kolxologiuri narkvevebi Colchological Articles II
kolxologiuri narkvevebi Colchological Articles II kolxologiuri narkvevebi Colchological Articles II
arqeologiuri kvlevis centri (sma-s) Centre for Archaeological Studies of the GAS kolxologiuri narkvevebi Colchological Articles II gela gamyreliZe GELA GAMKRELIDZE 1
- Page 2 and 3: Sinaarsi: Contents: *kolxeTis istor
- Page 4 and 5: sazogadoebis zne-xasiaTze, Sesaxeda
- Page 6 and 7: mamisonis, nakris, qluxoris da sxva
- Page 8 and 9: zRvisken. amave gzas aRwers Is-is a
- Page 10 and 11: srute geopolitikur- strategiulad fr
- Page 12 and 13: dawinaurebuli sameurneo-ekonomikuri
- Page 14 and 15: etanebodnen da amitom es delikatesi
- Page 16 and 17: qars ewodeba qenxronis. CrdiloeTis
- Page 18 and 19: da sxv. saomari iaraRi _ Subi, culi
- Page 20 and 21: mravalricxovan da mravalferovan arq
- Page 22 and 23: misi istoriuli ganviTarebis procesS
- Page 24 and 25: adgilobriv biogeogaremoze da sociog
- Page 26 and 27: vrceldeba iberiis gavlena. safiqreb
- Page 28 and 29: wiTlad moxatuli WurWeli inaxeba q.
- Page 30 and 31: mTisZiris "adeiSvilebis goris" nage
- Page 32 and 33: cixe-gojis garda, dasavleT saqarTve
- Page 34 and 35: qarTlSi gaatara mefe farnavazma (ix
- Page 36 and 37: kvali. magram es ar niSnavs imas, r
- Page 38 and 39: gavlena daesustebinaT da amiT Tavis
- Page 40 and 41: aRwevs da xeobaSi eSveba. is arcTu
- Page 43 and 44: arqeologiuri monacemebi adastureben
- Page 45 and 46: iberebTan, armenielebTan ... da sxv
- Page 47 and 48: farnakes monetas aweria "didi mefis
- Page 49 and 50: Zv.w. 47wels qalaq zelasTan iulius
- Page 51 and 52: damorCileba Zalian Zneliao (ix. plu
arqeologiuri kvlevis centri (sma-s)<br />
Centre for Archaeological Studies of the GAS<br />
<strong>kolxologiuri</strong> <strong>narkvevebi</strong><br />
<strong>Colchological</strong> <strong>Articles</strong><br />
<strong>II</strong><br />
gela gamyreliZe<br />
GELA GAMKRELIDZE<br />
1
Sinaarsi: Contents:<br />
*kolxeTis istoriuli ganviTarebis procesze biogeogaremos<br />
gavlenis Sesaxeb --------------------------------------------------------- 3<br />
*qalaq fasisis (foTis) topoarqeologiisaTvis --------------- 56<br />
*navTobis transportirebis Sesaxeb fasis-foTSi -------------- 81<br />
*kolxur-mosuinikuri koSkis rekonstruirebis cda ---------- 89<br />
*kolxi medeas ikonografiisaTvis ---------------------------------- 99<br />
*dionises tipis RvTaebis qandakeba vanis naqalaqaridan ----- 110<br />
*erTi keramikuli nivTis interpretaciisaTvis adeiSvilebis<br />
goris nagebobidan --------------------------------------------------------- 113<br />
*prokopi kesarielis da agaTias TxzulebebSi moxseniebuli<br />
“muxirisis” Sesaxeb ------------------------------------------------------ 121<br />
*sazRvao naosnoba da vaWroba kolxeTSi -------------------------- 131<br />
*vercxlis ritoni sof. gomidan ------------------------------------- 138<br />
*jvriandamRiani kolxuri amforebi --------------------------------- 155<br />
*berZnul grafitoiani sinopuri da kolxuri amforebi qalaq<br />
foTi-fasisidan ------------------------------------------------------------ 174<br />
*kolxur-mosuinikuri saomari istoriis zogirTi sakiTxi -- 188<br />
*kolxeTSi romanizaciis globalisturi procesis mimdinareobis<br />
Sesaxeb. (Summary in English) --------------------------------- 200<br />
Papers in English<br />
*THE LAND OF COLCHIS AND THE CITY OF PHASIS ------- 215<br />
*ON THE EVOLUTION THE COLCHIAN AMPHORAE<br />
(the 4 th cent. BC to the 3 rd cent. AD) ------------------------------------- 249<br />
*About the author ------------------------------------------------------------ 262<br />
© Gela Gamkrelidze. 2001 (<strong>II</strong> gamocema, 2010).<br />
ISBN 99928.0.137.9.(<strong>II</strong>).<br />
2
kolxeTis istoriuli ganviTarebis procesze biogeogaremos gavlenis<br />
Sesaxeb<br />
Zveli saqarTvelos istoriuli ganviTarebis jaWvSi erT-erTi metad<br />
sayuradRebo rgolia dasavleT saqarTvelo (geografiuli cneba<br />
“kolxeTi”). saqarTvelos am nawilma friad rTuli istoriuli gza<br />
ganvlo. misi ekonomika da politikuri mdgomareoba sxvadasxva periodSi<br />
sxvadasxvanairi iyo. qarTveluri modgma dasabamidan saxlobs dRevandeli<br />
saqarTvelos miwawyalze. am miwaze saukuneebis ganmavlobaSi<br />
mimdinareobda maTi istoriul-kulturuli ganviTarebis xangrZlivi da<br />
Taviseburi procesi. geopolitikurad aziisa da evropis sazRvarze<br />
mdebare kolxeTi ori didi politikur-ekonomikuri Zalis (erTi mxriv<br />
iranuli da, meore mxriv, antikuri orientaciis qveynebis) zegavlenas<br />
ganicdida. sayuradReboa kolxeTis urTierTobebis Seswavla<br />
saberZneTTan, pontosTan da romTan. am qveynebma ZiriTadi roli iTamaSes<br />
kolxeTis ganviTarebis kulturul-istoriul procesSi. sayuradReboa<br />
agreTve qarTlisa(iberiis) da kolxeTis urTierTobebis Seswavla,<br />
radgan maT adgilsa da safuZvelze Semdgom ganviTarda erTiani<br />
saxelmwifo _ saqarTvelo.<br />
istoriuli kvlevisas biogeogaremos (resp. geografiuli garemos)<br />
Seswavlis gareSe SeuZlebelia romelime qveynis istoriuli<br />
ganviTarebis procesis Seswavla. biogeogaremos ganmsazRvrel rolze<br />
sazogadoebis ganviTarebaSi Tavdapirvelad yuradReba antikuri epoqis<br />
mecnierma da moazrovnem hipokratem gaamaxvila. misi TvalTaxedviT,<br />
biogeogaremos komponentebidan mTavari aqcenti klimatze iyo<br />
gadatanili. SemdgomSi geografiuli determinizmis ideas bevri momxre<br />
gamouCnda, romlebmac is ganaviTares da ufro daxvewes.<br />
geografiuli determinizmis momxreTa azriT, geografiuli garemo<br />
gadamwyvet gavlenas axdens sazogadoebis ganviTarebaze. isini ZiriTadad<br />
gamoyofen _ klimats, landSafts, madneuls, faunas, floras, mdinares,<br />
zRvas, qveynis mdebareoba-ganlagebas. es faqtorebi moqmedeben adamianis,<br />
3
sazogadoebis zne-xasiaTze, Sesaxedaobaze, materialur dagrovebaze,<br />
sulier wyobaze, qveynis mmarTvelobis formaze da sxva. istoriuli<br />
ganviTarebis procesis axsnisasQWeSmariteba ori ZiriTadi faqtoris,<br />
kerZod, biogeogaremos da sociogaremos urTierTzemoqmedebis axsnaSi<br />
unda veZeboT, romlebzedac, Tavis mxriv, moqmedeben biogeoqimiuri,<br />
genetikuri, qronologiuri da sakranoosis procesebi (ix. gamyreliZe<br />
1993, gv.22). biogeogaremos da sazogadoebis istoriuli ganviTarebis<br />
urTierTzemoqmedebis problema msoflio civilizaciebis warmoqmna-<br />
ganviTarebis saerTo ZiriTadi problemaa, magram realurad arsebobs<br />
konkretuli biogeogaremo, konkretuli regioni, konkretuli<br />
sazogadoeba. Cven vecadeT es urTierTobebi gangvexila Zveli kolxeTis<br />
magaliTze.<br />
kolxeTi, rogorc istoriul-geografiuli mxare, mTel dasavleT<br />
saqarTvelos moicavs. misi fizikur-geografiuli sazRvrebia:<br />
CrdiloeTiT kavkasionis maRali mTebi; samxreTiT “mcire kavkasioni”,<br />
aWara-lazeTis mTianeTi; aRmosavleTiT suramis anu lixis qedi, xolo<br />
dasavleTiT Savi zRva. dasavleT saqarTvelos, kolxeTis mTianeTis<br />
borcvgorakebi, xeobebi, serebi, tafobebi da dablobi TavianTi bunebrivi<br />
garemoTi mosaxerxebel dasasaxlebel adgilebs qmnian. aq didi<br />
raodenobiT moipoveba saSeni masala _ xe, sxvadasxva jiSis qva, Tixa da<br />
a.S. aris marmarilo, kirqva, TabaSiri, keramikuli Tixa, sxvadasxva<br />
fiqlebi. kolxeTSi Tixis WurWlis moWiqvisaTvis da minis WurWlis<br />
sawarmoeblad gamoiyeneboda kvarcis qviSa, romelic mravlad moipoveba.<br />
dasavleT saqarTveloSi aRmoCenilia iseTi mineralebic, romlebic<br />
ZvelTaganve gamoiyeneba samkaulebis dasamzadeblad, mag., giSeri, mTis<br />
broli, aqati, qalcedoni, sardioni, obsidiani, surinji da a.S.<br />
kolxeTSi metalurgiuli (spilenZi, rkina, tyvia, TuTia, kala, vercxli)<br />
nedleulis mopovebis ZiriTadi adgilebia _ raWa-leCxumi, svaneTi,<br />
afxazeTi, aWara. mdinareebis enguris, cxeniswylis, texuris da rionis<br />
qviSa garkveuli raodenobiT oqros Seicavs. amas adasturebs jer kidev<br />
Is. avtori straboni, romlis nawerebic sakmao safuZvlianobiT<br />
4
gamoirCeva: “wylis nakadebs oqro Camoaqvs, xolo adgilobrivi<br />
mcxovreblebi mas agroveben daCvretili varclebiT da bewviani tyavebiT”<br />
(straboni, XI, <strong>II</strong>, 19). <strong>II</strong> saukunis avtori apianec aRniSnavs:<br />
“kavkasionidan Camomdinare nakadulebs oqros qviSa Camoaqvs. adgilobrivi<br />
mcxovreblebi mdinareebSi xSirbewvian cxvris tyavebs ageben da agroveben<br />
qviSas, romelic maTze ileqeba” (apiane, miTridates omebi, 103) oqros<br />
mopovebis Sesaxeb gadmogvcems I saukunis avtori gaius plinius<br />
sekundusic (ufrosi): “kolxeTSi mefobda aietis memkvidre savlaki,<br />
romelic Tavis sameufeoSi didZal oqros da vercxls ipovebda svaneTis<br />
miwasa da saerTod saxelmwifoSi...”(NH, XXX<strong>II</strong>I).<br />
sayovelTaod cnobilia kolxeTis mosaxleobis roli<br />
metalurgiuli warmoebis saqmeSi (mag: xalibebi, mosuinikebi, mosxebi).<br />
kolxeTis regioni liTonebis warmoeba-damuSavebis erT-erT msoflio<br />
centrs warmoadgenda. aq mosaxleobis mier madneulis nayofierma<br />
damuSaveba-gamoyenebam kolxuri sazogadoeba ukve Zv. w. <strong>II</strong> aTaswleulSi<br />
axali ganviTarebis safexurze aiyvana. antikur xanaSi kolxuri metalis<br />
eqsporti mezobel qveynebSic xdeboda. amdenad, kolxeTSi sasargeblo<br />
madneulis arseboba iwvevda pozitiur Zvrebs warmoebis ganviTarebaSi,<br />
rac Tavis mxriv, aqauri sazogadoebis ganviTarebis process aCqarebda.<br />
amgvarad, Zveli kolxeTi madneuliT mdidari qveyana Cans, rac SemdgomSi<br />
safuZvlad daedo mompovebeli da gadamamuSavebeli xelosnoba-warmoebis<br />
mTeli rigi dargebis ganviTarebas. am dargebis produqcia ki xSirad<br />
sxvadasxva qveynebSi gahqondaT. iqidan ki SemohqondaT iseTi nawarmi,<br />
romelic adgilobrivad ar moipoveboda.<br />
kolxeTis reliefi, teqtonikuri ganviTarebis Taviseburebis gamo,<br />
or ZiriTad gansxvavebul nawilad iyofa: mTa-mTiswineTad da bardablobad.<br />
lixis, didi da mcire kavkasionis mTianeTSi gadioda bilikgzebi,<br />
romliTac kolxeTis mosaxleoba ukavSirdeboda danarCen<br />
kulturul samyaros. adgilobrivi mcxovreblebi am gadasasvlelebs<br />
exlac iyeneben. esenia: rikoTis, zekaris, mefiswyaros, goderZis,<br />
5
mamisonis, nakris, qluxoris da sxva. es gadasasvlelebi xels uwyobdnen<br />
ekonomikuri kontaqtebis gaRrmavebas.<br />
mTebiT SemosazRvruli kolxeTi Tavisi reliefiT (qedebi, xeobebi,<br />
serebi, tafobebi, borcv-gorakebi) mosaxerxebel TavdacviT da samxedrostrategiul<br />
garemos qmnida. am TvalsazrisiT sayuradReboa Zv.w. Is-is<br />
romaeli mxedarTmTavris lukulusis miTridate evpatorTan omis dros<br />
kavkasionis mTianeTis da misi mimdebare teritoriis samxedro moqmedebis<br />
adgilis Sefaseba: “me aq im mizniT vayovneb, rom Cemma mowinaaRmdegem<br />
(miTridate evpatori – g.g.) kvlav moikribos Zala da did mxedrobas<br />
mouyaros Tavi, raTa adgilzeve darCes da Cveni miaxloebisTanave ar<br />
gaiqces. gana Tqven ver xedavT, rom mis zurgSi gadaSlilia uzarmazari<br />
da usazRvro udabno? (igulisxmeba bosfor-yubanis stepebi – g.g.). iqve<br />
axlos aris kavkasioni mravali maRali mTiT, romelTac sul advilad<br />
SeuZliaT Seifaron da daicvan brZolis amridebeli aTobiT mefe”<br />
(plutarqe, lukulusi, 14). aRsaniSnavia, rom samxedro moqmedebis dros<br />
didi mniSvneloba aqvs adgilobrivi relief-landSaftis gaTvaliswinebas.<br />
Casaketad advili viwro xeobebis, Znelad gadasalaxi maRali mTebis,<br />
gasamagreblad mosaxerxebeli gorebis, xSiri gauvali tyeebis, Znelad<br />
dasaZlevi mdinareebis moxerxebuli samxedro-strategiuli gamoyeneba<br />
saomari moqmedebis warmatebuli dagvirgvinebis garantia iyo. aranaklebi<br />
mniSvneloba samxedro moqmedebisas eniWeba klimats da weliwadis<br />
droebis cvlas. magaliTad, miTridate evpatori pompeusTan omis dros<br />
“mTebis gadaRma kolxeTSi gaiqca” (straboni, X<strong>II</strong>, <strong>II</strong>I, 28). mas Zalebis<br />
mokreba da aRWurvilobis Sevseba esaWiroeboda da zamTari dioskuriaSi<br />
gaatara. am SemTxvevaSi miTridatem zamTari da mTebi (reliefi da hava)<br />
Tavisi samxedro-strategiuli gegmis gansaxorcieleblad gamoiyena.<br />
zemoxsenebuli mTaTa myinvarebidan gamoedineba didi Tu patara<br />
mdinareebi, romlebic Savi zRvis auzs miekuTvnebian. isini raodenobrivad<br />
16000-ze metia. maT Soris wyaluxvobiT uwinaresi adgili uWiravs _<br />
rions, yvirilas, cxeniswyals, texurs, xobs, engurs, kodors, bzifs,<br />
RaliZgas, xaniswyals, fiCors, sufsas, natanebs, Woroxs. aqedan xobs,<br />
6
texurs, fiCors, sufsas, da gansakuTrebiT rion-yvirilas satransporto<br />
gadasaadgilebel gzebad iyenebdnen. maTze savaWro-satransporto navebiT<br />
dacuravdnen. swored es savaWro-samdinaro gzebi (vidre saxmeleTo)<br />
gacilebiT rentabelurs xdida vaWrobas, romelic adgilobrivi<br />
mosaxleobis ganviTarebisTvis erT-erT mniSvnelovan faqtors<br />
warmoadgenda.<br />
rioni(fasisi) kolxeTis mTavari mdinarea. mdinare rioni<br />
kavkasionis samxreT kalTebidan, fasis mTis myinvaridan gamoedineba.<br />
qalaq quTaisamde is mTis mCqefare mdinarea, Cqari dineba gaaCnia da<br />
umeteswilad viwro xeobaSi moedineba; quTaisis qvemoT kolxeTis<br />
dablobze Camodis da baris mdinaris mdore dineba uCndeba. is itoteba<br />
da mTebidan Camotanili Slamis daleqviT warmoqmnis kunZulebs. rioni,<br />
rogorc Cans, xSirad icvlida kalapots, amitom kolxeTis dablobze<br />
kargad SeimCneva narionalebi, Zveli kalapotebi. sayuradReboa, rionis<br />
<strong>II</strong>s-Si mnaxvelis flavius arianes TxzulebaSi _ “mogzauroba Savi zRvis<br />
garSemo” _ daculi cnoba: “fasisis wyals tyviis Tu kalis feri<br />
dakravs, magram rom gaaCereb, Zalian wminda xdeba” (flavius ariane,<br />
1951, gv.37). werilobiT wyaroebSi fasisi pirvelad ixsenieba hesiodes<br />
“TeogoniaSi” (Zv.w.V<strong>II</strong>s.).<br />
rion-yvirila(fasisi) Tavisi fizikur-geografiuli mdebareobiT<br />
moxerxebuli savaWro-satranzito gza iyo. cnobebi misi satranzito<br />
gzad gamoyenebis Sesaxeb ZiriTadad Semonaxulia strabonis da pliniusis<br />
nawerebSi. straboni aRwers md. rion-yvirilas magistrals: “fasisze<br />
aRma curva SeiZleba Sorapnamde. am simagres SeuZlia daitios mTeli<br />
qalaqis mosaxleoba; Sorapnidan fexiT, saurme gziT oTx dReSi<br />
miisvleba md. mtkvramde” (XI,<strong>II</strong>,17). am gzis gagrZelebas straboni ase<br />
agviwers: “…induri saqoneli SemoaqvT hirkanis zRvaSi, xolo aqedan<br />
albaneTSi gadaaqvT da Semdeg mtkvarze da mis momdevno adgilebiT<br />
evqsinis zRvaSi CaaqvT” (straboni, XI, V<strong>II</strong>,3). amrigad, naTelia, rom Is.is<br />
avtori straboni aRwers savaWro gzas, romelic moemarTeboda<br />
aRmosavleTidan md. mtkvarze da md. fasisze (rion-yvirila) gavliT Savi<br />
7
zRvisken. amave gzas aRwers Is-is avtori pliniusi:“pompeusis laSqrobis<br />
dros, misi brZanebiT Seswavlil iqna, rom indoeTidan SeiZleba Svid<br />
dReSi Casvla baqtriaSi, md. baqtrTan, romelic erTvis oqss. aqedan<br />
induri savaWro saqoneli gadaaqvT kaspiis zRvis iqiT md. mtkvarze da<br />
xmeleTiT ara umetes xuTi dRisa maT SeuZliaT miaRwion fasiss,<br />
romelic Sav zRvas uerTdeba” (plinius sekundusi, NH,VI,52).<br />
sayuradReboa, rom swored am gzis gayolebaze mdebareobs antikuri<br />
xanis da adreuli Sua saukuneebis namosaxlarebi, romelTa<br />
arqeologiuri kvlevis drosac aRmoCnda Semotanili ucxouri nawarmi<br />
(keramika, samkaulebi, monetebi, liTonis da minis WurWeli). aseTi<br />
namosaxlarebi md. rion-yvirilas gayolebaze aRmoCenilia SorapanSi,<br />
patrikeTSi, vanSi, sayanCiaSi, cixesulorSi, SuamTaSi, farcxanayanevSi,<br />
sof. mTisZirSi, dablagomSi, dafnarSi, sajavaxoSi, patara foTSi,<br />
WaladidSi, foTSi (paliastomis tbaze) da sxva.<br />
rion-yvirilas (fasisis) savaWro-samdinaro gzis bolo punqti iyo<br />
tba paliastomze mdebare qalaqi, romlis Semdegac savaWro karWapebi Sav<br />
zRvaSi gadiodnen kabotaJuri curvisaTvis. geomorfologebis azriT,<br />
paliastomis tba-laguna zRviuri reliqtia. Zvelad aq mdinare rionis<br />
limani iyo. sruliad bunebrivia, rom winaT swored am moxerxebul<br />
limanSi, romlis napirzedac qalaq-navsayudeli mdebareobda, xomaldebi<br />
Semosuliyvnen. xomaldebidan Semdeg tvirTi brtyelZira samdinaro<br />
karWapebSi gadaitvirTeboda da paliastomis gavliT mdinare rionze anda<br />
fiCorze aRma agrZelebda svlas. agaTia paliastomis Sesaxeb gadmogvcems:<br />
“iq xom erTi tba aris, romelsac patara zRvas eZaxian da romelic<br />
evqsinis pontos uerTdeba”. Semdeg “didi satvirTo xomaldebi zRvis<br />
napiras da fasisis SesarTavTan miacures qalaqis maxloblad” (agaTia,<br />
“georgika”, 1936, gv.102). mdinare rionze Camocurebuli satransporto<br />
navebidan tvirTi paliastomis tbaze mdebare navsayudelSi ukve sazRvao<br />
karWap-xomaldebSi gadahqondaT da Savi zRvis gavliT mihqondaT Soreul<br />
qveynebSi.<br />
8
zRvam didi roli iTamaSa kolxeTis socialur-ekonomikur<br />
ganviTarebaSi. werilobiTi da arqeologiuri monacemebis mixedviT zRvis<br />
sanapiroze mTeli rigi naqalaqarebi da sxva dasaxlebuli punqtebia<br />
mikvleuli: afsarosi (goniosTan), baTumis cixe, cixisZiri, qobuleTfiWvnari,<br />
ureki, fasisi (foTTan), anaklia, fiCori, gienosi<br />
(oCamCiresTan), dioskuria- sebastopoli (soxumTan), eSera,<br />
pitiunti(biWvinTasTan) da a.S. CamoTvlili dasaxlebebi, bunebrivia,<br />
cxovrebis wesiT zRvasTan mWidrod iyo dakavSirebuli. isini garkveul<br />
rols asrulebdnen ucxoeTTan savaWro-ekonomikur da kulturulpolitikur<br />
urTierTobaSi. pirvel rigSi, swored zRvispira qalaqebis<br />
meSveobiT xorcieldeboda kontaqtebi Savi zRvis da xmelTaSua zRvis<br />
qveynebTan da qalaqebTan: mileTTan, qiosTan, rodosTan, aTenTan,<br />
mendesTan, sinopesTan, romTan (ostia). SemdgomSi bizantiasTan<br />
(konstantinepolTan), genuasTan, veneciasTan da sxva. zRvispira<br />
qalaqebSi, vaWrobis garda, xelosnobis sxvadasxva dargebi (meTuneoba,<br />
mWedloba, xurooba, feiqroba, da a.S.) iyo ganviTarebuli. magram aq<br />
gansakuTrebuli adgili mainc zRvasTan dakavSirebul saqmianobas,<br />
zRvaosnobas, meTevzeobas, zRvis marilis mopovebas da, rac mTavaria,<br />
vaWrobas eWira. cnobilia, rom zRvam msoflio arenaze civilizebuli<br />
qveynebi gamoiyvana. antikur epoqaSi kolxebmac gamoiyenes sazRvao<br />
komunikaciebi vaWrobisaTvis. antikur xanaSi kolxeTis sanapiroze<br />
garkveuli sakontaqto regioni Seiqmna antikur samyarosa da kolxeTs<br />
Soris. bizantieli istorikosi agaTia kolxeTis Sesaxeb gadmogvcems:<br />
“Zlierni da mamacni arian lazebi”. isini “…amayoben kolxTa Zveli<br />
saxeliT…”; gamoirCevian “…Tavisi simdidris siuxviT, aseve qveSevrdomTa<br />
simravliT, miwawylis siWarbiT da mosavlianobiT…” “…exlandeli<br />
mcxovreblebi dacuraven kidec, ramdenadac SesaZlebelia, da vaWrobaSic<br />
naxuloben did sargebels” (agaTia, <strong>II</strong>I,5; yauxCiSvili, 1936, gv.50).<br />
Savi zRva xmeleTSida zRvaa. is bosfor-dardanelis sruteebiT<br />
gadis xmelTaSua zRvis auzSi. bosforis srutis uviwroesi adgili<br />
siganeSi mxolod 700 metria, amitom misi gadaketva-kontroli advilia.<br />
9
srute geopolitikur- strategiulad friad mosaxerxebelia.<br />
istoriulad vis xelSiac bosforis srute iyo, is akontrolebda<br />
xmelTaSua da Sav zRvebs Soris mimosvlas. aman uaryofiTi roli<br />
iTamaSa kolxeTis istoriul-ekonomikur ganviTarebaze. antikuri xanis<br />
kolxeTis geografiulma adgilmdebareobam ganapiroba sazRvao (sanapiro<br />
qalaqebi _ fasisi, gienosi, dioskuria da sxva.) da samdinaro (rionyvirilas<br />
satranzito gza) komunikaciebis ganviTareba, rac didad<br />
moqmedebda maSindeli qveynis Siga da gare warmatebuli vaWrobis<br />
warmoebaze. kolxeTis sanapiroze zRvis wyali ar iyineba. kolxeTis<br />
farglebSi sanapiroze Zlieri grigaluri, damangreveli qari ar icis.<br />
zRva udides rols TamaSobs kolxeTis klimatis formirebaSi, rac,<br />
Tavis mxriv, did gavlenas axdens aqaur agroklimatur situaciaze da<br />
adgilobrivi mcxovreblebis sameurneo yofaze. zRva kolxeTSi Tbili da<br />
notio klimatis Camoyalibebas uwyobs xels. kolxeTis istoriaSi erTerTi<br />
mniSvnelovani uaryofiTi roli zRvis napiris biogeogaremos<br />
Secvlam iTamaSa. geomorfologebis varaudiT, axalSavzRviurma<br />
transgresiam Secvala fanagoriuli regresia (daaxloebiT Zv.w. I<br />
aTaswleulis meore naxevarSi), xolo Zveli da axali welTaRricxvis<br />
mijnaze isev iwyeba transgresia, zRvis donis aweva. amis gamo sanapiroze<br />
ganlagebuli qalaq-dasaxlebebi wylis qveS moxvda da Sewyvita arseboba.<br />
saqarTvelos zRvispireTSi, werilobiTi wyaroebis (skilaqs kariandeli,<br />
flavius ariane, pomponius mela, straboni, klavdios ptolemaiosi,<br />
prokopi kesarieli, agaTia, vaxuSti bagrationi da sxv.) mixedviT, mTeli<br />
rigi naqalaqarebi aris moxseniebuli: foTTan – fasisi, oCamCiresTan –<br />
gienosi(?), soxumTan – dioskuria-sebastopolisi, biWvinTasTan –<br />
pitiunti da a.S. xsenebuli naqalaqarebis an maTi mimdebare teritoriis<br />
wyalSi daZirvam da cxovrebis Sewyvetam zRvispireTSi ekonomikuri<br />
donis daqveiTeba gamoiwvia. Sesabamisad, gvianantikuri xanis da<br />
adreuli Suasaukuneebis kolxeTis istoriul ganviTarebaze es<br />
geomorfologiuri procesi uaryofiTad imoqmedebda. sayuradReboa<br />
strabonis “geografiaSi” cnoba, sadac, Savi zRvis is monakveTi,<br />
10
omelic mdebareobda kolxeTis sanapirosTan, iwodeboda “kolxeTis<br />
zRvad”(XI, I,6).<br />
kavkasioni, antikavkasioni, lixis qedi da Savi zRva qmnian bunebrivad<br />
SemozRudul teritorias, romlis SuaSic kolxeTis bardablobi da<br />
mTiswineTi eqceva. es teritoria kolxeTis mTavari agrarul-sameurneo<br />
regioni iyo. kolxeTis bar-dablobi xasiTdeba Waobiani da eweri, xolo<br />
mTiswineTi wiTeli da yviTelmiwa niadagebiT. kolxeTis dablobi<br />
sxvadasxva sibrtyeebzea ganlagebuli. amitom dasavleT, zRvispira<br />
monakveTSi aRiniSneba gansakuTrebuli Waobianoba, xolo aRmosavleTiT<br />
ufro eweri niadagebia. WaobebSi ZiriTadad torfiani niadagebi Warbobs.<br />
aris agreTve Waobis qviSalamiani da Tixnariani monakveTebic. agrarulsameurneo<br />
saqmianobaSi yvelaze metad gamoyenebulia kolxeTis dablobis<br />
SemaRlebuli monakveTi. sameurneo saqmianobaSi iyo Cabmuli agreTve<br />
kolxeTis mTiswineTis borcv-gorakiani nawilic. strabonis<br />
“geografiaSi” daculi cnobis mixedviT, kolxeTi bunebrivi resursebiT<br />
sakmaod mdidar qveynad warmogvidgeba: “…qveyanaSi kargi nayofi icis;<br />
…moipoveba gemTsaSeni yovelive masala, radgan izrdeba aq mravali tye<br />
da mdinareebiT CamoaqvT; amuSaveben bevr sels, kanafs, cvilsa da fiss.<br />
xolo selis warmoeba ganTqmulia da gareTac ki gaaqvT” (straboni, XI,<br />
<strong>II</strong>,17). eqsportzea saubari markus maniliusis (Is.) cnobaSic, sadac is<br />
gadmogvcems, rom romaelebs kvebavs numidielTa sanapiro da fasisis<br />
Walebio.<br />
sayuradReboa kolxeTis Sesaxeb VIs-is bizantieli mwerlis prokopi<br />
kesarielis werilobiTi cnoba: “moxirisi erTi dRis savalzea<br />
arqeopolisidan da Seicavs mraval mWidrod dasaxlebul sofels.<br />
kolxeTis miwa-wyalze is saukeTeso mxares warmoadgens; Rvinoc kargi<br />
modis da nayofic iq kargad xarobs” (prokopi kesarieli BG, V<strong>II</strong>I,14).<br />
kolxeTSi mdebare moxirisis mxare, rogorc Cans, ekonomikurad Zlieri<br />
regionia. md. rionis Suaweli emTxveva kolxeTis am regionis SedarebiT<br />
gviandel saxelwodebas _ “samoqalaqo”, romelic agreTve mZlavr<br />
ekonomikur mxared aris cnobili. kolxeTis dablobi rom<br />
11
dawinaurebuli sameurneo-ekonomikuri mxare iyo, kargad Cans am regionSi<br />
aRmoCenili arqeologiuri masalidanac.<br />
kolxeTis klimatis formirebaSi did rols asrulebs mzis radiacia,<br />
haeris cirkulacia, zRvasTan siaxlove. aq baris da mTis havaSi didi<br />
sxvaobaa. kolxeTis qaris mimarTuleba-siCqareze ZiriTadad xeobebis,<br />
qedebis da zegnebis ganlageba moqmedebs. xalxur dakvirvebaSi<br />
SemorCenilia ori qaris saxeli _ “zena qari” da “qvena qari”<br />
(dasavleTisa da aRmosavleTis qari), romelTa mixedviTac meurne<br />
cdilobda amindis prognozirebas da Tavis sameurneo saqmianobis<br />
Sesabamisad dagegmvas.<br />
kolxeTi mravalferovania Tavisi mcenareuli safariT. aq dResac<br />
SexvdebiT reliqtur saxeobebs; aris endemuri jiSebi. alpuri<br />
sartyelis qvemoT mTa-mTiswineTi da nawilobriv baric, ZiriTadad<br />
tyiTaa Semosili. bar-dablobSi tyeebi ZiriTadad mdinareebis WalebSia.<br />
kolxeTis bar-mTiswineTSi gabatonebulia foTlovani xeebi _ muxa,<br />
rcxila, wabli, wifeli, cacxvi, nekerCxali. SemorCenilia agreTve<br />
mesameuli periodis xeebi _ lafani, Zelqva. aris maradmwvane buCqnarebi<br />
_ bza, wyavi, Sqeri. dablobebSi tye CaxlarTulia xviarebiT (suro,<br />
Rvedkeci). winaT kolxeTis dablobze SemaRlebul adgilebSi izrdeboda<br />
muxa, rcxila, wifeli, rac exla aq TiTqmis iSviTobas warmoadgens. am<br />
xeebis samSeneblo masalad gamoyeneba arqeologiuri monacemebiT xSirad<br />
dasturdeba.<br />
kolxeTis ganviTarebis garkveul etapze Zv.w. <strong>II</strong>Isaukunemde, xe<br />
SeiZleba ZiriTad samSeneblo masalad CaiTvalos. gaTlili xisagan da<br />
morisagan igeboda sacxovrebeli saxlebi, Sendeboda TavdacviTi<br />
nagebobebi da zogjer Waobian adgilebSi gza-trotuarebis<br />
gasamarTavadac gamoiyeneboda. strabonis cnobiT, "qveyanaSi (kolxeTSi _<br />
g.g.) ...moipoveba gemTsaSeni ...masala, radgan aq izrdeba mravali tye...;"<br />
(ix. straboni, XI, <strong>II</strong>,17). tyeebis siuxvesve adasturebs Zv.w. Is. romaeli<br />
arqiteqtori vitruviusic: "kolxebi pontos mxareSi tyis siuxvis gamo<br />
12
awyoben miwaze marjvniv da marcxniv mTlian xeebs... da ageben..."<br />
(vitruviusi, aTi wigni arqiteqturis Sesaxeb, <strong>II</strong> w. I,4).<br />
kolxeTis qvemo nawili torfian Waobebs uWiravs. Waobis da misi<br />
mimdebare adgilebisaTvis ZiriTadad damaxasiaTebelia lelianebi,<br />
islianebi, Calianebi, gvimrianebi; seli, kanafi da sxv. Zveli kolxeTis<br />
sameurneo yofisaTvis didi mniSvneloba eqneboda iseTi mcenareebis<br />
gavrcelebas, rogoric iyo, magaliTad, xorblis da qeris marcvali,<br />
vazi, fetvi, Wvavi, wabli, Romi, kakali, Txili, leRvi, zRmartli, xaxvi<br />
da sxv.<br />
kolxeTis bar-dablobSi ukeTesi mdgomareoba iyo dasasaxleblad da<br />
sameurneo saqmianobisaTvis. bunebrivia, aq xdeboda kulturul-sameurneo<br />
mcenareebis axali jiSebis Semotana-gavrceleba. zog SemTxvevaSi axali<br />
produqtiuli jiSebis SemotaniT Zveli tradiciuli jiSebi TiTqmis<br />
qreboda. magaliTad, XV<strong>II</strong>s-Si simindis Semotanam kolxeTSi TandaTan<br />
TiTqmis mospo iseTi Zveli kulturuli mcenare, rogoric Romia.<br />
cxovelTa samyarodan kolxeTSi, endemuris garda, mravladaa<br />
gavrcelebuli evropuli da mcireaziuri saxeobebi. marto kolxeTis<br />
dablobze mecnier-mkvlevarebis mier aRnusxulia 380-mde xerxemliani<br />
cxoveli. cxovelTa samyaros simravleze da mis mravalferovnebaze iyo<br />
garkveulwilad damyarebuli mocemul teritoriaze mosaxleobis<br />
gamokveba. amitom aq Sinauri cxovelebis moSeneba erT-erTi sameurneo<br />
saqmianoba unda yofiliyo.<br />
kolxeTSi nadirobdnen iseT gareul cxovelebze, rogoricaa _ arCvi,<br />
jixvi, Rori, kurdReli, iremi, Sveli, mura daTvi da sxv.; mglis,<br />
daTvis, turis, melas, focxveris tyavs samosisTvis iyenebdnen.<br />
kolxeTis mdinareebSi bevria kalmaxi, loqo, oraguli, wvera. sakvebad<br />
gamosayenebel frinvelTagan gavrcelebulia xoxobi, gareuli ixvi, bati,<br />
gnoli, mwyeri. amaTgan ara marto Sida, aramed sagareo bazarze TiTqmis<br />
mTel maSindel civilizebul samyaroSi saxeli moixveWa kolxurfasisurma<br />
xoxobma _ Phasianus Colchicus, romelic or kilogramamde<br />
iwonis. fasisur xoxobs sakvebad gansakuTrebiT SeZlebuli gurmanebi<br />
13
etanebodnen da amitom es delikatesi Zvirad fasobda, Tumca ar aris<br />
gamoricxuli, rom xoxbebs dekoratiuli (farSevangisnairi)<br />
daniSnulebac hqondaT. xoxobi mkveTradaa nairferad Seferili, xolo<br />
bumbulze vercxlisferi bzinvareba dahkravs. X<strong>II</strong>s-is avtori evstaTi<br />
Tesalonikeli Zvel gadmocemebze dayrdnobiT naSromSi "homerosis<br />
iliadas ganmartebebi" aRniSnavs: "...amboben mefe ptolemeosi gamotyda,<br />
rom mas ar egemna fasisuri xoxobi, radgan winaprebi mas (xoxobs _ g.g.)<br />
aSenebdnen silamazisaTvis..."(XX<strong>II</strong>,69). antikuri werilobiTi wyaroebidan<br />
naTelia, rom xoxobis saxeli maSindel civilizebul samyaroSi<br />
fasisidan aris gavrcelebuli. Sesabamisad, xoxobis saxeli berZnul-la-<br />
Tinuridan Sevida sxva evropul enebSi. Zvel saqarTveloSi xoxobi,<br />
albaT, imdenad mniSvnelovani sakvebi frinveli iyo, rom qarTul<br />
gastronomiul folklorSi dResac ixmareba misgan damzadebuli kerZi _<br />
Caxoxbili, romelsac exla qaTmisagan amzadeben.<br />
dasavleT saqarTveloSi arqeologiurad mopovebul masalaSi xSiria<br />
osteologiuri naSTebi, rac garkveul warmodgenas gviqmnis Zveli<br />
kolxeTis mosaxleobis mecxoveleoba-monadireobis Sesaxeb. antikur<br />
xanasa da Sua saukuneebSi aq monadireobas ukve aRar eqneboda iseTi<br />
sasicocxlo mniSvneloba, rogorc wina epoqebSi hqonda. rac Seexeba<br />
mecxoveleobas, arqeologiur masalaSi msxvili da wvrili rqosani<br />
saqonlis (xar-Zroxa, Txa, cxvari) Zvlebi mravlad aris dadasturebuli.<br />
gvxvdeba agreTve Roris, ZaRlis, cxenis Zvlebic. es osteologiuri<br />
monacemebi dRevandeli dasavleT saqarTvelosTvis damaxasiaTebel Sinaur<br />
cxovelTa saxeobebs Camogavs. sagulisxmoa, rom aristotele (Zv.w. IVs.)<br />
naSromSi "cxovelTa istoria" kolxeTis tanmorCil Zroxebs aRwers:<br />
"mewveli cxoveli met Tu nakleb rZes moiwvelis, damokidebulia tanis<br />
sididezedac da sazrdos nairferovnebazec. magaliTad, fasisTan arian<br />
momcro Zroxebi, romelTagan TiToeuli bevr rZes iwvelis..."(<strong>II</strong>I,21).<br />
gamwev satransporto pirutyvidan ZiriTadad arqeologiur masalaSi<br />
dadasturebulia xarisa da cxenis Zvlebi.<br />
14
kolxeTSi xaris sameurneo saqmianobaSi gamoyenebis Sesaxeb aRniSnavs<br />
apolonios rodoseli (Zv.w. <strong>II</strong>Is.) "argonavtikaSi": "velze sabalaxod<br />
gaSvebuli myavs ori spilenZisCliqebiani xari, romlebic cecxls<br />
afrqveven. me maT uRelSi vabam da xodabunisaken miverekebi. am adgils<br />
swrafad vxnav guTniT..." "...xarebs uRelSi diliT adre vabam, xolo<br />
saRamo xans mkas vaTaveb" (argonavtika, <strong>II</strong>I,405-415).<br />
saerTod, kolxeTSi da gansakuTrebiT mis dablob nawilSi wvimebis<br />
siuxve, Tbili zamTari da xangrZlivi zafxuli xelsayrel pirobebs<br />
qmnis sameurneo-agraruli saqmianobisaTvis, kerZod, memarcvleobis,<br />
mebostneobis da mevenaxeoba-mexileobis ganviTarebisaTvis, rac kolxeTs,<br />
adridanve, Zveli samiwaTmoqmedo qveynebis rigSi ayenebda.<br />
xsenebuli samiwaTmoqmedo-sameurneo dargebis ganviTareba mocemuli<br />
regionisaTvis damaxasiaTebel kvebis racions ayalibebda. aseTi racionis<br />
gastrokaloriuli produqtebi ki, Tavis mxriv, iwvevdnen garkveuli<br />
fizionomur-fsiqikuri, kolxeTisaTvis damaxasiaTebeli adamianis tipis<br />
ganviTareba-Camoyalibebas. erTi mxriv, zemoT xsenebul garemoebas, da<br />
meore mxriv, sawarmoo ZalTa ganviTarebas da Warbi produqciis<br />
warmoebas kolxeTSi demografiuli zrda unda gamoewvia.<br />
kolxeTis dablobi garSemortymulia mTebis naoWa sistemiT. mis<br />
dabal nawilSi gavrcelebulia torfian-Waobiani niadagebi. mdinareTa<br />
auzebSi gvxvdeba aluviuri miwebi. kolxeTis aRmosavleT nawilSi<br />
ZiriTadad aluviurTan erTad neSompala-karbonatuli niadagebia. hava aq<br />
gardamavalia notiodan mSralisaken da zafxuli Tbili icis. kolxeTis<br />
dablobTan SedarebiT wvimebi aq naklebia.<br />
dasavleT kolxeTis klimatur-geografiuli garemos Sesaxeb Zv.w.<br />
IVs-is ganTqmuli berZeni mecnieri hipokrate gadmogvcems: "es qveyana<br />
Waobiania, Tbili, wyliani da tyiani. wlis yovel dros aq xSiri wvimebi<br />
icis. adamianebs sacxovrebeli WaobebSi aqvT, maT xisa da lerwmis<br />
saxlebi wyalze aqvT." "fasisi mdinareTa Soris yvelaze dinjia da<br />
mdored moedineba"; "aq bevri samxreTis qari qris, garda erTi<br />
adgilobrivi qarisa; xolo es xandaxan Zlierad uberavs da cxelia. am<br />
15
qars ewodeba qenxronis. CrdiloeTis qari aqamde TiTqmis ver aRwevs,<br />
xolo roca uberavs, is sustia da wynari." "...fasiselebs sxva<br />
adamianebTan SedarebiT Zalian gansxvavebuli garegnoba aqvT" (hipokrate,<br />
haerTa, wyalTa da adgilTa Sesaxeb, §15).<br />
kolxeTis dablobis klimatur pirobebs aseve axasiaTebs XV<strong>II</strong>s.<br />
italieli mogzaur-misioneri arqanjelo lamberti: "kolxeTs<br />
adgilmdebareobis gamo iseTi notio hava aqvs, romlis nairi arsad ar<br />
moipoveba. mizezi amisa is aris, rom dasavleTiT, Savi zRvidan hqris<br />
namiani haeri da aRmosavleTiT ki akravs kavkasioni, saidanac mravali<br />
mdinare Camoedineba. amas emateba xSiri tyeebi, romlis gamoc haeri<br />
cudad moZraobs. zRvis qari Zalian xSiria da mas xSiradve mosdevs<br />
wvima" (arqanjelo lamberti, 1938, gv.19-20).<br />
havisa da tyiani safaris Sesaxeb, kolxeTSi, sayuradRebo cnobebs<br />
gvawvdis XV<strong>II</strong>Is. qarTveli mecnieri vaxuSti bagrationi naSromSi<br />
"aRwera samefosa saqarTvelosa": "da ars qveyana ese friad tyiani,<br />
rameTu iSviaT ars velni, Tu ar adgil-adgils mcireni, Tvinier<br />
saxvnelTagan. aramed tyeni adgil-adgil xilian-venaxiani. haviTa keTilmSueni.<br />
garna tyis gamo zafxuls imyofis sicxe, vinaiTgan Zniad iZvris<br />
qarni, da ara gauZlisi sicxe, Tvinier adgilTa romelTam. zamTari<br />
Tbili, rameTu ver odes ganhyinavs mdinareTa, verca gubesa, romelsa<br />
zeda Sedges utyvi anu metyueli. aramed Tovli didi, romlisa simaRle<br />
odesme mxari da umetesica. TualTa queSe Sueniereba egoden ara<br />
mzenarobs tyis gamo, Tvinier adgil-adgilTa, rameTu, ukeTu daxedo<br />
maRlis mTidam, ixilav sruliads..." (vaxuSti, 1973, gv.743).<br />
zemoT moyvanili monacemebidan Cans, rom kolxeTis fizikurgeografiuli<br />
da agroklimaturi, aqedan gamomdinare sawarmoo-sameurneo<br />
pirobebi ukanaskneli ocdasami saukunis ganmavlobaSi didad ar<br />
Secvlila. saerTod, holocenSi kolxeTis biogeogaremo, da upirvelesad<br />
klimati, dRemde arsebiTad ar Secvlila (ix. janeliZe, 1991,gv.68-69).<br />
amasTanave gasaTvaliswinebelia, rom XIXsaukunidan moyolebuli,<br />
teqnikis ganviTarebam, adamianis gacxovelebulma sameurneo saqmianobam,<br />
16
tyeebis didi raodenobiT gaCexvam, Waobebis amoSrobam da a.S., bunebrivia,<br />
kolxeTis geoklimatur pirobebze uaryofiTad imoqmeda.<br />
kolxeTis istoriul ganviTarebaSi angariSgasawevia biogeogaremos<br />
zogierTi faqtor-komponentis uaryofiTi mxare. kerZod, kolxeTSi<br />
agroklimaturi pirobebi kargia, magram dasamuSavebeli farTobebi cotaa,<br />
rac miwaTmoqmedebis intensiuri ganviTarebisaTvis araxelsayreli<br />
iqneboda da, Sesabamisad, demografiul situaciazec imoqmedebda.<br />
dasavleT kolxeTis Waobianoba iwvevda sxvada-sxva daavadebas, rac<br />
agreTve uaryofiTad imoqmedebda mosaxleobis gamravlebaze. kolxeTis<br />
mTagoriani da Waobiani landSafti saxmeleTo komunikaciebis<br />
gasamarTavad mouxerxebeli iyo, rac gamoiwvevda vaWrobis Seferxebas.<br />
kolxeTis sasargeblo madneuli safuZvlad daedo gadamamuSavebel<br />
sameurneo-sawarmoo saqmianobas, magram es ukanasknelic, garkveuli<br />
teqnologiuri mizezebis gamo, etyoba srulad ar iyo gamoyenebuli.<br />
uaryofiTi roli iTamaSa agreTve zRvis transgresiam, ramac sanapiroze<br />
mdebare savaWro-sameurneo saqmianobis stagnacia gamoiwvia. kolxeTis<br />
zRvis sanapiroze bunebrivi yureebi cotaa, rac navTsayudlebis mowyobis<br />
simcires iwvevda da agreTve uaryofiTad zemoqmedebda zRvaosnobis<br />
intensiur ganviTarebaze.<br />
dasavleT saqarTvelos teritoriaze, md. rionis, md. Woroxis da md.<br />
enguris auzebSi daaxloebiT Zv.w. <strong>II</strong> aTaswleulis meore naxevarSi da<br />
Zv.w. I aTaswleulis dasawyisSi erTgvarovani kulturuli areali<br />
yalibdeba, romelic kolxuri brinjaos kulturadaa saxeldebuli. am<br />
kulturis maxasiaTebelia xis Zeluri arqiteqtura, brinjaos da<br />
keramikis Taviseburi formiTa da gaformebiT gamorCeuli nawarmi.<br />
kolxuri brinjaos nimuSebis metalografiulma Seswavlam cxadyo _<br />
dariSxanisa da kalis minarevebiani brinjaos nivTebis gavrceleba.<br />
agreTve maTi specialur qvis an Tixis yalibSi Camosxma, kverva-Wedva,<br />
SeduReba da tvifrva. amgvari rTuli teqnologiuri codnis gamoyenebam<br />
uzrunvelyo sxvadasxvagvari da mravalricxovani nivTebis Seqmna. esenia:<br />
brinjaos sameurneo iaraRi _ Toxi, culi, waldi, saxnisis daboloeba<br />
17
da sxv. saomari iaraRi _ Subi, culi, isrispiri, satevari da sxv.<br />
tanisamosis mosarTavebi, samkaulebi da sxv. es nivTebi mravladaa<br />
warmodgenili am epoqis namosaxlarebze, liTonis da keramikis warmoebis<br />
adgilebze, samarovnebze da sxv. brinjaos warmoebis srulyofam<br />
dadebiTi roli Seasruli kolxeTis ekonomikur aRmavlobaSi.<br />
miwaTmoqmedebis ganviTarebaze migvaniSnebs arqeologiuri gaTxrebis<br />
Sedegad aRmoCenili marcvleulis adgilobrivi jiSebi _ xorblis,<br />
fetvis, qeris naSTebi. agreTve napovnia yurZnis wipwebi. es yvelaferi<br />
inaxeboda namosaxlarebze aRmoCenil dergebSi, qoTnebSi, jamebSi. aqve<br />
dadasturebulia qvis xelsafqvavebi, namglispirebi, puris gamosacxobi<br />
kecebi da brtyeli qvebi. miwaTmoqmedebasTan erTad mesaqonleobis<br />
ganviTarebaze miuTiTebs namosaxlarebze aRmoCenili msxvilfexa rqosani<br />
saqonlis, cxvris, Txis da Roris mravalricxovani Zvlebi.<br />
arqeologiuri monacemebi mowmobs, rom Zv.w. I aTaswleulis<br />
dasawyisisaTvis dasavleT saqarTvelo sakmaod kargad iyo gansaxlebuli.<br />
sacxovreblad da sameurneo saqmianobisaTvis aTvisebuli iyo kolxeTis<br />
dablobi da mTiswina borcv-gorakebi. aq sadReisoT, jerjerobiT, 200mde<br />
namosaxlaria cnobili. samosaxlo borcvebis gansakuTrebuli<br />
simravle rion-enguris ormdinareTSi SeiniSneba. aq samosaxloebi<br />
ZiriTadad xelovnurad mozvinul borcvebzeaa ganlagebuli. samosaxlos<br />
amgvari saxis gavrceleba kolxeTis dablobis Waobianma da Warbtenianma<br />
garemom ganapiroba. borcvebis arqeologiuri gaTxrebis Sedegad<br />
dasturdeba xelovnurad mozvinur gorakze agebuli xis Zelebiani e.w.<br />
jargvaluri tipis nagebobebi, romlebic SemozRuduli iyo ZelebiTve<br />
naSeni damcavi kedlebiT. namosaxlarebis garSemo gaTxrili iyo<br />
sadrenaJe da TavdacviTi arxebi. samosaxlo borcvebi umetesad<br />
jgufurad aris ganlagebuli. am jgufebSi gamoirCeva ufro didi zomis<br />
samosaxlo borcvebi, romlebic ufro farTe ormagi TxrilebiTaa<br />
gamagrebuli. aSkaraa, rom es samosaxlo gamagrebuli borcvi sxvebzea<br />
gabatonebuli da maT iqvemdebarebs. mTavari borcvebis diametri 80m-dan<br />
_ 200m-mde meryeobs; xolo daqvemdebarebuli mcire borcvebis<br />
18
diametri daaxloebiT 30m-dan _ 80m-mdea; simaRle _ 3m-dan _ 7m-mdea. es<br />
samosaxloebi SesaZloa naTesaur kavSirze damyarebuli sasoflo Temebis<br />
sacxovrisebi iyo.<br />
bunebrivia, rom aseTi sididis xelovnuri miwazvinulebis Seqmna,<br />
aseTi sadrenaJe, TavdacviTi da sakomunikacio arxebis gaWra Sesabamisi<br />
Sromis iaraRebisa da mravalricxovan adamianTa kargad organizebuli<br />
Sromis gareSe warmoudgeneli iqneboda. agreTve bunebrivia, rom am<br />
samuSaoebs xelmZRvanelobdnen codna-gamocdilebis mqone gamorCeuli<br />
pirovnebebi. swored es liderebi anxorcielebdnen am borcvze<br />
ganlagebuli gamagrebuli sasoflo dasaxlebebis dacvas.<br />
amrigad, TavdacviTi da sacxovrebeli problemebis erToblivi<br />
ZalisxmeviT gadawyvetis pirobebSi xdeboda garkveuli politikuri<br />
konsolidacia, rac Semdeg erTgvarovani kulturis gavrcelebaSi<br />
aisaxeboda. samuSaoebis masStabebis da TavdacviTi mzadyofnis zrdasTan<br />
erTad izrdeba liderebis roli sazogadoebaSi. amavdroulad Cndeba<br />
erTiani winamZRoli, romelsac danarCeni liderebi emorCilebian. amgvar<br />
sazogadoebriv- politikur struqturas, romelic winasaxelmwifoebrividan<br />
saxelmwifoze gardamaval etaps warmoadgens,<br />
protosaxelmwifoebriv sazogadoebriv wyobas eZaxian.<br />
zemoT naxsenebma garemoebebma da Zv.w. V<strong>II</strong>Isaukunidan brinjaos ufro<br />
mtkice liToniT, rkiniT, Canacvlebis dawyebam Zv.w. VI_IVss-Si xeli<br />
Seuwyo Zlieri politikuri erTeulis kolxeTis samefos warmoqmnas,<br />
romelic berZnul werilobiT wyaroebSi “oqromravali kolxeTis”<br />
saxeliTaa cnobili.<br />
dasavleT saqarTvelos teritoriaze Zv.w. VI–IVss.-Si kolxeTis<br />
Zlieri samefo ganviTarda. kolxeTi imdenad dawinaurebuli qveyana iyo,<br />
rom berZnul samyaroSi masze “oqros sawmisis” miTi Seiqmna. didi<br />
berZeni istorikosi herodote Zv.w. VIs-is kavkasia-axlo aRmosavleTis<br />
istoriis werisas kolxeTs, iranis da midiis Zlieri da didi<br />
saxelmwifoebis Tanabrad moixseniebs. kolxeTis samefos keTildReobis<br />
epoqa TvalnaTlivaa asaxuli rogorc werilobiT wyaroebSi, agreTve<br />
19
mravalricxovan da mravalferovan arqeologiur monacemebSi. mocemuli<br />
epoqis kolxeTis samefos guli mdinare fasisis anu rionis Sua welze<br />
iyo ganlagebuli. Zveli berZeni avtorebi mis mTavar qalaqs quTaias<br />
uwodebdnen, romelic dRevandeli quTaisis sanaxebSi igulisxmeba.<br />
kolxeTSi mravaldargovani xelosnuri warmoeba iyo ganviTarebuli.<br />
aq liTonis dasamuSavebeli, keramikis gasakeTebeli, xis da tyavis<br />
dasamuSavebeli, sxvadasxvagvari samkaulebis dasamzadebeli da sxv.<br />
saxelosnoebi arsebobda. kolxeTis samefos ekonomikuri winsvlis<br />
sayrdens rkinis kargad ganviTarebuli warmoeba warmoadgenda, romelic<br />
miwaTmoqmedeba-sameurneo saqmianobas mravalricxovani sawarmoo iaraRiT<br />
amaragebda. amis udavo mowmobaa dasavleT saqarTvelos teritoriaze<br />
arqeologiuri gaTxrebis Sedegad dadasturebuli rkinis saxnisebi,<br />
Toxebi, culebi da sxv. miwaTmoqmedebis maRali donis maCvenebelia<br />
sxvadasxva jiSis marcvleulis aRmoCenac. mbrunav sameTuneo Carxzea<br />
damzadebuli mravalferovani kolxuri WurWeli, romelic samefos mTel<br />
teritoriaze formebis da gaformebis mixedviT garkveulad<br />
standartul-erTsaxovania. kolxeTis samefoSi ZiriTad saamSeneblo<br />
masalad xe da Tixa gamoiyeneboda, rac geneturad ukavSirdeba<br />
winamorbedi epoqis samosaxloebs. Zv.w. VI–IVss.-Si kolxeTis samefos<br />
teritoriaze iWreboda Taviseburi monetebi, romelTac mecnierebi<br />
kolxuri TeTris saxeliT moixsenieben.<br />
arqeologiuri gaTxrebiT kolxeTis samefos uaRresad TavisTavadi<br />
mxatvruli kultura warmoCinda. mis erT-erT brwyinvale dargs<br />
oqromWedloba warmoadgens. mag.: vanSi da sairxeSi mikvleulia kolxuri<br />
oqromWedlobis brwyinvale nimuSebi diademebi, sayureebi, yelsabamebi,<br />
samajurebi, romlebic Semkulia cxovelTa moxdenili gamosaxulebebiT.<br />
es nivTebi friad originaluria da mxolod kolxeTisTvisaa<br />
damaxasiaTebeli. oqromWedloba kolxeTis swored is saxea, romliTac<br />
saxelganTqmuli iyo mTel imdroindel civilizebul samyaroSi. kolxi<br />
xelosnebi rTuli teqnikuri xerxebiT _ WedviT, tvifrviT, rCilviT,<br />
filigraniT, cvaraTi _ maRalmxatvrul oqromWedlur nimuSebs qmnidnen.<br />
20
Zveli berZeni avtorebi werdnen kolxeTis mdinareebis qviSidan cxvris<br />
tyaviT oqros mopovebis Sesaxeb. sayuradReboa, rom svaneTSi da raWaSi<br />
oqros mopovebis es tradicia dResac arsebobs. etyoba amitomacaa, rom<br />
berZnebi kolxeTs “oqromravals” uwodebdnen da Txzavdnen legendebs<br />
“oqros sawmisis” Sesaxeb.<br />
Zveli kolxeTis biogeogaremos, werilobiTi da arqeologiuri<br />
mimoxilvidan naTlad Cans, rom biogeogaremom wamyvani roli iTamaSa<br />
kolxeTis istoriuli ganviTarebis procesSi. kolxeTi mTebiTa da zRviT<br />
kargad SemosazRvruli istoriul-geografiuli regioni iyo, rac<br />
geopolitikurad garkveul bunebriv damcav ares qmnida. noyieri niadagi,<br />
mravalferovani reliefi, zomieri klimati, hidroresursebis simravle,<br />
madneuli, florisa da faunis mravalsaxeoba sazogadoebis<br />
progresisaTvis karg safuZvels iZleoda. upiratesad ki amaze aris<br />
damokidebuli sazogadoebis sameurneo-ekonomikuri, demografiuli,<br />
fiziologiur-fsiqikuri, inteleqtualur- teqnikuri, savaWrokomunikaciuri,<br />
geopolitikur- strategiuli, sulier-kulturuli<br />
ganviTarebis maRali done. aqedan gamomdinare, kolxeTSi, centriT<br />
mdinare rionze, Camoyalibda friad Taviseburi istoriuli, lokaluri<br />
are da Zv.w. I aTaswleulSi aq ganviTarda saxelmwifoebrioba. am<br />
arealSi droTa ganmavlobaSi adamianis da biogeogaremos<br />
urTierTzemoqmedebis Sedegad mimdinareobda evoluciuri procesi. aq<br />
istoriuli ganviTarebis done, ekonomika da politikuri mdgomareoba<br />
sxvadasxva periodSi sxvadasxvanairi iyo. antikuri xanis kolxeTs<br />
geopolitikurad sakvanZo teritoria ekava. aq xdeboda aRmosavluri da<br />
dasavluri civilizaciebis garkveuli Tanxvedra. aseTi iyo Zveli<br />
kolxeTis istoriuli evoluciis procesSi biogeogaremos roli.<br />
istoriuli ganviTarebis ganxilvisas Cven ierarqiulad pirvel adgilze<br />
biogeogaremos vayenebT. mxolod am garemosTan urTierTzemoqmedebaSi<br />
adamiani qmnis sociogaremos, razedac damokidebulia ama Tu im qveynis<br />
istoriuli winsvlis Semdgomi bedi. Zveli kolxeTis saerTo<br />
mimoxilvidan gamoCnda, rom biogeogaremom ZiriTadi roli Seasrula<br />
21
misi istoriuli ganviTarebis procesSi da antikur xanaSi<br />
maRalganviTarebuli sazogadoebis CamoyalibebaSi.<br />
iseT geopolitikur garemoSi myofi qveynisaTvis, rogoric kolxeTi<br />
iyo, sagareo faqtors biogeogaremosTan erTad didi mniSvneloba unda<br />
hqonoda. amis gaTvaliswineba aucilebelia kolxeTis istoriis rigi<br />
sakiTxebis asaxsnelad.<br />
sagareo faqtori ama Tu im qveynis geopolitikuri sinamdvilis<br />
nawilia. mezobeli qveynebi erTmaneTze zogjer sasikeTo, xolo zogjer<br />
ukeTur gavlenas axdenen. sagareo faqtori qveynis istoriaSi xan<br />
konstruqciul, xan ki destruqciul rols TamaSobs. konstruqciulia,<br />
mag., sagareo-savaWro, sameurneo, kulturuli inovaciebi;<br />
destruqciulia _ saomari Tavdasxmis Sedegad qveynis dapyroba,<br />
sazogadoebrivi wyobis tradiciuli struqturebis Secvla, sabrZolo<br />
moqmedebebis Sedegad soflebis da qalaqebis dangreva, materialur<br />
faseulobaTa Zarcva-ganadgureba, qveynis ekonomikuri safuZvlis moSla<br />
da a.S. aziisa da evropis sazRvarze mdebare kolxeTi ori didi<br />
politikur-ekonomikuri Zalis, erTi mxriv, iranuli da, meore mxriv,<br />
antikuri orientaciis qveynebis saomari moqmedebebis asparezi iyo. aseT<br />
garemocvaSi myofi kolxeTi Zlieri mezobeli qveynebisagan xSir agresias<br />
ganicdida.<br />
samecniero literaturaSi protosaxelmwifos Casaxvis erT-erT<br />
ZiriTad faqtorad omisaTvis mzadebas (Tavdacvas an Tavdasxmas)<br />
miiCneven. omisaTvis mzadeba, saomar mdgomareobaSi yofna, gamorCeul<br />
winamZRol-pirovnebaTa aRzevebas, sazogadoebis Sekvra-mobilizebas da<br />
met organizebulobas iwvevda, rac, Tavis mxriv, sazogadoebis<br />
ganviTarebis ufro maRal safexurze ayvanaSi da saxelmwifoebriobis<br />
warmoqmnaSi gamoixateboda (ix. Claessen, Skalnik, 1978, gv.619-636).<br />
Camoyalibebuli saxelmwifos ganviTarebaSic "saomar faqtors," sagareo<br />
da geopolitikuri faqtoris Semadgenel nawils, agreTve didi<br />
mniSvneloba unda hqonoda. Camoyalibebul, ganviTarebul saxelmwifoSi<br />
es faqtori dadebiT (qveynis konsolidacia-darazmuloba, sazogadoebrivi<br />
22
wesrigis amaRleba, safortifikacio-komunikaciuri mSenebloba da sxv.)<br />
an uaryofiT (saxelmwifoebriobis dakargva, tradiciuli cxovrebis<br />
wesis moSla, ekonomikuri zarali da sxv.) Sedegs iwvevda.<br />
Zv.w. I aTaswleulis pirvel naxevarSi urartuelebis da e.w.<br />
skviTebis (nomaduri) agresiulma mezoblobam kolxeTis geografiulad<br />
kargad SemosazRvrul regionSi momxdurTan dasapirispireblad<br />
sazogadoebis sxvadasxva jgufebis TavdacviTi organizeba da Sekvrakonsolidacia<br />
gamoiwvia. mocemul sagareo faqtors SemdgomSi, Zv.w. V<br />
saukunisaTvis, kolxeTis samefos ganviTarebis procesSi sagrZnobi roli<br />
unda Seesrulebina. kolxeTis samefos ganmtkicebaSi gamorCeuli,<br />
konstruqciuli adgili eWira kulturul inovaciebs.<br />
sagareo faqtorad unda CaiTvalos e.w. "berZnuli kolonizaciis"<br />
mimdinareoba kolxeTis zRvispireTSi, kerZod, sainteresoa is, Tu ra<br />
gavlena moaxdina man kolxuri sazogadoebis politikur-ekonomikur da<br />
kulturul cxovrebaze. uaxlesi samecniero literaturis mixedviT,<br />
saberZneTidan gasuli mosaxleobis axalSenebs Soris gaimijna savaWro<br />
da agraruli kolonia-apoikiebi. am or formas aqvs Tavisi moqmedebagavrcelebis<br />
meqanizmi: pirvels _ komerciuli, meores _ teritoriuli<br />
(Vallet, 1973, gv.53-72). pirveli, konstruqciuli sagareo faqtori unda<br />
yofiliyo. aseTi koloniebi daarsebulia, rogorc emporionebi. meore _<br />
destruqciuli sagareo faqtoria adgilobrivi mosaxleobisaTvis, radgan<br />
mas Tan axlavs iseTi movlenebi, rogoricaa teritoriis dakargva da<br />
adgilobrivi mosaxleobis gandevna. aseTi koloniebi Tavidanve<br />
daarsebulia, rogorc polisebi sasoflo-sameurneo SemogareniT<br />
(xoriT).<br />
xmelTaSua da Savi zRvis sanapiroebis berZnuli koloniebis<br />
mecnierulma Seswavlam cxadi gaxada, rom axalSenebi arsdeboda,<br />
viTardeboda da sxvadasxva qronologiur etapze transformacias<br />
ganicdida. metropoliidan Sors daarsebuli axalSenebi droTa<br />
ganmavlobaSi adgilobriv mosaxleobasTan kontaqtebis Sedegad simbiozs<br />
da cvalebadobas ganicdidnen. es cvlilebebi didad iyo damokidebuli<br />
23
adgilobriv biogeogaremoze da sociogaremoze. pirvel rigSi swored<br />
maTzea damokidebuli droTa ganmavlobaSi koloniebSi metropoliisagan<br />
gansxvavebuli sazogadoebrivi da ekonomikuri wyobis ganviTareba. amitom<br />
principuli mniSvneloba hqonda imas, Tu romel geografiul regionSi<br />
arsdeboda esa Tu is axalSeni.<br />
werilobiT wyaroebSi moxseniebuli kolxeTis sanapiroze mdebare<br />
qalaqebi fasisi, gienosi, dioskuria berZnebis mier daarsdnen, rogorc<br />
emporionebi. maTi daarsebis ZiriTadi mizani iyo, pirvel rigSi,<br />
adgilobrivi nedleulis gatana da sanacvlod kolxeTSi sxvadasxva<br />
fufunebis sagnebis (keramikis, samkaulebis, liTonis WurWlis,<br />
nelsacxeblebis da a.S.) Semotana, rac werilobiTi da arqeologiuri<br />
wyaroebiT dasturdeba. adgilobriv samosaxloebTan daarsebuli am<br />
emporionebis saSualebiT xorcieldeboda ZiriTadad kolxeTis Cabma<br />
ucxoeTis mowinave qveynebis urTierTobebis orbitaSi. amdenad, zRvis<br />
sanapiroze emporionebis warmoqmna TviT kolxebis interesebSi Sedioda.<br />
aseTi mdgomareoba, Cveni azriT, gagrZelda Zv.w. IVs-is bolomde.<br />
kolxeTis samefos daSlis mere ki sanapiroze mdebare emporionebi<br />
TandaTan antikur qveynebsa da Sida kolxeTs Soris buferuli, Sereuli,<br />
polisuri tipis qalaqebad transformirda.<br />
amrigad, berZnul "kolonizacias," rogorc sagareo faqtors,<br />
kolxeTisaTvis unda mohyoloda ZiriTadad konstruqciuli, dadebiTi<br />
Zvrebi, kerZod, saerTaSoriso urTierTobebSi Cabma; adgilobrivi<br />
mosaxleoba gaecno im xanad mowinave berZnul sameurneo, sazogadoebriv<br />
da kulturul miRwevebs, ramac mniSvnelovani stimuli misca kolxur<br />
sazogadoebaSi saqalaqo cxovrebis dawinaurebas.<br />
kolxeTma, qarTuli werilobiTi wyaroebis mixedviT egrisma, rTuli<br />
istoriuli gza ganvlo. misi ekonomika da politikuri mdgomareoba<br />
sxvadasxva periodSi sxvadasxvanairi iyo. kolxeTis istoriuli<br />
ganviTarebis procesSi wamyvani roli Seasrula biogeogaremom. umetesad<br />
amaze iyo damokidebuli mosaxleobis sameurneo-ekonomikuri,<br />
demografiuli da sulier-kulturuli mdgomareoba. egrisis saxeliT<br />
24
qarTul werilobiT wyaroebSi zogjer mTeli dasavleT saqarTvelo<br />
aRiniSneba - "xolo egross misca queyana zRvis yurisa, da uCina<br />
sazRvari: aRmosavliT mTa mcire, romelsa aw hqvian lixi; dasavliT<br />
zRua; CrdiloT mdinare mcirisa xazareTisa, sada warswuTebis wueri<br />
kavkasisa"(qarTlis cxovreba, 1955,gv.5). maSasadame, "qarTlis cxovrebis"<br />
mixedviT, egriss garkveul periodSi aRmosavleTiT sazRvravs suramis<br />
anu lixis qedi; dasvleTiT _ zRva, CrdiloeTiT _ kavkasionis mTebi;<br />
xolo samxreTiT aWara-lazeTis mTianeTi.<br />
egrisi qarTul werilobiT wyaroebSi ixsenieba, rogorc saerisTavo<br />
"da merve, quji, iyo erisTavi egrisisa" (qarTlis cxovreba, 1955, gv.24).<br />
garkveuli droidan toponimi egrisi dasavleT saqarTvelos krebiTi<br />
saxelia (iseTive, rogorc berZnul-laTinuri wyaroebis "kolxida"). is<br />
xan didi teritoriis momcvelia (mTeli dasavleT saqarTvelo), xan ki<br />
mcire regionul saxelad gvevlineba; mag., f. buzandis (1953, gv.15) egersvanebi,<br />
an "qarTlis cxovrebis" "Sida egrisi" (qarTlis cxovreba, 1955,<br />
gv.185), anda kidev, klavdios ptolemaiosis _ ekretika (lomouri, 1955,<br />
gv.45), romelsac eger-egrisis damaxinjebul formad miiCneven<br />
(javaxiSvili, 1960, gv.404; janaSia, 1959, gv.6). "somxur geografiaSi,"<br />
romelic adrindeli berZnuli geografiebis gavleniTaa dawerili,<br />
egrisis teritoriaze aRiniSneba oTxi mxare _ "kolxida, romelic aris<br />
egeri, mdebareobs pontos zRvis aRmosavleTiT, sarmatiis axlos da<br />
sazRvravs iberias da did armenias. egeri iyofa oTx mxared: manrili,<br />
egrisi-egrevika, lazeTi, Wanivi romelic aris qaldea. aq aris bevri mTa,<br />
mdinare, qalaqi, cixe, soflebi da savaWro adgilebi" (somxur<br />
geografiaSi, 1877, gv.38-39).<br />
qarTul werilobiT wyaroebSi daculi cnobebi, romlis mixedviTac<br />
azos da SemdgomSi farnavazis dros (Zv.w. IVs. bolo _ <strong>II</strong>Is. dasawyisi)<br />
kolxeTis nawili iberiis samefos farglebSia moqceuli, sandod<br />
gamoiyureba. am droisaTvis kolxeTis samefo dasustebulia da veRar<br />
uZlebs nomaduri tomebis Semosevebs. is TandaTan sustdeba da kargavs<br />
teritoriebs. jer aRmosavleT, xolo Semdeg Sida kolxeTzec<br />
25
vrceldeba iberiis gavlena. safiqrebelia, rom swored es teritoria<br />
iwodeboda maSin Zveli qarTuli werilobiTi wyaroebis egrisad. droTa<br />
ganmavlobaSi saxeli egrisi dasavleT saqarTvelos dasavleT nawilzec<br />
gavrcelda (meliqiSvili, 1965, gv.90). zemoxsenebuls mxars ubams<br />
dasavleT saqarTvelos arqeologiuri monacemebi. Zv.w. IVs-is bolos<br />
kolxeTis materialur kulturaSi, romelic adre erTgvarovani iyo,<br />
SeiniSneba cvlilebebi. Zv.w. <strong>II</strong>Is-Si es cvlilebebi kidev ufro gaRrmavda.<br />
Semdgom, mkveTri gansxvaveba SeimCneva Sida da zRvispira kolxeTis<br />
materialur kulturaSi (ix. lorTqifaniZe, 1972, gv.40). pirvelad es<br />
aisaxa dakrZalvis axali wesis gaCenaSi (qvevrsamarxebi). amgvari<br />
samarxebi ZiriTadad Sida kolxeTSia aRmoCenili, xolo zRvispireTSi<br />
isini ar gvxvdeba _ nigorzRva, dafnari, dablagomi, mTisZiri,<br />
farcxanayanevi, quTaisi, wyaltubo, maRlaki, banoja, qvitiri, godogani,<br />
odilauri, ajameTi, Cxari, banZa, Zevri, cixesulori, didvani, bzvani,<br />
muxiani, Wognari, mesxeTi, ukaneTi, bukiscixe, zenobani, gogoreTi,<br />
zemofarcxma, TeklaTi, isula, zanaTi, noqalaqevi, batnaoxuro,<br />
lanCxuTi, Zirula, sajavaxo, bori da sxv. (ix. Tolordava,1980,tab.1).<br />
Sida kolxeTis qvevrsamarxebSi dakrZalvis ramdenime variantia<br />
dadasturebuli: pirveli _ qvevri vertikaluradaa, miwaSi Tavdayira<br />
Cadgmuli. meore _ qvevri agreTve vertikaluradaa, mxolod ZiriT<br />
qveviT. mesame _ qvevri horizontaluradaa Cadgmuli. samarxebad<br />
gamoyenebulia Cveulebrivi sameurneo daniSnulebis qvevrebi (ruxad<br />
gamomwvari, moSavo zedapiriani; qvevris piri sakmaod farTo da<br />
profilirebulia; muceli TiTqmis sferulia; qvevrebi xSirad<br />
ornamentirebulia reliefuri sartylebiT da vertikaluri qedebiT).<br />
qvevris piris gvirgvini SedarebiT sadaa. masze ar SeimCneva wina epoqis<br />
kolxuri qvevris pirebisaTvis damaxasiaTebeli ornamenti.<br />
qvevrsamarxebi aRmoCenilia kavkasiis mTel rig regionebSi.<br />
arqeologiuri masalebis mixedviT qvevrsamarxebis gavrcelebas<br />
saqarTvelos teritoriaze Zv.w. IaTaswleulis meore naxevarSi<br />
varaudoben. kolxeTSi qvevrSi dakrZalvis wesis gaCena, uaxlesi<br />
26
arqeologiuri monacemebis mixedviT, daaxloebiT Zv.w.IVs. miwurulidan<br />
aris savaraudo. qvevrsamarxebis raodenobis mixedviT md. rionis<br />
Suaweli ZiriTadi regionia kolxeTSi. amgvari samarxebidan momdinare<br />
arqeologiuri masala ramdenadme gansxvavdeba mis wina periodSi<br />
arsebulisagan da migviTiTebs cvlilebebze Sida kolxeTis teritoriaze<br />
(ix. lorTqifaniZe, 1972, gv.40).<br />
samarxebidan momdinare masala ZiriTadad keramikas da samkaulebs<br />
(mZivebi, liTonis samajurebi, sakisre da sayure rgolebi) Seicavs.<br />
qvevrsamarxebSi aRmoCenili WurWeli sxvadasxvanairia. maTSi SeimCneva<br />
adgilobrivi da Semotanili forma-gaformebis Serwyma. aq aris<br />
adgilobrivTan dakavSirebuli WurWeli da e.w. msxliseburi<br />
moyvanilobis wiTlad moxatuli doqebi, romlebic kolxeTis zRvispira<br />
zolSi araa mikvleuli. qvevrsamarxebSi napovni nivTebi umetes<br />
SemTxvevaSi cotaa da Raribuli. sabrZolo iaraRi maTSi ar gvxvdeba.<br />
uiaraRo qvevrsamarxebTan dakavSirebiT sayuradReboa "qarTlis<br />
cxovrebis" erTi cnoba, romlis mixedviTac azos brZanebiT unda<br />
dasjiloyo yvela, visac iaraRi hqonda: "azo iyo kaci Zneli da<br />
mesisxle, da ese daawesa da amcno spaTa misTa, viTarmed: yovelman<br />
qarTvelTaganman romelman povos saWurveli, mokalT igi. da hyofdes<br />
hromni igi esreT qarTvelTa zeda, da vincavin gamoCndis qarTvelTagani<br />
qmnul-keTili da asakovani, moklian igi"(qarTlis cxovreba, 1955, gv.20).<br />
Sida kolxeTis materialur kulturaSi cvlileba pirvelad sairxis<br />
lominaurSi (ix. nadiraZe, 1975, gv.99), iTxvisSi da vanSi (ix.<br />
lorTqifaniZe, 1977, gv.20) wiTlad moxatuli iberiuli keramikis<br />
gaCeniT aRiniSna. gansakuTrebiT sayuradReboa brtyelZira, pirgadaSlili<br />
da wiTeli saRebaviT gaformebuli doqebis aRmoCena. wiTlad moxatuli<br />
amgvari WurWeli ucxoa Zv.w. <strong>II</strong>I s-mde kolxeTisaTvis, xolo aRmosavleT<br />
saqarTveloSi isini bevria dadasturebuli _ cixiagoras "daWrilebis"<br />
samarovani (nakaiZe, 1980, gv.28-41), TeTriwyaro (boxoCaZe, 1963, gv.27),<br />
Tbilisi (qoriZe, 1958, gv.47). mag.: moyviTalod angobirebuli da<br />
27
wiTlad moxatuli WurWeli inaxeba q. xaSuris mxareTmcodneobis<br />
muzeumSi, sadac sof. tkocidan aris motanili, inv. #036, da a.S.<br />
cvlileba SeimCneva kolxuri xelosnobis iseT mkveTrad gamoxatul<br />
dargSi, rogoric oqros da vercxlis mxatvruli damuSavebaa. Zv.w. VI-<br />
IVss. oqros da vercxlis nivTebis damzadebaSi SeimCneva geometriuli<br />
formebis (samkuTxedi, rombi, wre) da gaformebis teqnikis (cvara,<br />
dakeWvna, grexva) mdgradoba. gavrcelebulia rombiani diademebi, e.w.<br />
sxivana sayureebi, WvirulburTulebiani sayureebi, yelsabamebi,<br />
sasafeTqleebi _ vani, iTxvisi, mTisZiri, qobuleT-fiWvnari, brili,<br />
sairxe, soxumi da a.S. (ix. lorTqifaniZe, 1971, gv.51-63; Wyonia, 1981,<br />
gv.6-53). kolxuri oqromWedloba Zv.w. IVs. meore naxevridan garkveul<br />
stagnacias ganicdis. es SesaZloa gamowveuli iyos samxedro moqmedebebis<br />
Sedegad qveynis ekonomikis dacemiT. Zv.w. <strong>II</strong>Isaukunidan icvleba formebi<br />
da gaformebis xerxebi, Semodis poliqromiuloba, sWarbobs ucxouri<br />
saiuveliro nawarmi.<br />
dasavleT saqarTvelos xuroTmoZRvrebaSi, kerZod, Sida kolxeTis<br />
arqitequturul masalaze, iberiis gavlena aisaxa, magaliTad _ sairxeSi<br />
(nadiraZe, 1975), sazanoSi (jafariZe, 1984, gv.8), mTisZirSi (gamyreliZe,<br />
1982). msgavseba SeimCneva iberiis _ armazcixe, wiwamuri, RarTis kari,<br />
cixiagora, samadlo (gagoSiZe, 1979, gv.62), ufliscixe (xaxutaiSvili,<br />
1970, gv.22) da kolxeTis: vani, sairxe, samSeneblo wesebSi (alizis<br />
aguris da qvaTlilebis gamoyeneba; qvaTlilebis mSrali wyoba da<br />
erTmaneTTan dakavSirebis wesi). formis mxriv garkveuli siaxlove<br />
aRiniSneba samadlos da vanis kramits Soris; vanis, mTisZiris,<br />
cixiagoras, samadlos da mcxeTis kramitebis niSnebSic msgavseba<br />
aRiniSneba. saintereso faqtia, msgavseba samadlos, sarkines da vanis<br />
naqalaqarebis terasuli principiT dagegmarebaSi. samadlos zogierTi<br />
samSeneblo qvis petrografiuli Seswavlis Sedegad gairkva, rom aseTi<br />
jiSis qva (eklaris kirqva) moipoveba mxolod dasavleT saqarTveloSi q.<br />
quTaisis maxloblad. aq exlac amuSaveben eklaris qvis sabadoebs. am<br />
karierze ufro axlo samadlosTan amgvari jiSis qva ar moipoveba.<br />
28
kolxeTis materialur kulturaSi gardatexis mimaniSnebelia isic,<br />
rom Zv.w. IVsaukunis bolodan aRar iWreba kolxuri TeTri, romelic<br />
aqamde, TiTqmis sami saukunis ganmavlobaSi, mTavar monetad Cans<br />
kolxeTis samoneto mimoqcevaSi. iberiasa da Sida kolxeTSi Zv.w. <strong>II</strong>I<br />
saukunidan ZiriTadad Semodis aleqsandre makedonelis da lisimaqes<br />
saxelze moWrili monetebi. saqarTvelos teritoriaze napovni 381<br />
monetidan mxolod samiodea mikvleuli zRvis sanapiroze (fiWvnari da<br />
gulrifSis r-ni) (dundua, 1982, gv.15). SemdgomSi aleqsandres da<br />
lisimaqes staterebis minabaZebi sakmao raodenobiT gvxvdeba dasavleT da<br />
aRmosavleT saqarTvelos arqeologiur masalaSi.<br />
Sida kolxeTSi arameulis erT-erTi saxeobis, mcxeTis teritoriaze<br />
dadasturebuli "armazuli" (wereTeli, 1943, gv.2-87) damwerlobis<br />
msgavsi nimuSebi aRmoCenelia sof. borSi (xaragaulis r-ni) napovn<br />
vercxlis TefSze da vanis naqalaqarze gaTxril Zv.w. <strong>II</strong>-Iss-is nagebobis<br />
nangrevebSi, sadac warwera amokawrulia oqros firfitaze, qalis<br />
reliefuri gamosaxulebis garSemo (Wyonia, 1981, gv.84,125). arameuli<br />
enis specialisti, akad. k. wereTeli Tavis naSromSi "arameuli ena<br />
saqarTveloSi" aRniSnavs: "arameuli damwerlobis xmarebas CvenSi karga<br />
xnis tradicia unda hqonoda. vfiqrobT, marTali unda iyos germaneli<br />
mecnieri elsneri, romelic armazuli damwerlobis Camoyalibebas Zv.w.<br />
<strong>II</strong>-Iss-Si varaudobs. amasTanave, misi TqmiT, armazuli damwerloba<br />
arameulis Crdilo-mesopotamiuri tipis Semdgom ganviTarebas<br />
warmoadgens. Tu es asea, maSin arameuli enis xmarebas aRmosavleT<br />
saqarTveloSi xangrZlivi istoria aqvs da savsebiT bunebrivi Cans, rom<br />
am istoriis dasawyisi aqemenianTa xanaSi unda veZeboT. swored maSin<br />
unda dawyebuliyo saqarTveloSi (aRmosavleT saqarTveloSi, g.g.)<br />
arameuli enis xmareba rogorc administraciis enisa" (wereTeli, 1976,<br />
gv.151; wereTeli, 1982, gv.19). SesaZlebelia, rom arameuli damwerloba<br />
kolxeTSi aRmosavleT saqarTvelodan gavrcelebuliyo.<br />
Zv.w. IVsaukunis miwurulis saomari moqmedebebis Sedegadaa etyoba<br />
dangreuli, magaliTad, varcixis "giorgobianebis goris," vanisa da<br />
29
mTisZiris "adeiSvilebis goris" nagebobebi. samwuxarod, Sida kolxeTSi<br />
am periodis sxva nagebobebi jerjerobiT cotaa mikvleuli da gaTxrili.<br />
vfiqrobT, rom Seuswavlel namosaxlarebzec igive situacia aRiniSneba.<br />
sof. varcixis "giorgobianebis goraze" aRmoCenili nageboba dangreulgadamwvaria<br />
Zv.w. IVs-is miwuruls (jafariZe, 1977, gv.43-50). amave<br />
periodSia gadamwvari vanis naqalaqaris centraluri terasis TeTri qviT<br />
nagebi Senoba da zeda terasaze (nakveTi 211 da 193) gaTxrili<br />
ZelurbaTqaSiani nageboba. Zv.w. IVsaukunis miwurulisaTvisaa dangreuli<br />
sof. mTisZiris "adeiSvilebis goris" Zelur-baTqaSiani TavdacviTi<br />
nageboba (Senobis dangrevis dro radioaqtiuri naxSirbadis daSlis<br />
meTodiTaa gansazRvruli)(ix. gamyreliZe, 1982, gv.56-63, 93).<br />
kolxeTis Zv.w. IVs-is miwurulis da Zv.w. <strong>II</strong>Is-is pirveli naxevris<br />
materialur kulturaSi zemoT aRniSnuli cvlilebebi SeiZleba, erTi<br />
mxriv, azos (azon) da, meore mxriv, farnavaz-qujis mier<br />
ZalauflebisaTvis brZoliT gamowveuli saomari moqmedebebis SedegebiT<br />
