12.07.2015 Views

proz literer an morisien - lakaz

proz literer an morisien - lakaz

proz literer an morisien - lakaz

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

SO BOYSa gramaten la lesiel ti kler mem si lwen laba d<strong>an</strong> lorizonenpe niaz gri ti pe sey bar soley. Lor enn ros d<strong>an</strong> borlarivier enn ti-garson, asize lor so talon, ti pe vers div<strong>an</strong>pou get lavi kad<strong>an</strong>se par touf d<strong>an</strong> dilo kler.Depi so lafnet Ton China ti pe fixe li.- "Li finn revini. Parey kouma yer."Li tourn ver so fam, T<strong>an</strong>tinn J<strong>an</strong>egi, ki ti enn madammaladi-maladi. Detrwa mwa apre zot maryaz li ti fer ennfos-kous. Depi sa zour la zame li ti finn re-<strong>an</strong>sent.Sagren kikfwa, lezot problem osi ti finn koum<strong>an</strong>s minn solas<strong>an</strong>te. Depi so lili li ti pe get so bonom dibout kotlafnet. Kifer li ti exite koumsa? Gr<strong>an</strong> Misie Gr<strong>an</strong>nkaz soboy ti abitie ale-vini me depi yer China ti koum<strong>an</strong>s getz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la koumadir mirak.Vremem ti ena enn zafer espesial ar sa piti la. Toudimoun ti konn so mama, enn zoli fam dorizinn Afrikenn,eleg<strong>an</strong>t kouma enn estati me so papa ti enn mister ki tidonn garson la enn ten kler ek lizie gri. Ena ti pe dir kiGr<strong>an</strong> Misie Gr<strong>an</strong>nkaz ti <strong>an</strong>kor amoure ar so mama. Li tipr<strong>an</strong> ti garson la kouma so boy pou kapav zet ennkoudey lor li s<strong>an</strong> lev choula palab. Me kot kapav <strong>an</strong>pespalabrer fer palab!Tou dimoun ti trouv drol vites ki Jesi ti pe apr<strong>an</strong>n, memb<strong>an</strong>n zafer difisil. Enn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> mirak.- " Kifer to pa dir li vinn bwar enpe dite", J<strong>an</strong>egi dirChina.Pa ti bizen dir sa de fwa. Ton China ti deza deor.3


Direksion bor dilo. T<strong>an</strong>tinn J<strong>an</strong>egi leve, al d<strong>an</strong> lakouzinnpou prepar dite ek dipen so bonom. S<strong>an</strong> enn gro gobledite Ton China so moter refiz demare.- "Zordi V<strong>an</strong>dredi. Bizen netway <strong>lakaz</strong>, met s<strong>an</strong>br<strong>an</strong>i, kwikari legim. Enpe jawa pou fer China plezir. Met bienrezen, bien disik, enpe koko. Ena enn bout."Ton China ek T<strong>an</strong>tinn J<strong>an</strong>egi ti fer zot ti revolision d<strong>an</strong> zotzenes. Enn zenn Korengi ti desid fer enn maryaz damourar enn tifi Madras. Sa lepok la, mem sa ti kapav provokt<strong>an</strong>sion ek konfli. Ton China toult<strong>an</strong> ti rapel reaksion sopar<strong>an</strong>. Zot ti mem menas pou dezerit li... Dir ki apre zotpa ti kapav viv s<strong>an</strong> J<strong>an</strong>egi ki ti vinn pli zoli fler d<strong>an</strong> zotzarden, parrsadi zot lekzist<strong>an</strong>s …Ton China paret lor laport lakouzinn, tousel. So figir drol,koumadir li ti finn trouv enn zafer pa normal.- "Kot li?" T<strong>an</strong>tinn J<strong>an</strong>egi dim<strong>an</strong>n li... "Ki ariv twa? To finnvinn gounga?"- "To ti trouv li non … Par lafnet"- "Non, me to ti dir mwa ki li ti finn revini".- "Mo dir twa, mo ti trouv li, wi, trouv li ar mo de lizie."- "Ki finn arive?"- "Ler mo ariv laba, mo pa trouv personn".- "Ant to sorti ek to ariv laba, li ti finn fini ale".- "Enposib!"- "Bon vinn bwar to dite... To'le enpe kari yer pou m<strong>an</strong>zto dipen?"Ton China re-al get deor. So leker koum<strong>an</strong>s bat for-for. Lifrot so lizie, t<strong>an</strong>sion enn lapousier ti pe kouyonn so gete.Pa ena okenn dout. Garson la laba d<strong>an</strong> bor dilo. MisieGr<strong>an</strong>nkaz so boy pe touzour asize lor so lipie, pe touzourget d<strong>an</strong> dilo. Ton China galoup kouma fles pou pa donnJesi let<strong>an</strong> al kasiet. Li fons drwat ver larivier, pas deryer4


enn touf brousay. Ler li ariv div<strong>an</strong> ros kot garson la ti eteli regagn so sok. Pa ti ena personn. Pa ti ena okenn trasprez<strong>an</strong>s imen. Li av<strong>an</strong>s lor ros la, asiz lor so lipie koumaGr<strong>an</strong> Misie Gr<strong>an</strong>nkaz so boy ti verse pou get d<strong>an</strong> dilo. TonChina trouv so prop figir d<strong>an</strong> dilo kler k<strong>an</strong> enn kout sekdilo la brouye koumadir kikenn ti finn zet enn ti ros. B<strong>an</strong>nserk kons<strong>an</strong>trik gr<strong>an</strong>di ziska zot fonn. Ton China kontiniegete. Ler dilo la revinn kler, k<strong>an</strong> tou b<strong>an</strong>n ti-vag ti finnfonn, d<strong>an</strong> plas so figir ti ena enn ti-pwason rouz ar lekaylor ki ti pe bal<strong>an</strong>s so nazwar ar eleg<strong>an</strong>s enn d<strong>an</strong>sez bale.Ton China sey may li me kouma so ledwa tous dilo, enntouff milion vinn bwet-bwet so lame. Ti-pwason rouz titouzour la me kouma d<strong>an</strong> enn bwat fer ar laglas li ti preek lwen <strong>an</strong>memt<strong>an</strong>.Ler li ariv so <strong>lakaz</strong>, Ton China larg so lekor lor enn sez; lifixe d<strong>an</strong> vid.T<strong>an</strong>tinn J<strong>an</strong>egi donn li so goble dite, enn bol kari ek detr<strong>an</strong>s dipen moul. Li kontinie get d<strong>an</strong> vid.- "E China, ki pe ariv twa? To finn trouv enn mirak?"Ton China pa reponn. Li zis get figir so madam, fer ennsourir. Samem sourir ki, J<strong>an</strong>egi kone, ti dir li ki lespri sobonom bien-bien lwen.Sa V<strong>an</strong>dredi gramaten la T<strong>an</strong>tinn J<strong>an</strong>egi, kouma touleV<strong>an</strong>dredi ti pe fer gr<strong>an</strong> netwayaz; Ton China, leker ge ekleze, ti pr<strong>an</strong> so bisiklet pou al okip zarden Gr<strong>an</strong> MisieGr<strong>an</strong>nkaz; d<strong>an</strong> bor dilo enn ti-garson ti pe get ennpwason rouz ar lekay lor bal<strong>an</strong>s so nazwar ar eleg<strong>an</strong>senn d<strong>an</strong>sez bale; niaz gri d<strong>an</strong> lorizon ti al fonn d<strong>an</strong> lamer.5


TANBAVMo vre nom se Oktav; zot apel mwa T<strong>an</strong>bav. Zot dir mones<strong>an</strong>s ti extra. Mo mama ti ena katorz-<strong>an</strong> lerla; pa tikone kis<strong>an</strong>nla mo papa. Mo sipoze ki mo latet oval, mogro zorey ki sorti kouma zorey lelef<strong>an</strong>, mo figir mouste arbourbri perm<strong>an</strong><strong>an</strong>, mo lipie gos ki pli kourt ki mo lipiedrwat, bos lor mo ledo tousa fer mwa, depi mo nes<strong>an</strong>s,enn dimoun extra. Mo karakter osi extra. K<strong>an</strong> mo sap lorkal mo kraz tou. Bizen dir mo'nn gr<strong>an</strong>di d<strong>an</strong> enn l<strong>an</strong>drwaextra. Labou enn sezon lapli souv<strong>an</strong> zwenn enn lot.Sekife, labou ek so eksetera finn nouri mo limazinasiondepi koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> mo memwar ziska ... <strong>an</strong>fen vomie pap<strong>an</strong>se.Pli gr<strong>an</strong> lekol pou devlopm<strong>an</strong> enn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> se lavi. Lavikouma mo finn konn li pa finn kil parad. Depi bien zenn,lavi finn montre mwa b<strong>an</strong>n trik pou sap d<strong>an</strong> dif; finnmontre mwa pr<strong>an</strong> s<strong>an</strong> dim<strong>an</strong>de k<strong>an</strong> mo fen, pa koz vretoult<strong>an</strong> t<strong>an</strong>sion mo fer dimoun ditor; lari, ti mo laplennfoutborl, bor lari ti mo libreri, kwen lari ti mo kaybo; lariti mo legliz, konfesional, klas e parfwa mo lili. Wey, pakoze. Mo lavi ti extra. Mo zenes ti extra. Sak fwa b<strong>an</strong>nviziter ti vinn r<strong>an</strong>n vizit mo mama, kouma enn bonz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ki pa ti kont<strong>an</strong> der<strong>an</strong>z gr<strong>an</strong> dimoun d<strong>an</strong> zottr<strong>an</strong>zaksion, mo ti konn deklase. Komie fwa mo ti pasl<strong>an</strong>wit deor pou kont zetwal d<strong>an</strong> lesiel. Ti ena boukou.Konte fini... Seswar osi ena boukou zetwal d<strong>an</strong> lesiel elalinn pe zwe lamarel ar zot.- "E la! Pa'nn dir zot, ler dormi bizen dormi?"- "Pa gagn somey sef! Eskize."- "Apre sa, dime pa deklar sik."6


Fouf! Ala zot plen mwa. Si mo ti deor, let<strong>an</strong> li pa ti pougagne pou ouver so gr<strong>an</strong> lagel. Isi: wi sef, non sef, eskizesef, pardon sef.Ki finn ariv mo mama? Enn swar li ti ale, d<strong>an</strong> enn taxi, ezame li ti retourne. Lapolis ti vini. Zot ti fouy partou, pozmwa kestion me mo mama zame pa ti retourne. Bienboner, tousel mo ti bizen apr<strong>an</strong>n trase.Trase? Toutsort kalite trase mo'nn trase. Trase k<strong>an</strong> mov<strong>an</strong>t grogne, trase pou ris enn dam, trase pou kas ennyenn. Trase. Sak fwa eleksion vini, dir ou mo d<strong>an</strong> goun.Gro pitay pou kol lafis, gro pitay pou fer dibri d<strong>an</strong> mitingadvers, gro pitay pou trape-bate, gro pitay pou fer morvote. Samem peryod lakoup. T<strong>an</strong>ka mwa ti bizen enaeleksion toulezour. Lerla kifwa mo pa ti pou la.B<strong>an</strong>n larme, sakenn tir so kote k<strong>an</strong> ena taksion. Zamemo ti pou kwar ki kamwad ar ki ou viv kouma simizkalsonkapav v<strong>an</strong>de pou gagn so bout. Ki nou pe devini?Labou finn touf nou lespri? K<strong>an</strong> mo sort isi li pou kone armwa. Bezsominn la!Pourt<strong>an</strong> nou ti fer tr<strong>an</strong>zaksion la <strong>an</strong>sam. Ti tom dakor lortou. Ti enn louvraz extra. Akoz enn ti malen ki ti rod ferso gr<strong>an</strong>-nwar, nou tou al tase. Ki li ti bizen al aste pakepakelartik delix, roul d<strong>an</strong> taxi, soule... E ler li soule, lizaze. B<strong>an</strong>n mous ti al ponn d<strong>an</strong> zorey ki bizen. Koumakoutv<strong>an</strong> lapolis ti fer enn lennding kot li. Li ti krake...Bate ti fer li koze. Li ti vomi tou. Ala rezilta. Krawnwitnes. Li tir so k<strong>an</strong>et d<strong>an</strong> zwe. Mals<strong>an</strong>s pou mwa. Ena kifinn fer pir ki sa, finn sape. Depi mo nes<strong>an</strong>s, toult<strong>an</strong> soyswiv mwa partou. Sirm<strong>an</strong> akoz sa b<strong>an</strong>n lagratel lor mofigir. Samem zot apel mwa T<strong>an</strong>bav.7


Sa swar la pa ti d<strong>an</strong> pl<strong>an</strong> fer dis<strong>an</strong> koule. Ti pou fer enntravay sasi; vit-vit ti pou balye karo, netway prop ekdefalke. Dabitid salerla zame pa ti ena personn d<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong>la. Sa vie bonnfam la ti koum<strong>an</strong>s kriye. Ki mo ti kapav ferapart pike. Sa lepok la personn pa ti dir li pa korek. Zot tipe mem dir ki mo ti finn dres papie la korek-korek. Meler troubouyon fer nou letour, vit-vit "pa mwa sabourzwa, li sa, li tousel sa". Salte la! Fer mo dis<strong>an</strong> bwi...Extra sa!Mo finn retase. Pa pe gagn somey. Ankor enn l<strong>an</strong>witbl<strong>an</strong>s? Dime latet pou fermal, pou gagn vertiz. B<strong>an</strong>n gardpou kwar pe fer zes. Zoure, maltrete, bate. Pa ti bate.Bate bef.Si mo mama ti konn mo papa; si li pa ti bez so sime ale,zordi kikfwa mo pa ti pou d<strong>an</strong> sa kalite treboul. Si mo tial lekol olie gr<strong>an</strong>di d<strong>an</strong> labou, kikfwa mo pa ti pou la. Si...Ferfout! Trou boukou si. Si lamer ti bwi tou pwason ti'akwi.Extra sa lavi la. Ale-vini mem zafer. Vire-tourne memlaryaz. Sort d<strong>an</strong> labou, bez d<strong>an</strong> labou. Sort d<strong>an</strong> gonaz,tom d<strong>an</strong> gonaz. Extra, extra, extra. Mo mama, pa konekot li. Mo papa, pa kone ki li. Mo lagel plen ar bourbri,mo latet oval, mo zorey kouma zorey lelef<strong>an</strong>, mo ennlipie pli piti ki lot. Mo bosi, mo kas-pat, mo vilen, movilen. Pourt<strong>an</strong> nou tou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Bondie, zot dir. Bondie getar de lizie? Mo finn ne T<strong>an</strong>bav, mo pou mor T<strong>an</strong>bav. Poub<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> labou peyna Bondie. Lever pli d<strong>an</strong> bien kinou.8


PALTO DIDEORAdam Noah pe rilax <strong>an</strong>ba pie tamaren. Li kone ki talerb<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> pou revinn <strong>an</strong>tour li pou ekout so b<strong>an</strong>nzistwar. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> vak<strong>an</strong>s Desam k<strong>an</strong> saler donn bal, b<strong>an</strong>nz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> so prop z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ek z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> so b<strong>an</strong>n vwazen vinn<strong>an</strong>ba so pie tamaren ki finn pous lor enn montikil gro-groros e so rasinn aster pe tini tou b<strong>an</strong>n ros <strong>an</strong>sam. La, d<strong>an</strong>lespri z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, b<strong>an</strong>n ros la pr<strong>an</strong> nouvo lavi. Sa ros lakouma enn bato, s<strong>an</strong>nla kouma enn loto; get sa lotla la,vadire enn avion. B<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la zwe, env<strong>an</strong>te, konpoze.T<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> zot <strong>an</strong>tour Adam Noah pou ekout so b<strong>an</strong>n tizistwar, parfwa tris, parfwa komik me toult<strong>an</strong> enteres<strong>an</strong>."Drol!" Adam Noah p<strong>an</strong>se, "Ki pe arive zordi. Kot b<strong>an</strong>nz<strong>an</strong>f<strong>an</strong>?" Enn laklos bisiklet kas so reflexion. Fakter kotli? Sa enn zafer rar sa!- Bonzour Patron. Ena enn parsel pou ou.- Parsel? Kot sorti?- Sorti deor.- Amene mo gete. Maten va! Vremem.- Sign la mo bourzwa.Adam Noah, lame tr<strong>an</strong>ble-tr<strong>an</strong>ble grifonn detrwa sign,r<strong>an</strong>n fakter la so plim ek resi la. Fakter pr<strong>an</strong> so bisiklet,poz so lipie gos lor pedal, pr<strong>an</strong> enn ti lel<strong>an</strong>, pas so lipiedrwat par deryer lasel e vit li disparet d<strong>an</strong> kontour.Adam Noah get so parsel, tourn li agos, adrwat; vir li<strong>an</strong>balao; sakouy li dousm<strong>an</strong>. Li sey devine ki ena d<strong>an</strong>parsel la. Li pa pe kapav rapel k<strong>an</strong> dernie fwa li tiresevwar enn parsel par lapos. Bien-bien lont<strong>an</strong>. Li tizenn, bien zenn sa lepok la e li ti pe gagn kado ar so9


<strong>an</strong>n pies. Me depi so maryaz, robine kado finn ferme. Liouver so parsel dousma-dousma koumadir li per ki zaferlad<strong>an</strong> la kapav eklat lor so figir, ousa <strong>an</strong>vole.Latwal briye-briye kouma tafta. Ki ete sa? Li larg latwal lae enn palto paret div<strong>an</strong> li. Enn palto ki so kouler s<strong>an</strong>zs<strong>an</strong>ze.Kis<strong>an</strong>nla finn avoy li sa? Li met palto la ekoumadir enn labriz mazik finn soufle lor li. Li nepli gagnso ditou. Enn palto klimatizer! Mari sa b<strong>an</strong>n palto dideorla. Kot palto lokal kapav koste! Palto dideor fer li bliyeb<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, b<strong>an</strong>n zistwar <strong>an</strong>ba pie tamaren. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> ennti segonn. Me enn segonn bien long.Me ler li sey tir palto la, peyna sime. Bouton finn fixe arboutonier. Adam Noah koum<strong>an</strong>s p<strong>an</strong>ik. Tr<strong>an</strong>spirasionkoum<strong>an</strong>s koule. Palto la koum<strong>an</strong>s sere lor so lekor vadireenn lapo artifisiel finn <strong>an</strong>vlop so lekor, <strong>an</strong>pes so laponatirel respire.So tayer seye me pa reysi defer li; li al get ennmek<strong>an</strong>isien, enn elektrisien, enn long<strong>an</strong>is. Abba! Touzourn<strong>an</strong>ye. Palto la kol lor li kouma v<strong>an</strong>touz. Depi sa zour lifinn aret konn konfor. Koumadir par mes<strong>an</strong>ste, <strong>an</strong>-ete likol lor so lapo e sof li kouma dife l<strong>an</strong>fer. An-iver li grosi evinn enn koulwar kour<strong>an</strong>der glase, l<strong>an</strong>fer brouyar el<strong>an</strong>ez.Koumsamem, enn gramaten liver, malere tr<strong>an</strong>ble-tr<strong>an</strong>bleli pe trenn so lipie lor bor sime kot pie tamaren. Div<strong>an</strong> lienn group z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> pe zwe me ler li pase zot aret zwe, getli ar lizie mefi<strong>an</strong>s.- Wey get li do, ar so palto dideor.B<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la pa konpr<strong>an</strong> so soufr<strong>an</strong>s. Zot tro zenn pou10


konpr<strong>an</strong>, li p<strong>an</strong>se. Li pa ti rod palto dideor. Palto la ti tomlor li kouma enn malediksion. So lizie plen ar larm ler lirapel kouma, lont<strong>an</strong>, b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti <strong>an</strong>tour li pou t<strong>an</strong>n sob<strong>an</strong>n zistwar. Ayo! Kouma pou fer let<strong>an</strong> lont<strong>an</strong> revini?Li arete, retourn ver b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la. Zot re-aret zwe,dibout fix, get li. Li al drwat ver enn gro ros <strong>an</strong>ba pietamaren, asize. Li apel b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la, dir zot vinn otourli parski li ena enn zoli zistwar tris pou rakont zot. B<strong>an</strong>nz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la tike. Zot pa sir. Kifer Adam Noah pe rod s<strong>an</strong>zbataz? Ki so pl<strong>an</strong>? Enn parmi zot ki ena enpe plis toupedim<strong>an</strong>n li:- Ki ou'le ar nou?- Mo bizen zot... Mo gagn tro fre.- Ale do ta! Fonndos!Lont<strong>an</strong> li ti disik pou sa b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la. Kifer li finn vinnlasid? So palto kouler lapo serp<strong>an</strong> repous saler soleyliver, atir freser profonder lamer. So lekor tr<strong>an</strong>ble koumaseki finn gagn lakr<strong>an</strong>p toutou. Enn gr<strong>an</strong> vertiz <strong>an</strong>vlop li,sarye li. Li tonbe. B<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> kit zot zwe, galoupe vinngete ki li pe gagne. Zot <strong>an</strong>tour Adam Noah, lev li, <strong>an</strong>vlopli ar zot inos<strong>an</strong>s. Nou vie rakonter zistwar res<strong>an</strong>ti salerimen. So largorz amare. Li pa kapav tini enn s<strong>an</strong>glo kisorti depi profonder so nam. So plore sakouy solekzist<strong>an</strong>s net. B<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> may li pou konsol li.Dousma-dousma so palto dideor koum<strong>an</strong>s fonn e lizieAdam Noah ki r<strong>an</strong>pli ar larm-dezwa, briye ar koulerlark<strong>an</strong>siel. Lali<strong>an</strong>s <strong>an</strong>t li ek z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Bondie finn resoude ekbeni par lark<strong>an</strong>siel ki tal gr<strong>an</strong>der so dom lor latet b<strong>an</strong>nz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> <strong>an</strong>ba pie tamaren.11


AVANTIR TIBOUTDAN BOR LAMERTibout lor disab d<strong>an</strong> bor lamer plis enterese ar ti-koray,ti-kokiyaz. Li pa konpr<strong>an</strong> kifer b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong>-dimoun pakapav res <strong>an</strong>plas. Zot galoup parsi, zot galoup parla, zetlekor d<strong>an</strong> dilo, sorti tr<strong>an</strong>ble-tr<strong>an</strong>ble, vinn asiz kot li pousof soley. E <strong>an</strong>plis zot zet gout-gout dilo lor li. Pa fasil arzot, sa b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong>-dimoun la. Enn lad<strong>an</strong> li toult<strong>an</strong> ena ennti-baton bl<strong>an</strong> ar bout rouz d<strong>an</strong> so labous e li larg lafimepar labous ek nene. Ler li koste so labous ar Tibout, tibonnfams<strong>an</strong>ti so dile kaye.Pa fasil ar zot! Kifer so mama dir li pa trap kiksoz ki bouztousel? Pourt<strong>an</strong> zot zoli. Get sa ti-bout lakord nwar ar taszonn, kas-kas so leren, glis lor disab! Mo pa per li. Lermo trap li d<strong>an</strong> mo lame, li giji mwa.Tibout get otour li. Ena boukou kiksoz bouz tousel. Labade fey zonn pe dibout lor enn fey ver, ouver, ferme; apresa bat-bate ale. Pre kot li enn ti-koki roz ar boukou lapatpe bouz vit-vit. Li avoy kap. Li finn gagn li. Li fier, likont<strong>an</strong>, li satisfe. Koze ki long! Tibout so figir s<strong>an</strong>ze, solalev tourne, so narinn ouver. Li sakouy so lame, larg solavwa sopr<strong>an</strong>o. So mama galoupe vinn pr<strong>an</strong> li. … Ti-krabfinn pens li.LAKAZ ZOUZOUTibout so ti-kouzen, Babou, pou vinn pas lazourne kot liparski so nenenn abs<strong>an</strong>. Parski Babou de-z<strong>an</strong> pli piti ki li,Tibout kont<strong>an</strong> zwe mama ar li. Li bien kont<strong>an</strong> so tikouzenme ... So mama dir li, 'Tibout, to enn gr<strong>an</strong> tifi,fode to okip to ti-kouzen, vey li, pa les li gagn dimal, pafer li plore. Twa to gr<strong>an</strong>, Babou li <strong>an</strong>kor enn bebe.'12


- 'Mo kone, mama, mo kone,' Tibout dir.Enn tipe pli tar papa Babou vinn depoz Babou. Ti-bonomla timid-timid, louk Tibout d<strong>an</strong> kwen lizie, al kasiet lorpwatrinn so t<strong>an</strong>tinn. Mama Tibout fer enn ti-gate ar li,donn sak z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> enn biskwi, poz Babou <strong>an</strong>ba e dir zot alzwe.Tibout trap lame Babou e kouma enn ti-mama amenn lid<strong>an</strong> so prop lasam pou zwe zouzou. Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong>,Babou entimide par prez<strong>an</strong>s so kouzinn fer tou sekiTibout dir li. Me ler let<strong>an</strong> pase Babou koum<strong>an</strong>s gagn plistoupe. Li koum<strong>an</strong>s fer seki li <strong>an</strong>vi, zwe ar zouzou ki li<strong>an</strong>vi, ekrir ar kreyon gra kot li <strong>an</strong>vi, lor lili, lor miray …Let<strong>an</strong>sa Mama Tibout pe prepare pou al travay. Li finn finidonn enstriksion so serv<strong>an</strong>t ki bizen fer, ki pou donnb<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> m<strong>an</strong>ze. Zis kouma li pe pr<strong>an</strong> so sak pousorti li t<strong>an</strong>n enn tapaz - koumadir kiksoz finn tonbe -akonpagne par irlm<strong>an</strong> enn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ki swiv par irlm<strong>an</strong> ennlot.S<strong>an</strong> perdi let<strong>an</strong> li galoup ver lasam Tibout. Laba ki litrouve? Toulede asize <strong>an</strong>ba, pe kriye, plore. Li traptoulede z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, ser zot for kont li, dim<strong>an</strong>n Tibout ki finnarive.Ris-ris leker li rakonte. Zot ti pe zwe <strong>lakaz</strong> zouzou.Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> Babou ti pe ekout so mama, ti pe fer bonz<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Apre, pa kone kifer, li koum<strong>an</strong>s fer so ensinifi<strong>an</strong>.Li pr<strong>an</strong> kreyon gra li rey-reye lor lili, lor miray … lerla …lerla- 'Li koum<strong>an</strong>s grifone d<strong>an</strong> mo liv … mo ras mo liv, litonbe'- 'To pa'nn pous li?'13


- 'Non!'Li plor pli for.14


OU KI OU DIR?Alo! Lapolis Rozil? Mo kapav koz ar Serz<strong>an</strong> Bayg<strong>an</strong>n? Ennzafer personel. Dir li Bhay Lalo ole koz ar li. Enn zaferprese. … Mersi! … Serz<strong>an</strong>, Lalo sa! Eskize mo der<strong>an</strong>z ou.Sa zafer mo ti dir ou la, re li finn vinn rod sik<strong>an</strong>n. Liswivre mem mo tifi. Anpes li <strong>an</strong>pr<strong>an</strong>n, al lekol. Ou bizenmet enn reday ar li, krak so lalinn. … Ki ou dir? Mo tifirod may li d<strong>an</strong> lak? Li dir sa, sovaz la! … Wi Serz<strong>an</strong>, mokone li enn ti-fami ar ou. Nou 'si nou fami. … Wi li enn tifamiar mo madam… Non li pa kapav marye ar mo tifi.Mo tifi pe fer HSC, li sinior li pa'nn fer; mo tifi pa'nkorgagn dizwit-<strong>an</strong>, li li dwatet ena plis ki tr<strong>an</strong>nsenk.Enposib! … Non enposib. … Pert-t<strong>an</strong>!40, Lari Garam MasalaRozil.29 Fevriye 1998***Misie Komiser-d-Polis,Kazern,Porlwi.Mo bon Misie Komiser-d-Polis,Akoz mo kone ki ou enn dimoun drwat mo pe ekrir sa letla pou enform ou lor enn zafer ki pa korek e pou solisitou enterv<strong>an</strong>sion. Kot mo reste ena enn dimoun apepretr<strong>an</strong>t-<strong>an</strong> - li vilen, li nwar kouma ferm lizie - ki pe rodkidnap mo tifi. Ou kwar mo kapav les li marye mo tifi kipe fer HSC? Sa sovaz la pe fer jadou pou met mo tifi d<strong>an</strong>lak. Mo latet fatige. Ou kone nou, nou b<strong>an</strong>n dimoun bonfami e mo tifi finn fini gagn dem<strong>an</strong>n, enn bon dem<strong>an</strong>n,15


enn garson bon fami, enn fami bien posede. Aster saKachou la pe rod briz lavenir mo tifi.Mo finn telefonn Serz<strong>an</strong> Bayg<strong>an</strong>n pou fer enn deklarasionme li prefer pr<strong>an</strong> par sa voryen la. Normal! So fami sa.Pe fer pl<strong>an</strong> pou koken mo dibien.Mo p<strong>an</strong>se ki ou bizen ferm li d<strong>an</strong> kaso pou troublaz lapepiblik e ou bizen tr<strong>an</strong>sfer so konplis, Bayg<strong>an</strong>n.Mo sir ou pou pr<strong>an</strong> mo let <strong>an</strong> foul konsiderasion. Si mopa gagn satisfaksion mo pou al get Premie Minis, enn tifami ar mwa.Avek boukou respe,Lalou Lagli***… Namaste Chachi! Sunita sa. Mo kapav koz ar Devi? …Wi, mama bien. … Wi , mo pou dir li. … Eta Pagli, to'nnkap lekol zordi? Ki finn ariv twa? Li'nn rod sik<strong>an</strong>n <strong>an</strong>korar twa? … Zot finn al lapolis? Ki finn arive? Dir mwa vitvit.… Li'nn donn enn depozision ki to provok li par b<strong>an</strong>nzes obsenn? Pa fasil ar li sa boug la! Enn m<strong>an</strong>iak! Ennobsede sa. … OK, telefonn mwa twa k<strong>an</strong> peyna personn… Salam!***30 Z<strong>an</strong>vie 98Mo gate Pushpa,Sori mo'nn tarde pou reponn to dernie let. Travay pedonn bal.Les mo reponn to b<strong>an</strong>n kestion enn par enn.1. Si to sir to <strong>an</strong>vi konstrir to lavenir ar Michael pa enaokenn rezon kifer to bizen per ki dimoun pou dir.16


Mazorite dimoun koz nenport. Plis enport<strong>an</strong> ki tou, twaek Michael zot bizen sir ki zot <strong>an</strong>vi konstrir enn relasionadilt ek dirab. Pa pr<strong>an</strong> traka pou mama. Les sa d<strong>an</strong> molame. Mo pou at<strong>an</strong>n bon mom<strong>an</strong> pou kas lakle.2. Si to tutor finn rekom<strong>an</strong>n twa pou enn Masters mo patrouv okenn rezon kifer to pe tike. Bliye problem lamone.Sa mo problem sa. Biznes ki papa finn kite pe mars bien.Bizen travay dir me plis enport<strong>an</strong>, travay pe donn bal. Tipou bon si twa ek to bieneme zot vinn Moris pou donnmwa enn koudme apre to letid. Ena plas pou nou tou.Aster mwa mo ena enn zafer personel pou koz ar twa..To rapel Devi, tifi Bhay Lalo? Li finn vinn enn zolimamzel. Mo kone mo ena preske de fwa so laz. Mo pakone si lamour sa, si li selm<strong>an</strong> enn atraksion fizik, ou sipali zis enn pasion, enn latir<strong>an</strong>s. Seki mo kone, mo p<strong>an</strong>s lil<strong>an</strong>wit-lizour. Enn sitiasion fou net! Mo lespri dir mwa mope f<strong>an</strong>e, mo leker pa dakor. Mo zis espere li enn s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong>pasaze. Pa fasil mo dir twa. Pli fasil donn konsey ki reglemo prop problem.Mo bizen kit twa. Fer konplim<strong>an</strong> Michael.Salam!Mo <strong>an</strong>bras twa bien for.Kavi.***Alo Sunita, twa sa. … Kees talerla! Bonnfam ek bonom tila. Pa kapav koz librem<strong>an</strong>. … Ki to dir? … Zot finn al r<strong>an</strong>nvizit malad. Nou gagn tou let<strong>an</strong> pou koze. Kouma mo tipe dir twa, Kavi … Hen! … Samem, Kachou, … wi, akoz linwar zot apel li Kachou … Kavi finn oblize donn enndepozision lapolis komkwa mo pe fatig so latet. To konemo papa pe met dife lor li. Komik non? … To pa trouv sakomik? Mo trouv sa bien komik, lager <strong>an</strong>t de zom.17


Mals<strong>an</strong>s mo finn al tas d<strong>an</strong> zot l<strong>an</strong>grenaz. To kone, Kaviek mo papa zot d<strong>an</strong> mem biznes me biznes Kavi peprospere p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> ki biznes mo papa pe pil <strong>an</strong>plas. Enaenn rivalite terib <strong>an</strong>t sa de la. Fek-fek la dife finn alim plifor ler 'sa Kachou la' finn aste enn 4x4 nef … ar touopsion … z<strong>an</strong>t kosmik, erkonn, CD, pawer-stiring etc.Lel<strong>an</strong>dime ler mo pe retourn <strong>lakaz</strong> depi lekol li aret sokat-kat, dim<strong>an</strong>n mwa si mo'le fer enn ti letour ar li. S<strong>an</strong>ezite mo r<strong>an</strong>tre. Kikenn finn fer so mous ar mo papa. Pabizen dir twa Sunita. Mo papa fou mwa enn bon savonaz.Pou tir mo k<strong>an</strong>et d<strong>an</strong> zwe, mo dir li ki Kachou ti fors mwar<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> so kat-kat. Mo papa obliz mwa fer enndepozision lapolis. Lapolis koum<strong>an</strong>s l<strong>an</strong>ket. Kavi oblizerakont so zistwar pou sap d<strong>an</strong> dif. … Mo ti dir twa ki li dirki mo fer zes obsenn pou eksit li? … Dapre mo papa sa.Kavi fer serm<strong>an</strong> zame li pa finn dir sa. … Bien sir mo kozar li. Mo pa kapav fer sovaz k<strong>an</strong> li koz ar mwa! … Kiomwerk ena pou dime? … To pe koz tro vit. Donn mwalet<strong>an</strong> pou kopie. … Samem tou? Timama mo fer sa.Salam Sunita! Enn lot zour mo dir twa plis.Kavi, mo gr<strong>an</strong> frer,***Mersi pou to let ek tou l<strong>an</strong>kourazm<strong>an</strong> ki to pe donn mwa.Ki ti pou ariv mwa s<strong>an</strong> enn gr<strong>an</strong> frer kouma twa? Mersimil fwa.Mo pa sir mo bien konpr<strong>an</strong> to latasm<strong>an</strong> pou tifi BhayLalo. Mo rapel li kouma enn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> setif, meg-meg. Lifinn bizen bien s<strong>an</strong>ze pou reysi <strong>an</strong>flam to nam. … Me sekito deside, samem!Dir mama mo finn resevwar so let. Mo pou ekrir li koumamo gagn enn tipe let<strong>an</strong>.18


Mo <strong>an</strong>bras twa bien for,Pushpa.40, lari Garam Masala,Rozil15 Mars 1998***Onorab Premie Minis,Government House,Porlwi.Misie Premie Minis,Mo ena enn konplent serye pou fer kont lapolis. Zot pafer zot travay kouma dwatet. Ena enn vwayou,kontreb<strong>an</strong>die ki pe rod kidnap mo tifi e lapolis pa'le fern<strong>an</strong>ye.Si sa kontinie zot pou fors mwa ekrir Sa Mazeste Larennpou dir li repr<strong>an</strong> nou pei parski nou ena enn gouvernm<strong>an</strong>fos.Avek mekont<strong>an</strong>tm<strong>an</strong>,Lalou LagliAlias Bhay Lalo.16 Mars 1998***Kim<strong>an</strong>ier Sunita,Zordi mo l<strong>an</strong>iverser. Mo finn vinn mazer. K<strong>an</strong> to pou pe lirsa let la, mwa ek Kavi nou pou bien-bien lwen. K<strong>an</strong>touf<strong>an</strong>n tengn lerla nou pou retourne. Twa bos tait, ferkoumadir to pa konn n<strong>an</strong>ye.19


SalamMadam KachouP.S Aster detrir sa let la.20


MEDAVI / PA FASIL!K<strong>an</strong> Medavi ti pe retourn d<strong>an</strong> so vilaz apre plizier b<strong>an</strong><strong>an</strong>ed<strong>an</strong> Kapital li pa ti realize ki k<strong>an</strong>tite problem li ti pou ena.Latet r<strong>an</strong>pli are nouvo lide, li ti finn s<strong>an</strong>z labitid, bataz,kiltir e li ti kwar ki lor vites li ti pou fer b<strong>an</strong>n dimoun d<strong>an</strong>so fami ek so vilaz adopte so vizion modern. Lozik!Zour so retour tou dimoun ti pe at<strong>an</strong>n enn gr<strong>an</strong> dimounkostim-kravat des<strong>an</strong>n d<strong>an</strong> enn gr<strong>an</strong> loto. Olie sa, enndimoun abiye ar jinns, tisert ek blouzon ti r<strong>an</strong>tre lor ennmobilet kouver ar lapousier ek labou ki li ti finn ramaselor enn parkour trwa zour.Preske tou so b<strong>an</strong>n kamarad lekol ti vini sakenn lor somobilet. Zot ti ole kone si Medavi pa ti finn tro s<strong>an</strong>ze. Zottou ti dakor ki li ti finn vinn bien drol. Andire, li ti pe seyfer tou pou fer dimoun amerde ar li. Kikfwa sa ti som<strong>an</strong>ier pou fer so lenteres<strong>an</strong>. Me li ti res enn joker, enpevilger me amiz<strong>an</strong>. Toum<strong>an</strong>ier d<strong>an</strong> Kapital laba zot m<strong>an</strong>ierti bien lot m<strong>an</strong>ier.Pou so mama li ti toult<strong>an</strong> enn ero ki zame-zame ti f<strong>an</strong>e.Depi lamor so mari, mama Medavi ti ena enn selobzektif: fer tou pou so garson, enn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> inik. Kouma liti finn gagn nouvel ki so garson ti pe retourne, vit-vit li tial prepar so lasam kouma prepar lasam nouvo marye. Sogarson ti so Bondie e li ti kapav v<strong>an</strong>n tou so bizou pou li.- Finn ler pou to marye, beta.- Pli tar nou koz sa.- Mo finn get enn zoli tifi pou twa. Bon tifi. Enpe fami arnou.Medavi ti bos tayt. Kouma li ti pou dir so mama ki depi21


detrwa-z<strong>an</strong> li ti pe viv ar enn fam ki ti travay otesdeler eki ti <strong>an</strong>sent. Sok samacharr! Me li ti kone ki li ti bizenenpe let<strong>an</strong> pou met so mama d<strong>an</strong> lekol. Me pou lemom<strong>an</strong>ti ena enn zafer ki ti pe fer so leker bat d<strong>an</strong> mole. Li tibizen al r<strong>an</strong>n vizit so tonton Karam, gr<strong>an</strong> frer so mama kiti, d<strong>an</strong> lepase, enpe kouma so <strong>an</strong>z-gardien.Tonton Karam ti al pioner p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> deziem ger-mondial ekouma li ti enn gr<strong>an</strong> debrouyar li ti reysi vinn enn serz<strong>an</strong>d<strong>an</strong> larme Brit<strong>an</strong>ik. Depi so retour d<strong>an</strong> vilaz, li ti vinnsenbol progre e kones<strong>an</strong>s. Enn selfmedmenn, li ti refizkoutim e m<strong>an</strong>ier koze lezot dimoun. B<strong>an</strong>n zenn ti kont<strong>an</strong>dir ki enn bonom Angle ti finn r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> so v<strong>an</strong>t. E lor la liti kwar ki li ti kapav enpoz disiplinn militer d<strong>an</strong> lavi sivil.Pou Medavi, Tonton Karam ti enn lespri ki ti kapav kassomey-somey d<strong>an</strong> lakel lavi vilaz ti pe deroule. So lizie tikouma foglait d<strong>an</strong> brouyar; li ti trouv seki lezot lizie pa tipe trouve; li ti kapav dekouver seki pou lezot ti <strong>an</strong>kord<strong>an</strong> marenwar. Li ti difer<strong>an</strong>. Medavi ti kone ki kouma li tipou paret div<strong>an</strong> li, li ti pou koum<strong>an</strong>s lir b<strong>an</strong>n detay lor liki ti pou met li touni. Li ti per ki so tonton pa ti pou trouvli ase evolie, ase difer<strong>an</strong> ar lezot. Fale pa ki so tonton tis<strong>an</strong>ti ki li pa ti finn fer ase progre; ki li ti finn fel; ki li pati finn tous bit ki so tonton ti finn fixe pou li.Koze ki long! Kouma li ti paret div<strong>an</strong> so tonton, li nek tizet enn koudey lor li e Medavi ti s<strong>an</strong>ti ki so lenz pa tikorek, so seve pa ti bien pengne, so mobilet pa ti lave,so soulie pa ti brose.Li ti <strong>an</strong>bras so tonton ki, komdabitid, ti pe lir enn vienimero "Readers Digest". Lor enn ti latab kot li, ti enaenn vie diksioner ek enn vie liv gramer Angle ki li tiamenn ar li depi lot-pey. Li ti lir ar enn pengn fen. Okenndetay pa ti sape mem si sa ti pe pr<strong>an</strong> li dis minit pou lir22


enn paz. Parfwa li ti telm<strong>an</strong> kons<strong>an</strong>tre lor detay b<strong>an</strong>n moki li ti bliye get sinifikasion b<strong>an</strong>n fraz, ousa paragraf, ousapasaz.Enn entwision. Medavi enn kout sek ti koum<strong>an</strong>s konpr<strong>an</strong>lafors so tonton d<strong>an</strong> vilaz. Bien souv<strong>an</strong> li pa ti mem seykonpr<strong>an</strong> ki ti pe pase. Enn ti detay frap li. Ala eskiz ki li tipe rode pou monopoliz konversasion ziska ki tou dimoun,fatige par enn aval<strong>an</strong>s parol ki personn pa ti pe konpr<strong>an</strong>,ti donn li gagne. Ti detay ensinifi<strong>an</strong> ti fer tonton Karamvinn king d<strong>an</strong> fami e d<strong>an</strong> vilaz.Zot regar ti rekrwaze. Tonton Karam ti realize ki Medavi tifinn bien s<strong>an</strong>ze. Ti ena enn ti zekler rebel d<strong>an</strong> so lizie. Tibizen krak so lalinn vit-vit, <strong>an</strong>pes lopozision gr<strong>an</strong>di.- Al bengne! E prepar twa pou haw<strong>an</strong>n.- Aw<strong>an</strong>n!- Pa aw<strong>an</strong>n. Haw<strong>an</strong>n.- Pa oumem ti pe dir ki tousa b<strong>an</strong>n siperstision zis bonpou saret salte?- Gete mo garson. Pa parski ou finn lir gr<strong>an</strong>-gr<strong>an</strong> liv, paparski ou finn viv d<strong>an</strong> Kapital, pa parski ou finn zwennsipa ki gr<strong>an</strong>-gr<strong>an</strong> dimoun ki ou pou zet nou kiltir d<strong>an</strong>latrinn.Sa swar la Medavi, malgre fatig, pa ti kapav dormi. Li tiazite, ti tourn agos-adrwat, ti tourn lor ledo, tourn lorv<strong>an</strong>t; ti gagn so, donk ti tir moulton; ti gagn fre, donk tiris moulton ziska m<strong>an</strong>ton. B<strong>an</strong>n zimaz mouvm<strong>an</strong>te tiswiv enn deryer lot. Li ti s<strong>an</strong>ti ki so lavi ti pe deroule d<strong>an</strong>enn bobinn fren-perse d<strong>an</strong> enn trou s<strong>an</strong> fon. Pa fasil!Dimoun ki pourt<strong>an</strong> li ti mari kont<strong>an</strong> ti pe vinn so gardprizon.Ti bizen tir.Barlizour pal-pal ti pe desinn so nes<strong>an</strong>s d<strong>an</strong>s les. Lor23


sime, enn silwet ti pe pous enn mobilet pou pa kassomey kok lor pie zavoka. Ti bizen efase refer. Pli tar, lerb<strong>an</strong>n premie lalimier ti pe aroz lorizon, mobilet la, ki ti pesarye dezespwar ek lespwar Medavi, ti pe fons d<strong>an</strong>direksion soley lev<strong>an</strong>, d<strong>an</strong> direksion enn nouvo eseyaz.Pa fasil.24


KONFESION SHARAM-"Mazeste, prepar ou. D<strong>an</strong> kenz minit seremoni pou beniou kouronnm<strong>an</strong> pou koum<strong>an</strong>se."- "Fer tou dimoun sorti al pr<strong>an</strong> zot plas."Sharam, gr<strong>an</strong> lider enn nouvo rwayom pwis<strong>an</strong> ole detrwaminit tr<strong>an</strong>kilite. Li bizen res tousel. Li finn gagn laviktwarme ena enn ti gou amer parla ki pe <strong>an</strong>pes li zwir so siksefoul-foul.Deor, enn gr<strong>an</strong> lafoul zom, fam, z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> finn fini ras<strong>an</strong>bledepi boner gramaten. Dimoun partou. Lor pie, lor b<strong>an</strong>nbatim<strong>an</strong>, lor miray. Zot tou ole get ar zot prop lizie enngr<strong>an</strong> mom<strong>an</strong> istorik kot Prens Sharam pou vinnofisielm<strong>an</strong> Lerwa Sharam I, F<strong>an</strong>al L<strong>an</strong>pir Soley Liner.B<strong>an</strong>n pret d<strong>an</strong> zot gr<strong>an</strong> rob kouler safr<strong>an</strong> pe alim s<strong>an</strong>dal,bril l<strong>an</strong>s<strong>an</strong> pou pous movezer. Kot lipie tronn, zot finnenstal tou b<strong>an</strong>n materyo ek lekipm<strong>an</strong> lapriyer. Zot bizenbeni tronn la, sirtou beni dimoun ki pou asiz lor la, e sizot konn fer plezir zot kone ki zot pou d<strong>an</strong> bien. K<strong>an</strong>tronn ek haw<strong>an</strong>n koun marye pike, jab oblize kas pik<strong>an</strong> erengn lor ek safr<strong>an</strong> vinn eternel. Tou dimoun eksite;lafoul, b<strong>an</strong>n diniter, b<strong>an</strong>n envite espesial, b<strong>an</strong>nreprez<strong>an</strong>t<strong>an</strong> difer<strong>an</strong> group relizie. Sef protokol pe gagnkongolo. Tou dimoun s<strong>an</strong>ti zot plis enport<strong>an</strong> ki toudimoun e pe rod asiz plis pre posib ar tronn. Ena finnmem amenn zot z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> malgre ki envitasion ti bienpresi: kart la ti valid pou zis de dimoun, Madam ek Misie.Komdabitid sakenn pe rod so bout e depi bien zenn b<strong>an</strong>nz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> bizen apr<strong>an</strong>n sa.Prensipal konseye sekirite pe yam detrwa ki dapre sor<strong>an</strong>sengnm<strong>an</strong> zame ti d<strong>an</strong> kote Prens Sharam. Zot ti25


toult<strong>an</strong> pe mars ar lopozision. Lor vites zot finn s<strong>an</strong>zmouyaz. Bizen kompr<strong>an</strong> zot. Lavi dir. Bizen konn veytonbaz. Samem apel lenteliz<strong>an</strong>s. Lotorite pe fer sotravay; lafoul eksite; b<strong>an</strong>n diniter pe tr<strong>an</strong>spire; l<strong>an</strong>s<strong>an</strong> pesey pous loder; petal fler pe kwi ar saler. B<strong>an</strong>n pret peale-vini. Zot lotorite pe kontrol baz. Me lwen laba, deryerb<strong>an</strong>n pie, deryer b<strong>an</strong>n batim<strong>an</strong>, lwen d<strong>an</strong> fon lor ennkolinn enn lamas im<strong>an</strong>s entousab pe sey devine ki pepase. Zot kone ki pou zot, lerwa vini, lerwa ale, n<strong>an</strong>ye pas<strong>an</strong>ze. Finn deklar Plas Kouronnm<strong>an</strong> zonn enterdi pou zotme kouma tou dimoun zot kirye, zot <strong>an</strong>vi kone ki pepase, kouma douniya pe deroule. Dimoun bizen fennsifer.Sharam pe reflesi. Kikfwa Sharw<strong>an</strong>n ti ena enpe rezon.Pa kapav bliye ki Sharw<strong>an</strong>n, Lerwa rwayom Dife, ti enngr<strong>an</strong> entelektiel, enn gr<strong>an</strong> patron lar, enn dimoun ki tipas laplipar so let<strong>an</strong> d<strong>an</strong> so prop libreri, libreri plis ekipelor zot pl<strong>an</strong>et. B<strong>an</strong>n diriz<strong>an</strong> lezot pl<strong>an</strong>et souv<strong>an</strong> ti pe vinnget li pou gagn so konsey. Me pa ti ena plas pou de lider.Swa Sharw<strong>an</strong>n, swa Sharam. Pli for, pli malen ti bizenbalye karo. Pa gagn drwa les emosion dominn larezon.Sharw<strong>an</strong>n ti envesti d<strong>an</strong> kiltir. Seki envesti d<strong>an</strong> zarmlimem pli malen. Pov Sharw<strong>an</strong>n. Pourt<strong>an</strong> pa ti fasil.Lepep ti kont<strong>an</strong> li. Me zot ti vinn mou parski zot lider titro protez zot; ti donn zot labitid gagn foul konfor s<strong>an</strong>gr<strong>an</strong> zefor. Sharw<strong>an</strong>n so bonker finalm<strong>an</strong> ti <strong>an</strong>pwazonnso desten.- Mazeste, larenn pe dim<strong>an</strong>de si ou finn pare.- Dir li mo vini la.Larenn Shidjouta ti zwe enn gr<strong>an</strong> rol d<strong>an</strong> sa zistwar la.So temwayaz ti vir lopinion piblik <strong>an</strong>balao. Temwayaz?Sharw<strong>an</strong>n ti kapav fer enn zafer parey? Shidjouta ti rodsik<strong>an</strong>n ar li? Pa enport<strong>an</strong>. Ti bizen itiliz sitiasion la eSharam pa ti tike ditou. Ti bizen chombo lokazion la e li ti26


chombo li. D<strong>an</strong> Rwayom Dife, viol ti konsidere kouma pligr<strong>an</strong> krim parski sivilizasion Sharw<strong>an</strong>nt<strong>an</strong>n ti rezoudboukou problem <strong>an</strong>t de sex. Sharam p<strong>an</strong>se ki li pou bizendim<strong>an</strong>n so b<strong>an</strong>n konseye gete ki b<strong>an</strong>n pratik bizenmentenir ek <strong>an</strong>kouraze d<strong>an</strong> nouvo rwayom pl<strong>an</strong>eter kottou b<strong>an</strong>n frontier politik finn fini efase. Kim<strong>an</strong>ier pou efasb<strong>an</strong>n frontier sosial? Ki pou fer ar b<strong>an</strong>n entousab?Kim<strong>an</strong>ier Sharw<strong>an</strong>n ti rezoud sa problem la?Larenn akonpagne par so b<strong>an</strong>n damdoner r<strong>an</strong>tre. Likouma lesiel k<strong>an</strong> tou b<strong>an</strong>n zetwal ek b<strong>an</strong>n satelitkominikasion alime-tengn, alime-tengn; kouma ennfedartifis ar kouler mazik. So b<strong>an</strong>n bizou provok leklipslizie. Pou Sharam pa ena katakata. Tou b<strong>an</strong>n mwayenbon pou r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> bit. Li kone ki rimer ki pe f<strong>an</strong>e lorSharw<strong>an</strong>n fos net me li pou servi sa zarm la pou konsolidso pouvwar. Pa ena plas pou konsi<strong>an</strong>s.So larenn trap li bradsou e zot sorti. Lafoul deor akeyirzot ar kriye, aplodism<strong>an</strong>, sonn-petar, jal-dolok, rav<strong>an</strong>nmarav<strong>an</strong>n.Lepase finn efase. Sharam get otour li, ferenn sourir. So sourir pa pou personn me pou so tiezitasion talerla k<strong>an</strong> li ti pe reflesi lor sipa bizen, sipa pabizen. Li sakouy so latet dousm<strong>an</strong>. Lafoul kriye, sote-pile.Me li pa pe kominik ar personn. Li zis pe p<strong>an</strong>se: sekigagn lager limem li ekir istwar. Mals<strong>an</strong>s pou twaSharw<strong>an</strong>n. Dife ki pirifie finn vinn dife ki brile.27


BOURRBAK EK RENARTou dimoun d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>drwa ti pe dir ki Bourrbak ti ennlakrem kouyon e si kouyon ti enn lali<strong>an</strong>n li li ti pou sok<strong>an</strong>bar. Li vre ki li ti pe fer b<strong>an</strong>n zafer drol ki ti pe fermwa gagn riye. Par ekz<strong>an</strong>p enn zour li ti lor pie koko e likriye “mo zete?”. Mo ti kwar li ti pe zet enn grap koko.Mo dir wi. De segonn pli tar li ti pe dibout div<strong>an</strong> mwa.Kouma enn sat li ti tom lor so de lipie.Li ek Renar ti al lekol <strong>an</strong>sam. Bourrbak ti toult<strong>an</strong> deryermidi e konper Renar ti div<strong>an</strong>-div<strong>an</strong>. Renar ti enn gr<strong>an</strong>malen, debrouyar, triy<strong>an</strong>ger, mardayer. Si li ti trouv simezegwi difisil, s<strong>an</strong> ezite li ti pr<strong>an</strong> sime zeping e finalm<strong>an</strong> liti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> so bit. Bourrbak li, li ti kapav aret enn trenpou les enn kabri travers rel.Plitar Renar ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> biznes e koum<strong>an</strong>s fer politik.Bourrbak li, li ti marye ar so vwazinn vev pou okip b<strong>an</strong>norfelen.Toulede ti ena mem pasion: foutborl. Sakenn ti ena soprop lekip: Bourrbak 11 ek 11 Renar. Lor laplenn zot tikouma sat ek lisien me lor lafors zot ti toult<strong>an</strong> d<strong>an</strong>bal<strong>an</strong>s. Enn gagne enn kou e lot gagne lot kou metoult<strong>an</strong> par enn ti lekar. Me <strong>an</strong>t sa de lekip la ti ena enngr<strong>an</strong> difer<strong>an</strong>s. Renar ki ti ena kas ti aste tou bon zwerd<strong>an</strong> l<strong>an</strong>drwa. D<strong>an</strong> Bourrbak 11 b<strong>an</strong>n zwer kouma<strong>an</strong>trener ek siporter ti galoup pou lamour foutborl. D<strong>an</strong>gagne kouma d<strong>an</strong> perdi zot tonbe-leve <strong>an</strong>sam. Sa ti ferRenar trouv zekler. Li ti bizen trouv sime pou kas konteb<strong>an</strong>n bourrbak. Kouma li ti bien cham ar b<strong>an</strong>n diriz<strong>an</strong>politik ek federasion foutborl ki li ti pe fin<strong>an</strong>se ar so proplamone, li ti fer pas enn reglem<strong>an</strong> pou enterdi b<strong>an</strong>n lekip28


kot b<strong>an</strong>n zwer tro pros. Enses d<strong>an</strong> foutborl li enn zaferimoral. Pa kapav tolere. B<strong>an</strong>n bourrbak zot ti d<strong>an</strong> mem til<strong>an</strong>drwa; parfwa vwazen; parfwa fami; setaki ti konnsetaki. Dapre nouvo reglem<strong>an</strong> zot relasion foutborl tiensestie, bien mal<strong>an</strong>g, kont moralite piblik. Dimoun prospa gagn drwa bat boul <strong>an</strong>sam.B<strong>an</strong>n bourrbak ti oblize kas b<strong>an</strong>n, disoud zot lekip. Enndeti gagn plas d<strong>an</strong> segonntim 11 Renar. B<strong>an</strong>n match ti vinnmos, mosad, r<strong>an</strong>n. Malgre ti pe pey dimoun pou r<strong>an</strong>plistad, graden ti toult<strong>an</strong> vid. Mars<strong>an</strong> pistas ek dalpouri tiprefer kontinie biznes lor Laplas Lagar.Eleksion ti pe koste. Normalm<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n bourrbak pa ti kaslatet parski tou dimoun kone seki met for ti gagn for;bone bl<strong>an</strong> ti r<strong>an</strong>plas bl<strong>an</strong> bone; bl<strong>an</strong> bone ti r<strong>an</strong>plas bonebl<strong>an</strong>.− “Virkitourn-tournkivir”, Bourrbak ti kont<strong>an</strong> dir.Enn t<strong>an</strong>to plen lete k<strong>an</strong> fey lor pie refiz bouze telm<strong>an</strong>letarzi li nisa, detrwa bourrbak ki ti pe zwe romi d<strong>an</strong> zotklib (Bourrbak 11 ti vinn Lasdepik Kah<strong>an</strong>ke). Enn lad<strong>an</strong>dir enn kou s<strong>an</strong> p<strong>an</strong>se:- Kifer nou pa met Bourrbak pou reprez<strong>an</strong>t tou bourrbak?Kouma lapipi koze la f<strong>an</strong>e: Enn Bourrbak Pou TouBourrbak. Ler Renar t<strong>an</strong>n sa koze la, li kas enn gr<strong>an</strong> riye.Pa dir mwa! Bourrbak d<strong>an</strong> Las<strong>an</strong>ble Nasional? Ki sa pei lape devini?Bourrbak pa ti pou aksepte poz k<strong>an</strong>dida. Li ti prefer okipso fami ki ti pe gr<strong>an</strong>di. So madam ti <strong>an</strong>vwadfami. Me lerli ti t<strong>an</strong>n koze fout<strong>an</strong>, gra ek ensilt<strong>an</strong> li ti desid pou m<strong>an</strong>zar Renar. Akoz so v<strong>an</strong>tar Renar ti grat ledo maler. Mach lati enn dror. Kofor (senbol Renar) ti gagn so depitel<strong>an</strong>drwa e l<strong>an</strong>tonwar 'si ti reysi eli so depite. Bourrbak ti29


<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> konsey. Samem koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> so maler.Li ti oblize zwe ewe. Lor laplenn Renar; dapre lord ekreglem<strong>an</strong> Renar-Pawer. Dousma-dousma Bourrbak tikoum<strong>an</strong>s perdi so id<strong>an</strong>tite. Li nepli ti kone ki vre-vrememli ti ete. B<strong>an</strong>n bourrbak 'si ti koum<strong>an</strong>s trouv flou. Renarkoum<strong>an</strong>s ramas zot d<strong>an</strong> so kofor, met zot d<strong>an</strong> so pos. LerBourrbak koum<strong>an</strong>s realize ti deza tro tar. Li ti fini perdid<strong>an</strong> lakour kouma d<strong>an</strong> karo.Enn t<strong>an</strong>to ler li retourn <strong>lakaz</strong> enn gr<strong>an</strong> sok ti at<strong>an</strong>n li. Nifam, ni z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Lor latab enn zafer bizar. Enn let ouver elor let la enn l<strong>an</strong>tonwar <strong>an</strong> kristal <strong>an</strong>balao. Ar so koup<strong>an</strong>ba ek so pasaz lao, li ti kouma enn s<strong>an</strong>tral nikleer. Liav<strong>an</strong>s l<strong>an</strong>tonwar pou lir let la.“ Bourrbak mo koko,Lont<strong>an</strong> mo ti ena mo Bourrbak, enn dimoun extra. Asterli finn vinn renar. Ayo, mo Bourrbak finn fonn. Si tozwenn li, dir li nou kont<strong>an</strong> li, nou bizen li me pa renard<strong>an</strong> lapo bourrbak.Kont<strong>an</strong> twa!To bieneme”Ar lakoler li trap l<strong>an</strong>tonwar ki al kraz lor miray d<strong>an</strong> ennlamizik l<strong>an</strong>term<strong>an</strong>.E depi sa zour la li ti koum<strong>an</strong>s bwar. Li pa ti bizenl<strong>an</strong>tonwar parski li pa ti aste larak par topet me par lit.Enn swar b<strong>an</strong>n vwazen ti t<strong>an</strong>n enn explozion. Zot ti kwarki kikenn ti sonn enn k<strong>an</strong>on pou fer lisien sove.Lel<strong>an</strong>dime gramaten ler serv<strong>an</strong>t r<strong>an</strong>tre li ti trouv MisieBourrbak d<strong>an</strong> enn basen dis<strong>an</strong>, enn revolver akote.30


FENNSIFER- "Rachel, si to fer bon z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, nou pou amenn twafennsifer, Dim<strong>an</strong>s."Sak fwa ki mo ti t<strong>an</strong>n sa kalite koze la, mo ti s<strong>an</strong>ti ki enamarday. Toule-z<strong>an</strong> ver mem peryod depi ki mo tikoum<strong>an</strong>s rapel, nou parwas ti org<strong>an</strong>iz so 'fennsifer <strong>an</strong>iel'.Mo mama ek mo papa ti de mam enport<strong>an</strong> d<strong>an</strong> komiteparwas. Amizir fennsifer ti pe aprose, eksitasion ti pemonte; komite parwas ti pe zwenn pli souv<strong>an</strong> e Monper tipe pas boukou let<strong>an</strong> kot nou parski nou <strong>lakaz</strong> ki ti asegr<strong>an</strong> ti servi kouma kartie zeneral org<strong>an</strong>izasion fennsifer.Parfwa k<strong>an</strong> mo papa ti pe boude, mo ti gagn lenpresionki pa zis fennsifer ki ti pe atir Per Christophe kot nou. Momama (so nom Madras ti Parvedi e so nom batize tiGhislaine) ti toult<strong>an</strong> kone kim<strong>an</strong>ier fer riye touf koler.- Non do ta, li pa enn Tartif.- Normal to pou pr<strong>an</strong> so par.−Ki pr<strong>an</strong> so par? Si li bouz traver, mo tay sopalto ... so sout<strong>an</strong>n mo'le dir.−Enn riye for kouma loraz travers lagorz mo papa. T<strong>an</strong>sionki ti pe menas armoni ti fizet. Apre sa mo pa ti t<strong>an</strong>nn<strong>an</strong>ye plis lor sa topik la. Sak fwa mo papa ti get PerChristophe, li ti fer enn sourir. Koumadir li ti pe get momama tay-tay so sout<strong>an</strong>n.D<strong>an</strong> group org<strong>an</strong>izater fennsifer, ti ena enn madam<strong>an</strong>viron kar<strong>an</strong>t-<strong>an</strong> ki pli tar ti fer mwa p<strong>an</strong>s Wife of Bath.Li ti bien port<strong>an</strong>, enn labous bien sexi. Enn ti f<strong>an</strong>t <strong>an</strong>t deled<strong>an</strong> div<strong>an</strong> ek enn ti tourdey ti donn li enn sarm spesial.Sa madam la ti konn fer zom d<strong>an</strong>s tig.- Fode pa to per zot, Rachel. K<strong>an</strong> to vinn gr<strong>an</strong> fer koumaMat<strong>an</strong>t Hortense. Fer zot trouv zekler.31


- Hortense, pa met move lide d<strong>an</strong> latet sa piti la, momama ti kriye.− Ghislaine, enn tifi douz-<strong>an</strong> bizen konn bar gorl efer sa b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>s la rente.Mat<strong>an</strong>t Hortense ti enpe sef sirk d<strong>an</strong> rakont jok sale.Amizir let<strong>an</strong> ti pe pase e ti bizen fer vit parski zour Z ti peaprose, so b<strong>an</strong>n zistwar ti pe vinn sit<strong>an</strong> sale ki parfwa momama ti oblize trouv enn exkiz pou dir mwa al d<strong>an</strong> molasam. So lavwa ti telm<strong>an</strong> for ki mo ti pe t<strong>an</strong>n tou. Memo pa ti pe konpr<strong>an</strong> kifer tou dimoun ti pe riye. Parfwazistwar tris fer gr<strong>an</strong> dimoun riye, pa vre? T<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> PerChristophe ti fer s<strong>an</strong>bl<strong>an</strong> zene me Mat<strong>an</strong>t Hortense pa tilarg li.- Ki ou fer pou deblok ou leren Monper?- Hortense to pou al brile d<strong>an</strong> dife l<strong>an</strong>fer!- Omwen laba ena enpe saler.Tou dimoun ti riye. Bien pli tar ki mo ti konpr<strong>an</strong> kifer.Mo kwar fennsifer la ti enn sikse parski tou b<strong>an</strong>nresponsab ti zwenn apre fetdenwi pou selebre. Ti enadetrwa boutey (don b<strong>an</strong>n bienfeter) ki pa ti gagn kliy<strong>an</strong>.Pli tar mo ti konpr<strong>an</strong> ki b<strong>an</strong>n org<strong>an</strong>izater pa ti met zotd<strong>an</strong> sirkwi parski bon kiksoz pa kapav servi pou nourikoson. Omilie l<strong>an</strong>wit ler mo somey kase mo ti t<strong>an</strong>n lavwazom-fam d<strong>an</strong> lazwa. Lel<strong>an</strong>demen ti ena enn ta boutey vidd<strong>an</strong> salon. Mama ti pe plengn malad-latet.***Mo ti gr<strong>an</strong>di d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>bi<strong>an</strong>s fennsifer. Mo ti fini par kwar kilavi ti enn gr<strong>an</strong> fennsifer. Ler mwa ek mo frer ti fini nouletid liniversite e nou ti vinn seki sa lepok la ti apel b<strong>an</strong>ngradie (aster dimoun prefer servi mo kouma profesionel,konsilt<strong>an</strong> etc.) mo mama enn swar ti dir nou ki aster ki li32


ti finn vinn lib, li ti pe r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> politik. Pa kone kifer, mopapa ti foul dakor ki so madam fer politik. Mo ti ena ennti soupson ki sa ti sel fason pou li gagn enpe lape d<strong>an</strong><strong>lakaz</strong>. Amizir laz r<strong>an</strong>tre, mo papa ki ti enn tabardenn tipe vinn tr<strong>an</strong>kil e mo mama ki ti tr<strong>an</strong>kil ti pe vinntabardenn. Enn zafer ormonn dapre mo frer.Donk mo mama, enn Madras batize, ki ti s<strong>an</strong>z relizionpou marye ar mo papa, ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> politik ... parski salepok la ti ena enn mouvm<strong>an</strong> plas rezerve pou b<strong>an</strong>nmadam d<strong>an</strong> sak parti. Ti bizen tr<strong>an</strong>t pours<strong>an</strong> depitemadam,tr<strong>an</strong>t pours<strong>an</strong> minis-madam, tr<strong>an</strong>t pours<strong>an</strong>permsek-madam. Tr<strong>an</strong>t pours<strong>an</strong> ti vinn enn sif mazik.Mem mo pa ti tro dakor ar tousa mo ti prefer pa dirn<strong>an</strong>ye parski mo sir mo mama ti pou dir ki mo reasion<strong>an</strong>ti-fam ti akoz mo ti lesbienn. Sa ti toult<strong>an</strong> so gr<strong>an</strong>argim<strong>an</strong> k<strong>an</strong> mo pa ti dakor ar so lide politik. Me mobizen aksepte ki <strong>an</strong>zeneral so lide lor difer<strong>an</strong> ory<strong>an</strong>tasionsexiel ti bien progresis. Li ti zis sagren ki mo pa ti poudonn li 'zoli-zoli tiz<strong>an</strong>f<strong>an</strong>'.- Mo va adopte 'Ma!- Pa parey!Peryod eleksion zeneral ti enn maha-fennsifer long-dire.Oriflam, b<strong>an</strong>drol, s<strong>an</strong>te swa-diz<strong>an</strong> <strong>an</strong>gaze, video-klip,miting, dek briy<strong>an</strong>i, tonbola, tirazosor. Lepep admirab tid<strong>an</strong> m<strong>an</strong>g<strong>an</strong>n. B<strong>an</strong>n zafer bizar ti vinn normal. B<strong>an</strong>n kiyer ti lao-lao lor zepol lepep, pe grene kouma fri kontsezon.Pir ki tou, enn k<strong>an</strong>dida-madam ti pe apel soadverser, enn k<strong>an</strong>dida-zom, 'famdel<strong>an</strong>e'. E lafoul ti pesote-pile, s<strong>an</strong>te-d<strong>an</strong>se: 'ipipip famdel<strong>an</strong>e; ipipipfamdel<strong>an</strong>e …'Drol! Pa ti ena tr<strong>an</strong>t pours<strong>an</strong> lider-parti-madam? Zom tipe kontrol partou.- Aret tir lay, Rachel! To nek rod lipou poul.33


Mo mama ti vinn Madam Minis Zafer Fam ek Fami. Sobidze ti pli finn ki papie mouslinn, preske tr<strong>an</strong>spar<strong>an</strong>kouma selof<strong>an</strong>n. Me mo papa ti ere parski preske zamemo mama ti <strong>lakaz</strong>. Me enn zour Madam Minis ti r<strong>an</strong>t<strong>lakaz</strong> ar laraz. Li ti zour so Premie Minis e ti donn sodemision.- To ti ena rezon Rachel. B<strong>an</strong>n zom kwar ki nou b<strong>an</strong>npoupet doukia! Mo kwar mo'si mo pou vinn lesbienn.Mo papa ki ti pe lir lagazet, sap lor so sez tonbe.L<strong>an</strong>e ale, l<strong>an</strong>e vini, lavi ti pe deroule kouma enn ti k<strong>an</strong>aldilo ki sarye ti lapli depi montagn ziska lamer. Mo ti bliyefennsifer net. Enn gramaten boner telefonn ti sone.- Rachel, to kapav vinn <strong>lakaz</strong>?- Ena problem 'Pa?- To mama ... d<strong>an</strong> so somey.Ala fennsifer rekoum<strong>an</strong>se! Depite, minis, <strong>an</strong>sien koleg kiti disparet, zournalis-mersener ki ti f<strong>an</strong>n labou lor li ...<strong>an</strong>fen zot tou sa b<strong>an</strong>n dimoun onorab ek admirab ti pefer lake pou poz enn kouronn fler kot so lipie. Mo mamad<strong>an</strong> sel sari ki mo papa ti donn li (li ti donn enstriksion<strong>an</strong>vlop li d<strong>an</strong> sa sari la zour so dernie vwayaz, sirtou lerpas legliz) ti kalm lor so k<strong>an</strong>ape. Enn kou mo ti kwar ki liti leve pou fou enn klak Premie Minis ki ti fer tou dimounav<strong>an</strong>se pou li depoz enn kouronn fler kouler so parti. Timo limazinasion sa!Si li ti fer li, mo pa ti pou trouv sa drol. Samem apelParvedi-Ghislaine.Oktob 200334


SO SEMBOUTamby fer enn rev. Div<strong>an</strong> so lizie kot lipie enn lark<strong>an</strong>siel,ena enn sembou <strong>an</strong> lor masif, dekore ar diam<strong>an</strong> ek perlrar. Sembou la ki plen ora ar dile ek dimiel koz ar li.— Tamby, Tamby depi lont<strong>an</strong> mo pe rod twa. Degaze vinikoko av<strong>an</strong> mo dile kaye, ... av<strong>an</strong> mo dimiel vinn r<strong>an</strong>s.Ler so somey kase Tamby t<strong>an</strong>n so prop leker bate telm<strong>an</strong>eksitasion finn may li. Li sir aster li pou koum<strong>an</strong>s viv ennlot lavi. Enn lavi extra. Plis nisa ki d<strong>an</strong> fim jalsa. Dile ekdimiel agogo d<strong>an</strong> sembou <strong>an</strong> lor masif dekore ar diam<strong>an</strong>,ribi, safir, mama perl.Boner gramaten, av<strong>an</strong> soley poz so lalev lor lorizon, s<strong>an</strong>mem dir so fam, Savitri, ki li pe ale, s<strong>an</strong> mem verse pouget Trishni d<strong>an</strong> so ber, Tamby trap sime zegwi, fons drwatpou rod lark<strong>an</strong>siel spesial sembou laba kot soley al bwardilo. Eksitasion <strong>an</strong>gourdi so lespri ki pe rev douserzwis<strong>an</strong>s ek zwis<strong>an</strong>s douser. N<strong>an</strong>ye nepli ekziste apart li, liek limem. Fini traka, fini problem, fini lamerdm<strong>an</strong>!Ep! Lor so sime enn gorz profon koup <strong>an</strong>traver. Ler liverse pou gete li gagn vertiz. Li kone li bizen des<strong>an</strong>n d<strong>an</strong>v<strong>an</strong>t marenwar pou ki apre li mont ver lalimier. Lichombo so kouraz ar de lame e koum<strong>an</strong>s des<strong>an</strong>n. Br<strong>an</strong>sek rasinn donn so lipie mord<strong>an</strong>, <strong>an</strong>pes li glise; fey lalwesek pik<strong>an</strong> loulou rey-rey so lapo. Li kontinie mem solades<strong>an</strong>t. Ler li ariv <strong>an</strong>ba, nouvo problem lev latet.Larivier rapid; kour<strong>an</strong> for. Otour li enn ta ti kaskad elalimier soley pe desinn lark<strong>an</strong>siel ar lapousier dilo. Li getkot zot lipie. Peyna sembou. Ki pou fer?35


Bizen travers larivier e remont lap<strong>an</strong>t. Tamby s<strong>an</strong>ti lafatigkabos so ledo, kraz so zepol me rev sembou <strong>an</strong> lor masif,rev zwis<strong>an</strong>s eternel remont so moral. Li rode, rode, rodeziska li zwenn enn l<strong>an</strong>drwa kot b<strong>an</strong>n ros <strong>an</strong>deor dilopermet li traverse. Li trouv enn s<strong>an</strong>tie ki dimoun ki vinnlapes kamaron ousa ki vinn sers lerb servi. Li grenpemontel<strong>an</strong>tm<strong>an</strong>. So zefor mwen fatig<strong>an</strong>. Andire li pe gagnlabitid fer zefor. Ler li ariv lao lor rebor gorz, li vire pouget deryer. Enn trou nwar. Li pa konpr<strong>an</strong> kouma li finnreysi sap lad<strong>an</strong>.Li get drwat div<strong>an</strong> li d<strong>an</strong> direksion soley kous<strong>an</strong>. Lwenlaba li sir li pou trouv so sembou <strong>an</strong> lor masif, sembour<strong>an</strong>pli ar dile ek dimiel. Li kontinie so traze, traversmontagn, vale, dezer. Enn pa swiv lot, li kontinie solarout. Li zwenn lark<strong>an</strong>siel par ta me sembou nayba. Likontinie, kontinie, kontinie ... Lor so larout li zwennboukou dimoun: madam, misie, tifi, garson, zenn, vie,bonom, bonnfam.Enn zour li zwenn enn sadou ki fer li apr<strong>an</strong>n par ker ennlong m<strong>an</strong>ntra. Zoli m<strong>an</strong>ntra me rev sembou kas toupake. Li kontinie so resers. Li av<strong>an</strong>se mem. Fatig asterfer bay ar li. Li trenn so lipie pou marse.Drol! Kouma enn larou ki finn fer enn foul letour, li trouvdiv<strong>an</strong> li seki li ti kit deryer li. So <strong>lakaz</strong>. So lipie nepli tinili. Li tom pouf kot rasinn d<strong>an</strong> lonbraz so pie lila. Li perdikones<strong>an</strong>s. ...D<strong>an</strong> enn demi lizour li t<strong>an</strong>n poem sadou:LALIMIER1D<strong>an</strong> lizie kler mo bieneme mo kont<strong>an</strong>ple to lalimier,36


D<strong>an</strong> tr<strong>an</strong>spar<strong>an</strong>s so lizie kler mo plonz mo nam d<strong>an</strong>profonder;D<strong>an</strong> profonder so tr<strong>an</strong>spar<strong>an</strong>s mo rod partou to lalimierMe tr<strong>an</strong>spar<strong>an</strong>s so lizie kler li lapar<strong>an</strong>s to lalimier.2D<strong>an</strong> sourir kler mo de z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> mo rod konpr<strong>an</strong> tou togr<strong>an</strong>der;D<strong>an</strong> inos<strong>an</strong>s zot sourir kler mo plonz mo nam poudekouverKot lenerzi to lalimier pr<strong>an</strong> so nes<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> liniverMe inos<strong>an</strong>s zot sourir kler li lapar<strong>an</strong>s to lalimier.3D<strong>an</strong> lesiel kler mo get soley pou apresie to lalimier,D<strong>an</strong> so pwis<strong>an</strong>s enk<strong>an</strong>des<strong>an</strong> mo plonz mo nam pou rodtrouv kler;So lalimier enk<strong>an</strong>des<strong>an</strong> bril mo lizie, tengn lalimierPwis<strong>an</strong>s soley li lapar<strong>an</strong>s vre lalimier nou liniver.4D<strong>an</strong> s<strong>an</strong>te kler zwazo kouler mo sey atrap to lalimier;D<strong>an</strong> rezon<strong>an</strong>s zot s<strong>an</strong>te kler mo plonz mo nam pou seytrouv kler;D<strong>an</strong> lalimier zot rezon<strong>an</strong>s mo rod partou tras to gr<strong>an</strong>derMe rezon<strong>an</strong>s zwazo kouler li lapar<strong>an</strong>s to lalimier.5D<strong>an</strong> parfen kler b<strong>an</strong>n fri ek fler mo sey mazinn tou togr<strong>an</strong>der;D<strong>an</strong> lekzist<strong>an</strong>s zot parfen kler mo plonz mo nam d<strong>an</strong>profonder;D<strong>an</strong> profonder zot lekzist<strong>an</strong>s mo sey tchombo to lalimierMe lekzist<strong>an</strong>s zot parfen kler li lapar<strong>an</strong>s to lalimier.6Pardon Senier, d<strong>an</strong> tousala mo pa finn trouv to lalimier.To lalimier li ti lamem, me mo lizie pa ti trouv kler.To tousala, to plis ki sa. Pou konpr<strong>an</strong> sa bizen leker.Bizen senser pou dekouver vre lalimier nou liniver.37


Malgre so febles li fer enn zefor pou ouver so lizie. Ennzimaz flou dousma-dousma vinn pli kler. Kot so latet ennzoli fam, so tibaba d<strong>an</strong> so lebra pe priye, pe dim<strong>an</strong>nBondie sov so lavi. Savitri? Wi Savitri ek Trishni d<strong>an</strong> solebra pe vey li, <strong>an</strong>pes maler may li d<strong>an</strong> lak. Tousa let<strong>an</strong> laso sembou <strong>an</strong> lor masif, dekore ar diam<strong>an</strong> ek perl, r<strong>an</strong>pliora ar dile ek dimiel, ti la koste ar li me li pa ti konn gete.Me 200338


LANTONWARKOUMANSMAN RATEPou tou dimoun enn l<strong>an</strong>tonwar se enn enstrim<strong>an</strong> ki nouservi pou tr<strong>an</strong>sfer enn likid depi enn resipi<strong>an</strong> ziska ennlot. D<strong>an</strong> laboutik Kapt<strong>an</strong>n ti servi enn l<strong>an</strong>tonwar montelor enn laponp pou tir dilwil depi enn barik e avoy li d<strong>an</strong>enn ferbl<strong>an</strong> pou servi kliy<strong>an</strong>; d<strong>an</strong> lak<strong>an</strong>biz ti servi enn til<strong>an</strong>tonwar plastik pou vers trwa topet d<strong>an</strong> flakon spesialki Tonton Kont<strong>an</strong>tapsozafer ti donn mwa toule-t<strong>an</strong>to poual sers so meksinn; mo mama ti servi l<strong>an</strong>tonwar pou viddilwil d<strong>an</strong> boutey ousa petrol d<strong>an</strong> lal<strong>an</strong>p. … Mo mama tiosi kont<strong>an</strong> dir ki nou vwazen Tonton Soopaya ti bwarkouma enn l<strong>an</strong>tonwar. Li ti vinn koumadir p<strong>an</strong>dil nousime. Ler li ti pas kot <strong>lakaz</strong> mo mama kriye: “Z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>,finn ler pou al fer devwar. Tengn sa televizion la! Finn finiset-er.” Labivet d<strong>an</strong> kwen lari ti oblize ferme zis set-er.Tonton Soopaya balot-balote retoun <strong>lakaz</strong>, bat so fam, aldormi. Bien zenn so lefwa ti vinn konpot. Zour sol<strong>an</strong>term<strong>an</strong> mo ti kwar ki so fam ti pou montre sosoulazm<strong>an</strong>. Me non. Li ti plore parey kouma enn fekvinn-vevti bizen plore.Me expresion pas d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>tonwar ousa tas d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>tonwarti pe m<strong>an</strong>z mo kr<strong>an</strong>n red. Pa ti pe gagn lizour.Bernadette, pli vie libreri d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>drwa, pa ti pe kapavdonn mwa enn repons kler. Mo ti konpr<strong>an</strong> pas d<strong>an</strong> ben,pas d<strong>an</strong> pake, tas lor poto, tas d<strong>an</strong> sek … Me mister totalotour pas d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>tonwar ek tas d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>tonwar.D<strong>an</strong> nou l<strong>an</strong>drwa - (Kifer mo dir l<strong>an</strong>drwa me mo pa dirvilaz, lavil ousa pei? Parski mo l<strong>an</strong>drwa ti vilaz, lavil, pei,rezion, kontin<strong>an</strong>, pl<strong>an</strong>et mel<strong>an</strong>ze.) - ti ena pli gr<strong>an</strong>varyete dimoun ki ena varyete pl<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> zarden39


Pamplemousse. Kikfwa li vre ki Bondie ti fer Moris av<strong>an</strong> elemonn apre. Pou seki konn gete, mo l<strong>an</strong>drwa ti ennkatalog kot ti ena tou kalite spesimenn rar ek komen,komik ek trazik, fos temwen ek vre temwen; enn<strong>an</strong>siklopedi pou etidie konportm<strong>an</strong>. Par egz<strong>an</strong>p, d<strong>an</strong>paraz mo <strong>lakaz</strong> ti ena … Taler mo rakont zot.Ena dimoun koumsa. Depi zot nes<strong>an</strong>s mofinn protez zot.Ena koz koze desten, ena dir ki sa b<strong>an</strong>n dimoun la zotmars<strong>an</strong>d zot maler. Pa kone ki vre, ki fos. Enn zafer tiparet kler. Anita Nap<strong>an</strong>i ti tas d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>tonwar dapre mwame Bernadette dir mwa li pa dakor. Zame mo rezenbek<strong>an</strong> Bernadette dir kiksoz. Li finn viv plis ki katroven-disb<strong>an</strong><strong>an</strong>e; li finn konn boukou deroulm<strong>an</strong>, boukou marday'si.Anita pa ti al lekol parski so mama ti bizen li pou veytibaba; bien zenn li ti zwenn tase d<strong>an</strong> sime k<strong>an</strong>n - sirdarki ti may li pe koup latet k<strong>an</strong>n pou donn vas m<strong>an</strong>ze ti ferli gout so prop lazistis e sa pa kapav dir personn; li timarye me lel<strong>an</strong>dime ti retourn li <strong>lakaz</strong> mama parskimars<strong>an</strong>diz pa bon; enn s<strong>an</strong>s lizinn ti pe ouver enpepartou. Malgre ki sak kenzenn li ti met pous pou pr<strong>an</strong>lapey, li ti bon d<strong>an</strong> travay. Me ler li gagn kar<strong>an</strong>t-<strong>an</strong> solizinn ti ferme e li ti tom lor lapay parey kouma enn fwad<strong>an</strong> sime k<strong>an</strong>n.Misie lemer ti dir ki li pou bizen retourn lor b<strong>an</strong> lekol pouapr<strong>an</strong>n enn nouvo travay. Zame li ti lor b<strong>an</strong> lekol. Koumali ti pou retourne? Apr<strong>an</strong>n nouvo travay? Nouvo masinnkonplike? Kar<strong>an</strong>t-<strong>an</strong>?De zour pli tar so lekor ti pe <strong>an</strong>p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> ar so sari maryazlor enn br<strong>an</strong>s pie m<strong>an</strong>g d<strong>an</strong> bor sime k<strong>an</strong>n kot enn fwasirdar ti fer li s<strong>an</strong>ti pwa lotorite.40


- Ou pa trouve Mat<strong>an</strong>t, li ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> koup l<strong>an</strong>tonwar me lipa ti kapav pas d<strong>an</strong> ouvertir tinel pou des<strong>an</strong>n ver enn lotlalimier?- Non, mo garson. Li pa ti reysi r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> koup l<strong>an</strong>tonwar;li ti tom akote. Pa mem zafer. Kikfwa so nes<strong>an</strong>s mem tienn erer. Arive sa! Les mo rakont twa seki ti ariv Molol.- Molol?- To pa konn li. Nek ekoute. … Molol ti enn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> inik,gate-pouri so par<strong>an</strong> ki ti d<strong>an</strong> extra-bien. Enn zour li ti pezwe d<strong>an</strong> lakour. So boul ti roule, al d<strong>an</strong> sime - kikenn tibliye ferm laport l<strong>an</strong>touraz. Z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la galoup deryer soboul. Enn loto ti pe pase atout vites … Molol pa ti pase, nitase. Li pa ti <strong>an</strong>kor mem koste ar l<strong>an</strong>tonwar. Bliye tol<strong>an</strong>tonwar, mo garson. Lavi pa enn l<strong>an</strong>tonwar. Li enn boulron lor enn laplenn kare. Toult<strong>an</strong> mo bonom ti pe dir sa.Bernadette riy so riye spesial k<strong>an</strong> li trouv kiksoz komikdiv<strong>an</strong> so lizie. K<strong>an</strong> sa arive prefer pa rod plis parski soriye vinn pli for e kouma enn lapipi tou dimoun pou gagnriye.Me dout<strong>an</strong>s ti res d<strong>an</strong> mo latet. Mo pa ti 'le tir d<strong>an</strong> molatet ki lekzist<strong>an</strong>s li enn l<strong>an</strong>tonwar kot swa nou pase, sw<strong>an</strong>ou tase. Ena so let<strong>an</strong> dous k<strong>an</strong> nou naz d<strong>an</strong> koup lao;ena so let<strong>an</strong> dir, difisil, plen ar tourm<strong>an</strong> ler nou des<strong>an</strong>nd<strong>an</strong> koulwar sere kouma orfelen d<strong>an</strong> lasemine-dinwarpartou;ena let<strong>an</strong> lespwar ler lalimier koum<strong>an</strong>s pwented<strong>an</strong> fon tinel; ena let<strong>an</strong> selebrasion ler <strong>an</strong>fen nou r<strong>an</strong>td<strong>an</strong> nouvo lalimier, retrouv bal<strong>an</strong>s, lazwa ek dinite. Sinou pa kapav r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> pasaz sere, nou bat-bate zisk<strong>an</strong>ou koul d<strong>an</strong> fon koup e tas lor parwa; si nou finn r<strong>an</strong>td<strong>an</strong> pasaz me nou pa konn trase, dinwar touf nou e noutas d<strong>an</strong> zwen.41


KOUMANSMAN LAFEN?- Get sa bwat la! L<strong>an</strong>tonwar finn bouse.- L<strong>an</strong>tonwar pa bouse, 'Ma.- Mo dir twa.Ler mo al gete mo fer mo f<strong>an</strong>or. Sirm<strong>an</strong> tenk la finn plene petrol pe refoule.- Gete si to pa'le kwar.Mo verifie tenk lal<strong>an</strong>p petrol. Li vid. Mo get d<strong>an</strong> troul<strong>an</strong>tonwar, mo trouv lot kote. Mo met d<strong>an</strong> direksion soleye enn reyon lalimier r<strong>an</strong>t drwat d<strong>an</strong> mo lizie. Drol sa! Ennlot zafer drol. Ler mo apiy koup l<strong>an</strong>tonwar lor mo lizie toub<strong>an</strong>n zafer d<strong>an</strong> lot bout pasaz paret pli piti. Mo virl<strong>an</strong>tonwar <strong>an</strong>balao e tou vinn pli gro. Mo met l<strong>an</strong>tonwar<strong>an</strong>ba robine. Enn gout dilo pa pase. Mo mama dir mwa,- Amenn sa kot Ton Paya; dir li zet enn koudey. Sal<strong>an</strong>tonwar la pou fer mwa vinn fol.Pou nou d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>drwa, Ton Paya ti enn enzenier ferbl<strong>an</strong>. Lisouy so linet ar so pous, ekzaminn tou b<strong>an</strong>n pwenlasoudir; plonz lemes<strong>an</strong> l<strong>an</strong>tonwar d<strong>an</strong> enn kivet dilo pougete si ena fit. B<strong>an</strong>n tiboul ler monte par s<strong>an</strong>tenn. Mister.Ton Paya grat so kokorong. Enn zafer bien drol. Bizenpous jab. Li fer enn lapriyer. Avoy lemes<strong>an</strong> l<strong>an</strong>tonwar lormiray e olie li tom <strong>an</strong>ba ar enn son lamok kabose, likoum<strong>an</strong>s benn ar vites ek lafors ogm<strong>an</strong>te. Li flonn lao,<strong>an</strong>ba, agos, adrwat, sirlekote. Enn d<strong>an</strong>ze piblik koumabal perdi. Mo plonz d<strong>an</strong> enn barik p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> ki Ton Payar<strong>an</strong>pe al <strong>an</strong>ba enn ti latab. Komie let<strong>an</strong> nou ti bos taytsakenn d<strong>an</strong> so kwen, mo pa kone. Me seki ti extra se kil<strong>an</strong>tonwar d<strong>an</strong> so vwayaz <strong>an</strong>t plafon, sali, miray ek b<strong>an</strong>ndifer<strong>an</strong> obze ferbl<strong>an</strong> ti pe zwe lamizik. Enn lamizikmel<strong>an</strong>z kot jaz, sega ek b<strong>an</strong>grra pe r<strong>an</strong>n zariko alam<strong>an</strong>ier42


Thelonius Monk.- Beta, ena movezer lad<strong>an</strong>! Nou al get Mame Singa; dir litir so roten bazar pou fer movezer f<strong>an</strong>e.Me lamizik l<strong>an</strong>tonwar pa'le arete. Okontrer b<strong>an</strong>n lezotlartik (larozwar, bake, kivet, ferbl<strong>an</strong>, seo, touk, lamok,goble, lasiet, bwat ek lezot) koum<strong>an</strong>s enn bale modernsou direksion l<strong>an</strong>tonwar.- Ton Paya! Oja ousa mazik?- Mo kwar mazik, beta.- Nou'nn tas d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>tonwar, tonton.- Non beta. Nou'nn gagn nouvo profet. Anou swivl<strong>an</strong>tonwar.S<strong>an</strong> at<strong>an</strong>n lezot, li koum<strong>an</strong>s trase parey koumal<strong>an</strong>tonwar. Vie bonom Paya fer koustik oral<strong>an</strong>ti, mars lorplafon, sote-tourne kouma enn boul tenis.- Vini beta. Fasil mo dir twa. Nek les lagam sarye twa.Enn vag son ritme sarye mwa. Mo monte, mo des<strong>an</strong>n,tourne-vire d<strong>an</strong> lez<strong>an</strong>s zwis<strong>an</strong>s prop. Ki ti pou dir:senfoni l<strong>an</strong>tonwar ferbl<strong>an</strong>?S<strong>an</strong> at<strong>an</strong>n, enn kout sek, lemes<strong>an</strong> l<strong>an</strong>tonwar aret so vals,zet so lekor d<strong>an</strong> mo lame. Tou mouvm<strong>an</strong> bale arete. TonPaya dir mwa:- Degaze, met li <strong>an</strong>ba robine, gete si li'nn debouse.Mazik fonn. D<strong>an</strong> mo lame ena enn l<strong>an</strong>tonwar senp koum<strong>an</strong>enport ki l<strong>an</strong>tonwar. Mo retourn <strong>lakaz</strong>, met li d<strong>an</strong> lamemo mama. Li met so tib d<strong>an</strong> tenk lal<strong>an</strong>p e so koup avalpetrol ar lapeti ziska ki boutey sek.43


LAFEN ZWENN KOUMANSMANBien bizen al koz ar Bernadette. Mo bizen rakont li zestazl<strong>an</strong>tonwar petrol mo mama. Ki bizen fer k<strong>an</strong> l<strong>an</strong>tonwarvinn sef sirk; k<strong>an</strong> l<strong>an</strong>tonwar tap t<strong>an</strong>bour, fer bake d<strong>an</strong>se.Bernadette ti d<strong>an</strong> so lakwizinn, pe prepar kat-katfriyapen.- Asize mo garso. Enn timama kat-kat pou pare. To m<strong>an</strong>zenpe.- Mo pa fen. Mo gagn traka.- Traka? Enn zenes freng<strong>an</strong> kouma twa? Ki traka?- L<strong>an</strong>tonwar!- Ankor l<strong>an</strong>tonwar?- Mo'nn tas d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>tonwar.- Non. L<strong>an</strong>tonwar finn tas ar twa… To kone, mo garson,enn l<strong>an</strong>tonwar li r<strong>an</strong>n tou seki li pr<strong>an</strong>. Okontrer li donnenpe plis. Li r<strong>an</strong>n servis. Laplipar dimoun nek konn pr<strong>an</strong>me pa konn done. Mo kwar l<strong>an</strong>tonwar petrol to mama tiole dir twa sa.- Kouma ou kone? Mo p<strong>an</strong>kor dir ou.- Mo kone, samem tou. L<strong>an</strong>tonwar pe dir twa fer koumali. Zwe lamizik pou fer lemonn d<strong>an</strong>se, met lazwa d<strong>an</strong>leker. Lavi li pa enn l<strong>an</strong>tonwar. Li plito enn boul ron lorenn laplenn kare. Me ar to lespri l<strong>an</strong>tonwar to kapav ferdifer<strong>an</strong> form ek kouler s<strong>an</strong>te, d<strong>an</strong>se <strong>an</strong>sam.REKOUMANS PAR KOUMANSMANSi Anita Nap<strong>an</strong>i ti apel Enap<strong>an</strong>i; si Misie ek MadamEnap<strong>an</strong>i ti p<strong>an</strong>se ki tifi kouma garson ti bizen konn lir ekekrir zot l<strong>an</strong>g maternel e gagn bon ledikasion; si sirdarpa ti servi pouvwar labraget; si lamour ti lib ekresponsab, enn zenn ti madam pa ti bizen met p<strong>an</strong>di ar44


so sari maryaz. Si ti pr<strong>an</strong> prekosion ferm laport latouraze si sofer ti roul dousm<strong>an</strong> e ar prekosion ti Molol ti pouvinn gr<strong>an</strong> Molol. Si …Pourt<strong>an</strong> l<strong>an</strong>tonwar ti la tou sa let<strong>an</strong> la. Li donn tou seki ligagne e azout enn ti plis lor la. Pa kapav tas d<strong>an</strong>l<strong>an</strong>tonwar. K<strong>an</strong> pas d<strong>an</strong> ben l<strong>an</strong>tonwar, nou vinn pli gr<strong>an</strong>,pli for si nou kont<strong>an</strong> done.Mo kwar mo'nn konpr<strong>an</strong> aster. Mo kapav koum<strong>an</strong>se kotbizen koum<strong>an</strong>se.Zwen 200345


