03.12.2012 Views

3 di Avrîl 1077 - La Patrie dal Friûl

3 di Avrîl 1077 - La Patrie dal Friûl

3 di Avrîl 1077 - La Patrie dal Friûl

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Atualitât Scuele e cunvignis<br />

Sì dai fruts a la scuele par furlan,<br />

ma cuâi mestris?<br />

I numars no <strong>di</strong>sin bausiis, i fruts che a sielzin lis lezions in marilenghe<br />

a son simpri <strong>di</strong> plui. Il probleme al è cjatâ insegnants cualificâts<br />

Plui <strong>di</strong> un frut su doi al vûl imparâ il furlan.<br />

Chest al è ce che al à declarât il <strong>di</strong>retôr <strong>dal</strong> Ufici scolastic regjonâl,<br />

Ugo Panetta, intune conference stampe ai 13 <strong>di</strong> Març. <strong>La</strong> rilevazion<br />

e je stade fate tai comuns furlanofons e si spietin ancjemò ducj i<br />

risultâts. Dut câs, i dâts che cumò a son <strong>di</strong>sponibii a pan<strong>di</strong>n une<br />

buine percentuâl de domande <strong>di</strong> bande dai gjenitôrs par che i lôr fîs a<br />

imparin il furlan. Al somearès, duncje, che il 60% <strong>di</strong> gnûfs iscrits tes<br />

scuelis cjapa<strong>di</strong>s in considerazion tal scandai al fasarà lenghe furlane:<br />

su 15.157 arlêfs a son 8.970 chei che a àn <strong>di</strong>t <strong>di</strong> sì.<br />

Ancje i dâts <strong>dal</strong> Servizi identitâts linguistichis, culturâls e coregjonâi<br />

tal forest de Regjon <strong>Friûl</strong> Vignesie Julie a marchin une incressite dai<br />

arlêfs cjapâts dentri tai progjets <strong>di</strong> lenghe minoritarie, che, pe plui<br />

part, a riguar<strong>di</strong>n la lenghe furlane: <strong>di</strong> 29.504 tal an scolastic 2005/06<br />

si è rivâts a 37.493 tal 2007/08.<br />

Dut chest a <strong>di</strong>spiet des polemichis su la gnove leç pe tutele e<br />

promozion de lenghe furlane. De ricercje <strong>dal</strong> Ufici scolastic regjonâl<br />

al salte fûr ancje il probleme dai insegnants. Lis scuelis a <strong>di</strong>sin <strong>di</strong> no<br />

<strong>La</strong> taule dai relatôrs de cunvigne<br />

Vinars ai 14 <strong>di</strong> Març si è tignude a Colonia<br />

Caroya, citât argjentine fondade za fa<br />

130 agns <strong>di</strong> un grup emigrâts furlans, la<br />

seconde cunvigne su Lenghis minoritariis,<br />

me<strong>di</strong>a e emigrazion. L’incuintri, inmaneât<br />

de Comunitât culinâr <strong>dal</strong> <strong>Friûl</strong> adun cun<br />

la Regjon <strong>Friûl</strong> VJ e la Cooperative <strong>di</strong><br />

informazion furlane, al è stât trasmetût in<br />

Argjentine <strong>di</strong> Ra<strong>di</strong>o FMComunicar, in <strong>Friûl</strong><br />

e in <strong>di</strong>rete mon<strong>di</strong>âl su Ra<strong>di</strong>o Onde Furlane<br />

e, in videocenference, su FriulTV. Esperts<br />

<strong>di</strong> politiche migratorie, <strong>dal</strong> ALEF, de Union<br />

Emigrants Slovens <strong>dal</strong> FVJ e de Regjon, e<br />

la patrie <strong>dal</strong> friûl _ AVRÎL 2008 _ 12<br />

<strong>di</strong> gnûfs me<strong>di</strong>a, come Luca Peresson <strong>dal</strong><br />

Centri <strong>Friûl</strong> Lenghe2000, Sandri Carozzo<br />

de Cooperative Serling e Clau<strong>di</strong>o Roya <strong>di</strong><br />

Ra<strong>di</strong>o FM Comunicar, a son intervignûts<br />

inte intense zornade <strong>di</strong> stu<strong>di</strong>s. <strong>La</strong> esperience<br />