aixsnas. rogorc cnobilia, qarTlis (iberiis) samefos Camoyalibebis<br />
rTuli procesi swored Zv.w. IV-<strong>II</strong>Isaukuneebis mijnaze mimdinareobs<br />
(mamulia, 1979, gv.93-113). am droisaTvis Sida kolxeTic politikurad<br />
qarTlis samefos farglebSi erTiandeba. axali samecniero literaturis<br />
mixedviT, qarTuli saistorio gadmocema ("moqcevai qarTlisai" da<br />
"cxovreba qarTvelTa mefeTa da pirvelTaganTa mamaTa da naTesavTa")<br />
qarTlis samefos warmoSobis da azo-farnavazis urTierTobis Sesaxeb<br />
ZiriTadad sandoa. arian-qarTlidan (mdinare mtkvris, Woroxis saTaveebis<br />
da vanis tbis axlomaxlo teritoria. herodote, <strong>II</strong>I, 94) mosulma<br />
aleqsandre makedonelis mier aRzevebulma azom jer qarTlis<br />
geografiul-strategiuli (md. mtkvrisa da md. aragvis Sesayari) centri<br />
"mcxeTa" daimorCila, xolo SemdgomSi qarTveluri modgmis xalxiT<br />
dasaxlebuli sxva mxareebic daiqvemdebara (maT Soris egrisic). "da mas<br />
miuboZa mcxeTa sajdomad da sazRvari daudva mas hereTi da egris wyali<br />
da somxiTi da mTai crolisai" (Zv. qarTuli agiograf..., 1963, gv.81).<br />
30
zRvispireTSi (md. rionsa da egriswyals Sua mdebare monakveTis<br />
garda), azo-farnavazis epoqaSi, kolxeTis samefos daSlis Semdeg,<br />
safiqrebelia, antikur qveynebsa da iberias Soris buferuli polisuri<br />
tipis qalaqebi warmoiSva. maT gaCenaSi garkveuli roli iTamaSa kolxur<br />
dasaxlebebTan "berZnuli kolonizaciis" Sedegad warmoqmnilma<br />
emporionebma, romlebic kolxeTis samefos daSlis Semdeg<br />
transformirdnen polisuri tipis dasaxlebebad. amis Taobaze<br />
sainteresoa qalaq fasisis Sesaxeb heraklides cnoba fasisis polisuri<br />
wyobilebis (politiis) Sesaxeb. heraklideze mecnierebaSi gansxvavebuli<br />
mosazrebebia gamoTqmuli. zogi mas Zv.w. IVs., xolo zogi Zv.w. <strong>II</strong>s.<br />
avtorad miiCnevs. specialist wyaroTmcodneebs miaCniaT, rom<br />
"politiebis" damuSavebis TariRi Zv.w. IVsaukunis Semdgom periods unda<br />
asaxavdes (dawvr. ix. yauxCiSvili,1969, gv.189-190): Sesabamisad im dros,<br />
roca kolxeTis samefos daSlis mere zRvis sanapiroze emporionebi<br />
gardaiqmnen polisurisnair qalaqebad. SesaZloa, rom swored amgvari<br />
"qalaqis" "basilevsi" iyo aki. akis saxeliani moneta sul oria<br />
jerjerobiT napovni; aqedan erTi q. trapizonTan zRvis sanapiroze<br />
(dRevandel TurqeTSi), xolo meore sof. kinCxaSi (martvilis r-ni).<br />
maTi TariRia Zv.w. <strong>II</strong>s.<br />
zRvidan mTamde da rionidan egriswylamde teritoria egrisis<br />
saerisTavos ekuTvnoda. farnavaz mefis siZem, egris-svaneTis erisTavma aq<br />
strategiulad moxerxebuli md. texuris Sua welze aago cixe-goji<br />
(qarTlis cxovreba, 1955, gv.24). werilobiTi da uaxlesi arqeologiuri<br />
monacemebis mixedviT cixe-goji damajerebladaa gaigivebuli md. texuris<br />
marcxena napirze mdebare noqalaqevTan. sof. noqalaqevis naqalaqarTan<br />
mikvleulia farnavazis droindeli kramitebi, piramidiseburi sawafebi,<br />
adgilobrivi amforebi da sxv. (ix. grigolia, fxakaZe, 1973, gv.17-38).<br />
galavnis gadaRma gaTxrilia amave periodis qvevrsamarxebi da<br />
ormosamarxebi. cixe-goji, erTi mxriv, samdinaro gziT ukavSirdeboda md.<br />
rions (ZiriTad satransporto magistrals), xolo meore mxriv, qedis<br />
iqiT svaneTsac ukavSirdeboda (md. cxeniswylis ayolebiT).<br />
31
cixe-gojis garda, dasavleT saqarTveloSi leonti mrovels naxsenebi<br />
aqvs Sorapnis da dimnis cixeebi: "erTi gagzavna margvis erisTavad, da<br />
misca mciriT mTiTgan, romel ars lixi, vidre zRu/r/admde egrisisa,<br />
rions zemoT. da amanve farnavaz aRaSenna orni cixeni, Sorapani da<br />
dimna" (qarTlis cxovreba, 1955, gv.24). Sorapani Tanamedrove dabaa<br />
Sorapnis cixesTan, xolo dimni sof. zeda dimis nacixarTan aris<br />
gaigivebuli (cqitiSvili,1964,gv.71-106; jafariZe, 1990; bragvaZe, 1990,<br />
gv.137-150).<br />
amrigad, azo-farnavazis periodis kolxeTi, zogierTi zRvispira<br />
monakveTis garda, qarTlis samefoSi egris-svaneTis saerisTavos saxiT<br />
iyo gaerTianebuli (ix. gamyreliZe, 1985, gv.86-97). rogorc Cans,<br />
kolxeTSi imxanad imZlavra calkeuli mxare-erTeulebis gaTiSulobadapirispirebam,<br />
xolo qarTlSi, piriqiT, meti sazogadoebrivpolitikuri<br />
konsolidacia moxda da Zlieri, centralizebul<br />
xelisuflebiani samefo ganviTarda. qarTlis samefom CamoyalibebagaZlierebis<br />
procesSi kolxeTis nawilis inkorporacia ganaxorciela<br />
(ix. gamyreliZe, 1985,gv.87-89). aseTi mdgomareoba gagrZelda daaxloebiT<br />
Zv.w. <strong>II</strong>-Iss-is mijnamde, vidre kolxeTis garkveuli nawili miTridate VI<br />
evpatoris samefos gavlenis qveS ar moeqca.<br />
antikur qveynebsa da iberiis samefos Soris kolxeTis zRvispireTSi<br />
Zv.w. IVsaukunis miwurulidan ganviTarda buferuli, polisuri tipis<br />
qalaqebi _ dioskuria, gienosi, fasisi, qobuleT-fiWvnari, xolo Sida<br />
kolxeTi iberiis samefos politikur gavlenas daeqvemdebara<br />
(dawvrilebiT ix. gamyreliZe, 1985, gv.86-97). iberiis politikuri<br />
gavlenis qveS myofi Sida kolxeTis straboniseuli skeptuxiebi<br />
(straboni, XI, <strong>II</strong>, 18) _ "sairxe" (ix. nadiraZe, 1990), "quTaisi" (ix.<br />
lanCava, 1975; jiqia, 1977, gv. 26-30), "noqalaqevi" (ix. zaqaraia, 1981;<br />
lomouri, 1981, gv.18-46), "vani" (arqeologiuri masala ix. kreb. "vani,"<br />
1972, 1976, 1977, 1979, 1981, 1982, 1983) da sxvebi garkveuli<br />
damoukideblobiT sargeblobdnen. amgvari teritoriuli danawileba<br />
ganviTarda, pirvel rigSi, fizikur-geografiuli da ekonomikur-<br />
32
komunikaciuri mdgomareobis safuZvelze. rogorc Cans, zogierTi Temi<br />
ufro dawinaurda da Camoyalibda garkveul saqalaqo centrad.<br />
kolxeTis sazogadoebriv-politikuri ganviTarebis Sesaxeb friad<br />
cota saistorio werilobiTi da arqeologiuri monacemi mogvepoveba. am<br />
kuTxiT sayuradReboa kolxeTis Sesaxeb strabonis "geografiaSi"<br />
Semonaxuli cnoba: "Tu rogor iyo saxelganTqmuli Zvelad es qveyana,<br />
cxadyofen amas miTebi, romlebic mogviTxroben iasonis laSqrobaze,<br />
romelic movida midiamde da amaze adre ki friqses laSqrobaze. amis<br />
Semdeg memkvidre mefeebma skeptuxiebad dahyves qveyana da hqondaT<br />
zomieri Zalaufleba" (straboni, XI, <strong>II</strong>,18). rogorc strabonis<br />
"geografiis" am nawyvetidan Cans da arqeologiuri monacemebic amas<br />
mowmoben, daaxloebiT Zv.w. VsaukunisaTvis kolxeTSi ukve gaformebulia<br />
fizikur-geografiul da ekonomikur-komunikaciur safuZvelze<br />
warmoqmnili teritoriuli erTeulebi, romelTa saTaveSi adgilobrivi<br />
dawinaurebuli gvaris warmomadgenlebi idgnen. am teritoriebidan<br />
zogierTi ufro dawinaurda da Camoyalibda garkveul saqalaqo centrad<br />
Tavisi mimdebare teritoriiT. aseTebia, magaliTad, vani, quTaisi, sairxe<br />
da sxv. Semdgom swored es teritoriebi daedo safuZvlad<br />
saerisTaoebad dayofas. strabonis "geografiis" nawyvetidan naTlad<br />
Cans, rom kolxeTi skeptuxiebad daanawiles, raSic unda igulisxmebodes<br />
qveynis dayofa garkveul teritoriul-sammarTvelo erTeulebad. es<br />
danawileba, albaT, xelisuflebam Caatara, raTa, erTi mxriv,<br />
gaadvildeboda administraciulad qveynis marTva, xolo meore mxriv,<br />
kidev meti politikuri centralizaciisaTvis mieRwia (ix. inaZe, 1961,<br />
gv.783-790; lorTqifaniZe, 1977, gv.15).<br />
safiqrebelia, rom maTi warmoqmnis pirvel etapze isini ufro<br />
tomobriv-teritoriuli erTeulebia, xolo TandaTan erT-erTi am<br />
erTeulis aristokratiuli gvari winaurdeba da axerxebs danarCenebis<br />
daqvemdebarebas. swored es aristokratiuli gvari Semdeg samefos ukeT<br />
samarTavad da xelisuflebis gansamtkiceblad administraciul<br />
reformebs atarebs. aq, albaT, iseTive reformebi tardeba, rogoric<br />
33
qarTlSi gaatara mefe farnavazma (ix. qarT. cxovreba, 1955, gv.24).<br />
droTa ganmavlobaSi kolxeTSi sagamgeblo erTeulebs Soris moxda<br />
garkveuli diferenciacia, radgan aqauri regionuli fizikurgeografiuli<br />
da agroklimaturi pirobebi araTanabaria (mag., rionis<br />
dablobis skeptuxiebi ufro mdidari da SeZlebuli unda yofiliyo,<br />
vidre mTiani guriis). aman SemdgomSi, daaxloebiT Zv.w. IVsaukunis meore<br />
naxevarSi, sagamgebloebs Soris urTierTdapirispireba gamoiwvia, rac<br />
saboloo jamSi kolxeTis samefos dasustebiT da iberiasTan misi<br />
inkorporaciiT dasrulda.<br />
qarTuli saistorio tradiciis mixedviT, iberiis mefe farnavazma<br />
egrisis saerisTavo daumtkica qujis, romelic, rogorc Cans, adrec<br />
flobda kolxeTis nawils. axla farnavazma mas teritoriebi<br />
gaufarTova, samefo xelisuflebis administraciuli uflebebic uboZa<br />
(da gaayola colad) da amiT samefo didmoxeled aqcia. sayuradReboa,<br />
rom rva erisTavidan saistorio wyaroSi mxolod qujia moxsenebuli<br />
(qarT.cxovreba, 1955,gv.24). quji warmomavlobiT Zveli aristokratiuli<br />
gvaridan iyo da qarTlis mefis kolxeTSi xelisuflebisaTvis brZolaSi<br />
wvlili miuZRoda.<br />
safiqrebelia, rom analogiuri situacia Seiqmna Zv.w. Vs. kolxeTSi,<br />
sadac regionebis saTaveSi mefis xelisuflebisadmi loialurad<br />
ganwyobili adgilobrivi warCinebuli gvaris warmomadgenlebi iyvnen,<br />
romelTac mefem saxelmwifo moxelis funqciac mianiWa. amdagvari unda<br />
yofiliyo kolxeTSi is ierarqiuli kibe, romlis TavSic Zlieri<br />
gamaerTianebeli xelisufali _ mefe idga, xolo mas dawinaurebuli<br />
aristokratebi mosdevdnen. es, etyoba, maSin xdeba, rodesac<br />
aristokratia arcTu ise Zlieria da maTi socialuri statusic<br />
jerjerobiT mkveTrad ar aris gamoxatuli. strabonis TqmiT qveyanaSi<br />
maT "hqondaT zomieri Zalaufleba" (straboni, XI, <strong>II</strong>,18). SemdgomSi,<br />
roca isini momZlavrdnen, calkeuli skeptuxiebis damoukideblobisaken<br />
swrafva daiwyo, rac Zv.w. IVsaukunis bolos kolxeTis samefos<br />
dasusteba-daSliT damTavrda da isini centralur xelisuflebaze<br />
34
formalurad damokidebul erTeulebad gardaiqmnen. etyoba, swored amis<br />
mere kolxeTSi jer azom, xolo Semdeg qujis (adgilobrivi erT-erTi<br />
skeptuxiis aristokratiuli gvaris warmomadgenlis) saSualebiT<br />
qarTlis mefe farnavazma imZlavra.<br />
Zv.w. <strong>II</strong>-Iss. mijnidan kolxeTis politikur horizontze pontos mefe<br />
miTridate VI evpatori gamoCnda. miTridates drois ponto-kolxeTis<br />
urTierTobis sakiTxebs mravali mkvlevari Seexo, magram specialur<br />
samecniero literaturaSi maT Sesaxeb dRemde azrTa sxvadasxvaobaa<br />
(istoriografia ix. Reinach, 1890; sanikiZe, 1956; gozaliSvili, 1965;<br />
dundua,1974, gv.146-159 da maTSi miTiTebuli literatura).<br />
kolxeTSi, pirvel rigSi zRvispira kolxeTSi, pontos samefos Tavisi<br />
politikuri da strategiuli interesebi hqonda. swored aq iyo<br />
ganlagebuli dioskuriis, gienosis, fasisis, qobuleT-fiWvnaris qalaqebi.<br />
am qalaqebis SemoerTebaSi aisaxa miTridate evpatoris ZiriTadi miznis<br />
_ mTeli SavizRvispireTis gaerTianebis grandiozuli ideis<br />
Tanamimdevruli ganxorcieleba. zRvispira kolxeTis qalaqebi miTridatem<br />
pontos samefos Zv.w. <strong>II</strong>-Iss. mijnaze SeuerTa. xsenebuli qalaqebi, erTi<br />
mxriv, sazRvao vaWrobis _ maTi ekonomikis erT-erTi ZiriTadi sayrdenis<br />
arastabilurobiT, xolo meore mxriv _ kavkasionis mTianeTSi mcxovrebi<br />
meomari tomebis TavdasxmebiT iyvnen Sewuxebuli (straboni,XV<strong>II</strong>,<strong>II</strong>I,24;<br />
pliniusi,VI,15). iseTi Zlieri xelisufalis mmarTvelobaSi Sesvla,<br />
rogoric miTridate iyo, vaWroba-ekonomikasa da TavdacvaSi<br />
stabilurobis ganmtkicebas moaswavebda. aq, SesaZloa, warmoiSva<br />
daaxloebiT iseTive mdgomareoba, rogoric iyo diofantes laSqrobis<br />
Sedegad pontos samefosTan bosforis samefosa da xersonesis<br />
SemoerTebis dros. sayuradReboa cnoba imis Sesaxeb, rom miTridates<br />
kolxeTi memkvidreobiT ergoo (iunianus iustinusi, XXXV<strong>II</strong>I,7,10).<br />
gasaTvaliswinebelia is faqtic, rom im sanapiro naqalaqarebze,<br />
romlebic dResdReobiT metnaklebadaa arqeologiurad Seswavlili _<br />
eSera, soxumi-dioskuria, oCamCire-gienosi _ ar aris dadasturebuli<br />
Zv.w. <strong>II</strong>-Iss-is mijnis gadamwvari fenebi an raime sabrZolo moqmedebis<br />
35
kvali. magram es ar niSnavs imas, rom am qalaqebSi, iseve rogorc<br />
bosforsa da xersonesSi, miTridate garkveul winaaRmdegobas ar<br />
waawyda. magaliTad, memnoni (30) aRniSnavs, rom miTridatem omiT<br />
daimorCila fasisis midamoebi (md. fasisis qvemo weli _ g.g.). am<br />
midamoebis mimdebare teritoriaze, qobuleT-fiWvnarSi naqalaqari<br />
darbeulia Zv.w. <strong>II</strong>s. bolosaTvis.<br />
Sida kolxeTi miTridates ar SeuerTebia pontos samefosaTvis.<br />
amasTanave ar aris gamoricxuli, rom igi iq SeiWra maSin, roca pompeuss<br />
gamoeqca da zamTari dioskuriaSi gaatara. niSandoblivia isic, rom<br />
arcerT werilobiT wyaroSi ar aisaxa miTridates mier Sida kolxeTis<br />
dapyroba-SemoerTeba. miTridatul istoriografiaSi (ix. sanikiZe, 1956,<br />
gv.26; gozaliSvili, 1965, gv.299) arsebobs mosazreba, rom iberia mudam<br />
pontos mokavSire iyo. magram Tu gaviTvaliswinebT, rom politika<br />
cvalebadi ram aris (mag. miTridate da tigrani jer mokavSireebi iyvnen,<br />
xolo Semdeg mosisxle mtrebi; anda, miTridates mama jer romis<br />
"mokavSire da megobari" iyo, xolo Semdeg mteri, an kidev _ maxarem<br />
uRalata mamas da romaelebis mxareze gadavida da sxv.), iberiis samefos<br />
politikac pontos mimarT cvalebadi unda yofiliyo. Tu gadavxedavT<br />
qarTul werilobiT wyaroebs da axal arqeologiur monacemebs, iberiis<br />
samefos usaTuod unda hqonoda garkveuli politikuri interesi<br />
kolxeTSi (ix. gamyreliZe, 1985, gv.97).<br />
memnoni(30), apiane(15), iustinusi (XXXV<strong>II</strong>I, 7,10), straboni (XI,<strong>II</strong>,18;<br />
X<strong>II</strong>,<strong>II</strong>I,28) gvamcnoben, rom miTridatem SeierTa kolxeTi, magram<br />
saxeldobr kolxeTis ra nawili, ar aris aRniSnuli. Tu strabonisave<br />
cnobas davujerebT, kolxeTi metwilad zRvasTan mdebareobs (ix.<br />
XI,<strong>II</strong>,17); Semdeg igi gadmogvcems: "mTeli es sanapiro epyra evpators,<br />
kolxeTidan herakleamde,..." (X<strong>II</strong>, <strong>II</strong>I,2). Sesabamisad, strabonis mixedviT<br />
miTridates ZiriTadad sanapiro zoli unda daekavebina.<br />
strabonis cnobebidanve Cans, rom miTridate ZiriTadad<br />
dainteresebuli iyo kolxeTis sanapiroTi, saidanac mas misdioda meti<br />
wili sanaosno saSualebebis gasamarTavad, xe-tye, seli, kanafi, cvili,<br />
36
fisi _ gemebis asagebad (XI,<strong>II</strong>,17,18). kolxeTis sanapiro is strategiulkomunikaciuri<br />
mxare iyo, romelic aucileblad sWirdeboda pontos<br />
samefos Tavisi CrdiloSavizRvispira teritoriebis<br />
zedamxedvelobisaTvis. aqedan gamomdinare, sruliad bunebrivia, rom<br />
miTridatem, daikava ra kolxeTi (dasavleTi kolxeTi), mis<br />
administraciul centrad aqcia qalaqi dioskuria, romelsac misca<br />
monetis moWris ufleba. swored aq dasva miTridatem mis mier<br />
gamogzavnili mmarTveli (ix. straboni, XI,<strong>II</strong>,18). aq, Tavis kolxur<br />
rezidenciaSi gamoizamTra pompeusisgan devnilma miTridatem (apiane, 101).<br />
dasavleT kolxeTis dakavebis dros pontos samefo samxedroekonomikurad<br />
Zlieri iyo. swored es iyo, albaT, ZiriTadi mizezi imisa,<br />
rom iberiis samefo molaparakebis Semdeg (ix. memnoni,30) gaCumda da<br />
miTridatem kolxeTis sanapiroze mdebare qalaqebi SeierTa. iberiis<br />
samefos gavlenis qveS ki Sida kolxeTi darCa (ix. gamyreliZe,<br />
1985,gv.86-97). angariSgasawevia agreTve plutarqes cnoba: "iberTa tomi<br />
pontomde aRwevso" da iberebi albanebTan erTad "yvelaze ufro<br />
udidesni" ariano (pompeusi,34). memnoni(30) aRniSnavs, rom miTridatem<br />
mokavSireebad Seiamxanaga parTebi, midielebi, tigrane armenieli,<br />
frigieli mefeebi da iberi mefe, saidanac Cans, rom miTridates da<br />
iberTa mefes Soris adgili hqonda raRac molaparakeba-SeTanxmebas.<br />
miTridates jarSi myofi iberi meomrebi, etyoba, daqiravebuli iyvnen da<br />
iberiis mefis samxedro Zalas ar warmoadgendnen. isini omobdnen<br />
"saCuqarTa miRebis surviliT" (plutarqe, "lukulusi," 26,31).<br />
mkveTrad Seicvala situacia kolxeTSi ponto-romis pirveli omis<br />
dasasrulisaTvis, roca miTridatem marcxi ganicada saberZneTSi.<br />
kolxeTSi ifeTqa ajanyebam. ajanyebulebma moiTxoves, rom miTridates aq<br />
mefed Svili daeniSna. miTridate iZulebuli gaxda Seesrulebina<br />
ajanyebulebis moTxovna da kolxeTis mefed gaamwesa Svili _ miTridate<br />
filopatori filadelfi. dasavleT kolxeTis am ajanyeba-areulobaSi,<br />
savaraudoa, rom iberiis xelisufalTa xelic eria; isargebles ra<br />
miTridates warumateblobiT, isini Seecadnen dasavleT kolxeTSi misi<br />
37
gavlena daesustebinaT da amiT TavisTvis momgebiani mdgomareoba<br />
SeeqmnaT. dardanosis zavis (Zv.w. 85w.) Semdeg miTridatem moicala<br />
kolxeTisaTvis: urCi Svili, romelic mamis sawinaaRmdego intrigebSi<br />
Caeba, sikvdiliT dasaja da dasavleT kolxeTSi uwindeli mdgomareoba<br />
aRadgina (apiane, "miTridat..."64).<br />
bunebrivia, romTan omebis dros miTridate ecdeboda saimedo zurgi<br />
hqonda (memnoni,30). amitom is moerideboda iberiis samefosTan<br />
urTierTobis gamwvavebas. iberTa xelisufalic, albaT, kargad iyenebda<br />
miTridates amgvar ganwyobas. xan samokavSireo xelSekrulebas udebda<br />
(memnoni,30), xan dasavleT kolxeTSi xalxs ujanyebda (apiane,64), xanac<br />
pompeusisagan devnil miTridates ebrZoda (apiane,101). gaumarTleblad<br />
gveCveneba azri, rom iberebs eSinodaT _ miTridates damarcxebis Semdeg<br />
romi Cven mogvdgebao, da mxolod amitom miemxrnen miTridates. pontoromis<br />
pirveli omis dros iberia romis politikuri interesebis<br />
arealSi ar imyofeboda. iberiis da miTridates urTierToba plutarqes<br />
("pompeusi,"34) friad miamiturad aqvs gadmocemuli _ iberebs "Zalian<br />
undodaT miTridatesTvis eamebinaT da pompeusi ukueqciaT." miT umetes,<br />
rom plutarqe iqve dasZens: "iberni arc midielebis morCilebaSi<br />
yofilan, arc sparselebs eqvemdebarebodnen da, Tavis droze,<br />
makedonelTa mbrZaneblobac aicdines Tavidan..." (plutarqe, 1957, gv.117).<br />
maS, rad undodaT aseT daumorCileblebs damarcxebuli miTridatesTvis<br />
eamebinaT? "pompeusis" cxovrebis es adgili aradamajereblad<br />
gamoiyureba, miT umetes, rom sxva werilobiTi wyaroebi amave ambis<br />
Txrobisas iberebis mier miTridates maameblobis cdas ar aRniSnaven (ix.<br />
apiane,103; dion kasiusi,"romis istoria," XXXV<strong>II</strong>,1,2; straboni, XI,I,6).<br />
iberebis damarcxebis Semdeg pompeusi Seuferxeblad gadavida<br />
kolxeTSi (plutarqe, "pompeusi,"34). rogorc Cans, iberiisagan<br />
gansxvavebiT, kolxeTSi organizebuli winaaRmdegoba ar gauweviaT.<br />
SesaZloa imitomac, rom skeptuxiebad danawilebuli Sida kolxeTi<br />
politikurad iberiis gavlenis qveS iyo da maT mefe artagis msgavsi<br />
(qarTlis cxovreba, 1955, gv.30) jari ar hyavdaT (artokes jaris<br />
38
Sesaxeb ix. apiane,103; dion kasiusi, "romis istoria," XXXV<strong>II</strong>,1,2;<br />
plutarqe, "pompeusi,"34). "amis Semdeg, rodesac pompeusma gaigo, rom<br />
fasisi ar aris Sors, gadawyvita mis gayolebiT kolxeTSi Casuliyo"<br />
(dion kasiusi, "romis istoria," XXXV<strong>II</strong>,3). am nawyvetidan ise Cans, rom<br />
kolxeTi md. fasisis qvemo welze, zRvasTan igulisxmeboda. pompeusi<br />
"daiZra ganzraxuli mimarTulebiT da gaiara kolxebisa da maTi<br />
mezoblebis miwaze, Tan moqmedebda xan darwmunebiT, xan daSinebiT" (dion<br />
kasiusi, "romis istoria," XXXV<strong>II</strong>,3).<br />
ponto-romis mesame omis dasasruls pompeusisagan devnili miTridate<br />
sami aTasi meomriT midis qalaq sinoriaSi (sinorega), raTa suli<br />
moiTqvas da mxedrobas aRWurviloba Seuvsos (apiane,101). aqedan<br />
miTridate jariTurT Tavisi siZis tigranisken gaemarTa, "magram<br />
tigranma igi ar miiRo da Tanac asi talanti jildod Sehpirda mas,<br />
vinc mis Tavs miutanda. amitom miTridatem evfratis saTaves gza auqcia<br />
da kolxeTSi gadavida" (plutarqe, "pompeusi,"32). amasve adasturebs<br />
dion kasius kokeianosi _ "Tavis imedebSi motyuebuli miTridate<br />
gaemarTa kolxeTisaken..." (romis istoria,XXXVI,50). miTridate gadavida<br />
mdinare afsarosze (Worox-olTu) da iqidan md. mtkvris xeobaSi. igi<br />
zRvis sanapiro gziT ar wasula, radgan icoda, rom aq pompeusis<br />
brZanebiT Casafrebuli iyo serviliusi samxedro-sazRvao flotiT<br />
(plutarqe, "pompeusi,"34). serviliuss, etyoba, mTasa da zRvas Soris<br />
viwro sanapiro (afsarosis viwro gasasvlelis Sesaxeb ix.<br />
latiSevi,1904, gv.447) hqonda blokirebuli da miTridates razmebs<br />
elodeboda.<br />
miTridate SeiWra xoteneSi, brZoliT gaikafa gza (apiane,101) da<br />
Semdeg dauyva md. mtkvris xeobas, aqedan focxovi-qvabliani-Wubraulis<br />
xeobebSi gadainacvla, radgan mtkvarTan iberebTan Setakeba mouxda<br />
(apiane,101). etyoba, maTTanac, rogorc tigranTan, saqme garTulebuli<br />
hqonda, da gaemarTa "mefiswyaros" gadasasvlelisaken (SesaZloa, rom<br />
miTridate gadavida zekaris gadasasvlelze da Semdeg xaniswyal-rionis<br />
gziT miadga "vans"). es gza Semdeg md. suloris wyalgamyof qedamde<br />
39
aRwevs da xeobaSi eSveba. is arcTu Znelad savalia da sirTuliT<br />
daaxloebiT lixis qedis gadasasvlelebis msgavsia. adgilobrivi<br />
mcxovreblebi mas axlac iyeneben (am gzaze sof. suloris zemoT<br />
"sakakile" Zv.w. <strong>II</strong>I-I ss., md. yumuris xeobaSi sof. gailourTan "msxalTa"<br />
Zv.w. <strong>II</strong>I-Iss-is arqeologiuri masalebia dadasturebuli; ix. gamyreliZe,<br />
1982, gv.32). am adgilebze miuTiTebs albaT straboni, roca gadmogvcems,<br />
rom miTridate "mTebis gadaRma kolxeTSi gaiqcao" (straboni,X<strong>II</strong>,<strong>II</strong>I,28).<br />
Zalebis mokreba da aRWurvilobis Sevseba esaWiroeboda devnil<br />
miTridates. mas xom isev romTan brZolis didi gegmebi utrialebda<br />
TavSi (apiane, 102), rac uzarmazar Tanxebs moiTxovda. miTridates gzaze<br />
ki md. suloris xeobaSi mdidari qalaqi "vani" mdebareobda (vani-suris<br />
Sesaxeb ix. xoStaria, 1960, gv.47; yauxCiSvili, 1987, gv.131).<br />
vanis naqalaqarze aRmoCenilia sazogadoebrivi, sataZro-sakulto da<br />
safortifikacio nagebobebis naSTebi. qalaqs hqonda mZlavri samSeneblo<br />
potenciali: kramitis, alizis aguris damamzadebeli da rustirebuli<br />
qvis saTlelebi; samSeneblo-sainJinro codna; mSeneblobis adgilas<br />
masalis mimtani saSualebebi da a.S. rac mTavaria, yvelaferi amis<br />
amoqmedeba moiTxovda garkveul organizaciul gamocdilebas. vanis<br />
naqalaqaris kulturul fenebSi didZali adgilobrivi warmoebis<br />
(qvevrebi, amforebi, qoTnebi, doqebi, jamebi da sxv.) da Semotanili<br />
ucxouri (sinopes, rodosis, qiosis, knidis, kosis keramikuli tara;<br />
mcireaziuri, Savi da wiTellakiani keramika da sxv.) keramikaa nanaxi,<br />
rac savaWro saqmianobaze miuTiTebs. napovnia agreTve terakotebis<br />
gasakeTebeli yalibebi. gvxvdeba didi raodenobis vertikaluri saqsovi<br />
dazgebis sawafebi; adgilobrivad damzadebuli da ucxoeTidan<br />
Semotanili oqromWedlobis nimuSebi.<br />
vanis naqalaqi, Tanamedrove qalaq vanis dasavleTiT, md. rionis<br />
marcxena Senakadis, md. suloris marcxena mxares mdebareobs. is<br />
CrdiloeTidan samxreTisaken daferdebul samkuTxa borcvze, qveda,<br />
centralur da zeda terasebzea ganlagebuli, romelic 7 ha-s moicavs.<br />
qalaqis sasimagro kedlebSi koSkebia gamarTuli. CrdiloeTiT mdebare<br />
40
mTavari karibWe Sedgeba urTierTgamijnuli ori karisagan,<br />
naxevarwriuli koSkisagan da saguSago nagebobebisagan. aqvea<br />
sakurTxeveli da qalaqis mfarveli RvTaebis qandakebis kvarcxlbeki,<br />
romelic midgmulia kldeze. qalaqis aRmosavleT mxares meore<br />
Sesasvleli iyo. iqve, didi zomis wylis rezervuaria kldeSi<br />
amokveTili, romelic wylis maragis Sesavsebad iyo gankuTvnili. qalaq<br />
vanis sasimagro kedlebis wyobaSi qvis Tlili kvadrebi erTmaneTTan<br />
mWidrod aris morgebuli. vanis naqalaqarze arqeologiurad<br />
aRmoCenilia elinisturi epoqis kramitiT gadaxuruli sazogadoebrivi,<br />
sataZro-sakulto da safortifikacio nagebobebis naSTebi. vanis<br />
naqalaqaris Sesaxeb Seqmnilia mravali samecniero naSromi. swored am<br />
naSromebze dayrdnobiT gTavazobT vanis naqalaqaris iersaxis savaraudo<br />
restavracia-aRdgenis cdas (arqeologiuri masala ix. kreb. "vani," 1972,<br />
1976, 1977, 1979, 1981, 1983 a.S.).<br />
qalaqi "vani" ekonomikurad Zlieri iyo; xelosnoba da vaWroba kargad<br />
iyo ganviTarebuli. mas hqonda sasoflo-sameurneo miwebi _ dablagomi,<br />
mTisZiri, SuamTa, gailouri, keWinara, gora, bagineTi, inaSauri, suloris<br />
"sakakile," Zuluxi, buRnari, bzvani da maT urbanistul centrs<br />
warmoadgenda (ix. gamyreliZe, 1982, gv.36,55). qalaqs mZlavri TavdacviTi<br />
sistema hqonda da, bunebrivia, damcveli razmebic eyoleboda. es<br />
razmebive axorcielebdnen albaT sameurneo miwebis zedamxedvelobas.<br />
“vani”, safiqrebelia, rom geografiul safuZvelze ganviTarebuli<br />
Teokratiuli urbanistuli (ix. lorTqifaniZe, 1972, gv.9-42) erTeuli<br />
iyo, romelic garkveuli TviTmmarTvelobiT sargeblobda. daaxloebiT<br />
Zv.w. <strong>II</strong>Is-is dasawyisidan is iberiis samefos gavlenis qveS moeqca.<br />
amdagvari msxvili sakulto kerebi iyo mcire aziaSi _ pontos komana,<br />
anisa, tiana, zela. samwuxarod, es qalaqebi arqeologiurad TiTqmis ar<br />
aris Seswavlili.<br />
gadalaxa ra mTebi (mefiswyaros an zekaris gadasasvleli) sami aTas<br />
erTgul meomarTan erTad, miTridatem (apiane,101; straboni, X<strong>II</strong>, <strong>II</strong>I,28)<br />
daarbia da gaZarcva "vanis" mdidari qalaqi.<br />
41
arqeologiuri monacemebi adastureben, rom qalaqi Zv.w. Is-is Sua xanebSi<br />
(60-iani wlebi) xanmokle drois ganmavlobaSi dangreulia orjer.<br />
safiqrebelia, rom pirvelad is daangria da gaZarcva miTridatem, xolo<br />
meored pompeusma, romelmac daamarcxa iberiis mefe artoke da SeiWra<br />
kolxeTSi. pompeusma "vanis" mimarT "imoqmeda daSinebiT" (dion kasiusi,<br />
"romis istoria," XXXV<strong>II</strong>,3) da brZoliT. is "kolxeTSi SeiWra" (ix.<br />
plutarqe, "pompeusi,"34). pompeusma "kolxebTan, albanelebTan,<br />
iberebTan... da sxva aRmosavlel xalxebTan warmatebuli brZolebiT<br />
ganavrco romaelTa Zalaufleba..." (apiane, "miTridates omebi,"114).<br />
meore ngrevis kvali yvelaze kargad Cans vanis naqalaqaris Sua<br />
terasis aRmosavleT ferdobze, sadac TavdacviTi kedlebi saswrafod,<br />
saxeldaxelod, saZirkvlis yovelgvari momzadebis gareSea agebuli<br />
Tixnar fenaze. es fena ki pirveli ngrevisagan aris warmoSobili (ix.<br />
lorTqifaniZe, 1968, gv.141). pirveli ngrevis fenaSi ZiriTadad gvxvdeba<br />
arqiteqturuli detalebis natexebi, keramikuli masala, monetebi.<br />
pontos monetebi, etyoba, miTridates meomrebisaa, anda aq SavizRvispira<br />
urbanistuli centrebidanaa moxvedrili. sayuradReboa, rom aseTi<br />
monetebia aRmoCenili eSeris naqalaqarze. naqalaqarze sxva monetebTan<br />
erTad aRmoCnda parTuli fulic, romelic aq iberiis gziT Semodioda<br />
(ix. dundua, lorTqifaniZe g., 1977, gv.119; dundua, 1974, gv.146-159).<br />
qalaqis gaZarcvis Semdeg miTridate Tavisi meomrebiT gadavida md.<br />
fasisze(rioni) da gaemarTa qalaq dioskuriisaken. man aq romis<br />
winaaRmdeg axali gegmebis SemuSavebaSi gaatara zamTari (apiane,101),<br />
xolo Semdeg "xmeleTis gziT" wavida bosforSi (dion kasiusi, "romis<br />
istoria," XXXVI,50), radgan sazRvao gza romaelebs hqondaT<br />
blokirebuli. "daamarcxa Tu ara iberebi, pompeusi kolxeTSi SeiWra.<br />
mdinare fasisis sanapiroze mas Seegeba serviliusi Tavisi flotiT,<br />
romliTac igi pontos icavda" (plutarqe, 1957, gv.117). pompeusma<br />
kolxeTSi daamarcxa da tyved igdo skeptuxi olTake_>Olj„khc (apiane,<br />
117). sainteresoa, rom amdagvarive saxelis (Otaces) iberTa razmis<br />
43
winamZRols ixseniebs valerius flakusic (ix. latiSevi, 1904, gv.210).<br />
SesaZloa aq erTidaigive pirovnebaze iyos saubari.<br />
miTridates mier qalaqis gaZarcvis da dioskuriisaken wasvlis<br />
Semdeg, qalaqis mesveurebma albaT daiwyes misi TavdacviTi sistemis<br />
saxeldaxelo aRdgena-gamagreba. isini Cqarobdnen, radgan icodnen, rom<br />
roca pompeusi iberebs da albanelebs daamarcxebda, kolxeTSi<br />
gadmovidoda saomrad. pompeuss, etyoba, ar gasWirvebia miTridates mier<br />
gaZarculi qalaqis xelmeored aReba. meore ngrevis fena mxolod<br />
zogierT ubanze dasturdeba (ix. lorTqifaniZe, 1968,gv.141).<br />
naqalaqarze napovnia romauli monetebi (ix. dundua, lorTqifaniZe g.,<br />
1977, gv.124) da romauli sabrZolo Subi _ pilumi.<br />
Zv.w. 65wels transkavkasiaSi pirvelad gamoCndnen romis respublikis<br />
legionerebi gneus pompeus magnusis xelmZRvanelobiT. moagvara Tu ara<br />
iberiis sakiTxi, pompeusi gadavida lixis qedze da "kolxeTSi SeiWra"<br />
(plutarqe, pompeusi,34). rogorc Cans, cixesimagre Sorapans (arq. masala<br />
ix. jafariZe,1990, gv.6-8) araviTari winaaRmdegoba ar gauwevia<br />
pompeusisTvis, rac imaze migvaniSnebs, rom am droisaTvis Sorapani,<br />
etyoba, artokes eqvemdebareboda, mas ki romTan samokavSireo<br />
xelSekruleba hqonda dadebuli. straboni sarapanisis (Sorapnis) Sesaxeb<br />
gadmogvcems: "simagres SeuZlia daitios mTeli qalaqis mosaxleoba" (XI,<br />
<strong>II</strong>,17); "kolxeTidan iberiaSi Sesavali daxSulia kldeebiT, simagreebiTa<br />
da mdinareebis xeobebiT"-o (XI,<strong>II</strong>I,4).<br />
romaelebis gamoCenis dros Sida kolxeTi danawilebuli iyo<br />
skeptuxiebad. safiqrebelia, rom maTi nawili iberiis politikur<br />
gavlenas emorCileboda (mag., Sorapani, romelic ubrZolvelad gaiara<br />
pompeusma), xolo nawili ki, etyoba, separatistul, SedarebiT<br />
damoukidebel politikas atarebda (mag., "vanis" skeptuxia). strabonis<br />
dedis biZas, miTridate evpatoris moxeles moafernes ki dasavleTi<br />
kolxeTi (resp. pontos kolxeTi) eqvemdebareboda (straboni, XI,<strong>II</strong>,18).<br />
pompeusi rom marto mSvidobiani gziT ar moqmedebda kolxeTSi, amaze<br />
miuTiTebs apianes cnoba, rom pompeusma "kolxebTan, albanelebTan,<br />
44
iberebTan, armenielebTan ... da sxva aRmosavlel xalxebTan warmatebuli<br />
brZolebiT ganavrco romaelTa Zalaufleba..."-o (apiane, "miTridates<br />
omebi,"114). amasve aRniSnavs florusi (miTridates omebi,X,40) pompeusma<br />
"daamarcxa kolxebi"-o (ix. latiSevi, 1904, gv.258). romaelTa<br />
agresiulobis dasturia isic, rom romSi pompeusis triumfis dros<br />
tyveTa Soris warmodgenilia "kolxebis skeptuxi olTake" (apiane,117).<br />
SesaZlebelia, rom olTake "vanis" skeptuxTa gvaridan iyo, romelmac<br />
winaaRmdegoba gauwia pompeuss (ix. inaZe,1987, gv.59). apiane (miTridates<br />
omebi,117) triumfis monawileebs ierarqiuli TanamimdevrobiT CamoTvdis;<br />
aq Cans, rom olTake Cveulebrivi sardali ki ar aris, aramed kolxeTis<br />
xe-lisufalTa gvarisaa. igi siaSi mefeebsa da maT SvilTa Soris aris<br />
dasaxelebuli (yauxCiSvili, 1959, gv.36). aseTi warmomavloba,<br />
safiqrebelia, mas aZlevda uflebas, rom calke, artokes pompeusTan<br />
dazavebis Semdeg, kidev gaegrZelebina sakuTari samflobeloebis dacva.<br />
romaelebs ar daemorCila da kavkasionis mTebs Seafara Tavi kolxTa<br />
mmarTvelma orozma, rogorc amas gadmogvcems romaeli avtori florusi<br />
("miTridates omebi", X,28) (ix. latiSevi, 1904, gv. 258; The loeb classical<br />
library, 1957, gv.186-188). orozi, Cans, kolxeTis romeliRac mxaris<br />
winamZRol-mmarTveli iyo (daaxloebiT olTakes nairi), romelic ar<br />
daemorCila romaelebs. zogi mkvlevari mas mTeli kolxeTis mefed<br />
(Regem Colchorum – Florus, XL, 28) miiCnevs (ix. berZniSvili, 1969,gv.131),<br />
magram cnobilia agreTve, rom am droisaTvis kolxeTi ar iyo erTiani<br />
samefo. gavixsenoT strabonis cnobebi (XI,<strong>II</strong>,18) qveynis dayofisa da<br />
dasustebis Sesaxeb (XI,<strong>II</strong>,17).<br />
moafernes, romelic miTridate evpators dasavleT kolxeTSi hyavda<br />
mmarTvelad dayenebuli, winaaRmdegoba ar gauwevia pompeusisTvis. yovel<br />
SemTxvevaSi, moafernes sabrZolo moqmedeba werilobiTi wyaroebidan ar<br />
Cans. sayuradReboa, rom igi ar aris pompeusis triumfis siaSi.<br />
SesaZlebelia, moafernem jer miTridatesTan erTad gamoizamTra<br />
dioskuriaSi, xolo Semdeg masTan erTad bosforisaken wavida.<br />
45
pompeusi md. fasisis gayolebiT Cadis zRvamde (etyoba q. fasisSi),<br />
sadac mas serviliusi flotiT Seegeba (ix. plutarqe, pompeusi,34).<br />
romaelebi dioskuriis, miTridate evpatoris kolxuri rezidenciis<br />
mimarTulebiT aRar wavidnen, radgan SesaZlebelia, rom miTridates<br />
gaqcevis Semdeg qalaqi Tavisi nebiT gadavida pompeusis mxareze da<br />
warmomadgenlebi aaxla. soxumis (dioskuriis) arqeologiur Zeglze Zv.w.<br />
I saukunis kulturuli fenebi sustad aris warmodgenili. aq raime<br />
ngrevis kvali jerjerobiT ara Cans.<br />
zRvamde misulma pompeusma miTridates devna mizanSewonilad aRar<br />
CaTvala. plutarqes TqmiT, "bosforisa da meotidis maxloblad<br />
mcxovreb tomebSi TavSefarebuli miTridates devna friad did<br />
siZneleebTan iyo dakavSirebuli. amave dros pompeuss auwyes: albanelebi<br />
xelaxla ajanydneno. risxviTa da SurisZiebis surviliT anTebuli<br />
pompeusi albanTa winaaRmdeg daiZra" (plutarqe, pompeusi, 34). pompeuss<br />
"srulebiTac ar undoda mtris devna amaod. igi sxva saqmeebs akeTebda,<br />
romlebic, ase Tu ise, miTridatesTan omTan iyo dakavSirebuli da dros<br />
aWianurebda" (plutarqe, pompeusi,41). klde-RreebSi miTridates devnas<br />
pompeusma moqnili politika amjobina. rogorc Cans, man miTridates<br />
SvilTan farnakesTan kavSiri gaaba da misi xeliT mouswrafa sicocxle<br />
miTridates. plutarqe aRniSnavs, rom miTridates sikvdilis Semdeg<br />
yvelaferi farnakem miisakuTra da pompeuss Seatyobina - "yvelaferi es<br />
CemTvisa da romaelebisaTvis miviReo" (plutarqe, pompeusi,41). mamis<br />
mkvleli farnake pompeusma "romaelTa megobrad da mokavSired gaxada da<br />
uboZa bosforis mefoba..." (apiane, miTridates omebi,113).<br />
wavida ra pompeusi afsarosis gasasvlelis da somxeTis gavliT<br />
gaurCebuli albanelebis dasaSoSmineblad (dion kasiusi, XXXV<strong>II</strong>,3;<br />
plutarqe, pompeusi,35), kolxeTis gamgeblad aristarqe datova (apiane,<br />
114). ori romauli saistorio wyaro aristarqes mefed moixseniebs<br />
(evtropiusi, VI,14; festusi, XVI). magram aristarqes saxeliT Zv.w. 52<br />
wels moWril monetebze is Tavis Tavs mefes ar uwodebs. aristarqe rom<br />
mefe ar aris, es iqidanac Cans, rom amave drois bosforis mefis<br />
46
farnakes monetas aweria "didi mefis farnakesia." SemTxveviTi ar unda<br />
iyos is faqti, rom romTan dakavSirebuli ori pirovnebidan erTi _<br />
farnake mefed, xolo meore aristarqe _ mxolod mmarTvelad ixsenieba<br />
(apiane, 114) (yauxCiSvili, 1959,gv.27-31). friad sayuradReboa mosazreba,<br />
romlis mixedviTac aristarqes monetaze profilSi gamoxatuli, Tavze<br />
gvirgviniani mamakaci Camohgavs pompeusis sxva portretebs (Jenkins, 1959,<br />
gv.32). ase rom, amaSic kargad aisaxa aristarqes daqvemdebarebuli<br />
mdgomareoba romisadmi.<br />
erTi mxriv, aristarqes ufleba rom hqonoda Tavis moWril<br />
monetaze mefed moexseniebina Tavi, amas usaTuod gaakeTebda. meore mxriv,<br />
pompeusis mier aRzevebuli aristarqe SesaZloa ar iyo iseTi maRali<br />
(mefuri gvaris) warmomavlobis, rom kolx skeptuxebs eRiarebinaT misi<br />
suzerenoba da amitom amjobina ar gaeRizianebina isini. aristarqe Sida<br />
kolxeTSi ki ar jdeba, aramed dioskurias irCevs mTavar rezidenciad,<br />
romelic adre miTridates kolxuri rezidencia iyo. amas mxars uWers<br />
isic, rom soxumTan (dioskuriasTan) aris aRmoCenili aristarqeseuli<br />
moneta. qalaqi sanapiroze komunikaciuri TvalsazrisiT aristarqesTvis<br />
rezidenciad ufro mosaxerxebeli unda yofiliyo. aqedan ufro kargad<br />
SeiZleboda, erTi mxriv, kolxeTis garkveuli kontrolis qveS yola,<br />
xolo meore mxriv, romaelebTan kavSiri. is, Tu rogori iyo aristarqes<br />
realuri Zalaufleba, an konkretulad kolxeTis ra nawili<br />
eqvemdebareboda mas, samwuxarod, saistorio werilobiTi wyaroebidan ar<br />
Cans. CvenTvis agreTve ucnobia, ramdeni xani grZeldeboda zustad<br />
aristarqes mmarTveloba. sagulvebelia, rom igi mmarTvelobs Zv.w. 48 wmde,<br />
bosforis mefis farnakes kolxeTSi SemoWramde.<br />
farnakes da Semdeg miTridate pergamonelis SemoWriT qveyana kidev<br />
ufro dasustda da daqucmacda. straboni evripides sityvebiT<br />
gadmogvcems _ "rodesac qveyana dauZlurdeba, RmerTTa kuTvnilic<br />
sustdeba da aRar undaT misi pativiscema _ ambobs evripide" (XI,<strong>II</strong>,17).<br />
cnobilia, rom romaelebi eqspansiis dasawyisSi maTdami daqvemdebarebul<br />
qveynebSi ki ar cvlidnen arsebul sammarTvelo aparatis struqturas,<br />
47
aramed mas TavianT samsaxurSi ayenebdnen. isini, aseve moiqcnen kolxeTSi.<br />
maT mmarTvelad daniSnes aristarqe da mas sagamgeblo aparatis<br />
struqtura Zveli dautoves, miTridatesnairi. kolxeTis mmarTvelis<br />
rezidenciad igive darCa (miTridateseuli) _ dioskuria. Sida<br />
kolxeTis "skeptuxiebze" (mag., olTakes skeptuxiaze) safiqrebelia, rom<br />
aristarqes Zalaufleba efemeruli iyo. jer kidev lukulusi<br />
miTridatesTan omis dros aRniSnavda am mxaris srulad damorCilebis<br />
siZneleebs (ix. plutarqe, lukulusi,14).<br />
romis respublikaSi Zv.w. I saukunis bolosaTvis Sidapo-litikurma<br />
brZolam gansakuTrebul simwvaves miaRwia. Seqmnili mdgomareobis<br />
gamoyeneba scada miTridate evpatoris Svilma, bosforis mefem<br />
farnakemac. man gadawyvita pontos samefos mamiseul farglebSi aRdgena.<br />
dion kasiosi gadmogvcems: "rogorc naTqvami iyo, man (farnakem) moindoma<br />
mTeli mamiseuli samefos dabruneba da ajanyda keisrisa da pompeusis<br />
urTierTSoris brZolis dros, radgan romaelebi maSin sakuTari<br />
saqmeebiT iyvnen garTuli" (XL<strong>II</strong>, 45). wavida ra mamis yofili aziuri<br />
samflobeloebisaken, farnakes, bunebrivia, (Tu zRviT ar wavidoda)<br />
umoklesi gziT, kolxeTze unda gaevlo. am dapyrobebs roca aRwers<br />
dion kasiosi, asaxelebs kolxeTs da armenias. Semdeg dapyrobili<br />
armeniis SemTxvevaSi asaxelebs romaelebis momxre mmarTvels deiotares,<br />
xolo kolxeTSi aristarqes damarcxebis Sesaxeb arafers wers. ucnobia<br />
farnakem aristarqe daamarcxa Tu SeikavSira. rogorc plutarqe<br />
aRniSnavs, farnakem "yvela iqauri mefe da tetrarqosi saamboxod<br />
waaqezao" (keisari,50). aRmosavleT SavizRvispireTSi farnakes moqmedebis<br />
Sesaxeb mxolod erTaderTi cnobaa Semonaxuli, sadac aRniSnulia, rom<br />
man gaZarcva levkoTeas samlocvelo. vidre farnake mcire aziaSi<br />
brZolebs awarmoebda, bosforSi mis mierve daniSnuli mmarTveli asandri<br />
ajanyda. mas undoda farnakes winaaRmdeg gamosvliT romaelebis guli<br />
moego da maTi xelSewyoba-TanxmobiT bosforSi xelisufleba egdo xelT<br />
(dion kasiusi, XL<strong>II</strong>, 46).<br />
48
Zv.w. 47wels qalaq zelasTan iulius keisarma daamarcxa farnake<br />
(plutarqe, keisari, 50; dion kasiusi, XL<strong>II</strong>, 47; apiane,120). damarcxebuli<br />
farnake zRvisken gaiqca, bosforSi gadasasvlelad. bosforSi mas<br />
ajanyebuli asandri SeebrZola, daamarcxa da mokla (apiane,120; dion<br />
kasiusi, XL<strong>II</strong>,47). amis miuxedavad, asandri romaelebma bosforis<br />
mmarTvelad mainc ar daniSnes. bosforis samefo iulius keisarma, sxva<br />
teritoriebTan erTad, Tavis mokavSire miTridate pergamonels uboZa.<br />
magram bosfori miTridate pergamonels asandrisagan xmliT unda<br />
moepovebina (dion kasiosi, XL<strong>II</strong>, 48). amitom daiZra miTridate<br />
pergamoneli sabrZolvelad bosforisaken. asandrma miTridate<br />
pergamoneli daamarcxa bosforSi laSqrobisas (straboni, X<strong>II</strong>I,IV,3). ra<br />
xdeboda kolxeTSi zemoxsenebuli omebis dros, werilobiTi wyaroebidan<br />
ucnobia. cnobebis uqonloba am brZolebis Sesaxeb imiTac SeiZleba<br />
aixsnas, rom kolxeTi, dasavleT kolxeTi, am omebSi mxolod<br />
strategiuli mxarea, sadac umoklesi gza gadioda bosforidan mcire<br />
aziisaken. sayuradReboa, rom bosforisa da mcire aziis brZolebis<br />
aRweras saistorio wyaroebSi ufro meti adgili eTmoba.<br />
safiqrebelia, rom Sida kolxeTSi SeWra da adgilobrivi skeptuxebis<br />
amxedreba am SemTxvevaSi ar Sedioda meomari mxareebis interesebSi.<br />
bunebrivia, arcerT meomar mxares ar endomeboda zurgSi ajanyebulebi<br />
yoloda, miT umetes, rom cnobilia, marto erTma _ asandris ajanyebam<br />
bosforSi, rogori tragikuli Sedegebi gamoiwvia farnakesaTvis. amitom<br />
SesaZlebelia, rom Sida kolxeTis "samTavroeb-skeptuxiebi" mTeli am<br />
omebis dros garkveul damoukideblobas inarCunebdnen.<br />
romis aRmosavluri politika, oqtaviane avgustusis dros ufro<br />
aqtiuri gaxda. romaelebis momxre mefe polemons mieca gankarguleba,<br />
rom bosforSi asandris gardacvalebis Semdeg romis faqtiuri<br />
Zalaufleba aRedgina (dion kasiusi, IV,24/4). dasavleT kolxeTi<br />
amjerad ukve polemonis sabrZolo operaciebis arealSi unda<br />
moxvedriliyo, radgan bosforisaken mimaval gzaze mdebareobda.<br />
polemonma dasavleT kolxeTi oqtaviane avgustusis dasturiT SeuerTa<br />
49
pontos. straboni gadmogvcems: "polemons hqonda kolxeTi, xolo<br />
rodesac is mokvda (Zv.w. 8w.) misi meuRle piTodorisi flobda, mefobda<br />
kolxebze, trapezuntze, farnakeaze da zemoT mcxovreblebze" (XI,<strong>II</strong>,18).<br />
polemonis moqmedebis Sesaxeb kolxeTSi araviTari werilobiTi cnoba ar<br />
arsebobs. raxan Zv.w. 14 wels polemonma SeierTa bosfori, aqedan<br />
gamomdinare savaraudoa, rom ramdenime wliT adre unda SeeerTebina<br />
dasavleT kolxeTi.<br />
romis aRmosavlur politikaSi SavizRvispireTs erT-erTi ZiriTadi<br />
adgili ekava. SavizRvispireTis komunikaciebi aucilebeli iyo parTiis<br />
Zlier saxelmwifosTan qiSpobisas. roms aRmosavleT SavizRvispireTidan<br />
gahqonda liToni, xe-tye, marcvleuli, tyaveuli, seli, Rvino da sxv.<br />
(straboni, XI,<strong>II</strong>,17). Isaukunis romaeli avtori markus maniliusi<br />
aRniSnavs, rom romaelebs kvebavs numidielTa sanapiro da fasisis<br />
Walebi. Tan am ukanasknelze dasZens, rom es is adgilia, saidanac oqros<br />
sawmisi moitaceso (V,376-377).<br />
zRvispira, dasavleT kolxeTi polemonis pontos SemadgenlobaSi<br />
imperator avgustusis dros Sedis. am droisaTvis dasavleT kolxeTi,<br />
marTalia, uSualod ar eqvemdebareboda roms, magram pontos samefos<br />
saSualebiT romis politikur gavlenaSi eqceva. am xanebSi romis<br />
legionerebi kolxeTis miwaze ar idgnen. imperator avgustusis<br />
aRmosavluri politikis ZiriTadi mizani iyo romis aRmosavleTis<br />
sazRvrebTan Seeqmna faqtiurad romze damokidebuli, xolo formalurad<br />
damoukidebeli qveynebi, romelTa xeliTac romi sasazRvro regionebSi<br />
TavisTvis sasurvel politikas gaatarebda. erT-erTi aseTi samefo<br />
polemonis ponto iyo, romelSic dasavleT kolxeTi Sedioda. polemonis<br />
pontos mniSvnelovani centri qalaqi trapezunti teritoriulad axlo<br />
mdebareobda kolxeTTan.<br />
romma, miuxedavad Zlevamosilebisa, mainc ver moaxerxa Sida kolxeTis<br />
sruli damorCileba. es ver moxerxda verc aristraqes, verc miTridate<br />
pergamonelis da verc polemonis xeliT. ramdenadme gamarTlda<br />
lukulusis winaswarmetyveleba, romelic aRniSnavda _ am mxaris<br />
50
damorCileba Zalian Zneliao (ix. plutarqe, luk.,14). marTlac, Sida<br />
kolxeTi Tavisi biogeogaremoTi _ xeobebiT, mTebiT, swrafi, Znelad<br />
gadasalaxi mdinareebiT, uRrani tyeebiT _ advilad dasamorCilebeli ar<br />
unda yofiliyo. amas emateboda agreTve agresiulad ganwyobili, Zlieri<br />
samTavroeb-skeptuxiebi. dasavleT, zRvispira kolxeTisaTvis ki<br />
romaelebi garkveuli kontrolis gawevas axerxebdnen. amaSi maTi<br />
ZiriTadi sayrdeni unda yofiliyo sanapiro qalaqebi, romlebSic, Sida<br />
kolxeTisagan gansxvavebiT, SedarebiT Zlieri iyo antikuri sameurneokulturuli<br />
gavlena. dasavleT kolxeTi is strategiul-komunikaciuri<br />
mxare iyo, romelic aucileblad sWirdeboda roms Tavisi gavlenis<br />
dasamyareblad mcire aziasa da bosforSi.<br />
iberiis samefosTan kolxeTis nawilis inkorporaciam kolxeTis<br />
samefos politikuri statusis Secvla gamoiwvia. kolxeTisaTvis<br />
uaryofiTi sagareo faqtori gamodga pontos samefos eqspansia,<br />
romelsac zRvispireTis aneqsia mohyva. Sida kolxeTSi daingra da<br />
gaiZarcva "vanis" mdidari qalaqi. kolxeTi gadaiqca pontos samefosa da<br />
roms Soris saomari moqmedebebis asparezad, riTac adgilobrivi<br />
mosaxleoba unda dazaralebuliyo. romma garkveuli zemoqmedeba moaxdina<br />
kolxeTis ganviTarebis procesze. erTi mxriv, es zemoqmedeba uaryofiTi<br />
gamodga _ qveynis dasavleTi mxare romis politikur gavlenaSi moeqca,<br />
xolo zogierT regionSi ki romaelTa cbieri politikis Sedegad<br />
arastabiluri mdgomareoba Seiqmna, rac SemdgomSi romisadmi naxevrad<br />
daqvemdebarebuli "samTavroebis" ganviTarebiT dasrulda (mag. ix. _<br />
flavius ariane, "mogzauroba Savi zRvis garSemo,"11). meore mxriv, romma<br />
_ im droisaTvis mowinave saxelmwifom, dadebiTi rolic iTamaSa<br />
kolxeTis ganviTarebaSi; kerZod, adgilobrivi mosaxleoba ufro axlo<br />
gaecno im droisaTvis mowinave romaul kulturas; sanapiro qalaqebSi<br />
romauli nawarmi gamoCnda; gaecnen axal saomar taqtikas da teqnikas.<br />
kolxeTSi xSiri sabrZolo moqmedebebis dros saWiro iyo<br />
organizaciuli sakiTxebis swrafi gadawyveta. es, garkveulwilad, xels<br />
uwyobda adgilobriv mosaxleobaSi sazogadoebriv konsolidacias, rac<br />
51
SemdgomSi kolxeTis memkvidre, lazikis samefos warmoqmnaSi gamoixata.<br />
kolxeT-lazikis da iberia-qarTlis adgilsa da safuZvelze Semdgom<br />
ganviTarda erTiani saxelmwifo _ saqarTvelo.<br />
literatura:<br />
aleqsiZe z., cxovreba farnavazisi, Jurn. "mnaTobi", 1984,#12, gv.152-157.<br />
berZeniSvili n., saqarTvelos istoriis sakiTxebi, I t., Tb., 1964.<br />
berZniSvili m., qalaq fazisis istoriisaTvis, Tb., 1969.<br />
bragvaZe z., kolxeTis aRmosavleTi regionebis (yvirilis xeobis) qarTizaciis<br />
sakiTxisaTvis, saq. mecn. akad. "macne" 1990, #4, gv.137-150.<br />
beraZe T., zRvaosnoba Zvel saqarTveloSi, Tb., 1981.<br />
gagua g., kolxeTis agroklimaturi resursebis gamoyeneba, Tb., 1988.<br />
gamyreliZe g., centraluri kolxeTis Zveli namosaxlarebi, Tb., 1982.<br />
gamyreliZe g., azo-farnavazis droindeli kolxeTis istoriisaTvis, saq. mecn.<br />
akad. "macne" (ist... seria), Tb., 1985, #3, gv.86-97.<br />
gamyreliZe g., miTridate evpatori da kolxeT-iberiis istoriis zogierTi<br />
sakiTxi, saq. mecn. akad. "macne" 1989, #2, gv. 59-69.<br />
gamyreliZe g. istoriul-topoarqeologiuri Ziebani, Tb., 1993.<br />
gozaliSvili g., miTridate pontoeli, Tb., 1965.<br />
grigolia g., fxakaZe g., baramiZe m., dasavleT saqarTvelos saZiebo-arqeologiuri<br />
eqspediciis 1966 w. muSaobis Sedegebi, masalebi saqarTvelos da kavkasiis<br />
arqeologiisaTvis, V t., Tb., 1973, gv. 17-38.<br />
georgika, <strong>II</strong>I(berZnul-qarTuli teqsti gamosca s.yauxCiSvilma),Tb., 1936.<br />
georgika, <strong>II</strong> (berZnul-qarTuli teqsti gamosca s.yauxCiSvilma),Tb., 1965.<br />
gordeziani r., rCeuli naSromebi, "logosi," Tb., 2000.<br />
guguSvili p., marcvleuli meurneoba saqarTveloSi, Tb., 1954.<br />
dion kasiosi, cnobebi saq. Sesaxeb (gamosca n.lomourma), Tb., 1966.<br />
dundua g., iWreboda Tu ara moneta vanSi?, saq. mecn. akad. "macne" (ist.... seria),<br />
Tb., 1974, #2, gv. 146-159.<br />
dundua g., lorTqifaniZe g., monetebi vanidan, vani, <strong>II</strong>It.,1977, gv.119-152.<br />
dundua T., kolxeTi, Iberia..., numizmatikis mixedviT, Tb.,1993.<br />
vaSakiZe v. elinisturi xanis qarTlis socialuri istoriidan, Tb., 1991.<br />
vaxuSti batoniSvili, qarTlis cxovreba, t.IV, Tb., 1973.<br />
52
zaqaraia p., noqalaqevSi 1973-77 wlebSi Catarebuli samuSaoebis saerTo<br />
angariSi, kreb. noqalaqevi-arqeopolisi, Tb., 1981, gv. 77-119.<br />
Tolordava v., dakrZalva elinisturi xanis saqarTveloSi, Tb., 1980.<br />
inaZe m., Zveli kolxeTis sazogadoeba, Tb., 1994.<br />
inaZe m., mcire aziis sataZro qalaqebis sakiTxisaTvis, kreb. iv. javaxiSvilisadmi<br />
miZRvnili, Tb., 1976, gv.136-144.<br />
inaZe m., aRmosavleT SavizRvispireTis berZnuli kolonizacia, Tb., 1982.<br />
inaZe m., sataZro centrebi Zvel kolxeTSi, saq. mecn. akad. "macne" (ist.... seria),<br />
Tb., 1986. #4, gv. 32-53.<br />
inaZe m., Zveli kolxeTis sazogadoebis socialur-politikuri istoriis<br />
zogierTi sakiTxi, saq. mecn.akad."macne" (ist...), Tb., 1987,#4, gv.46-67.<br />
inaZe m., kolxeTis samefos skeptuxiaTa sakiTxisaTvis, saq. mecn. akad. "moambe",<br />
XXVI t., Tb., 1961, #6. gv. 783-790.<br />
kaxiZe am., saqarTvelos zRvispireTis antikuri qalaqebi, Tb., 1971.<br />
kaxiZe am., aRmosavleT SavizRvispireTis antikuri Zeglebi (fiWvnaris berZnuli<br />
samarovani), baTumi, 1975.<br />
kecxoveli n., saqarTvelos mcenareuli safari, Tb., 1959.<br />
kvirkvelia n., ucxoeli mecnierebi uZvelesi qarTveli tomebis meliToneobis<br />
Sesaxeb, Tb., 1976.<br />
korZaxia m., saqarTvelos hava, Tb., 1961.<br />
lamberti arqanjelo, samegrelos aRwera, Tb., 1938.<br />
lanCava om., quTaisis Zveli istoriisaTvis, Tb., 1975.<br />
liCeli v., Zveli vani, sameurneo ubani, Tb., 1991.<br />
lomouri n., klavdios ptolemaiosis cnobebi saqarTvelos Sesaxeb, masalebi<br />
saqarTvelos da kavkasiis istoriisaTvis, nakv. 32, Tb., 1955.<br />
lomouri n., noqalaqevi, kreb. noqalaqevi-arqeopolisi,I, Tb.,1981, gv.18.<br />
lomouri n., kolxeTis sanapiros berZnuli kolonizacia, Tb., 1962.<br />
lorTqifaniZe oT., arqeologia da saqarTvelos Zveli istoriis zogierTi<br />
sakiTxi, saq. mecn. akad. "macne", 1976, #2, gv. 110-128.<br />
lorTqifaniZe oT., antikuri samyaro da Zveli kolxeTi, Tb., 1966.<br />
lorTqifaniZe oT., vanis naqalaqari, kreb. vani, I t., Tb.,1972, gv.7-42.<br />
lorTqifaniZe oT., vanis naqalaqari (gaTxrebi. istoria. problemebi), kreb. vani,<br />
<strong>II</strong>I t., Tb., 1977. gv. 13-27.<br />
53
lorTqifaniZe oT., masalebi Zv.w.Vs. kolxeTis mxatvruli kulturis ist.-Tvis,<br />
Tbilisis universitetis Sromebi,1971, #1 (138), gv.51-63.<br />
lorTqifaniZe oT., Zveli kolxeTis kultura, Tb., 1972.<br />
lorTqifaniZe oT., antikur xanaSi indoeTidan Savi zRvisken momavali gzis<br />
Sesaxeb, saq. mecn. akad. "moambe", XIX, Tb., 1957, #3. gv.377-384.<br />
maruaSvili l., saqarTvelos fizikuri geografia, <strong>II</strong>, Tb., 1970.<br />
maxaraZe g., sairxis naqalaqaris istoriis mniSvnelovani etapi, arqeologiuri<br />
Jurnali,I, Tb., 2000, gv.43-66.<br />
meliqiSvili g., saqarTvelos, kavkasiisa da maxlobeli aRmosavleTis uZvelesi<br />
mosaxleobis sakiTxisaTvis, Tb., 1965.<br />
musxeliSvili d., saq. ist. geografiis ZiriTadi sakiTxebi, Tb., 1977.<br />
nadiraZe j., yvirilis xeobis arqeologiuri Zeglebi, Tb., 1975.<br />
nadiraZe j., sairxe, saqarTvelos uZvelesi qalaqi, Tb., 1990.<br />
nakaiZe n., Zv. w. IV-<strong>II</strong>I ss. qvevrsamarxebi daWrilebis samarovnidan, kreb.<br />
kavTisxevis arqeologiuri Zeglebi, Tb., 1980, gv. 28-41.<br />
plutarqe (Targmna ak. uruSaZem), Tb., 1957.<br />
ruxaZe j., Romis kultura dasavleT saqarTveloSi, masalebi saqarTvelos<br />
eTnografiisaTvis, XI, Tb., 1960, gv. 75-91.<br />
sanikiZe l., pontos samefo, Tb., 1956.<br />
saqarTvelos istoriis <strong>narkvevebi</strong>, I t., Tb., 1970.<br />
uruSaZe ak., Zveli kolxeTi argonavtebis TqmulebaSi, Tb., 1964.<br />
flavius ariane, mogzauroba Savi zRvis garSemo (berZnuli teqsti qarTuli<br />
TargmaniTurT gamosca n. keWaRmaZem), Tb., 1961.<br />
qarTlis cxovreba (gamosca s. yauxCiSvilma), It., Tb., 1955.<br />
qoriZe d., Tbilisis arqeologiuri Zeglebi, <strong>II</strong>, Tb., 1958.<br />
yauxCiSvili T., saqarTvelos berZnuli warwerebis korpusi, I, <strong>II</strong>, <strong>II</strong>I, Tb., 2000.<br />
yauxCiSvili T., berZeni mwerlebis cnobebi..., Tb., 1967.<br />
yauxCiSvili T., hipokrates cnobebi saqarTvelos Sesaxeb, Tb., 1965.<br />
yauxCiSvili T., apiane, Tb., 1959.<br />
yauxCiSvili T., heraklide da misi cnobebi saqarTvelos Sesaxeb, kreb.<br />
aRmosavluri filologia, I, Tb., 1969, gv. 186-190.<br />
yauxCiSvili T., vanis axladaRmoCenili berZnuli warwera, kreb. qarTuli<br />
wyaroTmcodneoba, V<strong>II</strong>, Tb., 1987, gv. 131-143.<br />
yauxCiSvili T., strabonis geografia, Tb., 1957.<br />
54
yoranaSvili g., geografiuli garemos roli saz. ganviTarebaSi,Tb., 1975.<br />
Sardeni Jan, mogzauroba sparseTsa da aRmosavleTis sxva qveynebSi (Targmna m.<br />
mgalobliSvilma), Tb., 1975.<br />
Zveli qarTuli agiografiuli literaturis Zeglebi, I wigni, Tb.,1963.<br />
Zvelaia m., kolxeTis dablobi, Tb., 1973.<br />
ZiZiguri l., Zveli kolxeTis sameurneo kultura, Tb., 1994.<br />
wereTeli g., armazis bilingva, "enimkis" moambe, Tb., 1943, #13, gv. 1-83.<br />
wereTeli k. arameuli saqarTveloSi, Jur. "mnaTobi",1976, #6, gv.150-157.<br />
wereTeli k., arameuli ena, Tb., 1982.<br />
Wyonia a., vanis naqalaqaris oqros samkaulebi, kreb. vani VI, Tb., 1981.<br />
xazaraZe n., saqarTvelos Zv. ist. eTnopolitikuri problemebi, Tb., 1984.<br />
javaxiSvili iv., qarTveli eris istoria, I, t., 1960.<br />
javaxiSvili iv.,qarTveli eris istoria, <strong>II</strong> t., Tb., 1948.<br />
janaSia s., Sromebi, <strong>II</strong> t., Tb., 1952.<br />
janaSia s., Sromebi, <strong>II</strong>I t., Tb., 1959.<br />
jafariZe a., saqarTvelos cxovelTa samyaro, <strong>II</strong>I t., Tb., 1963.<br />
janeliZe W., saqarTvelos bunebrivi garemo qvis xanaSi, saqarTvelos<br />
arqeologia, I t., Tb., 1991, gv.50-69.<br />
latiSevi - Латышев В. Известия древних писателей о Скифии и Кавказе. -<br />
Записки классического отделения императорского русского археологического<br />
общества, т. <strong>II</strong>, вып. I, Санкт Петербург, 1904.<br />
Ciceronis M Tullii, De imperio en Pompei sive pro Lega Manile, oratio ad Quirites (ed. A.<br />
Gofman), Part I, S.-Peterburg 1911.<br />
Claessen H., Skalnik P., The Early State, Hague, 1978.<br />
Bandinelli R., Archeologia e culture, Milan, 1961.<br />
Kacharava D., Greek Imports of archaic and chassical times in Colchis, Archäologischer<br />
Anzeiger, Berlin, 1995, pp. 63-73.<br />
Jankins A., Recent Acquisitions of Greck Coins by the British Museum, The Numismatic<br />
chronicle, London, 1959, pp. 32-37.<br />
The loeb clavsical library, London, 1957.<br />
Reinach Th., Mitridate Eupator, roi de Pont, Paris, 1890.<br />
Vallet Georges, La Colonisation Grecque en occident, X<strong>II</strong>I "Mejdunarodni kongress<br />
istoricheskix nauk", I vol, <strong>II</strong>I part, M., 1973. p.p. 53-72.<br />
55
qalaq fasisis (foTis) topoarqeologiisaTvis<br />
qalaqi foTi, dRes, saqarTvelos umniSvnelovanesi navsadguri da<br />
azia-evropis satranzito gzis erT-erTi ZiriTadi punqtia. qalaqi<br />
foTi saqarTvelos mzardi socialur-ekonimikuri centria.<br />
qalaq fasisis Seswavlis istoria saukune-naxevars iTvlis;<br />
magram jerjerobiT, werilobiTi da arqeologiuri monacemebis<br />
simciris gamo, misi istoriis rigi sakiTxebis sruli gaSuqeba SeuZlebelia<br />
[ix. 2, gv.3-21; 3; 19, gv.17-36; 42, gv.271-281; 71; 70; 68,<br />
gv.223; 9; 10, gv.70-110; 14, gv.505; 12, gv.36-55].<br />
zogadad dRevandel q. foTTan da mis SemogarenSi lokalizdeba<br />
antikur werilobiT wyaroebSi moxseniebuli Zveli qalaqi<br />
fasisi//fazisi. berZnuli werilobiTi wyaroebis toponim fasiss<br />
qarTveluri enebis safuZvelze miRebul foTis saxelwodebad<br />
miiCneven _ foT//faT//fas [11,gv.181-185; 24,gv.96].<br />
q. fasisi ixsenieba Semdeg werilobiT wyaroebSi: fsevdo-skilaqsi,<br />
azia, 81 [34,gv.48]; aristotele, fragmentebi 46 [35,gv.73]; platoni,<br />
"fedoni" 109(b) [63,gv.83]; heraklide lembosi, "fasiselTa politia,"<br />
XV<strong>II</strong>I [36, gv.195]; hipokrate, "haerTa, wyalTa da adamianTa Sesaxeb,"<br />
15 [33,gv.45]; Teokrite, "idilia," sqolioebi, X<strong>II</strong>I, 24[23,gv.316];<br />
straboni, "geografia", XI,2,16,17;3,4[32, gv.122,123,128]; fsevdoplutarqe,<br />
"mdinareebis da mTebis saxelebis Sesaxeb...", fasisi, V,1<br />
[57,gv.223]; pliniusi gaius sekundusi(ufrosi), "naturaluri<br />
istoria", VI,1,13,52, [56, gv.178,179,185]; pomponius mela, "qveynierebis<br />
aRweriloba," I,108[5, gv.29]; flavius ariane, "mogzauroba Savi zRvis<br />
garSemo", 9,10 [1,gv.40]; klavdios ptolemaiosi, "geografiuli<br />
saxelmZRvanelo," V,9T.,2[17,gv.45]; fsevdo-orfevsi, "argonavtika,"<br />
gv.3 [20,gv.89]; Temistiosi, "sityvebi,"XXV<strong>II</strong> [23,gv.470]; kastoriusi,<br />
e.w. tabula pevtingerisa,X-XI [18, gv.109, tab.2]; amiane marcelinusi,<br />
"istoria" XX<strong>II</strong>, 8T.,24 [4, gv.112]; anonimi avtori, "evqsinis pontos<br />
periplusi...," 44(3),[57, gv.229]; zosime, "axali istoria," I,32 [29,<br />
56
gv.268]; stefane bizantieli, "eTnika", fasisi [25, gv.286]; agaTia,<br />
"iustinianes mefobis Sesaxeb", <strong>II</strong>I,19,20,21; IV,23[25, gv.97,98,102,<br />
179]; menandre,"istoria," fragmenti 3 [25, gv.209]; epifane<br />
konstantinopoleli, "andrias cxovreba," Tavi - "svaneTi, fusta,<br />
abazgia, jiqeTi" [26,gv.58]; Teofane qronografi, "qronografia...",<br />
fasisis episkopos kvirosis Sesaxeb [26,gv.101]; giorgi kedrene,<br />
"istoriuli mimoxilva...", fasisis episkopos kvirosis Sesaxeb<br />
[27,gv.28]; basili sofeneli, "uwmindesi patriarqebis nusxa," 27 [28,<br />
gv.128,130,139]; nikita xoniate, "qronika...", fasisi sanavsadguro<br />
qalaqi [30,gv.132]; ambrozio kontarini, "mogzauroba kavkasiaSi...", gv.<br />
2-3 (moambe,1894, gv.49,50); arqanjelo lambertis, samegrelos aRwera<br />
[16, gv.172]; Jan Sardeni, "mogzauroba sparseTsa da aRmosavleTis<br />
sxva qveynebSi [38,gv.108].<br />
qalaq fasisis Sesaxeb uZvelesi sayuradRebo werilobiTi cnoba<br />
Semonaxulia Zv.w. IVs-is avtoris fsevdo-skilaqs kariandelis<br />
periplusSi _ "azia",81. umniSvnelovanesi cnoba q. fasisis<br />
adgilmdebareobis Sesaxeb daculia Zv.w.I da ax.w. Iss. mijnis<br />
geografosis strabonis "geografiaSi": "fasisze mdebareobs misi<br />
mosaxele qalaqi, kolxTa savaWro adgili, garSemortymuli mdinariT<br />
(rioni -g.g.), tbiT (paliastomi - g.g.) da zRviT" (straboni, XI,2,17).<br />
rogorc vxedavT es aRweriloba zedmiwevniT esadageba dRevandeli q.<br />
foTis mdebareobas. sayuradReboa agreTve q. fasisis TviTmxilvelis,<br />
romis imperiis maRali rangis moxelis, <strong>II</strong>s. avtoris flavius arianes<br />
sainspeqcio aRweraSi - "periplusi Savi zRvis garSemo" Semonaxuli<br />
cnoba: "fasisSi rom Sedixar, marcxniv aRmarTulia qalRmerT<br />
fasianes qandakeba"... "TviT cixe-simagre, romelSic Tavsdeba oTxasi<br />
rCeuli meomari, me meCvena metad miudgomlad adgilis bunebis mixedviT,<br />
uSiSroebis TvalsazrisiT metad moxerxebul adgilze<br />
moTavsebulad aq momsvlelTaTvis. ormagi Txrili ertymis kedels,<br />
orive farToa, winaT kedeli Tixisa iyo da xis koSkebi idga masze,<br />
magram axla kedeli da koSkebi gamomwvari agurisaganaa gakeTebuli.<br />
57
saZirkveli misi myaria, zed samxedro manqanebia dadgmuli. erTi<br />
sityviT, yovelmxriv imdagvaradaa mowyobili, rom veravin<br />
miuaxlovdes da rom alyis safrTxe ar moelodes cixis damcvelT.<br />
xolo, radgan navsadguri uSiSari TavSesafari unda yofiliyo<br />
xomaldTaTvis, agreTve cixis garSemo mdebare sxva adgilebic,<br />
romlebic dasaxlebulia samsaxuridan gadamdgari samxedro pirebiT<br />
da vaWrebiT" (ariane, "periplusi...",9).<br />
q. fasisidanaa Zv.w. IVs. berZnul warweriani vercxlis fiala<br />
(warweris Sesaxeb ix. qvemoT). berZnul-romauli da bizantiuri<br />
werilobiTi wyaroebi qalaq fasiss xSirad axseneben, magram maTSi<br />
gadmocemuli monacemebi winaaRmdegobrivia; xSirad, cnobebi erTi da<br />
imave wyarodan momdinareobs. werilobiTi wyaroebis tradiciis<br />
gamartivebuli sqemis mixedviT fasisi ZvelTaganve qarTveluri<br />
mosaxleobiT dasaxlebul miwa-wyalzea ioniidan gamosuli mileTelebis<br />
mier adgilobriv mosaxleobasTan sakontaqtod, savaWro<br />
centrad - emporionad dafuZnebuli [Seadare, 59, gv.187-256; 60,<br />
gv.322-326; 13, gv.119-124; 46, gv.256-274].<br />
arqeologiuri monacemebis mixedviT foTi-paliastomis mimdebare<br />
teritoriis gvianbrinjao-adrerkinis xanis nasaxlarebidan - namarnu,<br />
Ziguri, siriaCqonis oxoje, nandevu, sagviCio (zurgani, konSa),<br />
naRmipiji, Waladidi (zurga, sabaJo, Cxari), gurifuli, naoxvamu<br />
(sof. reka), ergeta da sxv. [ix. 44, gv.34-38 da ruka] albaT fasisi<br />
ufro dawinaurda. mas komunikaciebis mixedviT moxerxebuli adgili<br />
eWira (kerZod, md. rion-fasisis delta) da urbanistul centrad<br />
ganviTarda.<br />
hipokrate (Zv.w. 460-336ww.), zogi mkvlevaris mixedviT, namyofia<br />
da TviTmxilvelia md. fasisis midamoebis [33, gv.8]. is TxzulebaSi<br />
"haerTa, wyalTa da adgilTa Sesaxeb" mniSvnelovan cnobebs gvawvdis<br />
foTi-paliastomis mimdebare teritoriis Sesaxeb. kerZod - "... vinc<br />
fasisSi cxovrobs, maT Sesaxeb mogiTxrobT: es mxare Waobiania,<br />
Tbili, wyliani da teniani." "... adamianebs sacxovrebeli WaobebSi<br />
58
aqvT; xisa da lerwmis saxlebi aqvea agebuli. isini cotas dadian<br />
fexiT qalaqsa (albaT q. fasisSi - g.g.) [71, gv.37-42] da savaWro<br />
(emporionSi) punqtebSi, aramed dacuraven aRma-daRma... navebiT, radgan<br />
arxebi bevria"(hipokrate, "haerTa..."15) [33, gv.45]. am nawyvetidan Cans,<br />
rom md. rion-fasisis qvemo welis mosaxleoba specialur savaWro<br />
punqtSi, fasisis emporionSi dadioda. hipokrates am naweridan<br />
agreTve, TiTqos, isic Cans, rom fasisis deltaSi mdebare adgili<br />
(Tuki is q. fasisia) adgilobrivi mosaxleobis savaWro punqtia<br />
(wyaroSi - ÎmpØrion) da ara berZnuli tipis qalaqi, polisi.saerTod<br />
ki vaWrobis koncentrireba specialur adgilebSi protourbanistul<br />
centrze migvaniSnebs. SesaZloa, rom berZnebis mosvlis Semdeg, aqedan<br />
savaWro saqonlis distribuciac xdeboda (mag. simagris da saerTod<br />
md. rionis gayolebiT namosaxlarebze dadasturebuli antikuri,<br />
importuli nawarmi), rac met-naklebad mudmivmoqmedi bazris gaCenas<br />
gulisxmobs. es ki qalaquri dasaxlebis erT-erTi niSania. md.fasisis<br />
SesarTavTan roca berZnebi gamoCndnen, aq protourbanistuli centri<br />
fasisi ukve iyo (gavixsenoT, aq gvianbrinjao-adrerkinis xanis<br />
namosaxlarebi). berZnebma es punqti aRiqves rogorc qalaqi da<br />
savaWro centri (emporioni). berZnebma am savaWro dasaxlebasTan<br />
daamyares kontaqti da droTa ganmavlobaSi aqve gaCnda berZnuli<br />
dasaxlebac. adgilobriv mosaxleobasTan am kontaqtebis ZiriTadi<br />
mizani adgilobrivi nedleulis gatana iyo; sanacvlod kolxeTSi<br />
sxvadasxva fufunebis sagnebi (natifi keramika, samkaulebi, liTonis<br />
WurWeli, nelsacxeblebi da a.S.) SemohqondaT. es ki Zv.w. Vs-is<br />
Semdgomi werilobiTi da arqeologiuri wyaroebiT dasturdeba.<br />
amdenad, zRvis sanapiroze emporionebis warmoqmna ucxoelebis da<br />
adgilobrivebis saerTo interesebSi Sedioda. fasisSi gaxsnili da<br />
daarsebuli berZnebis axalSeni droTa ganmavlobaSi adgilobriv<br />
mosaxleobasTan kontaqtebis Sedegad simbiozs da cvlilebebs<br />
ganicdida. es cvlilebebi didad iyo damokidebuli adgilobriv<br />
biogeogaremoze da sociogaremoze [7, gv.3-45].<br />
59
Zv.w. <strong>II</strong>Is-dan, kolxeTis samefos daSlis mere q. fasisi TandaTan<br />
antikur qveynebsa da Sida kolxeTs Soris buferul, eTnikurad<br />
Sereul, polisuri tipis qalaqad transformirda, romelsac albaT<br />
Tavisi sasoflo teritoriac hqonda. amasTan dakavSirebiT<br />
sayuradReboa q. fasisis Sesaxeb Zv.w. <strong>II</strong>s-is avtoris heraklides<br />
cnoba fasisis politiaze, romelic aq garkveuli weswyobilebis<br />
arsebobas gulisxmobs [7,gv.46-87]. mniSvnelovania agreTve SedarebiT<br />
gviandeli anonimi avtoris "periplusSi" daculi cnobebi, sadac<br />