DOKTER KALIPALENDLont<strong>an</strong>, bien-bien lont<strong>an</strong>, av<strong>an</strong> ki ti donn li nom Jericho,nou pl<strong>an</strong>et ti apel Kalipalend e d<strong>an</strong> Kalipalend ti ena enndokter ki tou dimoun ti apel Dokter. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> bien lont<strong>an</strong>so nom ti d<strong>an</strong> labous tou dimoun, mem b<strong>an</strong>n ki pa ti trokont<strong>an</strong> li, ziska ki enn zour ... Se so zistwar ki mogr<strong>an</strong>per Ir<strong>an</strong>ah - Tata Ir<strong>an</strong>ah, nou ti apel li - ti kont<strong>an</strong>rakont nou p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> konze Desam k<strong>an</strong> saler lete ti obliznou rod freser <strong>an</strong>ba pie tamaren, d<strong>an</strong> bordir sime.D<strong>an</strong> l<strong>an</strong>wit so nes<strong>an</strong>s, enn move koutv<strong>an</strong> ti sakouy <strong>lakaz</strong>lapay kot li ti pr<strong>an</strong> nes<strong>an</strong>s. Lel<strong>an</strong>dime b<strong>an</strong>n sime labou tir<strong>an</strong>pli ar feyaz ek ti br<strong>an</strong>s ki pa ti kapav reziste presiondiv<strong>an</strong>. D<strong>an</strong> vilaz ti ena mem plizier lekiri, lakwizinn eklatrinn - b<strong>an</strong>n ti marray frazil - ki ti zet lekor, dim<strong>an</strong>ndiv<strong>an</strong> pardon. B<strong>an</strong>n pousari, exper lor lir lepase eklavenir d<strong>an</strong> soufr<strong>an</strong>s enn ti br<strong>an</strong>s depaye ki finn tas d<strong>an</strong>labou, ti konvok enn p<strong>an</strong>nchayt pou diskit sinifikasion saevennm<strong>an</strong> la. Ena ti trouve, parski ti ena enn sel z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>ki ti ne sa swar la, ki bondie Kalipalend ti avoy sa z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>la ar enn mision: kraz seki vie pou r<strong>an</strong>z seki nef. Enalezot ki ti p<strong>an</strong>se ki lesiel kot bondie la t<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> ti pasvak<strong>an</strong>s, k<strong>an</strong> li ti plen ar gomon d<strong>an</strong> fon dilo, ti pe <strong>an</strong>onsd<strong>an</strong>ze: sa piti la pou devir tou. Li pa pou respe ni gr<strong>an</strong>, nir<strong>an</strong>. Ena mem enn parmi zot ki ti propoze ki bizen fermso lizie pou toult<strong>an</strong>; fale pa less li gagn lafors pou f<strong>an</strong>npik<strong>an</strong>. Ler bizen vote pou deside ki pou fer ar li, enn viepousari, sourd, aveg ek malad-malad - ki ti fini pr<strong>an</strong> sop<strong>an</strong>sion depi bien lont<strong>an</strong> me ki ti enkapab res kot li, foudimoun lape - dim<strong>an</strong>n ki zot explik li ki pe pase.Tousalet<strong>an</strong>la li pa ti t<strong>an</strong>n n<strong>an</strong>ye. Kouma pou explik enn46


vie fou aveg ek sourd ki ena enn gr<strong>an</strong> problem ki kapavmenas sekirite nou vilaz lor teren glis<strong>an</strong> d<strong>an</strong> bor g<strong>an</strong>ndol.Tou dimoun seye me abba mem. Zero plonbaz. Ti kapavpa pr<strong>an</strong> li kont me b<strong>an</strong>n pousari Kalipalend ti permalediksion vie bonom la ki ti ena enn labous pli sal kilatrinn dok. Pou evit dezagrem<strong>an</strong> zot ti deside pouazourn deba s<strong>an</strong> pr<strong>an</strong> desizion. Depi sa zour li ti vinn ennprensip fondam<strong>an</strong>tal d<strong>an</strong> doktrinn Kalipalend ki k<strong>an</strong> gagndifikilte explik kiksoz ousa konpr<strong>an</strong> kiksoz li ti preferab papr<strong>an</strong> desizion, t<strong>an</strong>sion pa kone ki kapav arive. Pli tar k<strong>an</strong>Kalipalend ti vinn Jericho, pou ki rezon personn pa koneousa pa <strong>an</strong>vi rapel, mem prensip ti vinn verite sakre: falepa tous kiltir <strong>an</strong>sestral, fale pa s<strong>an</strong>z labitid. Seki ti etebizen ete ziska leternite. T<strong>an</strong>n dir ki lor tablet ki bondie tiekrir b<strong>an</strong>n kom<strong>an</strong>nm<strong>an</strong> pou donn sef pousari sipremtousa ti marke kler-kler bl<strong>an</strong> lor nwar ar laso me mals<strong>an</strong>sdiv<strong>an</strong> ek lapli depi lont<strong>an</strong> ti fini efas lasazes klasik ...Konfizion zeneral koze par lizie, zorey ek lespri bouse tizwe d<strong>an</strong> lentere ti baba fek ne enn swar koutv<strong>an</strong> ki tigagn enn seke pou kontinie viv. Plitar so gourou ti rakontli sa e depi sa zour la li ti azout enn nouvo kom<strong>an</strong>nm<strong>an</strong>ar laso lor ros nwar: ena enn bondie spesial pouKalipalend.So l<strong>an</strong>f<strong>an</strong>s ordiner, s<strong>an</strong> problem d<strong>an</strong> laferm so papa tipermet li apresie valer later parski se grasa prodwi latere travay so papa ki li ti kapav viv ase konfortab e al lekolki sa lepok la ti konsidere kouma enn lix. Li ti enn bonz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> mwayen, pa extra me travayer. Li ti ena enn kaliteki ti so pli gr<strong>an</strong> defo, enn defo ki ti so pli gr<strong>an</strong> kalite. K<strong>an</strong>li <strong>an</strong>vi enn kiksoz li viz li, fixe li, servi tou sime posib pougagn li e k<strong>an</strong> li gagn li, li chombo li, tini li, may ar li pales li sape mem k<strong>an</strong> tou dimoun kone ki ler finn arive pous<strong>an</strong>z baz ek mouyaz. Depi li ti bien zenn li ti <strong>an</strong>vi vinndokter sirtou depi zour ki ti dekouver ki k<strong>an</strong>tite dimoun ti47


per e respe enfirmie lopital tabism<strong>an</strong> ki zot ti apel dokter.D<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n vilaz ki ti pouse otour moulen sa misie la tikouma enn ti bondie. Dimoun pa ti pe al get li zis k<strong>an</strong> zotmalad me pou toutsort kalite rezon. Zot gagn lager ar zotfam zot al get li; zot tifi pa pe gagn dem<strong>an</strong>n zot al get li.Ena mem enn ki ti al get li parski zame li pa gagn lotri.Dokter enfirmie lopital tabism<strong>an</strong> ti pe itiliz so lafors,mazik, sarm ek bagou pou tir zi ar seki li <strong>an</strong>vi. Ennpalabrer d<strong>an</strong> vilaz ti dir mwa enn zour ki dokter enfirmielopital tabism<strong>an</strong> ti kont<strong>an</strong> met lame d<strong>an</strong> sokola. B<strong>an</strong>nzenn fam, zennfi e ti garson ti pe pas d<strong>an</strong> pake.D<strong>an</strong> so kafe pa ti ena triyaz.Enpresionab ek enpresione, ti garso ki ti ne enn swarkoutv<strong>an</strong> ti fer dokter enfirmie lopital tabism<strong>an</strong> vinn somodel. Akoz samem li ti <strong>an</strong>vi vinn dokter. Si so <strong>an</strong>bisionse pou vinn dokter, so lentere prensipal se astrolozi. Si liti tap ar enn liv lor astrolozi li ti devor li ar lapeti voras.So lasam ti r<strong>an</strong>pli ar liv lor astrolozi ek ar foto b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong>astrolog ek mazisien. Nostradamus ti so gid spiritiel. Apreletid segonder s<strong>an</strong> problem ni laglwar li ti reysi gagn ennplas d<strong>an</strong> enn liniversite obskir ki ti spesialize d<strong>an</strong> teori ekpratik astrolozi. Dapre so living-sertifiket li ti swiv kourziska PhD e li kapav servi tit dokter. Ler li retourn d<strong>an</strong> sovilaz ti ena enn gr<strong>an</strong> fet pou akeyir nou ero. B<strong>an</strong>n notabvilaz ki ti ena tifi pou marye ti <strong>an</strong>tour li ar konplim<strong>an</strong> ekflatri. Ou malen dokter! Ou ki kone dokter! Seki ou dirsamem dokter! Ou pete s<strong>an</strong>ti bon dokter! Mazorite tidimoun ti kwar ki so nom ti 'dokter' e depi sa zour la li tivinn Dokter.Kouma mo ti dir talerla, li ti konn vize, chombo, napa lessape. Premie kiksoz li vize se tifi pli ris d<strong>an</strong> vilaz. Mo finnbliye dir zot enn zafer enport<strong>an</strong>. D<strong>an</strong> nou vilaz ti ena de48


kars: kars Ber ek kars Rri. Kars Ber ti enn ti minorite ki tiena boukou paysa. Ti ena detrwa fami mem e fami plisenport<strong>an</strong> ti apel Kam<strong>an</strong>ber. Kars Rri ti peple koumalapen, pouse kouma s<strong>an</strong>piyon apre lapli. Ti ena detrwafami bien enport<strong>an</strong> kouma KichiRri, DalpouRri, KaRri-BaRri, Brriy<strong>an</strong>i ki ti b<strong>an</strong>n pl<strong>an</strong>ter ki ti finn bien arive eakoz zot ti marye <strong>an</strong>t zot zot ti kapav kontrol prodiksionb<strong>an</strong>bou-sikre.T<strong>an</strong>n dir osi ki telm<strong>an</strong> zot ti marye d<strong>an</strong> mem dis<strong>an</strong> zot tigagn boukou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> orizinal me sa enn lot zafer ki pakonsern nou pou lemom<strong>an</strong>. Enn lot fwa kikfwa. Sadetrwa fami d<strong>an</strong> kars Ber la zot ti ena <strong>an</strong>kor mwens swae kouma pirte dis<strong>an</strong> ti zot priyorite fondam<strong>an</strong>tal, k<strong>an</strong> zotreysi zot z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti extra orizinal. Misie Kam<strong>an</strong>ber, sefsirk,ek b<strong>an</strong>n lezot Ber ti kontrol moulen ki ti fer b<strong>an</strong>bousikrevinn f<strong>an</strong>gouren <strong>an</strong>gren.Misie ek Madam Kam<strong>an</strong>ber, de fami prop, ti ena enn tifi kitou dimoun dir ti tas lor poto. Li ti mari ... Non, TataIr<strong>an</strong>ah ti dir nou zame dir enn dimoun vilen. Tifi la pa tizoli me li ti mari riss. Sel eritier enn fortinn enorm me pazoli ditou. Ena koze ki Chaucer, ler li ti vinn fer enn tisezour d<strong>an</strong> Kalipalend, ti zwenn li e ti gagn lide pou kreeroinn zistwar Wife of Bath. Dokter viz d<strong>an</strong> direksion MisKam<strong>an</strong>ber. B<strong>an</strong>n notab d<strong>an</strong> kars Rri pa ti mekont<strong>an</strong> sademars la parski sa ti kapav fer zot r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>pirmoulen e b<strong>an</strong>n diriz<strong>an</strong> Ber, pez nene bwar dilwil, ti pekoum<strong>an</strong>s realiz lenport<strong>an</strong>s lali<strong>an</strong>s karo ar moulen. AnplisDokter ti fini vinn enn personalite enport<strong>an</strong> d<strong>an</strong> vilazparski li ti pe fer mirak.Dokter pa ti bet. Li ti konn so dimoun. Li ti kone ki sakdimoun <strong>an</strong>vi t<strong>an</strong>de. Li pa neseser explik enn dimounkiksoz ki li pa kone. Li m<strong>an</strong>ga parski li kwar ki pe rod fer49


fezer ar li. Parkont k<strong>an</strong> ou pas siro, fer li kwar ki li ennkalipa lerla li fer so v<strong>an</strong>tar ar ou e li telm<strong>an</strong> sir so laforski li fer tou seki ou <strong>an</strong>vi li fer parski zame ou finn dir li kili bizen fer me ou finn fer li kwar ki limem finn p<strong>an</strong>s poufer sa. Normal! D<strong>an</strong> Kalipalend tou dimoun kalipa eDokter Kalipalend li enn mahakalipa.Mwa mo pe rerakont so zistwar <strong>an</strong>dezord me li ti tir sopl<strong>an</strong> bien d<strong>an</strong> lord. So papa ti ena enn ti pl<strong>an</strong>tasion mepou gr<strong>an</strong>di so pouvwar li ti reysi persiad b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong>pl<strong>an</strong>ter d<strong>an</strong> so kars pou reyni d<strong>an</strong> enn sosiete korperativkot li ti pr<strong>an</strong> prezid<strong>an</strong>s. So rezonnm<strong>an</strong> ekonomik ti korek.Ler regroup zot teren dep<strong>an</strong>s pou diminie e reset pouogm<strong>an</strong>te li montre zot ar gro sif. Kouma mazorite zamepa ti al lekol - ena ti al lekol <strong>an</strong>ba b<strong>an</strong> - b<strong>an</strong>n sif mazikipnotiz zot lespri ar rev larises depas-kad. Pa m<strong>an</strong>tin<strong>an</strong>ye, so pl<strong>an</strong> ti raport fri e b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong> pl<strong>an</strong>ter Rri ti pekoum<strong>an</strong>s p<strong>an</strong>se ki Dokter ti enn mesaze Bondie. Me pazis sa. Dimoun ti pe aret al get enfirmie lopital tabism<strong>an</strong>e toulegramaten zot ti prefer met lake div<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong> Dokterpou regle toutsort kalite tourm<strong>an</strong>: maloker, movezer,douk, soy, beriberi, tarrtarri, malarya, toukmarya, grov<strong>an</strong>t,zero-v<strong>an</strong>t. Anfen seki ou <strong>an</strong>vi.Nouvel f<strong>an</strong>e for-for ki Dokter ti pe fer l<strong>an</strong>gra mars drwat,gaga koz drwat, pagla p<strong>an</strong>s drwat, kaylous trouv drwat;fer vieyfi gagn lotri lor lili, fer bonom vinn zenn s<strong>an</strong> serviviagra; fer lor pouse d<strong>an</strong> karo, fer f<strong>an</strong>gouren vinndiam<strong>an</strong>. B<strong>an</strong>n notab Rri ti pe fer tou pou fer Doktermarye ar zot tifi, nies ousa kouzinn me zot fristrasionogm<strong>an</strong>te amizir let<strong>an</strong> pase parski Dokter pa'le fer ennmouv d<strong>an</strong> sime matrimoni. Zot pa ti kone ki Dokter ti peviz lwen.Mem zot ti enpresione par lakot Dokter, b<strong>an</strong>n Ber ti pe50


ezite boukou pou al get li k<strong>an</strong> zot ti ena problem. Pa <strong>an</strong>viki ti m<strong>an</strong>ke me kouraz pou aksepte ki lider enn lot karskapav pli konn reponn lapel. Me enn zour enn mirak tivremem arive. Enn zour pion Dokter - wi, Dokter ti enaso pion, so sekreter, so biro, so <strong>lakaz</strong> letaz, so loto, sosofer parski biznes f<strong>an</strong>gouren <strong>an</strong>gren ek astrolozi ti per<strong>an</strong>pli kofor - ... Ki mo ti pe dir? Wi. Pion Dokter r<strong>an</strong>tkouma koutv<strong>an</strong>. Telm<strong>an</strong> li eksite, koze li pa ti kapav.- Dokter! Dokter!- Wi, mo garson. Pa'nn deza dir twa k<strong>an</strong> Dokter okipe,fale pa der<strong>an</strong>z Dokter.- Oblize der<strong>an</strong>ze Dokter.- Fale pa eksite. Gard kalm kouma mwa.- Oblize eksite Dokter.- Kifer bizen eksite?- Misie Kam<strong>an</strong>ber so loto div<strong>an</strong> laport.- Misie Kam<strong>an</strong>ber! Fer li r<strong>an</strong>tre deswit. Ki to pe at<strong>an</strong>n?- Ki pou fer ar mamzel Kam<strong>an</strong>ber?- Mamzel Kam<strong>an</strong>ber! Eta bourrbak, met tapi rouz, fer zotr<strong>an</strong>tre.- Tapi rouz?- Bliye! Al fer zot r<strong>an</strong>tre.Misie ek Mamzel Kam<strong>an</strong>ber ti vinn r<strong>an</strong>n li enn vizit pousolisit so koudme, pous movezer ki ti pe bar simematrimoni Mamzel K. Pa dir ou Dokter koum<strong>an</strong>s sosinema, enn ta zess, enn ta senn. R<strong>an</strong>devou lorr<strong>an</strong>devou. Premie fwa d<strong>an</strong> so lavi li ti refiz fiz, refiz kado.Lir dir papa la ki pou li boner Mamzel K. ti plis enport<strong>an</strong>ki tou. Finalm<strong>an</strong> ler b<strong>an</strong>nla ti finn bien tr<strong>an</strong>pe d<strong>an</strong> so siro,zot glis lor so diber e r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> so gardm<strong>an</strong>ze. S<strong>an</strong> okennlopozision Dokter ti marye ar pli ris eritier d<strong>an</strong> vilaz e vit,bien vit, li ti vinn m<strong>an</strong>ejer moulen. Dir ou enn sel lepep,enn sel nasion, enn sel Dokter - dokter s<strong>an</strong> soulie - enn51


sel sef. Li ti pr<strong>an</strong> pouvwar partou.Ti ena enn bien gr<strong>an</strong> maryaz. Tou dimoun ti bien amizeapart doula ek doulinn ki ti desid pou fer s<strong>an</strong>m separepou <strong>an</strong>pes lespri bisagn kabos pirte lespri siy<strong>an</strong>tifik.Selm<strong>an</strong> bizen rekonet ki Dokter ti pe fer enn bon travay.Vilaz ti pe devlope foul-foul; dimoun ti plis d<strong>an</strong> bien;travay ti pe donn bal; pitay ti pe r<strong>an</strong>tre plennti-plennti.Me amizir li ti pe vieyi Dokter ti pe vinn enpe plis drol. Sofoli gr<strong>an</strong>der ti pe koum<strong>an</strong>s depas kad. Anplis li ti zalou ekper b<strong>an</strong>n zenn ki ti pe montre enn lespri endep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>, kiti pe rezet b<strong>an</strong>n tabou <strong>an</strong>sien, ki ti pe explor nouvolorizon. Li ti pe servi so otorite pou kass zot konte. S<strong>an</strong>realize li, ki ti amenn karo ek moulen <strong>an</strong>sam, ki ti diminiet<strong>an</strong>sion <strong>an</strong>t Rri ek Ber, ki ti koum<strong>an</strong>s moderniz nou vilaz,ti pe fouy enn fose <strong>an</strong>t vie ek zenn, ti pe fer fristrasionronz lespri zenes. Me pir. Kouma enn akter ki rod res lorlasenn mem k<strong>an</strong> pies la finn fini, Dokter ti pe refiz pr<strong>an</strong>p<strong>an</strong>sion, refiz kit so tronn, refiz less lezot ki ti finn apr<strong>an</strong>ndokter okip las<strong>an</strong>te nou vilaz. So geng flater-souser ti pesem laterer d<strong>an</strong> leker ek lespri b<strong>an</strong>n abit<strong>an</strong> rekalsitr<strong>an</strong>, tipe f<strong>an</strong>n lapipi pou paraliz lespri b<strong>an</strong>n <strong>an</strong>gourdi ek tourdi.Pou detourn lat<strong>an</strong>sion zot ti pe org<strong>an</strong>iz fet lor fet, devwalstati lor stati e sak fwa stati la ti pe vinn enpe pli gr<strong>an</strong>,vadire li ti pe rod tous lesiel, r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> lesiel, al asiz d<strong>an</strong>lesiel pou diriz nou pl<strong>an</strong>et Kalipalend.P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> s<strong>an</strong>t<strong>an</strong> Dokter ti diriz douniya b<strong>an</strong>n <strong>an</strong>gourdi ekb<strong>an</strong>n tourdi. B<strong>an</strong>n rekalsitr<strong>an</strong> ti prefer maron al rod azilpolitik lor lezot pl<strong>an</strong>et. Tou dimoun ki gagn lape ekserenite d<strong>an</strong> bouz-fix ti mahaere. Me enn aswar rafalkoum<strong>an</strong>s ronfle; loraz ek zekler desir latwal nwar lorlesiel; fetaz <strong>an</strong>vole; pie derasine. Enn kou, zis minwi, tiena enn tapaz pli for ki loraz, pli for ki enn bom. Malgre52


move t<strong>an</strong> tou dimoun sorti deor pou gete ki pe arive.Lesiel ti pe kras dife pou ekler garrbarr lor later. Toudimoun ti gagn sok. Plat lor later, <strong>an</strong>morso, zot trouv toub<strong>an</strong>n stati Dokter pe m<strong>an</strong>z lapousier.53


MANILALL KALIPAZordi mo pe gagn senk<strong>an</strong>t-<strong>an</strong>. Mo listwar ek listwar mopei koumadir enn sel. Jour l<strong>an</strong>iverser lendep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>s mopei samem zour mo l<strong>an</strong>iverser. Extra sa! Mo ti ne zourpavyon mo pei mont d<strong>an</strong> lesiel. Bondie kone ki li fer. Moena enn ta zafer pou okipe zordi, plis ki dabitid mo ferzour mo l<strong>an</strong>iverser parski zordi mo lor sa later la enndemi-siek. Pa fasil sa! Sa pa tou. Mo extra d<strong>an</strong> bien. Depibien zenn mo finn konn trase. Pa pou n<strong>an</strong>ye mo nomgate li Kalipa. S<strong>an</strong>s mo'nn s<strong>an</strong>z mo nom. Av<strong>an</strong> mo ti enaenn nom nenport, telm<strong>an</strong> nenport ki kouma mo ti gagndizwit-<strong>an</strong> mo ti fer s<strong>an</strong>z li. Enn nom sa, M<strong>an</strong>ilallBaboulall? Mo ti bizen enn nom ki ronfle, ki ena pwa, ennnom ki kapav sarye mo s<strong>an</strong> kilo. Enn nom konpoze.Premsing Darasingh. Anbasader, akter, liter, trwa d<strong>an</strong>enn. Veritab kalipa. Mwa ki mwa.La kouma mo leve, mo fer mo twalet, raze, bengne elerla mo al direk m<strong>an</strong>ndirr. Mo finn fini dir P<strong>an</strong>nditji at<strong>an</strong>nmwa pou fer enn lapriyer spesial pou beni mo senk<strong>an</strong>t<strong>an</strong>.Sa b<strong>an</strong>nla zot pa kapav refiz mwa n<strong>an</strong>ye. Mo klik moledwa, zot galoupe vini. Zot kone kifer. S<strong>an</strong> mwa zotzwenn. Grasa mo koneksion, b<strong>an</strong>n dimoun ki mo ena d<strong>an</strong>mo lame, zot gagn later tabism<strong>an</strong> ousa kraounnlenn pour<strong>an</strong>z kalimay, shivala; gagn pitay pou org<strong>an</strong>iz servis,kirrt<strong>an</strong>n, bhaj<strong>an</strong>n. Zot bizen mwa, akoz sa zot oblizepriye pou mwa.Mo kont<strong>an</strong> mo finn donn momem enn kado pou mol<strong>an</strong>iverser. Aster mo ena mo kwen pou mwa, zis poumwa. Fam-z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> zot par deryer, mwa isi, div<strong>an</strong> mo enatou konfor. Saldeben, drenaz, enn ti salon personel pou54


mo resevwar mo dimoun, enn gr<strong>an</strong> s<strong>an</strong>makouse, matladennlopilo, meb dernie model, televizion, DVD, hometheatre. Bon pou get fim pou gr<strong>an</strong> dimoun. Bel soulezon.Diw<strong>an</strong>a, mast<strong>an</strong>a. Ziska ler mo finn konn mari trase.Bondie beni, mo kontinie trase ziska ki mo ariv lor top. Kikone ki Bondie finn deside pou mwa? Mo sir li ena enngr<strong>an</strong> pl<strong>an</strong> pou so garson prefere. Bon, mo bizen leve.Saldeben modern, marb bl<strong>an</strong> partou. Prop kouma klinikdir ou. Dilo so, dilo fre, dous, bengnwar, laglas ze<strong>an</strong>.Koumadir akter d<strong>an</strong> fim Meriken. Pa finn kout bellamone. K<strong>an</strong> ena bon kontak, k<strong>an</strong> konn swazir arkis<strong>an</strong>nla bizen marse, k<strong>an</strong> parye lor seval gagn<strong>an</strong>, lavidous. Mo finn fer li gagn enn kontra ar gouvernm<strong>an</strong>. Lifinn bizen tap li plen. De lame tape pou fer son. Anretourli finn donn mwa pou preske kado enn saldeben derniemodel. Gouvernm<strong>an</strong> kont<strong>an</strong>, komers<strong>an</strong> kont<strong>an</strong>, mwa mokont<strong>an</strong> ... tou dimoun kont<strong>an</strong>. Demokrasi enn bon zaferpou dimoun ki konn debrouye!Lakour shivala fek asfalte, shivala fek repenn. Tousa arzenerozite b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong> propriyeter gro biznes. Gr<strong>an</strong>dimoun res gr<strong>an</strong> dimoun. Ti leker pou res ti leker. K<strong>an</strong> sab<strong>an</strong>n ti trwa-kar la pou konpr<strong>an</strong>? Zot kwar parski zot finnal sipa ki liniversite zot pli kone ki tou dimoun. Met d<strong>an</strong>zar! Bondie pa zot kouzen! Zot koz bel-bel koze. Lont<strong>an</strong>zot gr<strong>an</strong> koze se koze lepep, sosialis, kont kominalis eksipa ki ...lis <strong>an</strong>kor. Aster ki zot finn dekouyonn zot farsdepi ki zot b<strong>an</strong>n matlo finn m<strong>an</strong>z feyaz d<strong>an</strong> Larisi ekpartou, ki zot koze? Zot koz ekolozi, global warming.Hen! Palab zis pou zet labou lor dimoun ki travay pou ferpitay r<strong>an</strong>tre. Olie dir mersi misie, zot env<strong>an</strong>t komeraz.Gouvernm<strong>an</strong> toler zot. T<strong>an</strong>kamwa lont<strong>an</strong> zot finn fini alm<strong>an</strong>ze. Zot bizen al apr<strong>an</strong>n ar gouvernm<strong>an</strong> Lasinn.M<strong>an</strong>ifest<strong>an</strong> Tienn<strong>an</strong>nmenn de minit kat fonndos. Sa ki55


apel lotorite. Pa sa b<strong>an</strong>n ti leker ki fer sourir ar fouterdezord! Ena tro boukou demokrasi d<strong>an</strong> sa pei la! Lot zourla mo zwenn enn deler. Mo ti <strong>an</strong>vi donn li enn klak. S<strong>an</strong>spou li mo sagren li akoz so lame paralize. Ki li ti pe dir?Nou, b<strong>an</strong>n Hendou nou dominer. Kifer nou dominer?Parski b<strong>an</strong>n zoulou s<strong>an</strong>ti pi s<strong>an</strong>se pe pas mizer. Li patrouve ki zot pares. Li dir ki zot viktim ezemoni Hendou.Ki ezemoni? Nou gr<strong>an</strong> dimoun finn pas boukou mizer poudevlop sa pei la. Nou finn kit larivier sakre pou donn lavilater marekaz; olie dir nou mersi zot rod tir lay. Kidominer? Kot ena dominer?Swamiji pe at<strong>an</strong>n mwa lor peron shivala. Depi lwen li pefini beni mwa. Ki kalite benediksion! Mo finn bizen ferboukou dibien pou rekolte sa kalite konsiderasion la.Swamiji vinn at<strong>an</strong>n mwa lor peron. Aster ki li pou fer k<strong>an</strong>mo vinn ... Tro boner pou p<strong>an</strong>s sa. Eleksion <strong>an</strong>kor lwen.Mersi boukou Bondie ou pe beni mwa. Swamiji finn ferenn lapriyer spesial; li finn dim<strong>an</strong>n b<strong>an</strong>n madam vinns<strong>an</strong>t enn s<strong>an</strong>te d<strong>an</strong> Ramaynn zis pou mwa. Lazourne finnbien koum<strong>an</strong>se. Mo nouvo l<strong>an</strong>e finn bien koum<strong>an</strong>se.Zordi fale pa mo al kot sa fam la. Fale pa les pese tousmwa. Mo bizen res prop pou ki benediksion lor mwa paefase. Drol! Ot<strong>an</strong> ki mo fam marye fer mwa gagn ner,ot<strong>an</strong> Celine fer mo leker kont<strong>an</strong>. Pa zis akoz li konn fermwa gagn bon. Li ena enn zafer spesial ar li ki fer mwas<strong>an</strong>ti ki mo enn dimoun, ki mo pa zis enn portmone. Falepa mo p<strong>an</strong>s koze mal<strong>an</strong>g.Sa b<strong>an</strong>n kamion la monte des<strong>an</strong>n for-for; sarzm<strong>an</strong> k<strong>an</strong>npre pou tous difil elektrik. Enn zour pou ena enn aksid<strong>an</strong>grav. Ala li pe ale, salte la. Tonton M<strong>an</strong>ilall! Zot apel litonton. Ki tonton? Li konn pas so siro ar tou dimoun.Mem nou enn ti fami, mem nou'nn gr<strong>an</strong>di <strong>an</strong>sam, zame56


nou finn kapav lasas <strong>an</strong>sam. Depi mo finn s<strong>an</strong>z mo nomli finn aret koz ar mwa. Mo sir li zalou. Zot tou parey. Zotpa kapav get zot prosen fer progre. Nek fer kom<strong>an</strong>terfout<strong>an</strong>. Mo ti kapav kas so lagel sa zour la. So s<strong>an</strong>s ar limo ti sagren li. Li kwar so sis pie oter ek so gro lebra fermwa per. Li zis bon pou kondir gro-gro kamion. Enn zourli pou zwenn tase. Sa mo sir. Tonton M<strong>an</strong>ilall! ... Ler nouti d<strong>an</strong> lekol gouvernm<strong>an</strong> nou ti toult<strong>an</strong> <strong>an</strong>sam. M<strong>an</strong>ilallBaboulall ek M<strong>an</strong>ilall Koulall ti toult<strong>an</strong> <strong>an</strong>sam. Nou titelm<strong>an</strong> res<strong>an</strong>ble ki souv<strong>an</strong> profeser ti pr<strong>an</strong> enn pou lot. Lili pa ti al kolez. Apre CPE, li ti fel, fes la, li ti al travayapr<strong>an</strong>ti d<strong>an</strong> latelie bisiklet. Nou ti zwe foutborl d<strong>an</strong> memlekip, d<strong>an</strong> Tornado. Eh! Nou ti bon <strong>an</strong>sam lor lalign div<strong>an</strong>.M<strong>an</strong>ilall pas ar M<strong>an</strong>ilall, M<strong>an</strong>ilall pas ar M<strong>an</strong>ilall, M<strong>an</strong>ilallpas ar M<strong>an</strong>ilall, gorl. Nou ti b<strong>an</strong>n tibondie d<strong>an</strong> nou vilaz.Ziska ki mo ti s<strong>an</strong>z mo nom. Pa kone ki ti pik li. Li tikoum<strong>an</strong>s fer palab lor mwa. Zalou, bezsominn la. Aster lifinn vinn Tonton M<strong>an</strong>ilall. Les li fer so zes tonton. Mwamo Premsing Darasing Kalipa! Ka-Li-Pa!Kalipa pli for ki tonton. Ki so senn? Mo dim<strong>an</strong>n mwa ki sosenn? Li vre ki li toult<strong>an</strong> pe ed parsi, pe ed parla. D<strong>an</strong> toulamor, d<strong>an</strong> tou maryaz li prez<strong>an</strong>; b<strong>an</strong>n zenn kont<strong>an</strong><strong>an</strong>tour li pou ekout so b<strong>an</strong>n zistwar. Me tousa zistwar.Mwa mo pa ena let<strong>an</strong> pou perdi ar zistwar. Mwa moamenn devlopm<strong>an</strong> vilaz. Mo klik mo ledwa, mo fer minis,premie minis galoupe vini. S<strong>an</strong> mwa vilaz la ti pou resaryere. Les lezot rakont zistwar. Zot oblize vinn get mwak<strong>an</strong> zot z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ole r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> gouvernm<strong>an</strong>, r<strong>an</strong>t lapolis,vinn profeser, vinn profeser l<strong>an</strong>g oriy<strong>an</strong>tal. Gouvernm<strong>an</strong>bizen mwa pou gagn eleksion. Mo pa ena let<strong>an</strong> pourakont zistwar. Les M<strong>an</strong>ilall rakont so zistwar. Mwa mo ferpitay r<strong>an</strong>tre. Me selm<strong>an</strong> bizen rekonet dimoun kont<strong>an</strong> li.Mwa zot kont<strong>an</strong> mwa kouma lisien kont<strong>an</strong> baton. Mo pabizen zot kont<strong>an</strong>. Mo bizen ki zot per mwa, ki zot kone ki57


zot bizen mwa e ki ar mwa peyna katakata. Mwa mokwar M<strong>an</strong>ilall so latet pa bon. Li toult<strong>an</strong> vot kont. K<strong>an</strong> lipou apr<strong>an</strong>n mars ar seki for; k<strong>an</strong> li pou apr<strong>an</strong>n met forgagn for. Pov bachara la! Depi enn t<strong>an</strong> li pe koz for-ford<strong>an</strong> faver enn ti group trwa-kar ki fek sorti liniversite, kikoz bel-bel koze. Li dir ki bizen donn zenes so s<strong>an</strong>s.Kifer? Zenes bizen swiv seki gr<strong>an</strong> dimoun dir; apr<strong>an</strong>n arnou? Ki zot kone sa b<strong>an</strong>n trwa-kar la? Av<strong>an</strong> li ti apiydetrwa fouter dezord ki ti pe rod detronn mo lerwa. Lerb<strong>an</strong>nla finn tom d<strong>an</strong> vav<strong>an</strong>g aster li apiy nouvo fouterdezord. Fer kouma mwa pagla! Mo chombo mo lerwa parzafer la, mo fer li donn mwa ki mo'le. Mo lerwa gagn bon,mwa mo gagn bon. Sakili! M<strong>an</strong>ilall? Sa mo met li d<strong>an</strong> mopos k<strong>an</strong> mo <strong>an</strong>vi, kouma enn mouswar sal. Mo rapel bienenn swar d<strong>an</strong> enn gamat. Ti ena enn konkour s<strong>an</strong>te <strong>an</strong>tde group, b<strong>an</strong>n s<strong>an</strong>te-ris-lakord. M<strong>an</strong>ilall ti lider enngroup e mwa lider lot la. Enn kou pa kone ki pr<strong>an</strong> li - solatet pa bon - li koum<strong>an</strong>s enn s<strong>an</strong>te lor "M<strong>an</strong>ilall ki onte liM<strong>an</strong>ilall". Tou dimoun tap lame, riye. B<strong>an</strong>n sovaz la! Mob<strong>an</strong>n zom vinn dim<strong>an</strong>n mwa si bizen kraz lat<strong>an</strong>t. Mo dirzot tini-tini. S<strong>an</strong>s pou li mo bon. S<strong>an</strong>kwa! E ferfout ar li!Zordi mo gagn senk<strong>an</strong>t-<strong>an</strong>. Pa kapav perdi let<strong>an</strong> argonaz.Mo bizen fer vit pou ariv d<strong>an</strong> ler pou seremoni drapo.Gouvernm<strong>an</strong> konn mo valer. Mo plas rezerve. Depitel<strong>an</strong>drwa pou amenn mwa d<strong>an</strong> so loto. Apre seremoniofisiel nou pe zwenn d<strong>an</strong> k<strong>an</strong>pm<strong>an</strong> enn nou b<strong>an</strong>n. Zolilamizm<strong>an</strong> lor meni. Apre nou pou al <strong>an</strong>sam gardennpartie apre nou retourn d<strong>an</strong> k<strong>an</strong>pm<strong>an</strong> pou enn se<strong>an</strong>s jalsa.Premie minis pe vini mo t<strong>an</strong>n dir. Sa ki tini labwason sa.Kis<strong>an</strong>nla ti pou dir ki enn zour li ti pou vinn premie minis?Pl<strong>an</strong> Bondie kis<strong>an</strong>nla kapav bare. Get momem. Kis<strong>an</strong>nlati pou kwar ki enn zour mo ti pou gagn sa kalite destenla? Mo finn zis konn swazir mo dimoun e r<strong>an</strong>n li servis ki58


izen. Mo bourzwa pa gagn let<strong>an</strong> pou al ramas l<strong>an</strong>vlopremersim<strong>an</strong>. Mo fer sa pou li e <strong>an</strong>retour mo gagn mobout. Plis ki mo bout parski mo konn fer zenerozitegaloup enn ferlong <strong>an</strong>plis. Personn pa grogne. Savedirtou dimoun kont<strong>an</strong>. Mwa'si mo kont<strong>an</strong>. Tou dimoun gagnbon. Mwa'si mo gagn bon. Premie minis ek mwa nouapepre mem laz. Ler li ti zenn li ti mari joub<strong>an</strong>er. Ziskonn jalsa ek tamasa. T<strong>an</strong>n dir so papa ti pe gagn kriz arli. Me zordi li premie minis e tou dimoun ki ti pe kritik liaster gramaten-t<strong>an</strong>to pas siro ar li. Li nek boud enn tikou, tou dimoun kaye. ... Pa kone ki sa fam la gagne!Enn m<strong>an</strong>ze pou donn dimoun sa. Farata la fre, karipomdeter la fad. Lont<strong>an</strong> mo ti pou fini bay<strong>an</strong>t li si sopapa ti fini fer lapartaz. Samem pe tini-tini mwa. Bonomla enn malen. Li kone kouma pou chombo mwa. Mo pr<strong>an</strong>pasi<strong>an</strong>s ziska mo ler vini. ... Loto lonorab finn fini arive.K<strong>an</strong> mo pou ena enn koumsa? BMW dernie model. Noufer zot eli e zot tap plen. Let<strong>an</strong>sa nou nou nek chombo.Prosenn eleksion mo pou dres sa papie la. Premie minispou bizen fer zwer ar mwa. Pa kapav ki toult<strong>an</strong> mo riskales e lezot asize, gagn maja. Sak kiksoz so lepok.Eleksion lafwadernier mo ti montre zot ki m<strong>an</strong>ier fer ennlovraz prop. Dimoun nou b<strong>an</strong>n ti pe koum<strong>an</strong>s ezit-ezite,vadire propag<strong>an</strong>n adverser ti pe koum<strong>an</strong>s m<strong>an</strong>z zotkr<strong>an</strong>n, fer zot savir d<strong>an</strong> dout<strong>an</strong>s. Koze linite nasional,merit, partaz ti pe koum<strong>an</strong>s fer lefe. D<strong>an</strong> nou kote zot tipe koz koze let<strong>an</strong> margoz; ki m<strong>an</strong>ier ti pe fer dominer arnou b<strong>an</strong>n. Sa kalite koze la nepli ena valer. Bizen donndimoun jos; bizen fer zot dis<strong>an</strong> marse. Enn lake bef ekenpe lapentir rouz lor miray shivala ti ase pou ki tou noudimoun regroupe pou def<strong>an</strong>n zot relizion ek kiltir. Noub<strong>an</strong>n apiy nou ar lapeti. Zis sa koson M<strong>an</strong>ilall ki ti fer sosenn, dir dimoun pa eksite parski b<strong>an</strong>n f<strong>an</strong>er divizion tipe sem laenn, fer kwar ki lezot kominote pe menas nou59


<strong>an</strong>n. T<strong>an</strong>n dir mem so fam pa ti ekout li. Makro la! Saltret la! Li mars ar ennmi. Shayt<strong>an</strong>n! Jasous! ... Nou batzot enn bate kondire. Prosenn lot kou mo bizen d<strong>an</strong>pake. Sinon mo devir-devir zot, mo fer kote advers m<strong>an</strong>zzot bout par bout.- Ki to pe dir?- Ki ariv twa? Mo koz ar twa, to pa reponn. Koumadir tod<strong>an</strong> enn rev.- Ki to ti pe dir?- To l<strong>an</strong>iverser zordi. Kouma nou pei to pe gagn senk<strong>an</strong>t<strong>an</strong>.Ki fiiling to ena?- Mo ti pe p<strong>an</strong>se ki kikfwa prosenn eleksion mo pou rodenn tiket.- Kotsa?- Kotsa kwa?- Kot to'le poze?- Kot mo reste.- Be mwa?- Pa kone. Kikfwa mo al d<strong>an</strong> enn lot sikonskripsion.- Kifer to'le poz k<strong>an</strong>dida? To pa bien koumsa? To gagntou privilez s<strong>an</strong> okenn traka. Mwa av<strong>an</strong> mo kas kaka liziemo finn fini zwenn omwen s<strong>an</strong> dimoun. Pou toukouyonad zot vinn get mwa. Zordi zour depite finnr<strong>an</strong>plas dokter, pousari, long<strong>an</strong>is, avoka, kourtiemaryaz ...- Be to pa enn avoka?- Samem problem la. Mo enn avoka me akoz mo zotdepite zot vinn get mwa pou regle zot problem legalmoufta. Mo bizen travay, bizen gagn lavi. Si mo ti minis,sa enn lot zafer. Ena boukou sime pou fer pitay r<strong>an</strong>trepou konp<strong>an</strong>s m<strong>an</strong>kagagne. Dimoun obliz nou koken.Depite, samem metie plis mal peye. Nou kouma saritefoutou. Nou pe dir premie minis ogm<strong>an</strong>t nou lapey,amelior nou kondision <strong>an</strong>plwa me li tro ti leker. Ki li per?60


Si dimoun f<strong>an</strong>e, met leta dirz<strong>an</strong>s, ferm detrwa ... ena troboukou demokrasi.- Pr<strong>an</strong> mo plas, mo pr<strong>an</strong> to plas ... prosenn eleksion.- Be wi. Lerla to vinn pas pr<strong>an</strong> mwa pou al fetlendep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>s. Mo dir twa fr<strong>an</strong>. Si parti pa ti bizen mwa,lont<strong>an</strong> mo ti finn fini avoy tousa ferfout. Pa kapav lesb<strong>an</strong>n ennmi nou b<strong>an</strong>n pr<strong>an</strong> pouvwar. Zot pou fer mari arnou e nou pou retourn lepok lont<strong>an</strong> kot nou b<strong>an</strong>n ti zisbon pou travay d<strong>an</strong> karo. Akoz nou b<strong>an</strong>n ki mo fer ot<strong>an</strong>sakrifis ...Mo ti'a kont<strong>an</strong> fer sa kalite sakrifis la. Li kwar mo pakone ki li ti pe bat lamok kouma avoka. Li ti vinn avokatir dimoun lor kosion. Samem so spesialite. Ler dernieeleksion ti pe aprose so boper ki ena boukou enfli<strong>an</strong>s tiservi lobi kars pou aras enn tiket pou so z<strong>an</strong>n. Si pa tiena mwa li pa ti pou eli. Koze li pa ti kone. Mo finnamenn li partou, fer so renion, prez<strong>an</strong>t li dimoun kienport<strong>an</strong> d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>drwa. Enbesil la! Li ti kwar ki M<strong>an</strong>ilallpou fer enn bon az<strong>an</strong>. S<strong>an</strong>s mo ti la. S<strong>an</strong>kwa li fini net.Fer sakrifis!Bon sa k<strong>an</strong> ou enn diniter. Parking rezerve; plas rezerve.Prezid<strong>an</strong> pre pou vini. Prezid<strong>an</strong>! Pa kone kifer finn donn lisa post la. Ti bizen donn sa enn nou b<strong>an</strong>n. So papa tikont lendep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>s e li zordi li pe siz d<strong>an</strong> fotey prezid<strong>an</strong>.So frer ti pe mars ar lopozision. T<strong>an</strong>n dir li'si li ti arb<strong>an</strong>nla deryer-deryer. Li finn konn dres so prop papie. Lifor lor koz bel-bel koze me koumadir seki li dir gramaten,li bliye t<strong>an</strong>to e s<strong>an</strong> laont li dir so kontrer. Enn zour li dir kib<strong>an</strong>n fam bizen kasiet deryer parrda pou zot propproteksion parski zot responsab k<strong>an</strong> zom viol zot. Mo tidakor ar li. Sa b<strong>an</strong>n koze fam-zom egal pou vir lemonn<strong>an</strong>balao. Me enn semenn pli tar li vinn dir ki bizen plasrezerve pou b<strong>an</strong>n fam d<strong>an</strong> konsey, d<strong>an</strong> minister. Pou zom61


mem peyna ase plas, aster misie la ole plas rezerve poufam. So latet pa bon. Non so latet bon. Li pas siro ar toudimoun, gagn so bout partou kote. ... Tou b<strong>an</strong>n envitefinn fini arive. Prezid<strong>an</strong> ek premie minis finn al lev pavionnasional. Depi senk<strong>an</strong>t-<strong>an</strong> toulez<strong>an</strong> mem parey. Apartenn ou de fwa, l<strong>an</strong>e ale res<strong>an</strong>ble l<strong>an</strong>e vini. Ki ena drollad<strong>an</strong>? Servis d<strong>an</strong> legliz 'si parey. Zame s<strong>an</strong>ze. Kiferbizen s<strong>an</strong>ze? S<strong>an</strong>ze zis pou s<strong>an</strong>ze. Li bon kouma li ete.Mwa mo trouv sa bien bon. Selm<strong>an</strong> ti pou pli bon si tiservi b<strong>an</strong>n envite enn ti drink. Enn ler pou bwar koka sa?Seki pa <strong>an</strong>vi bwar pa va bwar. Kifer mwa mo bizen souferk<strong>an</strong> enn lot so relizion <strong>an</strong>pes li bwar. Apre sa zot fer kwarzot pa bwar. Kasiet-kasiet mo sir zot bwar. Fer senn poulizie dimoun. ... Premie minis pa finn lev lame ar mwa.Kikenn finn fer makrotaz lor mwa. Zot ole pr<strong>an</strong> mo plas.Mo kone ki zot radote lor mwa. Swadiz<strong>an</strong> <strong>an</strong>kasiet mozwenn b<strong>an</strong>n lopozision, mo konplote kontgouvernm<strong>an</strong>. ... Mo pa ti bizen swiv sa b<strong>an</strong>n deler la. Zotkont<strong>an</strong> al kot ena tamasa. Enn zom lopozision ki ti pebwar ar nou ti dir nou nou al bat enn kare kot so lider.Laba wiski koule plennti-plennti. So bourzwa li enn gr<strong>an</strong>segner ki pa fer regard<strong>an</strong> sipa nou sesi ou sela. Bizenrekonet li enn jenntoulmenn. Peyna so segon lor bonker.Me vit koze finn f<strong>an</strong>e ki mo pe rod mo bout lot kote, kimo pe m<strong>an</strong>z b<strong>an</strong><strong>an</strong>n d<strong>an</strong> de bout. Tousa fos! Mo ena plispou gagne ar gouvernm<strong>an</strong>, sirtou ki so politik se protezmontagn. Mo b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, pli tar mo b<strong>an</strong>n tiz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> pougagn zot bout. Lopozision li li pou bizen protez so b<strong>an</strong>n,sirtou b<strong>an</strong>n Tourrken ek b<strong>an</strong>n Konnday. Nou b<strong>an</strong>n pou taslor poto. Premie minis bizen fou pou kwar ki mo fou. Mobizen fou pou kit mo pie douri pou al aroz siend<strong>an</strong> lezot.T<strong>an</strong>to mo pou explik li sa. Get sa bez la! Lider lopozisionpe vinn ver mwa. Ki li kwar, mo so pilon mwa. Mo poufou li so kamoufle. Get so fas, bezsominn la! Enn s<strong>an</strong>s lifinn kontinie marse, al zwenn kikenn deryer mwa. Li pa62


finn rekonet mwa. Enn s<strong>an</strong>s! Nou tou ti tro sou pou rapel.Apre li kone ki mwa mo pa pou rezet mo dimoun. Ayaya!Li finn poz so lame lor mo zepol ler li pas kot mwa. Toub<strong>an</strong>n minis pe vire, pe gete. S<strong>an</strong>s premie minis okipe arprezida. Bizen rekonet, sa prezid<strong>an</strong> la li gayar. Li koznenport me li koz li bien. T<strong>an</strong>n dir ti ena enn prezid<strong>an</strong>,enn lepok limem ti premie minis. Li ti telm<strong>an</strong> kol lor sofotey ki n<strong>an</strong>ye pa ti kapav deboulonn li. M<strong>an</strong>ilall kont<strong>an</strong>dir ki ena dimoun ki pa ena ase ... kouma li dir sa? ...peyna sharram pou kone ki ler finn vini pou av<strong>an</strong>se e leskarav<strong>an</strong>n pase. Zot tini <strong>an</strong>plas <strong>an</strong>dire zot tonken finn kolelor maroken. Kot li al tir sa b<strong>an</strong>n koze la? Akoz samemdimoun kont<strong>an</strong> ekout li koze, mem k<strong>an</strong> li koz gra. Ennlepok li'si ti envite d<strong>an</strong> seremoni ofisiel me zame li ti vini.Kifer li difer<strong>an</strong> ar nou koumsa. Mo kwar so latet pa bon.Depite l<strong>an</strong>drwa pe signal mwa. Seremoni finn fini. Toub<strong>an</strong>n kamwad finn donn r<strong>an</strong>devou d<strong>an</strong> k<strong>an</strong>pm<strong>an</strong>. Tamasakoum<strong>an</strong>se.- To swazir bon plas pou asize twa.- Mwa? Kifer?- To pa finn trouve?- Non. Kisa?- Zis deryer twa.- Deryer mwa?- Deryer twa ti ena enn mari bougres, enn aktrisBollywood. Peper sa fam la. Li pou vinn d<strong>an</strong> k<strong>an</strong>pm<strong>an</strong>t<strong>an</strong>to. Mo kwar premie minis pe m<strong>an</strong>z li. To pa ti kone?- Ki zafer?- Bougres deryer twa. To pa finn trouv kim<strong>an</strong>ier b<strong>an</strong>nroke ti pe vir deryer pou get li, fer sourir ar li.- Mo ti pe kons<strong>an</strong>tre lor seremoni drapo.- Mo kwar to tousel.- Bap! Sa fam la kapav fer mwa vinn pagla akoz enn bout63


souna. To'nn trouve kouma lider lopozision 'si ti bord lorli. Lapo ek lapolitik mars <strong>an</strong>sam. K<strong>an</strong> to pou konpr<strong>an</strong> sa?- To kouma to premie minis. To nek p<strong>an</strong>s samem.- Twa ki to p<strong>an</strong>se?- La mo pe p<strong>an</strong>s enn bon grog, enn bon n<strong>an</strong>a, enn bonrepo pou ki mo fit pou al d<strong>an</strong> gardennparti kot prezid<strong>an</strong>.- D<strong>an</strong> k<strong>an</strong>pm<strong>an</strong> pou ena drink, bon wiski, gajak ek fam.Ki to bizen plis ki sa babou. K<strong>an</strong> nou ena pouvwar ki nouper! Lerwa pa nou kouzen.Mwa pou lemom<strong>an</strong> mo bizen m<strong>an</strong>ze. Si mo pa m<strong>an</strong>zkiksoz av<strong>an</strong> bwar mo pou sou ar premie grog. Mo bizenkal mo lestoma, lerla lalkol pa fer mwa per. Ayo zame mopou bliye sa zour la. Apre enn lazourne travay s<strong>an</strong> gagnlet<strong>an</strong> m<strong>an</strong>ze nou ti zwenn d<strong>an</strong> tavern. Ti'ena bon kornfrir. Lor trwaziem grog mo ti s<strong>an</strong>ti tou pe devire. Mo tikoum<strong>an</strong>s vomi mo trip. Aswar ti bizen amenn mwalopital. Depi sa zame mo bwar lor lestoma vid.Zot tou finn fini arive. Ennde finn fini koum<strong>an</strong>s gagnkonpr<strong>an</strong>. T<strong>an</strong>n li riye sovaz la. Sa mo pa siport li. Me akozli bien ar premie minis mo bizen pez nene bwar dilwil. Lali pou fer so gr<strong>an</strong>-nwar ar nou b<strong>an</strong>n ki pa finn lir kouma lid<strong>an</strong> gr<strong>an</strong> kolez, liniversite, gr<strong>an</strong>-gr<strong>an</strong> liv. Li kwar li konntou. Li fer so v<strong>an</strong>tar ar nou senp ti-dimoun lak<strong>an</strong>pagn.Enn zour pa enn zour mo pou dam so pion. Li'a kone kiapel z<strong>an</strong>s bitasion! La b<strong>an</strong>n fam la pou fer koumadirdimoun kouma nou pa ekziste. Zot lizie pou lor minis,depite, dokter, avoka. Ki dokter? Ki avoka? Mo vo plis kizot. Mo ploy zot, mo met d<strong>an</strong> mo pos. Toum<strong>an</strong>ier mo pabizen fam pouritir, fam rest<strong>an</strong>. Mo ena mo fam marye,fam prop. Ena Celine. Li li onet, li gard so lekor prop zispou mwa. Fam gonaz mo pa bizen. Les pouritir naz d<strong>an</strong>pouritir. ... Drol, mo lizie pe ferm tousel. Pourt<strong>an</strong> mo finnbien kal mo lestoma ar dalpouri. Fatig sa! Saler la si pa64


fasil. Mo kwar enn siklonn pe forme d<strong>an</strong> leparaz. Mo rodenn ti div<strong>an</strong> parla pou larg mo lekor. ... Bon sa! Ayo! Zisenn ti somey. Lerla mo pou fit pou gardennparti ektamasa aswar. Ki Celine pe fer la? Dime mo bizen al getli. Garson la pa ti tro bien lot zour la. Celine dir li moportre. ...- Kalipa! Leve! Finn ler pou al gardennparti prezid<strong>an</strong>. Kiariv twa?- Ale zot. Pa at<strong>an</strong>n mwa. Mo pa tro bien.- To'le mo fer enn kamarad dokter get ki to gagne?- Non, lesli. Mo zis bizen enn ti repo.- Bon taler nou zwenn.Les zot ale. Taler mwa ki pou plis fit. Lerla mo m<strong>an</strong>z arzot plen-plen.Kiler la? Pre pou set-er. Zot tou pre pou retourne. D<strong>an</strong>enn-er-t<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n envite spesial pe vini. Mo gagn zis let<strong>an</strong>pou tr<strong>an</strong>p mo lekor d<strong>an</strong> lamer, pr<strong>an</strong> enn dous e lerla,lerla ... mo chombo lavi ar mo de lame.Dilo la tied. K<strong>an</strong> nou ti z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> nou ti abitie vinn isi lor noubisiklet k<strong>an</strong> gagn konze lekol. Pa ti koumsa lerla.Ti ennl<strong>an</strong>drwa ab<strong>an</strong>done. Telm<strong>an</strong> ab<strong>an</strong>done ki nou ti pe bengntouni d<strong>an</strong> lamer, lerla alonze touni lor disab so. Ti bon.Koze zoure. Premie expery<strong>an</strong>s. Garson ar garson. Nou tibien <strong>an</strong>sam. Nou pa ti pe get jati lerla. Nou ti tro bet poukonpr<strong>an</strong>. Eugene mo t<strong>an</strong>n dir finn al rod so las<strong>an</strong>s lotkote dilo; Farouk ti mor d<strong>an</strong> enn aksid<strong>an</strong> loto. EnaM<strong>an</strong>ilall. Li li <strong>an</strong>kor la me nou nepli lasas <strong>an</strong>sam . Asternou pe debat sakenn so kote. Lont<strong>an</strong> nou ti pe partaztou. Aster sakenn so kote, sakenn so kote. Dilo sale tiedpe sarye mwa ar so douser kouma enn rev ki pe amennsouvenir <strong>an</strong>sien. Fale pa p<strong>an</strong>se. Ti enn lot lepok sa. Aster65


ef d<strong>an</strong> disab, sakenn get so lizie. Sakenn okip sob<strong>an</strong>n. ... Eski Eugene, Farouk, M<strong>an</strong>ilall ek mwa zame noupou rezwenn, mem apre lamor. K<strong>an</strong> nou ferm lizie tou fininet? Red sa!Zot tou pe <strong>an</strong>tour premie minis kouma mous-ver. Li ferkoumadir li pa'nn trouv mwa. Normal! Eleksion <strong>an</strong>korlwen. K<strong>an</strong> zot d<strong>an</strong> pouvwar zot bliye vit kis<strong>an</strong>nla finnavoy zot lao. Zot frekatasion s<strong>an</strong>ze. B<strong>an</strong>n gro foulousenvit zot, bous zot lizie ar siro, fer zot labous dou, donnenn dizef, pr<strong>an</strong> enn bef e b<strong>an</strong>n barrka sahab r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> lakar lapeti. Fale eleksion vini pou zot rapel nou ki nou. ...Lamizik tro for. Laplipar <strong>an</strong>ba lamer. K<strong>an</strong> larak moufta zotbwar kouma voras. Mo pa kone kifer mo pe gagnmaloker. Mo al deor pou pr<strong>an</strong> enpe ler. Kikfwa mo pous<strong>an</strong>ti mwa korek apre sa. Kiler la? Finn fini onz-er. Let<strong>an</strong>pas vit.Lalimier lalinn lor laplaz ek lamer pe ekler ler ar reyontimid, koumadir li pe tike, pa'le donn so tou. Pareykouma mo lavi. Toult<strong>an</strong> pe tike, pe loke, pe rat-rate. Mokouma enn orfelen ki finn perdi tou: perdi so vrekamwad, perdi so vre lamour. Enn fos kalipa. Kalipakenke. S<strong>an</strong>se mo konn trase. Anverite mo finn swiv molonbraz ziska ki mo finn r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> nik roder bout kotsakenn vey febles so prosen pou fons kouto d<strong>an</strong> ledo.Kikfwa M<strong>an</strong>ilall ki ena rezon.Eh! Fer nwar isi. S<strong>an</strong> p<strong>an</strong>se mo finn mars enn longdist<strong>an</strong>s. K<strong>an</strong>pm<strong>an</strong> la bien lwen deryer. Bizen retourneaster. Ki sa tapaz la?- Eh, matlo, get kot ou pe marse!- Mo mars kot mo <strong>an</strong>vi. Ki to kapav fer?- Larg mwa. Larg mwa mo dir.66


- To reziste? Ale mo b<strong>an</strong>n, fouy so pos. Blok li, devid sopos.- Osekour! Voler, taker!- Kriy kouma to <strong>an</strong>vi. Isi personn pa pou t<strong>an</strong>n twa. Getso figir bien. Mo sir enn z<strong>an</strong>s sa. Zot tap tou zotmem.Aster nou, nou tap tou. Pa vre babou?- Ayo, pa bate!- To kriye, mo koup twa!Ki finn tom lor mwa kouma enn sok. Mo ti bien d<strong>an</strong>k<strong>an</strong>pm<strong>an</strong>. Kifer mo finn vinn rod lagratel isi? Zot finndevid mo pos, desir mo lenz, atas mwa, zet mwa lordisab e zot finn fonn. Kouma mo pou fer pou retourn d<strong>an</strong>k<strong>an</strong>pm<strong>an</strong>? Kiserti kriye? Personn pa pou t<strong>an</strong>de. Pei pevinn tro d<strong>an</strong>zere. Pe fer fre. Ki pou ariv mwa?67


PIL-FASPrezid<strong>an</strong> vilaz bien malad. Enn maladi misterye azoute arfatig, ar laz pe minn so boyo. Ki pou ariv li aster? Bizenkit tou ale? Difisil.Amizir let<strong>an</strong> pase s<strong>an</strong> amenn ameliorasion, Prezid<strong>an</strong>realize ki dimoun ki lont<strong>an</strong> ti pe m<strong>an</strong>z d<strong>an</strong> so lame neplipe vinn koste kot so debarkader. Zot nepli bizen li. Visprezid<strong>an</strong>finn fini pr<strong>an</strong> labar e li pe zongle faver pougr<strong>an</strong>di so lenfli<strong>an</strong>s.Prezid<strong>an</strong> finn vinn gon. So rengn pe al d<strong>an</strong> tengn. Enngr<strong>an</strong> regre pe m<strong>an</strong>z so kr<strong>an</strong>n. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> kenz-<strong>an</strong> ki li finndiriz so vilaz li finn reysi met d<strong>an</strong> so pos tou b<strong>an</strong>n dimounki av<strong>an</strong> ti pe refiz mars ar li, ousa ti pe rod sik<strong>an</strong>n ar li.Tou apart enn. Li tousel... Tou m<strong>an</strong>ier so latet pa bon.Drol, li p<strong>an</strong>se. Kifer li pe p<strong>an</strong>s kikenn ki depi lont<strong>an</strong> li finndeside pou efase d<strong>an</strong> so lespri? Bigh Malion lont<strong>an</strong> titoultal pe bar so sime. Ler zot ti lekol, olie apr<strong>an</strong>n tab li tiprefer fer desen <strong>an</strong>ba latab me k<strong>an</strong> rezilta ti deor li titoult<strong>an</strong> div<strong>an</strong>-div<strong>an</strong>. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> brek k<strong>an</strong> tou ti-garson ti pezwe foutborl li, li ti pe sot lakord ar b<strong>an</strong>n tifi me zoursport li ti pe ramas b<strong>an</strong>n pri. Pli tar ler Presid<strong>an</strong> ti pe ferso k<strong>an</strong>pagn pou eleksion vilaz, Bigh Malion 'si ti pozk<strong>an</strong>dida e li ti pe fer so k<strong>an</strong>pagn d<strong>an</strong> tavern. So senbol tienn ver. Ler, rezilta ti ofisiel dimoun ti plis enterese poukone si Bigh Malion ti sov so kosion. Pa zis sov so kosion,li ti eli. Vot senpati parsi, vot senpati parla e finalm<strong>an</strong> li tivinn konseye vilaz. W<strong>an</strong>nmenn-lopozision.D<strong>an</strong> vilaz tou dimoun ti respekte zot Prezid<strong>an</strong>. Li ti finn68


amenn boukou devlopm<strong>an</strong>. Me tou dimoun ti kont<strong>an</strong> BighMalion. Kifer? Ki li ti finn amene? Ti pas so let<strong>an</strong> amize,badine, soule. M<strong>an</strong>ze-bwar-donn jaz! Bigh Malion, li tikouma enn pik<strong>an</strong> ki ti finn tas d<strong>an</strong> lagorz Presid<strong>an</strong>. Litoult<strong>an</strong> ti dir ousa fer lekontrer seki lotla ti pe dir ousafer. K<strong>an</strong> Presid<strong>an</strong> ti koz disiplinn li li ti koz liberte; k<strong>an</strong>Presid<strong>an</strong> ti koz sakrifis, li li ti koz zwis<strong>an</strong>s; k<strong>an</strong> Presid<strong>an</strong> tikoz jalsa, li li ti koz lafwa.Enn zour, pa kone kifer, s<strong>an</strong> donn okenn explikasion BighMalion ti disparet. Enn vev ki viv lor balizaz lafore dir kienn gramaten bien boner li ti trouv nou gayar pr<strong>an</strong> simed<strong>an</strong>bwa.Lavey ti ena enn evennm<strong>an</strong> enport<strong>an</strong> d<strong>an</strong> vilaz.Bigh Malion ek so b<strong>an</strong>n kamarad ti pe zwe domino <strong>an</strong>bapie badamie d<strong>an</strong> s<strong>an</strong>t vilaz. Sa pie badamie la, li ti pli vieki pli vie dimoun d<strong>an</strong> vilaz. Peyna okenn memwar ki tirapel vilaz la s<strong>an</strong> so pie badamie omilie. Trwa dimoun kitrap lame pa ti kapav fer so letour. Li ti telm<strong>an</strong> ot ki poub<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, si ti mont ziska so bout lao, ti kapav touslesiel. Plizier siklonn ki ti finn traverse pa ti finn foutibouz so baz. Li ti donn lonbraz; parfwa k<strong>an</strong> enn lapli tretti tonbe, dimoun ti kapav kasiet lapli amba so lat<strong>an</strong>tfeyaz; b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti kont<strong>an</strong> m<strong>an</strong>z lapo dou badamie mirousa ouver so lakok pou m<strong>an</strong>z so badam; b<strong>an</strong>n ki ti enapasi<strong>an</strong>s ti kapav ramas enn k<strong>an</strong>tite e lerla ti kwi badamd<strong>an</strong> disik.Ler kamion departm<strong>an</strong>-travo ti aret kot pie badamie eb<strong>an</strong>n travayer ti des<strong>an</strong>n ar zot lasi elektrik, sab, pios eklars personn pa ti pr<strong>an</strong> zot kont. Me ler ti dim<strong>an</strong>n BighMalion ek so b<strong>an</strong>n kamwad deklase, t<strong>an</strong>sion ti koum<strong>an</strong>smonte. Vit-vit zoure, menas, viol<strong>an</strong>s ti f<strong>an</strong>n lapipi. Lapolis69


ti vini; ti fer apel Prezid<strong>an</strong> pou amenn larezon. N<strong>an</strong>ye pati marse. Bigh Malion ti akiz Presid<strong>an</strong> pr<strong>an</strong> gous, v<strong>an</strong>nvilaz ar gr<strong>an</strong> misie. Ton ti monte, ensilt ti pe f<strong>an</strong>e.Toulede ti sap lor kal. Bigh Malion ti realize ki li ti al trolwen me so fierte ti <strong>an</strong>pes li rekonet so erer. Prezid<strong>an</strong>vilaz ti ena so prop vision me li pa ti malonet. BighMalion ti bien konn sa. Akoz samem, laont d<strong>an</strong> leker li tiprefer kit vilaz.Ler vev la ti trouv Bigh Malion li ti fer enn sourir me noukonper ti fou li kwak. Normalm<strong>an</strong> li ti pou arete, koz ar li,bwar enpe dite. Me sa gramaten la Bigh Malion ti m<strong>an</strong>zmous-zonn. Li ti pr<strong>an</strong> sime Kolinn Petrousmok s<strong>an</strong> getkat kote. Kouma li ti ariv laba li ti r<strong>an</strong>z enn maray e, s<strong>an</strong>perdi let<strong>an</strong>, ti koum<strong>an</strong>s enn travay ki depi lont<strong>an</strong> li ti <strong>an</strong>vifer.Pie badamie ti tombe e d<strong>an</strong> so plas konsey vilaz ti ferkonstrir enn gr<strong>an</strong> bazar modern. Bien-bien vit dimoun tibliye pie badamie ek Bigh Malion.Me depi enn t<strong>an</strong> enn zafer bizar pe deroule. D<strong>an</strong> bazarena enn stal kot pe v<strong>an</strong>n b<strong>an</strong>n zoli stati <strong>an</strong>pier. B<strong>an</strong>ndimoun d<strong>an</strong> vilaz koum<strong>an</strong>s aste. Dimoun lezot vilazkoum<strong>an</strong>s vinn aste. Vit-vit b<strong>an</strong>n touris koum<strong>an</strong>s vini.Presid<strong>an</strong> fer l<strong>an</strong>ket pou dekouver kot b<strong>an</strong>n stati la sorti.Mars<strong>an</strong> refiz koze. Sak fwa Presid<strong>an</strong> get enn sa b<strong>an</strong>nstati la so leker bat for e enn tristes vwal so gete. Li pakonpr<strong>an</strong> kifer.Prezid<strong>an</strong> vilaz bien malad. Av<strong>an</strong> li ale li ti'a kont<strong>an</strong>, si li tikapav, tir enn pwa lor so leker, me li pa kone ki bizen fer.Fatige ar so prop reflexion, li sey dormi. Li s<strong>an</strong>ti ennprez<strong>an</strong>s pre kot li. Pa prez<strong>an</strong>s enn imen, plito prez<strong>an</strong>senn vizion, enn sign-s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong>. Enn stati <strong>an</strong>pier ki ti70


provok palpitasion dibout kot li, get li ar enn sourirkonplis. Kouma figir lor zwekart, <strong>an</strong>ba ek lao, div<strong>an</strong> ekderyer, agos ek adrwat mem parey. De vinn enn, ennvinn de. Aster li koum<strong>an</strong>s konpr<strong>an</strong>. Li ek Bigh Malion,Bigh Malion ek li pa kapav ekziste enn s<strong>an</strong> lot. Sakennbizen so kamwad. Zot tiraym<strong>an</strong> li endisp<strong>an</strong>sab pou ki ennsezon amenn enn lot, pou ki enn youg akous enn lot.Emisfer gos ek emisfer drwat, zot de lezel ki fer zwazo<strong>an</strong>vole. Tay enn e zwazo tonbe. Pil pa ekziste s<strong>an</strong> fas.Enn dimoun pe dibout kot so lili. Li ouver so lizie. BighMalion!- Presid<strong>an</strong>, ki zes? Kouma mo tourn mo ledo to koum<strong>an</strong>sf<strong>an</strong>e?- Bigh?- Non. Sen Pier! … Aret to badinaz.- Pa fouti mor <strong>an</strong>pe d<strong>an</strong> sa fouti pei la.- Verminn pa kreve do ta!- Parye Sat<strong>an</strong> finn fou twa deor d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>fer?Ala zot rekoum<strong>an</strong>se. Vilaz finn regagn so lekilib. Prezid<strong>an</strong>ek Bigh Malion, Bigh Malion ek Prezid<strong>an</strong> toulede toult<strong>an</strong>d<strong>an</strong> bal<strong>an</strong>s. Samem fer zot lavi deroule. Monte-des<strong>an</strong>n,kase-r<strong>an</strong>ze zot tourne d<strong>an</strong> enn vals dous-viol<strong>an</strong> otour zotpie badamie. Kole-kole, parey me difer<strong>an</strong>, separe me<strong>an</strong>sam, Prezid<strong>an</strong> ek Bigh Malion finn konpr<strong>an</strong> zot rol. Zotkone sir-sir aster ki malgre ki sakenn pou ris so kote,vire-tourne, mem si zot fer letour lor letour, zot oblizeremaye. Enn ne eternel finn atas zot <strong>an</strong>sam kouma pil ekfas, kouma yinn ek y<strong>an</strong>g.- E Prezid<strong>an</strong>! Komie zot ti donn twa pou to v<strong>an</strong>n nou piebadamie?- Kolinn Petrousmok.71


SATYAPRELIDEnn t<strong>an</strong>to liver k<strong>an</strong> zwazo boner al rod saler d<strong>an</strong> nik, d<strong>an</strong>lakrwaze pie lila mo ti zwenn Ton Toulsi. Li ti pe asiz lorenn gro ros, lizie fixe d<strong>an</strong> pie lila. Dimoun ti pe dir ki plisli vinn vie, plis li radote. Me mwa, mo ti trouv enn zafermisterye d<strong>an</strong> li, ki ti pe atir mwa. Mo ti al asiz pre kot li,s<strong>an</strong> fer tapaz, s<strong>an</strong> der<strong>an</strong>z li. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> enn bon bout let<strong>an</strong>enn miray sil<strong>an</strong>s epe ti separ nou me mo pa ti gagnkouraz les tapaz gonaz bles tr<strong>an</strong>kilite pie lila. Enn kou,s<strong>an</strong> at<strong>an</strong>n li ti koum<strong>an</strong>s koze.- Ki zot pe fer, beta? Zot pe touy pie lila.Mo ti kone par expery<strong>an</strong>s ki mo ti bizen res t<strong>an</strong>kil parskiTon Toulsi ti ena kiksoz pou dir mwa. Mo ti kwar li ti poukoz lor pie lila ki nouri ek geri lavi, fer blesir sikatrize,parfim lakrwaze. Li ti kont<strong>an</strong> koz lor seki li ti apel 'niimraja'. Me non. Ton Toulsi ti pr<strong>an</strong> enn lot larout net.- 'Devadass' li dir mwa, 'to enn bon garson. Akoz sa toena enn louvraz serye pou fer.'Enn filwar petal ek pik<strong>an</strong> ti koum<strong>an</strong>s deroule div<strong>an</strong> molizie imaziner. Soley ti al dormi s<strong>an</strong> ki mo ti realize.Fernwar liver ti fini asiz partou. Mo ti kontinie bwar parolTon Toulsi ziska ki li ti dir mwa.- Beta, to bizen al <strong>lakaz</strong>. To mama pe trakase.Ler mo ti pe marse pou al <strong>lakaz</strong>, mo ti koumadir d<strong>an</strong> ennrev. Me tou b<strong>an</strong>n parol la ti vinn enn blok vadire lapatlafarinn-petrie mo ti pe gagn difikilte rapel b<strong>an</strong>n detay.Kikfwa ti pou bizen fer b<strong>an</strong>n tiboul, belo zot, met zot lortawa, aroz m<strong>an</strong>teg pou fer zot gonfle pou fer faratafeyte.72


Let<strong>an</strong> ti koum<strong>an</strong>s galoupe. Lekol primer, kolez, liniversite,metie profeser, sakenn so tour ti okip mo servo telm<strong>an</strong>net ki parol Ton Toulsi ti al kasiet d<strong>an</strong> fon basen molespri. T<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong>, s<strong>an</strong> at<strong>an</strong>n, enn mo, enn fraz ti remontlor sirfas. Pa plis.Mo ti desid pou fer mo l<strong>an</strong>iverser tr<strong>an</strong>t-<strong>an</strong> d<strong>an</strong> ennk<strong>an</strong>pm<strong>an</strong> d<strong>an</strong> vilaz Pwentosab. Ti ena laplipar b<strong>an</strong>nkamarad entim. Normal zot ti vinn ar zot kopen-kopinn.Parmi ti ena enn tifi ven-vennde-z<strong>an</strong>. Li ti difer<strong>an</strong> ar lezotpar so m<strong>an</strong>ier abiye, koze; par so degenn <strong>an</strong>zeneral.Malgre li ti bien feminen, li ti osi t<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong>, ena ennbataz garson-m<strong>an</strong>ke. Sa aspe so personalite la tisouligne par so traksout ek treynez ble-bl<strong>an</strong>. Enn kou,s<strong>an</strong> at<strong>an</strong>n, enn fraz vinn d<strong>an</strong> mo labous.- Garson-tifi mel<strong>an</strong>ze pou montre sime dime.- Ki to pe dir Deva?- Kis<strong>an</strong>nla? Mwa?- Non, mwa! ... tifi-garson mel<strong>an</strong>ze ...- ... pou montre sime dime.- Samem.- Enn gr<strong>an</strong> dimoun ti dir mwa sa enn fwa, bien-bienlont<strong>an</strong>.S<strong>an</strong>s mo pies pa ti rod konn plis. Sa swar la Satya ti r<strong>an</strong>td<strong>an</strong> mo lavi.1Mwa ek mo koleg Matie, kouma nou abitie fer ler dezene,nou ti pe m<strong>an</strong>z enn morso d<strong>an</strong> Lotel Pakist<strong>an</strong>. Ti enaplizier staf Kolez Islamik kot nou ti pe travay. Matie ekmwa nou ti d<strong>an</strong> ti kwen ki server ti abitie bloke pou nou.Matie ti enn personaz extra ki boukou dimoun ti admire.Li ti enn poet, profeser siy<strong>an</strong>s, 'gay', aktif d<strong>an</strong> tavaysosial - sirtou ar b<strong>an</strong>n seropozitif - e seki ti drol se ki tifiti atire par li. Mo kwar so douser ek so bonte ki ti pe atirdimoun. Li pa ti kasiet so ory<strong>an</strong>tasion sexiel. Li ti pe sorti73


ouvertm<strong>an</strong> ar so kopen.P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> ki nou ti pe m<strong>an</strong>z dipen ek gato-pima, blagblage,souden mo ti s<strong>an</strong>ti enn prez<strong>an</strong>s. Ler mo ti lev latetki mo ti trouv div<strong>an</strong> mwa. Traksout ble-bl<strong>an</strong> garsonm<strong>an</strong>ke. So sourir tris ti aks<strong>an</strong>tie so bote ek bonte profon.Li pa ti paret finn vinn get mwa. So regar gri sat ti pozlor Matie. Lerla mo ti realize ki ti ena enn gr<strong>an</strong> konplisiteamikal <strong>an</strong>t sa de la. Enn sel kou Matie, ki ti enpe tris, tivinn ge, koumadir li ti finn zwenn so nam ser._ Satya! To kas enn bout dipen ar nou? ... O pardon!Satya, mo prez<strong>an</strong>t twa Devadass ... nou apel li Devta.Devta mo prez<strong>an</strong>t twa Satya, mo pies prefere.- Promes d<strong>an</strong> vid! ... Nou'nn deza zwenn. L<strong>an</strong>iverser 30<strong>an</strong> d<strong>an</strong> k<strong>an</strong>pm<strong>an</strong> ... Pwentosab.- Wi, mo rapel.- Matie, mo bien bizen twa. To portab tengn?- Mo'nn bliye met li lor sarz.- To lib t<strong>an</strong>to?- Ki ler?- Si-zer, ... set-er ...- Pou ki zafer?- Razia finn resite. Vinn zwenn mwa <strong>lakaz</strong>. Nou'al <strong>an</strong>sam.Bon, mo les zot kontinie zot kouchou-kouchou zom.- To sir to pa'le m<strong>an</strong>z kiksoz?- Mo'nn fini dezene. Salam!Parey kouma li ti paret div<strong>an</strong> nou, memparey li tidisparet kouma enn ti labriz ki soufle enn kout sek av<strong>an</strong>li tengn me feyaz lor later gard tras so pasaz. Matie, d<strong>an</strong>enn ton plen ar admirasion ti kas sil<strong>an</strong>s ki ti swiv.- Enn tifi extra sa! Pourt<strong>an</strong> lavi pa finn donn li okennkado ...Mo ti kone ki la, parey kouma Ton Toulsi k<strong>an</strong> garni koze74


finn fware, n<strong>an</strong>ye pa ti pou kapav fer Matie chombo.Kouma li ti konn rakont zistwar e nou ti ena enpe let<strong>an</strong>div<strong>an</strong> nou, mo ti deside pou sey pa enteronp li. Mo konepa ti fasil.Lapolis ti ramas enn tibaba lor peron lasist<strong>an</strong>s piblik. Ennti bout papie ki ti pengle d<strong>an</strong> so lenz ti endik ki so nom tiSatya. Li ti gr<strong>an</strong>di d<strong>an</strong> S.O.S Vilaz ziska laz 18 <strong>an</strong>. Solas<strong>an</strong>s pou li, fami Mustapha Shibou ti aksepte pou eberzli. Li ti enn tifi enteliz<strong>an</strong> ki ti pas Sinior. Grasa led MisieShibou, enn menwizie, li ti al sviv enn kour menwizri d<strong>an</strong>I.V.T.B Ebenn pou ki enn zour li pr<strong>an</strong> biznes so papaadoptif. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> dis minit li ti ale mem. Detay swivdetay ...- Zot pa ti fer li s<strong>an</strong>z so nom?- Mo ti kone to ti pou dim<strong>an</strong>n sa kestion la. AnveriteMadam Shibou ti ole s<strong>an</strong>z so nom, apel li Saberah. MeMisie Mustapha ki ti s<strong>an</strong>z so nom pou reysi marye tideside ki sa ti enn move pratik. Satya ti gagn liberteswazir. Li ti gard nom Satya.- Poul ek m<strong>an</strong>gous vinn cham.- Ki to pe dir?- Enn vie koze lont<strong>an</strong>. Pli tar mo dir twa. Kontinie zistwarSatya.Matie ti kontinie. Satya ti enn tifi pa kouma lezot. Li tidesid koup so seve alagarsonn. Li ti rezet lenz ki ti poudonn li enn id<strong>an</strong>tite etnik. Lenz kouma sari, salwarkamiz,rob, zip etc. Li ti swazir traksout. Inisex, zeroetni.La, mo pa ti kapav tini.- Li enn lesbienn?- Satya lesbienn? Non, non, non! Li debat pou <strong>an</strong>pesdimoun atas etiket ar li. Li plito enn dimoun endep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>.Li get lemonn enn lot m<strong>an</strong>ier. Ziska fek-fek la li ti enaenn boyfrenn me tilom ti tro feb pou li, tro konv<strong>an</strong>sionel.75


Satya se enn lot kalite dimoun, enn spesimenn rar meadorab. Mo extra kont<strong>an</strong> li. Li koumadir mo nam-ser. ...Eh, av<strong>an</strong> mo bliye. ... Ki sa zistwar poul ek m<strong>an</strong>gous?- Ton Toulsi enn fwa ... Mo'nn deza koz Ton Toulsi ar twa?... Li ti dir mwa ki enn zour pa enn zour enn tifi ar batazgarson ... enn garson m<strong>an</strong>ke, pou fer poul ek m<strong>an</strong>gousvinn cham.- To kwar d<strong>an</strong> siperstision aster?- Siperstision? Ousa profesi? Ki kone!Enn s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> bien drol ti swiv mwa partou sa zour la. Moti ge ek tris <strong>an</strong>memt<strong>an</strong>; eksite ek trakase. Kifer? Pa tikone. Pa ti ena okenn rezon. Enn zafer ti pe koum<strong>an</strong>sboulvers mo lavi. Mwa ki ti toult<strong>an</strong> sir mo pwen, mo ti pekoum<strong>an</strong>s dout tou. N<strong>an</strong>ye pa ti sir, n<strong>an</strong>ye pa ti kler. Enngou ak ti kol lor mo pale. Amizir let<strong>an</strong> pase mo <strong>an</strong>gst tipe gr<strong>an</strong>di. Mo ti kouma enn pirog s<strong>an</strong> gouvernay ki ti pebalote lor vag. D<strong>an</strong> klas mo kour Ekonomiks ti koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong>k teton; li ti pe say-saye. Anverite mo nepli ti enaokenn <strong>an</strong>touziasm. Pli grav mo nepli ti kwar d<strong>an</strong> seki moti pe dir kouma enn masinn ki ti finn <strong>an</strong>rezistre ennmesaz. Monotoni, gou r<strong>an</strong>s. Tou ti vinn r<strong>an</strong>n, r<strong>an</strong>n, r<strong>an</strong>n.Pou enn wi, pou enn non, mo ti pe sap lor kal. Mo laviemosionel ti <strong>an</strong>rwinn. Mo pies ti prefer kas bag.Tourbiyon ti pe vir-vir mwa. Enn zour, boner gramatenmo portab ti sone.- Misie Devadas?- Limem.- Satya isi.- Satya? ... Annnn Satya. Wi Satya.- Kifer ou paret abriti?- Mo fek leve.- Mo kapav koz ar ou? ... Ousa mo telefone pli tar?- Non, koze.76


- Matie finn donn mwa ou nimero. ... Mo bien bizen ouled.- Ki mo kapav fer?- Ou kapav eberz mwa detrwa zour s<strong>an</strong> poz kestion?- Be ... hennnn! ... Wi!- Ou finn ezite.- Wi. Me aster mo repons li kler e ferm. Wi.- Ki ou ti'a kont<strong>an</strong> m<strong>an</strong>ze seswar?- Ou pa bizen kwi.- Mo <strong>an</strong>vi.Mo konportm<strong>an</strong> ti pe vinn bien drol. Dabitid zame mo tikiin pou envit dimoun pas l<strong>an</strong>wit kot mwa. Mem k<strong>an</strong> mopies ti vinn <strong>lakaz</strong>, apre lamour mo al ti al kit li kot li. Seldimoun ki ti t<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> pas ennde l<strong>an</strong>wit kot mwa seMatie. Mem d<strong>an</strong> so ka, li pa ti gagn drwa amenn sokopen. Me zordi mo ti pe permet enn enkoni - mo tizwenn li zis de fwa pou enn timama - vinn res kot mwa.Pou komie let<strong>an</strong>? Sa size la pa ti mem souleve. Eski mo tipe vinn pagla net?Kouma enn otomat mo ti al direktem<strong>an</strong> d<strong>an</strong> s<strong>an</strong>bdamipou met dra prop lor lili; ramas mo b<strong>an</strong>n dezord; ouverlafnet pou les ler fre r<strong>an</strong>tre. ... D<strong>an</strong> lakour mo ti koupdetrwa ti br<strong>an</strong>s feyaz ek ennde malere fler pou fer enn tibouke kas-kase. Devadass nepli ti pe konpr<strong>an</strong> Devadass.Ler li ti vinn kot mwa li ti ena enn sak lor so ledo e ennt<strong>an</strong>t bazar d<strong>an</strong> so lame.- Montre mwa kot lakwizinn ete. Mo'al met sa laba.- Poz li la; mo va okip sa. Les mo montre ou ou lasam.Kouma mo ti s<strong>an</strong>ti ki li ti avi res tousl d<strong>an</strong> so lasam, mo tial d<strong>an</strong> mo biro pou prepar travay lasemenn. Mo ti pegagn difikilte pou kons<strong>an</strong>tre. Mo ti al asiz d<strong>an</strong> enn fotey.Mo lizie ti pe ferm tousel.77


Ler mo somey ti kase enn bon parfen m<strong>an</strong>ze ti giji monarinn. Ti'nn fini midi.Satya ti prepar enn repa mama d<strong>an</strong> gou. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> nourepa ade pa ti ena gr<strong>an</strong> konversasion apart b<strong>an</strong>n ti kozelor tizafer pa enport<strong>an</strong>. Apre sa dezene la sakenn ti ald<strong>an</strong> so lasam. Pli tar ler mo ti pe get televizion, li ti vinnkot laport salon zis pou dir mwa li ti pe al fer enpejoging. Ala kim<strong>an</strong>ier nou premie Dim<strong>an</strong>s <strong>an</strong>sam ti pase.Detrwa zour pli tar mo ti t<strong>an</strong>n enn toktoktok lor laportmo lasam. Ler mo ti al ouver mo ti trouv li ar so zolisourir tris, so sak lor so ledo. Ler li ti dir mwa ki ti finnariv ler pou li chal mo ti dim<strong>an</strong>n li kifer. Li ti zis fer enngr<strong>an</strong> sourir ki ti montre enn ti f<strong>an</strong>t lor so led<strong>an</strong> lao ki tidonn li enn karakter spesial.- Nou ti tom dakor lor pa poz kestion.- Dakor!- Pa neseser akonpagn mwa. Mo konn sime.Parey kouma li ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> mo lavi, li ti resorti. S<strong>an</strong> fraka.S<strong>an</strong> tapaz initil. Mo ti enpe tris me kiksoz ti pe eklerlorizon kouma barlizour. Satya ek mwa nou ti kouma lapliek soley me akoz sa nou ti donn nes<strong>an</strong>s lark<strong>an</strong>siel.2Enn semenn pli tar ler Matie ek mwa ti pe m<strong>an</strong>z enn tibout dipen d<strong>an</strong> Lotel Pakist<strong>an</strong>, s<strong>an</strong> p<strong>an</strong>se koze Satya tileve.- Satya finn bien apresie to diskresion.- Li bien? Li pa finn donn so nouvel.- Sa Satya sa! T<strong>an</strong>k ki li kapav debrouye par limem li papou rod koudme. Ler li rod koudme se ki li d<strong>an</strong> dif. Akozsa mo ti donn li to portab.- Kapav kone ki ti arive?- Aster mo kwar mo kapav koze. Li pa pou mayn. ... Enn78


gr<strong>an</strong> pl<strong>an</strong>ter d<strong>an</strong> lenor, enn kouzen Gi<strong>an</strong> ... samem ...Mustapha ... (av<strong>an</strong> li ti s<strong>an</strong>z so nom pou marye enn tifiMizilm<strong>an</strong> ki li ti kont<strong>an</strong>) ti ole marye ar li. Mustapha tidakor. Mem Madam Mustapha ti tom dakor parski kouzenMustapha ti ena enn ta pitay. Li ti <strong>an</strong>vi envesti d<strong>an</strong>fabrikasion meb lor enn baz endistriyel. Ti pou ennar<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> korek pou tou: pou lafami Shibou, pou kouzenMustapha ... pou Satya. Me ala lemes<strong>an</strong> Satya ki dir non;ki sa pa d<strong>an</strong> so pl<strong>an</strong>. Pa ti kapav les enn s<strong>an</strong>s koumsasape! Presion lor Satya ti koum<strong>an</strong>s monte. Satya tirealize ki sel fason pou ki li reysi def<strong>an</strong>n so pozision seenn menas ki li pou kit <strong>lakaz</strong> ale. Lor vites mo ti bizentrouv enn ti kwen kot Satya ti kapav zet l<strong>an</strong>k pou detrwazour. Normal mo ti mazinn twa. To abitie dep<strong>an</strong>n mwa.- Li finn retourn kot b<strong>an</strong>n ... Shibou?- Unhun! Tou finn retourn d<strong>an</strong> lord. Satya kwar d<strong>an</strong>lamour. So par<strong>an</strong> adoptif ti prefer p<strong>an</strong>se ki moralite paplen v<strong>an</strong>t. Satya ti fer zot konpr<strong>an</strong> ki pou li zis dipen paase pou nouri imen. De m<strong>an</strong>ier difer<strong>an</strong> net pou get lavi.Mustapha ek so madam finn bien konpr<strong>an</strong> ki lor sa isyoula Satya pa pou sed enn pous. ... Kifer to pe soupire?- Pa fasil sa Satya la! Li'nn r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> mo lavi kouma ennkoutv<strong>an</strong>.- Li r<strong>an</strong>t partou kouma enn koutv<strong>an</strong>. E ler li ale n<strong>an</strong>yenepli kouma av<strong>an</strong>.- To tir sa parol la d<strong>an</strong> mo labous.Mo pa ti kapav dir li ki mo ti kwar ki mo ti tom amoure arSatya. Mo sir li ti pou boufonn mwa. Matie ti enarepitasion enn sef m<strong>an</strong>zer kr<strong>an</strong>n.Kikfwa li ti zis enn ti latir<strong>an</strong>s fizet. Akoz sa mo ti p<strong>an</strong>se kisi mo ti kons<strong>an</strong>tre lor mo travay kikfwa bien vit enn lotzwazo rar pou travers mo regar. Toum<strong>an</strong>ier koumalekzame ti pe aprose mo ti bizen ed mo b<strong>an</strong>n zelev revize79


for-for. K<strong>an</strong> lekzame vinn pre, mo kwar tou profeserkons<strong>an</strong>tre lor metod pas lekzame, pa lor devlopm<strong>an</strong>kones<strong>an</strong>s. Minister, administrasion, par<strong>an</strong> ziz nou parrezilta ek grad. Samem nou apel ledikasion.Donk mo ti koum<strong>an</strong>s apiye for-for pou fer lendistrisertifika marse. Me ti ena touzour enn gou ak d<strong>an</strong>labous. Ti ena tro boukou kikfwa d<strong>an</strong> mo reflexion. Me tiena osi enn lot zafer ki ti pe m<strong>an</strong>z mo kr<strong>an</strong>n. Kouma ennbonn profeser Ekonomix mo ti pe roul dapre silabes; moti pe montre b<strong>an</strong>n lav<strong>an</strong>taz 'GLOBALIZASION' pou noupei. Me tou mo resers d<strong>an</strong> so domenn la ti pe dir mo peifer at<strong>an</strong>sion pa may d<strong>an</strong> lak. Enn rapor Nasionzini tidenons apovrism<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n pei pov ek feb; ti demontre kimem d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n pei devlope b<strong>an</strong>n ris ti pe vinn pli ris ekb<strong>an</strong>n pov ti pe m<strong>an</strong>z lapousier. Anplis b<strong>an</strong>n spesialis ti pedir ki globalizasion ti enn mit. Pou li fonksione plenntiplenntibizen lenerzi bomarse ek lape d<strong>an</strong> lemonn. Priles<strong>an</strong>s ti pre pou tous 70 dolar barik ek rivalite <strong>an</strong>t USAek Lasinn ti pe ent<strong>an</strong>sifie. Gilbert Ahnee d<strong>an</strong> Le Mauricienti ekrir ki li pa ti pou enn sirpriz ki les<strong>an</strong>s vinn 100 dolarbarik. Lager komersial ti kapav debous lor konfli arme.Me d<strong>an</strong> mo pei, b<strong>an</strong>n neoliberal, linet roupi lor lizie, ti pepriye for-for d<strong>an</strong> lasapel globalizasion, liberalizasion ekprivatizasion. Mo pa ti kapav <strong>an</strong>sengn sa. Li pa ti d<strong>an</strong>silabes.Lot kote b<strong>an</strong>n aktivite ekonomik tradisionel ti pekoum<strong>an</strong>s lok-loke. Ti ena deza ennde entelektiel ki ti pedir b<strong>an</strong>n lotorite konserne ki ti bizen reget nou stratezidevlopm<strong>an</strong>. Enn lad<strong>an</strong> ti pe dir ki ti'nn ariv ler pou vizsekirite alim<strong>an</strong>ter atraver enn reform agrer. Plis ki 50%later ti d<strong>an</strong> lame mwens ki 1% popilasion ki ti bl<strong>an</strong>. B<strong>an</strong>ndes<strong>an</strong>d<strong>an</strong> esklav ki ti plis ki 25% popilasion pa ti memposed 1% later. Dapre li sa ti enn veritab form aparteid80


ekonomik. Normal b<strong>an</strong>n lagazet ki ti d<strong>an</strong> lame b<strong>an</strong>nneoliberal ti tom lor li, apel li rasis, teroris, <strong>an</strong>arsis -<strong>an</strong>fen tou b<strong>an</strong>n 'sis' negatif. Sawsi pa ti kapav <strong>an</strong>segne.Mo ti kapav pe t<strong>an</strong>n b<strong>an</strong>n gardien moralite kriye ki b<strong>an</strong>ndemagog doktriner ek dogmatik pe fer lavaz servo d<strong>an</strong>lekol. ... Mo ti kwense net. Ti bizen pez nene, bwar dilwil.Telma mo ti pe bizen pez fren ki mo semel ti ize net. Motravay nepli ti pe donn mwa okenn satisfaksion. Apart samo pa ti pe kapav aret p<strong>an</strong>s Satya ... So portre ti d<strong>an</strong> molatet toult<strong>an</strong>; so sourir tris ti pe obsed mwa. ... Si mo tikapav aret p<strong>an</strong>se! Mo dilem ti lour pou sarye.3Enn gramaten d<strong>an</strong> Matinal ti ena enn lartik prensipal d<strong>an</strong>premie paz avek enn gr<strong>an</strong> foto Satya. Satya d<strong>an</strong> lagazet?Mo ti pe tr<strong>an</strong>ble. Mo leker ti pe bate for-for. Ki finn ariv li?Enn lez<strong>an</strong>d <strong>an</strong>ba so foto: Madona Rouz, Lider MDL. Tit:TIBOUT FER GRAN-NWAR TRANBLE. Mo ti lir lartik lakouma enn afame; telefonn Matie. Li pa ti la. Mo ti kitenn mesaz lor so reponder. Lafami Shibou ti kapav donnmwa nouvel. Ti ena omwen 25 Shibou; omwen 10 lad<strong>an</strong>d<strong>an</strong> Plennvert. Bizen sey mo las<strong>an</strong>s. Mo ti fer ennnimero. Non, Satya pa ti res la. Sey lari Lape. Ennmadam ti reponn. So bonom Mustapha pa ti la. Li ti finnal donn Satya enn koudme. Wi, li ti t<strong>an</strong>n parl mwa. Satyati dir zot ki li ti fer mwa konfi<strong>an</strong>s. Wi, mo ti kapav vinnget li si mo ti pou <strong>an</strong>vi. Li ti pou <strong>lakaz</strong> tout lazourne.Mo ti bizen al travay. Kouma mo ti ena de peryod lib zisav<strong>an</strong> gr<strong>an</strong> brek mo ti pou kapav al r<strong>an</strong>n MadamMustapha enn vizit. Matie pa ti pr<strong>an</strong> kontak. Li pa ti vinntravay. Li ti pr<strong>an</strong> enn konze spesial. ... Mo ti kouma satlor labrez.Madam Mustapha ti enn dimoun sarm<strong>an</strong>. Li ti donn mwaenpe detay ek b<strong>an</strong>n nimero telefonn. Anplis li ti ole81


atoupri ki mo m<strong>an</strong>z enn ti m<strong>an</strong>ze kot li. Enn lot fwa mo tidir li.D<strong>an</strong> les pei, lor lakot, ti ena boukou ti vilaz ki ti ena zotprop kiltir <strong>an</strong>komen. B<strong>an</strong>n vilazwa ti ena enn lipie lorlater, enn lipie d<strong>an</strong> lamer. Later, lamer ek ler ti pe viv <strong>an</strong>armonie dimoun ti disel ki ti fer lavi d<strong>an</strong> gou. Megouvernm<strong>an</strong> neoliberal <strong>an</strong>sam ar b<strong>an</strong>n korporasion ki tiena enn sel obzektif - pitay fer piti ar pitay - ti finn tir zotprop pl<strong>an</strong>: IRS (Integrated Resort Scheme). IRS ti poupermet fer later agikol vinn rezid<strong>an</strong>siel pou miltimiliarder.Laplaz ek lamer ti pou rezerve pou rezid<strong>an</strong> Fortresvil.Toutotour ti pou ena enn baraz beton-barble. Mir Berlenm<strong>an</strong>ti. Ti koum<strong>an</strong>s par <strong>an</strong>pes peser zet zot file d<strong>an</strong> lagonousa plas kazie; b<strong>an</strong>n meteye ti bizen retourn later; laterleta ki ti gard so nom krawnlenn ti pe fizione ar latertabism<strong>an</strong> pou donn IRS sime, teren golf e mem enn tierport pou jet prive. B<strong>an</strong>n agwa lamone fasil kouma SatisK.K ek Benn Moutouk ti pe explik b<strong>an</strong>n abit<strong>an</strong> vilaz KatSer, Set Frer, T<strong>an</strong>tinn Gouna, Lamitie ki zot pou d<strong>an</strong> bien.Pou bizen dimoun pou travay serv<strong>an</strong>t, zardinie, kliner,boy, mesennjer, kwizinie, nenenn. Gouvernm<strong>an</strong> ek b<strong>an</strong>nmiltinasional kont<strong>an</strong> lepep admirab.Enn samdi gramaten enn ti garson ki ti kont<strong>an</strong> lapes tipr<strong>an</strong> so lalinn, so lamok lever ek so t<strong>an</strong>t lapes pou almay detrwa viel gri. Ler li ti pe travers lor laplaz, enngard sekirite aret li, ras so materyel, bat li detrwakoutpwen ek koutpie. Ti garson la ti tom <strong>an</strong>bas<strong>an</strong>kones<strong>an</strong>s. Gard sekirite ti ris lekor garson la, zet lid<strong>an</strong> enn depotwar. K<strong>an</strong> garson la so mama pa ti trouv soz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> retourne malgre ki soley ti fini kouse, li ti dim<strong>an</strong>nb<strong>an</strong>n vwazen donn enn koudme pou rod piti la. Enngroup zenes ti trouv ti garson la <strong>an</strong>ba enn touf pl<strong>an</strong>sovaz. Lor vites ti amenn li lopital. Garson la, TiPrem, so82


zetwal ti for. K<strong>an</strong> li ti koum<strong>an</strong>s geri, li ti rakonte seki tiariv li.Tou dimoun ti soke. Sok ti vinn mekont<strong>an</strong>tm<strong>an</strong>;mekont<strong>an</strong>tm<strong>an</strong> ti vinn lakoler. Si pa ti fer kiksoz toutswitsitiasion ti pou deteryore. Depi enpe let<strong>an</strong> Satya ek enn tigroup travayer sosial ti aktif d<strong>an</strong> sa rezion la d<strong>an</strong> domennledikasion b<strong>an</strong>n madam parski akoz b<strong>an</strong>n koutim kikonsider zom siperyer ki fam, ti ena boukou fam ki pa tikonn ni lir ni ekrir.Ler zot ti apr<strong>an</strong>n ki ti ariv TiPrem zot tifer enn seri renion otour destriksion lavi d<strong>an</strong> vilaz par<strong>proz</strong>e Fortresvil e sa seri renion la ti debous lor ennras<strong>an</strong>blem<strong>an</strong> mons d<strong>an</strong> vilaz prensipal, Lamitie.Ki kouraz mo ti gagne? Olie retourn kolez pou kontinietravay, mo ti al direk vilaz Lamitie. Kouma mo loto ti<strong>an</strong>p<strong>an</strong>n mo ti bizen al par bis. Ver kat-er mo ti ariv laba.Mo ti pe at<strong>an</strong>n pou trouv enn l<strong>an</strong>drwa d<strong>an</strong> lafiev azitasionme sak dimoun ti pe okip so okipasion. Kot pou gagnniouz lor Satya. D<strong>an</strong> s<strong>an</strong>t vilaz ti ena, kouma d<strong>an</strong> touvilaz, latelie tayer, salon kwafer ek lotel dite. Lotel dite.Mo ti swazir lotel dite. Kis<strong>an</strong>nla ti lad<strong>an</strong>, <strong>an</strong>toure par enngroup abit<strong>an</strong> l<strong>an</strong>drwa? Matie.- Devta? To'nn perdi sime?- Kot Satya?- Li pe repoze. Nou kouma sovsouri. Aswar nou ferlouvraz, lizour nou dormi.Enn parol Ton Toulsi revinn d<strong>an</strong> mo latet: "K<strong>an</strong> aswarvinn lizour ..."Ver set-er t<strong>an</strong>to nou ti zwenn. Satya ti akey mwa ar plizoli sourir ki ekziste. Ler mo ti get li mo ti kone kifer moti vinn d<strong>an</strong> Lamitie. Mo ti amoure ar Satya.Matie ti fini konpr<strong>an</strong> tou e li ti kone ki pa so ler pou m<strong>an</strong>z83


kr<strong>an</strong>n. Apre ki nou ti m<strong>an</strong>z enn bout dipen nou ti all d<strong>an</strong>enn renion kordinasion b<strong>an</strong>n delege tou vilaz d<strong>an</strong>lez<strong>an</strong>viron. Ti ena peser, pl<strong>an</strong>ter legim, prodikter pouleek dizef, tayer, mek<strong>an</strong>isien, kwafer. Ti ena b<strong>an</strong>n fam ki tivini ar zot z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Ti ena zenn, ti ena vie. Tou dimoun tiini par mem volonte. Zot dinite ek zot liberte pa ti av<strong>an</strong>n.Mo ti enpresione par m<strong>an</strong>ier karismatik ki Satya ti kontrolrenion la. So parol ki ti koule kouma dilo lasours ti petous nam tou dimoun ki ti prez<strong>an</strong>. Ti neseser aster fer pei<strong>an</strong>tie kone ki ti pe pase isi d<strong>an</strong> rezion les.- Zotmem disel later. S<strong>an</strong> zot nou later pou perdi sonouritir e lerla li pou aret nouri nou. Pa ase zis fer sekinou pe fer. Bizen fer kone. K<strong>an</strong> nou alim enn labouzi, noupa met li <strong>an</strong>ba bol. Nou poz li lor enn oter pou li kapavekler sime lezot. Kouma pou fer sa?Enn vie tonton - li ti rapel mwa Ton Toulsi – ti dim<strong>an</strong>nnou kifer nou pa ti pibliy enn bilten regilierm<strong>an</strong>. Apel liMouvm<strong>an</strong> Disel Later (MDL). Kis<strong>an</strong>nla ti pou <strong>an</strong>sarz? Moti s<strong>an</strong>ti plizier per lizie fixe mwa.4Boner gramaten, lel<strong>an</strong>dime, mo ti pr<strong>an</strong> bis pou retournkot mwa. Mo ti pas enn l<strong>an</strong>wit bl<strong>an</strong>s. Ti bizen swazir <strong>an</strong>tGlobalizasion ek Disel Later; <strong>an</strong>t abstre ek konkre; <strong>an</strong>tfos ek vre; <strong>an</strong>t fer vadire ek lamour vre; <strong>an</strong>t gonaz ekSatya. Ti ena pou travers enn pon e lerla koup li; ti bizenav<strong>an</strong>se s<strong>an</strong> get deryer. Mo ti gagn per.S<strong>an</strong> realize mo lavi ti pr<strong>an</strong> enn lot direksion. Kouma enntren lor rel, s<strong>an</strong> saydinn, mo ti pe roule, parfwa roulroulelor larout trase par routinn. B<strong>an</strong>n l<strong>an</strong>e ti pe traverseparey kouma b<strong>an</strong>n lagar kot personn pa des<strong>an</strong>n. Ministersekirite sosial ti avoy mwa enn let pou dir mwa r<strong>an</strong>pli enn84


form ki ti pou donn mwa drwa p<strong>an</strong>sion vieyes. Mo ti prepou ariv d<strong>an</strong> bit e n<strong>an</strong>ye mo pa ti done. Mo nek ti pr<strong>an</strong>.Kouma lamas dimoun mo 'si mo ti nek fer vadire.Pa kone kifer, enn lema ti atir mwa ver lakrwaze pie lilamo l<strong>an</strong>f<strong>an</strong>s. Tou ti finn s<strong>an</strong>ze. Depi lont<strong>an</strong> Ton Toulsi ti finikit nou. Enn batim<strong>an</strong> beton, vilen kouma devlopm<strong>an</strong>sovaz ti pe dibout d<strong>an</strong> plas pie lila. Pourt<strong>an</strong> enn t<strong>an</strong>to, bielont<strong>an</strong>, ti ena enn promes me enn gopia ti kras lor li.Satya ti mor d<strong>an</strong> enn aksid<strong>an</strong> loto. Dapre serten dimounpa ti enn aksid<strong>an</strong> sa. Mafia ti avoy li m<strong>an</strong>ze.85


ENN LAVWA DAN ASWARDepi enn semenn mo pe <strong>an</strong>im enn program radio <strong>an</strong>tener ek dezer dimaten. Enn program enteraktif. N<strong>an</strong>yebien orizinal. Mo zwe lamizik ki mo kont<strong>an</strong>, mo envitb<strong>an</strong>n oditer reazir e parfwa zot dim<strong>an</strong>n mwa zwe enn diski zot kont<strong>an</strong>. Si posib, mo fer zot plezir. Me plis souv<strong>an</strong>se pa lamizik ki dimoun rode me plito enn konversasionpou kas sil<strong>an</strong>s-solitid aswar. Radio d<strong>an</strong> nou sivilizationbef-d<strong>an</strong>-disab finn vinn enn far alime d<strong>an</strong> marenwar poudonn lespwar, enn pasrel <strong>an</strong>t b<strong>an</strong>n ti lil izole, enn brenlerb <strong>an</strong>plen dezer. Parfwa li enn lenpos ouver lor lepase,enn ti difil frazil ki met kontak ar enn lexpery<strong>an</strong>s <strong>an</strong>tered<strong>an</strong> fon nou memwar kot nou finn bliye so lekzist<strong>an</strong>s,enn signal ki kapav ramenn enn tr<strong>an</strong>s lavi lor sirfas.Zordi swar tou plis tr<strong>an</strong>kil ki normal. Zis detrwa kouttelefonn. Parmi finn ena enn ensinifi<strong>an</strong> ki profit liberte kili finn gagne pou vomi pi<strong>an</strong>ter ki d<strong>an</strong> so lespri parski soleker kapon-timid abitie azir d<strong>an</strong>-nwar-d<strong>an</strong>-nwar. Ankorsenk minit reste. Ki mo pou fer zordi? Aret parla kot ennlotel dite, m<strong>an</strong>z enn ti-zafer, lerla al <strong>lakaz</strong>, sey dormienpe. Samem momam mo plis deteste. Retourn <strong>lakaz</strong>,retourn d<strong>an</strong> routinn; koze pou labous pa pi. Koz nenport,fer nenport. Mo pe al lor kar<strong>an</strong>t-<strong>an</strong> e mo lavi finn fini vinnnenport. Tou mo b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong> <strong>proz</strong>e depi bien lont<strong>an</strong> finntas lor poto. Enn s<strong>an</strong>s ena sa program la. Li permet mwakominik ar dimoun <strong>an</strong>deor mo nik ... Kis<strong>an</strong>la sa kapavet?Alo ... Sil<strong>an</strong>s ... Wi ... Momem sa ... Rozmari! ... Kot? ...Finn koupe. Teknisien pas jingle. Mo pa'le quar seki finnariv mwa. Rozmari? Pa posib! Sirm<strong>an</strong> kikenn pe fer mwames<strong>an</strong>ste. Me pa kone kot korl la sorti. Dimoun la pa finnkit okenn tras. Si Rozmari sa, li pou retelefone. Sirm<strong>an</strong>86


enn kout flouk li finn tap lor program la, li finn t<strong>an</strong>n molavwa, mo nom e li finn <strong>an</strong>vi repr<strong>an</strong> kontak. Lor kouto.Zis pou fer mwa kone ki li d<strong>an</strong> paraz. Kifer li finn at<strong>an</strong>ndernie ler? Sirm<strong>an</strong> li pou repr<strong>an</strong> kontak. Les mo kit ennmesaz d<strong>an</strong> resepsion pou dir zot ki si ena korl pou mwaavoy li d<strong>an</strong> mo biro.At<strong>an</strong>n, at<strong>an</strong>n, at<strong>an</strong>n. Touzour pa n<strong>an</strong>ye. Komie let<strong>an</strong> mofinn at<strong>an</strong>n? Ler mo somey kase barlizour pe deza koloryelorizon. Mo dim<strong>an</strong>n resepsion si ti ena korl pou mwa.Non. Personn pa ti telefone. Me Rozmari? Rev ousarealite? Ase fer to kouyon. Rozmari ti telefone. Ti pre poudezer-dimaten.Drol! Ki pe arive? Souv<strong>an</strong> mo pas d<strong>an</strong> sa sime la. Mezordi gramaten li pe paret difer<strong>an</strong>. Koumadir mo pe get liar lizie nef. Enn lavwa d<strong>an</strong> aswar kapav fer sa? Eski mope vinn fou? Sirm<strong>an</strong> koumsamem lafoli koum<strong>an</strong>se. Neplikone ki rev, ki realite. Me Rozmari pa enn rev. Li tiekziste, li <strong>an</strong>kor ekziste. Talerla mo ti t<strong>an</strong>n so lavwa. Parev sa. Se lepase ki pe rod so v<strong>an</strong>z<strong>an</strong>s. Depi enn bonbout let<strong>an</strong> sa loto la pe swiv mwa. Enn taxi. Me enakikenn deryer. Kikenn ki res<strong>an</strong>ble ... Non. Mo tro fatige.Mo vizion pa kler. Pa kapav li sa. Ki Rozmari pou vinn ferisi? Les mo arete, mo gete ki taxi la fer. Li double mwa liale. Taxi la vid deryer. Kikfwa pasaze la finn koule poumo pa trouv li. Kifer? Ala li reparet. Mem foular kiRozmari ti abitie mete ... Kikenn pe rod fer mwa vinn fou.Mo desid pou al direk <strong>lakaz</strong>. Enn dous, enn kafe so, ennbon somey mo sir pou fer mwa revinn fit.Rozmari, ler nou ti zwenn, ti fini fer so premie degre e liti pe travay lor so tez Ph.D. Li ti enn fam bien ot, extraeleg<strong>an</strong> ek rafine; enn fam admirab ki ti kapav fer lavi so87


zom vinn swa paradi, swa l<strong>an</strong>fer. Tou ti dep<strong>an</strong>n lor somoud. Mo pa kapav dir ki mo ti kont<strong>an</strong> li. Me akoz li tienterese ar mwa mo ti s<strong>an</strong>ti mwa bien spesial. B<strong>an</strong>nlezot zom d<strong>an</strong> mo group ti bien m<strong>an</strong>ga. Mo kamwadPeter ti fer tou pou sorti ar li me se lor mwa ki so lizie titonbe. Kifer li ti swazir mwa? Mo pa ti enn jak. Eski mozis ti enn spesimenn ekzotik pou so koleksion? Posib.Posib osi ki li ti senser. Enn zafer sir: mo ti flert ar li zispou fer mo fezer, deklar gr<strong>an</strong> mari, fer lezot vwar. ArRozmari mo ti bien negatif. Mo ti osi enn joukal. K<strong>an</strong>m<strong>an</strong>k lexpery<strong>an</strong>s nou bien f<strong>an</strong>e. Apre, pa kone kifer, noufinn aret zwenn. Nou toulede, mo kwar, ti s<strong>an</strong>ti ki nourelasion ti tro artifisiel, mem tro destriktif, e ki li ti meyersakenn al so kote. S<strong>an</strong> okenn explikasion, nou ti zisdekonekte. T<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> souvenir Rozmari remont lor sirfase lerla mo gagn enn <strong>an</strong>vi for get li. Bien vit selm<strong>an</strong> b<strong>an</strong>nlezot preokipasion pous li d<strong>an</strong> enn kwen. Me zordi verdezer-mwen-senk li finn rer<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> mo lekzist<strong>an</strong>s koumaenn koutv<strong>an</strong>. E pli grav mo pe s<strong>an</strong>ti mwa koupab. Koupabpou kizafer, mo pa kone. Me klerm<strong>an</strong> mo s<strong>an</strong>ti ki kikpard<strong>an</strong> nou relasion mo responsab enn blesir, enn soufr<strong>an</strong>s.Si vremem li ti kont<strong>an</strong> mwa! Grav. Parski pou mwa li tizis enn gadjet pou dekor mo biografi, pou kares ek flatmo fierte zom. Enn zeye d<strong>an</strong> mo boutonier pou giji-gijimo gr<strong>an</strong>-nwar matcho. Rozmari pardon! Pardon Rozmari.Eski akoz mwa ki to ti vinn enn droge? Ki to finn devini?Fek-fekla Peter ti dir mwa ki li ti finn gagn move nouvellor twa. Enkonsiam<strong>an</strong> mo ti sey efas lenformasion la.Aster mo konpr<strong>an</strong> kifer.Me ki mo pe radote? Rozmari viv<strong>an</strong>. Li ti telefone verdezer-dimaten. Mo ti trouv li d<strong>an</strong> siez aryer enn taxi.Kiler la? Mo fam finn fini leve. Tipti pe <strong>an</strong>kor fer so movesize. Mo pe ariv zis at<strong>an</strong>. Mo va okip li let<strong>an</strong> Jenny prepar88


