l mande èd avèk yon zanmi oubyen yon frè ou sè ki pi gran)<br />

Timoun gen diferan jan yo reyaji devan <strong>entimidasyon</strong>. Men kisa ki kapab montre yon timoun ap sibi<br />

<strong>entimidasyon</strong>:<br />

� Li timid, li pa gen konfyans nan tèt li, li pa gen estim pou tèt li<br />

� Rad li chire oubyen afè l disparèt<br />

� Mak, blesi oubyen egratiyi <strong>sou</strong> kò li ki pa gen eksplikasyon<br />

� Li pè al lekòl oubyen patisipe nan aktivite ki òganize<br />

� Li gen anksyete oubyen li deprime lè li retounen lakay apre lekòl<br />

� Li pa pale oubyen li frètfrèt<br />

� Li plenyen di l pa byen pa egzanp li gen mal vant<br />

� Gen chanjman nan abitid manje oubyen dòmi li<br />

� Li pa kap dòmi oubyen li fè move rèv <strong>sou</strong>van<br />

Men kèk konsèy pou ede pitit ou si li viktim <strong>entimidasyon</strong>:<br />

� Koute kisa pitit ou ap di<br />

� Bay pitit ou sipò: pale pou jwenn yon solisyon nan pwoblèm lan<br />

� Pa di se fòt pitit ou pase se li ki pwovoke sityasyon an; sa kapab fè timoun lan santi li plis viktim ankò epi sa riske<br />

fèmen liy kominikasyon w avè l<br />

� Mande kestyon presi <strong>sou</strong> kisa, kiyès, ki kote epi depi konbyen tan <strong>entimidasyon</strong> an ap fèt<br />

� Ankouraje pitit ou pou li kontinye menm jan li ye—lè li chanje tèt li pou akomode lòt moun sa pap pote okèn solisyon<br />

nan sityasyon <strong>entimidasyon</strong> an<br />

� Aprann pitit ou retire kò l nan sityasyon <strong>entimidasyon</strong> pito pase li goumen pou reziste, pase sa kapab fè bagay yo<br />

vin pi grav<br />

� Kontakte lekòl lan, direktè/direktris lekòl lan oubyen pwofesè an imedyatman<br />

Edikasyon paran bay<br />

timoun epi devlopman<br />

timoun<br />

Jiwèt pou prevansyon® Gid Devlopman Familyal 2012 • 33

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!