fasisTan erTad, konteqstSi, naxsenebia kavkasiis iberebi. Semdgom<br />
aRniSnulia: "mdinaris SesasvlelTan, fasisis marcxena napirze,<br />
moTavsebulia miletelTa mier dafuZnebuli elinuri qalaqi egreT<br />
wodebuli fasisi, romelSiac, rogorc amboben, Tavs iyris samoc<br />
sxvadasxva enaze molaparake xalxi. maT ricxvSi, gadmocemiT,<br />
imyofebian indoeTidan da baqtriidan mosulebic" (Vs. anonimi,3).<br />
magram, q. fasisis Sesaxeb es ramdenadme Semajamebeli werilobiTi<br />
wyaro, etyoba Zv.w. <strong>II</strong>Is-is Semdgom periods exeba. e.w. didi berZnuli<br />
kolonizacia Zv.w. V<strong>II</strong>I-V<strong>II</strong> ss-Si q. fasiss ar Sexebia [Seadare, 3,<br />
gv.7-21; 13; 59, gv.187-256; 60, gv.25-33; 74]. md. rion-fasisis qvemo<br />
welze arqeologiurad aRmoCenili namosaxlarebi (CamonaTvali ix.<br />
zemoT) amas mowmobs. aq ucxouri nawarmi e.w. kolonizaciis epoqaSi<br />
ar Cans, xolo Zv.w. VI-Vss. importuli nawarmi mcirea da sul,<br />
daaxloebiT asi erTeuliT (keramikis natexebi) ganisazRvreba. amitom<br />
aq raRac intensiur berZnul "sakolonizacio" moqmedebebze saubari<br />
jerjerobiT sruliad usafuZvloa. rac Seexeba werilobiT wyaroebs,<br />
albaT SesaZlebelia, rom Zv.w. Vs-Si adgilobriv q. fasisTan an<br />
fasisSi, md. rionis deltaSi, berZnebis mcire savaWro dasaxleba<br />
(emporionis msgavsi) vigulisxmoT. daaxloebiT iseTi rogoric,<br />
Semdgom XIV-XVss-Si foT-fasisSi genuis savaWro faqtoria iyo.<br />
mniSvnelovania is faqtic, rom Zv.w.V<strong>II</strong>I-VI da gnebavT IVs-mde fasisfoTis<br />
midamoebSi da mTel kolxeTSi raime didi cvlileba<br />
arqeologiur kulturaSi (keramikul da metalurgiul warmoebaSi,<br />
60
arqiteqturaSi, ideologiaSi, dakrZalvis wesSi da sxv.) ar SeimCneva.<br />
xsenebul teritoriaze adgilobrivi sociumi rogorc cxovrobda<br />
isev ise cxovrobs; ar Cans berZnuli kulturis raime zegavlena<br />
mosaxleobis yofaSi.<br />
miuxedavad imisa, rom Zveli fasisis adgilmdebareoba antikuri<br />
werilobiTi wyaroebis mixedviT zogadad gansazRvrulia (ix.<br />
straboni, ariane), dReisaTvis mecnierebis winaSe isev dgas misi<br />
zusti lokalizebis problema, radgan klasikuri da elinisturi<br />
xanis qalaqi arqeologiurad ar aris dadasturebuli. samagierod<br />
aRmoCenilia adrebizantiuri xanis fasisis naSTebi (ix. qvemoT) [6,<br />
gv.97-117; 10, gv.101].<br />
fasisis lokalizeba-topografiis Sesaxeb gamoTqmulia Semdegi<br />
mosazrebebi: pirveli_ frederik diubua de monpere Tvlis, rom<br />
romauli xanis fasisi mdebareobda sof. Waladidsa da foTs Soris.<br />
kerZod, xsenebul monakveTze, foTis aRmosavleTiT (dRevandeli<br />
aerodromis teritoriaze) man aRmoaCina nacixaris naSTebi, romelic<br />
arianeseul fasisad miiCnia [72, gv.63-80]. meore_ T. brunis azriT<br />
fasisi paliastomis tbis samxreT-aRmosavleT monakveTSi mdebareobda<br />
[47, gv.250]. mesame_ n. Safranovis mosazrebiT fasisi paliastomis<br />
tbis samxreT napirze, md. sufsis SesarTavTan iyo ganlagebuli [65,<br />
gv.3]. meoTxe_ l. elinickis azriT fasisi unda mdebareobdes md.<br />
rionis SesarTavis marcxena napirze daaxloebiT iq, sadac dRes<br />
sazRvao porti mdebareobs [53, gv.319]. mexuTe_ m. berZniSvilis<br />
mosazrebiT fasisi mdebareobda md. rionis marcxena napirze patara<br />
foTTan, xolo arianes droindeli ki iq, sadac diubua de monpere<br />
miuTiTebs[2,gv.19-20]. meeqvse_ b. kuftinis azriT arianes droindeli<br />
fasisi mdebareobda paliastomis tbis Senakadis md. fiCoris<br />
napirebze [55, gv.116]. meSvide_ n. xoStaria Tvlida, rom Zveli da<br />
romaul-bizantiuri xanis fasisi dRevandeli q. foTis adgilze<br />
mdebareobda [41, gv. 33]. merve_ n. lomouri iziarebs diubua de<br />
monperes mosazrebas oRond Tvlis, rom is agaTias (ax.w. VIs.)<br />
61
droindeli naqalaqaria [58,gv.96-99]. mecxre_ g. grigolia fiqrobs,<br />
rom fasisi saZebnelia paliastomis aRmosavleT mxares, sadac md.<br />
fiCori erTvis tbas [12, gv.54]. meaTe_ paleogeograf j. janeliZis<br />
azriT q. fasisi md. rionis xeobis gaswvriv, zRvidan 6 km-ze, patara<br />
foTis da sof. Waladidis irgvliv teritoriaze unda veZeboT [43,<br />
gv.5-16]. meTerTmete_ oT. lorTqifaniZe da T. miqelaZe werilobiTi<br />
da arqeologiuri monacemebis Sejerebis Sedegad mividnen im daskvnamde,<br />
rom "fasisis saxeliT cnobili sxvadasxva epoqis qalaqebi unda<br />
vikvlioT im arqeologiuri Zeglebis Seswavlis gziT, romlebic<br />
ganlagebulia md. rionis SesarTavis auzSi qvemo-Waladids da zRvis<br />
sanapiroze grigoleT-yulevs Soris moqceul teritoriaze" [19,<br />
gv.33]. meTormete_ g. gamyreliZis mosazrebiT <strong>II</strong>I-V<strong>II</strong>ss. fasisia e.w.<br />
"natexebis" namosaxlari, romelic aRmoCnda foTis samxreT nawilSi,<br />
paliastomis tbis dasavleT monakveTSi. vTvliT, rom lokaluri<br />
geomorfologiuri cvlilebebis gamo, yulevis md. rionis, fiCoris<br />
da sufsas Soris mdebare monakveTSi fasisis nawili xSirad xvdeboda<br />
wyalSi (an torfian WaobSi); amitom qalaqi, mocemuli monakveTis<br />
farglebSi, sxvadasxva epoqaSi sxvadasxva adgilze inacvlebda<br />
[6,gv.97-117; 9,gv.22; 10,gv.101].<br />
q. fasisi evropa-aziis sazRvao-samdinaro-saxmeleTo satranzito<br />
magistralis erT-erTi ZiriTadi punqti iyo [3,gv. 99-119; 48,gv.7-8].<br />
q. fasisis saSualebiT ucxoeTSi gadioda oqro, rkina, saamSeneblo<br />
xe, seli, selis zeTi, Tafli, Rvino, mogvianebiT navTic da sxv. [3,<br />
gv.53-59; 8,gv.26-32]. fasisis saxeliT aris evropul enebSi cnobili<br />
"fasisuri xoxobi" (fazani), romelic agreTve didi raodenobiT<br />
gahyavdaT qalaqis sanaxebidan. elinistur da romaul xanaSi gaizarda<br />
fasisis, rogorc satranzito-savaWro qalaqis mniSvneloba.<br />
Zv.w. 66w. fasisTan Sexvdnen erTmaneTs iberiidan gadmosuli<br />
pompeusi da romaelebis samxedro-sazRvao Zalebis xelmZRvaneli<br />
serviliusi, romlis flotic zRvidan ketavda da akontrolebda<br />
qalaqs. aRmosavleT Savi zRvispireTSi romaelebis gavlenis<br />
62
gaZlierebis Semdeg fasisSi Cadga romauli samxedro garnizoni.<br />
swored am garnizonis samxedro-safortifikacio mzadyofnas fasisSi<br />
aRwers 134w. imperator adrianes inspeqtori flavius ariane. am<br />
mxriv sayuradReboa laTinuri damRa, romelic fasisSi ganlagebuli<br />
samxedro nawilisa unda iyos [39, gv.134-140]. cixe-simagre fasisi,<br />
imperator konstantine I-is administraciuli moRvaweobisas<br />
ixsenieba. IVs-is fasisSi umaRlesi ritorikuli skola iyo<br />
ganlagebuli. IVsaukunisaTvis fasisi lazikis (axali kolxuri<br />
samefos) SemadgenlobaSi Sedioda. 542-562ww. bizantia iranis omis<br />
dros erT-erTi gadamwyveti brZola swored fasisTan moxda,<br />
romelSiac bizantia-lazikis gaerTianebulma jarma daamarcxa<br />
iranelebi. VI– V<strong>II</strong>I ss-Si fasisSi iyo konstantinopols<br />
daqvemdebarebuli saepiskoposo. fasisel episkopos Teodores<br />
xelmowera SemorCenilia 553w. msoflio saeklesio krebis gadawyvetilebaze.<br />
erT-erTi fasiseli episkoposi kvirosi dawinaurebul iqna<br />
aleqsandriis patriarqad. SemdgomSi fasisSi rezidencia hqonda<br />
lazikis mitropolits. XIVs-Si fasisSi mdebareobda genuis savaWro<br />
faqtoria (ix.zemoT CamoTvlili werilobiTi wyaroebi).<br />
foTi-fasisis da misi midamoebis arqeologiur kvlevas karga xnis<br />
istoria gaaCnia. jer kidev 1834w. frederik diubua de monperem<br />
foTis aRmosavleTiT (dRevandeli aerodromis teritoriaze), adgil<br />
"najixurTan" cixe-simagris naSTebi aRmoaCina, romelic arianes<br />
droindel fasisad miiCnia. man am cixis naxazic Seadgina [61, gv.63-<br />
80]. 1953w. n. xoStariam mcire arqeologiuri dazvervebi Caatara q.<br />
foTis midamoebSi [41, gv.30-33]. 1961-65ww-Si iv. javaxiSvilis sax.<br />
istoriis... institutis foTis arqeologiuri eqspedicia ikvlevda<br />
foTis Semogarens; arqeologiurTan erTad Catarda geologiuri<br />
burRvebic. 1969w. amave institutis dasavleT saq. saZieboarqeologiurma<br />
eqspediciam dazvervebi awarmova adgil najixuris<br />
axlos. 1971-80ww. fasisis arqeologiis sakiTxebs ikvlevda iv. javaxiSvilis<br />
sax. istoriis... institutis arqeologiuri eqspedicia<br />
63
(xelmZRvaneli T. miqelaZe). 1985w-dan foTSi kvleva-Ziebas awarmoebs<br />
saqarTvelos mecn. akademiis arqeologiuri kvlevis centris<br />
SavizRvispireTis hidroarqeologiuri eqspedicia (xelmZRvaneli g.<br />
gamyreliZe), romelmac paliastomSi <strong>II</strong>I-V<strong>II</strong>ss-is namosaxlaris naSTebs<br />
miakvlia.<br />
dRevandeli foTis teritoriaze yvelaze Zveli arqeologiuri<br />
monacemi adgil natexebTan paliastomis tbis dasavleT nawilSi<br />
Tixa-torfian fenebSi dadasturda. aq aRmoCnda Zv.w. IVs-is atikuri<br />
Savlakiani WurWlis profilirebuli qusli da rodosuli amforis<br />
Zv.w. <strong>II</strong>Is-is Ziri [48, gv.35,sur.5,6]. q. foTis midamoebSi (zusti<br />
topografia ucnobia) aRmoCnda Zv.w. Vs. kolxuri TeTris 2 cali<br />
didraqma (<strong>II</strong>tipis) da ramdenime sxva ufro mcire nominali (inaxeba<br />
saq. muzeumSi). foTSi, pirveli maisis da kavkasiis quCebis<br />
gadakveTaze geologiuri burRvis Sedegad 6 m-mde siRrmeze aRmoCnda<br />
sinopuris msgavsi Zv.w. <strong>II</strong>-Iss-is keramikis naSTebi [21, gv.18-19].<br />
malTayvasTan da sufsasTan, zRvaSi Zv.w. IVs-is pontos herakleis da<br />
sinopis amforebi aRmoCnda.<br />
foTis SemogarenSi samosaxlos kvali aRmoCnda sof. qvemo<br />
WaladidSi, md. rionis marjvena mxares (1,5km-ze CrdiloeTiT),<br />
foTisaken mimavali gzis marcxena mxares, n. yifianis nakveTSi.<br />
borcvis farTobi 1800kv.m; aq gaiTxara Semdegi fenebi: moyviTalo<br />
qviSanarevi Tixnari; moyviTalo Tixnari; damwvari baTqaSiani da<br />
Zelebiani nagebobebis naSTebi. namosaxlaris Sua da qveda fena<br />
ganisazRvra gvianbrinjao-adrerkinis xaniT. namosaxlarze ZiriTadad<br />
aRmoCnda keramika: qoTnebi, jamebi, Tasebi. isini umetesad Semkulia<br />
Sverilebiani damaxasiaTebeli yurebiT. keramika ZiriTadad moSavoa.<br />
isini Semkulia irib Wdeebiani, talRovani rombiseburi ornamentiT.<br />
aqve aRmoCnda yalibi, qvis xelsafqvavi, kvirisTavebi, namglis<br />
CasarTavebi. qvemo Waladidis "sabaJos" monakveTze arqeologiuri<br />
gaTxrebi Catarda a. beriZis karmidamoSic. namosaxlarebze, ganaTxarSi<br />
aRmoCnda nagebobebis damwvari Zelebis da baTqaSebis natexebi.<br />
64
keramikis garda aRmoCnda metalurgiuli quris saberveli mili da<br />
yalibi [21, gv.33-40]. meore samosaxlo, romelic SeiZleba miviCnioT<br />
q. fasisis sasoflo gareSemortymad, aRmoCnda sof. saqorqios<br />
aRmosavleT nawilSi, "simagres" saxelwodebiT cnobil monakveTSi, f.<br />
facias sakarmidamosTan, md. rionis marcxena napirze. "simagres"<br />
borcvi 3300kv.m-s moicavs. aqedan jerjerobiT arqeologiurad<br />
Seswavlilia 200kv.m. borcvis qvemo moSao fenaSi (60sm.) aRmoCnda<br />
xis nageboba. aq ramdenime samSeneblo donea. "simagris" namosaxlaris<br />
arqeologiuri masala Zv.w. VI-Vss TariRdeba. "simagris" nagebobebi<br />
oTxkuTxaa da Zelebis wyobiTaa jargvalurad nagebi.<br />
dadasturebulia wnuli Robeebis naSTebi. aRmoCnda nagebobebis<br />
iatakebi. erT-erTi nagebobis naSTebi 112kv.m. masSi aris tixrebi.<br />
nagebobis kedlebis Zelebi ZiriTadad erTmaneTSi CaWdomis wesiT<br />
aris nagebi. aRmoCnda aseTi kedlis Zelebis eqvsi rigi.<br />
simagris namosaxlarze aRmoCnda Zv.w. VI-Vss keramika.<br />
aRsaniSnavia, rom adgilobrivi didad sWarbobs ucxour arqeologiur<br />
masalas. aRmoCenili adgilobrivi keramika yvela arqeologiur fenaSi<br />
tipologiurad erTnairia. keramika damaxasiaTebelia Zv.w. VI-Vss<br />
kolxeTisaTvis. aRmoCnda _ sameurneo: qvevrebi, dergebi; samzareulo:<br />
qoTnebi, qoTnis sarqvelebi, sasmisebi, yurmiliani xeladebi, koWbebi,<br />
langrebi, jamebi. dadasturda - konusuri formis kvirisTavebi;<br />
brinjaos danebi; rkinis Subispirebi; rkinis Toxebi; rkinis danebi;<br />
ankesebi; rkinis lagmebi; wagrZelebuli formis qvis xelsafqvavebi;<br />
xis cicxvebi; sardionis da giSris mZivebi; oqros samkuTxa sakidi,<br />
romelzedac cvaraTi Sesrulebulia meandris ornamenti. ucxouri<br />
keramikidan: amforebi - qiosuri, lesbosuri, samosuri; sufris<br />
WurWeli warmodgenilia ionuri keramikiT - jamebi, Wraqebi da<br />
kilikebi; Savlakiani da Savfiguruli atikuri WurWeli - kilikebi.<br />
md. rionis marcxena terasis gayolebiT zRvidan daaxloebiT 9km-ze,<br />
aRmoCnda Zv.w. V-IVss-is Zelur-baTqaSiani nagebobebi. arqeologiuri<br />
masala aq warmodgenilia kolxuri keramikiT _ qoTnebi, koWbebi,<br />
65
sarqvelebi, yurmiliani doqebi da sxv. elinisturi xanis<br />
arqeologiuri masala aRmoCnda simagris namosaxlaris samxreTiT. aq<br />
zeda fenaSi dadasturda qedebiani qvevrebis da kolxuri amforebis<br />
natexebi. aRmoCnda agreTve sinopuri amforis Zirebi [21, gv.50-78].<br />
foTis sanergis nakveTze, romelic foTis aeroportis CrdiloaRmosaveleTiT<br />
aris, aRmoCnda adreuli Sua saukuneebis ori<br />
welSezneqili adgilobrivi amfora. aqve dadasturda oTxkuTxa,<br />
diagonalurad urTierTmkveTi, orRariani agurebi. arqeologiuri<br />
masala adreul Sua saukuneebs ganekuTvneba. aqve, foTis aerodromis<br />
midamoebSi, adgil najixuris CrdiloeTiT gaWril TxrilSi<br />
aRmoCnda: aguris da kramitis fragmentebi; gofrirebul zedapiriani<br />
amforis natexebi; imperator adrianes (117-138 ww) saxeliT q.<br />
kesariaSi moWrili vercxlis didraqma [12, gv.44].<br />
simagris namosaxlaris Crdilo-aRmosavleTiT, daaxloebiT 300m-ze,<br />
md. rionis marcxena napirze aRmoCnda samarovnis naSTebi. aqve<br />
dadasturda qviT, aguriT da kirxsnariT agebuli Senobis naSTebi.<br />
aRmoCnda urTierTmkveT Rarebiani agurebi, calyura xeladebi,<br />
kaTxebi, oryura qilebi, jamebi. WurWeli damzadebulia kargad<br />
ganleqili Tixisagan da Ria moyavisfrodaa gamomwvari. arqeologiuri<br />
masala adreuli Suasaukuneebisaa.<br />
foTis samxreT-aRmosavleT nawilSi, paliastomis tbasTan, qalaqis<br />
Semosavleli gzis, kaparWinaze axali xidis mSeneblobis adgilze,<br />
aRmoCnda adreuli Sua saukuneebis keramikis fragmnetebi (qvevris<br />
wvetiani Zirebi, jamebi, welSezneqili amforebis natexebi).<br />
paliastomis samxreT-aRmosavleT Senakadis Txorinas SesarTavTan<br />
napovnia gofrirebuli amfora. adreuli Sua saukuneebis amforebis<br />
natexebi napovnia, agreTve, md. fiCoris paliastomTan SerTvis<br />
monakveTSic [6, gv.98-104; 48, gv.33-34]. adreuli Sua saukuneebis<br />
keramika aRmoCnda q. foTis dRevandeli aerodromis teritoriaze,<br />
adgil "najixurSi" (diubua de monperes mikvleuli). kerZod:<br />
urTierTgadamkveT Rariani agurebi, gofrirebuli keramikis natexebi.<br />
66
"najixuridan" samxreT-dasavleTiT md. Savis paliastomTan Sesar-<br />
TavTan, agreTve, aRmoCnda adreuli Sua saukuneebis keramikis<br />
fragmentebi (qvevrebi, gofrirebuli amforebi da sxv.).<br />
fasisTan dakavSirebuli ramdenime epigrafikuli Zeglia<br />
SemorCenili: berZnul warweriani vercxlis fiala, romelic<br />
aRmoCnda yubanSi, e.w. zubovis-yorRanSi (inaxeba s.-peterburgSi,<br />
"ermitaJSi"). fialis diam. 21sm-ia; fskeri amoburculia; gamosaxulia<br />
gveli da irmis Tavebi; pirze aqvs warwera _ >APOLLWNOC �<br />
EIMI� TOM� FASI "apolon winamZRolisa var,<br />
romelic fasisSia". Sesrulebulia berZnuli enis ioniur dialeqtze,<br />
paleografiulad IVs-iT TariRdeba [37, gv.235-236; 71,sur.7-11; 73,<br />
gv.199-216]. laTinur warweriani damRa filaze aRmoCnda sof.<br />
cixisZiris nacixarze (inaxeba saqarTvelos muzeumSi) "VEX.FA",<br />
"VEX[illatio]FA[siana] "veqsilacio fasiana", romelsac q. fasisSi <strong>II</strong>s-<br />
Si mdgari samxedro nawilisaTvis damzadebulad miiCneven [39, gv.134-<br />
140]. q. foTSi, paliastomis tbis Crdilo-dasavleT mxares adgil<br />
"natexebSi" aRmoCnda welSezneqili amfora, romelzec berZnuli<br />
grafitoa. amfora VIs. TariRdeba. inaxeba foTis mxareTmcodneobis<br />
muzeumSi [6, gv.115]. zRvaSi sufsis kanionTan aRmoCnda sinopuri<br />
grafitoiani amfora. foTidan, paliastomis tbis midamoebidan, aris<br />
qarTul (mxedrul) warweriani barZimi, romelic q. quTaisis<br />
istoriul-eTnografiul muzeumSi inaxeba (inv.#3788).<br />
1985wels saqarTvelos mecn. akademiis arqeologiuri kvlevis<br />
centrSi Seiqmna SavizRvispireTis Semswavleli hidroarqeologiuri<br />
eqspedicia (g. gamyreliZe). eqspedicias pirvel rigSi daevala<br />
saqarTvelos zRvispireTis hidroarqeologiuri rukis Sedgena.<br />
amisaTvis saWiro Seiqmna hidroarqeologiis TvalTaxedviT<br />
werilobiTi wyaroebis, paleogeografiul- geomorfologiuri<br />
monacemebis xelaxali gadasinjva-Sejereba. am TvalsazrisiT,<br />
saqarTvelos zRvispireTis erT-erTi saintereso ubania foTi da misi<br />
Semogareni. swored am garemoebam ganapiroba hidroarqeologiuri<br />
67
samuSaoebis foTSi dawyeba. paliastomis tbis samxreT nawilSi,<br />
kaparWinas boloSi, adgil "naeklesiarze" riyis qvebiT nagebi kedlis<br />
naSTebi aRmoCnda.<br />
paliastomSi, zRvis SesarTavidan (malTayva) naxevar kilometrze,<br />
tbis dasavleT nawilSi dadasturda <strong>II</strong>I-V<strong>II</strong>Iss. namosaxlaris naSTebi.<br />
xsenebul punqtSi (top. "natexebi") tba qmnis mcire yures.<br />
paliastomis adgili _ "natexebis" arqeologiuri Seswavlis<br />
dawyebisTanave wamoiWra sakiTxi: es keramika aq Camorecxilia mdinare<br />
rionis mier (winaT rionis nawili paliastomis tbas erTvoda), Tu<br />
namosaxlaris naSTebTan gvaqvs saqme. arqeologiuri kvlevis Sedegad<br />
gairkva, rom punqt "natexebSi" Zveli namosaxlaria. amas mowmobs:<br />
pirveli - aRmoCnda didi raodenobiT keramikis naSTebi erT garkveul<br />
farTobze; meore - vertikalurad Cadgmuli ramodenime amfora; mesame<br />
- aRmoCnda samarxis naSTi; meoTxe - napirze gaWril xuT sadazvervo<br />
TxrilSi dafiqsirda iseTive saxis keramika, rogoric tbis fskerze.<br />
"natexebis" Zveli namosaxlaris naSTebi daaxloebiT cxraas<br />
kvadratul metrze vrceldeba. tbis fskeri qviSiani da Tixiantorfiania.<br />
mocemul monakveTSi napiridan centrisken, daaxloebiT<br />
samasi metri sila-qviSnaria, xolo Semdeg torfiani Tixis fenebi<br />
iwyeba. zogan torfis fena qviSis fenis qveSaa. gamoricxuli ar aris,<br />
rom Tixa-torfian qveda fenebSi ufro Zveli periodis<br />
arqeologiuri masala aRmoCndes. paliastomis tbis farTobi<br />
Tvrameti kvadratuli kilometria. zRvisa da tbis done Tanabaria.<br />
paliastoms daWaobebuli Semogarenidan momdinare mdinareebi erTvis.<br />
amaTgan yvelaze wyaluxvia md. fiCori.<br />
geomorfologebis azriT, paliastomis tba-laguna zRviuri<br />
reliqtia. Zvelad aq md. rionis limani iyo [54, gv.57-59; 40, gv.25-<br />
33]. sruliad bunebrivia, rom winaT swored am moxerxebul limanSi,<br />
romlis napirzedac navTsayudeli mdebareobda, gemebi Semosuliyvnen.<br />
gemebi Semdeg paliastomis gavliT rionze aRma agrZelebdnen svlas,<br />
68
omelic maSin cnobili savaWro-satranzito gza iyo (straboni,<br />
XI,V<strong>II</strong>,3).<br />
agaTia fasis-paliastomis Sesaxeb gadmogvcems: "iq xom erTi tba<br />
aris, romelsac patara zRvas eZaxian da romelic evqsinis pontos<br />
uerTdeba; es tba arxis saSualebiT gadmouSves aq da swrafad aavses<br />
wyliT (SesaZloa kaparWina -g.g.). satvirTo xomaldebi zRvis napiras<br />
da fasisis SesarTavTan miacures qalaqis maxloblad" [25, gv.102].<br />
toponim paliastomis Sesaxeb sagulisxmo mosazreba aqvs<br />
gamoTqmuli frederik diubua de monperes, romelic paliastomis<br />
saxels Zveli berZnulis moSveliebiT Semdegnairad xsnis - Zveli<br />
SesarTavi (p‚laiØc-stØma) [72, gv.71] (md. rionis?). igive azrisaa karl<br />
koxi [15, gv.173]. sayuradReboa, rom straboni md. fasisis SesarTavis<br />
mimarT umetes SemTxvevaSi xmarobs lëmnh -s (damdgari wyali, Waobi,<br />
wyalsacavi, limani, tba, zRvis yure). magram igi zogierT SemTxvevaSi<br />
iyenebs stØma -sac (stØmatoc) [32, gv.86], romelic SesarTavs, yures,<br />
Sesasvlelsac niSnavs. Zvel berZnul werilobiT wyaroebSi zogjer<br />
am or sityvas erTad xmaroben - stØma - limnon (limani, yure) [51,<br />
gv.1508, 1509]. amdenad, isini ramdenadme sinonimuri mniSvnelobis<br />
arian. sainteresoa agreTve, rom sityva stØmwma-s erT-erTi<br />
mniSvneloba aris cixe-simagre. am SemTxvevaSi SeiZleba yofiliyo<br />
p†laëoc-stØmwma (Zveli cixe-simagre) paliastomi // paliastomoma.<br />
paliastomSi adgil "natexebis" namosaxlarze aRmoCenil<br />
arqeologiur masalaSi yvelaze ufro mravalricxovnad<br />
warmodgenilia keramikuli nawarmi. is sxva saxis arqeologiur<br />
monacemebTan erTad warmodgenas gviqmnis "natexebis" Zveli<br />
mosaxleobis cxovrebaze, savaWro urTierTobaze. paliastomSi<br />
("natexebSi") aRmoCenili keramika daniSnulebis mixedviT nawildeba -<br />
samSeneblo, keramikuli tara da sameurneo-saojaxo.<br />
samSeneblo keramika warmodgenilia kramitiT da aguriT.<br />
namosaxlarze dadasturebuli aguri oTxkuTxaa da sisqe 3sm-dan 5<br />
sm-mdea; agurebi zomebiT iseTivea, rogoric dasavleT saqarTvelos<br />
69
adreuli Sua saukuneebis naqalaqarebze - biWvinta, soxumi, oCamCire,<br />
gudava, noqalaqevi, mTisZiri, vaSnari, qobuleT-fiWvnari, cixisZiri,<br />
gonio da sxv. namosaxlarze dadasturda brtyeli gverdebakecili<br />
(soleniseburi) kramiti. gadanakecis simaRle 3,5 sm-dan 5 sm-mdea,<br />
sisqe ki 1,5sm-dan 2,5sm-mde. kramitis Tixa mowiTalo-moyavisfroa da<br />
etyoba minarevebi (kirqva, kvarci). aq adgilobrivis garda aRmoCnda<br />
ucxouri brtyeli kramitis natexebic. am kramitebis Tixa sinopurs<br />
hgavs. samSeneblo masalidan aguris da kramitis garda namosaxlarze<br />
xis Zelebis da damwvari Tixis (baTqaSi) naSTebi aRmoCnda.<br />
gamoricxuli ar aris, rom aq aguriT nageb pirvel sarTulze<br />
Zelebiani TixiT Selesili da kramitiT daxuruli nagebobebi idga.<br />
flavius ariane aRniSnavs, rom fasisSi "winaT kedelebi Tixisa iyo<br />
da xis koSkebi idga masze, magram axla kedeli da koSkebi gamomwvari<br />
agurisaganaa gakeTebuli" [1, gv.40].<br />
Zveli "natexebis" WurWlis umetes, SeiZleba iTqvas, ZiriTad<br />
nawils Seadgens e.w. keramikuli tara amforebis saxiT. "natexebis"<br />
welSezneqili adgilobrivi amforebi yvelaze met siaxloves iCens<br />
noqalaqevSi gaTxrilebTan. saerTod am saxis amforebi<br />
dadasturebulia dasavleT saqarTvelos gvianantikuri xanis -<br />
adreuli Sua saukuneebis Zeglebze: sof. ganTiadi, biWvinta, soxumi,<br />
oCamCire, gudava, mTisZiri, cixisZiri, vardcixe, qobuleT-fiWvnari.<br />
samzareulo keramika warmodgenilia qoTnebiT, jamebiT,<br />
luTeriebiT da doqebiT. qoTnebi sada, mucelgamoberili da<br />
mokleyeliania. maT piri gadaSlili aqvT. kedlis sisqe 6mm-dan 8mmmdea;<br />
Ziris diametri 7sm-dan 10sm-mdea. qoTnebs fskerze etyoba<br />
wriuli Rarebi. Zveli "natexebis" samzareulo keramikaSi meore<br />
jgufs raodenobis mxriv Seadgenen jamebi. aq ZiriTadad gvxvdeba<br />
kalTamomrgvalebuli brtyelZira dabali jamebi. namosaxlarzeve<br />
aRmoCnda luTeriis tuC-kedlis fragmentebi kecis sisqe 8mm-dan 10<br />
mm-mdea. Tixa moyavisfroa, minarevebiani (kirqva, qarsi, kvarci). Tixis<br />
mixedviT adgilobrivi naxelavia. adgilobrivi warmoebis luTeriebi<br />
70
nanaxia - vardcixeSi, vanSi, biWvintaSi, oCamCireSi, gudavaSi,<br />
noqalaqevSi, mTisZirSi da sxv. sameurneo keramika warmodgenilia<br />
qvevrebiT. kedlebze SeimCneva koncentruli reliefuri xazebi.<br />
qvevrebis Tixa muqi yavisferia. qvevris Zirebi brtyelia da maTi<br />
diametri 12sm-dan - 16sm-mdea. kedlis sisqe 16-19mm-mdea.<br />
paliastomis tbis adgil "natexebis" arqeologiuri Seswavlis<br />
Sedegad aRmoCenili masalis erTi nawili, kerZod, ucxouri keramika<br />
(mTeli arqeologiuri masalis daaxloebiT 25%) zogad warmodgenas<br />
gviqmnis mosaxleobis sagareo urTierTkavSirze. es ucxouri nawarmi<br />
warmodgenilia pirvel rigSi amforebiT, saojaxo moxmarebisaTvis<br />
gankuTvnili wiTellakiani jamebis natexebiT da minis WurWliT.<br />
amforis natexebidan umravlesoba sinopuri Tixis msgavsia. maTi Tixa<br />
Ria monacrisfroa da Tan odnav iisferi dahkravs. amgvari Tixis<br />
amforebi ZiriTadad warmodgenilia Zirebis, kedlebis da yurebis<br />
saxiT. umetesobisaTvis damaxasiaTebelia tanis daRaruloba.<br />
sinopuris msgavsi Tixis amforebSi formis mixedviT gamoiyofa<br />
ramodenime jgufi. zemoxsenebuli Tixisnairi amforebi aRmoCenilia -<br />
biWvintaSi, soxumSi, oCamCireSi, gudavaSi, cixisZirSi, webeldaSi da<br />
sxv. namosaxlarze calke gamoiyofa Ria moyavisfro-mowiTalod<br />
gamomwvari amforebi, romlebsac kargad ganleqili Tixa aqvT. isini<br />
saSualo zomis amforebs miekuTvnebian. amnairi amforebi nanaxia<br />
biWvintaSi, cixisZirSi. msgavsi amforebi aRmoCenilia aTenis agoraze.<br />
ar aris gamoricxuli maTi xmelTaSuazRvuri warmoSoba. mivakvlieT<br />
gofrirebuli amforebis naxevarsferosebur Zirebs, romlebsac<br />
wverze patara burcobebi aqvT. maTi Tixa ZiriTadad moyavisfromowiTaloa.<br />
amgvari Zirebi biWvintaSi, webeldaSi, soxumSi da<br />
cixisZirSic aris napovni. yuradRebas ipyrobs samosuri amforebis<br />
Zirebi. dasavleT saqarTveloSi samosuri amforebi dadasturebulia<br />
biWvintaSi, soxumSi, oCamCireSi, cixisZirSi, webeldaSi, noqalaqevSi<br />
da zRvis sanapirodan didi manZiliT dacilebul vardcixeSic.<br />
71
"natexebis" keramikul taraSi calke gamoiyofa moyavisfrod<br />
gamomwvari amforebi; SeimCneva qarsis uwvrilesi minarevebi. amgvar<br />
amforebs grZeli da viwro yeli aqvs; piris kideze lilviseburi<br />
wibo dauyveba. yurebi piris kidesTan axloa da horizontalurad<br />
aris mimagrebuli. xsenebuli saxis amforebi formiT Zalian hgavs<br />
Crdilo SavizRvispireTis naqalaqarebze <strong>II</strong>-<strong>II</strong>Isaukunis fenebSi nanax<br />
amforebs. saqarTvelos SavizRvispireTSi isini jerjerobiT naklebad<br />
aris gamovlenili. samosaxloze wiTellakiani keramikis ramodenime<br />
natexi aRmoCnda. maTi piris kide SigniT aris gadaxrili, sadaa,<br />
kargad ganleqili Tixisaganaa damzadebuli. Tixa Tanabradaa<br />
gamomwvari da baci moyavisfroa. masSi SeimCneva qarsis umciresi<br />
minarevebi. wiTeli laki sakmaod kargad aris SemorCenili. amnairi<br />
WurWeli dasavleT saqarTvelos IV-Vss-is fenebSi gvxvdeba: gonioSi,<br />
cixisZirSi, oCamCireSi, soxumSi, biWvinTaSi, noqalaqevSi, quTaisSi,<br />
webeldaSi, mTisZirSi da a.S. sayuradReboa, rom aseTi keramika didi<br />
raodenobiT aris zRvispireTSi (mag. soxumi, biWvinTa da a.S.).<br />
namosaxlaris arqeologiuri masalis kidev erT jgufs qmnis<br />
minis nawarmi, romelic ZiriTadad fexiani sasmisebiT aris<br />
warmodgenili. e.w. minisfexiani sasmisebis garda aq aRmoCenilia<br />
raRac sxva WurWlebis (maTi formebis gansazRvra Wirs) da<br />
sasarkmle minis natexebi. mina ZiriTadad gamWvirvalea da Riamomwvano<br />
elferisaa, magram mocisfro fragmentebic gvxvdeba. aseTi<br />
minis natexebi gaTxrilia webeldaSi, gudavaSi, mTisZirSi, soxumSi,<br />
noqalaqevSi da sxv. msgavsi fexiani sasmisebi IV-V<strong>II</strong>Iss-iT TariRdeba<br />
da bevria napovni aRmosavleT xmelTaSuazRvispira da SavizRvispira<br />
namosaxlarebze. isini, agreTve, nanaxia sanapirodan dacilebul mcire<br />
aziis, kavkasiis, maxlobeli aRmosavleTis regionebSi. minis fexiani<br />
sasmisebi saqarTveloSi dadasturebulia mcxeTaSi, urbnisSi,<br />
rusTavSi, JinvalSi, TbilisSi; biWvintaSi, soxumSi, webeldaSi,<br />
oCamCireSi, gudavaSi, cixisZirSi, vaSnarSi, mTisZirSi, vardcixeSi da<br />
sxva adreuli Suasaukuneebis namosaxlarebze. maT ferSi da formaSi<br />
72
SeimCneva gansxvavebebi. SedarebiT ufro msgavsia saqarTvelos<br />
zRvispireTis samosaxloebis minis sasmisebi.<br />
"natexebis" wyalSi moqceuli nawilis Crdilo-aRmosavleT mxares<br />
ormosamarxis naSTebia. aq dadasturda welSezneqili amfora,<br />
romelsac Tavi watexili da zemodan meore Rarebiani amforis qveda<br />
nawili hqonda damxobili. amforaSi frinvelis da Roris damwvari<br />
Zvlebi iyo. amforasTan adamianis Zvlebi aRmoCnda. samarxSi<br />
dadasturda Semdegi nivTebi: brinjaos sakinZi; sigrZe- 7,7sm;<br />
brinjaos mSvildsakinZi; sigrZe- 4,3sm; brinjaos mSvildsakinZi;<br />
sigrZe- 4,3sm; brinjaos mSvildsakinZi; sigrZe- 5,2sm. amgvari<br />
fibulebi, romlebsac Wvintianebs eZaxian VIs-iT TariRdeba; tyviis<br />
brtyeli oTxkuTxa fila. minis fexiani sasmisi, quslis dm- 4,3sm.<br />
bizantiuri 20numiani spilenZis moneta; zurgze gamosaxuli aqvs "K",<br />
Sublis mxare ar ikiTxeba. moneta iustine<strong>II</strong> (565-578ww.) dros aris<br />
moWrili. "natexebis" dasavleT monakveTze imperator konstancius<strong>II</strong>is<br />
(337-361ww.) spilenZis monetac aRmoCnda. (namosaxlaris arq.<br />
masalis Sesaxeb dawvrilebiT ix. [6, gv.97-117;9;10, gv.70-110; 48,<br />
gv.30-48; 69,gv.101-119]). paliastomSi aRmoCenili "natexebis"<br />
namosaxlaris TariRi jerjerobiT <strong>II</strong>I-V<strong>II</strong>I saukuneebiT unda<br />
ganisazRvros, xolo iqve aRmoCenili samarxi - VIsaukuniT. am<br />
namosaxlaris saxiT Cven saqme gvaqvs bizantiuri xanis, prokofi<br />
kesarielis da agaTias TxzulebebSi aRwerili fasisis naSTebTan,<br />
romelic ganlagebuli iyo md. fiCoris, Savis da kaparWinas<br />
SesarTavebTan da lokaluri geomorfologiuri cvlilebebis gamo<br />
adgilmonacvleobda [ix. 6, gv.97-117; 48, gv.30-48; 69, gv.101-119; 68,<br />
gv.223-236].<br />
berZnul-laTinuri werilobiTi wyaroebis mixedviT q. fasisis<br />
adgilmdebareoba TiTqos zustad aris gansazRvruli. qalaqi<br />
ganlagebuli iyo md. fasisis deltis marcxena mxares; aqve saxeldeba<br />
tbac (albaT paliastomi). amgvari gansazRvra zedmiwevniT miesadageba<br />
dRevandeli q. foTis mdebareobas. amis gamo mecnierebi erTsulovnad<br />
73
mianiSneben, rom Zveli fasisi foTsa da mis mimdebare teritoriazea<br />
saZebneli [ix. 2, gv.3-21; 19, gv.17-36; 12, gv.36-55; 9]. amis miuxedavad<br />
klasikur-elinisturi xanis fasisi mainc mikvleuli ar aris. es ki<br />
imitom xdeba, rom xsenebul monakveTSi urTulesi paleogeomorfologiuri<br />
situaciaa [43, gv.5-16; 54, gv.21-33; 40; 64, gv.8-<br />
12; 50, gv.21-64]. geomorfologiuri mdgomareobis mxriv yulev-foTiurekis<br />
zRvispireTi TiTqos amovardnilia saqarTvelos zRvispireTis<br />
(330km.) saerTo konteqstidan. aq bundovania globaluri, Savi zRvis<br />
regresiis da transgresiis faqti fasisTan mimarTebaSi. gaurkvevelia<br />
zRvis sanapiro Selfis lokaluri dinamikis sakiTxic. xSirad<br />
geomorfologebi arqeologebis monacemebs eyrdnobian da sanapiroze<br />
namosaxlarebis ganlagebis mixedviT gamoaqvT zogadi daskvnebi. Cveni<br />
azriT sakiTxi kompleqsur Seswavlas moiTxos. oRond, sasurvelia,<br />
rom jer geomorfologebma gagvcen pasuxi Tu rogori iyo sanapiros<br />
dinamika da Zvelad sad erTvoda rioni zRvas. maT unda<br />
gaiTvaliswinon globaluri (regresia-trangresia) da lokaluri<br />
(mdinareebis gamonatani naSali masala; mdinareebis rionis, fiCoris,<br />
xobis, sufsis Zveli kalapotebi; regionis Waobianoba da torfianoba<br />
da sxv.) monacemebi.<br />
sasurvelia, rom paleogeomorfologiuri kvlevisas gamoyenebuli<br />
iyos kosmosuri gadaRebebi saTanado kompiuteruli deSifrirebiT. es<br />
imitom, rom erTxel da samudamod gairkves Tu winaT md. rion-fasisi<br />
sad uerTdeboda zRvas da ra mimarTebaSia gvianbrinjao-adrerkinis da<br />
antikuri xanis namosaxlarebi masTan. samwuxarod, xsenebul regionSi<br />
mxolod aerofotogadaRebebma sasurveli Sedegi ver mogvca.<br />
sayuradReboa, rom aq erTis mxriv xdeba rionis mier saukuneebis<br />
ganmavlobaSi didZali naSali masalis gamotana, rac albaT deltis<br />
zRvaSi gawevas iwvevda; xolo meores mxriv xdeboda zRvis donis<br />
aweva, rasac sanapiros mitaceba moyva. dReisaTvis yulev-foTi-urekis<br />
sanapiroze, zRvasTan Zveli namosaxlarebi aRmoCenilia, gvianbrinjaoadrerkinis<br />
_ foTis CrdiloeTiT sof. yulevSi, md. xobis<br />
74
SesarTavTan; agreTve md. civasTan Zv.w. VI-IVss.; foTidan samxreTiT<br />
md. sufsis SesarTavTan; agreTve foTSi, paliastomis "natexebis"<br />
namosaxlaris torfian fenebSi aRmoCnda Zv.w.IVs. Savlakiani WurWlis<br />
natexi da rodosuli amforis qusli (ix. zemoT).<br />
sayuradRebo faqtia, rom marto 1872 wlidan 1965 wlamde foTis<br />
midamoebSi zRvam miitaca 200m-mde siganis miwis monakveTi [14,<br />
gv.505-508]. am monacemebiT gamodis, rom fasisi zRvaSi unda iyos<br />
daZiruli. amis dasturia agreTve mecnier-geografebis monacemebi,<br />
romlis mixedviTac Sav zRvaSi e.w. fanagoriuli regresiis<br />
damTavrebis mere daaxloebiT Zveli da axali welTaRricxvebis<br />
mijnaze daiwyo zRvis transgresia [43, gv.5-16; 50, gv.148-159, 37;<br />
64, gv.12, 53]. Sedegad, dRevandlamde zRvis donem sam metramde aiwia.<br />
Sesabamisad Zveli namosaxlarebi zRvis qveS unda moyoliliyvnen [43,<br />
gv.16; 66, gv.17]. kerZod, amgvari procesebi ganviTarda CrdiloeT [45,<br />
gv. 15-27; 66, gv.13-24] da samxreT (mag. sinopi) SavizRvispireTSi,<br />
sadac mTeli rigi antikuri xanis naqalaqarebi moeqcnen wyalqveS.<br />
foTi-grigoleTis zRvis SelfSi hidroarqeologiuri eqspediciis<br />
[6;48;69] kvleva-Ziebisas zRvis fskerze geomorfologiuri<br />
mdgomareoba friad rTulia. md. rionis samxreTi Stos SesarTavTan<br />
zRva xSirad mRvriea da xilvadoba cudia. mdinares didi raodenobiT<br />
Slami gamoaqvs da zRvis Relvis dros wyalqveS warmoiqmneba qviSis<br />
diunebi. Sesabamisad Tu warmovidgenT, rom es xdeboda saukuneebis<br />
ganmavlobaSi, maSin unda vifiqroT - fasisis naSTebi qviSis sqeli<br />
feniT aris dafaruli. hidroarqeologiuri kvlevisas grigoleTis<br />
gaswvriv paliastomis gadmoRma zRvaSi 25m siRrmeSi aRmoCnda e.w.<br />
welSezneqili amforebis mozrdili natexebi. adreuli sinopuri<br />
amfora (piris dm-12sm.; cilindruli yelis simaRle - 15sm.; yurebi<br />
masiuria da WrilSi ovaluri), aRmoCnda zRvaSi sufsis kanionis<br />
maxloblad. pontos herakleis Zv.w. IVs-is meore naxevris amfora<br />
aRmoCnda malTayvasTan zRvaSi.<br />
75
amrigad, geomorfologiuri da topoarqeologiuri monacemebis<br />
Sejerebis mixedviT, klasikuri da elinisturi xanis fasisi<br />
saZebnelia q. foTidan daaxloebiT 12km. radiusis farglebSi -<br />
xmeleTze da zRvaSi. ufro konkretulad ki yulev-foTi-sufsis da<br />
Waladid-saqorqios Soris mdebare samkuTxedSi. lokaluri geomorfologiuri<br />
cvlilebebis gamo: mdinareebis mier gamotanili naSali<br />
masalis akumulacia zRvispireTSi; torfis Sreebis moZraoba;<br />
niadagis Warbtenianoba; zRvis donis cvalebadoba da sxv. safiqrebelia,<br />
rom q. fasisis nawili xSirad xvdeboda wyalSi. amitom<br />
qalaqi fasisi xsenebuli samkuTxedis farglebSi, sxvadasxva epoqaSi<br />
sxvadasxva adgilze inacvlebda.<br />
literatura:<br />
1. ariane. mogzauroba Savi zRvis garSemo, berZnuli teqsti qarTuli<br />
TargmaniT n. keWaRmaZisa, Tb., 1961.<br />
2. berZniSvili, m. q. fazisis lokalizaciisaTvis, Tbilisis universitetis<br />
Sromebi, XX<strong>II</strong>I, Tb., 1942, gv. 3-21.<br />
3. berZniSvili, m. qalaq fazisis istorisaTvis, Tb., 1969.<br />
4. gamyreliZe, al. amiane marcelini da misi cnobebi saqarTvelos Sesaxeb,<br />
georgika, It. Tb., 1961, gv. 75-165.<br />
5. gamyreliZe, al. pomponius melas cnobebi saqarTvelos Sesaxeb, qarTuli<br />
wyaroTmcodneoba, kreb. I, Tb., 1965, gv. 11-47.<br />
6. gamyreliZe, g. wyalqveSa arqeologiuri eqspediciis kvleva-Zieba q. foTis<br />
midamoebSi, saq. mec. akad. macne (ist. ...). 1987,#1, gv.97-117.<br />
7. gamyreliZe, g. istoriul-topoarqeologiuri Ziebani, Tb., 1993.<br />
8. gamyreliZe, g. navTobis transportirebis Sesaxeb fasis-foTSi, Jur.<br />
Ziebanis damateba IV, Tb., 2001, gv. 26-32.<br />
9. gamyreliZe, g. foTi-fasisis topoarqeologiisaTvis, Tb., 1998.<br />
10. gamyreliZe, g. kolxeTi, gam. "logosi," 2002.<br />
11. gamyreliZe, g. fazisis etimologiisaTvis, Tbilisis sax. universitetis<br />
Sromebi, B 2(140) Tb., 1971, gv. 181-185.<br />
76
12. grigolia, g. fasisis lokalizaciisaTvis, fasisisadmi miZRvnili sesiis<br />
moxsenebebi, Tb., 1973 gv. 36-55.<br />
13. inaZe, m. aRmosavleT SavizRvispireTis berZnuli kolonizacia, Tb., 1982,<br />
gv. 119-124.<br />
14. kekelia, j. fasisis lokalizaciis geografiuli aspeqtebis Sesaxeb, saq.<br />
mec. akad. moambe, Tb., 1981 #2, (102), gv. 505-508.<br />
15. koxi, k., spenseri, o. cnobebi saqarTvelosa da kavkasiis Sesaxeb, gamosca<br />
l. mamacaSvilma, Tb., 1981.<br />
16. lamberti arqanjelo. samegrelo, Targ. a.Wyoniam, Tb., 1938.<br />
17.lomouri, n. klavdios ptolemaiosi, geografiuli saxelmZRvanelo,<br />
masalebi saq. da kavkasiis ist., 32 nakv., Tb., 1955.<br />
18. lomouri, n. Zveli saqarTvelos savaWro gzebis sakiTxisaTvis, iv.<br />
javaxiSvilis sax. ist. inst. Sromebi, IV, nakv.I, Tb., 1958, gv. 99-119.<br />
19. lorTqifaniZe, oT., miqelaZe, T. fasisis istoriul-arqeologiuri<br />
Seswavlis problema, sesiis Tezisebi, Tb., 1973, gv. 17-36.<br />
20. melaZe, n. orfikuli argonavtika, Tb., 1977.<br />
21. miqelaZe, T. arqeologiuri kvleva rionis qvemo welze, Tb.,1978.<br />
22. miqelaZe, T. foTis arqeologiuri eqspediciis 1964 w. Catarebul<br />
samuSaoTa Sesaxeb, 1964 w. arq. kvleva-Ziebisadmi miZRvnili Tezisebi, XIV,<br />
Tb., 1965, gv. 48-51.<br />
23. uruSaZe, ak. Zveli kolxeTi argonavtebis TqmulebaSi, Tb., 1964.<br />
24. fogti, h. SeniSvnebi qarTveluri enebis... Sesaxeb, samecnierobibliografiuli<br />
krebuli, 2-3, Tb., 1964, gv. 92-97.<br />
25. yauxCiSvili, s. georgika, <strong>II</strong>I t., tfilisi, 1936.<br />
26. yauxCiSvili, s. georgika, bizantieli mwerlebis cnobebi saqarTvelos<br />
Sesaxeb,IVt., Inakv., masalebi saq. da kavkasiis ist., Tb., 1941.<br />
27. yauxCiSvili, s. georgika, V t., Tb., 1963.<br />
28. yauxCiSvili, s. georgika, IV t., <strong>II</strong> nakv., Tb., 1952.<br />
29. yauxCiSvili, s., gamyreliZe, al. georgika, I t., Tb., 1961.<br />
30. yauxCiSvili, s. georgika, VI t., Tb., 1966.<br />
31. yauxCiSvili, T. berZnuli warwerebi saqarTveloSi., Tb., 1951.<br />
32. yauxCiSvili, T. strabonis geografia, Tb., 1957.<br />
33. yauxCiSvili, T. hipokrates cnobebi saq. Sesaxeb, Tb., 1965.<br />
77
34. yauxCiSvili, T. berZeni mwerlebis cnobebi saq. ..., I, Tb., 1967.<br />
35. yauxCiSvili, T. berZeni mwerlebis cnobebi saqa..., <strong>II</strong>, Tb., 1969.<br />
36. yauxCiSvili, T. heraklide da misi cnobebi saqarTvelos Sesaxeb, kreb.<br />
aRmosavluri filologia, Tb., 1969.<br />
37. yauxCiSvili, T.saqarTvelos ist. berZnuli wyaroebi, Tb., 1976.<br />
38.Sardeni, Jan. mogzauroba sparseTisa da aRmosavleTis sxva qveynebSi,<br />
Targmna m. mgalobliSvilma, Tb., 1975.<br />
39.Spaideli, m. kavkasiis sazRvari, <strong>II</strong> s. garnizonebi afsarosSi, petrasa da<br />
fasisSi, mecn. akad. macne (ist. ...),1985, # 1, gv. 134-140.<br />
40.Zvelaia, m. kolxeTis dablobi (geologia), Tb., 1973.<br />
41. xoStaria, n. paliastomis tbis istoriisaTvis, Jur. mecniereba da<br />
teqnika, Tb., 1953, #9, gv.28-33.<br />
42. janaSia, s. fasidi, Sromebi, <strong>II</strong> t., Tb., 1952, gv.271-281.<br />
43.janeliZe, W. fasisis lokalizaciis geografiuli aspeqtebi, fasisisadmi<br />
miZRvnili sesiis Tezisebi, Tb., 1973, gv5-16.<br />
44.jiblaZe, l. dasavleT saqarTvelos brinjao-adrerkinis xanis<br />
namosaxlarebis arq. ruka, arq. kc-is Ziebani, 2001, #8, gv.34-38.<br />
45. Благоволин Н., Щеглов А., Колебания уровня Черного морья по данным<br />
археолого-геоморфологических исследований в Юго-Западном Крыму. Известия<br />
АН СССР, сер. географ., М., 1968, №2, с. 15-27.<br />
46. Болтунова А. Эллинские апоикии и местное население Колхиды. Материалы I<br />
симпозиума по древней истории Причерноморья, Цхалтубо 1979, Тб., 1979, с.<br />
256-274.<br />
47. Брун Ф. Восточный берег Черного моря по древним периплам и по<br />
компасным картам. – Черноморье, т. <strong>II</strong>, Одесса, 1880.<br />
48. Гамкрелидзе Г. К археологии долины Фасиса, Тб., 1992.<br />
49.Гамкрелидзе Г. Гидроархеологические работы в зоне…,. Материалы V<br />
симпозиума по древней истории Причерноморья, Тб., 1990, с. 215-219.<br />
50. Джанелидзе Ч. Палеогеография Грузии в голоцене, Тб., 1980.<br />
51. Древнегреческо-русский словарь (сост. Н. Дворецкий), М., 1958.<br />
52. Дундуа Г. Нумизматика античной Грузии, Тб., 1987.<br />
53. Ельницкий Л. Из исторической географии…. – ВДИ, № 2, 1938, с. 315-320.<br />
54. Колхидская низменность. Палеография; Береговая…, М., 1990, с. 29-37.<br />
55. Куфтин Б. Материалы к археологии Колхиды, т. I., Тб., 1950.<br />
79
56. Латышев В. Известия древних писателей о Скифии и Кавказе. - Записки<br />
классического отделения императорского русского археологического общества, т.<br />
<strong>II</strong>, вып. I, Санкт Петербург, 1904.<br />
57. Латышев В., Известия древних писателей о Скифии и Кавказе. – ВДИ, №<br />
1(23), М., 1948, с. 223-315.<br />
58. Ломоури Н. Из исторической географии древней Колхиды. – ВДИ, № 4, М.,<br />
1957, с. 96-110.<br />
59. Лордкипанидзе О., К проблеме греческой колонизации Восточного<br />
Причерноморья (Колхиды). – Материалы I симпозиума по древней истории<br />
Причерноморья, Цхалтубо 1977, Тб., 1979, с. 187-256.<br />
60. Лордкипанидзе Г., О характере колхо-греческих взаимоотношений в VI-IV вв.<br />
до н.э. - Материалы I симпозиума по древней истории Причерноморья, Цхалтубо<br />
1977, Тб., 1979, с.25-33.<br />
61. Монперэ Дюбуа., Путешествие вокруг Кавказа, Сухуми, 1937.<br />
62. Пахомов Е., Монетные клады Азербайджана и Закавказья, Баку, 1926.<br />
63. Платон. Сочинения, т. 2, М., 1970.<br />
64. Хачапуридзе Я., Инжинерная геология Черного морья и охрана среды, Тб.,<br />
1990.<br />
65. Шафранов Н., Где была греческая колония Фазис? – "Кавказ," № 71, Тифлис,<br />
1880, с. 3.<br />
66. Щеглов А., Северо-Западный Крым в античную эпоху, Л., 1978.<br />
67. Braund D., Georgia in Antiquity, Clarendon press, Oxford, 1994.<br />
68. Gamkrelidze G., Travaux hydroarheologiques de localisation de l ancienne Phasis,<br />
Le Pont-Euxin vu par les Grecs, Universite de Besancon, Paris, 1990 : 223-236.<br />
69.Gamkrelidze G., Hydroarchaeology in the Georgien Republic (the Colchian littoral),<br />
The International Journal of Nautical Archaeology, London, New York, 1992, vol. 21,<br />
#2, :101-119.<br />
70. Kacharava D., The town of Phasis as described in Graeco-Roman and Byzantine<br />
literary sources, Tbilisi, 1991, : 1-14.<br />
71. Lordkipanidze O., Phasis, The river and City in Colchis, Stuttgart, 2000.<br />
72. Montpereux Frederic Dubois., Voyage autour du Caucase, <strong>II</strong>I, Paris, 1839.<br />
73. Tsetskladze G., The Silver Phiale Mesomphalos from the Kuban, Oxford journal of<br />
Archaeology 1994, 13: 199-216.<br />
74. Tsetskladze G., Die Griechen in der Kolchis (historisch-archäologischer Abriß),<br />
Amsterdam, 1998.<br />
80
navTobis transportirebis Sesaxeb fasis-foTSi<br />
(arqeologiuri monacemebis mixedviT)<br />
q. foTSi SavizRvispireTis eqspediciis mier (ix. gamyreliZe,<br />
1987, gv.97-117) mikvleul "natexebis" namosaxlarze gamorCeul<br />
yuradRebas ipyrobs sami amforis qveda nawili (tab.I 1) da amave tipis<br />
amforebis sxva fragmentebi. mocemuli tipis amforebis fskerze<br />
dadasturda bitumiseburi moSavo feris naleqi masa. misi<br />
laboratoriuli gamokvlevis Sedegad gairkva, rom aRniSnuli naleqi<br />
Seicavs navTobproduqtis naxevrad myar asfalt-fisovan narCenebs.<br />
droTa ganmavlobaSi navTobis msubuqi fraqciebi, rogorc Cans,<br />
amforis dazianebisas amoqarda, xolo mZime fraqciebis daJangvis<br />
Sedegad da inertuli naerTebis SereviT iqca asfalt-fisovan masad<br />
(analizi Caatara akc-s interdisciplinarulma laboratoriam,<br />
xelmZR. prof. g. inaniSvili).<br />
"natexebis" namosaxlari, sadac aRniSnuli amforebi dafiqsirda,<br />
mdebareobs q. foTis samxreT mxares, zRvis SesarTavidan (malTayva)<br />
daaxloebiT kilometrze, kaparWinas gadmoRma paliastomis tbis<br />
mcire yureSi. tbis fskeri aq qviSiani da Tixa-torfiania.<br />
namosaxlarze samSeneblo keramika warmodgenilia gverdebakecili<br />
kramitiT da aguriT. aris agreTve urTierTgadamkveTRarebiani<br />
aguric. samSeneblo masalidan aguris da kramitis garda aq xis<br />
Zelebis da damwvari Tixis (baTqaSis) naSTebi aRmoCnda.<br />
samosaxlos WurWlis umetes nawils Seadgens adgilobrivi<br />
warmoebis keramikuli gadasazidi _ satransporto tara _ amforebi.<br />
isini moyavisfrodaa gamomwvari, wagrZelebuli welSezneqili forma<br />
aqvT da konusiseburi qusliT bolovdebian. adgilobrivi warmoebis<br />
samzareulo keramika warmodgenilia qoTnebiT, jamebiT, luTeriebiT<br />
da doqebiT. sameurneo keramika warmodgenilia brtyelZira (diam. 12<br />
sm-dan 16sm-mde) qvevrebiT. aRmoCenili arqeologiuri masalis<br />
daaxloebiT 25% ucxouri nawarmia. kerZod: sinopuri Tixis magvari<br />
81
gofrirebuli amforebi; Ria moyavisfro, kargad ganleqil Tixiani,<br />
gofrirebuli amforebi; samosuri amforis Zirebi; samosuri<br />
amforiskebi (simaRle 16-19sm.); wiTellakiani jamebis da pinakebis<br />
natexebi. aqve aRmoCnda momwvano, molurjo da moyviTalo feris<br />
minis fexiani sasmisebis da lamprebis fragmentebi. (dawvrilebiT ix.<br />
gamyreliZe, 1987, gv.97-117; gamyreliZe, 1998,gv.22; Gamkrelidze, 1992,<br />
gv.101-119; Gamkrelidze, 1990, gv.223-236).<br />
"natexebis" arqeologiuri masalidan, rogorc zemoTac aRvniSneT,<br />
sayuradReboa navTobis naleqiani amforebi. am tipis amforis sami<br />
mTliani egzemplari aRmoCnda tbaSi (inaxeba foTis muzeumSi).<br />
saerTod, am tipis amforebi 0,50- 0,65m sigrZisaa da gamoirCeva<br />
wagrZelebuli formiT, konusiseburi qusliT, tanze qveda mxareze<br />
xSirad SeimCneva dabali horizontaluri Rarebi, Tixa baci<br />
moyavisfroa (tab.I 2,3). isini hgvanan adgilobriv e.w. kolxur<br />
moyavisfro Tixian welSezneqil amforebs; romelTa Tixa xSirad<br />
araTanabarad aris gamomwvari da SeimCneva kirqvis da qarsis wvrili<br />
minarevebi. saerTod, am saxeobebis amfo-rebi bevria aRmoCenili<br />
dasavleT saqarTvelos adreuli Sua saukuneebis arqeologiur<br />
Zeglebze _ ganTiadi, biWvinTa, soxumi, webelda, oCamCire, gudava,<br />
nosiri, baTumi, noqalaqevi, mTisZiri, ureki, cixisZiri da sxv.<br />
(gamyreliZe, 1982,gv.114; zaqaraia, 1974,gv.139; inaiSvili, 1993,gv.54;<br />
ramiSvili, 1965,gv.114; fuTuriZe, 1959,gv.70; fuTuriZe, 1975,gv.148;<br />
jafariZe, 1989,gv.44-51). dReisaTvis maTi nawilis kolxuri<br />
warmomavloba ukve eWvs aRar iwvevs, radgan Catarebulia aseTi<br />
amforebis Tixis petrografiuli analizi (ix. fuTuriZe,1959, gv.70).<br />
Crdilo SavizRvispireTSi aRmoCenili welSezneqili amforebi ki<br />
ufro momcroa da Tixac vizualurad gansxvavebulia. aseTi momcro<br />
welSezneqili amforebi aRmoCenilia yirimSi qalaq tiritakes<br />
gaTxrisas. erT-erT am tipis daxuful amforaSi, romelic gaiTxara<br />
q. tiritakeSi X<strong>II</strong>I nakveTze, navTobi dadasturda. es amfora<br />
wagrZelebul taniani da welSezneqilia, konusiseburi daboloeba<br />
82
aqvs (simaRle 0,58m). amforis qveda mxares SeimCneva dabali<br />
gofrireba; Tixa baci moyavisfroa (ix. tab.I 4). amfora IVs-iT<br />
TariRdeba (Гайдукевич.1952, gv.62). qimiur-laboratoriuli analizis<br />
Sedegad amforaSi dadasturda Txevadi navTobi, xolo fskerze<br />
bitumiseburi danaleqi masa (Успенский. 1952,gv.415). es navTobi,<br />
Semadgenlobis mixedviT, mopovebulia qerCis naxevarkunZulis<br />
Congelekis Zvel sabadoSi. ZiriTadad navTobiT aqedan maragdeboda<br />
CrdiloeT SavizRvispireTi, tiritake, tanaisi, qersonesi da sxv.<br />
(Кострин.1971, gv.264-265; Кострин.1965, gv.291-293). mocemuli tipis<br />
amforebi mravlad aris aRmoCenili qersonesSi (sadac isini<br />
mopovebuli amforebis saerTo raodenobis naxevars warmoadgens),<br />
tiritakeSi, mirmekionSi, istrieSi, varnaSi da sxv. (Якобсон.<br />
1979,gv.12). samxreT Savi-zRvispireTSic sinopTan (demirsSi) aRmoCnda<br />
welSezneqili konusisubur Ziriani amforebi (kasab tezgori, 1999,<br />
gv.22).<br />
navTobi da navTobproduqtebis damaxasiaTebeli Tvisebebi icodnen<br />
da moxerxebulad iyenebdnen kidevac mTel Zvel civilizebul<br />
samyaroSi. navTobis erT-erTi saxeobis, asfalt-fisovani, Savfisis<br />
gamoyeneba wyalgaumtar saSualebad, navis, kidobanis, kalaTis<br />
mosafis-mosagozad aRwerilia jer kidev bibliaSi (dabadeba, Tavi<br />
VI,14; gamosvla, Tavi<strong>II</strong>,3). navTobis, navTobis fisis sarewebis da<br />
asfalt-fisis gamoyenebis Sesaxeb samSeneblo-SemakavSirebel masalad,<br />
cnobebs gvawvdis Zv.w. Vs. avtori herodote (I,179; IV,195; VI,119).<br />
navTobis Taobaze cnobebs vxvdebiT sxva berZen-romael avtorebTanac<br />
_ straboni (XVI,I,5,9,15), plutarqe (aleqsandre,35), qsenofonti<br />
(anabasisi, <strong>II</strong>,4), plinius ufrosi (<strong>II</strong>,109; XXXV,15), vitruviusi (arq.<br />
I,5,§8). es avtorebi mogviTxroben navTobis da navTobproduqtebis<br />
mopovebis da gamoyenebis Sesaxeb. kerZod, maT nawerebSi moyvanilia<br />
cnobebi navTobis, malTis sabadoebis Sesaxeb mesopotamiaSi,<br />
siciliaSi, palestinaSi da iranSi; sadac is moipoveboda bunebrivi<br />
wyaroebidan da mcire siRrmis Webidan.<br />
83
navTobi, malTa, asfalti gamoiyeneboda, rogorc samSeneblo-<br />
SemakavSirebeli masala; wyalgaumtari saSualeba (mag.<br />
dadasturebulia amforebis Signidan mofisvis faqti; ix._ diuponi,<br />
kaWarava, 1999,gv.9); SesaZloa zogjer es navTobis zeTiTac xdeboda;<br />
liTonis koroziisagan damcavi masala; kultmsaxurebisas (cecxlis<br />
sakurTxevlebSi urevdnen sxva zeTebSi); soflis meurneobaSi,<br />
mcenareebis mavne mwerebisagan dasacavad; samedicino da veterinaluri<br />
wamlebis dasamzadeblad; mumificirebisaTvis; samxredro saqmeSi;<br />
gasanaTebel saSualebad (WraqlamprebSi, sazRvao SuqurebSi,<br />
sxvadasxvanair CiraRdnebSi da a.S.).<br />
navTobi, Savi-moyavisfro momwvano elferis wyalSi uxsnadi<br />
zeTovani nivTierebaa. miwis zedapirTan siaxlovisas is msubuqi<br />
fraqciebis amoqarebis da mZime fraqciebis daJangvis Sedegad blant,<br />
sqel malTad gardaiqmneba; Semdgom myardeba; xolo bolos naxevrad<br />
myar bunebriv asfaltad iqceva. sulxan-saba orbelianis leqsikonis<br />
ganmartebiT "asfalti _ kldidam da wylidam gamova, Savfiss hgavs"<br />
(orbeliani, 1928, gv.21). amrigad, bunebrivi wyaroebidan moipoveba<br />
navTobis bunebrivi saxeobebi _ navTobis zeTi, malTa, bitumi,<br />
bunebrivi asfalti da a.S. berZnul-laTinur werilobiT wyaroebSi<br />
isini ZiriTadad moixsenieba _ 5sfaltoc, n„fja; naphtha, bitumen, maltha<br />
(ix. Forbes, 1936, gv.4-13). qarTul enaSi sityva "navTi," "nafTi"-s<br />
warmomavloba jerjerobiT bolomde garkveuli ar aris. "wamebai habo<br />
tfilelisa"-Si naxsenebia "...moiRes SeSai da Tiva da nafTi da<br />
daasxes guamsa mas zeda wmidasa da daagznes cecxli..." (Zv. qarT...,<br />
1963,gv.73,5). bibliis Zvel qarTul TargmanebSi "mofisa igi nafTiTa."<br />
"agzebdes mas nafTsa..."(abulaZe, 1973,gv.322). zog enaTmecniers sityva<br />
navTi iranul nasesxobad miaCnia (ix. andronikaSvili, 1966,gv.345).<br />
friad sayuradReboa nikandros kolifonelis (Zv.w.<strong>II</strong>s. avtoris)<br />
werilobiTi cnoba _ "medeasi, anu erTdRiani wamalia mosamzadebeli,<br />
romelsac ewodeba kolxiduri, da romelsac isini navTsac (n„fjan)<br />
84
uwodeben; Tu amiT daizelen sxeuls, an tansacmels,... an sxva rames<br />
gaJRenTaven da mzeze dadgebian, cecxli STanTqavT da moispobian. ...<br />
misi momzadeba medeam aRmoaCina, amitom kolxurs eZaxian" (ix.<br />
sqolioni 249 da Semd. (uruSaZe, 1964, gv.335). kolxi medeas mier<br />
navTobis gamoyenebas adasturebs agreTve plutarqe _ "navTobi is<br />
Sxami iyo, romliTac medeam wamosasxami da Tavsamkauli gaJRinTa,<br />
razedac tragediaSia gadmocemuli." "...Tavsamkaulsa da wamosasxams<br />
cecxli moedoo" (plutarqe, aleqs.,35). aq, tragediaSi igulisxmeba<br />
evripides piesa "medea"(str.1410), sadac medeam, SurisZiebis mizniT,<br />
navTobiT da raRac sxva mcenareebiT damzadebuli naerTiT cecxli<br />
gauCina da daRupa kreonti da misi asuli glavke.<br />
navTobis da kolxi medeas Sesaxeb sayuradRebo cnobas gvawvdis<br />
agreTve VI s. cnobili da sando istorikosi prokopi kesarieli. is<br />
aRwers kolxeTSi, fasisidan samxreTiT qalaq petrasTan (dRevandeli<br />
cixisZiri, qobuleTTan) 550w. romaelebis da sparselebis brZolas,<br />
romelSic adgilobrivi mosaxleobac iRebda monawileobas _ "maT<br />
aavses qoTnebi gogirdiT, asfaltiT da erTi sawamlaviT, romelsac<br />
midielebi navTs eZaxian, elinebi ki medeas zeTs (Mhdeëac Ôlaion),<br />
moukides maT cecxli da esrodnen kedlis damangrevel manqanebs,<br />
romlebic TiTqmis yvela dawves." "...magram maT didxans ver gauZles<br />
amas; vinaidan cecxli, sadac ki moedeboda, maSinve agizgizdeboda, Tu<br />
is maSinve ar iqneboda ukugdebuli" (prokopi kesarieli, BG, V<strong>II</strong>I, 11;<br />
yauxCiSvili, 1965, gv.171). amgvarad, kolxeTSi samxedro moqmedebebis<br />
dros gamoiyeneboda "medeas zeTi," navTobi da sxva komponentebi,<br />
romelic Tanamedrove "napalms" hgavda Tavisi moqmedebiT. iqve<br />
TxzulebaSi, prokopi kesarieli dasZens _ "cecxli avarda, moedo da<br />
medeas saxeliT cnobili zeTisa da sxva momaragebul nivTierebaTa<br />
wyalobiT mTeli koSki da iq myofi sparselebi gadawva"(BG, V<strong>II</strong>I,11).<br />
antikur werilobiT wyaroebSi Semonaxuli cnobebi adastureben<br />
e.w."medeas zeTSi" navTobis Semcvelobas. Sesabamisad kolxeTi<br />
warmoCindeba im qveynad, sadac kargad icnobdnen navTobis Tvisebebs<br />
86
da iyenebdnen kidevac mas. am mxriv sayuradReboa foTi-fasisis (sadac<br />
navTobis naSTiani amforebi dadasturda) samxreTiT ramdenime<br />
kilometrze md. sufsis da natanebis qvemo welze navTobis<br />
sabadoebis da bunebrivi asfaltis (Zvelaia, 1973,gv.51; Кикнадзе.<br />
1990, gv.192) naSTebis arseboba, rac aq Zvelad bunebrivi wyaroebidan<br />
navTobis mopovebas ar unda gamoricxavdes. aq dResac aris navTobis<br />
sarewebi. saqarTveloSi sxvagan navTobis bunebrivi wyaroebi<br />
ZvelTaganve cnobilia samgori-patarZeuli-navTluRis (q. Tbilisis<br />
erT-erTi ubnis navTluRis saxeli navTobs ukavSirdeba _ Tbilisis...,<br />
1990, gv.339) monakveTze. navTobis sabadoebi mdebareobs agreTve<br />
mirzaanSi, SiraqSi, eldarSi da foTTan axlos WaladidSi.<br />
q. fasisi, SemdgomSi foTi (sadac navTobiani amforebi aRmoCnda),<br />
kargad cnobili evropa-aziis sazRvao-samdinaro-saxmeleTo<br />
satranzito, savaWro gzis erT-erTi ZiriTadi punqti iyo (ix.<br />
berZniSvili, 1969,gv.99). SesaZloa swored, q. fasisze gavliT<br />
xdeboda transportireba samSeneblo xe-tyis, selis, fisis, Taflis,<br />
Rvinis, liTonis, tyaveulis da sxva produqciis Tu nakeTobis.<br />
gvianantikur xanaSi da adreul SuasaukuneebSi kidev ufro gaizarda<br />
fasisis, rogorc satranzito-savaWro qalaqis mniSvneloba (straboni<br />
XI,<strong>II</strong>,17; plinius ufrosiNH,VI,52; anonimiXL<strong>II</strong>,3). sxva savaWro<br />
produqcias axla ukve SeiZleba daematos arqeologiurad<br />
dadasturebuli navTobic, romelic amforebiT transportirdeboda<br />
sazRvao xomaldebis saSualebiT, savaraudod, yirimis<br />
naxevarkunZulidan. SesaZlebelia agreTve, rom foTSi navTobi<br />
satranzito gziT kaspiis zRvis sanapirodan an zemoT moxsenebuli,<br />
saqarTvelos teritoriaze mdebare sarewebidanac moxvedriliyo.<br />
literatura:<br />
abulaZe, il. Zveli qarTuli enis leqsikoni. Tb., 1973.<br />
andronikaSvili, m. <strong>narkvevebi</strong> iranul-qarTuli..., t.I. Tb.,1966.<br />
87
erZniSvili m., q. fazisis istoriisaTvis. Tb., 1969.<br />
gamyreliZe g., centraluri kolxeTis namosaxlarebi, Tb., 1982.<br />
gamyreliZe g., wyalqveSa..., saq. mecn. akad. macne (ist.), #1. 1987, gv.97-117.<br />
gamyreliZe g., foTi-fasisis topoarqeologiisaTvis. Tb., 1998.<br />
diuponi p., fisis..., SavizRvispireTis Zv. ist. IXsimpoziumi, vani,1999,gv.9.<br />
zaqaraia p., leqvinaZe v., gudavaSi 1971w. Catarebuli gaTxrebis angariSi, saq.<br />
sax.muzeumis arq. eqspediciebi, <strong>II</strong>I. Tb., 1974, gv.139-153.<br />
Tbilisis istoria (red. m. dumbaZe, v. guCua), t. I. Tb., 1990.<br />
inaiSvili n., cixisZiris I-VI ss. arqeologiuri Zeglebi, Tb.,1993.<br />
kasab-tezgori d., sinopi..., SavizRvispireTis Zv.ist. IXsimpoziumi,1999,gv.21.<br />
lorTqifaniZe oT., vaWroba Sav zRvaze, istoriuli wanamZRvari,<br />
SavizRvispireTis Zveli istoriis IX simpoziumi, vani, 1999,gv.26-28.<br />
orbeliani sulxan-saba, qarTuli leqsikoni, tf., 1928.<br />
ramiSvili, r.arqeologiuri gaTxrebi biWvinTaSi, masalebi saqa. da kavka. arq.saTvis,<br />
mska, t.IV. Tb.,1965, gv.107-122.<br />
uruSaZe ak., Zveli kolxeTi argonavtebis TqmulebaSi, berZnuli teqstebi<br />
qarTuli TargmaniTa da SeniSvnebiT. Tb., 1964.<br />
fuTuriZe, r. gvianantikuri xanis dasavleT saqarTvelos arq. Zeglebi,<br />
masalebi saq. da kavk. arq., <strong>II</strong>. Tb., 1959,gv.54-94.<br />
fuTuriZe, r. biWvintis...,. kreb. didi pitiunti, Tb., 1975, gv.127-160.<br />
yauxCiSvili s., georgika, Tb., 1965.<br />
Zvelaia mir., kolxeTis dablobi. Tb., 1973.<br />
Zveli qarTuli agiografiuli lit..., Iw. (il. abulaZe), Tb.,1963.<br />
jafariZe v. vardcixis naqalaqari, Tb., 1989.<br />
Гайдукевич. В. 1952: Раскопки Тиритаки в 1935- 40. МИА, № 25, 15-134.<br />
Якобсон. А. 1979: Керамика средневековой Таврики. Л.<br />
Кикнадзе. Т. (ред.) 1990: Кодхидская низменность. М.<br />
Кострин. К. 1971: Исследование смолистого…, – СА, № 3, с. 264-265.<br />
Кострин. К. 1965: Исследование нефти из древних…,. – СА, № 1, с. 291-293.<br />
Кошеленко Г. (ред.)1984: Античные гос. Северного Причерноморья. М.<br />
Лоркипанидзе. О. 1957: О транзитно-…, – САНГ, т. XIX, № 3, с. 377-394.<br />
Успенский. В. 1952: Исследование древней...,. – МИА, № 25, 415-421.<br />
88
kolxur-mosuinikuri koSkis rekonstruirebis cda<br />
(arqeologiuri monacemebi qsenofontis anabasisis konteqstSi)<br />
vanis Zveli naqalaqaridan dasavleTiT, rva kilometrze sof.<br />
mTisZirSi, adeiSvilebis goraze arqeologiurad SeviswavleT Zv.w. IVs-is<br />
Zelur-baTqaSiani namosaxlaris naSTebi. aq samosaxlo adeiSvilebis<br />
goris terasebze iyo gamarTuli da erTian sasimagro-TavdacviT sistemas<br />
qmnida, romelic qalaq vanisaken mimaval gzas hkravda. amdagvari gorebis<br />
terasebze agebuli Zelur-baTqaSiani samosaxloebi ZiriTadad Zv.w. <strong>II</strong>Is.<br />
wina periodis kolxeTisaTvis aris damaxasiaTebeli.<br />
Zveli saqarTvelos xis arqiteqturis SeswavlisaTvis friad<br />
sainteresoa adeiSvilebis goris zeda terasaze arqeologiurad<br />
Seswavlili, SedarebiT kargad Semonaxuli, Zelur-baTqaSiani nagebobis<br />
naSTebi (sur.1). nagebobis asageb ZiriTad saSen masalad gamoyenebulia<br />
qva da Zelebi. gvxvdeba Tiris, TeTri kirqvis da riyis qvebi, xolo<br />
Zelebad naxmaria Telis xe. nagebobis nangrevebSi bevria baTqaSis natexi.<br />
maT zogierT fragments etyoba xis Zelebis anabeWdi. qvis da xis<br />
Zelebis garda didi raodenobiT aris naxmari Tixamiwa, rac<br />
gamoiyeneboda SemakavSirebel-amosavseb masalad. nagebobas Zlieri xanZari<br />
aqvs gadatanili; qvebi simxurvalisagan damskdaria, xolo Zelebi<br />
TiTqmis danaxSirebulia. nageboba oTxkuTxaa da Sedgeba ori<br />
saTavsisagan. samxreT saTavsis farTobia - 26, 88kv.m, xolo CrdileTis -<br />
13,44kv.m. am saTavsis dasavleT kuTxeSi SemorCenilia ZelebiT mogebuli<br />
iataki, romelzedac zeda sarTulis gadaxurvis Zelebis fragmentebi<br />
SeimCneva. nageboba orientirebulia aRmosavleTidan dasavleTisaken.<br />
kedlebis fundamentis sigane _ 2,60m. nagebobis kedlebis fundamenti<br />
gamarTulia kldis budeebSi Casmuli qviSaqvis qvebiT, xolo maT mosdevs<br />
kirqvis qvebis wyoba. kedlis cokoli nagebia fleTili qvebis wyobiT.<br />
maT dasakavSireblad gamo-yenebulia Tixamiwa. cokolis Sida mxare<br />
warmodgenilia ZelebiT (diametri 18sm-mde). TeTri kirqvis wyobaze<br />
aRmoCnda baTqaSiT Selesili Zelebis fragmentebi, rac albaT kedlis<br />
89
naSTebia. kedlis fundamentis Sida farTobi amovsebulia qvebiT da<br />
TixamiwiT. aq gvxvdeba riyis da kirqvis qvebi. fundamentSi Catanebulia<br />
kidev erTi Zeli, romelic nagebobis interieris mxaris Zelebis<br />
paraleluria; gardigardmo, sxvadasxva doneze Catanebulia 7 sm<br />
diametris Zelebi. amgvarad iqmneboda armaturis nairi, xis ZelebiT<br />
SemosazRvruli kvadratebis karkasi, rac nagebo-bis cokols met<br />
simtkices aZlevda (sur.2). sayuradReboa aRmosavleTi da CrdiloeTi<br />
kedlebis Sida kuTxe, romelic sxvebisagan gansxvavebiT ukeT<br />
SemorCenilia. aq dadasturda ZelebiT kuTxeebis agebis ori xerxi: erTi<br />
_ Zelebi ubralod erTmaneTzea dadebuli amoWris gareSe (dasturdeba<br />
mxolod cokolis Zelebian karkasSi), xolo meore _ CaWrili ZelebiT<br />
Sesrulebuli kuTxe.<br />
nagebobisaTvis meti mdgradobis misacemad moxerxebulad aris<br />
gamoyenebuli bunebrivi reliefi. nagebobis saZirkvelSi kldis<br />
struqtura iribia da zedapirTan TiTqmis swor kuTxes qmnis. amiT<br />
nagebobas meti simtkice eqmneba da misi CamoSlis saSiSroeba Tavidanaa<br />
acilebuli. kldis iribi struqturave qmnis oRroCoRro reliefs, rac<br />
kargad aris gamoyenebuli xelovnur budeebTan erTad, saZirkvlis qvebis<br />
Casawyobad. adeiSvilebis goris Zelur-baTqaSiani nageboba atikuri<br />
Savlakiani WurWliT, gviandeli qiosuri, mendes (sur.3) amforebiT da<br />
adgilobrivi keramikiT Zv.w.IVs-iT TariRdeba. am monacemebs mxars uWers<br />
radioaqtiuri naxSirbadis daSlis meTodiT miRebuli TariRic,<br />
romliTac dangrevis dro Zv.w. 330 � 40w. aris gansazRvruli (ix.<br />
gamyreliZe, 1982, gv.63-69).<br />
amgvarad, zemoT aRwerili nagebobis naSTi warmoadgens cokolze<br />
dadgmul Zelur, TixiT Selesil Zv.w. IVs. Senobas. SesaZloa, rom aq<br />
saqme gvaqvs antikuri epoqis avtorebis (hipokratesTan, qsenofontesTan,<br />
apolonios rodoselTan, pomponius melasTan, dionisios<br />
halikarnaselTan) TxzulebebSi naxseneb kolxeTis xis nagebobebis<br />
nairsaxeobasTan (sur.4).<br />
90
nagebobaSi kolxuri da ucxouri keramikis garda salesi qvebi,<br />
isrispirebi da brinjaos zaraki aRmoCnda. SesaZloa, rom es zaraki<br />
Camokidebuli iyo Standartze, romelic Zveli "mTisZiris" romelime<br />
warCinebuli piris insignias warmoadgenda. osteologiuri masalidan<br />
nagebobaSi dadasturda gareuli taxis eSvebi da Zroxis beWis Zvali.<br />
Zv.w. IV s. miwurulis, erTi mxriv, azos da, meore mxriv<br />
farnavazqujis mier ZalauflebisaTvis brZoliT gamowveuli saomari<br />
moqmedebebis SedegebiT SeiZleba aixsnas sof. mTisZiris adeiSvilebis<br />
goris gamagrebuli samosaxlos dangreva. SesaZloa, amave dros daangries<br />
vardigoris (varcixesTan), (jafariZe, 1977, gv. 43-50), vanis e.w. TeTri<br />
Senoba da maTi Tanadrouli nagebobebi. rogorc cnobilia, iberiis<br />
samefos Camoyalibebis rTuli procesi swored Zv.w. IV-<strong>II</strong>I ss-is mijnaze<br />
mimdinareobs. am droisaTvis Sida kolxeTic iberiis samefos farglebSi<br />
erTiandeba (ix. "cxovreba qarTuelTa mefeTa da pirvelTaganTa mamaTa da<br />
naTesavTa") (gamyreliZe, 1993, gv.55-56). kolxeTSi xis Zelebiani<br />
nagebobebi mravlad aris arqeologiurad dadasturebuli: sof. anaklia<br />
(dixa-guZubaI,<strong>II</strong>), sof. reki(naoxvamo), sof. saqorqio (simagre), qobuleTi<br />
(ColoqTan), sof. nosiri, vanis naqalaqari, sof. varcixe (vardigora),<br />
92
quTaisi (daTeSiZe-gabaSvilis gora); xolo maTi naSTebi xis Zelebis da<br />
baTqaSis saxiT dasavleT saqarTvelos TiTqmis mTel teritoriaze<br />
gvxvdeba. es arqeologiuri Zeglebi qronologiurad gansxvavdebian<br />
erTimeorisagan, magram maTSi garkveuli arqiteqturuli memkvidreoba<br />
igrZnoba. aRsaniSnavia, rom jargvalis tipis xis Zelebiani saxlebi<br />
dResac gvxvdeba kolxeTSi. maTi kuTxeebi iseve, rogorc winaT, Zelebis<br />
boloebSi CaWriT aris nakeTebi.<br />
Zelur-baTqaSiani samosaxloebi damaxasiaTebelia<br />
kolxeTisaTvis, sadac bunebriv Tu xelovnur<br />
borcvebze ganlagebuli aseulobiT namosaxlaria<br />
dadasturebuli. mravalricxovani samosaxlo<br />
borcvebi, "gorebiT," "zurgebiT" da<br />
"dixaguZubebiT" aris mofenili kolxeTis<br />
dablobis rogorc zRvispireTi, aseve Sida<br />
mxarec. kolxeTis am samosaxlo borcvebisaTvis<br />