Sabrina pou al lekol.- Sori, mo ti tro fatige pou retourne. Personn pa'nntelefone?- Rozmari fek telefone.- Rozmari?- Wi. To <strong>an</strong>sien pies ... Ki ariv twa mo gate? Enaproblem?- Non ... Ki li'nn dir?- Enn zafer <strong>an</strong>t mwa ek li ... enn vie zafer.Mo mirmir enn ti-fraz. Ase for. Jenny finn t<strong>an</strong>de.- Kifer to dir sa? Bien sir li viv<strong>an</strong>. To quar so nam ki titelefone?... R<strong>an</strong>n mwa ennn servis. Pr<strong>an</strong> tipti let<strong>an</strong> mofer Sabrina m<strong>an</strong>ze... Ale mo bebe, enn dernie kouyer.Enn pou papi, enn pou mami. Fer mami plezir... Sa mogr<strong>an</strong> gate sa! D<strong>an</strong>! Li dim<strong>an</strong>n twa si to finn pardonn li...- Kis<strong>an</strong>nla?- Rozmari.- Ki li dir?- Si to finn pardonn li, dime d<strong>an</strong> to program zwe "Awhiter shade of pale".- Pardonn li? Pou kifer?- Li dir ki to kone.Tipik Rozmari. Li r<strong>an</strong>t kouma koutv<strong>an</strong>, li sort koumakoutv<strong>an</strong> me li toult<strong>an</strong> kit enn mister deryer li. "A whitershade of pale". Kifer "A whiter shade of pale" ? ... Mwa kibizen dim<strong>an</strong>n li pardon... Pardonn li! Pou kizafer? Pakone. Kikfwa zame pou kone. Me pa fer n<strong>an</strong>ye. Mo pouzwe "A whiter shade of pale" d<strong>an</strong> mo program dime. Paparski mo bizen pardone. Me parski mo bizen pardon.Rozmari. Enn lavwa d<strong>an</strong> aswar. Finn ler pou s<strong>an</strong>z paz,koum<strong>an</strong>s enn nouvo sapit.89


ALIAS MEMEEnn fam <strong>an</strong>viron swas<strong>an</strong>t-senk-<strong>an</strong> pe at<strong>an</strong>n pou traverssime lor krosing kot ronpwen Beau-Bassin. Malgre so laz,so farde enpe ekzazere, ena enn zafer ar li ki ferdimounn tourn latet pou gete.Enn BMW dernie model, gri metalize, prop kouma ennloto d<strong>an</strong>s soroum, arete. Fam la travers sime. D<strong>an</strong> loto,lor vol<strong>an</strong> de lizie dilate-emosione swiv so tipa-tipa lorkrosing. Ler li demare, li sey swiv li d<strong>an</strong> so retrovizer.- To konn li?- Kis<strong>an</strong>nla?- Sa vie fam ki fek travers sime.- Non... Kifer?- Koumadir to'nn trouv kikenn to kone.- Kiler bizen ariv erport?- Ena let<strong>an</strong>.Zame li finn reysi kasiet n<strong>an</strong>ye so fam ki lir so lesprikouma enn liv ouver. Me li prefer pa koze. K<strong>an</strong> sa arive likoule dousm<strong>an</strong>-dousm<strong>an</strong> d<strong>an</strong> enn lemonn sil<strong>an</strong>s kot litousel konn laport sorti.Ler zot ariv erport, li depoz so fam kot diparcher, al kit soloto d<strong>an</strong> parking, revinn pou zwenn so fam apre tchekin.Tou finn revinn normal, li paret. Ti kom<strong>an</strong>ter,rekom<strong>an</strong>dasion, konsey dernie ler. Zot <strong>an</strong>brase.- Pa bliye telefone pou donn mwa detay lor to vol retour.- Salam gate. Pa bliye bizen fer vaksinn Zoulou.Apre ven-t<strong>an</strong> maryaz zot relasion finn vinn preske90


mek<strong>an</strong>ik. Kouma de adilt mazer, mir, responsab zot konnzot rol ki zot zwe dapre reglem<strong>an</strong>, dapre koutim.Lor sime retour li koum<strong>an</strong>s s<strong>an</strong>ti enn drol s<strong>an</strong>sation;s<strong>an</strong>sasion enn liv ki m<strong>an</strong>k enn sapit, s<strong>an</strong>sasion enn moterki m<strong>an</strong>k enn piston, s<strong>an</strong>sasion enn lorkes ki peyna batri.Ler li ariv kot enn l<strong>an</strong>drwa dezerte kot l<strong>an</strong>atir abond<strong>an</strong>finn reysi pous dimoun, li bord so loto, arete, kit so loto,r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> enn ti bwa. D<strong>an</strong> sa sezon la b<strong>an</strong>n pie, b<strong>an</strong>npl<strong>an</strong>t ek b<strong>an</strong>n lerb lor later zot foul ar verdir ek fler. B<strong>an</strong>nzwazo ek b<strong>an</strong>n ensek s<strong>an</strong>t kouler ek labond<strong>an</strong>s. Tousa ferli rapel b<strong>an</strong>n ti zafer fondam<strong>an</strong>tal ki BMW pa kapavr<strong>an</strong>plase.Li ti ena sez-<strong>an</strong>. Tou b<strong>an</strong>n zenes d<strong>an</strong> so group ti fini konnlamour ar enn vwazinn, ar serv<strong>an</strong>t ou, ar piten. Li touselti piso. Li ti pe s<strong>an</strong>ti li mari kouyon. Sirtou li ti pe gagnper.Li vre ki li ti bien timid. Ti bizen kas piso. Enn so bonkamwad ti donn li enn ladres e enn swar li ti sove parlafnet so lasam. Li ti al kot Meme. Lor vites Meme ti metli alez, ti tret li kouma enn gr<strong>an</strong>. Me parski li ti enpe tronerve, li pa ti kapav kontrol bien so mouvm<strong>an</strong> e vit, enpetro vit, tou ti fini.- Prosenn fwa li pou plis korek, fer mwa konfi<strong>an</strong>s.Li ti bes so latet, ti kit lamone lor latab e vit li ti sorti.Enn s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> bizar ti pe desir so lape. Enn kote li ti fierparski li ti s<strong>an</strong>ti ki li ti vinn enn zom. Me lot kote li ti enaenn s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> degou. Degou ar limem. Mem s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> kili ti gagne sak fwa li ti brene. Me li ti osi kone ki kouma liti pou reysi ramas enn tipe kas li ti pou real kot Meme.Let<strong>an</strong> ti pase. Meme ti fer li vinn enn exper lor fer91


lamour. Li ti enn bien-bien bon profeser ki ti marye teoriar pratik.Li retourn d<strong>an</strong> so loto. Ler li ariv Beau-Bassin li al fer ennletour kot Meme ti pe reste lont<strong>an</strong>. Tou finn bien s<strong>an</strong>ze.B<strong>an</strong> vie-vie <strong>lakaz</strong> tol finn disparet. Partou beton ek <strong>an</strong>tivol.Nepli kapav sot par lafnet. Pie long<strong>an</strong>n la <strong>an</strong>korlamem.Li rapel enn swar. Lerla li ti ena omwen venn-senk <strong>an</strong>. Tienn sa b<strong>an</strong>n zour kot tou ti golmal. Li ti dim<strong>an</strong>n Meme sizot ti kapav pas l<strong>an</strong>wit <strong>an</strong>sam parski li ti bien bizen soveal kasiet parla, lwen ar so <strong>an</strong>vironnm<strong>an</strong> abitiel. Zot ti tomdakor lor enn pri. Omilie l<strong>an</strong>wit, pa kone kifer li ti <strong>an</strong>vi dirMeme b<strong>an</strong>n parol s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong>tal.- Kifer nou pa res <strong>an</strong>sam koumsa Meme?- Pa Meme.- Kifer?- Em em.- Hen!- M.M- M.M?- Wi.Aster li realize. Li ti amoure ar enn piten. Me M.M. pa tienn piten ordiner. Li ti enn ti dees lamour. Venus m<strong>an</strong>ti.Senk-<strong>an</strong> pli tar par aksid<strong>an</strong> mo trouv enn tom d<strong>an</strong>simitier St. Je<strong>an</strong> ki garni ar zoli fler, kalite lor kouler. Moaprose pou kone kis<strong>an</strong>nla ena ot<strong>an</strong> s<strong>an</strong>s."Marie-Madeleine Eternelle"D<strong>an</strong> parking simitier enn BMW gri metalize kouver arlapousier demare.92


DAYRI ENN FOUKAZordi mo l<strong>an</strong>iverser. Mo finn gagn 76 <strong>an</strong>. Mo pa ti kwarmo pou viv osi lont<strong>an</strong>. 66 maximem mo ti pe dir. Vadiremo finn gagn enn ti-baksis. Ti-baksis? Enn mari longbaksis. Kifer? Pou rekonp<strong>an</strong>s mwa pou enn lavi ekz<strong>an</strong>plerafen ki mo kapav kas <strong>an</strong>kor boukou pake? Pou mo gagnase let<strong>an</strong> pou pey tou mo pese? Kot pou kone! Aretradote bonom. To fer koumadir ena enn bondie zis poutwa, pou okip tou ti-detay d<strong>an</strong> to lavi. Kreater ennkosmos im<strong>an</strong>s ar plizier liniver, milyar galaxi, milyar soleyd<strong>an</strong> sak galaxi, douzenn pl<strong>an</strong>et d<strong>an</strong> sak sistem soler pougagn let<strong>an</strong> pou okip to t<strong>an</strong>sion, to jabet ek to t<strong>an</strong>p<strong>an</strong>n?Depi laz 16 <strong>an</strong> toulez<strong>an</strong> zour mo l<strong>an</strong>iverser mo ferrezolision pou ouver enn dayri pou <strong>an</strong>rezistre mo p<strong>an</strong>se,mo s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong>, mo b<strong>an</strong>n aksion. Toulez<strong>an</strong> mo rezolision alkouse <strong>an</strong>sam ar soley d<strong>an</strong> fon lamer. Me zordi, koumadirmirak, louvraz la pe fer, vadire pe bar gorl 60 <strong>an</strong>. Enndayri d<strong>an</strong> mo latet.Taler zot pou vinn lev mwa, pou swet mwabonn<strong>an</strong>iverser, s<strong>an</strong>t 'Happy Birthday', dir mwa bizen levepou zot kapav netway mo lasam, servi mwa dezene. D<strong>an</strong>'home' kot mo finn vinn viv nou gagn bon tretm<strong>an</strong>. Pagagn drwa plengne. Selm<strong>an</strong> ena zis vie; kouma mo tiz<strong>an</strong>f<strong>an</strong>kont<strong>an</strong> dir 'vie kalite lor kouler'. Enn ti-malinn satifi la. Bon z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>! Lendi dernie av<strong>an</strong> li al pr<strong>an</strong> avion li tipas vinn get mwa. Ler ti ariv ler pou separe mo lizie tilarme. Li ti s<strong>an</strong>ti mo lapenn. 'Tata', li ti dir, 'chombo, napales sape'. Div<strong>an</strong> li mo fer s<strong>an</strong>bl<strong>an</strong> riye. Apre …! Eski mopou retrouv so figir av<strong>an</strong> mo ale? … Pa fer n<strong>an</strong>ye, mokone li pou ekrir mo poem… Mo sir Klodet sa, … som<strong>an</strong>ier ouver laport koumadir li per pou kas somey ti-93


aba. Wi, limem sa.- 'Bonzour gr<strong>an</strong>per! Finn bien dormi?'- 'Mamzel Klodet, zame mo ti marye ar ou gr<strong>an</strong>mer. Me sikoumadir ou ou dakor, be s<strong>an</strong> reflesi mo plonze.'- 'Kapav reponn lapel, zoli bonom?'- 'Miam-miam!'- 'E! Ou l<strong>an</strong>iverser zordi. Ki mo kapav swet ou?'- 'Enn zoli l<strong>an</strong>term<strong>an</strong>.'- 'E ou la! Aret fer mofinn!'Klodet ouver rido. Deryer b<strong>an</strong>n pie fri d<strong>an</strong> verze, lesielble, preske s<strong>an</strong> niaz, pe <strong>an</strong>ons enn zour ordiner, routinn;lor difil elektrik detrwa zozo-konde pe diboute. Enn koutsek zot tou <strong>an</strong>vole, ale <strong>an</strong>memt<strong>an</strong>. Deor, d<strong>an</strong> lari, ennloto pas atout vites, tronpe for-for. Pourt<strong>an</strong> en<strong>an</strong> ekritoek sign pou kontrol vites ek def<strong>an</strong>n fer tapaz. Koddelaroutek bon m<strong>an</strong>ier ti bizen mars <strong>an</strong>sam, me dimounkontinie mizir zot gr<strong>an</strong>der ar horspawer moter loto. Ankorenn lot gr<strong>an</strong> env<strong>an</strong>sion ki finn vinn pwazon…Mo bizen leve, sinon mo pou <strong>an</strong>pes Klodet fer so louvraz.- 'Bizen enn koudme Gr<strong>an</strong>per?'- 'Non mo tifi. Kapav debat!'Dilo la bouy<strong>an</strong>t. Samem problem ar sofosoler. An-ete litro so; <strong>an</strong>-iver li pa ase so. Mem mixer la pa ede. An-etedilo ordiner tro tied pou bes saler dilo so; <strong>an</strong>-iver …brrr!... gagn lakr<strong>an</strong>p toutou. Ki program zordi?- 'Klodet, ki program zordi?'- 'Pou ena ou fet seswar.'- 'Lazourne?'- 'Normal. … Tou m<strong>an</strong>ier ou bizen repoze pou ki ou fitseswar.'- 'To pou d<strong>an</strong>s ar mwa Klodet?'- 'Si ou envit mwa. Seswar mo ofjouti.'94


- 'Vinn d<strong>an</strong> mo fet.'- 'Mersi Gr<strong>an</strong>per me sori. Mo bizen okip mo fami. Toum<strong>an</strong>ier ou pou bizi. Tou ou fami pou vinn get ou.'Wi, zot pou vinn get mwa. Me mo trezor spesial pa poula. Li lwen lot kote dilo. Li kapav telefone. Non pa posib.Li enn etidi<strong>an</strong>t, lavi ser. Pa neseser. Fek-fek la li ti la. …Ala li res<strong>an</strong>ble mo Sheila; foto so gr<strong>an</strong>mer! Lavi drol. Li ti<strong>an</strong> bonn-s<strong>an</strong>te; toult<strong>an</strong> mo ti kwar ki mwa mo pou alepremie; mo ti pr<strong>an</strong> tou prekosion pou ki li pa m<strong>an</strong>kn<strong>an</strong>ye. Mwa ki ti bizen ale premie. Mwa ar mo jabet, mot<strong>an</strong>sion, mo malad-leker. Me lavi ti ena so prop pl<strong>an</strong>. Ennswar li al dormi … li res dormi … touzour mem sourir lorlalev. Kouma zozo-konde li zis <strong>an</strong>vole, ale. Bondie kone kili fer. Li bon koumsa. D<strong>an</strong> nou memwar, d<strong>an</strong> mo memwar,vre Sheila kouma li ti ete toult<strong>an</strong> pou res fre, fre kouma liti ete toult<strong>an</strong>. Li ti trap lavi ar so de lame e ler li larg lavienn sourir desinn so boner. Mem li pa la, li pou toult<strong>an</strong> la.Li finn kit so sourir lor figir so ti-z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Sheila-Anaïs.Klodet finn fini netway mo lasam. Zot pre pou servi mwamo ti-dezene. Mo pr<strong>an</strong> mo meksinn e apre mo zet ennkoudey d<strong>an</strong> lagazet. Prez<strong>an</strong>tasion lagazet finn biens<strong>an</strong>ze. Ti-lartik, gro tit, enn ta foto. Zot finn oblize s<strong>an</strong>ze.S<strong>an</strong>kwa televizion prive ek radjo lib fini zot net. Zot tikwar dimoun pa kont<strong>an</strong> lir me <strong>an</strong>verite laplipar pa konnlir. Tousa let<strong>an</strong> la, lapar<strong>an</strong>s finn maske realite. Pa fasil!Zes touy kones<strong>an</strong>s. E tou dimoun gagn so jos. Enadesizion difisil pou pr<strong>an</strong>. Enn zour pa enn zour pou bizenfer kiksoz. Adopte enn nouvo politik, enn nouvo apros.Anvi, pa <strong>an</strong>vi pou oblize. Tro boukou zenes tom d<strong>an</strong> karovav<strong>an</strong>g. Tro boukou gaspiyaz. Tousa nepli mo problem.Mo pre pou ale … me fer sagren k<strong>an</strong> p<strong>an</strong>se komie let<strong>an</strong>finn perdi parski lespri dimoun bloke. William Blake ti ena95


ezon. Menot d<strong>an</strong> lespri pli difisil pou kase. Zot bizen greslarou sa trole la. Li grense kouma enn kachak-charli.Kis<strong>an</strong>nla pe amenn tidezene zordi: Inndira Boudez ousaYashminn Yap-Yap? Mo'nn gagne! Yashminn Yap-Yap. Memo'nn perdi 'si. Enn kaskad koze pou nway mwa. Ala likoum<strong>an</strong>se. Koze ki long!- 'Bonn<strong>an</strong>iverser Gr<strong>an</strong>-Dimoun. 76 <strong>an</strong> e ou finn res zenn.Kouma ou fer sa Gr<strong>an</strong>-Dimoun? Mo sir ou ena enn sekremazik. Ena zi, tos, kornflex. Bwar ou dite av<strong>an</strong> li fre. 76<strong>an</strong>! Pa fasil pou viv ziska sa laz la. Let<strong>an</strong> bon zordi. Mo sirakoz ou l<strong>an</strong>iverser. Zour mo l<strong>an</strong>iverser ti ena siklonn.Mwa mo enn dimoun lagign. Mofinn swiv mwa partou..Mals<strong>an</strong>s protez mwa. Ou finn gagn nouvel? Kote Samarellaba dimoun finn trouv enn … kouma dir sa do? … ennsoukoup vol<strong>an</strong>t. Mo kwar lafen-lemonn bien pre; dimounfinn vinn bebet. Sida finn ale, aster mo t<strong>an</strong>n dir, d<strong>an</strong>radio ti dir… malarya pe revini. Ou pa trouve Bondie pepini nou. Tro boukou pese, tro boukou pese. 76 <strong>an</strong>! Kotmo pou ariv laba? Fini mor av<strong>an</strong>. Pa bliye bwar ou diteav<strong>an</strong> li fre. Ou pa bizen n<strong>an</strong>ye? Bon mo ale. Salam Gr<strong>an</strong>-Dimoun.'Pov Yashminn! Pa enn move dimoun me ala li koze la.Pappa! Li kouma Miss Bates d<strong>an</strong> Emma. So papa ti kwarki enn fam onet bizen tr<strong>an</strong>kil, obeis<strong>an</strong>, sil<strong>an</strong>sie. So mari'si parey. D<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong> zame li finn gagn drwa koze. Koumali sort deor garni koze fware. Enn s<strong>an</strong>s li travay <strong>an</strong>deor<strong>lakaz</strong>. Sinon li ti pou vinn fol. Nou'nn fini r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong>trwaziem milener me nou m<strong>an</strong>talite finn tas d<strong>an</strong>mwayen-az. Vie reflex <strong>an</strong>kor pe dominn nou kiltir. Enamem ki trouv enstrim<strong>an</strong> dominasion d<strong>an</strong> leker zotrelizion. E zot dir zot priye BON-die. Pa gagn fen zordi.Bizen m<strong>an</strong>z enpe plis refej, salad, legim, dipen-konple.Mo enpe konstipe. Pa fer ase lekzersis, pa bwar ase dilo.Move labitid difisil pou s<strong>an</strong>ze. Aster mo trouv drol ki96


dimoun pa'le s<strong>an</strong>ze. Fasil kritike, difisil pou donn bonlekz<strong>an</strong>p.Mo sir b<strong>an</strong>nla pe at<strong>an</strong>n mwa d<strong>an</strong> horl pou nou machdomino. Domino. Enn zoli mo, bien ron, bien plen. Mokonn sa mo la depi mo z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Mo gr<strong>an</strong>per ti zwedomino, mo papa ti zwe domino. Mo ser ti rod zwe me tidef<strong>an</strong>n li. Mofinn sa, tifi zwe domino. Pourt<strong>an</strong> mo Sheila-Anaïs enn fwet d<strong>an</strong> domino; li toult<strong>an</strong> bat so b<strong>an</strong>nkouzen enn bate bef … D<strong>an</strong> vilaz kot mo ti gr<strong>an</strong>di,domino ti bien popiler. Popiler parmi zenn, popiler parmivie. An-ete sirtou, k<strong>an</strong> soley pa prese pou al bwar dilo,<strong>an</strong>ba pie-badamie, <strong>an</strong>ba pie-friyapen, <strong>an</strong>ba pie-boukieb<strong>an</strong><strong>an</strong>e,d<strong>an</strong> lakrwaze kot lila-de-pers, <strong>an</strong>ba lavar<strong>an</strong>glaboutik Z<strong>an</strong>fout, lor mel ros kot karo filao, <strong>an</strong>ba piez<strong>an</strong>blonkoste kot lekiri-vas enn konser lor kes dibwasone, sote, valse, bate d<strong>an</strong> enn l<strong>an</strong>bi<strong>an</strong>s amikalfoupamal.An-iver d<strong>an</strong> veye mortier, domino sil<strong>an</strong>sie ferlet<strong>an</strong> pase ziska ki soley tris, timid-timid prepar serkeypou l<strong>an</strong>term<strong>an</strong>. … Pourt<strong>an</strong> mazorite pa ti konn lir ousakonte. Me zot ti konn lir ek ekrir l<strong>an</strong>gaz domino, desifreb<strong>an</strong>n sign, fer kalkil m<strong>an</strong>tal pou devine ki domino d<strong>an</strong>lame advers. Tousa d<strong>an</strong> zot prop l<strong>an</strong>g ki lekol pa tirekonet e ziska ler pa'le rekonet. Komie zeni nou finntouye?'Bon<strong>an</strong>iverser Albert!' Zot tou la? Kot Nalini? Yer li pa titro bien. Malgre so malad li toult<strong>an</strong> ge sa fam la. Sirm<strong>an</strong>li pe repoze. Kim<strong>an</strong>ier Roger? Dawood, ki lapoz? Rajni,donn mwa enn ti-dou. Kamini, Rosie, Clement, Aisha …Kifer Nalini pa la?… T<strong>an</strong>sion! … Non, pa zour mol<strong>an</strong>iverser.- 'Dawood, nou zwe miz zordi. Nou fou zot enn rakle.'Dawood, li mo bon miz domino me apart sa nou pa lasas97


<strong>an</strong>sam. Li mem tro kont<strong>an</strong> lasas d<strong>an</strong> mo rezerv. Mo finndir li aret fer so zoliker ar Nalini. Si li kontinie mo pouoblize met enn lak ar li. … Zame mo pou konpr<strong>an</strong> dimounkouma Dawood. Pourt<strong>an</strong> li ena enn PhD <strong>an</strong> zenetik! Ennkolos akademik ki finn fer gr<strong>an</strong>-gr<strong>an</strong> dekouvert! Me li<strong>an</strong>kor kwar d<strong>an</strong> enn Bondie personel ki li kapav priye, kiekout so lapriyer. Si koumadir li ti kwar d<strong>an</strong> enn lenerzikosmik ki ti pez start Big-Beng mo pa ti pou trouv drolparski liniver ena enn direksion, enn lent<strong>an</strong>sion, ennvolonte, enn rezon-kifer. Ena enn gr<strong>an</strong> lenteliz<strong>an</strong>s ki finntras desten nou kosmos. Me mo pa kwar li gagn let<strong>an</strong>pou ekout palab Dawood …- 'E Dawood ki to pe gagne? Aret fer fos do ta! Vey zwe!Mo pa fek pas lor kat?'- 'Aret zaze Albert! Kons<strong>an</strong>tre, to pou konpr<strong>an</strong>!'Kons<strong>an</strong>tre? Kons<strong>an</strong>tre d<strong>an</strong> zwe domino, kons<strong>an</strong>tre d<strong>an</strong>lapriyer? K<strong>an</strong> pou rilax? K<strong>an</strong> lamor vini? … Nalini! Mobizen al get li. T<strong>an</strong>sion li bizen mwa. Sa enn bay fam sa!Zame li pou dim<strong>an</strong>n koudme. Kifer li ferm limem d<strong>an</strong> ennserk, koumadir enn boukliye? Li pa koze me mo sir li finnkonn b<strong>an</strong>n expery<strong>an</strong>s pa korek ki finn obliz s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong>bote, bote s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> al kasiet d<strong>an</strong> koki. Parfwa bout-boutsape, tom <strong>an</strong>deor file pou tal so soufr<strong>an</strong>s lor sali glase.Enn boyfrenn ki ti swiside parski li ti plis atire par tigarson… Enn aksid<strong>an</strong> bet ki ti pr<strong>an</strong> lavi enn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> <strong>an</strong>kort<strong>an</strong>n … Enn lavi blese par mes<strong>an</strong>ste … Enn bay fam sa! Lipa finn al rod sekour d<strong>an</strong> relizion ousa tradision.Lekontrer Dawood. Enn gr<strong>an</strong> madam! Les mo al get li.- 'Kikenn pr<strong>an</strong> mo plas vit, mo bien bizen sorti enn kou.'- 'Kot to pe'ale?'- 'D<strong>an</strong> drenaz.'So laport ferme akle. Drol! Pa so labitid sa. Enamouvm<strong>an</strong> <strong>an</strong>d<strong>an</strong>. 'Nalini!' Personn pa reponn? 'Nalini.98


Ouver laport la.' Kifer li'nn ferm so laport akle.- 'Kifer to'nn … To pe plore? … Mo kapav r<strong>an</strong>tre?'Get sa dezord la papa! Tou <strong>an</strong>balao. Nalini ena ennproblem me initil sey konpr<strong>an</strong> parski li pa pou koze.Kouma mo konn li, li pou mem refiz koudme ousasoutien. Seye pa seye? Nou seye nou gete ki arive.- 'Mo pe vinn dir twa pa bliye fet t<strong>an</strong>to.'- 'Se vre to l<strong>an</strong>iverser zordi. Ki laz Albert?- '76'- 'Mo swet twa <strong>an</strong>kor boukou l<strong>an</strong>e.'Li senser me li pe kasiet kiksoz.- 'B<strong>an</strong>nla pe at<strong>an</strong>n twa d<strong>an</strong> horl!'- 'Mo pa tro <strong>an</strong>vi zwenn dimoun zordi. Dir zot mo'nn gagnenn ti endispozision … enn endizestion.'- 'Be mo fet?'- 'T<strong>an</strong>to nou gete.'- 'Nou zwenn pou dezene.'- 'Non, mo pou m<strong>an</strong>z d<strong>an</strong> mo lasam.'- 'Peyna n<strong>an</strong>ye mo kapav fer?'- 'Non Albert peyna n<strong>an</strong>ye ki to kapav fer, ki mo kapavfer. Parfwa zafer arive <strong>an</strong>tret s<strong>an</strong> warning. Kouma tokont<strong>an</strong> dir, lerla bizen konn debat.'- 'Les mo res d<strong>an</strong> to lasam. Mo pa pou der<strong>an</strong>z twa, mopa pou koze. Mo zis <strong>an</strong>vi s<strong>an</strong>ti to prez<strong>an</strong>s.'- 'Albert, to finn res enn sevalie rom<strong>an</strong>tik.'- 'Mo kapav …'- 'Non! …Sori!Zordi mo finn gagn 76 <strong>an</strong>. Fet finn bien pase. Nalini ti vinipou enn timama. Li'nn dir nou tou orevwar. So garson kili ti kit d<strong>an</strong> enn kouv<strong>an</strong> k<strong>an</strong> li ti ena mempa sez-<strong>an</strong> - ennlamour kolezien - finn reysi retras sime ziska li e finnpropoz li al viv <strong>an</strong> Amerik ar li ek so fam ek enn trale99


z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Drol! Nalini finn aksepte. Mo sir li pou erez laba.Enn bay fam sa! Tou mo b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti vini. B<strong>an</strong>n zoliz<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, Bondie. Beni zot! Sheila-Anaïs ti telefone. Moleker gonfle ar boner pre pou eklate. Ki pou arive si lieklate? Me av<strong>an</strong>, Bondie, beni mo Sheila-Anaïs. Gid sopa. Enn bon z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> sa!Ki pou arive aster? … Sil<strong>an</strong>s! … Sil<strong>an</strong>s? … Dawood enarezon? … Wi. …Sheila! To ti la tousa let<strong>an</strong> la? Mo lamour!100


SAKENN SO PROGRAMTatw<strong>an</strong>n pe gagn lakr<strong>an</strong>p-lafiev. Depi enn t<strong>an</strong> so las<strong>an</strong>tefinn vinn bien-bien frazil. Enn ti lagrip vit-vit dezenere,vinn bronsit. Lor enn fotey roten so fam, Klekle, asiz kotlili e get so figir pal, ramas-ramase, marke par soufr<strong>an</strong>seklere par lalimier feb enn veyez. So respirasion lour artchwenk-tchwenk. So lekor pe tr<strong>an</strong>ble, so led<strong>an</strong> klake, sofron kouver ar sier-frwad. Trwa gro kamli lor li e li pegagn fre mem. Trwazer-dimaten! Kot pou gagn doktersalerla? Bizen at<strong>an</strong>n soley leve pou fer dokter vini.Salerla, zot finn sirm<strong>an</strong> dekros telefonn."Bondie pa pr<strong>an</strong> li. Samem tou mo ena". Klekle toult<strong>an</strong>per ki enn zour li pou bizen viv tousel. So b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>finn vinn gr<strong>an</strong>. Sakenn so kote pe debrouye, pe tir jabpar lake. Fale pa fatig latet b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la. Zot ena zotprop lamerdm<strong>an</strong>. Si les zot kone zot pou fer det, si bizen,pou pr<strong>an</strong> avion vini. Tatw<strong>an</strong>n zame pou aksepte sa.Toult<strong>an</strong> li finn dir ki par<strong>an</strong> pa bizen vinn fardo pouz<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Lexpery<strong>an</strong>s lavi finn montre li ki z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> kapavdegout zot par<strong>an</strong> si b<strong>an</strong>n par<strong>an</strong> la blok devlopm<strong>an</strong> b<strong>an</strong>nz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la. Me ena osi enn lot rezon. Tatw<strong>an</strong>n enndimounn fier ek endep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>. Li ti finn pr<strong>an</strong> tou prekosionme li pa ti p<strong>an</strong>se ki so las<strong>an</strong>te pou fer koustik sa vites la.Nou trase, nou tir pl<strong>an</strong> me toult<strong>an</strong> nou pl<strong>an</strong> voltize. Sogarson, apre so letid dokter, finn swazir pou al viv d<strong>an</strong>enn vilaz d<strong>an</strong> Lafrik Nwar. T<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> gagn so nouvel. Lidonn lenpresion ki li ere. Lenpresion. Kifer zis apre lamorso gerlfrenn d<strong>an</strong> enn axid<strong>an</strong> bet - tou axid<strong>an</strong> bet - ki li tipr<strong>an</strong> so desizion? Ler li ti <strong>an</strong>ons so desizion, Tatw<strong>an</strong>n tichomtayt pou pa les so sagren paret. Me depi sa zour lali ti vinn enn lot. Li ti tr<strong>an</strong>sfer tou so lafeksion lor Klekle.101


Telm<strong>an</strong>, ki k<strong>an</strong> li ti apr<strong>an</strong>n ki so tifi enn lesbienn li pa timontre okenn reaksion. Koumadir n<strong>an</strong>ye aster pa kapavdonn li sok. Drol tou sa. Zot deziem garson pourt<strong>an</strong> enaenn bon job d<strong>an</strong> enn enstitision enternasional. Li finnmarye, li ena de z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. K<strong>an</strong> koz li, Tatw<strong>an</strong>n fer vadire lipa s<strong>an</strong>ti okenn fierte. Lavi finn donn li detrwa koutmatrak lor latet e akoz sa li prefer pa montre ni so bonerni so maler.Li tourn so latet, ouver so lizie. So lagren lizie pa kapavkasiet so douler. Li fer enn sourir forse pou <strong>an</strong>bet so fam.- "To'le bwar enpe dite pir. Mo pers enn limon lad<strong>an</strong>".Li sakouy so latet dousm<strong>an</strong> pou dir non. Ar enn regarsom-som, fatige li get Klekle, eleg<strong>an</strong> d<strong>an</strong> so vie dezabiyerouz, ki pe vey so lavi kouma enn s<strong>an</strong>tinel. D<strong>an</strong> lespriTatw<strong>an</strong>n, Klekle enn sitadel ki zordi pe protez so lavi. Lirapel k<strong>an</strong> zot ti fek zwenn. Kouma li ti zoli! Zoli? Non. Pazoli. Enn lot zafer. Enn kiksoz espesial. Enn lenerzi kipr<strong>an</strong> form enn sourir, enn lafors ki donn lavi enn gouespesial, enn bon s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> profon ki sem lespwar d<strong>an</strong> sol<strong>an</strong>touraz. Zoli, sa zis enn konv<strong>an</strong>sion. Klekle zame ti ennkonv<strong>an</strong>sion. Tou so demars se enn kad<strong>an</strong>s kot form,mouvm<strong>an</strong> ek traze <strong>an</strong>-armoni. Parfwa Klekle ek Tatw<strong>an</strong>nti kouma volk<strong>an</strong> ki pet fler-dife, parfwa zot ti kouma ennlarivier dilo kler ki des<strong>an</strong>n depi montagn ziska lamer,parfwa zot ti kouma ler parfime ar disel maren d<strong>an</strong>gramaten. Zot ti tou, <strong>an</strong>sam. Dife, dilo, ler, later, lamer,montagn. De bengali lor enn br<strong>an</strong>s, de kouto ki desirlape, de gout dilo sale ki fer lizie brile, enn senfoni kinouvo sak fwa. Klekle finn donn Tatw<strong>an</strong>n so zenes, sonam. Samem pli gr<strong>an</strong> kado enn zom kapav gagne.Tatw<strong>an</strong>n kone. D<strong>an</strong> zot vie zour li nek bizen fouy sosouvenir pou regagn <strong>an</strong>vi viv.102


- "To <strong>an</strong>kor kont<strong>an</strong> mwa?"- "To konn bien. Kifer to dim<strong>an</strong>de?"- "Mo kont<strong>an</strong> t<strong>an</strong>n twa rabas mem betiz".Li pe rekoum<strong>an</strong>s ris so lakord. Li pe bien savedir. Kleklekonn bien so bonom. K<strong>an</strong> li d<strong>an</strong> so moud li enn m<strong>an</strong>zerkr<strong>an</strong>n. Dimoun ki pa konn li kapav sap lor kal.- "Eta vie kouyon! To pizama tr<strong>an</strong>pe. At<strong>an</strong>n, mo al sersenn serviet ek enn lot res<strong>an</strong>z pizama."- "To tro kont<strong>an</strong> met mwa touni".- "Ki pou fer ar enn vie makatcha rasi kouma twa".Finn fer gard so lekor d<strong>an</strong> lamorg pou ki so b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>kapav vinn asiste so l<strong>an</strong>term<strong>an</strong>. Apre l<strong>an</strong>term<strong>an</strong> so trwaz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> dim<strong>an</strong>n Klekle ki li pou fer. Klekle get zot ar ennsourir. Li dir zot pa bizen trakase pou li. Tatw<strong>an</strong>n ek lifinn fini pr<strong>an</strong> tou prekosion. Pa pou ena problem. So gr<strong>an</strong>garson propoz pou retourn d<strong>an</strong> pei, so tifi propoz pouvinn viv ar li, so deziem garson propoz pou amenn li lotpey. Li fer so b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> konpr<strong>an</strong> ki zot ena zot lavi pouviv. Sak sezon ena so fler. Fler ge, fler tris. Sakenn enaso program e fale pa enn program gat enn lot program.Li finn bien viv so lavi.Li get so trwa z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, fri so lamour pou Tatw<strong>an</strong>n, arboukou fierte ek emosion. Zot zoli b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la. Wi, zotb<strong>an</strong>n portre zot papa; zot pou gard so lespri ek so zimazviv<strong>an</strong> pou toult<strong>an</strong>. So tifi vinn asiz kot so lipie, poz solatet lor so zenou kouma li ti abitche fer lont<strong>an</strong> sak fwaso leker ti gro. Klekle kares so seve. So de garson getdeor par lafnet. Zot lizie mouye. Pend<strong>an</strong> detrwa segonn tiena d<strong>an</strong> salon Klekle ase lamour pou nouri liniver.Klekle so lizie fixe lor foto Tatw<strong>an</strong>n. Li ti enn zoli zom.103


Zoli me sirtou bon. Li sir aster ki taler li pou rezwenn selzom ki finn fer li s<strong>an</strong>ti ki lavi enn gr<strong>an</strong> kado, ki lamor pavedir separasion. Antoine ek Cleopâtre pa ti ne pou vivsepare.104


5 NOVELATIZISTWARNOVELASWIV LAROUT ZISKA...(rom<strong>an</strong>)105


JERICHO1Sa l<strong>an</strong>e la lapli ti refiz tonbe. Mem enn gr<strong>an</strong> siklonn kinormalm<strong>an</strong> amenn boukou dilo ti avoy rafal sek, kasb<strong>an</strong>n br<strong>an</strong>s kouma kas baton zalimet. Nivo dilo d<strong>an</strong>rezervwar lavil ti pe kontinie bese. D<strong>an</strong> zarden bot<strong>an</strong>ikbasen pwason s<strong>an</strong>ti dilo-mor e b<strong>an</strong>n nenifar tom febles.T<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> dimoun lev lizie lao pou gete si ena niaz d<strong>an</strong>lesiel me zot gete tas ar ble elektrik. Zot bes latet, getkoltar fonn lor asfalt gr<strong>an</strong>sime. D<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n karo de kotelavil, ki nouri enn popilasion ki pa ti pe aret gr<strong>an</strong>di, laterpel-pele enpwis<strong>an</strong> div<strong>an</strong> soley s<strong>an</strong> pitie. B<strong>an</strong>n fey lor piem<strong>an</strong>g lakord soliter laba lor mel ros korde ar swaf.D<strong>an</strong> Jericho routinn pe donn bal, labitid swiv labitid s<strong>an</strong>fatig. Sak sitwayen, s<strong>an</strong> get div<strong>an</strong>-deryer, pe tras solazourne ek so aswar kouma so gr<strong>an</strong>-dimoun av<strong>an</strong> li. Laviti koumsa, pou res koumsa, pou toult<strong>an</strong> koumsa. Tourn kivir, vir ki tourn. D<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n difer<strong>an</strong> kartie lavi pe deroulevadire lasesres pa ekziste. B<strong>an</strong>n lider politik ek relizie zotmesaz ti finn bien pase. Fer koumadir problem la paekziste e problem la par fors pou bizen fonn. Sa prensipla ti finn vinn enn kom<strong>an</strong>nm<strong>an</strong>. Per-fondater lavil Jerichoti kont<strong>an</strong> dir ki ena enn bondie spesial pou Jericho e depisa lepok la b<strong>an</strong>n Jerichon ek Jerichonn persiade ki zotlavil ti servi kouma model pou konstrir paradi.Jericho so fas lwes ti tom lor lamer e so lepor natirel ti,depi so kreasion, donn li enn gr<strong>an</strong> lenport<strong>an</strong>s stratezik ekpolitik. Non selm<strong>an</strong> komers d<strong>an</strong> larezion ti oblize pas parPor-Jericho me so larad natirel ti amenn devlopm<strong>an</strong> enns<strong>an</strong>tie naval bien prosper. Long lakot disab bl<strong>an</strong> de kotelarad ti vinn enn l<strong>an</strong>plasm<strong>an</strong> ideal pou lendistri tourism.106


K<strong>an</strong> ou get lamer apartir later, ou ledo tourne ar MontagnPous, agos ti ena lakot Albion e adrwat lakot Azur.Toulede l<strong>an</strong>drwa ti bien devlope par zot propriyeter, b<strong>an</strong>nEuro-Kreol, des<strong>an</strong>d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n premie pionie ki ti vinn pouetablir lor sa bout later lor kontin<strong>an</strong> Lafrik. Lor so fl<strong>an</strong> norek sid later fertil ti amenn devlopm<strong>an</strong> lagrikiltir ki ziskaler ti pe nouri enn popilasion ki pa tro kwar d<strong>an</strong> familipl<strong>an</strong>ing.Kote les se aryer-pei Jericho ki r<strong>an</strong>pe atraverlafore ziska latet Montagn Pous - skilptir taye par lapli,let<strong>an</strong> ek div<strong>an</strong>, ki rapel b<strong>an</strong>n Jerichon/nn, s<strong>an</strong> ki zot trokonpr<strong>an</strong>, pouvwar ek bote l<strong>an</strong>atir - ki depi d<strong>an</strong> niaz getdimoun <strong>an</strong>ba lor laplenn ek laplaz ar kiryozite ekkonpasion.Depi premie abitasion, listwar ti fini depoz d<strong>an</strong> laterJericho sem<strong>an</strong>s enn kiltir ki ti pou raport b<strong>an</strong>n fri douamer.B<strong>an</strong>n premie <strong>an</strong>set Euro-Kreol ki ti kit Lerop, tivinn zet baz lor nouvo later pou difer<strong>an</strong> rezon - biznes<strong>an</strong>fayit, gou lav<strong>an</strong>tir, dezir koum<strong>an</strong>s enn nouvo lavi,lafreyer revolision, nesesite enn plas pou kasiet d<strong>an</strong> ennti-kwen lesiel ble <strong>an</strong>toure ar ourag<strong>an</strong> … Ler larad natirelakeyir zot ar so de long rib<strong>an</strong> laplaz dore de kote,proteze par briz<strong>an</strong>, zot ti sir ki zot ti finn zwenn zot propTerre-Promise. Lespas, resours natirel ek enn klima douti t<strong>an</strong>n lame avek promes enn bon lavi. Me de kiksoz tim<strong>an</strong>ke. Fam ek travayer. K<strong>an</strong> ena enn fam pou sak diszom sa li enn reset pou katastrof. Premie demars b<strong>an</strong>n<strong>an</strong>set Euro-Kreol se fer vinn sex-worker pou deblok lerenb<strong>an</strong>n zom e <strong>an</strong>kouraz b<strong>an</strong>n nouvo pionie amenn zot famar zot. Deziem demars se aste esklav pou fer travay d<strong>an</strong><strong>lakaz</strong> ek d<strong>an</strong> karo. Sa lepok la komers esklav ti biendevlope grasa konplisite b<strong>an</strong>n sef tribi Afriken ki zotmemti pratik esklavaz. Li ti bien fasil gagn kargezon esklav -zom ek fam - depi aryer-pei, lwen-lwen lot kote MontagnPous d<strong>an</strong> vale Moz<strong>an</strong>bik.107


Zistwar dou-amer ti koum<strong>an</strong>se. Lenteliz<strong>an</strong>s imen koumaenn artis ti koum<strong>an</strong>s fer dezord ekolozik vinn zardenbot<strong>an</strong>ik e <strong>an</strong>memt<strong>an</strong> kas lekilib frazil ki tini b<strong>an</strong>n mayond<strong>an</strong> lasenn lavi; travayer-esklav touy lekor d<strong>an</strong> kiltirfernwar me <strong>an</strong>memt<strong>an</strong> sem lagren nouvo lavi; lor draplen ar tas dezir feros e lapeti r<strong>an</strong>s s<strong>an</strong> souvenir, parfwaenn reyon lamour pers enn trou d<strong>an</strong> niaz; parfwa ennz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ne e so sourir kabos reflex routinn; viol ek viol<strong>an</strong>sfons b<strong>an</strong>n fam d<strong>an</strong> pli gr<strong>an</strong> dezespwar me parfwa nes<strong>an</strong>sforse vinn enn ti-pon frazil kot ton kler ek ton fonsemel<strong>an</strong>ze. Anmemt<strong>an</strong> ni<strong>an</strong>s kouler lapo koum<strong>an</strong>s vinn ennkalifikasion pou vinn sef, sou-sef, sou-sou-sef, pa-sefditoume zame gr<strong>an</strong>-sef parski gr<strong>an</strong>-sef so pozision ligouverne par eredite, pirte dis<strong>an</strong>, propriyete ekkom<strong>an</strong>nm<strong>an</strong> Siprem. Paret ki Bondie ti dakor ar saar<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> la, dapre b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong> p<strong>an</strong>ser-pret sa lepok la.Enn zour enn gr<strong>an</strong> teorisien ekonomiko-polititik fer enngr<strong>an</strong> dekouvert: enn esklav ordiner prodir mwens ki ennesklav salarye. Bizen aboli esklavaz ordiner e r<strong>an</strong>plas lipar esklavaz salarye. Jericho kas <strong>an</strong> de k<strong>an</strong>: k<strong>an</strong> klasikek k<strong>an</strong> modern. Lor kouto k<strong>an</strong> modern gagne e b<strong>an</strong>nesklav ordiner gagn drwa swazir <strong>an</strong>t travay pou enn salerousa vinn endep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>. B<strong>an</strong>n ki swazir esklavaz salaryeal res d<strong>an</strong> dep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>s lor lakot Albion ek Azur e b<strong>an</strong>n kiswazir lendep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>s al res lor balizaz lavil kot lipieMontagn Pous zis kot lafore ek sivilizasion Jericho, koumade kalipa, ti pe lite, sakenn pou kas konte lotla. Se la kib<strong>an</strong>n Afro-Kreol ti koum<strong>an</strong>s regroupe pou konstrir enn lotkalite lavi, enn kiltir difer<strong>an</strong> ar kiltir lakot, larad ousakaro. D<strong>an</strong> koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> zot ti fer detrwa erer ki ti ral<strong>an</strong>tizot lamars me bien-bien vit zot l<strong>an</strong>g, lamizik, lad<strong>an</strong>s,lakwizinn e zot ensten natirel ki fer lavi vinn enn fetkoum<strong>an</strong>s r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> kiltir zeneral.108


Akoz so pozision zeografik, politik ek stratezik Jerichokontinie devlope e mendev koum<strong>an</strong>s m<strong>an</strong>ke. Bizen esklavsalarye pou travay d<strong>an</strong> lizinn, d<strong>an</strong> karo, d<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong> gr<strong>an</strong>sef,sef ek sou-sef. D<strong>an</strong> vale G<strong>an</strong>ga lavi ti amer e ennbon k<strong>an</strong>tite G<strong>an</strong>gawa aksepte pou sey gagn lavi d<strong>an</strong> ennlot pei olie pil <strong>an</strong>plas e m<strong>an</strong>z margoz.Zot vinn Jericho d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n sitiasion parfwa inimen meerezm<strong>an</strong> pou zot, bien vit b<strong>an</strong>n lider efikas koum<strong>an</strong>s levlatet, org<strong>an</strong>iz zot e k<strong>an</strong>aliz zot lenerzi ver enn devlopm<strong>an</strong>dirab. Zot r<strong>an</strong>z zot koloni d<strong>an</strong> lenor ek lesid <strong>an</strong>t lavil ekkaro. Sa b<strong>an</strong>n Endo-Kreol la, parski zot b<strong>an</strong>n lider tikonpr<strong>an</strong> lenport<strong>an</strong>s org<strong>an</strong>izasion ek ledikasion, ti reysievit b<strong>an</strong>n erer ki b<strong>an</strong>n Afro-Kreol ti fer. Bien vit zotpouvwar d<strong>an</strong> sosiete ti gr<strong>an</strong>di. Bizen rekonet osi ki zotnomb ti zwe d<strong>an</strong> zot faver. Anplis zot ti fer lekonomiparski zot ti p<strong>an</strong>se ki enn zour pa enn zour zot ti pouretourn d<strong>an</strong> vale G<strong>an</strong>ga ar enn ti-fortinn pou fini bien zotvie zour. Amizir let<strong>an</strong> pase zot ti koum<strong>an</strong>s konpr<strong>an</strong> ki zotnouvo pei boukou pli bon ki zot pei dorizinn; ki lavi d<strong>an</strong>Jericho ti pe permet zot gagn meyer devlopm<strong>an</strong> ki d<strong>an</strong>vale G<strong>an</strong>ga kot lafaminn ek diskriminasion kont entousabti pe fer maja. Anplis b<strong>an</strong>n Euro-Kreol ti met <strong>an</strong>mars enndinamik ekonomik ki ti permet envestism<strong>an</strong> profitab d<strong>an</strong>ti komers ek pl<strong>an</strong>tasion. Kas ki ti ramase pou retourn d<strong>an</strong>vale G<strong>an</strong>ga vit-vit ti envesti pou aste later, r<strong>an</strong>z enn<strong>lakaz</strong>, ouver ti-biznes e plitar pou pr<strong>an</strong> kontrol pouvwarpolitik. Dousma-dousma lespri koum<strong>an</strong>s idealiz memwarvale G<strong>an</strong>ga, arondi b<strong>an</strong>n l<strong>an</strong>gl ek b<strong>an</strong>n rebor e zimazlepase koum<strong>an</strong>s s<strong>an</strong>ze. Lepase vinn fitir-plis-ki-parfe kotb<strong>an</strong>n ero pou retrouv lape apre pasaz d<strong>an</strong> tinel soufr<strong>an</strong>se <strong>an</strong>memt<strong>an</strong> f<strong>an</strong>tasm vinn enn gar<strong>an</strong>ti ki id<strong>an</strong>tite<strong>an</strong>sestral pa pou disparet e pirte zenetik fabrike pa pougate.109


Parkont mals<strong>an</strong>s swiv b<strong>an</strong>n Afro-Kreol. Enn kote b<strong>an</strong>nlider t<strong>an</strong>porel ki lev latet, ti motive par dezir profon pougagn enn ti-lonbraz lor laplaz Albion ousa Azur <strong>an</strong>ba pieki ena rasinn eropeen. B<strong>an</strong>n lider spiritiel ti dim<strong>an</strong>n zotsoumet net div<strong>an</strong> enn Sef Siprem ki ena seve blon eklizie ble. Sak zenerasion amenn nouvo zimaz, nouvovizaz ki ti met menot d<strong>an</strong> zot lespri e efas zot memwar.Ar let<strong>an</strong> zot koloni ti vinn enn geto. Zot nepli ti trouv plilwen ki lakot Albion ek Azur. Parfwa zot rev zwis<strong>an</strong>s gr<strong>an</strong>sef,parfwa zot koler eklate kouma volk<strong>an</strong> e souv<strong>an</strong> zotpr<strong>an</strong> sime otodestriksion.Let<strong>an</strong> deroule e dousma-dousma rasio zom/fam gagnlekilib me relasion <strong>an</strong>t de sex pa ti ameliore. B<strong>an</strong>nJerichon ti konsider fam kouma enn sex-worker s<strong>an</strong> salere enn masinn pou fer ti-baba e mazorite b<strong>an</strong>n Jerichonn,malerezm<strong>an</strong> ti trouv sa normal. Zot ti pe aksepte zotdesten pou enn bouse m<strong>an</strong>ze.Depi premie abitasion, ti fini met d<strong>an</strong> later sem<strong>an</strong>sdivizion ek konfli e pli for fer dominer ar pli feb. Gr<strong>an</strong>-seffwet ti-sef, ti-sef fwet s<strong>an</strong>-pouvwar, s<strong>an</strong>-pouvwar fwetlisien, zom fwet fam. Seki pli tris, b<strong>an</strong>n ki ti <strong>an</strong>ba yer,kouma zot mont lao fwet b<strong>an</strong>n ki ti finn res <strong>an</strong>ba mem siyer zot ti pe gagn kout fwet <strong>an</strong>sam. Vir ki tourn, tourn kivir? Pa totalm<strong>an</strong>. Parfwa s<strong>an</strong> at<strong>an</strong>n, enn evennm<strong>an</strong> parsi,enn lot parla donn sok e d<strong>an</strong> siklonn enn ti-lalimier alime.2D<strong>an</strong> katedral Jericho ena enn seremoni spesial pouselebre ordinasion enn nouvo pret. Pa zis enn ordinasionordiner kouma ti finn deza ena me enn evennm<strong>an</strong> ki peboulvers boukou dimoun parski premie fwa enn non-bl<strong>an</strong>- ni Euro-Kreol, ni Afro-Kreol me enn mel<strong>an</strong>z Endo-Kreol110


ek Afro-Kreol - pe vinn pret. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> ki seremoni la pederoule, d<strong>an</strong> premie r<strong>an</strong>ze b<strong>an</strong> de lizie emosione, vwalear larm-de-zwa, pe fixe nouvo pret, Per Martin King. SerCharité pa kapav <strong>an</strong>pes b<strong>an</strong>n souvenir remont alasirfas.Tr<strong>an</strong>t-<strong>an</strong> finn pase ar vites zekler.Li rapel s<strong>an</strong> zefor enn gramaten, boner, k<strong>an</strong> sakristenlegliz Sacré-Coeur vinn tap laport kouv<strong>an</strong> ki li ti pe dirize,enn ti t<strong>an</strong>t bazar d<strong>an</strong> lame. D<strong>an</strong> t<strong>an</strong>t la ti ena enn ti-boutbonom ki ti pe kriye parski li ti fen. Sakristen la tirakonte kouma boner gramaten li ti trouv t<strong>an</strong>t la lorperon legliz e kouma pret ki responsab parwas la ti finisorti pou al donn dernie sakrem<strong>an</strong> enn dimoun bienmalad, li ti vinn rod sekour kote kouv<strong>an</strong>. Ser Charité tifouy d<strong>an</strong> p<strong>an</strong>ie la pou gete si ena kik lenformasion lor tibabala. Par<strong>an</strong> ki ti ab<strong>an</strong>donn ti-baba la pa ti ole kitokenn tras, mempa enn nom. Ser Charité ti <strong>an</strong>vi apel liMoïse me apre reflexion li desid pou apel li Martin King.Grasa Martin, Ser Charite ti reysi viv foul-foul so promesrelizie ek so ensten maternel <strong>an</strong>memt<strong>an</strong>, ti permet li metd<strong>an</strong> enn kwen konfortab so memwar, enn boyfrenn ki timor zenn d<strong>an</strong> enn aksid<strong>an</strong>; sey bliye dezir pou donnnes<strong>an</strong>s enn ti baba, fri so lamour. Apre b<strong>an</strong>n larmdezespwar, so lafwa ti koum<strong>an</strong>s dikte li enn lotrezonnm<strong>an</strong>. Maler ki ti tom lor li kouma loraz ti enn tespou get profonder so lafwa, pou donn li posibilite met solavi net d<strong>an</strong> lame Bondie, pou vinn enstrim<strong>an</strong> saritelesiel. Aster li realize ki so lamour pou so boyfrenn Endo-Kreol ti pou absorb tou so lenerzi. Ti pou ena bien tigitplas pou servi Bondie. So entwision ti korek. Li pa ti fersakrifis d<strong>an</strong> vid. Enn gramaten bien boner enn ti baba tir<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> so lavi kouma enn rekonp<strong>an</strong>s pou so devosion.D<strong>an</strong> fon so nam li kone ki ti baba lor peron ti enn kadoBondie pa zis pou li me pou lezot ki bien bizen enn111


koudme pou travers siklonn. Ler seremoni fini, MartinKing vinn ver li, poz so lalev lor so fron kouma enngarson ki pe dir mersi so mama e Ser Charité mazinnPetit Jesus, frazil d<strong>an</strong> lekiri me ki enn zour pou gagnlaviktwar lor lamor e pou sem lesper<strong>an</strong>s ek lamour d<strong>an</strong>leker lim<strong>an</strong>ite. Sa ti-baba frel-frel, frazil-frazil ti finn finigagn tr<strong>an</strong>t-<strong>an</strong> e ti pe koum<strong>an</strong>s so saserdos. Fierte reliziezek mama mel<strong>an</strong>ze pou gonfle so leker.P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> tousalet<strong>an</strong> la enn lot per lizie ti pe fixe MartinKing. Kamini, enn zenn fam vennset-<strong>an</strong> apepre, ti peasize d<strong>an</strong> fon katedral. Li ti parmi b<strong>an</strong>n envite spesialMartin King ki rapel devosion ar lakel Kamini, ners d<strong>an</strong>Lopital S<strong>an</strong>tral, ti okip li ena detrwa z<strong>an</strong> desela k<strong>an</strong> li titom malad. Sa lepok la Martin King ti fek r<strong>an</strong>t seminer.So brons ti frazil e li ti asmatik. Malgre so <strong>an</strong>dikap li tiena enn kapasite travay enorm. Kamini rapel bien saswar k<strong>an</strong> ti amenn li lopital akoz enn kriz lasm egi. Ler liti trouv li pou premie fwa Kamini ti gagn enn sok. Vadireli ti retrouv so papa k<strong>an</strong> li ti d<strong>an</strong> leral. Telm<strong>an</strong> zot tires<strong>an</strong>ble. Sof ki so papa ti enpe pli gro. Extra sares<strong>an</strong>bl<strong>an</strong>s la.Martin ti enn bon pasi<strong>an</strong> e kouma li ti degaze enpe, vitvitso lespri komik ti pr<strong>an</strong> labar. Li ti toult<strong>an</strong> ena enn timo ki fer sourir ousa riye. D<strong>an</strong> sa s<strong>an</strong>s la li ti kontrerpapa Kamini ki ti enn bouder ki ti riye zis k<strong>an</strong> li ti tapdetrwa grog ousa k<strong>an</strong> li ti trouv bon m<strong>an</strong>ze lor latab.Depi sa zour la Kamini ti enterese ar li, pa kouma ennfam enterese ar enn zom parski Kamini pa ti enterese arb<strong>an</strong>n ti boug setif-setif. Dayer li ti ena so boyfrenn, ennatlet ki diriz enn jim e li kont<strong>an</strong> k<strong>an</strong> so gro lebra miskle<strong>an</strong>tour li e lev li <strong>an</strong>ler. D<strong>an</strong> lizie Martin King ti ena ennbonte, enn douser ki pr<strong>an</strong> so nouritir d<strong>an</strong> profonder112


zenerozite, koumadir li enkapab fer dimal enn mous. Me<strong>an</strong>memt<strong>an</strong> so regar ti montre enn fermte ek ennent<strong>an</strong>site ki fer boukou dimoun bes lizie k<strong>an</strong> li fixe zot.Lafors so lizie ti kapav paret kouma enn <strong>an</strong>bision for poumontre seki li kapav fer, pou pr<strong>an</strong> rev<strong>an</strong>s ar lavi ki ti finnfer li sibir boukou imiliasion. K<strong>an</strong> sa p<strong>an</strong>se la travers solespri enn vwal nwar blok so lel<strong>an</strong>. Enn fraksion segonn.Me bien vit p<strong>an</strong>se pozitif repr<strong>an</strong> labar.Kamini ti gagn lenpresion ki ena enn konfli d<strong>an</strong> so nam.Konfli <strong>an</strong>t pardon ek v<strong>an</strong>z<strong>an</strong>s? Konfli <strong>an</strong>t done ek pr<strong>an</strong>?Pa kone!Enn prez<strong>an</strong>s kas so reflexion. Martin King d<strong>an</strong> so lenzsivil ti pe dibout pre kot li. Katedral vid. Depi lont<strong>an</strong>seremoni la ti finn fini.- 'To pe vini t<strong>an</strong>to?'- 'Kotsa?'- 'Mo pa ti dir twa lor telefonn?'- 'Pa kwar mo'nn bliye. Mo kouma enn zombi zordi.Mo'nn fer trwa sift enn deryer lot. M<strong>an</strong>k ners. Pa fasil modir twa. Minis zaze enn ta. B<strong>an</strong>n vak<strong>an</strong>s pa pe r<strong>an</strong>pli. …Bon nou s<strong>an</strong>z paz. Peyna n<strong>an</strong>ye mo kapav fer?'- 'Mo b<strong>an</strong>n nouvo parwasien pe okip tou. Nou zwennt<strong>an</strong>to.'- 'Wi! T<strong>an</strong>to!'Levek ti finn donn li responsabilite parwas St Antoine d<strong>an</strong>leker kartie Afro-Kreol laba kot lipie Montagn Pous ekomite parwas ti finn desid pou org<strong>an</strong>iz enn fet pouakeyir li. Kamini ti sir ki Martin King pou fer enn bontravay. Li pou d<strong>an</strong> so pla. D<strong>an</strong> parwas St Antoine zot enaenn fason bien spesial selebre lames. Vie tradision Euro-Kreol ti finn fini mont lor pie. B<strong>an</strong>n fidel, malgre rezist<strong>an</strong>s113


lotorite d<strong>an</strong> enn premie t<strong>an</strong>, ti finn fer b<strong>an</strong>ntr<strong>an</strong>sformasion pou ki pratik relizion ek kiltir popiler marslame d<strong>an</strong> lame. Saler imen ti finn r<strong>an</strong>plas frwaderortodox.Fet ki komite parwas St Antoine ti org<strong>an</strong>ize ti enn gr<strong>an</strong>sikse. Premie fwa d<strong>an</strong> so lavi Kamini ti s<strong>an</strong>ti ki enn nouvom<strong>an</strong>ier viv li pa zis enn rev d<strong>an</strong> limaziner poet me ennrealite ki dimoun pli d<strong>an</strong> pens pe deza koum<strong>an</strong>s viv.Sami, so boyfrenn, ki bien sinik normalm<strong>an</strong> ti lesl<strong>an</strong>bi<strong>an</strong>s sarye li lor lezel lamizik ek partaz.Tou dimoun ti okipe, tou dimoun ti pe amize apart ennmadam <strong>an</strong>viron senk<strong>an</strong>t <strong>an</strong> me ki paret boukou pli vie.Dimoun dir so latet pa ti bon. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> tout lasware li tiasiz d<strong>an</strong> enn kwen. Kot so lipie ti ena enn ti t<strong>an</strong>t bazar arenn ta sifon <strong>an</strong>d<strong>an</strong>. T<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> li ti fouy d<strong>an</strong> t<strong>an</strong>t la, tattatsipa ki'ete, fer enn sourir, enn sourir ki fer so liziefikse d<strong>an</strong> vid. Lerla d<strong>an</strong> so lizie, pou enn fraksion segonn,ti ena enn zekler laenn. Kamini gagn sok. Li ti'nn dezatrouv sa regar la kikpar.Dimoun d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>drwa apel li Lory<strong>an</strong>n e personn pa paretkonn gr<strong>an</strong>soz lor li. Parsi-parla Kamini gagn tipti boutlenformasion, sey konekte zot pou gagn enn ti konpr<strong>an</strong>.Li paret ki ler li ti z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> li ti gr<strong>an</strong>di d<strong>an</strong> lenor Jericho lorbalizaz enn kartie Endo-Kreol e li ek enn zenn Endo-Kreolti viv <strong>an</strong>sam ziska li ti tom <strong>an</strong>sent. Kouma li gagn s<strong>an</strong>ouvel la lemes<strong>an</strong> zennom fonn. Ki ti arive apre, personnpa ti bien kone. Li ti fer zet baba la? Li ti fer enn pert?Enn kiksoz kler. Depi sa lepok la so latet ti savire.Kamini get-get li t<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> d<strong>an</strong> so ti kwen, li ek so t<strong>an</strong>tbazar plen ar sifon. B<strong>an</strong>n dimoun d<strong>an</strong> parwas St Antoineti donn li enn ti kwen pou viv, ti okip li e pa ti les Minister114


Sekirite Sosial al met li d<strong>an</strong> lazil.3N<strong>an</strong>n ek Fatma ti d<strong>an</strong> lakwizinn pe prepar dine. Zot enaenn serk, enn klib enformel ki zot apel Disid<strong>an</strong>-D<strong>an</strong>-Ton(DDT), ki zwenn enn fwa sak mwa e sak fwa d<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong>enn mam difer<strong>an</strong> ki pr<strong>an</strong> responsabilite prepar m<strong>an</strong>zet<strong>an</strong>dik ki b<strong>an</strong>n lezot mam amenn gajak ek drink. Swaretoult<strong>an</strong> fini par enn ti konser kot tou mam DDT partisipe.Lamizik ti tini b<strong>an</strong>n mam DDT <strong>an</strong>sam.Sa swar la ti tour lafami Baroda pou resevwar.N<strong>an</strong>n ti enn Endo-Kreol ki pa ti pratik okenn relizionmalgre ki li ti kwar d<strong>an</strong> Bondie. Par kont Fatma ti sortid<strong>an</strong> enn fami Mizilm<strong>an</strong> bien ortodox. Zot ti zwenn d<strong>an</strong>kolez kot N<strong>an</strong>n ti profeser Matematik ek Fatma ti profeserliteratir. Bien vit enn lamour pasione e profon ti devlope<strong>an</strong>t zot e ler zot ti desid pou marye lerla zot ti dekouverki k<strong>an</strong>tite konfli, t<strong>an</strong>sion ek viol<strong>an</strong>s ti pe dormi <strong>an</strong>balas<strong>an</strong>n. Sel solision se ilop e fer enn ti maryaz sivilkasiet-kasiet <strong>an</strong> prez<strong>an</strong>s enn ti group kamwad ki ti donnzot foul soutien. Pou N<strong>an</strong>n pa ti ena okenn problem meFatma so leker ti bien blese par ostilite so par<strong>an</strong>, parentoler<strong>an</strong>s b<strong>an</strong>n responsab relizie ki ti ekzize ki N<strong>an</strong>nvinn Mizilm<strong>an</strong>. Parski zot lamour ti bien for zot ti kapavfer fas enn sosiete ki pa ti <strong>an</strong>kor pare pou akseptedimoun ki p<strong>an</strong>s diferam<strong>an</strong>. Ziska ler souv<strong>an</strong> Fatma ti pozlimem kestion si sosiete enn zour pou vremem vinn enpepli toler<strong>an</strong>.N<strong>an</strong>n ek Fatma ti aste enn <strong>lakaz</strong> lor balizaz <strong>an</strong>t rezionrezid<strong>an</strong>siel d<strong>an</strong> lenor Jericho ek rezion agrikol. D<strong>an</strong> zotlakour zot ti konstrir enn ti orl d<strong>an</strong> lekel N<strong>an</strong>n ti pe donnleson e kot ti pe fer renion komite kartie. Zot ti swazir115


pou viv d<strong>an</strong> lakrwaze kot plizier kour<strong>an</strong> ti pe traverse ezot ti ena volonte pou navige malgre difikilte. Zot tiprefer sa ki enn lavi kot zot oblize ab<strong>an</strong>donn zot ideal kibaze lor lamour ek liberte. Parfwa Fatma ti pe montreb<strong>an</strong>n sign ki li trouv tousa fatig<strong>an</strong> me pa N<strong>an</strong>n. Sa pavedir ki N<strong>an</strong>n ti pli for. N<strong>an</strong>n ti konn bliye problem, beslatet, fons d<strong>an</strong> nouvo aktivite. Par kont Fatma ki ti enaenn gr<strong>an</strong> lafors karakter, pa ti kont<strong>an</strong> zwe bliye; li ti alezselm<strong>an</strong> k<strong>an</strong> li ti konpr<strong>an</strong> enn problem net, s<strong>an</strong> fos lizour.Akoz sa, malgre so sourir akey<strong>an</strong> ek so konpre<strong>an</strong>sion,t<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> enn niaz kasiet briy<strong>an</strong>s so lalimier. K<strong>an</strong> saarive N<strong>an</strong>n prefer al kasiet deryer so lagazet.Sa swar la zot ti pe resevwar. K<strong>an</strong> N<strong>an</strong>n ek Fatmaresevwar zot ti donn zot tou.Ler b<strong>an</strong>n envite ti pre pou koum<strong>an</strong>s arive tou ti finn finipare; M<strong>an</strong><strong>an</strong>n, zot ti garson senk-<strong>an</strong> ti finn fini m<strong>an</strong>ze e tipe zwe d<strong>an</strong> salon. Telefonn sone. N<strong>an</strong>n get so mont. 7.30p.m. Sirm<strong>an</strong> Je<strong>an</strong>-Claude sa. Wi, limem sa. Li telefone lerki li ti bizen arive pou dir ki li pe sorti aster. So normalsa. Je<strong>an</strong>-Claude de Caprinin ti enn dimoun bien spesial;pa ti ena so segon. Li ti enn Euro-Kreol ki ti erit ennleritaz im<strong>an</strong>s lor lakot Azur - teren, vila, biznes d<strong>an</strong>lotelri. Li ti kapav servi so larises pou gr<strong>an</strong>di so l<strong>an</strong>pir parmaryaz ek lali<strong>an</strong>s fin<strong>an</strong>sier. Me li ti ole montre ki kapavviv otrem<strong>an</strong> s<strong>an</strong> b<strong>an</strong>gol so leritaz. Tou dimoun ti dakor kili ti reysi. B<strong>an</strong>n konservater ti per t<strong>an</strong>sion so demars vinnenn lepidemi, b<strong>an</strong>n progresis ti konsider li kouma zotport-drapo. Me ti ena osi ki ti kwar ki so demars pa tisenser me ti plito demagozik parski de Caprinin ti enaenn gr<strong>an</strong> <strong>an</strong>bision pou Jericho kikfwa ek pou limemsirm<strong>an</strong>.Enn zour nouvel f<strong>an</strong>e kouma dife d<strong>an</strong> karo k<strong>an</strong>n sek ki116


Je<strong>an</strong>-Claude de Caprinin ti desid pou marye ar enn zennvev, Kamomi, ki ti pe travay d<strong>an</strong> lotel kot misie la tiaksioner prensipal. Madam la ti pe travay koumaweytres. So mari ti mor d<strong>an</strong> enn aksid<strong>an</strong>. Li ti ena dez<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Apre zot maryaz koup de Caprinin ti adopte trwaz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ab<strong>an</strong>done. Mem b<strong>an</strong>n nom ki zot ti donn sa b<strong>an</strong>nz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la (Ram, Shakti, Koy-Koy) ti kouma ennprovokasion sirtou pou b<strong>an</strong>n Euro-Kreol konservater ki tiper ek mepriz li plis ki tou lezot. Me li li pa ti pr<strong>an</strong> zotkont, ni frek<strong>an</strong>t zot. Li ti swazir so prop serk kamwad,dimoun pou ki li ti ena afeksion e ar ki li ti s<strong>an</strong>ti li enaafinite.P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> ki N<strong>an</strong>n ti pe koz lor telefonn, sonet sone. Lidim<strong>an</strong>n M<strong>an</strong><strong>an</strong>n, so ti garson, al ouver laport. B<strong>an</strong>nenvite ti pe koum<strong>an</strong>s vini. Fatma des<strong>an</strong>n pou ed so mariakeyir zot.Kouma Aziz arive M<strong>an</strong><strong>an</strong>n galoupe, al sot lor so likou. Likone ki Aziz, sak fwa ki li vini, amenn enn ti kado pou li.Li ti enn avoka ki ti konn boukou sikse d<strong>an</strong> so zenes k<strong>an</strong>li ti pe def<strong>an</strong>n b<strong>an</strong>n viktim drwa-de-lom - viktimpersekision, represion, britalite polisier. Me amizir let<strong>an</strong> tipase li ti koum<strong>an</strong>s pr<strong>an</strong> konsi<strong>an</strong>s ki b<strong>an</strong>n ki ti pe vinn getli pou ki li def<strong>an</strong>n zot gratis ti pe al get lezot avoka poub<strong>an</strong>n kees kot ti ena lamone pou gagne. Sa ti enn pik<strong>an</strong>ki ti tas d<strong>an</strong> so lagorz. Pli tar k<strong>an</strong> so fam, Aziza, ti vinnziz lakour siprem, li ti pr<strong>an</strong> desizion ki li pou aret plede<strong>an</strong> kour, fer enpe konnseltennsi, donn detrwa lektcher edevwe laplipar so let<strong>an</strong> pou ekrir, so veritab pasion. Pouseswar, par ex<strong>an</strong>p, li ti finn amenn enn tex pou dim<strong>an</strong>nKamomi s<strong>an</strong>te.Kamomi ti ena enn zoli lavwa. Dayer se enpe so lavwa kiti fer Je<strong>an</strong>-Claude grene. Je<strong>an</strong>-Claude de Caprinin ti117


akont zot enn fwa kim<strong>an</strong>ier enn zour d<strong>an</strong> fet fend<strong>an</strong>ed<strong>an</strong> lotel, lorkes ti dim<strong>an</strong>n li s<strong>an</strong>t enn s<strong>an</strong>te.Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> li ti refize me lorkes ek piblik ti telm<strong>an</strong>ensiste ki finalm<strong>an</strong> so patron direk ti bizen entervenirpou dim<strong>an</strong>n li r<strong>an</strong>n enn servis fer dimoun plezir.Timidm<strong>an</strong> li ti pr<strong>an</strong> enn lagitar, al dibout div<strong>an</strong> mikro,koum<strong>an</strong>s s<strong>an</strong>te. Enn revelasion. Aplodism<strong>an</strong>. Bis.Emerveye, Je<strong>an</strong>-Claude dir Jeneral M<strong>an</strong>ejer lotel ki li tipou kont<strong>an</strong> fer so kones<strong>an</strong>s. Zordi zot mari ek fam.- M<strong>an</strong><strong>an</strong>n, les Tonton Aziz repoz enpe. Depi li'nn vini topa finn larg li ditou.- Me non Fatma. Limem mo ti doz serom.Figir Aziza ti s<strong>an</strong>ze, ti vinn enpe tris pou detrwa segonn.Apre, tou ti revinn normal. Aziz ek Aziza ti finn finiaksepte lide ki zot pa pou ena z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> boner d<strong>an</strong> zot lavimaryaz. D<strong>an</strong> koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> zot ti desid pratik familipl<strong>an</strong>ingparski zot ti <strong>an</strong>vi prepar bien larive zot baba. Ennzour, s<strong>an</strong> okenn rezon, lor deziem l<strong>an</strong>e maryaz, Aziza dirAziz ki li <strong>an</strong>vi enn ti baba aster. Zet pilil. Me pa n<strong>an</strong>yemem. Sak mwa k<strong>an</strong> ti ler pou li gagn so reg t<strong>an</strong>sionmonte. Ler reg vini depresion swiv. Enn gramaten, apreenn ti peryod stabilite, ar enn gr<strong>an</strong> sourir Aziza ti <strong>an</strong>ons liki li kwar ki li <strong>an</strong>sent. Ler Aziz dir li si li'nn fer enn tesgroses, li dir so mari ki li pa kwar ki sa neseser poulemom<strong>an</strong>. Dousma-dousma so lekor koum<strong>an</strong>s s<strong>an</strong>z form.Aziz trouve ki so fam ti pe vinn pli zoli. Normal! Li tiregagn konfi<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> limem. Lor trwaziem mwa, dapre zotkont, zot ti al get enn zinekolog, meyer ki ti ena d<strong>an</strong>Jericho. Ler li ti koum<strong>an</strong>s konsilte Aziza, so figir ti montreenn ti tras sirpriz ek etonnm<strong>an</strong> me kouma tou b<strong>an</strong>n bonprofesionel, zinekolog la ti konn kasiet so s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong>. Plitar p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> ki Aziza ti pe abiye li fer enn ti sign Aziz pouswiv li d<strong>an</strong> so biro. Groses nervez. Kouma pou dir sa118


Aziza?- M<strong>an</strong><strong>an</strong>n, finn ler pou to al dodo, mo koko! B<strong>an</strong>n envitepe gagn fen.- Pa pe gagn somey, papa.- Nou'al d<strong>an</strong> to lasam. Mo pou rakont twa enn nouvozistwar.- Ale rait!- Eskiz mwa vouzot. See you <strong>an</strong>on. Dir bonswar toudimoun.- Bonswar tou dimoun.- Donn mama enn ti dou, mo gate.- Bonswar mama siro. See you <strong>an</strong>on. Eh 'Pa! Ki vedir sa?- Dim<strong>an</strong>n to mama dime gramaten. Li ki exper d<strong>an</strong>Shakespeare.P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> ki N<strong>an</strong>n ti pe okip M<strong>an</strong><strong>an</strong>n, Fatma get enn kou sitou b<strong>an</strong>n envite, b<strong>an</strong>n DDT, ti korek. Ver Dr SiramRatnam ti vid. Siram ek so boyfrenn bwar diven rouz.Fatma plen zot ver, pas enn pla gajak, al asiz <strong>an</strong>t zot de.Fatma ti ena enn afeksion spesial pou Siram ek Ayoun kiti finn desid pou viv zot sexialite difer<strong>an</strong> ar boukounatirel, s<strong>an</strong> konplex. Li pa konpr<strong>an</strong> kifer me d<strong>an</strong> zotprez<strong>an</strong>s li ti s<strong>an</strong>ti li <strong>an</strong> sekirite, vadire zot konpr<strong>an</strong>natirelm<strong>an</strong> s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> profon enn fam, <strong>an</strong>gwas feminen.- 'Koumadir lapli pa'le tonbe ditou' Fatma dir.- 'Ayoun pa fer ase lapriyer, akoz samem' Siram azoute.- 'Si ekout nou b<strong>an</strong>n diriz<strong>an</strong>' Ayoun dir, 'Jericho ti bizenvinn enn gr<strong>an</strong> pagod, enn gr<strong>an</strong> katedral, enn gr<strong>an</strong> shivalaek enn gr<strong>an</strong> kovil <strong>an</strong>memt<strong>an</strong>.'- 'Koz ar to Premie Minis, Ayoun.'- 'Fatma, enn pert-t<strong>an</strong>. Plis nou b<strong>an</strong>n politisien perdi pieplis b<strong>an</strong>n lider obskir<strong>an</strong>tis ogm<strong>an</strong>t presion lor zot ziska kidiskour relizie ek politik koum<strong>an</strong>s res<strong>an</strong>ble.'119


- 'To enn depite Ayoun.'- 'Pa pou lont<strong>an</strong>.'- 'Si tou b<strong>an</strong>n ki kapav bar zot dekouraze ki pou ariv noupei? Fondam<strong>an</strong>talis pr<strong>an</strong> partou.'- 'Mo'nn fatige al kont kour<strong>an</strong>.'- 'Zot finn t<strong>an</strong>n dernie nouvel? Sa verminn Dharam Rajfinn reysi pr<strong>an</strong> sou so kontrol asosiasion pli enport<strong>an</strong>b<strong>an</strong>n Endo-Kreol', Siram dir. 'Aster li pou forsgouvernm<strong>an</strong> vot b<strong>an</strong>n lalwa pou konsolid pouvwar Endo-Kreol e <strong>an</strong>memt<strong>an</strong> krez fose <strong>an</strong>t b<strong>an</strong>n difer<strong>an</strong> etni.'- 'B<strong>an</strong>n depite kouma Ayoun pa kapav fer n<strong>an</strong>ye pou<strong>an</strong>pes sa?'- 'To trouve Fatma, lont<strong>an</strong> mo ti kwar ki Premie Minis tikont tousa me so lame <strong>an</strong>ba ros. Fos! Mouvm<strong>an</strong> f<strong>an</strong>atikzwe d<strong>an</strong> so faver, li <strong>an</strong>kouraz li, itiliz li <strong>an</strong>ba-<strong>an</strong>ba. Se salaverite. Me li enn koulev ki konn zwe so fim. Parkont mopa dakor ki Dharam Raj enn verminn. Grasa li, b<strong>an</strong>nnotab Endo-Kreol iltra-konservater finn zwenn tase.'Ayoun explike.- 'Mo pa bien konpr<strong>an</strong> zot b<strong>an</strong>n zistwar politik me mos<strong>an</strong>ti ki zot b<strong>an</strong>n zom, zot konplik tou. Si ekout zot,koumadir peyna okenn lespwar pou gagn linite d<strong>an</strong>Jericho,' Fatma azoute.- 'Mo pe koum<strong>an</strong>s kwar ki sa koze linite la li enn slog<strong>an</strong>vid,' Ayoun dir.- 'Ala Ayoun pe rekoum<strong>an</strong>s rekonstrir so lemonn sinik,'N<strong>an</strong>n dibout kot laport, dir zot.- 'Mo kwar enn loto finn arete,' Fatma ti dir.Deor ti t<strong>an</strong>n tapaz laport loto. Anfen Kamomi ek Je<strong>an</strong>-Claude ti finn arive. Kapav pas atab aster. N<strong>an</strong>n ek Fatmati al deor pou akeyir nou de retardater.Apre dine, Aziz ti al asiz kot Kamomi, donn li enn kopi sonouvo poem.120


- ' To konn 'A tavern in the town', enn folksong Irl<strong>an</strong>demo kwar?- 'Wi, to'nn deza s<strong>an</strong>t li enn fwa …. 'Adieu kind friends,adieu, adieu, adieu, adieu …'- 'Wi samem! To kapav s<strong>an</strong>t sa tex la lor lamizik s<strong>an</strong>teIrl<strong>an</strong>de la?'- ' Nou s<strong>an</strong>t li <strong>an</strong>sam. Pou pli fasil'- 'Rayt!'- 'Mo get li enn kou.'Salam!Laba d<strong>an</strong> enn bout lesiel ble, lesiel blemo gr<strong>an</strong> lamour pe at<strong>an</strong>n mwa,at<strong>an</strong>n mwad<strong>an</strong> enn tavern kot rom ek gajak bon,<strong>an</strong>sam nou pou soul nou bont<strong>an</strong>.Orevwar mo bizen ale,pa les salam fer zot plore,nou konn bien sakenn pou pr<strong>an</strong> so prop sime,sime.Salam, salam, salam, salam tou kamarad,Mo gr<strong>an</strong> lamour pe apel mwa, apel mwa,mo'nn kol mo namlor kouvertir mo liv,mo sir mo b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> pou swiv.Kifer to morbid koumsa? To malad?- 'Li pa otobiografik. Souv<strong>an</strong>-souv<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n s<strong>an</strong>te 'pub'lepok etidi<strong>an</strong> revinn ar boukou nostalzi e mo koul zot d<strong>an</strong>enn moul lokal.'- 'Lokal ousa Aziz?'- 'Aziz, to pa <strong>an</strong>kor dir mwa to lent<strong>an</strong>sion,' Je<strong>an</strong>-Claude tienteronp zot.- 'Mo pa'nkor diskit sa ar mo Premie Minis,' Aziz ti badinnar li.121


- ' To'si to kouma Ayoun. Anp<strong>an</strong>d<strong>an</strong> lor lalev so PremieMinis,' Je<strong>an</strong>-Claude ti dir li, klerm<strong>an</strong> d<strong>an</strong> so moud m<strong>an</strong>zerkr<strong>an</strong>n. 'K<strong>an</strong> zot pou vinn endep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>?'- ' Nou pe at<strong>an</strong>n twa pr<strong>an</strong> pouvwar.'Je<strong>an</strong>-Claude ti larg enn gr<strong>an</strong> riye, enn riye jennwinn ki tisorti d<strong>an</strong> fon so lestoma, vibre so lekor <strong>an</strong>tie d<strong>an</strong> ennmel<strong>an</strong>z fout<strong>an</strong> ek senserite koumadir li ti pe dir dimounotour ki ler li ti paret pe badine li pa ti pe badine ditou eler li ti paret serye <strong>an</strong>fet li ti pe badine. Akoz samem enadimoun ki p<strong>an</strong>se ki li ti ena enn <strong>proz</strong>e sekre e ena lezot kiti p<strong>an</strong>se ki li ti blaze. Li vre ki Je<strong>an</strong>-Claude ti ena b<strong>an</strong>nlide kler e koer<strong>an</strong> lor seki li ti kwar neseser pou ameliorkalite lavi e amenn devlopm<strong>an</strong> entegral <strong>an</strong>memt<strong>an</strong>. Mepou lemom<strong>an</strong> li ti kone ki b<strong>an</strong>n kondision pa d<strong>an</strong> so faver.B<strong>an</strong>n kour<strong>an</strong> sekter ki ti pe kas lel<strong>an</strong> devlopm<strong>an</strong> ti <strong>an</strong>kortro for; regar paseis ti pe eklipse realite, ti pe <strong>an</strong>pes desirvwal ilizion. Sa pa ti pou kontinie lont<strong>an</strong>, Je<strong>an</strong>-Claude tip<strong>an</strong>se. B<strong>an</strong>n miray <strong>an</strong>d<strong>an</strong> Jericho ki ti pe kas konteprogre ti pou, kont<strong>an</strong>-pa-kont<strong>an</strong>, grene. Je<strong>an</strong>-Claude sirkouma lasir ki li ti ena rezon; ki li ti bizen defris teren,binn later e sem lagren pou lemom<strong>an</strong>. B<strong>an</strong>n miray pougrene me pou lemom<strong>an</strong> ti bizen prepar nes<strong>an</strong>s nouvolavi. B<strong>an</strong>n ki ti pe tr<strong>an</strong>p d<strong>an</strong> lasos fondam<strong>an</strong>talis, ki ti pefouy later pou rod rasinn <strong>an</strong>sestral, enn zour pou trouvkler parey kouma St Paul lor larout Damas. Je<strong>an</strong>-Claudeso lafwa d<strong>an</strong> lim<strong>an</strong>ite pa ti ena limit. Samem ti so lafors.Sinon li ti pou vinn sinik ek tris kouma Ayoun.Kouma sak fwa, enn ti se<strong>an</strong>s lamizik ti konsolid zotlamitie ar mazik armoni. Alafen Kamomi ti s<strong>an</strong>t 'Salam' edousma-dousma zot tou ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> sawal. Lakor, t<strong>an</strong> ekton ti tini zot <strong>an</strong>sam d<strong>an</strong> enn lel<strong>an</strong> lamitie ek lamour kotlamor nepli ti fer per. Plis zot s<strong>an</strong>t refren la <strong>an</strong>sam, plisKamomi konpr<strong>an</strong> kifer Aziz ti ekrir sa s<strong>an</strong>te la. Sa ti enn122


s<strong>an</strong>te lamour ek lespwar.4Enn delegasion b<strong>an</strong>n notab Endo-Kreol ki ti kontrol Gr<strong>an</strong>Sosiete Endo-Kreol (GSEK) ek ki ti finn trouv pouvwarsap d<strong>an</strong> zot lame, tom d<strong>an</strong> lame Dharam Raj, ti al getPremie Minis pou tom dakor lor enn stratezi pou repr<strong>an</strong>kontrol sosiete la. Pou sa b<strong>an</strong>n notab la, sa li tiendisp<strong>an</strong>sab parski lien <strong>an</strong>t pouvwar politik ek kontrolsosiete la ti bien sere. Li pa ti enn sekre pou personn kib<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong> desizion ti pe pr<strong>an</strong>, pa d<strong>an</strong> kabine me d<strong>an</strong>komite elit ki diriz komite s<strong>an</strong>tral GSEK.Dharam Raj ti gr<strong>an</strong>di d<strong>an</strong> rezion agrikol lesid. So papa timor av<strong>an</strong> so nes<strong>an</strong>s e so mama ti oblize al travay d<strong>an</strong>pl<strong>an</strong>tasion legim pou elve so garson. Li ti enn garsonenteliz<strong>an</strong> ek debrouyar ki ti finn reysi bien so lekolazmalgre so povrete ki sa lepok la ti enn gr<strong>an</strong> <strong>an</strong>dikapparski lekolaz pa ti gratis. Bien vit b<strong>an</strong>n notab Endo-Kreolti dekouver so tal<strong>an</strong> org<strong>an</strong>izater ek so don orater. Elem<strong>an</strong>koumsa ki zot ti bizen pou asir zot ezemoni. GSEK tiadopte li, donn li enn travay perm<strong>an</strong><strong>an</strong> d<strong>an</strong> sosiete. Sopozision ti permet li, dousma-dousma, r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> roulm<strong>an</strong>ek sekre sosiete la e bien vit li ti vinn endisp<strong>an</strong>sab poulavi GSEK. Parmi b<strong>an</strong>n notab, sirtou b<strong>an</strong>n ki ti apartenirkars siperyer, ti ena boukou ki ti mefie li parski li ti sortid<strong>an</strong> enn kars mazoriter, mem kars ki fabrik Premie Minise zot ti kone afinite ki ti ena <strong>an</strong>t sa de la ti repoz lorsolidarite kars. Premie minis Jericho ti enn bebet politikenteliz<strong>an</strong>, ki ti konn itiliz lafors ek febles dimoun,adverser kouma alye, pou res opouvwar. Ler li ti s<strong>an</strong>ti kib<strong>an</strong>n notab, elit GSEK, ti pe vinn tro gourma, li ti<strong>an</strong>kouraz Dharam Raj <strong>an</strong>ba-<strong>an</strong>ba, fer so lakot monte pouekilibre b<strong>an</strong>n difer<strong>an</strong> lafors ki li servi pou miskle sopouvwar. Boukou dimoun admir so lenteliz<strong>an</strong>s politik me123


egrete ki li servi li zis pou konsolid so pouvwar personelme pa pou amenn devlopm<strong>an</strong> ek regle b<strong>an</strong>n problem kisouv<strong>an</strong> ti pe blok devlopm<strong>an</strong> entegral Jericho.- 'Premie Minis, pa kapav les enn bachara vinnreprez<strong>an</strong>t<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n Endo-Kreol Jericho!', sef delegasionG.S.E.K koze ar saler. 'Enn veritab laont.'- 'Ki mo kapav fer? Li finn eli <strong>an</strong>tetdelis d<strong>an</strong> enn eleksionki zotmem zot ti deklar demokratik.'- 'Nou ti kwar ki li ti pou mars dapre nou tradision. Melotorite ek pouvwar finn mont d<strong>an</strong> so latet. Aster li pe ferdimoun kwar ki nou, b<strong>an</strong>n <strong>an</strong>sien, nou b<strong>an</strong>n foser ki finnprostitie pirte kiltirel b<strong>an</strong>n Endo-Kreol; ki nou finn get zisnou pos ek nou fami; ki nou pa finn fer n<strong>an</strong>ye pou kib<strong>an</strong>n Endo-Kreol gagn enn pli gr<strong>an</strong> pouvwar ekonomik.Tousala fos! Fos!'- 'Me ti-dimoun kwar li, zot swiv li, sarye li lor zot zepol,'Premie Minis mirmire ar enn sourir.- 'B<strong>an</strong>n ti-dimoun se b<strong>an</strong>n m<strong>an</strong>zer kaka,' enn lot m<strong>an</strong>mdelegasion large d<strong>an</strong> enn lavwa grav vadire li pe resit ennm<strong>an</strong>tra.- 'Res tr<strong>an</strong>kil Bay Pagla, pa koz nenport,' sef delegasion tiramenn li alord.Premie minis, kouma tou politisien malen, profit lokazionpou enpoz so lotorite. Li fer zot bien konpr<strong>an</strong> ki koumaenn demokrat li pa kapav aksepte ki tret ti-dimounkouma m<strong>an</strong>zer kaka. Sa li enn latitid reaksioner. Sopapa, ofisielm<strong>an</strong> 'Père de la nation', ti donn ti-dimoundrwa vote parski li ti kwar d<strong>an</strong> sazes popiler k<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n kiti kont ti pe dir ki li ti pe met enn razwar d<strong>an</strong> lame zako.Amizir li koze, li s<strong>an</strong>ti ki k<strong>an</strong>tite so b<strong>an</strong>n enterlokiter ti pekrake. Ler li ti s<strong>an</strong>ti ki aster zot ti pou m<strong>an</strong>z d<strong>an</strong> so lameli ti dim<strong>an</strong>n zot ki dapre zot ti bizen fer pou chek ekkontrol lafors Dharam Raj.124


- 'Premie Minis, li finn vinn tro for. Li pe servi relizion poukraz tou so adverser. Li fer pelerinaz, li ofisie seremonireliziez koumadir li ena tit 'swamiji'. Li pe kas lotoriteb<strong>an</strong>n pret klasik. Li dir zot b<strong>an</strong>n ignor<strong>an</strong> ki pa konn b<strong>an</strong>ntex sakre, ki rabas b<strong>an</strong>n parol apr<strong>an</strong>n par ker, ki<strong>an</strong>p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> ar ritiel ets. ets.,' sef delegasion ti azoute d<strong>an</strong>enn ton kot li pa ti pe rev<strong>an</strong>dike me kot li ti pe plitosipliye.- 'Li ena enpe rezon, non,' Premie Minis dir koumadir lipe koz ar limem.'- 'Wi me ki li ete li pou vinn kritik so siperyer. Li bliye touseki nou'nn fer pou li. S<strong>an</strong> nou li ti pou enn nwar touni.Zordi li pe deklar bay! Nimakarram la!'Klerm<strong>an</strong> zot ti pe p<strong>an</strong>ike. Premie minis dim<strong>an</strong>n zot ki zotpropoze pou fer. Zot p<strong>an</strong>se ki bizen koum<strong>an</strong>s ennoperasion f<strong>an</strong>n labou. Zot rakonte ki mem so nes<strong>an</strong>s tienn mister parski li ti ne dis mwa apre lamor so papa.5Per Martin King okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> ti bien trakase t<strong>an</strong>sion lipa reysi fer so travay kouma bizen sirtou ki depi enn bonbout let<strong>an</strong> t<strong>an</strong>sion <strong>an</strong>t Endo-Kreol ek Afro-Kreol ti pemonte. Toulede kote ti ena b<strong>an</strong>n meter choula. D<strong>an</strong>parwas St Antoine ti ena enn lider politik ki ti pe koz ennl<strong>an</strong>gaz kri, plito enn l<strong>an</strong>gaz ki dir laverite kri-kri.Tou dimoun ti rekonet ki li ti ena enn gr<strong>an</strong> kapasitetravay, ki li ti ena enn entwision politik ki ti permet lisouv<strong>an</strong> pr<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n pozision ousa desizion riske e <strong>an</strong>switmark pwen e tir so k<strong>an</strong>et d<strong>an</strong> zwe me depi ennt<strong>an</strong> li ti pemars lor enn lakord red d<strong>an</strong>zere; d<strong>an</strong>zere pou li, d<strong>an</strong>zerepou Jericho sirtou. Sitiasion sosial d<strong>an</strong> Jericho ti pe pousb<strong>an</strong>n Afro-Kreol d<strong>an</strong> so lebra - povrete, exklizion, rasism.125


F<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Tabardenn ti kwar ki Bondie ti donn li enn mision.Kouma Moïse li ti pou gid so lepep, tir zot d<strong>an</strong> getoLamer Rouz pou amenn zot d<strong>an</strong> vale Moz<strong>an</strong>bik, nouvoTerre Promise. So parol kri me kler ti pe fer boukou lekerAfro-Kreol vibre. Me seki li pa ti kone se ki ti ena b<strong>an</strong>ntazar ki ti pe mont dadak lor so ledo.Parmi b<strong>an</strong>n Afro-Kreol ti ena b<strong>an</strong>n ti-bourzwa sirtou ki tikonn servi sitiasion la pou zot lav<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> personel.T<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> zot servi enn ti slog<strong>an</strong> favori F<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Tabardennpou negosie enn nominasion ousa enn promosion ekouma zot gagn zot bout zot l<strong>an</strong>gaz rev<strong>an</strong>dikatif tengnd<strong>an</strong> zefor pou gagn seke d<strong>an</strong> loto Euro-Kreol. Pa zis b<strong>an</strong>nti bweter, roder bout ki ti pe explwat sitiasion la. PouDharam Raj ek b<strong>an</strong>n diriz<strong>an</strong> Gr<strong>an</strong> Sosiete Endo-Kreol(GSEK) sak mouv F<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Tabardenn ti donn pretex poukonsolid zot pouvwar rasis. F<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti pe fer zot zwe me liti enposib pou li pou fer otrem<strong>an</strong>. Premie minis so kote titrouv sitiasion la ideal pou amenn so politik 'divize poudirize'. Depi koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> li ti ouver enn lalignkominikasion ar F<strong>an</strong>f<strong>an</strong> parey kouma li ti pe fer arDharam Raj. Plis sa de la met choula, plis Premie Minisgagn lespas pou m<strong>an</strong>evre. B<strong>an</strong>n m<strong>an</strong>m Disid<strong>an</strong>-D<strong>an</strong>-Ton(DDT) souv<strong>an</strong> ti pe poz zotmem kestion komie let<strong>an</strong><strong>an</strong>kor Premie Minis pou kapav kontinie navige d<strong>an</strong> lapasd<strong>an</strong>zere s<strong>an</strong> enn zour tas d<strong>an</strong> briz<strong>an</strong>. Je<strong>an</strong>-Claude deCaprinin so mouvm<strong>an</strong> pou enn nouvo kiltir politik ek ennnouvo politik kiltirel ti res marzinal parski li ti boukou plifasil gidi-gidi s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> tribal ek reflex primer ki ferdimoun servi limazinasion pou env<strong>an</strong>t enn nouvo lavi. Mekouma enn poet li ti pe f<strong>an</strong>n sem<strong>an</strong>s avek lespwar kinouvo lavi pou trouv enn zour so kwen lesiel ble pouzerme.Sa l<strong>an</strong>e la lapli ti refiz tonbe e ti koum<strong>an</strong>s m<strong>an</strong>k freser126


pou kalme lespri sofe. Per Martin King s<strong>an</strong>ti ki si personnpa fer kiksoz pou met fren ar ostilite ki ti pe devlope <strong>an</strong>tAfro-Kreol ek Endo-Kreol enn sitiasion d<strong>an</strong>zere ekenkontrolab kapav lev so latet e <strong>an</strong>bras destriksion arlapeti. Anpremie li ti kontakte so prop siperyer yerarsikme bien vit li ti gagn konpr<strong>an</strong> ki lespri yerarsi legliz ti finnfini paralize par so prop listwar, enn listwar domine parEuro-Kreolite, par b<strong>an</strong>n pozision reaksioner k<strong>an</strong> ti bizenpr<strong>an</strong> pozision lor abolision esklavaz, lor em<strong>an</strong>sipasionb<strong>an</strong>n esklav salarye Endo-Kreol, lor aprofondism<strong>an</strong>demokrasi, lor devlopm<strong>an</strong> enn kiltir Jerichon, lortradiksion Labib, lor nesesite rekonet drwa b<strong>an</strong>n fam, lorkreasion nouvo ritiel plis adapte ar realite. Souv<strong>an</strong>souv<strong>an</strong>Per Martin King dir zot fer zot mea culpa, dim<strong>an</strong>npardon e pr<strong>an</strong> nouvo sime. Me zot pa fouti. Koumadirpwa lepase kouma enn boule ti pe <strong>an</strong>pes zot naze d<strong>an</strong>dilo difisil, pe ris zot d<strong>an</strong> fon. Parski so siperyer pa ti pekapav azir d<strong>an</strong> bon direksion, Per Martin King desid pouazir dapre so prop lespri. Avek led Kamini ek Sami li tireysi r<strong>an</strong>t <strong>an</strong> kontak ar Dharam Raj e dousm<strong>an</strong>-dousm<strong>an</strong><strong>an</strong>t so de zom la kour<strong>an</strong> ti koum<strong>an</strong>s pase. Me pli difisil sefer Dharam Raj ek F<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Tabardenn zwenn mem sisekretm<strong>an</strong> sakenn ti ena enn ti admirasion pou so rival.Anplis sa de la ti ena boukou <strong>an</strong>komin. Mem m<strong>an</strong>ierp<strong>an</strong>se, mem regar lor zot adverser, mem mefi<strong>an</strong>s vizavilezot. Zot toulede ti ena s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> ki zot lor later pou fertravay Bondie, gid zot pep kont 'lotla' ek kont b<strong>an</strong>n 'tret'ki nek get zot bout e zame p<strong>an</strong>s bienet ti-dimoun. Zotregar lor realite telm<strong>an</strong> senp ki zot enkapab devlop ennstratezi korek ki kapav devlop sitiasion d<strong>an</strong> bon s<strong>an</strong>s; kizot enkapab fer lali<strong>an</strong>s korek ki kapav mobiliz enn laforsnasional pou r<strong>an</strong>vers b<strong>an</strong>n klwazon, deblok sitiasion epermet Jericho al ver so nouvo renes<strong>an</strong>s. Tou ti poudifer<strong>an</strong> si dabor zot ti zwenn pou ouver enn lalignkominikasion e <strong>an</strong>swit - sa ti pou enn mirak - koum<strong>an</strong>s127


partaz lenformasion ek lide ar b<strong>an</strong>n DDT ki mem si zot tienn ti group, zot ti ena enn gr<strong>an</strong> kapasite vinn ar b<strong>an</strong>nlide zenerater. Me mals<strong>an</strong>s pou Jericho. B<strong>an</strong>n baryerenbesil ti pe <strong>an</strong>pes dimoun valab zwenn.Je<strong>an</strong>-Claude de Caprinin so kote t<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> zwennDharam Raj, F<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Tabardenn ek Per Martin King meseparem<strong>an</strong>. Zame <strong>an</strong>sam. So rev se form enn lekip ar zotlor enn <strong>proz</strong>e kler me li ti kone ki sa li ti preske enposib.Kat dimoun, kat vizion difer<strong>an</strong>, kat kiltir difer<strong>an</strong>. Me sor<strong>an</strong>kont ar zot, mem separem<strong>an</strong>, ti pe permet lide eklenformasion sirkile par prokirasion e l<strong>an</strong>tm<strong>an</strong>, koumaenn ti kout ros d<strong>an</strong> enn basen dilo, ti pe amenn tiptis<strong>an</strong>zm<strong>an</strong>. Ti kou ti kou touy loulou, Je<strong>an</strong>-Claude deCaprinin ti pe p<strong>an</strong>se.Apart ennde dimoun ki ti pe rod enn nouvo sime pouJericho, laplipar dimoun d<strong>an</strong> sa pei la ti pe kontinie batbated<strong>an</strong> routinn, vadire malgre lasesres, malgre t<strong>an</strong>sionek konfli, Bondie spesial Jericho ti pou bar tou gorl. Eskibizen katastrof pou dimoun s<strong>an</strong>ze?6Kamini ek Sami ti pe rilax d<strong>an</strong> salon, div<strong>an</strong> televizion. Zottoulede ti finn gagn enn lazourne fatig<strong>an</strong> e Kamini sirtouti paret plis afekte. Pa zis ti m<strong>an</strong>k ners d<strong>an</strong> lopital; pa ziski li ti finn pr<strong>an</strong> serten responsabilite travay sosial measter li ti bizen sarye enn nouvo lavi d<strong>an</strong> so v<strong>an</strong>t. Li tifinn kal so lekor bien d<strong>an</strong> so sofa, so de lipie lor enn poufe s<strong>an</strong> kons<strong>an</strong>tre li ti pe les b<strong>an</strong>n zimaz ek son televiziontraverse s<strong>an</strong> port vrem<strong>an</strong> at<strong>an</strong>sion. Li ti s<strong>an</strong>ti li toult<strong>an</strong>d<strong>an</strong> bien k<strong>an</strong> li ek Sami ti <strong>an</strong>sam malgre ki li ti legalm<strong>an</strong>marye ar enn lot fam e ki li ti ena z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ar sa fam la.Kamini ti bien sagren Sami ki ti bizen diviz so lavi ek solet<strong>an</strong> <strong>an</strong>t so fami legal ek so lamour veritab; toult<strong>an</strong> li ti128


pe bizen fer fas konfli, koze fout<strong>an</strong>, koze dezagreab.Zame li pa ti finn dim<strong>an</strong>n Sami divorse pou marye ar liparski li pa ti ole ki z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> soufer parski adilt ti enaproblem. Kamini kone ki ti ena enn ta kom<strong>an</strong>ter malsenlor li; d<strong>an</strong> Jericho dimoun kont<strong>an</strong> f<strong>an</strong>n labou lor dimounki ti p<strong>an</strong>s ousa viv diferam<strong>an</strong>. Li pa ti pr<strong>an</strong> zot kont parskili ti kone ki li ti <strong>an</strong>vi, ki li ti pe fer. B<strong>an</strong>n palabrer bientok<strong>an</strong> zot ti kone ki ti li <strong>an</strong>sent pou dir li ti finn met enn lakpou may boug la. Les zot koze. Kamini kone kouma sa tifinn arive e kifer li ti finn deside pou gard baba la memk<strong>an</strong> li ti ena tou fasilite pou fer enn avortm<strong>an</strong>. Avorteousa pa avorte se so drwa ek so desizion. Li ti pr<strong>an</strong>desizion pou gard ti baba la. Li ti lir parla ki enn zour ennJoshwa pou vini pou fer miray, ki ferm dimoun d<strong>an</strong> kazot,grene. Kikfwa baba, ki ti d<strong>an</strong> so v<strong>an</strong>t, sa Joshwa la sa.D<strong>an</strong> so lavi k<strong>an</strong> ena pou pr<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong> desizion Kaminiprefer fer konfi<strong>an</strong>s so entwision ki li ti konsider koumaenn form lenteliz<strong>an</strong>s siperyer. Li ti toult<strong>an</strong> refiz lozik frwaki koupe-tr<strong>an</strong>se kouma enn masinn. D<strong>an</strong> entwision enasaler, s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> natirel. Li ti kone ki parfwa zekler la tifinn fer li perdi so lekilib me laplipar fwa ziska ler li ti finngagn rezon fer konfi<strong>an</strong>s so entwision. Sami ti finn s<strong>an</strong>zk<strong>an</strong>al pou get so match foutborl. Kamini pa maynn. Memsi okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> foutborl pa ti enteres li, li ti fer ennzefor pou sey konpr<strong>an</strong> zwe la parski sa ti pou permet liek so bieneme gagn <strong>an</strong>kor nouvo expery<strong>an</strong>s <strong>an</strong>sam.Kikenn ti finn pez sonet laport s<strong>an</strong>tral.- 'Kis<strong>an</strong>nla sa kapavet, salerla?' Kamini koz ar limem.- 'Pa bouze! Mo pe al ouver.'Sami retoune ar Dharam Raj.- 'Mo pe der<strong>an</strong>z zot?' enn lavwa timid dim<strong>an</strong>de. 'Koumamo ti pe pas par la mo'nn p<strong>an</strong>s vinn pr<strong>an</strong> to nouvel.'- 'Ram! Ala enn zoli sirpriz! R<strong>an</strong>tre, asize. Chachi bien?'- 'To kone, toult<strong>an</strong> douler parsi, douler parla. Apart sa129


kapav debrouye.'- 'To bwar kiksoz? To'nn fini m<strong>an</strong>ze?' Sami dim<strong>an</strong>n li.- 'Korek sa! Pa pr<strong>an</strong> traka.'- 'Lor vites mo prepar enn s<strong>an</strong>nwich,' Sami dir.- 'Non les li, mo pa fen.'- 'Ram, to ena problem pa vre?' Kamini dim<strong>an</strong>n li.- 'Pa vrem<strong>an</strong> … me … <strong>an</strong>fen lavi sa.'- 'Kapav ed twa?' Kamini dim<strong>an</strong>n li.Li ti ezit enn tipe e timidm<strong>an</strong> li ti koum<strong>an</strong>s koze.Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> li ti tatone me amizir let<strong>an</strong> pase so l<strong>an</strong>gazti vinn pli kler ek pli koer<strong>an</strong>. Me ti ena boukou egrer d<strong>an</strong>so m<strong>an</strong>ier koze. Li p<strong>an</strong>se ki b<strong>an</strong>n dimoun pou ki li ti finnfer boukou sakrifis, ti pe fons kouto d<strong>an</strong> so ledo. B<strong>an</strong>nnotab d<strong>an</strong> GSEK ti finn koum<strong>an</strong>s enn k<strong>an</strong>pagn f<strong>an</strong>n laboulor li, lor so mama. Li ti ne dis mwa apre lamor so papa.- 'Degelas! Fer gagn vomi.' Dharam Raj ti dir.- 'Pa pr<strong>an</strong> zot kont, Ram. Pa pr<strong>an</strong> kont.' Kamini ti dir poukonsol li. Li kone ki so kouzen ti pe soufer. Dharam Raj,gr<strong>an</strong> m<strong>an</strong>ig<strong>an</strong>ser ki ti abitie roul konsiderasion politik lors<strong>an</strong>tim<strong>an</strong>, ti pe dekouver frazilite leker imen.- 'Kouma twa ek Sami fer?'- 'Ki zafer?'- 'Tou sa koze ki ena lor zot pa fer zot sagren?'- 'Nou ti ena pou swazir <strong>an</strong>t nou lamour, nou liberte ennkote ek met lor bal<strong>an</strong>s palab ti lespri. Nou'nn swazir noulamour ek nou liberte. Si to sir ki seki to pe fer ek seki tobizen fer d<strong>an</strong> lord, 'carry on'.'- 'Kouma pou kone?'- 'Les to leker koze,Ram. To leker.'- 'Kam, mo nepli sir n<strong>an</strong>ye. … Ki ti ariv mo mama?- 'Pa relev lemor. Bliye lepase! Nou get ..'- 'Mo'nn ne dis mwa apre lamor mo papa. Explik mwa kiti arive.'130