<strong>di</strong> migrants furlans e je stade presentade<br />

in <strong>di</strong>rete e in prime persone, in gracie <strong>dal</strong><br />

colegament multime<strong>di</strong>âl cul Canadà, la<br />

Republiche Ceche e la Gjermanie.<br />

Intes <strong>di</strong>farentis relazions si è prospietade la<br />

creazion <strong>di</strong> une rêt virtuâl, ma no par chel<br />

mancul concrete, che e cjapi drenti, <strong>di</strong>sfrutant<br />

lis gnovis tecnologjis, i furlans <strong>di</strong> dut il mont,<br />

intun <strong>Friûl</strong> mon<strong>di</strong>âl e pluricentric. Luche<br />

Peresson al à in particolâr marcât come che la<br />

strade <strong>di</strong> fâ e se<strong>di</strong> ancjemò tante e al à invidât<br />

Regjon e sociis de migrazion a scomençâ<br />

pardabon a doprâ in maniere interative lis<br />

pussibilitâts ufiertis <strong>di</strong> Internet.<br />

CINZIA PETRIS<br />

vê avonde personâl par so<strong>di</strong>sfâ la domande <strong>di</strong> insegnament de lenghe<br />

furlane. Al è stât calcolât che in<strong>di</strong> mancjin almancul 200. Inalore no<br />

si pues no fâ une riflession su la cuistion des competencis.<br />

Al è <strong>di</strong> tignî cont che, par chel che al inten il furlan, nol esist un<br />

percors <strong>di</strong> formazion ben definît e nancje une certificazion che e<br />

pue<strong>di</strong> garantî lis competencis dai insegnants. E je ben vere che a son<br />

sta<strong>di</strong>s fatis <strong>di</strong>viersis esperiencis <strong>di</strong> formazion <strong>di</strong> bande de Universitât<br />

e ancje <strong>di</strong> altris istituzions ma, no vint vût une continuazion o un<br />

ricognossiment, a àn lassât i insegnants pluitost demotivâts par vie<br />

che no simpri a vegnin valorizâts. In cheste maniere la organizazion<br />

<strong>dal</strong> insegnament <strong>dal</strong> furlan e riscje <strong>di</strong> restâ simpri a nivel <strong>di</strong><br />

sperimentazion e <strong>di</strong> poiâsi masse dome su la buine volontât dai<br />

mestris.<br />

L’insegnament <strong>di</strong> une lenghe minoritarie nol pues permetisi <strong>di</strong> no<br />

smicjâ ae cualitât dai progjets e par rivâ a chest obietîf al è plui che<br />

mai impuartant struturâ l’insegnament e meti in con<strong>di</strong>zion cui che al<br />

à <strong>di</strong> puartâlu indenant <strong>di</strong> vê la juste preparazion e professionalitât.<br />

Cunvigne su la rêt<br />

a Colonya Caroya<br />

Pai 130 agns <strong>di</strong> fondazion, seconde e<strong>di</strong>zion <strong>di</strong><br />

“Lenghis minoritariis, me<strong>di</strong>a e emigrazion” in <strong>di</strong>rete<br />

de citât furlane in provincie <strong>di</strong> Cordoba (Argjentine)<br />

LUCA MELCHIOR<br />

No si son però presenta<strong>di</strong>s dome prospetivis<br />

pal avignî, ma ancje concretis esperiencis<br />

che a vio<strong>di</strong>n la lenghe furlane doprade intai<br />

gnûfs me<strong>di</strong>a par man <strong>di</strong> furlans sparniçâts pal<br />

mont, se<strong>di</strong> a nivel <strong>di</strong> ricercje e <strong>di</strong> aplicazion,<br />

se<strong>di</strong> inte forme <strong>di</strong> un gnûf associazionisim<br />

plui reticolâr. Ancje in cheste e<strong>di</strong>zion de<br />

cunvigne si è dât spazi a altris lenghis<br />

minoritariis, cu la la esperience de socie <strong>di</strong><br />

migrants de Catalogne in Argjentine “Casal<br />

Català <strong>di</strong> Cordoba”. Une cunvigne une vore<br />

interessante, che e à mostrât, daspò dai aspiets<br />

plui teorics <strong>di</strong> chê <strong>dal</strong> an passât, aplicazions<br />

pratichis e gnovis realtât che a vio<strong>di</strong>n la<br />

comunicazion par furlan protagoniste tal<br />

mont. E che e à puartât a un bon risultât,<br />

come che al à marcât Sandri Carrozzo: “O vin<br />

creade un rêt, cheste no je une conclusion, al è<br />

un principi”.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!