You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SPAZI DI INFORMAZION ISTITUZIONÂL<br />
O lavorìn<br />
pal futûr <strong>di</strong> Merêt<br />
Un gnûf Plan Regoladôr pensât pes realtâts <strong>dal</strong> doman…<br />
Si à inviât <strong>di</strong> pôc il lavôr<br />
<strong>di</strong> revision <strong>dal</strong> Plan<br />
Regoladôr Gjenerâl<br />
Comunâl, domandât aromai<br />
<strong>di</strong> tancj cita<strong>di</strong>ns e da lis<br />
impresis ancje se il Plan<br />
prin al è stât fat dome tal<br />
2001. In curt a començaran<br />
i incuintris jenfri chei che a àn domandât <strong>di</strong> cambiâ<br />
e fâ mo<strong>di</strong>fichis ae lôr situazion imobiliâr e i tecnics<br />
che a àn vude la incjarie par scrivi il gnûf PRGC. Po<br />
…e plui sigurece su lis stra<strong>di</strong>s<br />
E je<br />
stade metude in vore ta ogni sô part la<br />
gnove convenzion <strong>dal</strong> Ufici Unic <strong>di</strong> Polizie<br />
Municipâl, jenfri 9 dai 11 comuns che a fasin<br />
part de Associazion Intercomunâl <strong>dal</strong> <strong>Friûl</strong> <strong>di</strong> Mieç,<br />
tirade sù daûr de Leç Regjonâl 1/2006. Merêt <strong>di</strong><br />
Tombe e Mortean a son lâts cussì a metisi dongje<br />
dai 7 comuns che za <strong>di</strong> timp a fasevin part <strong>dal</strong> Ufici<br />
Unic.<br />
<strong>La</strong> volontât des aministrazions e je chê <strong>di</strong> dâ<br />
rispuestis plui prontis e competentis fidant su lis<br />
<strong>di</strong>farentis esperiencis e professionalitâts dai vigjii<br />
urbans che a fasin part <strong>dal</strong> organic, pûr cence taponâ<br />
lis <strong>di</strong>ficoltâts lea<strong>di</strong>s ae gjestion <strong>di</strong> un teritori cetant<br />
grant cun problemis e servizis impuartants e che al<br />
domande gran<strong>di</strong>s risorsis umanis. <strong>La</strong> aministrazion<br />
_VI<br />
> MERÊT<br />
DI TOMBE<br />
dopo si larà indevant vio<strong>di</strong>nt il rest de popolazion<br />
par fâ in mût che al se<strong>di</strong> il plui grant coinvolziment e<br />
partecipazion <strong>di</strong> int tal puartâ ideis al progjet finâl. Al<br />
è just ancje ricuardâ che lis <strong>di</strong>ficoltâts e lis tantis robis<br />
<strong>di</strong> fâ par meti adun un progjet <strong>dal</strong> gjenar a doman<strong>di</strong>n<br />
un timp lunc <strong>di</strong> stu<strong>di</strong> e <strong>di</strong> valutazion des prospetivis<br />
<strong>dal</strong> teritori <strong>di</strong> Merêt, cirint <strong>di</strong> cjatâ lis soluzions a vignî<br />
intun cuadri, cemût che al è proviodût des gnovis<br />
leçs, che al ve<strong>di</strong> un respîr sore comunâl e che al se<strong>di</strong><br />
con<strong>di</strong>vidût cu lis aministrazions comunâls che a son<br />
dongje <strong>di</strong> nô. Dut chest al è un grant impegn che la<br />
comunâl <strong>di</strong> Merêt <strong>di</strong> Tombe, tai doi agns e mieç che<br />
e à gjestît il servizi <strong>di</strong> polizie municipâl “in cjase”,<br />
e à pontât tant sul control de viabilitât domandant<br />
ai siei vigjii une fuarte presince <strong>di</strong>lunc lis stra<strong>di</strong>s.<br />
Cussì si vûl ancje slargjâ chest servizi <strong>di</strong> control che<br />
par nô al è prioritari, e duncje o vin in programe tes<br />
prossimis zorna<strong>di</strong>s <strong>di</strong> poiâ jù un cartel che al segne<br />
la velocitât te jentrade <strong>dal</strong> paîs <strong>di</strong> San Marc rivant <strong>di</strong><br />
Blessan, cu la intenzion <strong>di</strong> fâ sbassâ la velocitât par<br />
chei automobiliscj in<strong>di</strong>ssiplinâts che no àn rispiet dai<br />
limits <strong>di</strong> velocitât stabilîts <strong>dal</strong> co<strong>di</strong>ç da la strade.<br />
Simpri la aministrazion comunâl si è dade <strong>di</strong> fâ par<br />
proponi inte assemblee dai sin<strong>di</strong>cs <strong>dal</strong> <strong>Friûl</strong> <strong>di</strong> Mieç<br />