Mama Kamini ti rakont so tifi ki ti ariv so ser ek belser<strong>an</strong>memt<strong>an</strong> parski de ser ti marye ar de frer. Apre lamorso mari li ti bizen rod enn travay. Enn pl<strong>an</strong>ter Endo-Kreol,atire par bote enn zenn vev, ti ofer li travay d<strong>an</strong> so karo,e ti profit lokazion pou viol li. Li ti tom <strong>an</strong>sent. Li ti seykasiet laverite e ler laverite ti vinn okler ti tro tar pou ferkiksoz. Dharam Raj, latet bese, ekout zistwar tris ekviol<strong>an</strong> ki ti finn mark so desten. So lizie ti larme me vit liti efas soufr<strong>an</strong>s lor so figir pou fer koumadir li pa tiafekte. Sa kout ros d<strong>an</strong> basen so lavi ti pe trouble soregar, met brouyar d<strong>an</strong> so vizion, kas resor so konfi<strong>an</strong>s.Li ti get Kamini ek Sami. Zot lekontrer tou seki li titouzour p<strong>an</strong>se e sa swar la se d<strong>an</strong> lonbraz zot boner ki liti finn vinn rod enn ti soulazm<strong>an</strong>. Samem kontradiksionlavi? Selm<strong>an</strong> bien-bien vit reflex politik ti repr<strong>an</strong> labar. Liti bizen m<strong>an</strong>z ar b<strong>an</strong>n salo ki ti pe trenn li ek so mamad<strong>an</strong> labou.Kamini get figir so kouzen ki ti pe sey met lord d<strong>an</strong> solespri. Drol ki k<strong>an</strong>tite li ti res<strong>an</strong>ble Per Martin King. Mokwar sa b<strong>an</strong>n zom la zot tou parey, li ti p<strong>an</strong>se. Zot tisote-pile enn ta zis pou kasiet zot febles. Sakenn ti s<strong>an</strong>tili ena so mision ki Bondie ti finn deside pou li e apartir samom<strong>an</strong> la zot ti kraz tou lor zot sime pou reysi zotmision. Lavi sirm<strong>an</strong> ti pli senp ki sa. Li ti pas lame lor sov<strong>an</strong>t. Li rapel ki li 'si pa ti difer<strong>an</strong>. Li pa ti finn fini desideki so Joshwa pou vinn kas klwazon d<strong>an</strong> kazot lim<strong>an</strong>ite.Finalm<strong>an</strong> sakenn ti bizen so mision pou ki lavi gagn ennsinifikasion. So kouzen ek Sami ti finn al d<strong>an</strong> lakwizinnpou prepar enn ti m<strong>an</strong>ze pou zot envite sirpriz. Ki zotkoze k<strong>an</strong> zot <strong>an</strong>sam? Sami, enn metis Afro-Endo-Kreol,pa ti dakor ditou ar Dharam Raj me li ti p<strong>an</strong>se ki li napa tiler pou tir lay. D<strong>an</strong> lavi nou lir sesi, nou lir sela; nou t<strong>an</strong>nsesi, nou t<strong>an</strong>n sela; nou kwar sesi, nou kwar sela. Enn131


zour enn kout sek tou vinn som e ler nou resey fokes,realite paret enn lot m<strong>an</strong>ier. Dharam Raj, sa mons la, saverminn la dapre serten dimoun, li ti enn imen frazilfinalm<strong>an</strong>, parey kouma F<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Tabardenn. Sa de la zameti zwenn me k<strong>an</strong> konn zot bien lerla nou realize ki k<strong>an</strong>titezot ti parey. Lor la li ti dakor ar Per Martin King. Kikfwa lili ti pou kapav fer zot zwenn. Kikfwa nek ti bizen at<strong>an</strong>nso ler arive.Telefonn ti sone. Per Martin King ti pe rod koz ar Kamini.Lory<strong>an</strong>n malad. So lafiev pa ti pe bese. Bien bizen amennli lopital. Eski Kamini kapav fer avoy enn l<strong>an</strong>bil<strong>an</strong>s?L<strong>an</strong>bil<strong>an</strong>s, salerla? Li koz so problem ar Dharam Raj. Lipropoz pou al pr<strong>an</strong> li d<strong>an</strong> so loto, amenn li lopital. Enngr<strong>an</strong> letour? Pa fer n<strong>an</strong>ye. Zot tou r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> so loto, pr<strong>an</strong>direksion parwas St Antoine.Kouma Kamini get Lory<strong>an</strong>n li realize ki sitiasion la grav.Peyna let<strong>an</strong> pou perdi.Lel<strong>an</strong>dime li al travay boner pou pr<strong>an</strong> nouvel Lory<strong>an</strong>n. Liti pas enn move l<strong>an</strong>wit me gramaten li ti pli kalm. Paretki li ti pe koum<strong>an</strong>s refer. Ners <strong>an</strong>sarz dir ki li ti rod sot<strong>an</strong>t tout l<strong>an</strong>wit. Kamini get li lor so lili lopital, meg, setif,so lazou r<strong>an</strong>tre ek so lizie d<strong>an</strong> fon koumadir lafiev la tifinn bril preske tou lavi ki ti reste d<strong>an</strong> enn lekor kraze parenn desten atros. Li <strong>an</strong>kor ti pe pe rod so t<strong>an</strong>t. Kamini tifer avoy nouvel. Pe avoy kikenn ar t<strong>an</strong>t la. Kamini ti vinnpre ar li, ti trap so lame koumadir s<strong>an</strong> lavi, preske fre.Enn ti sourir mosad ti tras enn regar rekones<strong>an</strong>, pareykouma seki ti ena d<strong>an</strong> enn pase pa tro lwenten lor lalevPer Martin King ler li ti reysi travers enn kriz lasm ki tikapav touy li. Koumadir tristes, rekones<strong>an</strong>s, <strong>an</strong>gwas ekkoler ti mel<strong>an</strong>ze e sakenn tir so kote <strong>an</strong>memt<strong>an</strong>. Sa lavila pa ti fasil, Kamini ti p<strong>an</strong>se.132


Enn semenn pli tar ler li ti gagn so desarz, komite parwasSt Antoine ti avoy enn loto vinn sers li. Kamini ti lib. Li tidesid pou akonpagn Lory<strong>an</strong>n pou asire ki li gagn touswen ki ti neseser. Legliz Sakre-Coeur ti lor zot sime.Amizir loto la apros legliz, Lory<strong>an</strong>n ti koum<strong>an</strong>s azite e lerariv div<strong>an</strong> legliz li ti ser so t<strong>an</strong>t kont so lekor vadirekikenn ti pe rod ras sa ar li. Kamini poz so lame lor zepolLory<strong>an</strong>n, souy tr<strong>an</strong>spirasion lor so fron, donn li enpe dilopou bwar.7Depi plis ki enn <strong>an</strong> lapli, veritab lapli ki rafresi later ekr<strong>an</strong>pli rezervwar ek nap-do souteren, pa ti finn tonbe.Dousma-dousma p<strong>an</strong>ik ti koum<strong>an</strong>s r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> latet ekleker. Amizir later sofe, latet 'si ti pe sofe. Toulezour b<strong>an</strong>nlagazet raport b<strong>an</strong>n ensid<strong>an</strong> kot t<strong>an</strong>sion ti pe monteparski dilo m<strong>an</strong>ke.Kote gouvernm<strong>an</strong> ti pe koum<strong>an</strong>s t<strong>an</strong>n koze lor gr<strong>an</strong>-gr<strong>an</strong><strong>proz</strong>e spektakiler. Pou bonbard niaz, pou desal dilo lamer,pou enport aisberg. Plis <strong>proz</strong>e la spektakiler, plis dimouneksite e plis lakot gouvernm<strong>an</strong> monte.B<strong>an</strong>n sef relizie, zot kote, ti pe servi sitiasion la pou ferdimoun s<strong>an</strong>ti zot koupab. Lapli pa pe tonbe parski Bondie<strong>an</strong>koler. Ena tro boukou pese lor later. Bizen fer plislapriyer, plis sakrifis.Lasesres la ti pe koum<strong>an</strong>s montre frazilite sosieteJericho. Verni ti pe krake. Boukou dimoun pa ti pekonpr<strong>an</strong> kifer serten rezion ti pe gagn dilo foul-foulp<strong>an</strong>d<strong>an</strong> ki d<strong>an</strong> lezot rezion robine ti sek net. L<strong>an</strong>drwa ki tiplis d<strong>an</strong> douk ti d<strong>an</strong> les, sirtou kot lipie Montagn Pous. Liti kler ki b<strong>an</strong>n fonksioner koronpi ek rasis ti pe servi sasitiasion la pou fer zot dominer. Mem b<strong>an</strong>n kamion-sitern133


ti gagn p<strong>an</strong>n zis zour ki ti bizen amenn dilo d<strong>an</strong> kartieAfro-Kreol. Pou F<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Tabardenn ti enn sitiasion idealpou fer dimoun pr<strong>an</strong> konsi<strong>an</strong>s seki ekziste vre-vre deryerdiskour lor armoni ek linite d<strong>an</strong> nasion lark<strong>an</strong>siel. S<strong>an</strong>kasiet deryer zoli koze li ti pe kond<strong>an</strong>n pratik rasis d<strong>an</strong>pei Jericho. Mem Dharam Raj ti oblize konstate kidiskriminasion ti pe file partou e b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong> viktim ti b<strong>an</strong>nAfro-Kreol. Me b<strong>an</strong>n politisien ti enkapab fer kiksozparski zot ti vinn otaz b<strong>an</strong>n fonksioner ki ti ena veritabpouvwar. Zot ti vinn exper lor servi laparey leta pou ferseki zot <strong>an</strong>vi.Enn gramaten Jericho <strong>an</strong>tie gagn sok. Zot apr<strong>an</strong>n parlagazet ki lapolis ti finn aret F<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Tabardenn parski li tipe servi enn l<strong>an</strong>gaz ki ti kapav amenn divizion ek dezordrasial d<strong>an</strong> pei. Per Martin King sey gagn kontak arkomiserd'polis pou kone ki ti finn arive me sak fwa ennlavwa reponn ki komiserd'polis okipe. So kote DharamRaj ki ti trouv sa mouv la d<strong>an</strong>zere ti telefonn PremieMinis ki dir li ki li pa ti okour<strong>an</strong>. Vre? Fos? Eski ti finn arivenn sitiasion kot pouvwar ti finn sap d<strong>an</strong> lame PremieMinis pou tom d<strong>an</strong> lame komiserd'polis ek b<strong>an</strong>n seffonksioner? Eski Premie Minis ti finn vinn prizonie GSEK?D<strong>an</strong> lari, d<strong>an</strong> bazar, partou d<strong>an</strong> Jericho s<strong>an</strong>ti ennlatmosfer ensekirite r<strong>an</strong>pli ar mefi<strong>an</strong>s. Enn ti letenselkapav met dife d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>gka. Laverite, demi-laverite, rimerti pe koum<strong>an</strong>s mel<strong>an</strong>ze. Enn kokteyl plis d<strong>an</strong>zere kikokteyl molotov. Moud pa ti bon d<strong>an</strong> pei. Dimoun tikoum<strong>an</strong>s vinn enpasi<strong>an</strong>; tipti zafer ti pe gonfle <strong>an</strong>deorkad. B<strong>an</strong>n m<strong>an</strong>m DDT ti zwenn plizier fwa pou pas <strong>an</strong>revisitiasion e gete ki ti kapav fer. Ayoun ti dir zot ki li kwarki prosesis demokratik ti finn fini fware; ki Premie Minis tifinn fini perdi pie; ki li ti espere ki okenn katastrof pa tipou vinn devir tou <strong>an</strong>balao. Je<strong>an</strong>-Claude ti p<strong>an</strong>se ki ti134


izen tou b<strong>an</strong>n lafors zwenn pou rel<strong>an</strong>s prosesisdemokratik me <strong>an</strong>memt<strong>an</strong> li ti kone ki ti finn deza tro tar.Ki ti pou arive?8T<strong>an</strong>tinn Bagya li pa ti vrem<strong>an</strong> so t<strong>an</strong>tinn me kikenn kiKamini ti kont<strong>an</strong> kouma enn segon mama, plis koumaenn mama spiritiel ki ti toult<strong>an</strong> ed li tras so sime <strong>an</strong>deorlapis routinn. T<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> zot zwenn swa kot Kamini, swakot T<strong>an</strong>tinn Bagya. Dousma-dousma Kamini ti realize kisak fwa ti ena enn sitiasion konplike swa li ti trouv limemkot T<strong>an</strong>tinn Bagya ousa T<strong>an</strong>tinn Bagya ti paret div<strong>an</strong> solaport. Depi detrwa zour li ti pe gagn <strong>an</strong>vi m<strong>an</strong>z trip d<strong>an</strong>gropwa ek farata e kouma mirak T<strong>an</strong>tinn Bagya arive arso t<strong>an</strong>t. Lad<strong>an</strong> ti ena kari trip d<strong>an</strong> gropwa, farata, aplonek payason, tou seki Kamini ti kont<strong>an</strong> m<strong>an</strong>ze me ki li pati konn prepare.- 'Mo kone to kont<strong>an</strong> m<strong>an</strong>z sa. Aster kouma to<strong>an</strong>vwadfami mo sir to ena sa kalite <strong>an</strong>vi la.'- 'Ou lir d<strong>an</strong> mo lespri T<strong>an</strong>tinn.'- 'Normal! Tomem tifi ki lavi ti donn mwa k<strong>an</strong> l<strong>an</strong>atir ti perefiz les mwa vinn mama. Tifi, ti garson?'- 'Mo pa'nn sey kone.'- 'To ena rezon. Seki Bondie done samem. To finn finiswazir nom?'- 'Joshwa.'- 'Si enn tifi?'- 'Pa kone. Kikfwa Martine.'- 'Martine? Kifer?'- 'Pa kone. … Enn zoli nom non?K<strong>an</strong> zot ti koum<strong>an</strong>s koze, zot ti ale mem s<strong>an</strong> realize let<strong>an</strong>ki ti pe pase. Kouma zotmem zot ti kont<strong>an</strong> dir, garnirobine koze ti fware.135


- 'Twa ek Sami zot pa pou marye pou donn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la ennfami?'- 'Pa neseser T<strong>an</strong>tinn. Apre, sitiasion pa permet.'- 'Z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> pey pese par<strong>an</strong>.'- 'Kifer ou dir sa?'- 'Enn vie zistwar.'- 'Ki zistwar?'- 'To kone, bien lont<strong>an</strong>, av<strong>an</strong> li marye, to papa ti ena ennti pies. Ler tifi la ti <strong>an</strong>sent, li ti ab<strong>an</strong>donn li, al marye arenn lot.'- 'Papa? Li ki ti toult<strong>an</strong> koz lor prensip?'- 'Li ti zenn. Lamour ti for. … Me ler sosiete ti koum<strong>an</strong>smet presion li ti kile.'- 'Kouma li ti apele?'- 'Kis<strong>an</strong>nla?'- 'Pies papa.'- 'Mo pa bien rapel. Mary<strong>an</strong>n? Lorenn? Marlenn? Enn nomenpe koumsa.'- 'Lory<strong>an</strong>n?'- 'Hen!'- 'Eski li ti apel Lory<strong>an</strong>n?'- 'Lory<strong>an</strong>n? Lory<strong>an</strong>n? Wi Samem!'- 'Mo kwar mo konn li. T<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> mo zwenn li. So latetfinn savire.'- 'Pese par<strong>an</strong>!'- 'Ase ar sa koze la T<strong>an</strong>tinn. Mo pa pe pey okenn pese.Mo finn swazir pou gagn sa baba la. Mo kont<strong>an</strong> papa mobaba, li li kont<strong>an</strong> mwa.'- 'Be kifer li pa marye twa?'- 'Mwa ki pa'le marye. Mo prefer linion lib. Nou s<strong>an</strong>z pazaster.'T<strong>an</strong>tinn Bagya ti kone ki k<strong>an</strong> Kamini redi lalign ti preferabpa ensiste. Tou m<strong>an</strong>ier li ti paret bien ere. Li ti kone ki li136


ti'le. Kamini get T<strong>an</strong>tinn Bagya. Li sagren ki li ti finn levlavwa enpe. Li al ver li, <strong>an</strong>bras li lor so fron. T<strong>an</strong>tinnBagya fer enn zefor pou s<strong>an</strong>z koze.- 'Ki pe arive d<strong>an</strong> nou pei? To'nn t<strong>an</strong>de zot finn touy enndimoun d<strong>an</strong> kaso lapolis?'- 'Touy kikenn? Kis<strong>an</strong>nla?'- 'Samem, kouma zot apel li do, F<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, F<strong>an</strong>f<strong>an</strong>Tabardenn.'- 'Zot finn touy F<strong>an</strong>f<strong>an</strong>? Kot ou'nn t<strong>an</strong>n sa?'- 'Tou dimoun pe koze. Finn fini koum<strong>an</strong>s ena dezord.Lapolis partou lor sime. Mo bizen retourn <strong>lakaz</strong> av<strong>an</strong> fernwar. Ferm laport-lafnet bien, beti. Ena boukou movedimoun zordi zour. Salam Kamini. Telefone si to bizenmwa.Kamini <strong>an</strong>kor d<strong>an</strong> sok. Depi enn t<strong>an</strong> ti koum<strong>an</strong>s ena ennraprosm<strong>an</strong> <strong>an</strong>t F<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Tabardenn ek Dharam Raj atraverPer Martin King e depi so arestasion senpati pou F<strong>an</strong>f<strong>an</strong> tipe devlope parmi b<strong>an</strong>n difer<strong>an</strong> kominote. Apart ennpogne rasis tou dimoun ti dakor ki bizen aret prosesisdiskriminasion ek exklizion kont b<strong>an</strong>n Afro-Kreol. Toudimoun ki ti <strong>an</strong>vi lape ti p<strong>an</strong>se ki malsen, ti-lespri ekmes<strong>an</strong>ste ti finn al tro lwen. Li al kot telefonn pou seygagn Per Martin King. So telefonn <strong>an</strong>gaze. Li alimtelevizion. Normal zot pou fer koumadir tou korek. Fim,sop, piblisite, propag<strong>an</strong>n, klip. Okenn nouvel.9Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> ti ena enn revolt spont<strong>an</strong>e, enn lakolerperdi-kontrolki ti monte. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> lont<strong>an</strong> egrer ekfristrasion ti pe tap pil lor leker dimoun defavorize ki sibirtout sort kalite afron ek imiliasion gramaten-t<strong>an</strong>to. Ti enaennde dimoun ki depi enn bout let<strong>an</strong> ti pe dir ki si pa fern<strong>an</strong>ye pou <strong>an</strong>pes dife alime, enn zour pei la pou kas<strong>an</strong>morso. Me laplipar dimoun d<strong>an</strong> Jericho ti prefer <strong>an</strong>bet137


zotmem ar zot prop zistwar-ferm-lizie-pou-viv. Katarakd<strong>an</strong> lizie, lasir d<strong>an</strong> zorey zot kontinie tatonn-tatone d<strong>an</strong>zot paradi m<strong>an</strong>ti-m<strong>an</strong>ti.Answit sitiasion la koum<strong>an</strong>s dezenere. B<strong>an</strong>n gengorg<strong>an</strong>ize profit lokazion pou regle zot kont ousa pou gagnzot bout. B<strong>an</strong>n org<strong>an</strong>izasion rasis sot lor lokazion pou fitensten viol<strong>an</strong>s ek pous pei ver laenn zeneralize. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong>tousa let<strong>an</strong> la lapolis ti pe pas so let<strong>an</strong> fer kontrol routinne tir b<strong>an</strong>n kominike ki tou sou kontrol. Radio-TelevizionNasional ti pe tr<strong>an</strong>smet nouvel sorti depi enn lot pl<strong>an</strong>et.B<strong>an</strong>n ki ti ena l<strong>an</strong>tenn parabolik ti pe rod nouvel depib<strong>an</strong>n pei vwazen ousa b<strong>an</strong>n stasion enternasional. Dife tipe f<strong>an</strong>e d<strong>an</strong> Jeriko. Dimoun ti pe mor. Dezord, viol<strong>an</strong>s,laenn ti pe file kouma lali<strong>an</strong>n pwazon. B<strong>an</strong>n lotorite ti finiperdi kontrol. Anverite zot pa ti pe konpr<strong>an</strong> ki ti pe arive.Kikfwa zot pa ti'le konpr<strong>an</strong>. Dousma-dousma li tikoum<strong>an</strong>s paret kler ki ti ena b<strong>an</strong>n dimoun bien-bien laod<strong>an</strong> laparey deta, politisien kouma maha-fonksioner ki tiole les sitiasion la pouri. Demokrasi frazil Jericho ti<strong>an</strong>d<strong>an</strong>ze.Labs<strong>an</strong>s F<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Tabardenn ti koum<strong>an</strong>s fer lefe. Li ti kapavena gr<strong>an</strong> lagel me li ti ena lar konn arete zis enn pwalav<strong>an</strong> tro tar. Anplis k<strong>an</strong> li ti la b<strong>an</strong>n latet brile parmi Afro-Kreol pa ti ena okenn pwa; zot ti mem per li. Li ti ennlider ki ti konn kontrol so baz. Depi so lamor laport-lafnetti finn ouver pou b<strong>an</strong>n oportinis agos kouma adrwat.B<strong>an</strong>n m<strong>an</strong>m DDT ti pe sey fer kiksoz me zot ti realizebien vit ki zot pa ti ena okenn lenfli<strong>an</strong>s lor lamas ki pa tipe konpr<strong>an</strong> zot ditou. Kikfwa zot ti bien-bien tro <strong>an</strong>av<strong>an</strong>slor zot lepok. Kikfwa zot ti b<strong>an</strong>n entelektiel koupe arrealite. Malgre zot bonn volonte, tou zot zefor ti pe glisekouma dilo lor fey sonz. Zot ti pe servi lagazet pou pas138


zot mesaz. Me seki zot pa ti realize se ki d<strong>an</strong> Jericho,malgre lapar<strong>an</strong>s, enn gr<strong>an</strong> k<strong>an</strong>tite dimoun pa ti konn lir.Enn fwa zot ti mem fer pibliy enn poem Aziz, 'Nou TouKreol' ki montre klerm<strong>an</strong> ki b<strong>an</strong>n divizion ki pe desirJericho zot kasiet enn realite boukou plis pozitif. Mepoem la ti tous enn ti minorite ki tou m<strong>an</strong>ier ti d<strong>an</strong>mouvm<strong>an</strong> <strong>an</strong>ti-rasis depi bien lont<strong>an</strong>. Amizir kriz d<strong>an</strong> peivinn pir zot ti realize ki kikfwa zot ti pou bizen regroupear b<strong>an</strong>n lezot lafors. Zot fer enn renion kot zot ti envitPer Martin King ek Dharam Raj. Sa ti pase laveyl<strong>an</strong>term<strong>an</strong> F<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Tabardenn.Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> zot tou ti pe koz lor lenport<strong>an</strong>s linitenasional, lor nesesite fini net ar pratik rasis me amizirdiskision devlope zot ti koum<strong>an</strong>s pr<strong>an</strong> konsi<strong>an</strong>s ki zot tipe tap kout sab d<strong>an</strong> dilo. T<strong>an</strong>k ki devlopm<strong>an</strong> ekonomikJerico ti pou ferm so lizie lor problem sosial; t<strong>an</strong>k ki pa tifinn, <strong>an</strong>memt<strong>an</strong>, devlop enn id<strong>an</strong>tite nasional kot saksitwayen Jericho realize ki li enn Kreol av<strong>an</strong> tou, ennsitwayen nouvo lemonn, nouvo kiltir, konfli rasial ti poukontinie. Me sa enn program ki ti pou pr<strong>an</strong> boukou let<strong>an</strong>pou met <strong>an</strong> pratik. Me la ti ena enn problem irz<strong>an</strong>. Ki tipou arive zour l<strong>an</strong>term<strong>an</strong>, ki ti pou arive apre? Kouma tipou <strong>an</strong>pes sitiasion la dezenere? Kouma ti pou <strong>an</strong>pes plisdestriksion ek lamor.Dharam Raj ti propoze ki zot al zwenn Prezid<strong>an</strong> Jericho edir li dim<strong>an</strong>n larme entervenir pou ramenn lord ek lape.Zot tou ti realize ki zot ti pe pr<strong>an</strong> enn gr<strong>an</strong> risk. Ki tipozision Prezid<strong>an</strong> d<strong>an</strong> tousa? Eski li'si li pa ti finn vinnprizonie b<strong>an</strong>n lobi rasis? Li ti enn politisien kouma toupolitisien. Pou li reeli li pa ti kapav al kont kour<strong>an</strong>. Ennsel s<strong>an</strong>s! Li ti pe al fini so deziem m<strong>an</strong>da. Li pa ti gagndrwa repoz k<strong>an</strong>dida. Li ti kapav pr<strong>an</strong> risk al kont kour<strong>an</strong>.Me ki ti pozision Zeneral Bhimsen Ch<strong>an</strong>dra, sef larme,139


d<strong>an</strong> tousa? Li ti ena repitasion enn dimoun demokrat ekliberal ki ti kwar ki so devwar siprem se protez ek gar<strong>an</strong>tikonstitision. Li pa ti sekter ditou. Dayer li pa ti obzekte kiso tifi marye ar enn Sino-Kreol, kouzen Ayoun.Peyna lot solision. Zot desid pou sey gagn enn r<strong>an</strong>devouar Prezid<strong>an</strong>…Malgre t<strong>an</strong>sion d<strong>an</strong> ler, l<strong>an</strong>term<strong>an</strong> F<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Tabardenn tipas d<strong>an</strong> lord, s<strong>an</strong> okenn derapaz serye. Prez<strong>an</strong>s larme tiena enn bon lefe. Prezid<strong>an</strong> ek Premie Minis ti profitlokazion pou met enpe lord. Plizier maha-fonksioner,komiserd'polis parmi, ti sisp<strong>an</strong>n. Kouma krab troulouloub<strong>an</strong>n diriz<strong>an</strong> GSEK ti al kasiet pou at<strong>an</strong>n touf<strong>an</strong>n pase.Jericho ti sape lor kouto me b<strong>an</strong>n problem ti <strong>an</strong>kor la,<strong>an</strong>tie, kouma labrez <strong>an</strong>ba las<strong>an</strong>n. B<strong>an</strong>n klwazon ti res for,krent, freng<strong>an</strong>, gayar. Joshwa pa ti <strong>an</strong>kor ne. Tousa ti pegr<strong>an</strong>di lespwar b<strong>an</strong>n konservater ek sirtou b<strong>an</strong>n entegris.B<strong>an</strong>n progresis ti pe pas par enn peryod dout ekdekourazm<strong>an</strong>. Per Martin King s<strong>an</strong>ti koumadir li ti fel sopremie tes. Li ti kwar ki li ti pou reysi fer seki lezot pa tipe kapav fer; ki li ti pou kapav mobiliz so troupo e dirizzot ver enn meyer lavi. Kot li ti f<strong>an</strong>e? Kikfwa li pa ti f<strong>an</strong>e.Kikfwa pa ti <strong>an</strong>kor ariv so term. Bizen p<strong>an</strong>s pozitif! Ti finnreysi evit enn katastrof. Enn lalign kominikasion ti finnouver <strong>an</strong>t limem, b<strong>an</strong>n DDT ek Dharam Raj. Ti finn enaenn ti progre. B<strong>an</strong>n org<strong>an</strong>izasion rasis ti finn konn zotpremie defet me zot ti <strong>an</strong>kor for. Bizen vizil<strong>an</strong>, bizenkontinie org<strong>an</strong>iz ek mobiliz b<strong>an</strong>n lafors progre. Per MartinKing ti konsi<strong>an</strong> ki zot ti finn sap lwen; ki Jericho pa ti pougagn enn deziem s<strong>an</strong>s. Pa ti gagn drwa fer erer.140


10Kamini so groses ti pe ariv pre so term. So v<strong>an</strong>t ti pekoum<strong>an</strong>s des<strong>an</strong>. Ler nes<strong>an</strong>s so ti baba ti pe aprose. Li tibien <strong>an</strong>toure. Sami ek T<strong>an</strong>tinn Bagya ti pe fer tou pouokip so konfor. Ler li ti koum<strong>an</strong>s gagn kontraksion, Samiti telefonn Dharam Raj ki ti pe stennbay pou amenn zotklinik. Li ti gagn so baba s<strong>an</strong> okenn difikilte. Bizenrekonet ki li ti bien prepare m<strong>an</strong>talm<strong>an</strong> ek fizikm<strong>an</strong> pousa gr<strong>an</strong> evennm<strong>an</strong> la. Baba la ti ne. Enn tifi. Pa fern<strong>an</strong>ye. Ler Joshwa pa ti <strong>an</strong>kor vini. Li ti dim<strong>an</strong>n Sami ferapel Per Martin King ki ti arive lor vites enpe pli tar.- 'Monper, to pa prese pou to vinn get to nies?'- 'Mo nies?'- 'Wi to nies.'- 'Kouma to pou apel li?'- 'Martine.'Per Martin King tourn so latet, fer s<strong>an</strong>bl<strong>an</strong> li pe get parlafnet pou ki personn pa trouv so lizie mouye.141


JAMOUNA-GANGA-DEVIPREMIE PARTIBien-bien lont<strong>an</strong> d<strong>an</strong> enn galaxi lwenten ki ti apelDilekabri ti ena enn zetwal ki ti apel Kam<strong>an</strong>ber. OtourKam<strong>an</strong>ber ti ena plizier pl<strong>an</strong>et enport<strong>an</strong> ek enn tiptipl<strong>an</strong>et ensinifi<strong>an</strong> ki ti apel Gonndou<strong>an</strong>a kot tou pouvwarti d<strong>an</strong> lame enn gr<strong>an</strong> mazisien-artis ki ti apel Konntou meti ena dimoun ki ti kwar ki so vre nom li ti Gonndou. Tiena mem ki ti kwar ki so vre nom ti Gonnd ousa Godparski dapre lord li ti enn kouzen ar Merlen, profetmazisiend<strong>an</strong> L<strong>an</strong>pir Kam<strong>an</strong>ber Mazer, enn lot sistemsoler. Enn zour, plis ki s<strong>an</strong> senk<strong>an</strong>t milion b<strong>an</strong><strong>an</strong>e desela,Konntou ki ti koum<strong>an</strong>s plen ar routinn desid pou divizlamas later <strong>an</strong> plizier kontin<strong>an</strong> pou permet plis boukoukreatir later ennjoy plezir lamer. Anplis li ti pe sagrenb<strong>an</strong>n kreatir ki ti pe bizen fouy long-long k<strong>an</strong>al pou ferdilo lamer vinn ziska zot vilaz. Si li ti kone, pov jab la, kienn zour b<strong>an</strong>n kreatir la ti pou lager pou kontrol lamer liti pou les zot <strong>an</strong>pl<strong>an</strong> d<strong>an</strong> sek. Me sa enn lot zistwar sa!Kikfwa nou va koz sa enn lot zour.Lavi d<strong>an</strong> Gonndou<strong>an</strong>a ti bien senp. Popilasion ti pe regleso krwas<strong>an</strong>s par limem. K<strong>an</strong> lavi ti d<strong>an</strong> goun boukoutibaba ti ne. Amizir popilasion ti gr<strong>an</strong>di, problem ti gr<strong>an</strong>die enn gr<strong>an</strong> maler ti vini pou balie karo, koup d<strong>an</strong> karodifer<strong>an</strong> zenerasion. Vit-vit lekilib <strong>an</strong>t lavi ek lamor tiretourne. Pou popilasion Gonndou<strong>an</strong>a tousa ti normal,roulm<strong>an</strong> normal. D<strong>an</strong> Gonndou<strong>an</strong>a, sak vilaz ti enn gr<strong>an</strong>fami, koumadir enn tribi ousa enn kl<strong>an</strong> e ti pe <strong>an</strong>kourazb<strong>an</strong>n zenn marye, ot<strong>an</strong> ki posib, <strong>an</strong>deor vilaz ar dimounmem jati. Koumsa nouvo dis<strong>an</strong> r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n vilaz me142


nouvo dis<strong>an</strong> pa mem jati ti konsidere kouma enn soy,enn zafer bisagn, enn gr<strong>an</strong> pese. Pl<strong>an</strong>tasion, lapes, timetieek ti komers ti permet lavi kontinie e b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong>biznes ek tr<strong>an</strong>zaksion ti bien lwen, kouma rev, d<strong>an</strong>konsi<strong>an</strong>s mazorite abit<strong>an</strong> Gonndou<strong>an</strong>a. Propriyeter ennbisiklet nef ti vinn enn gr<strong>an</strong> ero t<strong>an</strong>k ki bisiklet la ti nef;proriyeter enn rajo ki ti mars ar batri ti enn gr<strong>an</strong> senier;propriyeter enn pirog lor lakot ti enn gr<strong>an</strong> misie. E lavi tikontinie dousma-dousma.D<strong>an</strong> enn ti vilaz d<strong>an</strong> s<strong>an</strong>t Gonndou<strong>an</strong>a, d<strong>an</strong> enn ti <strong>lakaz</strong><strong>an</strong>toure ar karo b<strong>an</strong><strong>an</strong>n, enn tibaba ti ne. Pousari ti getd<strong>an</strong> liv e ti dir b<strong>an</strong>n par<strong>an</strong> ki so nom ti bizen koum<strong>an</strong>spar let 'J'. Sa tifi la pou ena enn gr<strong>an</strong> desten parski sogr<strong>an</strong> seve nwar pou al aroz enn gr<strong>an</strong> larivier ki pou donnnes<strong>an</strong>s enn nouvo Shakti Devi. Zot desid pou apel liJamouna. So papa ti enn gr<strong>an</strong>-dimoun d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>drwa ezour so batem mem Misie Gr<strong>an</strong>nkaz ti vinn d<strong>an</strong> fet. Toudimoun ti bien amize. L<strong>an</strong>f<strong>an</strong>s Jamouna ti pase s<strong>an</strong>problem. K<strong>an</strong> li ti gagn senk <strong>an</strong> li ti al lekol primer d<strong>an</strong> sovilaz, pa lwen kot so <strong>lakaz</strong>. Sa so s<strong>an</strong>s. B<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> d<strong>an</strong>b<strong>an</strong>n vilaz avwazin<strong>an</strong> kot pa ti ena lekol primer ti oblizemars long-long dist<strong>an</strong>s depi boner gramaten pou gagnenn ti s<strong>an</strong>s apr<strong>an</strong>n lir, ekrir ek konte s<strong>an</strong> bliye kout rotenbazar lor tonken pou sak ti fot. Ler li ti sorti premie d<strong>an</strong>lekzamen katriyem so papa ti <strong>an</strong>vi li fer ziska siziemparski sa ti pou donn li enn s<strong>an</strong>s gagn travay d<strong>an</strong>gouvernm<strong>an</strong> pli tar kouma monitris ousa ners. Me mamaJamouna ti kont net. Enn tifi bizen apr<strong>an</strong>n kwi m<strong>an</strong>ze,koud, brode, netway <strong>lakaz</strong>, lav lenz. Ki monitris? Ki ners?Travay <strong>lakaz</strong> tro fay pou mamzel la? Papa Jamouna tikaptile. Apartir sa zour la li ek so mama, toult<strong>an</strong> <strong>an</strong>sam tipe okip <strong>lakaz</strong>, al lav lenz larivier, al sers lerb pou nourikabri, okip pl<strong>an</strong>tasion b<strong>an</strong><strong>an</strong>n, okip poulaye e fer tikomers b<strong>an</strong><strong>an</strong>n ek dizef. Si okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> Jamouna pa ti143


konpr<strong>an</strong> kifer so mama ti ole li aret lekol, dousmadousmali ti koum<strong>an</strong>s realize ki so mama ti bizen koudmepou okip <strong>lakaz</strong>, vie par<strong>an</strong> so bonom, so b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, sode bofrer ki pa ti <strong>an</strong>kor marye.Jamouna d<strong>an</strong> konpagni so mama, t<strong>an</strong>tinn, kouzinn ekvwazinn ti pe gr<strong>an</strong>di dapre koutim ek tradision. Zour li tigagn so reg zot tou ti pr<strong>an</strong> li gr<strong>an</strong> kont, donn li mitay poum<strong>an</strong>ze me ti dir li ki li ti bizen res ferme d<strong>an</strong> enn lasam.Konportm<strong>an</strong> so gr<strong>an</strong>mer ki ti entrig li plis. Kifer li ti dir li'chichi' ar admirasion d<strong>an</strong> so lizie? Me bien vit li tikonpr<strong>an</strong> ki sengnm<strong>an</strong> lemwa ti fer parti roulm<strong>an</strong> lavi ennfam parski depi ki ti li finn gagn so reg relasion <strong>an</strong>t li ekso mama, t<strong>an</strong>tinn, vwazinn ek gr<strong>an</strong>mer ti vinn enn lot.Andire li ti finn gagn enn nouvo galon ki ti permet li r<strong>an</strong>td<strong>an</strong> lemonn adilt. Souv<strong>an</strong> zot ti pe koz koze maryaz ar li.K<strong>an</strong> li ti finn fini gagn kenz <strong>an</strong>, enn zour so mama ti dir liki ti ena enn bon fami d<strong>an</strong> lenor Gonndou<strong>an</strong>a ki ti viv d<strong>an</strong>enn vilaz lor lakot ki ti finn fer so dem<strong>an</strong>n pou zot garsonki ti finn fini gagn ven b<strong>an</strong><strong>an</strong>e e ki ti pe travay profeserd<strong>an</strong> lekol gouvernm<strong>an</strong>. Sa ti enn gr<strong>an</strong> las<strong>an</strong>s. D<strong>an</strong> ennsemenn pou ena renionnfami. Garson la ti apel Devadassme tou dimoun ti apel li Dass. K<strong>an</strong> tou dimoun ti reynid<strong>an</strong> salon, Jamouna ki premie fwa ti met sari, gos-gos tial ofer Dass enn tas dite pou zot kapav kone seki destenti swazir pou zot. Jamouna pli tar ti toult<strong>an</strong> p<strong>an</strong>se ki depisa zour li ti pass so let<strong>an</strong> done e Dass ti pas so let<strong>an</strong>pr<strong>an</strong>. So mama ti bien explik li seki ti marke d<strong>an</strong> destenfam. Atraver li roulm<strong>an</strong> ti pe kontinie. Dass koum<strong>an</strong>sfrek<strong>an</strong>te enn fwa par mwa, apre enn fwa toulesemenn,pli tar li ti koum<strong>an</strong>s reste Samdi-Dim<strong>an</strong>s. Papa ek frerJamouna ti bien kont<strong>an</strong> Dass ki ti pas tou so let<strong>an</strong> ar zotkoumadir li ti pe vinn frek<strong>an</strong>t boper ek bofrer plito ki soprop pret<strong>an</strong>. Mama Jamouna ti dir li ki sa 'si ti normald<strong>an</strong> roulm<strong>an</strong> lavi. Sakenn ena so plas e sakenn bizen144


konn gard so plas e respekte plas lezot. Lerla tou ti poutourn ron.Kouma ti so premie z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ki ti pe marye, Papa Jamounati desid pou fer pli gr<strong>an</strong> tamtam posib. Tou dimoun tibizen s<strong>an</strong>ti bien for ki se li ki ti premie notab d<strong>an</strong> vilaz.B<strong>an</strong>n ki pa ti kont<strong>an</strong> li, ti bizen ki zot zalou telm<strong>an</strong> fermalki zot ti korde ar kolik koumadir v<strong>an</strong>t ti finn der<strong>an</strong>ze.Depi enn semenn av<strong>an</strong> maryaz fet ti koum<strong>an</strong>se. B<strong>an</strong>nfami pros ki ti res lwen ti fini borde boner. V<strong>an</strong>dredi timet safr<strong>an</strong>. Samdi ti fer enn gr<strong>an</strong> gamat kot b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong>s<strong>an</strong>ter ek mizisien d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>drwa ek lez<strong>an</strong>viron ti vinns<strong>an</strong>te. Tifrer ti kas d<strong>an</strong> ta. Dim<strong>an</strong>s, maryaz ti fer d<strong>an</strong> ennlat<strong>an</strong>t im<strong>an</strong>s. Sak envite (papa, mama, z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>) ek kiryeti gagn enn sak gato ki b<strong>an</strong>ndari spesial ti prepare. Lenditi ena ennalou (ena ti pe apel sa seremoni la vinndou,lezot ti apel li chawtarri). Lendi t<strong>an</strong>to Jamouna ti kit <strong>lakaz</strong>so par<strong>an</strong> pou al viv d<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong> so belmer. Mama Jamounaso lagorz ti sere, li pa ti kapav kasiet so larm ler so tifitrap li plore. Ler Jamouna ti al <strong>an</strong>bras so papa, misie ferkoumadir enn ti zafer normal s<strong>an</strong> konsek<strong>an</strong>s. Me so lekertris ti pe gagn pokpok. Ki pou arive? Maryaz sivil ti poufer d<strong>an</strong> enn semenn si tou korek. B<strong>an</strong>n vilger ti pou dir"si mars<strong>an</strong>diz la bon". Mardi swar doula ek doulinn tigagn zot lasam. Dass ti ena lexpery<strong>an</strong>s me pa Jamouna.Tou seki Jamouna ti kone se b<strong>an</strong>n tipti bout lenformasionki li ti ramase d<strong>an</strong> konversasion, d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n jok ki b<strong>an</strong>n viebonnfam ti fer d<strong>an</strong> lavey maryaz. Li pa ti enn linndemielme enn fernwar fiel. Me plis enport<strong>an</strong> ki tou, Dass tisatisfe. Limem ti premie. Fami ki ti vinn vizit zot, bonerlel<strong>an</strong>dime, ti satisfe. Zot ti trouv seki bizen trouve. Lonerti sov partou kote.Jamouna bien vit ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> roulm<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong> belmer.Kouma roulm<strong>an</strong> d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>grenaz. Li ti okip so mari, so145


elmer, so boper, so bofrer, so belser parey kouma av<strong>an</strong>li ti pe okip so papa, so mama, so frer, so ser. Jamouna titrouv sa normal ki dime ti pou deroule kouma yer. Li tibien relizie e sa, bizen dir, ti permet li aksepte so destens<strong>an</strong> grogne. Gramaten-t<strong>an</strong>to li ti priye Konntou pouremersie li parski so mama ti dir li ki Konntou kone kibon pou tou. Konntou ti beni so maryaz. Enn <strong>an</strong> apremaryaz li ti donn nes<strong>an</strong>s enn garson. Sa evennm<strong>an</strong> la tifer Dass ek so fami extra plezir, ti donn tou dimoun extrasatisfaksion. Apre li ti gagn de tifi ki ti swiv par degarson. Apar sa li ti fer plizier pert ek enn fwa li ti fer zetenn. Enn day d<strong>an</strong> Gonndou<strong>an</strong>a ti fer louvraz la. Li ti perdiboukou dis<strong>an</strong>; dokter ti dir li ki li ti m<strong>an</strong>ke mor. Depi salepok la <strong>an</strong>sent ti nepli so problem. So gr<strong>an</strong> garson tiswiv sime so papa. Mem m<strong>an</strong>ier, mem degenn, memm<strong>an</strong>talite. Depi boner li ti dir li pou vinn profeser me li pati tro kont<strong>an</strong> fer zefor. Tou dimoun ti pe tro gat li. Bien vitli ti kler ki garson la ti bizen tras enn nouvo sime. Ler li tigagn vente-enn <strong>an</strong> li ti gagn enn seke pou al rod so s<strong>an</strong>sd<strong>an</strong> L<strong>an</strong>pir Kam<strong>an</strong>ber Mazer. Tou dimoun ti bien sagrenme ki pou fer. Konntou ti deside, tou dimoun bizenaksepte. So gr<strong>an</strong> tifi ti foto so mama d<strong>an</strong> tou s<strong>an</strong>s.Sirm<strong>an</strong> Konntou ti fini tras so desten ki ti pou swivJamouna kouma dilo swiv k<strong>an</strong>al. So trwaziem z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ki tiapel G<strong>an</strong>ga ti enn ka spesial.Li ti enn felonn, enn garson m<strong>an</strong>ke, enn rebel. Li titoult<strong>an</strong> prefer zwe foutborl ar so frer ek kouzen ki zwe<strong>lakaz</strong> zouzou ar so ser ek kouzinn. Timama li ti lor piegoyav, timama li ti lor pie tamaren. Ti enn mirak si ennsemenn ti pase s<strong>an</strong> ki G<strong>an</strong>ga ti retourn <strong>lakaz</strong> s<strong>an</strong> ki dis<strong>an</strong>ti pe koule parla. Me enn s<strong>an</strong>s pou li parski vadireKonntou ti ena enn lat<strong>an</strong>sion spesial pou li. Zame soblesir ti tro grav. Zis enn gratignir, enn blesir siperfisiel.146


Roulm<strong>an</strong> ti kontinie. B<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti pe gr<strong>an</strong>di dapreprogram Konntou.Amizir let<strong>an</strong> ti pe pase Jamouna ti pe s<strong>an</strong>ti ki so mari,toult<strong>an</strong> etr<strong>an</strong>ze, ti pe vinn plis etr<strong>an</strong>ze. Lor diziem l<strong>an</strong>emaryaz zot lili ti fini vinn fre ek steril. Dass ti pe viv d<strong>an</strong>enn godon.Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> li ti dir ki li ti bizen enn plas tr<strong>an</strong>kil kot liti pou kapav travay tr<strong>an</strong>kil. So travay ti dim<strong>an</strong>n boukoupreparasion, boukou kaye pou korize. Apre li ti dim<strong>an</strong>n sofam amenn so m<strong>an</strong>ze d<strong>an</strong> so lasam. K<strong>an</strong> Jamouna timontre b<strong>an</strong>n sign kler ki li ti <strong>an</strong>vi fer lamour, Dass ti ferkoumadir li ti agase. Jamouna ti konpr<strong>an</strong> vit ki ti ena ennlot fam d<strong>an</strong> so lavi. Parfwa k<strong>an</strong> li ti al donn li so m<strong>an</strong>ze liti s<strong>an</strong>ti lor so mari enn parfen lekor fam ki pa ti so propparfen. Mama Jamouna ki ti pas parla av<strong>an</strong> li ti fini fer lipar sa kalite problem menaz la. Sa ti fer parti roulm<strong>an</strong>lavi so mama ti dir li.Dass ti pe koum<strong>an</strong>s r<strong>an</strong>t <strong>lakaz</strong> bien tar. Li ti bizen donnleson pou fer de bout zwenn me mem zour li pa ti donnleson li ti prefer al kot kamwad ousa so mama ki ti fertou pou atas so garson d<strong>an</strong> lakord so zipon. Jamouna tikoum<strong>an</strong>s pr<strong>an</strong> labitid viv tousel. Me zame li ti rezenbeousa proteste. Li ti konn so leson par ker.Ler Jamouna ti ena <strong>an</strong>viron vennsi-z<strong>an</strong> ti ena enn gr<strong>an</strong>devlopm<strong>an</strong> politik d<strong>an</strong> Gonndou<strong>an</strong>a. Fam ti gagndrwadevot. Jamouna ti fer sourir sak fwa li ti get b<strong>an</strong>naz<strong>an</strong> politik zot demars. Av<strong>an</strong> lalwa la ti pase zot ti pe ferkoumadir fam pa ti ekziste. Fam ti zis bon pou servi ditek<strong>an</strong> ti ena renion politik.Me depi ki lalwa la ti pase b<strong>an</strong>n az<strong>an</strong> politik ek b<strong>an</strong>npolitisien ti pe fer sourir ki fer letour zot latet. B<strong>an</strong>n mari,147


<strong>an</strong>n papa, b<strong>an</strong>n frer, b<strong>an</strong>n fi<strong>an</strong>se ti gagn enstriksion poufer fam konpr<strong>an</strong> pou kis<strong>an</strong>nla ti bizen vote.D<strong>an</strong> rezion kot Jamouna ti reste lalit ti <strong>an</strong>t Dokter Ram,k<strong>an</strong>dida 'nou b<strong>an</strong>n' ek Misie Robert k<strong>an</strong>dida 'b<strong>an</strong>nla'. Pakapav vot Misie Robert, Dass ti dir Jamouna, li pa noub<strong>an</strong>n. Bliye sipa Dokter Ram ti res lwen, sipa MisieRobert ti enn bon dimoun ki ti pe r<strong>an</strong>n dimoun boukouservis, ki li ti def<strong>an</strong>n frer Dass gratis k<strong>an</strong> lapolis ti may lipe koken dibwa d<strong>an</strong> kraounlenn. Li pa nou b<strong>an</strong>n, Dass tidir ar boukou fermte. Jamouna ti zis ekoute s<strong>an</strong> dirn<strong>an</strong>ye. Zour eleksion so mari ti akonpagn li e ti repetenstriksion ziska dernie minit parski dapre li so fam ti trobet pou konpr<strong>an</strong>. Jamouna ti met so lakrwa kot nomMisie Robert. So senbol ti enn bal<strong>an</strong>s. Ler ti kas bwatDokter Ram ti gagne. Jamouna ti fer enn sourir. Sopremie ti revolt ti tom pouf.Lavi ti roule, deroule, maye, demaye. Soley ti leve, soleyti kouse; t<strong>an</strong>to ti swiv gramaten, gramaten ti swiv t<strong>an</strong>to;gr<strong>an</strong> dimoun ti vieyi, z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti gr<strong>an</strong>di. Sak fwa Jamounati p<strong>an</strong>s so gr<strong>an</strong> garson ti ena enn sagren ki ti chombo solagorz. Pourt<strong>an</strong> piti la pa ti bet. Eski li ti ena enn destenfam? Tou seki li ti kont<strong>an</strong> so papa pa ti trouv bon. Li tikont<strong>an</strong> desine. So papa ti trouve ki li ti enn pares ki tikont<strong>an</strong> perdi so let<strong>an</strong>. Ti bizen apr<strong>an</strong>n tab. Li ti kont<strong>an</strong>ekout so gr<strong>an</strong>per rakont zistwar lont<strong>an</strong> d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>gGonndou<strong>an</strong>a me so papa ti kwar ki li ti bizen apr<strong>an</strong>ngramer ek diksioner pou vinn enn fwet d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>gKam<strong>an</strong>ber Mazer ek Kam<strong>an</strong>ber Miner. Kikfwa akozsamem kouma li ti gagn enn ti lokazion li ti sot lor la poual viv d<strong>an</strong> L<strong>an</strong>pir Kam<strong>an</strong>ber Mazer.So gr<strong>an</strong> tifi ek so de dernie garson zot ti pe gr<strong>an</strong>di s<strong>an</strong>difikilte. Zot ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> lagrenaz kouma zekrou d<strong>an</strong>148


oulon. Tou dimoun ti dir ki zot ti b<strong>an</strong>n bon z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Li vreki zot par<strong>an</strong> pa ti gagn problem ar de garson la ziska lazkatorz-kenz <strong>an</strong>. Gr<strong>an</strong> tifi la, Nilou ti so nom, ti difer<strong>an</strong> arzot tou. Jamouna ti ena enn s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> ki Nilou, ti koumadilo tr<strong>an</strong>kil. Kalm, sil<strong>an</strong>sie me profon. Zame li ti fronte,zame li ti deborde, toult<strong>an</strong> li ti ena enn bon ti parol. S<strong>an</strong>tamtam, li ti koul <strong>an</strong>t b<strong>an</strong>n obstak, <strong>an</strong>t ros, <strong>an</strong>t baraz ekbaryer pou ariv kot li ti <strong>an</strong>vi arive dapre so pl<strong>an</strong>. Li pa tiena gr<strong>an</strong>-gr<strong>an</strong> pl<strong>an</strong> plen ar tapaz, t<strong>an</strong>sion ek stres. Parreaksion li ti ole konstrir so lavi dapre so rev kot li ti pouena dinite. Andire li pa ti ole vinn enn lot Jamouna. Ant liek so mama s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> ti koule lib, kler. Parfwa s<strong>an</strong> memservi parol zot ti pe kominik zot lazwa, zot tristes, zotlespwar.Ler Nilou ti al lekol li ti fer bien. Pa extra bien. Me bien.S<strong>an</strong> gr<strong>an</strong> zefor, s<strong>an</strong> gr<strong>an</strong> problem li ti travers primer, r<strong>an</strong>td<strong>an</strong> segonder, pas sinior grad 2, gagn admision d<strong>an</strong>Treining pou apr<strong>an</strong>n metie profeser primer, gagn sosertifika e koum<strong>an</strong>s travay. Enn zour li ti desid pou dir somama ki li ti kont<strong>an</strong> enn garson, profeser kouma li e kizot ti finn deside pou marye. Andire Konntou ki ti ar<strong>an</strong>zsa lamour la. Mem klas sosial. Mem relizion. De kote famidakor. Maryaz selebre s<strong>an</strong> problem. Prem, so z<strong>an</strong>n, timont so prop <strong>lakaz</strong>. De-z<strong>an</strong> apre zot maryaz zot ti desidpou gagn zot premie z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Enn tifi ti ne. Zot ti apel liSh<strong>an</strong>ti. Toulede ti <strong>an</strong>vi enn deziem z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Enn garsonfotespere. De-z<strong>an</strong> pli tar zot ti desid pou gagn enndeziem. Enn deziem tifi ne. Zot ti desid pou apel li ShaktiDevi me tou dimoun ti pe apel li Devi. Me so gr<strong>an</strong>perpaternel ti ensiste pou apel li Shakti Devi.So deziem tifi, G<strong>an</strong>ga, ti pe desir koltar. So <strong>an</strong>bision tikler. Li ti bizen montre b<strong>an</strong>n garson ki li ti pli for, plimalen, pli debrouyar ki zot. D<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong>, d<strong>an</strong> lekol, lor149


later, d<strong>an</strong> dilo li ti toult<strong>an</strong> top. B<strong>an</strong>n garson ti entimidepar so t<strong>an</strong>peram<strong>an</strong>. Zot ti per li. Sa ti fer Jamouna plisper ki tou. Enn tifi ki fer garson per zame pou gagndem<strong>an</strong>n. Ah Konntou, ki pese li ti fer. Papa G<strong>an</strong>ga ki<strong>an</strong>tret<strong>an</strong> ti vinn metdekol parski li ti enn protezegouvernm<strong>an</strong>, az<strong>an</strong> souteren Premie Minis, pa ti pe pr<strong>an</strong>so fami kont. Li ti pe pas so let<strong>an</strong> fer pl<strong>an</strong> pou li vinnenspekter e pli tar sef-enspekter. Kouma tou fonksionerki pre pou pr<strong>an</strong> retret li ti pe deza koum<strong>an</strong>s negosie pouenn prezid<strong>an</strong>s parsi-parla, enn ti kontra d<strong>an</strong> enn ministere kifer non, enn tiket pou prosenn eleksion. Kifer non,kikfwa minis ledikasion.Pa zis <strong>an</strong>bision Dass ki ti pe gonfle kouma tekwa.Lekonomi Gonndou<strong>an</strong>a 'si ti pe gonfle. Konntou ki tifatige get bisiklet ek saret, desid pou donn popilasion ennlot zouzou: loto. Loto lor disab, loto d<strong>an</strong> karo, loto kotbiro, lekol, lopital. Kot ou gete ou trouv loto. Kat-kat,trwa-kat, de-kat, enn-kat. E lor sime dimoun par tonn tipe kat. Mem ti ena enn zenn biolozik ki b<strong>an</strong>n siy<strong>an</strong>tis tipe apel 'loto'. B<strong>an</strong>n ti baba k<strong>an</strong> zot ti ne, nepli ti pe plorepou gonfle zot poumon me ti pe fer vroum-vroum. Simeenn vwa ti vinn de vwa, trwa vwa, kat vwa. B<strong>an</strong>n pon tikoum<strong>an</strong>s peple. Zot nepli ti zis sot larivier. Zot tikoum<strong>an</strong>s sot sime ek lotorout.Si lemonn zom ti pe gonfle for-for, lavi Jamouna ti koumaenn memwar fele partou, fragm<strong>an</strong>te, kas-kase kot tou,pase kouma prez<strong>an</strong>, ti paret kouma b<strong>an</strong>n bout niazsepare d<strong>an</strong> lesiel. Ti difisil pou konekte. So long sevenwar ki li ti bizen lav d<strong>an</strong> enn bake enn fwa par semennti koum<strong>an</strong>s ena b<strong>an</strong>n bren bl<strong>an</strong>. Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> li ti peras b<strong>an</strong>n seve bl<strong>an</strong> ziska zour ki li ti konpr<strong>an</strong> ki li ti peperdi so let<strong>an</strong>. Seve nwar ti pe koum<strong>an</strong>s perdi lager.Souvenir ti lok-loke, sot-sote, rat-rate.150


Amizir lavi ti pe av<strong>an</strong>se ver sil<strong>an</strong>s li ti pe viv pliz<strong>an</strong>plitousel. So garson ki ti al viv d<strong>an</strong> L<strong>an</strong>pir Kam<strong>an</strong>ber Mazerti vinn vizit zot enn fwa. Li ti amenn so fam ar li. Ennetr<strong>an</strong>zer ki ti fer zefor pou adapte me ki pa ti pe kapavkonpr<strong>an</strong> kiltir ek m<strong>an</strong>ier viv d<strong>an</strong> Gonndou<strong>an</strong>a. AnplisDass so b<strong>an</strong>n kom<strong>an</strong>ter rasis lor b<strong>an</strong>n fam Kam<strong>an</strong>berMazer ti telm<strong>an</strong> boulvers so garson ki zour so depar li tidir so mama ki zame li pa ti pou retourn Gonndou<strong>an</strong>a<strong>an</strong>kor. Ler li ti <strong>an</strong>bras so mama av<strong>an</strong> li ale, Jamouna tis<strong>an</strong>ti ki separasion la ti kouma lamor.K<strong>an</strong> so mari ti desid pou gr<strong>an</strong>di zot <strong>lakaz</strong>, li ti konstrir soprop kwen - s<strong>an</strong>makouse, biro, saldeben-drenaz aten<strong>an</strong>t- e Jamouna ti vinn enn mama-selibater-serv<strong>an</strong>t. So degarso pli souv<strong>an</strong> pa ti d<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong>. G<strong>an</strong>ga ti swa d<strong>an</strong> solasam, swa liniversite, swa d<strong>an</strong> libreri, swa lor stad ousad<strong>an</strong> pisinn. So sel boner se ki Nilou, Prem ek zot dez<strong>an</strong>f<strong>an</strong> souv<strong>an</strong> ti vinn get li.So deziem garson ki ti gagn enn job grasa proteksion kiso papa ti pe benefisie ti pe pas tou so let<strong>an</strong> d<strong>an</strong> lak<strong>an</strong>bizousa S<strong>an</strong>nmars. Kot li ti pe gagn tou sa kas la personnpa ti kone ziska ki enn zour lapolis ti aret li pou trafikladrog. Premie Minis limem ti entervenir pou fayle keesla. Erezm<strong>an</strong> sa ti fer li s<strong>an</strong>ze. Enn zour li ti vinn dir somama ki li ti pe kit <strong>lakaz</strong> parski li ti finn marye sivil arenn tifi. Jamouna ti gagn sok. So deziem garson 'si timarye kont nasion. Prefer tifi ki garson! So trwaziemgarson pa ti parey kouma tou garson. Li ti preferkonpagni garso. Tifi ti fer li plen. Kifer enn zoli garsonkoumsa swiside?Ver laz senk<strong>an</strong>t-<strong>an</strong> Jamouna ti koum<strong>an</strong>s gagn problemlas<strong>an</strong>te. Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> dokter ti kwar ki li ti pe soufer151


<strong>an</strong>n konsek<strong>an</strong>s inevitab menopoz. Li nepli ti pe dizer som<strong>an</strong>ze. So v<strong>an</strong>t ti koum<strong>an</strong>s gonfle. Dokter ti koum<strong>an</strong>ssoupsonn lekzist<strong>an</strong>s enn timer. Ler ti ouver, sirirzien tiprefer referme toutswit. K<strong>an</strong>ser malsen ti pe f<strong>an</strong>e. Koumasouv<strong>an</strong> maler ti amenn enn ti reyon soley d<strong>an</strong> fernwarkoltar,warning lamor ti fer dimoun koste. Dass so m<strong>an</strong>ierti s<strong>an</strong>ze. Regre? S<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> koupab? Li ti rapel ki so tour'si ti pou vini? Enpe tousa mel<strong>an</strong>ze. Jamouna ti apresieso prez<strong>an</strong>s s<strong>an</strong> r<strong>an</strong>kinn. Li pa ti kone ki li ti pe gagne meli ti pe s<strong>an</strong>ti ki so ler pou li ale ti pe galoupe vini. B<strong>an</strong>ngarson, belfi, tifi, z<strong>an</strong>n ti vinn <strong>an</strong>tour li. K<strong>an</strong> li pa ti pe trosoufer li ti t<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> fer enn ti gate ar Sh<strong>an</strong>ti ek Devi.Apre detrwa semenn soufr<strong>an</strong>s atros ki ti pli long kileternite, sil<strong>an</strong>s ti ferm so lizie pou toult<strong>an</strong>. B<strong>an</strong>n fam d<strong>an</strong>vilaz ti bengn so lekor, met so pli zoli lenz, pengn so longseve drwat de kote so lekor, met zoli fler d<strong>an</strong> so seve ki tipe fil ver desten Shakti Devi. Enn vie bonnfam ki ti bienkont<strong>an</strong> Jamouna parski li ti toult<strong>an</strong> ena enn bon parolpou so vwazen-vwazinn, ti dibout kot so latet, ti fer ennlapriyer, ti fixe so figir kouma fixe enn sen d<strong>an</strong> legliz. Li tipe rapel martir ki Jamouna ti pase. Lor lili malad ki zot tikoum<strong>an</strong>s pr<strong>an</strong> li kont, lor k<strong>an</strong>ape ki zot ti pr<strong>an</strong> li swen.Av<strong>an</strong> lev lekor, dapre koutim Gonndou<strong>an</strong>a, enn pret-zomti bizen fer enn lapriyer. G<strong>an</strong>ga ti ensiste ki se enn pretfamki ti pou fer lapriyer la e k<strong>an</strong> li ti ensiste so fami tiprefer sede pou gagn lape. Pret-zom d<strong>an</strong> vilaz, pa dir ou,ti fini pwente. Pou sak ti lapriyer li ti ena so barem.Anplis li ti enn exper lor env<strong>an</strong>t ritiel ki, si pa aret li, tikapav file kouma lali<strong>an</strong>n leng. Ler li s<strong>an</strong>ti ki li ti preferabpa al kont b<strong>an</strong>n fam ki paret ti deside pou soutenirG<strong>an</strong>ga, li pr<strong>an</strong> poz enn gr<strong>an</strong> saz. Ki pou fer, travayBondie sa! S<strong>an</strong> kone kiler, kouma, kifer enn savat kalotso lazou lis.152


Konntou ki ti pe get sa sinema la <strong>an</strong>sekre, fer enn sourir,al okip so lokipasion trazi-komik.DEZIEM PARTIPlafon envizib ki ti pe blok promosion Madam G<strong>an</strong>gaBolema ti ekate <strong>an</strong> milion tibout ler finalm<strong>an</strong> so konpagniti nom li Jeneral M<strong>an</strong>ejer ek prezid<strong>an</strong> bord. Konba la pa tifasil. Li ti fer enn serm<strong>an</strong> sekre ki li ti pou v<strong>an</strong>z desten somama Jamouna. Premie desizion ki li ti pr<strong>an</strong> se fer referso biro net pou efas tou tras lotorite ek kiltir maskilen.Lor miray zis lor so latet kot av<strong>an</strong> ti ena enn gr<strong>an</strong> fotofondater konpagni Lasos ek Lasos Ko. Lmt., G<strong>an</strong>ga ti fermet enn foto im<strong>an</strong>s so mama.Bilding Bolema limem ti pli ot, pli modern d<strong>an</strong> kapitalGonndou<strong>an</strong>a e biro G<strong>an</strong>ga ti okip dernie letaz. Lor solatet ti ena enn roufgardenn. Depi so lafnet, enn im<strong>an</strong>sp<strong>an</strong>o vitre, li ti gagn enn vi p<strong>an</strong>oramik leporGonndou<strong>an</strong>a. Depi so oter b<strong>an</strong>n bato paret koumazouzou e dimoun kouma fourmi. Tousa donn G<strong>an</strong>ga ennfiiling pwis<strong>an</strong>s.Li ti pe prepar b<strong>an</strong>n dosie pou renion bord Lasos ek Lasoski konpagni plis enport<strong>an</strong>, konpagni portdrapo, d<strong>an</strong>holding Bolema Group ki ti finn vinn deziem holding plisenport<strong>an</strong> d<strong>an</strong> Gonndou<strong>an</strong>a. G<strong>an</strong>ga ti ena de <strong>proz</strong>e. Enn ti<strong>proz</strong>e. Fer s<strong>an</strong>z nom so konpagni, apel li Jamouna-G<strong>an</strong>gaKo. Lmt. Apre fer Bolema Holding vinn nimero enn d<strong>an</strong>Gonndou<strong>an</strong>a. Pou implement so premie <strong>proz</strong>e li ti finn finigagn soutien mazorite b<strong>an</strong>n direkter-aksioner, sirtou somari, Sir Ralph Bolema ki tousel ti posed kar<strong>an</strong>t pours<strong>an</strong>b<strong>an</strong>n aksion. E Sir Ralph zame ti refiz G<strong>an</strong>ga n<strong>an</strong>ye.G<strong>an</strong>ga ti kone kifer.153


Depi li ti z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, G<strong>an</strong>ga ti difer<strong>an</strong> ar tou b<strong>an</strong>n lezot tifi. Liti extra enteliz<strong>an</strong>, debrouyar e sirtou li ti ena enn volontefabrike ar lasie ek beton. K<strong>an</strong> li ti met kiksoz d<strong>an</strong> so latetn<strong>an</strong>ye pa ti pou kapav tir li. Li ti ena <strong>an</strong>bision pou dirizenn gr<strong>an</strong> l<strong>an</strong>trepriz. Sa lepok la li pa ti pe p<strong>an</strong>s pou ferpolitik me expery<strong>an</strong>s kontrol, m<strong>an</strong>ipilasion ek direksion tipe koum<strong>an</strong>s donn li <strong>an</strong>vi servi so tal<strong>an</strong> ek so expery<strong>an</strong>spou pr<strong>an</strong> kontrol leta Gonndou<strong>an</strong>a. Li ti pe viz lwen. K<strong>an</strong>li ti pas so lekzamen terminal segonder e ki pa ti enalabours pou letid ki li ti <strong>an</strong>vi fer, G<strong>an</strong>ga ti koum<strong>an</strong>s taplaport tou b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong> risar d<strong>an</strong> Gonndou<strong>an</strong>a pou dim<strong>an</strong>nzot sponnsor so letid. Li ti <strong>an</strong>vi fer enn degre d<strong>an</strong>Paleontolozi, enn letid ki ti bien nouvo sa lepok la e ki ziszom ti pe fer. Ti ena enn ta labours pou tifi ki ti <strong>an</strong>vi ferL<strong>an</strong>g ek Literatir, Ekonomi Domestik, Letid Biznes,Nersing, Pedagozi me G<strong>an</strong>ga ti desid pou fer Paleontolozi.Tou laport ki li ti tape ouver me referme, z<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> oubrit, me ferme k<strong>an</strong>mem s<strong>an</strong> mem enn ti promes m<strong>an</strong>tim<strong>an</strong>ti.Apart Sir Ralph.Sir Ralph ti enpresione par personalite G<strong>an</strong>ga ki ti koumaenn zetwal ki briye depi lwen d<strong>an</strong> enn lesiel goudron petriar menas tourm<strong>an</strong>t ek destriksion. Pa ti kapav dir kiG<strong>an</strong>ga ti sexi ousa fizikm<strong>an</strong> enn bote. Non. Li ti aseordiner. Rafine me ordiner. Selm<strong>an</strong> d<strong>an</strong> so personalite tiena enn ti kiksoz, kouma enn letensel ki t<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> flasenn kou enn fraksion segonn. Dimoun ki remark sa s<strong>an</strong>tiki zot <strong>an</strong>prez<strong>an</strong>s enn dimoun ki ena enn lalimier spesialki alim so nam. G<strong>an</strong>ga ti ena laz so tifi me pou Sir Ralphsa li ti koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> so prop veritab istwar-damour. Li pati kone kouma sa ti pou fini me li ti sir ki n<strong>an</strong>ye pa ti pou<strong>an</strong>pes devlopm<strong>an</strong> enn relasion adilt <strong>an</strong>t li ek sa zennfi kiennsel kou ti pers enn trou d<strong>an</strong> routinn ek konfli pou leslalimier ki sorti enn lot liniver vinn bengn so lekzist<strong>an</strong>s.154


Grasa so soutien, G<strong>an</strong>ga ti gagn fin<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> neseser pouso degre, enn BSc <strong>an</strong> paleontolozi. Pou apre tou ti poudep<strong>an</strong>n lor so rezilta. Sir Ralph ek G<strong>an</strong>ga ti fer promes kizot ti pou zwenn enn fwa par <strong>an</strong>, zour l<strong>an</strong>iverser G<strong>an</strong>ga,d<strong>an</strong> enn restor<strong>an</strong> parski Sir Ralph ti bizen cheke sipaG<strong>an</strong>ga ti pe bien nouri so lekor, pa zis so lespri. Apre zotdeziem r<strong>an</strong>kont zot ti desid pou zwenn pli souv<strong>an</strong>. Ennswar apre dine, li ti aksepte pou al pass l<strong>an</strong>wit ar SirRalph d<strong>an</strong> enn lotel. Li pa ti oblize. Li ti <strong>an</strong>vi. Sir Ralph tienn bon amoure ki ti konn montre boukou afeksion ekt<strong>an</strong>dres. Li ti ole donn so bieneme boukou konfor, ennloto ek enn flat d<strong>an</strong> rezion delix me G<strong>an</strong>ga ti refize parskiti ena enn limit ki pa ti gagn drwa depase. Li ti kone kilavi delix ti kapav detourn li depi so gr<strong>an</strong> pl<strong>an</strong>.Trwa-z<strong>an</strong> pli tar, k<strong>an</strong> li ti gagn enn 'first class'otomatikm<strong>an</strong> so liniversite ti donn li enn labours pou ferso PhD. So lendep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>s ti permet li rapros ar Sir Ralphe souv<strong>an</strong> zot ti pe pas wikenn <strong>an</strong>sam.Ler G<strong>an</strong>ga ti ena tr<strong>an</strong>nsenk-<strong>an</strong> li ti deza finn fini vinn ennlotorite d<strong>an</strong> so domenn me <strong>an</strong>memt<strong>an</strong> enn karyeriniversiter ti pe koum<strong>an</strong>s perdi so sarm. G<strong>an</strong>ga ti bizenenn pli gr<strong>an</strong> chalenj. Lemonn bizness ti koum<strong>an</strong>s atir li.Sir Ralph ti ena rezon profesionel ek personel pou<strong>an</strong>kouraz li lor sa sime la. Depi bien-bien lont<strong>an</strong> Sir Ralphti remark enn zafer. B<strong>an</strong>n fam ti ena enn kapasite okipplizier zafer <strong>an</strong>memt<strong>an</strong>. Parkont b<strong>an</strong>n zom malgre ki zotb<strong>an</strong>n jak d<strong>an</strong> zot domenn, souv<strong>an</strong> p<strong>an</strong>ike, perdi laboulk<strong>an</strong> kat-senk gro problem tom lor zot latet <strong>an</strong>memt<strong>an</strong>.Zot exsel<strong>an</strong> k<strong>an</strong> ena pou okip enn problem par ennproblem. D<strong>an</strong> so holding li ti <strong>an</strong>vi entrodir jennderm<strong>an</strong>ejment. Met plis fam d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n pozision responsab.G<strong>an</strong>ga ti dimoun pli kalifie pou fer sa inovasion la.155


Anmemt<strong>an</strong> zot ti pou kapav pas pli boukou let<strong>an</strong> <strong>an</strong>sam.Bolema Holding ti desid pou rekrit li pou enstal ennpolitik jennder m<strong>an</strong>ejment partou. Sa operasion la ti ennsikse. Prodiktivite ti bien ameliore, profi ti ogm<strong>an</strong>te eb<strong>an</strong>n aksioner ti bien apresie. Kote travayer ti enaproblem. B<strong>an</strong>n travayer zom ti pe dir ki sa fam la ti pe ferzot travay pli dir pou ki gr<strong>an</strong> kapitalis tap plen; b<strong>an</strong>ntravayer fam ti pe plengne ki sa fam la li ti pe fer koumazom, li ti prefer zom. Me tousa pa ti <strong>an</strong>pes li monte forford<strong>an</strong> yerarsi Bolema Holding ziska ki li ti vinn nimeroenn d<strong>an</strong> Lasos ek Lasos Ko. Lmt.G<strong>an</strong>ga ti pez bouton enterkom pou apel so sekreter.Claudine, enn fam <strong>an</strong>viron senk<strong>an</strong>t <strong>an</strong>, r<strong>an</strong>tre.- Claudine, to finn prepar b<strong>an</strong>n dokim<strong>an</strong> pou s<strong>an</strong>z nomkonpagni?- Wi madam.- Pa bliye fer prepar dezene pou de dimoun d<strong>an</strong> mosalam<strong>an</strong>ze prive. Mo ti donn twa tou b<strong>an</strong>n detay.- Wi madam.- Si renion bord pa'nkor fini dir Mamzel Devi at<strong>an</strong>n mwad<strong>an</strong> mo ti salon. To r<strong>an</strong>n twa kont, Claudine, mo nies pegagn dizwit-<strong>an</strong>. Yer li ti enn ti bout piti. Let<strong>an</strong> pas vit.- Wi madam.Tou sa b<strong>an</strong>n zom ki ti ena labitid fer zot v<strong>an</strong>tar ti, enn selkou, s<strong>an</strong>z zot m<strong>an</strong>ier. Normal ki b<strong>an</strong>n oportinis ti pouadopte nouvo taktik. Av<strong>an</strong> Madam G<strong>an</strong>ga Bolema tidepiouti-jeneral-m<strong>an</strong>ejer. Aster li ti vinn prezid<strong>an</strong> bord ekjeneral m<strong>an</strong>ejer, enn prezid<strong>an</strong> ar pouvwar ekzekitif. B<strong>an</strong>nki ti sayde ar so rival parski zot ti sir enn fam pa pougagn sa job la, ti koum<strong>an</strong>s fer zot zoliker ar li. Trwa zomti galoupe pou akeyir li, pou av<strong>an</strong>s sez pou li asize.Polim<strong>an</strong> G<strong>an</strong>ga ti fer enn sourir ar zot pou dir zot tousa156


pa neseser. Tou b<strong>an</strong>n propozision ki G<strong>an</strong>ga ti fer ti passkouma kouto d<strong>an</strong> diber. Bizen rekonet ki b<strong>an</strong>n m<strong>an</strong>mbord ti konn valer G<strong>an</strong>ga. Depi ki li ti finn r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> Lasosek Lasos konpagni la ti finn fer bel progre. Valer soaksion ti finn ogm<strong>an</strong>t par de s<strong>an</strong> pour s<strong>an</strong>. Ar b<strong>an</strong>nnouvo <strong>proz</strong>e devlopm<strong>an</strong> tou dimoun ti sir ki valer aksionti pou ogm<strong>an</strong>te <strong>an</strong>kor e si tou ti mars d<strong>an</strong> lord BolemaHolding ti pou vinn nimero enn d<strong>an</strong> Gonndou<strong>an</strong>a. Normaltou dimoun aste fon seval favori. Sir Ralph ki ti pekoum<strong>an</strong>s gagn problem las<strong>an</strong>te ti bien kont<strong>an</strong> ki li ti pr<strong>an</strong>enn bon desizion k<strong>an</strong> li ti desid pou marye ar G<strong>an</strong>ga. Zotpa ti ini par enn gr<strong>an</strong> pasion me par enn vizion komen e<strong>an</strong>t zot de ti ena boukou t<strong>an</strong>dres.Apre renion bord li ti al direk d<strong>an</strong> so ti salon personel kotenn zoli mamazel dizwit-<strong>an</strong> ti pe at<strong>an</strong>n li. Shakti Devi kitou dimoun ti apel Devi, may li for, <strong>an</strong>bras li. Sir Ralph ekG<strong>an</strong>ga pa ti ena zot prop z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> e toulede ti extra kont<strong>an</strong>de z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Nilou me pli spesialm<strong>an</strong> Devi ki ti enpe zotz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> adopte malgre ki li ti pe touzour viv ar so proppar<strong>an</strong>.- Bonn<strong>an</strong>iverser, mo koko. To finn vinn mazer. Alor,kouma to s<strong>an</strong>ti pwa laz lor to zepol.- T<strong>an</strong>tinn, to kone ki mo pou zis gagn drwa fer legalm<strong>an</strong>seki mo pe fer depi enpe let<strong>an</strong>.Zot toulede ti riye. G<strong>an</strong>ga s<strong>an</strong>ti ki riye so nies li tispont<strong>an</strong>e, natirel. Li ti exprim enn lekilib <strong>an</strong>t seki tris ekseki ge, <strong>an</strong>t realite ek ideal.- Eh t<strong>an</strong>tinn, mo trouve ki to finn met foto gr<strong>an</strong>mer lormiray d<strong>an</strong> to biro. Bien enpresion<strong>an</strong>.- S<strong>an</strong> li pa ti pou ena nou, Devi.- Me lemonn <strong>an</strong>kor plen ar Jamouna, T<strong>an</strong>tinn G<strong>an</strong>ga.- Mo kone. Me omwen tifi Jamouna finn reysi deloz ennzom pou pr<strong>an</strong> so plas. Mo'nn v<strong>an</strong>z so soufr<strong>an</strong>s enpe. To157


pa kwar?- Mama dir twa telefonn li. Li <strong>an</strong>vi org<strong>an</strong>iz enn ti fet pouselebre to sikse. Enn fet <strong>an</strong>fami.- Rayt! Kouma mo gagn enn tipe let<strong>an</strong>. Nou pas atab?G<strong>an</strong>ga ti ole servi s<strong>an</strong>pagn me Devi pa ti tous lalkol. Li pati realize ki so nies ti osi vinn vezetaryen. Li ti p<strong>an</strong>se ki sati zis lamod parmi b<strong>an</strong>n zenn. Me amizir li ek so niesdiskite li ti koum<strong>an</strong>s realize ki Devi li ti enn lot kalitedimoun. Li pa ti paret enterese ar b<strong>an</strong>n zafer kinormalm<strong>an</strong> fer b<strong>an</strong>n dimoun normal galoupe. Li pa ti <strong>an</strong>vial liniversite toutswit. Li ti <strong>an</strong>vi gagn enpe lexpery<strong>an</strong>s d<strong>an</strong>lavi reel. Li pa ti <strong>an</strong>vi enn travay biro. Li ti plis atire parenn ti job d<strong>an</strong> lizinn. Li ti <strong>an</strong>vi apr<strong>an</strong>n ar b<strong>an</strong>n fam ki ti pem<strong>an</strong>z zot margoz. G<strong>an</strong>ga pa ti sir sipa sa li ti zis enn fazblaze d<strong>an</strong> lavi enn ti bourzwaz ki bien vit ti pou r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong>ler<strong>an</strong>. Ti ena enn laflam d<strong>an</strong> so lizie ler li ti pe koz sovizion lavi. G<strong>an</strong>ga ti rapel enpe so prop demars ler li tiena laz Devi. Me li ti s<strong>an</strong>ti ki ti ena enn difer<strong>an</strong>s, enngr<strong>an</strong> difer<strong>an</strong>s mem. Li pa ti pe rod enn bon plas korekkorekd<strong>an</strong> l<strong>an</strong>klo me koumadir li ti pe p<strong>an</strong>se ki l<strong>an</strong>klolamem ti bizen disparet; li pa ti ole enn plas lor podiomme li ti p<strong>an</strong>se ki sivilizasion podiom ti bizen fonn. Tou sab<strong>an</strong>n koze la ti bien zoli me realite li seki li ti ete, G<strong>an</strong>gati p<strong>an</strong>se. Zoli rev pa ti pou kapav s<strong>an</strong>z n<strong>an</strong>ye. Olie perdilet<strong>an</strong> reve, b<strong>an</strong>n dimoun enteliz<strong>an</strong> kouma Devi ti bizenfer zot bes pou montre ki fam kapav fer pli bien ki zom.Samem ti sel sime pou amenn progre d<strong>an</strong> lavi.Amizir let<strong>an</strong> pase repitasion G<strong>an</strong>ga ti gr<strong>an</strong>di. Li ti vinnenn kamwad personel premie minis Gonndou<strong>an</strong>a,konseye spesial minis fin<strong>an</strong>s ek devlopm<strong>an</strong> ekonomik.K<strong>an</strong> ti ariv ler pou swazir enn nouvo prezid<strong>an</strong> pou KoneyNasional Devlopm<strong>an</strong> Ekonomik, tou dimoun ti kone ki seG<strong>an</strong>ga ki ti pou nome.158


Anplis li ti gagn repitasion enn fam ki fer zom tr<strong>an</strong>ble eG<strong>an</strong>ga ti kont<strong>an</strong> sa rol la.D<strong>an</strong> galaxi kot nou zistwar ti pe deroule ti ena enn gr<strong>an</strong>evennm<strong>an</strong> politik ki serten dimoun ti p<strong>an</strong>se pou amennenn revolision d<strong>an</strong> rapor <strong>an</strong>t zom ek fam. D<strong>an</strong> L<strong>an</strong>pirKam<strong>an</strong>ber Mazer enn fam ti vinn kom<strong>an</strong>d<strong>an</strong> siprem.Nouvel la ti f<strong>an</strong>e kouma lapipi ki <strong>an</strong>fen fam ti finn gagnso drwa ek so dinite. Partou d<strong>an</strong> galaxi ti ena forum,kolok, tabronn, konfer<strong>an</strong>s, latelie travay pou ki saevennm<strong>an</strong> la fer tibaba enpe partou. D<strong>an</strong> Gonndou<strong>an</strong>ab<strong>an</strong>n delegasion fam regilierm<strong>an</strong> ti pe vinn get G<strong>an</strong>gapou dir li ki ler ti finn arive pou ki li pr<strong>an</strong> renngouvernm<strong>an</strong> pei. Enn fam bizen diriz Gonndou<strong>an</strong>a. Kifernon! K<strong>an</strong> G<strong>an</strong>ga koz sa ar Sir Ralph, bonom la ti zis ferenn ti sourir e li ti dir so fam ki li ti bizen kone kot sopriyote ti ete. Diriz Gonndou<strong>an</strong>a ousa diriz BolemaHolding ki diriz lekonomi ek gouvernm<strong>an</strong> Gonndou<strong>an</strong>a.K<strong>an</strong> Sir Ralph ti entrodir jennder m<strong>an</strong>ejment li pa ti fer lipou ki fam asiz lor latet zom me pou itiliz lenteliz<strong>an</strong>sfeminen, konpr<strong>an</strong> feminen pou konsolid pouvwarmaskilen, lekonomi maskilen, sivilizasion materyalis. D<strong>an</strong>Bolema Holding ti ena boukou bon akter me se Sir Ralphki ti pe tini lafisel ki ti fer poupet d<strong>an</strong>se. Enn ti fraz SirRalph ti fer G<strong>an</strong>ga konpr<strong>an</strong> kis<strong>an</strong>nla vre sefdorkes.Depi enpe let<strong>an</strong> dimoun ti pe koum<strong>an</strong>s trakase parskimaladi respiratwar ti pe vinn tro kour<strong>an</strong>. Ena zour lopitalek klinik ti r<strong>an</strong>pli ar pasi<strong>an</strong> ki soufer lasm. Mem dimounki normalm<strong>an</strong> pa ti konn sa problem la ti pe gagn difikiltepou respire. Depi enn bout let<strong>an</strong> ti ena siy<strong>an</strong>tis ki ti peatir lat<strong>an</strong>sion lotorite lor nivo karbonn dayoksayd ekkarbonn momoksayd ki ti bien tro ot pou ki lavi ti kapavderoul normalm<strong>an</strong>. Me ideolozi prodiktivite, liberte159


<strong>an</strong>trepriz, ensten pr<strong>an</strong>-tou-pou-mwa ti bous zorey ekparaliz lespri. D<strong>an</strong> latet b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong> oustad tou ti biensenp. Si tou dimoun ti vinn <strong>an</strong>treprener, si tou tidimounenvesti, si tou tidimoun prodir, distribie ek konsomeGonndou<strong>an</strong>a ti pou d<strong>an</strong> m<strong>an</strong>g<strong>an</strong>n, d<strong>an</strong> nisa apar. K<strong>an</strong> enndimoun gagn bon tou dimoun gagn bon ti vinn prensipfondam<strong>an</strong>tal lor ki ti pe batir. Me mals<strong>an</strong>s pou abit<strong>an</strong>Gonndou<strong>an</strong>a. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> ki larises ti pe monte kouma laroulk<strong>an</strong> let<strong>an</strong> koum<strong>an</strong>s gate, monte mem s<strong>an</strong> arete,<strong>an</strong>memt<strong>an</strong> lamizer ti koum<strong>an</strong>s fer piti lor latet tidimoun -somaz, exklizion, mizer fizik, materyel, moral. Tou ti pedebal<strong>an</strong>se. Dousma-dousma b<strong>an</strong>n s<strong>an</strong>t irben d<strong>an</strong>Gonndou<strong>an</strong>a ti pe vinn enn sivilizasion kadna. Sekirite tivinn biznes pli serye. Partou ti koum<strong>an</strong>s ena lapolisparalel. Problem la ti pe koum<strong>an</strong>s enfiltre d<strong>an</strong> lavi vilaz.Mem parmi b<strong>an</strong>n disip krwas<strong>an</strong>s global ti koum<strong>an</strong>s enalavwa ki ti pe dir ki ti bizen solidarite pou <strong>an</strong>pes sosieteeklate. Me d<strong>an</strong> Konsey Nasional Devlopm<strong>an</strong> Ekonomik,G<strong>an</strong>ga ek so lekip ti p<strong>an</strong>se ki b<strong>an</strong>n problem sosial zot tipasaze e ki k<strong>an</strong> vites devlopm<strong>an</strong> tap plen b<strong>an</strong>n problemla ti pou disparet par zotmem.D<strong>an</strong> Gonndou<strong>an</strong>a <strong>an</strong>dire l<strong>an</strong>atir ti finn vinn pagla. K<strong>an</strong>sezon lapli ti arive se soley ki ti pe fonn koltar; b<strong>an</strong>ntirbil<strong>an</strong>s klimatik ti pe vinn move kalite feros; b<strong>an</strong>nmaladi etr<strong>an</strong>z ti pe kas leren popilasion. D<strong>an</strong> vilaz,partou-partou ti ena servis pou dim<strong>an</strong>n Konntou pardon;d<strong>an</strong> lavil ti ena trwa kalite reaksion. Mazorite ti telm<strong>an</strong>d<strong>an</strong> pens ki, kouma zombi, zot ti pe kontinie trenn-trennzot lipie lor s<strong>an</strong>tie trase d<strong>an</strong> routinn; ti ena b<strong>an</strong>nteknisien ki ti pe rod solision d<strong>an</strong> siy<strong>an</strong>s ek teknolozi;apre ti ena enn minorite ki ti p<strong>an</strong>se ki ti bizen env<strong>an</strong>t ennnouvo sivilizasion ki baze lor pr<strong>an</strong>-kont ek partaz. Bientigit dimoun ti pe pr<strong>an</strong> zot kont me zot ti teti. Zot pa tidekouraze malgre ki zot ti pe pas par boukou difikilte.160


Zot ti sir zot ti ena rezon. Polision, debal<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> ekolozikpa ti pou diminie. Okontrer.Donk Mouvm<strong>an</strong> Pou Nouvo Lavi (MNL) okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> tienn ti group. Detrwa dimoun bien aktif ti koneekzaktem<strong>an</strong> seki ti bizen fer pou mark pwen, fer dimounpr<strong>an</strong> konsi<strong>an</strong>s, donn ti sok sikolozik. B<strong>an</strong>n diriz<strong>an</strong>ekonomik ek politik pa ti pe pr<strong>an</strong> zot kont parski detrwalatet brile pa ti pou <strong>an</strong>pes tren devlopm<strong>an</strong> kontinie solamars ver lavenir lasie ek beton.Mem lepok ti ena enn lot mouvm<strong>an</strong>, enn mouvm<strong>an</strong> pouglobaliz prodiksion materyalis. B<strong>an</strong>n responsab ekonomikek politik, G<strong>an</strong>ga div<strong>an</strong>-div<strong>an</strong>, ti pe r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> sa jalsa laplen-plen. Pa ti bizen get div<strong>an</strong>-deryer. Nek ti ena poubes latet fonse. B<strong>an</strong>n diskour ti pe promet bienet, konfor,zwis<strong>an</strong>s, zwis<strong>an</strong>s ek <strong>an</strong>kor zwis<strong>an</strong>s. Pa ti m<strong>an</strong>ti ditou.Larises materyel d<strong>an</strong> Gonndou<strong>an</strong>a ti pre pou tous lesiel.Bilding ti pe met paryaz ar bilding, lotorout ti pe metparyaz ar lotorout, beton ti pe met paryaz ar goudron lorfl<strong>an</strong> montagn, zako ti pe met paryaz ar zako. Zot ti prepou asfalte lesiel. Parfwa k<strong>an</strong> li ti pe get tousa grimas la,Konntou ti pe gagn mari traka. Li ti per ki so ti badinazfini d<strong>an</strong> trazedi. Gr<strong>an</strong>-gr<strong>an</strong> dada ti pe vinn pagla.Amizir let<strong>an</strong> pase popilarite Mouvm<strong>an</strong> Pou Nouvo Lavi(MNL) ti pe gr<strong>an</strong>di so lenfli<strong>an</strong>s parski krwas<strong>an</strong>sekonomik, m<strong>an</strong>ier ki ti pe deroule, ti pe <strong>an</strong>pwazonn lavisosial, amenn pli gr<strong>an</strong> fristrasion. Souv<strong>an</strong>-souv<strong>an</strong> enn tiensid<strong>an</strong> ousa aksid<strong>an</strong> ti provok boulversm<strong>an</strong> ek viol<strong>an</strong>s eRayot Younit ti bizen entervenir pou <strong>an</strong>pes sitiasiondezenere. B<strong>an</strong>n diriz<strong>an</strong> MNL ti viv ar lepep koumapwason d<strong>an</strong> dilo e zot mesaz ti kler. Sak evennm<strong>an</strong> ti pedonn zot enpe plis rezon. Trouve ki dimoun ti plen ar ennsitiasion kot zot ti d<strong>an</strong> nwar toult<strong>an</strong>, kot zot nepli ti161


konpr<strong>an</strong> kouma lavi la ti pe deroule. B<strong>an</strong>n zom ti pegrogne, m<strong>an</strong>ga kont zot prop sor me bien vit zot ti pegagn zot konsolasion d<strong>an</strong> klib ek d<strong>an</strong> bar. B<strong>an</strong>n fam ki tibizen tini lam<strong>an</strong>s pwalon toult<strong>an</strong>, ki pa ti kapav al d<strong>an</strong>klib ousa bar pou bliye traka, ti pe koum<strong>an</strong>s rod enn simesorti pa zis pou ennsel me pou mari ek z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, pou fami,pou vwazen. Partou-partou b<strong>an</strong>n fam ti pe koum<strong>an</strong>s formb<strong>an</strong>n ti korperativ pou kapav komersializ zot prodwi,org<strong>an</strong>iz gardri pou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, okip sekirite fami. Tousa ti pefer <strong>an</strong>deor kontrol zom ki ti enkapab imazinn enn lotkalite lavi apart seki zot ti abitie viv.Difisil pou dir si mazisien-artis Konntou ti programGonndou<strong>an</strong>a so devlopm<strong>an</strong> d<strong>an</strong> sa m<strong>an</strong>ier la ousa si li tipe apr<strong>an</strong>n par expery<strong>an</strong>s me seki kler se ki depi d<strong>an</strong> v<strong>an</strong>t<strong>an</strong>sien nouvo ti pe ne. Ti ariv enn mom<strong>an</strong> kot ti ena dekalite lavi ti pe deroule <strong>an</strong>memt<strong>an</strong>. Andire ki roulm<strong>an</strong> kiti may Jamouna d<strong>an</strong> so l<strong>an</strong>grenaz ti pre pou devid sobobinn, ki so tifi ki ti fer serm<strong>an</strong> pou v<strong>an</strong>z soufr<strong>an</strong>s somama ti pe apiy pl<strong>an</strong>s pou bobinn la devide net lor vites.Me <strong>an</strong>verite roulm<strong>an</strong> ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> faz <strong>an</strong>tiroulm<strong>an</strong>;krwas<strong>an</strong>s ti kouma enn moter ki ti pe tourn for-for d<strong>an</strong>s<strong>an</strong>s kontrer. Li ti pe prodir for-for tou seki pa ti bizen. Sonegatif ti pe bwar so pozitif. Ladrog ti pr<strong>an</strong> plas dipendiber;fer labous dou ti pr<strong>an</strong> plas merit; stres ti pr<strong>an</strong> plasserenite. Amizir ki b<strong>an</strong>n pl<strong>an</strong> devlopm<strong>an</strong> Konsey NasionalDevlopm<strong>an</strong> Ekonomik (KNDE) ti pe raport zoli fri pou ennti group, b<strong>an</strong>n m<strong>an</strong>ifestasion org<strong>an</strong>ize par MNL ti pe atirb<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong>-gr<strong>an</strong> lafoul. Parfwa zot ti pe mem obliz KNDEazourn zot travay. Olie zwis<strong>an</strong>s ek <strong>an</strong>kor zwis<strong>an</strong>s ti peena partou fristrasion ek <strong>an</strong>kor fristrasion.Pou G<strong>an</strong>ga ti bizen plis disiplinn. Ti bizen ki lapolis fer sotravay. Detrwa latet brile pa ti kapav <strong>an</strong>pes lim<strong>an</strong>itedevlope. Enn swar li ti pe get niouz lor televizion. Ti ena162


enn lamars pasifik b<strong>an</strong>n gay. B<strong>an</strong>n homo ek lesbienn tigagn soutien MNL. Ala solision li ti p<strong>an</strong>se. Montre ki MNLti pe soutir b<strong>an</strong>n deprave, b<strong>an</strong>n devergonde. Enn zafer tidonn li sok. Li pa ti'le kwar so lizie. Devi ti parmi b<strong>an</strong>ndiriz<strong>an</strong> ki ti pe mars div<strong>an</strong>-div<strong>an</strong>. Enposib! So Devi pa tikapav enn lesbienn. Li ti telefonn Devi toutswit. Nilou tireponn. Devi pa ti la. Pou kasiet so prop fristrasion li dirki li ti telefone pou dim<strong>an</strong>n zot si li ti kapav vinn get zotDim<strong>an</strong>s ki ti pe vini.De zour pli tar G<strong>an</strong>ga ti debark kot Nilou. Dernie fwa zotti zwenn ti pou l<strong>an</strong>term<strong>an</strong> zot papa. Tou dimoun ti la pouenn dine d<strong>an</strong> lentimite.Nilou ek Prem ti fer tou pou ki zot lavi maryaz pas bien.Zot toulede pa ti ole fer mem erer ki zot par<strong>an</strong>. Koumatoulede ti profeser lekol primer e donk zot ti bizen sortiboner gramaten pou al travay e retourn ase tar d<strong>an</strong>t<strong>an</strong>to, zot ti partaz tou travay d<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong>. Zot ti konpr<strong>an</strong>osi ki fale zame pr<strong>an</strong> lamour pou lamone kont<strong>an</strong>, ki poufer lamour dire ti bizen swagn li, pr<strong>an</strong> li kont. Zot tiapr<strong>an</strong>n viv kouma amoure malgre plis ki ven-t<strong>an</strong> maryaz.Prem ti ena enn karakter kalm. Par kont Nilou ti lekontrerar so karakter petar. Me kouma petar li ti alim vit e tengnvit. K<strong>an</strong> zot dispite, biz-biz pa dire lont<strong>an</strong>. Bien vit ennsourir, enn ti kares, enn ti parol dou ti reamenn lakorite.Zot de tifi ki ti bien difer<strong>an</strong> ti ena enn zafer <strong>an</strong>komen. Zotti konn valer lamour.Kouma ti ena enpe let<strong>an</strong> av<strong>an</strong> dine e ki Prem ek Nilou tid<strong>an</strong> lakwizinn, G<strong>an</strong>ga dim<strong>an</strong>n so de nies si zot pou vinnar li al plonz enn kou d<strong>an</strong> dilo lamer. Sh<strong>an</strong>ti pa ti bienparski li ti gripe me Devi ti sot lor sa s<strong>an</strong>s la pou li kapavpas enn ti mom<strong>an</strong> <strong>an</strong>sam ar so t<strong>an</strong>tinn. G<strong>an</strong>ga ek Devi tievit laplaz piblik parski Dim<strong>an</strong>s t<strong>an</strong>to normalm<strong>an</strong> ti ena163


lafoul. Zot ti konn enn ti kwen apel Ti Filao ki pa ti popilerparski ti ena boukou ros, laf ek oursen me si ou ti mars<strong>an</strong>viron s<strong>an</strong> pie d<strong>an</strong> dilo ver briz<strong>an</strong> e ou ti get bien kot outi pe met ou lipie, ou ti pou ariv kot enn basen natirelborde ar ros kot mouvm<strong>an</strong> vag ki ti pe kraze lor briz<strong>an</strong> tikre enn lefe zakouzi. T<strong>an</strong>tinn ek nies ti larg zot lekor d<strong>an</strong>dilo e ti les l<strong>an</strong>atir fer so travay. Dilo la ti tied e ti donnzot enn s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> biennet koumadir zot ti retourn d<strong>an</strong>v<strong>an</strong>t zot mama. Zot ti kal zot lekor kont parwa zot basene ti pe tini <strong>an</strong>plas grasa enn ti mouvm<strong>an</strong> zot lipie. Zot tipe blag-blage k<strong>an</strong> enn kou s<strong>an</strong> p<strong>an</strong>se G<strong>an</strong>ga poz Devienn kestion direk.- To enn lesbienn, Devi?- Mwa? Non. Kifer?- To ti d<strong>an</strong> lamars b<strong>an</strong>n gay lot zour la. Mo sir mo ti trouvtwa lor televizion.- Wi, mo ti ar zot par solidarite.- Solidarite?- Wi, solidarite.- To dakor ar zot?- Mo kwar ki zot ena drwa viv zot lavi kouma zot kwar libon pou zot. Ki nou ete nou pou dir zot kouma zot bizenviv zot lavi.- Li pa malsen sa?- Malsen?- Wi, malsen.- Depi k<strong>an</strong> lamour finn vinn malsen?- Lamour? Devi, pa lamour sa. Lavi devergonde plito!Devi ti kone ki diskision la pa pou av<strong>an</strong>se. Li ek sot<strong>an</strong>tinn zot ti lor de pl<strong>an</strong>et sakenn lor so prop orbit. Depienn bout let<strong>an</strong> li ti kone ki zour kot zot ti pou bizen mettou kart lor latab ti pre pou vini. Devi ti enn milit<strong>an</strong>t aktifd<strong>an</strong> MNL, G<strong>an</strong>ga ti prezid<strong>an</strong>t KNDE. Eski zot lamour tipou tini zot <strong>an</strong>sam malgre zot ideolozi ki ti s<strong>an</strong>-pour-s<strong>an</strong>164


difer<strong>an</strong>?P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> dine toulede ti evit net nenport ki koze ki ti kapavsoulev diskision. Nilou ek G<strong>an</strong>ga ti prefer koz lepoklont<strong>an</strong> av<strong>an</strong> ki enn zour d<strong>an</strong> enn lakrwaze sakenn ti pr<strong>an</strong>enn sime difer<strong>an</strong>. Pou <strong>an</strong>pes konversasion tom net d<strong>an</strong>nostalzi, t<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> Prem ti fer enn jok pou fer toudimoun riye. K<strong>an</strong> ti ariv ler pou separe, G<strong>an</strong>ga ti <strong>an</strong>braszot tou e vinn ver Devi <strong>an</strong> dernie. Devi ti may li for.G<strong>an</strong>ga ti s<strong>an</strong>ti tristes so nies. Li ti ser li for kont so leker,kares so seve, <strong>an</strong>bras li lor so fron. Zot toulede ti kone kidesten ti finn fini fer pl<strong>an</strong> pou separ zot.TRWAZIEM PARTISeki ti arive ti bizen arive. Ti ariv ler pou ki T<strong>an</strong>tinnG<strong>an</strong>ga ek mwa separe. Tro boukou kiksoz ti pe separnou. Pout<strong>an</strong> mo ena boukou lafeksion pou li; boukoulafeksion, boukou rekones<strong>an</strong>s pou led ki li finn toult<strong>an</strong>donn mwa. Mo kone ki T<strong>an</strong>tinn G<strong>an</strong>ga ek Tonton Ralphkonsider mwa enpe kouma zot prop z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Zot finnmem propoz pou pey tou mo letid iniversiter; peyna lerki zot pa avoy kado pou mwa. Mama ena rezon. Zot gatmwa. Me zot lamour zenere pe touf mwa, <strong>an</strong>pes mwavinn seki mo <strong>an</strong>vi deveni. Zot ole mo r<strong>an</strong>t plen-plen d<strong>an</strong>zot lemonn, zot ole koul mwa d<strong>an</strong> moul zot sistem. Si moaksepte mo pou materyelm<strong>an</strong> d<strong>an</strong> bien. Me se pa sa kimo <strong>an</strong>vi. Me eski mo kone ki mo <strong>an</strong>vi? Eski li pa d<strong>an</strong>zeretourn paz brit koumsa, vir ledo ar lepase, dir nonkategorik ar tou krway<strong>an</strong>s, valer ek koutim? D<strong>an</strong>zere pad<strong>an</strong>zere, mo finn desid pou les mo entwision gid mo pa.Mo finn plen ar rezon rezonab! B<strong>an</strong>n dimoun ki dir zotrezonab pe kraz tou ar zot polision, lager, koripsion,gaspiyaz, destriksion ek viol<strong>an</strong>s. Bizen efase, refer. Selfason pou ki mo kapav vinn seki mo bizen devini. Mo165


izen dabor kit mo nik familial pou mo kapav vinn sekimo ole, enn dimoun lib. Lib pou rezet lepase, lib pou seynouvo expery<strong>an</strong>s, lib pou fer erer si bizen fer erer pouapr<strong>an</strong>n.Mo desizion pou fer papa ek mama soufer, mo kone. Mese pri ki bizen peye pou mo liberte. Mo liberte bizen pasav<strong>an</strong> tou. Apre mo finn plen ar zot rom<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> maryaz.Eski lamour sa, ousa fer kwar, zwe rol? Vre-vre ousasinema? " To finn r<strong>an</strong>pli mo lavi, vinn r<strong>an</strong>pli mo nam." "Mem si dime aret vini, pa bliye enn lot ki twa pa ekziste."Zot ole fer nou kwar ki zot lamour finn travers vinnsenk<strong>an</strong>lavi maryaz s<strong>an</strong> perdi so rom<strong>an</strong>s. ... Enn lamouratase. Seki bizen se enn lamour detase. Seki bizen seliberte, liberte ek <strong>an</strong>kor liberte. Veritab lamour pa kapavekziste k<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n menot sosial <strong>an</strong>kor pe amar noulekzist<strong>an</strong>s. Lafami, responsabilite sosial, profesionel. Moplen, plen, plen. B<strong>an</strong>n ki finn plis f<strong>an</strong>e, finn fer plis ditor,ki finn ferm liberte, vre lamour d<strong>an</strong> tirwar lakes, zotmemfor-for pe kriye bizen prezerv lafami, b<strong>an</strong>n valer<strong>an</strong>sestral. Ki valer <strong>an</strong>sestral? Lamizer, martir ki mogr<strong>an</strong>mer ti soufer?T<strong>an</strong>tinn G<strong>an</strong>ga dir ki li finn fini v<strong>an</strong>z soufr<strong>an</strong>s Jamouname ena Jamouna par tonn partou. D<strong>an</strong> so tourdivwarfin<strong>an</strong>s ek pouvwar politik li trouv zis dernie lalinnbalenns-shiit. Profi! Dividenn! Deryer tousa Tonton Ralphki tini renn. Lot kote MNL pe pietine. Amizir noumouvm<strong>an</strong> gr<strong>an</strong>di olie li vinn plis efikas, li pe vinn pli lour,pli maf, kouma gouni tr<strong>an</strong>pe. B<strong>an</strong>n mam komitekordinasion pe koz for-for lenport<strong>an</strong>s disiplinn,s<strong>an</strong>tralizasion. Aster ar kreasion enn sekretarya eknominasion enn sekreter-zeneral, birokrasi pe r<strong>an</strong>plasspont<strong>an</strong>eite ek kreativite. Fini fraternite-sororite ki ti tininou <strong>an</strong>sam. Fini solidarite. Aster zot koz disiplinn-166


efisi<strong>an</strong>s, efisi<strong>an</strong>s-disiplinn. Farouk finn r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> zwe la.Depi ki li finn vinn sekreter-zeneral MNL, li finn koum<strong>an</strong>sdevlop reflex administrater, vadire T<strong>an</strong>tinn G<strong>an</strong>ga. D<strong>an</strong>tousa, mwa ki finn perdi; mo finn perdi mo Farouk, sazom ki ti konn fer mwa voltize d<strong>an</strong> lamour. Nou ti pous<strong>an</strong>z lavi. Ler gete, lavi ki finn s<strong>an</strong>z nou. Tou dimoun per<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> zot ti kazot. Mwa mo refize. Finn ler pou kittousa, des<strong>an</strong> ver b<strong>an</strong>n dimoun ki plis d<strong>an</strong> pens, dimounki <strong>an</strong>kor kapav reazir natirelm<strong>an</strong>, ki pa finn fini kabosepar koutim, konv<strong>an</strong>sion ek simagre sosiete. Wi, mo koneki mo bizen fer. Ekzaktem<strong>an</strong> ki mo bizen fer. Toult<strong>an</strong> mofinn t<strong>an</strong>n dir ki ena enn site-ouvriyer ki b<strong>an</strong>n abit<strong>an</strong>zotmem apel Pl<strong>an</strong>et-de-Senz. Se laba ki nouvo lavi poune. Se d<strong>an</strong> nik dezespwar ki veritab lespwar pou ne. Mobizen fer zot aksepte mwa. Si neseser m<strong>an</strong>z lamerd mova m<strong>an</strong>z lamerd ar zot.Mo finn reysi lwe enn godon d<strong>an</strong> enn ti <strong>lakaz</strong>. Mopropriyeter li enn fam ki so mari finn ab<strong>an</strong>donn li ar sode z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> e finn al viv ar enn fam pli zenn ek pli kler.Rosemay li d<strong>an</strong> obligasion tir jab par lake pou fer de boutzwenn. Li travay serv<strong>an</strong>t kot enn dokter d<strong>an</strong> kartierezid<strong>an</strong>siel gr<strong>an</strong> dimoun. Li kit <strong>lakaz</strong> bien boner, depoz sode z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> lekol kot zot bizen at<strong>an</strong>n de-zert<strong>an</strong> av<strong>an</strong> lekolkoum<strong>an</strong>se. T<strong>an</strong>to ler li fini travay, li al sers zot leson. PouRosemay enn s<strong>an</strong>s ena lekol ek leson parski li pa ti poukone kot pou kit sa de z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> ki li travay. PouRosemay lekol ek leson zot mem zafer ki enn gardri. Lipa mem kone ki b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la pe fer. Limem li pa konnni lir ni ekrir.Detrwa zour apre ki mo finn vinn res kot Rosemay, lermo finn koum<strong>an</strong>s abitie ar de z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la mo desid pouokip zot ledikasion. Sok. Mo gagn sok. Tipol ek Z<strong>an</strong>z<strong>an</strong> kid<strong>an</strong> siziem (Tipol pe double) pa konn lir, ekrir ousa konte.167