damaxasiaTebelia garSemo Txrili. aseT<br />
mravalfenian Zeglebze mosaxleoba TiTqmis<br />
uwyvetadaa warmodgenili xangrZlivi drois<br />
ganmavlobaSi.<br />
ukanasknel wlebSi intensiurad warmoebs<br />
mravalfeniani samosaxlo borcvebis Seswavla.<br />
Catarebulma arqeologiurma gaTxrebma erTxel<br />
kidev daadastura, rom TxrilebiT<br />
garSemovlebul xelovnur borcvebze samosaxlos<br />
gamarTvas kolxeTSi didi xnis istoria aqvs.<br />
dasaxlebis amnairi tipi kolxeTSi SemTxveviT<br />
ar ganviTarebula. is aq arsebuli biogeogaremos pirobebiT iyo<br />
ganpirobebuli _ dabali reliefi, niadagis xSiri daweva, gruntis<br />
wylebi, Waobianoba, naleqianoba. aseT situaciaSi cxovrebisaTvis<br />
xelsayreli pirobebis SesanarCuneblad aucilebeli xdeboda<br />
xelovnuri SemaRlebebis gakeTeba.<br />
93
Txrilis Seqmna borcvis garSemo ganpirobebuli unda yofiliyo imiT,<br />
rom xelovnuri borcvisaTvis miwa didi raodenobiT iyo saWiro;<br />
sruliad bunebrivia, rom mas borcvis garSemo, axlo adgilidan<br />
amoiRebdnen. garda amisa, Txrils hqonda TavdacviTi mniSvneloba. is<br />
mosaxleobas icavda mtris, mtacebeli<br />
cxovelis da wylis stiqiisagan.<br />
rogorc Cans, kolxeTis sazogadoeba<br />
moxerxebulad iyenebda fizikurgeografiul<br />
pirobebs (bunebrivi<br />
borcv- gorebis terasebs) da TviTonac<br />
aqtiurad zemoqmedebda masze<br />
(xelovnuri, TxrilSemovlebuli<br />
borcvebi). qronologiurad orive es<br />
tipi Tanaarsebobda. arqeologiuri<br />
monacemebis mixedviT aSkaraa, rom<br />
amgvari samosaxloebis gamarTvis wesi<br />
kolxeTSi jer kidev brinjaos xanaSi<br />
ikidebs fexs (jiblaZe, 1977).<br />
sayuradReboa, rom dasaxlebis<br />
mowyobis meore wesi, xelovnuri<br />
borcvebis mozvinviT, specifikur<br />
kolxur movlenad aris miCneuli.<br />
antikur xanaSi, rogorc Cans,<br />
kolxurma samosaxloebma cvlilebebi<br />
ganicada. zogierTi samosaxlo,<br />
romelsac ufro kargi, moxerxebuli<br />
fizikur-geografiuli da ekonomikur-komunikaciuri adgil- mdebareoba<br />
ekava, dawinaurda da garkveuli regionis qalaquri tipis centrad<br />
Camoyalibda. am centrs hqonda masze damokidebuli sasoflo-sameurneo<br />
(xorisnairi) teritoria. am SemTxvevaSi safiqrebelia, rom "vani"<br />
saqalaqo centri iyo, xolo "mTisZiri" misdami daqvemdebarebul<br />
94
sasoflo teritoriaSi Sedioda. saqalaqo centrs Tavis xoriT, garSemo<br />
garkveuli TavdacviTi sistema hqonda, romelic mis uSiSroebas<br />
emsaxureboda. amdagvari gamagrebuli sofeli, safiqrebelia, iyo Zveli<br />
"mTisZiric." aseTi gamagrebuli soflebi, albaT, ganlagebuli iyo<br />
qalaqisken mimavali komunikaciebis Casaketad. "mTisZiri" ki erTis mxriv,<br />
kontrols uwevda md. rionis xeobaze (marcxena napirze) gamaval gzas,<br />
xolo meore mxriv, md. yumuris xeobidan momaval gzas ketavda (sur.5).<br />
Zv.w. Is. arqiteqtoris, vitruviusis (<strong>II</strong>,I,4) (ix. Ciqovani,1966) mier<br />
aRwerili, kolxuri Zelebiani nagebobisagan adeiSvilebis goris<br />
nageboba ZiriTadad gansxvavdeba cokoliT. ar gamovricxav, rom aq<br />
cokolze da kedlis horizontalur Zelebze dayrdnobili saxuravi,<br />
95
vitruviusis mier aRwerili piramidul-gvirgvinovani konstruqciuli<br />
sqemiT aigo; an TivaseliT gadaixura (sur.6). nagebobis xis kedlebis<br />
kuTxeebi CaWrili mrgvali ZelebiT ikvreboda, xolo Semdeg Zelebi<br />
TixiT ileseboda (baTqaSiT). gaTxrebisas baTqaSebis natexebze mrgvali<br />
Zelebis anabeWdebi aRmoCnda.<br />
Cven mier arqeologiurad Seswavlili sof. mTisZiris adeiSvilebis<br />
goris nageboba gansakuTrebul msgavsebas iCens sof. varcixis<br />
(vardigoris), quTaisis (daTeSiZegabaSvilis<br />
goris) da vanis naqalaqaris<br />
centraluri terasis e.w. TeTr<br />
SenobasTan. isini, adeiSvilis goris<br />
SenobasaviT, cokolze mdgari, xis<br />
Zelebiani nagebobebia. am tipis<br />
nagebobebi konstruqciulad xis<br />
arqiteqturis ramdenadme axal, ufro<br />
ganviTarebul etapze miuTiTebs.<br />
kolxeTSi Tlili qva, alizis aguri da<br />
kramiti farTod mxolod elinistur<br />
xanaSi ikidebs fexs. rogorc Cans,<br />
kolxeTSi, Zv.w. <strong>II</strong>Is. win, xe ZiriTadi<br />
samSeneblo masala yofila. xisgan<br />
agebdnen sacxovrebel saxlebs, koSkebs,<br />
zRudemeserebs,gamagrebul samosaxloebs<br />
da sxv. kolxeTSi xis masala uxvad<br />
iyo. cnobili geografi straboni<br />
gadmogvcems _ "... aq izrdeba mravali<br />
tye" (XI,<strong>II</strong>,17). amasve aRniSnavs<br />
vitruviusi _ "kolxebi pontos mxareSi<br />
tyis siuxvis gamo..." (<strong>II</strong>,I,4) aSeneben xis nagebobebs.<br />
adeiSvilebis goris Zelur-baTqaSiani, gamagrebuli samosaxlos,<br />
koSkebian kompleqsTan konteqstSi, friad sayuradReboa antikuri epoqis<br />
96
mwerlebis cnobebis ganxilva. sadac qarTveluri mosaxleobiT, kolxebiT<br />
da mosuinikebiT, dasaxlebuli aRmosavleT SavizRvispireTis<br />
teritoriebia aRwerili. Zv.w. IVs-is avtori qsenofonti gadmogvcems:<br />
"aRmarTuli iyo zRudemeseri mravali xis koSkiT..." (anabasisi V,2,5).<br />
iqve "basilevsma ar isurva daetovebina mosuini (gamagrebuli samosaxlo<br />
_ g.g.), romelic goraze iyo aSenebuli" (anabasisiV,4,26). iqve "gadaiwva<br />
mTeli daba, koSkebi gamagrebuli meseriT da sxva, garda Sida cixisa"<br />
(anabasisiV,2,27); apolonios rodoseli: "cxovroben mosuinikebi,<br />
romelnic sacxovrebels marTaven xis koSkebSi, romlebic kargad aris<br />
erTmaneTSi Sekruli sasimagro meseriT. am nagebobebs eZaxian mosuinebs"<br />
(argonavtika,<strong>II</strong>,378-380); dionisios halikarnaseli: "...cxovroben koSkebian<br />
xis Zelebian maRali zRude-meseriT garemocul farTobebze, romelsac<br />
uwodeben mosuinebs" (romis siZveleTmcodneoba, I,26,2); pomponius mela:<br />
"mosuinebi cxovroben xis koSkebSi" (qveynis aRweriloba, I,106).<br />
amgvarad, dasavleT saqarTvelos arqeologiuri masalis da Zveli<br />
werilobiTi wyaroebis Sejerebis safuZvelze SeiZleba davaskvnaT:<br />
qarTveluri mosaxleobiT dasaxlebul aRmosavleT SavizRvispireTSi<br />
Zv.w. <strong>II</strong>Is-is wina periodSi gavrcelebuli iyo borcvze da goraze,<br />
Zelur-baTqaSiani, Zelebiani meseriTve SemozRuduli, koSkebCarTuli<br />
kompleqsebi; xisagan nagebi gamagrebuli samosaxlo, romelsac mosuini<br />
ewodeboda (dawvrilebiT ix. yauxCiSvili, 1977).<br />
socialurad, adeiSvilebis gorisnairi (sur.5) gamagrebuli borcvgorebi,<br />
albaT, naTesaobriv Temebs warmoadgenda, romlis TavSic<br />
adgilobrivi xelisufali, berZnuli werilobiTi wyaroebis mixedviT,<br />
basilevsi idga. SesaZloa, aseT adgilobriv xelisufals ekuTvnoda<br />
adeiSvilebis gorasTan aRmoCenili nagebobebis Tanadrouli mdidruli<br />
samarxi (ix. gamyreliZe, 1982, gv.69-81).<br />
vfiqrob, adeiSvilebis goris zeda terasaze, arqeologiurad<br />
Seswavlili nageboba, swored amgvari, saTemo, gamagrebuli samosaxlos _<br />
mosuinis erT-erTi koSki iyo.<br />
97
literatura:<br />
gamyreliZe g., centraluri kolxeTis Zv. namosaxlarebi, Tb.,1982.<br />
gamyreliZe g., istoriul-topoarqeologiuri Ziebani, Tb., 1993.<br />
yauxCiSvili T., berZeni mwerlebi saqarTvelos Sesaxeb, Tb., 1977.<br />
yifiani g., amaSukeli n., kolxuri da frigiuli..., Tb.,1995.<br />
Ciqovani T., gvirgvinian-erdoiani sacxovreblis da vitruviusis kolxuri saxlis<br />
urT..., saq.mecn.akad."macne,"1966,#6, gv.211 -222.<br />
jafariZe v., Zv.varcixe, Jur. Zeglis megobari, 1977, #46, gv.43-50.<br />
jiblaZe l., kolxeTis dablobis brinjaos xanis namosaxlarTa stratigrafia,<br />
qronologia da periodizacia, Tb., 1997.<br />
98
kolxi medeas ikonografiisaTvis<br />
(soxumis yureSi aRmoCenil bareliefTan konteqstSi)<br />
soxumis cnobili stela saqarTveloSi aRmoCenili qvis kveTis<br />
sayuradRebo nimuSia. bareliefiani qvasveti zRvaSi, soxumis yuris<br />
fskerze, md. besleTis SesarTavTan napirgasamagrebeli wyalqveSa<br />
samuSaoebisas moulodnelad aRmoCnda. zRvidan amoRebuli e.w.<br />
soxumis stela TeTri marmarilosia da moyviTalo-monacrisfro<br />
elferi dahkravs. is oTxkuTxa formisaa da marcxena qveda kuTxe<br />
momtvreulia. filis zomebia _ 157<br />
x 92 x 12sm. filas zeda mxareze eqvsi<br />
Rrmuli aqvs. amJamad stela soxumis<br />
muzeumSia gamofenili (ix. sur.1) (ix.<br />
lorTqifaniZe,1966,gv.93; Picard, 1956,<br />
gv.81; ciciSvili,1954,gv.20; barnaveli,<br />
1956,gv.8;miqelaZe,1960, gv.189).<br />
soxumis yure swored is adgilia,<br />
sadac ivaraudeba antikur werilobiT<br />
wyaroebSi, kerZod, jer kidev Zv.w.<br />
IVs. avtoris fs. skilaqs kariandelis<br />
(peri...,81) TxzulebaSi moxseniebul<br />
qalaq dioskuriis nawilis mdebareoba.<br />
aq zRvis Relvis Semdeg xSirad<br />
pouloben xolme amforebis,<br />
Savlakiani WurWlis natexebs da<br />
monetebs. winare da antikuri xanis<br />
monacemebi aRmoCenilia agreTve<br />
dRevandeli q. soxumis, soxumis mTis, guadixus da wiTeli Suquras<br />
arqeologiurad Seswavlil mona-kveTebze. e.w. soxumis stelaze<br />
dabali reliefiT (0,5sm-dan 2sm-mde), samfiguriani kompoziciaa<br />
amokveTili, romelic umetesad realisturi maneriT aris<br />
99
gadmocemuli da ZiriTadad berZnuli klasikis stilSia<br />
Sesrulebuli. kompoziciis marcxena pirveli figuraa fexze mdgomi<br />
asuli, romelic ukana planzea ganyenebulad gamosaxuli da zemodan<br />
dascqeris mjdomare figuras. misi mokled SekreWilTmiani, odnav<br />
daxrili Tavi profilSi, xolo sxeuli, romelzedac usaxelo,<br />
welze qamriani peplosi mosavs, anfasSia gamokveTili. peplosi<br />
mxrebTan samagrebiT aris SenaoWebuli da mkerdze vertikaluri da<br />
iribi Wde-xazebiTaa gadmocemuli. qaliSvils swori cxviri, sqeli<br />
tuCebi, loyisagan gamoyofili bibiloiani yuris niJara da nuSis<br />
moxazulobis Tvalis Wrili aqvs; odnav kuTxovani yba mcired win<br />
wamoweuli, energiuli, nebisyofis gamomxatveli nikapiT bolovdeba.<br />
asuls, marcxena mxramde zeaweul xelSi yuTi (kolofi, zardaxSa)<br />
upyria, romelic sqematuradaa warmodgenili.<br />
bareliefis marjvena figura nadiris tyavdafenil, morkalur<br />
fexebian savarZel-klismosSi Camjdari, qitonSi gamowyobili<br />
banovania. qals marjvena xeli gadaxveuli aqvs mis muxlebze<br />
dayrdnobil SiSvel yrmaze, romelic mas saxeSi Sescqeris. profilSi<br />
gamoxatul mokled gakreWil bavSvs qalis marcxena xelze marjvena<br />
xeli aqvs Camodebuli. banovans qitonze moxveuli aqvs himationi,<br />
romelic nawilobriv savarZlis misayrdnobzec aris Camofenili da<br />
gadmocemulia reliefuri naoWebiT. qalis Tavi profilSia<br />
gamosaxuli da axasiaTebs _ nazi ovali, nuSis moxazulobis Tvalis<br />
Wrili, swori e.w. berZnuli cxviri, sqeli tuCebi, ovaluri yuris<br />
niJara; varcxniloba moxdeniladaa ukan aweuli da win talRovani<br />
ornamentiTaa Sesrulebuli. mocemuli bareliefis kvlevisas,<br />
amjerad, ZiriTadad ikonografiuli atribuciiT SemovifarglebiT.<br />
soxumis stela in situ mdgomareobaSi ar aris aRmoCenili da amitom<br />
mis Sesaxeb mxolod reliefis mixedviT Tu vimsjelebT. savaraudoa,<br />
rom bareliefiani fila xomaldiT gadatanisas (gemis CaZirvisas an<br />
zRvis Relvisas gadmovarda) moxvda zRvis fskerze da daniSnulebis<br />
adgilamde ver miaRwia.<br />
100
soxumis stela saflavis qvaa. amgvari qvasvetebiT moiniSneboda is<br />
adgili, sadac gardacvlilisadmi miZRvnili kultmsaxureba<br />
sruldeboda. aq axloblebisaTvis samaxsovro memoriali iyo<br />
gamarTuli. gamoricxuli ar aris, rom reliefi<br />
damzadebuli iyo akldamis kedlis Sesamkobad. am<br />
mosazrebis sasargeblod metyvelebs is, rom<br />
filas zeda mxares sagangebo eqvsi dasamagrebeli<br />
Rrmuli aqvs. amasTanave cnobilia, rom berZnuli<br />
klasikuri xanis stelebi ZiriTadad<br />
frontonianad ikveTeboda, xolo soxumisas aseTi<br />
ar gaaCnia; is ufrontono oTxkuTxa filaa.<br />
saberZneTSi samarxze qvasvetis dadgmis wesi,<br />
jer kidev arqaul xanaSi dasturdeba. soxumis<br />
stelis msgavsi ramdenime figuriani saflavis qva<br />
ki klasikuri xanidan moyolebuli vrceldeba<br />
mTel antikur samyaroSi. klasikuri xanis<br />
saberZneTis samarx qvasvetebze, upiratesad,<br />
gardacvlilTan gamoTxovebis scenas or an<br />
samfiguriani kompoziciiT asaxavdnen (ix.<br />
Boardman, 1985, gv. 165-166; Cook, 1976, gv. 91-108;<br />
Блаватский. 1939, gv. 47-79; The Oxford History…, 1993, gv. 83-147, 143,<br />
136). maTze, xSirad, gardacvlili iseve, rogorc soxumis stelaze,<br />
savarZelSi mjdomare da bavSvTan an axalgazrda qalTan erTadaa<br />
gamokveTili.<br />
berZnul samarx stelebze savarZelSi mjdomi gardacvlili<br />
mandilosnis saxe ganzogadoebulia da ara konkretuli. misi<br />
gaidealizebuli saxe e.w. berZnuli profiliT, qitoniT,<br />
varcxnilobiT, tyavdafenili klismosiT, soxumis reliefzec<br />
garkveulwilad trafaretuli da tradiciulia. magaliTad: mjdomare<br />
qalis figuris modelirebis mxriv sayuradReboa q. aTenis erovnul<br />
arqeologiur muzeumSi gamofenili Zv.w. 400wliT daTariRebuli<br />
101
hegesos samarxi stela, romelzedac iseve, rogorc soxumis stelaze<br />
qalis saxe profilSia, xolo torsi sam meoTxed anfasSia<br />
gadmocemuli. amasTan erTad, orive qali erTnair klismosSi sxedan.<br />
amgvaradvea mjdomare qalis Tavi da sxeuli modelirebuli pireiSi<br />
aRmoCenil Zv.w. IVs-is samarx stelaze (inaxeba aTenis erovnul<br />
arqeologiur muzemSi). asevea klismosSi mjdomare qalis figura<br />
gadmocemuli Zv.w. Vs-is meore naxevris filostrates samarx<br />
stelaze (inaxeba q. s.-peterburgis ermitaJSi). marTalia xsenebul<br />
samarx stelebze mjdomare qalis figuris modelireba zogadad erTi<br />
da igivea, magram maTi gadmocema sxvadasxva mxatvruli donisaa.<br />
soxumis stela dabal reliefSi figuris gadmocemis maneriT<br />
(mdgomare asuli) garkveul msgavsebas iCens q. aTenis akropolisis<br />
muzeumSi dacul Zv.w. 450wliT daTariRebul Subian qalRmerT aTenas<br />
gamosaxulebasTan, romelic marmariloze dabal reliefSia<br />
gamokveTili. stilistur-gamomsaxvelobiTi msgavseba SeiniSneba<br />
agreTve Zv.w.Vs-is bolo meoTxedis, pantikapeonSi (qerCSi) aRmoCenil<br />
marmarilos saflavis qvaze gamoxatul figurasa (Грач. 1972, gv.56-<br />
61) da soxumis stelis mdgomare qaliSvilis gamokveTis maneraSic.<br />
102
kerZod, Tavis daxrilobis, profilis, gakreWili Tmis, Tvalis<br />
gadmocemaSi. sayuradReboa aseve, Zv.w.Vs-is miwuruliT daTariRebuli<br />
elevsinis cnobili samfiguriani bareliefi qalRmerT demetras<br />
gamosaxulebiT (inaxeba q. aTenis erovnul arqeologiur muzeumSi). aq<br />
marjvena da marcxena figurebis Cacmuloba da marjvena figuris<br />
Tavis moxazuloba, ramdenadme soxumis stelisnair maneraSi, dabal<br />
reliefSia gamokveTili.soxumis stelaze gamoxatul figuraTa samosi<br />
(peplosi, qitoni, himationi) da misi modelirebis xasiaTi,<br />
tyavdafenili klismosi, gardacvlili qalis varcxniloba, romelic<br />
ukan aweuli (SesaZlebelia badiT damagrebuli) da win talRovani<br />
ornamentiT aris Sesrulebuli, Zalze damaxasiaTebelia berZnuli<br />
samyarosaTvis. amgvari saxiT klasikuri xanis berZnul xelovnebaSi<br />
banovanebi, maRali wris qalbatonebi da qalRmerTebi gamoisaxebodnen.<br />
ase, rom soxumis reliefis qalTa figurebis pirisaxe, tansacmeli,<br />
103
klismosi, rogorc Cans, sakuTari codna-SesaZleblobis farglebSi<br />
ostatma klasikurad, akademiurad asaxa.<br />
samive figuris gadmocemaSi ramdenadme darRveulia proporciebi.<br />
kerZod, qalebis Tavebi sxeulTan SefardebiT odnav didia; bavSvis<br />
mklavic Seufereblad didia TavTan SefardebiT. cudadaa<br />
gadmocemuli figurebis xelebi; rogorc Cans, xelis mtevnis<br />
gamoqandakeba reliefis SemsruleblisaTvis gadaulaxav sirTules<br />
warmoadgens. es gaocebas iwvevs, radgan iseTi rTulad gamosakveTi<br />
elementi, rogoric yuria (bavSvis yuris garda) garkveulad<br />
akademiur-realisturadaa Sesrulebuli. yuTi, romelic axalgazrda<br />
qals uWiravs, sruliad sqematuria da mxolod oTxkuTxedis saxiT<br />
aris warmodgenili. amitom iqmneba STabeWdileba, rom reliefi arc<br />
Tu maRali klasis ostatis mieraa Sesrulebuli an ubralod<br />
daumTavrebelia (gansakuTrebiT yuTi), an kidev ramodenime sxvadasxva<br />
ostatobis donis xelosani akeTebda. amjerad erTi ram udaoa,<br />
kerZod, soxumis stela berZnuli klasikuri xanis xelovnebis<br />
cxovelmyofeli gavleniTaa Seqmnili. is, Zv.w. Vs-is bolo meoTxediT<br />
aris daTariRebuli (ix. lorTqifaniZe, 1966, gv.104).<br />
bareliefze gamoxatuli bavSvis Subli daqanebulia, cxviri<br />
odnav wawvetebulia, xolo Tavi mcired dabrtyelebulia. qalebis<br />
figurebisagan gansxvavebiT Tvalis Wrili profilSia, xolo yuris<br />
bibilo loyasTan SeerTebulia. saerTod, yrmis figura ramdenadme<br />
mamakacisas (saxe, mklavi, xeli) Camohgavs da sxva figurebisagan<br />
gansxvavebiT, TvalSisacemi berZnuli iersaxe ar gaaCnia (Subli,<br />
cxviri, yuri, Tavis forma). niSandoblivia, rom bavSvis figura<br />
skopasis cnobil stelaze _ "Wabukis saflavis qva," specialistebis<br />
mier alegoriulad aRqmulia rogorc sikvdili, gardacvaleba.<br />
e.w. soxumis stelas stilis mxriv, jerjerobiT, pirdapiri<br />
analogia ar eZebneba. mxatvruli TvalsazrisiT igi axlos dgas<br />
berZnuli klasikuri xanis stilTan, magram misi dabali reliefi<br />
(bavSvi, yuTi, xelis mtevnebi, Tvalis Wrilebi), berZnul e.w. maRal<br />
104
klasikas ar ukavSirdeba. amitom mas ramdenadme antikuri samyaros<br />
periferiaSi an aqedan gamosuli xelosnis nakeTobis ieri dahkravs.<br />
kerZod, samecniero literaturaSi aRniSnulia, rom stilis<br />
TvalsazrisiT siaxlove SeimCneva soxumis reliefsa da periferiaSi,<br />
ioniaSi, kunZul rodosze aRmoCenil "kritosa da timaristas"<br />
stelas Soris. yuradsaRebia isic, rom berZnuli savaWro kolonia<br />
dioskuria swored ioniis qalaq mileTis dafuZnebul dasaxlebad<br />
iTvleba (flavius ariane, "periplusi Savi zRvis garSemo,"10). amitom,<br />
SesaZloa, rom soxumis stela aqedan iyos kolxeTSi motanili.<br />
warmomavlobiT periferiidan gamosul xelosnebTan dakavSirebiT<br />
sayuradReboa q. aTenSi aRmoCenili Savfiguriani Zv.w.VI da Vss-is<br />
WurWlebi, romlebzedac warmoSobiT kolxi xelosnebis berZnuli<br />
warwerebia _ "kolxma gamakeTa," "evqsiTeosma gaakeTa, kolxma moxata"<br />
(ix. yauxCiSvili, 1976, gv.226). Sesabamisad, ar aris gamoricxuli,<br />
rom aseTive kolxi ostati (moqandake) moRvaweobda ioniaSic,<br />
romelmac gamokveTa soxumis stela.<br />
soxumis stelaze gansakuTrebul interess iwvevs yuTiT xelSi<br />
mdgomare asulis figura, romelic, SesaZloa, alegoriulad kolx<br />
medeas ganasaxierebdes (ix.sur.1,4). is Tavisi ieriT q. herkulaneumSi<br />
aRmoCenil medeas (mxrebi, mklavebi, nikapi) freskas Camohgavs (sur.2).<br />
berZnuli klasikis xanaSi miTologiuri personaJebi realisturad<br />
(Sesabamisi atributebiT), adamianis saxiT gadmoicemoda (Carpenter,<br />
1991, gv.35-48). aRmoCenilia saflavis stelebi, romlebzedac micvalebulis<br />
gamosaxulebasTan erTad gamosaxulia miTologiuri<br />
personaJebic. magaliTad: Zv.w. 450wliT daTariRebuli reliefi,<br />
romelzedac micvalebulTan erTad warmodgenilia orfeosi da<br />
hermesi (inaxeba q. neapolis muzeumSi); an spartaSi aRmoCenili Zv.w.<br />
VIs-is meore naxevris gveliani saflavis qvasveti (inaxeba q.<br />
berlinis e.w. pergamon muzeumSi); an xuTfiguriani Zv.w.VIs. reliefi<br />
qalkedonis naxevarkunZulidan (Boardman, 1985, sur.248). nimfeonis<br />
nekropolze gaiTxara samarxi stela, romelzedac gamo-saxulia<br />
105
qalRmerTi kibela (inaxeba q. qerCis istoriul muzeumSi). q. odesis<br />
arqeologiur muzeumSi inaxeba samarxi stela (inv.#50122),<br />
romelzedac gamosaxulia kibela da hermesi. marTalia es ori<br />
ukanaskneli romauli xaniT TariRdeba. sakralur simboloebTan unda<br />
gvqondes agreTve saqme skopasis stelaze "Wabukis saflavis qva,"<br />
sadac gardacvlilTan erTad ZaRli _ erTguleba, moxuci _ sibrZne<br />
da momtirali bavSvi _ gardacvalebaa gamosaxuli. berZnuli samarxi<br />
stelebis ganxilvisas Cans, rom ZiriTadi figura, gardacvlili,<br />
yvelgan Tavdaxrilia, sakuTar TavSi Caketili, ganyenebuli da<br />
maradiulobis sakraluri ieriT aris aRbeWdili.<br />
soxumis stelaze gamosaxul mdgomare asuls mxramde zeaweul<br />
xelSi yuTi uWiravs. berZnul miTologiaSi da xelovnebaSi, kerZod,<br />
reliefebsa da moxatul keramikaze, gvxvdeba yuTis (kolofis)<br />
gamosaxulebebi, romelTac ramdenime axsna aqvs (yuTis grafikuli<br />
tipebi ix. Lezzi-Hafter Adrienne, 1976, gv.59, 70). pirveli, esaa pandoras<br />
yuTi, meore _ samkaulebisa da Zvirfaseulobis Sesanaxi yuTi da<br />
mesame _ medeas yuTi, romelic balaxebTan da gvelebTan erTad<br />
grZneuli kolxi qalis erT-erT simbolo-atributs warmoadgens<br />
(Sdr. Simon,1954, gv.204; Boardman,1985, gv.238). medeas ikonografiaSi<br />
yuTi sxvadasxva moyvanilobisaa (oTxkuTxa, cilindruli da sxv.).<br />
pirveli _ "pandoras yuTi" berZnul miTologiaSi farTod<br />
cnobili cnebaa. is aris mexTamtyorcneli zevsis saCuqari pandoras<br />
qmrisadmi, romelSiac damwyvdeulia adamianTa modgmis Semawuxebeli<br />
yovelnairi ubedureba. misi gaxsnisas iqidan amova da mTel dedamiwas<br />
moedeba Wir-varami da Jami. moxatul keramikaze es yuTi TiTqmis ar<br />
aris asaxuli.<br />
meore _ ginaikeionSi samkaulebisa da Zvirfaseulobis Sesanaxi<br />
yuTi; mravlad gvxvdeba keramikis moxatulobasa da, rac<br />
gansakuTrebiT mniSvnelovania, samarx stelebze. aRsaniSnavia, rom<br />
amgvari yuTi ZiriTadad Riaa da stelebze gamosaxvis SemTxvevaSi mas<br />
moaxle an axlobeli (naTesavi) qali awvdis gardacvlil qalbatons.<br />
106
magaliTad: hegesos stela, romelzedac gamosaxulia Ria yuTi,<br />
romelic torss qvemoT gawvdilia gardacvlilisaken. Tanac qals,<br />
romelic yuTs uwvdis gardacvlils, grZelsaxeloebiani, dabali<br />
fenisaTvis damaxasiaTebeli tansacmeli acvia. aseTive qali Ria<br />
yuTiT xelSi gamosaxulia Zv.w. IVs-is wiTelfigurul WurWelze<br />
siciliidan; Ria yuTia agreTve gamosaxuli wiTelfigurul Zv.w. IVs.<br />
pelikaze apuleidan. arc aq da arc sxva gamosaxulebebze Ria yuTi<br />
zeaweul xelSi TiTqmis ar aris gadmocemuli (ix. katalogebi -<br />
Lezzi-Hafter Adrienne, sur. 82, 87, 94, 100, 105, 107, 117, 123, 126, 129,<br />
133, 135, 148, 160, 163, 165, 171, 175; Boardman, 1989, sur. 28, 63, 166,<br />
207, 234, 299, 403; Conze, 1893-1922, t. I-IV). soxumis stelaze ki,<br />
usaxelo peplosSi, maRali wris qalebisaTvis da qalRmerTebisaTvis<br />
damaxasiaTebel samosSi gamowyobili qaliSvilia gamosaxuli da<br />
Tanac daxuruli yuTi, cal xelSi mxramde zeaweuli, amayad uWiravs.<br />
mesame _ yuTi, romelic medeas atributia, yovelTvis daxurulia<br />
da medeas is umetesad zeaweul xelSi uWiravs. aseT pozaSia<br />
gamosaxuli medea, Zv.w. Vs-is meore naxevriT daTariRebul<br />
wiTelfigurul volutebian kraterze (inaxeba q. miunxenis muzeumSi<br />
#3268; ix. sur.3, 5); Zv.w. Vs-is wiTelfigurul kraterze, romelic<br />
inaxeba s.-peterburgis ermitaJSi (inv. Б. #1718), zeaweul yuTian<br />
medeas Tavze berZnuli warwera aqvs _ MHDEIA (sur.6); medeas<br />
gamosaxuleba gvxvdeba aseve Zv.w. Vis-is kraterze, romelic inaxeba<br />
q. turinis muzeumSi _ inv.#249.<br />
medea berZnuli argonavtikis erT-erTi ZiriTadi personaJia da<br />
mWidro kavSirSia kolxur samyarosTan (ix. lorTqifaniZe, 1986, gv.9;<br />
uruSaZe,1964, gv.13; canava,1982, gv.85). berZnul werilobiT<br />
wyaroebSi aRniSnulia, rom medea heliosis Zis aietis asulia. zogi<br />
versiiT qalRmerTi hekate medeas dedaa. medeas, rogorc hekates<br />
taZris qurums da RvTaeba heliosis SviliSvils aqvs misnobis,<br />
wamalmkeTeblis, gaaxalgazrdavebis da gardacvlilis gacocxlebis<br />
unari (Lexicon Icono-graphicum… 1992, medeas Sesaxeb, tab.IV(1),<br />
107
gv.386-398; argonavtebis Sesaxeb, t.<strong>II</strong>(1), 1984, gv.591-599). misi<br />
mravalmxrivi niWidan am SemTxvevaSi yuradRebas vamaxvilebT swored<br />
micvalebulis gacocxlebis unarze, romelic dakavSirebulia<br />
gardacvlilis kultTan. amitom, gasakviri ar unda iyos, grZneuli<br />
medeas wamlebis yuTiT xelSi alegoriuli gamosaxva saflavis<br />
qvasvetze.<br />
kolxi medea, berZnuli da romauli mwerlobis erT-erTi<br />
popularuli gmiria. is xSirad saswaulmomqmed wamlebiani yuTiT<br />
xelSi moixsenieba. magaliTad: medea "aqedan arCevda xolme hekates<br />
taZrisaken siaruls." "igi, viT grZneul qalebs sCveviaT, xSirad<br />
dadioda micvalebulebisa da miwidan amosuli fesvebis garSemo"<br />
(Zv.w. <strong>II</strong>Is-is avtori apolonios rodoseli "argonavtika,"IV,50-54);<br />
"aietis sasaxleSi aris erTi qalwuli (medea), romelsac qalRmerTma<br />
hekatem gansakuTrebulad aswavla wamlebis Semzadeba" (<strong>II</strong>I,529);<br />
"medea gaeSura yuTisaken, romelSiac mravali wamali ewyo, zogi<br />
makurnebeli da zogic momakvdinebeli" (<strong>II</strong>I,803); "medeam yuTi gaaRo<br />
da sawamlavis amoRebas lamobda" (<strong>II</strong>I,835); "heras SegonebiT<br />
gunebaSecvlilma yuTi CamoiRo ..." (<strong>II</strong>I, 818); "medeam ki amasobaSi<br />
yuTidan amoiRo wamali, romelic, amboben, promeTes wamlad<br />
iwodeboda" ("argonavtika,"<strong>II</strong>I,845) (apolonios rodoseli,1970,<br />
gv.205,219,221,253; apolonios rodoseli, 1975, gv.139-141). adre<br />
motanili argumentebis safuZvelze SesaZlod gveCveneba, rom soxumis<br />
bareliefze, romelic qvis kveTis ostatisaTvis kolxeTSi<br />
aRsamarTad unda yofiliyo SekveTili, xelSi yuTiT mdgomare<br />
asulSi kolxi medeas alegoriuli saxe SevicnoT. amrigad,<br />
balaxebTan, gvelebTan da e.w. frigiul qudTan erTad, wamlebis<br />
yuTic medeas erT-erT atributad unda miviCnioT. am mosazrebis<br />
aRiarebis SemTxvevaSi es kolxi medeas pirveli gamosaxuleba iqneba<br />
antikuri xanis saqarTveloSi (sur.4).<br />
108
literatura:<br />
apolonios rodoseli, argonavtika, gamosca ak. uruSaZem, Tb., 1970.<br />
apolonios rodoseli, argonavtika, gamosca ak. gelovanisa, Tb., 1975.<br />
barnaveli, s., marmarilos stela..., xel. ist. inst. XIsesia, 1956, gv.8.<br />
lorTqifaniZe, o. antikuri samyaro da Zv. kolxeTi, Tb., 1966.<br />
lorTqifaniZe, oT., argonavtika da Zveli kolxeTi, Tb., 1986.<br />
miqelaZe, T., qarT.-berZ. urTierTobis genezisisaTvis, moambe,1960,#2,gv.189.<br />
uruSaZe, ak., Zv. kolxeTi argonavtebis TqmulebaSi, Tb., 1964.<br />
canava, r., medea da qarTuli samyaro, macne (ena...), Tb.,1982,#1, gv.85-91.<br />
ciciSvili, i. xelovnebis iSviaTi..., Jur. droSa,1954,#9, gv.20.<br />
yauxCiSvili, T. saq. ist. berZnuli wyaroebi, Tb., 1976.<br />
Блаватский. В. Греческая скульптура. М-Л. 1939. с.47-79.<br />
Грач. Н. Фрагмент стелы из Пантикапея. Труды Эрми... 13т. Л.1972. с.56-61.<br />
Передольская. А. Краснофигурные Аттические вазы в Эрмитаже. Л.1967.<br />
Boardman J., Greek sculpture, The archaic period, "Thomes…" London,1985.<br />
Boardman J., Athenian black figure vases, "Thomes..." London, 1985.<br />
Boardman J., Athenian red figure vases, "Thomes…" London, 1989.<br />
Carpenter T., Art and Myth in Ancient Greece, "Thomes..." London, 1991.<br />
Conze A., Die Attischen Grabreliefs, Berlin, 1893-1922, B. I-IV.<br />
Cook R., Greek art, " Peli. books," 1976.<br />
Lazzi-Hafter Adrienne, Der Schuwalow-maler, I, Mainz, 1976.<br />
Lazzi-Hafter Adrienne, Der Schuwalow-maler, <strong>II</strong>, Mainz, 1976.<br />
Lexicon Iconographicum Mythologiae classical, B. VI (1), 1992, B. <strong>II</strong> (1), 1984.<br />
Picard C., La stele grecque de Soukhumi en Kolchide, Revue Archeologique, Paris,<br />
1956, serie VI, XLV<strong>II</strong>I, pp. 81-82.<br />
Simon E., Die Tipen der Medeadarstellung in der Antiken Kunst, Sonderdruck aus<br />
Zeitschrift "Gymnasium," 1954, # 3, pp. 204-226.<br />
The Oxford History of Classical Art, edited by J.Boardman, 1993, pp.83-147; 136.<br />
109
dionises tipis RvTaebis qandakeba vanis naqalaqaridan<br />
vanis naqalaqarze anTropomorfuli mcire qandakebis friad<br />
saintereso nimuSi gaiTxara (vanis arqeologiuri eqspedicia, inv. #<br />
71:1:88:648). qandakeba vanis naqalaqaris qveda terasaze, sakultosataZro<br />
nagebobaTa kompleqsSi dadasturda (nakveTi150). es fena<br />
Calewili keramikis siuxviT da mravalricxovani osteologiuri<br />
masaliT gamoirCeoda. aq nanaxia sinopuri moneta (Zv.w. 80-70ww.)<br />
aqvea sakurTxeveli (lorTqifaniZe, maTiaSvili, 1974, gv.45-52, 47).<br />
anTropomorfuli figura grZel samosSi gamowyobil mamakacs<br />
asaxavs, romelsac marcxena xelSi yanw-ritoni (yanw-ritonebis<br />
Sesaxeb ix. gamyreliZe, 1982, gv.76-78) uWiravs. qandakebas Tavi da<br />
marjvena xeli motexili aqvs. yanwis zeda nawilic watexilia.<br />
gamosaxuleba araTanabrad gamomwvari moyavisfro Tixisaa, romelSic<br />
kirqvis da kvarcis wvrili namcecebi SeimCneva. amgvari Tixa<br />
damaxasiaTebelia adgilobrivi keramikisaTvis. qandakebis SemorCenili<br />
simaRlea 126mm, yanw-ritonis SemorCenili nawilis simaRle 51mm.<br />
figuras qvevidan 23x33mm Rru aqvs. albaT am Rrus saSualebiT is<br />
joxze magrdeboda.<br />
gamosaxulebis samosi gadmocemulia amokawruli RarebiT. isini<br />
erT sworze ganlagebuli wamaxuli kuTxeebiT arian warmodgenili.<br />
es kuTxeebi wels zeviT da wels qveviT erTmaneTiskenaa mimarTuli.<br />
figuras zurgzec tansacmlis gamomxatveli Rarebi dauyveba, xolo<br />
welze reliefuri qediT bawrisnairi sartyelia gadmocemuli.<br />
tanisamosis sayeloc reliefuradaa warmodgenili.<br />
figuris samosi usaxeloa da SiSveli, dakunTuli xeli moCans.<br />
gamosaxulebas ganieri mxrebi, masiuri kiseri, farTo weli da swori<br />
mkerdi aqvs. figuris xelis mtevani, romliTac yanwi uWiravs, didi<br />
gulmodginebiT aris gamoqandakebuli. qandakebis ZerwvaSi<br />
proporciebi daculia. mZerwavi Rarebis da Wdeebis gasakeTeblad<br />
wamaxul iaraRs xmarobs.<br />
110
vanis naqalaqarze terakotis bevri fragmentia aRmoCenili. maTi<br />
nawili adgilobrivi warmoebisas ar hgavs. isini stiliTa da<br />
Sesrulebis maneriT antikuri koroplastikis nimuSebs emsgavsebian.<br />
zemoT aRweril anTropomorful figuraze amis Tqma ar SeiZleba.<br />
cnobilia, rom antikurobis gavrcelebam kolxeTSi mTeli rigi<br />
siaxleebi moitana. es Cans, rogorc gamosaxulebis Sinaarssa da<br />
formaSi, aseve Sesrulebis teqnikaSi. vanis sakurTxevelTan gaTxrili<br />
mcire qandakeba gamoirCeva sqematurobiT da realistur-primitiuli<br />
Sesrulebis maneriT. is stilis mxriv<br />
daxvewil nakeTobas ar warmoadgens. aq ar<br />
SeimCneva gamocdili ostatis xelovneba.<br />
figura ufro religiuri ideiT<br />
gamsWvaluli, kultmsaxuris Sesrulebuls<br />
hgavs, romelsac is sakurTxevelTan<br />
Seuwiravs.<br />
saqarTvelos teritoriaze vanis garda<br />
yanwiani gamosaxuleba sxvaganac aris<br />
dadasturebuli. magaliTad: gudauTis r-nSi<br />
aRmoCenili mjdomare adamianis<br />
gamosaxuleba; mcxeTaSi armazisxevis #6<br />
samarxSi nanaxi qalRmerT fortunas saxe<br />
"siuxvis yanwiT" xelSi, an kidev amave<br />
qalRmerTis saxe sof. cixisZiridan<br />
(qobuleTis r-ni).<br />
gamosaxulebebi yanwiT xelSi<br />
saqarTvelos gareT bevrganaa mikvleuli.<br />
yanwi, rogoric vanis qandakebas upyria xelT, SesaZloa "siuxvis<br />
rqaa," romelic simdidris da dovlaTianobis gavrcelebul simbolod<br />
iTvleba. amgvari rqayanwebi erT-erTi atributi iyo geas, eirenes,<br />
plutosis, fortunas, tixes, kibelas, dixSanas, harpokrates,<br />
dionises da kidev zogierTi sxva RvTaebis simbolur saxeSi.<br />
111
cxovelis rqas adamiani didi xania iyenebs sasmisad.<br />
saqarTveloSi amgvar sasmiss Rvinis sasmelad iyeneben da yanws<br />
eZaxian. CvenSi meRvineobis Zalian Zveli fesvebi gvafiqrebinebs, rom<br />
is aq sasmisebis uZvelesi formaa.<br />
SesaZlebelia, rom vanSi aRmoCenili, Tixis yanwiani qandakeba,<br />
gamoxatavs dionises tipis adgilobriv RvTaebas, romelTanac<br />
asimilirda antikuri samyarodan gavrcelebuli dionises kulti<br />
(Fongarl, 1904, gv.26; Lexicon Iconographicum..., gv.474-491). erT-erTi<br />
forma dionises gamoxatulebisa iyo misi gamosaxva sasmisiT xelSi.<br />
vanis qandakebaze misi adgilobrivi prototipi, albaT, asaxulia<br />
meRvineobis, dovlaTianobis, nayofierebis, bunebis ayvavebis mfarvel<br />
RvTaebad.<br />
sainteresoa eqvTime mTawmindelis cnoba qarTvelTa<br />
warmarTobisdroindeli RvTaebebis Sesaxeb: "saxelisdebani igi<br />
sawarmarToTa kerpTani, romelni maT RmrTad Seracxnes romelnime<br />
mamaTa da romelnime dedaTa _ sruliad moispen: dios, anu apolos,<br />
anu artems anu boCi da gaci, da badagon, da armaz anu romel igi<br />
wnexasa yurZnisasa bilwisa mis dionises saxelsa ityvian, da sicilsa<br />
aRazrzenen, ese yoveli saeSmako ars ..." (mcire sjulis kanoni, 1972,<br />
gv.58).<br />
literatura:<br />
gamyreliZe g. centraluri kolxeTis Zveli namosaxlarebi, Tb., 1982.<br />
lorTqifaniZe oT., da sxv., vanis arqeologiuri eqspediciis muSaobis<br />
Sedegebi, savele arqeologiuri kvleva, Tb., 1974, gv.45-52.<br />
mcire sjulis kanoni (gamosca en. giunaSvilma), Tb., 1972.<br />
Fougart P. Le culte de Dionisos en Atique, Paris, 1904.<br />
Lexicon Iconographicum Mythologiae classical, "Artemis verlag Zürich und<br />
München," B. <strong>II</strong>I (1), gv. 474-491.<br />
112
erTi keramikuli nivTis interpretaciisaTvis adeiSvilebis goris<br />
nagebobidan<br />
adeiSvilebis goris platos nagebobis arqeologiuri gaTxrebisas<br />
aRmoCnda uCveulo keramikuli nivTi, romelic aq mopovebuli sxva<br />
arqeologiuri masalisagan (tab.I 1; inv.# 07:6:399) gamoirCeva. misi<br />
analogia jerjerobiT ar Cans danarCen kolxeTSic. adeiSvilebis<br />
gora, sadac es nivTi dadasturda, mdebareobs q. vanidan dasavleTiT<br />
8km-ze sof. mTisZirSi (aq arq. gaTxrebis Sesaxeb dawvrilebiT ix.<br />
gamyreliZe, 1982,gv.101-114). xsenebuli keramikuli nivTi dadasturda<br />
adeiSvilebis goris platos #12 Txrilis nagebobaSi (nivTi da<br />
imdagvarive keramikis fragmentebis ganlagebis sqema ix. tab.I 3).<br />
nageboba oTxkuTxaa da Sedgeba ori sxvadasxva zomis saTavsisagan.<br />
aRmosavleTi saTavsis Sida farTobia 5,50m x 21,00m, xolo<br />
dasavleTi saTavsis Sida farTobi – 5,50m x 5,50m; kedlebis sigane<br />
umetesad 1,30m-ia. nageboba orientirebulia aRmosavleTidan dasavle<br />
Tisaken. masSi gamoiyo ori samSeneblo periodi. arqeologiuri<br />
gaTxrisas gamoirkva, rom nagebobis SenebaSi ZiriTad saSen masalad<br />
gamoyenebulia qva, aguri, kramiti da xe. kirxsnari naxmaria rogorc<br />
SemakavSirebel masalad, aseve kedlis Sesalesad da iatakis<br />
gasakeTeblad. nagebobaSi keramikis, minis da rkinis nawarmi aRmoCnda.<br />
maTSi gansakuTrebiT Warbobs keramikuli naSTebi. arqeologiuri<br />
masalis mixedviT, adeiSvilebis goris #12 Txrilis nageboba <strong>II</strong>I-<br />
V<strong>II</strong>Iss. TariRdeba (ix. gamyreliZe,1982, gv.107-118). #12Txrilis<br />
nagebobaSi mopovebuli uCveulo keramikuli nivTi cilindruli<br />
moyvanilobisaa, Zirisaken farTovdeba da brtyeli wriuli Ziri aqvs.<br />
zeda mxare ar aris Semonaxuli; nivTis SemorCenili simaRle –16sm,<br />
Ziris dm – 14sm, tanis dm – 7sm, tani Semkulia msxvili araTanabari<br />
gofrirebiT, xolo qvemoT Zirisaken eSveba oTxi qedi.<br />
113
114
manZili qedebs Soris qvemoT mimarTuli morkaluli RarebiTaa<br />
Sesrulebuli. nivTi damzadebulia mbrunav sameTuneo Carxze.<br />
keramikis Tixa moruxo-yavisferia, kirqvisa da piroqsenis wvrili<br />
minarevebiT. nivTi araTanabrad aris gamomwvari. Tixis mixedviT<br />
adgilobrivi nawarmi unda iyos. masze Wvartlis naSTebi SeimCneva. nagebobis<br />
sxvadasxva adgilze amdagvarive nivTis kidev 7gofrirebuli<br />
fragmentia mikvleuli (ix. tab. I 3).<br />
adre es keramikuli nivTi Cven zogadad ganvsazRvreT rogorc<br />
larnakis fexi. amJamad, axali arqeologiuri monacemebis mixedviT<br />
vfiqrobT, rom es unda iyos sanaTis, Wraqis an sasanTlis sadgami.<br />
kerZod, aseTive gofrirebuli sanaTebis ramdenime egzemplari<br />
aRmoCenilia CrdiloeT SavizRvispireTSi (Античные…,1984, gv.227).<br />
maTSi yvelaze kargad, mTlianad Semonaxulia gorgipiaSi (axlandeli<br />
anapa) meTunis saxelosnos gaTxrisas aRmoCenili maRalsadgamiani<br />
Wraqi (Античные…, 1984, tab.CXXX<strong>II</strong>,14; Кругликова, 1962, gv.222;<br />
Кругликова., 1975, gv.48). es saxelosno – Zv.w. I saukuneSi wyvets<br />
arsebobas (Кругликова, 1962, gv.218). sadgamis gofrirebuli natexebia<br />
fanagoriis Vs. sameTuneo saxelosnoSic gaTxrili (Кобылина,<br />
1966,gv.179). sayuradReboa, rom CrdiloeT SavizRvispireTSi,<br />
ZiriTadad swored fanagoriaSi, mzaddeboda maRalsadgamiani<br />
horizontalur reliefurwreebiani Wraqebi (Арсеньева, 1988,gv.6).<br />
ureliefo wreebiani e.w. finjaniseburi (ufro marTebuli iqneba,<br />
albaT, fialiseburi) sadgamiani, SedarebiT mcire zomis, naZerwi, adgilobrivad<br />
damzadebuli Wraqebi ufro xSirad gvxvdeba CrdiloeT<br />
SavizRvispireTis arqeologiur masalaSi. mag., – tanaisSi (Арсеньева,<br />
1988, gv.129), iluratSi (Кастанаян, 1981, gv.175; Гайдукевич, 1981,<br />
gv.128,sur.44;2,3), tiritakeSi (Гайдукевич, 1952,gv.115, sur.141;2,3),<br />
(ix. tab.<strong>II</strong> 3,5; tab.<strong>II</strong>I 2,4).<br />
e.w. vaziseburi, larnakiseburi Ria tipis Wraq-sanaTebisaTvis<br />
damaxasiaTebelia maRali fexsadgari (zogjer gofrirebuli),<br />
romelsac mcire, tuCiani fiala adgas. varaudoben, rom e.w.<br />
115
larnakiseburi Wraqebi gvianantikuri da adreuli Sua saukuneebis<br />
dabalfexiani Wraqebis ganviTarebis Sedegia (sinauriZe, 1966, gv.5).<br />
larnakiseburi dabalfexiani Wraqebi kavkasiaSi arqeologiurad<br />
gaTxrilia – urbnisSi (sinauriZe, 1966, gv.56), ufliscixeSi<br />
(mindoraSvili, 1988, gv.30), rusTavSi (WilaSvili, 1958, gv.53),<br />
TelavSi (Sead. CikoiZe, 1979,gv.78, tab.XV,7), kabalaSi (Геющев,1962,<br />
gv.18-19), mingeCaurSi (Вайдов, 1961, tab.V<strong>II</strong>I,10) da sxv.<br />
dasavleT saqarTvelos arqeologiur masalaSi e.w. larnakiseburi<br />
gofrirebuli maRalfexiani Wraqebi, adeiSvilebis goris garda<br />
jerjerobiT ar gvxvdeba. samagierod, amdagvari, Sua saukuneebis<br />
Wraqebi maRal fexze, zeda mxareze miZerwili fialiT (etyoba<br />
CamonaRvenTebisaTvis) aRmoCenilia TbilisSi, kabalaSi, loreSi,<br />
SemaxiaSi, mingeCaurSi da aRmosavleT kavkasiis sxva arqeologiur<br />
Zeglebze (arCvaZe, 1973, gv.117,tab.<strong>II</strong>). sayuradReboa, rom adeiSvilebis<br />
goris nairi, ufro viwro, farTod gofrire buli sasanTleebi<br />
aRmoCenilia gviandeli Sua saukuneebis Tbilisis arqeologiuri<br />
gaTxrebisas (arCvaZe,1973,gv.118,tab. <strong>II</strong>I). sayuradReboa agreTve isic,<br />
rom werilobiT wyaroebSi moxseniebuli arian mesanTle profesiis<br />
Tbiliseli xelosnebi (Месхия,1959,gv.12), rac mesanTleobis calke<br />
dargad gamoyofaze dokumeturad migviTiTebs. xsenebuli tipis Tixis<br />
sasanTleebi saqarTvelos teritoriaze jerjerobiT sxva<br />
arqeologiur Zeglebze ar aris mikvleuli(arCvaZe,1973, gv.118).<br />
saerTod, saqarTvelos teritoriaze antikuri xanis da Sua<br />
saukuneebis arqeologiurad Seswavlil sazogadoebriv-sakulto da<br />
sayofacxovrebo nagebobebSi aRmoCenilia ramdenime tipis sanaTi<br />
(tipebis Sesaxeb dawvrilebiT ix. Арсеньева, 1988, gv.12; Вальдгауер,<br />
1914, gv.27). maTSi gamoiyofa adgilobrivi da ucxouri nawarmi. aq,<br />
ZiriTad tipebad Cven migvaCnia – xeliT naZerwi fialiseburi an e.w.<br />
niJariseburi ufexo, dabalfexiani da maRalfexiani larnakiseburi<br />
116
117
Ria tipis sanaTebi; maRalfexianebi xSirad sameTuneo Carxze aris<br />
damzadebuli. meore – daxuruli tipis, sapatruqe miliani,<br />
mzaddeboda specialur yalibebSi. arsebobs amgvari sanaTebis<br />
sxvadasxvanairi modifikaciebi (ramdenime sapatruqe miliani da sxv.).<br />
es tipi ucxoeTidan, antikuri samyarodan gavrcelda da<br />
saqarTveloSi aRmoCenilia, rogorc ucxouri, agreTve adgilobrivi<br />
egzemplarebi (kiRuraZe, 1977, gv.211). pirveli, e.w. fialiseburi<br />
tipis sanaTebi safiqrebelia, rom adgilobrivad ganviTarda da<br />
Semdgom e.w. larnakisebur tipad Camoyalibda. maTi damzadebis<br />
teqnologia sameTuneo Carxze ufro martivia, vidre meore,<br />
daxuruli tipisa, romelic yalibSi keTdeboda.<br />
sanaTebis sawvavad zeTs an qons xmarobdnen. maTSi zogan<br />
navTobsac urevdnen. sanaTis patruqad lerwami, seli an kanafi<br />
gamoiyeneboda, romlebic Ria tipis utuCo WraqebSi albaT<br />
specialuri samagrebiT magrdeboda. SesaZloa es gardigardmo<br />
gadebuli mavTuli iyo, romlis SuaSic patruqi iyo garWobili, anda<br />
Tixis gaxvretili mcire konusiseburi sadgari, romlis xvrelSic<br />
patruqi ido da fialis centrSi magrdeboda. aRmosavleT<br />
saqarTveloSi Ria tipis sanaTebad SeiZleba miviCnioT antikuri xanis<br />
calyura jamebi (mag. kamaraxevi, muxaTgverdi, asureTi, kavTisxevi,<br />
ufliscixe, samadlo da sxv.), romlebidanac Semdeg, gvianantikur<br />
xanaSi ganviTarda sadgamiani larnakiseburi sanaTebi (mag., fexiani<br />
sanaTebi urbnisidan, ufliscixidan da sxv.).<br />
sanaTebs etyoba ritualuri daniSnulebac hqonda. gvianantikur<br />
xanaSi da adreul Sua saukuneebSi aseTebi SesaZloa larnakiseburi<br />
maRalfexiani sanaTebi yofiliyo (mag. adeiSvilebis goris #12<br />
Txrilis sanaTi), romlebic formiT elinisturi xanis sacecxle<br />
ritualur WurWlebs e.w. Timiaterionebs Camohgvanan _ mag. vani<br />
(fircxalava, 1986, gv.67, tab.53,sur.1). aseTive e.w. saojaxo mcire<br />
sakurTxevlebi gaTxrilia gorgipiaSic (Античные…, 1984, LXV, 5-7).<br />
saqarTvelos teritoriaze arqeologiuri Seswavlis Sedegad<br />
118
gamovlenilia antikuri xanis da Suasaukuneebis sazogadoebrivsakulto<br />
da sayofacxovrebo nagebobebis mravali gasanaTebeli<br />
saSualeba. am monacemebze dakvirvebis Sedegad dasavleT saqar-<br />
TveloSi, gansakuTrebiT zRvis sanapirosken, albaT, antikuri<br />
samyaros meti gavlenis gamo, sWarbobs daxuruli tipis sanaTebi,<br />
xolo aRmosavleT saqarTveloSi metia Ria tipisa.<br />
amrigad, Tu gaviziarebT mosazrebas, rom adeiSvilebis goris #12<br />
Txrilis nagebobaSi gamovlenili nivTi warmoadgens sanaTis sadgars,<br />
maSin is jerjerobiT am saxis erTaderT dadasturebul nimuSad<br />
gvevlineba dasavleT saqarTvelos adreuli Sua saukuneebis<br />
arqeologiur Zeglebze.<br />
literatura:<br />
arCvaZe, T. aRmosavleT saqarTvelos..., fsaZ,<strong>II</strong>I, Tb.,1978, gv.111-133.<br />
gamyreliZ, g. centraluri kolxeTis Zveli namosaxlarebi, Tb.,1982.<br />
kiRuraZe, n. Wraqebi biWvintidan. didi pitiunti, <strong>II</strong>, Tb.,1977, gv.211-222. mindoraSvili<br />
d. Suasaukuneebis mouWiqavi...., (Wraqebi),Zm, #2,1988, gv.30-32.<br />
sinauriZe m. aRmosavleT saq. adref... keramika.,msmki,I, 1966, gv.39-90.<br />
fircxalava m., yifiani g. centraluri..., vani,V<strong>II</strong>I, Tb.,1986, gv.52-78.<br />
CikoiZe c. qalaqi Telavi. Tb., 1979.<br />
Античные государства Северного Причерноморья, М. 1984.<br />
Арсеньева. Т. Светильники Танаиса, М. 1988.<br />
Ахмедов. Г. Неполивная керамика Оренкала. МИА,67, 1959, gv.221-231.<br />
Вайдов. Р. Мингечаур в <strong>II</strong>I-V<strong>II</strong>I вв., Баку, 1961.<br />
Вальдгауер. О. Античные глиняные светильники. С-Петербург, 1914.<br />
Гайдукевич. В. Боспорские города. Л. 1981.<br />
Гайдукевич. В. Раскопки Тиритаки в 1935-40. МИА, 25, 1952. с.15-134.<br />
Геющев. Р. Керамика г. Кабалы I-X вв. Баку, 1962.<br />
Кастанаян. Е. Лепная керамика Боспорских городов. Л. 1981.<br />
Кобылина. М. Керамическое произ… Фанагории.СА, 3, 1966, с.172-186.<br />
Кругликова. И. О гончарной мастерской Горгиппии. СА,2,1962, с.218.<br />
Кругликова. И. Синдская гавань Горгиппия Анапа. М., 1975.<br />
Месхия. Ш. Города и городской строй феодальной Грузии. Тб., 1959.<br />
Perlzweig J. Lamps of the roman period, The Athenian Agora, v.V<strong>II</strong>, Princeton, 1961.<br />
119
120
prokopi kesarielis da agaTias TxzulebebSi moxseniebuli<br />
“muxirisis” Sesaxeb<br />
bizantiur werilobiT wyaroebSi moxseniebuli geografiuli<br />
saxeli _ "muxirisi" istorikos-arqeologebs Soris friad did<br />
interess iwvevs. istoriografiaSi miRebuli da gaziarebulia<br />
mosazreba, rom bizantiuri werilobiTi wyaroebis muxirisi aris<br />
kolxeTis is mxare, romelic moicavs dablob, mTiswina imereTs da<br />
aRmosavleT samegrelos _ abaSis da martvilis r-nebs (sakiTxis<br />
Sesaxeb dawvrilebiT ix. janaSia, 1952, gv.320-321; javaxiSvili,<br />
1960, gv.254,274,425; yauxCiSvili, georgika,<strong>II</strong>, 1965, gv.208-210;<br />
berZeniSvili, 1975, gv.442-537; musxeliSvili, 1977, gv.113-115;<br />
lomouri, 1968, gv.50-51; gamyreliZe, 1982,gv.118-122; Гамкрелидзе,<br />
1992,gv.101-117; Ланчава.1995, gv.30; lanCava,1974, gv.129-136; jafariZe,<br />
1998, gv.16-18; jafariZe,1999, gv.36-39). md. rionis Sua weli<br />
emTxveva muxirisis mxaris centralur nawils. muxirisis mxareSi<br />
mdebare qalaqi muxirisi ki werilobiT wyaroebSi sul ramdenjerme<br />
ixsenieba. misi mdebareobis Sesaxeb gamoTqmulia mravalnairi<br />
mosazreba.<br />
jer kidev 1979wels daibeWda Cemi mosazreba muxirisis (rogorc<br />
punqtis, qalaqis, cixe-simagris) SesaZlo igiveobis Sesaxeb sof.<br />
mTisZirSi arqeologiurad gaTxril, adreuli Sua saukuneebis<br />
ZeglTan (ix. Гамкрелидзе,1979,gv.18; gamyreliZe,1982,gv.118). xsenebuli<br />
arqeologiuri Zegli q. vanidan dasavleTiT 8km-ze sof. mTisZirSi,<br />
"adeiSvilebis goraze" da mis mimdebare dablobSi mdebareobs. aq,<br />
1973-1978wlebSi, arqeologiurad SeviswavleT antikuri xanis da<br />
adreuli Sua saukuneebis kulturuli fenebi da nagebobebi<br />
(dawvrilebiT ix. gamyreliZe,1982). amjerad, mokled ganvixilavT<br />
mxolod adreuli Sua saukuneebis arqeologiur monacemebs.<br />
"mTisZiris" samosaxlos istoriis bolo periodi adreul Sua<br />
saukuneebs moicavs. am monakveTis calke gamoyofisas veyrdnobiT sof.<br />
121
mTisZiris stratigrafiul monacemebs da keramikul masalas.<br />
warmodgenili arqeologiuri masala garkveul warmodgenas gviqmnis<br />
Zveli "mTisZiris" cxovrebis zogierT mxareze _ mosaxleobis mier<br />
dakavebuli teritoriis farglebze, dasaxlebis wesze, meTuneobaze<br />
da savaWro urTierTobebze.<br />
dasaxlebis wesi am drois samosaxloze Semdegnairad aris<br />
warmodgenili: samosaxlos nagebobebi terasebzea ganlagebuli,<br />
gansakuTrebiT racionaluradaa aTvisebuli "adeiSvilebis" goris<br />
plato, romelzedac, albaT, nagebobebis mozrdili kompleqsi idga.<br />
saerTod, rogorc Cans, safortifikacio nagebobebi borcvgoris<br />
terasebze iyo gamarTuli. "adeiSvilebis" goris qveda terasaze<br />
SeimCneva qviT nagebi galavnis kvali. goris bunebrivi reliefi<br />
moxerxebulad iyo gamoyenebuli nagebobebis gasamarTavad da<br />
TavdacviTi sistemis Sesaqmnelad. aseTnair gorebzevea am xanis<br />
cixesimagreebi agebuli _ cixisZirSi, quTaisSi, SorapanSi, skandaSi,<br />
SxefSi da sxv. gorebze ganlagebuli, qviT da duRabiT nagebi<br />
cixesimagreebi am drois kolxeTisaTvis friad damaxasiaTebelia.<br />
aseTi sasimagro nagebobebi idga strategiulad mniSvnelovan<br />
punqtebSi _ gzebis Casaketad, garkveuli mxaris an sagamgeblos<br />
sazRvrebis dasacavad. "mTisZiris" samosaxlo, albaT, mcire cixeqalaqi<br />
iyo, romelic, erTi mxriv, garkveul ekonomikur mxares<br />
sazRvravda, xolo meore mxriv, samcxedan momaval (md. yumuris<br />
xeobaze) erT-erT gzas hkravda. cixe-qalaqis ganviTarebaSi garkveuli<br />
roli unda eTamaSa mis rion-yvirilas (fasisis) savaWro-satranzito<br />
magistralze mdebareobas.<br />
adreuli Sua saukuneebis "mTisZiris" samosaxlos SenebaSi<br />
ZiriTad saSen masalad gamoyenebulia qva, aguri, kramiti, kirxsnari.<br />
samosaxlos nagebobebis warmosadgenad friad sainteresoa<br />
adeiSvilebis goris platos nagebobaTa kompleqsi, romelic in situ<br />
mdgomareobaSia arqeologiurad Seswavlili. samwuxarod,<br />
adeiSvilebis goris mimdebare, dablobi adgili, jerjerobiT<br />
122
gauTxrelia. es is adgilia, sadac qalaqis sameurneo nawili iyo<br />
albaT ganlagebuli. arqeologiuri kvlevis dros gamoirkva, rom<br />
nagebobebis SenebaSi ZiriTad saSen masalad gamoyenebulia qva<br />
(qviSaqva, riyis qva, kirqva), aguri, kramiti, zogjer ki TeTri<br />
marmarilo da xec. kirxsnari gamoyenebulia rogorc SemakavSirebel<br />
masalad, aseve kedlis Sesalesad da iatakis gasakeTeblad. riyis<br />
qvebi md. rionis Walidan aris amotanili, Tiris qva da qviSaqvac<br />
aqvea mopovebuli, xolo kirqva da TeTri marmarilo sxva adgilidan<br />
aris motanili, radgan sof. mTisZiris axlomaxlo maTi arseboba ar<br />
SeiniSneba. kirqva, SesaZloa Semotanili iyos dablagomidan, sadac is<br />
didi raodenobiT moipoveba.<br />
platos ZiriTadi nageboba oTxkuTxaa da Sedgeba ori sxvadasxva<br />
zomis saTavsisagan. aRmosavleTi saTavsis Sida farTobia 5,50m �<br />
21,00m_ 115,50kv.m, xolo dasavleTi saTavsis Sida farTobi 5,50m �<br />
5,50m_ 30,25kv.m. es mozrdili nageboba orientirebulia<br />
aRmosavleTidan dasavleTisken. nagebobis Seswavlam cxadyo, rom saqme<br />
gvaqvs Senobis or samSeneblo periodTan. nagebobebs strategiulad<br />
xelsayreli adgili uWiravs. "adeiSvilebis" gora, romelzedac es<br />
kompleqsi idga, ramdenadme win aris wamoweuli aseTive gorebis<br />
rigidan da, erTis mxriv, akontrolebs md. rionis xeobis karga<br />
mozrdil nawils, xolo meore mxriv, _ md. yumuris xeobidan<br />
momaval erT-erT gzas hkravs. platos nagebobis aRmosavleTis<br />
saTavsis aRmosavleTi kedlis interieris mxareze SerCenilia<br />
kirxsnariani Selesiloba. nagebobis mTel Sida farTobSi SeiniSneba<br />
danaxSirebuli Zelebis kvali. es Zelebi albaT gadaxurvis<br />
konstruqciaSi gamoiyeneboda. nagebobebi aRmosavleTiT grZeldeboda,<br />
radgan am mimarTulebiT aRmoCnda kedlis naSTebi. danarCeni<br />
dangreul-CaSlilia goris ferdobebze. aseTive mdgomareobaSia<br />
Senobis samxreTiT mdebare nagebobebi.<br />
adeiSvilebis goris platos nagebobaSi sakmaod mravalferovani<br />
arqeologiuri masala aRmoCnda _ keramikis, minis, rkinis nawarmi.<br />
123
maTSi gansakuTrebiT Warbobs keramikuli naSTebi. sof. mTisZirSi<br />
dadasturebul keramikul nawarmSi gamoiyofa samSeneblo, saojaxo,<br />
tara da sameurneo keramika. sof. mTisZiris am drois samSeneblo<br />
keramika warmodgenilia kramitiT da aguriT. maTSi xerxdeba<br />
ramdenime tipis gamoyofa. rogorc Cans, adreul Sua saukuneebSi<br />
kramiti ZiriTadad gamoiyeneboda gansakuTrebiT mniSvnelovani<br />
Senobebis gadasaxurad. kramitiT iyo gadaxuruli safortifikacio<br />
nagebobebi, magaliTad: vardcixeSi, vaSnarSi, biWvintaSi, cixisZirSi<br />
da sxv. adreuli Sua saukuneebis kramiti Camohgavs antikuri xanis<br />
kramits. es sof. mTisZiris kramitebze dakvirvebisasac SeiniSneba.<br />
sof. mTisZiris teritoriaze dadasturebuli agurebi ZiriTadad<br />
erTnairia, magram maTSi mainc SeiZleba ori tipis gamorCeva. pirveli,<br />
es aris kvadratuli formis aguri, romelsac kuTxeebidan<br />
urTierTgadamkveTi or-ori Rari dauyveba. meore _ mogrZo aguri. is,<br />
rogorc wesi, uRareboa. adeiSvilebis goris nairi agurebi<br />
dadasturebulia dasavleT saqarTvelos adreuli Sua saukuneebis<br />
Zeglebze: biWvinta, inkitis tba, oCamCire, cixisZiri, vaSnari,<br />
vardcixe, Sorapani, skanda da sxv. urTierTgadamkveTi or-or Rariani<br />
aguri, gansakuTrebiT ax.w.IV-V<strong>II</strong>ss. fenebisTvis aris damaxasiaTebeli.<br />
"mTisZiris" samzareulo keramikis umetes, SeiZleba iTqvas,<br />
ZiriTad nawils Seadgens qoTnebi. isini ZiriTadad aris<br />
mucelgamoberili, mokleyeliani da sada. qoTnis Zirebi brtyelia,<br />
kedlebi Zirisaken viwrovdeba. sof. mTisZiris teritoriaze<br />
aRmoCenili samzareulo keramikis nawils warmoadgenen jamebisa da<br />
doqebis natexebi."mTisZiris" sameurneo keramika warmodgenilia<br />
ZiriTadad qvevrebiT. maTi naSTebi didi raodenobiT aris<br />
dadasturebuli sof. mTisZiris teritoriaze. aseTi qvevrebi xSirad<br />
gvxvdeba saqarTvelos teritoriaze adreuli Sua saukuneebis<br />
arqeologiur masalaSi. samosaxloze aRmoCnda luTeriebis natexebi.<br />
aRniSnuli tipis adgilobrivi keramika gvxvdeba vardcixeSi,<br />
gudavaSi, oCamCireSi, biWvintaSi, foTSi, inkitis tbasTan da sxva<br />
124
gvianantikuri da adreuli Sua saukuneebis Zeglebze. "mTisZirSi"<br />
aRmoCnda adgilobrivi amforebi. amgvari _ moyavisfrod gamomwvari,<br />
konusurZiriani, ovalurganivkveTiani yurebis mqone amforebi<br />
xasiaTdeba welis SezneqilobiT.<br />
"mTisZiris" arqeologiuri masalebis erTi nawili, kerZod<br />
ucxouri nawarmi, warmodgenas gviqmnis im savaWro-ekonomikur<br />
urTierTobebze, romelSiac kolxeT-lazikasTan erTad Cabmuli iyo<br />
"mTisZiric." es ucxouri nawarmi warmodgenilia keramikiT da miniT.<br />
sof. mTisZiris teritoriaze dadasturda gofrirebuli amforebis<br />
natexebi. samosaxlos kulturul fenebSi dadasturda wiTellakiani<br />
keramikis fragmentebi. amgvari wiTellakiani keramika aRmoCenilia<br />
gonioSi, baTumis cixesa da cixisZirSi, qobuleT-fiWvnarSi,<br />
oCamCireSi, soxumSi, biWvintaSi, vaSnarSi, noqalaqevSi, paliastomis<br />
tbaSi, quTaissa da webeldaSi. sayuradReboa, rom am rigis keramika<br />
bevria zRvispireTSi, gansakuTrebiT soxumsa da biWvintaSi. xolo<br />
zRvidan dacilebul Sida raionebSi ki jerjerobiT cotaa nanaxi.<br />
amdenad kidev ufro sainteresoa mTisZiris "wiTellakiani" keramikis<br />
fragmentebi. amgvari keramika kolxeTis arqeologiuri Zeglebis ax.w.<br />
IV-Vss-is fenebSi gvxvdeba (ix. lorTqifaniZe, 1962, gv.240).<br />
samosaxlos ucxouri nawarmis kidev erT jgufs qmnis mina. is<br />
ZiriTadad minisfexiani sasmisebiT aris warmodgenili. sof. mTisZiris<br />
msgavsi fexiani sasmisebi cnobilia jer kidev mcxeTis ax.w. V-V<strong>II</strong>Issis<br />
samarxebidan. amnairi tipis sasmisebs didi qronologiuri CarCo<br />
aqvs. dasavleT saqarTvelos teritoriaze isini aRmoCenilia<br />
cixisZirSi, gonioSi, foTSi (paliastomis tbaSi), boboyvaTSi,<br />
biWvinTaSi, varcixeSi, vaSnarSi da sxv.<br />
sagulisxmoa, rom sof. mTisZiris adreuli Sua saukuneebis<br />
samosaxlosTan, romelic gamagrebuli punqtis naSTebs warmoadgens,<br />
dadasturda toponimi muxuri (sof. dablagomisken). toponimi<br />
CaviwereT am mxaris istoriul-geografiuli kvlevis dros 1976<br />
wels (istoriul-geogra-fiuli eqspediciis xelmZRvaneli T. beraZe),<br />
125
igive toponimi jer kidev 1930 w. daadastura n. berZeniSvilma,<br />
rogorc amas s. yauxCiSvili gadmogvcems (ix. georgika <strong>II</strong>, tf., 1934,<br />
gv.178; georgika<strong>II</strong>, Tb., 1965, gv.208-210); muxuri megrulad niSnavs<br />
mxares. safiqrebelia, rom es iyos bizantiuri ax.w. VIs-is wyaroebSi<br />
aRwerili gamagrebuli qalaqi muxirisi Tu moxirisi (Mouqeërisic,<br />
Moq¢rhsic), an muxirisis mxaris erT-erTi gamagrebuli punqtis<br />
naSTebi, romelic amave saxelwodebis mxareSi mdebareobda _ prokopi<br />
kesarieli (BP <strong>II</strong> 29; BG V<strong>II</strong>I 1,14,16,17), agaTia (<strong>II</strong> 19,22; <strong>II</strong>I 6,7,19,<br />
28; IV9,13). prokopi kesarieli erTgan "moxiriss" qalaqad ixseniebs<br />
_ lazikaSi "...yvelaze SesaniSnavi qalaqebi ki mainc aris aq<br />
rodopolisi da moxirisi" (BP <strong>II</strong>29), xolo meoregan aRniSnavs _<br />
arqeopolisidan gamobrunebulma sparselebma "quTaisisa da<br />
moxirisisaken daixies" (BG V<strong>II</strong>I,17). am SemTxvevaSic muxirisi ufro<br />
raRac punqtad Cans. Tu amas davuSvebT, maSin quTaisi da moxirisi<br />
erTmaneTisagan dacilebul punqtebad unda warmovidginoT. es orive<br />
punqti arqeopolisidan aRmosavleTisaken aris, magram erTmaneTis<br />
axlo ar mdebareoben. meore mxriv, quTaisTan erTad prokopi axsenebs<br />
moxiriss da ar axsenebs "SesaniSnav qalaqs rodopoliss," romelic<br />
axloa quTaisTan. sainteresoa is faqtic, rom quTaiss prokopi<br />
kesarieli "SesaniSnav qalaqebSi" ar ixseniebs. aqedan gamomdinare,<br />
safiqrebelia, rom quTaisi am mxaris (moxirisis) erT nawilSia,<br />
xolo moxirisi (punqti) _ meore nawilSi mdebareobs. prokopi<br />
kesarieli am or punqts (quTaisi, moxirisi) SesaZloa, rom<br />
moxirisis mxaris SemomfargvlelobiT aspeqtSi xmarobda. ase vTqvaT,<br />
asaxelebs am mxaris or ramdenadme ganapira gamagrebul punqts.<br />
meore bizantieli avtori agaTiac muxiriss (moxiriss) zogjer<br />
geografiuli punqtis mniSvnelobiT ixseniebs _ "sparselebi<br />
imyofebian muxirissa da kotaisSi" (agaTia <strong>II</strong>I6); "mermeroe kvlav<br />
dabrunda kotaissa da muxirisSi" (agaTia <strong>II</strong> 22). aqedanac TiTqos ise<br />
gamodis, rom TiTqos marto kotaisis (qoTaisi, quTaisi) sanaxebSi<br />
yofna mTel moxirisis mxareSi yofnas ar niSnavs; amisaTvis saWiroa<br />
126
muxirisis gamagrebuli punqtis dakavebac. moxiris-muxirisad miiCnia<br />
"Notitia dignitatum"-Si (Vs.), dasaxelebuli simagre moxora akad. s.<br />
yauxCiSvilma. aq bizantielTa erTi kohorta idga (georgika I, 1961,<br />
gv.168-178). am punqts aRmosavleT anatoliaSi eZebs n. adonci (Адонц.<br />
1908, gv.100). mas daeTanxma n. lomouric (lomouri, 1975, gv.68-69).<br />
v. leqvinaZe moxoras soWis maxloblad eZebs. moxora cixisZirTan<br />
gaaigiva n. inaiSvilma (inaiSvili, 1993, gv.116).<br />
iustinianes novelebSi daculia cnoba, sadac CamoTvlilia<br />
egrisis cixesimagreebi "...skandisi, sarapanisi, mu(xi)risi (Mourësioc)<br />
da lisiri...," (nov.XXXI) (georgika<strong>II</strong>, 1965,gv.35-36); agreTve V<strong>II</strong>s-is<br />
cnobebSi daculi "mukorisi" _ punqti, sadac gzad gaiares lazikaSi<br />
gadasaxlebulma maqsime aRmsareblis Tanamoazreebma anastasi berma da<br />
anastasi apokrisiarisma (Teodosi gangreli XCV<strong>II</strong>) (georgika IV,<br />
nakv.I,1941, gv.43). <strong>II</strong>s-is berZeni geografosis klavdios ptolemaiosis<br />
"geografiul saxelmZRvaneloSi" moxseniebuli punqtis _ "mexlesos"is<br />
gaigiveba q.muxirisTan SesaZleblad miaCnia n. lomours (lomouri,<br />
1968, gv.50-51). amrigad, rogorc vxedavT, saxeli muxurisi<br />
(variantebi _ moxirisi, muxirisi, moxora, mu(xi)risi, mukorisi,<br />
mexlesosi) sakmaod xSirad gvxvdeba berZnul-romaul wyaroebSi.<br />
isini aq ara marto mxaris, aramed am saxelis raRac gamagrebuli<br />
punqtis arsebobasac gvidastureben. marTlac, sruliad SesaZlebelia,<br />
rom am sxvadasxva variantebiT (moxoras garda) erTi da igive punqti<br />
aRiniSneboda. diubua de monperem geografiuli punqti muxurisi<br />
gaaigiva geguTTan, romelic quTaissa da vardcixes (rodopoliss)<br />
Sua mdebareobs (ix. kekeliZe, 1961, gv.29). magram jerjerobiT, vidre<br />
geguTis cixe-darbazis nangrevebis teritoriaze X<strong>II</strong>s-ze adreuli<br />
arqeologiuri naSTebi ar aRmoCenila, aseTi varaudi realobas<br />
moklebulia.<br />
CvenTvis yvelaze sarwmunod gamoiyureba s. yauxCiSvilis<br />
mosazreba, romelic wers: "quTaisi da moxirisi erT strategiul<br />
xazze mdebareoben; ukeT rom vTqvaT, rionze (quTaisSi) dabanakebuli<br />
127
jarisaTvis moxirisi (mxare _ g.g.) materialur, sasursaTo bazas<br />
warmoadgens." iqve: "1930 w. n. berZeniSvilis mier adgilobriv<br />
Catarebulma winaswarma kvlevam am mxriv sagulisxmo Sedegi moitana,<br />
saxeldobr, swored zemoaRweril mxaris midamoebSi, xolo rionis<br />
marcxena napiras, kulaS-eweris pirdapir mdebare adgilebs, romlebic<br />
zed mTis ferdobebs ebjineba sof. dablagomTan, dResac muxurs<br />
eZaxian da mis aRmosavleTiT 5-4km manZilze muxuris cixec<br />
mdebareobs" (georgika, <strong>II</strong>, 1965, gv.208-210). sof. mTisZirsa da<br />
dablagoms Soris, rogorc zemoTac aRvniSne, toponimi muxuri kidev<br />
erTxel davadastureT, xolo, samwuxarod, nacixaris zusti<br />
mdebareoba ki, Tu romel punqts gulisxmobs avtori, gaurkvevelia<br />
(igi arc sof. mTisZirsa da arc "adeiSvilebis" goras ar axsenebs).<br />
miuxedavad amisa, SesaZlebelia, rom s. yauxCiSvili sof. mTisZiris<br />
adreuli Sua saukuneebis nagebobebis naSTebs gulisxmobs.<br />
mxare, muxirisi, sadac muxirisis punqti iyo ganlagebuli, yvela<br />
werilobiTi wyaros mixedviT centralur kolxeTSi mdebareobda.<br />
prokopi kesarielis aRwerilobiT: "moxirisi erTi dRis saval gzazea<br />
arqeopoliss daSorebuli da Seicavs mraval mWidrod dasaxlebul<br />
sofels. kolxidis miwawyalze is saukeTeso mxares warmoadgens;<br />
Rvinoc kargi modis da sxva nayofic iq kargad xarobs, Tumca<br />
lazikis sxva adgilebze ar SeiZleba igive iTqvas. am mxares Camoudis<br />
erTi mdinare _ saxelad reoni"(md. rioni _ g.g.) (BG V<strong>II</strong>I14).<br />
muxirisis mxares dasavleTiT md. cxeniswyali unda sazRvravdes,<br />
rodesac 550 w. sparselebis jari kolxeTSi SeiWra da "...lazikis im<br />
adgilSi mivida, romelsac moxirisi ewodeba, dasabanakeblad dadga<br />
moxerxebul adgilas. iq Camodis mdinare hiposi (md. cxeniswyali _<br />
g.g.), arc didi da arc navTsavali, romlis gadasvla SeuZliaT<br />
cxenosanT da fexdafex mavalTac; amis marjvena napiras gaikeTes<br />
simagre..."(BGV<strong>II</strong>I1). rogorc statiis dasawyisSic aRiniSna, bizantiur<br />
werilobiT wyaroebSi moxseniebuli ekonomikurad dawinaurebuli _<br />
"muxirisis" mxaris centraluri nawili kolxeTis mTavari mdinaris,<br />
128
ionis (fasisis) Sua welze mdebareobda. misi dawinaurebuli<br />
ekonomikuri mdgomareoba TvalnaTliv dasturdeba dRevandeli<br />
arqeologiuri monacemebiTac. rac Seexeba punqt "muxiriss," mis<br />
Sesaxeb azrTa sxvadasxvaobaa (geguTis Sesaxeb ukve mogaxseneT da aq<br />
aRar gavimeoreb). zogma mkvlevarma qalaq muxirisad q. quTaisi<br />
(Ланчава,1995, gv.30; lanCava,1996) miiCnia. maSin sakiTxavia TviT<br />
quTaisi sadRaa an ra mouxerxoT werilobiT wyaroebs.<br />
muxirisad miiCnia md. gubiswylis marcxena napirze mdebare<br />
arqeologiuri Zegli (namaSevi) arqeologma v. jafariZem, romelic<br />
samarTlianad aRniSnavs, rom am Zeglis "...qalaqobis niSnebi damatebiT<br />
kvlevas saWiroebs" (jafariZe, 1999, gv.38). marTlac, jerjerobiT,<br />
samwuxarod aq aRmoCenili arqeologiuri Zegli srulad ar aris<br />
gaTxrili da gamoqveynebuli. aqve aRvniSnav, rom am striqonebis<br />
avtori 1982 wels (ПАИ, 1985, gv.49-51) namaSevis mcire nagebobis<br />
gaTxras eswreboda. namaSevTan da mis SemogarenSi toponimi muxirisi<br />
ar dasturdeba. amitom, ver gaviziareb b-n v. jafariZis mosazrebas<br />
namaSevis da muxurisis igiveobis Sesaxeb. rogorc zemoT mogaxseneT<br />
1979w. gamovTqvi varaudi (ix. Гамкрелидзе,1979, gv.18; gamyreliZe,<br />
1982,gv.118) punqt _ "muxirisad" sof. mTisZiris adreuli Sua<br />
saukuneebis arqeologiuri Zeglis miCnevis Sesaxeb. Cemi argumentebia:<br />
pirveli _ prokopi kesarielis da agaTias Txzulebebis, "muxirisis"<br />
Sesaxeb cnobebis Tanxvedra istoriul-geografiul monacemebTan<br />
(berZnuli werilobiTi wyaroebis damajerebeli analizi ix. s.<br />
yauxCiSvilis _ georgika,<strong>II</strong>, 1965,gv.208-210); meore _ sof. mTisZiris<br />
adreuli Sua saukuneebis nageboba da arqeologiuri masala; mesame _<br />
toponim "muxurisis" sof. mTisZirTan dadastureba.<br />
miuxedavad CamoTvlili argumentebisa, punqt "muxirisis" Sesaxeb<br />
werilobiT wyaroebSi winaaRmdegobrivi monacemebis gamo, vTvli, rom<br />
muxirisis adgilmdebareobis sakiTxi ar SeiZleba dResdReobiT<br />
gadaWrilad CaiTvalos.<br />
129
literatura:<br />
berZeniSvili, n. saqarTvelos istoriis sakiTxebi, t.V<strong>II</strong>I, Tb., 1975.<br />
gamyreliZe, g. centraluri kolxeTis Zveli namosaxlarebi, Tb., 1982.<br />
georgika <strong>II</strong>,(Targmani da komentarebi s.yauxCiSvilis), tfilisi, 1934.<br />
georgika IV, nakv. I, (Targmani s. yauxCiSvilis), Tb., 1941.<br />
georgika I, (Targmnes s. yauxCiSvilma da al. gamyreliZem), Tb., 1961.<br />
georgika <strong>II</strong>, bizantieli..., (Targmani s. yauxCiSvilis), Tb., 1965.<br />
grigolia, g. egrisis..., arqeologiuri krebuli I, Tb.,1994, gv.112-145.<br />
inaiSvili, n. cixisZiris I-VI ss. arqeologiuri Zeglebi, Tb., 1993.<br />
kekeliZe, k. etiudebi Zveli qarTuli lit. istoriidan,V<strong>II</strong>, Tb., 1961.<br />
lanCava, om. dasavleT saqarTvvelos istoriuli geografiidan, mecn. akad.<br />
Jur. "macne" (istoriis...seria),1974, #4, gv.129-136.<br />
lanCava, om. quTaisi egrisis cixe-qalaqTa sistemaSi, quTaisi, 1996.<br />
lomouri, n. egrisis samefos istoria, Tb., 1968.<br />