progjets <strong>di</strong> nivel sore comunâl, <strong>di</strong> proponi ae regjon<br />
par vê i finanziaments, simpri sul cantin de viabilitât,<br />
Piçul comun ma grande biblioteche<br />
Une ativitât une vore impuartante soredut pai plui zovins<br />
<strong>La</strong> biblioteche civiche, intitulade al poete “Pieri<br />
Somede dai Marcs”, vie pal an 2007 e je stade<br />
protagoniste, cussì come tai agns passâts, <strong>di</strong><br />
svaria<strong>di</strong>s ativitâts propuestis insieme al assessorât <strong>di</strong><br />
competence, o ben chel da la culture.<br />
Vierte tai dopomisdì <strong>di</strong> lunis e miercus la biblioteche<br />
e à metût dongje <strong>dal</strong> servizi normâl, ven a stâi<br />
la consultazion e il prestit dai libris, une schirie <strong>di</strong><br />
ativitâts ben plui slargjade. Ai 31 <strong>di</strong> Dicembar <strong>dal</strong><br />
2007 il patrimoni bibliografic al jere sù par jù <strong>di</strong><br />
8.500 volums, <strong>di</strong> chescj 7.616 catalogâts e <strong>di</strong> podê<br />
consultâ on-line, dutun cun chei <strong>di</strong> altris bibliotechis<br />
regjonâls sul sît www.infoteca.it. Rispiet al an prime<br />
il totâl dai libris al è cressût <strong>di</strong> ben 1.100 volums, se<strong>di</strong><br />
par vie <strong>di</strong> finanziaments <strong>dal</strong> comun, che <strong>di</strong> donazions<br />
<strong>di</strong> privâts e ancje in gracie <strong>dal</strong> lavôr <strong>di</strong> catalogazion<br />
<strong>di</strong> robe vecje. Un finanziament no <strong>di</strong> pôc al è stât<br />
metût dongje par comprâ 457 titui <strong>di</strong> meti dentri tes<br />
sezions dai fantats e dai fruts. A son <strong>di</strong> fat chescj<br />
i plui grancj utents e che a àn fat segnâ il numar<br />
plui alt <strong>di</strong> presincis vie pal an. Po dopo a son stâts<br />
comprâts 350 titui pe sezion dai grancj, metint tant<br />
che preferencis lis ultimis novitâts e<strong>di</strong>toriâls.<br />
<strong>La</strong> fasse <strong>di</strong> etât plui presinte te biblioteche e je chê<br />
aministrazion <strong>di</strong> cumò e veve tai obietîfs in program<br />
e che al sarà un grant sfuarç <strong>di</strong> fâ sul finiment <strong>dal</strong><br />
mandât aministratîf, cro<strong>di</strong>nt <strong>di</strong> meti adun un progjet<br />
che al garantîsi une definizion de zone artesanâl par<br />
lis piçulis realtâts <strong>dal</strong> puest e che al permeti gnovis<br />
pussibilitâts <strong>di</strong> residence, profitant ancje de ocasion<br />
che la gnove strade <strong>di</strong>lunc la provinciâl Flaiban-U<strong>di</strong>n<br />
e ufrìs a dut il comun.<br />
cun atenzion particolâr aes gnovis tecnologjiis che<br />
<strong>dal</strong> sigûr a po<strong>di</strong>n judâ a fâ opare <strong>di</strong> prevenzion e <strong>di</strong><br />
control. In cheste maniere si cîr <strong>di</strong> dâ rispuestis a lis<br />
plusoris doman<strong>di</strong>s dai cita<strong>di</strong>ns che a pretin<strong>di</strong>n plui<br />
sigurece <strong>di</strong>lunc lis stra<strong>di</strong>s e si cîr ancje <strong>di</strong> creâ une<br />
sensibilitât <strong>di</strong>farente pai utents da la strade..<br />
Andrea Cecchini, Sin<strong>di</strong>c<br />
dai 6 ai 10 agns dulà che a son stâts fats 1.597<br />
prestits (26,63%), po dopo la fasse 11-14 agns cun<br />
850 prestits (14,17%) e po chê cun plui <strong>di</strong> 60 agns<br />
cun 799 prestits (13,32%). I utents atîfs a son 524 su<br />
<strong>di</strong> un totâl <strong>di</strong> 731 iscrits, e la categorie plui presinte<br />
e je chê dai students cuntune percentuâl al 62,79%,<br />
po a vegnin lis feminis/altri cul 12,45% e i pensionâts<br />
cul 6,57%.<br />
In totâl i prestits a son stâts 6.257 e <strong>di</strong> chescj 259<br />
a son stâts fats <strong>di</strong> altris bibliotechis, che te anade a<br />
son cressûts <strong>dal</strong> 8,6% in plui, un numar impuartant<br />
che al mostre la so<strong>di</strong>sfazion dai utents in rapuart