Me ki zot fer d<strong>an</strong> lekol ek leson? Mo rapel ti ena dimounki ti pe dir ki ena boukou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ki malgre zot al lekolp<strong>an</strong>d<strong>an</strong> set, wit <strong>an</strong>, kit lekol s<strong>an</strong> mem ki zot kapav lir,ekrir ousa konte. Mo ti kwar ki zot ti pe ekzarere. Astermo apr<strong>an</strong>n ki d<strong>an</strong> Pl<strong>an</strong>et-de-Senz mazorite dimounkoumsa. Kouma zot debrouye d<strong>an</strong> enn lemonn kot bizenkonn lir-ekrir pou kapav debat? Kifer sa koumsa?Exklizion? Ousa zenosid par linnyor<strong>an</strong>s? ... Ki linnyor<strong>an</strong>s?Okontrer, lekol pa pe reysi koronp zot ar so b<strong>an</strong>n lidebizar. Zot ena enn proteksion natirel kont polision kiltirel.Wi, se sa laverite. Vre kiltir liberte pou sort d<strong>an</strong> sitekouma Pl<strong>an</strong>et-de-Senz pou konkerir Gonndou<strong>an</strong>a.Konntou pa pou kapav bar sa. So rengn pre pou fini. Lipou zis enn stati d<strong>an</strong> lasapel T<strong>an</strong>tinn G<strong>an</strong>ga, enn foto d<strong>an</strong>lasam lapriyer Prem ek Nilou. … Ki mo mama pe fer la?Kifer souv<strong>an</strong> mo mazinn li?B<strong>an</strong>n dimoun d<strong>an</strong> site finn koum<strong>an</strong>s aksepte mwa. Mosey viv kouma zot. Pa fasil. Mo finn gagn enn travay d<strong>an</strong>lizinn kot laplipar b<strong>an</strong>n tifi ek fam site travay. Bien vitpatron finn dekouver ki mo ena ledikasion e li finnkoum<strong>an</strong>s enteres ar mwa. Mo finn apr<strong>an</strong>n travay la lorvites e lor vites mo finn koum<strong>an</strong>s org<strong>an</strong>iz mo b<strong>an</strong>n poufer louvraz la al vit. Ler patron ofer mwa possoupervayzer mo ezite parski mo pa'le mo b<strong>an</strong>n kolegs<strong>an</strong>ti ki mo pe mont lor zot latet. Mo finn dim<strong>an</strong>n zot kizot p<strong>an</strong>se e zot finn dim<strong>an</strong>n mwa aksepte parski lerla mopou kapav def<strong>an</strong>n zot pli bien. Mo finn reorg<strong>an</strong>iz travaymo b<strong>an</strong>n. Nou travay plis me nou gagn plis. Me k<strong>an</strong>patron dir mwa pr<strong>an</strong> enn travay biro pou org<strong>an</strong>iz travayb<strong>an</strong>n difer<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n mo prefer refize parski mo kone kilerla mo pou pr<strong>an</strong> sime T<strong>an</strong>tinn G<strong>an</strong>ga. Deza asterlamemmo s<strong>an</strong>ti ki mo finn vinn enn pion d<strong>an</strong> lame patron ennkote ek enn pion d<strong>an</strong> lame mo prop koleg ki servi mwapou zot lentere. ... Pez nene bwar dilwil, mo bizen travaypou mo bouse m<strong>an</strong>ze.168


Dimoun d<strong>an</strong> site konn amize. Zot lamizik kouma zotd<strong>an</strong>se swiv kad<strong>an</strong>s natirel mouvm<strong>an</strong> lavi, eklat timidite kisivilizasion ipokrit finn fons d<strong>an</strong> nou kr<strong>an</strong>n. Souv<strong>an</strong>defwazot envit mwa s<strong>an</strong>t ar zot. Nou finn mont enn ti lorkes emo pe montre zot seki mwa mo finn apr<strong>an</strong>n d<strong>an</strong>konservatwar. Bien vit zot pou depas mwa. Zotlenteliz<strong>an</strong>s mizikal natirel permet zot absorb nouvo lidevit s<strong>an</strong> perdi zot freser. Kouma zot fer sa?Nou finn gagn envitasion pou zwe d<strong>an</strong> fennsifer. B<strong>an</strong>norg<strong>an</strong>izater finn ofer enn bon fiz. Nou pe gagn popilariteparski nou lamizik difer<strong>an</strong>. Ena dalon d<strong>an</strong> lorkes ki kwarki nou bizen ris enpe d<strong>an</strong>sez d<strong>an</strong> nou lekip. Piblik kont<strong>an</strong>sa. Ler mo dir zot ki li pa enn bon lide parski nou bizenabitie nou piblik ekout lamizik ek parol olie get mamzelbouz waya, zot mekont<strong>an</strong>. Erik mem dir mwa <strong>an</strong>fout<strong>an</strong> kilepep bizen nisa, pa mesaz d<strong>an</strong> zoli <strong>an</strong>balaz. Me koumamazorite dakor ar mwa diskision finn aret <strong>an</strong>plas. ...Lafoul finn r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>bi<strong>an</strong>s, parfwa zot mem s<strong>an</strong>t<strong>an</strong>sam ar nou. K<strong>an</strong> nou s<strong>an</strong>t s<strong>an</strong>te lagam zot d<strong>an</strong>se.Kour<strong>an</strong> pas bien <strong>an</strong>t nou ek nou piblik. Apre fet kiproblem finn lev latet. Zilber ek Kolo ki mel<strong>an</strong>z mas arlarak finn dekontrole e ler koum<strong>an</strong>s kas-f<strong>an</strong>n zot dim<strong>an</strong>ndoub par k<strong>an</strong> nou ti tom dakor ki tou reset pou partazeegal-egal. Zot vinn viol<strong>an</strong> ek vilger e Kolo fons lor mwapou bat mwa. S<strong>an</strong>s b<strong>an</strong>n lezot finn tini li, <strong>an</strong>pes li fer sofraka. Mo sir dime ler li desoule li pou regrete. Bizen dirb<strong>an</strong>n m<strong>an</strong>m fale pa mel<strong>an</strong>z mas ar lalkol. K<strong>an</strong> zot zis fimmas zot koul me k<strong>an</strong> zot mel<strong>an</strong>z sa de la zot vinn bebet.Pie fl<strong>an</strong>bway<strong>an</strong> kot laboutik Taikat kouver ar fler. Salerlete pe donn bal. Preske toulezour v<strong>an</strong>n magazenZeroDepo vinn r<strong>an</strong>n vizit d<strong>an</strong> site. B<strong>an</strong>n ki travay pou169


gagn zot gratifikasion biento. Komers<strong>an</strong> pe tap plen.Dimoun d<strong>an</strong> site pa kwar d<strong>an</strong> ramas larz<strong>an</strong>. Lamone sortipli vit ki li r<strong>an</strong>tre. Tout lazourne gro-gro bafoul larg filwarlor filwar tapaz mizikal d<strong>an</strong> tou kwen Pl<strong>an</strong>et-de-Senz.Rosemay dir mwa ki d<strong>an</strong> detrwa mwa v<strong>an</strong>n la pou revinie sil<strong>an</strong>s pou retourne. D<strong>an</strong> vilaz kot mo'nn gr<strong>an</strong>di dimounpa koumsa. B<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong>dimoun d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>drwa toult<strong>an</strong> dir kibizen fer lekonomi. K<strong>an</strong> gagn enn roupi, dep<strong>an</strong>skatroven-dis sou e ramas dis sou. Sa li kouma ennkom<strong>an</strong>nm<strong>an</strong> me isi tou enn lot m<strong>an</strong>ier. T<strong>an</strong>tinn G<strong>an</strong>ga tipou gagn kriz si li ti vinn viv isi enn sel zour. Me mwa motrouv zot korek. Kifer soufer aster pou enn meyer dimek<strong>an</strong> nou kapav zwir enn meyer zordi.D<strong>an</strong> Pl<strong>an</strong>et-de-Senz dimoun pa ipokrit. Zot les zot enstendiriz zot lekzist<strong>an</strong>s. Si zot <strong>an</strong>vi kriye, zot kriye; si zot <strong>an</strong>vilev lager, zot lev lager; si zot <strong>an</strong>vi fer malis, zot fer malis.... Eski zot fer lamour ousa zot fer malis?Ki pas d<strong>an</strong> latet enn papa fer enn zafer koumsa? Viol soprop z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Ena enn tifi douz <strong>an</strong> res pre kot nou ki<strong>an</strong>sent. So papa ki'nn fer sa. Rosemay dir mwa, ler litrouv mwa soke, ki souv<strong>an</strong> sa arive. Boug la r<strong>an</strong>t <strong>lakaz</strong>soule, trap fam bate e lerla viol z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Ankor viktimlalkol. Ki kalite lemonn? Si ou fim mas ou al d<strong>an</strong> lazol.Rom v<strong>an</strong>de d<strong>an</strong> tou kwen lari. Pourt<strong>an</strong> mas kalme fimer,rom eksit biver.D<strong>an</strong> Pl<strong>an</strong>et-de-Senz ena b<strong>an</strong>n tr<strong>an</strong>zaksion bizar. Rosemaydir mwa mo pe vinn tro kirye, ena maler lad<strong>an</strong>. Boukouzenn pe may d<strong>an</strong> lak ladrog. K<strong>an</strong> zot yenn pr<strong>an</strong> zot, zotkapav fer krim pou gagn lamone pou enn doz. Famkouma zom. Lopital m<strong>an</strong>tal ek prizon r<strong>an</strong>pli ar b<strong>an</strong>nz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Pl<strong>an</strong>et-de-Senz me b<strong>an</strong>n trafik<strong>an</strong> sorti <strong>an</strong>deorsite. Dimoun d<strong>an</strong> site konn zot. Zis lapolis ki pa kone.170


Drol! Enn fwa mo finn koz ar detrwa gr<strong>an</strong> dimoun d<strong>an</strong>l<strong>an</strong>drwa pou gete ki kapav fer pou dam pion b<strong>an</strong>ntrafik<strong>an</strong>, farous zot depi site. Nou finn koum<strong>an</strong>s ennlouvraz ar b<strong>an</strong>n zenn; konsiatiz zot lor problem; org<strong>an</strong>izaktivite korek ki ed dimoun gagn dinite, aret detrirzotmem. Nou'nn koum<strong>an</strong>s servi nou s<strong>an</strong>te ek lamizik pousoutenir mouvm<strong>an</strong> la. Boukou dimoun d<strong>an</strong> site ti pefelisit nou, <strong>an</strong>kouraz nou. Me pa tou dimoun ki dakor.Kolo dir ki nou pe mel<strong>an</strong>z lamizik, enn zafer prop, arb<strong>an</strong>n zafer malprop. Artis pa bizen fer politik. Pa politiksa mo dir li. Travay sosial, travay imen. Ler pas ovot litousel vot kont. Depi sa li boud ar mwa.Rosemay ek so de z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> pa pou la zordi. Zot envite d<strong>an</strong>maryaz d<strong>an</strong> enn ti lavil d<strong>an</strong> les Gonndou<strong>an</strong>a. Enn kouzinnkote so mama pe marye. Mo pa pou gagn let<strong>an</strong> s<strong>an</strong>tisolitid. Apre travay mo ena repetision. Mo pou retourn<strong>lakaz</strong> bien tar. Mo sir ar lafatig kouma mo poz latet mopou dormi. ...Repetision finn pas mari bien. Kolo finn aret boude. Mokwar nou finn revinn torsenn.Enn s<strong>an</strong>s ena zetwal d<strong>an</strong> lesiel. Sinon ti pou difisil trouvsime. D<strong>an</strong> Pl<strong>an</strong>et-de-Senz ekleraz sime enn lix. Enn fwalet<strong>an</strong> s<strong>an</strong>z b<strong>an</strong>n l<strong>an</strong>p brile; laplipar let<strong>an</strong> sime touf d<strong>an</strong>nwar. Bizar! Sa loto la koumadir pe swiv mwa. Li'nn aretzis akote mwa. Laport finn ouver. Miray agos. Pa kapavsove. Kikenn chombo mwa, bous mo labous. Zot ris mwad<strong>an</strong> loto la. Li demar kouma fles. Senk zom maske. Katlad<strong>an</strong> bien kosto. Zot finn bayonn mwa, atas mo lamederyer ledo. Ayo ki pe ariv mwa!Loto la aret kot enn laplaz lwen ar abitasion. Zot tir mwad<strong>an</strong> loto, trenn mwa lor disab, desir mo lenz, met mwa171


touni. Kat zom tini mwa, kart mo lame-lipie, senkiem laviol mwa sakenn so tour. Ar enn sereng zot pik pwazond<strong>an</strong> mo dis<strong>an</strong>. Ler tour senkiem la vini kikenn dir li, 'Alegogot, bour li twa aster, bour to malad d<strong>an</strong> so fes, liki somama piten la.' Tou sa finn pas kouma enn kosmar kilong kouma enn leternite. Mo korde ar douler koutpie lormo lekor. Mo t<strong>an</strong>n loto demare. Apre mo nepli rapeln<strong>an</strong>ye.Ler mo lizie ouver, mo trouv mwa d<strong>an</strong> enn ti <strong>lakaz</strong> tol, lorenn matla. Enn madam <strong>an</strong>viron senk<strong>an</strong>t-<strong>an</strong> lor enn b<strong>an</strong>pe asiz kot mo latet. Kouma mo lizie ouver li dim<strong>an</strong>nmwa si mo pou bwar enpe dite. Mo dir li non. Pli tar mopou apr<strong>an</strong>n ki ti ariv mwa. Mo ti tom s<strong>an</strong> kones<strong>an</strong>s lorlaplaz koumadir ti finn krisifie mwa. Ton Koulall, madamla so misie, gramaten ler li ti pe al lapes, ti trouv mwas<strong>an</strong> kones<strong>an</strong>s lor laplaz. Li pr<strong>an</strong> so palto pou kasiet motouni. Ler li trouve ki mo <strong>an</strong>kor viv<strong>an</strong>, li lev mwa amennmwa kot li pou dim<strong>an</strong>n so madam ki pou fer. Eski pou allapolis ousa non? Mat<strong>an</strong>t Alice pa fer konfi<strong>an</strong>s lapolis. Lidesid pou okip mwa limem. Kifer? Zame mo pou kone. ...Ton Koulall ek Mat<strong>an</strong>t Alice finn aksepte ki mo res kotzot. Mo finn gagn enn ti travay d<strong>an</strong> enn lotel pa lwen arvilaz kot nou reste. Me mo pe vinn enn fardo pou toudimoun. Pou enn wi, pou enn non, mo tom malad.Depi plis ki enn mwa mo lor lili lopital. Mo finn gagn ennmalad ki touye s<strong>an</strong> pitie. Senk zom maske finn ponppwazon d<strong>an</strong> mo dis<strong>an</strong>. Enn lad<strong>an</strong> apel Kolo, sa mo sir.Limem dernie ti mont lor mwa. Li ti pe mars ar mafialadrog. Mo ler pe aprose. Mo onte pou fer mo par<strong>an</strong> ekFarouk kone. Av<strong>an</strong> mo tom malad net enn swar mo titrouv T<strong>an</strong>tinn G<strong>an</strong>ga d<strong>an</strong> lotel kot mo ti pe travay. Mo tial kasiet. T<strong>an</strong>tinn G<strong>an</strong>ga ti abiy <strong>an</strong> nwar. Li ti paret vie ek172


fatige. ... Farouk, to figir, to parfen pa'le kit mwa. ...Pardonn mwa mo gate. Mo ti desir to poem. Aster mobizen rekonstrir li av<strong>an</strong> ki tro tar. ... To'nn r<strong>an</strong>pli mo lavikouma ler d<strong>an</strong> mo poumon, kouma soley d<strong>an</strong> lesiel,kouma lapli <strong>an</strong> Mars … kouma … kouma … kouma rafalenn siklonn, ... ble lamer kalm. To'nn r<strong>an</strong>pli mo lavi, ...vinn r<strong>an</strong>pli mo nam. Les mo kont<strong>an</strong> twa, les mo donn twamo lamour, les mo ploz d<strong>an</strong> to lazwa, mor d<strong>an</strong> to lebra, …la toult<strong>an</strong> koste ar twa … Nou res <strong>an</strong>sam pou touzour. ...Les mo kont<strong>an</strong> twa, <strong>an</strong>kor kont<strong>an</strong> twa … tro tar. Ayo kimo finn fer ar mo lavi? Farouk pa ale! Dir mo mama paplore, dir papa pa sagren. ...Dir zot lor Montagn Signo mo ti trouv li. Li ti pe trap lameMarie-Madeleine. Dir zot Konntou so rengn finn fini.Zezikri finn revini ... Dim<strong>an</strong>n li ed nou kas roulm<strong>an</strong>.173


TANTINN TIMIPou Rachel, nouvo diya ki pe ekler mo sime ver aswar-lalimier.AK 1Sapit 1DEMANNPou tou dimoun d<strong>an</strong> vilaz li ti finn fini tas lor poto. Li tifini gagn venntrwa-z<strong>an</strong> e li ti <strong>an</strong>kor viv kot so mama.Pourt<strong>an</strong> depi laz sez-<strong>an</strong> li ti pe gagn dem<strong>an</strong>n me bien vitb<strong>an</strong>n pret<strong>an</strong> ti pe fonn. Ti ena mem enn ki ti vinn fer sodem<strong>an</strong>n me ti marye ar so ti ser. Ti ena boukou palab lorli. Li ti enn touk perse; so labous s<strong>an</strong>ti pi; so m<strong>an</strong>ier ferzom degoute … Me laverite, zis Balram ti kone. Sa ti reszot gr<strong>an</strong> sekre.Ler Balram ti fer so dem<strong>an</strong>n, tou dimoun ti sir ki li ti poufrek<strong>an</strong>te de ou trwa fwa e lerla ti pou kas bag. Non. Li tifrek<strong>an</strong>te enn fwa par semenn, de fwa par semenn, ennsemenn net. S<strong>an</strong>nkoutla d<strong>an</strong> vilaz ena ti koum<strong>an</strong>s dir kiBalram ti garrdamaj. Ena ti dir ‘garrdamde'. Sirm<strong>an</strong> li tienn nwar touni ki ti pe rod enn bout ar so boper ki, toudimoun kone, ti bien posede. Seki zot pa ti kone se ki <strong>an</strong>tTimi ek Balram ti ena enn mazik ki ti pe atas zot <strong>an</strong>sam.Rom<strong>an</strong>s li pa ti ekziste zis d<strong>an</strong> fim 'meriken'. Enn lotzafer zot pa ti kone. Papa Timi pa ti fer Balram konfi<strong>an</strong>sditou e ti aksepte li parski so tifi ti tas lor poto. Akozkiafer li ti aksepte 'sa voryen la'.Timi ti enn ti fam bien popiler d<strong>an</strong> vilaz. Li ti kont<strong>an</strong> r<strong>an</strong>n174


servis. D<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong> so par<strong>an</strong> limem ti pe fer tou. Kouma somama ti malad-malad, li ti bien vit vinn sef: gete kikomision bizen aste sak mwa e ki bizen kwi toulezour; kibazar bizen fer sak semenn; toulezour limem ti prepardilo so pou so papa lav so lipie d<strong>an</strong> bake; servi li som<strong>an</strong>ze. So vre nom ti Lachimi. Lachimi ti vinn Timi parskidimoun kont<strong>an</strong> fer lekonomi koze e zot ena rezon. So tiser ek ti frer ti apel li Appa Timi pou montre respe pouenn gr<strong>an</strong> ser. B<strong>an</strong>n lezot z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> d<strong>an</strong> vilaz ti apel li T<strong>an</strong>tinnTimi. Ena ki ti apel li T<strong>an</strong>tinn Appa Timi parski zot pa tirealize ki 'appa' li ti enn mo spesial ki ti frer ek ser tiservi pou montre respe pou enn gr<strong>an</strong> ser.Balram so kote ti ena pre tr<strong>an</strong>nsenk-<strong>an</strong> e d<strong>an</strong> so vilaz,Hamlet, ki ti <strong>an</strong>viron dis mil depi vilaz Lermitaz kot Timiti reste, li ti ena repitasion akter d<strong>an</strong> natak ek s<strong>an</strong>ter d<strong>an</strong>gamat. Kouma li ti zoli garson e so tal<strong>an</strong> akter-s<strong>an</strong>ter tibien apresie, li ti pe <strong>an</strong>t rev sekre boukou zennfi. Me li tideside ki li ti pou marye <strong>an</strong>deor so vilaz parski d<strong>an</strong>Hamlet tou dimoun ti kouma fami ou preske.Balram, pa kone kifer, rapel enn regar zennfi ki li tikrwaze set-wit-<strong>an</strong> pli av<strong>an</strong> d<strong>an</strong> enn maryaz. Enn tifi kenzsez-<strong>an</strong>gos-gos d<strong>an</strong> so sari ki klerm<strong>an</strong> li ti mete premiefwa. Andire li ti per so lipie may d<strong>an</strong> so lenz. Pou dimounk<strong>an</strong> enn tifi koum<strong>an</strong>s met sari, sa li ti enn sign ki sopar<strong>an</strong> ti p<strong>an</strong>se ki li ti finn pare pou maryaz. Me pouBalram maryaz ti bien-bien lwen d<strong>an</strong> so program. Koumamous dimiel li ti pe gout nektar d<strong>an</strong> toutsort kalite fler.D<strong>an</strong> so l<strong>an</strong>gaz zom li ti kont<strong>an</strong> dir: kifer nouri vas sikapav bwar dile par kar? Me souvenir enn regar gos-gosd<strong>an</strong> premie sari ti kol d<strong>an</strong> so memwar.Enn gramaten apre enn l<strong>an</strong>wit s<strong>an</strong> somey, li ti al get ennvie t<strong>an</strong>tinn d<strong>an</strong> vilaz Hamlet pou dir li rod enn bon tifi175


pou li parski li ti'a kont<strong>an</strong> marye. Me li ti ole kikenn ki paviv d<strong>an</strong> Hamlet ousa tro pre ar vilaz la. Rod koteLapoudor, Bonnvenn, Lermitaz, Mapou, Kotez, Gr<strong>an</strong>gob.- D<strong>an</strong> Lermitaz ena enn tifi ... li ena enpe laz. Pa kone sito pou kont<strong>an</strong>. Bon fami me enpe tabardenn, garsonm<strong>an</strong>ke. Enpe fami ar mwa.Vie t<strong>an</strong>tinn ti dres papie pou 'al get tifi' e se koumsa kiBalram ti retrouv regar ki ti perdi d<strong>an</strong> brouyar let<strong>an</strong>p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> set-wit-<strong>an</strong>.Lor vites fami de kote ti tom dakor. Fami Balram tisoulaze. Zot ti bien per ki akoz so lavi ki li ti pe amene, liti kapav zwenn tase ar enn fam ki ti pou fer fami gagnonte. Kote Timi ti ena bel soulazm<strong>an</strong>. Zot ti per ki li tipou mor vieyfi. Me amizir let<strong>an</strong> pase papa Timi tikoum<strong>an</strong>s s<strong>an</strong>ti enn tristes e <strong>an</strong>memt<strong>an</strong> enn lafreyer.Kis<strong>an</strong>nla pou okip <strong>lakaz</strong> k<strong>an</strong> Timi ale? Eski Balram pa tipe marye akoz leritaz ki so madam ti pou gagne k<strong>an</strong> sopapa mor? Bolom la ti vadire lor labrez. Akoz samem lerBalram ti koz maryaz sivil li ti kont. Pa bizen maryaz sivil.Pa neseser. Me Timi ek Balram ti bien deside pou fermaryaz sivil apre maryaz relizie, s<strong>an</strong> les personn kone.Pa ti fer enn gr<strong>an</strong> maryaz. Apre maryaz, Balram ti al vivd<strong>an</strong> vilaz Kotez ki ti lamwatie dist<strong>an</strong>s <strong>an</strong>t Lermitaz ekHamlet. Balram ti ena enn teren apepre enn arp<strong>an</strong> lorlekel li ti konstrir enn ti <strong>lakaz</strong> de lasam, enn godon, plislavar<strong>an</strong>g. Lakwizinn ek lasamben ti detase e latrinn tilwen ar <strong>lakaz</strong> d<strong>an</strong> enn kwen d<strong>an</strong> fon lakour. Timi tidim<strong>an</strong>n li fer ar<strong>an</strong>z enn lekiri pou nouri kabri ek ennpoulaye. Timi ek Balram ti bien deside pou okip zot laterpou ki li nouri zot ek z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ki ti pou vini.Apart lelvaz ek pl<strong>an</strong>tasion Balram ti pe kontinie s<strong>an</strong>t d<strong>an</strong>gamat. K<strong>an</strong> zot ti fek marye parfwa Timi ti pe akonpagn li176


me ler z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti koum<strong>an</strong>s vini Balram ti pe ale touselziska zour k<strong>an</strong> li ti deside pou sed so plas b<strong>an</strong>n pli zennki ti pe lev latet. D<strong>an</strong> di-z<strong>an</strong> maryaz zot ti gagn senkz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ( trwa garson ek de tifi). Zot ti p<strong>an</strong>se ki senk asee zot ti desid pou pratik familipl<strong>an</strong>ing ki ti fek r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong>pei.Sapit 2BANN ZANFANDis premie l<strong>an</strong>e maryaz ti pase s<strong>an</strong> gr<strong>an</strong> problem. Lavi tidifisil. B<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti pe vini enn deryer lot. Ti bizengr<strong>an</strong>di <strong>lakaz</strong>, azout lasam pou b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Lot kotepapa Timi ti refiz ed so tifi parski li ti dezobeir. Ti dir li pamarye sivil. Me Balram ek Timi ti deside ki zot pa pou tallame. Zot ti swazir sime liberte ler zot ti desid pou r<strong>an</strong>zzot <strong>lakaz</strong> lwen depi Hamlet ousa Lermitaz. Zot pa ti'le kifami fouraye me pou sa ti ena enn pri pou peye. Ti bizenapr<strong>an</strong>n debrouy tousel. Me d<strong>an</strong> vilaz Kotez 'si ti enavwazen ki ti pou galoupe vini ler zot t<strong>an</strong>de ki ena difikilte.Trwa garson ti vinn enn deryer lot e lerla de tifi ti swiv.Zot premie garson, Tamby, ti foto so papa me ler get biend<strong>an</strong> so regar ti ena douser so mama. Depi bien zenn li tikont<strong>an</strong> desine. Kouma li ti gagn enn ti s<strong>an</strong>s li ti desine;desinn lor later ar enn baton balie; desinn lor lardwaz, lorpapie; parfwa li ti kont<strong>an</strong> larg so lekor lor lerb d<strong>an</strong> karo,get lesiel e desinn sat, lisien, kabri, zwazo ar b<strong>an</strong>nkalaminndas niaz. D<strong>an</strong> lekol li ti pe debrouye me bien vitli ti perdi kons<strong>an</strong>trasion. Li ti trouv matematik bien r<strong>an</strong>n.Me p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> brek limem ti plis aktif d<strong>an</strong> lakour lekol.Samy li, li ti kontrer Tamby. Disipline, pratik, metodik. Liti vinn fierte so papa. Li ti toult<strong>an</strong> premie d<strong>an</strong> klas. Apartdevwar lekol ek travay <strong>lakaz</strong> li pa ti enterese ar n<strong>an</strong>ye. Li177


ti kone k<strong>an</strong> bizen sem lagren, k<strong>an</strong> bizen tr<strong>an</strong>spl<strong>an</strong>te, k<strong>an</strong>bizen rekolte; li ti konn netway lekiri, tir dile ar kabri; li timem donn so mama koudme d<strong>an</strong> lakwizinn, okip ti baba.Li ti vinn lebra drwat so par<strong>an</strong>.K<strong>an</strong> Ramou ti ne Balram ek Timi ti gagn enn ti desepsion.Zot ti dekouyone kouma koze la ti dir parski zot ti sir zotti pou gagn enn tifi. Balram sirtou ti <strong>an</strong>vi enn tifi. Andiredepi li ti baba Ramou ti s<strong>an</strong>ti ki li ti enn endezirab e li tigr<strong>an</strong>di enn lot fason. Li ti toult<strong>an</strong> tousel, kapon-kapon,tris-tris. Samy ti profit so febles. Pa Tamby. Tamby tisagren li. Katriyem groses ti amenn Balram so Luxmi.Enn bote tifi; enn bon mel<strong>an</strong>z eleg<strong>an</strong>s Balram ek feminiteTimi. Zot ti donn li nom Ramba. Kamla so nes<strong>an</strong>s ti ennaksid<strong>an</strong>. Personn pa ti'le li me li ti vini. Enpe koumaRamou li ti kont<strong>an</strong> bat karte ar lezot e parfwa ar Ramoume pli souv<strong>an</strong> tousel li ti pe zwe ar b<strong>an</strong>n personazimaziner ki ti peple so latet.D<strong>an</strong> tou so z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Timi ti plis sagren Tamby ki ti bienfrazil. Pa so las<strong>an</strong>te. Me pou enn wi, pou enn non sogargoulet kase. Li ti move kalite s<strong>an</strong>sib. Timi ti per ki sogarson les bouldozer lavi kraz li. Kifer li pa ti kouma so tifrer Samy ki, kouma H<strong>an</strong>oum<strong>an</strong>, ti kapav lev montagn?Pa kapav fer n<strong>an</strong>ye. Sakenn so desten.Malgre zot difer<strong>an</strong>s, fami Timi-Balram ti ini par lamour<strong>an</strong>t par<strong>an</strong>, lamour par<strong>an</strong> pou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> pou par<strong>an</strong>ek lamour <strong>an</strong>t z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Tonbe-leve zot ti <strong>an</strong>sam.Travay zame ti fer Timi ek Balram per. Zot ti arp<strong>an</strong> later tipe donn bel r<strong>an</strong>nm<strong>an</strong>. Balram ti kont<strong>an</strong> sey nouvo lide.Kouma ti ena enn ti larivier, larivier Bonnvenn dimoun tiapel li, ki ti pas lor balizaz so teren, dilo zame ti ennproblem. Li ti fouy enn k<strong>an</strong>tite ti k<strong>an</strong>al pou fer dilo r<strong>an</strong>t178


enpe partou d<strong>an</strong> so pl<strong>an</strong>tasion e d<strong>an</strong> enn l<strong>an</strong>drwa biens<strong>an</strong>tral li ti fer enn gr<strong>an</strong> basen e d<strong>an</strong> so basen ti ena bredkreson, bred sonz ek tilapia. Ler li ti pe r<strong>an</strong>z k<strong>an</strong>al ekbasen dimoun ti dekonsey li parski moustik ti pou donnbal. Balram ti t<strong>an</strong>de ki tilapia kont<strong>an</strong> m<strong>an</strong>z moustik. Li tidesid pou met detrwa tilapia d<strong>an</strong> so basen sonz ekkreson. Zot ti peple kouma mirak e <strong>an</strong>memt<strong>an</strong> ti nourikreson ek sonz ar fertiliz<strong>an</strong> natirel. Souv<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n k<strong>an</strong>ard<strong>an</strong> lakour ti vinn azout zot bout. Li ti lir parla ki vas kiekout lamizik donn meyer r<strong>an</strong>nm<strong>an</strong> dile. Si bon pou vaskifer pa seye ar kabri? Li ti konekte enn vie oparler ar soradio e tou seki dimoun ekoute kabri 'si ti t<strong>an</strong>de. Zamepersonn pa ti reysi kone ki lefe ti ete me zame bouk,kabri ek zot z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti proteste. K<strong>an</strong> Balram ti pe fer sob<strong>an</strong>n expery<strong>an</strong>s, Timi, sourir kasiet lor lalev ti pe yam lidepi lwen. Li ti kone ki so bonom ti enpe drol e kikfwaakoz sa so latasm<strong>an</strong> pou Balram ti for kouma labaka.Zot pl<strong>an</strong>tasion ti pe raport bien. Malgre dep<strong>an</strong>s ti peogm<strong>an</strong>te, sirtou k<strong>an</strong> Tamby ek Samy enn deryer lot ti finilekol primer pou al kolez, zot ti kapav fer fas. Ti ena sobont<strong>an</strong> ek so movet<strong>an</strong>; ti ena ler k<strong>an</strong> ti bizen ris jab parlake me zot ti toult<strong>an</strong> gard latet <strong>an</strong>deor dilo. Balram tiaste enn v<strong>an</strong>n pa zis pou al livre mars<strong>an</strong>diz me osi pouaste <strong>an</strong>gre <strong>an</strong> gro <strong>an</strong>vil e rev<strong>an</strong>n <strong>an</strong> detay ar b<strong>an</strong>n tipl<strong>an</strong>ter. Anplis li ti koum<strong>an</strong>s aste prodwi lezot pl<strong>an</strong>ter poual livre ark<strong>an</strong>ter <strong>an</strong>vil. Li ti enn gr<strong>an</strong> debrouyar. Atraverso b<strong>an</strong>n kontak li ti reysi gagn enn latab d<strong>an</strong> bazar pouv<strong>an</strong>n so legim, poul, dizef ek lavi<strong>an</strong>n kabri. Lepok konzeso de garson ti pe al ar li <strong>an</strong>vil. Samy ti d<strong>an</strong> so pla meTamby ti onte ki so b<strong>an</strong>n kamarad kolez kapav trouv li eapel li mars<strong>an</strong> bred. Li ti toult<strong>an</strong> gos-gos e ti profit saklokazion ki li ti gagne pou pa al <strong>an</strong>vil.Me enn Samdi swar Timi ek Balram ti gagn sok. D<strong>an</strong>Kotez k<strong>an</strong> ena enn maryaz d<strong>an</strong> enn fami tou dimoun179


envite d<strong>an</strong> gamat ki deroule lavey maryaz. Sa Samdiswar la fami Timi-Balram net ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> v<strong>an</strong>n pou al d<strong>an</strong>gamat. Depi lont<strong>an</strong> Balram ti aret s<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> gamat met<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> k<strong>an</strong> let<strong>an</strong> permet, li ti kont<strong>an</strong> bat enn kare poureplonz d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>bi<strong>an</strong>s. M<strong>an</strong>ier zwe lamizik ti finn biens<strong>an</strong>ze; b<strong>an</strong>n nouvo enstrim<strong>an</strong> ti pe avoy <strong>an</strong>sien d<strong>an</strong>godam; nepli ti ena zom degize <strong>an</strong> fam; s<strong>an</strong>tez fam,d<strong>an</strong>sez fam ti pe r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> kiltir for-for. Sa swar lal<strong>an</strong>bi<strong>an</strong>s ti extra. Enn kou, s<strong>an</strong> at<strong>an</strong>n, enn ti garson<strong>an</strong>viron kenz-<strong>an</strong> dibout div<strong>an</strong> mikro; lorkes koum<strong>an</strong>s zwee enn lavwa velour <strong>an</strong>vlop zot tou. Timi ek Balram ti kwarzot pe reve. Limem sa? Wi, Tamby ti pe s<strong>an</strong>t enn s<strong>an</strong>teritme e vit tou dimoun ti koum<strong>an</strong>s tap lame pou donnlagam. Zot garson timid, lakagn mem parfwa, ti pe metplis ki s<strong>an</strong> dimoun d<strong>an</strong> lazwa. Piblik ti dim<strong>an</strong>n <strong>an</strong>kor.Tamby pa ti kil parad.Sa swar la, lor sime retourn <strong>lakaz</strong>, b<strong>an</strong>n par<strong>an</strong> ti seykonn plis lor zot garson me li ti revinn gounga.Timi ti rapel bien ki ti ariv enn so t<strong>an</strong>tinn ki ti marye arenn boug ki ti okip tou zafer limem. Tou dimoun ti pe dirki k<strong>an</strong>tite li ti kont<strong>an</strong> so fam. Li pa ti les li fer n<strong>an</strong>ye parlimem. Li ti kontrol tou; li ti diriz tou; so madam pa tiena okenn traka. Enn zour mari la ti mor d<strong>an</strong> ennaksid<strong>an</strong>. Madam la ti koumadir paralize d<strong>an</strong> so lekor, d<strong>an</strong>so lespri. Timi ti deside ki sa zame ti pou ariv li. Akoz sali ti pr<strong>an</strong> kont tou seki so mari ti pe fer; li ti mem apr<strong>an</strong>nkondir v<strong>an</strong>n la. D<strong>an</strong> lavi zame kone! Enn madam lorvol<strong>an</strong>? Sa ti enn zafer rar sa lepok la. Souv<strong>an</strong> k<strong>an</strong> zot tisorti <strong>an</strong>sam pou al d<strong>an</strong> enn fet e ki Balram ki ti kont<strong>an</strong>tap so ti zafer - li ti apel sa m<strong>an</strong>ndou, enn lot mo poumeksinn - ti gagn enpe konpr<strong>an</strong>, Timi ti pe pr<strong>an</strong> vol<strong>an</strong>pou retourn <strong>lakaz</strong>. Samy ti pou al asiz akote so mama eTamby, d<strong>an</strong> siez deryer, ti pou ser so lamaswar telm<strong>an</strong> li180


ti gagn per. B<strong>an</strong>n lezot z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti pou dormi vadire tounormal. Tamby li, li ti toult<strong>an</strong> per ariv so mama ennmaler.Erezm<strong>an</strong> ler maler ti koup d<strong>an</strong> zot karo, Timi ti pare poufer fas. Balram so las<strong>an</strong>te ti pe koum<strong>an</strong>s lok-loke. D<strong>an</strong> sofami jabet ti enn maladi erediter. Balram ti pe remarke kiler li ti gagn enn dimal li ti tarde pou sek me li pa ti pr<strong>an</strong>kont ziska ki enn zour enn ti dimal ti koum<strong>an</strong>s f<strong>an</strong>e. Sodokter ti dir li ki so lipie ti finn gagn lak<strong>an</strong>grenn. Ti bizen<strong>an</strong>pit enn lazam. Lor vites ti bizen reorg<strong>an</strong>iz travay.Kouma Samy pa ti tro enterese ar lekol, so mama ti dir liokip bazar. Timi li, li ti pou pr<strong>an</strong> plas Balram e Balram tipou okip <strong>lakaz</strong> ar led enn serv<strong>an</strong>t ki zot ti deza pe<strong>an</strong>plwaye. Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n zom ki pa ti abitie fertr<strong>an</strong>zaksion ar fam ti tike me vit zot ti konpr<strong>an</strong> ki si zotpa ti fer at<strong>an</strong>sion Madam Balram ti pou ploy zot, met d<strong>an</strong>so boursak. Apartir sa mom<strong>an</strong> la ti ena <strong>an</strong>t zot ek Timienn respe partaze. Ena fam ti admir Timi me ti'ena osi kiti pe kritik fam ki rod fer kouma zom.Ler Timi ti gagn kar<strong>an</strong>t-senk-<strong>an</strong> li ti fini vinn enn dimounpopiler ek enport<strong>an</strong> d<strong>an</strong> so paraz. So repitasion ti pevwayaze pou al d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n vilaz vwazen kouma Mapou,Bonnvenn, Gr<strong>an</strong>gob, Lapoudor, Roster, Melvil,Mamzelz<strong>an</strong>n, Plato s<strong>an</strong> m<strong>an</strong>sionn Hamlet ek Lermitaz kotzom kouma fam, vie kouma zenn ti admir li. Boukoudimoun ti pe deza apel li T<strong>an</strong>tinn Timi.Si li ti donn Tamby ek Samy boukou let<strong>an</strong> e ti okip zotbien, akoz so nouvo responsabilite, li pa ti pe kapav okipRamou, Ramba ek Kamla. Me erezm<strong>an</strong> pou sa b<strong>an</strong>nz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la Balram ti d<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong> e malgre so <strong>an</strong>dikap li ti ferso bes pou so z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>.181


Sapit 3LESPAS GRANDIApre so letid segonder T<strong>an</strong>by ti <strong>an</strong>vi al liniversite pougagn enn degre ki ti pou permet li <strong>an</strong>segne d<strong>an</strong> kolez.Balram, Timi ek Samy ti dakor pou soutenir li parskitravay ti pe mars bien. Lespas ti pe gr<strong>an</strong>di, Samy tikont<strong>an</strong> dir. Mem si Timi-Balram pa ti aste teren otour zotarp<strong>an</strong>, zot m<strong>an</strong>ier org<strong>an</strong>iz zarden, karo ek lekiri ti permetogm<strong>an</strong>t r<strong>an</strong>nm<strong>an</strong>. Anplis d<strong>an</strong> bazar <strong>an</strong>vil zot ti ena bonripitasion; zot mars<strong>an</strong>diz ti bien apresie parski li ti bienfre; e zot pa ti met lame d<strong>an</strong> lagorz kliy<strong>an</strong>. Samy tiapr<strong>an</strong>n ar so mama kim<strong>an</strong>ier pr<strong>an</strong> swen kliy<strong>an</strong>, pr<strong>an</strong> zotbien kont. Me plis enport<strong>an</strong> ki tou, Timi ti pe elarzikontak.Kouma travay ti pe mars korek-korek, Timi ti v<strong>an</strong>n so tiv<strong>an</strong>n pou aste enn ki pli gr<strong>an</strong>. Li ti fer tolie enstal letazerde kote pou ki li kapav klas bien so mars<strong>an</strong>diz. Net parderyer li ti fer met de siez pre kot laport, enn sak kote. Liti osi <strong>an</strong>ploy enn sofer ek enn <strong>an</strong>fle. Amizir let<strong>an</strong> pase‘v<strong>an</strong>n T<strong>an</strong>tinn Timi' ti vinn enn obze familie d<strong>an</strong> tou b<strong>an</strong>nvilaz d<strong>an</strong> paraz, depi Mapou ziska Mamzelz<strong>an</strong>n, depiHamlet ziska Helvesia. So zom kouma so fam, me sirtoub<strong>an</strong>n fam ti konsider Timi kouma model. Li ti ena ennm<strong>an</strong>ier nef fer komers. Bien sir li pa ti travay pou mersimisie me apart tr<strong>an</strong>zaksion ti ena enn kiksoz <strong>an</strong>plis.S<strong>an</strong>tim<strong>an</strong>. Ti ena s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong>. Si li pe al <strong>an</strong>vil li ti donn plasdimoun d<strong>an</strong> so v<strong>an</strong>n; si ti bizen aste meksinn ki pa gagned<strong>an</strong> vilaz li ti ofer pou aste li e ti vinn kit li lor simeretour. Li ti konn mel<strong>an</strong>z travay ek r<strong>an</strong>n servis. Enndedimoun ti pe abiz so labonte me <strong>an</strong> zeneral li pa ti gagndrwa plengne. D<strong>an</strong> sa rezion la ti ena enn propriyetersofertaxi ki ti pe araze. So nom ti Sagar me dimoun tiapel li Kolen Kaskole parski li ti toult<strong>an</strong> pe sey roul182


pwenmor pou fer lekonomi. Li ti mari peng, enn veritablare-kaka. K<strong>an</strong> li ti fer komision pou kikenn li ti pr<strong>an</strong> sokomision. Timi, dapre li, ti pe met later d<strong>an</strong> so m<strong>an</strong>ze. Liti sarye dimoun gratis, li ti fer komision gratis; li ti trokont<strong>an</strong> r<strong>an</strong>n servis. Li ti pe gat travay. Pou li fam ti bizenres <strong>lakaz</strong>, okip menaz olie rod met paryaz ar zom.Timi ti kone ki ti'ena koze malsen kont li me li ti movi arzot. Plis enport<strong>an</strong> li ek so fami ti pe viv bien. B<strong>an</strong>n ki pati kont<strong>an</strong> li zot ti fer koutchou-koutchou deryer so ledome div<strong>an</strong> so lizie zot sourir ti pe fer letour zot latet.S<strong>an</strong> ki li ti realize, so baz operasion ti preske kouversirkonskripsion elektoral ki ti reprez<strong>an</strong>te d<strong>an</strong> parlm<strong>an</strong> pargouvernm<strong>an</strong>. Prensipal parti lopozision li, li ti pe fer latetlipiepou r<strong>an</strong>t lad<strong>an</strong> e devier bol. Ler eleksion ti pe aproseb<strong>an</strong>n depite opouvwar kouma depite ek milit<strong>an</strong> lopozisionti pe koum<strong>an</strong>s vinn get li souv<strong>an</strong>-souv<strong>an</strong>. Li ti p<strong>an</strong>se ki seakoz zot ti konn Balram ki ti enn dimoun bien popiler d<strong>an</strong>l<strong>an</strong>drwa. Parmi b<strong>an</strong>n viziter ti ena enn minis ki ti experlor degizm<strong>an</strong>. Li ti met kostim tradisionel tou b<strong>an</strong>ndifer<strong>an</strong> group etnik pou montre ki li ti parey kouma zot.B<strong>an</strong>n ki kont<strong>an</strong> fer palab ti pe mem dir ki, k<strong>an</strong> li al <strong>an</strong>imenn renion fam, li ti abiy kouma fam.Me Timi 'si ti finn vinn bien popiler. Zot tou, so zennkouma so vie ti pe apel li ‘T<strong>an</strong>tinn Timi'. Li ti vinn t<strong>an</strong>tinnsa b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong> dimoun, ki kouma fler sezon, paret zis k<strong>an</strong>zot soley kapav briye e apre fonn. Timi pa ti tro fer zotkonfi<strong>an</strong>s malgre ki li ti pe koum<strong>an</strong>s gagn toutsort kaliteenvitasion. Pa envitasion haldi ousa maryaz. Meenvitasion inogirasion s<strong>an</strong>t sosial, nouvo bazar; pozpremie pier batim<strong>an</strong>, kolez, latrinn piblik; envitasionkongre noktirn, kongre madam ... Me Timi zame pa tiale. So fami, so travay, so responsabilite ti pr<strong>an</strong> tou solet<strong>an</strong>. Sirtou ki depi enn bout let<strong>an</strong> li ti pe gagn traka ar183


Kamla. Li ti vinn enn rebel ki ti pe fer so papa pas kord.Balram nepli ti kone seki ti bizen fer. Pa zis li ti pe s<strong>an</strong>tilaz pez lor so zepol e kraz so kor parfwa, so las<strong>an</strong>te ti pevinn pliz<strong>an</strong>pli frazil. Zour so l<strong>an</strong>iverser swas<strong>an</strong>t-<strong>an</strong> Kamlati dir li ki li pe kit lekol. Li ti ena zis kenz-<strong>an</strong>. Ki li ti poufer? Li pa ti kone me lekol ti r<strong>an</strong>n, sa li ti sir. Kouma li tigagn sez-<strong>an</strong> li ti deside li ti pou al travay d<strong>an</strong> lizinn. Sa liti bien deside.Kamla pa ti'le fer so par<strong>an</strong> soufer me parfwa s<strong>an</strong> ki li tireysi kontrol limem li ti pe dir ou fer b<strong>an</strong>n zafer ki ti ferso par<strong>an</strong> tris ek trakase. Balram ti p<strong>an</strong>se ki kikfwa li tivinn koumsa parski li pa ti finn gagn ase lamourmaternel. Timi ti p<strong>an</strong>se ki li ti tro gate, ki li ti bizengr<strong>an</strong>di.Ar Ramba pa ti ena okenn problem. Li ti kone ki li bizenfer e s<strong>an</strong> proteste li ti fer li. Papa Timi ki ti gard dist<strong>an</strong>sar fami Timi-Balram, ti koum<strong>an</strong>s atase ar Ramba d<strong>an</strong> sovie zour. Sel z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ki ti gagn ti kado ar so gr<strong>an</strong>per. Toudimoun ti dakor. Ramba ti res<strong>an</strong>ble so gr<strong>an</strong>mer e sakikfwa ti enfli<strong>an</strong>s Bonom la. Me ti ena enn lot rezon.Ramba ti plis atire par tradision ki par s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong>. Li tipengn so seve dapre koutim, met lenz dapre koutim, ferlapriyer dapre koutim e konport limem dapre koutim. Sati fer so gr<strong>an</strong>per ere parski li ti trouve ki Timi ti pe donnb<strong>an</strong>n fam move lekz<strong>an</strong>p. Parkont, Kamla ti lekontrer.Pourt<strong>an</strong> li ti pli zoli ki Ramba, pli sexi, pli alert, pli lafamme li ti toult<strong>an</strong> get tou seki pase div<strong>an</strong> so lizie ar ennregar ki ti souv<strong>an</strong> fer so par<strong>an</strong> trouv drol. Depi lekolprimer li pa ti kont<strong>an</strong> profeser ‘meusieu'. Li ti prefer so‘mis'. Kifer madam pa fer servis d<strong>an</strong> legliz? Nek misie. Liti fier ki so mama kondir v<strong>an</strong>n. Balram ti toult<strong>an</strong> trouv so‘Tififi' bien drol. Amizir li ti gr<strong>an</strong>di li ti pe dir ek fer b<strong>an</strong>nzafer ki ti fer Balram gagn sok lor sok.184


Eleksion zeneral ti pe aprose. B<strong>an</strong>n depite sort<strong>an</strong> d<strong>an</strong>sirkonskripsion ti vinn get Timi. Zot ti dir li kare-kare, se‘T<strong>an</strong>tinn Timi' e pa Balram ki zot ti vinn gete. Zot tidim<strong>an</strong>n li vinn zot az<strong>an</strong> prensipal parski touletrwa ti perepoze. Tou dep<strong>an</strong>s ti pou d<strong>an</strong> zot lame; ti pou ena enntravay d<strong>an</strong> gouvernm<strong>an</strong> pou Tamby, Ramou ek Ramba;Balram ti pou siez d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n komite; <strong>an</strong>plis ti pou donn lienn gr<strong>an</strong> v<strong>an</strong>n nef e plizier latab d<strong>an</strong> bazar. Premie Ministi dir zot vinn get li. Timi ti zis dir zot ki li ti bizen reflesi.Sa ti ase pou ki zot p<strong>an</strong>se ki zot ti bizen ogm<strong>an</strong>t valerrekonp<strong>an</strong>s. Kikfwa sa fam la ti <strong>an</strong>vi vinn <strong>an</strong>basader? Kikone? T<strong>an</strong>sion lopozision ti finn fini aste li? Ti bizen raportsa Premie Minis e dim<strong>an</strong>n li ki ti bizen fer. Ler zot ti aleTimi ti al d<strong>an</strong> ti godon kot Balram ti ete. Kouma so mariti pas pli boukou let<strong>an</strong> lor lili, zot ti ena sakenn so lasam.T<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> k<strong>an</strong> li ti <strong>an</strong>vi enn ti gate Timi ti al d<strong>an</strong> godonso bonom. Me sa swar la se pa ti gate ki li ti pe rode. Li tikone ki Balram ti bien konpr<strong>an</strong> politik. Li ti pou kapavexplik li ki ti pe arive. Kifer li, enn senp fam, ti finn vinnsit<strong>an</strong> enport<strong>an</strong>?- Me to enn dimoun enport<strong>an</strong>, mo koko.- Aret fer to zoliker ar mwa. Mo pe koz serye.- Koze lamour pa serye?- Ki to kwar zot'le?- Senp Timi. Mach la sere d<strong>an</strong> nou sirkonskripsion. Zotole gagn twa ar zot. Zot kone to popiler. Boukou dimounpou swiv twa. To pwa d<strong>an</strong> bal<strong>an</strong>s vedir laviktwar. ...Drol ...!- Ki zafer?- Zot pa finn ofer twa enn tiket. Bengker to eli. Me okennmaron pa'le sed so plas. Marke garde. Si to res tr<strong>an</strong>kil,fer vadire to pa enterese, Premie Minis pou ofer twa enntiket pou poze isi.- Mo pa enterese.- Pa trouv drol si lider lopozision vinn fer twa enn lof poz185


k<strong>an</strong>dida.- Me mo pa konn n<strong>an</strong>ye d<strong>an</strong> politik.- Pa fer n<strong>an</strong>ye sa. Zot pa bizen dimoun ki konn kiksoz;zot bizen dimoun ki amenn vot.Sa swar la Timi ti pas l<strong>an</strong>wit d<strong>an</strong> godon so mari. Bonerlel<strong>an</strong>dime gramaten li ti dir li ki so fami ek so travay tiplis enport<strong>an</strong>. Balram ti get li ar enn sourir plen ardouser, rekones<strong>an</strong>s ek admirasion.Sapit 4DAN DIF KI ...Ler rezilta eleksion zeneral ti tonbe Timi ti kont<strong>an</strong> ki li tirefiz tiket lopozision ki ti promet li enn minister si li ti eli.Lalit ti sere e governm<strong>an</strong> sort<strong>an</strong> ti gagne par enn nene.Ti enn parlm<strong>an</strong> d<strong>an</strong> bal<strong>an</strong>s.Sa l<strong>an</strong>e la pei ti d<strong>an</strong> pens. Resesion, enflasion, somaz.D<strong>an</strong> koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> lepep ti aksepte m<strong>an</strong>z zot margoz meamizir lespwar amensi, enn s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> degou ek revolt tikoum<strong>an</strong>s paret lor miray lavil kouma lak<strong>an</strong>pagn. Mekouma maler zame vinn tousel, lasesres ti pe trap lavipar lagorz. D<strong>an</strong> karo, b<strong>an</strong>n pl<strong>an</strong>t ti pe griye ar soley.Enn gramaten pei ti travers enn sok. Gouvernm<strong>an</strong> eklopozision ti fer enn koalision. Zis enn 'Gouvernm<strong>an</strong>Linite Nasional' ti pou kapav tir pei d<strong>an</strong> pens e donnlespwar lepep. Pou kre enn deklik, ti am<strong>an</strong>n konstitisionpou ogm<strong>an</strong>t nonm minis e pou kre b<strong>an</strong>n pos minis s<strong>an</strong>portfey. Tou b<strong>an</strong>n reprez<strong>an</strong>t<strong>an</strong> lepep ti gagn rekonp<strong>an</strong>spou zot lespri sakrifis. Tou dimoun ti bizen travay <strong>an</strong>sampou rekonstriksion nasional.Depi sa zour la Timi ti realize ki politik li ti enn zaferspesial ek drol <strong>an</strong>memt<strong>an</strong>. K<strong>an</strong> toulede kote ti vinn get li,186


pa sa ki zot ti koze. Toulede kote ti rod met li d<strong>an</strong> lak,mont dadak lor so ledo. Enn s<strong>an</strong>s li pa ti tom d<strong>an</strong> zotp<strong>an</strong>o. Dimoun ti pe dir 'sa politik sa' koumadir d<strong>an</strong> politikfale pa pr<strong>an</strong> n<strong>an</strong>ye pou lamone kont<strong>an</strong>. B<strong>an</strong>n politisien tikont<strong>an</strong> dir: 'Zame dir zame <strong>an</strong> politik.' Pou Timi sopremie kontak ar politik ti negatif net. Bizen rekonet kiTimi ti ena enn kalite ki ti vinn so defo; enn defo ki tivinn so kalite. K<strong>an</strong> li ti gard enn kikenn d<strong>an</strong> zwen, tidifisil fer li bliye. Li ti teti e li ti kont<strong>an</strong> ki li ti koumsa. Sopapa ti dir ki ti li enn ‘tetarr', enn mari latet dir. Me Timiti deside ki li pa ti pou s<strong>an</strong>ze. Vit Balram ti realiz sa. Akozsamem li ti fer bien at<strong>an</strong>sion k<strong>an</strong> li ti bizen dir li kiksoz.Apart sa Timi ti enn lakrem d<strong>an</strong> dimoun. Me kis<strong>an</strong>nla tipou kwar ki enn zour ... Pli tar mo va dir zot.Zame ti gagn sa kalite lasesres d<strong>an</strong> pei. Ravaz partou,lamizer ek soufr<strong>an</strong>s partou. Olie okip travay d<strong>an</strong> karo ekd<strong>an</strong> bazar, tou dimoun ti pe rent zot nam rod dilo. Memlarivier ki ti pe nouri later Timi-Balram ti vinn mari peng.Partou-partou pios, p<strong>an</strong>ie ek larozwar ti pe plen arn<strong>an</strong>ye-a-fer.Souv<strong>an</strong> se maler ki alim far d<strong>an</strong> marenwar. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> ki d<strong>an</strong>biro <strong>an</strong>vil ena ti pe koz enportasion aysberg, d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>nvilaz retire fam ek zom ti pe tras nouvo kismat. D<strong>an</strong>plizier plas zot ti dekouver d<strong>an</strong>pi ki dimoun lont<strong>an</strong> ti peservi. Andire lepase ti pe vinn fer leprez<strong>an</strong> pr<strong>an</strong> <strong>an</strong>mars.Zot ti al ekout vie dimoun ki ti rapel l<strong>an</strong>drwa kot zot ti alsers dilo av<strong>an</strong> ki gouvernm<strong>an</strong> ti met robine piblik partou.Travay lafouy ti donn ase bon rezilta. Tou dimoun, so zomkouma so fam, so zenn kouma so vie, ti mobiliz tou zotresours ek lenerzi pou donn lavi enn gr<strong>an</strong> kout pous.Partou-partou ti ena b<strong>an</strong>n geng travayer volonter poufouye, sarye later ek ros, enstal lesafodaz. Tou saret,v<strong>an</strong>n, kamion ti mont lor baz. Zot ti pe sarye dilo d<strong>an</strong>187


arik pou aroz pl<strong>an</strong>tasion ar lamok pou ki pa ena ditougaspiyaz. Tou dimoun ti pe kopere e ti pe donn koudmezot prosen. Premie fwa, ot<strong>an</strong> ki zot rapel, souv<strong>an</strong> se b<strong>an</strong>nmadam ki ti pe marse div<strong>an</strong>-div<strong>an</strong>, sirtou k<strong>an</strong> labitid ti pekay linisiativ maskilen. E b<strong>an</strong>n zom ti pe oblize swiv.B<strong>an</strong>n zom ki ti pe fer zot zeb ti pe gagn sik<strong>an</strong>e par sofam kouma so zom. Maler ti pe donn nes<strong>an</strong>s boner esirtou enn lot kalite lavi.Timi 'si ti pe s<strong>an</strong>ze. Av<strong>an</strong> sa, so relasion ar b<strong>an</strong>n dimounti enpe difer<strong>an</strong>. So lipie pa ti lor mem nivo ki lezot. Li tipe ed dimoun enn pake me finalm<strong>an</strong> so fami ek so travayti toult<strong>an</strong> pas av<strong>an</strong> tou. Lezot ti kouma sipor pou solav<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> malgre ki endirektem<strong>an</strong> li ti pe ed zot av<strong>an</strong>se.Lasesres la ti pe ouver lizie boukou dimoun ki av<strong>an</strong> ti pepr<strong>an</strong> tou pou lamone kont<strong>an</strong>, <strong>an</strong>dire lavi ti enn fixdepozit.Andire zistwar vie Tonton Toulsi, ki ti kont<strong>an</strong> rakontekim<strong>an</strong>ier lont<strong>an</strong>-lont<strong>an</strong> d<strong>an</strong> enn pei lez<strong>an</strong>der lepep tisoulev enn montagn ki ti pe mars lor zot latet e devier li<strong>an</strong>balao, ti pe vinn vre. Amizir lalit kont move sorav<strong>an</strong>se, Timi so regar lor tou sa b<strong>an</strong>n dimoun ki ti pe tirjab par lake, ti pe s<strong>an</strong>ze. Av<strong>an</strong> zot ti swa b<strong>an</strong>n fourniser,swa b<strong>an</strong>n kliy<strong>an</strong> ar ki li ti bizen gard bon relasion akoz sotravay. Aster relasion ti pe vinn pli kordial, familial,fraternel. Ti ena boukou plis konpr<strong>an</strong> feminen, plispartaz, plis pr<strong>an</strong> kont. Timi ti pe realize ki so travay tienport<strong>an</strong> pa zis parski li ti pe fer so fami viv me sirtouparski li ti pe fer lavi d<strong>an</strong> so gawn bouz d<strong>an</strong> bondireksion. Sakenn ti pe nouri so ti arp<strong>an</strong> ki ti pe nouri sodimoun e <strong>an</strong>memt<strong>an</strong> <strong>an</strong>sam zot ti pe fer kreasion av<strong>an</strong>se,koumadir zot ti pe donn Bondie enn ti koudme pou ferlavi vinn meyer. B<strong>an</strong>n dimoun ki Timi ti pe zwenn ti neplizis enn relasion travay me ti enn nom, enn sourir, ennboude, enn lespwar, enn dezespwar, enn lalimier, ennniaz ki kasiet soley, enn ti zafer spesial, enn endividi.188


Lont<strong>an</strong> k<strong>an</strong> li ti pe pas lor larout Bonnvenn, pou li sa tienn larout kouma tou larout. Li ti pe amenn li kot li tideside pou ale. Aster souv<strong>an</strong> li ti aret kot enn ti <strong>lakaz</strong> kotSinndi ti pe reste. Sinndi ki ti ena <strong>an</strong>viron tr<strong>an</strong>t-<strong>an</strong>, ti enaboukou mals<strong>an</strong>s. So mari ti gagn tiberkiloz e li ti d<strong>an</strong> ennlopital spesial kot rar dimoun sorti viv<strong>an</strong>. Li ti ena ennz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> <strong>an</strong>dikape e so fami ti rezet li parski li ti maryekont nasion. Sa zour la li ti al kot Sinndi ar enn t<strong>an</strong>trasion. B<strong>an</strong>n zafer debaz: diri, lafarinn, dilwil, disik, ekenn bout pwason sounouk. Ler li r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> lakwizinn lis<strong>an</strong>ti enn loder bizar. Petrol. Sinndi so lenz ti tr<strong>an</strong>pe.- Sinndi, ki to pe fer? Pa fer sa mo ser. Pa fer sa. Mazinnto z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>.Tro tar. Li ti fini rap zalimet. Timi trouv enn gouni, pr<strong>an</strong> lilor vites <strong>an</strong>vlop Sinndi e zot ti roul <strong>an</strong>ba. Li ti pr<strong>an</strong> enngr<strong>an</strong> risk parski li'si ti kapav fini <strong>an</strong>sam. Erezm<strong>an</strong> li tireysi <strong>an</strong>pes enn katastrof. Li ti fer Sinndi s<strong>an</strong>z so lenz,met so z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> d<strong>an</strong> v<strong>an</strong>n e olie okip so travay li ti retournso <strong>lakaz</strong>. Li ti kone ki li pa ti gagn drwa les Sinndi tousel.De labous <strong>an</strong>plis pou nouri? Pa fer n<strong>an</strong>ye. Balram, ki salepok la ti pe gagn boukou difikilte akoz so maladi, ti <strong>an</strong>viproteste me li ti prefer res tr<strong>an</strong>kil parski Timi pa ti d<strong>an</strong>enn moud pou diskite. Me lel<strong>an</strong>dime, zot ti kone zot tibizen met tou okler. Balram ti dim<strong>an</strong>n li.- Ki to'nn desid pou fer?- Gete Bal, to las<strong>an</strong>te pa pe permet twa okip <strong>lakaz</strong>kouma bizen ...- Me mo ...- Mo kone koko, to fer to bes. Me ekout ki mo ena poudir. Nou ena enn dep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>s ki nou ti konstrir pou ed nouz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> si zame zot ti bizen enn ti l<strong>an</strong>drwa separe, enn tinik to ti apel sa. Nou les Sinndi ek so z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> res lad<strong>an</strong>.Anretour li okip twa ek nou <strong>lakaz</strong>.- To pa pou donn li enn lapey?189


- Lapey?- Tim, esklavaz 'inn aboli! Sinndi, apart tou seki to donnli, bizen enn lapey. Li bizen so lendep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>s mem si li vivd<strong>an</strong> to dep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>s. To ena enn bidze pou sa?- Si bizen va ena.Se koumsa ki Sinndi ek so ti garson <strong>an</strong>dikape ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong>fami Timi-Balram. E se koumsa e pa par lien dis<strong>an</strong> ki Timiti pe gr<strong>an</strong>di so lespri fami. Li ti pe koum<strong>an</strong>s mazinn enngr<strong>an</strong> kominote dimoun depi Gr<strong>an</strong>gob ziska Bonnvenn,depi Mapou ziska Mamzelz<strong>an</strong>n, depi Hamlet ziska Plato.Enn kominote dimoun ki ti kopere s<strong>an</strong> perdi zot id<strong>an</strong>tite;ki ti partaze s<strong>an</strong> touy kreativite; ki ti av<strong>an</strong>se s<strong>an</strong> kraz korlezot. Pou sorti d<strong>an</strong> dif zot ti env<strong>an</strong>t enn lot m<strong>an</strong>ier viv.Tr<strong>an</strong>sformasion pa ti ena zis d<strong>an</strong> tir dilo, d<strong>an</strong> okip karo ed<strong>an</strong> v<strong>an</strong>n mars<strong>an</strong>diz. D<strong>an</strong> r<strong>an</strong>z <strong>lakaz</strong>, d<strong>an</strong> fer meb, d<strong>an</strong>okip z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, partou enn lot kalite fer ti pe r<strong>an</strong>plas <strong>an</strong>sien.Me pa tou dimoun ki ti kont<strong>an</strong>. B<strong>an</strong>n piper politisien tikoum<strong>an</strong>s kriye parski zot ti s<strong>an</strong>ti ki zot pie douri ti d<strong>an</strong>dif. Dimoun pa ti pe bizen zot pou sey gagn enn ti boutar misie la. Bien vit b<strong>an</strong>n politisien 'si ti koum<strong>an</strong>s s<strong>an</strong>titouf<strong>an</strong>n pe vini. Li pa bon sa! Sa koze lendep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>s la tipe vinn d<strong>an</strong>zere. Pa kapav toler nes<strong>an</strong>s enn sosieteparalel. Pa gagn drwa ras lerb <strong>an</strong>ba lipie leta. Sa pouamenn <strong>an</strong>arsi. Gouvernm<strong>an</strong> linite nasional ti bizen <strong>an</strong>pesb<strong>an</strong>n aktivite <strong>an</strong>tipatriotik.Premie dabor b<strong>an</strong>n responsab politik ti al get b<strong>an</strong>n latetd<strong>an</strong> sa nouvo mouvm<strong>an</strong> sosial ki ti pe atir dimoun. Tikonsey zot fer at<strong>an</strong>sion. Boukou zafer ilegal ti petraverse. Ti pe tir dilo d<strong>an</strong> d<strong>an</strong>pi s<strong>an</strong> pey drwa-dilo; ti pefouy nouvo d<strong>an</strong>pi s<strong>an</strong> permi fouy-d<strong>an</strong>pi; ti pe saryemars<strong>an</strong>diz s<strong>an</strong> laysenns tr<strong>an</strong>sporter; ti pe plas mars<strong>an</strong>dizd<strong>an</strong> bazar s<strong>an</strong> pas par ark<strong>an</strong>ter; ti pe konstrir s<strong>an</strong> peytax konstriksion ... S<strong>an</strong>epepasekontinie! Lapolis pou190


amas zot. Apre konsey ti ena menas e bien vit represionti koum<strong>an</strong>se.Enn t<strong>an</strong>to Timi ti retourn <strong>lakaz</strong> tris, fatige ek dekouraze.D<strong>an</strong> enn lazourne li ti finn gagn trwa kontrav<strong>an</strong>sion.Andire lapolis ti gagn lord rod lipou poul ar zot. Sa swarla televizion ti fer enn gr<strong>an</strong> reportaz lor travay d<strong>an</strong>parlm<strong>an</strong>. Premie Minis, Vispremie Minis, tou Minis ekdepite ti koz enn sel koze. Enn mouvm<strong>an</strong> sibversif,fin<strong>an</strong>se par enn pei ennmi demokrasi, ki ena lien ar mafialadrog ti pe rod r<strong>an</strong>vers gouvernm<strong>an</strong> lezitim eli par lepepadmirab. Akoz sa ti oblize met leta dirz<strong>an</strong>s.Mem swar lapolis ti aret b<strong>an</strong>n diriz<strong>an</strong> mouvm<strong>an</strong> sibversif.Timi ti parmi. Me pa ti gard zot lont<strong>an</strong> d<strong>an</strong> prizon.Lel<strong>an</strong>dime ti larg zot tou lor kosion. Lapolis ti pe kontinieso l<strong>an</strong>ket. Anverite zame kees la ti pas lakour.Sapit 5DAPRE LORDPou kraz net latet <strong>an</strong>arsi, gouvernm<strong>an</strong> ti desid pr<strong>an</strong>kontrol d<strong>an</strong>pi, karo, tr<strong>an</strong>spor, l<strong>an</strong>tre bazar, tou. Minis ekdepite ti met zot dimoun partou, dimoun onet, dimounkonfi<strong>an</strong>s. Samem d<strong>an</strong> sazes popiler ti apel protezmontagn. Si sak zako protez so montagn, montagn ek sozako pou toult<strong>an</strong> d<strong>an</strong> bien. Tou bizen mars dapre lord.Al<strong>an</strong>tour d<strong>an</strong>pi ti sele. Ti bizen pas spesial pou r<strong>an</strong>tre.Dilo ti pas par konter pou ki konsomater peye daprekonsomasion. Dapre kontra travay, kontroler laponp ekkonter ti travay depi nev-er ziska kat-rer e zot ler dezeneti <strong>an</strong>t midi ek e-ner. Bien sir si kour<strong>an</strong> ti koupe pa ti pouena dilo. Ti apel sa somaz forse.Malgre lasesres dimoun ti koum<strong>an</strong>s gagn fri, legim ek191


lavi<strong>an</strong>n fre d<strong>an</strong> bazar. Me ler ti ferm b<strong>an</strong>n sibversifd<strong>an</strong>zere, robine ti referme. Apre, k<strong>an</strong> gouvernm<strong>an</strong> tidesid pou pr<strong>an</strong> prodiksion d<strong>an</strong> so lame b<strong>an</strong>n konsomaterti rekoum<strong>an</strong>s gagn lespwar. Pa bliye ki ti ena ennprogram e-ner t<strong>an</strong> d<strong>an</strong> televizion pou inogir nouvo <strong>proz</strong>eprodiksion alim<strong>an</strong>ter. Premie Minis ek Vispremie Minis tifer zoli diskour lor modernite. Prezid<strong>an</strong> ti pez bouton poudemar laponp. B<strong>an</strong>n mazoret ti fer enn spektakmaryonet.P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> premie semenn prodiksion ti pe move karote.Kominike ti dir ki piblik ti bizen ena pasi<strong>an</strong>s parski li tinormal ki ti bizen enn ti peryod rodaz. Apre, tou ti pouvinn korek. B<strong>an</strong>n pl<strong>an</strong>ter ti enpe aryere. Zot pa ti konnsejoul. Zot ti rod dilo boner gramaten av<strong>an</strong> soley leve. Bebiro dilo ti ouver ne-ver, plito di-zer. Ti bizen donn let<strong>an</strong>kontroler kas so palto. Pl<strong>an</strong>ter ti rod dilo t<strong>an</strong>to ler soleype al trap lorizon. Sa li pa ti korek. Zot ti bizen mazinndrwa travayer. Pa ti ena overtaym pou fer lekonomi, evitgaspiyaz. Biro dilo ti ferme kat-rer, plito trwa-zer, parskibizen omwen e-ner t<strong>an</strong> pou ferm kont. Pl<strong>an</strong>ter ti bizenenpe pli rezonab.D<strong>an</strong> karo, d<strong>an</strong> bazar, partou mem zafer. Dimoun pa tirezonab. Zot pa ti konn sejoul. Enn ti lagazet rezional tiekrir enn ti editoryal pou dir ki fin<strong>an</strong>s ki ti pe dep<strong>an</strong>sepou kontrol irigasion, prodiksion ek distribision ti pe kouts<strong>an</strong> fwa plis ki lamone ki ti pe r<strong>an</strong>tre. Premie Minis ekVispremie Minis ti bien <strong>an</strong>koler. Zot ti plen ar m<strong>an</strong>taliteboutikie ki nek kont ti sou, ti kas. Gouvernm<strong>an</strong> ti pemoderniz pei, pe kre nouvo enfrastriktir - Dilo Otorite,Tr<strong>an</strong>spor Otorite, Bazar Otorite etc. etc. - pe kre travaypou somer ki grasa vizion gouvernm<strong>an</strong> nepli bizen briled<strong>an</strong> soley. Pa ti kapav permet b<strong>an</strong>n ensten peiz<strong>an</strong> aryereblok lamars eroik ver devlopm<strong>an</strong>, modernite ek dinite.192


Apre arestasion Timi, ti ena enn ti peryod flotm<strong>an</strong> ki lid<strong>an</strong> mouvm<strong>an</strong> kominoter, ki li d<strong>an</strong> travay fami Timi-Balram. Me mari vit sitiasion ti s<strong>an</strong>ze. Pa parski Timi ekso b<strong>an</strong>n koleg ti b<strong>an</strong>n ero ki zame ti kil parad me parskilapli ti rekoum<strong>an</strong>s tonbe. B<strong>an</strong>n rezervwar ek napsouteren ti <strong>an</strong>gorze ar dilo. S<strong>an</strong>nkoutla ti ena tro me saenn lot zistwar. Mem peryod, grasa b<strong>an</strong>n envestiseretr<strong>an</strong>ze ki ti vinn enstal zot l<strong>an</strong>trepriz d<strong>an</strong> pei parski taxti tro ot kot zot e sirtou parski d<strong>an</strong> nou pei ti ena lalwaspesial pou permet envestiser pey travayer dipin-diber -ena ti apel sa tipwa napa kwi, diber margarinn. Akozsomaz ti pe kraz nam dimoun, pez nene bwar dilwil,dimoun ti pe pr<strong>an</strong> travay d<strong>an</strong> lizinn ki zotmem ti apelzonn soufr<strong>an</strong>s. Anplis b<strong>an</strong>n lagazet ki ti r<strong>an</strong>pli ar nouvellor represion kont mouvm<strong>an</strong> kominoter ti pe s<strong>an</strong>z zotpriyorite. Prosesis modernizasion ti fer progre teknolozikr<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> prodiksion lagazet. Ofset ek foto kouler ti pedominn lapres e b<strong>an</strong>n ti lagazet rezional ti pe disparetenn par enn. B<strong>an</strong>n lagazet gr<strong>an</strong> tiraz ti pe tret problemsosial kouma b<strong>an</strong>n ti fediver e bien vit inisiativ popiler tial fonn d<strong>an</strong> royom bliye, pa pr<strong>an</strong> kont. Zistwar sk<strong>an</strong>dal,foto fam touni, zafer drol ek s<strong>an</strong>sasionel ti vinn menikotidien. Gouvernm<strong>an</strong> Linite Nasional ti ena so propbondie pou protez li. Li ti reysi fer linite otour lamone.Sapit 6SENKANT-ANPou so l<strong>an</strong>iverser senk<strong>an</strong>t-<strong>an</strong> Timi ti desid pou prepar ennbon dine pou so fami e li ti dim<strong>an</strong>n tou so z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> prez<strong>an</strong>.Tamby ki ti fini so letid e ki ti pe viv ar Celine d<strong>an</strong> ennflat <strong>an</strong>vil ti promet so mama ki li pou vini ar so kopinn.Toulede ti pe travay pou enn firm kontab. Drol sa! Sogarson frel-frel ki ti deteste matematik, ki ti kont<strong>an</strong>desen ek lamizik, ti fini par vinn enn fwet d<strong>an</strong>193


m<strong>an</strong>ejment. Timi ti oblize aksepte ki lavi pa swiv okennreset. Samy ti res lebra drwat so mama ek so papa. Li tiena enn bon nene pou biznes e Timi pa ti per les tou d<strong>an</strong>so lame. Ramou li, li pa ti s<strong>an</strong>ze. Li ti gagn enn ti travayd<strong>an</strong> laboutik Misie Ibrahim. Timi ti soupsone ki se AishaBibi, tifi Misie Ibrahim, ki ti pe fer travay laboutik vinnenteres<strong>an</strong>. Ramba ti satisfe ar so ti job klerikal d<strong>an</strong>gouvernm<strong>an</strong>. So <strong>an</strong>bision ti extra senp. Li ti pou maryeenn garson so nasion, fer z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> so nasion e gard koutimso nasion. Kamla ki ti kit lekol pou al travay d<strong>an</strong> lizinn tifinn montre kler so ory<strong>an</strong>tasion. Li ti pe viv ar Celimène,enn fam vinnsenk-<strong>an</strong>. Li ti dir so mama si Celimèneenvite li pou vini, sinon 'get lad<strong>an</strong>'. Timi apre ki li ti finnkoz ar Balram, ti desid pou envit koup Celimène-Kamla.Swar so l<strong>an</strong>iverser, pou premie fwa apre bien lont<strong>an</strong>, Timiek Balram ti reysi regroup tou zot z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> otour zot. Timiti prepar tou m<strong>an</strong>ze ki so fami ti kont<strong>an</strong> m<strong>an</strong>ze. Li ti donnSinndi konze. Li ti <strong>an</strong>vi kwi tou limem. Ti ena chapati arlafarinn konple pou so bonom; ti ena m<strong>an</strong>ze vezetaryenpou Kamla ek Celimène; ti ena rason, kari pwason,sakrem<strong>an</strong>ga ek aplon-payason. Ti ena labier pou Tamby,wiski pou Samy, diven pou Celine, Celimène ek Kamla.Ramou ti deside ki li pa pou tous enn gout lalkol ziska limor; Ramba ti kont fam bwar lalkol; Balram ti pr<strong>an</strong> zisenn ti wiski. Timi sa swar li ti desid pou bwar enn verdivin. Normalm<strong>an</strong> li pa bwar me pou sa swar la enpediven pa ti detro.Apre dine li ti dim<strong>an</strong>n so fami ekout li.- Mo finn desid pou retourn lekol. Pa get mwa gro-grolizie. Mo pa fol. Balram kone ki mo pl<strong>an</strong>. Seswar mo oleki mo b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> okour<strong>an</strong>. Tamby so letid finn fini; zottou pe travay; Samy pe diriz nou l<strong>an</strong>trepriz kouma ennsef. Mo pa ti kapav kontinie lekol apre katriyem. Apart194


sign mo nom mo pa konn gr<strong>an</strong> soz d<strong>an</strong> zafer lir-ekrir. Mo<strong>an</strong>vi konn plis. Mo pou ed Samy d<strong>an</strong> travay, Sinndi d<strong>an</strong><strong>lakaz</strong>; mo pou okip mo bonom. Me plis enport<strong>an</strong> mo'lekonn lir, ekrir, lir gr<strong>an</strong> liv ek lagazet.- To pa pe rod fer politik twa? Kamla dir ti li pou sik<strong>an</strong>n li.- Kikfwa.- To pa ti dir ki to deteste politik ek politisien? Tamby tidim<strong>an</strong>n li.- Mwa? Zame! Enn lot Timi. Pa mwa.- Ma, twa ki pe koze ousa divin? Ramba ti kom<strong>an</strong>te.- Non, Ramba, mwa sa, Timi, madam marye Balram. Tomama. Ena boukou kiksoz mo pa kone, mo pa konpr<strong>an</strong>.Me enn zafer mo sir. Mo pa pou res deryer midi.Samy ki ti kont<strong>an</strong> m<strong>an</strong>z so kr<strong>an</strong>n ti dir: “Ma, k<strong>an</strong> to vinnPremie Minis, kapav gagn enn travay sofer ar twa?”- Rod sik<strong>an</strong>n ar mwa. Taler mo tourn to zorey.Sa swar la Timi ti al pas l<strong>an</strong>wit d<strong>an</strong> godon so mari.Sapit 7TIMI ZELEVBalram ti enn bon profeser. Li ti dir ki premie tes se kiTimi ti bizen ekrir enn ti ese lor limem d<strong>an</strong> <strong>an</strong>viron s<strong>an</strong>senk<strong>an</strong>t mo. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> preske enn-<strong>an</strong> samem ti so obzektif.Toulezour li ti fer trwa-zer t<strong>an</strong> pratik lir ek ekrir. So b<strong>an</strong>nz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti fer ferm. Zot ti aste liv pou ed li apr<strong>an</strong>n; zot tipe pr<strong>an</strong> konsey ar zot b<strong>an</strong>n kones<strong>an</strong>s, kontak ekkamarad pou ed zot mama ki ti pe fer enn progre rapid.Eple-eple li ti pe kapav lir b<strong>an</strong>n ti lartik kourt d<strong>an</strong> lagazet.Enn zour Balram ti dir li ki ti finn ariv ler pou li ekrir so tiese s<strong>an</strong> senk<strong>an</strong>t mo <strong>an</strong>viron lor limem. Li ti donn li ennzourne net pou fer sa. Ler li ti fini so ese Balram ti ferdetrwa ti koreksion e ti dir li rekopie li, garde. Samem sopremie sertifika.195


“Mo apel Timi. Mo misie marye apel Balram. Moena senk<strong>an</strong>te-enn-<strong>an</strong> e Balram ena swas<strong>an</strong>ntrwaz<strong>an</strong>.Nou ena senk z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Pli gr<strong>an</strong> apel Tamby. Lienn m<strong>an</strong>ejer e li ek so kopinn Celine travay d<strong>an</strong> biro.Zot res <strong>an</strong>vil. Mo deziem z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> li apel Samy. Li li edmwa ek so papa fer nou roulm<strong>an</strong> marse. Motrwaziem garson li difer<strong>an</strong>. Mo sagren li. Li tro dous.Mo per li pas mizer d<strong>an</strong> lavi. Mo katriyem z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> lienn tifi. Nou premie tifi. Li li travay d<strong>an</strong> gouvernm<strong>an</strong>.Li bien relizie. Li apel Ramba. Nou dernie tifi li, li ennfelonn. So papa dir li latet dir kouma mwa. Kamla seso nom. Li travay d<strong>an</strong> lizinn. Li ek Celimène viv<strong>an</strong>sam. Li pa kont<strong>an</strong> garson.Mo pe apr<strong>an</strong>n lir ek ekrir parski sa de kiksoz la zotenport<strong>an</strong> pou viv d<strong>an</strong> lemonn modern. Mo pou<strong>an</strong>kouraz b<strong>an</strong>n fam fer kouma mwa. Tou seki mo peapr<strong>an</strong>n mo pe partaz ar Sinndi. Apre nou pou almontre b<strong>an</strong>n lezot madam fer parey.Mo ena boukou las<strong>an</strong>s. Mo bonom ek mo b<strong>an</strong>nz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> kont<strong>an</strong> mwa. Zot donn mwa kouraz. Modim<strong>an</strong>n Bondie beni zot.Septam 1976"Enn-<strong>an</strong> pli tar li ti al konpoz lekzame <strong>an</strong>sam ar b<strong>an</strong>nz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> douz-<strong>an</strong>. Lagazet ti mem met enn lartik lor li.“Gr<strong>an</strong>mer ek ti z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> konpoz lekzame <strong>an</strong>sam.” Li ti gagnbon rezilta.Li ti kontinie fer zefor ziska ki li ti kapav lir lagazet, livserye e avoy ti lartik d<strong>an</strong> lagazet. Enn zour li ti memresevwar enn chek mil roupi pou enn lartik ki ti gagn ennti pri. B<strong>an</strong>n lekter lagazet la ti vote.Literesi ti donn Timi enn pli gr<strong>an</strong> konfi<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> limem. Li tis<strong>an</strong>ti ki so lorizon ti pe elarzi. Boukou kiksoz ki ti flou tipe vinn pli kler. Li ti realize ki zis entwision pa ti ase. D<strong>an</strong>196


tou zafer ti bizen osi letid, kones<strong>an</strong>s ek obzervasion. Sob<strong>an</strong>n erer lepase ti fer li onte.Enn swar li ti pe asize tr<strong>an</strong>kil div<strong>an</strong> so latab travay, liziefixe d<strong>an</strong> vid. Balram ti kone ki so fam ti <strong>an</strong> reflexion edousm<strong>an</strong> li ti apros li, poz so lame lor so latet. Lerla ennti sourir mosad ti ekler so lalev.- Ki pe fatig twa gate?- S<strong>an</strong>s to'nn r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> mo lavi. Ki mo ti pou ete s<strong>an</strong> twa?- Difer<strong>an</strong> me touzour spesial. To kone ki to <strong>an</strong>vi fer aster?- Sey ed b<strong>an</strong>n fam ... sey ouver zot lizie ...- Ouver lizie zom 'si. Kikfwa zom pli bizen to koudme. Tope p<strong>an</strong>s pou fer politik? ... Fer seki to leker dir twa fer.Timi pa ti reponn. Me Balram ti kone ki so fam pa ti poures <strong>an</strong>plas. Lenerzi ki ti pous li pou pr<strong>an</strong> l<strong>an</strong>treprizfamilial d<strong>an</strong> so lame, laflam ki ti enspir dimoun pars<strong>an</strong>tenn k<strong>an</strong> ti bizen mat ar dekourazm<strong>an</strong>, lamour ki titini so fami <strong>an</strong>sam malgre ki ti ena boukou konfli, pa tidiminie. Li ti get so fam ar boukou lamour, ar boukoufierte, ar rekones<strong>an</strong>s ki ti ena enn plas pou li d<strong>an</strong> sa gr<strong>an</strong>leker la.Li ti kit so fam d<strong>an</strong> so reflexion, ti al d<strong>an</strong> so godon. D<strong>an</strong>l<strong>an</strong>wit, kouma enn zwazo so nam ti <strong>an</strong>vole d<strong>an</strong> somey.197


AK 2Sapit 8KONPRAN FEMINENK<strong>an</strong> li ti pli zenn so b<strong>an</strong>n premie kontak ar politisien tinegatif. Li ti degoute ar zot me amizir li ti gr<strong>an</strong>di d<strong>an</strong> solespri li ti realize ki li 'si li ti fer erer. Dimoun bizen let<strong>an</strong>pou s<strong>an</strong>ze. Enn petal rouz lor pie fl<strong>an</strong>bway<strong>an</strong> pa amennb<strong>an</strong><strong>an</strong>e. Enn mouvm<strong>an</strong> spont<strong>an</strong>e bien vit li vinn petarfizet.Li ti bizen aksepte ki pei ti bien s<strong>an</strong>ze; lavi ti vinn plismodern. Me sa kalite devlopm<strong>an</strong> la li ti pe fer lor latetfam. Fam ti res deryer midi. Viol<strong>an</strong>s domestik, arselm<strong>an</strong>sexiel, konportm<strong>an</strong> bitor kont travayer sexiel, lepidemiSIDA ti pe kontinie fer ravaz malgre ki ti ena plis risesd<strong>an</strong> pei. Ti ena enn devlopm<strong>an</strong> maskilen sengilie. Me pazis fam ki ti pe dir sa. D<strong>an</strong> pei ti ena enn nouvo parti,bien zenn me ar b<strong>an</strong>n lide nef. B<strong>an</strong>n zenn diriz<strong>an</strong> la ti pegagn kouraz dir seki lezot ti pe kasiet d<strong>an</strong> fon tirwar. Timiti <strong>an</strong>vi zwenn zot. Premie lokazion ki li ti gagne, li ti pr<strong>an</strong>kontak. Trwa diriz<strong>an</strong> sa parti la ti vinn <strong>an</strong>im enn reniond<strong>an</strong> Kotez. Ti ena de zennom ek enn zennfi. Timi ti bienapresie zot koze e apre renion li ti al ver zot pou envit zotvinn bwar dite kot li. Dinesh, Pierre ek Magali ti akseptetoutswit.Sa trwa zenn la zot ti difer<strong>an</strong>. Dinesh ti enn dokterpourt<strong>an</strong> me li pa ti met d<strong>an</strong> zar. Limem ki ti apel Timit<strong>an</strong>tinn e sa nom la ki ti revini ti pou reste s<strong>an</strong>nfwala.Pierre ek Magali okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> ti apel Timi madam melor vites zot ti adopte T<strong>an</strong>tinn Timi. Pierre ti enn artis-198


poet e Magali ti enn sosiolog ki ti pe fer enn travay extrapou ed b<strong>an</strong>n travayer sexiel regroupe, org<strong>an</strong>ize pouprotez zotmem kont maladi, dominer ek viol<strong>an</strong>s.Lablag ti bien bon e let<strong>an</strong> ti pe pase. S<strong>an</strong> dim<strong>an</strong>n zotn<strong>an</strong>ye Sinndi ti prepar enn ti m<strong>an</strong>ze ki li ti met div<strong>an</strong> zot.Enn ti m<strong>an</strong>ze senp ki ti ena enn bon gou ospitalite.Timi ti fini pr<strong>an</strong> desizion pou r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> DSD (Devlopm<strong>an</strong>S<strong>an</strong> Dominer) e pou koum<strong>an</strong>s fer travay d<strong>an</strong> rezionKotez. Sa swar la, premie fwa depi lamor Balram, Timi tidormi enn somey profon.Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> li pa ti fasil. Dimoun ti per. Zot ti rapel kiti arive dernie fwa ki Timi ti org<strong>an</strong>iz enn mouvm<strong>an</strong>. Timiti adopte enn nouvo m<strong>an</strong>ier travay. Li ti rapel so propexpery<strong>an</strong>s ler li ti chombo bien lir ek ekrir, kouma li tigagn konfi<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> limem, kouma so vizion ti gr<strong>an</strong>di<strong>an</strong>larzer ek <strong>an</strong>profonder. Montre dimoun, sirtou b<strong>an</strong>nfam, lir ek ekrir ti vinn so premie pa. Samem ti pousoubasm<strong>an</strong> pou konstrir nouvo dimoun. S<strong>an</strong> sa, zamedimoun ti pou vinn endep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>. Kouma li ti fini larg lameSinndi, sa madam la ti pe kapav, k<strong>an</strong> li ti lib, donn li ennti koudme. Dousma-dousma lekip ti pe gr<strong>an</strong>di. Timi tireysi form enn group moniter ki, sakenn so kote, ti fer soprop lekol literesi, parfwa d<strong>an</strong> lazoune e parfwa d<strong>an</strong> t<strong>an</strong>toselon dimoun zot lib ousa non. B<strong>an</strong>n lezot vilaz tikoum<strong>an</strong>s swiv. Mouvm<strong>an</strong> literesi ti fer so sime e pousoutenir zefor ti koum<strong>an</strong>s vinn neseser pibliy materyelpou dimoun lir. Akoz samem, paralel ar literesi ennkour<strong>an</strong> <strong>literer</strong> ti pe devlope. Ti zistwar, poem, ti pies teatti koum<strong>an</strong>s paret d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n ti piblikasion ki ti pe v<strong>an</strong>dekouma gato so-so.Lekritir ti pe donn dimoun dinite ek konfi<strong>an</strong>s d<strong>an</strong>zotmem. Sa lepok la Timi ti s<strong>an</strong>ti nesesite enn asosiasionpou okip problem b<strong>an</strong>n fam me ti bizen fer at<strong>an</strong>sion pa199


<strong>an</strong>tagoniz zom. Kouma Balram ti deza dir li, zom 'si tibizen koudme pou trouv lalimier parski zot nek ti pe imitseki zot par<strong>an</strong> ti finn fer div<strong>an</strong> zot k<strong>an</strong> zot ti z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>.Nouvo konportm<strong>an</strong> se enn nouvo m<strong>an</strong>ier viv ki zom ekfam ti bizen apr<strong>an</strong>n <strong>an</strong>sam. Lavi, m<strong>an</strong>ier li deroule, ti soukom<strong>an</strong>nm<strong>an</strong> lozik afrwa, rezonnm<strong>an</strong> maskilen sengilie. Tibizen devlop so kontrer-konplem<strong>an</strong>ter: konpr<strong>an</strong> feminen,feminen pliryel. Akoz sa Magali ti pe <strong>an</strong>im ennorg<strong>an</strong>izasion paralel ar Devlopm<strong>an</strong> S<strong>an</strong> Dominer (DSD) kiti apel Mouvm<strong>an</strong> Konpr<strong>an</strong> Feminen (MKF). Timi ti ouverenn br<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> Kotez apre ki li ti finn swiv enn staz d<strong>an</strong>lekol MKF <strong>an</strong>vil.Enn swar k<strong>an</strong> li pa ti pe gagn somey malgre ki li ti finnpr<strong>an</strong> enn ver dile so ki normalm<strong>an</strong> ti fer li tom sek, ennlide extra koumadir tom depi lesiel. Li ti kont<strong>an</strong> ekrir tipoem ek ti skech komik. Kifer ar led so b<strong>an</strong>n kamaradzot pa ti koum<strong>an</strong>s fer lamizik ek teat? Kifer pa tikoum<strong>an</strong>s ar enn ti komedi mizikal ki ti kapav servi poufer azit-prop? Li ti desid pou ekrir enn ti spektak poumontre ki vre devlopm<strong>an</strong> li posib selm<strong>an</strong> si konpr<strong>an</strong>feminen vinn soubasm<strong>an</strong> nouvo kiltir e li ti desid pou apelli “Nouvo Zom”. Li ti dim<strong>an</strong>n Pierre zet enn koudey. Pierreti fer boukou plis ki zis zet enn koudey. Li ti retravay texla e apre li ti al get so kopen Ernest ki ti enn gr<strong>an</strong>mizisien profesionel ki ti toult<strong>an</strong> mari bizi. Me k<strong>an</strong> Pierreti explik li ki Timi ti pe rod fer, li ti desid pou donn T<strong>an</strong>tinnTimi enn bon koudme. Li pa ti zis konpoz enn ti melodipou sak s<strong>an</strong>te. Li ti okip so lar<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> e ti met solakonpagnm<strong>an</strong> lor latres pou ki spektak kapav vinnmobil. S<strong>an</strong>ter ti s<strong>an</strong>t layv me lakonpagnm<strong>an</strong> ti lor plebak.Enn metod extra pratik. D<strong>an</strong> l<strong>an</strong>drwa retire enn rajokasetti sifiz<strong>an</strong> pou ki spektak deroule.Mem si nouvo mouvm<strong>an</strong> kiltirel ti <strong>an</strong>kor bien marzinal, li200


ti r<strong>an</strong>t enpe partou kot b<strong>an</strong>n tipti group ti pe forme poudonn leson literesi, <strong>an</strong>kouraz kreasion <strong>literer</strong> e ferkonpr<strong>an</strong> feminen r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> latet dimoun. Seki bon se ki lipa ti enn lamod ki <strong>an</strong>flame enn kou kouma lapoud petare vit refrwadi d<strong>an</strong> lendifer<strong>an</strong>s.Dinesh ti montre boukou lentere d<strong>an</strong> travay Timi. K<strong>an</strong> sade la ti zwenn maskilen ek feminen, lar ek siy<strong>an</strong>s ti vinnpil-fas, yinn-y<strong>an</strong>g ti <strong>an</strong>ekilib. Se Dinesh ki ti <strong>an</strong>kourazTimi met enpe pli pwa lor so travay politik e T<strong>an</strong>tinn Timi,kouma li ti apel li toult<strong>an</strong>, ti permet li dekouver enn lotfason fer politik kot travay kiltirel pistonn travay politik.“Nouvo Zom” ti vinn enn mwayen efikas pou pas mesaz.Li ti osi dekl<strong>an</strong>s enn nouvo lel<strong>an</strong> d<strong>an</strong> kreasion. Enn paketi group kiltirel ti lev latet. Pa tou ti bon me ti ena ki tibien bon parski zot ti konn marye politik ar estetik. Ennlad<strong>an</strong> ti apel 'F<strong>an</strong>gouren'. Zot lamizik ek parol ti telm<strong>an</strong>bon ki zot ti gagn kontra pou zwe d<strong>an</strong> boukou pei deor ezot kaset ek CD ti pe kas pake lor itparad mondial.Lemonn lamizik, literatir ek spektak ti pas par ennveritab revolision.Travay politik ti boukou pli l<strong>an</strong>. Me ti ena enn evennm<strong>an</strong>ki ti montre klerm<strong>an</strong> ki DSD ti ena d<strong>an</strong> so v<strong>an</strong>t enn gr<strong>an</strong>pot<strong>an</strong>siel pou lavenir.Sapit 9TANTINN TIMI LEMERRamou ti desid pou kit so <strong>lakaz</strong> al res d<strong>an</strong> enn lasam lwepre kot laboutik Misie Ibrahim. So pretex se ki li ti pekoum<strong>an</strong>s travay bien boner e li ti pe fini bien tar parskiMisie Ibrahim ki ti ena enn pake biznes pou okipe tidim<strong>an</strong>n li pr<strong>an</strong> sarz laboutik la. Sa pa ti totalm<strong>an</strong> fos.201