lomouri, n. Notitia dignitatum-is..., Tsu-s kreb. arq...., Tb.,1975, gv.68-69.<br />
lorTqifaniZe, oT. biWvintis wiTellakiani keramika, saq. mecn. akad. sazog.<br />
mecn. gany-is "moambe," Tb., 1962, #1, gv.231-255.<br />
musxeliSvili, d. saq. ist. geografiis ZiriTadi sakiTxebi, Tb., 1977.<br />
CakvetaZe, vl. geguTis cixe-darbazi, Tb., 1958.<br />
javaxiSvili, iv. qarTveli eris istoria, I, Tb., 1960.<br />
janaSia, s. egrisis samefos warmoSoba, Sr., <strong>II</strong>, Tb., 1952.<br />
jafariZe, v. muxirisi - mxare ("qveyana") da qalaqi kolxeTSi, arq. kvlevis<br />
centris Vsesia "msoflio kulturul-istoriuli procesi," moxsenebaTa<br />
Tezisebi, Tb., 1998, gv.16-18;<br />
jafariZe, v. egrisis materialuri kulturaI-V<strong>II</strong>ss. (avtoreferati ist. mecn.<br />
doqtoris xarisxis mosapoveblad), Tb., 1999, gv.36-39.<br />
Адонц. Н. Армения в эпоху Юстинияна. С.-Петербург. 1908.<br />
Гамкрелидзе, Г. Древние поселения в среднем течении р. Риони (автореферат<br />
дисертации), изд. Акад. наук Груз., Тбилиси, 1979.<br />
Гамкрелидзе, Г. К археологии долины Фасиса, изд. Акад.н. Г., Тб., 1992.<br />
Ланчава. О. Кутаиси... (автореферат дис.), изд. Акад.н.Г.. Тб., 1995.<br />
Палувые арх. исслед. (ПАИ) 1982г. Тб. 1985. с. 49.<br />
130
sazRvao naosnoba da vaWroba kolxeTSi<br />
(klasikuri periodi)<br />
zRvam didi roli iTamaSa kolxeTis sazogadoebis socialurekonomikur<br />
ganviTarebaSi. werilobiTi da arqeologiuri monacemebis<br />
mixedviT sanapiroze mTeli rigi naqalaqarebi da sxva dasaxlebuli<br />
punqtebia mikvleuli. kerZod, afsarosi (goniosTan), cixisZiriboboyvaTi,<br />
qobuleT-fiWvnari, ureki, fasisi (foTTan), anaklia,<br />
fiCori, gienosi (oCamCiresTan), dioskuria-sebastopolisi (soxumTan),<br />
eSera, pitiunti (biWvinTasTan) da sxv. [9, gv.6-48]. CamoTvlili<br />
dasaxlebebi, bunebrivia, cxovrebis wesiT zRvasTan mWidrod iyo<br />
dakavSirebuli. isini garkveul rols asrulebdnen ucxoeTTan<br />
savaWro-ekonomikur da kulturul-politikur urTierTobaSi. pirvel<br />
rigSi, swored zRvispira qalaqebis meSveobiT xorcieldeboda<br />
kontaqtebi Savi da xmelTaSua zRvis qveynebTan da qalaqebTan:<br />
mileTTan, qiosTan, rodosTan, aTenTan, sinopTan, xersonesTan,<br />
herakleasTan, fanagoriasTan, romTan (ostia). Semdgom konstantinepolTan,<br />
genuasTan, veneciasTan da a.S. [9, gv.45-46].<br />
zRvispira qalaqebSi, vaWrobis garda, xelosnobis sxvadasxva<br />
dargebi_ meTuneoba, mWedloba, xurooba, feiqroba iyo ganviTarebuli.<br />
aq albaT gansakuTrebuli adgili mainc zRvasTan dakavSirebul<br />
saqmianobas _ zRvaosnobas, navTmSeneblobas, meTevzeobas, zRvis<br />
marilis mopovebas da, rac mTavaria, sazRvao vaWrobas eWira.<br />
antikur xanaSi kolxeTis sanapiroze garkveuli sakontaqto regioni<br />
Seiqmna antikur samyarosa da kolxeTs Soris. aRmosavleT<br />
SavizRvispireTSi vaWroba, iseve, rogorc mTel antikur samyaroSi,<br />
ZiriTadad sazRvao-samdinaro gzebiT xorcieldeboda. bizantieli<br />
istorikosi agaTia kolxeTis Sesaxeb gadmogvcems_ isini gamoirCevian<br />
"...Tavisi simdidris siuxviT, aseve qveSevrdomTa simravliT, miwawylis<br />
sididiT da mosavlianobiT..." "...mcxovreblebi dacuraven,<br />
SesaZleblobis farglebSi da vaWrobaSi sargebels naxuloben" (<strong>II</strong>I,5).<br />
131
md. rion-yvirilas (fasisis) savaWro-samdinaro gzis bolo punqti,<br />
tba paliastomze mdebare qalaqi fasisi iyo, romlis Semdegac<br />
savaWro karWapebi zRvaSi gadiodnen kabotaJuri curvisaTvis.<br />
geomorfologebis mixedviT, paliastomis tba-laguna zRviuri<br />
reliqtia. Zvelad aq mdinare rionis limani iyo. bunebrivia, rom<br />
winaT swored am moxerxebul limanSi, romlis napirzedac qalaqnavsayudeli<br />
mdebareobda, xomaldebi Semosuliyvnen. am gemebidan<br />
Semdeg tvirTi brtyelZira samdinaro navebSi itvirTeboda da<br />
paliastomis gavliT rionze an fiCorze aRma agrZelebdnen svlas.<br />
werilobiTi wyaroebi migvaniSneben - "iq xom erTi tba (paliastomi -<br />
g.g.) aris"... "satvirTo xomaldebi zRvis napiras, fasisis SesarTavTan<br />
miacures qalaqis (fasisis - g.g.) maxloblad..."(agaTia <strong>II</strong>I,5).<br />
Savi zRva xmeleTSida zRvaa. is bosfor-dardanelis sruteebiT<br />
gadis xmelTaSuazRvaSi. bosforis uviwroesi sigane mxolod 700m-a,<br />
amitom misi gadaketva-kontroli advilia. vis xelSiac es srute iyo,<br />
is akontrolebda xmelTaSu da Sav zRvebs Soris mimosvlas.<br />
antikuri xanis kolxeTis geografiulma mdebareobam ganapiroba<br />
sazRvao da samdinaro (md. rion-yvirilas satranzito gza)<br />
komunikaciebis ganviTareba, rac zegavlenas axdenda maSindeli<br />
kolxeTis kontaqtebze gare samyarosTan. zRva did gavlenas axdens<br />
kolxeTis klimatis formirebaze da Sesabamisad aqaur agroklimatur<br />
situaciaze, sameurneo yofaze. zRva aq Tbili da notio klimatis<br />
Camoyalibebas uwyobs xels.<br />
kolxeTis istoriaSi erT-erTi mniSvnelovani uaryofiTi roli<br />
zRvis napiris geomorfologiurma Secvlam iTamaSa. kerZod,<br />
geomorfologebis varaudiT axalSavzRvurma transgresiam Secvala<br />
fanagoriuli regresia (Zv.w. IaTaswleulis meore naxevarSi), xolo<br />
Zveli da axali welTaRricxvebis mijnaze isev iwyeba zRvis donis<br />
aweva. amis gamo sanapiroze ganlagebuli dasaxlebebi wylis qveS<br />
moeqca da Sewyvita arseboba. kolxeTis zRvispireTSi skilaqs<br />
kariandelis, arianes, pomponius melas, strabonis, klavdios<br />
132
ptolemaiosis, prokopis mixedviT, mTeli rigi naqalaqarebia<br />
moxseniebuli. qalaqebis wyalSi daZirvam zRvispireTSi ekonomikuri<br />
donis stagnacia gamoiwvia. kolxeTis zRvis sanapiroze bunebrivi<br />
yureebi cotaa, rac navTsayudelebis mowyobis simcires iwvevda da<br />
uaryofiTad zemoqmedebda zRvaosnobis intensiur ganviTarebaze.<br />
Zveli saqarTvelos zRvasTan axlo mdebare regionebSi<br />
mcxovreblebs sazRvao brZolebis gamocdilebac hqondaT. amis Sesaxeb<br />
cnobebi Semonaxulia berZnul-laTinur werilobiT wyaroebSi.<br />
qsenofonti gadmogvcems, rom samxreT-aRmosavleT SavizRvispireTSi<br />
Zv.w. 401 wels berZenTa jars saomari operaciebis dros erT-erTma<br />
qarTvelurma mosaxleobam - mosinikebma e.w. sazRvao sadesanto<br />
mxedroba miaSveles. kerZod: "...gamogigzavnoT navebi da mebrZolebi,<br />
romelnic TqvenTan erTad iomeben...","...isini (mosinikebi) movidnen<br />
mTliani morisagan gamoTlili samasamde naviT. yvela am navSi sam-sami<br />
mebrZoli ijda; ori amaTgani iaraRs isxamda da napirze gadmodioda,<br />
xolo erTi ki rCeboda navSi;" "...napirze gadmosulebi<br />
(desantirebulebi) daewyvnen amgvarad: daiyvnen aseulebad calkeuli<br />
danayofebis msgavsad, mwyobrad", "...yvelas xelSi eWira suros<br />
foTlis nairi fari,... Subi." "...maT emosaT mkvrivi tilos qitonebi,<br />
...Tavze tyavis muzaradebi exuraT" ... "maT hqondaT agreTve rkinis<br />
orlesuli sabrZolo culebi; roca mwyobrad daewyvnen erT-erTma<br />
maTganma simRera wamoiwyo, sxvebma (am simReras) taqts fexi auwyes<br />
da gaemarTnen sabrZolvelad" (ix. anabasisiV,IV,9-14;4). hipokratec<br />
aRniSnavs, rom md. rionis (fasisis) qvemo welze adgilobrivi<br />
mcxovreblebi "dacuraven aRma-daRma mTliani morisagan gamoTlili<br />
navebiT, radgan aq arxebi bevria"(haerTa, wyalTa... 15). straboni<br />
mogviTxrobs, rom kavkasionis gaswvriv zRvasTan, kolxeTSi<br />
mcxovrebni - "... zRvaze yaCaRoben, aqvT momcro, viwro da msubuqi<br />
navebi, romlebSic daaxloebiT ocdaxuTi mebrZoli eteva, ...berZnebi<br />
maT kamarebs uwodeben." "...eseni kamarebisagan (navebisagan)<br />
flotiliebs hqmnian da Tavs esxmian satvirTo xomaldebs, ...<br />
133
qalaqebs da amgvarad akontroleben zRvas" (ix. straboni XI, <strong>II</strong>,12).<br />
tacitusis cnobiT: "...kamarebs uwodeben dabal gverdebian, farTo<br />
Zirian (specialur samxedro navebs - g.g.); isini brinjaos anda<br />
rkinis samajurebis gareSe arian Sekruli; roca zRva Relavs,<br />
talRebis sididis mixedviT navebs ficrebiT simaRles umateben,<br />
vidre saxuravis TaRiviT (kamarasaviT) ar gadaixureba... (navebs)<br />
orive mxares erTnairi cxvirebi da erTnairi niCbebi aqvT" (analebi,<br />
<strong>II</strong>I,47;1). nav-kamarebi ZiriTadad brZolis dros moZraobdnen niCbebis<br />
saSualebiT, xolo afras grZel manZilze gadaadgilebis dros<br />
iyenebdnen. am tipis navebi gamoirCeodnen kargi sanavigacio<br />
TaviseburebebiT da napirTan swrafi midgomis unariT, rac napirze<br />
samxedro desantirebisas friad moxerxebuli unda yofiliyo.<br />
kolxebis samxedro flotiliis Sesaxeb cnoba moipoveba,<br />
agreTve, Zv.w. <strong>II</strong>Is. avtor apolonios rodoselTanac (ix. argonavtika,<br />
<strong>II</strong>,1090; IV,235). aqve aRsaniSnavia, rom sof. yoRoToSi aRmoCenil<br />
Zv.w. <strong>II</strong>I s. brinjaos intalioze (inaxeba saq. sax. muzeumis gliptikis<br />
kabinetSi, inv.#696) gamosaxulia niCbebiani katarRa, romelic<br />
SesaZloa nav-kamara iyos. agreTve, albaT kolxuri katarRaa<br />
gamoxatuli vanis naqalaqaris Zv.w. <strong>II</strong>s. fenaSi aRmoCenil Tixis<br />
sawafebze [ix. 3, gv.140]. kolxeTSi moipoveba "gemTsaSeni yovelive<br />
masala, radgan izrdeba mravalricxovani tyeebi..." amuSaveben didZal<br />
_ sels, kanafs, cvils da fiss" (ix.straboni XI,<strong>II</strong>,17). mniSvnelovania<br />
isic, rom straboni Savi zRvis aRmosavleT mxares "kolxeTis zRvas"<br />
uwodebs (ix. straboni, XI,I,6; 7, gv.19-48), riTac xazs usvams Zveli<br />
saqarTvelos am regionis mniSvnelobas sazRvao saqmis codnis<br />
TvalTaxedviT.<br />
pontos samefos samxedro sazRvao Zalebi ZiriTadad kolxeTis<br />
mosaxleobisagan kompleqtdeboda (gemebis ekipaJebi) da xomaldebis<br />
calkeuli nawilebi, aRWurvilobac aqedan miewodebodaT, kerZod -<br />
selis da kanafis Tokebi, afrebi; xis masala da fisi. straboni<br />
aRniSnavs, rom swored kolxeTidan miTridate evpators - "...misdioda<br />
134
umetesi nawili sazRvao-sanaosno ZalebSi samsaxurisaTvis" (ix.<br />
straboni XI,<strong>II</strong>,18). friad sayuradReboa agreTve aniketis amboxis<br />
ambavi. aniketi uwin samxedro flotis meTauri yofila. SesaZloa,<br />
rom igi warmomavlobiT adgilobrivi, kolxi iyo. mas Semdeg, rac<br />
polemonis samefo romaelebma provinciad aqcies, aniketma amis gamo<br />
protesti ganacxada, risTvisac dasajes da daatyveves. aniketi gaiqca,<br />
miimxro da saTaveSi Caudga pontos adgilobriv ukmayofilo da<br />
upovar mcxovreblebs. is amboxebulebiT swrafad SeiWra aRmosavleT<br />
pontoSi da aiRo qalaqi trapezunti. aq, erTi romauli kohorta<br />
amoxoca da trapezuntis navsadgurSi mdgari flotis nawili xelT<br />
igdo, xolo nawili dawva. man trapezuntis gaswvriv zRvaze<br />
kontroli daawesa; sadac "...adgilobrivebi gabedulad moZraobdnen<br />
saxeldaxelod agebuli navebiT, romlebsac kamarebs uwodeben..." (ix.<br />
tacitusi, analebi, <strong>II</strong>I,47). amis Semdeg "aniketi mdinare xobis<br />
(axlandeli md. xobi) SesarTavSi" (analebi, <strong>II</strong>I,48) Tavisi sazRvao<br />
flotiliiT dabanakda.<br />
SavizRvispireTs romis aRmosavlur politikaSi erT-erTi<br />
ZiriTadi strategiuli adgili ekava. SavizRvispireTis sazRvaosamdinaro<br />
komunikaciebi aucilebeli iyo parTiis msgavs Zlier<br />
saxelmwifosTan qiSpobisas. romaelebi am brZolebSi, albaT<br />
adgilobrivi mosaxleobis sazRvao gamocdilebasac iyenebdnen.<br />
rogorc Cans, antikur xanaSi kolxeTis samxedro sazRvao flotis<br />
ZiriTadi Zala niCbiani katarRebi iyo. Semdgom aq etyoba berZnuli<br />
da romauli [ix.10;13;11], im droisaTvis mowinave sazRvao teqnikis<br />
gamoyenebac daiwyes da maTi msgavsi mozrdili xomaldebis agebac.<br />
saerTod, bunebrivia, rom sazRvao saqmis ganviTarebas Zvel<br />
saqarTveloSi xels uwyobda misi Sav zRvasTaan mdebareoba da<br />
sanapiroze farTo samdinaro qselis arseboba [ix. 8,gv.66,199; 2].<br />
savaraudoa, rom aRmosavleT SavizRvispireTSi Zv.w. VI-Iss-Si<br />
iseve, rogorc mTel antikur samyaroSi igeboda niCbiani, afriani da<br />
urnaliani samxedro-sazRvao xomaldebi. am tipis xomaldi Sedgeboda<br />
135
- magari jiSis xis korpusisagan, romelsac wylis doneze, cxvirze<br />
rkinis saZgerebeli urnali hqonda; kiCos daboloeba zemoT<br />
morkaluli iyo, romelzedac mimagrebuli iyo saWe; xomaldis<br />
xerxemalze, centrSi aRmarTuli iyo anZa, romlis zeda nawilzec<br />
magrdeboda saafre lartya; korpusis centralur nawilSi<br />
vertikalurad Camagrebuli xis joxebi iyo, romlebzedac magrdeboda<br />
wyalSi CaSvebuli niCbebi (cal mxares daaxloebiT 15-dan 20-mde);<br />
xomalds hqonda selis afra da bagirebi.<br />
aRmosavleT SavizRvispireTis savaWro xomaldis Semdgomi<br />
ganviTarebis erT-erTi saxeoba SesaZloa iyos ucxoel misionermogzaurTa<br />
(avitabile, kasteli, lamberti, Sardeni, gamba da sxv.)<br />
mier Savi zRvis aRmosavleT sanapiroze nanaxi karWap-xomaldebi [8;2].<br />
erT-erTi amdagvari xis satvirTo karWapis naSTebi q. foTTan zRvis<br />
SelfSi, md. rionis marcxena Stodan Svidas metrze aRmoCnda [ix. 12,<br />
gv.101-109]. karWapis sigrZe 23m, maqsimaluri sigane 6m, simaRle 2,3m.<br />
wyalSi mkafiod gairCeva xomaldis Tavi, bolo da gverdebi<br />
(Spangoutebi). xomaldis Sida saTavsi qviSa-lamiT aris amovsebuli.<br />
xomaldis kili wablis xisagan aris gakeTebuli, xolo Spangoutebze<br />
gemis garsakravi cudad aris Semonaxuli. xomaldis agebaSi rkinis<br />
naWedi brtyelTaviani lursmnebia gamoyenebuli. aq mikvleuli<br />
xomaldi konfiguraciiT zemoT naxsenebi misioner-mogzaurTa<br />
aRweril xomaldebs waagavs.<br />
adreul Sua saukuneebSi, kolxeTSi, naosnobis ganviTarebis<br />
Sesaxeb agaTia aRniSnavs - "Zlierni da mamacni arian lazebi; isini<br />
sxva meomar xalxebzec mbrZanebloben; amayoben kolxTa Zveli<br />
saxeliT..." "...mcxovreblebi zRvaosnoben..." (ix. agaTia,<strong>II</strong>I,5). rogorc<br />
Cans, zRvaosnoba antikuri xanis kolxeTSi mWidrod ukavSirdeboda<br />
qveyanaSi Seqmnil istoriul viTarebas. aq sanaosno saSualebebis<br />
tipebi daaxloebiT iseTive iyo, rogorc mTel SavizRvispireTSi.<br />
zRvisa da kolxeTis dablobis naosnobisaTvis momgebiani<br />
136
hidrografiuli pirobebis gamo aq wylis transports qveynis<br />
ganviTarebaSi erT-erTi wamyvani adgili unda sWeroda.<br />
literatura:<br />
1. gamyreliZe, al. tacitusis cnobebi saqarTveloze, Tb., 1973.<br />
2. kutaleiSvili, z. naosnoba saqarTveloSi, Tb., 1987.<br />
3. lorTqifaniZe, g. stumarTmoyvare fasiselebi, kreb. "mneme", Tb., 2000,<br />
gv.140-147.<br />
4. miqelaZe, T. qsenofontis "anabasisi", Tb., 1967.<br />
5. yauxCiSvili, T. strabonis geografia, Tb., 1957.<br />
6. yauxCiSvili, s. georgika, <strong>II</strong>I, tf., 1936.<br />
7. Агбунов М. Античная лоция Черного морья, М., 1987.<br />
8. Берадзе Т. Мореплавание и торговля в средневек. Грузии, Тб., 1989.<br />
9. Гамкрелидзе Г. К археологии долины Фасиса, Тб., 1992.<br />
10. Петерс Б. Морское дело в античных государствах Северного Причерноморья,<br />
М., 1982.<br />
11. Casson L. The Ancient Mariners, London, 1960.<br />
12. Gamkrelidze G. Hydroarchaeology in the Georgian Republic, The International<br />
Journal of Nautical Archaeology, 1992, N2, v. 21, p. 101.<br />
13. Tor Cecil. Ancient ships, Chicago, 1964.<br />
137
vercxlis ritoni sof. gomidan<br />
saqarTvelos mTian mxareSi, zemo raWaSi, aRmoCenili brZolis<br />
scenis gamosaxulebiani vercxlis sasmisi torevtikis friad<br />
unikaluri nimuSia. sayuradReboa misi siuJeti da ornamentuli<br />
samkauli. vercxlis sasmisi wagrZelebuli konusis formisaa;<br />
SemorCenili simaRle 13 sm; piris dm – 6,5 sm; wona – 86 g;<br />
dazianebulia pir-yelis nawili; motexilia qveda nawili. sasmisi<br />
quTaisis muzeumis Zvirfasi liTonebis fondSi inaxeba (inv.#111)<br />
[29,gv.37]. sasmisi vercxlis erTiani furclisaganaa damzadebuli.<br />
gamoricxuli ar aris, rom reliefi jer brtyel furcelze gakeTda<br />
da Semdgom Seikra. amitomacaa, rom figurebi ramdenadme<br />
deformirebuli da proporciebi darRveulia.<br />
sasmiss sami sartyeli amkobs. zemodan pirveli – kanelurebiani<br />
frizi; meore – oTxi adamianis urTierTbrZolis scena; mesame – ori<br />
cxoveli da xe. mocemuli gamosaxulebebi sasmisis kedelze<br />
simetriuladaa ganlagebuli. kanelurebis qvemoT ori orTabrZolis<br />
scenaa gamoxatuli. marcxnidan pirvel wverosan adamians Tavze<br />
muzaradi axuravs; zeaweul xelSi saZgereblad gamzadebuli mokle<br />
Subi upyria, xolo marcxena xelSi oTxkuTxa fari uWiravs. meomars<br />
sxeulze mokle tansacmeli mosavs, xolo mis qvemoT SiSveli fexebi<br />
mouCans. fexze, koWTan, sartylebiT gadmocemuli fexsacmeli acvia.<br />
meore meomari saxiT pirvelisakenaa gamosaxuli da mSvild-isars<br />
umiznebs pirvels. mas Tavze muzaradi, tanze usaxelo samosi da<br />
pirveli meomrisnairi fexsacmeli acvia. mesame meomari meorisadmi<br />
zurgiT dgas, Tavze muzaradi axuravs; marjvena xelSi satevari<br />
upyria, xolo marcxena xelSi pirveli meomrisnairi fari uWiravs.<br />
meoTxe meomris figura saxiT mesamisakenaa mimarTuli da xelSi Subi<br />
uWiravs. figurebis zogierTi nawili dazianebul-deformirebulia.<br />
meomarTa qvemoT rvatotiani xea da erTmaneTis pirispir mdgomi<br />
Sveli da mgelia.<br />
138
sasmisze gamosaxulebebis gadmocemis teqnika daWdevis, amokawvris<br />
da reliefis Signidan amozneqis xerxebiTaa warmoCenili. amozneqili<br />
figurebis konturebi ki mkveTradaa Semovlebuli. figurebi sqematurnaturalisturia;<br />
dabali reliefiT da CaWdeuli xazebiTaa<br />
gakeTebuli. reliefi arc Tu maRali klasis ostatis mier unda iyos<br />
Sesrulebuli. oTxive mebrZolis tani sammeoTxedSi, xolo Tavi<br />
profilSia gamoxatuli. meomrebis wver-ulvaSi xazebiTaa mocemuli.<br />
zeda da qveda kompoziciis sivrcobrivi gadawyveta martivia. qveda<br />
siuJetSi Svlis ukan Cans xe, riTac iqmneba ori sxvadasxva sibrtyis<br />
iluzia. mebrZolebis oTxkuTxa farebze horizontaluri StrixebiT<br />
ki iqmneba STabeWdileba, rom xelosani ecada Seeqmna mxatvruli<br />
perspeqtivis iluzia. brZolis scenis kompoziciis meomarTa<br />
dinamikuri pozebi agresiuli eqspresiis ganwyobas qmnis. centrSi,<br />
ukana planze gamosaxuli xe zeda da qveda siuJetebis damakavSirebel,<br />
mTavar simbolod aRiqmeba. sasmisze gamoxatul<br />
siuJetebs jerjerobiT kavkasiaSi da mis garSemo zusti mxatvrulstilisturi<br />
analogia ar moepoveba. SeiZleba zogadi msgavseba<br />
veZeboT mxolod mis sakralur (xe, cxovelebi) da nivTier<br />
(saWurvel-iaraRi) monacemebSi.<br />
samwuxarod, aqamde es sayuradRebo vercxlis sasmisi samecniero<br />
mimoqcevaSi araa Semotanili. mkvlevarTaTvis isic ki ucnobi iyo, Tu<br />
dasavleT saqarTvelos romeli adgilidan moxvda igi q. quTaisis<br />
muzeumSi. muzeumis davTarSi mokled Cawerilia, rom nivTi 1930<br />
wels Caabara istorikos-mxareTmcodne giorgi boWoriZem, romelic<br />
1937 wlis usamarTlo represiebma Seiwira. amdenad, g. boWoriZis<br />
monografia – "raWa-leCxumis istoriuli Zeglebi da siZveleebi"<br />
mxolod 1994 wels daistamba. am sayuradRebo wignis gamoqveynebis<br />
Semdeg naTeli moefina mocemuli sasmisis aRmoCenis adgilmdebareobas.<br />
kerZod, sasmisi g. boWoriZes zemo raWaSi, sof. gomis<br />
(md. gomuras marjvena napirze) mTavarangelozis, savalalod<br />
dangreuli, eklesiidan quTaisis muzeumSi Camoutania.<br />
139
sof. gomi, iseve rogorc sof. jinWvisis da uweris sanaxebi Sua<br />
saukuneebSi aznaur gamyreliZeebs ekuTvnodaT. Semonaxulia 1458w.<br />
mefe giorgi V<strong>II</strong>I mier maTze gacemuli sigeli (inaxeba xelnawerTa<br />
institutis fondebSi – Hd-10149) (dawvrilebiT ix.[3, gv. 209,331, 355;<br />
2, gv.21-23, 82,122]).<br />
g. boWoriZis naSromSi CamoTvlilia sof. gomis mTavarangelozis<br />
eklesiaSi dadasturebuli nivTebi: "vercxlis sasmisi 13 sm, Semkuli<br />
mSvild-isriTa da SubiT meomari xalxis Weduri suraTebiT;<br />
dazianebulia. Zegli ekuTvnis uZveles xanas. spilenZis Tasi 1cali.<br />
brinjaos sartylis nawili, Semkuli cxovelTa saxeebiT – 2cali.<br />
brinjaos samajuri did-patara 2cali. brinjaos qinZisTavi 2cali.<br />
brinjaos beWedi 1cali. brinjaos wvrili nivTebi 7cali. minis<br />
samkaulis naSTi. rqis beWedi 1cali. mZivebi erTi asxma, maTSi 8<br />
mozrdili. mZivebis natexebi 16cali..."[3, gv.254].<br />
mkiTxveli Tu daakvirdeba, aq moxseniebuli nivTebi – vercxlis<br />
sasmisi, brinjaos Tasi, brinjaos beWedi, mZivebi (maTi dRevandeli<br />
140
Senaxvis adgili ucnobia) is nivTebia, romlebic xSirad<br />
arqeologiurad Seswavlil winaqristianul samarovnebSi gvxvdeba.<br />
sadReisod, sof. gomTan yvelaze axlos mdebareobs sof. RebTan<br />
mdebare brilis cnobili arqeologiuri mravalfeniani Zegli. amdenad,<br />
SeiZleba vivaraudoT, rom adgilobriv mcxovrebTa mier aq SemTxveviT<br />
aRmoCenili nivTebi sof. gomis mTavarangelozis eklesias Seswires.<br />
am mxriv sayuradRebo cnobas gvawvdis eTnografi sergi makalaTia.<br />
kerZod, "brilSi oya lobjaniZes miwis xvnis dros araerTxel<br />
gauxsnia Zveli akldama-samarxebi ... amoukrefia WurWeli, brinjaos<br />
samkaulebi, qandakebebi da mZivebi" [14, gv.14]. mTian saqarTveloSi,<br />
Zveli Cveulebis mixedviT, morwmune adamiani, rasac karg, uCveulo<br />
Zvirfas nivTs SemTxveviT ipovida, yvelafers soflis eklesias<br />
swiravda. aqedan ki nivTis gatana did mkrexelobad iTvleboda.<br />
amitom, saukuneebis ganmavlobaSi raWis da svaneTis eklesiebSi uamravi<br />
uZvelesi nivTi dagrovda [25, gv.4-7; 14, gv.87].<br />
141
sof. gomSi aRmoCenili sasmisis forma – cilindruli yeli da<br />
mogrZo, qvemoTken daviwrovebuli tani, boloSi gadanatexiT (motexilia<br />
sasmisis protomi) gvafiqrebinebs, rom is ritoni unda iyos.<br />
ritonebs iyenebdnen sasmisad. isini ZiriTadad orgvaria _<br />
mokleyeliani, cxovelis Tavis gamosaxulebiT da yanwismagvari,<br />
wverTan sxvadasxva arsebaTa mcire figurebiT. saqarTveloSi<br />
meRvineobis uZvelesi fesvebi gvafiqrebinebs, rom yanw-ritoni aq<br />
sasmisis uZvelesi formaa da xangrZlivi periodis ganmavlobaSi<br />
ixmareboda.saerTod, ritonis warmomavlobis Sesaxeb mravalnairi<br />
mosazreba arsebobs [64, gv.6-15; 61, gv.4-13]. mkvlevarTa erTi nawili<br />
Tvlis, rom ritoni pirvelad daamzades mcire aziaSi [1,gv.51]. meore<br />
nawilis azriT, ritonis samSoblo irania [62,gv.8-14], mesame nawilis<br />
mixedviT, gamoricxulia, rom ritonisnairi sasmisi maincdamainc erT<br />
romelime adgilas SeeqmnaT [54,gv.107-108; 46,gv.215-235].marTlac,<br />
SesaZloa, rom ritoni, sruliad damoukideblad gaCeniliyo<br />
mecxoveleobis mimdevar ama Tu im regionebSi [4,gv.73-81], radgan<br />
gamofxekili rqa bunebrivi da martivad dasamzadebeli sasmisia.<br />
yanw-ritoni, romelic Tavdapirvelad cxovelis rqisagan<br />
keTdeboda, droTa ganmavlobaSi sxvadasxva masalisa (Tixa, liToni,<br />
spilos eSvi, mina) da sxvadasxvanairi formis mzaddeba. ritonis<br />
damzadebaSi ufro ganviTarebuli safexuri unda iyos liTonis<br />
masalisagan misi gakeTeba. Cans, am droisaTvis is saritualo<br />
WurWlis daniSnulebas iZens. am periodisaTvis liTonis ritonebi<br />
gansakuTrebiT vrceldeba Savi zRvispireTSi, kavkasiaSi, aRmosavleT<br />
anatoliasa da iranSi [32, gv.36-47]. marto dneprispireTidan Crdilo<br />
kavkasiis CaTvliT, yorRanebSi 21 calia arqeologiurad<br />
dadasturebuli (semibratnis yorRani, kelermesis yorRani, uliapskis<br />
yorRani, kul-oba, tolstaia-mogilas, soloxas yorRani, talaevskis<br />
yorRani, yaragodeuaSxis yorRani da sxv.)[36, gv.65].<br />
142
saqarTveloSi arqeologiurad aRmoCenilia gamosaxulebebi xelSi<br />
yanw-ritoniT. magaliTad: q. gudauTasTan (adgili bombora) napovni<br />
mjdomare adamianis figura, romelsac xelSi yanw-ritoni aqvs; ori<br />
mamakacis figura ritoniT xelSi daba yazbegidan; q. mcxeTaSi,<br />
armazisxevis #6 samarxSi gaTxrili qalRmerTis gamosaxuleba yanwiT<br />
[63,gv.30] xelSi; qalRmerTi yanwiT, vercxlis langarze sof.<br />
cixisZiridan; vanis naqalaqarze gaTxrili RvTaebis qandakeba yanwiT<br />
xelSi [37, tab.XLV<strong>II</strong>I;27, tab.V<strong>II</strong>, IX;7, gv.33, tab.V<strong>II</strong>I 1; 5, gv.135-138].<br />
"siuxvis yanwi", yanw-ritoni xSirad erT-erTi atributi iyo<br />
RvTaebebis. samarxeul nivTebSi ritonis simravle gvavaraudebinebs,<br />
rom maTi erT-erTi sakraluri funqcia iyo ritonis gamoyeneba micvalebulis<br />
kultTan dakavSirebul ritualSi – saflavSi Cataneba (mag.<br />
lekiTosebiviT), an mis samaresTan yanw-ritoniT mosaxseneblis Sesma.<br />
saqarTvelos teritoriaze ritonebi aRmoCenilia – q.<br />
gudauTasTan brinjaos ritoni gareuli Txis protomiT [44, gv.33];<br />
daba yazbegidan vercxlis ritoni verZis Taviani protomiT [27,<br />
gv.52,tab.XV 3]; yazbegis midamoebidanvea xbos Tavis gamosaxulebiani<br />
vercxlis ritoni (inaxeba s.-peterburgis ermitaJis aRmosavleTis<br />
fondSi); q. borjomTan, borniReles samarovnis brinjaos ritoni [39,<br />
gv.50,tab.65, 8;60,gv.152]; sof. mTisZiris vercxlis ritoni [59, gv.211-<br />
216]; vanis naqalaqaridan taxis Taviani Tixis ritoni; ufliscixis<br />
naqalaqaridan Tixis ritoni [24, gv.76]; md. webeldis xeobidan minis<br />
sami ritoni [38,gv.76-77, sur.20; 7,8,11]; urbnisis naqalaqaris<br />
samarovanidan minis ritoni [17, gv.72,tab.124]; q. mcxeTis, samTavros<br />
samarovanidan minis ritoni [19, gv.26,sur.3].<br />
sof. gomSi aRmoCenili sasmisi yanwiseburi ritonis tips<br />
miekuTvneba. masze gamosaxuli oTxidan or meomars erTnairi konfiguraciis<br />
fari uWiravs, romlebic menjidan mxramde faravT. fari<br />
oTxkuTxaa da marjvena zeda kuTxe amoWrili aqvs. fari naxatze isea<br />
gamosaxuli, rom mklavze maryuJiT damagrebuli Cans da xelis<br />
CasaWidic unda hqonoda. amgvarad, mebrZols fari ufro marjved,<br />
143
moxerxebulad ekava da Tu dasWirdeboda, brZolis dros orive<br />
xelis xmareba SeeZlo (faris aseT samagrs pirvelad hoplitebi<br />
iyenebdnen [8, gv.35]). gomis sasmisis faris marjvena kuTxe amoWrili<br />
iyo, rac meomars lavirebis dros gamoxedvis saSualebas aZlevda da<br />
moxerxebuli unda yofiliyo. faris amgvari detali mxolod am<br />
gamosaxulebebzea aRniSnuli da sxvagan ar gvxvdeba. amitom,<br />
savarudoa es gamosaxedi sabrZolo aRWurvilobis ganviTarebaSi adgilobriv<br />
novaciad miviCnioT. gamosaxediani farebi sxvaganacaa<br />
aRmoCenili, magram maTze simetria araa darRveuli. mag.: e.w. naxevarmTvariseburi<br />
farebi an gamosaxediani fari, romelic q. xersonesSi I<br />
s-is reliefze gamoxatul meomars ukavia. sasmisis Wedurobaze fari<br />
mocemulia vertikaluri xazebiT da xis faqturas mogvagonebs. xis<br />
mogrZo naWrebi horizontalurad, albaT, liTonis ori sartyliTaa<br />
Sekruli. sartylebs Soris laTinuri ve-s magvari, horizontalurad<br />
gadmocemuli niSani (�), raRac emblema SeimCneva.<br />
oTxkuTxa (momrgvalebul kuTxeebiani) farebi dadasturebulia<br />
yaraSambas vercxlis Tasze, romelic md. razdanis Sua welze, Zv.w. <strong>II</strong><br />
aTaswleuliT daTariRebul samarxSi aRmoCnda [51, gv.145]; trapeciiseburi<br />
farebi stefanavanSi, gvianbrinjaos xanis samarxSi aRmoCenil<br />
sartyelzea [48, sur.65]; karmir-blurSi, karebis brinjaos garsakravze<br />
gamosaxulia q. sugunis aReba. sadac asurel meomrebs xelSi<br />
mogrZo, kuTxeebiani farebi uWiravT [52, tab.IV]; Celtis oTxkuTxa<br />
farebi aqvT abu-simbelis taZarSi dadasturebul Zv.w. 1312w. qadeSis<br />
brZolis scenaze, sabrZolo etlebze amxedrebul ramses <strong>II</strong><br />
mowinaaRmdege meomrebs [42, gv.132, sur.1]; momrgvalebul kuTxeebiani<br />
oTxkuTxa fari aqvs xelSi soloxas saxeliT cnobil samarxSi<br />
aRmoCenil oqros savarcxelze gamoxatul e.w. skviT meomars [47,<br />
sur.34]. aqve aRsaniSnavia, rom skviTur-sarmatuli samyarosTvis<br />
farebi naklebadaa damaxasiaTebeli. TiTqmis ar gvxvdeba isini arc<br />
maT mravalricxovan arqeologiur masalaSi. samarxebidan cnobilia<br />
144
mxolod xuTiode maTgani, romlebic miCneulia faris naSTebad [50,<br />
gv.78; 55, gv.63].<br />
herodotes mixedviT, qserqses jarSi iranelebi Celtis wriuli<br />
farebiT iyvnen aRWurvili (V<strong>II</strong>, 61). egeosur-berZnuli samyarosaTvis<br />
oTxkuTxa farebi damaxasiaTebeli araa. adreuli romauli farebi<br />
wriulia, xolo daaxloebiT Zv.w.<strong>II</strong>Is-dan Cndeba oTxkuTxa,<br />
vertikalze odnav moRunuli farebi. polibiosi "istoriaSi" (VI,23,<br />
2-4) gadmogvcems, rom farebi Sedgeba xis firfitebisagan da<br />
dafarulia tyaviT (zomebi daaxloebiT 120�80sm). fars, zeda da<br />
qveda mxares, Sesakvrelad rkinis garsakravebi ertya. Semdgom,<br />
kuTxeebianTan erTad Tanaarseboben ovaluri da mogrZo wakveTil boloebiani<br />
rombiseburi, eqvskuTxa farebic. faris centrSi wriuli<br />
liTonis umboni iyo. samive (oTxkuTxa, eqvskuTxa, ovaluri) tipis<br />
fari q. romSi lucius septimius severusis triumfaluri TaRis<br />
reliefebzea gamoxatuli. oTxkuTxa farebia gamoxatuli q. pompeiSi<br />
aRmoCenil gladiatorTa brZolis scenebzec.<br />
markus furius kamilusis diqtatorobisas, romaeli qveiTis<br />
ZiriTad farad iqca oTxkuTxa fari – skutumi (scutum). aqedan<br />
moyolebuli, daaxloebiT ax.w.<strong>II</strong>I saukunemde am tipis farebi<br />
dominireben romis qveiT armiaSi (cxenosnebs ovaluri aqvT). amgvari<br />
oTxkuTxa farebi unda hqonodaT pompeusis legionerebs, roca Zv.w.<br />
65wels pirvelad gamoCndnen transkavkasiaSi da iberiis mefe<br />
artokesTan mouxdaT Setakeba [ix. 5, gv.57-69]. romis imperiis epoqaSi<br />
faris zomebi Semcirda da ZiriTadad meomris torss faravda [57,<br />
gv.230-234].<br />
dasavleT saqarTveloSi, webeldaSi steklianis goraze gaTxril<br />
arqeologiur kompleqsSi, romelic IVs-iT TariRdeba, oTxkuTxa xis<br />
fari, kuTxeebSi rkinis samagrebiT da lursmnebiani garsakraviT (zoma<br />
_ 48�68sm) aRmoCnda [38, gv.95,sur.33].<br />
saqarTvelos teritoriaze dadasturebul arqeologiur<br />
monacemebSi xSirad Cndeba faris wriuli, brinjaos an rkinis "guli",<br />
145
umboni. faris xisa da tyavis sxva nawilebi miwaSi cudad inaxeboda.<br />
umbonis wriuloba ar unda niSnavdes imas, rom faric aucileblad<br />
wriuli iyo (mag. wriul umboniani romauli oTxkuTxa skutumebi).<br />
faris wriulobis Sesaxeb mosazreba saqarTvelos mTianeTis<br />
eTnografiul monacemebs eyrdnoba. am farebis diametri 30-40sm-mdea<br />
[26,gv.227-232]. varsimaanTkaris arqeologiur Zeglzec mxolod faris<br />
gulebia SemorCenili da ara farebi [Seadare, 16, gv.67-72].<br />
saqarTveloSi faris liTonis wriuli umbonebi da garsakravebi<br />
arqeologiur Zeglebze ZiriTadad gvianbrinjao-adrerkinis xanidan<br />
Cans; kerZod, badiaurSi, liloSi, melaanSi, vanTaSi, urekSi, yazbegSi,<br />
samTavroSi, kamaraxevSi, varsimaanTkarSi, vanSi (#9samarxSi),<br />
xucubanSi, webeldaSi, eSerSi, brilSi da sxv. sayuradReboa, rom<br />
hoplituri, wriuli farebia aRmoCenili wiTeli Suquras #7samarxSi<br />
da axul-abaas samarxSi [8,gv.32-40]. albaT, liTonis umbonian,<br />
liToniTve SeWedil da ucxour (mag. hoplitur) farebs SeZlebuli,<br />
warCinebuli meomrebi atarebdnen. es SeimCneva, magaliTad, varsimaan-<br />
Tkaris arqeologiuri Zeglidanac, sadac 166 samarxidan mxolod<br />
orSi dadasturda faris "guli"(dm_ 30sm) [16,gv.71]. rigiTi meomrebi<br />
Celtis, totebisagan dawnuli lastis an xis tyavgadakrul farebs<br />
atarebdnen, romlebic miwaSi moxvedris gamo araa SemorCenili.<br />
berZnul werilobiT wyaroebSi moixsenieba qarTveluri<br />
mosaxleobis (kolxebis, mosinikebis, mosxebis, xalibebis) farebi.<br />
kerZod, herodote aRniSnavs – "kolxebs Tavze xis muzaradebi<br />
hqondaT, gamouqneli tyavis patara farebi da mokle Subebi, amis<br />
garda danebi" (V<strong>II</strong>,79; ix. agreTve V<strong>II</strong>,78). qsenofontis "anabasisSi"<br />
xalibebis xaris tyavisagan gakeTebuli farebi moixsenieba (IV,7,22).<br />
aqve naxsenebia, rom mosinikebis meomrebs "yovels xelSi ekava suros<br />
foTlis nairi fari, xaris TeTri bewviani tyaviT dafaruli" (V,<br />
12). straboni "geografiaSi" gadmogvcems, albanelebi "arian Subosnebi<br />
da mSvildosnebi, aqvT tyavis abjrebi da farebi iberebis msgavsad"<br />
(XI,4,5). aq naxsenebia romauli skutumis msgavsi fari – jureoc [ix.<br />
146
40,gv.802]. mniSvnelovania, rom "geografiis" es monakveTi<br />
qronologiurad kavkasiaSi romaeli sardlis pompeusis albanelebTan<br />
da iberebTan brZolis dros exeba. rogorc werilobiTi wyaroebidan<br />
Cans, kolxebi, xalibebi, mosinikebi, iberebi xmarobdnen – xaris tyavis<br />
mcire farebs; suros foTlis formis farebs; skutumis msgavs<br />
kuTxeebian farebs. es farebi zogi Celtis iyo, zogic xis da<br />
tyavgadakruli. arqeologiur masalaSi umbonebis dadastureba<br />
migvaniSnebs imaze, rom faris konstruqciaSi xSirad liTonic<br />
gamoiyeneboda. sof. gomis sasmisze ki, momcro skutumis msgavsi<br />
farebia gamosaxuli; mxolod, maT marjvena zeda kuTxis adgilze<br />
gamosaxedi aqvs. am farebis konstruqciis es elementi migviTiTebs<br />
samxedro aRWurvilobis gamorCeul mxareze.<br />
gomis sasmisze asaxul meomrebs mokle samosi acviaT, romelic<br />
menjs qvemoT faravda. tanisamosi gadmocemulia vertikaluri<br />
xazebiT. pirvel da meore meomars TiTqos zemodan usaxelo samosic<br />
mosavs. pirvel da mesame meomars welze qamrebi aqvT. rogorc<br />
zemoTac aRvniSne, gamosaxulebebi friad sqematuria da amitom<br />
dabejiTebiT raimes Tqma SeuZlebelia. gamoricxuli araa, rom<br />
mebrZolebs abjari ecvaT. arc is aris gamosaricxi, rom xazebiT<br />
mocemulia romauli lorikas magvari abjari. mesame meomars<br />
Sarvalic acvia, rac skviTur-sarmatuli samyarosTvis damaxasiaTebeli<br />
elementia. gavixsenoT mokle zeda tanis da Sarvlis kombinacia,<br />
mag. soloxas savarcxelze gamoxatuli meomris fariani figura.<br />
qsenofonti "anabasisSi" mogviTxrobs: mosinikebs "...ecvaT tilos<br />
mkvrivi mokle qitonebi, romelnic muxlebs ar swvdeboda..."(V, 4, 13).<br />
qsenofonti aqve aRniSnavs, xalibebs "... hqondaT selis abjrebi, muclis<br />
qveda nawilamde, xolo qvemoT mWidrod dagrexili Tokebi"<br />
(IV,7,15), welze qamrebi ertyaT. sayuradReboa, rom oTxidan sam<br />
mebrZols fexebi, romaeli legionerebiviT SiSveli aqvs da fexze<br />
koWTan Sekruli fexsacmeli acvia. cnobilia, rom berZeni meomrebi<br />
147
xSirad knemidebiT ifaravdnen fexebs. xalibebsac hqondaT knemidebi<br />
(qsenofonti, anabasisi,IV,7,16).<br />
saqarTvelos teritoriaze arqeologiurad dadasturebulia<br />
brinjaos da rkinis sajavSne firfitebi da jaWvis rgolebi. kerZod,<br />
isini aRmoCnda – vanSi, eSerSi, TagilonSi, kldeeTSi, webeldaSi<br />
(Sapka). vanis naqalaqarze, meomris (#2) samarxSi dadasturda asamde<br />
rkinis naxvretiani firfita. aseTi firfitebisagan Sekrul abjars<br />
qercliseburs uwodeben. naxvretebiani firfitebi magrdeboda tyavze<br />
an mkvriv tiloze da faravda meomris torss [10, gv.183-184].<br />
SesaZloa, rom swored amdagvari abjari, romelic CaWdeuli<br />
xazebiTaa gadmocemuli, emosaT gomis sasmisis mebrZolebs.<br />
sasmisze gamoxatul oTxive meomars Tavze axuravs<br />
naxevarsferuli muzaradi. zogierTs TiTqos cxvirsafari da ybebis<br />
safari mouCans. antikuris wina epoqaSi cxvirsafari da ybissafari<br />
ar aqvT muzaradebze [41, gv.101,tab.XVI]. isini araa damaxasiaTebeli<br />
arc iranuli samyarosaTvis. berZnuli da Semdeg romauli<br />
samyarosaTvis ki ybasafarebi SedarebiT xSiria [ix. 56,gv.65-136,327].<br />
saqarTveloSi arqeologiurad aRmoCenilia e.w. qalkiduri,<br />
hoplituri muzaradebi – soxumTan, quTaisTan, sof. koxTan (aWara),<br />
sof. SuxuTTan (lanCxuTis r-ni). axlaxan romauli naxevarsferuli<br />
muzaradi aRmoCnda kaxeTSi, dedofliswyaros r-nSi sof. zemo qedSi<br />
(aRmoaCina arqeologma b. maisuraZem). romis respublikis epoqaSi<br />
muzaradebs SublTan simtkicisaTvis ukeTebdnen damatebiT liTonis<br />
sartyels. iseTs, rogoric gomis sasmisze pirvel da meore meomris<br />
muzaradebs mouCanT. respublikis da imperiis xanis romauli<br />
muzaradebisaTvis cxvirsafarebi naklebadaa damaxasiaTebeli [56,<br />
gv.327-365; 57,gv.228]. gomis sasmisze, albaT, Sereuli tipis<br />
(berZnul-romauli) an kolxuri xis muzaradebia mocemuli.<br />
kolxuris Sesaxeb cnobas gvawvdis herodote(V<strong>II</strong>,79). xis muzaradebi<br />
mosxebsac exuraT (herodote,V<strong>II</strong>,78). ufro mogviano, kerZod,<br />
148
pompeusis iberebTan brZolis droindel ambebze Txrobisas, straboni<br />
aRniSnavs, iberebs tyavis muzaradebi exuraTo(XI,4,5).<br />
gomis sasmisze gamosaxul pirvel meomars, zeaweul xelSi,<br />
wveriT qvemoT, saZgereblad gamzadebuli Subi uWiravs. Subi moklea<br />
da rombiseburi Subispiri aqvs. Subispiris damagrebis adgili ori<br />
horizontaluri xaziTaa gadmocemuli. amdagvari Subiani mebrZolia<br />
gamosaxuli imperator konstantines triumfalur TaRze q. romSi<br />
[35, sur.279]. Subis wveriT qvemoT daxra TiTqos imaze migvaniSnebs,<br />
rom es Subi saZgerebelia da ara satyorcni. saqarTvelos antikuri<br />
xanis arqeologiur monacemebSi Subispirebi, sxva iaraRTan SedarebiT,<br />
procentulad pirvel adgilze Cans, rac imis niSania, rom im dros<br />
Subi ZiriTad sabrZolo iaraRs warmoadgenda. amasve adasturebs<br />
werilobiTi cnobebic, romelTa mixedviTac – Subi wamyvani iaraRia<br />
kolxebis, xalibebis, mosxebis da iberebisaTvis (herodote,V<strong>II</strong>,78,79;<br />
"anabasisi"V,2,22; V,4,12; V,4,25; straboniXI,4,5). "Subosani iberebis"<br />
specialuri razmis Sesaxeb aRniSnavs plutarqec (lukulsi,31).<br />
gomis sasmisze meore meomars marcxena xelSi mSvild-isari<br />
uWiravs da Subian meomars umiznebs. mSvildi momcro da Tanabrad<br />
morkalulia; laris mibmis adgilebi horizontaluradaa gamoxatuli;<br />
isrispiri, samkuTxa, daqanebul frTebiania. amgvari isrispirebi<br />
gvianelinistur-romauli samyarosaTvisaa ufro damaxasiaTebeli.<br />
saqarTvelos arqeologiur masalaSi isrispirebi procentulad cotaa<br />
aRmoCenili. albaT, im periodSi mSvild-isars samxedro SeiaraRebaSi<br />
meorexarisxovani adgili eWira. amasve adasturebs herodotes<br />
(V<strong>II</strong>,78,79) da qsenofontis (IV,7,15-16; IV,8,3; V,2,22; V,4,12)<br />
cnobebic. isini kolxebis, mosxebis, mosinikebis, xalibebis<br />
SeiaraRebis CamoTvla-aRwerisas mSvild-isars ar axseneben.<br />
samagierod, Semdeg, romaelebis (pompeusis) laSqrobis dros, iberiaalbaneTSi<br />
straboni iberebis SeiaraRebis CamoTvlisas mSvildisarsac<br />
axsenebs (XI,4,5). mSvildosani iberebis Sesaxeb gadmogvcems<br />
149
apianec (miTridates omebi,101) da dion kasiusic (XXXV<strong>II</strong>,2). svanebis<br />
mowamluli isrebis Sesaxeb aRniSnavs straboni (XI,2,19).<br />
sasmisze mesame da meoTxe mebrZoli erTmaneTs mokle orlesuri<br />
satevriT da SubiT erkinebian. rkinis satevari saqarTvelos antikuri<br />
xanis arqeologiur masalaSi SubTan SedarebiT cotaa; isini<br />
SedarebiT metia gvianantikur xanaSi. mag.: armazisxevi, kldeeTi,<br />
Cxorowyu, brili, webelda [21, gv.74-75]. herodote SubebTan erTad<br />
axsenebs mokle satevrebs (danebs?) (V<strong>II</strong>,79). qsenofonti "anabasisSi"<br />
miuTiTebs, rom xalibebs qamarze mokle satevrebi ekidaT (IV,7,16).<br />
gomis sasmisis qveda sartyelze pirispir dedali, urqo Sveli<br />
da mgelia (mtacebeli) gamosaxuli. am jiSis cxovelebi kavkasionis<br />
xeobebSi dResac binadroben. Svelis ukan xe moCans. vfiqrobT, aq<br />
alegoriulad dualisturi keTilisa da borotis brZola aisaxa<br />
(rac ZiriTadad axasiaTebda zoroastrul da Semdgom maniqevelur<br />
religiebs). xe, am SemTxvevaSi keTilis mxaresaa (ukanaa). zeda,<br />
meomarTa brZolis siuJetis, alegoriuli gamosaxva unda iyos qveda<br />
scena, sadac Sveli sikeTes, kargs, mgeli, borotebas, cuds da xe<br />
nayofierebas, sicocxlis gamarjvebas da mtris damarcxebas asaxavs.<br />
gomis riton-sasmisi, albaT, specialurad brZolaSi daRupuli,<br />
warCinebuli meomrisaTvis, Sesawirad iyo damzadebuli da dakrZalvis<br />
ritualSi gamoiyenes. vfiqrobT, meomrebiani sartylis axsnaSi, ufro<br />
miwieri, Cveulebrivi, SesaZloa Crdilo kavkasielebTan, sarmatebTan<br />
an alanebTan brZolaa gadmocemuli [ix. 55, gv.3-4]. sasmisis<br />
damamzadebelma, adgilobrivma xelosanma, misi SesaZleblobis<br />
farglebSi, asaxa is, rac nanaxi hqonda. qvemoTa, cxovelebian<br />
sartyelSi ki zeda sartylis Taviseuli msoflmxedvelobiTi,<br />
sakraluri Sinaarsi Cado, romelic im epoqas axasiaTebda. gomis<br />
sasmisi mxatvruli TvalsazrisiT damoukidebeli da unikaluria<br />
mezobeli qveynebis xelovnebis ZeglebTan mimarTebaSi.<br />
gomis sasmiss pir-gverdze vertikalur-kanelurebiani frizi<br />
dauyveba. kanelurebi qveda mxares e.w. kamarebiT bolovdeba. sa-<br />
150
qarTvelos teritoriaze kanelurebiani, adgilobrivad damzadebuli<br />
liTonis WurWeli jer kidev gvianbrinjao-adrerkinis xanaSi Cndeba.<br />
mag.: leCxumSi [18, gv.11, tab.IX], TliaSi [53, gv.75, sur.63] aRmoCenili<br />
kanelurebiani situlebi. kanelurebi, winareantikuri xanis kolxuri<br />
keramikis yvelaze damaxasiaTebeli elementia, romelic adreantikur<br />
xanaSic agrZelebs arsebobas [13, gv.57]. magram, am keramikaze, gomis<br />
sasmisisagan gansxvavebiT, kanelurebis boloebi yovelTvis e.w.<br />
kamarebiT ar bolovdeba. vertikaluri kanelurebi ar Cans klasikuri<br />
xanis berZnul keramikaze (samagierod arqiteqturaSia). is, ar<br />
axasiaTebs arc aqemeniduri da arc sasanuri iranis mxatvrul<br />
WurWels. reliefi, kerZod, kanelurebi elinistur-romaul samyaroSi<br />
mxatvrul keramikaze da torevtikaze Cndeba [58, gv.279, 280, 288-<br />
303; 33, gv.238-254]. mag.: romauli, Zv.w. Is-is kanelurebiani ritoni<br />
[43, sur.9; 35, gv.204,sur.197]. kanelurebi, sartyluri frizebis da<br />
e.w. maraoseburi saxis, ufro farTod gvianelinistur-gvianantikur<br />
epoqaSi ikidebs fexs [45, gv.24-25, sur.45].<br />
rogorc Cans, kavkasiaSi WurWelze ufrizo kanelireba (jer<br />
liTonze, xolo mere keramikaze) jer kidev gvianbrinjao-adrerkinis<br />
xanaSi iwyeba. albaT, is aq garkveul tradiciad SeiZleba CaiTvalos.<br />
rac Seexeba frizze ganlagebul kanelurebs cal mxares e.w.<br />
kamaruli daboloebiT, is ufro gvianantikuri xanisaTvisaa<br />
damaxasiaTebeli. swored amgvari kanelurebiani frizia sof. gomis<br />
ritonze. saqarTvelos teritoriaze, arqeologiurad aRmoCenil,<br />
antikuri xanis torevtikul nimuSebSi gamorCeuli simravliT da<br />
mravalferovnebiT aRiniSneba gvianantikuri xana [49, gv.9-23; 12,<br />
gv.77-101,111]. gvianantikuri xanis torevtikuli nawarmi dadasturebulia<br />
– TagilonSi, urekSi, cixisZirSi, banZaSi, kldeeTSi, borSi,<br />
sargveSSi, xaiSSi, qvaSxieTSi, zRuderSi, cxinvalSi, JinvalSi,<br />
erwoSi, armazisxevSi, bagineTSi, samTavroSi da sxv.<br />
saqarTvelos gvianantikuri xanis torevtika romauli samyaros<br />
garkveul zegavlenas ganicdis [49, gv.138-147]. gomis sasmisze es,<br />
151
albaT, mxolod kanelurebis gadmocemaSi aisaxa. gvianantikuri,<br />
kanelurebiani WurWeli saqarTveloSi aRmoCenilia – TagilonSi,<br />
xaiSSi, banZaSi, cixisZirSi [49, gv.28-29; 21, gv.72-74;28, gv.149-150].<br />
saqarTveloSi dadasturebuli gvianantikuri torevtikis zogierTi<br />
nimuSi IVs-Sic Cans. Semdgomi periodis vercxlis Weduri xelovnebis<br />
Zeglebi qristianul xelovnebas ganekuTvneba da qristianuli<br />
msoflmxedvelobis matarebelia.<br />
vercxlis qimiuri analizi adasturebs, rom am liTonisagan<br />
gakeTebul sasmisSi Casxmuli siTxe ufro uvnebeli xdeba; vercxli<br />
bacilebs spobs. vercxlis es Tviseba icodnen Zveladac da am<br />
liTonis sasmisebs sakralur ritualebSi iyenebdnen. aRsaniSnavia,<br />
rom saqarTvelos antikuri xanis vercxlis torevtikuli nawarmi<br />
ZiriTadad maRalsinjiania. saqarTvelos qristianuli xanis Wedur<br />
nawarms ki xSirad vercxlSi, simkvrivis gazrdis mizniT, umatebdnen<br />
spilenZs. aseT nivTebs droTa ganmavlobaSi momwvano Jangi da<br />
korozia uCndeba [6, gv.79-84]. sof. gomis sasmisi moTeTro maRalsinjiani<br />
vercxlisaganaa damzadebuli, stibiumis minarevebiT. stibiumis,<br />
vercxlis magvari moTeTro liTonis sabado mdebareobs zemo raWaSi<br />
brilTan (zofxitoSi), xolo vercxli moipoveba kvaisaSi (javis rnSi).<br />
sayuradReboa agreTve, rom sof. gomis axlos brilis cnobil<br />
arqeologiur Zeglze mopovebuli liTonis nawarmi Seicavs stibiums<br />
(analizebi Caatara liTonmcodnem g. inaniSvilma). vercxlis sabadoeb-<br />
Tan dakavSirebiT yuradRebas iqcevs strabonis cnobac – xalibebis<br />
mier, rkinis garda, vercxlis mopovebis Sesaxeb (X<strong>II</strong>,3,19).<br />
amgvarad, kavkasionis samxerT ferdze, zemo raWaSi, sof. gomSi<br />
dadasturebuli vercxlis yanw-ritoni, Cveni versiiT adgilobrivi<br />
nawarmia, zogadad gvianelinistur-gvianantikur xanaSia damzadebuli<br />
da brilis samarovanidan unda iyos. dakrZalvis ritualisaTvis<br />
damzadebul vercxlis sasmisze gamosaxuli siuJeti xelosnis mier<br />
sociogaremos aRqmis gamoxatulebas warmoadgens, rac erTi mxriv<br />
152
Crdilo kavkasiur (sarmatul-alanuri), meore mxriv romaul<br />
samyarosTan iCens garkveul siaxloves.<br />
literatura:<br />
1. amiranaSvili, S. qarTuli xelovnebis istoria. Tb., 1961.<br />
2. beraZe, T. raWa. Tb., 1983.<br />
3. boWoriZe, g. raWa-leCxumis istoriuli Zeglebi.... Tb., 1994.<br />
4. gamyreliZe, g. centraluri kolxeTis Zv. namosaxlarebi, Tb., 1982.<br />
5. gamyreliZe, g. <strong>kolxologiuri</strong> <strong>narkvevebi</strong>. I, Tb., 2001.<br />
6. goginaSvili, n. arq..., xelovnebis muzeumis <strong>narkvevebi</strong>,<strong>II</strong>I, 1997,gv.79-84.<br />
7. inaiSvili, n. cixisZiris arqeologiuri Zeglebi, Tb., 1993.<br />
8. kvirkvelia, g. hoplituri farebi....Ziebani, #7,2001, gv.32-40.<br />
9. lomouri, n. dion kasiosis cnobebi saqarTvelos Sesaxeb, Tb., 1966.<br />
10. lorTqifaniZe, g. sabrZolo da sameurneo..., vani<strong>II</strong>,1976, gv.167-190.<br />
11. lorTqifaniZe, g. samxedro..., Tsu Sromebi, t.205, 1979, gv.95-107.<br />
12. lorTqifaniZe, o. antikuri samyaro da qarTlis samefo,Tb.,1968.<br />
13. lorTqifaniZe, oT. da sxv., Zv.w. VI-IV ss. kolxuri..., vaniV,1981.<br />
14. makalaTia, s. mTis raWa. Tb., 1987.<br />
15. miqelaZe, T. qsenofontis "anabasisi", Tb., 1967.<br />
16. muxigulaSvili, n. varsimaanTkaris..., arq. Ziebani, VI, 1986, gv.67-75.<br />
17. saginaSvili, m. urbnisis samarovnis minis WurWeli. Tb.,1970.<br />
18. saxarova, l. brinjaos ganZebi leCxumidan. Tb.,1976.<br />
19. ugreliZe, n. adreul SuasaukuneTa qarTlSi minis..., Tb.,1967.<br />
20. uruSaZe, ak. plutarqe, t. I. Tb.,1957.<br />
21. fuTuriZe, r. gvianantikuri xanis..., mska, t.<strong>II</strong>, Tb.,1959, gv.54-94.<br />
22. yauxCiSvili, T. strabonis geografia, Tb., 1957.<br />
23. yifiani, g. antiTezuri..., xelovnebis muzeumis <strong>narkvevebi</strong>,I,1995,gv.10-21.<br />
24. yifiani, g. ufliscixis kldovani..., arq. Jur., I, 2000,gv.74-95.<br />
25. CarTolani, S. masalebi svaneTis arqeologiisaTvis, I. Tb., 1976.<br />
26. ColoyaSvili, k. qarTuli sabrZolo..., ssmm, t.XV<strong>II</strong>I-Б,1954, gv.227-53.<br />
27. wiTlanaZe, l. xevis arqeologiuri Zeglebi. Tb., 1976.<br />
28. javaxiSvili, al. xaiSis ganZi. –mnaTobi, # 3, 1958, gv.149-157.<br />
29. jiqia, l. quTaisis muzeumis koleqciebi., Zm, #53, 1980,gv.32.<br />
30. herodote, istoria, Targmna T. yauxCiSvilma, t.I, <strong>II</strong>,Tb.,1975-76.<br />
153
31. Античные государства Северного Причерноморья Арх.М., 1984.<br />
32. Аракелян Б. Очерки истории искусства дре. Армении. Ереван, 1976.<br />
33. Блаватский В. История античной расписной керамики. М., 1953.<br />
34. Блаватский В. Очерки военного дела в античных государсвах…, М., 1954.<br />
35. Велишский Ф., Быт и нравы древных Греков и Римлян. М., 2000.<br />
36. Власова Е. Сосуды.., Savi..., Zv. ist.-arq. IXsimpoziumi. vani,1999,gv.65.<br />
37. Воронов Ю. Археологическая карта Абхазии. Сухуми, 1969.<br />
38. Воронов Ю., Тайна Цебельдинской долины. М., 1975.<br />
39. Гамбашидзе О., Работы Месхетской экс. – ПАИ,1995, с. 48-54.<br />
40. Древнегреческо-русский словарь ( Дворецкий И.), М., 1958.<br />
41. Есаян С. Оружие и военное дело Древ. Армении, Ереван, 1966.<br />
42. История Еврейского народа, т. I. М., 1914.<br />
43. Кобылина М., Искусство древнего Рима. М.-Л., 1939.<br />
44. Кривицкий В. Бронзовый ритон из Эрмитажа., СГЭ, XL<strong>II</strong>, 1977, c.33.<br />
45. Кропоткин В. Римские импортные изделия…. САИ, Д1-27. М. 1970.<br />
46. Максимова М. Ритон из Келермеса. – СА, XXV, 1956, c. 215-235.<br />
47. Манцевич А. Курган Солоха. Л., 1987.<br />
48. Мартиросян А. Армения в эпоху бронзы…. Ереван, 1964.<br />
49. Мачабели К. Позднеантичная торевтика Грузии. Тб., 1976.<br />
50. Мелюкова А. Вооружение Скифов. САИ, Д1-4. М., 1964.<br />
51. Оганесян В. Серебряный…,Ист.-фило. жур.,АНА, Ереван, №4,1988, с.145.<br />
52. Пиотровский Б. Ванское царство (Урарту). М., 1959.<br />
53. Техов Б. Центральный Кавказ в XVI-X вв. до н.э. М., 1977.<br />
54. Тревер К. Памятники греко-бактрийского искусства. М.-Л., 1940.<br />
55. Хазанов А. Очерки военного дела Сарматов. М., 1971.<br />
56. Bottini F., Egg M., Hase F., …, Antike Helme. Mainz, 1988.<br />
57. Connolly P. Greece and Rome at war. London, 1988.<br />
58. Froning H. Katalog der griechischen…, Museum Folkwang Essen. 1982.<br />
59. Gamkrelidze G., Ein Rhyton mit Götterdarstellung aus der Kolchis. –<br />
Archäologische Mitteilungen aus Iran und Turan, Band 30, 1998 : 211-216.<br />
60. Georgien, Schätze aus dem Land des Goldenen Vlies. Bochum, 2001.<br />
61. Hoffman H. Tarentine Rhyta. Mainz, 1966.<br />
62. Rostovtzeff M. The animal style in South Russia and China. London, 1929.<br />
63. Simon E. Amalthea, The 9 th International Symposium on the Ancient History and<br />
Archaeology of the Black Sea Area. 1999. Vani. Tbilisi, 1999, p. 62.<br />
64. Svoboda B., Cončev D., Neue denkmäler antiker Toreutik. Praha, 1956.<br />
154
jvriandamRiani kolxuri amforebi<br />
saqarTvelos zRvispireTis q. foTSi, paliastomis tbis<br />
dasavleT napirTan, adgil "natexebSi" arqeologiurma eqspediciam<br />
friad sayuradRebo damRa aRmoaCina. aq niadagi ZiriTadad TixaqviSiania,<br />
xolo qveS Tixa-torfiani fenaa, sadac Zv.w. IV_<strong>II</strong>ss-is<br />
arqeologiuri masala, kerZod, atikuri Savlakiani WurWlis<br />
profilirebuli qusli da rodosuli amforis Ziri aRmoCnda [ix.<br />
Гамкрелидзе. 1992: tab.5,6,]. aqve jvriandamRiani kolxuri amforis<br />
fragmentic dadasturda. qvemoT, SeZlebisdagvarad vecdebiT,<br />
ganvsazRvroT am aRmoCenis mniSvneloba kolxeTis istoriisaTvis, rac<br />
iTvaliswinebs iseTi sakiTxebis ganxilvas, rogoricaa: 1.damRis<br />
aRmoCenis arqeologiuri konteqsti; 2.kolxeTSi dadasturebuli sxva<br />
jvriani damRebis topografia; 3.jvris, rogorc simbolos<br />
mniSvneloba; 4.kolxeTSi amforebis, savaWro taris warmoebis<br />
sakiTxi; 5.damRa, rogorc uflebrivi savaWro niSani; 6.damRis<br />
aRmoCenis adgili, fasisi, rogorc vaWrobis centri.<br />
q. foTSi "natexebis" namosaxlarze aRmoCenili arqeologiuri<br />
masalis Sesaxeb dawvrilebiT ix. [gamyreliZe, 1987:97-117; gamyreliZe,<br />
2003:170-185; gamyreliZe, 2002:70-101; Gamkrelidze, 1992:101-119;<br />
Гамкрелидзе, 1992:30-48]. qveda fenebSi Zv.w.IV_<strong>II</strong>Iss. sxva<br />
arqeologiur artefaqtebTan erTad damRiani kolxuri amforis<br />
yuric dadasturda. foTSi, "natexebis" qveda fenaSi aRmoCenili<br />
kolxuri amforis yurze mkafiod reliefuri damRa zeda mxarezea<br />
dasmuli. yuri ovalurganivkveTiania. Tixa moyavisfroa da masSi<br />
moTeTro da moSavo mcirenatexovani namcecebi SeimCneva. zedapiri<br />
xorklian-forovania. damRa wriulia (dm-1,9sm) da Sig tolmklava<br />
jvaria Casmuli. damRa anepigrafikulia. jvari yurTan mimarTebaSi<br />
gadaxrilia (tab.<strong>II</strong>, sur.1). sul cotaxnis win wriuldamRiani<br />
kolxuri amforebi mecnierebisaTvis ucnobi iyo. amjerad ki ukve<br />
aRmoCenilia da cnobilia wreSi Casmul jvriani damRebi, romlebic<br />
155
erTmaneTs hgvanan – foTidan, fiWvnar-Coloqidan, vanis naqalaqaridan<br />
(ix. tab.I, gavrcelebis ruka). sul dResdReobiT dokumenturad<br />
cnobilia cxra cali. kidev erTi egzemplari zepiri gadmocemiT<br />
dasturdeba. am tipis sami damRa dafiqsirebulia adgilobrivi<br />
warmoebis qvevrze. sxvebTan SedarebiT gansxvavebuli jvari, erTi<br />
cali, jamzec aRmoCnda.<br />
jvriandamRiani kolxuri amforebisa da qvevrebis CamonaTvali:<br />
1) kolxuri amforis ovalurganivkveTiani yuri wreSi Casmuli jvris<br />
damRiT aRmoCnda Coloqis namosaxlarTan, md. Coloqis marcxena<br />
napirze. Tixa moyavisfroa da masSi moTeTro da moSavo<br />
mcirenatexovani namcecebi SeimCneva. zedapiri xorklian-forovania.<br />
TariRdeba Zv.w.<strong>II</strong>Is. inaxeba fiWvnaris arqeologiuri eqspediciis<br />
bazis fondSi (ix. [cecxlaZe., iaSvili, 1991:58-61]); (tab. IV,sur.1).<br />
2) kolxuri amforis ovalurganivkveTiani yuri wriuli damRiT,<br />
romelSic tolmklava jvaria Casmuli. Tixa moyavisfroa da masSi<br />
moTeTro da moSavo namcecebi SeimCneva. zedapiri xorklianforovania.<br />
aRmoCnda vanis naqalaqaris zeda terasaze; nakveTi213-212;<br />
sav.#07:1-04:470.fena Zv.w.IV-<strong>II</strong>ss-isaa (tab.<strong>II</strong>I,sur.1).<br />
3) kolxuri amforis ovalurganivkveTiani yuri wriuli damRiT,<br />
romelSic tolmklava jvaria Casmuli. Tixa mowiTalo-yavisferia da<br />
masSi moTeTro da moSavo mcirenatexovani namcecebi SeimCneva.<br />
zedapiri xorklian-forovania. aRmoCnda vanis naqalaqaris zeda<br />
terasaze; nakveTi222; sav.#07:1-74:360. fena Zv.w. IV_<strong>II</strong>ss-isaa<br />
(tab.<strong>II</strong>I,sur.2). [gigolaSvili da sxv. 1979: tab.5,sur.30].<br />
4) kolxuri amforis ovalurganivkveTiani yuri wriuli damRiT,<br />
romelSic tolmklava jvaria Casmuli. Tixa moyavisfroa da masSi<br />
moTeTro da moSavo mcirenatexovani namcecebi SeimCneva. zedapiri<br />
xorklian-forovania. aRmoCnda vanis naqalaqaris qveda terasaze;<br />
nakveTi67, cisternasTan; sav.#07:1-79:2067. fena Zv.w. <strong>II</strong>-Iss-is<br />
artefaqtebs Seicavs (tab.<strong>II</strong>I, sur.3).<br />
156
5) kolxuri amforis ovalurganivkveTiani yuri wriuli damRiT,<br />
romelSic tolmklava jvaria Casmuli. wre mTlianad ar aris jvriT<br />
Sevsebuli. Tixa moyavisfroa da masSi moTeTro da moSavo<br />
mcirenatexovani namcecebi SeimCneva. zedapiri xorklian-forovania.<br />
aRmoCnda vanis naqalaqaris zeda terasaze; nakveTi213; sav.#07:1-03:65.<br />
fena Zv.w. <strong>II</strong>s-is artefaqtebs Seicavs (tab.<strong>II</strong>I, sur.4).<br />
6) kolxuri amforis ovalurganivkveTiani yuri momrgvalebul<br />
mklaviani svastikis damRiT. Tixa moyavisfroa da masSi moTeTro da<br />
moSavo namcecebi SeimCneva. zedapiri xorklian-forovania. aRmoCnda<br />
vanis naqalaqaris centralur terasaze; nakveTi 127-142; sav.#07:1-<br />
04:2287. fena Zv.w. <strong>II</strong>I_Iss-is artefaqtebs Seicavs; (tab.<strong>II</strong>, sur.2).<br />
7) kolxuri amforis ovalurganivkveTiani yuri jvriani damRiT.<br />
jvris qveda mxare odnav wagrZelebulia. jvris garSemo wre ar<br />
SeimCneva. Tixa moyavisfroa da masSi moTeTro da moSavo<br />
mcirenatexovani namcecebi SeimCneva. zedapiri xorklian-forovania.<br />
aRmoCnda md. sulorTan, vanis naqalaqaridan aRmosavleTiT, adgil<br />
"mSvidobis goraze" zedapiruli arqeologiuri dazvervebis dros;<br />
sav.#07:9-05:34. iqve dadasturda Zv.w.<strong>II</strong>I_Iss-is artefaqtebi (tab.<strong>II</strong>I,<br />
sur.5). vanis naqalaqaris centralur terasaze kolxuri amforis<br />
kidev erTi jvriandamRiani yuri aRmoCnda (samwuxarod, sadReisod<br />
ucnobia misi Senaxvis adgili).<br />
8) adgilobrivi warmoebis qvevris pirze wriuli damRaa, romelSic<br />
tolmklava jvaria Casmuli. Tixa moyavisfroa da masSi moTeTro da<br />
moSavo namcecebi SeimCneva. zedapiri xorklian-forovania. aRmoCnda<br />
vanis naqalaqaris zeda terasaze; nakv.222; sav.#07: 1-74:277. fena<br />
Zv.w. <strong>II</strong>I_ax.w.IVss-is Aartefaqtebs Seicavs (tab.IV, sur.4).<br />
9)adgilobrivi warmoebis qvevris samkuTxaganivkveTian pirze damRaa,<br />
romelSic tolmklava jvaria Casmuli. Tixa moyavisfroa da masSi<br />
moTeTro da moSavo mcirenatexovani namcecebi SeimCneva. zedapiri<br />
xorklian-forovania. aRmoCnda vanis naqalaqaris zeda terasaze;<br />
nakveTi221; sav.#07:1-70:329. fena Zv.w.<strong>II</strong>I_ax.w. IVss-is Aartefaqtebs<br />
157
Seicavs. qvevris es fragmenti Zlier dazianebul adreSuasaukuneebis<br />
qurasTan aRmoCnda. sadReisod, samarTlianad fiqroben, rom es<br />
keramika Zv.w.IV-<strong>II</strong>Iss-is unda iyos (Seadare: [cecxlaZe,...,1991: 59].<br />
10) adgilobrivi warmoebis qvevris mxris fragmenti, romelsac<br />
wreSi Casmuli tolmklava jvris tvifri aqvs. aRmoCnda gurianTas<br />
namosaxlarze, romelic md. sufsis marcxena mxares (ozurgeTis r-ni)<br />
mdebareobs. fena Zv.w. IV-<strong>II</strong>Iss-iT TariRdeba (tab.IV, sur.2); (ix.<br />
[vaSakiZe, 1971: 17]).<br />
vanis naqalaqaris zeda terasaze aRmoCnda jamis Ziris fragmenti,<br />
romelsac wreSi Casmuli tolmklava jvris tvifri amSvenebs. es<br />
jvari, sxvebTan SedarebiT gansxvavebulia. mas gaoTxmagebuli<br />
mklavebi aqvs. Tixa moyavisfroa da masSi moTeTro da moSavo<br />
mcirenatexovani namcecebi SeimCneva. nak.191-194; sav.#07:1-75:203. fena<br />
Zv.w. <strong>II</strong>I-Iss. artefaqtebs Seicavs (tab.IV,sur.3)[gigolaSvili da sxv.<br />
1979:44]. sayuradReboa, agreTve rom sof. patarZeulSi (sagarejos<br />
r-ni) aRmoCenil samarxeul kompleqsSi, adgilobrivi warmoebis<br />
samtuCa doqi dadasturda, romlis saxeluris Tavzec jvriani damRaa<br />
dasmuli. kompleqsi Zv.w. I_ ax.w. Iss. TariRdeba (ix.[narimaniSvili,<br />
1999: 68, sur.1]).<br />
jvriandamRiani kolxuri amforebi, dResdReobiT, kolxeTis<br />
garda, arsad ar aris mikvleuli. isini, stratigrafiuli monacemebis<br />
da artefaqtebis konteqstze dayrdnobiT, ZiriTadad Zv.w. IVs-is<br />
miwuruliT _ <strong>II</strong>s-iT unda daTariRdes. damRebze, jvris formebis<br />
garkveuli sxvadasxvaoba SeimCneva. Semdgom periodSi dasavleT<br />
saqarTveloSi mravlad aRmoCenil Zv.w. <strong>II</strong>-Iss-is kolxuri amforebis<br />
yurze da yelze, xSirad sxvadasxva niSnebia amokawruli. jerjerobiT<br />
amgvari niSnebis ocdaaTamde saxeobaa dadasturebuli. sayuradReboa,<br />
rom daaxloebiT aseTi niSnebi kolxeTSi jer kidev Zv.w. IVs-dan<br />
qvevrebze, xolo Zv.w. <strong>II</strong>Is-dan kramitebze da sawafebzec fiqsirdeba.<br />
isini, mecnierebis mier, ZiriTadad qvevrebis, amforebisa da<br />
kramitebis damamzadebeli saxelosnoebis niSnebadaa miCneuli [ix.<br />
158
fuTuriZe, 2003: 102-103]. am niSnebs Soris aris jvris niSangrafitoebic<br />
(ix. tab.IV,sur.6). wreSi Casmuli wvriltana jvriani<br />
damRebi cnobilia TazosSi damzadebul amforebze. magram aq<br />
mklavebSua oTx sivrceSi Casmulia berZnuli asoebi [Брашинский,<br />
1980: 233, sur.132; Bon, 1957: 167; Монахов, 1999: 233]. dasavleT<br />
saqarTvelos teritoriaze damRiani Tazosuri amforebi jerjerobiT<br />
ar aris dadasturebuli.<br />
quTaisTan, sof.WognarSi, farnalis goris namosaxlarze, Zv.w. V<strong>II</strong>-<br />
VIss-is fenaSi mikvleulia ori, gamomwvari Tixis, damRis dasasmeli<br />
sabeWdavi (sav.#227,229; quTaisis arqeologiuri eqspedicia, xelmZR.<br />
oT. lorTqifaniZe, 1964w.). damRebis dasasmeli sabeWdavebi – qvis,<br />
Tixis an liTonisagan iyo damzadebuli. magaliTad, Tixis sabeWdavebi<br />
farnalis goris namosaxlaridan (sof. Wognari) an Zv.w.V_<strong>II</strong>Iss-is<br />
uflebrivi dasadamRi liTonis sabeWdavebi guadixudan, vanidan,<br />
qobuleTis fiWvnaridan, eSeradan, dablagomidan, dafnaridan da sxv.<br />
[lorTqifaniZe mar. 1975: 14-73].<br />
jvris Sesaxeb: jvari idumali sakoordinacio, universaluri<br />
simboloa. is pirvelad paleoliTis periodSi gamosaxes da mas<br />
Semdeg wamyvani adgili uWiravs kacobriobis simbolikaSi. jvari<br />
uxsovari droidan asaxavs adamianis Sexedulebas garemo samyaroze.<br />
jvars xSirad vxvdebiT sxvadasxva ornamentul da miTologiur<br />
siuJetebSi, romlebic arqeologiur artefaqtebze sxvadasxvanairi<br />
grafikiTa da kombinaciiTaa gamosaxuli. is xSirad ornamentuli<br />
qargis erT-erTi ZiriTadi elementi da umetesi kompoziciebis<br />
ganawilebis safuZvelia. jvari wresTan erTad samyaros aRqmis<br />
umTavresi niSania. mecnierebi fiqroben, rom jvari warmoiqmna<br />
gamnklavSi mdgomi adamianis gamosaxulebidan da misi simboloa;<br />
agreTve, xaxuniT cecxlis gasaCeni jvrisebr dadebuli joxebisagan<br />
da aRiqmeba, rogorc cecxlisa da mcxunvare mzis simbolod. jvari,<br />
aseve SeiZleba simetriulad dagegmarebuli sacxovrisis simboloc<br />
iyos, romelic oTx Tanabar nawilad iyofoda. mis centrSi, mTavar<br />
159
moedanze ikveTeboda aRmosavleTidan dasavleTisaken da samxreTidan<br />
CrdiloeTisaken mimarTuli gzebi. jvari, kosmogoniur-sakraluri,<br />
magiuri Sinagani arsis simboloa da samyaros oTx mxares unda<br />
mianiSnebdes. is wertilovani centridan oTxmxriv usasrulod<br />
viTardeba. misi horizontalur-vertikaluri kveTa centridan<br />
gamomdinare oTx mimarTulebas aRniSnavs. am centris garSemo jvari<br />
simetriuladaa organizebuli.<br />
wreSi Casmuli jvari, oTx nakveTad dayofili mbrunavi wrea,<br />
romelic mzis uZvelesi arqetipi da kacobriobis erT-erTi mTavari<br />
simboloa. jvris Semdgomi ganviTarebaa svastika, romelic jvris<br />
mklavebis daboloebebis gadaxriT miiRweoda da agreTve uZvelesi<br />
simboloa [xidaSeli, 2001: 63-65]. is mbrunav mzes, borjRals<br />
gamoxatavs. rogorc Cans, jvari imTaviTve sakulto-sakraluri<br />
daniSnulebis simbolo-niSani iyo. Semdgom, IVs-dan jvari<br />
qristianobis ZiriTad kanonikur, wminda simbolod iqca. qarTul<br />
werilobiT wyaroebSi pirvelad iakob curtavelis Vs-is nawarmoebSi<br />
(naw. me-16) [Zveli qarTuli agiografiuli literaturis Zeglebi,<br />
1964:26] moixsenieba. sayuradReboa, rom Zveli qarTuli<br />
asomTavrulis "jan" aso-niSani jvris moxazulobiT xasiaTdeba da<br />
Tavze horizontaluri xazi azis. jvris forma aqvs, agreTve "qan"<br />
aso-niSans (tab.IV, sur.5) [ix. gamyreliZe T. 1989: 165, 179].<br />
jvari mediteranul sivrceSi wina aziis arealidan gavrcelda.<br />
gamoricxuli ar aris, rom is kavkasiidanac gavrcelebuliyo. amas<br />
garkveulwilad adasturebs jvris xSiri gamosaxva kavkasiaSi<br />
aRmoCenil adreuli samiwaTmoqmedo xanis, TrialeTis kulturis da<br />
saerTod brinjaosa da rkinis epoqis, klasikuri epoqisa da saerTod<br />
winaqristianuli periodis arqeologiur artefaqtebze. jvrebis<br />
sxvadasxva variantebi gvxvdeba WurWelze, sabrZolo da Sromis<br />
iaraRebze, samkaulebze da sxv. Mmravladaa dadasturebuli jvrebis<br />
gamosaxulebebi – keramikaze, oqroze, vercxlze, brinjaoze, rkinaze,<br />
qsovilze, qvaze. kavkasiaSi winaqristianul epoqaSi, rogorc Cans,<br />
160
jvars sakulto Tu yofiT cxovrebaSi gamorCeuli adgili eWira. Vsdan<br />
qristianul saqarTveloSi vrceldeba wreSi Casmuli jvrebi,<br />
romlebic "bolnuri" jvris saxeliTaa cnobili. isini zogadad<br />
winaqristianul epoqaSi dadasturebuli wreSi Casmul jvrebs<br />
Camogvanan.<br />
kolxuri samyaros erT-erTi umTavresi RvTaeba mze iyo.<br />
magaliTad, amas adasturebs vanis naqalaqarze aRmoCenili Zv.w. <strong>II</strong>Is-is<br />
oficialuri warwerac, sadac me-18 striqonSi moixsenieba mzis<br />
RvTaeba – heliosi. Zvel samyaroSi mas aigivebdnen zevsTan,<br />
apolonTan, osirisTan, iupiterTan, miTrasTan. kolxTa upirveles<br />
RvTaebad, apolonios rodoseli Tvlis helioss (mzes), kolxeTis<br />
mefis aietis mamas. mze nayofierebis kultTanac iyo dakavSirebuli<br />
[yauxCiSvili, 1987: 139-142]. mzis simbolod jvari, svastika,<br />
borjRali, wrea miCneuli. aqedan gamomdinare, SesaZlebelia, rom<br />
romelime kolxma warCinebulma Tavis emblemad airCia jvari,<br />
romelic simbolurad RvTaeba mzes gulisxmobda.<br />
kolxuri amforebis Sesaxeb: aRmosavleT SavizRvispireTSi,<br />
dasavleT saqarTveloSi, kolxeTSi importuli amforebi savaWro<br />
tarad Zv.w. VIs-is meore naxevridan Cndeba. Aaq dadasturebulia<br />
SavizRvispireTis da xmelTaSuazRvispireTis saqalaqo centrebSi<br />
damzadebuli amforebi [fuTuriZe, 1976: 79-90].<br />