Ramou mem si li ti ena enn personalite feb-feb, ti les lienfli<strong>an</strong>se, li ti enn ardwerker. Travay zame ti fer li per. MeTimi ti soupsonn enn lot rezon.Enn zour Sinndi, ki ti al s<strong>an</strong>t vilaz Kotez pou fer komision,ti retourne ar enn figir ki ti finn trouv mirak. Li pa ti'lekwar so lizie. Li ti trouv delwen Ramou ar enn fez, boneki zom Mizilm<strong>an</strong> mete k<strong>an</strong> zot al moske, lor so latet.Kikfwa li ti mal gete? Kikfwa pa ti li sa?Li ti bien trouve. Ramou ti vinn Mizilm<strong>an</strong>. So nom aster tiRam<strong>an</strong>. Enn Dim<strong>an</strong>s t<strong>an</strong>to - enn fwa par mwa Timi tienvit tou so z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ek zot konzwen - li ti <strong>an</strong>ons somaryaz e ti envit so fami vinn nika.Timi pa ti soke. Li ti pe at<strong>an</strong>n ki sa arive. Tou m<strong>an</strong>ierRamou tousel gagn drwa swazir ki li <strong>an</strong>vi devini. Enn sellavwa ti proteste ar boukou fermte ki ti pli pros ar isteri.Ramba pa ti dakor ditou. Li ti al ferm limem d<strong>an</strong> so lasame ti refiz dir orevwar so frer ler li ti pe ale.Ramba depi ki li ti tom amoure ar Mukesh, ennfonksioner kouma limem, ti vinn extra relizie ekkonv<strong>an</strong>sionel. Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> Timi ti p<strong>an</strong>se ki sa ti poupase kouma enn lamod me okontrer, amizir let<strong>an</strong> pase liti pe vinn pir. Li pa ti dakor ar ory<strong>an</strong>tasion politik somama parski li ti bizen soutenir parti Premie Minis ki ti pefer tou pou prezerv kiltir <strong>an</strong>sestral. Li ti pe toult<strong>an</strong> kritikTamby ki dapre li ti pe viv d<strong>an</strong> pese. Lor Kamla li ti preferfer koumadir li pa ekziste. Pou Ramba, Kamla soory<strong>an</strong>tasion sexiel ti jabolik, enn monim<strong>an</strong> perversion.D<strong>an</strong> entoler<strong>an</strong>s Ramba pa ti ena so segon. Timi ti rod ferli konpr<strong>an</strong> me abba.- So drwa sa, Ramba.- So drwa? Kifer tifi la pa vinn kouma nou? Kifer mo frer202


izen vinn kouma zot?Tou dimoun apart Ramba ti al nika. Timi ti bizen explikeki so tifi ti endispoze. Samem l<strong>an</strong>e la Celine ek Tamby tigagn zot premie z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Zot ti apel li Timinn.Malgre ki zot ti enn ti parti DSD ti fer enn bonperform<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> eleksion minisipal. B<strong>an</strong>n vilaz tout otourHamlet, Lermitaz ek Kotez ti regroupe pou form ennminispalite ki ti apel Gr<strong>an</strong>gob-Bonnvenn e d<strong>an</strong> sa rezionla Timi ti bien popiler. Dimoun ti apel li T<strong>an</strong>tinn Timi.Dimoun ti <strong>an</strong>kor rapel 'lepok d<strong>an</strong>pi'; zot ti osi konnspektak 'Nouvo Zom'. B<strong>an</strong>n fam ti ena boukou senpatipou mouvm<strong>an</strong> 'Konpr<strong>an</strong> Feminen'. Malgre ti ena de partibien etabli, ki ti ena depite d<strong>an</strong> parlm<strong>an</strong>, grasaproporsionel DSD ti gagn sis siez d<strong>an</strong> konsey minisipal.Timi ti parmi b<strong>an</strong>n eli. Ar so sis konseye - kat lad<strong>an</strong> tifam - DSD ki ti pou deside kis<strong>an</strong>nla ti pou diriz konsey ekkis<strong>an</strong>nla ti pou vinn lemer. Toutswit apre eleksion b<strong>an</strong>nnegasiasion ti koum<strong>an</strong>se. Kouma DSD pa ti fer osi biend<strong>an</strong> lezot rezion, Minispalite Gr<strong>an</strong>gob-Bonnvenn ti vinnport-drapo DSD. Lavey eleksion lemer, ti ena enn renionkot Timi pou deside ki pozision parti ti pou bizen pr<strong>an</strong>, kitaktik pou adopte. Pa ti reysi trouv enn lalign kler. Dineshti propoze ki donn Timi kartbl<strong>an</strong>s pou fer seki bizen.D<strong>an</strong> premie renion konsey ti ena enn latmosfer t<strong>an</strong>siontelm<strong>an</strong> epe ki ti kapav tr<strong>an</strong>s li kouma fromaz kraf. Li tikler ki de parti prensipal d<strong>an</strong> pei pa ti reysi trouv enn diilakseptab pou toulede. Si DSD ti aksepte pou abstenir,prensipal parti lopozision ti pou kapav pr<strong>an</strong> kontrol meTimi ki pa ti bliye movetour ki zot ti zwe li lepok 'd<strong>an</strong>pi',ti refiz abstenir lor enn mosion pou ki lider groupm<strong>an</strong>lopozision pr<strong>an</strong> mera. DSD ti pou vot kont. Konsey ti d<strong>an</strong>bal<strong>an</strong>s. Antou ti ena dis fam konseye: kat DSD, trwagroupm<strong>an</strong> gouvernm<strong>an</strong> ek trwa groupm<strong>an</strong> lopozision.203


D<strong>an</strong> koulwar Timi ti koum<strong>an</strong>s fer k<strong>an</strong>nvasing pou ki ennfam vinn lemer. B<strong>an</strong>n lezot fam pa ti ena kouraz afrontzot lider me zot senpati ti pou Timi. Deza ti ena parmib<strong>an</strong>n zenn konseye zom detrwa ki ti pou aksepte ennlali<strong>an</strong>s ar lekip Timi e travay sou so lidersip si b<strong>an</strong>nletamazor parti ti tom dakor. Apre plizier t<strong>an</strong>tativ pousorti d<strong>an</strong> lenpas, Timi ti propoz enn azournm<strong>an</strong> konseyp<strong>an</strong>d<strong>an</strong> enn-er t<strong>an</strong>. Li ti dim<strong>an</strong>n enn renion tou b<strong>an</strong>konseye d<strong>an</strong> lakel li ti propoz kreasion enn groupm<strong>an</strong>administratif sou so lidersip avek partaz b<strong>an</strong>nresponsabilite ar b<strong>an</strong>n difer<strong>an</strong> parti. Sa ti sel solision pousorti d<strong>an</strong> take. B<strong>an</strong>n lider groupm<strong>an</strong> ti telefonn b<strong>an</strong>n lidernasional. Finalm<strong>an</strong> ti desid pou soutenir eleksion Timikouma lemer e kre enn lekip administratif. Se koumsa kiTimi ti demar so karyer politik. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> trwa-z<strong>an</strong> li ti tinigouvernay kouma enn vre kapitenn ziska ki sibversionkoum<strong>an</strong>se.Pa kapav dir ti ena devlopm<strong>an</strong> materyel spektakiler. Meseki sir, moud ti s<strong>an</strong>ze. Premie fwa enn fam ti vinn lemer.Premie fwa ti pe swazir b<strong>an</strong>n responsab dapre zotkonpet<strong>an</strong>s s<strong>an</strong> gete d<strong>an</strong> ki group zot ti ete. Anplisadministrasion ti ena enn lot vizaz. T<strong>an</strong>tinn Timi, koumatou dimoun ti pe apel li, ti vinn enn senbol lavi ofeminenpliryel.B<strong>an</strong>n sef departm<strong>an</strong> <strong>an</strong>zeneral ti pe fer zefor pouki staf fonksionn korek-korek; b<strong>an</strong>n sitwayenn eksitwayen ti pe kominik ar plis fasilite ar b<strong>an</strong>nadministrater; ti ena enn motivasion pou amelior nivoizienn.Me ti ena de problem ki ti souv<strong>an</strong> <strong>an</strong>pes Timi dormi:mars<strong>an</strong> <strong>an</strong>bil<strong>an</strong> ek skwater.Toult<strong>an</strong> ti ena mars<strong>an</strong> <strong>an</strong>bil<strong>an</strong>. Sa ti b<strong>an</strong>n ti komers<strong>an</strong> kidimoun ti apel kolporter ki ti bien souv<strong>an</strong> sarye zot204


mars<strong>an</strong>diz lor bisiklet ousa motosiklet e zot ti al ver zotkliy<strong>an</strong> d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n rezion retire kot pa ti ena laboutik ousamagazen. Zot ti enn mayon enport<strong>an</strong> d<strong>an</strong> rezodistribision ek konsomasion. Zot ti kone kouma fer biznesmarse, ar kis<strong>an</strong>nla kapav donn kredi, ki lartik brodri ousakoutir kapav aste pou rev<strong>an</strong>de <strong>an</strong>vil. Ti ena osi enndemalonet ki ti osi kaser ki ti met lame d<strong>an</strong> lagorz dimounki ti d<strong>an</strong> pens me zot ti enn minorite. Timi rapel bien kili'si ti enn kolporter lepok li ti pe sirkile d<strong>an</strong> so v<strong>an</strong>n.Me kolportar ki ti pe fer tr<strong>an</strong>zaksion d<strong>an</strong> rezionminispalite Gr<strong>an</strong>gob-Bonnvenn ti enn lot kalite. Nigouvernm<strong>an</strong> s<strong>an</strong>tral, ni b<strong>an</strong>n administrasion presed<strong>an</strong> tireysi met lord d<strong>an</strong> sa domenn la. Piblik ti pe plengne,komers<strong>an</strong> ki ti pe pey tax e ki ti ena bel fre pou roulbiznes ti pe dim<strong>an</strong>n lotorite azir me d<strong>an</strong> vid. Timi tideside pou met lord d<strong>an</strong> so prop m<strong>an</strong>ier s<strong>an</strong> servibritalite.B<strong>an</strong>n nouvo kolporter pa ti <strong>an</strong>bil<strong>an</strong> ditou. Anverite zot tib<strong>an</strong>n brakonie komers. D<strong>an</strong> s<strong>an</strong>t lavil ek gr<strong>an</strong> vilaz zot tikonstrir zot letal e la zot ti pe v<strong>an</strong>n zot mars<strong>an</strong>diz. Li vreki konsomater ti pe gagn toutsort kalite mars<strong>an</strong>dizbomarse lor trotwar me sirkilasion ti pe vinn extra difisil,sekirite ti vinn enposib parski b<strong>an</strong>n pikpoket, taker (volerki ras sak sove) ti pe fer zot fraka. Anplis b<strong>an</strong>n obsedesexiel ek roder bout ti pe profit lokazion pou pas lame arfam ek tifi. Me pli grav ki tou, Timi ti gagn kab ki b<strong>an</strong>nbrakonie komers ti pe v<strong>an</strong>n ladrog e mars<strong>an</strong>diz koken.Dabor li ti al r<strong>an</strong>n zot vizit d<strong>an</strong> difer<strong>an</strong> l<strong>an</strong>drwa kot zot tipe opere. Normal zot ti plengne ki lapolis ti pe arsel zot eobliz zot pey enn tay si zot ti ole kontinie travay. Timi tikone ki serten polisie ti pe abize e li ti raport sa Komiser.Li ti fer enn pake tipti renion ar b<strong>an</strong>n kolporter la. Parmiti ena dimoun ki li ti kone. Rajesh par egz<strong>an</strong>p ti dir li<strong>an</strong>tout konfid<strong>an</strong>s ki zot ti pe pey enn drwa operasion.205


- Ki drwa Rajesh? Ar kis<strong>an</strong>nla?- Pa dir mwa ou pa kone, T<strong>an</strong>tinn.- Non, mo pa kone.- Sa enn long zistwar sa.Ti ena enn mouvm<strong>an</strong> soumaren ki ti apel Lougarou e sosef ti apel Paren ki ti kontrol baz la net. Me lor so latet tiena Bos ki so kote ti ena kontak privilezie ar BarrkaSaheb, enn gr<strong>an</strong> koko politik enn kote ek MafiaEnternasional lot kote.- Pa rod sik<strong>an</strong>n T<strong>an</strong>tinn. Zot for. Ena lamor lad<strong>an</strong>.Ler Timi rod met enn lord d<strong>an</strong> problem skwater li kogn armem siko. Mem org<strong>an</strong>izasion malfeter ti kontrol lespas lae seki ti fer Timi gagn sok se ki pouvwar politik s<strong>an</strong>tral tiokour<strong>an</strong> me ti pe fer s<strong>an</strong>bl<strong>an</strong> pa konn n<strong>an</strong>ye parskimalfeter ti pe fin<strong>an</strong>s eleksion e fourni politisien gro lebra.Sistem kapitalis, org<strong>an</strong>izasion malfeter, pouvwar politiks<strong>an</strong>tral ek konpr<strong>an</strong> maskilen ti fer zot sent-ali<strong>an</strong>s.Timi ti pr<strong>an</strong> r<strong>an</strong>devou ar Premie Minis e ti dim<strong>an</strong>n pouzwenn li tousel d<strong>an</strong> so biro. Ler li ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> biro la li titrouv b<strong>an</strong>n latet ki li pa ti <strong>an</strong>vi zwenn. Andire zot ti koneki li ti vinn fer. Dimoun ki li ti vini pou denonse ti la akotesef politik leta.Apartir sa mom<strong>an</strong> la persekision ti koum<strong>an</strong>se: telefonnnwiz<strong>an</strong>s, let <strong>an</strong>omim, menasdemor, grafiti endes<strong>an</strong> lormiray ek sime, menas lor so fami, Tamby ti perdi plas,Samy ti perdi latab d<strong>an</strong> bazar. Anplis gouvernm<strong>an</strong> s<strong>an</strong>tralti koum<strong>an</strong>s blok b<strong>an</strong>n <strong>proz</strong>e minispalite. E kouma pei tifini r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> lozik nouvo eleksion minisipal Timi ti s<strong>an</strong>ti kileto ti pe sere. Enn zour enn konseye groupm<strong>an</strong>gouvernm<strong>an</strong>tal ti vinn ar enn mosiondeblam kont zestionMadam Lemer. Groupm<strong>an</strong> lopozision ti segonn mosion la.206


S<strong>an</strong> gr<strong>an</strong> deba mosion la ti pase. Legalm<strong>an</strong> Timi ti kapavkontinie res Lemer ziska eleksion me so konviksion moralti pe pens so nam. Pa pou lont<strong>an</strong>!Enn zour ler li ti pe fer fouting d<strong>an</strong> t<strong>an</strong>to enn tapaz frenek grensm<strong>an</strong> karotsou lor asfalt ti fer li soke, fer so lekerbat fol. Trwa zom <strong>an</strong>kagoul ti <strong>an</strong>tour li. So figir tikoum<strong>an</strong>s <strong>an</strong>flame. Lasid.Sapit 10REAKSIONNouvel at<strong>an</strong>ta lor Tatinn Timi ti f<strong>an</strong>e atraver pei koumadife lor montagn k<strong>an</strong> labriz pe soufle. Senpati pou viktimek degou pou b<strong>an</strong>n kriminel ki ti proteze par pouvwarpolitik ti soulev enn popilasion ki ti pe dormi d<strong>an</strong>lendifer<strong>an</strong>s. Tro! Zot ti finn depas kad.Enn kou boul ti devire. Pa Timi ki ti bizen demisione.Popilasion ti pe dim<strong>an</strong>n b<strong>an</strong>n adverser Timi demisione.P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> ki li ti d<strong>an</strong> lopital d<strong>an</strong> inntennsivker, touleswar tiena b<strong>an</strong>n veye ar labouzi partou d<strong>an</strong> pei. Toulezour ti enalapriyer d<strong>an</strong> legliz, kovil, m<strong>an</strong>ndil, pagod ek moske.Gouvernm<strong>an</strong> ti pe tir kominike lor kominike pou dir kilapolis ti pre pou may b<strong>an</strong>n kriminel. Me d<strong>an</strong> lespripopilasion, gouvernm<strong>an</strong> ek lopozision ti toulede konplis.Ler Timi repr<strong>an</strong> kones<strong>an</strong>s li ti dim<strong>an</strong>n pou get so z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>ek tiz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> dabor. K<strong>an</strong> li ti koum<strong>an</strong>s resevwar vizit,Dinesh, Pierre ek Magali ti vinn get li d<strong>an</strong> lopital e li ti ferzot par so lent<strong>an</strong>sion. Li ti deside pou kontinie so konbasi zot ti dakor pou soutenir li.Tou b<strong>an</strong>n obzervater politik ti kone ki pei ti pe al ver enns<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> spektakiler parski Timi ti vinn, malgre li, enn207


eroinn nasional ki ti pe atir gr<strong>an</strong>-gr<strong>an</strong> lafoul ki ti pe ekoutli koumadir li ti enn '<strong>an</strong>vwayededie'. Ar pratik Timi ti vinnenn gr<strong>an</strong> orater ki ti konn evit grosierte maskilen d<strong>an</strong>diskour politik, enn zafer ki boukou milit<strong>an</strong> politik fam pati konpr<strong>an</strong> parski zot ti kwar ki em<strong>an</strong>sipasion li ti vedir kifam ti bizen adopte konportm<strong>an</strong> zom.Sapit 11FAMI, PARTI, PEIKoumadir parfwa maler neseser pou fer moter lavi pr<strong>an</strong>amars e tras nouvo depar. Parey kouma lasesres ti ferdimoun env<strong>an</strong>t lizour d<strong>an</strong> lepok 'd<strong>an</strong>pi', at<strong>an</strong>ta kont Timienn sel kou ti deblok sitiasion politik. Me plis enport<strong>an</strong>pou Timi se so lefe lor so fami. B<strong>an</strong>n ti biz-biz ti fonnkouma glason d<strong>an</strong> soley. Pa zis Ramba ti rekoum<strong>an</strong>s kozar Ramou, li ti koum<strong>an</strong>s devlop enn afeksion pou AishaBibi. Fami Misie Ibrahim net ti solider malgre ki MisieIbrahim ti enn partiz<strong>an</strong> parti Premie Minis.Lot kote firm ki ti met Tamby deor sou presion politik pati zis repr<strong>an</strong> li me ti osi donn li enn promosion.Administrasion Bazar S<strong>an</strong>tral ti propoz Samy pou r<strong>an</strong>n liso latab. Samy ti refize parski li ti fini pourswiv zot poudomaz. Anplis, debrouyar kouma li ti ete, li ti fini fer ennlot pl<strong>an</strong>: ouver enn laboutik m<strong>an</strong>ze fre akote bazar kot sokliy<strong>an</strong> ti pou gagn pwason, lavi<strong>an</strong>n ek legim fre toulezour.Anplis ti pou ena fler sezon. Li ti sir ki so travay ti poumarse parski li ti konn okip so kliy<strong>an</strong> ki pa ti pou les litonbe.Zour Timi so l<strong>an</strong>iverser swas<strong>an</strong>t <strong>an</strong> Samy ti donn somama enn gr<strong>an</strong> bouke fler sezon ki Timi ti desid pou almet lor tom Balram. Samy ti amenn li simitier. Ar so prop208


lame Timi ti ras detrwa ti lerb, lav tom la, aroz later kot tipl<strong>an</strong>t fler e lor latet so bonom li ti poz gro bouke ki sogarson ti donn li.- Ma, ki to pou fer si papa nek lev enn kou?- Pov Balram, li pou gagn sok ler li trouv mo figir.- Li pou trouv enn gr<strong>an</strong> madam.Sa swar la b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti fer enn fet pou Timi. So fami tibien gr<strong>an</strong>di. So fami politik 'si. Li ti profit ti peryod akalmipou zwe ar so de ti z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, Timinn ek Omar, ti garsonAisha Bibi ek Ram<strong>an</strong>.Me <strong>an</strong>vi pa <strong>an</strong>vi, konversasion ti lor politik. DSD ti ferenn ali<strong>an</strong>s ar enn mouvm<strong>an</strong> ekolozik e <strong>an</strong>sam zot ti sirpou r<strong>an</strong>port enn mazorite konfortab d<strong>an</strong> eleksion zeneralparey kouma zot ti balye karo d<strong>an</strong> eleksion minisipal.Timi ti repr<strong>an</strong> direksion Minispalite Gr<strong>an</strong>gob-Bonnvenn eDinesh ti dim<strong>an</strong>n li poz k<strong>an</strong>dida pou eleksion zeneral.Timi ti aksepte akondision pa dim<strong>an</strong>n li vinn minis. Li tikoum<strong>an</strong>s enn travay <strong>an</strong>t<strong>an</strong> ki lemer ki li ti ole fini.- T<strong>an</strong>tinn Timi, nou va get sa k<strong>an</strong> so ler vini.- Non Dinesh. Mo pou aksepte fer seki mo kone mokapav fer. Pa dim<strong>an</strong>n mwa plis.- Pa fasil ar twa, T<strong>an</strong>tinn. Tou dimoun lager pou vinnminis. Twa, donn twa enn minister lor plato, to refize. Kikalite!Timi ti p<strong>an</strong>se ki d<strong>an</strong> so rezion kot sekter agrikiltir ti bienenport<strong>an</strong> ti kapav amenn devlopm<strong>an</strong> enn lot m<strong>an</strong>ier.Lexpery<strong>an</strong>s ki li ti gagne lepok 'd<strong>an</strong>pi' ti ouver so lizie lord<strong>an</strong>ze rod fer tou parey ousa rod fer partou parey. Li tikonn so dimoun. Zot ti posed enn lenerzi spesial ki tikapav large si pr<strong>an</strong> bon desizion me ki ti kapav bloke netsi fer fos. Tou rezion d<strong>an</strong> pei pa ti parey. Ena l<strong>an</strong>drwa ki tiplis irb<strong>an</strong>ize me d<strong>an</strong> Gr<strong>an</strong>gob-Bonnvenn enfli<strong>an</strong>s riral ti209


pli for. Ti ena detrwa rezion koumsa ki ti pe nouri pei e sab<strong>an</strong>n rezion la ti bizen ena zot prop kiltir org<strong>an</strong>izasion ektravay. Enn pouvwar des<strong>an</strong>tralize ti kapav permetdevlopm<strong>an</strong> ki fit realite olie met program paspartou. Li tisir ki si li ti pr<strong>an</strong> responsabilite ministeryel zame li ti poukapav realiz so <strong>proz</strong>e: entegre devlopm<strong>an</strong> lokal ekrezional ar priyorite global e <strong>an</strong>memt<strong>an</strong> fors vizion globalfer b<strong>an</strong>n azistem<strong>an</strong> pou pr<strong>an</strong> kont realite lokal ekrezional. Par egz<strong>an</strong>p ti ena exper ki ti pe dir ki d<strong>an</strong> peinet ti bizen pl<strong>an</strong>t enn sel varyete prodwi ki ti pou fasilpou v<strong>an</strong>de d<strong>an</strong> marse mondial. Timi ki ti <strong>an</strong>kontakperm<strong>an</strong><strong>an</strong> ar b<strong>an</strong>n pl<strong>an</strong>ter ti pe t<strong>an</strong>n enn lot kalite koze.Varyete ki pous bien d<strong>an</strong> Belmon pa donn bon r<strong>an</strong>nm<strong>an</strong>d<strong>an</strong> Plato. Si met enn sel varyete pou bizen dop later arfertiliz<strong>an</strong>. Avek let<strong>an</strong> later pou vinn pov. Ti ena enn lotproblem. Ti ena enn sel firm ki ti pe kontrol sem<strong>an</strong>s savaryete ki ti pe rod entrodwir. Monopol ti pou chombo zotpar lagoz (pou pa m<strong>an</strong>sionn enn lot parti <strong>an</strong>atomi). Kiserti prodwir enn sel prodwi pou exportasion e lerlaenport tou m<strong>an</strong>ze ki pei ti bizen. Plito prodwir tou m<strong>an</strong>zeki pei ti bizen e ki li ti kapav prodwir. Fale pa met toudizef d<strong>an</strong> mem pagne. Lor prodiksion poule 'si ti enamem deba. Pou prodwir <strong>an</strong>mas lor enn baz endistriyelgouvernm<strong>an</strong> s<strong>an</strong>tral ti pe donn sibsid b<strong>an</strong>n elver ki ti peenvesti d<strong>an</strong> sistem batri, long poulaye kot poul ti d<strong>an</strong>kazot telm<strong>an</strong> tipti ki zot ti apenn kapav bouze. Sa ti pefer poul gro ek gra. Sa ti profitab pou elver ek konpagniexportasion. Me kouma Samy ti kont<strong>an</strong> dir, poule ti dilodilokouma kalbas. D<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n rezion agrikol sirtou, b<strong>an</strong>ndimoun <strong>an</strong>zeneral e b<strong>an</strong>n elver 'si ti pe nouri d<strong>an</strong> zotlakour poul vakabon pou zot prop konsomasion. Tikoum<strong>an</strong>s ena enn ti marse pou sa prodwi la. Sa ti pe ferSamy so nouvo laboutik m<strong>an</strong>ze fre ek org<strong>an</strong>ik marse. Liti pli ser ki poule batri me so gou ti extra. Li ti pli goute,kouma reklam la ti pe dir. Timi ti konvenki ki210


gouvernm<strong>an</strong> s<strong>an</strong>tral ti bizen donn lelvaz poule vakabonenn fasilite. Li ti fer met sa d<strong>an</strong> program gouvernm<strong>an</strong>tal.Des<strong>an</strong>tralizasion ti pou osi r<strong>an</strong>n travay literesi pli fasil. Sibizen pas par lotorite s<strong>an</strong>tral ti pou perdi boukou let<strong>an</strong>d<strong>an</strong> komite ek soukomite. B<strong>an</strong>n difer<strong>an</strong> rezion ti enasakenn so prop realite kiltirel. Enn program iniform ti pouprovok rezist<strong>an</strong>s parsi-parla. Par kont, lexpery<strong>an</strong>s Kotezek lezal<strong>an</strong>tour <strong>an</strong>partikilie ek Gr<strong>an</strong>gob-Bonnvenn<strong>an</strong>zeneral ti fini zet soubasm<strong>an</strong> pou enn program spesial.S<strong>an</strong> perdi let<strong>an</strong> ti pou kapav demar b<strong>an</strong>n reform s<strong>an</strong>pietine d<strong>an</strong> deba steril lor nivo nasional. Pli tarlexpery<strong>an</strong>s Gr<strong>an</strong>gob-Bonnvenn ti pou sirm<strong>an</strong> gid lezotrezion.Timi ti sir ki ti ena enn travay ki li ti pou kapav fer s<strong>an</strong>t<strong>an</strong>bour, ni tronpet e kit bon rezilta deryer. Li ti fixe ennmaximem di-z<strong>an</strong> ava li pr<strong>an</strong>, Bondie beni, so retretpolitik.Kouma tou dimoun ti pe at<strong>an</strong>n, DSD ek so alye ti gagneleksion ar enn mazorite konfortab e Dinesh ti form enngouvernm<strong>an</strong> kot ti ena b<strong>an</strong>n fam d<strong>an</strong> boukou posenport<strong>an</strong>. Malgre presion lor li pou aksepte ministeradministrasion rezional apre so eleksion kom depite, Timiti refize pou li kapav konplet so travay. Madam Lemer tikone ki aster li ti pou gagn pli gr<strong>an</strong> fasilite parski so partiti pe kontrol leta net malgre ki Dinesh, ki zame ti pou lesli tonbe, ti dir li ki li ti bizen fer at<strong>an</strong>sion parski enn nazerki al kont kour<strong>an</strong> li fatige vit e let<strong>an</strong> ti pou iz li plis kilezot.Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> Timi pa ti tro bien konpr<strong>an</strong> parol Dinesh.211


Sapit 12KONT KOURANP<strong>an</strong>d<strong>an</strong> so deziem m<strong>an</strong>da kouma lemer li ti paretkoumadir lalign ki administrasion Timi ti pe swiv ti pedonn bon rezilta ek satisfaksion me ver lafen ti koum<strong>an</strong>sena b<strong>an</strong>n sign friksion, kikfwa sign fatig osi. Enpe partoulapolis ti pe raport enn lamonte v<strong>an</strong>dalism ki ti louvrazb<strong>an</strong>n zenn. Timi pa ti pr<strong>an</strong> sa tro kont. B<strong>an</strong>n zenn partouek toult<strong>an</strong> parey! Ler eleksion pou so trwaziem m<strong>an</strong>da tivini Timi ti realize ki pa ti ena mem <strong>an</strong>touziasm ki av<strong>an</strong>.Pou gard kontrol minispalite so lekip ti pou bizen fer enngro zefor. Nepli kouma kouto d<strong>an</strong> diber!Apre eleksion ki lekip Timi ti gagne ar enn tipti lav<strong>an</strong>s, liti vinn kler pou b<strong>an</strong>n obzervater politik ki enn nouvodiv<strong>an</strong> ti pe soufle e b<strong>an</strong>n rafal ti pli for d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n rezionkouma Gr<strong>an</strong>gob-Bonnvenn. Aspirasion lazenes ti pes<strong>an</strong>ze. Atraver televizion satelit zot ti pe dekouver enn lotkalite viv. Model Timi nepli ti bon model. Anplisalenteryer pei ti ena b<strong>an</strong>n rezion ki ti pe modernize lorvites e b<strong>an</strong>n zenn d<strong>an</strong> rezion agrikol ti pe <strong>an</strong>vi zwir plezirlavi modern. D<strong>an</strong> zot latet T<strong>an</strong>tinn Timi ti vinn enn vie sate lor miray ti koum<strong>an</strong>s ena grafiti ki parfwa ti ensilt<strong>an</strong> ekvilger.Gouvernm<strong>an</strong> s<strong>an</strong>tral 'si ti pe gagn difikilte. D<strong>an</strong> lemonn<strong>an</strong>tie ideolozi domin<strong>an</strong> ti apel globalizasion e se ennsiperpwis<strong>an</strong>s ki ti pe enpoz so kondision partou. B<strong>an</strong>n peiki ti pe refiz swiv so direktiv ti pe fer fas difikilte parski liti kontrol b<strong>an</strong>n enstitision enternasional. Poul vakabon tikapav pli bon pou pale ek las<strong>an</strong>te me poul batri ti meyerpou biznes mondial sou direksion siperpwis<strong>an</strong>s ekmiltinasional. Onom liberte ti pe met presion lor b<strong>an</strong>ngouvernm<strong>an</strong> pou liberaliz komers ek privatiz b<strong>an</strong>n sekter212


ki leta ti pe kontrole. Sa ti pe permet b<strong>an</strong>n miltinasionalkouma GlobalCom r<strong>an</strong>t partou d<strong>an</strong> lemonn, pr<strong>an</strong> kontroll<strong>an</strong>trepriz la e enpoz so lalwa. Otomatikm<strong>an</strong> pri b<strong>an</strong>nprodwi ek servis ti pe mont <strong>an</strong>fles. Dilo, kour<strong>an</strong> ektelefonn ti vinn extra ser. Gouvernm<strong>an</strong> Dinesh ti rodreziste pou <strong>an</strong>pes popilasion soufer me lalwa profimiltinasional ti kraz tou lor so sime. Lopozision ti finiswazir so k<strong>an</strong>. Li ti fini r<strong>an</strong>t div<strong>an</strong>-div<strong>an</strong> d<strong>an</strong> trenglobalizasion, leberalizasion ek privatizasion. Ankor ennfwa boul ti pe devire. Pou move rezon. Siperpwis<strong>an</strong>s ti pepratik proteksionism, ti pe donn sibsid so dimoun pouv<strong>an</strong>n zot mars<strong>an</strong>diz bomarse d<strong>an</strong> lezot pei me <strong>an</strong>memt<strong>an</strong>ti pe s<strong>an</strong>t laglwar liberte komers. Parti DSD ek so alye tikone ki sa politik la ti pou amenn lamizer d<strong>an</strong> pei meb<strong>an</strong>n konpagni lokal ti prefer vinn partner b<strong>an</strong>nmiltinasional olie reziste zot. Mem b<strong>an</strong>n l<strong>an</strong>trepriz ki titipti ek mwayen, ki ti gagn bon devlopm<strong>an</strong> atraver b<strong>an</strong>ninnsenntiv gouvernm<strong>an</strong> Dinesh ti pe negosie ar ‘partnerstratezik'. Dinesh ti kone ki b<strong>an</strong>n miltinasional ti pou avalenn par enn tou sa b<strong>an</strong>n latrepriz ki ti efisi<strong>an</strong> d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>nsekter profitab. Dinesh ti bien lisid. Li ti kone ki enn bondoz nasionalism ti neseser pou ki b<strong>an</strong>n pei ek b<strong>an</strong>n lepepfer fas kont gourm<strong>an</strong>diz ek larog<strong>an</strong>s b<strong>an</strong>n pei ris ek for.Me kouma pou fer lepep konpr<strong>an</strong> sa? B<strong>an</strong>n media ti dezad<strong>an</strong> lame b<strong>an</strong>n miltinasional; laplipar b<strong>an</strong>n ‘gr<strong>an</strong>'zournalis ti swazir sime fasilite. E zot ti pe gagn zolirekonp<strong>an</strong>s pou soutien ki zot ti pe donn ‘b<strong>an</strong>n arsitekprogre ek prosperite'. Finalm<strong>an</strong> lepep ti pe t<strong>an</strong>n enn selson. S<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> <strong>an</strong>tigouvernm<strong>an</strong> ti pe gr<strong>an</strong>di.Administrasion minisipal Gr<strong>an</strong>gob-Bonnvenn ti <strong>an</strong>difikilte. Detrwa konseye ti kit parti Timi pou siez koumaendep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>. Sak fwa ti ena pou vote, zot ti abstenir. Anpratik lopozision ti vinn mazoriter. Zot ti pe zis at<strong>an</strong>n zotmom<strong>an</strong> pou vinn ar enn mosiondeblam. Zot ti kone ki sa213


ti pou kas moral Timi e amenn dezord, konfizion e defetDSD.Timi ti tourn ver Dinesh pou gagn enn fon spesial pou edb<strong>an</strong>n pl<strong>an</strong>ter so rezion. Sa ti pou donn li enpe lespas eklet<strong>an</strong> pou respire. Lor telefonn Dinesh ti dir li ki dapreenn konv<strong>an</strong>sion ki pei ti finn oblize signe, pa ti gagn drwadonn okenn sibsid. Nenport ki sibsid d<strong>an</strong> sekter ekonomikli ti kont lespri liberte-<strong>an</strong>trepriz ek komers.De zour pli tar, lopozision ti vinn ar enn mosiondeblam.B<strong>an</strong>n 'endep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>' ti abstenir. Timi ti perdi kontrolminispalite.Parski pei ti pe al ver eleksion zeneral e ki li pa ti enalent<strong>an</strong>sion poz k<strong>an</strong>dida, li ti desid pou pa demisione komkonseye ek depite pou ki li pa met Dinesh d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>bara.D<strong>an</strong> so latet li ti fini ferm sapit politik. Malgre ki li pe dirki li pa ti ena okenn s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> amer, b<strong>an</strong>n ki ti konn libien ti konsi<strong>an</strong> ki Timi ti gard enn move souvenir. Lavipolitik difisil parski dimoun pa get pli lwen ki zot nene epolitisien kont<strong>an</strong> mont dadak lor vag. Me vag, li patoult<strong>an</strong> al kraz lor resif?EPILOGGET LETAN PASEMalgre so laz - li ti pe al lor swas<strong>an</strong>ndis - Timi ti ena bonlas<strong>an</strong>te. Zis enn ti tras jabet ti pe obliz li fer at<strong>an</strong>sionsirtou ar gato dou ki li ti tro kont<strong>an</strong>. So b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti pedebrouye. Sakenn ti pe viv so lavi d<strong>an</strong> so m<strong>an</strong>ier. Timi tisagren Ramba ki, apre enn desepsion serye (Mukesh tifer k<strong>an</strong>ay ar li), ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> enn asosiasion relizie pou famselibater. Tou so let<strong>an</strong>, lenerzi ek lamone ti pe fini d<strong>an</strong> sob<strong>an</strong>n aktivite relizie. Relizion ti vinn so bwe sovtaz. Li ek214


Balram ti fer senk z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> me so b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti donn li zisde ti z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, Timinn ek Omar.Aster ki li ti <strong>an</strong>deor politik aktif, li ti ena boukou let<strong>an</strong> pouso de tiz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ki ti vinn so prop bwe sovtaz. Timinn ki tiena douz-trez <strong>an</strong> ti d<strong>an</strong> lekol segonder. Li ti foto Celineplis enn ti zafer spesial d<strong>an</strong> so regar ki ti fer Timi rapelBalram. Omar ti enn bon mel<strong>an</strong>z Ram<strong>an</strong> ek Aisha Bibi. Liti pe fer so dernie klas primer. Dapre so papa li ti ennpares. Aisha Bibi pa ti dakor. Pou li Omar ti ena boukous<strong>an</strong>sibilite ek tal<strong>an</strong>. Sirm<strong>an</strong> li ti pou vinn enn artis. B<strong>an</strong>ngr<strong>an</strong>par<strong>an</strong>, zot kote, ti plis enterese ar zot tiz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> parskizot ti rapel, atraver marmay, inos<strong>an</strong>s ek natirel kidisparet amizir ki z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> gr<strong>an</strong>di. Gr<strong>an</strong>par<strong>an</strong> pa ti enamem responsabilite ki par<strong>an</strong>. Par<strong>an</strong> bizen prepar lavenirz<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, disiplinn zot, montre zot m<strong>an</strong>ier. Gr<strong>an</strong>par<strong>an</strong> nekp<strong>an</strong>s pou donn boukou-boukou gate. Sak fwa b<strong>an</strong>nz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti vinn pas vak<strong>an</strong>s kot Timi li ti telm<strong>an</strong> gat zot kiapre b<strong>an</strong>n par<strong>an</strong> ti gagn difikilte pou remet zot lor rel.Timi ti pas so let<strong>an</strong> get let<strong>an</strong> pase. Enn l<strong>an</strong>iverser swivenn lot. Dilo larivier Bonnvenn kontinie koule, sarye enpeplis pestisid ziska lamer sak l<strong>an</strong>e. B<strong>an</strong>n sezon ti pe vinnpliz<strong>an</strong>pli bizar. D<strong>an</strong> lete parfwa ti fer fre. Liver ti tike pouvini e parfwa omilie l<strong>an</strong>wit li ti bizen tir moulton lor litelm<strong>an</strong> ti pe fer so. Koumadir termostat lesiel ti detrake.Ti ena mom<strong>an</strong> dou, mom<strong>an</strong> eg; mom<strong>an</strong> boner, mom<strong>an</strong>maler. Enn gramaten Kamla ti vinn kot Timi. So lizie tigonfle ek rouz. Ti kler ki li ti pas enn l<strong>an</strong>wit bl<strong>an</strong>s.- Ki to gagne mo fifi?- Celimène ...- Li'nn kit twa?S<strong>an</strong>glo ti chombo so lagorz. Celimène d<strong>an</strong> lopital. Ennaksid<strong>an</strong> grav d<strong>an</strong> travay. Li finn brile. So sitiasion grav.- Kifer to pa ti telefonn mwa yer? Mo ti pou vinn res ar215


twa.De zour pli tar Celimène ti mor. B<strong>an</strong>n fami Celimène ki tirefiz frek<strong>an</strong>t li ler li ti viv<strong>an</strong>, deswit koum<strong>an</strong>s enterese arso dibien ki li ek Kamla ti konstrir <strong>an</strong>sam. Kouma later ek<strong>lakaz</strong> ti lor nom Celimène parski li ti aste later la av<strong>an</strong> li tizwenn Kamla e ler zot ti desid pou r<strong>an</strong>z zot <strong>lakaz</strong> toupapie ti fer lor nom Celimène pou rezon pratik, b<strong>an</strong>n famila ti dim<strong>an</strong>n Kamla kit <strong>lakaz</strong> la malgre ki li, <strong>an</strong>sam ar sopartner, ti fin<strong>an</strong>s konstriksion. Lalwa pa ti rekonet drwapartner viv<strong>an</strong> d<strong>an</strong> enn relasion koup-mem-sex. Meerezm<strong>an</strong> Celimène ti ensiste pou met meb, tou lezotzafer d<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong> ek zot kont seving lor nom Kamla.Timi ti dir so tifi ki li ti kapav vinn viv d<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong> so par<strong>an</strong>me Kamla ti prefer lwe enn ti <strong>lakaz</strong> pou gard solendep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>s.Sinndi ti kontinie okip Timi ek so fami ziska ki Bondie tiramas li. So z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ki ti <strong>an</strong>dikape - li ti trizomik - ti vivbien lont<strong>an</strong>, plis lont<strong>an</strong> ki labitid parski, Timi ti p<strong>an</strong>se, toudimoun ti donn li boukou gate. Mem Samy ki normalm<strong>an</strong>pa ti montre so emosion, ti okip ti bonom la. Samy ekSinndi ti ena enn relasion bien diskre. Akoz sa zame li timarye. Ler Sinndi ti gagn k<strong>an</strong>ser e dokter ti donn li bientigit let<strong>an</strong> pou viv Samy ti move kalite boulverse. Ennzour Timi ti al get li d<strong>an</strong> so ti apartm<strong>an</strong> ki Samy ti ferar<strong>an</strong>ze d<strong>an</strong> plas dep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>s. Sa lepok la Sinndi ti arettravay parski so maladi ti bien av<strong>an</strong>se. Timi ti trap solame z<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> e ti dir li: “ Tousa let<strong>an</strong> la to ti mo belfi emo pa ti konn n<strong>an</strong>ye, mo Sinndi.” Larm d<strong>an</strong> lizie, Sinndi tibes so popier.Apre bon rezilta d<strong>an</strong> segonder Timinn ti al liniversite pouvinn avoka. Li ti bien enterese ar politik. Akoz samem li tiswazir profesion liberal. Omar ti swazir pou r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong>216


iznes so n<strong>an</strong>a, papa Aisha Bibi.Apart ekout nouvel lor rajo ek televizion, Timi pa ti gagnboukou niouz lor politik. Dinesh ti retir li e b<strong>an</strong>n zenn tipr<strong>an</strong> labar d<strong>an</strong> DSD ki ti pe fer enn travayextraparlm<strong>an</strong>ter orizinal. Apre enn ti peryod prosperite,pei ti rer<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> difikilte parey kouma boukou pei ki pa tipe kapav fer fas diktatir siperpwis<strong>an</strong>s. Problem se ki tiena enn sel siperpwis<strong>an</strong>s. Si ti ena de, b<strong>an</strong>n difer<strong>an</strong> pei tipou kapav zwe enn kont lot. D<strong>an</strong> pei kouma d<strong>an</strong> lemonn,fose <strong>an</strong>t ris ek pov ti pe elarzi e b<strong>an</strong>n gra-gr<strong>an</strong> promesprosperite pou tou dimoun atraver komers lib zame titrouv lizour. Okontrer. D<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n pei pov b<strong>an</strong>n vreentelektiel ti pe kontinie rod solision. K<strong>an</strong> lapli tonbe paal kasiet d<strong>an</strong> lagel reken.Ver lafen 2024, enn letid enport<strong>an</strong>, dapre lagazet, titourn far lor politik d<strong>an</strong> peryod 1970-1995. So konklizionse ki si lalign ki ti trase sa lepok la ti kontinie pa ti pouena katastrof ki pei ti pe traverse. Ti ena enn sapitenport<strong>an</strong> lor Minispalite Gr<strong>an</strong>gob-Bonnvenn souadministrasion 'T<strong>an</strong>tinn Timi'.Kouma li ti lir lagazet, Timinn ti telefonn so gr<strong>an</strong>mer ki tipe viv d<strong>an</strong> enn home pou vie dimoun.- To enn gr<strong>an</strong> dimoun Meme. Lagazet pe koz to kozezordi. ... Bernard ek mwa nou pe vinn get twa seswar.Timinn pa ti koz long lor telefonn parski li ti kone ki sa tibien penib pou so gr<strong>an</strong>mer ki ti ase sourd e ki ti detestekoz lor telefonn.Apre so letid iniversiter Timinn ti al travay d<strong>an</strong> boukoupei ziska laz kar<strong>an</strong>t-<strong>an</strong>. Li ti fek retourn d<strong>an</strong> pei ar somari, enn Sinwa Hongkong, ki ti apel Bernard. Drol!217


Apart so Meme li pa ti ena personn d<strong>an</strong> pei. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> solabs<strong>an</strong>s ti ena enn lepidemi Ebola serye d<strong>an</strong> pei e simitierti r<strong>an</strong>pli ar z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Timi. Mem so zoli Omar ti pas d<strong>an</strong>pake. Lerlamem li ti fer v<strong>an</strong>n tou so dibien pou al viv d<strong>an</strong>enn home.Lagazet ek televizion ti rod fer reportaz lor Timi; zot tirod enterviou. Politisien ti pe rod gagn milaz lor so vieledo kabose ar laz ek soufr<strong>an</strong>s. Me li ti refize.Zour so l<strong>an</strong>iverser s<strong>an</strong>t-<strong>an</strong>, preske enn-<strong>an</strong> pli tar, MinisSekirite Sosial ti debark d<strong>an</strong> home akonpagne parzournalis lagazet ek televizion pou donn li enn bouke s<strong>an</strong>roz ek enn chek s<strong>an</strong> mil roupi. Ti pou osi <strong>an</strong>ons enndesizion gouvernm<strong>an</strong> pou s<strong>an</strong>z nom Minispalite Gr<strong>an</strong>gob-Bonnvenn, pou rebatiz li Minispalite T<strong>an</strong>tinn Timi e ferTimi vinn sitwayen-doner avi.M<strong>an</strong>ejer home ti dir li li pa gagn drwa refiz sa kalite lonerla. Li ti bizen prepar li. D<strong>an</strong> senk minit Misie Minis ti pour<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> so lasam ki, sa zour la, ti prop ek parfime. Tiena fler artifisiel partou e apre seremoni ti pou reramaszot pou enn lot gr<strong>an</strong> lokazion.“B<strong>an</strong>n ipokrit la”, ti so dernie p<strong>an</strong>se.Ler delegasion ofisiel ti r<strong>an</strong>tre, enn figir imobil - kot ridvieyes ek sikatris lasid ti mel<strong>an</strong>ze pou dir “Chou! Zotpa'nn gagn mwa!” - ti fixe zot d<strong>an</strong> vid.218


PRENSES PRATHNA(Pou tou b<strong>an</strong>n toktok lor later)SAPIT 1Enn fwa d<strong>an</strong> pei B<strong>an</strong>ndoukl<strong>an</strong>d ti ena enn Sadou ki ti vivd<strong>an</strong> lafore Makonde <strong>an</strong>ba enn pie lafours. Sadou la ti enaenn gr<strong>an</strong> pouvwar mazik. Li ti rapel lepase, li ti konpr<strong>an</strong>leprez<strong>an</strong> e li ti souv<strong>an</strong> okour<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n evennm<strong>an</strong> av<strong>an</strong> kizot ti deroule. Enn zour ler li ti pe medite li ti t<strong>an</strong>n ennlavwa profetik ki ti revel enn orak: "B<strong>an</strong>ndoukl<strong>an</strong>d pour<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> so faz Bomatom Bharat, so Kalyoug, ziska kienn tifi, enn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> mirak, pou vinn efas fernwar epermet reyon soley travers lekr<strong>an</strong> gaz pwazon." Sadou tifer enn sourir, pr<strong>an</strong> so baton, al d<strong>an</strong> direksion soley levekot li ti sir li ti pou zwenn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> mirak.Pou Sadou enn long lamars ti koum<strong>an</strong>se. Kouma li tiperdi labitid marse ousa fer lekzersis, bien vit li ti fatige.Li ti bizen asiz lor ros d<strong>an</strong> bor sime pou regagnrespirasion me avek pratik so l<strong>an</strong>dir<strong>an</strong>s ti ameliore. Li tipe kapav kouver enn long dist<strong>an</strong>s sak zour. Sak zour li tipe s<strong>an</strong>ti li enpe pli pre ar Prathna, z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> mirak. Pou paperdi let<strong>an</strong>, li ti evit l<strong>an</strong>drwa abite; dormi <strong>an</strong> plen-ner;m<strong>an</strong>z fri, m<strong>an</strong>iok, patat; e bwar laroze matinal lor petalfler. Enn zour ler li ti pe apros enn lakrwaze, depi lwen liti s<strong>an</strong>ti enn prez<strong>an</strong>s me li pa ti trouv n<strong>an</strong>ye parski sime lati kas kontour e b<strong>an</strong>n touf ti pie ti pe bar gete. Enn koutsek, kouma enn vizion, so prop zimaz paret div<strong>an</strong> likoumadir li ti pe get d<strong>an</strong> laglas. Zimaz la ti koz premie.- Depi de zour mo pe at<strong>an</strong>n twa Kar<strong>an</strong>n. Kifer to <strong>an</strong>retar?- Anretar?- To pa ti t<strong>an</strong>n mwa pe dir twa degaze? Mo apel ...219


- Ayo Karinn! We, mo ti t<strong>an</strong>n twa me enpe lwen. Mo kwarmo pe vinn sourd. Ayo!- Non, to pa sourd. To lespri ki fouka. Enn zwazo s<strong>an</strong>te eto arete pou kont<strong>an</strong>ple so bote. Enn fey tonbe e to ramasli. Ki to fer ar tou sa b<strong>an</strong>n fey mor la? Bon degaze!Karonn pe at<strong>an</strong>n nou d<strong>an</strong> prosenn lakrwaze. To'nnm<strong>an</strong>ze?- Wi, koko, b<strong>an</strong><strong>an</strong>n e mo'nn bwar f<strong>an</strong>gouren.- Mo espere Karonn pa perdi sime. Sa enn lot sa! To dir litourn agos, li li tourn adrwat.- Kouma to kone Karinn?- Kar<strong>an</strong>n, to pa'nn t<strong>an</strong>n li dim<strong>an</strong>de kot nou ete?- Ayo! Lavwa bien feb. Aster mo t<strong>an</strong>n li bien.- Normal to pou t<strong>an</strong>n li bien. Li la div<strong>an</strong> twa.- Kotsa?- La <strong>an</strong>ba pie b<strong>an</strong>gasay. Normal li pe <strong>an</strong>tone. Apre li poudir li gagn kolik.Trwa Sadou, Kar<strong>an</strong>n, Karinn ek Karonn ti kontinie zotlarout. Amizir zot ti marse, zot vites ti akselere. Sitouletrwa ti kouma Karinn zot ti pou av<strong>an</strong>s pli vit. Souv<strong>an</strong>Karonn ti tourn d<strong>an</strong> move sime e lot de la ti bizen al lasasli. Kriye li pa ti ase. Li ti fons drwat, fer koumadir li pa tipe t<strong>an</strong>de. Kar<strong>an</strong>n, so kote, ti kas zot lel<strong>an</strong> parski ennpapiyon ti pe zwe kouk ar mous dimiel. Parfwa Karinn tisap lor kal.- Kar<strong>an</strong>n, aret koz nenport! Fode pa fer Prenses Prathnaat<strong>an</strong>n.Karonn pa ti konpr<strong>an</strong>.- Prenses?- Me wi bourbak! So papa Lerwa liniver. Normal bizenapel li Prenses, Prenses Prathna. Peyna let<strong>an</strong> pou perdi.Twa Kar<strong>an</strong>n to vey Karonn, <strong>an</strong>pes li perdi sime; twa220


Karonn to vey Kar<strong>an</strong>n, <strong>an</strong>pes li aret enn tren pou li krase.E zot toulede, swiv mwa. Apartir aster nou marse asware repoze d<strong>an</strong> lazourne.- Ayo! Kifer?- Ayoyo! Kifer?- Aret zot ayo ek zot ayoyo. Zot trouv sa zetwal briy<strong>an</strong>laba d<strong>an</strong> les. Limem ki pou endik nou nou sime. Swivmwa.Amizir soley ti pe kouse zetwal la ti pe vinn pli briy<strong>an</strong> e liti pe deplase l<strong>an</strong>tm<strong>an</strong> pou permet nou trwa Sadou swivli. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> plizier semenn zetwal la ti gid zot. Enn swar zisminwi li ti arete. Trwa Sadou ti arete e kouma ti pe ferbien nwar zot ti prefer at<strong>an</strong>n soley leve.Anba enn gr<strong>an</strong> pie lafours nou trwa Sadou ti dormi ennsomey telm<strong>an</strong> profon ki ni barlizour, ni s<strong>an</strong>te zwazo toukouler ti reysi kas zot somey. Ti bizen enn reyon for salerlete lor zot lizie pou ki zot realize ki ti finn ariv zot.Kar<strong>an</strong>n ti koz premie.- Ayo! Sa reyon soley la li kouma enn benediksion lor mopopier.Karonn ti azoute.- Ayoyo! Soley pe mouy mwa.Karinn ti aret so lel<strong>an</strong>.- To pe tr<strong>an</strong>spire, gopia.- Ayoyo!Karinn ki toult<strong>an</strong> ti pr<strong>an</strong> desizion vit, ti dir zot ki bizen fer.Me kot ekzaktem<strong>an</strong> ti bizen ale li pa ti sir parski akozsoley ti pe briye, zetwal-gid pa ti vizib. Kar<strong>an</strong>n ti bizen<strong>an</strong>pes Karonn perdi sime; Karonn ti bizen <strong>an</strong>pes Kar<strong>an</strong>nfer ler <strong>an</strong> plen-ner. Karonn ti dim<strong>an</strong>de.- Ayoyo! Kot pou ale?- Bizen at<strong>an</strong>n soley kouse. Lerla zetwal-gid pou vinn221


vizib. Li pou dir nou.Apenn li ti fini koze, lalinn ek soley ti fer enn lali<strong>an</strong>s pouplonz Pl<strong>an</strong>et Ter d<strong>an</strong> nwar total. Kouma far d<strong>an</strong> nwarzetwal-gid m<strong>an</strong>ifik e imobil ti koum<strong>an</strong>s flase.- Ayoyo, li pe apel nou.- Ayo, ala zoli la!- Kot Karonn?- Mo kwar li laba.- Kotsa?- Laba.- Karonn, kot to pe ale?- Ayoyo, li pe apel mwa.- Kis<strong>an</strong>nla?- Prenses Prathna. Ayoyo, li tousel pov jab la!S<strong>an</strong>nkoutla Karinn ek Kar<strong>an</strong>n ki ti swiv Karonn. Zot r<strong>an</strong>td<strong>an</strong> enn vilaz kot tou dimoun ti sit<strong>an</strong> okipe ar zot proplokipasion ki zot mempa ti remark prez<strong>an</strong>s trwa etr<strong>an</strong>ze.Ti ena enn misie d<strong>an</strong> so karo. Ler trwa Sadou la ti dir libonzour, li ti get lao d<strong>an</strong> lesiel e ti kriy for: "Boukouboukoudouk! Lapli pou tonbe." E li ti kontinie solokipasion. Enn madam ti pe donn poul m<strong>an</strong>ze d<strong>an</strong> solakour. Ler b<strong>an</strong>nla ti dir li namaste, li ti galoupe, r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong>so <strong>lakaz</strong>, resorti ar enn balye e ti koum<strong>an</strong>s balyelapousier d<strong>an</strong> ler. Kar<strong>an</strong>n ti enpresione. Me de lot la titrap so lame, ris li. Ler ti ariv div<strong>an</strong> enn <strong>lakaz</strong> ab<strong>an</strong>done,Karonn ti arete.- Ki to gagne Karonn?- Ayoyo! Li lad<strong>an</strong> do dos.- Kis<strong>an</strong>nla?- Nou Prenses Prathna, dos.- Kouma to kone?- Zot pa t<strong>an</strong>n li pe apel nou?222


Ler zot ti r<strong>an</strong>t <strong>an</strong>d<strong>an</strong> zot ti trouv enn tipti tifi, enn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>mirak.SAPIT 2Li ti enn tifi wit-<strong>an</strong> apepre. Li ti bren; li ti met enn longrob ble lesiel ki ti des<strong>an</strong>n ziska so sevi; lor so latet li tiena enn sapo lapay e d<strong>an</strong> so lipie enn per champal.Kar<strong>an</strong>n ek Karinn ti vinn gounga ar sok. Karonn ti premiepou koze. Li ti dim<strong>an</strong>n Prathna: "Depi k<strong>an</strong> to la beti?"- Mo fek arive ... zis av<strong>an</strong> zot r<strong>an</strong>tre. Ou, ou ? ... Pa dirmwa. Ou ou Karonn. S<strong>an</strong>nlala Karinn, lotla Kar<strong>an</strong>n.- Bravo! S<strong>an</strong> lor s<strong>an</strong>.Prenses Prathna ti enn tibout bonnfam. De led<strong>an</strong> dilediv<strong>an</strong> ti finn tonbe; li ti tourdey; enn so lipie ti enpe plikourt ki lot. Me so prez<strong>an</strong>s ti kouma kour<strong>an</strong> elektrik.Karinn ti dim<strong>an</strong>n li si li ti fen? Fatige? Non, li ti ni fen, nifatige.Karinn ti zet enn koudey rapid otour li e ti pr<strong>an</strong> detrwadesizion vit. Premie dabor ti bizen met lord d<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong>,prepar enn lasam pou Prenses Prathna e enn lot poub<strong>an</strong>n Sadou; <strong>an</strong>swit ti bizen netway lakour, pas enn koutlapentir, balizonn miray, pl<strong>an</strong>t enpe fler ek legim, r<strong>an</strong>zenn poulaye ek enn lekiri. Travay pa ti m<strong>an</strong>ke me tou tipe mars kouma mirak.Detrwa zour pli tar ler b<strong>an</strong>n pas<strong>an</strong> pase zot ti gagn sok.Personn pa ti rapel ki ti ena enn zoli <strong>lakaz</strong> koumsa.Zarden plen ar zoli fler, rido afler lor lafnet e toult<strong>an</strong> tiena enn bon parfen m<strong>an</strong>ze ki ti pe fit zot lapeti. Me drol!Zame zot pa ti trouv personn. Dimoun ti pe koum<strong>an</strong>skoze. Kis<strong>an</strong>nla ti pe viv d<strong>an</strong> sa zoli <strong>lakaz</strong> la? Bon lespriousa movezer? Kikfwa ti bizen all r<strong>an</strong>n zot enn vizit. Zot223


ti fezer? Ousa timid? Kiryozite ti pe tr<strong>an</strong>gle zot. B<strong>an</strong>nmisie ki ti pe al travay lor bisiklet ti pe gagn p<strong>an</strong>n zisdiv<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong> la; b<strong>an</strong>n madam ki ti al sers lerb pou nourikabri ek vas ti s<strong>an</strong>ti fatig zis div<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong> la. Tousa ti ennsenn pou ki zot ti kapav louk enn kou d<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong> la. Meabba! Louke ti d<strong>an</strong> vid.Enn gramaten ti ena bel exsitasion d<strong>an</strong> vilaz. D<strong>an</strong>lavar<strong>an</strong>g ousa lor lafnet sak <strong>lakaz</strong> ti ena enn kartenvitasion. Prenses Prathna ek so trwa Sadou ti gagngr<strong>an</strong> plezir envit zot d<strong>an</strong> enn gr<strong>an</strong> fet ki pou dire ziskaminwi. Ti pou ena m<strong>an</strong>ze, bwar, d<strong>an</strong>se ek spektak mazik.Tou dimoun ti envite, so vie kouma so zenn, so madamkouma so misie.Kot pou met tou sa dimoun la? Zour fet la, amizir kienvite ti pe arive, <strong>lakaz</strong> ek lakour ti pe gr<strong>an</strong>di e finalm<strong>an</strong>div<strong>an</strong> zot lizie ti ena enn gr<strong>an</strong> sato. Partou-partou ti enalatab garni ar m<strong>an</strong>ze spesial; mizisien ek artis ti pe donnlagam; ti ena spektak pou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, adilt ek gr<strong>an</strong> dimoun.Ti enn fet mahasiper. Jalsa ti telm<strong>an</strong> korek ki personn pati p<strong>an</strong>se pou konn propriyeter fet ki pourt<strong>an</strong> ti parmi zot.Tou dimoun ti remark trwa bonom ek enn tifi wit-<strong>an</strong> ki tibwat-bwate enpe. Zot ti partou e toult<strong>an</strong> zot ti ena ennbon parol pou tou dimoun. Ti ena enn mom<strong>an</strong> kot lagamsega ti telm<strong>an</strong> maja ki Kar<strong>an</strong>n dir Karonn: "Ayo! Mo <strong>an</strong>vid<strong>an</strong>se." Karonn ti reponn: "Ayoyo! Mo 'si parey."S<strong>an</strong> perdi let<strong>an</strong> zot ti trap lame Prenses Prathna e tikoum<strong>an</strong>s trase. Vadire profesionel. Tou dimoun ti<strong>an</strong>toure. Mem Karinn ki ti pe boude okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> ti r<strong>an</strong>td<strong>an</strong> jalsa. Kar<strong>an</strong>n, Karonn ek Prenses Prathna gagn sok,dir ou. Ver minwi enn s<strong>an</strong>ter ar so lagitar koum<strong>an</strong>s s<strong>an</strong>te.Ti enn s<strong>an</strong>te tris. Tou dimoun ti ekoute, enn mous pa ti<strong>an</strong>vole:224


ODEKOdek,lalinn laba pe zigzage, enn gro zetwal pe aval li;soley pe perdi so petal ki grene kouma vit kraze;lark<strong>an</strong>siel ki finn gagn enn fit pe p<strong>an</strong>di ar lakord enn wit.Gro zero m<strong>an</strong>z ti zero, samem nou takdir mo bayo.Bliye to t<strong>an</strong>bour t<strong>an</strong>bourye!Ramas to rav<strong>an</strong>n rav<strong>an</strong>ie!Lapli finn mouy lapo bouk.Odek,Laflam pe griye Makabe e so soufr<strong>an</strong>s pe touf lesiel;lasid pe ekrir ar l<strong>an</strong>k rouz lor ros lagal Montagn Signo;las<strong>an</strong>n pe <strong>an</strong>vole partou, r<strong>an</strong>pli poumon ar lamor gri.Gro zero m<strong>an</strong>z ti zero, nou dal pa pe kwi do matlo.Bliye to t<strong>an</strong>bour t<strong>an</strong>bourye!Ramas to rav<strong>an</strong>n rav<strong>an</strong>ie!Lapli finn mouy lapo bouk.Odek,Disel finn fini bwar lamer, leponz pe bronze lor disab;niaz lao gagn lafiev kar<strong>an</strong>t, pe rod meksinn d<strong>an</strong> koraymor;enn dernie dofen pe kriye, peyna zorey pou ekout li.Gro zero m<strong>an</strong>z ti zero, dife d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>gka mo frero.Bliye to t<strong>an</strong>bour t<strong>an</strong>bourye!Ramas to rav<strong>an</strong>n rav<strong>an</strong>ie!Lapli finn mouy lapo bouk.Odek,Nou b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> pa rapel yer, zot viv d<strong>an</strong> zordiperm<strong>an</strong><strong>an</strong>225


e zot refiz get pli div<strong>an</strong> - pou zot dime pa ekziste.Ayo ki erer nou finn fer? Nou finn fer lavi vinn l<strong>an</strong>fer.Gro zero m<strong>an</strong>z ti zero, tou finn vinn golmal mo dalon.Bliye to t<strong>an</strong>bour t<strong>an</strong>bourye!Ramas to rav<strong>an</strong>n rav<strong>an</strong>ie!Lapli finn mouy lapo boukfinn mouy lapo boukfinn mouy lapo boukfinn mouy lapo bouk ....Enn kout sek, zis minwi, tou lalimier tengn, sato disparete b<strong>an</strong>n artis fonn. Lao d<strong>an</strong> lesiel enn boul enk<strong>an</strong>des<strong>an</strong> tienvit dimoun retourn <strong>lakaz</strong> e montre zot sime d<strong>an</strong> nwar.Tou dimoun marse, retourn <strong>lakaz</strong> vadire d<strong>an</strong> enn rev. D<strong>an</strong>zot <strong>lakaz</strong> b<strong>an</strong>n Sadou ti pe tengn lal<strong>an</strong>p pou al dormi.Kar<strong>an</strong>n ek Karonn ti ole konpr<strong>an</strong> ki ti arive.- Ayo! Ala ti bon la!- Ayoyo! Mo 'si parey. Karinn, to kapav explik mwa ...?- Pa sey konpr<strong>an</strong>. Nou pe viv d<strong>an</strong> s<strong>an</strong>t enn gr<strong>an</strong> mirak.Nou al dormi. Pa fer tapaz. Prenses finn fini gagn somey.SAPIT 3Lel<strong>an</strong>dime lavi normal ti retourne. Anfen preske normal.D<strong>an</strong> vilaz, d<strong>an</strong> lespri dimoun <strong>an</strong>zeneral ti ena enn goumerveye. Personn pa ti kone kifer me boukou dimoun tis<strong>an</strong>ti enn ti lazwa spesial, enn s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> boner ki pa tikapav explike. Li ti enpe koumadir pe get figir enn babafek ne. Enn mirak viv<strong>an</strong>. Me ti ena osi detrwa ki ti pes<strong>an</strong>ti egrer lestoma monte. Parmi ti ena B<strong>an</strong>ndouk aliasLal<strong>an</strong>g Soumra. Lavey ler tou dimoun ti pe amize, lekerkont<strong>an</strong>, B<strong>an</strong>ndouk so groker ti pe fer li gagn maloker. Li tikasiet d<strong>an</strong> enn kwen pou espionn deroulm<strong>an</strong>. Li ti ennmous d<strong>an</strong> larme Lerwa, Samazeste D<strong>an</strong>douksingh226


Mahaking e li ti gagn so galon kaporal parski li ti enn sefd<strong>an</strong> raporte, palabre ek pas siro. D<strong>an</strong> vilaz personn pa tifer li konfi<strong>an</strong>s me tou dimoun ti per li parski li ti z<strong>an</strong>fout,piner ek s<strong>an</strong> pitie. Depi ki li z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> li ti ena lar kas lakoksekre e lerla v<strong>an</strong>n lenformasion la ar seki donn plis pitayek zwis<strong>an</strong>s. Anplis li ti enn move krab. Akoz tousadimoun d<strong>an</strong> vilaz ti apel li B<strong>an</strong>ndouk Lal<strong>an</strong>g Soumra. Solespri biznes ti dir li ki si li konn trase, nouvo deroulm<strong>an</strong>,nouvo sitiasion ousa nouvo evennm<strong>an</strong> ti kapav plen sopos. Bizen aksepte ki d<strong>an</strong> so domenn li ti enn sef, ennmahamous. Ler tou dimoun ti pe okip zot zafer, li li ti alpionn kote <strong>lakaz</strong> Prenses Prathna. Lor enn oter, <strong>an</strong>ba ennpie, deryer enn touf, ledo apiye kont tron-zarb, li ti veytou detay. Tou ti paret kouma enn <strong>lakaz</strong> normal. B<strong>an</strong>nrido lafnet ti ouver pou les reyon lalimier pous imidited<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong>; ti ena lavwa enn tifi ki ti pe s<strong>an</strong>t 'Zozo Mayok';d<strong>an</strong> lakour ti ena trwa bonom ki ti pe okip zarden. Pa tiena n<strong>an</strong>ye spesial. Me kifer enn ti signal d<strong>an</strong> latetB<strong>an</strong>ndouk Lal<strong>an</strong>g Soumra, ti pe dir li ki normal pe kasietpa normal? Li veye, veye, veye ziska ...Enn lavwa dous ti kas so somey. Ler li ti ouver so lizie, liti trouv enn tifi, frazil me kokas, pe dibout pre kot li.- Hen!- Mo kapav ed ou, tonton?- Ed mwa?- Wi, ou'nn tom lor later e fourmi rouz finn <strong>an</strong>tour ou.B<strong>an</strong>ndouk ti sote.- Kotsa? Kotsa?- Mo'nn fini fer zot ale. Pa per!- Per!- Ena dimoun per fourmi. Mwa mo pa per zot. Akoz sazot pa pik mwa. Mo pa fer zot dimal, zot 'si zot pa fermwa dimal.- Kouma to apele?227


- Mwa mo apel Prathna?- Prathna?- D<strong>an</strong> enn pei bien-bien lwen, lot kote lesiel, prathnavedir lapriyer.- Lapriyer?- Ou kouma ou apele, tonton?- Mwa, mwa mo ... Sssm ... Lll<strong>an</strong> ... Bbbb<strong>an</strong>ndouk.- Difisil ou nom la.- Apel mwa B<strong>an</strong>ndouk.- B<strong>an</strong>ndouk? Enn nom drol. Ki vedir B<strong>an</strong>ndouk?- Bbbeeee! Pa kone.- Ou pa konn ou nom?- Mo konn mo nom me mo pa konn so sinifikasion.- At<strong>an</strong>n mo dim<strong>an</strong>n Kar<strong>an</strong>n, Karinn, Karonn.- Kar<strong>an</strong>nkarinnkaronn?- Non. Kar<strong>an</strong>n li enn dimoun, Karinn li enn lot, Karonn lienn trwaziem. Ala zot laba, pe okip nou zarden. Les moal apel zot.- Non, pa fer sa. Mo <strong>an</strong>vi koz zis ar twa. Prathna, dirmwa kis<strong>an</strong>nla sa trwa bonom la. To papa ek to detonton?Prenses Prathna ti riy enn ti riye rar koumadir enn tilaklos kristal pe petiye ar lazwa.- Kifer to riy mwa?- Pa pe riy ou tonton. Mo trouv ou koze komik.Li ti rakont B<strong>an</strong>ndouk ki li ti fek fer zot kones<strong>an</strong>s, ki li kozar zot mem zot pa la, ki zot finn gagn enstriksion ar sopapa pou vey li ek okip li.- To papa? Kis<strong>an</strong>nla to papa?- Limem lerwa.- To papa lerwa? Lerwa to papa?- Pa sa lerwa la. Enn lot. Vre lerwa.- Vre lerwa! Ki to'le dir?228


Prenses Prathna ti s<strong>an</strong>ti ki li ti finn r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> enn lak. Partelepati li ti dim<strong>an</strong>n sekour e trwa Sadou ti paret. Karinnti koz premie.- Beti, finn ler pou retourn <strong>lakaz</strong>. Ase zwe.Kar<strong>an</strong>n ti azout so bout.- Ayo Prathna, nou'al <strong>lakaz</strong> fifi.Normal Karonn ti pou met so bout.- Bizen fer vit Prenses.B<strong>an</strong>ndouk ti sot lor sa.- Ki ou'le dir? Prenses?Touletrwa Sadou ti reponn <strong>an</strong>memt<strong>an</strong>.- So nom gate Prenses. Nou'ale fifi.Prenses Prathna ti rapel enn ti zafer.- Karinn, ki vedir b<strong>an</strong>ndouk?- B<strong>an</strong>ndouk? B<strong>an</strong>ndouk ... mo kwar li vedir fizi. Kifer?- Akoz samem.Karinn, Kar<strong>an</strong>n, Karonn ek Prenses Prathna ti retourn kotzot. B<strong>an</strong>ndouk ti get zot disparet deryer feyaz. So lizie tifixe sirtou lor Prenses Prathna. So ti bwate, so lipie enpekrose marmit ti fer li rapel enn vie proverb d<strong>an</strong>B<strong>an</strong>ndoukl<strong>an</strong>d:K<strong>an</strong> marmit bwi, fernwar v<strong>an</strong>tar,Krose marmit tengn dezespwar.SAPIT 4Lel<strong>an</strong>dime, boner gramaten, av<strong>an</strong> tou dimoun, B<strong>an</strong>ndoukti al tap laport Samazeste D<strong>an</strong>douksingh Mahaking pouraporte seki li ti kone. Ena enn ti group teroris d<strong>an</strong>zere kiti pe prepar sibversion kont Samazeste pou met lor tronnenn lot lerwa ki zot ti apel vre lerwa. Anplis ti zot pe<strong>an</strong>trenn enn ti tifi pou vinn prenses. Zot ti apel li PrensesPrathna.229


- Ki laz li ena?- Set, wit-<strong>an</strong>.- B<strong>an</strong>ndouk, aret to komeraz! Ti baba pe fer sibversion?- Kwar mwa Mazeste, zot fer jadou. Mirak mo dir ou.D<strong>an</strong>douksingh ti enn lerwa d<strong>an</strong> douk. Li pa ti kont<strong>an</strong> pr<strong>an</strong>desizion. K<strong>an</strong> ti ena enn desizion pou pr<strong>an</strong>, li ti apel sob<strong>an</strong>n minis, les zot pr<strong>an</strong> desizion. Si rezilta ti pozitif,normal li ti pr<strong>an</strong> tou gr<strong>an</strong>der. Si rezilta ti negatif, li ti fersot detrwa latet. Lepep ki ti kont<strong>an</strong> tamasa ti kont<strong>an</strong> getekzekision. K<strong>an</strong> dis<strong>an</strong> ti koule zot ti gagn zwis<strong>an</strong>s apar. Elerla pozision lerwa ti vinn pli for parski lepep ti kont<strong>an</strong> eti sote-pile, kriye for-for, "Sa zom!"Li ti donn lord.- Fer vinn mo b<strong>an</strong>n minis, mo b<strong>an</strong>n konseye, mo b<strong>an</strong>nminis-konseye e mo b<strong>an</strong>n konseye-minis.Enn timama apre lasal tronn ti r<strong>an</strong>pli ar kourtiz<strong>an</strong>,kourtie, komiser, komisioner, arp<strong>an</strong>ter, ark<strong>an</strong>ter, bay<strong>an</strong>,bay<strong>an</strong>ter, e bachara ki ti <strong>an</strong> mazorite. Fer ler ek koznenport ti pe f<strong>an</strong>e partou kouma enn lepidemi. Mo t<strong>an</strong>ndir ki so minis l<strong>an</strong>vironnm<strong>an</strong> ti pe p<strong>an</strong>s pou met enn taxlor koze pou diminie polision sonor me so konsye ti dir lifer at<strong>an</strong>sion parski so prop kont tax personel ti pou vinntro ot. Kis<strong>an</strong>nla kont<strong>an</strong> pey tax?Samazeste D<strong>an</strong>douksingh Mahaking ti dim<strong>an</strong>n B<strong>an</strong>ndoukexplik b<strong>an</strong>nla problem la. Pa bizen dir ou! K<strong>an</strong> B<strong>an</strong>ndoukti gagn s<strong>an</strong>s koze e ki ti ena dimoun oblize ekoute solal<strong>an</strong>g lor vites ti pr<strong>an</strong> sime zeping olie sime zegwi.- Bonzour ot<strong>an</strong>kevouzet! Bonzour, namaste,goudmorning, salam malekom! Malgre mo r<strong>an</strong> sosial,malgre mo B.A (SBF) ...- Ki ete sa?230


- Sat but failed.- B<strong>an</strong>ndouk, finn dir twa koze. Aret zaza. To'le mo plen tolatet ar diplon?- Pardon Votmazeste. As I was saying, since brevity isthe salad of nef? Dis? ... of ... wit, les mo dir zot enadouniya d<strong>an</strong> touf<strong>an</strong>n kouma ena touf<strong>an</strong>n d<strong>an</strong> douniya.Krose marmit pe met d<strong>an</strong> zar. ...Lerwa ti oblize entervenir pou donn lenformasion <strong>an</strong>bref.Ti bizen pr<strong>an</strong> desizion. Me ki desizion? Aret b<strong>an</strong>nsibversif. Eliminn sibversion. Me sibversif kapav kasiet,degize. Kouma pou kone? Enn paser siro repite ti sot lorlokazion pou fer lerwa plezir.- Sel solision Votmazeste, avoy zot tou m<strong>an</strong>ze. D<strong>an</strong> livistwar mo ti lir ki enn lerwa ti touy tou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> pou <strong>an</strong>pessibversion f<strong>an</strong>n so pik<strong>an</strong>.- Pa liv istwar, gopia! D<strong>an</strong> Labib. Kouma to apele?- Gopia, Votmazeste!- Mwa mo fek apel twa gopia parski to enn gopia. Me kito vre nom foutou?- Gopia, Votmazeste!- Gopia. ... Savedir to swiv to desten. Ki to ti dir noubizen fer?- Touy tou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> <strong>an</strong>t set ek di-z<strong>an</strong>, Votmazeste.- Mwa mo d<strong>an</strong> douk e mo <strong>an</strong>toure ar b<strong>an</strong>n gopia,bourbak, voryen, nenport, gonaz. Nou d<strong>an</strong> veritab dife.Dife d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>gka! Marmit pe bwi!- K<strong>an</strong> marmit bwi, fernwar v<strong>an</strong>tar,Krose marmit tengn dezespwar.- Ki ariv twa Gopia?- Pa mwa sa, li sa.- Li, kis<strong>an</strong>nla?- B<strong>an</strong>ndouk.- B<strong>an</strong>ndouk, to pe fer tr<strong>an</strong>sfiz? T<strong>an</strong>sion twa!- Non Votmazeste. Depi yer, kouma mo t<strong>an</strong>n mo 'marmit'231


vie proverb sort d<strong>an</strong> mo labous kouma orak. Dir ou b<strong>an</strong>nzom koup mo lal<strong>an</strong>g. Kouma ou kone, lal<strong>an</strong>g peyna lezo.Li bat fol, li fer Soumra perdi pwen.- Taler nou okip twa. Ala mo desizion. Pa kapav nek swivseki lezot ti fer; pa kapav fer zako, fer peroke. Nou bizenenn solision orizinal ek dirab. Nou bizen kreatif. Non! P<strong>an</strong>eseser dis<strong>an</strong> f<strong>an</strong>e. Bizen may responsab, avoy li <strong>an</strong>ekzil.Kis<strong>an</strong>nla responsab?- Krose marmit.- Ala li rekoum<strong>an</strong>se! Taler twa ki pou al <strong>an</strong>-ekzil,B<strong>an</strong>ndouk.- Pa mal konpr<strong>an</strong> Votmazeste. Tifi la so lipie krosemarmit.- Ayo gopia, to pa ti kapav dir mwa sa depikoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong>.- Pa mwa sa Votmazeste.- Mo kone Gopia. Twa to Gopia; li li B<strong>an</strong>ndouk gopia. ...Bon fer ramas li, avoy li lor Lil Galimacha. Ena plengalimacha laba. Li va vinn Prenses Galimacha.- Votmazeste!- Wi B<strong>an</strong>ndouk.- Ki pou fer ar so trwa Sadou?- Avoy zot montre galimacha fer yoga.Enn semenn pli tar ler lerwa ti dim<strong>an</strong>n so b<strong>an</strong>n minis sizot ti finn regle zafer krose marmit, li ti apr<strong>an</strong>n ki krosemarmit ti pe pouse partou kouma s<strong>an</strong>piyon apre lapli.Partou, d<strong>an</strong> lari, d<strong>an</strong> lekol ti ena par ta b<strong>an</strong>n tifi set, wit<strong>an</strong>,enn lipie pli kourt ki lot, led<strong>an</strong> div<strong>an</strong> m<strong>an</strong>ke, lizieenpe tourdey ek lipie enpe krose marmit. Mem d<strong>an</strong> satolerwa, tou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti vinn koumsa. Pir, zot tou ti pe dir kizot ti apel Prathna. B<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong> peto gagn kongolo. Lerwaso leker ti des<strong>an</strong>n d<strong>an</strong> so v<strong>an</strong>t. Bwat sa!232


SAPIT 5Kouma zot ti gagn nouvel ki ti ena enn mouv pou avoyPrenses Prathna <strong>an</strong>-ekzil, trwa Sadou la ti prepar ennpl<strong>an</strong> me zot pa ti kone ki ti ena enn siper mazisien ki tigagn enstriksion pou vey Prenses Prathna e <strong>an</strong>pes malertom lor li. Mazisien la ti pe met lide ki bizen d<strong>an</strong> latettrwa Sadou. Trwa Sadou la ti desid pou al kasiet PrensesPrathna damilie enn gr<strong>an</strong> lafore kot <strong>an</strong>pe zot ti pou kapavokip so ledikasion e prepar li pou efas fernwar e permetreyon soley travers lekr<strong>an</strong> gaz pwazon.Trwa Sadou ek Prenses Prathna ti bizen enn peryod d<strong>an</strong>B<strong>an</strong>nwas. Prenses la ti bizen let<strong>an</strong> ki neseser pou gagnmatirite. B<strong>an</strong>n Sadou 'si ti ena pou apr<strong>an</strong>n. Karinn ti dirso de konper enn zour:- Mo ti f<strong>an</strong>e. Zot ti ena rezon k<strong>an</strong> zot ti dir mwa paorg<strong>an</strong>iz sa tamasa la. Mo ti vinn enpe fezer. D<strong>an</strong> fer f<strong>an</strong>ormo ti met lavi Prenses <strong>an</strong>d<strong>an</strong>ze. Mo v<strong>an</strong>ite, v<strong>an</strong>tardiz tipou met nou gr<strong>an</strong> travay d<strong>an</strong> lakle.Lot de la ti bos tayt. Zot kone ki zot pa ti obzekte arlafors. Enn ti obzeksion timid-timid fasil pas pou wi. Zotpa ti realize foul-foul kosek<strong>an</strong>s zot v<strong>an</strong>tardiz. Anplis li tibien bet perdi let<strong>an</strong> lor lepase. Zot toule trwa ti realize kise lavenir ki ti enport<strong>an</strong>. Ti bizen fer seki neseser pouprepar teren. Dabor ti bizen enn <strong>lakaz</strong> konfortab pou kiPrenses Prathna so devlopm<strong>an</strong> pa bloke. Answit ti bizenpl<strong>an</strong>t m<strong>an</strong>ze. Toulekat ti vezetaryen. Ti bizen nouri kabripou gagn dile. S<strong>an</strong> perdi let<strong>an</strong> zot ti fer leneseser.Di-z<strong>an</strong> ti pas bien-bien vit. Prenses Prathna ti vinn ennzoli mamzel. So long seve nwar ti des<strong>an</strong>n drwat lor soledo. Parfwa li ti tres li, parfwa atas enn lake seval,parfwa fer enn poutou. Nenport ki m<strong>an</strong>ier, so bote ti kas233


pake. Li ti ena zoli led<strong>an</strong> e so tourdey ki ti touzour la tidonn li enn regar spesial, lenpresion ki so lizie trouv plilwen, pli profon ki lizie normal. So enn lipie ti touzourenn ti lide pli kourt ki lotla me so krose marmit nepli tivizib.Nou trwa Sadou ti pe get zot z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> gr<strong>an</strong>di ar fierte, arboukou lazwa. So rob ble ek so sapo lapay 'si ti pe gr<strong>an</strong>diamizir li gr<strong>an</strong>di. Akoz sa d<strong>an</strong> lespri nou trwa SadouPrenses Prathna tipti ek gr<strong>an</strong> ti mem zafer e d<strong>an</strong> zot latetli ti pou toult<strong>an</strong> zot ti baba.Prenses Prathna ti devlop enn pasion pou z<strong>an</strong>imo, ensek,pl<strong>an</strong>t, lerb ek fler. N<strong>an</strong>ye pa ti sap d<strong>an</strong> so gete. Li tiobzerv zot, pr<strong>an</strong> not, fer b<strong>an</strong>n expery<strong>an</strong>s, fer b<strong>an</strong>n gref.Amizir let<strong>an</strong> ti pe pase li ti koum<strong>an</strong>s konn b<strong>an</strong>n difer<strong>an</strong>remed pou b<strong>an</strong>n difer<strong>an</strong> maladi. Bizen rekonet isi ki b<strong>an</strong>nSadou ti pe fourni li boukou lenformasion. Me li pa ti pezis gard d<strong>an</strong> memwar seki li ti pe apr<strong>an</strong>n ar lezot. Li tiena enn lenteliz<strong>an</strong>s spesial ki ti pe permet li dekouverseki ti envizib pou lezot. Nou trwa Sadou parfwa ti gagnsok ar li.Gramaten boner, apre ki li ti finn ar<strong>an</strong>z so lili e met lordd<strong>an</strong> so lasam, li ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> fon lafore. Trwa Sadou ti dir liki zot ti pou okip m<strong>an</strong>ze. Donk li ti ena tou so let<strong>an</strong>. Li tikonn b<strong>an</strong>n fri sovaz ki bon ek fri ki pa bon. Li ti kone osiki ti ena fri ki pa ti bon pou m<strong>an</strong>ze me ki ti donn enn dileler kas li. Sa dile la ti enn meksinn kont douler v<strong>an</strong>t ki liti gagne sak fwa ki li ti pe gagn so reg. Ti ena enn feyazki ti kime kouma savon. Li ti servi li pou bengne d<strong>an</strong> tirwiso ki ti pas deryer zot <strong>lakaz</strong>. Prenses Prathna ti erez eb<strong>an</strong>n Sadou zot leker ti kont<strong>an</strong>.P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> sa di-z<strong>an</strong> la ti ena bel-bel s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> d<strong>an</strong>234


B<strong>an</strong>ndoukl<strong>an</strong>d. Samazeste D<strong>an</strong>douksingh Mahaking pa tienn tro move dimoun. Me kouma li ti malad-malad li tideleg responsabilite ar plizier minis sou responsabilite sosef-minis ki ti apel Baron Toupoumwa, so prop ti-frer.Toupoumwa ti ena enn gr<strong>an</strong> <strong>an</strong>bision pou limem e li ti peservi lafors B<strong>an</strong>ndoukl<strong>an</strong>d pou reysi satisfer tou so dezir.Non selm<strong>an</strong> li ti pr<strong>an</strong> kontrol e diriz tou b<strong>an</strong>n biro, li ti oleosi fer tou b<strong>an</strong>n lezot lerwa d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n pei vwazen vinnpoz zot kouronn kot so lipie. Pou li B<strong>an</strong>ndoukl<strong>an</strong>d ti bizenvinn Bomatom Bharat. Akoz dep<strong>an</strong>s militer, ti bizen fermlekol ek lopital. Dokter, ners, profeser ek zelev ti oblizer<strong>an</strong>t pioner. Tou dimoun ti bizen met iniform.Laplipar lerwa lor vites ti sayde ar li pou gagn enn boutd<strong>an</strong> partaz gato. Me ti ena ennde ki ti pe rezistem<strong>an</strong>talite kaptou. Pli zoli, alenteryer B<strong>an</strong>ndoukl<strong>an</strong>d ti enab<strong>an</strong>n ti group dimoun ki pa ti dakor ar lespri dominerToupoumwa. Lagazet ti apel zot "Toktok" parski pou r<strong>an</strong>td<strong>an</strong> zot renion ti bizen tap laport de fwa: tok, tok. B<strong>an</strong>ntoktok pa ti bien kone kot zot ti pe ale. Zot pa ti form ennmouvm<strong>an</strong> politik; zot pa ti ena enn m<strong>an</strong>ifes; zot ti kontlidersip. D<strong>an</strong> zot program ti ena zis de mo: lamour ekliberte. Dapre zot ar sa de lagren disel la tou m<strong>an</strong>ze tipou gagn bon gou.Enn zour enn group toktok ti desid pou fer enn retret d<strong>an</strong>leker lafore. Ti ena sis tifi ek sis garson ki ti prepar ennwikenn reflexion lor difer<strong>an</strong> aspe lavi. S<strong>an</strong> realize zot tipik zot lat<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> bor enn rwiso pa tro lwen ar <strong>lakaz</strong> kotPrenses Prathna ek trwa Sadou ti pe reste. Aswar zot tialim enn dife pou griy pwason ki zot ti lapes e apre dinezot ti koum<strong>an</strong>s s<strong>an</strong>te. Kouma div<strong>an</strong> ti pe soufle d<strong>an</strong>direksion <strong>lakaz</strong> Prenses Prathna, li ti s<strong>an</strong>ti enn loder drole pli tar li ti t<strong>an</strong>n enn lamizik nouvo. Li ti pr<strong>an</strong> direksionl<strong>an</strong>drwa kot loder ek lamizik ti pe sorti e ler li ti ariv pre,235


li ti kal deryer enn pie lila pou louk douz zenes apepremem laz ar li. Enn lad<strong>an</strong> ti pe s<strong>an</strong>t enn s<strong>an</strong>te dou ek tris.MO TI MATLOMo ti matlo,souy to lizie mo ti koko!Anou <strong>an</strong>sam travers aswar,obliz soley lev so latetmem nou kone li pou'al kouse.Ayo matlo,To papa finn ramas maler,amenn <strong>lakaz</strong> donn to mama;d<strong>an</strong> so dile to pov mamas<strong>an</strong> li kone finn les malerr<strong>an</strong>z nik amer, touy to boner.Mo ti matlo,souy to lizie mo ti koko!Anou <strong>an</strong>sam travers aswar,obliz soley lev so latetmem nou kone li pou'al kouse.Ayo matlo,To gr<strong>an</strong>papa so gr<strong>an</strong>papati bril karo, ti bril d<strong>an</strong>bwa;ti sem disab d<strong>an</strong> pl<strong>an</strong>tasion,d<strong>an</strong> lesiel ble ti kras pwazon.Aster to m<strong>an</strong>k respirasion.Mo ti matlo,souy to lizie mo ti koko!Anou <strong>an</strong>sam travers aswar,obliz soley lev so latetmem nou kone li pou'al kouse.236


Ayo matlo,to tonton ti enn gr<strong>an</strong> saserki ti servi so kones<strong>an</strong>spou efas net tou difer<strong>an</strong>s,kraz lopital ek disp<strong>an</strong>ser.Aster peyna ners pou swagn twa.Mo ti matlo,souy to lizie mo ti koko!Anou <strong>an</strong>sam travers aswar,obliz soley lev so latetmem nou kone li pou'al kouse.Ayo matlo,To lizie dir to pa koneki to ete, ki bizen fer,kot pou ale, kifer to per.Mo pov matlo, b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong> petofinn deside to enn zero.Mo ti matlo,souy to lizie mo ti koko!Anou <strong>an</strong>sam travers aswar,obliz soley lev so latetmem nou kone li pou'al kouse.Ler li ti fini s<strong>an</strong>te, Prenses Prathna s<strong>an</strong> p<strong>an</strong>se ti aplodi.Tou lizie ti tourne d<strong>an</strong> so direksion. Zot ti may li <strong>an</strong>plen.Li ti fer enn demars pou ale. Enn lavwa ti dir, "Pa alemamzel."SAPIT 6D<strong>an</strong> sato Samazeste D<strong>an</strong>douksingh Mahaking ti ena enngr<strong>an</strong> tourm<strong>an</strong>. Enn gramaten ler li ti pe al donn li someksinn, serviter lerwa ti dekouver ki Samazeste ti mord<strong>an</strong> l<strong>an</strong>wit. B<strong>an</strong>n palabrer (ou kone partou ena sa!) ti pe237


fer kwar ki kikenn ti finn avoy li m<strong>an</strong>ze ousa, si ou'le, tidonn li enn koudme aret respire. Baron Toupoumwa ekso konfi<strong>an</strong>ser, Kapt<strong>an</strong>n Toutouk Touni, ti org<strong>an</strong>iz ennl<strong>an</strong>term<strong>an</strong> spektakiler ek enn semenn dey nasional. Zot titelm<strong>an</strong> bien fer zot grimas ki l<strong>an</strong>term<strong>an</strong> rwayal ek deynasional ti permet Baron ek Kapt<strong>an</strong>n vinn de eronasional. Ti mem met zot larm d<strong>an</strong> fiol e sa ti pe v<strong>an</strong>dekouma gato-pima so-so e dimoun ti pe met b<strong>an</strong>n fiol laakote stati bondie parski zot ti ena pouvwar mazik daprepiblisite.Kouma dey nasional ti fini, nouvo fennsifer ti koum<strong>an</strong>se.Baron ti fer enn deklarasion ki t<strong>an</strong>ka li ti bizen at<strong>an</strong>nsenk-<strong>an</strong> av<strong>an</strong> swazir nouvo lerwa me sitiasion ti difisil egrav. Toum<strong>an</strong>ier li pa ti korek les enn tronn vid. Seakontreker ki li ti aksepte al asiz lor tronn so frer. D<strong>an</strong>memwar B<strong>an</strong>ndoukl<strong>an</strong>d, zame ti ena ot<strong>an</strong> tamasa. Amizekoum<strong>an</strong>s gagn gou r<strong>an</strong>s. Me Samazeste Toupoumwa ekso premie minis, Lord Toutouk Touni, ti kone ki ti bizenfer. K<strong>an</strong> lepep d<strong>an</strong> m<strong>an</strong>g<strong>an</strong>n, diriz<strong>an</strong> gagn lape.Lor vites Samazeste ar led so premie minis ti koum<strong>an</strong>smet <strong>an</strong> pratik so gr<strong>an</strong> <strong>proz</strong>e: kreasion enn l<strong>an</strong>pir kotsoley zame kouse. Larme Bomatom Bharat (samem tivinn nouvo nom B<strong>an</strong>ndoukl<strong>an</strong>d) ti pe <strong>an</strong>vayir tou sovwazen e atraver enn lali<strong>an</strong>s ar lezot lerwa ki ti b<strong>an</strong>nkatastrof sir-pat, b<strong>an</strong>n tir<strong>an</strong> ki swaf dis<strong>an</strong> gramaten, midiek aswar, li ti pe kraz dinite s<strong>an</strong> pitie. B<strong>an</strong>n roder boutpartou, ki toult<strong>an</strong> mars ar seki for, ti pe telm<strong>an</strong> pas siroki ti bizen met disik lor rasionnm<strong>an</strong>. Dimoun <strong>an</strong>zeneral tipe viv d<strong>an</strong> lafreyer. Apart b<strong>an</strong>n toktok, ki ti zis enn tipwagne, pa ti ena okenn rezist<strong>an</strong>s. Faypat s<strong>an</strong>klergourm<strong>an</strong>diz, leker sal, gr<strong>an</strong>-nwar ek dominer ti pe metsime kler e ti pe balye karo s<strong>an</strong> get div<strong>an</strong>-deryer.Fernwar kouma enn tapi epe lour ar douler ek larm ti fini238


<strong>an</strong>vlop lekzist<strong>an</strong>s l<strong>an</strong>pir dezespwar.SAPIT 7Depi sa swar k<strong>an</strong> Prenses Prathna ti gagn premie kontakar zot, douz toktok ek prenses la ti pe zwenn ase souv<strong>an</strong>.Parmi ti ena enn zennom (so nom ti Yosi) ki ti ena ennlatir<strong>an</strong>s spesial pou Prenses Parthna e sa s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> la tiresiprok. Yosi ti garson inik B<strong>an</strong>ndouk (Lal<strong>an</strong>g Soumra)me li ti kontrer so papa. D<strong>an</strong> koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> B<strong>an</strong>ndouk tipe bros-bros so latet parski so garson pa ti enn bon zom.Li ti ena enn gr<strong>an</strong> pl<strong>an</strong> pou so garson ki ti bizen vinn ennterib d<strong>an</strong> larme lerwa. Me olie li enteres ar fizi li ti pe passo let<strong>an</strong> ekrir poem ek grat so lagitar. "Li pou amennlaont d<strong>an</strong> fami sa voryen la", B<strong>an</strong>ndouk ti pe p<strong>an</strong>se. Li timem ena dout<strong>an</strong>s ki Yosi pa ti so vre garson. Kikfwa tifinn ena erer d<strong>an</strong> lopital. Kikfwa erer pli grav. Kot poukone d<strong>an</strong> sa lemonn b<strong>an</strong>kal la? Me k<strong>an</strong> boul ti devire aprelamor <strong>an</strong>sien lerwa ek kouronnm<strong>an</strong> Toupoumwa e sirtouk<strong>an</strong> Toutouk Touni ti vinn Lord Premie Minis, B<strong>an</strong>ndouk sodal pa ti kwi. Li ek Toutouk Touni ti de ros. B<strong>an</strong>ndouk tivinn enn nenport, enn setaki.Sa sitiasion la ti enn benediksion pou Yosi parski so papati telm<strong>an</strong> d<strong>an</strong> tourm<strong>an</strong> ek tristes ki li ti donn lape ekliberte so garson. E Yosi so personalite ti pe ep<strong>an</strong>wi.Aster ki ti ena lenfli<strong>an</strong>s Prenses Prathna d<strong>an</strong> so lavi li tipe gagn gabari. Li ti mens ek ot; so seve nwar, boukle titous so zepol e so labarb nwar ti kouma enn kolie briy<strong>an</strong>lor enn lapo lis. Li ti preske mem kouler ki PrensesPrathna sof ki prenses la so lapo ti enpe plis kwivre. B<strong>an</strong>nti ezitasion, ki av<strong>an</strong> ti pe fer li paret gos, ti pe disparettigit par tigit e li ti pe gagn enn pli gr<strong>an</strong> konfi<strong>an</strong>s d<strong>an</strong>limem. Me ti res enn ti begeye ki ti paret plis k<strong>an</strong> li tinerve.239


Prenses Prathna ek Yosi ti pe pas boukou let<strong>an</strong> <strong>an</strong>sam.De Sadou, Kar<strong>an</strong>n ek Karonn, pa ti paret ena okenntraka.- Ayo! Enn zoli koup!- Ayoyo, to tir koze d<strong>an</strong> mo labous.Karinn ti pe get pli lwen. Eski lamour, maryaz, z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> tid<strong>an</strong> progam pou tengn fernwar e fer soley releve? Kikfwawi, kikfwa non. Kikfwa zis s<strong>an</strong>nyasi pa ase pou remetlekzist<strong>an</strong>s lor sime Lalimier-Benediksion. LamourKoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> bizen lamour imen ki donn lavi pou fer lavimont d<strong>an</strong> lesiel. Karinn ti prefer gard so reflexion d<strong>an</strong> soleker. Li ti koze zis k<strong>an</strong> li ti sir.Sak fwa b<strong>an</strong>n zenn la ti zwenn, nou trwa Sadou zot ti d<strong>an</strong>lazwa. Tapaz zenes d<strong>an</strong> lavi vieyes, li ti enn gar<strong>an</strong>ti kilarelev li ti prez<strong>an</strong>. Me k<strong>an</strong> zot p<strong>an</strong>s orak ki ti dir kiz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> mirak ti pou tengn fernwar e fer nouvo soley leve,fer Kalyoug fonn d<strong>an</strong> lalimier kristal, zot ti s<strong>an</strong>ti lagorzamare. Tifi mirak ti fini vinn enn gr<strong>an</strong> zennfi e li ti paretpe plis atire par zoli lizie Yosi ki mision ki desten ti trasepou li. Di-z<strong>an</strong> ti fini pase. Trwa Sadou ti pe s<strong>an</strong>ti laz pezlor zot zepol. Eski vremem nouvo soley pou leve? Eskizot pou la pou get sa arive? Souv<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n lide somkoumsa ti vinn brouy sourir. Pa pou lont<strong>an</strong>. Bien vit sourird<strong>an</strong> lizie Prenses Prathna ti realim lespwar.Enn zour Prenses Prathna ek Yosi ti vinn get zot pou<strong>an</strong>onse ki zot ti finn deside pou al zwenn papa Yosi pouprez<strong>an</strong>t li so pret<strong>an</strong> belfi. Enn sil<strong>an</strong>s glason ti paraliz noutrwa Sadou. Sa pa ti d<strong>an</strong> program. Eski zot kone ki rolB<strong>an</strong>ndouk, papa Yosi, ti zwe d<strong>an</strong> zot maler ki ti obliz zotal d<strong>an</strong> B<strong>an</strong>nwas? Prenses Prathna ti s<strong>an</strong>ti for ki so trwagourou e protekter ti d<strong>an</strong> enn gr<strong>an</strong> tourm<strong>an</strong>.240


- Kifer zot tris? Kifer zot gagn per?Nou trwa Sadou ti fini pas mesaz telepatik <strong>an</strong>t zot. Zot tideside ki zot pa pou dir n<strong>an</strong>ye parski zot pa ti'le ki dez<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la soufer akoz erer enn papa. Kouma Yosi tisoupsone ki ti pe pase d<strong>an</strong> latet b<strong>an</strong>n Sadou, li ti ole mettou okler.- Mo papa nepli travay d<strong>an</strong> servis r<strong>an</strong>sengnm<strong>an</strong> lerwaToupoumwa ek premie minis Toutouk Touni.Karinn ti koum<strong>an</strong>s reponn.- Pa sa ... me ...- Papa finn bien s<strong>an</strong>ze. Li <strong>an</strong>vi zwenn Prathna.Karinn ti dim<strong>an</strong>n Prenses Prathna.- Ki to p<strong>an</strong>se Prenses?- Kikfwa d<strong>an</strong> koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> B<strong>an</strong>nwas ena so lafen.- To kwar?- Ki kone?De zour pli tar, boner gramaten, Prenses Prathna,akonpagne par Yosi, ti kit kab<strong>an</strong>n d<strong>an</strong> lafore pou al getB<strong>an</strong>ndouk Lal<strong>an</strong>g Soumra d<strong>an</strong> so <strong>lakaz</strong>. Ti ena enn longlamars div<strong>an</strong> zot. Mo pa pou pr<strong>an</strong> zot let<strong>an</strong> dir zot d<strong>an</strong>detay tou b<strong>an</strong>n problem ek difikilte ki nou zwenn k<strong>an</strong> nou<strong>an</strong>trepr<strong>an</strong>n enn long vwayaz. Enn s<strong>an</strong>s ki d<strong>an</strong>B<strong>an</strong>ndoukl<strong>an</strong>d pa ti ena z<strong>an</strong>imo feros me, ayo mamma!,ti ena dimoun feros (voler, taker) par tonn. Pou Yosi savwayaz la ti fini vinn routinn me rapel ki Prenses Prathnati fer li enn sel fwa d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n kondision difisil ler ti bizendebat pou sap d<strong>an</strong> karay. Zordi li ti pe mars d<strong>an</strong> lotdireksion, B<strong>an</strong>nwas par deryer. Anplis li ti pli gr<strong>an</strong>, li ti plifor e li pe al r<strong>an</strong>n vizit so pret<strong>an</strong> boper.241


SAPIT 8Ler zot ti ariv kot <strong>lakaz</strong> B<strong>an</strong>ndouk Lal<strong>an</strong>g Soumra,Prenses Prathna ti trouv enn vie dimoun frazil, tr<strong>an</strong>bletr<strong>an</strong>bled<strong>an</strong> enn fotey lavwal d<strong>an</strong> lavar<strong>an</strong>g. Bonom la tifixe li enn bout let<strong>an</strong>. So lizie ti larme par laz ek emosion.D<strong>an</strong> enn lavwa tr<strong>an</strong>ble-tr<strong>an</strong>ble li ti dir, "Prenses Prathna?"So garson ti gagn sok.- To konn li Papa?Bonom la pa ti reponn. Li ti zis bes so latet.- Yosi, beta, ena d<strong>an</strong>ze pou to fi<strong>an</strong>se isi. Prenses Prathnakone ki mo pe dir. Vit zot bizen ale depi isi. Enpe plis kidi-z<strong>an</strong> desela mo ti fer enn tipti tifi enn gr<strong>an</strong> ditor. ... Moti kwar ki lamor Samazeste D<strong>an</strong>douksingh ti pou ferdimoun bliye zistwar krose marmit. Me kotsa! Nouvolerwa ek so l<strong>an</strong>touraz plis pir. Depi enn t<strong>an</strong> zot koznesesite fer sakrifis imen pou pous mofinn. N<strong>an</strong>ye pa pemarse d<strong>an</strong> pei e so b<strong>an</strong>n konseye pe dir: "Marmit lor difepe bwi. Bizen krose marmit pou tir marmit e lerla kapavtengn dife." Pou zot, se krose marmit ki veritab lakoz touzot problem. Zot kwar ki si zot touy krose marmit, zotpou touy problem. Kouma zot trouv enn tifi set-<strong>an</strong>, wit<strong>an</strong>,ar lipie krose marmit zot fer met li d<strong>an</strong> kaso spesial.D<strong>an</strong> kaso b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la pas kord. Nek t<strong>an</strong>n dir entel finnblese d<strong>an</strong> aksid<strong>an</strong> mortel, enn lot finn gagn enn maladigrav. Dapre zot, dife pou tengn si sakrifie tou tifi set-<strong>an</strong>,wit-<strong>an</strong> ki ena lipie krose marmit. Zot finn devier orak<strong>an</strong>balao. Mesaz lespwar finn vinn dezespwar.- Krose marmit? Pa, mo pa tro konpr<strong>an</strong>.Se Prenses Prathna ki ti reponn.- Mo lazam kourbe enn tigit. Apel sa krose marmit. Talermo dir twa.- Ou kone mo tifi, ou ek Yosi preferab zot retourn kot zot242


sorti. Isi peyna plas pou lamour. Isi fizi, k<strong>an</strong>on, bom kikoze.- Papa, mo pa kapav kit twa tousel isi.- Tonton, eski zot kone nou la?- Mo pa kwar me zot pou kone. Ena mous partou.- Pou lemom<strong>an</strong> zis nou trwa kone. Zot pe rod Krosemarmit set, wit-<strong>an</strong>. Si nou pa fer erer zot pa pou get d<strong>an</strong>nou direksion.Prenses Prathna ti p<strong>an</strong>se ki peryod B<strong>an</strong>nwas ti expire.- Tonton, kouma pou gagn niouz lor seki pe pase d<strong>an</strong>pale enperyal?- Mo ena ennde kontak. Pa tou dimoun ki dakor ar sekipe pase. Mo kwar enn mazorite kont me zot per. Boukouzenn solda pe dezert larme, al kasiet d<strong>an</strong> lafore. Apre saena b<strong>an</strong>n ttoo ...- Toktok kouma mwa, papa. Pa traka. Nou apel noumemtoktok.B<strong>an</strong>ndouk, Yosi ek Prenses Prathna ti deside pou pr<strong>an</strong>let<strong>an</strong> ki bizen pou reflesi e kone ki sime ti bizen pr<strong>an</strong>. Tiena enn desizion ki pa ti kapav at<strong>an</strong>n. Ti bizen aret apelPrathna prenses. Ti bizen osi donn li enn lot nom. Zot tidesid pou apel li S<strong>an</strong>ndia.Lel<strong>an</strong>dime, S<strong>an</strong>ndia ek Yosi ti desid pou enformB<strong>an</strong>ndouk zot desizion pou marye. Me S<strong>an</strong>ndia ti ena ennti tristes d<strong>an</strong> so leker.- Ayo, mo trwa gourou ti bizen la!Apenn li ti fini dir sa set mo la ki trwa Sadou ti paretdiv<strong>an</strong> zot. Karinn ti dir zot ki depi lont<strong>an</strong> zot ti pou finiarive. Zot ti finn tarde parski Kar<strong>an</strong>n t<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> ti aretepou get enn fler lor lerb ouswa enn zwazo lor pie.- Lot kote sa zokris Karonn la toult<strong>an</strong> pe perdi sime.243


S<strong>an</strong>ndia ek Yosi ti diskit zot <strong>proz</strong>e ar trwa Sadou ekB<strong>an</strong>ndouk. Kat adilt la ti kone ki zot pa pou kapavenfli<strong>an</strong>s de zenes ki ti desid pou marye. Tou dimoun tidakor ki ti bizen fer enn ti maryaz entim. Dernie fwa ki tifer flafla, sa ti provok gr<strong>an</strong> dezagrem<strong>an</strong>. S<strong>an</strong>ndia tidim<strong>an</strong>n Yosi, " To pa finn bliye nou onz kopen-kopinn?"- Non! Zot finn resevwar mesaz. Zot tou pe vini. Nou poua diset <strong>an</strong>tou. Me pou ena plis zom ki fam.- Pa fer n<strong>an</strong>ye! B<strong>an</strong>n zom la, zot tou zot konpr<strong>an</strong>feminen.Kom<strong>an</strong>ter S<strong>an</strong>ndia ti fer zot tou riye.SAPIT 9P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> apepre di-z<strong>an</strong> S<strong>an</strong>ndia ek Yosi ti viv enn lavi bienordiner. Kar<strong>an</strong>n, Karinn ek Karonn ti retourn d<strong>an</strong> zotl<strong>an</strong>drwa dorizinn. Zot ti kone ki zot mision ti akonpli e kizot ti bizen les lavi swiv so sime. Antret<strong>an</strong> B<strong>an</strong>ndouk tikit zot enn zour pou fer so dernie vwayaz. Toule onztoktok, onz dos, S<strong>an</strong>ndia ek Yosi, ti pe zwenn enn fwapar semenn kot S<strong>an</strong>ndia ek Yosi. T<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> Yosi ti pes<strong>an</strong>t enn nouvo s<strong>an</strong>te ki li ti konpoze.KAISE BELONAK<strong>an</strong> berze nepli protez <strong>an</strong>nyo,e sadou pe fer krim d<strong>an</strong> berso;k<strong>an</strong> lekol napa donn leklerazme plonz z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> d<strong>an</strong> pit kafouyaz;k<strong>an</strong> legliz napa konn gid nou pakaise belona do koko, kaise belona?K<strong>an</strong> lerwa Salomon divagee Rachel so plore res mouye;k<strong>an</strong> Noe so rado pr<strong>an</strong> dilo244


e Zozef pe desir so palto;k<strong>an</strong> Aya finn fini vinn paglakaise belona do koko, kaise belona?K<strong>an</strong> progre met kostim roupi-sou,devlopm<strong>an</strong> d<strong>an</strong> lesiel pe pers trou;k<strong>an</strong> sikse kas pake nikleere viktwar pe beni nou maler;k<strong>an</strong> pouvwar d<strong>an</strong> lame bacharakaise belona do koko, kaise belona?K<strong>an</strong> servi Zezikri pou modi,souy mal<strong>an</strong>g ar sari Dropadi;k<strong>an</strong> alim s<strong>an</strong>br<strong>an</strong>i ipokrit,k<strong>an</strong> partaz parrsadi pou fer kit,k<strong>an</strong> sakre finn nwaye d<strong>an</strong> paysakaise belona do koko, kaise belona?S<strong>an</strong>ndia ek Yosi ti <strong>an</strong>vi enn tibaba me las<strong>an</strong>s pa ti peporte.Kalyoug ti pe ser liniver d<strong>an</strong> enn leto pliz<strong>an</strong>pli tayt. Lavi tipe toufe. Fernwar kouma enn kous epe koltar bouy<strong>an</strong>t tipe tal so lagign partou kote. Enn niaz gri fonse pliz<strong>an</strong>pliepe ti pe touf respirasion. Me pou Samazeste Toupoumwaek so b<strong>an</strong>n foul cham tousa pa ti enport<strong>an</strong>. Pouvwar eklamone ki ti enport<strong>an</strong>. Tenk ti pe kontinie kraz zarden ebouldozer ti pe kontinie plati lafore. Masinn fer lamone tipe viol later ek desir lesiel. Kalyoug ti lepok met for gagnfor. Seki for dirize, seki feb ekzekite. Si pa ekzekite larmeregle kont. Laterer ti opouvwar. Dominer ti travay agwaar viol<strong>an</strong>s ek entoler<strong>an</strong>s. Partou, lor figir zenn kouma vie,regar tris ti rod lespwar d<strong>an</strong> barlizour tr<strong>an</strong>pe ar lasid.Par<strong>an</strong> ti pe zet enn pogne later lor serkey zenn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>;pl<strong>an</strong>ter ti pe pl<strong>an</strong>t move lerb ki zenes ti pe fime; peser ti245


pe vers pwazon d<strong>an</strong> resif pou ramas pwason <strong>an</strong>pwazone;par<strong>an</strong> ti pe v<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> d<strong>an</strong> bazar esklav. Soufr<strong>an</strong>s,imiliasion ek fristrasion ti partou: d<strong>an</strong> bife, lor latab, d<strong>an</strong>lasiet ek goble, mem lor lili.Enn gramaten, zour so l<strong>an</strong>iverser tr<strong>an</strong>t-<strong>an</strong>, S<strong>an</strong>ndia ti dirYosi, "Lamour finn pl<strong>an</strong>t enn tibaba d<strong>an</strong> mo v<strong>an</strong>t." Yosi tisot depi lili, fer letour, al azenou kot S<strong>an</strong>ndia. Li ti traplame so fam, get li d<strong>an</strong> so lizie kler kouma dilo lasours,poz enn ti badou lor so lalev. Enn emosion pwis<strong>an</strong> titravers toulede.- Tifi ousa garson? Ki to p<strong>an</strong>se?- Seki Bondie done, samem.Enn semenn pli tar ler zot ti pe bwar dite gramaten,S<strong>an</strong>ndia ti dir so bonom, "Depi detrwa zour, aswar d<strong>an</strong>mo rev enn lavwa koz ar mwa."- Ki li dir twa?- " Prenses Prathna, Prenses Prathna, ler finn arive pou alsem lagren lalimier. Pa les z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> lavenir tas d<strong>an</strong> fernwar.Marmit pe bwi. Krose marmit, tir marmit pou tengn dife."- Koze krose marmit revini. Ki to kwar nou bizen fer?- Pa kapav les nou baba vinn d<strong>an</strong> lemonn Kalyoug. Bizenpous niaz las<strong>an</strong>n ek so lapli lasid. Bizen ki dilo sakrerekoum<strong>an</strong>s tonbe, lav mofinn e prepar lark<strong>an</strong>siel pouakeyir soley. Degaze prepare. Nou bizen kit isi, al lot kotelafore.- Lerla?- Lor sime mo dir twa.SAPIT 10Bomatom Bharat ti vinn enn l<strong>an</strong>pir pwis<strong>an</strong> atraver solarme. Toutotour <strong>an</strong>sien B<strong>an</strong>ndoukl<strong>an</strong>d ti ena kat gr<strong>an</strong>246


ezion. Onor ti ena lepep Toulsiwala, d<strong>an</strong> les lepepKamomia, da lwes lepep Yap<strong>an</strong>ama e d<strong>an</strong> lesid lepepSitronela. Sa b<strong>an</strong>n lepep la ti ena enn long istwar, ennsivilizasion milener av<strong>an</strong> ki b<strong>an</strong>n tenk ek bazoukaSamazeste Toupoumwa ek Lord Toutouk Touni ti vinnpl<strong>an</strong>t zot mofinn. Bhomatom Bharat ti deteste difer<strong>an</strong>s; liti gagn labil d<strong>an</strong> lestoma k<strong>an</strong> li ti t<strong>an</strong>n dir ki ti ena detrwabachara ki ti p<strong>an</strong>se ki ti ena enn lot fason viv lavi. Poukre so sivilizasion mem parey, li ti desid pou efas toudifer<strong>an</strong>s par lafors. Seki pa kapav tini, fonndos. Akozsamem partou d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>pir Bomatom ti ena b<strong>an</strong>n groupkont pouvwar dominer me zot pa ti tro efikas parski zotlafors ti f<strong>an</strong>e. Ti bizen enn kikenn ki ti kapav ramas toulafors <strong>an</strong>sam, chombo gouvernay e travers lapas pour<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> lepor lespwar.Prenses Prathna ti s<strong>an</strong>ti enn lafors deryer li ki ti pe pousli d<strong>an</strong> sime ki ti bizen pr<strong>an</strong> parey kouma div<strong>an</strong> ki pousvwalie ver so destinasion. Li, Yosi ek zot onz dos ti desidpou regroupe d<strong>an</strong> pei Toulsiwala e apartir laba fer ennlouvraz otour B<strong>an</strong>ndoukl<strong>an</strong>d av<strong>an</strong> ki zot al tir moutoukd<strong>an</strong> nik Samazeste Toupoumwa.D<strong>an</strong> pei Toulsiwala ti ena enn maladi ki ti pe fer boukouditor b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ek b<strong>an</strong>n madam sirtou. B<strong>an</strong>n zom ki tikont<strong>an</strong> lasas ti pe retourn <strong>lakaz</strong> ar move viris ki ti peamenn lamor partou. B<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong> lendistri meksinnkontrole par b<strong>an</strong>n dalon ek fami Samazeste Toupoumwati pe fer boukou profi lor ledo maler. Plis dimoun maladplis li ti bon pou biznes.Enn zour Prenses Prathna ti t<strong>an</strong>n dir ki ti garson sovwazinn ti bien malad. Dokter ti fini kond<strong>an</strong>n li. Li ek Yositi al get li. Prenses Prathna ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> lasam piti lamalgre ki dimoun ti kwar ki li ti kapav trap maladi la par247


enn senp kontak. Lor lili li ti trouv enn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> frel, ennskelet viv<strong>an</strong>. Prenses Prathna ti al pre kot li. Ti garson lati ouver so lizie tris. Enn sel kou so de lizie ti alime. Li tidir ar enn lavwa feb-feb.- Oumem Prenses Prathna, pa vre?- Kouma to kone?- Enn lavwa aswar ti dir mwa Prenses Prathna pou vinnba mwa.Laplipar dimoun ti <strong>an</strong>kor pe apel li S<strong>an</strong>ndia me ti garsonla ti konn so nom. So papa ek so mama ti gagn sok. Aprebien lont<strong>an</strong> zot z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti koze. Prenses Prathna ti dim<strong>an</strong>nmisie la si li ti ena fizi. Li ti bouz so latet pou dir wi.- Fouy enn gr<strong>an</strong> trou d<strong>an</strong> ou lakour e <strong>an</strong>ter ou fizi. Okipou madam ek ou fami. Lerla ou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> pou sov. S<strong>an</strong>perdi let<strong>an</strong> misie la ti fer seki ti dir li. Amizir li ti pe zetlater lor fizi d<strong>an</strong> trou, figir so garson ti pe eklere e vit ennti sourir mosad-mosad dabor me kler <strong>an</strong>swit ti pr<strong>an</strong> plastristes soufr<strong>an</strong>s.Lor vites nouvel ti f<strong>an</strong>e. B<strong>an</strong>n saser enn par enn ti pekoum<strong>an</strong>s <strong>an</strong>ter zot fizi. Ena ti pe zwe koken. Zot ti kasietzot fizi, fer koumadir zot ti <strong>an</strong>ter li. Me bien vit zot rol timike. Maler ti pe swazir zot pou fer so piyaz. Anvi pa <strong>an</strong>vizot ti finalm<strong>an</strong> fer l<strong>an</strong>term<strong>an</strong> fizi pou pa fer l<strong>an</strong>term<strong>an</strong>fam ek z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. B<strong>an</strong>n mars<strong>an</strong> fizi, bal, serkey ek meksinnpa ti kont<strong>an</strong>. Zot ti fer enn petision kont Prenses Prathname pa kone kifer, sa zame ti ariv lor biro Samazeste.D<strong>an</strong> pei Kamomia ti ena enn lot kalite problem. Sal<strong>an</strong>drwa la ti bien repite pou so varyete dibwa ki ti pev<strong>an</strong>de for-for partou d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>pir Bomatom Bharat. Me oliekiltiv lafore b<strong>an</strong>n abit<strong>an</strong> ti p<strong>an</strong>se ki Bondie ti donn zotlafore kado pou maja karo. Parmi b<strong>an</strong>n dimoun Kamomiati ena enn misie ki ti servi so zeni biznes pou ramas enn248


fortinn im<strong>an</strong>s. Normal so fortinn ti donn li pouvwar politikparski Samazeste Toupoumwa ti toult<strong>an</strong> gard bonrelasion ar dimoun ki ti ena boukou paysa. Dimoun tiapel sa misie la Jabaljas me so nom papie ti JabalBourrbak. Depi enn t<strong>an</strong> li ti pe gagn traka. Sak fwa laplitonbe larivier vinn rouz ar later ki dilo sarye, al zet d<strong>an</strong>lamer. Anplis b<strong>an</strong>n pie ti pe koum<strong>an</strong>s pous traver e zottron ek br<strong>an</strong>s ti r<strong>an</strong>pli ar bos parey kouma lavenn lipie kifinn gagn varis. Li ti ena so prop zarden bot<strong>an</strong>ik ki tikonsidere kouma enn bizou, enn mervey lor Pl<strong>an</strong>et Ter. Tiena toutsort spesimenn rar pl<strong>an</strong>t, z<strong>an</strong>imo, zwazo, ensek,fler ek zepis. Zarden bot<strong>an</strong>ik la ti im<strong>an</strong>s. Li ti kouver pliski senk mil arp<strong>an</strong>. Depi enn t<strong>an</strong> partou kot ou pase ti enamaladi. Pie, pl<strong>an</strong>t, lerb, zwazo, papiyon ek lezot <strong>an</strong>kor tipe pouri lor later fel-fele. Enn piy<strong>an</strong>ter ti pe montepartou. Touris ti pe sove. Pou Jabaljas sa pa ti tro fatig li.Li pa ti bien bizen lamone touris. So biznes dibwa ti peplen so kofor. Seki ti plis fer li sagren se maler ki ti pe ferpiyaz d<strong>an</strong> so zarden.B<strong>an</strong>n kliy<strong>an</strong> Misie Jabaljas ti pe plengne parski dibwa ki liti pe fourni zot ti kouma leponz <strong>an</strong>d<strong>an</strong>. Sak t<strong>an</strong>to ler li tifer so kont, misie la ti pe tr<strong>an</strong>spir gro, mem k<strong>an</strong> liver tipe donn bal. Reset ti pe degrigole kouma zamalak kontsezon. Ti bizen fer kiksoz. Li ti get tou dimoun ki ti kapaved li. Agronom, patolozis, long<strong>an</strong>is me, abba. Lerla ennkikenn ti dir li ki tonton so t<strong>an</strong>tinn ti dir vwazen sovwazinn ki d<strong>an</strong> pei Toulsiwala ena enn zenn madam kikonn fer mirak.Lor vites Misie Jabaljas donn lord enn konvwa swiv li pouzwenn sa madam la. D<strong>an</strong> so lespri marday, li ti mem ferenn pl<strong>an</strong> pou kidnap madam la, ferm li d<strong>an</strong> enn fortrespou ki li kapav itiliz li sak fwa ki li ti bizen enn mirak poufer so biznes marse. Me av<strong>an</strong> ki konvwa demare, enn249


serviter ti vinn dir li ki enn madam akonpagne par douzdos ti ole koz ar li. Misie Jabaljas ti sap lor kal.- Taler mo fer sot to likou. To pa trouve to pe kas mokonte? Voryen!- Pardon Misie Jabaljas. Sa madam la fer mwa gagnkongolo. Li koumadir, vadire li finn, kouma pou dir ou?- Li finn fer twa vinn pagla.- Wi, samem.- Kot li?- Ala mo la!Prenses Prathna, Yosi ek zot onz dos ti nek paret div<strong>an</strong> li.- To ti pe rod mwa Jabal?- Twa ki twa?- Pa dir mwa to finn bliye Jabal! To <strong>an</strong>kor pe trafik ardibwa?- Ki to'le dir?- To pa rapel. Ar marto, koulou, to ti koulout to sover.Apre to ti regrete me ti tro tar.- Tir sa daign la div<strong>an</strong> mo lizie. Enn sorsier sa.- Ala to rekoum<strong>an</strong>se! To bizen mwa, mo der<strong>an</strong>ze vinn gettwa pou ki to pa bizen der<strong>an</strong>ze. Get to m<strong>an</strong>ier. To poukontinie touye, detrir. Lafore finn preske mor akoz twa.- Mwa ki lafot?- Non, mwa. Ki to finn desid pou fer?- T<strong>an</strong>n dir ki ena enn sor..., enn long... enn madam konnfer mirak ... pou redonn lavi lafore. Mo biznes d<strong>an</strong> douk.Mo finn tap tou laport me abba. Touf<strong>an</strong>n pe kraz mwa etwa to pe vinn koz nenport.- Nek ekout mwa Jabal Bourrbak. Aret fer komik.- Kouma to kone mo enn Bourrbak?- To gr<strong>an</strong>per, to papa, to fami zot ti toult<strong>an</strong> Bourrbak. Mesi to fer enn ti zefor to bourrbak kapav mont lor pie. ...Mazinn to zarden!250


Sa parol la ti fer larm vinn d<strong>an</strong> lizie Jabal Bourrbak. Li tipe fer piyaz d<strong>an</strong> lafore pou r<strong>an</strong>pli so kofor me li ti pe okipso zarden bot<strong>an</strong>ik kouma enn mama okip so z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>.Maladi so zarden ti pe fer so v<strong>an</strong>t brile.- To kapav sov mo zarden?- To kapav geri to lespri? Si to geri to lespri, mwa mogeri to zarden.- Ki bizen fer?Prenses Prathna ti explik li ki zenerasion apre zenerasionb<strong>an</strong>n Bourrbak ti koup pie, detrir <strong>lakaz</strong> b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>imo,pl<strong>an</strong>t ek fler s<strong>an</strong> pitie. Mama Gaia ki ti donn nes<strong>an</strong>s later,so v<strong>an</strong>t ti pe brile ar douler ek sagren. K<strong>an</strong> enn mamaplor soufr<strong>an</strong>s so z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> sa amenn gr<strong>an</strong> malediksion. Sosagren ek so larm ti pe sezi lavi. Si kikenn ti souy larmd<strong>an</strong> so lizie, las<strong>an</strong>te ek boner ti pou retourne.Sak dimoun ti bizen pl<strong>an</strong>t senk pie e nouri li ar dilo ekfimie. Anplis ti bizen sisp<strong>an</strong>n abataz ek komers dibwap<strong>an</strong>d<strong>an</strong> s<strong>an</strong>-t<strong>an</strong>.- Samazeste Toupoumwa pou ara.- Swazir <strong>an</strong>t sourir Toupoumwa ek sourir to zarden.Sa swar la ti ena enn gr<strong>an</strong> fet. Jabaljas ti envit toudimoun pou enn gr<strong>an</strong> lamizm<strong>an</strong> av<strong>an</strong> enn long peryodsakrifis. Tou dimoun ti dakor ki ti bizen souy larm d<strong>an</strong>lizie Mama Gaia.Lel<strong>an</strong>dime Prenses Prathna, Yosi ek zot onz dos ti kitKamomia av<strong>an</strong> soley leve pou al d<strong>an</strong> pei Yap<strong>an</strong>ama. Zotti desid pou travers Bomatom Bharat par enn sime koupeki Yosi ti konn bien. Zot ti realize ki k<strong>an</strong>tite zot pei ti d<strong>an</strong>pens.251


WI ENN GRAN PEI ...Kot imitasion pas pou kreasion,fer vadire pr<strong>an</strong> plas obzervasion;kot touk-touk parsi e kol-kol parlafer s<strong>an</strong>bl<strong>an</strong> partou ki samem lafwalaba mem baba mo lonbri ete.Wi enn gr<strong>an</strong> pei me bien tilespri.Kot lamare ot m<strong>an</strong>z pie tamarene bef, vas, kabri patoz d<strong>an</strong> basen,pa zeometrik pe fer las<strong>an</strong>sionlor fron Piterbot s<strong>an</strong> tr<strong>an</strong>spirasionlaba mem baba mo lespwar ti'ete.Wi enn gr<strong>an</strong> pei me bien tilespri.Kot mil verb rasi kas led<strong>an</strong> lespri,routinn karyate <strong>an</strong>dormi Shakti,lalinn s<strong>an</strong> lamson des<strong>an</strong>n so kalsonpou vers so pwazon d<strong>an</strong> Trou F<strong>an</strong>faronlaba mem baba 'enn fwa d<strong>an</strong>'enn pei'.Wi enn gr<strong>an</strong> pei me bien tilespri.Enn fwa d<strong>an</strong>'enn pei ti'ena Ti Rajou,Ti'ena Bay Abou ek Tonton Toulsi;enn fwa d<strong>an</strong>'enn pei boukie b<strong>an</strong><strong>an</strong>eti larg petal lor pou <strong>an</strong>ons dime.Laba mem enn fwa mo ti kwar kikfwa.Wi enn gr<strong>an</strong> pei me bien tilespri.SAPIT 11D<strong>an</strong> pei Yap<strong>an</strong>ama ti ena enn sitadel im<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> lekelGouverner Gridi Krazkor ek so administrasion ti pe vivenn lavi delix atraver fer dominer ek piyaz. Sitadel la tiapel Trous<strong>an</strong>fon. Kouma enn aspirater ze<strong>an</strong> li ti pe ris ek252


aval larises <strong>an</strong>deor e s<strong>an</strong> ezite li ti pe tir m<strong>an</strong>ze d<strong>an</strong>labous b<strong>an</strong>n pov malere. Gouverner Krazkor ti kaylous eli ti enn sibaltern aveg Samazeste Toupoumwa e enntorsenn kole Lord Toutouk Touni. Pou li tou seki ti bonpou Samazeste Toupoumwa, Lord Toutouk Touni eklimem zot ti oblize bon pou tou leres. B<strong>an</strong>n seki tiplengne zot ti zis tilespri, gropoumon ek lekersal.Sitadel Trous<strong>an</strong>fon li ti lor enn ti montagn e otour li ti enaenn miray bien ot. Amizir let<strong>an</strong> ti pe pase sitadel la ti pemont <strong>an</strong> oter. E otour montagn la b<strong>an</strong>n difer<strong>an</strong>administrater ti konstrir r<strong>an</strong>ze apre r<strong>an</strong>ze miray. Sak fwati ena enn ti revolt <strong>an</strong>ba lor laplenn Yap<strong>an</strong>ama, enn tikonfli ousa enn ti protestasion, b<strong>an</strong>n diriz<strong>an</strong> Trous<strong>an</strong>fon tiazout enn letaz lor latet sitadel e enn nouvo miray otourleren montagn la. Resam<strong>an</strong> k<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n pl<strong>an</strong>ter ti revoltekont politik dominer, Gouverner Gridi Krazkor ti fer fouyenn k<strong>an</strong>al enn mil larzer, enn mil profonder toutotourlipie montagn.K<strong>an</strong> get li depi enn sertenn dist<strong>an</strong>s, sitadel la so latet tikasiet d<strong>an</strong> niaz; depi zepol ziska lipie montagn la ti enaenn trale r<strong>an</strong>ze miray koumadir led<strong>an</strong> reken; d<strong>an</strong> k<strong>an</strong>al tiena kayma, aligator, krokodil, <strong>an</strong>akonnda, boa, reken,tazar, ourit ze<strong>an</strong>, pir<strong>an</strong>a ek lezot pwason karnivor. B<strong>an</strong>nmiray oter <strong>lakaz</strong> letaz ti garni ar zarm destriksion masif;d<strong>an</strong> sitadel ti ena platform pou l<strong>an</strong>s misil balistik. Sekiriteti gar<strong>an</strong>ti. D<strong>an</strong> sitadel Trous<strong>an</strong>fon, tou dimoun, depi sogouverner ziska so kliner ti ena mem lapeti. Plis zot tim<strong>an</strong>ze, plis zot ti gagn fen; plis zot ti gagne, plis zot ti<strong>an</strong>vi <strong>an</strong>kor. D<strong>an</strong> gourm<strong>an</strong>diz Gouverner Gridi Krazkor tibos.Depi bien lwen, kasiet d<strong>an</strong> enn ti d<strong>an</strong>bwa, PrensesPrathna, Yosi ek zot onz dos ti pe ekzaminn sitiasion.253


Prenses Prathna ti ena enn pl<strong>an</strong> me pou reysi li ti bizen al<strong>an</strong>d<strong>an</strong> sitadel. So bonom ek so b<strong>an</strong>n dos ti pe dekonseyli. Sa ti tro d<strong>an</strong>zere. Sirtou li ti bizen mazinn tibaba d<strong>an</strong>so v<strong>an</strong>t. Prenses Prathna ti trap lame so bonom art<strong>an</strong>dres.- Pa traka koko! Nou tibaba pe dir mwa ki mo bizen al ferenn ti louvraz <strong>an</strong>d<strong>an</strong>.Yosi ti poz so lame lor v<strong>an</strong>t so madam. Li ti s<strong>an</strong>ti ennmouvm<strong>an</strong>. Deswit li ti kone ki so madam ti ena rezon.Apre tou Prenses Prathna ti ena pouvwar mazik vinnenvizib.- Baba ek mwa nou pou al koz ar li d<strong>an</strong> so rev. Zot,let<strong>an</strong>sa, al d<strong>an</strong> pei Sitronela pou prepar mo arive.Sa mem swar, apre enn b<strong>an</strong>ke ek boukou tamasa,Gouverner Gridi Krazkor ti pe dormi d<strong>an</strong> enn someysoulezon. Li ti pe ronfle telm<strong>an</strong> for ki boutey ek ver lorlatab ti pe tr<strong>an</strong>ble. Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> enn lavwa dous ti kozar li.- Votexel<strong>an</strong>s! Votexel<strong>an</strong>s aret f<strong>an</strong>e.Li pa ti gagn labitid t<strong>an</strong>n dimoun koz koumsa ar li. Li tiara, sap lor kal.- Twa ki twa, salte, koz ar mwa koumsa? Taler mo taytaytwa.Lavwa la ti koz ar plis fermte.- Votexel<strong>an</strong>s aret f<strong>an</strong>e. T<strong>an</strong>sion k<strong>an</strong>nwa vinn aveg!- To menase! Taler mo ...So lal<strong>an</strong>g ti amare. Li ti ole koze me okenn parol pa ti pesorti.- Gouverner Gridi, kifer ou gourm<strong>an</strong> koumsa. Zame ase?Ar larm ek soufr<strong>an</strong>s lezot ou viv d<strong>an</strong> zwis<strong>an</strong>s. Ou pa konndone, nek konn pr<strong>an</strong>. Aster soy lor ou. Katarak mir poutengn ou lizie. Ou pa pou trouv trezor d<strong>an</strong> ou kofor. Tou254


seki ou touse pou vinn fimie. Pou ki soy la fonn ou bizendim<strong>an</strong>n Bondie Lamour pardon. Pa pardon m<strong>an</strong>ti-m<strong>an</strong>time pardon onet ek senser. Ou pa merite me baba d<strong>an</strong>mo v<strong>an</strong>t sagren ou. Si ou pa s<strong>an</strong>ze ou pou m<strong>an</strong>z fimie,ou pou bwar fimie e ou pou vinn fimie.Ler so somey kase, Gouverner Gridi Krazkor ti mouye netar tr<strong>an</strong>spirasion. Enn vwal nwar ti poz lor so de lizie. Mepir, enn loder fimie ki kas nene ti pe monte, vadire li tid<strong>an</strong> lekiri vas. Li ti pe alonze lor enn matla fimie. P<strong>an</strong>ik tichombo li par lagorz. Tou seki li ti pou touse ti pou vinnfimie. Ayo bondie! Mari soy ti lor li. Li ti sey kriye. Okennson pa ti sorti. Li ti des<strong>an</strong>n depi lili. Karpet <strong>an</strong>ba so lipie tivinn fimie, so lenz ek so p<strong>an</strong>touf ti vinn fimie. Li ti seytat-tate pou trouv so sime me tou seki li ti touse ti vinnfimie. Li ti tom <strong>an</strong>plas lor so deryer. Li ti realize ki sol<strong>an</strong>touraz ti pe vinn fimie, Trous<strong>an</strong>fon ti r<strong>an</strong>pli ar fimie.Trous<strong>an</strong>fon ti pe vinn fimie. Li ti koum<strong>an</strong>s rapel ennzistwar ki gr<strong>an</strong> dimoun ti rakonte. Akoz lespritoupoumwa, lont<strong>an</strong>-lont<strong>an</strong> enn tibaba ti oblize pr<strong>an</strong>nes<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> lekiri, d<strong>an</strong> loder fimie. Souv<strong>an</strong>-souv<strong>an</strong> b<strong>an</strong>ntoupoumwa ti ferm li d<strong>an</strong> kazot fimie. Me zame li ti gardd<strong>an</strong> leker. Li ti ena lamour ek pardon d<strong>an</strong> so leker. Sokote li, Gouverner Krazkor, li pa ti <strong>an</strong>vi bliye. D<strong>an</strong> soleker li ti fer serm<strong>an</strong> ki li ti pou pous so v<strong>an</strong>z<strong>an</strong>s kont fam<strong>an</strong>sent ki ti zet move sor lor li.Apre enn bon mom<strong>an</strong> li ti reysi kontrol so p<strong>an</strong>ik. Solavwa ti revini me so lizie ti res bouse. Li ti tal so deryerlor enn mel fimie e depi so mel li ti donn lord touy toufam ki ti pre pou gagn baba. Me li ti bliye d<strong>an</strong> so lakolerfoufirye ki d<strong>an</strong> pei Yap<strong>an</strong>ama zot ti priye bondie Yap<strong>an</strong>a-Ma, Mama lesiel ek later ki ti reprez<strong>an</strong>te par enn Madam<strong>an</strong>vwadfami. Savedir li ti komet enn sakrilez e pou pirifieso nam li ti bizen fer kar<strong>an</strong>t zour penit<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> dezer.255


Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> so kar<strong>an</strong>tenn penit<strong>an</strong>s, Gouverner solespri v<strong>an</strong>z<strong>an</strong>s ti pous li d<strong>an</strong> dezespwar ek laraz. Ler liti'nn r<strong>an</strong>s pik lakoler, li ti koum<strong>an</strong>s kalme enpe e tikoum<strong>an</strong>s fer pl<strong>an</strong> pou apre penit<strong>an</strong>s. Sirtou li ti pou bizenzwenn sa dainn ki ti avoy movezer lor li e fer li fer ennpas pou tir mofinn. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> venn-senk zour li ti balote <strong>an</strong>tlakoler nwar ek reflexion pezib. Ler li ti pe ariv vertr<strong>an</strong>tiem zour egrer ti preske fini net. Ver lafen sokar<strong>an</strong>tenn penit<strong>an</strong>s, li ti koum<strong>an</strong>s p<strong>an</strong>se ki kikfwa somaler ti enn mouton degize <strong>an</strong> loulou. Li ti mem bliye kiso de lizie katarak ti ferm li d<strong>an</strong> nwar. Loder fimie pa ti pem<strong>an</strong>z so kr<strong>an</strong>n tro for. Kikfwa so nene ti telm<strong>an</strong> abitie armove loder lekiri ki li nepli ti s<strong>an</strong>ti piy<strong>an</strong>ter.Gramaten lor kar<strong>an</strong>tiem zour li ti t<strong>an</strong>n enn s<strong>an</strong>te zwazo.- Kwik-kwik! Kwik-kwik-kwik!Koumadir zwazo la ti pe dir: "Ayo! Ayoyo!"Zwazo la ti pe dibout lor so latet.- Zwazo sove, ale. Si to tous mwa to vinn fimie.- Kwik-kwik! Kwik-kwik-kwik!- Ale koko! Pa tous mwa. Mo finn d<strong>an</strong>e.- Kwik-kwik! Kwik-kwik-kwik!- Ale, mo dir twa. Sinon mo piy<strong>an</strong>ter pou kol lor twa.- Kwik-kwik! Kwik-kwik-kwik!Lerlamem so katarak ti tonbe. Li ti get otour li. D<strong>an</strong> plasdezer ti ena enn zoli zarden. Zwazo la ti des<strong>an</strong>n lor sozepol gos. Li ti tourn so latet pou gete. Lor so zepol ti enaenn zoli ti zwazo ble ar enn pingo dore lor so latet.Gouverner Krazkor ti rekonet li. Zwazo la ti <strong>an</strong>vole, pozlor lerb div<strong>an</strong> li.- Prens Samarel?- Ou rapel mwa Gouverner?- Pa apel mwa sa. Mo nepli Gouverner. Mo zis enn ta256


fimie.- Get otour ou Gouverner. Ou penit<strong>an</strong>s finn fer dezer vinnzarden. Ou finn pey ou pese.- Ki li finn devini?- Kis<strong>an</strong>nla?- Enn Madam <strong>an</strong>vwadfami ar enn rob ble ek sapo lapaylor latet.- Prenses Prathna? Li bien. Li, so misie ek zot onz dos zotd<strong>an</strong> Sitronela.- Mo onte ler mo mazine ...- Pa bizen onte. Nou tou fer erer. Seki enport<strong>an</strong> se ki oufinn rep<strong>an</strong>ti. Rep<strong>an</strong>ti amenn pardon. Ou trouve kotgourm<strong>an</strong>diz ek gro-poumon ti finn amenn nou. B<strong>an</strong>nkreatir Bondie d<strong>an</strong> Samarel ti preske disparet. Nou'nn fertou pou reziste. Ti bien difisil.- Mo kone. Tro tar?- Non, pa tro tar. Nou move size ti fer pik<strong>an</strong> touy petal.Aster <strong>an</strong>ou <strong>an</strong>sam pl<strong>an</strong>t lamour d<strong>an</strong> later nou pei. Arfimie lepase <strong>an</strong>ou ekrir dime.SAPIT 12Pei Sitronela ti dernie letap pou Prenses Prathna, av<strong>an</strong> liti pou r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> nik enfeste Samazeste Toupoumwa ekLord Toutouk Touni. B<strong>an</strong>n dimoun ti pe at<strong>an</strong>n so arive arenpasi<strong>an</strong>s. Yosi ek so onz dos ti kone ki zegwi let<strong>an</strong> ti pegaloupe kont zot. Groses Prenses Prathna ti fini r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong>so witiem mwa. Li ti bizen fini so mision av<strong>an</strong> baba la ne.B<strong>an</strong>n dimoun ti deza okour<strong>an</strong> tou seki Prenses Prathna tifinn deza fer me zot pa ti ena okenn lespwar. Sitiasiond<strong>an</strong> pei Sitronela ti sit<strong>an</strong> dramatik ki lespwar ti preskefini mor net. Apre plizier explozion bomatom, lavi lorsirfas ti vinn enposib. Popilasion (<strong>an</strong>fen seki ti reste) tioblize viv d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n lagrot souteren. Pou zot, lavi ti enn257


penit<strong>an</strong>s perm<strong>an</strong><strong>an</strong>. Boukou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti pe ne deforme. Tifer pitie get zot. Boukou par<strong>an</strong> ti pe al ab<strong>an</strong>donn zotz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> diform lor sirfas d<strong>an</strong> karo brile. Pli grav <strong>an</strong>kor,b<strong>an</strong>n madam ti telm<strong>an</strong> per, ki zot pa ti ole gagn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>ditou. Lamor ti partou me nes<strong>an</strong>s ti zero.Kouma pou alim diya lespwar d<strong>an</strong> marenwar leklipsperm<strong>an</strong><strong>an</strong>? Prenses Prathna ti al direk d<strong>an</strong> karo brile. Li,Yosi ek zot onz dos ti al ramas tou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ki ti <strong>an</strong>korviv<strong>an</strong>. Malgre tou douk ti ena enn bon k<strong>an</strong>tite. Zot tiamenn b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la d<strong>an</strong> enn ti larivier, bengn zot, metlenz prop ar zot, donn zot enn bon repa so e lerla amennzot kot zot par<strong>an</strong>. B<strong>an</strong>n par<strong>an</strong> la, telm<strong>an</strong> zot ti onte ki zotti kasiet zot figir ar zot lame. Me ler zot ti tir zot lamediv<strong>an</strong> zot lizie, zot ti gagn sok. Zot z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti paret zoli ezot pa ti mem remark okenn diformite. Prenses Prathna tidir zot ki zot ti bizen sorti depi d<strong>an</strong> zot trou. Bondie pa tifer dimoun pou zot viv d<strong>an</strong> trou. Big Beng ti donn viktwarlalimier. Se lalimier ki ti bizen pou nouri nou nam. Li tienvit zot tou swiv li d<strong>an</strong> karo brile.- Get bien. Zot pou trouve ki bomatom pa finn reysi efaskreasion. Zot kwar d<strong>an</strong> karo brile tou finn tengn. Pa kwarsa. Get bien e zot pou trouv veritab sekre. Sekre ki noutou tro kaylous pou trouve. D<strong>an</strong> karo brile, lor miray roski separ rigol, ouver zot lizie, get bien. Isi, laba ena ennti leker ver ar enn ti pwen zonn d<strong>an</strong> enn milimet laterkale <strong>an</strong>t de ros nwarsi par karbonn enpir. Get bien zotpou trouv mirak. Mirak lavi. D<strong>an</strong> sak milimet later kale<strong>an</strong>t ros brile ena tiz <strong>an</strong>fler. Ekout li. Li pe dir nou padekouraze.D<strong>an</strong> mo v<strong>an</strong>t ena mo tibaba. Av<strong>an</strong> li ne li finn fini gouttourm<strong>an</strong> ki pe fer lavi al kasiet. Mo koz ar li, mo dir li ki linou devwar fer kreasion kontinie. K<strong>an</strong> mwa mo ale, li lipou vini pou kontinie seki mwa mo finn kontinie. Depi Big258


Beng ziska leternite. Noumem zardinie Bondie. Noukapav si nou'le remet kouler d<strong>an</strong> karo brile.Zegwi let<strong>an</strong> pe dir mwa degaze. Les mo ale. Samazestepe at<strong>an</strong>n mwa.SAPIT 13Ler Prenses Prathna, Yosi ek zot onz dos ti pe r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong>L<strong>an</strong>gka, kapital Bomatom Bharat, ti ena enn lafoul im<strong>an</strong>sde kote larout pou akeyir zot. Lafoul ti pe kriye "PrensesPrathna, Prenses Prathna" d<strong>an</strong> enn m<strong>an</strong>ier ritme ki donnlagam. Lapolis ek larme ti prez<strong>an</strong> <strong>an</strong> fors. Ti ena osi b<strong>an</strong>naz<strong>an</strong> provokater ki Lord Toutouk Touni so konseyesekirite ti fer plase enpe partou pou fer dibri e gete sikapav lev mak<strong>an</strong>bo e apre met tor lor partiz<strong>an</strong> PrensesPrathna. Me b<strong>an</strong>n partiz<strong>an</strong> Prenses Prathna ti biendisipline. Zot ti konn evit provokasion. Pou zot seki ti plisenport<strong>an</strong> li ti sekirite ek konfor zot prenses. Zot ti lweb<strong>an</strong>n lasam d<strong>an</strong> enn p<strong>an</strong>siondfami d<strong>an</strong> enn rezion kotmem lapolis sekre Samazeste ti tike pou r<strong>an</strong>tre. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong>enn semenn Prenses Prathna, Yosi ek zot onz dos ti ferrenion lor renion pou sem lagren lespwar.Enn V<strong>an</strong>dredi swar Prenses Prathna ti dir so mari ek zotonz dos ki li ti'a kont<strong>an</strong> ki zot res <strong>an</strong>sam pou dine. Li tiprepar dalpouri, bon satini e enn senpatiz<strong>an</strong> ti fer zotkado enn damz<strong>an</strong>n diven rouz nouvo. Kouma so baba tipre pou ne li ti s<strong>an</strong>ti ki li ti bizen koum<strong>an</strong>s preparakousm<strong>an</strong> e ki Yosi ek zot onz dos ti pou bizen r<strong>an</strong>plas li.Enn nouvo sapit ti pe ouver.Sa swar la sakenn ti m<strong>an</strong>z enn per dalpouri d<strong>an</strong> lekelPrenses Prathna ar so prop lame ti met satini. Yosi tir<strong>an</strong>pli tou b<strong>an</strong>n ver. Prenses Prathna ti propoz enn tos.259


- Dime nou pe r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> leker touf<strong>an</strong>n. Pou ena parmi nouki pou tike, pou krake me mo kone ki lagren ki nou finnseme d<strong>an</strong> later pe zerme e pou raport so fri. Yosi, Lavifinn beni mwa ar to lamour; mo onz dos mersi poulafeksion ki zot finn donn mwa. Nou lev nou ver pou bwarenn las<strong>an</strong>te. Bondie, fer ki pie lamour gr<strong>an</strong>di ek fleri.Kouma li ti fatige, li ti dim<strong>an</strong>n so b<strong>an</strong>n envite permisionpou al repoze.SAPIT 14Anmemt<strong>an</strong> d<strong>an</strong> sato Samazeste Toupoumwa ti ena ennrenion extraordiner parski mouvm<strong>an</strong> protestasion ti pekoum<strong>an</strong>s destabiliz biznes. Tou b<strong>an</strong>n risar ti pe dim<strong>an</strong>ngouvernm<strong>an</strong> Samazeste kas leren sibversion. Bizen fermlagel fouter dezord. Bizen al pli lwen si neseser.Lel<strong>an</strong>dime, boner enn batayon solda ti vinn kidnapPrenses Prathna ki ti pe repoze d<strong>an</strong> so lasam. Lor viteszot ti netraliz rezist<strong>an</strong>s e disparet ar zot prizonie.D<strong>an</strong> enn kaso nwar ek imid enterogasion ti koum<strong>an</strong>se.- Kouma to apele, koze!- Mo finn deza dir zot. Mo apel Prenses Prathna.- Prenses? Savedir to papa li enn lerwa.- Limem pli gr<strong>an</strong> lerwa. Li Lerwa d<strong>an</strong> lerwa.- Traizon! To pe dir ki li pli gr<strong>an</strong> ki SamazesteToupoumwa?- Samazeste li lerwa enn ti l<strong>an</strong>pir. Mo papa li lerwa liniver.Limem kreater Big Beng.- To'le dir Big Ben?- Non! Big Beng. Koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> lavi.- Sakrilez! To'le dir ki Bondie li to papa. Note ki li ennsorsier ki ena foli gr<strong>an</strong>der.260


- Pa zis mo papa. Li osi mo mama. Toulede.- Malediksion! Blasfem! Li pe dir ki Bondie li ennermafrodit. Lamor tro bon pou li. Zis dife douz korddibwa kapav pirifie lemonn apre sa kalite pese la.Lel<strong>an</strong>dime, savedir Dim<strong>an</strong>s, Pale Majakaro ( samem tinom pale rwayal Samazeste) ti org<strong>an</strong>iz enn swarespektakiler. Lor program ti pou ena konpetision jal-dolok;apre ti pou ena enn maraton rav<strong>an</strong>n-marav<strong>an</strong>n; pou finilerwa limem ti pou prez<strong>an</strong>t so dernie trouvay: ennspektak s<strong>an</strong>sasionel. Frison gar<strong>an</strong>ti. Tou dimoun ti envite.Labivet ti gratis.Tamasa ti kras dife. Ver onz-er-diswar, Samazeste ek sol<strong>an</strong>touraz ti paret lor podiom. T<strong>an</strong>bour. Tropet. S<strong>an</strong> koutk<strong>an</strong>on. Fedartifis. Tou dimoun ti d<strong>an</strong> nirv<strong>an</strong>a m<strong>an</strong>tim<strong>an</strong>ti.Sef-Meter-Choula ti koum<strong>an</strong>s alim dife d<strong>an</strong> lespri.Pou mazorite dimoun sa li ti enn bagatel. Larak ti fini ferso louvraz. Lerwa ti pr<strong>an</strong> laparol pou <strong>an</strong>onse ki so biro kiti responsab sekirite ek bienet popilasion ti finn may ennteroris d<strong>an</strong>zere ki pret<strong>an</strong>n ki Bondie ena de sex; ki li li titifi Bondie e ki so lerwa li ti pli gr<strong>an</strong> ki SamazesteToupoumwa. Popilasion ti soke. Apre sok ti ena lakoler.Lafoul ti vinn enkontrolab.- Kot li?- Amenn li la, nou bril li!Ler konfizion ti ariv so top, Samazeste d<strong>an</strong> enn ton dou tidir ki li ti nepli pou kapav kontinie so mision telm<strong>an</strong> soleker ti pe fermal. Li ti desid pou abdike. Li ti preferab kilepep pr<strong>an</strong> so desten d<strong>an</strong> so lame.- Deside zotmem. Seki kwar ki, samem, sa swadiz<strong>an</strong>prenses la, bizen mont lor tronn, bes lame. Seki kwar kibizen bril li viv<strong>an</strong> lor douz kord dibwa, lev lame.261


Ti ena konfizion. Dimoun pa ti pe bien konpr<strong>an</strong>. Sef-Meter-Choula repr<strong>an</strong> laparol.- Samazeste, akoz so leker bon, pa ti'le dir zot ki sa famla pe sarye zenerasion lagign d<strong>an</strong> so v<strong>an</strong>t. Ena enn selfason detrir pouvwar sat<strong>an</strong>ik. Alime dife. Bril lagign sorasinn ek so dizef. Seki dakor, lev lame.Lafoul <strong>an</strong>delir ti lev lame. Sef-Meter-Choula ek so larmeagwa ti reysi sof lafoul la sit<strong>an</strong> bien ki si ti dim<strong>an</strong>n zottouy zot prop mama, zot ti pou fer li s<strong>an</strong> p<strong>an</strong>se e aprekou, swiside. Lafoul ti pe kriye vadire enn s<strong>an</strong>te <strong>an</strong>jable:"Touy li verminn la! Bril li verminn la." Let<strong>an</strong>sa b<strong>an</strong>n gardti al sers Prenses Prathna pou atas li lor poto otour lekelti fini enstal douz kord dibwa. Volim isteri ti pe monte,viol<strong>an</strong>s l<strong>an</strong>gaz ti pe fer fraka. Me b<strong>an</strong>n gard ti pe tardepou revini ar les<strong>an</strong>s pou alim nisa popiler. Nouvo s<strong>an</strong>te:"Kot li, degaze do!" Touzour n<strong>an</strong>ye. Enpasi<strong>an</strong>s ti koum<strong>an</strong>smont leskalie. Touzour n<strong>an</strong>ye. Enn lavwa ti kriye: "Noukraze!" Lafoul ti koum<strong>an</strong>s kraz podiom, graden; zot tikoum<strong>an</strong>s mars d<strong>an</strong> direksion pale Majakaro. Larme tibizen entervenir, tir kout bal brit-brit. Kafouyaz.Tourdism<strong>an</strong>. Britalite. Sakenn so sakenn kouma bef d<strong>an</strong>disab.Ler b<strong>an</strong>n gard ti ariv d<strong>an</strong> kaso Prenses Prathna zot titrouv laport selil ouver. Trwa gardien ki ti pe vey li ti finndisparet.SAPIT 15Ler soley ti leve lor viol<strong>an</strong>s lavey, trwa zenom ti deza lorsime pou al zwenn zot desten d<strong>an</strong> pei Prens Samarel.- Ayo! Get sa kouma zoli. Vadire enn diam<strong>an</strong> lor enn tapiver. Mersi Sourya!- Kar<strong>an</strong>n aret koz nenport! Se zis enn gout laroze lor enn262


fey ver. Twa Karonn, kot to pe ale laba?- Ayoyo! Pa la ki bizen tourne?- Karonn, aret fer lekouyon. Swiv mwa!- Sori Karinn!- Dos, ena enn long chak div<strong>an</strong> nou. Pa perdi let<strong>an</strong>.Mem ler, pli lwen, lot kote lafore Samarel, Gopal, enndobi, ek so madam, Gi<strong>an</strong>ee, ti pe al lav lenz larivier.Gopal ti met de gro balo lenz lor so bisiklet, enn lorgidon, deziem la lor port-bagaz. Gi<strong>an</strong>ee ti pe sarye ennbalo lor so latet. Apre boukou b<strong>an</strong><strong>an</strong>e maryaz zot pa tiena z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Samem ti zot pli gr<strong>an</strong> sagren. Zot ti kont<strong>an</strong>z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> me pa kone kifer Bondie ti pe pini zot. Sirm<strong>an</strong> d<strong>an</strong>enn lot lavi zot ti fer zot move size; kikfwa Bondie ti enaenn lot pl<strong>an</strong> pou zot; kapavet zot zour enn zour ti pouvini. Koz-koze zot toulede ti pe mars tipa-tipa ver larivierpou lav lenz gr<strong>an</strong> misie lor ros larivier. Ler zot ti ariv prekot bor dilo, Gopal ti apiy so bisiklet kont enn pie z<strong>an</strong>bose Gi<strong>an</strong>ee ti pe koum<strong>an</strong>s debal so pake lenz. Enn kou zotti t<strong>an</strong>n enn ti plengne koumadir enn tibaba fek ne pe roddile. Drol! Salerla zame ti ena dimoun d<strong>an</strong> bor larivier.Zot ti rod otour zot. Zot pa ti trouv n<strong>an</strong>ye. LerlamemGi<strong>an</strong>ee ti montre lot kote larivier ar so ledwa.- Get laba!Lot kote larivier, enn kes dibwa <strong>an</strong> form pirog ti pe flotedousma ziska ki li ti may ar voun d<strong>an</strong> bor dilo. Bonom ekbonnfam kouma de k<strong>an</strong>ar m<strong>an</strong>i vit-vit ti mars d<strong>an</strong> dilopou al gete ki ti ena d<strong>an</strong> kes. Ki zot ti trouve? Enn zolibaba <strong>an</strong>vlope d<strong>an</strong> enn dra laswa ble. D<strong>an</strong> enn kwen tiena enn brodri ar difil lor: "Prenses Prathna." Gi<strong>an</strong>ee tipr<strong>an</strong> li d<strong>an</strong> so lebra.- Bondie finn ekzos nou lapriyer. Li finn avoy nou noutibaba.263


Sa zour la, premie fwa d<strong>an</strong> zot lavi zot ti retourn <strong>lakaz</strong> arlenz sal.Desam 2002264


LENPAS FLANBWAYANPie fl<strong>an</strong>bway<strong>an</strong> kouver ar fler;B<strong>an</strong>n pie leksi r<strong>an</strong>pli ar fri;Lalimier ble d<strong>an</strong> lesiel gePe donn nes<strong>an</strong>s nouvo l<strong>an</strong>e.B<strong>an</strong><strong>an</strong>e, b<strong>an</strong><strong>an</strong>e!Vini z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> nou trap lame,Nou fer laronn pou nou d<strong>an</strong>se;B<strong>an</strong><strong>an</strong>e, b<strong>an</strong><strong>an</strong>e,Nou pas leponz lor lepase,Ansam nou bwar enn las<strong>an</strong>te;B<strong>an</strong><strong>an</strong>e, b<strong>an</strong><strong>an</strong>e,Zordi lavi rekoum<strong>an</strong>se,Vini z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> nou trap lame.265


PROLOGDokter Deva finn dir mwa ki k<strong>an</strong>ser la pe f<strong>an</strong>e. Li pakonsey operasion. Pertt<strong>an</strong>! Li'nn preskrir ladrog poukalme douler. Mo pa boulverse parski mo'nn bien viv molavi. Zame mo pa finn ena <strong>an</strong>bision vinn s<strong>an</strong>tener. K<strong>an</strong> lergr<strong>an</strong> depar arive pa neseser plore me si gagn let<strong>an</strong>,kapav konplet seki ena pou konplete. Toult<strong>an</strong> mo ti <strong>an</strong>virakont zistwar mo vilaz m<strong>an</strong>ier mo ti trouv li, m<strong>an</strong>ier moti viv li. Toult<strong>an</strong> ti finn ena kiksoz ki ti obliz mwa posponnsa travay la. Aster mo pa ena okenn exkiz. Mo b<strong>an</strong>nz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> finn donn mwa enn laptop. Koumsa mo kapavekrir, lir lagazet lor enternet, get fim, ekout lamizik, zwekart kouma frisel ek soliter s<strong>an</strong> kit mo lasam, ni mem molili parfwa. Laptop enn gr<strong>an</strong> env<strong>an</strong>sion. Si mo fini louvrazla, mo pou kapav avoy li direktem<strong>an</strong> mo editer. Mo pa'ledonn personn traka...SAPIT 1Mo Vilaz (i)D<strong>an</strong> vilaz kot mo ti ne ti ena plizier lenpas ki ti aret seklor bor enn gorz, Gr<strong>an</strong> Raven, ki ti des<strong>an</strong>n brit ver enn tilarivier ki ti sarye dilo lasours, amenn li lamer. Si ennkote ti ena sa gorz la, lor lezot kote, apart enn, ti enaenn r<strong>an</strong>ze kolinn difer<strong>an</strong> oter. Kot pa ti ena kolinn ti enalamer. Akoz samem, mo kwar, ti ena enn expresion 'al lotkote dilo' ki d<strong>an</strong> nou lespri ti vedir sime lav<strong>an</strong>tir ek risk.Lenpas so kote ti vinn enn zimaz pou dir ki pa ti ena simesorti. K<strong>an</strong> zwe domino, olie dir 'pas' k<strong>an</strong> peyna zwe, nouti pe dir 'lenpas'. K<strong>an</strong> nou ti s<strong>an</strong>ti ki nou ti kwense d<strong>an</strong>enn take, pou montre nou volonte nou ti kont<strong>an</strong> dir'bizen defons baraz'. Mo mama ti dir mwa ki mo ti ne enn266


lepremie Z<strong>an</strong>vie d<strong>an</strong> Lenpas Fl<strong>an</strong>bway<strong>an</strong> ki ti difer<strong>an</strong> ekspesial. D<strong>an</strong> so finision, de kote sime, ti ena enn ta piefl<strong>an</strong>bway<strong>an</strong>. E k<strong>an</strong> l<strong>an</strong>e ti pe aprose petal rouz ek or<strong>an</strong>z titale partou. Pa ti ena boukou dimoun d<strong>an</strong> LenpasFl<strong>an</strong>bway<strong>an</strong>. B<strong>an</strong>n <strong>lakaz</strong> ar twatir lapay ti omilie enn asegr<strong>an</strong> lakour kot ti ena enn varyete pie kouma lila,kaliptis, katrepis, m<strong>an</strong>g mamzel, m<strong>an</strong>g lakord, m<strong>an</strong>gdofine, m<strong>an</strong>g mezonrouz, pie badamie, pie long<strong>an</strong>n, piefriyapen, pie tamaren, pie papay, pie zat; ti ena ennvaryete pl<strong>an</strong>t kouma vetiver, mige, vieyfi, viegarson; piefler ti ase rar. Pre kot gorz ti ena enn group <strong>lakaz</strong> kotb<strong>an</strong>n des<strong>an</strong>d<strong>an</strong> esklav libere ti pe viv. Nou ti apel zotMaz<strong>an</strong>bik. Zot ti fer lelvaz koson, pl<strong>an</strong>t m<strong>an</strong>iok ek batat.Souv<strong>an</strong>, sirtou d<strong>an</strong> Samdi swar, roulm<strong>an</strong> rav<strong>an</strong>n otourdife ti met l<strong>an</strong>bi<strong>an</strong>s e nou, b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, nou ti kal d<strong>an</strong>enn kwen pou get tamasa."Dalennat<strong>an</strong>a amoris bahout atcha!D<strong>an</strong> Lenn mete l<strong>an</strong>goutiA Moris mete kalson, palto."Pa kone kifer, k<strong>an</strong> mo retourn <strong>lakaz</strong>, mo mama ti kont<strong>an</strong>dir, "To'nn al kot to fami. Kifer to pa al res laba?"Larout prensipal nou vilaz ti apel Gr<strong>an</strong> Sime. Li tikoum<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> bor Gr<strong>an</strong> Raven, travers vilaz la, kontournb<strong>an</strong>n kolinn, pas par Lafnet - samem l<strong>an</strong>drwa kot pa tiena kolinn - pou des<strong>an</strong>n ver lamer. De kote Gr<strong>an</strong> Sime tiena b<strong>an</strong>n grap bitasion ar b<strong>an</strong>n nom ki ti fer mwa reve:Kotez, Mamzel Z<strong>an</strong>n, Plato, Sen Kler, Mapou, Roster,Melvil, Belmon.Nou vilaz ti d<strong>an</strong> enn sitiasion bloke. Mo gr<strong>an</strong> kouzenS<strong>an</strong>asi ti kont<strong>an</strong> dir ki nou tou, nou kont<strong>an</strong> viv d<strong>an</strong>lenpas. Pourt<strong>an</strong> enn senp pon ki travers gorz Gr<strong>an</strong>267


Raven, ennde sime ki pas <strong>an</strong>t b<strong>an</strong>n kolinn pou des<strong>an</strong>n lotkote ti pou kas nou izolm<strong>an</strong>. Mo kwar li ti ena rezon k<strong>an</strong>li ti pe dir ki dapre li nou gagn enn s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> sekirite k<strong>an</strong>nou viv d<strong>an</strong> nou nik lenpas ek <strong>an</strong>klavm<strong>an</strong>. Akoz sa noupa ti'le pr<strong>an</strong> risk pou amenn s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong>. Ti s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> korek;gr<strong>an</strong> s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> zame! Nou ti kouma enn tibaba ki pa ti pe<strong>an</strong>vi ne parski li ti bien d<strong>an</strong> v<strong>an</strong>t so mama. Zeografi tifixe nou aktivite. Toulegramaten b<strong>an</strong>n kamion ti vinn serstravayer pou al travay d<strong>an</strong> karo k<strong>an</strong>n ek d<strong>an</strong> lizinn<strong>an</strong>deor nou baz; ti ena detrwa ki ti al lapes lor zot bisiklete d<strong>an</strong> t<strong>an</strong>to zot ti revini ar zot t<strong>an</strong>t pwason ki zot ti v<strong>an</strong>ded<strong>an</strong> vilaz; seki ti pli malen ti ouver ti komers - ti laboutik,tabazi, mars<strong>an</strong> dile ki gramaten plen so bidon kot b<strong>an</strong>nvase e lerla al v<strong>an</strong>n dile la d<strong>an</strong> vilaz, mars<strong>an</strong> dipen ki tiosi mars<strong>an</strong> legim, mars<strong>an</strong> mersri-<strong>an</strong>trede ets; b<strong>an</strong>n bonmenwizie ek sarp<strong>an</strong>tie ti pe kapav debrouye s<strong>an</strong> trodifikilte; tou dimoun ti pl<strong>an</strong>t legim d<strong>an</strong> zot lakour, ti nouriz<strong>an</strong>imo pou zwenn de bout. Lavi ti pe deroule dousmadousma.D<strong>an</strong> nou vilaz souv<strong>an</strong> ti t<strong>an</strong>n: "Chalata diredire!"Ar sa tou dimoun ti paret satisfe.Zeografi ti ede par labitid. D<strong>an</strong> nou vilaz tou dimoun tikwar ki b<strong>an</strong>n rol ti deside par desten e nou zis ti bizenaksepte. Desten ti swazir kis<strong>an</strong>nla pou sef d<strong>an</strong> baitka,d<strong>an</strong> sivala, d<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong>. Fam ti bizen okip lakwizinn, <strong>lakaz</strong>,mari, z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, lakour, zarden ek z<strong>an</strong>imo. K<strong>an</strong> enn madamal travay d<strong>an</strong> karo pou tabism<strong>an</strong> 'lot kote laba', so gr<strong>an</strong>tifi ti bizen r<strong>an</strong>plas li k<strong>an</strong> li pa la. Zis garson ki ti gagndrwa al lekol. K<strong>an</strong> madam la ti retourne apre so latas, li tibizen mat ar lezot latas fidelm<strong>an</strong>, dapre koutim, kiltir eklabitid. D<strong>an</strong> sivala, kovil, moske ek lasapel ti pres memmesaz: Bondie kone ki li fer.Kouma mo ti dir, mo ti ne enn lepremie Z<strong>an</strong>vie. Mo tipremie z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, premie tiz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> kote mo mama kouma268


kote mo papa. Plis enport<strong>an</strong>, mo ti enn garson. P<strong>an</strong>ndit tiget d<strong>an</strong> liv pou kone ki nom Bondie ti swazir pou mwame sirtou pou dir mo par<strong>an</strong> ki desten ti fini trase poumwa. Mo ti ena enn gr<strong>an</strong> desten. Pa ti ena plis detay. Memo par<strong>an</strong>, gr<strong>an</strong> par<strong>an</strong> ek tonton ti extra eksite. B<strong>an</strong>nmadam ti al d<strong>an</strong> lakwizinn pou prepar gajak e b<strong>an</strong>n misieti al <strong>an</strong>ba pie badamie pou tap enn tizafer. Pa kone kifer,zot ti apel sa pr<strong>an</strong> enn las<strong>an</strong>te. K<strong>an</strong> pli tar mo ti ole mopar d<strong>an</strong> las<strong>an</strong>te zot ti dir mwa li pa bon pou mo las<strong>an</strong>te.Difisil kone ki pase d<strong>an</strong> latet gr<strong>an</strong> dimoun.Mo <strong>an</strong>set ti vinn d<strong>an</strong> vilaz lepok ki tabism<strong>an</strong> ti bizentravayer d<strong>an</strong> pl<strong>an</strong>tasion. Dapre mo gr<strong>an</strong>per, mo aryergr<strong>an</strong>per, Ramsamy Ramsamy, ti konn fer lekonomi e li tiaste enn porsion teren. Ler li ti mor tou so b<strong>an</strong>n garson -ti ena sis <strong>an</strong>tou - ti gagn zot par. Li ti ena tifi 'si me lorzot personn pa ti konn n<strong>an</strong>ye. Kot mo ti reste ti apel K<strong>an</strong>Ramsamy. Mo gr<strong>an</strong>per ti pli gr<strong>an</strong> garson RamsamyRamsamy. Donk apre lamor mo aryer-gr<strong>an</strong>per, se mogr<strong>an</strong>per ki ti vinn sef e li ti dirize kouma enn vre sef kl<strong>an</strong>.D<strong>an</strong> k<strong>an</strong> Ramsamy ti ena trwa zenerasion dimoun. Mogr<strong>an</strong>per ki ti swiv mo aryer-gr<strong>an</strong>per lor fer lekonomi eklor bon envestism<strong>an</strong>, ti aste tou teren <strong>an</strong>v<strong>an</strong>t otour nouk<strong>an</strong>. So garson kouma so tifi ti gagn enn bout teren poukonstrir zot <strong>lakaz</strong> e so b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>n ti vinn res d<strong>an</strong> k<strong>an</strong>Ramsamy elarzi. D<strong>an</strong> Lenpas Fl<strong>an</strong>bway<strong>an</strong> ti ena nou<strong>lakaz</strong>, <strong>lakaz</strong> kouzen mo papa ek so madam ek <strong>lakaz</strong> sermo papa ek so misie. Me ti ena osi enn fami Mizilm<strong>an</strong> ed<strong>an</strong> finision lenpas ti ena, kouma mo ti dir zot, b<strong>an</strong>nMaz<strong>an</strong>bik. Mo papa ki ti pe pr<strong>an</strong> plis responsabilite amizirmo gr<strong>an</strong>per ti pe vieyi, ti fer tou pou aste teren BayGoulam me nou vwazen ti refiz v<strong>an</strong>de parski, li ti pe dirouvertm<strong>an</strong>, li ti s<strong>an</strong>ti li ek so fami <strong>an</strong>sekirite d<strong>an</strong> K<strong>an</strong>Ramsamy. Madam Bay Goulam, T<strong>an</strong>tinn Fatma, ti ennbon kamarad ar mo mama. Bay Goulam, ki ti bien kont<strong>an</strong>269


so madam ti fer tou pou fer li plezir. Initil sey bouz b<strong>an</strong>nki ti viv d<strong>an</strong> K<strong>an</strong> Mimi, kot b<strong>an</strong>n Maz<strong>an</strong>bik ti pe reste,parski zot rasinn ti fini r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> profonder later. Zot ti peevolie natirelm<strong>an</strong> d<strong>an</strong> enn l<strong>an</strong>vironnm<strong>an</strong> pourt<strong>an</strong> pa fasil.Zot ti reysi domestik enn parti Gr<strong>an</strong> Raven pou fasilit zotaktivite agrikol. Dapre mo papa, d<strong>an</strong> fon Raven zot tipl<strong>an</strong>t k<strong>an</strong>n pou fer til<strong>an</strong>bik; ti ena osi g<strong>an</strong>ja pou zot propkonsomasion. Mo papa ti bien kone parski zot ti v<strong>an</strong>ntil<strong>an</strong>bik ar li e ar til<strong>an</strong>bik mel<strong>an</strong>ze ar lapo zor<strong>an</strong>z, zirof,limon, tamaren mir li ti fer rom ar<strong>an</strong>ze. ...Enn zafer drol.Ti ena boukou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> nou laz d<strong>an</strong> K<strong>an</strong> Mimi me zame titrouv zot lor b<strong>an</strong> lekol. Dapre mo mama ki pa ti trokont<strong>an</strong> zot, b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la ti tro bet pou apr<strong>an</strong>n Angle-Fr<strong>an</strong>se. Anverite sa lepok la pou al lekol ti ena enn fizpou pey profeser. Konsey vilaz ti donn batim<strong>an</strong> me par<strong>an</strong>ti bizen pey fiz. Samem ti lapey profeser. Akoz sa boukouz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> pa ti pe al lekol. Pa zis d<strong>an</strong> K<strong>an</strong> Mimi. D<strong>an</strong> K<strong>an</strong>Ramsamy 'si ti ena z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ki pa ti al lekol. Sa, mo mamapa ti trouve.Ti ena d<strong>an</strong> nou vilaz enn lider ki ti pe dim<strong>an</strong>nadministrasion s<strong>an</strong>tral ouver enn lekol pou tou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>d<strong>an</strong> vilaz. Li ti apel Kavi Ram. Kot nou, nou ti apel liTonton Kavi. K<strong>an</strong> mo ti gagn di-z<strong>an</strong> mouvm<strong>an</strong> TontonKavi ti gagn so premie laviktwar. Administrasion s<strong>an</strong>tral tiouver enn lekol 4 klas: 4-5 <strong>an</strong>; 6-7 <strong>an</strong>; 8-9 <strong>an</strong>; 10-12<strong>an</strong>. B<strong>an</strong>n profeser ti peye par administrasion me z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> tibizen amenn zot prop lardwaz, kreyon; kaye ek plim.D<strong>an</strong> gr<strong>an</strong> klas b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti bizen osi aste zot prop liv.Tifi ek garson ti apr<strong>an</strong>n <strong>an</strong>sam. D<strong>an</strong> klas 10-12 <strong>an</strong> ti enabien tigit tifi, zis detrwa. B<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> K<strong>an</strong> Mimi ti pekoum<strong>an</strong>s al lekol e d<strong>an</strong> klas 6-7 <strong>an</strong> ti ena enn tifi K<strong>an</strong>Mimi ki ti bien res<strong>an</strong>ble mwa.Enn ti zafer kouma enn lekol ti amenn enn lot fason get270


dimoun. K<strong>an</strong> mo ti pli zenn, K<strong>an</strong> Ramsamy ti mo lemonn.Dimoun ti apel Rajen, Damee, Dev, S<strong>an</strong>as, Raj, Nila,Vasou, N<strong>an</strong>n, Mahen, Suresh, Padma. Aster d<strong>an</strong> lekol tiena z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> depi Mapou ziska Belmon; depi Karo Filaoziska Mamzel Z<strong>an</strong>n; depi Plato ziska K<strong>an</strong> Bombay; depiK<strong>an</strong> Laskar ziska K<strong>an</strong> Mimi. Mo vokabiler nom ti vinndiksioner. Ti ena Farouk, Aysa, P<strong>an</strong>jay, P<strong>an</strong>day, Tikolo,Vonvon, Paul, Gabriel, Ameena, Suz<strong>an</strong>ne, Suzette,Liseby, Rol<strong>an</strong>d, Rahim, Rol<strong>an</strong>d, Alain, Gerard, Baldeo,Mahipal, Lata, Singaron, M<strong>an</strong>ikon, Renga, Singa,Naynama, Parvatee, Parvedi ... Konte fini, nom reste.Apre sa Kavi Ram ti desid pou ouver enn lafwar enn fwapar semenn d<strong>an</strong> enn plas bien s<strong>an</strong>tral. D<strong>an</strong> koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong>mouvm<strong>an</strong> ek tr<strong>an</strong>zaksion ti l<strong>an</strong> ek mens. K<strong>an</strong> b<strong>an</strong>ndimoun ti koum<strong>an</strong>s realize ki prodwi-fer-<strong>lakaz</strong> varye tiena valer komersial sitiasion ti bien ameliore. Zour lafwarti gagn dizef, dile-kaye, lazle-goyavdesinn, poule-sirpat,zasar-legim, satini-sevret, pima-konfi; pli tar ti koum<strong>an</strong>sgagn lenz pou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, rob, kourta. Enn zour enn dimounti gagn lide met <strong>an</strong>v<strong>an</strong>t b<strong>an</strong>n obze ki bar plas d<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong>.Gr<strong>an</strong> sikse. Lafwar ti pez start kreativite e dousmadousmati s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> ti pe vinn s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> ase konsek<strong>an</strong>. Metouzour d<strong>an</strong> mem direksion! T<strong>an</strong>ki b<strong>an</strong>n labitid prensipalpa ti menase ek ti ena posibilite plen pos, pa ti enaproblem. Me...K<strong>an</strong> Kavi Ram ti vinn ar <strong>proz</strong>e pou enstitie enn konseyvilaz, la b<strong>an</strong>n reflex tribal ti fer pwal drese. Sak k<strong>an</strong> e sakkl<strong>an</strong> ti met so k<strong>an</strong>dida e sak k<strong>an</strong>dida ti pe viz posprezid<strong>an</strong>. Sak k<strong>an</strong>dida ti rod lali<strong>an</strong>s pou asir so laviktwarpersonel atraver laviktwar so lali<strong>an</strong>s. Enn nouvoexpresion ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> vokabiler nou vilaz: solision winnwinn.Sak soley ki leve ti trouv debri lali<strong>an</strong>s kase ekselebrasion lali<strong>an</strong>s istorik. Rezion kont rezion, k<strong>an</strong> kont271


k<strong>an</strong>, kl<strong>an</strong> kont kl<strong>an</strong>, lari kont lari. Zame d<strong>an</strong> listwar nouvilaz ti ena ot<strong>an</strong> tez pou explik natir natirel b<strong>an</strong>n nouvolali<strong>an</strong>s e natir kontsezon b<strong>an</strong>n lali<strong>an</strong>s adverser. Tousa tikapav fer gagn riye si pa ti ena viol<strong>an</strong>s. Nou vilaz tiasieze par enn lennmi envizib. Ostilite d<strong>an</strong> ler ti telm<strong>an</strong>epe ki ti kapav koup li par tr<strong>an</strong>s ar enn senp koutolakwizinn. Kavi Ram ti regret sa zour ki li ti gagn lide kreenn konsey vilaz. Degoute, li ti retir so k<strong>an</strong>didatir, disoudso groupm<strong>an</strong>, lev so pake, al lot kote dilo. Zame ti ret<strong>an</strong>nli.SAPIT 2Zistwar SunilMo ti pas lekzame 12-<strong>an</strong>. Aster ti ena pou deside ki poufer. D<strong>an</strong> nou vilaz Legliz Ev<strong>an</strong>zelik ti ouver enn kolez mixpou prepar b<strong>an</strong>n zenn tifi kouma garson pou lezameMatrik. An Angle so nom ti Matriculation, enn lekzame kiti permet dimoun travay d<strong>an</strong> Administrasion S<strong>an</strong>tral, allot kote dilo pou etidie d<strong>an</strong> liniversite ousa apr<strong>an</strong>n pouvinn pret ousa maser ou lefrer. Mo ti <strong>an</strong>vi al kolez; momama ti dakor; mo papa komdabitid ti prefer at<strong>an</strong>ndesizion mo gr<strong>an</strong>per. Mo gr<strong>an</strong>per ti trouv sa kolez la ennd<strong>an</strong>ze pou kl<strong>an</strong> Ramsamy. Ki pou arive si so tiz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> lesli enfli<strong>an</strong>se par m<strong>an</strong>ier ek krway<strong>an</strong>s b<strong>an</strong>nla ki m<strong>an</strong>z befek koson? Ti ena boukou p<strong>an</strong>nchait. Finalm<strong>an</strong> mo ti bizenpromet ki zame mo pou m<strong>an</strong>z bef ousa koson; kigramaten-t<strong>an</strong>to mo pou fer s<strong>an</strong>ndia (lapriyer); ki toule-V<strong>an</strong>dredi mo pou res karem (mo pa pou m<strong>an</strong>z kavti).Akontreker mo gr<strong>an</strong>per ti donn so benediksion, debousso boutey Goudwil, dir mo gr<strong>an</strong>mer frir enn dizef.De premie l<strong>an</strong>e d<strong>an</strong> kolez ti pas ase bien. Ler mo tikoum<strong>an</strong>s trwaziem l<strong>an</strong>e ena zafer ki ti pe fer mwa s<strong>an</strong>ti272


mwa drol. Malgre ki b<strong>an</strong>n tifi ek garson ti fer ti groupsepare inisex, ti ena garson ki ti atire par tifi ek tifi atirepar garson. Mwa mo pa ti atire par tifi ditou. Ti ena enngarson d<strong>an</strong> mo klas ki souv<strong>an</strong> ti vinn d<strong>an</strong> mo rev. Li ti zolie dou. Olie zwe foutborl ou voleborl, li ek mwa nou tiprefer asiz <strong>an</strong>sam <strong>an</strong>ba enn pie. Enn zour k<strong>an</strong> personn pati pe gete mo ti <strong>an</strong>bras li lor so labous. Li pa ti dir mw<strong>an</strong><strong>an</strong>ye; li ti fixe mwa, larm d<strong>an</strong> lizie.Se ar Sunil K<strong>an</strong> Bombay ki mo ti dekouver sexialite. Nouti, kouma tou amoure, fer serm<strong>an</strong> ki nou lamour poueternel.Pli mo p<strong>an</strong>s lor la plis mo trouv drol ki personn pa ti enaokenn dout<strong>an</strong>s lor nou relasion. Mo kwar d<strong>an</strong> lespridimoun nou ti zis de bon kamarad.Mo gr<strong>an</strong>per ti desid pou ouver enn laboutik. Li ti ena ennkamarad Sinwa ki ti ena enn laboutik d<strong>an</strong> Gr<strong>an</strong> Sime.Laba mem li ti aste so rom par lit. Dapre lalwa pa ti gagndrwa v<strong>an</strong>n rom par lit me Kapt<strong>an</strong>n, kouma tou dimoun tiapel li, ti fer enn exsepsion pou mo gr<strong>an</strong>per. Depi ennbon bout let<strong>an</strong> li ti pe <strong>an</strong>kouraz mo gr<strong>an</strong>per r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong>biznes detay. Pou Kapt<strong>an</strong>n, mo gr<strong>an</strong>per ti ena enstenkomers. Li ti mem donn li enn nom Sinwa: Ah Pow.Personn pa ti kone kifer me tou so b<strong>an</strong>n kamarad ti apelli Ah Pow. Li ti mem montre li servi sif Sinwa pou ki b<strong>an</strong>nkliy<strong>an</strong> pa konn sekre so biznes. Mo gr<strong>an</strong>per ki ti fer mwafer serm<strong>an</strong> mo pa pou gat nasion pa ti ezite servi lekritirSinwa pou protez so lentere.Ler mo ti gagn sez-<strong>an</strong>, mo gr<strong>an</strong>per ti deside ki mo ti finnase apr<strong>an</strong>n. Laboutik ki ti pe gr<strong>an</strong>di ti bizen nouvo dis<strong>an</strong>.Apartir lepremie Z<strong>an</strong>vie sa l<strong>an</strong>e la mo ti vinn apr<strong>an</strong>ti mopapa ek mo tonton. Tonton Siram ki ti dernie frer mo273


papa ti ena <strong>an</strong>viron vennsenk-<strong>an</strong>. Li ti bien enteliz<strong>an</strong> epar limem li ti apr<strong>an</strong>n lir ek ekrir. Li ti pe dep<strong>an</strong>s boukoukas lor liv. So madam ki ti detrwa-z<strong>an</strong> pli vie ki mwa ti allekol e ti bien malen. Li ti pe <strong>an</strong>kouraz so mari. E motonton Siram ti pe partaz so kones<strong>an</strong>s ar mwa. Li li tisoupsonn liezon <strong>an</strong>t mwa ek Sunil me li ti fer koumadir lipa konn n<strong>an</strong>ye. Apre de-z<strong>an</strong> mo ti gagn grad d<strong>an</strong> travay.Gr<strong>an</strong>per, papa ek tonton ti deside ki mo ti kapav dormid<strong>an</strong> laboutik parski mo tousel pa ti marye. Sa ti net d<strong>an</strong>mo lentere. Mo ti pou zwir enn gr<strong>an</strong> liberte. Anplis aswarSunil ti pou kapav vinn pas l<strong>an</strong>wit ar mwa. Zot ti kwarmo pa marye!Travay boutikie pa ti tro eksit<strong>an</strong> me mo ti pe gagn b<strong>an</strong>nfasilite pou lir liv ek lagazet e aswar mo ti pe dormi armo bieneme. Sel problem se ki boner gramaten, av<strong>an</strong>koum<strong>an</strong>s fer kler, mo ti bizen leve, ouver laport deryerpou les Sunil ale. Mo lavi ti pe deroule s<strong>an</strong> gr<strong>an</strong> problemziska ki, enn Dim<strong>an</strong>s t<strong>an</strong>to av<strong>an</strong> mo al dormi laboutik,mo mama dir mwa ki li bizen koz ar mwa.- "Bala, mo'nn trouv enn bon tifi pou twa."- "Enn tifi pou mwa?"- "To prefer enn garson?"- " Wi!"- "Aret fer zokris. Mo pe koz serye."- "Mo'si!"- "To kontrer to papa. Li li ena fam partou, z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> d<strong>an</strong>tou kwen ... Twa .."- "Be normal. Papa finn balye karo. Li finn pr<strong>an</strong> tou pouli. Akoz sa mwa mo bat lamok."- "Gete beta, to pre pou gagn ven-t<strong>an</strong>. Mama pa pou latoult<strong>an</strong> pou okip twa. Finn ler pou to marye, gagnz<strong>an</strong>f<strong>an</strong>."- "Kifer gagn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>? Lemonn deza sirpeple."- "To koz kouma to tonton Siram."274


- "Li ena rezon."- "Enn bon tifi mo dir twa. Li kler, li'nn apr<strong>an</strong>n d<strong>an</strong> lekol.So mama dir mwa li konn koud, li konn kwi ..."- "Li konn fer gate?"- "Taler to gagn enn klak ar mwa!"K<strong>an</strong> mo mama ti chombo kiksoz peyna li large. D<strong>an</strong> soprop fason li ti konn amenn so k<strong>an</strong>pagn. Li pa ti <strong>an</strong>korfini ar mwa. Lor fer lali<strong>an</strong>s pa ti ena so segon. Mo papa,ki ti enn vie kornar e ki ti bien f<strong>an</strong>n so pik<strong>an</strong>, ti enn gajakd<strong>an</strong> lame mo mama. Li ti konn roul-roul li, belo li koumali ti <strong>an</strong>vi. Deziem mouv se gagn mo gr<strong>an</strong>mer ki li li tikonn trafik mo gr<strong>an</strong>per. Finalm<strong>an</strong> av<strong>an</strong> ki mo mem gagnlet<strong>an</strong> pou exprim mo lopinion, ti ena enn renionnfami. Nimwa, ni mamzel ki ti konserne par sa tr<strong>an</strong>zaksion la pa tiprez<strong>an</strong>. Mo ti pe koum<strong>an</strong>s sagren li.Me mo sitiasion ti bien pli grav. Si mo reziste desizionlafami, mo ti pou bizen kit mo travay d<strong>an</strong> laboutik - seltravay ki mo ti konn fer. Mo ti pou vinn enn ekzile. Mo tipou oblize kit mo vilaz, al rod enn lot baz. Sa pa ti fermwa gagn tro per. Pli difisil: mo ti pou bizen dir mo famiki mo ti ge e ki mo ti deza ena enn partner ar ki mo tiextra ere.Mo ti al get Tonton Siram pou gagn so konsey.- "Non Tonton, mo pa enpot<strong>an</strong>. Mo pa gagn li bonn arfam. Mo prefer Sunil."- "Si koumsa, fer toulede. Marye enn tifi pou fer famiplezir e kontinie to lavi pou fer tomem plezir."- "Ki ariv fidelite d<strong>an</strong> lamour?"- "Sitiasion konplex dim<strong>an</strong>n solision konplex."Kouma pou dir sa Sunil; mo Sunil frazil kouma ennbouton roz d<strong>an</strong> laroze glase? Mo ti al zwenn li d<strong>an</strong>275


orlamer e la, <strong>an</strong>ba enn pie filao, mo ti dir li, finalm<strong>an</strong>,d<strong>an</strong> ki dilem mo ti ete. Li ti res tr<strong>an</strong>kil koumadir depitoult<strong>an</strong> li ti pe at<strong>an</strong>n sa arive. Li ti kone ki d<strong>an</strong> nou vilaznou blok gr<strong>an</strong> s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong>. Me seki ti sok li se ki mo'si mo tipe fer vadire. D<strong>an</strong> nou vilaz nou toult<strong>an</strong> fer vadire pouevit fer fas konfli. Tou dimoun rod res bien ar toudimoun. Sunil ti toult<strong>an</strong> dir ki li ti trouv sa m<strong>an</strong>ier la biendegout<strong>an</strong>. Li ti les mwa koze s<strong>an</strong> dir n<strong>an</strong>ye. Apre, li tileve l<strong>an</strong>tm<strong>an</strong>, pr<strong>an</strong> so bisiklet e s<strong>an</strong> dir enn mo li ti pr<strong>an</strong>sime koupe pou al K<strong>an</strong> Bombay.Mo mama ti extra ere ler mo ti dir li ki mo aksepte so<strong>proz</strong>e. Li ti sirtou soulaze parski li ti pou gagn ennserv<strong>an</strong>t gratis parski so las<strong>an</strong>te pa ti tro bon. Apremaryaz ek ennalou, doula ek doulinn ti gagn zot lasam.Si zegwi revey ti kapav sot vennkat-er mo ti pourekones<strong>an</strong>. Me pa ti ena sime koupe. Mo ti bizen fer fas.Mo pa ti p<strong>an</strong>s ditou lor tou b<strong>an</strong>n konsek<strong>an</strong>s mo desizion.Me la ti ena enn zennfi d<strong>an</strong> mo lili e deor fami de kote tipe at<strong>an</strong>n rezilta. Ki pou fer? Dir li laverite? Ki pou fer si lilarg enn kriye isterik? Fer koumadir mo etero? Eski mopou kapav penetre li? ... Mo koum<strong>an</strong>s kares so ledo,des<strong>an</strong>n <strong>an</strong>ba. Li les mwa. Mo tir so kilot, tourn li, pr<strong>an</strong> lipar deryer. Li kriye. Mo ti <strong>an</strong>d<strong>an</strong> li. ... B<strong>an</strong>n par<strong>an</strong> poukont<strong>an</strong>. Ti ena dis<strong>an</strong>.K<strong>an</strong> nou ti koum<strong>an</strong>s abitie enpe, mo ti dir li mo zistwar. Liti promet ki li ti pou gard mo sekre, s<strong>an</strong> okenn emosion.Pli tar mo ti apr<strong>an</strong>n ki se Ratna ki ti pli trakase ki mwaparski k<strong>an</strong> li ti ena douz-<strong>an</strong> so tonton ti viol li e apre tiswiside. Sex d<strong>an</strong> vazen, d<strong>an</strong> so latet, ti enn zafer ki tiasosie ar douler, laont ek lamor. Seki ti finn ariv nou tipermet nou toulede sovlafas. Koumsa lavi ti kapavkontinie vadire tou normal.276


Enn semenn apre mo maryaz, mo gr<strong>an</strong>per ti konvok mopapa, Tonton Siram ek mwa pou gete kouma pou okipgardienaz laboutik aswar. Ziska mo maryaz se mwa ki tipe dormi d<strong>an</strong> laboutik. D<strong>an</strong> so stil paternalis, mo gr<strong>an</strong>perti dir ki enn zom marye pa kapav kit so fam touleswarpou al vey laboutik. Mo ti d<strong>an</strong> rev ar Sunil. Mo kwar tiena enn sourir lor mo lalev.- "Bala! Kifer to pe sourir kouma enn pagla?"- "Mwa?"- "Wi, tomem!"- "Pardon Tata!"Mo papa ti propoz ki azout de lasam d<strong>an</strong> batim<strong>an</strong>laboutik pou enn koup kapav viv. Tro gr<strong>an</strong> dep<strong>an</strong>s, mogr<strong>an</strong>per ti dir. Mo gr<strong>an</strong>per lerla ti propoz ki Tonton Siramek mwa fer li atourderol, sak swar. Nou toulede nou figirti vinn long. Tonton Siram ti ena enn pies, enn zenn vev,ki ti res pre kot laboutik. Mo problem si ti parey.- "Tata, pa kone si li bon seki mo p<strong>an</strong>se. Ki ou dir si noufer li toulesemenn?"- "'Pa, mo kwar enn bon lide sa."- "Si zot de dakor, korek sa!"Me mwa mo ti dekouyonn mo fars. Sunil ti fer mwakonpr<strong>an</strong> ki li pa enn zouzou pou satisfer kapris enn egois.Mo ti swazir pou kas bag, bag ti finn kase. Pa kapavrepare. Li ti finn fini rekoum<strong>an</strong>s rekonstrir so lavi <strong>an</strong>deorK<strong>an</strong> Ipokrit.Sunil ti pe zwe lagitar e ti kont<strong>an</strong> ekrir s<strong>an</strong>te. Ler li tipr<strong>an</strong> so bisiklet, kit mwa d<strong>an</strong> borlamer, li ti bienboulverse. Li ti s<strong>an</strong>ti ki mo ti pe trair lamour. Sa swar la liti al d<strong>an</strong> enn bar kot enn ti group ti souv<strong>an</strong> zwe. Li tikonn zot. Sa swar la sef group la ti vinn ver li poudim<strong>an</strong>n li si li ti kapav r<strong>an</strong>plas enn koleg ki ti malad. "S<strong>an</strong>277


epetision?" Sunil ti dim<strong>an</strong>de. Lider group ti dir li ki li tikapav enprovize. Ti enn bon koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong>. Group tidim<strong>an</strong>n li vinn ar zot. Li ti aksepte. Bien vit b<strong>an</strong>n zenn tivinn zot f<strong>an</strong>n e zot ti pe konn boukou sikse d<strong>an</strong> gamat,maryaz, konser ek fennsifer.Riptir nou relasion ti finalm<strong>an</strong> kas lasenn ki ti pe blokdevlopm<strong>an</strong> Sunil. Me n<strong>an</strong>ye pa prop net. Lavi ennkontradiksion. So group ti pr<strong>an</strong> nom 'Fler Raket'. Zot tikoum<strong>an</strong>s zwe d<strong>an</strong> lotel d<strong>an</strong> borlamer; zot ti pe al zwe lotkote dilo. Sunil ti pe ekrir ek s<strong>an</strong>t b<strong>an</strong>n s<strong>an</strong>te ki ti topd<strong>an</strong> itparad. Li ti vinn enn star. Me lavi artis pa fasil; lavienn artis ge <strong>an</strong>kor pli difisil. Li ti koum<strong>an</strong>s pike; souv<strong>an</strong>partaz sereng. Se koumsa ki li ti kontamine ar VIH-SIDAmalgre li ek so b<strong>an</strong>n kopen ti pe servi kapot.Enn zour mo ti gagn enn mesaz ki Sunil, ki ti d<strong>an</strong> lopital,ti <strong>an</strong>vi get mwa. Lor vites mo ti al get li. Premie lamourd<strong>an</strong> mo lavi ti vinn enn skelet, lapo kole lor lezo. Li ti ziskapav mirmir detrwa mo.- "Bal, pardonn mwa!"- "Non, koko, mwa ki ti f<strong>an</strong>e."- "Mo kont<strong>an</strong> twa!"- "Mo'si!"SAPIT 3Zistwar Ratna(D<strong>an</strong> so prop lavwa)Enn lizinn textil ti pe opere d<strong>an</strong> vilaz. Li ti politikadministrasion s<strong>an</strong>tral pou <strong>an</strong>kouraz devlopm<strong>an</strong>endistriyel d<strong>an</strong> rezion riral. B<strong>an</strong>n <strong>an</strong>treprener ti pe<strong>an</strong>plway b<strong>an</strong>n fam sirtou, parski lapey zom ti ennfwaedmilapey fam. Mem b<strong>an</strong>n fam ki pa ti literet ti <strong>an</strong>plwayab278


parski ti pe servi enn teknolozi primer. Plizier fam d<strong>an</strong> molaz ti finn koum<strong>an</strong>s travay d<strong>an</strong> lizinn. Enn zour, Sol<strong>an</strong>z kiti abit d<strong>an</strong> K<strong>an</strong> Mimi - drol ki m<strong>an</strong>ier li ti res<strong>an</strong>ble Bala - tidir mwa ki so patron ti pe rod travayer. Mo belmer zamepa ti pou les mwa al travay. Mo sel lespwar ti Bala. Nouexpery<strong>an</strong>s negatif d<strong>an</strong> koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> lavi ti fer nou vinnde bon kamarad, soude d<strong>an</strong> nou determinasion pou fernou lavi gagn enn s<strong>an</strong>s. Li ti bizen mwa kouma mo tibizen li. Nou ti aksepte pou zwe lakomedi pou lizie lezotme <strong>an</strong>t nou ti ena enn konplisite. Mo ti <strong>an</strong>vi sorti d<strong>an</strong>prizon konv<strong>an</strong>sion e mo kone Bala ti pou ed mwa. E li tied mwa. Li ti menas so mama ki li ti pou al res d<strong>an</strong> enn<strong>lakaz</strong> lwe ar so fam si pa les li al travay d<strong>an</strong> lizinn. Somama ti oblize kaptile.Premie fwa d<strong>an</strong> mo lavi mo ti ena lendep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>s fin<strong>an</strong>sie.Kondision travay ti difisil me omwen mo ti pe gout ennliberte rar ki pa ekziste d<strong>an</strong> esklavaz domestik bopar<strong>an</strong>.Akoz so travay d<strong>an</strong> laboutik, Bala ek mwa ti pas bien tigitlet<strong>an</strong> <strong>an</strong>sam. Mo ti sey konsol li k<strong>an</strong> Sunil ti mor. Li tis<strong>an</strong>ti limem koupab. Mo ti desid pou ed li sorti d<strong>an</strong> sositiasion difisil av<strong>an</strong> divorse. Enn swar li ti dir mwa ki li tiena enn kopen.- "To kont<strong>an</strong> li?"- "Pa kone. Me k<strong>an</strong> mo ar li mo bliye mo lapenn."- "Dirab?"- "Pa kone. Mo kwar."- "Mo kapav ale?"- "To <strong>an</strong>vi ale?"Mo ti zis bouz mo latet enn bien tikou pou dir wi. Mesaz tipase.Mo ti fer kones<strong>an</strong>s Bay Farouk, enn sofer v<strong>an</strong>n ki titr<strong>an</strong>sport nou k<strong>an</strong> nou ti travay d<strong>an</strong> sift aswar. B<strong>an</strong>n279


kamarad travay ti dir mwa ki li ek so madam zot ti pe vivtousel d<strong>an</strong> enn gr<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong>. Zot ti ena enn sel z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ki timor par overdoz. T<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> zot pr<strong>an</strong> lokater. Enngramaten, boner, ler li ti vinn depoz mwa, mo ti dim<strong>an</strong>nli.- "Ou'ena s<strong>an</strong>s Mamzel! Mo lokater finn fek kite."Li ti apel tou b<strong>an</strong>n fam mamzel. Li ti ena rezon. Enn bonfason pou evit lamerdm<strong>an</strong>. Ena fam pa kont<strong>an</strong> k<strong>an</strong> apelzot madam.Bala ti bien ed mwa pou demenaze. Li ti dir so mama,d<strong>an</strong> enn ton ferm, pa fou so nene d<strong>an</strong> mo zafer. D<strong>an</strong><strong>lakaz</strong> Bay Farouk mo ti ena enn lasam konfortab. Nou tipartaz tou lezot fasilite. So madam ki bien vit ti dir mwaapel li t<strong>an</strong>tinn - pa madam - ti bien edike. Pli tar mo pouapr<strong>an</strong>n ki, parski li pa ti pe gagn dem<strong>an</strong>n, so par<strong>an</strong> timet presion lor li pou li marye k<strong>an</strong> fami Bay Farouk ti ferso dem<strong>an</strong>n. Pou fami T<strong>an</strong>tinn Khadija, li ti enn gr<strong>an</strong> laontk<strong>an</strong> enn tifi tas lor poto. Ti ena toutsort kalite palab.Pourt<strong>an</strong>, enn zafer rar pou dimoun sa lepok la, Kadija kiti gr<strong>an</strong>di d<strong>an</strong> kapital, ti al kolez, ti pas so matrik, ti gagnadmision d<strong>an</strong> liniversite lot kote dilo. Me k<strong>an</strong> li ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong>so deziem l<strong>an</strong>e, so papa ti gagn enn atak. Rezilta sobiznes ti vir <strong>an</strong>balao. Khadija ti bizen retourne lor vites.Li pa ti reysi vinn enn profesionel endep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>. Ti res ennsel solision. Marye li. B<strong>an</strong>n zom maryab d<strong>an</strong> sa ka la tirar. B<strong>an</strong>n avoka ek dokter pa ti trouv li ase ris; b<strong>an</strong>nfonksioner ti per enn fam edike e ki ti finn konn lavietidi<strong>an</strong> liniversite. Wi, Khadija ti tas lor poto. So frer ki tipr<strong>an</strong> biznes so papa ti trouv li kouma enn gr<strong>an</strong> fardo. Ennti fami ar Khadija ki ti osi fami ar Bay Farouk ti ar<strong>an</strong>z zotmaryaz. Khadija ti senk-<strong>an</strong> pli vie ki Farouk ki ti zis ennkolporter. Apre zot maryaz, Khadija ti koum<strong>an</strong>s ed Faroukorg<strong>an</strong>iz so biznes. Olie met mars<strong>an</strong>diz lor bisiklet pou al280


v<strong>an</strong>de d<strong>an</strong> tou kwen nou vilaz, so fam ti donn li ennmobilet. Anplis li ti gard kont tou tr<strong>an</strong>zaksion. Pli tar zotti fer konstrir enn godam kot ti kapav stok boukoumars<strong>an</strong>diz ki enn fwa par mwa Khadija ek Farouk ti alaste d<strong>an</strong> kapital. Ler Khadija ti <strong>an</strong>sent so dokter ti enpetrakase parski li ti ase vie. Z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la ti ne par sezaryenne zinekolog ti dir koup la 'ferm robine'. Khadija ek Faroukti tro gat zot garson. Parski zot biznes ti pe gr<strong>an</strong>di zot pati ena boukou let<strong>an</strong> pou okip li. Enn serv<strong>an</strong>t ti pe okip li.Garson la ti gagn tou seki li ti dim<strong>an</strong>de. Boner li tikoum<strong>an</strong>s bwar. Pli tar li ti koum<strong>an</strong>s droge. Li ti pe kokend<strong>an</strong> tirwar so mama, d<strong>an</strong> pos so papa pou aste so doz.Enn zour enn trafik<strong>an</strong> ti propoz li enn diil. Li ti pr<strong>an</strong>livrezon, v<strong>an</strong>n enn parti mars<strong>an</strong>diz la, konsom enn partie k<strong>an</strong> ti ariv ler pou fer kont ti ena enn gro defisit. Li tip<strong>an</strong>ik. Mafia ladrog ti realize ki sa garson la ti vinnd<strong>an</strong>zere parski li ti konn tro boukou kiksoz. Li ti mor paroverdoz.Zordi Khadija ti ena <strong>an</strong>viron swas<strong>an</strong>tsenk <strong>an</strong> e Faroukswas<strong>an</strong>t. Farouk ti gagn enn kontra pou sarye travayerlizinn. Li ti aste enn v<strong>an</strong>n ek enn bis. Zot ti ena konformateryel me enn gr<strong>an</strong> tristes ti toult<strong>an</strong> pe trouble zot.Zot ti s<strong>an</strong>ti ki zot ti responsab lamor zot z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Me zotpa ti konpr<strong>an</strong> kim<strong>an</strong>ier. Sa flou la ti enn pli gr<strong>an</strong> tortir.Aster ar mo prez<strong>an</strong>s, enn lokater ki bien vit ti vinn ennz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong>, Khadija ek Farouk ti pe rekoum<strong>an</strong>s viv.Enn zour Khadija ti dim<strong>an</strong>n mwa kifer mo pa tirekoum<strong>an</strong>s apr<strong>an</strong>n. Mo ti pas mo lekzame 12-<strong>an</strong> avekmerit. Mo ti kapav fasilm<strong>an</strong> apr<strong>an</strong>n ziska Matrik.- "Mo ena plis ki ven-t<strong>an</strong>. Pa tro tar?"- "Zame tro tar. Get sa, mo kone sa <strong>proz</strong>e la pe fer twagagn per. Nou kas li <strong>an</strong>de. Apr<strong>an</strong>n ziska jinior. Apre nougete."281


- "Ki k<strong>an</strong>tite ena pou apr<strong>an</strong>n?"- " Mo pa konn silabes me mo konn kikenn ki kapav ednou. Mo kwar mo pou kapav ed twa d<strong>an</strong> tou size. Sa poufer mwa boukou plezir."- "Mo pa'le donn ou traka, T<strong>an</strong>tinn."- "Pa traka sa beti, pa traka. To pou ed mwa bliye motraka."P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> kat-r<strong>an</strong> mo ti okip mo travay ek mo letid e ler moti pre pou gagn vennsenk-<strong>an</strong> mo ti pas mo Jinior. Ar sasertifika la mo ti kapav r<strong>an</strong>t treyning pou vinn mis lekolprimer. Pou fer sa mo ti pou bizen kit mo vilaz e apr<strong>an</strong>nviv s<strong>an</strong> T<strong>an</strong>tinn Khadija ek Tonton Farouk. Ti enn desiziondifisil pou pr<strong>an</strong>. Mo ti aplay e mo ti gagn admision. Mo tial get Bala d<strong>an</strong> so laboutik. Pou li mo ti pou fer enn gr<strong>an</strong>erer si mo ti refize. Tonton Farouk ti konpr<strong>an</strong> me T<strong>an</strong>tinnKhadija ti bien tris. Li ti sir ki zame nou pou rezwenn. Liti ena rezon. Enn mwa apre mo depar, Tonton Farouk titelefonn mwa pou donn mwa enn move nouvel.SAPIT 4Mo Vilaz (ii)Mo ti zwenn Ratna d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>term<strong>an</strong> Madam Farouk. Li tivinn enn lot dimoun ki ti kone ki li ti ete e kot li ti <strong>an</strong>viale. Mo papa ki pa ti tro bien ti donn mwa so par d<strong>an</strong>laboutik. Li ek mama ti vinn bien relizie e zot ti pas touzot let<strong>an</strong> d<strong>an</strong> lapriyer. Mwa ek Tonton Siram, kom departner, - depi lont<strong>an</strong> mo gr<strong>an</strong>per ti finn kit nou - nou tidesid pou s<strong>an</strong>z bataz laboutik pou fer li vinn ennsipermarket. Enn parti b<strong>an</strong>n kliy<strong>an</strong> pa ti tro kont<strong>an</strong>,sirtou b<strong>an</strong>n ki ti abitie pr<strong>an</strong> kredi e peye k<strong>an</strong> kas lakoupr<strong>an</strong>tre. Malerezm<strong>an</strong> pou zot progre ti pr<strong>an</strong> sa sime la.282