Zv.w. IVs-is meore naxevridan iwyeba adgilobrivi “kolxuri<br />
amforebis”(resp. yavisferTixiani) warmoeba. Aam periodisaTvis<br />
kolxuri amforebi sinopurs hgvanan. dasavleT saqarTvelos kolxuri<br />
amforebis mravalricxovan arqeologiur monapovarSi, formis,<br />
moculobis da Tixis mixedviT sxvadasxva tipologiuri variantebi<br />
SeiniSneba [ix. fuTuriZe, 2003: 98-109; Путуридзе, 1977:68-71;<br />
lorTqifaniZe, 1966:137-140; kaxiZe, 1971:55-63; Лордкипанидзе Г.<br />
1970: 81-82; gamyreliZe, 1982: 96-98; Брашинский, 1980:tab.XX<strong>II</strong>I;<br />
Внуков, Цецхладзе, 1991:170-185; xalvaSi, 2002:10-20 da sxv.]. agreTve<br />
sxvaobaa qronologiuradac. kolxuri amforebi, rogorc Cans<br />
161
dasavleT saqarTvelos teritoriaze araerT adgilas mzaddeboda.<br />
Ees, adgilobrivi warmoebis amforebi Zv.w. IVs-is meore naxevridan<br />
ax.w. V<strong>II</strong>Is-mde da Semdegac sxvadasxva modifikaciiT keTdeboda<br />
(tab.V). zogadad, kolxuri amforebi tipologiur-qronologiurad<br />
Semdegnairad warmogvidgeba: 1) Zv.w. IVs-is meore naxevris _ <strong>II</strong>Is-is<br />
pirveli naxevris kolxuri amforebi sinopurs gvanan, oRond Tixis<br />
zedapiri ufro xorkliania, feri ki moyavisfro. gvxvdeba Riamoyavisfro<br />
egzemplarebic.Aadgilobrivi, kolxuri amforebis korpusi<br />
kvercxiseburia, lilvakiseburi piri da cilindruli yeli aqvs;<br />
qusli wakveTili konusiseburia, cilindrulTan miaxloebuli; yurebi<br />
Tanabrad morkaluri da WrilSi ovaluria (tab.V, sur.1).<br />
2) Zv.w. <strong>II</strong>_Iss-is Kkolxur amforebs welze Sezneqiloba uCndebaT;<br />
yeli cilindrulia da SedarebiT mokle; ovalurganivkveTiani yurebi<br />
Tanabrad morkaluri da SedarebiT moklea; Tixa zedapirze<br />
xorkliania da moyavisfro elferisaa; gvxdeba Ria-moyavisfro<br />
egzemplarebic. saerTod, kolxuri amforebis erT-erTi ZiriTadi<br />
damaxasiaTebeli niSania fskerze spiraluri xvia (tab.V, sur.5),<br />
romelsac zogi mecnieri e.w. vardulisebursac uwodebs. amgvari<br />
spiraluri xvia ucxouri amforebisaTvis ar aris damaxasiaTebeli.<br />
kolxuri amforebis Tixis struqtura xaoian-forovania. Tixa Seicavs<br />
moTeTro da moSavo mcirenatexovan namcecebs. Sereulia diabazis da<br />
bazaltis; piroqsenitebis, kvarcis, qarsis, rkinis hidroJangis<br />
minarevebi da sxv. Catarebulia Tixis mineralogiur-petrografiuli<br />
analizi, ris Sedegadac dadasturda, adgilobrivi, kolxeTis<br />
sxvadasxva regionis TixasTan maTi identurobis faqti [ix. morCaZe,<br />
1979: 81; foforaZe, faradaSvili,... 2006: 220-224].<br />
Zv.w. <strong>II</strong>_Iss-is kolxuri amforebis zogierT egzemplarze gvxvdeba<br />
niSnebi (mag. ix tab.IV, sur.6). SesaZloa isini xelosnis mier<br />
amforis moculobas an raodenobas aRniSnavdes. kolxur amforaze<br />
datanili niSnebi hgavs adgilobriv damzadebul qvevrebze da<br />
kramitze aRbeWdil niSnebs. agreTve aRsaniSnavia, rom vanSi<br />
162
aRmoCenil erT-erT adgilobriv amforas zedapiri iseve aqvs<br />
damuSavebuli, rogorc adgilobriv qvevrebs _ vertikalur xazebiani<br />
horizontaluri sartylebiT [Путуридзе, 1977: 68-69].<br />
kolxeTSi aRmoCenilia keramikis gamosawvavi qurebi, sadac sxva<br />
tipis keramikis natexebTan erTad amforebis fragmentebicaa<br />
dadasturebuli. aseTi qura aRmoCenilia sofel gvandrasTan<br />
(afxazeTi), romelic Zv.w. <strong>II</strong>Is-isaa. aseTive quraa soxumTan “wiTeli<br />
Suquras” namosaxlarze. quris naSTebia Seswavlili agreTve sof.<br />
gulrifSis samxreT-aRmosavleTiT mdebare namosaxlarze.<br />
Zv.w. <strong>II</strong>s. meore naxevris da Zv.w. Is. kolxur amforebs fskerze<br />
isev spiraluri xvia aqvs. cilndruli qusli ufro sokosTavisebr<br />
momrgvalebur formas iRebs da bolo ufro Sesqelebulia. zogi<br />
mecnieri mas e.w. Rilisebursac uwodebs. am periodis kolxuri<br />
amforebis kedeli SedarebiT Txelia. amforebs tanze ufro SesamCnevi<br />
Sezneqiloba uCndebaT. mecnierebi fiqroben, rom es Sezneqiloba<br />
amforis xmeleTze transportirebasTanaa dakavSirebuli. amgvarad,<br />
amforas ufro advilad moedeboda Sezneqilobaze bawari da ufro<br />
moxerxebuli iqneboda cxenis an virisTvis sapalned gadakideba.<br />
kolxuri amforebis tevadoba 13-dan 22litramde meryeobs. kolxuri<br />
amforebi mravladaa aRmoCenili Zv.w.<strong>II</strong>_Iss-is namosaxlarebze<br />
istoriuli kolxeTis mTel teritoriaze. aq TiTqmis ar aris am<br />
periodis namosaxlari, sadac amgvari amforebi ar aRmoCeniliyo.<br />
specialur samecniero literaturaSi axla TiTqmis erTxmadaa<br />
aRiarebuli, rom es amforebi adgilobrivi, kolxuri warmoebisaa.<br />
kolxuri amforebi dadasturebulia Semdeg punqtebSi: eSeraSi, q.<br />
soxumSi, q. oCamCireSi, md. enguris xeobaSi, q. foTis mimdebare<br />
teritoriaze, sof. urekiSi, md. sufsa-natanebis SuamdinareTSi, sof.<br />
cixisZirSi, q. qobuleTis fiWvnarSi, sof. maxvilaurSi, q. baTumSi,<br />
sof. gonioSi, sof. bukiscixeSi, sof. gurianTaSi, sof. dafnarSi,<br />
sof. dablagomSi, sof. mTisZirSi, q. quTaisis midamoebSi, sof.<br />
sagviCioSi, q. vanSi da mis mimdebare teritoriaze da sxv. Zv.w. <strong>II</strong>_<br />
163
Iss-is kolxuri amforebi CrdiloeT SavizRvispireTSi sxvadasxva<br />
namosaxlarebzea aRmoCenili. esenia _ gorgipia, kitei, kepi, neapoli<br />
(skviTuri), qersonesi, donuzlavi, beliausi, karatobe, kerkinitida<br />
da sxv. [Внуков. Цецхладзе. 1991: 170-185].<br />
3) Zv.w.<strong>II</strong>_ Iss. kolxuri amforebis Semdgomi periodis gagrZelebad<br />
ax.w.<strong>II</strong> _<strong>II</strong>I ss. e.w. yelwiboiani welSezneqili amforebi unda iyos,<br />
romlebsac wagrZelebuli tani, TiTqmis Tanabrad morkaluli yurebi<br />
da fskerze agreTve spiraluli xvia axasiaTebT. maTi kedeli<br />
SedarebiT kidev ufro Txelia da yelze, yurebis miZerwvis adgilze<br />
gamoxatuli wibo aqvT, romelic Sida mxridan odnav Cazneqilia. am<br />
tipis amforebi mikvleulia _ biWvinTaSi, soxumSi, eSeraSi,<br />
webeldaSi, foTSi (paliastomi), urekSi, qobuleTis fiWvnarSi,<br />
cixisZirSi, gonioSi da sxv. (tab.V, sur.3); [xalvaSi, 2002: 10-20].<br />
4)ax.w. <strong>II</strong>I_IVss-dan welSezneqili da fskerze spiralurxviiani<br />
kolxuri amforebis axali tipi viTardeba. am amforebs yurebi<br />
mkveTrad aqvT zeda nawilSi moxrili da tani kidev ufro viwro da<br />
wagrZelebuli aqvT. zogierT egzemplars tanze dabali gofrireba<br />
uCndeba. yurebi ganivkveTSi ovalurobas kargavs da ufro brtyeli<br />
xdeba (tab.V, sur.4).<br />
damRebis Sesaxeb: damRis dasma, xelSeuxeblobisa da nivTis an<br />
WurWlis SigTavsis visime sakuTrebas niSnavda. damRa mas, am qonebas,<br />
arakeTilsindisieri adamianebis xelyofisagan samarTlebrivad icavda.<br />
damRa daaxloebiT iseTive uflebrivi niSani iyo, rogorc monetaze<br />
gamosaxuli emblemebi. misi gamosaxva mxolod garkveuli warCinebuli<br />
pirebis (kolxeTSi – skeptuxi, mefe, mTavari qurumi) prerogativa<br />
iyo. mas ZiriTadad saxelmwifoebrivi gaerTianebis warCinebuli<br />
pirebi da maRali rangis moxeleebi flobdnen da iyenebdnen. amitom,<br />
damRa iuridiuli xasiaTis dokumentad SeiZleba CaiTvalos.<br />
wreSi Casmuli jvari SesaZloa kolxeTis romelime qalaquri<br />
dasaxlebis, regionis uflebamosili warCinebuli piris niSania,<br />
romlis daqvemdebarebaSi myofi keramikuli saxelosnoebis nawarmi<br />
164
aseTi emblemiT idamReboda. aseTi saqalaqo centri SeiZleba "vani",<br />
"qobuleT-fiWvnari" an fasisi iyo. qalaq fasisis saSualebiT<br />
kolxeTis nedleuli da nawarmi saerTaSoriso bazarze gaedineboda.<br />
gamoricxuli ar aris, rom es damRebi mefis moxelisac iyo,<br />
romelsac amforebis taris warmoebis kontroli evaleboda da<br />
garkveuli kavSir-pasuxismgebloba gaaCnda am amforebiT gadasatani<br />
savaWro produqciis xarisxze. Tuki dioskuria-eSeridan Zv.w. <strong>II</strong>Is.<br />
kolxuri amforebis cnobil damRebs gaviTvaliswinebT, romelzedac<br />
qalaqis saxelia aRniSnuli [ix. fuTuriZe, 2003: tab.I, sur.2], maSin<br />
SesaZloa, rom jvriani damRac, romelime sxva kolxuri qalaqis<br />
emblemad CaiTvalos, magaliTad, savaWro qalaq fasisis.<br />
q. fasisis Sesaxeb: es qalaqi mniSvnelovani savaWro centri iyo<br />
[Lordkipanidze , 2000; gamyreliZe, 2003: 170-185;. Braund, 1994: 102-103;<br />
Гамкрелидзе, 1992:6-29; da sxv.], (tab.I). umniSvnelovanesi cnoba q.<br />
fasisis mdebareobis Sesaxeb daculia strabonis "geografiaSi"<br />
(XI,2,17). es aRweriloba dRevandeli q. foTis mdebareobas esadageba.<br />
sayuradReboa agreTve arianes sainspeqcio aRweraSi Semonaxuli cnoba<br />
fasisis Sesaxeb. hipokrates "haerTa..."15) Cans, rom md. fasisis qvemo<br />
welis mosaxleoba savaWro punqtSi, fasisis emporionSi dadioda.<br />
roca berZnebi gamoCndnen md. fasisis SesarTavTan, aq<br />
protourbanistuli centri fasisi ukve iyo (gavixsenoT, am<br />
teritoriaze arsebuli gvianbrinjao-adrerkinis xanis<br />
namosaxlarebi). berZnebma am savaWro dasaxlebasTan daamyares<br />
kontaqti da droTa ganmavlobaSi aqve gaCnda berZnuli dasaxlebac.<br />
mogvianebiT, albaT, fasisi ufro dawinaurda. mas komunikaciebis<br />
mixedviT moxerxebuli adgili eWira. kerZod, md. rion-fasisis<br />
delta da is urbanistul centrad ganviTarda. md. rion-fasisis<br />
qvemo welze arqeologiurad aRmoCenili namosaxlarebic amas<br />
mowmobs. q. fasisi evropa-aziis sazRvao-samdinaro satranzito<br />
savaWro gzis erT-erTi ZiriTadi punqti iyo.<br />
165
amrigad, dasavleT saqarTveloSi, kolxeTSi aRmoCenili uaxlesi<br />
arqeologiuri monacemebis safuZvelze da sxva artefaqtebis<br />
moSvelieba-gaTvaliswinebiT SeiZleba davaskvnaT: Zv.w. IVs-is meore<br />
naxevridan – <strong>II</strong>saukunis CaTvliT kolxeTSi mzaddeboda amforebi,<br />
romlebzedac tvifravdnen uflebriv, savaWro damRebs, iseve, rogorc<br />
es xdeboda xmelTaSua da Savi zRvispira saqalaqo centrebSi.<br />
vfiqrobT, es damRebi kolxeTis romelime saqalaqo centris (mag.<br />
fasisis) an regionis warCinebuli piris uflebrivi emblemaa. Ees<br />
pirovneba amforebis warmoebas akontrolebda da pasuxismgeblobas<br />
iRebda am savaWro tariT gadaziduli produqciis xarisxze. es ki,<br />
Tavis mxriv, mianiSnebs imdroindeli kolxeTis sazogadoebis<br />
ganviTarebis ufro maRal doneze da misi integraciis Tvisobriv<br />
xarisxze xmelTaSua da Savi zRvis dawinaurebul saqalaqo<br />
centrebTan.<br />
literatura:<br />
gamyreliZe g. 2002: kolxeTi, gam. "logosi," Tb.<br />
gamyreliZe g. 1987: wyalqveSa..., saq. mec.akad.macne (ist....), #1, gv. 97-117.<br />
gamyreliZe g. 1982: centraluri kolxeTis Zveli namosaxlarebi, Tb.<br />
gamyreliZe g. 2003: qalaq fasisis..., Jur. iberia-kolxeTi,#1, gv. 170-185.<br />
gamyreliZe T. 1989: weris anbanuri sistema da Zv. qarTuli damwerloba, Tb.<br />
gigolaSvili el. kaWarava d. fuTuriZe r. ..., vaniIV, Tb., gv.41-114.<br />
vaSakiZe n. 1971: gurianTis..., samxreT-dasavleT saq. Zeglebi,<strong>II</strong>,Tb., gv.5-27.<br />
kaxiZe am. 1971: keramikuli tara..., samxreT-dasavleT saq. Zeglebi,<strong>II</strong>,Tb.,gv.28.<br />
lorTqifaniZe mar. 1975: kolxeTis Zv. V- <strong>II</strong>I ss. sabeWdavebi, Tb.<br />
lorTqifaniZe oT. 1966: antikuri samyaro da Zveli kolxeTi, Tb.<br />
miqelaZe T. 1978: arqeologiuri kvleva rionis qvemo welze, Tb.<br />
morCaZe T. 1979: Sida qarTlis antikuri periodis keramika, Tb.<br />
narimaniSvili g. 1999: antikuri xanis samarxi..., Ziebani, #3,Tb., gv.68-70.<br />
foforaZe n., faradaSvili ir., da sxv. 2006: keramikis mineralogiuri da<br />
petrografiuli kvleva, akc-s kreb. Ziebani, # 17-18, Tb., gv.220-224.<br />
fuTuriZe r. 1976: importuli amforebi..., vani <strong>II</strong>, Tb., gv.79- 90.<br />
166
fuTuriZe r. 2003: amforebis..., Jur. iberia-kolxeTi,#1, Tb., gv.98-109.<br />
yauxCiSvili T. 1987: vanis…, kreb. qarT. wyaroTmcodneoba,V<strong>II</strong>, Tb., gv.131.<br />
yauxCiSvili T. 1965: hipokrates cnobebi saqarTvelos Sesaxeb, Tb.<br />
Spaideli m. 1985: kavkasiis..., saq. mecn.akad. macne (ist...), #1, gv.134-140.<br />
cecxlaZe g., iaSvili i., 1991: damRiani kolxuri amforis fragmenti<br />
Coloqidan, _ kerb. samxreT-dasavleT saq. Zeglebi, Tb., gv.58- 61.<br />
Zveli qarTuli agiografiuli lit..., 1964: w. I, Tb.<br />
xalvaSi m. 2002: keramikuli tara gonio-afsarosidan, baTumi.<br />
xidaSeli m. 2001: samyaros suraTi arqaul saqarTveloSi, Tb.<br />
jiblaZe l. 2001: dasavleT saqarTvelos brinjao-adrerkinis xanis<br />
namosaxlarebis arq. ruka, _ akc-is Ziebani, # 8, Tb., gv.34-38.<br />
Брашинский И. 1980: Греческий керамический импорт на нижнем Дону, Лен.<br />
Внуков С. Цецхладзе Г. 1991: Колхидские амфоры…, сб. Памаятники железного<br />
века в окрестностях Евпатории, изд. Мос. университета, с. 170- 185.<br />
Гамкрелидзе Г. 1992: К археологии долины Фасиса, Тб.<br />
Лордкипанидзе Г. 1970: К истории древней Колхиды, Тб.<br />
Монахов С. 1999: Греческие амфоры в Причерноморье, изд. СУ, Саратов.<br />
Путуридзе Р. 1977: Колхидские…, Краткие сооб. Инст. Археологии, 151, с 68.<br />
Braund D. 1994: Georgia in Antiquity, Clarendon press, Oxford.<br />
Bon A. 1957, Les timbres amphoriques de Thasos, Etudes thasiennes, Paris.<br />
Gamkrelidze G. 1990: Travaux hydroarcheologiques de localisation de l ancienne<br />
Phasis, Le Pont-Euxin vu par les Grecs, : 223-236.<br />
Gamkrelidze G. 1992: Hydroarchaeology in the Georgian Republic (the Colchian<br />
littoral), The International Journal of Nautical Archaeology, v. 21, #2, p. 101-119.<br />
Lordkipanidze O. 2000: Phasis, The river and City in Colchis, Stuttgart.<br />
Todua T., Gamkrelidze G. 2006: Stamps of Roman Military Units from the Eastern<br />
Black Sea Littoral (Colchis), Ancient West & East, Leiden-Boston. v.5, #2, : 225-238.<br />
tabulebis aRweriloba:<br />
tab. I _ jvriani damRebis aRmoCenis adgilebis ruka.<br />
tab. <strong>II</strong> _ sur. 1 _ q. foTSi, paliastomis tbis dasavleT napirTan,<br />
adgil "natexebSi" aRmoCenili jvriandamRiani kolxuri amforis<br />
yuri. sur. 2 _ kolxuri amforis yuri svastikis damRiT. aRmoCnda<br />
167
vanis naqalaqaris centralur terasaze; sav. # 07:1-04:2287.<br />
(aRweriloba ix. teqstSi).<br />
tab. <strong>II</strong>I _ sur. 1 _ jvriandamRiani kolxuri amforis yuri.<br />
aRmoCnda vanis naqalaqaris zeda terasaze; sav. # 07:1-04:470.<br />
(aRweriloba ix. teqstSi). sur. 2 _ jvriandamRiani kolxuri<br />
amforis yuri. aRmoCnda vanis naqalaqaris zeda terasaze; sav. #<br />
07:1-74:360. (aRweriloba ix. teqstSi). sur. 3 _ jvriandamRiani<br />
kolxuri amforis yuri. aRmoCnda vanis naqalaqaris qveda terasaze;<br />
sav. # 07:1-79:2067. (aRweriloba ix. teqstSi). sur. 4 _<br />
jvriandamRiani kolxuri amforis yuri. aRmoCnda vanis naqalaqaris<br />
zeda terasaze; sav. # 07:1-03:65. (aRweriloba ix. teqstSi). sur. 5<br />
_ jvriandamRiani kolxuri amforis yuri. aRmoCnda md. sulorTan,<br />
adgil "mSvidobis goraze" (aRweriloba ix. teqstSi).<br />
tab. IV _ sur. 1 _ jvriandamRiani kolxuri amforis yuri. aRmoCnda<br />
md. Coloqis marcxena napiris namosaxlarze. (aRweriloba ix.<br />
teqstSi). sur. 2 _ jvriandamRiani kolxuri qvevris fragmenti.<br />
aRmoCnda gurianTas namosaxlarze (md. sufsasTan). (aRweriloba ix.<br />
teqstSi). sur. 3 _ jamis fragmenti, romelsac jvris tvifri<br />
amSvenebs. aRmoCnda vanis naqalaqaris zeda terasaze; sav. # 07:1-<br />
75:203. (aRweriloba ix. teqstSi). sur. 4 _ qvevris pirze jvriani<br />
damRa. aRmoCnda vanis naqalaqaris zeda terasaze; sav. # 07:1-74:277.<br />
(aRweriloba ix. teqstSi). sur. 5 _ qarTuli asomTavrulis "jan" da<br />
"qan" aso-niSani. sur. 6 _ Zv.w. <strong>II</strong>_I ss-is kolxuri amforebis<br />
zogierTi niSani (mag. ix tab. IV, sur. 6).<br />
tab. V _ sur. 1 _ Zv.w. IV s-is meore naxevris _ <strong>II</strong>I s-is pirveli<br />
naxevris kolxuri amforebi. sur. 2 _ Zv.w. <strong>II</strong>_I ss-is welSezneqili<br />
kolxuri amforebi. sur. 3 _ ax.w. <strong>II</strong> _ <strong>II</strong>I ss. e.w. yelwiboiani<br />
welSezneqili kolxuri amforebi. sur. 4 _ ax.w. <strong>II</strong>I_V<strong>II</strong>I ss<br />
welSezneqili kolxuri amforebi. sur. 5 _ kolxuri amforisTvis<br />
damaxasiaTebeli spiraluri xvia.<br />
168
169
170
171
172
173
erZnul grafitoiani sinopuri da kolxuri amforebi<br />
qalaq foTi-fasisidan<br />
saqarTvelos zRvispireTSi, qalaq foTTan _ mdinare rionis<br />
SesarTavTan, malTayvis srutis marcxena mxares da paliastomis<br />
tbis dasavleT napirTan arqeologiurma eqspediciam friad<br />
sayuradRebo berZnul warwera-grafitoiani amforebi aRmoaCina.<br />
paliastomis tbasTanve Zv.w. IV_<strong>II</strong>I ss-is arqeologiuri artefaqtebi<br />
_ atikuri Savlakiani kanTarosis qusli, rodosuli amforis Ziri da<br />
adgilobrivi, kolxuri keramika dadasturda. aqve aRmoCnda damRiani<br />
kolxuri amforis yuric [dawvrilebiT ix. gamyreliZe, 1987: 97-117;<br />
Гамкрелидзе, 1992: 30-48, tab.5-8; gamyreliZe, 2010: 176-189]. qvemoT<br />
gTavazobT amforebze amokawruli berZnuli grafitoebis gaSifvris<br />
versiebs (ix. tab.IV) da am masalis aRmoCenis mniSvnelobas qalaq<br />
fasisis, rogorc savaWro centris gaazrebis konteqstSi, rac<br />
saSualebas iZleva zogierTi sakiTxi axleburad davinaxoT.<br />
q. fasisi evropa-aziis sazRvao-samdinaro-saxmeleTo satranzito<br />
gzis mniSvnelovani punqti iyo. qalaq fasisis saSualebiT<br />
gadaizideboda samSeneblo xe, seli, selis zeTi, Tafli, Rvino,<br />
spilenZi, rkina, kanafi, mogvianebiT navTic da sxv. elinistur da<br />
romaul epoqaSi fasisis, rogorc satranzito-savaWro qalaqis<br />
mniSvneloba gaizarda [ix. lorTqifaniZe, 1966: 117-146; inaZe, 2009:<br />
246-251; gamyreliZe, 2001: 26-32; Gamkrelidze, 2009: 175-194].<br />
paliastomis moxerxebul tba-limanSi, romelTanac qalaqnavTsayudeli<br />
mdebareobda, zRvidan gemebi Semodiodnen, saidanac,<br />
Semdeg md. rionze da md. fiCorze agrZelebdnen svlas. swored am<br />
gzis gayolebaze satransporto taris garkveuli raodenoba<br />
dafiqsirda. amJamad yuradRebas gavamaxvilebT grafitoiani amforebis<br />
aRmoCenis faqtze (ix. tab. I,<strong>II</strong>,<strong>II</strong>I,IV).<br />
I _ grafitoiani amforis zeda nawili aRmoCnda sufsis<br />
kanionisa da malTayvas Soris mdebare zRvis SelfSi. amforis Tixa<br />
174
aci monacrisfro-moiisfroa da moSavo mcire namcecebs Seicavs.<br />
amforis kedeli sqelia; zedapiri xorkliani aqvs da masze zRviuri<br />
danaleqebi SeimCneva. amforis mxrebi daxrilia. piris dm _ 11 sm;<br />
cilindruli yelis simaRle _ 15 sm; mxarTan dm _ 35 sm; yurebis<br />
sigane _ 4,05 sm; piris lilviseburi gadanakecis sigane _ 1,04 sm;<br />
yurebi ovalurganivkveTiania da maTze grZivi dabali wibo SeimCneva.<br />
grafitoebi: 1) �����ix. tab.IV) _ yurebs Soris, mxris<br />
dasawyisSia. A versiiT SeiZleba iyos ��������_ Tixis WurWeli,<br />
xolo Tuki CavTvliT, rom abreviaturaa, maSin B versiiT SeiZleba<br />
��_ “Tixis WurWels”, ��_ “Sewiruls”,��_ “maRali xarisxis” an<br />
“kolxurs” (C versiiT) niSnavdes. aseT SemTxvevaSi warwera SeZleba<br />
gaiSifros amgvarad _ “[am] Tixis WurWliT Sewirulia maRali<br />
xarisxis [kolxuri?] [Rvino]” (ix. tab. <strong>II</strong>, IV).<br />
2) ���_ amforis meore mxares, odnav gverdze, yelTanaa<br />
moTavsebuli. es A versiiT SeZleba niSnavdes ricxvs _ 5(xuTs). Tu<br />
ki CavTvliT, rom es aris abreviatura maSin B versiiT iqneba _<br />
“Zveli (�) zeTisxilis zeTi (�)”. aq “pi”-s marjvena mxare<br />
gaormagebuli xaziTaa warmodgenili da Tavze, kuTxeSi patara xazi<br />
SeimCneva (ix. tab.<strong>II</strong>, IV).<br />
3) ����_ amforis amave mxares mxarzea amokawruli. es grafito A<br />
versiiT aRniSnavs tevadobas _ xoas. 1 xoa tolia 3,285 litris. (2)<br />
warweris A versiis xuTs Tu gavamravlebT 1 xoaze maSin miviRebT ≈<br />
16,415 lit.-s anu xuT xoas, rac am amforis moculoba gamodis. 16<br />
litriani adreuli, mozrdili amforebi ki sinopuri amforebis<br />
moculobis garkveuli standarti iyo. 16 litriania vanis<br />
naqalaqarze e.w. ”warCinebuli kolxi meomris” samarxSi aRmoCenili<br />
mTliani sinopuri amforac. B versiiT ���SeiZleba “zedaSe(�)<br />
Rvinos(�)” niSnavdes (ix. tab.<strong>II</strong>,IV). zemoT aRwerili grafitoebiani<br />
amfora hidroarqeologebis mier aris aRmoCenili da SesaZloa,<br />
zRvaSi CaZiruli savaWro gemis tvirTidan iyos. is arqeologiis<br />
175
centris fondebSi inaxeba (oTaxi #5). amfora morfologiurtipologiuri<br />
monacemebiT sinopuria da TiTqmis analogiuria vanis<br />
naqalaqarze e.w. “warCinebuli kolxi meomris” samarxSi aRmoCenili<br />
mTlianad Semonaxuli damRiani amforisa [ix. fuTuriZe, 1976: 82-84],<br />
romelic arqeolog b. grakovis sinopuri amforebis klasifikaciis<br />
mixedviT, adreul, pirvel qronologiur jgufs miekuTneba da Zv.w.<br />
IVs. bolo _ <strong>II</strong>Is. dasawyisiT TariRdeba [ix. Граков, 1929: 96-108;<br />
Брашинский, 1980: 42; Монахов, 1999: 487-496].<br />
<strong>II</strong> _ grafitoiani amforis zeda nawili md. rionis zRvasTan<br />
SesarTavTan, SelfSi, mebadurebis mier Cagdebul bades amoyva.<br />
amforis Tixa monacrisfro-moiisfroa da moSavo mcire namcecebs<br />
Seicavs. amforis kedeli sqelia; zedapiri xorkliania da masze<br />
zRviuri danaleqebi SeimCneva. amforis cali yuri, zeda mxares,<br />
motexilia; mxrebi daxrilia; piris dm _ 10sm; cilindruli yelis<br />
sigrZe 14sm; ovalurganivkveTiani yuris sigane _ 5sm; piris<br />
lilviseburi gadanakecis sigane _ 1,01sm. yurebs Soris mxris<br />
dasawyisSi amokawrulia graffito _ ����, romlis gagrZelebac<br />
motexilia (ix.tab.<strong>II</strong>I,1;IV). A versiiT SesaZlebelia aq igelisxmebodes<br />
�������������dionisesTan (bakxosTan) da saerTod Rvinis<br />
siyvarulTan dakavSirebuli sityva. warwera SeiZleba ekuTvnodes<br />
RviniT movaWres, romelic Tayvans scemda RvTaeba dionises. B versiiT<br />
gamoricxuli ar aris ubralod iyos _����������� anu “Rvinis<br />
moyvaruli”. grafitoSi �� (“fi” da “lambda”) warmodgenilia<br />
gadabmulad ligaturis saxiT. aseTi moxazulobis samkuTxa “fi”<br />
dadasturda qarelis r-nis taxtiZiris samarovnis Zv.w. IVs.<br />
miwurulis #6 samarxSi aRmoCenili kanTarosis quslze (arqeolog<br />
iul. gagaSiZis gaTxrebi). amgvarive, moxazulobis “fi” aRmoCnda<br />
Crdilo SavizRvispireTis naqalaqar nimfeonSi dadasturebul Zv.w.<br />
IVs. WurWlis fragmentzec [ix. Толстой, 1953:86]. sityva “moyvaruli”<br />
agreTve dadasturebulia Zv.w. IVs. qoTanze Crdilo SavizRvispireTSi<br />
“miTridates mTis” gaTxrisas [Толстой,1953:97-98]. C versiiT<br />
176
SesaZlebelia amforaze igulisxmebodes ������������”RmerTis<br />
moyvaruli” [ix. Pape W. 1884: 1624]. aTenis agoraze aRmoCenil Zv.w.<br />
IVs. kilikze amgvarive grafito m. langma aRadgina, rogorc _<br />
“Tasis moyvaruli” [Lang, 1976:12, sur.C6]. Crdilo SavizRvispireTis<br />
q. pantikapeonSi Zv.w. IV s-is saflavis stelis fragmenti aRmoCnda,<br />
sadac warweraze figurirebs sityva “moyvarulis” nawili da Semdeg<br />
eTnonimi “kolxi”, romelic SeiZleba “qeifis moyvarul kolxs”<br />
(����������������) niSnavdes anu im adamians, romlisadmic es<br />
warweriani saflavis stelaa miZRvnili, qeifi da drostareba<br />
uyvarda [Seadare, КБН, 1965: 183; ix. agreTve ДР, 1958: 1730].<br />
foTSi aRmoCenili meore grafitoiani amforac, pirveli amforis<br />
msgavsad, morfologiur-tipologiuri monacemebiT sinopuria da<br />
arqeolog b. grakovis mixedviT pirvel qronologiur jgufs unda<br />
miekuTvnebodes da Zv.w. IVs-is bolo _ <strong>II</strong>Is-is dasawyisiT TariRdeba<br />
[Граков, 1929: 97].<br />
berZnuli grafitoebis aRmoCena yvelaze xSiria aRmosavleT<br />
xmelTaSua da Savi zRispireTis regionebSi. saqarTveloSi berZnuli<br />
grafitoebi ZiriTadad dasavleT saqarTvelos, kolxeTis,<br />
arqeologiur masalaSi gvxvdeba, kerZod _ qobuleTis fiWvnaris,<br />
sairxis, eSeris naqalaqaris, oCamCiris, vanis naqalaqaris, biWvinTis<br />
naqalaqaris, soxumis naqalaqaris, webeldis da foTis arqeologiuri<br />
Zeglebis artefaqtebze. saqarTveloSi berZnuli grafitoebis<br />
raodenoba mcirea da upiratesad ucxoeTidan Semotanil keramikaze<br />
gvxdeba. isini jerjerobiT sul 140 erTeulamdea dadasturebuli.<br />
dasavleT saqarTvelos xsenebuli arqeologiuri Zeglebidan,<br />
ZiriTadad erT, or an sam asoiani grafitoebi gagvaCnia [nasiZe, 2002:<br />
10]. asoebis raodenobis simcire maTi sxvadasxvanairi interpretaciis<br />
SesaZleblobas zrdis da xSirad mecnierTa kamaTis sagania.<br />
grafitoebi, ZiriTadad, gamomwvar keramikaze wamaxvilebuli raime<br />
sagniT Sesrulebuli nakawri warweraa. amnairi warwera-grafitoebiT<br />
pirovnebebi, umetesad Tavis sakuTar nivTs, romelime RvTaebisadmi<br />
177
Sesawir saTanado SigTavsian WurWels, savaWro zoma-wonas da sxv.<br />
aRniSnavdnen. arsebobs magiuri, SelocviTi xasiaTis warwera-niSnebic.<br />
grafitoebi xSirad gamoisaxeboda inicialebis, ligaturis,<br />
abreviaturis saxiT. gansakuTrebuli mniSvnelobisaa WurWelze da<br />
gadasatan taraze datanili savaWro aRniSvnebi. aRiniSneba Tu ra<br />
produqtia (mag.: zeTi, Rvino, Tafli, ludi da a.S.) WurWelSi da ra<br />
moculobisaa is (mag.: ramdeni xoa an kotila), ra fasi aqvs (mag.:<br />
ramdeni _2 draqma an 3 oboli), rogori Tvisebebisaa (mag.: naTeli an<br />
mJave) da sxv. [ix. Яйленко, 1980: 72-99; Соломоник , 1985: 77-91; Lang,<br />
1976:1-5; nasiZe,2002: 5-24]. am tipis grafitoebi maRalganviTarebul<br />
savaWro qmedebaze migvaniSnebs. xSirad grafito mxolod erT<br />
asoiania da SesaZlebelia RvTaebis saxelis pirvel asos<br />
warmodgendes. magaliTad: �_ RvTaeba zogadad,��_ apolonis an<br />
artemides, �_ demetrasi,H �_herasi, �_ bakxosi; an nivTis<br />
mflobelis saxels niSnavdes mag.: �_ fintidos, �_ demes da sxv.<br />
[ix.nasiZe,1999:19-20]. grafitoebis mniSvnelovani nawili warmoadgens<br />
abreviaturas, romlis TiToeuli aso raRacas aRniSavda da im epoqis<br />
sazogadoebis didi nawilisaTvis misi mniSvneloba kargad iyo<br />
cnobili.<br />
berZnul-laTinuri werilobiTi wyaroebis mixedviT qalaqi<br />
fasisi mdinare fasisis (rion-yvirilas) deltis marcxena mxares iyo<br />
ganlagebuli. aqve asaxeleben tbasac(paliastomi?). amgvari gansazRvra<br />
dRevandeli foTis mdebareobas esadageba. amitom mecnierebs erTxmad<br />
miaCniaT, rom Zveli fasisi foTsa da mis mimdebare teritoriaze<br />
mdebareobda [ix. Lordkipanidze, 2000:3-9; Ельницкий, 1938: 315-320;<br />
gamyreliZe,2003: 172]. imis gamo, rom xsenebul teritoriaze rTuli<br />
geomorfologiuri situaciaa, klasikuri periodis fasisi<br />
jerjerobiT mikvleuli ar aris. dRevandel foTsa da mis mimdebare<br />
teritoriaze yvelaze Zveli arqeologiuri monacemi adgil<br />
“ natexebTan”, paliastomis tbis Crdilo-dasavleT nawilSi Tixatorfian<br />
fenebSi dadasturda. md. rion-fasisis qvemo welze<br />
178
arqeologiurad Seswavlil namosaxlarebze Zv.w. VIs-is ucxouri<br />
nawarmi adgilobrivTan SedarebiT procentulad cotaa. rogorc Cans,<br />
roca md. fasisis SesarTavTan berZnebi gamoCndnen, aq dasaxlebebi<br />
ukve iyo.<br />
foTi-fasisTan aRmoCenili berZnulenovani grafitoebis<br />
dadasturebis da gaSifris safuZvelze da sxva artefaqtebis<br />
moSvelieba-gaTvaliswinebiT SeiZleba davaskvnaT: Zv.w. IVs-is meore<br />
naxevridan kolxeTSi intensiurad Semodioda sinopuri amforebi<br />
[fuTuriZe, 1976: 79; gamyreliZe, 1982:99]. zogjer am amforebze<br />
mesakuTreebi warwerebs kawravdnen, iseve, rogorc es xdeboda<br />
aRmosavleT xmelTaSua da Savi zRvispira saqalaqo centrebSi. es<br />
grafitoebi xSirad vaWrebis mier keTdeboda, romlebic saqonlis<br />
savaWro tariT transportirebas da aRricxvas awarmoebdnen. es<br />
erTxel kidev, mianiSnebs imdroindeli kolxeTis sazogadoebis<br />
integraciis Tvisobriv xarisxze xmelTaSua da Savi zRvis<br />
dawinaurebul saqalaqo centrebTan. am SemTxvevaSi ki kerZod, qalaq<br />
sinopTan, romelic jerkidev Zv.w. VI-Vss-Si aqtiur ekonomikur<br />
politikas awarmoebs da samxreT-aRmosavleT SavizRvispireTSi,<br />
kolxeTTan axlos _ kerasuntSi, kotioraSi da trapezuntSi<br />
axalSenebs aarsebs. aRmosavleT SavizRvispireTSi, dasavleT<br />
saqarTveloSi, kolxeTSi ucxouri amforebi savaWro tarad Zv.w. VIsis<br />
meore naxevridan Cndeba. Aaq dadasturebulia Savi da xmelTaSua<br />
zRvispireTis saqalaqo centrebSi damzadebuli amforebi. dasavleT<br />
saqarTvelos sinopuri amforebis mravalricxovan arqeologiur<br />
monapovarSi, formis, moculobis da Tixis mixedviT sxvadasxva<br />
tipologiuri variantebi gvxvdeba [ix. kaxiZe, 1971: 28; fuTuriZe,<br />
1976: 79]. Zv.w. IV_<strong>II</strong>ss-is sinopuri amforebis zogierT egzemplarze<br />
gvxvdeba grafitoebi, romlebiTac xSirad mflobelis mier amforis<br />
moculoba, SigTavsi, raodenoba an fasi aRiniSneboda. q. sinopeSi<br />
keramikis gadasazidi taris, amforebis warmoebis saxelosnoebi iyo<br />
ganlagebuli (mag. demirsis <strong>II</strong>-VIss saxelosnoebi [ix. kasab tezgori<br />
179
d. 2006:155]). aq damzadebuli amforebi mTeli SavizRvispireTis<br />
Zvel namosaxlarebzea didi raodenobiT mikvleuli. SesaZlebelia,<br />
rom sinopelebi zogjer carieli tariTac vaWrobdnen, romlebic<br />
gemebiT gadahqondaT. maTi amforebi, rogorc Cans saukeTeso WurWlad<br />
iTvleboda Txevadi da marcvlovani saqonlis transportirebisaTvis.<br />
foTi-fasisis mimdebare teritoriaze gavrcelebuli ucxouri<br />
keramika da kerZod, sinopuri amforebi aq, aRmosavleT xmelTaSua da<br />
SavizRvispireTis qalaqebis savaWro-ekonomikuri aqtivobis<br />
maniSnebelia. Cven viziarebT im mosazrebas, rom qobuleTis fiWvnarSi<br />
sinopelebis axalSeni iyo [ix. inaZe,2009: 278; Дундуа, 1987:38;<br />
kvirkvelia, 1999: 30; Ахвледиани, 2004:91]. sinopelebis, aseTive<br />
ubani albaT qalaq fasisSic mdebareobda. amis erT-erTi<br />
damadasturebeli faqti ki SeiZleba zemoxsenebuli grafitoiani<br />
sinopuri amforebis aq aRmoCenac iyos. Zv.w. IVs-is meore naxevarsa<br />
da Zv.w. <strong>II</strong>I s-is dasawyisSi sinopelebis savaWro aqtiuroba kolxeTSi<br />
da gansakuTrebiT mis zRvispireTSi gamorCeul xasiaTs iRebs. aq<br />
dadasturebulia sinopuri amforebis, luTeriebis da kramitis<br />
fragmentebis didi raodenoba. maTi mibaZviT ki, amforebis da<br />
kramitis adgilobrivi warmoeba iwyeba. am dros aq mimoqcevaSia<br />
mniSvnelovani raodenobis sinopuri monetebic [Дундуа, 1987: 33],<br />
romlebic dadasturebulia dasavleT saqarTvelos arqeologiur<br />
Zeglebze. aRmosavleT xmelTaSuazRvispireTis savaWro saqoneli q.<br />
sinopis gavliT xvdeboda q. fasisSi da Semdeg md. rionis gavliT<br />
gadanawildeboda Sida kolxeTSi. q. sinopi TiTqmis mTeli antikuri<br />
epoqis ganmavlobaSi, kolxeTis udides savaWro partniors<br />
warmoadgenda, romelic qobuleTis fiWvnarSi da fasisSi arsebuli<br />
vaWarTa da xelosanTa axalSenebis saSualebiT axorcielebda<br />
ekonomikur aqtiurobas, rasac dasavleT saqarTveloSi aRmoCenili<br />
arqeologiuri monacemebi adastureben [ix. lorTqifaniZe, 1966: 117;<br />
fuTuriZe, 1976: 79].<br />
***<br />
180
q. fasisi, adreul bizantiur periodSic evropa-aziis sazRvaosamdinaro-saxmeleTo<br />
satranzito gzis mniSvnelovani punqtis<br />
funqcias asrulebda. amis erT-erTi mowmobaa q. foTSi, paliastomis<br />
tbis dasavleT mxares mdebare namosaxlaric, sadac mesame<br />
grafitoiani welSezneqili amfora aRmoCnda.<br />
<strong>II</strong>I _ grafitoiani amfora wagrZelebultaniani da welSezneqilia;<br />
mxrebis zeda nawili motexili aqvs; SemorCenili simaRle _ 67sm;<br />
tani Zirisaken konusurad viwrovdeba, romelzedac dabali gluvi<br />
horizontaluri Rarebi SeiniSneba; tanze ramdenime xvreli aqvs; Tixa<br />
moyavisfroa; zedapiri xorkliania; mxris dasawyisSi amokawrulia<br />
graffito- �w. (ix. tab.<strong>II</strong>I,2; IV). berZnul grafitoebSi<br />
abreviaturebi ZiriTadad mTavruli asoebiT aRiniSneboda. aq ki<br />
pirveli asoa (��"fi) mTavruli, rac Cveni azriT sakuTar saxels _<br />
”fasiss” unda niSnavdes, xolo meore aso aRniSnulia ara mTavruliT<br />
(��"omega) da vfiqrobT igulisxmeba zmna ”yidva”. Sesabamisad A<br />
versiiT gamodis_ fasisSi viyide. B versiiT SeiZleba<br />
niSnavdes�������_ ”naTeli”//”kargi”(Rvino ?). amfora morfologiur<br />
da tipologiuri monacemebiT adgilobrivi, kolxuria; inaxeba q.<br />
foTis kolxuri kulturis muzeumSi. rogorc aRvniSneT, mocemuli<br />
amfora paliastomis tbis dasavleT mxares e.w. “natexebis”<br />
namosaxlarTan, napirTan axlos, qviSa-Tixian fenaSi dadasturda.<br />
garda aRniSnuli amforisa am Zeglze metad mravalferovani<br />
arqeologiuri masala gamovlinda (dawvrilebiT ix. [gamyreliZe g.<br />
1987: 97-117; Gamkrelidze, 1992: 101-119; Гамкрелидзе, 1992: 30-48 ;<br />
Gamkrelidze, 1990: 223-236.]).<br />
181
literatura:<br />
axvlediani d. 2004: kolxeTis socialur-ekonomikuri da ist. sakiTxebi<br />
Zv.w.V-<strong>II</strong>ss, (avtoreferati),Tb.<br />
gamyreliZe g. 2010: anepigrafikuli jvriandamRiani kolxuri amfora foTifasisidan._<br />
Jur. Ziebani, #19, gv. 176-189.<br />
gamyreliZe g. 1987: wyalqveSa arqeologiuri kvleva foTis midamoebSi, saq.<br />
mec. akad. macne(seria ist....), #1, Tb., gv.97-117.<br />
gamyreliZe g. 1982: centraluri kolxeTis Zveli namosaxlarebi, Tb.<br />
gamyreliZe g. 2003: q. fasisis adgilmdebareobis sakiTxisaTvis, Jur. iberiakolxeTi,<br />
#1, Tb., gv.170-185.<br />
inaZe m. 2009: Zveli kolxeTis istoriis sakiTxebi, Tb.<br />
kasab tezgori d. 2006: arqeologiuri gaTxrebi sinopis maxloblad, Jur.<br />
Ziebani saqarTvelos arqeologiaSi, #17-18, Tb., gv. 155-168.<br />
kaxiZe am. 1971: keramikuli tara fiWvnaris antikuri xanis naqalaqaridan,<br />
kreb. samxreT-dasavleT saqa. Zeglebi, <strong>II</strong>,Tb., gv. 28- 66.<br />
kvirkvelia g. 1999: savaWro urTierTobebi SavizRvispireTSi adreantikur<br />
xanaSi, (avtoreferati), Tb.<br />
lorTqifaniZe oT. 1966: antikuri samyaro da Zveli kolxeTi, Tb.<br />
miqelaZe T. 1978: arqeologiuri kvleva rionis qvemo welze, Tb.<br />
nasiZe m. 1999: berZnuli grafito da Zveli kolxeTis RvTaebebi. _ samec.<br />
konferenciis masalebi, ist. institutSi, Tb., gv.19-20.<br />
nasiZe m. 2002: saqarTvelos berZnuli grafito, Tb.<br />
fuTuriZe r. 1976: importuli amforebi vanis naqalaqaridan, kreb. vani <strong>II</strong>,<br />
Tb., gv.79-90.<br />
yauxCiSvili T. 2004: saqarTvelos berZnuli warwerebis korpusi, Tb.<br />
jiblaZe l. 2001: dasavleT saqarTvelos brinjao-adrerkinis xanis<br />
namosaxlarebis ruka, Jur.Ziebani, #8, Tb., gv.34-38.<br />
Ахвледиани Д. 2004: Взаимоотношения Колхиды и Синопы - Кавказоведение,<br />
№5. Тб. с. 91-97.<br />
Брашинский И. 1980: Греческий керамический импорт на Дону, Лен.<br />
Гамкрелидзе Г. 1992: К археологии долины Фасиса, Тб.<br />
Граков Б. 1929: Древнегреческие клейма с именами астиномов, М.<br />
Дундуа Г. 1987: Нумизматика античной Грузии, Тб.<br />
ДР, 1958: Древнегреческо-русский словарь (сост. Н. Дворецкий), М.<br />
182
Ельницкий Л. 1938: Из исторической географии древней Колхиды. – ВДИ, № 2, с.<br />
315-320.<br />
КБН, 1965: Корпус Боспорских надписей, М.<br />
Лордкипанидзе Г. 1970: К истории древней Колхиды, Тб.<br />
Монахов, С. 1999:Греческие амфоры в Причерноморье, изд. СУ, Саратов.<br />
Соломоник Э. 1975: Некоторые группы граффити из античного Херсонеса, ВДИ,<br />
№3, с. 121-141.<br />
Соломоник Э. 1985: О методике изучениа и принципах публикации античных<br />
граффити, ВДИ, №3, стр. 77-91.<br />
Толстой И. 1953: Греческие граффити древних городов Северного<br />
Причерноморья, М.-Л.<br />
Яйленко В. 1980: Граффити Левки, Березани…, ВДИ, №2, с. 72-99.<br />
Gamkrelidze G. 1990: Travaux hydroarcheologiques de localisation de l ancienne<br />
Phasis, Le Pont-Euxin vu par les Grecs, Paris, pp. 223-236.<br />
Gamkrelidze G. 1992: Hydroarchaeology in the Georgian Republic, The International<br />
Journal of Nautical Archaeology, v. 21, #2, pp. 101-119.<br />
Gamkrelidze G. 2009: The land of Colchis and the city of Phasis, Jour. Iberia-<br />
Colchis, #5, Tb. pp. 175-194.<br />
Lang M. 1976: Graffiti and Dipinti, The Athenian Agora, v. XXI, New Jersy.<br />
Lordkipanidze O. 2000: Phasis; The river and city in Colchis, Stuttgart.<br />
Pape W. 1884: Wörterbuch der griechischen Eigennamen, <strong>II</strong>, Braunschweig.<br />
Tsetskladze G. 1994: The silver phiale mesomphalos from the Kuban, Oxford journal<br />
of Archaeology, 13, pp. 199-216.<br />
183
184
185
186
187
kolxur-mosuinikuri saomari istoriis zogirTi sakiTxi<br />
(mosuini; falanga; Zv.w.401w.; inkorporacia)<br />
saukuneebis ganmavlobaSi Cveni winaprebi brZolebSi iyvnen Cabmuli.<br />
isini mters Seupovrad erkinebodnen. am brZolebSi viTardeboda da<br />
ixveweboda maTi samxedro-sabrZolo gamocdileba, strategia, taqtika da<br />
SeiaraReba. antikur epoqaSi Zveli saqarTvelos teritoriaze<br />
politikuri hegemonoba kolxeTma da iberiam moipoves, romelTa adgilsa<br />
da safuZvelze momavalSi warmoiqmna erTiani saxelmwifo _ saqarTvelo.<br />
werilobiTi wyaroebis, arqeologiuri da epigrafikuli Zeglebis<br />
monacemebis urTierTSedarebis da kritikulad ganxilvis safuZvelze<br />
garkveulwilad xerxdeba xsenebuli epoqis saqarTvelos samxedropolitikuri<br />
istoriis met-naklebi aRdgena-warmodgena. evropisa da<br />
aziis sazRvarze mdebare kolxeTi samxedro da politikur-ekonomikuri<br />
Zalis, erTi mxriv, iranuli da, meore mxriv, antikuri orientaciis<br />
qveynebis saomari moqmedebebis xSiri asparezi iyo.<br />
Zv.w. I aTaswleulis pirvel naxevarSi urartus (ix. Меликишвили,<br />
1954) agresiulma mezoblobam Zveli saqarTvelos teritoriaze<br />
momxdurTan dasapirispireblad sazogadoebis sxvadasxva jgufebis<br />
TavdacviTi organizeba da konsolidacia gamoiwvia. Zv.w. 720wlidan wina<br />
aziaSi e.w. kimeriul-skviTuri tomebis permanentuli brZolebiT SemoWra<br />
iwyeba. es, nomaduri, meomari tomebi momTabareobas eweodnen da cxenebis<br />
meSveobiT swrafad gadaadgildebodnen. isini mTeli jalabobiT da<br />
qonebiT moZraobdnen. kimeriel-skviTebis saomari taqtikis ZiriTadi<br />
safuZveli iyo - msubuqad SeiaraRebuli swrafi cxenosnebi, romlebic<br />
elviseburad moqmedebdnen; maTi didi raodenoba; rkinis specifikuri<br />
SeiaraReba (mSvild-isrebi, satevrebi, culebi).<br />
kimeriel-skviTebis nomaduri, agresiuli tomobrivi gaerTianebebi<br />
samxreT ruseTis tramalebidan Savi zRvis CrdiloeTi da dasavleTi<br />
sanapiros gayolebiT brZolebiT moZraobdnen. isini bosfor-dardanelis<br />
srutis gadmolaxviT SeiWrnen wina aziaSi (ix.Тереножкин, 1976) da im<br />
188
drois mdidar, mowinave qveynebs daerivnen. kimeriel-skviTebis<br />
gaerTianebebma daarbies da daaqcies mTeli rigi qveynebi. brZolebiT<br />
gaiares wina azia da aq geopolitikuri situacia garkveulwilad<br />
Secvales. qarTveluri mosaxleobiT dasaxlebuli samxreT<br />
transkavkasiis teritoriaze misvlisas maTi saomar-agresiuli<br />
potenciali, permanentuli brZolebis Sedegad, ukve mniSvnelovnad<br />
dasustda. SesaZloa, rom am droisaTvis kimeriel-skviTebis nawili<br />
asimilirda adgilobriv mosaxleobaSi. nawili ki Cadga adgilobriv<br />
xelisufalTa samsaxurSi. magaliTad, urartus mefe rusa <strong>II</strong>-is (Zv.w.685-<br />
645ww.) jarSi kimerielebic ibrZodnen (Меликишвили, 1954, gv.364).<br />
kimeriel-skviTTa didi laSqrobebi ar Sexebia transkavkasias.<br />
dRevandeli saqarTvelos teritoriaze aRmoCenil arqeologiur<br />
masalaSi ar Cans kimeriul-skviTuri tomebis pirveli talRis<br />
damadasturebeli artefaqtebi. aq zogadad Zv.w. V<strong>II</strong>s. boloTi da VIs.<br />
daTariRebuli e.w.skviTuri materialuri kulturis elementebi mcire<br />
raodenobiT Cans (akinakebi, qarqaSis bunikebi, culebi, cxenis lagmebi).<br />
ix. arqeologiuri artefaqtebi _ sof. kolxididan, yulanurxvidan,<br />
Coban-lukidan, guadixudan, wiTeli Suquridan, soxumidan, merxeulidan,<br />
paluridan, nigvzianidan, brilidan, Tliadan, rokidan, dvanidan,<br />
wiwamuridan, samTavrodan, xovledan, diRmidan, beSTaSenidan, kumisidan,<br />
Sulaveridan, melaanidan (ix. fircxalava, 1978, gv.31-52 da tab.9-14).<br />
sayuradReboa agreTve, rom saqarTvelos arqeologiur monacemebSi ar<br />
Cans e.w.skviTebis raime saomari moqmedebis kvali. Tumca arqeologiuri<br />
masalidan isic irkveva, rom adgilobrivi kulturisaTvis<br />
damaxasiaTebel elementebTan erTad, zogierT samarxSi, iSviaTad, e.w.<br />
skviTurisaTvis mikuTvnebuli esa Tu is nivTic Cndeba. Zv.w. VIsaukuneSi<br />
qarTveluri xalxiT dasaxlebul centralur, dasavleT da samxreTdasavleT<br />
transkavkasias aqemeniduri iranis imperia daumezoblda.<br />
aqemenidebma xmelTaSua zRvidan indoeTamde da sparseTis yuridan<br />
aralis zRvamde teritoriebi gaaerTianes (ix.Дандамаев, 1985). am<br />
uzarmazarma imperiam, bunebrivia, didi roli iTamaSa transkavkasiis<br />
189
qveynebis ganviTarebaze. aqemenidebma transkavkasiis sruli damorCileba<br />
ver SeZles, albaT rTuli reliefis da geopolitikuri viTarebis gamo,<br />
magram samxreT transkavkasiaze ki ganavrces Tavisi zegavlena. maT<br />
daimorCiles es teritoriebi da imperiis XIX satrapiaSi Seiyvanes;<br />
wliurad 300talants oqroTi axdevinebdnen (ix. herodote, ist.<strong>II</strong>I,94).<br />
Zv.w.400-410wlebisTvis aqemenidebs kolxebi, mosuvinikebi da xalibebi<br />
aRar emorCilebodnen (ix. qsenofonti, anabasisi,V<strong>II</strong>,8,25). mefe<br />
artaqserqse <strong>II</strong>-s (Zv.w. 404-359ww.) aumxedrda Zma _ kirosi, ramac<br />
ganapiroba aqemenidianTa gavlenis erTgvari dasusteba imperiis<br />
periferiebSi, kerZod, samxreT-dasavleT transkavkasiaSic. Zv.w. 401wels<br />
kapadokiisa da lidiis (mcire aziaSi) mmarTvelma ufliswulma kirosma<br />
iranis mefe artaqserqse<strong>II</strong>-s winaaRmdeg samefo taxtis wasarTmevad omi<br />
wamoiwyo. am omSi berZeni daqiravebuli meomrebis erT-erTi samxedro<br />
xelmZRvaneli iyo qsenofonti, romelmac aRwera brZolebi da is<br />
teritoriebi, sadac qarTveluri modgmis xalxi cxovrobda. qalaq<br />
babilonTan momxdari brZolis Sedegad ufliswuli kirosi daiRupa,<br />
xolo misi jari daiSala; daqiravebuli, omebSi gamobrZmedili<br />
daaxloebiT 10.000meomari berZeni gamoemarTa samSobloSi. gzad maT<br />
samxreT-dasavleT transkavkasiaze gaiares, sadac adgilobriv qarvelur<br />
mosaxleobasTan, umetesad brZoliT, xolo zogjer molaparakebebiT<br />
mZimed da rTulad ikafavdnen gzas. 10.000-ian jars didi raodenobiT<br />
sursaTi dasWirdeboda, rac berZeni meomrebis adgilobrivebTan brZolis<br />
ZiriTadi mizezi iyo. zog gamagrebul qalaqs, romelic moicavda<br />
simagreTa mTel sistemas, brZolebiT, SturmiT iRebdnen, zogs ki ver<br />
iRebdnen da amitom gverds uvlidnen. berZenma meomrebma mravali<br />
gamagrebuli qalaqi gaiares, romelTa gamagrebis sistema qsenofontis<br />
gadmocemiT sxvadasxvanairi iyo. magaliTad, maT ver SeZles erT-erTi<br />
cixe-simagris aReba: "rodesac berZnebi am mTian qveyanaSi mividnen<br />
(adgilobrivma mcxovreblebma)... gadawves da miatoves Tavisi simagreebi,<br />
romlebic advilad asaRebad eCvenebodaT...". "...erTi cixe-simagre maTi<br />
dedaqalaqi iyo...", "...mas garSemo Rrma Txrili hqonda da amitom<br />
190
misadgomad saxifaTo iyo. hoplitma meomrebma... ieriSi miitanes cixesimagreze.<br />
maT ukan misdevdnen mealafeebi, romlebic sursaTs da sxva<br />
qonebas agrovebdnen."..."roca berZnebma sabrZolo ieriSiT ver SeZles<br />
cixe-simagris aReba, radgan mas garSemo ganieri Txrili da miwis yrili<br />
hqonda Semovlebuli; maTze ki xis kedlebi da mravali koSki iyo<br />
aRmarTuli, gadawyvites gasclodnen simagres; magram adgilobrivebi<br />
Tavs daesxen berZnebs. gaqceva SeuZlebeli iyo, radgan simagridan xramis<br />
gadalaxva mxolod saTiTaod SeiZleboda."..."simagre savsea mravali<br />
simdidriT, magram misi aReba SeuZlebelia, radgan is miuvalia da arc<br />
ukan daxevaa advili, radgan (damcvelebi) swrafad gamovardebian xolme<br />
cixe-simagridan da xelCarTul brZolas gvimarTaven" (anabasisi,V,2,3-7).<br />
brZolebSi berZenTa razmebi ukuiqcnen, bevri daiRupa da daiWra<br />
(anabasisi,V,2,7).<br />
qsenofontis, romelic samxedro saqmis kargi mcodne iyo,<br />
Canawerebidan naTlad Cans, rom samxreT-dasavleT transkavkasiaSi<br />
mcxovrebi qarTveluri mosaxleoba kargad flobda maSindeli samxedro<br />
saqmis ZiriTad elementebs. kerZod, maT hqondaT sasimagrofortifikaciuli<br />
specialuri nagebobebi- Txrilebi, xis sasimagro<br />
kedlebi, koSkebi, miwayrilebi; gaaCndaT im droisaTvis mowinave rkinis<br />
iaraRi: Subi, satevari, culi, mSvild-isari; individualuri Tavdacvis<br />
saSualebebi: fari, muzaradi, javSani; flobdnen saomar xerxebs: swrafi<br />
ieriSi, gadajgufeba, reliefis moxerxebulad gamoyeneba; iyvnen<br />
brZolaSi mamacni, moxerxebulni da Seupovarni (ix. anabasisi<strong>II</strong>I-V).<br />
Zv.w.401wels kolxTa da berZenTa jaris Serkinebis Sesaxeb,<br />
samxedro saqmis kargi mcodnis, am omSi berZnebis mxedrobis erT-erTi<br />
meTauris, qsenofontis werilobiTi aRweraa Semonaxuli. kerZod, es<br />
brZola kolxeTis samflobeloebis sazRvarTan, maRlobze momxdara. am<br />
maRlobis tradiciuli berZnuli falangiT (berZenTa jaris mTavari<br />
taqtikuri danayofi) aReba rTuli, mTagoriani reliefis gamo martivi<br />
ar iqneboda. mTagorian adgilze falangis qveiTTa mwkrivebi uTuod<br />
aireoda da damarcxdeboda. amitom berZenTa jaris sardlobis<br />
191
(strategosebi - qsenofonti, xeirisofosi, esqine akarnaneli, kleanore<br />
erqomeneli) gadawyvetilebiT "falanga" dayves cal-calke aseulebad -<br />
loxebad (daaxloebiT 80-mde) da isini frontalurad cal-calke<br />
daawyves mowinaaRmdegis ganlagebis mTel perimetrze. es moxda<br />
imdagvarad, rom kolxebis wyobis xazs sWarbobda, rac Semdgom<br />
flangebidan Setevis saSualebas miscemdaT. loxebis erTi meorisagan<br />
dacilebuli mwkrivis win ganalages sami (TiToeulSi 600-mde msubuqad<br />
SeiaraRebuli meomari- peltasti) mobiluri, swrafi danayofi. am Warbma<br />
Zalebma ieriSi miitanes maRlobze mdgar kolxTa ganlagebaze da<br />
Seupovari brZolis fasad strategiulad mniSvnelovani simaRle aiRes.<br />
am brZolis Sedegad berZnebi kolxebis qveyanaSi SeiWrnen da Savi<br />
zRvisaken gza gaikafes. Semdeg isini sanapiroze, kolxebis qveyanaSi,<br />
qalaq trapezuntSi Sevidnen (ix. anabasisiIV-V<strong>II</strong>I, 17-19,22).<br />
kolxebis samxedro xelmZRvanelobas etyoba dazvevrvis cnobebi<br />
hqonda berZenTa saomari gadaadgilebis Sesaxeb. amitom kolxTa laSqari<br />
sabrZolvelad mzad iyo da kolxebis sazRvarTan strategiul<br />
maRlobebze idga. es adgili aRmosavleT pontos da lazeTis mTianeTSi<br />
unda yofiliyo (axla mdebareobs TurqeTSi). kolxebi marTebulad<br />
moiqcnen, roca strategiul simaRleze ganalages Tavisi mxedroba.<br />
kolxTa ZiriTadi danayofis specialur wyobas, samxedro saqmis kargma<br />
mcodnem, berZnebis mxridan am brZolis erT-erTma xelmZRvanelma<br />
"falanga" uwoda (ix. anabasisi IV,V<strong>II</strong>I,17) anu "kolxuri falanga".<br />
berZenTa jaris xelmZRvanelobam, rogorc Cans, mniSvnelovnad CaTvala<br />
kolxTa laSqris xelsayreli strategiuli pozicia da taqtikuri<br />
wyoba. amis gamo berZnebma brZolis tradiciuli taqtika Secvales. es ki<br />
imis mowmoba unda iyos, rom "kolxuri falanga" sakmaod saSiSi Zala<br />
iyo. berZnul-doriul falangas (ix.Жмодиков, 1998,gv.89) mZimed<br />
SeiaraRebuli (maxvilebiT, SubebiT, farebiT, muzaradebiT, sabarkulebiT,<br />
javSnebiT) meomrebis, hoplitebis, mwkrivebad (daaxloebiT 15)<br />
dalagebul mwyobrs uwodebdnen, romelic mTel xazze iyo ganlagebuli.<br />
192
falanga berZenTa jaris ZiriTadad taqtikur danayofs warmoadgenda<br />
da swor reliefze moqmedebisas SemWidrovebul damrtymel frontis<br />
xazs qmnida, rac mas mrisxane Zalad aqcevda (ix. Connolly,1988, gv.41-<br />
51). falangis mwkrivebis sisworisaTvis aucilebeli iyo fexawyobili<br />
siaruli, rac mkacri wvrTniT, discipliniT da musikaluri sakravebiT<br />
taqtis dacviT miiRweoda. berZnulma samxedro wyobam - falangam, im<br />
epoqaSi araerTxel naTelyo upiratesoba calkeul jgufebad moqmed<br />
meomrebTan SedarebiT.<br />
Zv.w. 401wels momxdari brZolis dros, rogorc amas berZenTa<br />
erT-erTi sardali, qsenofonti gadmogvcems, kolxebis falanga berZnebis<br />
193
Setevisas swrafad, mwyobrad orad gaiyo. amis Sedegad falangis erTi<br />
nawili marjvniv, xolo meore marcxniv gadajgufda. am qmedebiT<br />
kolxebis xelmZRvanelobam garkveuli manevri Caatara. maT falangis<br />
centraluri nawilis gaxsniT iseTi mdgomareba Seqmnes, rom berZnebi<br />
SeetyuebinaT da Semdgom flangebidan apirebdnen Setevas. mocemuli<br />
manevriT kolxebma Tavidan aiciles berZnebis loxebisagan garSemovlis<br />
saSiSroeba. kolxebma taqtikurad swori manevri ganaxorcieles, magram<br />
am SemTxvevaSi gadamwyveti mniSvneloba mainc berZenTa mebrZolebis<br />
ricxobrivma simravlem iTamaSa. isini 10.000-mde iyvnen.<br />
zemoxsenebuli, kolxTa falangis manevri, maTi winaswar<br />
strategiul simaRleze ganlageba, imis maCvenebelia, rom kolxebs<br />
samxedro saqme arc Tu cudad hqondaT dayenebuli. Cans, isini berZnul,<br />
im droisaTvis mowinave samxedro xelovnebasac kargad icnobdnen.<br />
kolxebis da berZnebis brZolis ambavs qsenofonti mokled Semdegnairad<br />
gadmogvcems: "rodesac mowinaaRmdegem (berZeni meomrebi) SeniSna; isini<br />
(kolxi meomrebi) gamoemarTnen maTken da amis mere gaiSalnen nawili<br />
marjvniv, xolo nawili - marcxniv; amgvari gadajgufebiT Tavisi<br />
falangis centrSi farTe derefani Seqmnes" (anabasisi, IV,V<strong>II</strong>I,17). Tqven<br />
warmoidgineT, rom kolxebma jer kidev Zv.w. 401w. zemoxsenebul<br />
brZolaSi, mowinaaRmdegis Warbi Zalebis winaaRmdeg, e.w. qimiuri iaraRis<br />
magvari ram gamoiyenes. kerZod, roca berZenma jariskacebma aiRes<br />
kolxebis dasaxlebuli punqtebi da iq Sevidnen, adgilobrivebma iq<br />
datoves specifikuri Tafli. berZen "meomarTagan yvelam vinc ki Taflis<br />
fiWa SeWama, goneba dakarga, aRebina, kuWi aeSala da arc erTs fexze<br />
dgoma aRar SeeZlo. isini vinc cota Wama magrad mTvralebs hgvandnen,<br />
xolo vinc bevri - SeSlilebs an momakvdavebs. umravlesoba eyara ise,<br />
rogorc damarcxebis Semdeg brZolis velze" (anabasisi IV,8,20-21).<br />
kolxi mebrZolebis am taqtikurma fandma berZeni meomrebi mwyobridan<br />
gamoiyvana da maTi Seteva ramdenime dRiT SeaCera. specifikuri Taflis<br />
saomari mizniT gamoyeneba werilobiT wyaroebSi agreTve Zv.w. Is-Sia<br />
dadasturebuli. es ambavi daaxloebiT igive adgilebSi moxda. kerZod,<br />
194
omael sardals pompeuss "...amouwyvites sami speira (daaxloebiT 350<br />
meomriani razmi), romlebic moZraobdnen am mTebSi. maT (meomrebis)<br />
gzebze farTopiriani WurWeliT dadges gamacofebeli Tafli," romaelma<br />
meomrebma "...SeWames is da gacofdnen; maSin maT Tavs daesxen da advilad<br />
daxoces" (ix. straboniX<strong>II</strong>,<strong>II</strong>I,18). aseve e.w. qimiur iaraRad SeiZleba<br />
CaiTvalos specifikuri Sxamiani isrebi. kerZod, specialuri<br />
momwamvleli nivTierebiT dafaruli isrispirebi, romlis moxvedris<br />
SemTxvevaSi mowinaaRmdegis meomrebi mcire WrilobiTac swrafad<br />
iRupebodnen(straboniXI,<strong>II</strong>,19). Semdgom, kolxeTSi samxedro moqmedebebis<br />
dros gamoiyeneboda "medeas zeTi," navTobic (ix. gamyreliZe, 2001,gv.26-<br />
32) da sxva komponentebi, romelic Tanamedrove "napalms" hgavda Tavisi<br />
moqmedebiT (ix. prokopi, BG,V<strong>II</strong>I,11,36-40). samxedro saqmis ganviTarebis<br />
garkveul doneze miuTiTebs albaT isic, Zv.w. 400wlebSi moixseniebian<br />
qarTveluri warmomavlobis meomrebi, romlebic aqemenidTa iranis<br />
saxelmwifos jarSi moqiravneebad msaxurobdnen - "... tiribazs yavs jari<br />
da moqiravneebi: xalibebi da taoxebi" (anabasisiIV,4,18). isini omobdnen<br />
gasamrjelosaTvis da, bunebrivia, profesionali meomrebi iyvnen; iseve,<br />
rogorc qsenofontis berZeni meomrebi, romlebic ufliswulma kirosma<br />
daiqirava. SesaZloa moqiravneebzevea laparaki herodotesTanac, roca is<br />
aRwers iranis mefe qserqses mier, Zv.w. 480wels saberZneTSi laSqrobas<br />
(istoria V<strong>II</strong>,53-79).<br />
Zv.w. IVs.-Si wina aziaSi mniSvnelovani geopolitikuri cvlilebebi<br />
moxda. aqemenidTa iranis imperia aleqsandre makedonelis berZenmakedonelTa<br />
Zlier armiasTan brZolebSi daemxo. aleqsandre<br />
makedonelis saxelmwifo da samxedro moRvaweobis Sedegad<br />
xmelTaSuazRvidan md. indamde samyaro Seicvala (ix. Шахермайр,1986;<br />
Левек,1989; Шлюмберже,1985; Эллинизм,1990). aleqsandre didis<br />
samxedro-politikuri strategiisaTvis damaxasiaTebeli iyo _<br />
mowinaaRmdegis resursebis da samxedro Zalebis winaswari yovelmxrivi<br />
Seswavla-dazverva; axali samxedro taqtika (e.w. makedonuri falanga) da<br />
teqnika (individualuri SeiaraReba da saalyo manqanebi); zurgis saimedo<br />
195
momaragebis da komunikaciebis uzrunvelyofa; mowinaaRmdegis mTavari<br />
Zalis ganadgurebisaken swrafva; strategiuli Canafiqris sistemuri,<br />
Tanmimdevruli da mizanswrafuli ganxorcieleba.<br />
Zv.w. 334wels mcire aziaSi omisTvis aleqsandre makedonels<br />
kargad organizebuli da mkacrad disciplinirebuli 48.000-iani<br />
regularuli armia hyavda momzadebuli (ix. plutarqe, aleqsandre<br />
makedoneli, 15). misi armia Sedgeboda - SeiaraRebis mixedviT: mZime,<br />
saSualo da msubuqi qveiTebisagan da mxedrebisagan. amgvari, axali<br />
organizaciuli dayofa, mTlianobaSi armiis taqtikuri manevrebis<br />
saSualebas mkveTrad zrdida. mZimed SeiaraRebuli qveiTebi da mxedrebi<br />
elitur danayofebs warmoadgendnen. aleqsandres armiis mTavari<br />
danayofi "makedonuri falanga" iyo, romelic 15-dan 20-mde mwkrivisagan<br />
Sedgeboda. pirveli mwkrivis meomrebis Subebs ukana mwkrivis grZeli<br />
Subebic emateboda. amgvarad, Subis wverebis mrisxane kedeli iqmneboda.<br />
falangis win msubuqad SeiaraRebuli mobiluri jgufebi midiodnen,<br />
xolo flangebs mZimed SeiaraRebuli mxedrebi umagrebdnen; ariergardSi<br />
msubuqad SeiaraRebuli mxedrebi moZraobdnen (ix.Connolly,1988,gv.64).<br />
aqve aRsaniSnavia, rom aseTi raodenobis da taqtikuri danawilebis<br />
armiisaTvis, albaT, Zneli iqneboda mTagoriani reliefis mqone qveyanaSi<br />
warmatebuli moqmedeba (mag. kavkasiaSi). albaT erT-erTi mizezi esec<br />
iyo, ratomac aleqsandre makedonels, piradad, kavkasiaSi ar ulaSqria.<br />
magram aq, SesaZloa, makedonelebis mxardaWeriT samxreT-dasaavleT<br />
transkavkasiis erT-erTma qarTveluri gaerTianebis (mag. arian qarTlis)<br />
xelmZRvanelma, patrikma azonma ilaSqra (ix. qarTlis cxovreba, 1955,<br />
gv.17-18; aq dasaxelebuli cixe-qalaqebis umetesi nawili arqeologiuri<br />
gaTxrebis Sedegad sadReisod dokumenturad aris dadasturebuli).<br />
azons daupirispirda mcxeTeli warCinebuli farnavazi Tavisi<br />
momxreebiT, romelic agreTve garkveulwilad ucxo Zalas daeyrdno. am<br />
dapirispirebas azonis xelisuflebis damxoba mohyva. farnavazs<br />
SeukavSirda kolxeTis (resp. egrisis) gavleniani warCinebuli piri -<br />
quji da azonis winaaRmdeg saomari samzadisi daiwyes. albaT maT azonis<br />
196
mkacri politikiT ukmayofilo sxva warCinebuli mxedrebic miimxres da<br />
ucxo tomis xalxsac uxmes; amiT "ganimravles spani" da "egrisiT<br />
Sekribes uricxuni spani da momarTes azons" (q.c., gv.23). Cans, kolxeTi<br />
farnavazis winaaRmdegobis erT-erTi centri iyo. azonis da farnavazqujis<br />
SeiaraRebul momxreTa Soris Setakeba-sabrZolo moqmedebebiT<br />
gamowveuli ngrevis mowmobaa albaT saqarTvelos teritoriaze<br />
dadasturebuli Zv.w. IVs. miwurulis gadamwvari namosaxlarebi. aseTi<br />
dangreul-gadamwvari namosaxlarebi arqeologebis mier Seswavlilia -<br />
sof. mTisZirSi, adeiSvilebis goris gamagrebuli samosaxlo; sof.<br />
varcixesTan vardigora; vanis naqalaqarze - e.w. TeTri Senoba da 211,<br />
193 nakveTebis ZelurbaTqaSiani nageboba; samadlos (ix. Гагошидзе,1979),<br />
cixiagoras, urbnisis (ix. WilaSvili,1968,gv.35-37) gadamwvari sasimagro<br />
nagebobebi (ix. gamyreliZe, 2002, gv.37-38, 111-121).<br />
werilobiT wyaroebSi asaxul am saomar peripetiebSi aSkarad Cans<br />
aleqsandre makedonelis berZen-makedonelTa imperiis da misi<br />
memkvidreebis agresiuli interesebi kavkasiaSi. am interesebs isini<br />
adgilobrivi warCinebulis, klarji azonis xeliT axorcielebdnen.<br />
azonic da farnavaz-qyjic urTierT qiSpisas iyenebdnen gareSe samxedro<br />
Zalebs (e.w. sagareo faqtori). rogorc Cans, aleqsandres sardlebi<br />
aqtiurad ereodnen iberiel warCinebulTa pirvelobisTvis brZolebSi.<br />
isini dainteresebulni iyvnen, rom Tavisi zegavlena wina aziis ukidures<br />
CrdiloeTiT – trans-kavkasiaSi gaevrcelebinaT.<br />
Zv.w.<strong>II</strong>Is-is dasawyisSi farnavazma moaxerxa mTeli qarTlis da<br />
kolxeTis mniSvnelovani nawilis gaerTianeba. man safuZveli Cauyara<br />
farnavazianebis samefo dinastias. werilobiTi wyaroebi mas miawers<br />
iberiis samefos samxedro organizaciis reformebs. mefe farnavazma<br />
saxelmwifo samxedro-administraciul provinciebad (saerisTavoebad)<br />
dayo, romelTa saTaveSi saero da samxedro xelisuflebiT aRWurvili,<br />
erTguli warCinebulebi daayena (q.c.,gv.24-26). qarTul werilobiT<br />
wyaroebSi daculi cnobebi, romlis mixedviTac azos da SemdgomSi<br />
farnavazis dros (Zv.w.IVs-is bolo -<strong>II</strong>Is-is dasawyisi) kolxeTis nawili<br />
197
iberiis samefos farglebSia moqceuli, sandod gamoiyureba. am<br />
droisaTvis kolxeTis samefo dasustebulia da veRar uZlebs<br />
Semosevebs. jer aRmosavleT, xolo Semdeg Sida kolxeTzec vrceldeba<br />
iberiis politikuri gavlena. amas mxars ubams dasavleT saqarTvelos<br />
arqeologiuri monacemebi (ix. lorTqifaniZe, 1972,gv.40). saistorio<br />
tradiciis mixedviT, iberiis mefe farnavazma egrisis saerisTavo<br />
daumtkica qujis, romelic, rogorc Cans, adrec flobda kolxeTis<br />
nawil teritorias. axla farnavazma mas teritoriebi gaufarTova,<br />
samefo xelisuflebis administraciuli uflebebic uboZa; da gaayola<br />
colad da amiT samefo didmoxeled aqcia. sayuradReboa, rom rva<br />
erisTavidan saistorio wyaroSi mxolod qujia moxseniebuli (ix.<br />
q.c.,1955, gv.24). quji warmomavlobiT aristokratiuli gvaridan iyo da<br />
qarTlis mefis xelisuflebisaTvis brZolaSi wvlili miuZRoda.<br />
amrigad, TvalSisacemia, rom saomari faqtori mniSvnelovan, zogjer<br />
gadamwyvet rols TamaSobda kolxeT istoriuli ganviTarebis procesSi.<br />
iberiis samefosTan kolxeTis nawilis inkorporaciam kolxeTis samefos<br />
daSla da politikuri statusis Secvla gamoiwvia. werilobiTi da<br />
arqeologiuri wyaroebidan Cans, rom kolxebi kargad flobdnen<br />
maSindeli saomari saqmis ZiriTad elementebs. maT icodnen da<br />
warmatebiT iyenebdnen taqtikur xerxebs _ swraf ieriSs, gadajgufebas,<br />
reliefis moxerxebulad gamoyenebas, isini omSi mamacni, moxerxebulni<br />
da Seupovarni iyvnen. yovelive amis gansaxorcieleblad ki maT, Setevis<br />
da Tavdacvis, im droisaTvis mowinave SeiaraReba hqondaT.<br />
literatura:<br />
gamyreliZe g., 2002, kolxeTi gamomc. "logosi", Tb., 2002.<br />
lorTqifaniZe g., 1976, sabrZolo da sameurneo iaraRi, vani<strong>II</strong>,1976, gv.167-190.<br />
lorTqifaniZe g.,1979, samxedro saqmis ist-saTvis kolxeTSi, Tsu-s Sromebi<br />
(ist...), t.205, 1979, gv.95-107.<br />
lorTqifaniZe oT., 1972, vanis naqalaqari,vani, I., 1972, gv.7-42.<br />
lorTqifaniZe oT., 1976, arqeologia da saq. Zveli ist. zogierTi sakiTxi,<br />
saq.mecn.akad. "macne" (ist...), 1976, # 2, gv.110-128.<br />
198
fircxalava m., 1978, skviTuri kulturis Zeglebis saqarTveloSi.... - saq.<br />
arqeologiis sakiTxebi, I,Tb., 1978, gv.31-51.<br />
Гагошидзе Ю., 1979, Самадло, Тб., 1979.<br />
Гагошидзе Ю., 1981, Самадло, Каталог Тб., 1981.<br />
Гамкрелидзе Г.,1977, К изучению древнеколхидских оборонительнных сооружений,<br />
Сообщение АнГрузии, 88,1977, №2, с.501-514.<br />
Дандамаев М., 1985, Полит. ист. Ахаменидской державы, М., 1985.<br />
Жмодиков А., 1998, Этапы развития фаланги, сб., Военная археология, С.-Петербург,<br />
1998, с. 89-92.<br />
Левек П., 1989, Эллинистический мир, Мос., 1989.<br />
Меликишвили Г., 1954, Наири-Урарту, Тб., 1954.<br />
Шахермайр Ф., 1986, Александр Македонский, Мос., 1986.<br />
Шлюмберже Д., 1985, Эллинизированный восток, Мос., 1985.<br />
Эллинизм, 1990, сб., ред. Голубцова Е., Мос., 1990.<br />
Тереножкин, А. 1976. Киммерийцы. Киев.<br />
Connolly P., 1988, Greece and Rome at war, London.<br />
199
kolxeTSi romanizaciis globalisturi procesis mimdinareobis<br />
Sesaxeb<br />
kolxeTisa da romis urTierTobis istoriis Seswavla,<br />
upiratesad, arqeologiuri masalis safuZvelzea SesaZlebeli, radgan<br />
am periodis werilobiTi wyaroebi cotaa. wlebis ganmavlobaSi<br />
Catarebuli arqeologiuri gaTxrebis Sedegad dagrovda sakmaod<br />
mravalferovani monacemebi, romlebic mogvepoveba Semdegi<br />
arqeologiuri Zeglebidan _ kldeeTi, biWvinTa, inkiti, foTi,<br />
cixisZiri, vaSnari, gonio, ureki, soxumi, webelda, Rebi, iTxvisi,<br />
Sorapani, vani, SuxuTi, Tagiloni da sxv. mniSvnelovania am Zeglebze<br />
dadasturebuli calkeuli artefaqtebi, romelTa meSveobiTac<br />
SesaZloa Tvali gavadevnoT romanizaciis process kolxeTSi [ix.<br />
gamyreliZe, Todua, 2006:5-24,97-116]. aziisa da evropis sazRvarze<br />
mdebare Zveli saqarTvelo, samxedro da politikur-ekonomikuri<br />
Zalis, erTi mxriv, iranuli da, meore mxriv, antikuri orientaciis<br />
qveynebis saomari moqmedebebis asparezi iyo [gamyreliZe, 2002: 3-21].<br />
romanizacia Tavisi arsiT globalisturi movlenaa, romelic<br />
imperiis provinciebSi da maTs mezobel qveynebSi romauli politikurekonomikuri<br />
normebisa da kulturis gavrceleba-damkvidrebas<br />
gulisxmobs. romanizaciis mTavari arsi romis qveSevrdomsa da misi<br />
gavlenis qveS myof xalxTa erTian sistemaSi CarTva da erTi<br />
centridan marTuli, erTian standartebze dafuZnebuli cxovrebis<br />
wesis damkvidreba iyo [Hopkins,(ed.), 2003:4-9; Shelton, 1998:21-30;<br />
Matthew, Garland, 2005: 134]. globalizaciis procesebi sxvadasxva<br />
formiTa da masStabiT romis imperiis epoqamdec mimdinareobda,<br />
magaliTad, iranis aqemenidTa saxelmwifo an aleqsandre makedonelis<br />
imperia globalizaciis liderebi iyvnen. mogvianebiT, romis imperia<br />
globalizmis procesis arnaxuli masStaburobiT gamoirCeoda. romis<br />
imperiis mTel rig provinciebSi romanizacias mohyva teqnologiuri,<br />
sakomunikacio, aRmosavlur-dasavluri kontaqtebis ganviTareba,<br />
200
xalxTa asimilaciisa da kulturuli sinkretizaciis procesi,<br />
romelic aneqsirebul qveynebSi PAX ROMANA-is egidiT<br />
mimdinareobda. romis imperiis ukidegano sivrceSi romanizaciis<br />
procesi erTnairi tempisa da masStabis rodi iyo. is SedarebiT ufro<br />
daCqarebulad warimarTa imperiis dasavleT provinciebSi, vidre<br />
aRmosavleT qveynebSi, rac aq araerTgvarovani socialur-ekonomikuri<br />
da politikuri struqturebiT iyo ganpirobebuli [Todua, 2003: 112].<br />
Zv.w. 65wels transkavkasiaSi pompeus magnusis xelmZRvanelobiT<br />
romis respublikis legionerebi gamoCndnen. roms kavkasiaSi ZiriTadad<br />
izidavda _ ekonomikur-strategiuli gamorCena; axali qveynebis Tavisi<br />
gavlenis sferoSi moqceva; axali savaWro gzebisa da saqonlis<br />
gasaRebis bazrebis xelSi Cagdeba. maTTvis friad sayuradRebo iyo Sua<br />
aziidan momavali gza, kaspiis zRvidan md. mtkvarze, lixis qedis<br />
gadasvliT, md. fasisze gavliT Sav zRvamde. es gza gansakuTrebul<br />
mniSvnelobas iZens imis Semdeg, rac parTiis gaZlierebulma<br />
saxelmwifom Tavis kontrols dauqvemdebara CineTidan da indoeTidan<br />
momavali samxreTis satranzito magistralebi. amasTanave, kavkasionis<br />
qedi kargi winaaRmdegoba iyo Crdilokavkasieli agresiuli nomaduri<br />
tomebis transkavkasiasa da romaul mcire aziaSi SemoWris<br />
dasaregulireblad. am mxriv sayuradReboa mamisonis, darialisa da<br />
derbentis gadasasvlelebi. vis xelSiac es gzebi iyo, mas SeeZlo<br />
kontroli gaewia Crdilokavkasiuri meomari tomebis moZraobisaTvis<br />
[gamyreliZe, Todua, 2006: 25-57].<br />
kavkasias geopolitikurad erT-erTi sakvanZo teritoria ekava. aq<br />
xdeboda aRmosavluri da dasavluri civilizaciebis garkveuli<br />
Tanxvedra. kolxeTi Tavisi xeobebiT, mTebiT, swrafi, Znelad<br />
gadasalaxi mdinareebiT,^ uRrani tyeebiT advilad dasamorCilebeli<br />
ar unda yofiliyo. romaelebi axerxebdnen garkveulad<br />
gaekontrolebinaT zRvispireTi. amaSi maTi dasayrdeni unda yofiliyo<br />
sanapiro qalaqebi, romlebSic, Sida kolxeTisagan gansxvavebiT,<br />
antikuri sameurneo-kulturuli gavlena ufro Zlieri iyo. kolxeTis<br />
201
zRvispireTi is strategiuli mxare iyo, romelic aucileblad<br />
sWirdeboda roms Tavisi gavlenis dasamyareblad kavkasiaSi, mcire<br />
aziasa da bosforSi [Браунд, 1991: 35-52].<br />
romma garkveuli zemoqmedeba moaxdina kolxeTis ganviTarebis<br />
procesze. es zemoqmedeba uaryofiTi gamodga. zRvispireTi romis<br />
politikur gavlenaSi moeqca, xolo zogierT regionSi, romaelTa<br />
moqnili politikis Sedegad, arastabiluri mdgomareoba Seiqmna, rac<br />
Semdgom romisadmi naxevrad daqvemdebarebuli samTavroebis warmoqmniT<br />
dasrulda (ix. ariane, 11). romma, im droisaTvis maRalganviTarebulma<br />
saxelmwifom, ramdenadme dadebiTi rolic iTamaSa. kerZod,^<br />
adgilobrivi mosaxleoba gaecno mowinave romaul kulturas, axal sameurneo-kulturul,<br />
saomar taqtikursa da teqnikur inovaciebs;<br />
zRvispira qalaqebSi gamoCnda romauli kapitali.<br />
ax.w. Isaukunis boloSi aRmosavleT SavizRvispireTSi Camoyalibda<br />
e.w. ponto-kavkasiis Taviseburi sasazRvro sistema. misi umTavresi<br />
amocana kavkasiaSi romis geopolitikuri poziciebis ganmtkiceba da<br />
kontroli iyo. am sistemaSi Semavali afsarosi (gonio) [mamulaZe,<br />
kaxiZe, xalvaSi, 2009:107; xalvaSi,2002; lorTqifaniZe,^miqelaZe,^<br />
xaxutaiSvili,1980], fasisi (foTi) [Гамкрелидзе, 1992:30; Gamkrelidze,<br />
2009:175-194], sebastopolisi (soxumi) [fuTuriZe, 1959:54] da<br />
pitiunti (biWvinTa) [lorTqifaniZe,1991; berZeniSvili, fuTuriZe,1975]<br />
sasazRvro militaristuli xasiaTis cixe-qalaqebad gardaiqmna.<br />
romaelebi imperiis sazRvrebs aramarto samxedro ZaliT,^ aramed<br />
moqnili diplomatiuri xerxebiTac afarToebdnen. imperiaSi<br />
gansaxlebul zogierT xalxs adgilobrivi mefeebi ganagebdnen da<br />
garkveul damoukideblobas inarCunebdnen. romi diplomatiur<br />
Zalisxmevas ar iSurebda,^ raTa am mmarTvelebTan megobruli<br />
urTierToba daemyarebina.<br />
romis aRmosavlur politikaSi aRmosavleT SavizRvispireTis<br />
komunikaciebi aucilebeli iyo parTiis msgavs Zlier saxelmwifosTan<br />
qiSpobisas [Бокщанин, 1966]. miuxedavad Zlevamosilebisa, pirvel<br />
202
etapze, romma ver moaxerxa Sida kolxeTis damorCileba. es ver<br />
moxerxda verc aristarqes, verc miTridate pergamonelisa da verc<br />
polemonis xeliT. ramdenadme gamarTlda lukulusis<br />
winaswarmetyveleba, romelic aRniSnavda – am mxaris damorCileba<br />
Zalian Zneliao (ix. plutarqe, luk.,14). aRmosavleT SavizRvispireTSi<br />
romauli dasaxlebebis warmoqmnisa da misi ganviTarebis procesi<br />
Taviseburi, gansxvavebuli gziT warimarTa. aq romauli, klasikuri<br />
tipis kanabeebi ar warmoqmnila. dioskuria-sebastopolisis,<br />
afsarosis, pitiuntisa da fasisis romaul kastelumebTan arsebobda<br />
vikusis tipis mcire savaWro-saxelosno dasaxlebebi, romelTa moqmedebis<br />
are konkretuli sanapiro zoliT Semoifargleboda. pontokavkasiis<br />
sasazRvro sistemis Camoyalibebisa da garnizonTa ricxobriv<br />
zrdasTan erTad aRmosavleT SavizRvispireTSi romauli nawarmi _<br />
keramika, minis, liTonis nakeTobebi, samkaulebi gavrcelda, romelTa<br />
Soris, tradiciulad, mcire aziis centrebis nawarmi Warbobda. am<br />
produqciis transportireba, upiratesad, sazRvao gziT<br />
xorcieldeboda. is, ZiriTadad, romaul samxedro SenaerTebs<br />
amaragebda. romauli garnizonebis momarageba ki <strong>II</strong>-<strong>II</strong>I saukuneebSi<br />
centralizebulad trapezuntidan [Максимова, 1956], xolo<br />
IVsaukuneSi antioqiidan xdeboda. romis imperiis sasazRvro sistemaSi<br />
aRmosavleT SavizRvispireTis sanapiro zolis CarTviT,<br />
garkveulwilad, uzrunvelyofil iqna romis aRmosavleT provinciaTa<br />
misadgomebis usafrTxoeba da romaelTa geopolitikuri interesebis<br />
ganmtkiceba kavkasiasa da aRmosavleT mcire aziaSi. romaelTa<br />
ekonomikuri interesebis sferoSi eqceoda is savaWro gza, romelic<br />
aRmosavleTis qveynebs kavkasiaze gavliT dasavleTis qveynebTan<br />
akavSirebda. cnobilia, rom pompeusi sagangebod dainteresda am gzaze<br />
savaWro urTierTobis ganxorcielebis SesaZleblobebiT. varonis<br />
mixedviT, "pompeusis laSqrobis dros misi brZanebiT gamokvleul iqna,<br />
rom indoeTidan SeiZleba 7 dReSi Casvla baqtriaSi md. baqtrTan,<br />
romelic oqss erTvis, aqedan induri saqoneli gadaaqvT kaspiis iqiT<br />
203
md. mtkvriT da saxmeleTo gziT. ara umetes 5 dRisa maT SeuZliaT<br />
miaRwion fasiss, romelic Sav zRvas erTvis" (ix. pliniusi, NH,VI,52).<br />
arqeologiurma gaTxrebma warmoaCina, rom romauli periodisa da<br />
adreuli Suasaukuneebis kolxeTis qalaqebSi _ biWvinTaSi,<br />
cixisZirSi, noqalaqevSi, quTaisSi, gonioSi sanitarul-higienuri<br />
normebis dacvas saTanado yuradReba eqceoda, rasac mowmobs am<br />
naqalaqarebSi abanoebis, wyalmomaragebis, wyalgayvanilobisa da<br />
sakanalizacio sistemebis aRmoCena. romsa da kolxeTs Soris<br />
arsebuli intensiuri politikur-ekonomikuri urTierTobebis Sedegad<br />
aq igeboda romauli Termebis tipis abanoebi. kolxi didebulebi<br />
romaelebs baZavdnen ara marto axali, mdidruli inventariTa da<br />
fufunebis sagnebiT, aramed cxovrebis wesiTac. amis mkafio<br />
dasturia kolxeTSi aRmoCenili abanoebis kompleqsebi, romlebsac<br />
civi, Tbili da cxeli ganyofilebebi, sacurao auzi, gaTbobis<br />
sistema, kanalizacia, koleqtori da wyalmomaragebis sistema<br />
hqondaT. zogjer abano mopirkeTebulia romauli stilis mozaikiT.<br />
<strong>II</strong>Isaukunis mozaikiiT morTuli abanos kompleqsi aRmoCnda biWvinTis<br />
naqalaqarzec, aq mikvleulia wylis regulirebis sakmaod rTuli<br />
sistema, romelic keramikuli milebiTa da kirxsnariTaa gakeTebuli.<br />
romauli tradiciebis gagrZelebaa adreul Sua saukuneebSi agebuli<br />
abanoebic. am mxriv mniSvnelovania quTaisSi, bagratis taZris<br />
mimdebare teritoriaze, aRmoCenili abanos kompleqsi, romelic aTi<br />
nawilisagan Sedgeboda. is, mcxeTisa da Zalisis abanoebisagan<br />
gansxvavebiT, ufro sazogadoebrivi daniSnulebisaa. aseTive<br />
daniSnulebis iyo biWvinTisa da cixisZiris abanoc. amgvari abanoebi<br />
aRmoCenilia urbnissa da SuxuTSic. sainteresoa SuxuTis abanos<br />
iataki, romelic, Zalisisa da biWvinTis abanoebis msgavsad, mozaikiTaa<br />
Semkuli. arqeologiuri aRmoCenebi adasturebs, rom <strong>II</strong>-VI saukuneebis<br />
saqarTveloSi farTod yofila gavrcelebuli romauli tipis<br />
abanoebi, romlebic sainJinro-arqiteqturuli TvalsazrisiT sakmaod<br />
rTuli nagebobebia.<br />
204
saqarTveloSi aRmoCenili arqeologiuri masalebi mowmobs aq<br />
adgilobrivi xuroTmoZRvruli skolis arsebobas, romelic kargad<br />
icnobda berZnul-romauli arqiteqturis umTavres principebs da<br />
aviTarebda maT adgilobriv niadagze. es naTlad Cans mcxeTaSi<br />
aRmoCenili IV saukunis epitafiidanac, sadac ixsenieba mcxeTeli<br />
“mTavari mxatvar-arqiteqtori avrelius aqolisi”. Zv.w I saukunidan<br />
kolxeTSi vrceldeba samkaulebSi Casmuli gemebi, maTgan umravlesi<br />
berZnul-romauli, italikuri, mcireaziuri saxelosno centrebidanaa<br />
Semotanili. amasTanave ivaraudeba gemebis warmoebis adgilobrivi<br />
saxelosnoebic, romelTa nawarmSic gvxvdeba romaul yaidaze<br />
damzadebuli araerTi naxelavi [ix. lorTqifaniZe m., 1954]. ax.w. I<br />
saukuneebSi importul sagnebs Soris mniSvnelovani adgili ukavia<br />
sxvadasxva saxis samkauls. es garemoeba sakmaod naTlad miuTiTebs<br />
kolxeTis mosaxleobis monawileobaze saerTaSoriso vaWrobaSi,<br />
kerZod, romauli samyaros savaWro-saxelosno centrebis<br />
aqtiurobaze. mravalricxovan ucxour sagnebs Soris gamoirCeva<br />
sxvadasxva daniSnulebis brinjaosa da vercxlis WurWeli _ surebi,<br />
paterebi, CamCebi. amgvari nawarmis warmoebis centrebi ax.w. I-<strong>II</strong><br />
saukuneebSi samxreTitaliuri qalaqebi iyo, magaliTad, kapua. amgvari<br />
WurWlis aRmoCena kolxeTis teritoriaze sakmaod xSiria, rac aq<br />
italikuri produqciis importze miuTiTebs. es nivTebi mihqondaT<br />
sanapiro qalaqebSi, aqedan ki is vrceldeboda qveynis sxvadasxva<br />
kuTxeSi. kolxeTis monawileoba saerTaSoriso vaWrobaSi<br />
numizmatikuri masalebiTac TvalnaTlivaa ilustrirebuli. ax.w I<br />
saukunidan aq romauli aureusic Semodis, romelic male avgustusis<br />
denarTan erTad gadaxdis ZiriTad saSualebad iqceva [dundua g.,<br />
dundua T.,2006: 110]. rogorc Cans, mosaxleobis aqtiur savaWroekonomikur<br />
urTierTobas romaul samyarosTan mohyva kulturuli<br />
urTierTobac. es kargadaa asaxuli romauli xanis kolxeTis<br />
materialuri kulturis Zeglebze.<br />
ax.w. <strong>II</strong> saukunidan kidev ufro farTod vrceldeba romauli<br />
205
xuroTmoZRvrebis calkeuli elementebi. antikur-romauli<br />
arqiteqtoruli sistemis gavrcelebaze miuTiTebs kolxeTSi<br />
aRmoCenili kapitelebi da maTi dekoris xasiaTi. interess iwvevs<br />
zogierTi cvlileba, kedlis wyobis principSi, romelic jer kidev<br />
Zv.w. I saukunSi vrceldeba romaul xuroTmoZRvrebaSi. ax.w. I-<strong>II</strong>I<br />
saukuneebis kolxeTis mosaxleobaSi mimdinare garkveul cvlilebebze<br />
miuTiTebs gliptikursa da torevtikul nivTebze datanili<br />
gamosaxulebebi, romlebic Sinaarsobrivad xSirad romaul<br />
miTologiuri Tematikas asaxavs. gansakuTrebiT gavrcelebulia tixefortunas,<br />
fortuna-isidas, minervas, viqtorias, apolonis, marsis,<br />
plutonis, merkuris, iupiteris, heliosis, asklepiosisa da miTras<br />
gamosaxulebebi, romlebic adgilobriv RvTaebebTan Tanaarsebobs. ax.w.<br />
I saukuneebidan kolxeTSi vrceldeba qristianoba. pitiuntSi<br />
arsebobda saepiskoposo kaTedra, xolo sebastopolisSi,<br />
qristianuli Temi, rasac adasturebs aq gaTxrili eklesia da<br />
qristiani romaeli legioneris samarxis stela, romelzedac<br />
warweraa _ “qriste SemZle. aq ganisvenebs oreste mamaci legioneri,<br />
gTxovT moxvideT”. qristianoba gavrcelebuli Cans afsarosSic, risi<br />
dasturicaa aq aRmoCenili qristianulsimbolikiani beWdebi.<br />
zRvispira kolxeTSi romauli samxedro SenaerTebis<br />
dislokaciis Sedegad es mxare aqtiurad CaerTo romauli samyaros<br />
sistemaSi. uwinares yovlisa, es procesi romauli nawarmis<br />
gavrcelebiT gamoixata, kerZod, romauli samyaros sxvadasxva<br />
centridan kolxeTis zRvispireTSi Semodineba daiwyo axalma<br />
produqciam _ italikurma fibulebma, amforebma, wiTellakianma<br />
keramikam, liTonisa da minis nawarmma, romlebic mTeli romauli<br />
samyarosTvisaa damaxasiaTebeli. amgvarive nawarmi vrceldeboda<br />
centralur evropaSi [Кропоткин, 1970]. ax.w. <strong>II</strong>-<strong>II</strong>I saukuneebSi<br />
romauli samyaros importi meti simravliTaa dadasturebuli<br />
SavizRvispireTis cixesimagreebTan _ pitiuntSi (biWvinTasTan),<br />
sebastopolisSi(soxumTan), afsarosSi (goniosTan), fasisSi (foTTan).<br />
206
ax.w. <strong>II</strong>-<strong>II</strong>IsaukuneebSi saqarTvelos zRvispira centrebSi intensiurad<br />
Semodioda mcire aziis romauli provinciebis sanapiro centrebis<br />
nawarmi. magaliTad, pitiuntis, fasisisa da sebastopolisis<br />
naqalaqarebze mravladaa napovni sinopuri warmomavlobis amforebi.<br />
sinopuri importis intensivobaze miuTiTebs aseve montariumebi.<br />
aRniSnul periodSi zRvispira centrebs mWidro urTierToba hqonda<br />
trapezuntTanac, rasac numizmatikuri masalebic mowmobs.<br />
naqalaqarebze aRmoCenili importirebul produqciaTa Soris sakmaod<br />
mravladaa romauli provinciebis minis nawarmic. romis aRmosavluri<br />
provinciebis nawarmTa wres ganekuTvneba liTonis WurWlisa Tu<br />
samkaulebis mniSvnelovani nawilic, magaliTad, cixisZirisa da gonios<br />
ganZSi Semavali nivTebis umravlesoba mxatvrul-stilisturi niSnebiT<br />
romis provinciebis kulturis wreSi eqceva [inaiSvili,1993;<br />
afaqiZe,1947: 128; lorTqifaniZe,^ miqelaZe,^ xaxutaiSvili,1980]. ax.w.<br />
<strong>II</strong>I-IV saukuneebi romauli nawarmis axali mozRvavebiT xasiaTdeba.<br />
interess iwvevs biWvinTis naqalaqaris nekropolSi aRmoCenili<br />
momwvano feris sanelsacxebleebi, romlebic keiolnis minis<br />
saxelosnos nawarmia. dasavleT saqarTvelos arqeologiur masalaSi<br />
warmodgenilia romauli nawarmis iseTi saintereso nimuSebic,<br />
rogorebicaa oqrosi da vercxlis falera-jildoebi: magaliTad,<br />
kldeeTis #3 samarxSi aRmoCenili rkinis maxvili tarze gemiT;<br />
biWvinTis #345 samarxSi dadasturebuli vercxlis samklavuri tixefortunas<br />
gamosaxulebiT; oqros garsakravi goniodan. falerebs,<br />
ZiriTadad, Seadgenda gemiani beWdebi, balTebi, samajurebi, maxvilebi,<br />
Tasebi, sasmisebi da sxv. imperiis epoqaSi falerebiT ajildoebdnen<br />
ara marto calkeul legionerebsa da samxedro qvedanayofebs, aramed<br />
daqiravebul meomrebsa da proromauli orientaciis adgilobriv<br />
mmarTvelebsac. kldeeTis samarxebSi dadasturebulia augustusis,<br />
antonius piusis, markus aureliusis monetebi [lomTaTiZe, 1957].<br />
gonio-afsarosis naqalaqaris teritoriaze aRmoCenil mravalferovan<br />
arqeologiur masalaTa Soris interess iwvevs serapisis qandakeba.<br />
207
ax.w. I saukunidan serapisis kulti mTels romis imperiaSi<br />
popularulia, gansakuTrebiT_ galiaSi, espaneTSi, karTagenSi, dakiaSi.<br />
kolxeTis SavizRvispireTis romauli samxedro SenaerTebis<br />
kontingenti umTavresad berZnul-mcireaziuri provinciebidan da<br />
adgilobrivi warmomavlobis meomrebisagan Sedgeboda. amis mowmobaa<br />
sebastopolisisa da pitiuntis naqalaqarze aRmoCenili berZnuli<br />
warwerebi. niSandoblivia, rom aRmosavleT SavizRvispireTis sanapiro<br />
cixe-qalaqTa materialuri kulturis zogierTi komponenti romauli<br />
mcire aziis kulturis identuria. romauli importis didi nawili<br />
romauli garnizonebis mosamarageblad iyo gaTvaliswinebuli. romauli<br />
garnizonebis materialur-teqnikuri momarageba centralizebuli<br />
sistemiT xdeboda trapezuntidan, sadac romaelTa Savi zRvis<br />
flotis ZiriTadi baza iyo. misi roli gansakuTrebiT mas Semdeg<br />
gaizarda, rodesac domicianes dros gaiyvanes samosata-satalatrapezuntis<br />
magistrali. romanizaciis, romauli kulturis<br />
elementebis gavrceleba aRmosavleT SavizRvispireTSi specifikuri<br />
gziT warimarTa. aq romaelebs demografiuli TvalsazrisiT sakmaod<br />
mWidro dasaxlebebi daxvdaT. metic, aq romaelTa yofnis drosac,<br />
rogorc es romael-bizantiel avtorTa (klavdios ptolemaiosi,<br />
ariane, prokopi kesarieli) cnobebidan Cans, adgilobrivi mkvidri<br />
mosaxleoba zRvispira centrebSic cxovrobda. ax.w. I saukunis Sua<br />
xanebidan, romauli garnizonebis Cadgomis Semdeg, adgilobrivebTan<br />
TandaTanobiT saqmiani urTierTobebi myardeba. mkvidri mosaxleoba da<br />
maTi mmarTvelebi loialur damokidebulebaSi unda yofiliyvnen<br />
romauli cixe-qalaqebis administraciasTan. es kavSiri<br />
urTierTTanamSromlobisa da urTierTsargeblobis principebs<br />
efuZneboda. kerZod, mkvidri mosaxleoba cixe-qalaqTa ekonomikurpolitikuri<br />
stabilurobis garanti da aq muSaxelis kontingentis<br />
Sevsebis, da cixe-qalaqis sasoflo-sameurneo produqciiT momaragebis<br />
wyaro iyo. swored am ukanasknelis Sedegia adgilobrivi warmoebis<br />
is keramika, rac ase sakmaod mravladaa warmodgenili pitiuntis,<br />
208
sebastopolisisa da afsarosis cixe-qalaqebis teriotoriaze. mkvidr<br />
mosaxleobas garkveuli samxedro valdebulebac ekisreboda, rac Cans<br />
flavius arianes traqtatSi `alanTa winaaRmdeg~ dacul cnobaSi _<br />
`hoplitTa Semdeg daewyos mokavSireTa jari, romlebic arian. . .<br />
trapezuntelebi, kolxebi da rizeli Subosnebi...~ (ariane, taqtika, 7).<br />
ax.w. <strong>II</strong> saukunidan kolxeTis zRvispireTSi, xolo IV saukunidan<br />
mis Sida regionebSi vrceldeba romauli tipis hidravlikuri xsnari,<br />
romelic gamoiyeneboda safortifikacio, saero da sakulto<br />
nagebobebis asagebad. am droidanve farTod vrceldeba romauli tipis<br />
mobrtyo-kvadratuli, gamomwvari aguri da keramikuli wriuli<br />
filebi, romlebic sruliad ucxo iyo aq wina epoqis samSeneblo<br />
saqmisaTvis. kvadratuli aguri xSirad gamoiyeneboda nagebobebis<br />
kuTxeebis amosayvanad. ase magaliTad, webeldis, noqalaqevis, quTaisis,<br />
cixisZiris IV saukunis safortifikacio nagebobebis wyobaSi<br />
dadasturebulia ormagi da sammagi aguris sartyeli. romis<br />
aRmosavleTi provinciebis cixe-qalaqebi agurisa da qvis Sereuli<br />
wyobiT iyo naSeni. analogiur wyobas vxvdebiT CrdiloeT<br />
SavizRvispireTis naqalaqarebze _ olbiaSi, xaraksSi, tirsa da<br />
xersonesSi. rac Seexeba kvadratul keramikul filebs, isini iatakis<br />
mosagebad gamoiyeneboda. romauli gavlena mkafiod SeiniSneba keramikis<br />
warmoebaSi, rac aisaxa uwinaresad <strong>II</strong>- IVsaukuneebis minabaZi amforebis<br />
warmoebaSi. romauli keramikis gavleniT damzadebuli Tixis WurWels<br />
ganekuTvneba montariumebis erTi jgufic. isini romauli<br />
montariumebisagan Tixis SemadgenlobiT gansxvavdeba. romaul nawarmTa<br />
adgilobrivi minabaZebia sapatruqemiliani, saxeluriani Wraqebi,<br />
romlebic aseve adgilobrivi Tixisaganaa damzadebuli. aq mTel<br />
romaul samyaroSi gavrcelebuli tipis doqebis minabaZebic<br />
mzaddeboda. romauli keramikis minabaZebTan Tanaarsebobda da<br />
raodenobrivad Warbobda, kolxeTSi adgilobrivi keramikis<br />
tradiciuli saxeobebi.<br />
209
keramikis warmoebis garda, romauli kulturis gavlena Cans<br />
xelosnobis sxva sferoSic. ax.w. I saukunidan aRmosavleT<br />
SavizRvispireTSi romauli tipis mSvildsakinZebis farTod<br />
gavrcelebasa da masze didi moTxovnis gamo <strong>II</strong>I saukunidan adgilobriv<br />
mzaddeboda e.w. orwiladi, budeabmuli, muxlzambariani da jvriseburi<br />
fibulebi. romauli kulturis gavlena SeimCneva sabrZolo iaraRebis<br />
zogierT saxeobaSic, kerZod, dadasturebulia romauli tipis<br />
oTxkuTxa skutumis tipis farebi, gladiumis tipis maxvilebi da sxv.<br />
[gamyreliZe, 2002:39]. oqromWedlobis tradiciebis SenarCunebagagrZelebasTan<br />
erTad romauli xanis saqarTvelos saiuveliro<br />
xelovnebaSi vrceldeba axali, e.w. kluazones poliqromuli stili.<br />
amgvaradaa Seqmnili romauli epoqis saqarTvelos oqromWedlobis<br />
brwyinvale nimuSebi_ gonios kldeeTis, urekis, Tagilonis, zRuderisa<br />
da mcxeTis feradi qvebiT Semkuli beWdebi, balTebi, sakidebi,<br />
fibulebi da sxv. iberia-kolxeTis am periodis qalaqebis<br />
urbanistuli xasiaTi, arqiteqtura da gegmarebiTi principebi<br />
emorCileboda qalaqmSeneblobis im saerTo kanonebs, romlebic<br />
miRebuli iyo, antikur samyarosa da romanizebul aRmosavleTSi.<br />
amrigad, kolxeTis dablobis da mTiani regionebis materialur<br />
kulturaSi romauli civilizaciis calkeuli elementebi met-naklebi<br />
intensivobiTaa gavrcelebuli. es impulsebi gansakuTrebiT SesamCnevia<br />
samSeneblo xelovnebaSi, keramikis warmoebasa da materialuri<br />
kulturis mTel rig komponentebSi. mTian regionebSi adgilobrivi<br />
tradiciebi Zalze myari iyo da amitom romauli kulturis radiacia<br />
aq Znelad aRwevda. samagierod, romauli kulturis gavlena romauladrebizantiuri<br />
xanis zRvispireTSi aSkarad igrZnoba cixe-qalaqebTan.<br />
amis naTeli ilustraciaa opus mixtum-is teqnikiT nagebi<br />
cixesimagreebi. kulturuli da socialur-ekonomikuri ganviTarebis<br />
mxrivac kolxeTis baris sazogadoeba ufro maRal safexurze idga,<br />
vidre mTiani zolisa. saerTod, ax.w. I-IV saukuneebis aRmosavleT<br />
SavizRvispireTSi ar dasturdeba iseTi niSnebi, rac ase<br />
210
damaxasiaTebelia romis imperiis dasavleTevropuli provinciebis<br />
qveynebisaTvis (mag.: germania,britaneTi, galia) [ix. Голубцова, 1985:167-<br />
302]. mkvidri mosaxleobis mkveTri romanizacia da e.w. kompleqsuri<br />
kulturis warmoqmna, romaul samyaroSi damzadebuli xelosnuri<br />
nawarmis masiurad gavrceleba, aq am etapze romauli kulturis<br />
gavlena, iseve, rogorc imperiis aRmosavleT provinciebSi, ufro<br />
zedapiruli Cans. Zvel saqarTveloSi romanizaciis procesi<br />
Taviseburi, gansxvavebuli gziT warimarTa. aq romaul-evropuli<br />
tipis kultura ar warmoqmnila, radgan didi iyo e.w. aRmosavlurelinisturi<br />
kulturis fesvebi da gavlena.<br />
aRmosavleTi Aanatolia Tavisi istoriuli bediT saukuneebis<br />
manZilze mWidrod iyo dakavSirebuli transkavkasiis qveynebTan.<br />
kolxeTSi romanizaciis gavlenis damadasturebeli faqtebis _<br />
arqeologiuri Zeglebis da werilobiTi monacemebis Seswavlis<br />
Sedegebi gvarwmunebs, rom romauli kulturis miRwevebi yvelaze<br />
mkveTrad ekonomikaSi vlindeba. romaelebis aq gamoCenis droidan<br />
mokle periodSi moxda garkveuli cvlilebebi. romauli kulturis<br />
ekonomikurma miRwevebma kolxeTSi uwinares yovlisa, Tavi iCina<br />
vaWrobaSi. romaelebis mier kolxeTSi, saomari mdgomareobis<br />
Sewyvetis Semdeg savaWro-ekonomikuri kontaqtebis damyarebas xels<br />
uwyobda transkavkasiis xelsayreli geopolitikuri mdebareoba<br />
antikur samyarosTan mimarTebiT. amis naTeli ilustraciaa kolxeTis<br />
teritoriaze antikuri samyarodan iranuli samyaros qveynebisaken<br />
mimavali savaWro gzebi, romelTa gamoyenebac dasturdeba<br />
arqeologiuri aRmoCenebiT. iberia-kolxeTis romanizaciis periodSi<br />
SesamCnevia sagareo vaWrobis xvedriTi wilis zrda, sasaqonlo<br />
warmoebis gafarToeba, ucxouri monetebis didi raodenobiT<br />
mimoqceva, savaWro-saxelosno centrebis ganviTareba, uwinaresad,<br />
SavizRvispireTis romaelTa militaristul cixe-qalaqebSi. Semdgom<br />
romauli kulturis gavlena kolxeTze ufro naTlad vlindeba<br />
sxvdasxva adgilobriv dargSi, kerZod, arqiteqturaSi, keramikis<br />
211
warmoebaSi, xelosnobis sxvadasxva mimarTulebaSi. es procesebi<br />
ufro intensiuri xdeba ax.w. <strong>II</strong> saukunidan.<br />
romauli kulturis gavlenis gansakuTrebuli gaZliereba<br />
kolxeTSi ax.w. <strong>II</strong>–IV saukuneebSi aRiniSneba. rac Seexeba romauli<br />
kulturis gavrcelebas, is zRvis sanapirodan da anatoliidan unda<br />
momxdariyo. romaul-adrebizantiuri kulturis gavlena Semdgom<br />
kidev ufro metad aisaxa arqiteqturaSi, kerZod, e.w.romauli betoni,<br />
kedlebis opus mixtum-is wyoba, momrgvalebuli TaRebi, Taviseburi<br />
kapitelebi, gamomwvari oTxkuTxa, brtyeli aguri da sxv. mWidro da<br />
uSualo kontaqtebis Sedegad romanizaciis gavlena ufro Zlierad<br />
Tavs iCens zRvis sanapiro qalaqebSi. ufro adre ki elinisturi<br />
kulturis gavrcelebam da misma teqnikurma miRwevebma kolxeTSi<br />
romaelebis kavkasiaSi mosvlisaTvis niadagi Seumzada romanizaciis<br />
sawyisebis momwifebas.<br />
literatura:<br />
afaqiZe an. 1947: gvianantikuri xanis Zeglebi urekidan, ssmm,^XIV,Tb. gv.85-112.<br />
berZeniSvili q.,... 1975: biWvinTaSi..., didi pitiunti,I, Tb. gv.33-43.<br />
gamyreliZe g. 1989: miTridate evpatori..., saq.mecn.akad. "macne", #2,gv. 59-69.<br />
gamyreliZe g. 2002: versia brZolis... sof. gomidan, Jur. Ziebani, #10, gv.39.<br />
gamyreliZe g. 2002: kolxeTi, gamomc."logosi", Tbilisi.<br />
gamyreliZe g., Todua T. 2006: romis samxedro-politikuri eqspansia saq.-Si,Tb.<br />
gigauri c. 1985: kolxeTi romaul mwerlobaSi, Tbilisi.<br />
georgika, I, 1961: gamosces al. gamyreliZem da s. yauxCiSvilma. Tbilisi.<br />
dundua g., dundua T. 2006: qarTuli numizmatika, Tbilisi.<br />
zaqaraia p.^kapanaZe T. 1991: cixegoji –arqeopolisi...^ xuroTmoZRvreba, Tb.^^<br />
inaiSvili n. 1993: cixisZiris ax.w. <strong>II</strong>-VIss. arqeologiuri Zeglebi, Tb.<br />
lomTaTiZe g. 1957: kldeeTis samarovani, Tb.<br />
lorTqifaniZe g. 1991: biWvinTis naqalaqari,^ Tbilisi. ^<br />
lorTqifaniZe oT. 2002: Zveli qarTuli civilizaciis saTaveebTan, Tb.<br />
lorTqifaniZe oT. 1962: biWvinTis wiTellakiani keramika, smam, 1, gv.231-255.<br />
lorTqifaniZe oT.^ miqelaZe T.^ xaxutaiSvili d. 1980: gonios ganZi, Tb.^<br />
lorTqifaniZe marg. 1954-56: saqarTvelos sax. muzeumis gemebi, I-<strong>II</strong>I, Tb.<br />
212
mamulaZe S., kaxiZe em., xalvaSi m. 2009: kreb. gonio-afsarosi,V<strong>II</strong>I,baTumi.<br />
maCabeli k. 1983: Zveli saqarTvelos vercxli, Tb.<br />
fuTuriZe r. 1959: gvianantikuri xanis...,. mska,<strong>II</strong>, 1959, gv.54-94.<br />
wiTlanaZe l. 1973: arq. aRmoCenebi sof. liaSi. – Zm, 33., Tb., gv.23-28.<br />
xalvaSi m. 2002: gonio-afsarosis Sidacixis centraluri nawilis arq.<br />
gaTxrebis Sedegebi, gonio-afsarosi, <strong>II</strong>I, Tb. gv.36-43.<br />
Амиранашвили А. 1935: Новая находка в низовьях р. Ингури, Тбилиси, 1935.<br />
Бокщанин А. 1966: Парфия и Рим, ч. <strong>II</strong>, Москва, 1966.<br />
Браунд Д. 1991: Римское присустствие в Колхиде и Иберии. – ВДИ, 4, с.34-52.<br />
Гамкрелидзе Г. 1992: К археологии долины Фасиса, Тб.<br />
Кропоткин В. 1970: Римские импортные…, САИ, выпуск Д1-27. Москва.<br />
Голубцова Е. ( ред.) 1985: Культура Древнего Рима, т. <strong>II</strong>, Москва.<br />
Кругликова И. 1986: Боспор в позднеантичное время, Москва.<br />
Ельницкий Л. 1964: О малоизученных утраченных греческих и латинских надписях<br />
Закавказья. ВДИ, 2, с.145-151.<br />
Максимова М. 1956: Античные города юго-восточного Причерноморья, Мос.<br />
Ранович А. 1949: Восточные провинции Римской империи I-<strong>II</strong>I вв., Москва.<br />
Шелов Д. 1981: Римляне в Северном Причерноморье во <strong>II</strong> в.н.э. – ВДИ, 4.с.82-87.<br />
Latyshev B. 1904-1906: Scythica et Caucasica; I-<strong>II</strong>, St.-Petersbourg.<br />
Robinson H. 1975: The armour of imperial Rome, London.<br />
Robinson H. 1959: Pottery of the Roman period. (In Athenian Agora), V, Princeton.<br />
Vermeule C. 1974: Greek and Roman sculpture in gold and silver, Boston.<br />
Hopkins A. (ed.), 2003: Globalization in World History. New York, pp. 4- 9.<br />
Shelton J. 1998: As The Romans Did: A Sourcebook in Roman Social History. New<br />
York - Oxford University. pp. 20-31.<br />
Matthew D., Garland L. 2005: Ancient Rome: From the Early Republic to the<br />
Assassination of Julius Caesar. N. Y., pp. 134-46.<br />
(Summary)<br />
The Globalistic process of Romanization and Colchis<br />
Romanization was the Globalization process, which meant wide spreading<br />
of Roman economical, political and cultural behavior in the provinces of the<br />
Empire and in neighboring countries. This process was more rapid in the<br />
western provinces then in eastern provinces of the Empire and was depended<br />
on different political and economical structures of that part of the world. The<br />
213
location of Caucasus, where the western and eastern civilizations were meeting<br />
was very important. The process of Romanization in ancient Georgia had a<br />
different, peculiar way. Here the roots of Hellenistic Culture were deep and the<br />
culture of European-Roman kind did not arise. The study of archaeological<br />
data, written sources and epigraphical data convinces us that the impact of<br />
Roman culture in Iberia- Colchis was most visible in economics. From the<br />
times of first appearance of Romans in Caucasus we can see some changes,<br />
which, first of all are linked with trading. After the end of military actions by<br />
Rome in Iberia- Colchis Geopolitical location of Transcaucasus became played<br />
an important role in trade. The good examples of this fact are numerous trading<br />
roads form the Classical world to the Iranian world, which are well known with<br />
the help of archaeological-numismatic finds. During the period of<br />
Romanization the internal trade became more intensive, the handcrafting<br />
centers were widening, also the big number of foreign coins is found on the<br />
sites of this period. The best examples of this process can be seen in Roman<br />
forts of the Black Sea littoral. Later, the impact of Roman civilization is seen in<br />
other fields (architecture, handicraft, etc) of native population of Iberia-<br />
Colchis. These processes are becoming more intensive from the 2 nd c AD and<br />
lasts until the 4 th c AD. The process of Romanization is better represented in<br />
the towns of Black Sea Littoral and in the Capital of Iberian kingdom<br />
Mtskheta.<br />
214
THE LAND OF COLCHIS AND THE CITY OF PHASIS<br />
(Towards a historical-archaelogical study of western Georgia in the Classical<br />
period)<br />
The land of Colchis, famous throughout the Classical world, from where<br />
– according to the celebrated ancient Greek myth – the Argonauts stole the<br />
Golden Fleece, was on the eastern coast of the Black Sea, i. e. on the western<br />
territory of modern Georgia. The valley of the Rioni, frequently referred to in<br />
ancient Greco-Roman sources as the Phasis, lies in central Colchis. According<br />
to the archaeological and written sources: Herodotus, Scylax of Caryanda,<br />
Hippocrates, Apollonius Rhodius, Strabo, Appian, Flavius Arrian, Marcus<br />
Manilius, Procopius, Agathias and others, as well as by its physico-geographic<br />
environment, the Rioni (Phasis) valley must have occupied an economically<br />
developed position.<br />
The Rioni rises from the mountain glacier Phasis on the south slope of the<br />
Caucasus Range. Up to Kutaisi the Rioni is a turbulent mountain stream.<br />
Leaving Kutaisi, the Rioni flows slowly in the Kolkhian plain. By its<br />
geographic position the Rioni constituted a convenient trade-and-transit<br />
waterway. Evidence on the use of this river as a commercial waterway is<br />
mainly extant in the works of Strabo and Pliny. Strabo describes the waterways<br />
of the Rioni and the Qvirila (Phasis): “It is (Phasis) navigated as far as<br />
Sarapana, a fortress capable of admitting the population even of a city. From<br />
here people go by land to the river Cyrus in four days by a wagonroad.”(Strabo,<br />
XI, <strong>II</strong>, 17). The continuation of the waterway is described by<br />
Strabo thus: “And he further says that it is navigable and that large quantities<br />
of Indian wares are brought down on it to the Hyrcanian sea, and thence on<br />
that sea are transported to Albania and brought down on the Cyrus river and<br />
through the region that comes next after it to the Euxine.” (Strabo, XI, <strong>II</strong>, 3)<br />
(The Loeb Classical Library, London, 1957). It is thus quite clear that Strabo<br />
describes the trade route running from India to the Black Sea through the rivers<br />
Cyrus and Phasis. Pliny also describes the same route [Latyshev,1904: 178].<br />
215
The fact is worthy of attention that it is along this route that settlements of<br />
the Classical and early medieval periods were situated, the archaeological<br />
study of which yielded items of foreign manufacture (pottery, adornments,<br />
metal and glass ware). Such settlements at the Rioni river are attested: in<br />
Kutaisi; Patriketi-Vartsikhe [Japaridze, V. 1977: 43-50]; Vani [Lordkipanidze,<br />
O. 1977: 159-175]; Tsikhesulori [Mitsishvili, M. 1977: 32-47]; Shuamta<br />
[Gamkrelidze, G. 1982: 49], Dablagomi [Tolordava, V. 1977: 67-78]; Dapnari<br />
[Kighuradze, N. 1976]; Natekhebi (Lake Paliastomi) [Gamkrelidze, G. 1992:<br />
30-48; Gamkrelidze, 1987: 98], and others, with adjoining territory (Pl. I).<br />
Hippocrates supplies interesting information about the natural data of the<br />
Phasis-Rioni basin in his treatise “On Air, Waters and Places”, in which he<br />
speaks of the influence exerted by the climatic and physical-geographic<br />
conditions of the place and its population. It is believed that Hippocrates had<br />
visited Colchis and that his reports are the result of immediate observations<br />
[Qaukhchishvili, T. 1965: 20]. His evidence appears to deal with the lower and<br />
partly middle course of the Rioni. But some data extend to the entire basin. For<br />
example, when it concerns marshes and numerous canals the territory in the<br />
lower course must be implied: warm weather and frequent rainfalls could not<br />
have been characteristic of a small area, for they were the same almost all over<br />
Colchis. Hence it may be assumed that the region under study and especially<br />
its adjoining elevations were convenient places for farming, and accordingly<br />
for settlement. As to forests and structures built of planed wooden beams and<br />
apparently roofed with reeds, their traces have been found today too on<br />
elevations along the Rioni, where they could by no means have been erected<br />
on water. This circumstance points to the fact that the author was familiar only<br />
with the lower, marshy course of the Rioni (Phasis), which has remained the<br />
same to the present day. The question arises as to what induces people to live<br />
in houses built on marshland. The local residents were probably harassed by<br />
their neighbours; hence they moved to the lower course of the Rioni-Phasis<br />
and began to build their dwellings on the marsh, for such structures were<br />
almost inaccessible. At many places along the Rioni remains of plaster and<br />
beams are attested, which – with the aid of archaeological material – are dated<br />
to the 4 th c. BC. The evidence of Hippocrates also relates to the same period.<br />
216
A piece of information of our present interest is contained in Xenophon’s<br />
Anabasis (see Anabasis V, 6, 36). Here the land of the Phasianoi implies the<br />
Valley of the Rioni (Phasis). The region they intended to conquer could not<br />
have been poor at that time, Apollonius Rhodius, a 3 rd -century BC author,<br />
writes about the land of Aea (Aia)-Colchis-Phasis in his poem the Argonautica<br />
(<strong>II</strong>I, 215). The poem is the last verse version of the myth. Apollonius Rhodius<br />
describes the city of Kutaisi in the middle course of the Rioni. According to<br />
Strabo’s Geography (XI, 11; <strong>II</strong>, 17), Colchis is notable for its fruits and all that<br />
is needed for shipbuilding. The country produces much timber, floating it<br />
down the rivers. The inhabitants manufacture much linen and resin.<br />
Interesting evidence on the Phasis valley is supplied by Pomponius Mela<br />
(1 st century) in: “inde is locus est ubi finem ductus a Bosphoro tractus accipit,<br />
atque inde se in sinu adverse litoris flexus adtollens angustissimum Ponti<br />
facit angulum. hic sunt Colchi, huc Phasis erumpit, hic eodem nomine quo<br />
amnis est a Themistagora Milesio deductum oppidum, . . .” (Pomponii Melae,<br />
Chorographia. . ., I, 108). More diverse evidence on the Phasis valley is<br />
preserved in the work of Pliny the Elder’s “Natural History”. It has been<br />
ascertained that in describing Colchis he had recourse to various sources. He<br />
reports on towns lying along the course of the Rioni; the concrete evidence on<br />
them, adduced by him, is of entirely real historical-geographic character.<br />
Pliny’s evidence on the navigability of the Rioni-Phasis attracts special<br />
attention. He (Pliny, VI, <strong>II</strong>) points out that the Phasis is navigable to the mouth<br />
of the Surium river (the name resembles the Sulori river).<br />
Special interest attaches to Arrian’s work: Periplus Euxini (2 nd century).<br />
He was the Governor of Cappadocia in 131; he undertook a voyage along the<br />
Black Sea coast to ensure the security of the borders. Arrian personally<br />
inspected the strongholds existing there, informing the Emperor Hadrian in an<br />
official report on the voyage. Particularly interesting in Arrian’s Periplus is his<br />
detailed description of the city at the mouth of the Phasis (Arrian, 9, 10).<br />
A list of the towns of the Rioni valley is given by the Alexandrian scholar<br />
Ptolemy (2 nd cent.) in his treatise “Geographical Guide” (Book V, Ch. 9). In<br />
this work he enumerates towns and villages; the towns: Mechles, Media,<br />
Saraca, Surium, Zadrida, Aea ( Aia); the rivers: Phasis, Hyppus, Cyaneus,<br />
217
Harius. Valuable evidence is supplied by Dion Cassius in his work “Roman<br />
History” (XXXV<strong>II</strong>, 3).<br />
The fortification works along the Phasis are mentioned by the Byzantine<br />
historian Zosymus in his “History” [Qaukhchishvili, S. 1961: 269] but,<br />
unfortunately, he does not list them, nor point to their location. Much<br />
trustworthy written evidence is found in the work of 6 th century Byzantine<br />
writer Procopius of Caesarea (BG V<strong>II</strong>I, 14, 17; BP, <strong>II</strong>, 29; Agathias, <strong>II</strong>, 19, 22;<br />
<strong>II</strong>I, 6, 7, 19, 28; IV, 9, 13). According to Agathias Scholasticus, during the war<br />
in the 6 th century the Byzantine navy, using the Rioni, supported her troops<br />
against Iran. To this end, at the confluence of the Tekhuri with the Phasis a<br />
strategic beachhead was built, where light ships were usually anchored<br />
(Agathias, <strong>II</strong>, 23).<br />
Of the Georgian sources special interest with respect to the region under<br />
study is evoked by “The Lives of the Georgian Kings and Their Forefathers<br />
and Descendants”, ascribed to Leonti Mroveli. The source describes the history<br />
of Georgia from ancient times. The chronicle mentions King Parnavaz of<br />
Kartli (Iberia), who confirmed Prince Kuji as ruler of lands in Colchis (for<br />
details see: [Gamkrelidze, G. 1985: 86-97]).<br />
According to historical sources, the Rioni (Phasis) was the main<br />
navigable river of Colchis (Western Georgia). Owing to the mass felling of<br />
forests in the 19 th -20 th centuries, the water level of the Rioni lowered<br />
drastically, having a negative effect on the navigation in the region. The Rioni<br />
(Phasis) lows in the Kolkhian Lowland, between the foothills of the Greater<br />
and Lesser Caucasus. The Kolkhian Lowland has the form of a triangle<br />
adjoining the sea with its base. In the east it reaches the vicinity of the<br />
confluence of the Qvirila. In terms of its geographical environment the<br />
Kolkhian Lowland and the foothills surrounding it constitute a unique natural<br />
region, allowing setting up intensive agricultural production. The local climate<br />
enables cultivation of a wide range of high-yielding crops. The Kolkhian<br />
lowland is characterized by a humid subtropical climate. The length of the<br />
vegetation period allows to growing several harvests annually. In the western,<br />
depressed part of the lowland, there are swampy soils, and in the eastern part<br />
218
podzol soils. In terms of agro productive indices these soils are more<br />
favourable. Such soils are successfully used to plant vineyards.<br />
At settlements of the Early Bronze Age of the Kolkhian Lowland (pl. <strong>II</strong>)<br />
fruits of cultivated plants have been found – many-rowed barley, unbearded<br />
wheat (type of common), millet, foxtail millet, spelt, etc. Written sources<br />
referred to the cultivation in Colchis of barley, wheat, chestnut, hazelnut,<br />
grapes, apples, vegetables, ets; exported from Colchis were: timber, honey,<br />
flax, etc. A comparison of the evidence of Greek authors with the specificities<br />
of the modern Kolkhian Lowland shows that the nature of this region has not<br />
suffered substantial changes over the past 2500 years, barring the reduction of<br />
the areas of forest tracts [Janelidze, Ch. 1980: 150]. The upper reaches of the<br />
Rioni are rich in various minerals, where from early times copper was mined,<br />
having played a leading role in the development of copper and bronze<br />
metallurgy. Tin, gold, cornelian, antimonite and rock crystal were mined here.<br />
Such is the geographic environment of the Rioni valley that exerted<br />
cardinal influence on the course of the history of ancient Colchis. The<br />
archaeological material, discovered in Rioni valley, attests also to the<br />
important place held by the cited region in the period under study in the<br />
economic life of Colchis. Exploratory archaeological work was carried out on<br />
the Dateshidze-Gabashvili hill in Kutaisi; a cultural layer of the Early Iron<br />
Age and traces of iron-smelting manufacture were brought to light. A cultural<br />
layer was also found here; Colchian pottery of the 4 th -5 th cent. BC. is<br />
represented by fragments of economic and household utensils. Fragments of<br />
black-gloss Attic pottery came to light in the same layer. There also is much<br />
plaster - scorched clay plastering with imprints of wood. On the south slope of<br />
the same hill a dense layer of scorched plastering was uncovered. Fragments of<br />
scorched beams also came to light here. The area of the excavations totals 550<br />
sq. m.; basins, bowls, mugs, etc were found; the pottery is largely dated to the<br />
6 th -5 th cent. BC [Kvirkvelia, G. 1978: 62].<br />
According to the data on archaeological excavations on the Gabashvili,<br />
Dateshidze and Ukimerioni hills in Kutaisi, an urban-type settlement of the 6 th -<br />
5 th cent. BC was found to be concentrated. An area of approximately 25 ha was<br />
enclosed with defensive walls; towers and other defensive works had been<br />
219
constructed. The high level of the sanitary condition of the city-stronghold is<br />
attested by the ruins of two bathhouses with heating units whitewashed with<br />
hydraulic solution. Cultural layers of the 7 th -1 st cent. BC were discovered on<br />
the Parnali hill in v. Chognari, in the environs of Kutaisi. Among items of the<br />
6 th cent. BC note should be made of a miniature sculptured representation of a<br />
ram, fragments of black-gloss Attic pottery of the 5 th cent. BC; there is much<br />
plaster with imprints of wood, handles of a Thasian amphora of the 3 rd cent.<br />
BC, bronze bracelets with concave back and fragments of cups with turned in<br />
lips. In v. Chognari (on the Barona hillock, cultural layers of the 7 th -1 st cent.<br />
BC were brought to light (the material is preserved in the archaeological funds<br />
(reserves) of the Kutaisi Historical Museum).<br />
In the middle course of the Rioni, settlement-hills are found also in v.<br />
Partskhanaqanevi – on Sabrialo, Kirinebi and Shroshanebi hillocks. Similar<br />
settlements are attested at Kopitnari, Kveda-Metekhi and Kvitiri. These sites<br />
have yielded objects of the 7 th -2 nd cent. BC and plaster with imprints of wood.<br />
In Kutaisi and its adjoining territory jar burials have come to light at<br />
Tsatskhvebisubani (Kutaisi), as well as in the villages: Partskhanaqanevi,<br />
Kveda-Meskheti, Maghlaki, Kvitiri, Mukhiani, Ukaneti, Odilauri and Banoji.<br />
The grave goods brought to light are uniform: pyriform jugs, bowls with<br />
inturned lips, bronze bracelets adorned at the ends with a representation of a<br />
snake’s head, bronze fingerings, cornelian beads. These jar burials are dated<br />
largely to the 3 rd cent. BC. Up to eleven archaeological hoards of the Bronze<br />
and Early Iron periods have been revealed.<br />
As is evident, on the basis of the above-named settlements, an urban-type<br />
settlement appears in Kutaisi in the 6 th -4 th centuries. The geographical<br />
designation of Kutaisi is first mentioned in the work Alexandra by Lycophron<br />
of Chalcis, a Greek poet of the 3 rd cent. BC. Kutaisi is mentioned also by<br />
Vallimachus of Cyrene (3 rd cent. BC). Evidence on “Kutaisi” is found in the<br />
Argonautica of Apollonius of Rhodes (3 rd cent. BC). Here mention is made of<br />
“Kutaisi”, i. e. Aea (Aia). Procopius (BG,V<strong>II</strong>I,14) identified the Ky(u)taya of<br />
Greek written sources with his contemporary fortress “Kotatisi” on the bank of<br />
the Rioni. On the basis of archaeological material and written sources the view<br />
220
has become established in the specialist literature on the identity of Ky(u)taya-<br />
Kotatisi-Kutaisi.<br />
The village of Vartsikhe lies in the course of the Rioni. Materials of the<br />
Classical and medieval periods are attested. Special interest in Vartsikhe<br />
undoubtedly attaches to the remains of an early-medieval city-fortress, known<br />
in Byzantine written sources under the name of Rhodopolis (Procopius, BG,<br />
V<strong>II</strong> (IV); Agathias, IV, 15). The remains of an ancient fortress are attested on<br />
the promontory at the confluence of the Rioni and the Khanistsqali. The aboveground<br />
wall proved to date to the period of the late Middle Ages, while the<br />
walls dating from the early Middle Ages are buried underground. Split-stone,<br />
cobblestones, lime mortar, bricks and tiles were used as construction material.<br />
The archaeological material, brought to light at Vartsikhe, is largely<br />
represented by pottery and glass and iron wares. The pottery includes<br />
fragments of household, table-ware and kitchen ware. Remains of imported<br />
pottery have also been discovered.<br />
Study of adjacent territories is attached major attention in ascertaining the<br />
genesis of the settlements of the city-fortress of Vartsikhe. Here remains of<br />
Classical period settlements have been brought to light – evidenced<br />
particularly intensively two hundred metres to the south of the city, on<br />
Giorgobiani hill. Attested here are fragments of stone walls built in dry<br />
masonry and fragments of plaster; a beam structure was apparently erected on<br />
this. The remains of the structure are dated – with the aid of the pottery – to the<br />
pre-Hellenistic period. Remains of such settlements are noted on the territory<br />
around the Giorgobiani hill. Thus, the environs of Vartsikhe were settled<br />
already in the Classical period, while by the early medieval period the<br />
settlement is concentrated within the city-fortress.<br />
Of the archaeological sites, uncovered in the Rioni valley, the ancient city<br />
site of Vani boasts the longest history of study. It lies on the left bank of the<br />
Rioni, in the river Sulori valley, on the hill Akhvledianis-gora. Excavations on<br />
this hill have been under way for a long time. Vast material has accumulated<br />
and proceedings have been published (for the bibliography, see the collected<br />
papers “Vani”). In the past, the rise of an urban-type settlement on the<br />
Akhvledianis-gora hill was apparently facilitated by the ancient settlements<br />
221
whose remains have been discovered in large numbers at Vani and its<br />
environs. The Akhvledianis-gora hill in the 5 th -4 th cent. BC was evidently a<br />
place of residence of the local Colchian nobility. Various crafts also<br />
concentrated here. Concentration of handicrafts at definite centres and,<br />
accordingly, the emergence of a market, constitutes one of the principal<br />
features of the urbanization of society [Lordkipanidze, O. 1977:19].<br />
The last stage of the existence of Vani involved the entire Akhvledianisgora<br />
hill, fortified with thick walls and steep slopes. The thickness of the<br />
defensive wall reaches almost three metres, and it is built of rectangular cut<br />
stones of large sizes. The ruins of the city gate have survived on the northern<br />
side of the former city site. Remains of a cultic structure are found here. At the<br />
distance of one hundred metres a fairly large complex of structures of cultic<br />
purpose has come to light. The archaeological material of the 3 rd -1 st cent. BC,<br />
found on Akhvlediani-gora, attests to the fact that at that time use was made at<br />
Vani of the achievements of Hellenistic engineering.<br />
Westward of the city site of Vani, approximately at the distance of one<br />
kilometre, in the village of Zedatsikhe Sulori, ruins of a fortress have survived<br />
on the top of the mountain. The mountain is protected by natural steep slopes,<br />
and the road linking it with Vani leads to it from the south-east. Excavations<br />
inside the fortress revealed cultural layers of Early Medieval and Hellenistic<br />
periods. Interesting material came to light –remains of architectural details:<br />
fragments of a cornice, a fragment of a column with cannelures, etc. The<br />
remains of a wall of the Hellenistic period in the fortress of v. Zedatsikhe<br />
Sulori, as well as the architectural details and pottery point to the existence<br />
here of a settlement in Hellenistic times as well. It undoubtedly had some<br />
connection with the city of Vani, and was possibly destroyed together with it<br />
[Mitsishvili, M.1977].<br />
Within 8 km of Vani, in v. Mtisdziri, remains of ancient settlements are<br />
traceable on the hills “Adeishvilisgora”, “Naktsevigora”, “Nabambevisgora”,<br />
and on the territory contained between these. In this locality archaeological<br />
material of the Classical period and early medieval periods was attested. At<br />
Mtisdziri, the defensive structure merits special attention: clay, wood and<br />
stones were the basic construction material in erecting the structure. The<br />
222
uilding is rectangular in shape, with two facilities: 26.88m 2 and 13.44m 2 . The<br />
socle is 2.60 m wide. We may be dealing here with a variety of wooden<br />
structures mentioned in the works of Xenophon and Vitruvius. At Mtsidziri,<br />
along with local pottery, a small quantity of imported ceramic ware was<br />
discovered (Chian, Attic, Mendean, Sinopean). The archaeological remains of<br />
Mtisdziri are closely related to synchronous remains of entire Colchis. By its<br />
geographical location Mtisdziri held a strategically advantageous place. In the<br />
Early Classical and Hellenistic periods Mtisdziri represented a fortified point<br />
within the defensive system of the city of Vani and its environs [Gamkrelidze,<br />
G. 1982].<br />
Along the course of the Rioni, within 2 km of Mtisdziri, lies the village of<br />
Dablagomi, situated on hillocks at the bank of the Rioni. To date the inner<br />
territory as well as the adjoining hills: Natsikhvari, Nasakirevi and Nasaqdrevi<br />
have been studied. Almost over the entire area of Dablagomi fragments of<br />
plaster have been found, some bearing imprints of wood. The remains of the<br />
structure are preserved comparatively better on the Nasaqdrevi hill. The upper<br />
layer dates from the 7 th -5 th cent. BC. At Dablagomi the large number of jar<br />
burials evokes special interest. They are arranged on the slopes of the hillocks<br />
of Nasakirevi and Natsikhvari. At Dablagomi, on the west slope of the<br />
Natsikhvari hill, a rich burial, covered with a tile, came to light. Its study<br />
revealed that it dates from the 3 rd cent. BC [Tolordava, V. 1977: 48-54, 78].<br />
Remains of a settlement – typologically and structurally similar to those of<br />
Dablagomi – were discovered within the distance of one kilometre, at v.<br />
Dapnari; the chronological limits: 4 th -3 rd cent. BC. Apart from this hill,<br />
archaeological remains are in evidence on the Chais-gora and Tsqvetili hills.<br />
Cultural layers of a settlement were investigated on this territory. The<br />
dwellings appear to have been built on the terraces of the hills. Large quantities<br />
of plaster with imprints of wood and charred beams were brought to light on<br />
these terraces. On the Chais-gora hill the remains of a furnace for smelting iron<br />
were found [Kighuradze, N. 1976].<br />
Remains of a settlement resembling Mtisdziri, Dablagomi and Dapnari<br />
have been discovered at Sajavakho, near Dapnari. Colchian pottery of the 6 th -<br />
223
2 nd cent. BC has come to light here. Excavattions at Sajavakho have so far not<br />
been carried out.<br />
It is in the 6 th -4 th c.c. B.C. that a fairly stable and consolidated<br />
archaeological culture is evidenced on the territory of modern West Georgia,<br />
i.e. ancient Colchis. The following are the most typical features of Colchian<br />
culture in the 6 th -4 th c.c. B.C. - A system of settlements situated on natural<br />
hillocks or artificial mounds, surrounded by one or two ditches; the citadels<br />
fortified with a wooden paling built on the edges of an artificial defensive ditch<br />
are also evidenced. Also, there is a specific custom of burying of the common<br />
people. There is found peculiar artifacts - pottery: Pithoi with hatched surface;<br />
jugs, with the shape of to conuses attached by bottom; basins with flat bottom<br />
and slanting walls. Also unique goldsmithery - diadems with a torque and<br />
rhombic plaques, earrings and specific rings, openwork or bi-conic pendants,<br />
etc. During the excavations there is witness wide range of silver coins of<br />
various face-values, known in the scientific literature under the name of<br />
Colchian coins or Kolkhuri-tetri. In West Georgia archaeological studies have<br />
shown the predominance of wooden architecture throughout Colchis from the<br />
end of the 2rd millennium B.C. to the 4 th c. B.C. inclusive. Such are the houses<br />
at the Namarnu, Anaklia, Simagre, Nosiri, Pichori settlements and etc.<br />
Ancient Greek literature has preserved evidence on the individual<br />
branches of Colchian manufacture. The manufacture was the basis of the<br />
economic and political power of Colchis. The broad scale of iron manufacture<br />
is directly attested by the exceptionally numerous finds of most diverse objects<br />
used in everyday economic life and in war – axes, hoes, knives, ploughshares,<br />
daggers, sickles, spears, blades and many others. In West Georgia 6 th -4 th c.c.<br />
B.C. during the existence of a major Colchian political entity, there is a<br />
peculiar structure of Colchian settlements, also there are type of burial sites<br />
and religious cults and manufactures (iron metallurgy and goldsmithery)<br />
characteristic for only Colchian culture. All the elements of material culture<br />
just listed above, clearly fits in a well-defined territorial limits corresponding<br />
to the boundaries within which ancient Colchis was placed in the geographical<br />
conception of the ancient Greeks [Lordkipanidze,O.1979].<br />
224
On the basis of the above-cited archaeological and written sources, as well<br />
as geographical data, it may be presumed that the Rioni valley was densely<br />
populated in the period under study. Judging by the archaeological material<br />
discovered in the Rioni valley, the level of economic development of the local<br />
population was high. In the period under study this was one of the developed<br />
regions in Colchis, forming a definite integral whole from the economic and<br />
geographic viewpoints. However, its political status differed at various times.<br />
The archaeological remains, uncovered in the Rioni valley, are closely<br />
linked with synchronous remains of entire Colchis, forming an organic part of<br />
this common archaeological culture. In the period under discussion life in the<br />
Rioni valley obviously continued uninterruptedly, though characterized by<br />
varying intensity. By its natural conditions and geographic position the Rioni<br />
valley held an advantageous place in terms of communications and strategy.<br />
The natural relief was used successfully for building living and defensive<br />
structures. In building fortified dwelling structures use was primarily made of<br />
beams, clay and occasionally stones. Archaeological investigation has shown<br />
that log structures with clay plastering were characteristically practised in the<br />
Rioni valley, as well as in entire Colchis.<br />
In them – in terms of design and material – a definite genetic link is<br />
observable with the preceding periods of the Bronze and Early Iron Ages (see:<br />
[Apakidze, D. 1991:7-75]). The geographical environment, the geopolitical<br />
situation and economic activity created the preconditions for the rise on the<br />
territory of Western Georgia (with its centre in the Rioni valley) of the<br />
Colchian state, towards the end of the 6 th cent. BC.<br />
According to the archaeological data of the middle course of the Rioni<br />
River, from the end of the 4 th cent.BC qualitatively new elements coexist with<br />
ancient ones. The changes concern the burial custom (jar burials). In the<br />
subsequent centuries a new construction material – tile – appears here, pottery<br />
suffers considerable typological changes.<br />
From the 3 rd cent. BC buffer “city-states” – Dioskurias- Sukhumi,<br />
Gyenos- Ochamchire, Phasis-Poti and Kobuleti-Pichvnari – develop between<br />
Classical countries and inner Colchis in the Colchian Black Sea littoral, while<br />
the hinterland Colchis is subjected to the political and economic influence of<br />
225
the Iberian Kingdom. The skeptuchies: Sairkhe, Kutaisi and Vani were under<br />
this influence (according to Strabo, XI, <strong>II</strong>, 18). Mithridates VI Eupator, King<br />
of Pontus, appeared on the political horizon from the end of the 2 nd cent. BC,<br />
laying his hand on the coastal cities. The policy of the Iberian kingdom, under<br />
whose influence inner Colchis was, was probably changeable with respect to<br />
the Pontic kingdom, as evidenced by Georgian written sources and the recent<br />
archaeological materials (for details, see: [Gamkrelidze, G. 1985: 86-97;<br />
Gamkrelidze, G. 1989: 59-69].<br />
Following the defeat of Mithridates VI, Colchis was invaded by Pompey,<br />
appointing Aristarchus as ruler of the country. Colchis was divided into<br />
skeptuchies (see Strabo); it was not turned into a Roman province. Historical<br />
sources say nothing about Pompey leaving part of his troops in Colchis. In the<br />
strategic respect western Colchis was of special significance for Rome.<br />
Successful struggle for dominance in the Northern Black Sea region and in the<br />
East was impossible without complete influence on the Black Sea littoral of<br />
Colchis.<br />
One of most interesting and important towns of Colchis was Phasis and is<br />
generally localized somewhere near the present day Poti town and<br />
adjacent to it territories (pl. <strong>II</strong>I). Study of history of Phasis town has been<br />
continuing for about a century and a half but scantiness of written records<br />
and archaeological evidences makes it almost impossible to throw a light<br />
on certain problems connected with it.<br />
Phasisi town is mentioned by the following authors: Pseudo Skylax<br />
(4th c. BC), Asia, 81. Aristotle, Fragment 46, Plato “Phedon” 109(b),<br />
Heraklides Lembos, “Phasians’ Politia” 18, Hippocrates, “About Airs,<br />
Waters and Men” 15, Theocritus, “Idyle” 13.24, Strabo, “Geography”<br />
11. 2t.16.17. 3t.4. Pseudo Plutarch “About the Names of Rivers and<br />
Mountains...” Phasisi5.1. Gaius Plinius Secundus “Natural History” 6. 1.<br />
13. 52, Pomponius Mela “Description of the world” 1. 108, Arrian F.<br />
“The Black Sea Periplus” 9. 10. ch 1, Claudius Ptolemaeus “Geographic<br />
Guidebook” 5. 9T. 2, Pseudo-Orpheus “Argonautica” p. 3, Themistios<br />
“Words” 27, Castorious so called Tabula Peutingeriana 10–11, Ammianus<br />
Marcellinus “History”22.8t.24, an anonimous author “Euxinus Pontus<br />
226
Periplus ...”44(3). Zosimos“A new History”1. 32. Stephanos from<br />
Bizantium “Ethnica” Phasis(22). Agathias “About the Reign of<br />
Justinian”3. 19.20.21; 4.23. Menander“History”fragment 3ch,<br />
Epiphanius from Constantinople “Life of Andrew” chapter – “Svaneti,<br />
Fusta, Djiketi”(58-81). Theophanes Chorography “Chorography ...”<br />
about Phasian episcope Kviros(103). Georgius Cedrenus “A Historical<br />
Review …” about Phasian episcope Kviros(28). Basil from Sophene“The<br />
List of Holy Patriarches”,27, Niketas Choniates“Chronicle” Port<br />
Phasis(132). Archangelo Lamberti “Description of Samegrelo Region”<br />
[Lamberti, A. 1938: 172]. J. Chardin “Journey in Persia and Other<br />
Oriental Countries”(258) etc.<br />
An important and the oldest information about Phasis belongs to<br />
Pseudo-Scylax (periplus “Asia”81). The most important information<br />
about the localization of Phasis town belongs to Strabo (between the turn<br />
of 1 st BC – 1 st AD): “There is a town of the same name at the Phasis<br />
river. It is Colchians’ trading post surrounded with the river (Rioni), a<br />
lake (Paliastomi) and the Sea” (Strabo “Geography” 11.2.17). It is<br />
fairly apparent that the description completely coincides with the present<br />
day locality of Poti town.<br />
Noteworthy information belongs to a high-ranking Roman official<br />
Flavius Arrian (2 nd century) to whom belongs an inspective report “The<br />
Black Sea Periplus”. F. Arrian wrote: “The fortress (Phasis) itself which<br />
accommodates four hundreds of best warriors seemed to me almost<br />
inaccessible. As to the security of the area it is very convenient for<br />
visitors. The town walls are encircled with wide double moats. There<br />
were clay walls with timber towers on them some time before but now<br />
both of them the walls and the towers are built of baked bricks. Their<br />
foundations are quite firm and there are battering machines on the walls.<br />
In whole everything is arranged so that nobody is able to come nearer<br />
and siege the garrison stationed there. The harbor is safe for ships and so<br />
are the adjacent territories settled with retired military men and<br />
merchants.” (Arrian “Periplus …”9).<br />
227
A 4 th -century BC silver bowl inscribed in Greek (about the<br />
inscription see below) was found at Phasis which is quite frequently<br />
mentioned in Greco – Roman and Byzantine written records but the<br />
information is rather controversial because in most cases the data are<br />
taken from one and the same source. According to the traditional<br />
simplified scheme of the written records Phasis was founded at the area,<br />
anciently settled by Kartvelian (Georgian) population, by Ionian<br />
Milesians in order to contact with the locals through a trading postemporium<br />
[Inadze, M. 1982:119-124].<br />
According to archaeological evidences Phasis has supposedly left far<br />
behind all the other Late Bronze – Early Iron period settlements such as:<br />
Namarnu, Dziguri, Siriachkoni, Okhodje, Nandevu, Sagvichio (Zurgani,<br />
Konsha), Nagmipidji, Chaladidi (Zurga, Sabazho, Chkhari), Guripuli,<br />
Naokhvamu (Reka village), Ergeta etc. [see Djibladze, L. 2001, 34- 38<br />
and the map], adjacent to Poti and Paliastomi because it occupied a more<br />
convenient area from communication point of view (the Rioni – Phasisi<br />
river delta) and it appeared easier to become an urban centre.<br />
Some scholars suppose that a celebrated scientist Hippocrates had<br />
himself visited the neighboring areas of the Phasisi river [Kaukhchishvili,<br />
T. 1965: 8] and included some very important pieces of information about<br />
the journey in the adjacent territories of Poti – Paliastomi in his work<br />
“About Airs, Waters and Places:” “… I tell you about people who live in<br />
Phasis;…”.“… People have dwellings built in swamps. They are built of<br />
timber and rush. People walk little. They sail up and down to town<br />
(probably to Phasis) or to emporium in their boats because there are<br />
many channels there” (Hippocrates, About Airs …15). The passage<br />
shows that people living in down stream of the Rioni – Phasisi river went<br />
to a special trading post – Phasis emporium. Hippocrates as if stresses<br />
the fact that in the area within the Phasisi river delta (if it is Phasis town)<br />
there is the locals’ trading post and not a Greek type town – polis.<br />
Normally concentration of trading at special areas points to the presence<br />
of a protourban centre. It seems quite possible that the goods were even<br />
distributed from the area after Greeks come there (e.g. the Antique period<br />
228
imported pieces found at the fortress and the settlements lying along the<br />
Rioni river) which implies the birth of more or less permanently<br />
functioning market and this in its turn is one of the principal<br />
characteristic feature of an urban settlement.<br />
It is quite possible that a protourban centre had already existed at the<br />
estuary of the river Phasisi when Greeks first came to the area (let’s<br />
recall to our mind the Late Bronze – Early Iron period settlements), and<br />
perceived it as a town and a trading post (emporium). Greeks had come<br />
into contact with the trading settlement and in the course of time there<br />
emerged an area inhabited with them. The main reason for the contacts<br />
with the natives was either export, or local raw materials instead of<br />
imported luxury goods (fine pottery, adornments, metal ware, aromatic<br />
ointments etc) which is perfectly borne out by written records and<br />
illustrated by the archaeological evidences dating from the period after<br />
the 5th century BC. Thus coastal emporii were mutually convenient for<br />
both the locals and the foreigners. In the course of time Greek colonies<br />
established at Phasisi underwent symbiosis and transformation in the<br />
result of the contacts with the natives which in its turn were determined<br />
with the local biological, geographic and social habitats [Gamkrelidze, G.<br />
1993:3–45].<br />
Phasis gradually transformed into a buffer, ethnically mixed polistype<br />
town with probable rural areas around it after disintegration of the<br />
Colchis kingdom in the 3 rd century BC. In this connection there is<br />
Heraklides’(2 nd century BC) very important information about Phasis<br />
Politia which implies the presence of certain statehood there<br />
[Gamkrelidze, 1993:46–87].<br />
Another information belongs to a considerably later period (5 th<br />
century) anonymous author who mentions the Caucasian Iberians in the<br />
context with Phasis in his “Periplus” and goes on: “There is a Hellenic<br />
town, so called Phasis, founded by Milesians at the mouth of the river, on<br />
the left bank of the Phasis (river) and as it is said there come together<br />
people speaking 60 different languages among which there are even<br />
Indians and Bactrians” (Arrian, Anonymous author, 3).<br />
229
But these somehow summary written records probably concern to the<br />
period after the 3rd century BC. A so called Great Greek colonization of<br />
the 8th – 7th centuries BC did not touch Phasis town. The<br />
archaeologically traced settlements (see the list above) at the lower<br />
stream of the Rioni – Phasisi river clearly testify to this fact. There are<br />
not found any imported pieces belonging to the period of “colonization”.<br />
As to the 6th – 5th centuries BC, the import is very little – about hundred<br />
pieces of pot shards. This is why it is early and absolutely groundless to<br />
speak about some kind of intensive Greek “colonization”. As to the<br />
written records, they enable me to suppose the presence of only a small<br />
Greek trading settlement (something like an emporium) at or within<br />
Phasis town, or in the Rioni river delta in the 5th century BC, for<br />
instance, something like a Genoese factory existing at Poti – Phasis in the<br />
14 th – 15 th centuries. It is a very important fact that there are not observed<br />
any traces of great changes anywhere in Colchis in archaeological culture<br />
(pottery, metallurgy, architecture, ideology, burial rites etc.) during the<br />
8 th –6 th and even the 4 th centuries BC. The natives kept living traditionally<br />
at the same territory and there is not seen any sign of Greek influence in<br />
their everyday terms.<br />
In spite of the fact that the locality of ancient Phasis is in this or that<br />
way fixed by the Antique period written records (see Strabo, Arrian), the<br />
problem remains still unsolved because the town of the Classical and<br />
Hellenistic periods is not archaeologically traced yet though there are<br />
found the remains of the Early Byzantine period Phasis (see below)<br />
[Gamkrelidze, G. 1987: 97–117; Gamkrelidze, G. 2002:101].<br />
Now I want to offer twelve different points of view about the<br />
localization of Phasis town.<br />
1. Dubois de Montpereux considered that the Roman period Phasis lay<br />
between Chaladidi village and Poti town, namely, in the south of the<br />
latter (present day airport) he had found remains of a fortress and thought<br />
that it was Arrian’s Phasis [Montpereux, F. D. 1839: 63 –80].<br />
2. F. Brun thought that Phasis town was in the south – east section of<br />
lake Paliastomi [Brun, F. 1880:250].<br />
230
3. N. Shafranov thought that Phasis was situated at the south side of lake<br />
Paliastomi, at the estuary of the Supsa river [Shafranov, N. 1880:3].<br />
4. According to L. Elnitskii Phasis was at the left bank of the Rioni river<br />
estuary, approximately at the area of the present day sea port [Elnitskii,<br />
L. 1938: 319].<br />
5. M. Berdznishvili thought that Phasis lay at the left bank of the Rioni<br />
river, near Patara (small) Poti. As to the Phasisi of Arrian’s times he<br />
agrees with Dubois de Montpereux [Berdznishvili, M. 1942: 19 – 20].<br />
6. B. Kuftin considered that Arrian’s Phasis lay at the estuary of lake<br />
Paliastomi, at the Pichori river banks [Kuftin, K. 1950, 116].<br />
7. According to N. Khoshtaria the ancient and the Roman – Byzantine<br />
period Phasisi was situated at the area of the modern Poti town.<br />
8. N. Lomouri agrees with Dubois de Montpereux but thinks that it not<br />
the Phasis mentioned by Arrian, but it is the Phasis of Agathias times<br />
(6 th century AD).<br />
9. G. Grigolia thinks that Phasis should be searched for at the east side<br />
of lake Paliastomi where the Pichori river flows into the lake [Grigolia,<br />
G. 1973: 54].<br />
10. A palaeogeographer Dj. Djanelidze considers that Phasis town<br />
should be searched for along the Rioni river, in 6 km distance from the<br />
sea, at the territory around Patara (small) Poti and Chaladidi village<br />
[Djanelidze, Dj. 1973: 5 –16].<br />
11. Ot. Lordkipanidze and T. Mikeladze had coordinated all the existing<br />
information gleaned from the written sources and archaeological<br />
evidences and came to a conclusion that different period towns known<br />
under name of Phasis should be explored through the researches of those<br />
archaeological sites which are lying at the estuary of the Rioni river, at<br />
the territory among Kvemo (lower) Chaladidi and coastal Grigoleti and<br />
Kulevi villages [Lordkipanidze,O. Mikeladze,T. 1973: 33].<br />
12. The next opinion belongs to me. I think that the 3 rd –7 th century<br />
Phasis is the same as “Natekhebi” settlement found in the south part of<br />
Poti town, in the west section of lake Paliastomi. I suppose that a certain<br />
part of Phasis town among Kulevi, the Rioni, Pichori and Supsa rivers<br />
231
was often covered with water (or appeared in a swamp of peats) in the<br />
result of local geomorphologic changes and this is why the town was<br />
dislocated from one place to another at different times but so that it<br />
remained within the confines of the area just mentioned [Gamkrelidze,G.<br />
1987: 97 –117; Gamkrelidze,G. 2002:101].<br />
Phasis town always was one of the most important transit points of<br />
sea and river ways or land routs. Gold, iron, timber, flax, flax oil, honey,<br />
wine and later oil etc was taken abroad through the town port. The name<br />
of a bird “pheasant” so common in European languages is derived from<br />
“Phasis” and quantites of “Phasian birds” were taken to foreign countries<br />
from these areas. Importance of Phasis as a transit and trading town<br />
increased greatly in the Hellenistic and Roman periods.<br />
A Roman commander Pompey while leaving Iberia (Caucasian) met<br />
the navy commander Servilius at Phasis. Servilius’s fleet controlled the<br />
town from the sea. Gradual increase of Roman influence over the eastern<br />
Black Sea lands resulted in stationing of their garrison at Phasis. Emperor<br />
Hadrian sent Flavius Arrian to Phasis in 134. He had inspected the<br />
readiness of the garrison, all the fortification systems and wrote an<br />
appropriate description. A Latin stamp deserves a special interest from<br />
this point of view. It probably belonged to the garrison stationed at<br />
Phasis [Shpaidel, M. 1985: 134 – 140]. There is a mention of Phasis<br />
castellum during the reign of Emperor Constantine I. A high school of<br />
rhetoric’s functioned at Phasis in the 4th century. Phasis belonged to<br />
Lazika (a new Colchis kingdom) in the 4th century. One of the crucial<br />
battles between Byzantine and Iran took place at Phasis in 542 – 562<br />
when Byzantine – Lazika united troops defeated Iranians. There was an<br />
episcopate subject to Constantinople in the 6th – 8th centuries at Phasis.<br />
Phasian bishop Theodore’s signature is on the resolution of the<br />
Ecumenical Counsel that took place in 553. One more Phasian bishop<br />
Kviros became Alexandrian Patriarch. A bit later there Phasis was the<br />
residence of Lazikan Metropolitan. A Genoese trading station functioned<br />
at Phasis in the 14th – 15th centuries (see the previously cited written<br />
records).<br />
232
Archaeological researches at Poti – Phasis and adjacent territories<br />
began long ago. E. Dubois de Montpereux had found remains of a<br />
fortress in the east of Poti (present day airdrome) at the site “Nadjikhuri”<br />
in 1834 and considered that it was the Phasis mentioned by Arrian. He<br />
even made a drawing of the fortress. N. Khoshtaria made surface surveys<br />
of Poti adjacencies in 1953. A team of Poti archaeological expedition of<br />
Iv. Djavakhishvili Institute of History, Archaeology and Ethnography<br />
investigated the neighborhoods of the town. There were made geologic<br />
boring in 1961 – 5. Later the same expedition explored Nadjikhuri site<br />
in 1969. One more expedition (director T. Mikeladze) studied<br />
archaeological problems of Phasis in 1971 – 80. Beginning from 1985 the<br />
Centre for Archaeological Sciences (Academy of Sciences of Georgia)<br />
continued expeditions at Poti. This time the Black Sea hydro<br />
archaeological expedition found the remains of a settlement dating from<br />
the 3 rd – 7 th centuries in lake Paliastomi.<br />
The oldest artifacts have been found at Natekhebi site, in the west<br />
part of Lake Paliastomi, within clay and peats deposits. This is a profiled<br />
ring-base of a black-slip Attic container dating from the 4 th century BC<br />
and an underside of Rhodos amphora dating from the 3rd century BC. A<br />
pair of Colchian Tetri – a 2nd type didrachm and several smaller<br />
nominals (displayed at the State Museum) dating from the 5 th century BC<br />
were found at a neighboring area of Poti town (more precise topography<br />
is absent). Pot – shards identical of Sinopean pottery and dating from the<br />
2 nd – 1 st centuries BC were found at the depth of 6 m while boring the<br />
soil at the crossroads of Pirveli Maisi and Kavkasia streets. A 4 th<br />
century BC Sinopean and Heraclea Pontica amphorae were found in the<br />
sea at Maltakva and the Supsa River.<br />
Traces of a settlement were uncovered near Poti at Kvemo (lower)<br />
Chaladidi village (right bank of the Rioni river, 1.5 km northwards)<br />
roadside in N. Kipiani’s farm-yard. The hill occupied 1800m 2 . It<br />
consisted of following layers: clay and sand mixture, yellowish clayey<br />
soil, remains of burnt structure – plastering and pieces of timber. Middle<br />
and lower layers are dating from the Late Bronze – Early Iron periods.<br />
233
The settlement yielded pots, basins, and bowls decorated with<br />
characteristic handles and bosses on them, mainly blackish in color.<br />
Their bodies are decorated with slanting incisions of wavy, rhomb – like<br />
ornaments. There was also found a mould, a quern, a spindle-whorl, flint<br />
sickle bushes etc. Archaeological excavations were carried out at Kvemo<br />
(lower) Chaladidi village, near “Sabazho” (customs) site, in A. Beridze’s<br />
farm – yard. Unearthed settlements yielded burnt pieces of timber and<br />
plastering, pottery, a mould and bellows of a melting furnace [Mikeladze,<br />
T. 1978: 33 –40].<br />
Another settlement “Simagre”, supposedly a rural area of Phasis<br />
town, was found in the east part of Sakorkio village. The plot belongs to<br />
P. Patsia. It is on the left bank of the Rioni river. The hill occupies an<br />
area of 3 300 m 2 and only 200 m 2 has been excavated. A lower layer<br />
(depth 60 cm) yielded timber structures. The settlement consists of<br />
several building levels. The artifacts found there are dating from the 6 th –<br />
5 th centuries BC. The structures are rectangular, built like log cabins.<br />
There are also found remains of hurdle fences. The excavators have<br />
managed to fix floors of the log cabins. One of them measured 112 m 2<br />
and contained partitions. The logs were inserted in one another. There<br />
have survived six rows of log walls. The pottery of “Simagre” settlement<br />
is dating from the 6 th – 5 th centuries BC. Most of the wares are<br />
manufactured locally and typologically are similar in all the uncovered<br />
levels. At the same time they are characteristic to the 6 th – 5 th century BC<br />
Colchian artifacts: jars, clay cisterns, pots and their lids, drinking<br />
vessels, pitchers with tubular handles, tumblers, dishes, basins, coneshaped<br />
spindle-whorls, bronze knives, iron lance heads, hoes, knives,<br />
hooks, bit wears, oblonged querns, wooden deepers, cornelian and agate<br />
beads, and a gold triangular pendant decorated with a granulated<br />
meander. A group of imported pottery consists of Chios, Lesbos and<br />
Samian amphorae, Ionian table wares basins, oil-lamps and kylixes, Attic<br />
black-slip and black-figured kylixes. 5 th – 4 th century BC plastered log<br />
structures were uncovered in 9 km distance from the sea, along the left<br />
terrace of the Rioni river. There were found Colchian wares – pots,<br />
234
tumblers, lids, jugs with tubular handles. The Hellenistic period pieces<br />
were found in the south of “Simagre” settlement. These were pot-shards<br />
of rimmed clay cisterns and Colchian amphorae, also the undersides of<br />
Sinopean amphorae [Mikeladze, M. 1978: 50 –78].<br />
A pair of concave sided, Early Medieval, locally manufactured<br />
amphorae and rectangular bricks with two crossing grooves were found at<br />
Poti arboretum, in the north-east of the airport. Pieces of bricks and tiles,<br />
pot-shards of an amphora with corrugated exterior, Emperor Hadrian’s<br />
(117 – 138) silver didrachm minted in Caesarea town were found next to<br />
Poti airport inside a trench made in the north of Nadjikhuri site.<br />
Remains of a cemetery and a structure built of stone, brick and lime<br />
mortar were uncovered in the north-east of Simagre settlement (distance<br />
300m), on the left bank of the Rioni river. Bricks with crossing grooves,<br />
single-handled pitchers, mugs, two-handled pots, and basins also were<br />
found there. The pottery is made of well worked clay and baked in pale<br />
brown color. The finds are dating from the Early Medieval period.<br />
The Early Medieval period pot-sherds (pointed saucers of clay<br />
cisterns, basins and concave sided amphorae) came to light while<br />
building a bridge across the Kaparchina river in the south-east part of<br />
Poti town, at lake Paliastomi. A corrugated amphora was found at the left<br />
estuary of lake Paliastomi (the Thkorina river). Pot-shards of the Early<br />
Medieval period came to light at the mouth of the Pichori river which<br />
also flows into lake Paliastomi. Another group of pot-shards of the same<br />
period were uncovered at “Nadjikuri” (discovered by Dubois de<br />
Montpereux), present Poti airdrome. The group consisted of bricks with<br />
crossing grooves and pot-shards of corrugated pottery. One more<br />
collection of the Early Medieval period pot-shards (of clay cisterns,<br />
corrugated amphorae etc) were unearthed in the south-west of<br />
“Nadjikhuri”, where the river Shavi flows into lake Paliastomi.<br />
There are several artifacts bearing Greek and Latin inscriptions<br />
connected with Phasis: A silver chalice (diameter -21 cm) with swelling<br />
inwards underside. It comes from Kuban so called Zubov kurgan. The<br />
chalice is decorated with a snake’s and deer’s heads. A Greek inscription<br />
235
uns round the rim - AΠΟLLΩΝΟΣ· НГЕМОNOΣ· ЕIMI· TOM·<br />
ΦАΣI –. “It belongs to Apollo the leader who is in Phasis”. The<br />
inscription is made in Ionian dialect of the Greek language and is<br />
palaeographically dated to the 4th century [Lordkipanidze, O. 2000: 7 –<br />
11; Tsetskhladze, G. 1994:199 –216].<br />
A stamped tile with Latin inscription emerged among the ruins of<br />
Tsikhisdziri castellum (now in the National Museum, Tbilisi): - VEX<br />
[illatio] FA[siana]. The tile is considered to be made for the garrison<br />
stationed at Phasis in the 2nd century [Shpaidel, M. 1985:140]. A chalice<br />
bearing a Georgian secular inscription was found at Poti, near lake<br />
Paliastomi (now at the Kutaisi Museum of History, #3788).<br />
A special hydro archaeological exploratory expedition was organized<br />
at the Centre for Archaeological Studies (Academy of Sciences of<br />
Georgia) in 1985 (Director G. Gamkrelidze). The team had to investigate<br />
the Black Sea coastal areas of Georgia and first of all create a special<br />
hydro archaeological map of quite a large territory. Besides making the<br />
map the team had to reconsider all the existing written records,<br />
geographical and geomorphologic data and collate all of them from hydro<br />
archaeological point of view. Poti town and neighboring areas seem the<br />
most interesting and such circumstances had determined the first steps of<br />
the team. Remains of a dew stone wall was uncovered in the south part of<br />
lake Paliastomi, at the end of the Kaparchina river, at “Naeklesiari” area,<br />
but the pot shards picked there did not allow the scholars to date the site<br />
and the pieces properly.<br />
Remains of a 3 rd – 8 th century settlement were uncovered in a distance<br />
of 0.5 km from lake Paliastomi estuary (Maltakva) at “Natekhebi” area<br />
where the lake forms a bay. As soon as we began the explorations there<br />
emerged a question – was the pottery brought by the river Rioni or were<br />
they the remains of a settlement. Further researches showed that it was a<br />
settlement according to a number of sound features: First – large<br />
quantities of pottery gathered at a certain area. Second – several<br />
amphorae vertically dug into the soil. Third – remains of a burial. Fourth<br />
– several test-pits yielded the same pottery as picked on the bottom of the<br />
236
lake. The remains of “Natekhebi” settlement occupy an area of about 900<br />
m 2 . The bottom of the lake is covered with sand (about 300 m towards<br />
the centre), layers of clay and peats. At some of the areas the peats are<br />
covered with sand. It is not at all excluded that there may be artifacts of<br />
earlier periods beneath the clay and peats. Lake Paliastomi occupies an<br />
area of 18 km 2 . The levels of the Black Sea and the lake are equal. The<br />
rivers flowing into the lake come from swampy areas and the deepest<br />
among them is the Pichori.<br />
Geomorphologists believe that a lake – Laguna Paliastomi as a seaborn<br />
relic. In ancient times there was a estuary of the Rioni river<br />
[Dzvelaia, M. 1973: 25 – 33]. It seems quite natural that seafarers used<br />
the estuary as a very convenient harbor and then continued their way via<br />
Paliastomi sailing upstream the Rioni River – a very popular transit<br />
trading seaway.<br />
Dubois de Montpereux offered an interesting interpretation of<br />
“Paliastomi”. He explained the toponym through the old Greek language<br />
– “an old estuary” – PALAIOS -STOMA. Karl Koch agreed with him<br />
[Koch, K.; Spenser, O. 1981: 173]. There are cases when some of Greek<br />
written records mentioned two words together - �i��o // ��ó�� (liman,<br />
estuary). It is clear that the terms mentioned above have several,<br />
somehow synonymic, meanings. It is also a very interesting fact that one<br />
of the meanings of the word - ��ó�ω�� – is a castellum.<br />
Pottery predominates among the artefacts uncovered at “Natekhebi”<br />
settlement excavated in lake Paliastomi which together with other<br />
archaeological evidences (archaeotopographic, glass wares and metal<br />
pieces etc) help to create an impression about the life of ancient settlers<br />
of “Natekhebi” and their trade contacts. Pot-shards found in Paliastomi<br />
(“Natekhebi” settlement) may be grouped this way: – building material,<br />
container and household wares.<br />
Building material consists of bricks and tiles. The bricks are 3 – 5 cm<br />
thick. They are of the same size as those picked at the Early Medieval<br />
period towns of west Georgia – Bichvinta, Sokhumi, Ochamchire,<br />
Gudava, Nokalakevi, Mtisdziri, Vashnari, Kobuleti – Pichvnari,<br />
237
Tsikhisdziri, Gonio ets. The tiles are flat with their sides turned up (solen<br />
– like). The height of the turned up side is 3.5 – 5 cm, thickness of the<br />
tile – 1.5 – 2.5 cm. They are made of reddish-brown clay with some<br />
(limestone, quartz) inclusions. Among the shards some belong to flat<br />
imported tiles, and their clay is like Sinopean clay. Together with the<br />
bricks and tiles there were found the remains of logs and burnt plastering.<br />
It seems quite possible that log cabins, plastered with clay and roofed<br />
with tiles, were built onto a ground floor built of bricks. Flavius Arrian<br />
noted: “Earlier the walls were made of clay with timber towers standing<br />
on them at Phasis town but now the walls and the towers both are built of<br />
bricks” [Arrian, F. 1961:40].<br />
Amphorae container make the majority, or even the main part of the<br />
containers uncovered at “Natekhebi” settlement. These locally produced<br />
concave sided amphorae are very close to those found at Nokalakevi.<br />
Normally such amphorae are common at the Late Antique – Early<br />
Medieval sites of west Georgia such as Gantiadi village, Bichvinta,<br />
Sokhumi, Ochamchire, Gudava, Mtisdziri, Tsikhisdziri, Varditsikhe,<br />
Kobuleti – Pichvnari.<br />
Household pottery consists of basins, jugs, pots and mortaris. The<br />
pots are plain, broad-bodied and short-necked. Their rims are everted,<br />
clay is 6 – 8 mm thick, undersides are with concentric lines, diameter – 7<br />
– 10 cm. Basins make the majority of “Natekhebi” settlement kitchen<br />
pottery. They are mostly with rounded, low sides and flat undersides.<br />
There were also found rim and side pieces of mortaris (clay is 8 – 10 mm<br />
thick). The clay of the mortaris is brownish with limestone, mica and<br />
quartz inclusions and it means that they were produced locally. Such<br />
mortaris are common at Varditsikhe, Vani, Bichvinta, Ochamchire,<br />
Gudava, Nokalakevi, Mtisdziri etc. In addition to above mentioned<br />
household containers there were found clay cisterns with concentric,<br />
relief lines around their bodies and flat undersides. Their clay is dark<br />
brown, 16 – 19 mm thick.<br />
A quantity of imported pottery (25%) found at “Natekhebi”<br />
settlement enables me to create a general impression about the contacts<br />
238
etween the natives and the foreigners. These are imported amphorae, red<br />
slip basins and glass wares. The clay of the amphorae is like Sinopean –<br />
it is pale grayish with a violet shade. There are also underside, side, and<br />
handle pieces of the amphorae with corrugated bodies. There are several<br />
groups of amphorae made of clay like Sinopean. Such amphorae come<br />
from Bichvinta, Sokhumi, Ochamchire, Gudava, Tsikhisdziri, Tsebelda<br />
etc. Reddish-brown amphorae make another group among “Natekhebi”<br />
household pottery. They are made of well-worked clay and have medium<br />
size. Similar amphorae have been found at Bichvinta, Tsikhisdziri, at the<br />
agora of Athenae. It is also possible that they are of the Mediterranean<br />
origin. The settlement yelded also semispherical undersides of corrugated<br />
amphorae with small warts on their tips. They are made of reddish-brown<br />
clay. Such undersides come from Bichvinta, Tsebelda, Sokhumi and<br />
Tsikhisdziri. There are also undersides of Samian amphorae which are<br />
common at Bichvinta, Sokhumi, Ochamchire, Tsikhisdziri, Tsebelda,<br />
Nokalakevi and Varditsikhe. The latter is quite far from the Black Sea<br />
coastal area.<br />
There is a group of brown-burnished amphorae container among the<br />
ones found at “Natekhebi” settlement. The clay of such vessels contains<br />
fine inclusions of mica. These amphorae have tubular necks and rollers<br />
around their rims. Their handles are horizontally attached at their rims. In<br />
form they are similar of those found in the 2 nd – 3 rd century layers of the<br />
northern Black Sea towns, but are rather infrequent at Georgian Black<br />
Sea coastal sites. There were also uncovered several pot-shards of redslip<br />
ware at the settlement. They are plain with the rims curved inwards.<br />
Their well-worked brownish clay, with fine inclusions of mica, is baked<br />
evenly. A red slip has survived perfectly. Such wares are common in the<br />
4 th – 5 th century layers of west Georgian sites such as: Gonio,<br />
Tsikhisdziri, Ochamchire, Sokhumi, Bichvinta, Vashnari, Nokalakevi,<br />
Kutaisi, Tsebelda, Mtisdziri etc. It is important to note that large<br />
quantities of such pottery have been found at coastal towns of the country<br />
(e.g. Sokhumi, Bichvinta etc).<br />
239
Glassware’s make one more group of containers found at the<br />
settlement. These mostly are pedestal led goblets. In addition to them<br />
there were scraps of some unidentified glass vessels and also pieces of a<br />
window pane. The glass is transparent, pale greenish though there are<br />
sky-blue pieces too. Such glass is unearthed at Tsebelda, Gudava,<br />
Mtisdziri, Sokhumi, Nokalakevi etc. Similar pedestalled goblets are<br />
dating from the 4 th – 8 th centuries and plenty of them are found at coastal<br />
settlements of the Mediterranean and Black seas. They are also found in<br />
regions far from the seas – in the Asia Minor, Caucasia and Near East.<br />
Stemmed glass goblets come from Mtskheta, Urbnisi, Rustavi, Zhinvali,<br />
Tbilisi, Bichvinta, Sokhumi, Tsebelda, Ochamchire, Gudava,<br />
Tsikhisdziri, Vashnari, Mtisdziri, Vardistsikhe and the other Early<br />
Medieval period settlements. They differ in form and color. The ones<br />
found at coastal settlements seem comparatively similar.<br />
There were remains of a pit tomb in the north-east underwater part of<br />
“Natekhebi” settlement. The tomb yielded a concave sided amphora with<br />
a broken rim. The amphora was lidded with an underside of another one.<br />
The amphora contained burnt bones of poultry and a pig. An individual<br />
was next to the amphora. The pit tomb also contained a bronze pin<br />
(length 7.7 cm), three bow-shaped bronze pins with long, sharp tips<br />
(length 4.3 cm, 4.3 cm and 5.2 cm) dating from the 6th century, a<br />
rectangular, flat piece of lead, a pedestalled glass goblet (pedestal<br />
diameter 4.3 cm), a Byzantine 20 nummi copper coin with a letter “K” on<br />
the reverse, while the obverse is illegible. The coin is minted during the<br />
reign of Justinian <strong>II</strong> (565 – 578). Another copper coin of emperor<br />
Constantius <strong>II</strong> (337 – 361) was uncovered in the west part of “Natekhebi”<br />
settlement. Archaeological material of “Natekhebi” settlement is in the<br />
Poti town Site Museum storage [For more detailed information see<br />
Gamkrelidze, G. 1987,98–117; Gamkrelidze, G. 1992:30–48;<br />
Gamkrelidze, G. 1990:215-219; Gamkrelidze, G.1992:101-119;<br />
Gamkrelidze, G. 1990:223-236].<br />
At the present stage of study “Natekhebi” settlement discovered<br />
under the waters of lake Paliastomi may be dated to the 3rd – 8th<br />
240
centuries. As to the pit tomb found there, it may belong to the 6th<br />
century. The artifacts found at the settlement point to a close parallelism<br />
to other contemporaneous sites of west Georgia (Kutaisi, Mtisdziri,<br />
Vashnari, Tsebelda etc) and especially to Bichvinta, Sokhumi,<br />
Ochamchire, Gudava and Nokalakevi. It seems fairly possible that<br />
“Natekhebi” settlement structures are the remains of the Byzantine period<br />
Phasis described by Agathias and Procopius of Caesarea as lying at the<br />
estuaries of the rivers Pichori, Shavi and Kaparchina. The town was<br />
probably dislocating because of certain geomorphologic changes [For<br />
more detailed information see Gamkrelidze 1987: 97 – 117; Gamkrelidze,<br />
G. 1992: 211-216; Gamkrelidze, G. 1992: 30 – 48].<br />
The localization of Phasis town is as if strictly fixed by the authors<br />
of Greek and Latin written records – the town lay at the left bank of the<br />
Phasisi river delta and after this they mention a lake (probably<br />
Paliastomi). Such description completely coincides with the present day<br />
locality of Poti town. This is why all the scholars note that Phasis town is<br />
to be searched for at Poti and adjacent territories [see: Berdznishvili, M.<br />
1942, 3 – 21; Grigolia, G. 1973, 36 – 55, Lordkipanidze, O. Mikeladze,T.<br />
1973, 17 – 36; Gamkrelidze,G. 1993]. In spite of the circumstances like<br />
this Phasis of the Classical – Hellenistic periods is not yet discovered and<br />
the reason for it is a very complicated palaeogeomorphological situation<br />
existing in the area [Djanelidze, Ch. 1973: 5 – 16, 21 – 33; Dzvelaia, M.<br />
1973; Djanelidze, Ch. 1980: 21 – 64]. From geomorphologic point of<br />
view Kulevi – Poti – Ureki seaside is as if a missing link in a Georgian<br />
coastal context (330 km in length). The fact of global regression and<br />
transgression of the Black Sea with regard to Phasis seems more than<br />
obscure. The problem of local dynamics of the coastal shelf remains still<br />
uncertain. Very often geomorphologists rely upon archaeologists’<br />
information and make their own inferences according the locations of the<br />
settlements. As to me, I am sure that this problem needs an all –<br />
embracing investigation but first of all the geomorphologists should tell<br />
us what the coastal dynamics was like and where exactly the Rioni flew<br />
into the sea. They should also take into consideration global (regression<br />
241
and transgression of the sea) and local (hill – wash or ballast brought by<br />
the rivers, also old beds of the Rioni, Pichori, Khobi and Supsa rivers<br />
swampy and peaty territories) data.<br />
It seems preferable to use properly deciphered space photos in<br />
palaeogeomorphological investigations in order to clarify once and for<br />
ever where exactly the Phasisi – Rioni flew into the sea and how the Late<br />
Bronze – Early Iron and Antique period settlements were related with the<br />
river. Unfortunately air photos appeared absolutely useless in the case<br />
like this. It is also important to note that the Rioni river has been carrying<br />
an enormous amount of ballast since the periods mentioned above and it<br />
seems quite natural to suppose that the river delta is dislocated and vast<br />
areas are under water today.<br />
There are series of settlements along Kulevi – Poti – Ureki coastal<br />
areas: the Late Bronze – Early Iron period ones at the estuary of Khobi<br />
river, at Kulevi village, in the north of Poti town. A 6 th – 4 th century BC<br />
one at the Tsiva river, at the estuary of the Supsa river, in the south of<br />
Poti town. Here belong “Natekhebi” settlement too which is in lake<br />
Paliastomi, at the same Poti where a 4th century BC pot-shard of a blackslip<br />
container and a base-ring of a Rhodosian amphora (see above) was<br />
found.<br />
It is important to note that an area of about 200 m width was covered<br />
with the sea during 1872 – 1965 [Kekelia, J. 1981: 505 – 508]. It seems<br />
so that Phasis town sank in the sea. This fact is amply illustrated. The<br />
information offered by geographers – says that a so called Phanagorian<br />
regression in the Black sea finished at approximately between the turn of<br />
BC and AD and began its transgression [Djanelidze, Ch. 1973: 5 – 16;<br />
1980: 148 – 159]. In the result the level of the sea became about 3 m<br />
higher and covered all the then settlements [Djanelidze, Ch. 1973: 16].<br />
Similar process developed in the northern [Blagovolin, N. Shcheglov, A.<br />
1968: 15 – 27] and southern (e.g. Sinope) Black Sea lands where a<br />
certain number of the Antique period towns were covered with water.<br />
A geomorphological situation of Poti – Grigoleti shelf is too<br />
complicated. The sea is muddy and it is extremely difficult to see<br />
242
anything in it at the estuary of the Rioni river south ramification. The<br />
river carries silt which forms under water dunes during the storms.<br />
Accordingly if imagine that the process has been going on for centuries it<br />
will be easier to suppose that the remains of Phasis town are covered with<br />
the thickest layer of sand.<br />
Good sized pot-shards of concave sided amphorae were found during<br />
hydro archaeological researches in a distance of 25 m from the beach in<br />
the sea. An early period Sinopean amphora (rim diameter - 12cm) with<br />
tubular neck (15 cm high), solid handles (ovoid in section) on the<br />
shoulder was uncovered near the Supsa river canyon in the sea. Another<br />
Heraclea Pontica amphora dating from the 4th century BC was found<br />
again in the sea at Maltakva.<br />
So, collation of the present day geomorphological and<br />
topoarchaeological information enables me to conclude that the Classical<br />
and Hellenistic period Phasisi is to be searched for on the land and in the<br />
sea within the radius of approximately 12 km or more precisely in the<br />
triangle of Poti – Kulevi – Supsa and Chaladidi – Sakorkio. Because of<br />
local geomorpgological changes ie accumulation of ballast (carried by<br />
the rivers), dislocation of peats, extremely moistened soil, change of the<br />
sea level etc a part of Phasis town was probably covered with water from<br />
time to time. This is why the town was often dislocated within the<br />
confines of the just mentioned territorial triangle (see Fig.I,<strong>II</strong>,<strong>II</strong>I).<br />
References:<br />
Arrian, F. 1961: mogzauroba Savi zRvis garSemo, n.keWaRmaZe, Tb.<br />
Apakidze, D. 1991: Центральная колхида в эпоху бронзы-..., Тб.<br />
Berdznishvili,M.1969: q. fazisis ist.-Tvis, Tb.<br />
Blagovolin,N. Shcheglov,A. 1968: Колебания уровня морья по данным<br />
геоморфологических исслед. в Крыму. Известия АНР, гео., №2, с.15-27.<br />
Boltunova, A. 1979: Эллинские апоикии и местное население Колхиды.<br />
Материалы I симпозиума, Цхалтубо 1979, Тб., с. 256-274.<br />
Brun,F.1880: Восточный берег Черного моря,Черномор. <strong>II</strong>, Одесса.<br />
243
Braund, D. 1994: Georgia in Antiquity, Clarendon press, Oxford.<br />
Djanelidze, Ch. 1973: fasisis geograf..., Tezisebi, Tb., gv. 5.<br />
Djibladze, L. 2001: dasavleT..., arq. kc-is Ziebani, # 8, gv. 34-38.<br />
Dzvelaia, M. 1973: kolxeTis dablobi, Tb.<br />
Djaparidze, V. 1977: Zv. vardigora, Zeglis megobari,#46, gv.43-50.<br />
Dundua, G. 1987: Нумизматика античной Грузии, Тб.<br />
Djanelidze, Ch. 1980: Палеогеография Грузии в голоцене, Тб.<br />
Elnitskii, L. 1938: Из ист. геог. Колхиды. ВДИ, № 2, с. 315-320.<br />
Gamkrelidze, G. 1982: centraluri kolxeTis Zv. namosaxlarebi, Tb.<br />
Gamkrelidze, G. 1987: wyalqveSa..., saq. mecn. akad. "macne," #1, gv.98-117.<br />
Gamkrelidze, G. 2002: kolxeTi, "logosi", Tb.<br />
Gamkrelidze, G. 1985: azo-farnavazis ist., "macne," # 3, gv. 86.<br />
Gamkrelidze, G. 1989: miTridate..., saq.mecn.akad. "macne", #2, gv.59-69.<br />
Gamkrelidze,G. 1993: ist.-topoarqeologiuri Ziebani, Tb.<br />
Gamkrelidze,G.2003: fasisis..., iberia-kolxeTi, #1, Tb.,gv.170-185.<br />
Gamkrelidze, G. 1992: К археологии долины Фасиса, изд. АНГ Тбилиси.<br />
Gamkrelidze, G. 1985: Экспедиция на Палеостоми, АО, Мос., с.567-569.<br />
Gamkrelidze, G. 1990: работы в… - Материалы Vсимпозиума, Тб., с.215-219.<br />
Gamkrelidze, G. 1992: Hydroarchaeology in the Georgian Republic, The<br />
International Journal of Nautical Archaeology, v.21, N 2, p 101-119.<br />
Gamkrelidze, G.1998:Ein Rhyton Götterdarstellung aus der Kolchis, Archäologische<br />
Mitteilungen aus Iran und Turan, B. 30, S.211-216.<br />
Grigolia, G. 1973: fasisis lok..., ses. mox., 1973 gv.36-55.<br />
Inadze, M. 1982: aRmosavleT SavizRvis. berZnuli kolonizacia, Tb.<br />
Kaukhchishvili, T. 1965: hipokrates cnobebi saq. Sesaxeb, Tb.<br />
Kaukhchishvili, T. 1957: straboni; cnobebi saqarTveloze, Tb.<br />
Kaukhchishvili, T. 1969: heraklide... ;aRmosavluri filol., Tb.<br />
Kaukhchishvili, S. 1961: georgika, I(berZnuli teqstiT), Tb.<br />
Kekelia, J. 1981: fasisis geogra. aspeqtebi, sma, moambe, #2, gv. 505.<br />
Koch, K.; Spenser, 1981: cnobebi saq.-ze, gamo. l. mamacaSvilma, Tb.<br />
K.Ts - Kartlis Tskhovreba, hereinafter, 1955: The Life of the Georgian Kings and of<br />
their Fathers and Ancestors from the Earliest Times”; s. yauxCiSvilma),I, Tb.<br />
Kuftin, B. 1950: Материалы к арх. Колхиды, т. I., Тб.<br />
Kvirkvelia, G. 1987: Раскопки им. Габашвили г. Кутаиси, ПАИ, с. 62<br />
Kiguradze,N. 1976: Дапнарский могильник, Тб.<br />
244
Kacharava, D. 1991: The town of Phasis as Described in Graeco-Roman and<br />
Byzantine Literary in Sources 1–14, Tbilisi.<br />
Lamberti, Arkandjelo 1938: lamberti arq., samegrelos, Tb.<br />
Latyshev B., 1904-1906: Scythica et Caucasica; <strong>II</strong>, St.-Petersbourg.<br />
Lordkipanidze, O. 1977: Ванское городище, сб. Вани, <strong>II</strong>I, Тб., с.159-175.<br />
Lordkipanidze, O.; Mikeladze T. 1973: fasisis ist.-arqeologi..., sesiis<br />
Tezisebi, Tb., gv.17-36.<br />
Lordkipanidze, O. 2000: Phasis. The river and city in Colchis, Stuttgart.<br />
Lordkipanidze, O. 1979: Древняя Колхидa, Тбилиси,<br />
Maruashvili, L. 1970: saqarTvelos fizikuri geografia, t.<strong>II</strong>, Tb.<br />
Mikeladze, T. 1978: arqeologiuri kvleva-Zieba rionze, Tb.,1978.<br />
Micishvili, M. 1977: cixesuloris gaTxrebis Sedegebi,vani<strong>II</strong>I,gv.43-51.<br />
Musxelishvili, D. 1986: Некоторые проблемы критики грузинских средневековых<br />
источ., Известия АН Грузии, №3, с. 57-70.<br />
Montpereux, Frederik Dubois 1839: Voyage autour du Caucase,v.<strong>II</strong>I.<br />
Shafranov, N. 1880: Где была греческая колония Фазис,Кавказ, 71, с.3.<br />
Spaidel, M. 1985: kavkasiis sazRvari...,saq.mecn.akad. macne, #1,gv. 134.<br />
Tolordava, V. 1977: arq. gaTxrebi dablagomSi 1974. vani<strong>II</strong>, gv.71-80.<br />
Tsetskhladze, G. 1994: The Silver Phiale Mesomphalos from the Kuban, Oxford<br />
Journal of Archaeology 13, 199–216, Oxford.<br />
Tsetskhladze, G. 1998: Die Griechen in der Kolchis, Amsterdam.<br />
Figures:<br />
Fig. I – The Map of Classical and Early Medieval Archaeological sites of<br />
West Georgia (Colchis);<br />
Fig. <strong>II</strong> - The Map of Late Bronze- Early Iron Age Archaeological sites of<br />
Colchis;<br />
Fig. <strong>II</strong>I - The Map of Classical and Early Medieval Archaeological sites<br />
In the vicinity of town Poti.<br />
245
246
247
248
ON THE EVOLUTION THE COLCHIAN AMPHORAE<br />
(the 4 th cent. BC to the 3 rd cent. AD)<br />
A study of these ties between the Greek world and Colchis (Western<br />
Georgia) are of interest not only as regards the history and Archaeology of<br />
Old Georgia, but also as regards the Greek world and its relations with the<br />
Pontus Euxinus (Black sea) seaboard. In the Hellenistic epoch, one of the<br />
commercial routes connecting East and West lay through Old Georgia. This<br />
route ran from India as far as the Caspian Sea, then through the Caucasus<br />
along the riv. Kur, across the Lixiis cedi pass, down the Black sea at the city<br />
Phasis and the stretched across the sea to the cities in Asia Minor and on the<br />
Black sea seaboard. Imported amphorae in Colchis, the eastern Black Sea area<br />
in western Georgia, emerge as commercial containers from the second half of<br />
the 6 th cent. BC. Amphorae made at urban centers of the Black and<br />
Mediterranean Seas are attested here [Puturidze, R. 1976:79-90].<br />
The manufacture of local “Colchian amphorae” (resp. brown-clay)<br />
began from the second half of the 4 th cent. BC. By this period, Colchian<br />
amphorae resemble their Sinopean counterparts. In the numerous<br />
archaeological finds of Colchian amphorae of western Georgia, different<br />
typological variants are noticeable in terms of form, capacity and clay.<br />
[Puturidze, R. 2003:98-109; Puturidze, R. 1977:68-71; Lordkipanidze, O.<br />
1966:137-140; Kakhidze, A. 1971:55-63; Lordkipanidze, G. 1970:81-82;<br />
Gamkrelidze, G. 1982: 69-98; Brashinski, I. 1980:pl. XX<strong>II</strong>I; Vnukov, S.<br />
Tsetskhladze, G. 1991:170-185; Khalvashi, M. 2002:10-20, and others]. There<br />
is a difference chronologically as well. Colchian amphorae appear to have<br />
been manufactured at many sites on the territory of western Georgia.<br />
Amphorae of local production from the second half of the 4 th cent. BC to the<br />
8 rd cent. AD were made subsequently too with various modifications (Fig.IV).<br />
In 1950 archaeologist B. Kuftin was the first who put forward an idea<br />
about the possibility of producing amphorae in West Georgia (Colchis).<br />
Archaeologist R. Puturidze was the first who began studying of<br />
amphorae. R. Puturidze had treated the Late Classical and Hellenistic<br />
period concave sided amphorae and regarded them as manufactured in<br />
249
Colchis. In 1959 R. Puturidze had gained herself at the archaeological<br />
sites and Georgia’s museums and paid a special attention to the concave<br />
sided amphorae from the Kutaisi, Poti and Vani museums.<br />
I. Zeest, speaking about Bosphorus’ ceramic container had singled<br />
out one group among the Hellenistic period amphorae and called them<br />
“brown clay amphorae” produced somewhere in the southern Black Sea<br />
lands. O. Lordkipanidze orally stated opinion and wrote that the<br />
Hellenistic period brown clay amphorae were pottered in Colchis. A.<br />
Kakhidze too had agreed with the opinion and divided Pichvnari<br />
amphorae of this type into two groups: Colchian comparatively high<br />
amphorae of brown clay with cylindrical ring-bases and Colchian shorter<br />
ones with button-like ring-bases. O. Lordkipanidze believed that the<br />
Colchian origin of brown clay amphorae has been borne out by not only<br />
their wide distribution in Colchis or with close similarity of the local clay<br />
used for manufacturing of native pottery but also by the signs made on<br />
them before baking which are like those made on Colchian pithoi. I. Zeest<br />
agreed with Georgian archaeologists about the possibility of producing<br />
brown clay amphorae in Colchis and stressed how important it was to<br />
localize the manufacturing centre. G.Tsetskhladze had made numbers of<br />
petrographic analyses and contributed to the study of the problem. He has<br />
published a number of his own papers and some more in co-authorship<br />
with other scholars. He has rendered great services to the problem of<br />
dating of Colchian amphorae found in the northern Black Sea lands. He<br />
had singled them out and then dated them properly.<br />
Find of burning kilns together with pot shreds of brown clay<br />
amphorae, other pottery and tiles around them once again proved that<br />
amphorae were made in Colchis not only in the Hellenistic period but<br />
even later and they had various forms and shapes, even more, they were<br />
produced at many Colchian sites. Excavations of Vani town were<br />
exclusively productive and important from the point of view of Colchian<br />
amphorae, which made it easier to date them better according to their find<br />
spots and accompanying artifacts. Most of them had completely been<br />
restored. In the result we have got a full picture of alterations in their<br />
250
forms and shapes beginning from the later half of the 4th century BC and<br />
until the 1st century BC when the town was perished. Many dozens of<br />
shreds of Colchian amphorae were found in the suburb of Vani town.<br />
Native amphorae dating from the 2nd – 1st centuries BC are found in<br />
abundance at Vani town that enables me to suppose that they had almost<br />
completely displaced other kinds of such vessels. They had been found in<br />
the ruins of the town and many of them were even restored. It appeared<br />
that they slightly differ from one another that make it possible to suppose<br />
that either they were made at different local workshops, or they were<br />
made by different potters. Signs engraved on unbaked surfaces of necks,<br />
handles and seldom on bodies of these amphorae (but not on all of them)<br />
first appeared in the Late Hellenistic period. About 40 different signs<br />
made on the amphorae have been found at Vani town.<br />
In general, typological-chronologically, Colchian Amphorae present the<br />
following picture: Colchian Amphorae of the second half of the 4 th cent. BC to<br />
the first half of the 3rd cent. BC resemble Sinopean ones; however, the surface<br />
of the clay is coarser, and the color brownish. Light-brownish specimens also<br />
occur. The body of local, Colchian Amphorae is egg-shaped, close to<br />
cylindrical; the handles are equally curved and oval in section (Fig.I, fig. 1-4).<br />
Colchian Amphorae of the 2 nd cent.-1 st cent. BC develop a concavity in<br />
the belly; the neck is cylindrical and comparatively short; clay on the surface is<br />
coarse and of brownish hue; light-brown specimens also occur (pl.<strong>II</strong>, fig.2-4).<br />
In general, one of the principal characteristics of Colchian Amphorae is a<br />
spiral at the bottom (Fig.<strong>II</strong>I), the so-called rosette-like in some researchers’<br />
terminology. Such spirals are not characteristic of foreign Amphorae. The clay<br />
structure of Colchian Amphorae is nappy-porous. The clay contains whitish<br />
and blackish small-fragment specks. Admixtures occur of diabase and basalt;<br />
pyroxenites, quartz, mica, iron (<strong>II</strong>I) hydroxide, etc. Mineralogical-petrographic<br />
analysis of the clay has been carried out, demonstrating its identity with local,<br />
Colchian clays of different regions [see Morchadze, T. 1979:81; Poporadze, U.<br />
Paradashvili, I. Akhvlediani, D. Gasitashvili, A. 2006: 220-224].<br />
Some specimens of Colchian Amphorae of the 2 nd -1 st cent. BC bear signs<br />
(e. g. see Fig.V, fig. 2). Perhaps they were made by the potter to indicate the<br />
251
capacity of the vessel or the number of specimens made. The signs on<br />
Colchian Amphorae resemble those made on locally made wine pithoi and<br />
tiles. It should be noted also that in one local amphora, brought to light at Vani,<br />
the surface is treated in the same way as local wine pithoi – horizontal bands or<br />
vertical lines [Puturidze, R. 1977:68-69]. Kilns for firing pottery have been<br />
discovered in Colchis, where fragments of amphorae have been attested along<br />
with those of other types of ceramic wares. A kiln of this type has been found<br />
near the village of Gvandra (Abkhazia), dating from the 3 rd cent. BC. A similar<br />
kiln came to light on the “Red Beacon” settlement site near Sukhumi. Remains<br />
of a kiln have been studied on a settlement site south-west of v. Gulripshi.<br />
Colchian amphorae of the 2 nd cent. BC and 1 st cent. BC have a special<br />
spiral at the bottom. The cylindrical foot assumes mushroom-like rounded<br />
shape and the end is thickened. The walls of Colchian amphorae of this period<br />
are relatively thin. Some scholars even call it button-like. The body of the<br />
amphora has more concavity; scholars believe that this concavity is connected<br />
with transportation on land. The concavity would easier hold the rope and it<br />
would be easier to load it on a horse or ass. The capacity of Colchian<br />
amphorae ranges from 13 to 22 liters.<br />
Amphorae with ribbed neck and concave body of the 2 nd -3 rd cent. AD<br />
must be a continuation of the subsequent period of Colchian amphorae of the<br />
2 nd -1 st cent. BC; they have an elongated body, almost equally curved handles<br />
and a spiral at the bottom. Their walls are relatively thinner, and they have a<br />
rib on the neck, at the place of attachment of the handles. Amphorae of this<br />
type have been found at Bichvinta, Sukhumi, Eshera, Tsebelda, Poti<br />
(Paliastomi), Ureki, Kobuleti Pichvnari, Tsikhisdziri, Gonio, etc (Fig.IV, 3);<br />
[Khalvashi, M. 2002:10-20].<br />
From the 3 rd -4 th cent. AD a new type of Colchian amphora with concave<br />
body and spiral at the bottom develop. The handles of these amphorae are<br />
sharply curved in the upper part, and the body is narrower and elongated.<br />
Some specimens have low corrugation on the body. The handles lose its oval<br />
shape in section, becoming flatter (Fig.IV, 4). Colchian amphorae have been<br />
discovered in large numbers on settlement sites of the 2nd-1 st cent. BC all<br />
over the territory of historical Colchis. There is almost no former settlement<br />
252
site here with such amphorae not coming to light. It is almost unanimously<br />
acknowledged in the specialist literature that these amphorae are of local,<br />
Colchian, manufacture. Colchian Amphorae are attested at the following<br />
points: Eshera, Sukhumi, Ochamchire, the River Inguri valley, the area<br />
adjoining Poti, v. Ureki, the interfluve of the Supsa-Natanebi, v. Tsikhisdziri,<br />
Pichvnari near Kobuleti, v. Makhvilauri, Batumi, v. Gonio, v. Bukistsikhe, v.<br />
Gurianta, v. Dapnari, v. Dablagomi, v. Mtisdziri, the environs of Kutaisi, v.<br />
Sagvichio, Vani and its environs, and others. Colchian Amphorae of the 2 nd -1 st<br />
cent. BC have come to light at various settlement sites of the northern Black<br />
Sea area, namely Gorgippia, , Cyteus, Cepoi, Naples (Scythian), Chersonesus,<br />
Donuzlav, Belyaus, Karatobe, Cercinitides, etc [Vnukov, S. Tsetskhladze, G.<br />
1991:170-185].<br />
A high relief stamp is fixed on the upper part of the handle of the Colchian<br />
amphora discovered in the lower layer of “Natekhebi”(in Poti). The handle is<br />
of oval section; the clay brownish, with whitish and blackish noticeable in it;<br />
the surface is coarse-nappy-porous. The stamp is circular (diam.: 1.9 cm), with<br />
an equal-beam cross in it; the stamp is an epigraphic; the cross is slanted in<br />
relation to the handle (Fig.V, fig. 1).<br />
Until quite recently, circular stamped Colchian amphorae were unknown<br />
to scholarship. At present cross stamps placed within a circle have been<br />
brought to light, resembling one another: from Poti, Pichvnari-Choloki, former<br />
city site of Vani. To date nine specimens are known in all. One piece is attested<br />
by oral communication. The stamps of this type are attested on a wine jar of<br />
local production. A cross placed within a circle may have been a sign of a<br />
prominent person of authority of some urban settlement or region of Colchis.<br />
The product of the ceramic workshops under him was branded with such an<br />
emblem. “Vani”, “Kobuleti-Pichvnari” or Phasis may have been such an<br />
urban centre. The raw material and manufacture of Colchis were exported onto<br />
the international market via the city of Phasis. It is not ruled out that these<br />
brands belonged to a king’s official who was charged with control of the<br />
manufacture of amphora-containers and was responsible for the quality of the<br />
commodities to be transported in them. Bearing in mind the well-known<br />
brands of 3 rd cent. BC Colchian amphorae from Dioscurias-Eshera, with the<br />
253
name of the city inscribed [see Puturidze, R., 2003; pl. I, 2], then a brand with<br />
a cross may be taken for an emblem of some other city, e. g. the trading city of<br />
Phasis. This city was an important trade centre [Lordkipanidze, O. 2000;<br />
Gamkrelidze, G. 2003:170-185; Braund, D. 1994:102-103; Gamkrelidze, G.<br />
1992:6-29, and others], (Fig.I). It is mentioned by the following authors:<br />
pseudo-Scylax (4 th cent. BC), Aristotle , Plato, Heraclides Zembos, Hipocrates,<br />
Theocritus, Strabo, pseudo-Plutarch, Pliny, Gaius Secundus (Elder),<br />
Pomponius Mela, Flavius Arrian, Plutarch, Claudius Ptolemaios, pseudo-<br />
Orpheus, Themistios, Castorius, Ammianus Marcellius, Zosimus, Stephanus<br />
Byzantinus, Agathias, Theophanes the Chronograph, George Cedrenus, and<br />
others [see Gamkrelidze G. 2003:170-173].<br />
The city of Phasis was one of the principal points of the sea and river<br />
transit commercial route of Asia-Europe. Through the city of Phasis iron,<br />
timber, flax, linseed oil, honey, wax, wine, etc. were exported abroad<br />
[Lordkipanidze, O. 1966:117-120; Gamkrelidze, G. 1992:6-18].<br />
Thus, on the basis of the recent archaeological evidence discovered in<br />
Western Georgia or Colchis, as well as by recourse to and consideration of<br />
other artifacts we may conclude that from the second half of the 4 th -to the 2 nd<br />
cent. BC inclusive amphorae were made in Colchis, on which proprietary,<br />
trade brands were stamped, as was the practice in Mediterranean and Black<br />
Sea urban centre. I believe these stamps constitute the proprietary (legal)<br />
emblem of an urban centre (e.g. Phasis) of Colchis or of some person of<br />
advanced position who was in control of the manufacture of amphorae and<br />
assumed responsibility for the quality of the products, exported in these<br />
commercial vessels (containers). This, in its turn points to the higher level of<br />
development of the Colchian society of the period and to the quality of its<br />
integration in advanced urban centre of the Mediterranean and Black Seas.<br />
References:<br />
Brashinski, I. 1980: Греческий керамический импорт на нижнем Дону, Лен.<br />
Gamkrelidze, G. 1982: centraluri kolxeTis Zveli namosaxlarebi, Tb.<br />
Gamkrelidze, G. 2003: q. fasisis... , - iberia-kolxeTi,#1, gv. 170-185.<br />
Gamkrelidze, G. 1992: К археологии долины Фасиса, Тб.<br />
254
Gigolashvili, E.; Kacharava, D.; Puturidze, R.; 1979: vanis naqalaqaris zeda<br />
terasaze 1970-1977. arq. masalis katalogi, vaniIV, Tb., gv.41-114.<br />
Kakhidze, A. 1971: keramikuli tara fiWvnaridan, kreb. samxreT-dasavleT<br />
saqarTvelos Zeglebi, <strong>II</strong>, Tb., gv. 28- 66.<br />
Khalvashi, M. 2002: keramikuli tara goniodan, baTumi.<br />
Lordkipanidze, M. 1975: kolxeTis V- <strong>II</strong>I ss. sabeWdavi-beWdebi, Tb.<br />
Lordkipanidze, O. 1966: antikuri samyaro da Zveli kolxeTi, Tb.<br />
Lordkipanidze, G. 1970: К истории древней Колхиды, Тб.<br />
Monakhov, S. 1999: Греческие амфоры в Причерноморье, изд. СУ, Саратов.<br />
Morchadze, T. 1979: morCaZe T. Sida qarTlis keramika, Tb.<br />
Poporadze, N.; Paradashvili, I.;...2006: keramikis mineralogiuri-petrografiuli<br />
kvleva _akc-s, Ziebani # 17-18, gv. 220-224.<br />
Puturidze, R. 2003: amforebis warmoeba kolxeTSi - iberia-kolxeTi,#1, 98.<br />
Puturidze, R. 1977: Колхидские амфоры из Вани, - КсИА, №151, Мос., с. 68- 71.<br />
Vashakidze, N. 1971: gurianTis..., kreb. samxreT-das. saq. Zeglebi,<strong>II</strong>,gv.5- 27.<br />
Vnukov, S.; Tsetskhladze, G. 1991: Колхидские амфоры Северо-Западного Крыма.<br />
- сб. Памаятники железного века в окрестностях Евпатории, изд. Мос.<br />
университета, с. 170-185.<br />
Figures:<br />
Fig. I - 1-4 Colchian Amphorae from Kobuleti – Pitchvnari settlement;<br />
Fig. <strong>II</strong> - 1,2, 4 - Colchian Amphorae from Vani; 3 - Colchian Amphora from Grigoleti<br />
settlement; 5 - Colchian Amphora from Poti Natekhebi settlement;<br />
Fig. <strong>II</strong>I - Bases of Colchian Amphorae from the Hellenistic period settlements of<br />
West Georgia;<br />
Fig. IV – 1. Colchian Amphorae of the 3 rd c. BC.; 2. Colchian Amphorae of the 2 nd -1 st<br />
cc. BC.; 3. Colchian Amphorae of the 1 st – 3 rd cc. AD.; 4. Colchian Amphorae of the 4 th<br />
-8 th cc. AD.;<br />
Fig. V – 1. Stamped handles of Colchian Amphorae of the Hellenistic period; 2. The<br />
inscriptions on the Colchian Amphorae of the Hellenistic period.<br />
255
256
257
258
259
260
SemoklebaTa ganmarteba<br />
bamS – baTumis arqeologiuri muzeumis Sromebi<br />
iberia-kolxeTi – saqarTvelos klasikuri da adremedievuri periodis<br />
arqeologiur-istoriuli kvlevani http://www.nplg.gov.ge/dlibrary/coll/0001/000772/.<br />
macne – saqarTvelos mecn. akademiis sazogadoebriv mecn. ganyofilebis<br />
Jurnali<br />
mska – masalebi saqarTvelos da kavkasiis arqeologiisaTvis<br />
mski – masalebi saqarTvelos da kavkasiis istoriisaTvis<br />
sdsZ – samxreT-dasavleT saqarTvelos Zeglebi<br />
smam – saqarTvelos mecnierebaTa akademiis moambe<br />
ssmm – saqarTvelos saxelmwifo muzeumis moambe<br />
Ziebani saqarTvelos arqeologiaSi – saqarTvelos erovnuli muzeumis<br />
oT. lorTqifaniZis arqeologiis centris gamocema (yofili akc-s Jur.)<br />
Zm – Zeglis megobari<br />
АГСП – Античные государства Северного Причерномория<br />
ВДИ – Вестник древней истории<br />
КСИА – Краткие сообщения института археологии<br />
МИА – Материалы и исследования по археологии СССР<br />
ПАК – Проблемы античной культуры<br />
СА – Советская археология<br />
САИ – Свод археологических источников<br />
САНГ – Сообщения Академии наук Грузии<br />
AJA – American Journal of Archeology<br />
AS – Anatolian studies<br />
BSA – The annual of Ahe British school of Athens<br />
261
About the author<br />
gela gamyreliZe. ist. mecn. doqtori, prof. saqarTvelos erovnuli muzeumis<br />
mTavari mecnier-TanamSromeli. amave muzeumis arqeologiis centris samecniero<br />
sabWos Tavmjdomare. Jurnal “iberia-kolxeTis’’ mT. redaqtori. 1997-2006ww.-Si<br />
antikuri periodis arqeologiis ganyofilebis xelmZRvaneli. daibada 7.01. 1951w.<br />
TbilisSi. daamTavra Tsu-s ist. fakulteti. 1979w. daicva i.m. kandidatis, xolo<br />
1990w. ist. mecn. doqtoris xarisxi. monawileobda vanis, mTisZiris, foTis,<br />
biWvinTis, quTaisis, TeTriwyaros, vales da sxv. arqeologiur eqspediciebSi. 1997-<br />
2001ww.-Si aSS-s teqsasis Statis universitetis arqeologiis institutTan<br />
saerTaSoriso arqeologiuri eqspediciis xelmZRvaneli saqarTvelos zRvispireTS.<br />
ikvlevs antikuri xanis da adreuli Sua saukuneebis saqarTvelos istoriaarqeologias.<br />
kerZod, arqeologiuri Zeglebis statistikur-tipologiur<br />
klasifikacias; urTierTobebs antikur da iranul samyarosTan; Zveli saqarTvelos<br />
istoriaze biogeogaremos gavlenas; samxedro istorias (SeiaraRebas,<br />
fortifikacias). CamoTvlil problematikaze gamoqveynebuli aqvs 96 naSromi, aqedan<br />
12 wigni.ix. http://www.nplg.gov.ge/bios/en/00000291/.<br />
***<br />
GELA GAMKRELIDZE, Doctor of historical sciences, Prof., Leading scientist of the Centre of<br />
Archaeology of Georgian National Museum. He is the editor-in-chief of the Journal Iberia–<br />
Colchis (Researches of Georgia in the Classical period); see - http://www.nplg.gov.ge/dlibrary/coll<br />
/0001/000772/. He was born in Tbilisi in 7.01.1951. In 1973 he graduated Tbilisi state university.<br />
In 1979 he defended Ph.D. thesis and in 1990 DHS dissertation. He participated in Vani, Mtisdziri,<br />
Poti, Namakhvami, Vale and other archeological expeditions. In 1979 he explored terms of<br />
Mtisdziri settlement. He has discovered the settlement near city Poti-Phasis. He has been studying<br />
issues related to the history and archeology of the Georgian Classical period and early middle<br />
ages. In particular, relationship of Iberia and Colchis with Greek, Roman and Iranian world;<br />
typological classification and topographical archeology of settlements; influence of bio-geo<br />
environment on the process of historical development of community in Georgia; the military<br />
history of Iberia-Colchis (armament and fortification). He has published 12 books and 89<br />
scientific essays dedicated to the above-mentioned problems. He is an authority on the history and<br />
archeology of Georgian Classical period and early middle ages. see-<br />
http://www.nplg.gov.ge/dlibrary/coll/0001/000499/.&<br />
http://www.nplg.gov.ge/bios/en/00000291/.<br />
Address: Centre of Archaeology of Georgian National Museum.<br />
14, D. Uznadze str. Tbillisi, 0102, GEORGIA.<br />
e-mail: gamkr.gela@gmail.com.<br />
262