D<strong>an</strong> vilaz e d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n rezion avwazin<strong>an</strong> enn div<strong>an</strong>s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> ti pe soufle. Me s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> ti touzour d<strong>an</strong> memdireksion: zwis<strong>an</strong>s endividiel.Nou rezion ti toult<strong>an</strong> ena repitasion enn l<strong>an</strong>drwa t<strong>an</strong>pere.Ni tro so, ni tro fre; ni tro imid, ni tro sek. Vadire l<strong>an</strong>atirti swazir kot nou pou fer enn expery<strong>an</strong>s pou trouv lekilib<strong>an</strong>t extrem me dimoun ti prefer lekontrer. Depi ennt<strong>an</strong>boukou etr<strong>an</strong>ze ti pe vinn kot nou pou aste teren poukonstrir zot rezid<strong>an</strong>s segonder. Dousma-dousma b<strong>an</strong>nlespas ver ti pe disparet. Timama t<strong>an</strong>n dir ki Gr<strong>an</strong>bwaBw<strong>an</strong>war ki depi koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> let<strong>an</strong> ti apartenir pou toudimoun ti vinn propriyete enn promoter. Parey pou KaroFilao, Karo Kaliptis, Karo Bwadwazo, Karo Tekoma. Nou tiena labitid sirkile librem<strong>an</strong>. Aster partou kot nou pase tiena ekrito: no entry, pasaz enterdi; propriyete prive.Mem son partou depi nou vale ziska borlamer. B<strong>an</strong>nfermie pov ti pe oblize v<strong>an</strong>n zot later; b<strong>an</strong>n fermie ris tipe gr<strong>an</strong>di zot l<strong>an</strong>pir.Mo rapel k<strong>an</strong> Kavi Ram ti rod met dibout enn komite vilazpou m<strong>an</strong>ej nou rezion. Pov jab la ti bizen kite, sove. Medepi di-z<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n fin<strong>an</strong>sie, b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong> fermie, b<strong>an</strong>nendistriyel ek b<strong>an</strong>n profesionel ti finn reysi met diboutenn administrasion minisipal ki ti finn donn fasilitedevlopm<strong>an</strong> enn ti group dimoun ki ti pe kontrol tou: later,dilo, pl<strong>an</strong>tasion, lendistri, lab<strong>an</strong>k, media. Olie sey persiadb<strong>an</strong>n sef kl<strong>an</strong> ek k<strong>an</strong>, zot ti finn zis aste zot enn par enn.B<strong>an</strong>n ki ti sey reziste ti apr<strong>an</strong>n ki lab<strong>an</strong>k ti k<strong>an</strong>sel zotipotek; ki zot z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti perdi plas pou konportm<strong>an</strong>outraz<strong>an</strong>; ki k<strong>an</strong>al ki ti amenn dilo d<strong>an</strong> zot pl<strong>an</strong>tasion tibouse. Pitay, mo fami, samem pli gr<strong>an</strong> argim<strong>an</strong>, argim<strong>an</strong>pli for.Mo pa ti kapav tro plengne parski nou biznes ti pe283


enefisie. Nou'si nou ti pe 'devlope'. Pou nou devlope nouti obliz b<strong>an</strong>n lezot ti laboutik ferme. Enposib kompit arnou. Nou ti ena soutien group fin<strong>an</strong>sie. Akoz sa nou tikapav kas pri ziska ki konpetiter dim<strong>an</strong>n pardon. Mo tifer ferm ar zot. Mo ti donn zot enn job d<strong>an</strong> nousipermarket. Enn ti job kas-kase.Lenpas Fl<strong>an</strong>bway<strong>an</strong> 'si pa ti sap d<strong>an</strong> lak devlopm<strong>an</strong>. Tiena enn promoter ki ti enterese ar tou b<strong>an</strong>n teren ki tibord Gr<strong>an</strong> Raven. B<strong>an</strong>n ti propriyeter, enn par enn, ti peaksepte sed zot drwa. Ler ti ariv nou tour, Tonton Siramek mwa, nou ti desid pou reziste. B<strong>an</strong>n abit<strong>an</strong> K<strong>an</strong> Mimi,Bay Goulam ek so madam, Tonton Siram ek T<strong>an</strong>tinn Sita,mo mama ek mo papa nou ti zwenn pou diskit sitiasion.Nou tou ti ferm d<strong>an</strong> nou konviksion ki nou pa ti pou sedenn pous later.Po <strong>an</strong>ter ti bizen aksepte siperyorite po <strong>an</strong>fer. B<strong>an</strong>n az<strong>an</strong>pwis<strong>an</strong>s fin<strong>an</strong>sie, kouma lera soufle, morde, ti ronzrezist<strong>an</strong>s bout par bout. Dabor b<strong>an</strong>n abit<strong>an</strong> K<strong>an</strong> Mimi tikoum<strong>an</strong>s flote av<strong>an</strong> zot r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> lozik pouvwar lamone.Ti ena promes travay, lozm<strong>an</strong> sosial, laferm entegre poulelvaz koson. Enn pon kat vwa ti pou travers Gr<strong>an</strong> Raven;enn teleferik pou monte, des<strong>an</strong>n. Av<strong>an</strong> lizie bat de kou tiena signatir, lakrwa, pous lor bordro. Ler mo mama tiapr<strong>an</strong>n sa 'traizon' la, li ti vinn isterik, ti bliye tou solapriyer e ti tom lor mo papa. Lerla ki mo ti konpr<strong>an</strong> kiferSol<strong>an</strong>z ti res<strong>an</strong>ble mwa koumsa.- "Kifwa Ratna 'si"!- "Ratna?"- "Be wi, to pa trouve, li teti kouma twa."Lab<strong>an</strong>k ek fourniser ki ti donn nou boukou fasilite kredienn kou ti redi lalinn pou tr<strong>an</strong>gle nou. Mo ti v<strong>an</strong>n modinite pou gard mo sipermarket.284


Modernizasion, liberalizasion, deregilasion ti pe soufletronpet ek tap t<strong>an</strong>bour for-for. Nou vale, fl<strong>an</strong> kolinn,lespas ziska lamer ti vinn enn model devlopm<strong>an</strong>. B<strong>an</strong>nmedia ti r<strong>an</strong>pli ar lartik ki montre reysit minispalite.Personn pa ti enterese pou kone ki ti finn ariv b<strong>an</strong>npl<strong>an</strong>ter, peser, artiz<strong>an</strong>. Pa ti ena lartik lor enn im<strong>an</strong>s geto,enn site depotwar s<strong>an</strong> dilo, elektrisite, lozm<strong>an</strong> des<strong>an</strong>,enfrastriktir sosial; enn poubel imen kot lalkol, ladrog ekSIDA ti pe 'devlope' for-for. Dimoun laba ti apel zotlespas 'D<strong>an</strong>four'. Mo kwar zot ti'le dir Darfur.Dapre b<strong>an</strong>n diskour ofisiel mo vilaz ki ti divize <strong>an</strong> k<strong>an</strong> ekkl<strong>an</strong> depi Mapou ziska Belmon, depi Mamzel Z<strong>an</strong>n ziskaGr<strong>an</strong> Raven ti vinn Siti-Ini. Difer<strong>an</strong>s ti finn disparet.Prosperite ti vizib partou. Enn model pou lim<strong>an</strong>ite. Nepliti ena kl<strong>an</strong>, klas, k<strong>an</strong>. Siti-Ini ti dim<strong>an</strong>n e gagn sootonomi. Li ti vinn enn leta d<strong>an</strong> leta. Kartie endistriyel tikosmopolit; kartie rezid<strong>an</strong>siel ti kosmopolit; kartiekomersial ti kosmopolit. Siti-Ini ti vinn enn miniatirNasion-Zini. Depi kolinn ziska lamer nouvo ti r<strong>an</strong>plas<strong>an</strong>sien net. Telm<strong>an</strong> bien r<strong>an</strong>plase ki k<strong>an</strong> ou mars d<strong>an</strong> lariSiti-Ini vadire ou d<strong>an</strong> Hong-Kong ousa Singapore, ousaNew York, London ou Paris. Kosmopolit net! B<strong>an</strong>n artis,poet kouma pent, ti koum<strong>an</strong>s regret 'let<strong>an</strong> lont<strong>an</strong>'. MeAdministrasion Otonom lor vites ti pe denons reflexpaseis. Media ti boykott zot; galri ti boud zot. Plizier tiprefer emigre. Kiltir lokal ti al enndergrawn. Holly-Bollywood ti pe kas pake e kas konte.Kouma mo ti dir, b<strong>an</strong>n ti laboutik ti disparet ek enn traleti-sipermarket kouma pou nou ti r<strong>an</strong>plas zot. Zot ti enab<strong>an</strong>n zoli nom: Fl<strong>an</strong>bway<strong>an</strong>, Sitronel, Yap<strong>an</strong>a, Pikpik,Kardinal, Plato, Belmon ets. Zot servis ti ena enn tousamikal parski zot ti pros ar dimoun zot lokalite. Sa ti tro285


zoli. B<strong>an</strong>n fin<strong>an</strong>sie ki ti rod b<strong>an</strong>n domenn ki gar<strong>an</strong>timaximem profi lor vites ti pe viz komers detay. Ennmiltinasional, Universal Stores, ti desid pou aste tou,moderniz e reorg<strong>an</strong>iz komers detay. Tonton Siram ekmwa, nou ti kone ki nou ti fini tas d<strong>an</strong> leto. Zot ti tro for.Kot nou ti bouze nou ti m<strong>an</strong>z feyaz. Zot ti propoz ki noude travay ar zot kom asist<strong>an</strong>-m<strong>an</strong>ejer. Tonton Siram kidepi enn bon bout let<strong>an</strong> ti pe travers difikilte d<strong>an</strong> so kouppa ti kapav tini presion nouvo sitiasion. Li ti tom d<strong>an</strong>lalkol net. Enn zour li ti donn mwa so libreri parski peynalavenir d<strong>an</strong> liv. Lerla ki mo ti realize ki k<strong>an</strong>tite sokones<strong>an</strong>s ti profon. Li pa ti ena z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> e d<strong>an</strong> so latet moti so z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> spiritiel. T<strong>an</strong>tinn Sita 'si ti bien pros ar mwa.Nou ti vinn de bon kamarad e zis ar mwa ki li ti rakont sosoufr<strong>an</strong>s. D<strong>an</strong> koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> li ti sey tou pou tir TontonSiram d<strong>an</strong> piez lalkol. Enn zour, fatige, degoute, li ti kit li.Tonton Siram ki ti finn perdi so boue sovtaz, ti plonz d<strong>an</strong>fon net. Laont, solitid, depresion ti ed T<strong>an</strong>atos gagnlaviktwar lor Eros. Zour so lamor li ti ena pre senk<strong>an</strong>t-<strong>an</strong>.SAPIT 5Zistwar T<strong>an</strong>tinn Sita(D<strong>an</strong> so prop lavwa)Bien zenn mo ti perdi mama ek papa e mo t<strong>an</strong>tinn tiadopte mwa. Mo ti gr<strong>an</strong>di d<strong>an</strong> kl<strong>an</strong> Treepat, enn fami ki tiaktif d<strong>an</strong> borlamer. T<strong>an</strong>tinn Kawnselia ti tret mwa koumaso prop z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Li ti <strong>an</strong>kouraz mwa apr<strong>an</strong>n d<strong>an</strong> lekol.Mem zame li ti al lekol, li ti kwar d<strong>an</strong> ledikasion. Ler moti ena diset-<strong>an</strong> T<strong>an</strong>tinn Kawnselia ti dir mwa ki enn bongarson d<strong>an</strong> enn bon fami, fami Ramsamy, ti enterese armwa depi li ti trouv mwa d<strong>an</strong> maryaz mo kouzinn. Mo tikonn Siram vagm<strong>an</strong>; li ti enn zoli garson ar enn ase bonledikasion; li ti pe travay d<strong>an</strong> laboutik so papa. Kouma286


mo ti gagn laz pou marye, mo ti dir wi. Apre ki so fami tifer dem<strong>an</strong>n ofisiel, Siram ti koum<strong>an</strong>s frek<strong>an</strong>te. Sis mwapli tar nou ti marye.D<strong>an</strong> koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> tou ti pas bien. Li pa ti brit. T<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong>li ti aste liv pou mwa parski li ti kone ki mo ti kont<strong>an</strong> lir.Souv<strong>an</strong> nou ti koz lor b<strong>an</strong>n zafer ki nou ti lir. K<strong>an</strong> mo tidir li ki mo kwar mo <strong>an</strong>sent, li ti extra eksite. Ler mo tifer enn pert li ti boulverse. Ler mo ti fer mo deziem pertmo ti s<strong>an</strong>ti koumadir enn resor ti kase. Li ti aret koz kozez<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Bien vit sex ar mwa pa ti pe enteres li. K<strong>an</strong> mo tikoum<strong>an</strong>s koste ar li aswar d<strong>an</strong> lili, li ti pe tourn so ledo,dir mwa li fatige, li ena pou leve boner pou al travay.Dousm<strong>an</strong>-dousm<strong>an</strong> mo lili ti vinn fad, frwa ek repous<strong>an</strong>.K<strong>an</strong> Bala ti marye e mo boper ti dim<strong>an</strong>n Siram ek Balafer gardien atourderol, mo mari ti extra eksite k<strong>an</strong> sotour ti vini. Ti ena enn lot fam d<strong>an</strong> so lavi.Mo lavi ti kouma enn pirog d<strong>an</strong> sek lor disab, enn pol<strong>an</strong>kvid. Mo t<strong>an</strong>tinn, mo belmer, mo belser ti okour<strong>an</strong> dilemd<strong>an</strong> lekel mo ti ete me zot tou ti konsey mwa fer vadiretou korek. Pli tar k<strong>an</strong> Bala ti marye, mo ti gagn ennkompagn. Ratna omwen ti pe kapav koz ar so mari e k<strong>an</strong>li ti s<strong>an</strong>ti ki li ti bizen ale, li ti ale ar soutien so mari. Mwa'si mo ti <strong>an</strong>vi sorti <strong>an</strong>deor mo prizon. Mo ti dim<strong>an</strong>n Siramkifer mo pa al ed zot d<strong>an</strong> sipermarket. Mo ti kapav tinilakes. Non, ti ena enn kesier. Wi, ti fam la ti gagn ennplas. Mwa, so fam marye, pa ti ena sa privilez la.Siram ti koum<strong>an</strong>s bwar enpe tro. Bala ti pe sey fer mwakonpr<strong>an</strong>. Pov Siram! Fam la ti pe fini li. Lorla li ti pe vinnenpot<strong>an</strong> akoz lalkol. Kouma enn dimoun enteliz<strong>an</strong>koumsa kapav vinn enn kales kase? Mo nepli ti tro zennme seki mo ti sir se ki si mo pa fer kiksoz mo 'si mo tipou vinn enn kales kase. Bala tousel ti konn mo pl<strong>an</strong>. Li287


ti sagren Siram me li ti konpr<strong>an</strong> mwa. Mo ti bizen kit moprizon ki ti pe fini mwa. Kikfwa mo pa ti swazir mom<strong>an</strong>pli korek me mo priyorite se mo prop lavi. ... Enn s<strong>an</strong>sRatna ti donn mwa enn ti plas kot li ziska mo gagn enntravay.Kl<strong>an</strong> Treepat ti rezet mwa parski mo ti amenn dezoner;kl<strong>an</strong> Ramsamy ti fer mem zafer. Me Bala enn kote ekRatna lot kote, de dimoun ki ti finn konn boukou difikilte,pa ti les mwa tonbe. Sakenn so m<strong>an</strong>ier ti permetfl<strong>an</strong>bway<strong>an</strong> fleri d<strong>an</strong> lenpas.SAPIT 6D<strong>an</strong> D<strong>an</strong>four(lavwa Ratna)Ler mo ti finn vinn enn proferser kalifie avek aseexpery<strong>an</strong>s, mo ti dim<strong>an</strong>n poste mwa d<strong>an</strong> D<strong>an</strong>four.Enspekter ki ti pe okip mo dosie pa ti'le kwar so lizie.- "Mamzel Ratna, vremem ou'le al travay d<strong>an</strong> D<strong>an</strong>four?"- "Wi!"- "Mo kapav kone kifer?"- "K<strong>an</strong> mo ti bien pli zenn, mo ti d<strong>an</strong> dife. Enn madam kipa ti mem enn ti fami ar mwa, ti ramas mwa, nouri molekor ek mo lespri. Li ti donn mwa enn gr<strong>an</strong> kado:lesper<strong>an</strong>s.- "Ou'le dir lespwar!- "Non, Misie Imambakas, lesper<strong>an</strong>s. Enn s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> kiBondie zame ab<strong>an</strong>donn so z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>."- "Kouma li ti apele?"- "Kis<strong>an</strong>nla?"- "Madam la!- "T<strong>an</strong>tinn Khadija."- "Haa<strong>an</strong>! ... Kifer D<strong>an</strong>four?"288


- "Si nou tou travay <strong>an</strong>sam, nou kapav repl<strong>an</strong>t lesper<strong>an</strong>sd<strong>an</strong> D<strong>an</strong>four."Enspekter Imambakas ti rekom<strong>an</strong>n mwa. Ti ena kwartezpou profeser d<strong>an</strong> lakour lekol. Konfor minimem. Mo pa tibizen plis. Travay ti bien difisil. Mazorite b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> tiviv d<strong>an</strong> fami-enn-par<strong>an</strong>, pli souv<strong>an</strong> kot zis mama prez<strong>an</strong>;b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la ti malnouri; seki enpe pli gr<strong>an</strong> ti pe okipseki pli piti. B<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti vinn lekol s<strong>an</strong> lardwaz,kreyon, kaye ou liv. Lekol ti pe donn zot enn bout dipenek enn goble dile grasa zenerozite enn ONG ki ti apelKavi Ram. Siti-Ini ti viv lor maximem profi toutswit d<strong>an</strong>laglwar eternel; D<strong>an</strong>four ti viv lor sarite.Mazorite dimoun d<strong>an</strong> Darfour ti b<strong>an</strong>n pl<strong>an</strong>ter ki ti perdizot later; b<strong>an</strong>n ki ti perdi zot gagnpen parski lespaskominoter ti privatize; b<strong>an</strong>n ki ti perdi zot <strong>lakaz</strong> parskib<strong>an</strong>n promoter ti trik zot. Enn zour mo ti zwenn Sol<strong>an</strong>z kilont<strong>an</strong> ti viv d<strong>an</strong> K<strong>an</strong> Mimi. Ti finn ena gr<strong>an</strong> devlopm<strong>an</strong>(pon, otorout, imeb, vila) me <strong>lakaz</strong> ki ti promet pou donnb<strong>an</strong>n abit<strong>an</strong> zame ti sort d<strong>an</strong> later. Boukou zennfi ti peoblize r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> travay sexiel. Lazourne zot ti dormi d<strong>an</strong>enn lasam-kat-fey-tol e aswar d<strong>an</strong> rezion l<strong>an</strong>tern rouz zotti rod lavi.Erezm<strong>an</strong> ti ena ennde travayer sosial devoue ki ti pe seyfer dimoun regagn zot dinite. Me naz kontkour<strong>an</strong> li paenn zafer fasil. Souv<strong>an</strong> parski zot fatige, zot s<strong>an</strong> resours,s<strong>an</strong> soutien Administrasion Otonom, zot ab<strong>an</strong>done e lerlaenn ti labouzi lespwar tegn.Konpare ar lezot mo ti d<strong>an</strong> bien. Mo ti ena enn lapeyregilie, enn plas pou kasiet lapli. Mo ti ena enn travay kimo ti kont<strong>an</strong> mem si kondision ti difisil. Mo ti <strong>an</strong>kor zenn,r<strong>an</strong>pli ar lenerzi ek kouraz. Akoz tousa mo pa ti gagn289


drwa plengne. D<strong>an</strong> D<strong>an</strong>four, b<strong>an</strong>n dimoun kouma mw<strong>an</strong>ou ti form enn rezo solidarite pou de rezon: pou <strong>an</strong>pessolitid pez tro for e pou ki nou devlop konplem<strong>an</strong>tariteparski tou b<strong>an</strong>n problem ti konekte. T<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> b<strong>an</strong>nm<strong>an</strong>m difer<strong>an</strong> ONG ti pe zwenn sosialm<strong>an</strong> ekprofesionelm<strong>an</strong>. Nou ti enn ti pogne dimoun ar boukoulespwar ki dime kapav meyer.D<strong>an</strong> enn sa b<strong>an</strong>n renion la - mo pa tro rapel sipa li tisosial ousa profesionel - mo ti gagn enn sok. Bala, wi moBala, ek so kopen Gerard ti la. Pa zis sa. Kis<strong>an</strong>nla lot oukwar? Wi, T<strong>an</strong>tinn Sita. Lad<strong>an</strong> zis Gerard ki zame mo tizwenn. Mo ti kone li ti ekziste me zame nou ti zwenn. Liti enn pret m<strong>an</strong>ke. Li ti ab<strong>an</strong>donn seminer k<strong>an</strong> li ti pr<strong>an</strong>foul konsi<strong>an</strong>s so ory<strong>an</strong>tasion sexiel. Me so lafwa d<strong>an</strong> Zezipa ti kabose. Okontrer parski li ti onet <strong>an</strong>ver limem solafwa ti pe briye ar mil reyon miltikolor.Nou ti enn ti group omozenn d<strong>an</strong> nou mision ek nouaksion. Nou tou nou ti ena <strong>an</strong>t kar<strong>an</strong>t ek senk<strong>an</strong>t <strong>an</strong>; noutou ti travers d<strong>an</strong> dife ki kapav brile me ki pirifie si konnchombo li; nou tou ti <strong>an</strong>vi met fren ar deteryorasion fizik,sosial me sirtou moral. Nou tou nou ti b<strong>an</strong>n rebi lozikSiti-Ini. D<strong>an</strong>four ti nou Apokalips ki ti pe <strong>an</strong>ons lafenL<strong>an</strong>pir Romen ki ti pe oprim nou. Gerard ti enn lidernatirel, enn zeni org<strong>an</strong>izasion; Bala ek mwa nou ti bond<strong>an</strong> aksion lor teren parski nou ti konn koz l<strong>an</strong>gaz lepep,itiliz zot prop metafor pou fer zot trouv kler. T<strong>an</strong>tinn Sita- pa kone kifer mo ti kontinie apel li T<strong>an</strong>tinn - li li ti konnmet b<strong>an</strong>n fam <strong>an</strong>konfi<strong>an</strong>s pou ki zot kapav koum<strong>an</strong>s pr<strong>an</strong>zot desten d<strong>an</strong> zot lame. So m<strong>an</strong>ier koze ti spesial.D<strong>an</strong> D<strong>an</strong>four ti ena enn group zenn ven-vennsenk-<strong>an</strong> ki tikoum<strong>an</strong>s atire par lalit arme. Siti-Ini ti pe naz d<strong>an</strong> jalsafoulous p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> ki D<strong>an</strong>four ti pe nwaye d<strong>an</strong> detres. Tou290


<strong>an</strong>n arter kominikasion ti bouse e lekar <strong>an</strong>t sa de realitela ti pe gr<strong>an</strong>di. Administrasion Otonom ti aret servisminimal d<strong>an</strong> Darfour parski zot pa ti kontribie d<strong>an</strong>fin<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> aktivite. Lari pa ti asfalte; pa ti ena ramasazordir; b<strong>an</strong>n dren ti bouse. Z<strong>an</strong>imo mor ti pe dekonpozed<strong>an</strong> bor sime. Ti ena enn gr<strong>an</strong> d<strong>an</strong>ze ki enn lepidemikolera eklate. Linet roupi lor lizie ni AdministrasionOtonom, ni Gr<strong>an</strong> Group Fin<strong>an</strong>sie ki ti kontrol 90% larisesnou rezion ti realize ki nenport ki katastrof ti pou afektetou dimoun. Plis lamas dimoun exkli, marzinalize tiogm<strong>an</strong>te plis ti pou ena problem sekirite pou tou dimoun.B<strong>an</strong>n modere ti regroup zot d<strong>an</strong> enn parti politik ki zot tiapel Mouvm<strong>an</strong> KaviRam. Zot ti p<strong>an</strong>se ki li ti posib asoupliboukliye Mamon pou enzekte lespri Zezi ek G<strong>an</strong>dhi.Popilasion D<strong>an</strong>four ki ti pe tir jab par lake pa ti enteresear koze mervey. Souvenir desepsion res<strong>an</strong> ti tromatiz zotlespri. Zot ti vinn fatalis. L<strong>an</strong>gaz viol<strong>an</strong> ti atir zot plis.Eski travay sosial ti ase? Fouy trou, bous trou? Servilakras pou tengn lens<strong>an</strong>di? Souv<strong>an</strong> dout ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> latete ti kal mo lel<strong>an</strong>. A Bondie kifer mo pa ti ena lafors moralGerard! T<strong>an</strong>tinn Sita li, li ti kouma Sita d<strong>an</strong> B<strong>an</strong>nwas. Li tikone, li dir, ki exil d<strong>an</strong> D<strong>an</strong>four li ti zis enn kalver ki ti pouamenn nou ver Moksha. So Moksha pa ti lwen, li tip<strong>an</strong>se. Sa krway<strong>an</strong>s la ti permet li fer fas difikilte. Me ennswar ler li ti pe vinn get mwa, enn group vakabon ti tomlor li. Pourt<strong>an</strong> zot ti kone ki li d<strong>an</strong> nou group. Viol<strong>an</strong>s, vol,viol. Zot ti les li d<strong>an</strong> enn karo pik<strong>an</strong>, s<strong>an</strong> kones<strong>an</strong>s.Lel<strong>an</strong>dime ler ti trouv li, so lekor ti kouver ar fourmi rouz.Me li ti <strong>an</strong>kor viv<strong>an</strong>. Ti ena enn disp<strong>an</strong>ser ki ti roule parb<strong>an</strong>n volonter. Laba li ti gagn premie swen. Pa ti enal<strong>an</strong>bil<strong>an</strong>s pou amenn li lopital. Enn dimoun ki ti ena ennvie kachak-charli ti ofer so led. Se koumsa ki ti reysi sovso lavi. Me li ti kontamine par viris SIDA. So Moksha tiparet bien lwen aster.291


K<strong>an</strong> nouvel so 'aksid<strong>an</strong>' ti f<strong>an</strong>e, boukou fam ti vinn get lipou soutenir li. Zot ti fer enn asosiasion otodef<strong>an</strong>s poufam. Zot ti mem r<strong>an</strong>z enn lokal pou rezid<strong>an</strong>. Zot ti apel li"Papernoula". Boukou zom ti vinn ed zot.Malgre dezenteresm<strong>an</strong> d<strong>an</strong> aksion sosial par mazorite,asakfwa ki ti ena enn maler, ti ena enn mouvm<strong>an</strong>solidarite spont<strong>an</strong>e e enn ti lalimier ti alime kot personnpa ti at<strong>an</strong>n. Lesper<strong>an</strong>s pa ti enn koze fos.Seki ti plis difisil se trouv enn sime <strong>an</strong>t politik represifAdministrasion Otonom ek lalit arme; enn sime nonviol<strong>an</strong>,determine ki amenn lazistis sosial ek plis bonerpou pli boukou dimoun. Kim<strong>an</strong>ier fer travay sosial ekaksion politik mars <strong>an</strong>narmoni? Ti ena enn konfli <strong>an</strong>tsosial ek politik parski parmi travayer sosial ti ena seki ti<strong>an</strong>tipolitik - tou politisien m<strong>an</strong>ter, voler, kouyoner - eparmi politisien ti ena ki ti trouv rivalite - b<strong>an</strong>nla pe lapesd<strong>an</strong> nou baraswa. Mo pa ti ena okenn expery<strong>an</strong>s politik;<strong>an</strong>fet mo ti plito mefie politisien me d<strong>an</strong> mo latet ti enaenn lide vag ki li ti posib fer sa de la mars <strong>an</strong>sam. DapreBala, mo ti enn idealis volontaris ... Tou ti <strong>an</strong>brouye d<strong>an</strong>mo latet.Mouvm<strong>an</strong> KaviRam so lider ti apel Dario Ravaton. Li tiena boukou expery<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> travay sosial me li ti toult<strong>an</strong>p<strong>an</strong>se ki travay sosial li ti enn tr<strong>an</strong>plen pou al ver aksionpolitik me <strong>an</strong>memt<strong>an</strong> travay sosial, k<strong>an</strong> li vedirkonsolidasion b<strong>an</strong>n lobi efikas, li kapav vinn baz siksepolitik. Pou li sa de la mars <strong>an</strong>sam; parfwa enn plispriyoriter, parfwa lot ki priyoriter. Li ti refiz b<strong>an</strong>n divizionrizid d<strong>an</strong> enn lemonn dinamik. Me pou reysi ti bizen kitoult<strong>an</strong> nou pa bliye kot lasours nou problem ti ete. Mo tipe konpr<strong>an</strong> so b<strong>an</strong>n lide parski nou ti pe zwenn ase292


souv<strong>an</strong>. Dario so tifi ti d<strong>an</strong> mo klas. Tifi la ti ena difikiltepou apr<strong>an</strong>n. Mo pa kwar li ti dislektik me plito li tiboulverse par kiksoz ki ti ariv li. Mo ti dim<strong>an</strong>n ki so papaousa so mama vinn get mwa pou ed mwa konpr<strong>an</strong>z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la. Se Dario ki ti vini. Li ti fer mwa konpr<strong>an</strong> ki li tipar<strong>an</strong>-inik. So madam enn zour ti kit zot <strong>an</strong>pl<strong>an</strong>. Li pablam li parski li pa ti enn mari ekz<strong>an</strong>pler. Depi sa zour lali ti okip so de z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> avek led b<strong>an</strong>n vwazen. So tifi,Jesika, ti bien afekte par depar so mama. Mo ti ofer pouokip z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la d<strong>an</strong> t<strong>an</strong>to apre lekol, si li pa ti ena okennobzeksion. Pa ti ena obzeksion. Jesika ti pe rapros noudousma-dousma. Enn t<strong>an</strong>to ler li ti vinn sers so z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, liti donn mwa enn boutey diven rouz ek enn roz rouz.- "Ki lokazion?"- "Mo zis <strong>an</strong>vi."- "Kifer to pa reste; mo fer enn ti m<strong>an</strong>ze; nou gout li<strong>an</strong>s<strong>an</strong>."- "David pou tousel. Mo finn kit li kot enn vwazen."- "Be al sers li!"Amizir sitiasion ti pe deteryore, viol<strong>an</strong>s ti pe f<strong>an</strong>n solapipi. B<strong>an</strong>n zenn ti pe vinn depliz<strong>an</strong>pli enpasi<strong>an</strong>. Zot tiapel zot mouvm<strong>an</strong> Maw-Maw. Li pa ti kler si zot ti Mao-Mao ousa Mau-Mau. Enn fwa mo ti dim<strong>an</strong>n enn diriz<strong>an</strong> sakestion la. Li ti fixe so pous lipe detrwa segonn av<strong>an</strong> li tidir mwa: "Toulede!" D<strong>an</strong> Siti-Ini ti koum<strong>an</strong>s ena dimounbonnvolonte ki ti pe dir ki si pa fer n<strong>an</strong>ye, viol<strong>an</strong>s pouvinn kiltir zeneral. Pa kapav zis koz krwas<strong>an</strong>s s<strong>an</strong> pr<strong>an</strong>kont deteryorasion d<strong>an</strong> domenn sosial. Leta otonom pa tikapav zis enn fasilitater ki permet ris vinn pli ris. Li tibizen okip b<strong>an</strong>n pov, b<strong>an</strong>n malad, b<strong>an</strong>n vie, b<strong>an</strong>n<strong>an</strong>dikape; li ti bizen okip ledikasion ek las<strong>an</strong>te toudimoun. Sa b<strong>an</strong>n dimoun bienent<strong>an</strong>sione la pa tiorg<strong>an</strong>ize; zot pa ti ena okenn enfli<strong>an</strong>s lor pouvwardesizion. B<strong>an</strong>n media ki ti d<strong>an</strong> lame gro lamone ti s<strong>an</strong>sir293


zot malgre ki ofisielm<strong>an</strong> zot ti kont las<strong>an</strong>sir. Parski debademokratik ti bloke, viol<strong>an</strong>s ti vinn expresion normalb<strong>an</strong>n viktim devlopm<strong>an</strong> s<strong>an</strong> leker.SAPIT 7Premie SignD<strong>an</strong> bordroum FoulousPlennti Inc.CHERPERSONN: Aret badine vouzot! Selon sertensiy<strong>an</strong>tis seki pe arive, zis so reklam. Sitiasion pou vinn plidelika e grav biento.MANM 1: B<strong>an</strong>n siy<strong>an</strong>tis pe rakont nenport, pe koz nahiin.Mwa mo ena d<strong>an</strong> mo larme siy<strong>an</strong>tis ki dispoze prouvlekontrer si nou fer zwer ar zot.MANM 2: Asipoze li vre, <strong>an</strong>ou servi siy<strong>an</strong>s ek teknolozipou rezoud problem la.CHERPERSONN: Samem nou douk. Dapre b<strong>an</strong>n experteknolozi pa pe kapav bar sime problem ki teknolozi finnkree.MANM 10: Ki sa siperstision la? Teknolozi ena solisionpou tou.CHERPERSONN: Pourt<strong>an</strong> li pa'nn reysi met enpe diplond<strong>an</strong> to koko! (Tou dimoun riye). Bon ase badine! Tou noub<strong>an</strong>n dernie envestism<strong>an</strong> pe tom d<strong>an</strong> dilo.MANM 12: Misie Prezid<strong>an</strong>, ou enn joker. Tom d<strong>an</strong> dilo.Laverite! B<strong>an</strong>n vila pied<strong>an</strong>lo finn r<strong>an</strong>t net d<strong>an</strong> dilo. Ha!Ha! Ha! Mari komik!CHERPERSONN: Nimero 12, aret fer zokris!MANM 12: Wi Misie Prezid<strong>an</strong>!CHERPERSONN: B<strong>an</strong>n akerer vila delix pe fer valwar zotdrwa. D<strong>an</strong> kontra ena enn kloz ki si dilo pa respekte zotpropriyete, nou, v<strong>an</strong>der vila, nou bizen dedomaz zot. Sinou ena pou pey konp<strong>an</strong>sasion dapre lalwa, nou met294


fayit. Nimero 12, to'nn aret riye?MANM 12: Ena so solision, Misie Prezid<strong>an</strong>, si ou permetmwa ...CHERPERSONN: Permet twa!MANM 12: Si koumadir enn bom tom lor nou lavil, kraztou, ena konp<strong>an</strong>sasion pou nou peye?MANM 7: Aret fer ler do toutouk!MANM 9: Bizen met enn tax lor koze.ZOT TOU: Wi! Wi! Wi! Enn tax lor koze! Enn tax lor koze!Enn tax lor koze!CHERPERSONN: Zokris ena rezon!ZOT TOU: Hen!CHERPERSONN: Nivo dilo monte, sa li enn katastrofnatirel kont lekel nou finn donn nou b<strong>an</strong>n kliy<strong>an</strong> gar<strong>an</strong>tipou ki zot met tou zot blakmoni d<strong>an</strong> nou biznes. Me ennbom, li pa enn katastrof natirel.MANM 10: Samem mo ti pe dir. Teknolozi ena solisionpou tou.CHERPERSONN: Ayomama! Zot ena rezon. Bizen enn taxlor koze.ZOT TOU: Wi! Wi! Wi! Enn tax lor koze! Enn tax lor koze!Enn tax lor koze!CHERPERSONN: At<strong>an</strong>n! Ena enn solision politik!ZOT TOU: Politik!CHERPERSONN: Wi, politik. P O L I T I K! D<strong>an</strong> D<strong>an</strong>fourena enn ta ti kouyon ki pou enpe lamone pou dipoze fertravay la.MANM 5: Ki travay?CHERPERSONN: Nou pr<strong>an</strong> enn group delenk<strong>an</strong>, arm zot;apel zot Mouvm<strong>an</strong> Liberasion D<strong>an</strong>four; donn zot materyelpou dinamit tou b<strong>an</strong>n vila 'pied<strong>an</strong>lo'.MANM 4: Be ena sirvey<strong>an</strong>s ek sekirite; ena lapolis ki ferpatrol.CHERPERSONN: Sosiete Sirvey<strong>an</strong>s Ek Sekirite, SSS, lienn konpagni ki nou kontrole. Nou donn enstriksion295


sirveye lizie ferme. Mo va koz ar Premie AdministraterOtonom - Otonom! Fer riye. So kalson pa pou li! -P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> enn semenn avoy lapolis al fer patrol lor kolinn.MANM 1: Li pa tro drastik seki nou pe rod fer? Kifer noupa kraz b<strong>an</strong>n kolinn pou konble lamer?CHERPERSONN: Zame finn t<strong>an</strong>n global warming?S<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> klimatik? Pol Nor ek Pol Sid pe fonn? Zame? Papou kapav aret dilo. Konstrir ladig? Ladig defonse! Aprenou mision se pa aret lamonte dilo. Nou mision, noudevwar <strong>an</strong>ver nou b<strong>an</strong>n aksioner se maximem profitoutswit. Mo propoze ki zot donn mwa plen pouvwar poufer sa louvraz la. Pa bliye enn lot zafer. Dapre molenformasion, Mouvm<strong>an</strong> KaviRam pe koum<strong>an</strong>s vinnpopiler. Mo finn sey aste Dario Ravaton. Enn latet dir sa.Enn kout ros, de zozo mor. Nou f<strong>an</strong>n rimer ki br<strong>an</strong>s armeKaviRam pe detrir tou.MANM 2: Pa enn mouvm<strong>an</strong> non-viol<strong>an</strong> sa?MANM 12: Pli enn m<strong>an</strong>sonz gro pli li efikas. Nou zet ot<strong>an</strong>labou ki nou kapav. B<strong>an</strong>n KaviRam pou sey tir labou lorzot. Souye, frote, lave ... Fer seki zot <strong>an</strong>vi, pou ena traslabou pou reste.CHERPERSONN: Zokris, to pa zokris ditou. Kot to'nn gagnsa lide la?MANM 12: D<strong>an</strong> Mein Kampf!CHERPERSONN: Enn dernie kiksoz. Sak geng pou enaenn sel mision apre kwa li pou disparet ... fizikm<strong>an</strong> ...Konpr<strong>an</strong>? Fale pa ena temwen. Pou ena l<strong>an</strong>ket lapolisapre sak demolision ki pou fini par enn fiziyad kot b<strong>an</strong>nb<strong>an</strong>di pou zwenn tase.ZOT TOU: Felisitasion Kapitenn! Ou ki ti bizen pe diriz sapei la.CHERPERSONN: So ler pre pou vini.296


SAPIT 8Papernoula(lavwa Sita)Nou refiz, Papernoula, malgre resours limite, ti pe kapaved enn dizenn fam. K<strong>an</strong> mo ti degaze enpe b<strong>an</strong>n m<strong>an</strong>m tidim<strong>an</strong>n mwa okip refiz la foultaym. Pou mwa sa lof la tienn kado Bondie. Mo Moksha ti pr<strong>an</strong> enn form ki mo pa tiat<strong>an</strong>n ditou. Mo pa ti kone komie let<strong>an</strong> mo ti reste pouviv me sa tigit lavi ki ti reste ti ena enn direksion kler,enn sinifikasion prop. Nou ti pe servi later otour nou refizpou kiltiv legim e pou fer lelvaz poul, lapen ek kabri. Mes<strong>an</strong> koudme enn fil<strong>an</strong>trof nou pa ti pou kapav zwenn debout. E b<strong>an</strong>n seropozitif pa ti pou gagn tretm<strong>an</strong> <strong>an</strong>tiretro-viral(ARV). Si ti ena fin<strong>an</strong>sie rapas <strong>an</strong>mazorite, tiena enn pogne ki ti zene par lamizer dimoun ki sistem tipe zet d<strong>an</strong> depotwar. Enn zour sekreter Misie RobertGr<strong>an</strong>gayar, ki ti pe fin<strong>an</strong>s nou refiz, ti vinn r<strong>an</strong>n nou vizitpou dim<strong>an</strong>n nou si nou ti pou aksepte vizit so patron.Personn pa ti obzekte. Li ti bien vie. Li ti kwar d<strong>an</strong> sariteparski pou li k<strong>an</strong> donn dimoun pov se koumadir nou pepret Bondie. Me ler mo ti dir li ki se pa sarite ki pou sovnou me pouvwar ekonomik li ti tike. Li pa ti paret pekonpr<strong>an</strong>.- "Zot pa'le mo ed zot?"- "Non, pa mal konpr<strong>an</strong> nou Misie Robert. Ou led li plis kipresie me li pa permet nou dres nou ledo."- "Mo pa tro konpr<strong>an</strong>. Mo'nn abitie p<strong>an</strong>s enn m<strong>an</strong>ier mela koumadir ena enn lot ..."- "Non, pardon, mwa ki pa konn koze. ... Mo extraapresie ou prez<strong>an</strong>s isi. Vinn get nou k<strong>an</strong> ou gagn let<strong>an</strong>."- "Let<strong>an</strong> mo pa m<strong>an</strong>ke. Mo ena plis ki bizen me ..."- "Me?"- "Ou kone dimoun d<strong>an</strong> mo kl<strong>an</strong>, zot p<strong>an</strong>s enn lot m<strong>an</strong>ier.297


Mwa mo nepli kone ki pou p<strong>an</strong>se depi ki ..."- "Depi?"- "Enn lot fwa mo dir ou!"Depi sa zour la so kontribision ti ogm<strong>an</strong>te e so vizit ti plifrek<strong>an</strong>. Li ti bizen nou kouma nou ti bizen li. Enn lali<strong>an</strong>snatirel ousa kont natir? Mwa mo ti trouv li normal me tiena lagel sal ki ti pe zet labou. Ankor enn fwa mo trouvfler fl<strong>an</strong>bway<strong>an</strong> d<strong>an</strong> fon lenpas d<strong>an</strong> bor presipis.Boukou viol<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> D<strong>an</strong>four kouma d<strong>an</strong> Siti-Ini. Nouvel tipe sirkile ki b<strong>an</strong>n vila pied<strong>an</strong>lo ti pe eklate kout bom ennpar enn e partou ti ena kout fizi <strong>an</strong>t lapolis ek 'teroris'.Teroris ti pe mor par grap. Boukou zenes ki ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong>lak Cherpersonn ek so b<strong>an</strong>n konplis, ti zwenn lamor. D<strong>an</strong>D<strong>an</strong>four ti ena enn lot kalite viol<strong>an</strong>s. B<strong>an</strong>n viktim viol<strong>an</strong>sti sirtou b<strong>an</strong>n fam ek z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Andire ler ena gr<strong>an</strong> stres ekfristrasion, dimoun rod pli feb ki li pou vomi so malez.Ti ena boukou plis dem<strong>an</strong>n led d<strong>an</strong> refiz Papernoula. S<strong>an</strong>koudme Robert nou pa ti pou kapav zwenn de bout. Ennzour enn loto ti aret div<strong>an</strong> nou refiz e sofer la ti amennenn l<strong>an</strong>vlop pou mwa. Ti enn let Robert ki ti envit mwavinn dine kot li. Mo ti pe ezite. Pa sir ki mo ti bizen fer.Mo ti dim<strong>an</strong>n konsey b<strong>an</strong>n kamarad. Zot tou ti konseymwa ale. Sa swar la loto Robert ti vinn sers mwa.Mo ti pe gagn gos d<strong>an</strong> so domenn me Robert ti pe fer toupou met mwa alez.- "Sita, mo bien bizen dir ou kiksoz. Mo pa ena boukouzour pou viv ..."- "Pa koz koumsa!"- "Mo serye. Mo ena enn k<strong>an</strong>ser e biento mo pou dim<strong>an</strong>nmo dokter <strong>an</strong>dormi mwa. Eski ou kapav asiz kot mwa lersa arive? Mo peyna personn. Mo ti ena de z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, enn tifi298


ek enn garson. Zot ti pou ena mem laz ki ou zordi. Ennaksid<strong>an</strong> elikopter! ... Chuut! Les mo fini. Mo ena boukoukas, enn l<strong>an</strong>pir ... Zordi peyna personn pou trap mo lameler mo fer mo dernie pa. Apart ou.- "Peyna problem! Mo pou la."- "Sita, li ilegal seki mo pe dim<strong>an</strong>n ou. Ena prizon lad<strong>an</strong>."- "Mo'si mo peyna lont<strong>an</strong> pou viv."- "Mo kone ou seropozitif. Pa per. Enn zour pou dekouverso remed. Gard lespwar. Mo ena enn deziem zafer pou dirou. Mo pe fer enn don mo l<strong>an</strong>pir fin<strong>an</strong>sie. Prensipalbenefisier se Papernoula. Mo noter finn fini prepar b<strong>an</strong>ndokim<strong>an</strong> legal. Li pou explik ou tou b<strong>an</strong>n detay. ... Bonaster nou pas atab."Ti ena bon m<strong>an</strong>ze me mo pa ti fen ditou.Lel<strong>an</strong>dime mo ti dim<strong>an</strong>n Ratna, Dario, Bala ek Gerardvinn zwenn mwa pou enn zafer irz<strong>an</strong>. Zot ti kwar mo bienmalad. Ler mo ti donn zot nouvel Bonomnwel zot ti kwak.Nou tou ti per enn sel kiksoz. Lamone fasil ti kapavfasilm<strong>an</strong> fer nou devie e ti ena d<strong>an</strong>ze ki b<strong>an</strong>n roderdelerti pou borde <strong>an</strong>mas.SAPIT 9EpilogNivo lamer ti pe kontinie monte. Enn saler torid ti pe brilpartou. B<strong>an</strong>n vie ek b<strong>an</strong>n baba ti parmi b<strong>an</strong>n premieviktim. Dilo ti koum<strong>an</strong>s m<strong>an</strong>ke; respirasion ti pe vinndifisil. Apre enn long peryod lasesres, enn lapli tor<strong>an</strong>sielti koum<strong>an</strong>s tonbe. Plizier siklonn viol<strong>an</strong> ti pas lor nou.Later rasazie nepli ti kapav absorb dilo. Teren ti koum<strong>an</strong>sglise; b<strong>an</strong>n imeb ti pe grene. Glism<strong>an</strong> teren ti parfwaspektakiler parski ti ena parfwa koumadir enn299


tr<strong>an</strong>blem<strong>an</strong>deter. Gro-gro gob b<strong>an</strong>n kolinn ti pe s<strong>an</strong>zmouyaz. Ant lamer ek kolinn ti ena aster enn k<strong>an</strong>al aseprofon pou b<strong>an</strong>n ti navir navige. Topografi nou rezion tis<strong>an</strong>ze net. L<strong>an</strong>atir martirize, koumadir enn ze<strong>an</strong> ki ti pesakouy lapousier lor so m<strong>an</strong>to, ti pe redesinn so lekor.Valer imobilie ti pe degrengole. Resesion ti f<strong>an</strong>n so lapatourit partou. Lekonomi formel ti kraze. D<strong>an</strong> D<strong>an</strong>four 'si tiena difikilte me pa ti osi grav. De kiksoz pozitif ti pe arivD<strong>an</strong>four: premie dabor nouvo topografi ti vinn favorabparski aster ti ena enn lien direk <strong>an</strong>t li ek lamer;deziemm<strong>an</strong> sistem debrouy-debrouye s<strong>an</strong> tro stres kotdimoun ti pe okip l<strong>an</strong>atir ki ti pe okip dimoun olie dimounfer dominer ar l<strong>an</strong>atir, ti permet devlopm<strong>an</strong> enn sitiasionpa tro drastik. Malgre boukou lamor ek destriksion ti enapou dimoun kreatif posibilite enn lekzist<strong>an</strong>s pa tro difisil.Me lot kote, sitiasion d<strong>an</strong> Siti-Ini ti katastrofik. Koumadirl<strong>an</strong>atir ti ena enn kont pou regle e li ti regle li s<strong>an</strong> pitie.K<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n zenn d<strong>an</strong> D<strong>an</strong>four ti realize ki k<strong>an</strong>tite Siti-Ini tivilnerab zot ti fer b<strong>an</strong>n lennding, devaliz b<strong>an</strong>n magazenek b<strong>an</strong>n vila ab<strong>an</strong>done ou <strong>an</strong>detres. Ti enposib <strong>an</strong>pes kaoregne. Sekirite prive, lapolis, n<strong>an</strong>ye pa ti pe marse. K<strong>an</strong> liti kler ki Siti-Ini ti pou fini kouma Pompei, b<strong>an</strong>n diriz<strong>an</strong>ekonomik ek politik ti ris zot kales. Tou m<strong>an</strong>ier zot fortinnpa ti d<strong>an</strong> pei me d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n lab<strong>an</strong>k lot kote dilo. Medimoun klas mwayen ki ti pe m<strong>an</strong>z d<strong>an</strong> katora barrkasaheb ti oblize rod enn boue sovtaz <strong>an</strong>plas e zot tikoum<strong>an</strong>s konpr<strong>an</strong> nesesite solidarite ar dimoun d<strong>an</strong>difikilte pa parski zot ti vinn fil<strong>an</strong>tropik me parski li ti selfason pou zot sap zot lavi.- "To trouve Ratna, sa b<strong>an</strong>n la zot pou rod ris dra lor zot."- "Nek ena pou pa les zot r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> KaviRam."- "Pa kapav <strong>an</strong>pes zot. Zot kapav donn enn koudme. Pabliye parmi zot ena dokter, enzenier, profeser, avoka ...Nou bizen sa b<strong>an</strong>n dimoun la."- "Be Dario! Kouma pou <strong>an</strong>pes zot fer zot f<strong>an</strong>or?"300


- "Peyna solision mirak. Bizen org<strong>an</strong>iz b<strong>an</strong>n pl<strong>an</strong>ter, elver,artiz<strong>an</strong>, peser d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n korperativ kot zot ki kontrole.Nou bizen bien vizil<strong>an</strong>. Sirtou bizen pa refer mem erer kiav<strong>an</strong>: nek p<strong>an</strong>s plen pos."Ti pou ena pou rekonstrir enn abitat pou plizier miliedimoun ar resours limite. Enn extra gr<strong>an</strong> defi! Pa ti enaalternativ. B<strong>an</strong>n pei ek rezion ki ti kapav ed nou ti pli d<strong>an</strong>pens ki nou. Nou ti ena pou dep<strong>an</strong>n lor nou prop lafors.Bala ti kont<strong>an</strong> dir ki nou ti kont s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> radikal.S<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> ti akseptab zis si li ti al d<strong>an</strong> mem direksion kiav<strong>an</strong>. Me aster s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> <strong>an</strong>deor nou kontrol ti obliz nous<strong>an</strong>z nou ory<strong>an</strong>tasion. Ti bizen env<strong>an</strong>t lavenir, redesinnkontour nouvo dime.Nou tou nou ti d<strong>an</strong> lenpas. Eski fl<strong>an</strong>bway<strong>an</strong> ti pou fleri sal<strong>an</strong>e la?NOVAM 2007TIZISTWARNOVELASWIV LAROUT ZISKA...(rom<strong>an</strong>)301


SWIV LAROUT ZISKA ...Enn Ti Parol Av<strong>an</strong>Depi lont<strong>an</strong> mo ti <strong>an</strong>vi ekrir enn rom<strong>an</strong> <strong>an</strong> Morisien memo ti m<strong>an</strong>k konfi<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> momem e mo pa ti sir ki l<strong>an</strong>g lati ase evolie pou reponn lapel. Ti ena enn trwaziem rezonki mo pou devlope <strong>an</strong>ba.Poezi ek teat zot ena enn lipie d<strong>an</strong> kiltir oral e enn lot d<strong>an</strong>kiltir lekritir me <strong>proz</strong> <strong>literer</strong> li enn zafer plis konplike. K<strong>an</strong>enn dimoun pe lir <strong>proz</strong> <strong>literer</strong> li pa ena okenn koudme<strong>an</strong>deor tex la. Pa ena expresion figir, entonasion, l<strong>an</strong>gazlekor pou ed li konpr<strong>an</strong> tex la. Ena zis li tousel div<strong>an</strong>b<strong>an</strong>n sign lor papie la (let alfabet, b<strong>an</strong>n mo, m<strong>an</strong>ier b<strong>an</strong>nmo la finn ar<strong>an</strong>ze d<strong>an</strong> enn fraz, b<strong>an</strong>n konv<strong>an</strong>sionponktiasion). Li ena pou negosie ar sa b<strong>an</strong>n sign la pou kili kapav gagn enn lizour.Savedir ki enn ekriven <strong>proz</strong> <strong>literer</strong> li bizen met d<strong>an</strong> so textou b<strong>an</strong>n sign neseser pou ki kominikasion vinn posib <strong>an</strong>tli ek so lekter.Konpare ar l<strong>an</strong>g popiler (m<strong>an</strong>ier ki dimoun kozenormalm<strong>an</strong>) <strong>proz</strong> <strong>literer</strong> e sirtou l<strong>an</strong>gaz rom<strong>an</strong> li enn lotl<strong>an</strong>g, enn l<strong>an</strong>g artifisiel, enn prodwi artistik. Li res<strong>an</strong>blel<strong>an</strong>g popiler e li difer<strong>an</strong> <strong>an</strong>memt<strong>an</strong>. Li bwar d<strong>an</strong> lasoursl<strong>an</strong>g popiler e li s<strong>an</strong>z li <strong>an</strong>memt<strong>an</strong> pou fer li vinn ennlabwason rafine pou lespri edike e kiltive. Pou reysi lir,konpr<strong>an</strong> ek apresie l<strong>an</strong>gaz rom<strong>an</strong> <strong>an</strong> Morisien bizen kidimoun gagn formasion neseser d<strong>an</strong> lir ek ekrir <strong>an</strong>Morisien. Pa kwar ki nou pou kapav fer li fasilm<strong>an</strong> parskinou konn lir ek ekrir Fr<strong>an</strong>se ek Angle. Sak l<strong>an</strong>g ena soprop nam, so prop mister, so prop rises ek so prop302


kapris. Bizen gagn formasion neseser pou devlop gou,kapasite ek konfi<strong>an</strong>s neseser pou tir zi d<strong>an</strong> sak goulik<strong>an</strong>nar ki nou finn r<strong>an</strong>z nou l<strong>an</strong>g. Apre plis ki tr<strong>an</strong>t-<strong>an</strong> kienn literatir modern <strong>an</strong> Morisien ekziste komie sitwayennou pei ena sa treyning ek kapasite neseser pou kapavr<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> labirent <strong>literer</strong> <strong>an</strong> Morisien, zwir siro l<strong>an</strong>gazrom<strong>an</strong> e trouv enn lizour? Pa boukou.Pou kre sa nouvo kour<strong>an</strong> la, apart poem ek pies teat, moti pe ekrir ti zistwar (short stories) ek long zistwar(novella) pou devlop mo kones<strong>an</strong>s ek konfi<strong>an</strong>s <strong>literer</strong> e<strong>an</strong>memt<strong>an</strong> pou abitie dimoun lir b<strong>an</strong>n tex <strong>an</strong> Morisien. Simo ena rezon, li posib ki aster ena ase dimoun ki ena saformasion la e ki rom<strong>an</strong> <strong>an</strong> Morisien ena so lespas d<strong>an</strong>nou kiltir nasional.Avek let<strong>an</strong> ek expery<strong>an</strong>s mo finn, mo kwar, kontribie poudefris teren, binn later, prepar platb<strong>an</strong>d pou ki <strong>proz</strong><strong>literer</strong> e sirtou l<strong>an</strong>gaz rom<strong>an</strong> bourzone d<strong>an</strong> nou zardenkiltirel. Mo pa tousel ki finn fer sa. Finn ena SamyPeriacarpen, Joe Seetohul, Renee Asgarally, LindseyCollen, Sedley Assonne ek plizier lezot ki finn ena pliskouraz ki mwa, mo bizen aksepte.Zordi mo pe amenn mo blok. Mo zis espere ki b<strong>an</strong>n lekterpou gagn plezir ki literatir rom<strong>an</strong> done. Si prodwi la pabon pa blam nou l<strong>an</strong>g Morisien. Mo tousel ki <strong>an</strong>tor.Dev Virahsawmy(Avril 2002)303


Sapit 0Koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> LafenMo pe bord lor 70 <strong>an</strong>. Mo'nn <strong>an</strong>vi ekrir sa liv la. Mo pakone kot pou koum<strong>an</strong>se e olie fer enn pl<strong>an</strong> kouma, mosipoze, dwatet fer li, mo finn desid pou les mo latet ferdapre so kapris. "Pa drol!" mo t<strong>an</strong>n mo b<strong>an</strong>n kones<strong>an</strong>spe dir. "Li ti toult<strong>an</strong> enpe tok-tok."Mo pa ena okenn rezon enport<strong>an</strong> pou rabas seki mo perabase. Dayer mo pa ena n<strong>an</strong>ye enteres<strong>an</strong> pou dir. Molavi li enn lavi ordiner ki pa finn swiv enn lalinn drwat mefinn zig-zage, finn zwenn kogne, ki parfwa finn zwenntase d<strong>an</strong> lakrwaze. Kifer rakont sa zistwar la? Ki enaenteres<strong>an</strong>? Kikfwa li enn m<strong>an</strong>ier exs<strong>an</strong>trik pou dir dimounbliye mwa. Kikfwa mazorite dimoun zot kouma mwa, enngomon ki balote lor vag, d<strong>an</strong> vag. Kikfwa ena kikenn kipou dir k<strong>an</strong> li finn fini lir mo radotaz: "Eh! Li ti d<strong>an</strong> plipens ki mwa. Konpare ar li mwa mo enn jak." Sa pouredonn li konfi<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> limem. … Ala mo rekoum<strong>an</strong>se, rodkwar ki mo ena kiksoz enteres<strong>an</strong> pou dir!Me twa ki finn ouver sa liv la, pa referm li. Fer enn zeforlir li ar enn lizie nef e kikfwa alafen nou de nou poukapav dir ki mem si nou nou de gopia, nou ena boukou<strong>an</strong>komen parski ler nou swiv nou larout trase par las<strong>an</strong>s,mals<strong>an</strong>s, boner, soufr<strong>an</strong>s, aksid<strong>an</strong>, kwensid<strong>an</strong>s, … destennou toult<strong>an</strong> bizen lotla ek Lotla. Nou kwar nou for,noumem oustad me laverite se ki nou frazil e nou toult<strong>an</strong>bizen nou prosen.Lor larout lavi mo finn zwenn boukou dimoun ki finn fermwa kont<strong>an</strong>, ki finn fer mwa per, ki finn fer mwa tris ezordi ler mo pe ferm mo liv mo bizen twa, mo ser-frer ki304


zame mo'nn zwenn. Mo bizen twa ki tousel d<strong>an</strong> to lasam,ki d<strong>an</strong> enn bis lor sime travay, ki lor laplaz <strong>an</strong>ba ennparasol pou mo kapav ekziste. Mo kone si bien gete sa livla li enn n<strong>an</strong>ye ditou. Mo zis espere ki, kikfwa, mem d<strong>an</strong>n<strong>an</strong>ye ditou ena enn ti zafer ki … Afen! Pa kone.Sapit 1TornadoSa Dim<strong>an</strong>s t<strong>an</strong>to la ti ena bel eksitasion d<strong>an</strong> vilazLesper<strong>an</strong>s ki ti d<strong>an</strong> lenor nou pei. Lekip lokal, Tornado, tipou zwe kont enn lekip dideor, b<strong>an</strong>n maren Angle ki ti petravay abor enn destroyer Royal Navy. Grasa kontak kiGi<strong>an</strong>duth Fakir ti ena d<strong>an</strong> Porlwi, li ti reysi org<strong>an</strong>iz samach amikal la p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> sezour sa bato la d<strong>an</strong> dilo Moris,koloni Samazeste.Depi boner z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, tinejer, zenn adilt, mwen zenn ek vieti pe koum<strong>an</strong>s pr<strong>an</strong> plas lor ros <strong>an</strong>ba pie otour Stad Roski ti sel laplenn foutborl ou plito sel sirfas plizoumwenplat kot ti kapav bat boul s<strong>an</strong> foul ou kas pous trosouv<strong>an</strong>. Me nou ti fier nou Stad Ros malgre tou soenperfeksion e d<strong>an</strong> nou limazinasion Stad Zorz 5 d<strong>an</strong>Kirpip ti zis enn tigit pli bon. Sawsi! B<strong>an</strong>n f<strong>an</strong>atik StadRos ti p<strong>an</strong>se ki pa ti ena so segon. Pou zwe lor Stad Rosou ti bizen b<strong>an</strong>n kalite ki mem St<strong>an</strong>ley Matthews pa tiena. Eski li ti pou kapav galoup lor grabo, evit gro-gropave ki demi pous pli ot ki sirfas teren, ousa rey lekipadvers, lisien ek kabri ki pa ti tike pou m<strong>an</strong>z rasinn lerbk<strong>an</strong> lerb pa'nn gagn let<strong>an</strong> pouse? Ala kifer nou ti sir kib<strong>an</strong>n Angle ti pou gagn enn bate bef ar nou. Nou ti pezwe hom lor nou teren favori.K<strong>an</strong> ti ariv pre ler pou mach koum<strong>an</strong>se tou lizie ti pe get305


d<strong>an</strong> direksion Laboutik Plato; tou zorey ti pe drese pouekout tapaz bis Baroda ki ti pou amenn zwer ek siporterlekip Angle. B<strong>an</strong>n vie <strong>an</strong>t zot ti pe rakont zistwar sale lorKumar, sofer bis Baroda, ki ti enn vie kornar ki ti kapavpr<strong>an</strong> sime zeping olie pr<strong>an</strong> sime zegwi zis parski enn zip,enn rob ousa enn pagn ti get li ar enn regar ki zis li tikonn dekode. Tou m<strong>an</strong>ier, d<strong>an</strong> so kafe pa ti ena triyaz. …B<strong>an</strong>n bien pli zenn ti pe plito radote lor pawer mek<strong>an</strong>ikbis Baroda ki, pou b<strong>an</strong>n dimoun d<strong>an</strong> Lesper<strong>an</strong>s, ti enngr<strong>an</strong> fierte parski b<strong>an</strong>n lezot bis kouma Madonna,Mysore, Commer, Shik<strong>an</strong>dar ki ti sorti d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n lezotvilaz avwazin<strong>an</strong>t zot ti b<strong>an</strong>n jaybarat, b<strong>an</strong>n katiak charli,b<strong>an</strong>n lamok kapst<strong>an</strong>n rouye ki ti pe roul lor z<strong>an</strong>t.Enn kout sek enn sil<strong>an</strong>s relizie ploy tou ler rouz ekarlatlouk-louke deryer karo kaliptis. Timama apre, Baroda,kouma saryo d<strong>an</strong> epope klasik, ti amenn so kargezonero. Tou dimoun ti <strong>an</strong>toure pou get ar zot prop lizie b<strong>an</strong>nabit<strong>an</strong> pei St<strong>an</strong>ley Matthews. Pa bizen dir, kom<strong>an</strong>terkalite lor kouler ti lor baz. S<strong>an</strong>nlala ti mouste, lotlala bl<strong>an</strong>dile; get kokorong, get golet tir t<strong>an</strong>t; eh matlo sa oter la!Ar so latet Simon pou trouv zekler. Simon ti gorliTornado. Li ti reysi met tou amater foutborl d<strong>an</strong> lak.Premie dabor parski li ti finn deza al lot kote dilo koumapioner p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> deziem ger mondial e li ti konn rakont sob<strong>an</strong>n av<strong>an</strong>tir, sipa vre, sipa m<strong>an</strong>ti, ar telm<strong>an</strong> zepis ki d<strong>an</strong>latet b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> sirtou, li ti parey kouma sa b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong>debrouyar ki toult<strong>an</strong> sort venker d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n zistwar mogr<strong>an</strong>-tonton, Tata Ir<strong>an</strong>ah, frer mo gr<strong>an</strong>per ki ti enn zwerlor rakont zistwar. K<strong>an</strong> Simon fer so v<strong>an</strong>tar e ki b<strong>an</strong>nzenn <strong>an</strong>p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> lor so lalev, b<strong>an</strong>n zenerasion mo papa tifer sourir parski zot ti konn li depi zot z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Zot ti apelli Simon Zestaz. Me mo Babam (gr<strong>an</strong>mer kote mo papa)pa ti fer li konfi<strong>an</strong>s ditou. Li ti apel li 'dongorrou', enn motelegou ki ti ena, d<strong>an</strong> nou limazinasion z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, boukou306


sinifikasion. Enn 'dongorrou', pou nou, li ti enn negro,enn triy<strong>an</strong>ger e parfwa enn voler. Mo babam ti bienkonservater e ti ena mefi<strong>an</strong>s pou tou dimoun ki pa ti sodimoun. Anverite Simon pa ti malonet ditou. Sinon motata (mo papa so papa) pa ti pou <strong>an</strong>plway li koumagardien so pl<strong>an</strong>tasion may. Me sa enn lot zistwar. …Simon ti popiler pou enn lot rezon. Li ti enn gorli extrame ki ti mel<strong>an</strong>z kalite bar boul ar kalite akrobat. D<strong>an</strong> noulespri li ti enn lion, enn reken, enn leg, tousa <strong>an</strong>memt<strong>an</strong>.Li ti konn fer so sinema, so zestaz kouma mo papa tikont<strong>an</strong> dir. Anverite parfwa zis pou ramas enn boul,Simon ti kapav fer enn plonzon spektakiler.Mach ti pre pou koum<strong>an</strong>se. Refri ti enn polisie. Zot tou tip<strong>an</strong>se ki ti bizen enn polisie pou arbitre mach la korekkorekparski li oblize drwat, parski li konn lalwa ekdrwatir. Li pa gagn drwa get ar de lizie. Sirtou fale paf<strong>an</strong>e div<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n envite sorti lotpey. Bizen mazinnrepitasion nou vilaz.Kouma refri soufle koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> mach, vadire par mazikboul vinn kot lipie Koulall (Tiloto ti so nom gate) kikoum<strong>an</strong>s reye, pas <strong>an</strong>t b<strong>an</strong>n zwer advers. B<strong>an</strong>n zwerAngle ti gagn sok lor sok ler zot get enn ti bonom senkpie, nipat galoupe kouma enn koutv<strong>an</strong> e av<strong>an</strong> zot ti gagnkonpr<strong>an</strong> ki ti pe arive, premie gorl ti fini r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> potoAngle. B<strong>an</strong>n maren Angle d<strong>an</strong> sok; b<strong>an</strong>n zwer Tornadod<strong>an</strong> lalias; b<strong>an</strong>n spektater d<strong>an</strong> m<strong>an</strong>g<strong>an</strong>n sote-pile.Der<strong>an</strong>dass (so vre nom ti Ramdass me k<strong>an</strong> li ti sou,apepre toult<strong>an</strong>, li ti gagn enn ti vertiz nob ki ti fer so nomvinn Der<strong>an</strong>dass, prononse <strong>an</strong> Fr<strong>an</strong>se) ek Som ki ti koumasimiz ek kalson, ti fini r<strong>an</strong>t lor teren pou al felisit Koulall efer enn diskour d<strong>an</strong> stil: "ser zami ot<strong>an</strong>kevouzet, se tengr<strong>an</strong>d plezirasion …". Enn s<strong>an</strong>s M<strong>an</strong>ilall ek Tibay ti prelaba. Zot ti may nou de konper par zot fon kalson, remet307


zot <strong>an</strong>ba pie. Ler refri ti soufle mit<strong>an</strong> Tornado ti fini metset gorl e b<strong>an</strong>n <strong>an</strong>gle ti <strong>an</strong>kor piso. Anverite galoupe zotpa ti pe kapav lor Stad Ros e ros, grabo ek pave souv<strong>an</strong>ti pe rey zot, fer boul s<strong>an</strong>z direksion, al d<strong>an</strong> lipie ennzwer Tornado. Selm<strong>an</strong> tou dimoun ti dakor ki gorli Angleti kouma enn ourit ze<strong>an</strong>, enn jak lor bar enbarab. S<strong>an</strong> li tipou ena telm<strong>an</strong> gorl lor Angle ki konte ti pou fini.Komdabitid Koulall ti met plis gorl. Azordi k<strong>an</strong> mo getWoody Woodpecker mo mazinn Koulall, Tiloto Tornadod<strong>an</strong> vilaz Lesper<strong>an</strong>s.P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> arftaym ler b<strong>an</strong>n notab vilaz ti pe okip b<strong>an</strong>n zwerlekip Angle, Bada Chacha dir so garson Kesso ki tikapitenn Tornado ki li ti bizen koz ar b<strong>an</strong>n zwer <strong>an</strong>sekre.K<strong>an</strong> Bada Chacha ti koze, tou dimoun, dakor, pa dakor, tiekoute.Ler mach rekoum<strong>an</strong>se ti bizen r<strong>an</strong>plas Koulall ki ti foul sopous; aryer s<strong>an</strong>tral ti al d<strong>an</strong> karo k<strong>an</strong>n parski li ti pegagn jaldi; Simon ti bizen met enn b<strong>an</strong>daz pou tini soledwa. Katastrof lor katastrof. Simon plonze pou bar ennboul ki pas <strong>an</strong>ba li; r<strong>an</strong>plas<strong>an</strong> Koulall tousel div<strong>an</strong> potoAngle, rat boul, fl<strong>an</strong>k enn zoyon d<strong>an</strong> enn ros, tom <strong>an</strong>ba,kriye ar douler. Ti bizen sarye li lao-lao. Ler refri soufledernie soufle, mach la ti nil, set partou. Ni gagn<strong>an</strong>, niperd<strong>an</strong>. Personn pa ti gagn latet. Kapitenn lekip viziter tifer enn diskour pou, mo kwar, remersie nou vilaz mepersonn pa ti konpr<strong>an</strong> gr<strong>an</strong>soz apart Der<strong>an</strong>dass ki ti peponktie diskour Angle la ar 'yes, yes'.Ler laplenn devide b<strong>an</strong>n lak<strong>an</strong>biz ti koum<strong>an</strong>s r<strong>an</strong>pli e pabizen dir, av<strong>an</strong> li r<strong>an</strong>t <strong>an</strong>ba lamer net Der<strong>an</strong>dass ti ferenn kozri lor lenport<strong>an</strong>s mach nil. Dapre mo papapersonn pa ti konpr<strong>an</strong> … parski personn pa ti pe ekout liziska ki so latet ti tom pouf lor latab e li ti dormi ziska308


fermtir.M<strong>an</strong>ilall ti tris d<strong>an</strong> so kwen parski so lonbraz ti abs<strong>an</strong>.Tibay ti enn mizilm<strong>an</strong> ki ti swiv so relizion kouma bizen ed<strong>an</strong> so kiltir lak<strong>an</strong>biz ti haram. Apart sa, sa de la titoult<strong>an</strong> <strong>an</strong>sam, d<strong>an</strong> travay kouma d<strong>an</strong> lwazir. M<strong>an</strong>ilall titravay sofer kamion e Tibay ti so <strong>an</strong>fle. Zot ti mem prepou vinn bofrer. Tibay ti tom amoure ar ti ser M<strong>an</strong>ilall kipa ti kont ki zot marye me k<strong>an</strong> presion fami ek sosiete tikoum<strong>an</strong>s apiy red, Tibay ek M<strong>an</strong>ilall ti oblize kaptile. Lorvites ti marye Devi<strong>an</strong>i ar enn vef de fwa so laz, ti defalkeli d<strong>an</strong> enn vilaz elwagne e tou dimoun ti bliye li ziska kienn zour Lesper<strong>an</strong>s ti apr<strong>an</strong>n ki li ti mor brile par lal<strong>an</strong>pver, ki ti pe touy boukou fam d<strong>an</strong> dezespwar. D<strong>an</strong> konsey,enn depite im<strong>an</strong>is ti dim<strong>an</strong>n enterdiksion lal<strong>an</strong>p verparski li tro d<strong>an</strong>zere e enn depite feminis ti fer remark kilal<strong>an</strong>p ver ti vinn enn sime sorti trazik d<strong>an</strong> enn sosietekot fam pas tro boukou mizer d<strong>an</strong> lame zom. Toule-de tiena rezon.P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> enn mwa Tibay ti disparet e ler li ti reparet tidifisil pou rekonet li telm<strong>an</strong> li ti vinn meg. Depi sa zour lalamitie <strong>an</strong>t M<strong>an</strong>ilall ek Tibay ti vinn de fwa pli for parskitoule-de ti bizen konsolasion zot kamwad parski toule-deti p<strong>an</strong>se ki zot ti responsab lamor Devi<strong>an</strong>i. Trazedi ti kolzot <strong>an</strong>s<strong>an</strong> ar simalakol.Enn s<strong>an</strong>s pou bliye soufr<strong>an</strong>s lavi, ti ena mach foutborl esirtou lekip Tornado. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> enn t<strong>an</strong>to, t<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong>, b<strong>an</strong>npartiz<strong>an</strong> lekip ti kapav bliye b<strong>an</strong>n miray ki separ dimoune fer vadire vilaz Lesper<strong>an</strong>s pa ti konn jatpat, mefi<strong>an</strong>srasial, prezize kouler e diskriminasion klas. Foutborl ekTornado ti kouma sinapis ki pa geri rematis me fer noubliye so douler.309


Me sa Dim<strong>an</strong>s la, d<strong>an</strong> labous tou b<strong>an</strong>n amater foutborld<strong>an</strong> vilaz Lesper<strong>an</strong>s ti ena enn ti gou amer pa parski tiena enn mach nil me parski zot ti kone ki zot ti getdernie mach Tornado. Lekzekitif klib ti fini deside pouferm klib la sirtou parski plizier so b<strong>an</strong>n m<strong>an</strong>m enfli<strong>an</strong> tipe kit vilaz ousa ti pe pr<strong>an</strong> nouvo responsabilite ki ti pou<strong>an</strong>pes zot okip klib ousa zwe foutborl. Ler b<strong>an</strong>n lak<strong>an</strong>bizpous zot dernie kliy<strong>an</strong>, d<strong>an</strong> vilaz ti ena enn s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> triski enn sapit d<strong>an</strong> istwar Lesper<strong>an</strong>s ti konplete e ki b<strong>an</strong>nnouvo larout ti pe ouver d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n difer<strong>an</strong> direksion.Kesso Harrych<strong>an</strong>d ti finn vinn metdekol da enn lot vilaz;Koulall ti pe marye enn tifi inik d<strong>an</strong> enn bon fami d<strong>an</strong>lesid e so pret<strong>an</strong> boper ti ofer li enn <strong>lakaz</strong> ek enn tipl<strong>an</strong>tasion pou li okipe; mo papa ti gagn lotri e ti asteenn <strong>lakaz</strong> d<strong>an</strong> Plennwiliems.Simon Zestaz ti kont fermtir Tornado. Li ti promet b<strong>an</strong>nzenn ki li ti pou tini ferm, li pa pou depoz zarm, li pa poukil parad … Me Simon ti Simon. Lor zaza ek zestaz li tis<strong>an</strong>pion me org<strong>an</strong>izasion ti so kosmar.Apre mach mo ti retourn <strong>lakaz</strong> me mo papa ti al ar sob<strong>an</strong>n kamwad d<strong>an</strong> bar. Mo ti ser Urmila ti boud ar mwaparski mo pa ti amenn li get Angle. Kouma pou fer likonpr<strong>an</strong> ki foutborl sa li enn zafer zom?D<strong>an</strong> nou vilaz b<strong>an</strong>n rol jennder ti bien defini e pou mobabam enn fam ti bizen konn so plas e si enn fam bliyeso rol ousa rod zwe enn lot rol konsek<strong>an</strong>s se bel garrbarrd<strong>an</strong> lavi. Pou li samem ti pli gr<strong>an</strong> mofinn. Drol! Babamzame ti koz pese. Pou li enn move aksion ti amennmofinn, vadire mofinn, soy, lagign tousa ti rezilta noumove p<strong>an</strong>se ek konportm<strong>an</strong>. Pa ti bet sa! Zordi mo t<strong>an</strong>ndimoun ki finn lir gr<strong>an</strong>-gr<strong>an</strong> liv koz vibrasion negatif ek310


pozitif. Eski mo babam ti gagn sa entwision la ler li ti peget lavi deroule? Kifer non!Mo mama kouma tou b<strong>an</strong>n fam ki ti zwe zot rol plen-plenti fini donn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> m<strong>an</strong>ze, netway lakwizinn, prepar lilib<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Mo pa kone kifer me mo ti s<strong>an</strong>ti ki momama ti bien kont<strong>an</strong> k<strong>an</strong> ti ena mach foutborl d<strong>an</strong> StadRos. Sa ti donn li enn ti peryod liberte. Kikfwa tou b<strong>an</strong>nfam kont<strong>an</strong> k<strong>an</strong> zot mari al get mach foutborl. KiferUrmila pa'le konpr<strong>an</strong> sa? Enn garson m<strong>an</strong>ke sa.Sa swar la mo latet ti plen ar Koulall. Mals<strong>an</strong>s li ti foul sopous. Papa ti dir li met soulie foutborl me li ti prefer zwear soulie natirel; li ti apel nipat soulie BonDie. Si sa pa tiarive li ti pou met dis gorl, kikfwa plis. Lorla aryers<strong>an</strong>tral, Ton Kesso, ti 'al gagn jare zis lerlamem e Simonal bles so lame … Drol sa! Bada Chacha ti pe fer sourirsak fwa gorl ti r<strong>an</strong>t lor nou. Difisil pou konpr<strong>an</strong> ki pased<strong>an</strong> latet gr<strong>an</strong> dimoun.Ler mo papa ti retourn <strong>lakaz</strong>, mo mama ti retourn d<strong>an</strong>lakwizinn pou tir so m<strong>an</strong>ze. Mo ti pe t<strong>an</strong>n zot koze.Sirm<strong>an</strong> zot ti pe koz lor nou nouvo <strong>lakaz</strong> d<strong>an</strong> lavil kot tiena kour<strong>an</strong>, robine d<strong>an</strong> lakwizinn ek saldeben, telefonn.D<strong>an</strong> de mwa, kouma mo lekzame siziem ek titbours fini,nou ti pe s<strong>an</strong>z <strong>lakaz</strong>. … Mo par<strong>an</strong> ti sir mo pou gagn plasd<strong>an</strong> Kolez Rwayal. Ler nou al res lavil mo pa pou'ena pouvwayaz long dist<strong>an</strong>s gramaten-t<strong>an</strong>to. P<strong>an</strong>ndit li, li ti dirmo papa-mama ki fale nou r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> nou nouvo <strong>lakaz</strong>av<strong>an</strong> S<strong>an</strong>gkr<strong>an</strong>nti, setadir le katorz Z<strong>an</strong>vie me mo babamli, li ti sir ki p<strong>an</strong>ndit la ti pe radote. Mo babam li ti extra.K<strong>an</strong> p<strong>an</strong>ndit dir kiksoz d<strong>an</strong> so faver, p<strong>an</strong>ndit la enn<strong>an</strong>vwayededie. Me p<strong>an</strong>gar li dir kiksoz ki pa d<strong>an</strong> so pl<strong>an</strong>!Toutswit p<strong>an</strong>ndit vinn bachara, voler, kouyoner. Si soseve ti krepi sirm<strong>an</strong> li ti pou vinn dongorrou. Babam pa tikiin ki nou kit vilaz Lesper<strong>an</strong>s. Rar belmer ek belfi d<strong>an</strong>311


nou vilaz gagn enn ale <strong>an</strong>sam me babam ek mama titoult<strong>an</strong> pe kouchou-kouchou <strong>an</strong>sam. Pli tar mo pouapr<strong>an</strong>n kifer. Mo tata ek mo papa ti parey kouma Kumar,sofer bis Baroda.Ki pou ariv mwa l<strong>an</strong>e prosenn d<strong>an</strong> nouvo <strong>lakaz</strong>, nouvosime, nouvo l<strong>an</strong>drwa, nouvo lekol. Eski mo pou enakamarad aringbouring, boul-kaskot, lamok delivre, k<strong>an</strong>et,sapsiway, kabod-kabodi, pat<strong>an</strong>g, rwadezer lor simegoudrone? S<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> ti pe atir mwa me ti pe osi fer mwaper <strong>an</strong>memt<strong>an</strong>.Papa ek mama ti d<strong>an</strong> enn bon moud. Pourt<strong>an</strong> Tornado tifer mach nil e li ti met paryaz. Mo sir li ti finn perdi kas.Me li ti paret ge. Mo mama 'si. Mars<strong>an</strong> disab ti pekoum<strong>an</strong>s fer enn louvraz ar mo lizie. Zis av<strong>an</strong> mo gagnsomey mo ti t<strong>an</strong>n mama dir: "Hiiim, to s<strong>an</strong>ti pi larak!"Sapit 2Siziem Ek TitboursAmizir lekzame siziem ti pe aprose mo mama ti pe vinnpliz<strong>an</strong>pli nerastenik. Parski mo pa ti pe pr<strong>an</strong> traka, ala sot<strong>an</strong>peratir mont plis. Mo mama ti ena gr<strong>an</strong>-gr<strong>an</strong> pl<strong>an</strong> poumwa. So rev se ki so premie garson ti pou vinn avoka mekouma mo ti pe plis atire par akrobasi Simon ki mo tikoum<strong>an</strong>s imite d<strong>an</strong> m<strong>an</strong>ier mo marse, galoupe, sote ekplonze k<strong>an</strong> nou ti pe zwe foutborl ar boul sifon d<strong>an</strong>lakour, sak zour ki ti pe pase ti pe fer seve mo mamavinn pli bl<strong>an</strong>. Lekzame siziem pa ti pe fer mwa per e moti ena rezon. Ler rezilta ti sorti mo ti sorti katriyem d<strong>an</strong>mo lekol. Zis kat z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> d<strong>an</strong> nou lekol ti klase poutitbours: Prem, Farouk, Saro ek momem. Metdekol tibizen amenn nou <strong>an</strong>vil pou konpoz titbours. Ant rezilta312


siziem ek lekzame titbours Prem ek Farouk ti disparet lorsirkilasion. Par<strong>an</strong> ek profeser ti met gr<strong>an</strong> forsing pou ferzot gagn labours. Saro ek mwa ti plis kont<strong>an</strong> zwe <strong>lakaz</strong>zouzou e k<strong>an</strong> mo ti tousel mo ti kont<strong>an</strong> s<strong>an</strong>te ek desine.Mo mama ti fer mem lapriyer me abba. Par<strong>an</strong> Saro pa timem enterese parski enn tifi pa bizen plis ki siziem. Lerrezilta sorti le 24 Desam, Prem ek Farouk ti lor lalisboursie. De boursie! Sa ti enn gr<strong>an</strong> loner pou vilazLesper<strong>an</strong>s. Normal mo nom pa ti lor lalis parski titbourspa pr<strong>an</strong> kont b<strong>an</strong>n zwer kouma mwa ki konn plozekouma Simon e ki konn s<strong>an</strong>te kouma Sourouj ki ti enngr<strong>an</strong> s<strong>an</strong>ter d<strong>an</strong> gamat.Kouma nouvel ti deor mo kouzen de-z<strong>an</strong> pli vie ki mwa (liti garson mo tonton, frer mo papa) lor vites ti pedal sobisiklet pou vinn dir mwa: "To finn fel, kouyon." Mo tikone li pa ti tro kont<strong>an</strong> mwa. Kikfwa parski mo ti pli bongorli ki li. Drol! Nouvel la ti glise kouma dilo lor fey sonz.Mo ti kontinie zwe k<strong>an</strong>et d<strong>an</strong> lakrwaze.Bonom Noel ti bliye nou <strong>lakaz</strong>. Samem ti reaksion momama.So lizie ti rouz. Li ti <strong>an</strong>koler ek tris <strong>an</strong>memt<strong>an</strong>. Salam rev.So garson prefere pa ti pou vinn avoka me s<strong>an</strong>ter gamat.Ki kalite laont, BonDie!- Ale, al bros to soulie, met li <strong>an</strong>ba kot to lili.- Kiserti! To pa fek dir Bolom Noel finn bliye nou <strong>lakaz</strong>?- Aret rezenbe! To nek fer to teti. Get ki finn arive.Enn lazourne d<strong>an</strong> zwe ti devid mwa net e apre m<strong>an</strong>ze moti al dormi. Mo pa rapel ki mo ti reve sa swar la. Ler mosomey kase mo pa ti mem louk d<strong>an</strong> mo soulie telm<strong>an</strong> moti sir ki mo ti pou bat lamok. Mo ti fini tir enn pl<strong>an</strong> pou313


mo pa gagn latet ar mo b<strong>an</strong>n kamwad. Mo ti pou montrezot enn vie kado ki mo ti gagne pou mo l<strong>an</strong>iverser e kimo pa ti <strong>an</strong>kor servi. Ler mo des<strong>an</strong>n lor lili, mo lipie tapar mo soulie, enn zafer tonbe. Mo gete. Enn laponpbisiklet! Enn … bisiklet! Mo galoupe mo al d<strong>an</strong> salon e kimo ti trouve apiye ar enn sez? Enn bisiklet Raleigh rouzki Bolom Noel ti pou donn mwa si mo ti gagn labours.Bolom Noel ti fini pardonn mwa.Depi sa gramaten Noel la, zame ti rekoz koze labours d<strong>an</strong>nou <strong>lakaz</strong>. Mo papa ti al <strong>an</strong>vil pou fer demars enn kolezpou mwa. Atraver so b<strong>an</strong>n kontak li ti reysi fer mwa gagnenn plas d<strong>an</strong> enn kolez dirize par b<strong>an</strong>n lefrer Katolik. Pakone kifer zot ti bien kont<strong>an</strong> mo papa ki pourt<strong>an</strong> pa tienn Katolik. Bien pli tar ler mo ti fini mo letid segonder kimo ti gagn enpe plis konpr<strong>an</strong>. D<strong>an</strong> Lesper<strong>an</strong>s ti ena ennti kominote Katolik ki ti zwenn toule-Dim<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> lasapelSainte Claire. Relasion <strong>an</strong>t b<strong>an</strong>n Katolik ek b<strong>an</strong>n lezotkominote ti enpe spesial. Pa ti ena konfli ouver meboukou mefi<strong>an</strong>s toule-de kote. Enn katolik, mem silimem ti pli mizer e pli d<strong>an</strong> pens ki tou dimoun d<strong>an</strong> vilaz,ti s<strong>an</strong>ti ki li ti ena plis galon ki b<strong>an</strong>n 'z<strong>an</strong>garna' parski li, liti al lames d<strong>an</strong> mem lasapel ki Misie ek Madam Gr<strong>an</strong>nkazki, li normal matlo, ti ena plas rezerve pre kot lotel. K<strong>an</strong>ou resevwar kominion <strong>an</strong>ba mem lat<strong>an</strong>t BonDie kipropriyeter tabism<strong>an</strong> ki koz mem l<strong>an</strong>gaz ki Monper ekLabib ou bizen fier benediksion ki finn tom lor ou. Toudimoun pa ti p<strong>an</strong>s parey. Ti ena kouma Simon ki ti bienar tou dimoun e ki ti prez<strong>an</strong> d<strong>an</strong> gamat, d<strong>an</strong> karrmadi,d<strong>an</strong> mars lor dife, d<strong>an</strong> Divali, d<strong>an</strong> chawtarri. Me<strong>an</strong>zeneral, <strong>an</strong>t dimoun, ti ena baryer envizib ki ti <strong>an</strong>peskour<strong>an</strong> pase. Kasiet-kasiet, ti ena relasion <strong>an</strong>t zom ekfam difer<strong>an</strong> kominote. T<strong>an</strong>ki li ti sekre tou dimoun ti fervadire sa 'pese' la pa ti ekziste. Me enn zour Vonvon - sonom ti Yvon - ek Prema ti desid pou sove <strong>an</strong>sam. Vonvon314


ti enn sarp<strong>an</strong>tie ki ti konn so metie e Prema ti enn zennvev ki ti perdi so mari detrwa zour apre so maryaz. Li timet p<strong>an</strong>di. So fami ti fors li marye parski li ti tro atire parb<strong>an</strong>n garson so laz. Koze ti for d<strong>an</strong> vilaz ki maryaz la tipiso. Pa bizen dir ki d<strong>an</strong> sa kalite sitiasion la, tou b<strong>an</strong>nzenes roder bout ti pe rod enn s<strong>an</strong>s pou fer kasaz la.Vonvon ti montre boukou respe pou Prema ki souv<strong>an</strong> tipe pas div<strong>an</strong> so <strong>lakaz</strong> k<strong>an</strong> li ti pe al sers lerb d<strong>an</strong> karo.Enn Dim<strong>an</strong>s gramaten ler li ti pe pare pou al lames,Vonvon t<strong>an</strong>n enn tapaz div<strong>an</strong> so laport. Ler li ti get parlafnet li ti trouv enn madam <strong>an</strong>ba ar enn pake lapay k<strong>an</strong>nakote. Lor vites li ti sorti pou al donn enn koudme. Premaki ti pe sarye enn gro pake lor so latet, ti fer enn fopa, tiperdi lekilib e ti tonbe. Vonvon ti met pake lapay k<strong>an</strong>nd<strong>an</strong> bor sime, lev Prema, amenn li d<strong>an</strong> so lavar<strong>an</strong>g, donnli enn ver dilo disik, met Prema lor kad so bisiklet, al kit liso <strong>lakaz</strong> e lerla vinn sers so pake lapay k<strong>an</strong>n. Zame d<strong>an</strong>so lavi kikenn ti tret Prema ar ot<strong>an</strong> bonte ek respe. Enn tiensid<strong>an</strong> bet-bet ti amenn de leker <strong>an</strong>sam e pou ki zot tikapav viv zot lamour zot ti bizen sove. Enn mo drol non?Angle apel sa 'elopement'. D<strong>an</strong> mo vilaz nou ti apel sa'sove'. Avredir li ti enn bon mo. Bizen sove depi tilespriek mes<strong>an</strong>ste pou kapav viv lamour imen.Me b<strong>an</strong>n bon Endou d<strong>an</strong> vilaz pa ti'le aksepte ki enn'dongorrou' koken enn madam marye ki pir ek propkouma Sita d<strong>an</strong> B<strong>an</strong>nwas. D<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n renion baitka kozedife alim laflam e Iswar ti pe mars div<strong>an</strong>-div<strong>an</strong> ar sorezonnm<strong>an</strong> b<strong>an</strong>kal. Limem ti pli eksite ki tou e sokonportm<strong>an</strong> ti kouma enn bebet fristre ki ti pe rodv<strong>an</strong>z<strong>an</strong>s personel. Sa fam la ti ena toupe refiz so lof, li kiti enn bon Endou ki al siwala de fwa par semenn, kiorg<strong>an</strong>iz kirrt<strong>an</strong>n d<strong>an</strong> so <strong>lakaz</strong> e ki fer pouja d<strong>an</strong> kalimay.Pou li Sat<strong>an</strong> ti finn vinn zet mal<strong>an</strong>g lor so kominote,amenn laont ek pi<strong>an</strong>ter, servi sari pou souy bisagn. Bizen315


kraz lasapel!Mo papa ki ti d<strong>an</strong> renion ti sey tengn dife, sey amennlarezon. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> enn semenn l<strong>an</strong>wit-lizour li ti zwennb<strong>an</strong>n dimoun responsab d<strong>an</strong> tou kominote, fer renion lorrenion pou <strong>an</strong>pes parol <strong>an</strong>saler met dife d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>gka.Dousma-dousma Iswar ek so detrwa latet brile ti realizeki vilaz Lesper<strong>an</strong>s pa ti pou les zot fer zot mak<strong>an</strong>bo.Monper parwas Sainte Claire ki ti apr<strong>an</strong>n kim<strong>an</strong>ier mopapa ti <strong>an</strong>pes viol<strong>an</strong>s kont b<strong>an</strong>n Katolik ti zwenn li ennzour pou exprim so rekones<strong>an</strong>s. E mwa, mo ti benefisiedirektem<strong>an</strong> enpe pli tar k<strong>an</strong> ti bizen gagn enn bon lekolpou mwa. Mo rapel bien enn zour, k<strong>an</strong> mo ti pe fer b<strong>an</strong>ndemars d<strong>an</strong> Porlwi pou al apr<strong>an</strong>n deor, mo ti krwazVonvon, Prema ek de z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Zot pa ti rekonet mwa. Moti <strong>an</strong>vi arete pou koz ar zot me mo ti tike. Kifer? Mo pakone. Zot ti paret ere <strong>an</strong>sam. Pou kapav viv zot lamourzot ti bizen sove depi Lesper<strong>an</strong>s, al kasiet kot dimoun pati konn zot, pa gagn let<strong>an</strong> vey zafer ki pa regard zot. D<strong>an</strong>enn gr<strong>an</strong> lavil kouma Porlwi sa li ti posib. Perdi lavikominoter pou reysi lavi entim. Vonvon ek Prema tiRomeo ek Ziliet d<strong>an</strong> nou Verona lokal ki ti reysi sove pour<strong>an</strong>z zot boner d<strong>an</strong> zot prop M<strong>an</strong>chwa. E s<strong>an</strong> ki zot konezot ti s<strong>an</strong>z trase mo larout. Kikfwa trase larout lezot osi.Se pa enpe grasa zot ki mo ti kapav gagn enn plas d<strong>an</strong>kolez lefrer?Aster ler mo p<strong>an</strong>s lor tousa mo gagn t<strong>an</strong>tasion kwar d<strong>an</strong>desten. Mo sezour d<strong>an</strong> kolez lefrer ti permet mwa devlopenn lot m<strong>an</strong>ier get lavi ki mo pa ti pou devlope d<strong>an</strong> KolezRwayal. Mo ti koum<strong>an</strong>s s<strong>an</strong>ti ki ti ena enn lot kaliterelasion <strong>an</strong>t later ek lesiel. Mo kwar lerlamem mo tikoum<strong>an</strong>s pr<strong>an</strong> konsi<strong>an</strong>s lamour Zezikri, lenport<strong>an</strong>slamour ek liberte; ki bizen soufer pou donn lamour; kilazwa ek souf<strong>an</strong>s pa kapav separe net. Li pa ti bien kler316


sa lepok la me kouma enn labouzi d<strong>an</strong> koutv<strong>an</strong> li tipermet mwa evit r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> ti k<strong>an</strong>al ki larou saret fouyed<strong>an</strong> s<strong>an</strong>tie karok<strong>an</strong>n.Prem ek Farouk ti kontinie kas pake d<strong>an</strong> kolez e apre zotHSC zot ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> gouvernm<strong>an</strong>. Koumsamem nou apelservis sivil. Mo pa tro kone ki zot ti devini apre. Nou ti ferenn ti larout <strong>an</strong>sam e apre nou ti separe net. Sak fwa zotvinn d<strong>an</strong> mo memwar mo trouv zot pe kourbe lor zotdevwar. Ena dimoun koumsa. K<strong>an</strong> met zot lor rel, zotramas lavaper e fonse drwat div<strong>an</strong> s<strong>an</strong> poz kestion. E zotreysi ariv d<strong>an</strong> zot bit routinie, d<strong>an</strong> konfor koutim parskizot sime li kouma k<strong>an</strong>al trase par larou saret d<strong>an</strong> s<strong>an</strong>tiekarok<strong>an</strong>n. K<strong>an</strong> r<strong>an</strong>t lad<strong>an</strong> difisil pou sorti.D<strong>an</strong> vilaz Lesper<strong>an</strong>s Noel ek L<strong>an</strong>e ti fete par tou dimoun.D<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n laboutik ti ena pie sapin ek boukou zouzou ki tifer tou b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> d<strong>an</strong> vilaz reve. Nou pa ti enalasemine pou permet Bolom Noel r<strong>an</strong>tre me toule-24Desam, zis minwi li ti pe r<strong>an</strong>t kot nou pou met zouzou eklezot kado d<strong>an</strong> nou soulie ki nou ti pas-siraz-brose toulezourp<strong>an</strong>d<strong>an</strong> enn semenn. Fet l<strong>an</strong>e 'si ti fet tou dimoun kiti netway zot lakour, pentir <strong>lakaz</strong>, netway vit d<strong>an</strong> laportek lafnet, balizonn miray. Li ti osi peryod lafen lakoup esouv<strong>an</strong>-souv<strong>an</strong> ou ti pou trouv kamion k<strong>an</strong>n dekore arfl<strong>an</strong>bway<strong>an</strong> ki d<strong>an</strong> vilaz Lesper<strong>an</strong>s nou ti apel boukieb<strong>an</strong><strong>an</strong>e. Letr<strong>an</strong>te-enn Desam b<strong>an</strong>n travayer ti gagn lapeyek gratifikasion. Lepremie b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti met lenz nef eboner nou ti al dir bonzour fami, vwazen ek kones<strong>an</strong>s.D<strong>an</strong> sak <strong>lakaz</strong> nou ti gagn limonad pou bwar ek enn tikas kom kado l<strong>an</strong>e. Lede Z<strong>an</strong>vie ti ena enn gr<strong>an</strong> fet kotmo babam ek tata kot tou fami (gr<strong>an</strong>per, gr<strong>an</strong>mer,tonton, t<strong>an</strong>tinn, kouzen, kouzinn, fami pros, fami delwen)ti zwenn pou m<strong>an</strong>z kari bouk. Sa zour la mem b<strong>an</strong>nz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti gagn drwa bwar enn ti gout divin Lakle.317


Noel ek L<strong>an</strong>e ti fet tou dimoun me mo rapel ki ti enaennde dimoun - biensir Iswar ti lider - ki ti pe dir ki b<strong>an</strong>nEndou ti bizen zot prop L<strong>an</strong>e. Mo papa ti pe dir zot ferat<strong>an</strong>sion, nou finn abitie viv <strong>an</strong>sam, pa met dimoun d<strong>an</strong>kazot. Kis<strong>an</strong>nla ti pou dir ki enn zour Iswar ti pou vinnPremie Minis? Sir Iswar!S<strong>an</strong>gkr<strong>an</strong>nti ti pe koste. Depi koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> l<strong>an</strong>e, mama tipe ramas b<strong>an</strong>n zafer, met d<strong>an</strong> kes, met d<strong>an</strong> bwat. Sal<strong>an</strong>e la nou S<strong>an</strong>gkr<strong>an</strong>nti ti pou bien difer<strong>an</strong>. Toule-katorzZ<strong>an</strong>vie mo tata ti lwe enn bis spesial rout, met tou familad<strong>an</strong> e nou ti al lamer. Sa l<strong>an</strong>e la, zour S<strong>an</strong>gkr<strong>an</strong>nti mopapa, mama, mo ti ser Urmila, mo ti frer Dinesh e nou tibaba, Babou, nou ti d<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong> bardo d<strong>an</strong> Katborn. Nou pati al lamer parski mo ti bizen al lekol. S<strong>an</strong>gkr<strong>an</strong>nti pa tikonze piblik.Lavi d<strong>an</strong> Katborn ti enn lot. Pa zis sime koltare, robined<strong>an</strong> lakwizinn ek saldebin, kour<strong>an</strong>, telefonn me d<strong>an</strong> nousime ti ena dimoun toutsort kominote. Boner gramaten tit<strong>an</strong>n az<strong>an</strong>n; sizer gramaten, midi ek sizer t<strong>an</strong>to ti t<strong>an</strong>nlaklos legliz e aswar ziska bien tar ti t<strong>an</strong>n loto pe roule.Andire lizour ti zwenn l<strong>an</strong>wit e l<strong>an</strong>wit ti zwenn lizour d<strong>an</strong>enn mouvm<strong>an</strong> alemem. Dimoun ti enn lot m<strong>an</strong>ier, vadirepa ti fouraye kouma d<strong>an</strong> Lesper<strong>an</strong>s. Sakenn ti paret peget so sakenn. Enpe tro dapre mwa d<strong>an</strong> koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> salepok la. Me k<strong>an</strong> premie sok kiltirel ti koum<strong>an</strong>s fonn e moti apr<strong>an</strong>n adapte e aksepte difer<strong>an</strong>s mo ti koum<strong>an</strong>skonpr<strong>an</strong> zot e fer nouvo kones<strong>an</strong>s. Premie dabor lorsime. D<strong>an</strong> Katborn 'si z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti zwe boul-kaskot lor sime.Selm<strong>an</strong> li ti plis d<strong>an</strong>zere. Ti ena boukou loto ki ale, vini.Akoz samem, d<strong>an</strong> de bout sime kot nou ti pe zwe,sakenn so tour, nou ti fer gard pou kriye ler loto ti peaprose.318


Enn par enn b<strong>an</strong>n vwazen ti pe fer b<strong>an</strong>n sign ouvertir: ferenn signdetet; aret kot laport l<strong>an</strong>touraz pou koz enn tikoze ar mo mama ousa mo papa. Zour nou premie Divalid<strong>an</strong> Katborn, nou ti partaz gato ar tou nou vwazen. Saosi ti fer glason fonn. Pli tar lamitie ti koum<strong>an</strong>s devlopear detrwa vwazen e nou ti koum<strong>an</strong>s frek<strong>an</strong>te e viv koumafami parey kouma d<strong>an</strong> Lesper<strong>an</strong>s. Me bizen aksepte:kiltir Katborn ek kiltir Lesper<strong>an</strong>s pa ti parey ditou.Pa zis mo ti bizen adapte ar lavi Katborn me osi ar lavikolez lefrer. Sa l<strong>an</strong>e la mo ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> enn lot lemonn kotti ena seki ti akeyir mwa e kot ti ena osi boukou ki timefie, innyor ek repous mwa. Pou zot mo ti enn etr<strong>an</strong>ze.Mo pa ti zot b<strong>an</strong>n. Mo ti enn 'z<strong>an</strong>garna'. Mo ti pedekouver boukou nouvo kiksoz ki ti pe amenn s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong>d<strong>an</strong> mo konportm<strong>an</strong>. Par egz<strong>an</strong>p mo ti konn zis s<strong>an</strong>te fimendien me bien vit mo ti devlop gou pou lamizik Elvis. Morapel enn zour k<strong>an</strong> mo ti al pas vak<strong>an</strong>s kot mo babamd<strong>an</strong> Lesper<strong>an</strong>s. D<strong>an</strong> saldebin mo ti pe s<strong>an</strong>t 'JailhouseRock' for-for. Mo babam ti soke. Ki sa 'dongorrou' la ti pefer d<strong>an</strong> so <strong>lakaz</strong>? Mo b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong>par<strong>an</strong> ti per ek fier<strong>an</strong>memt<strong>an</strong>. Zot ti ole mo arive, vinn enn gr<strong>an</strong> dimoun meres fidel ar tradision. Bien vit mo ti realize ki sa li tienposib. Pa kapav absorb nouvo kiltir e res fidel ar<strong>an</strong>sien. Parfwa ena b<strong>an</strong>n swa ki bizen fer e seki <strong>an</strong>sienbizen swa s<strong>an</strong>ze ou mem zete.D<strong>an</strong> mo nouvo l<strong>an</strong>vironnm<strong>an</strong> mo ti pe vinn enn lot.Parfwa ler mo ti pe al Lesper<strong>an</strong>s, mo ti pe fer enpev<strong>an</strong>tar. K<strong>an</strong> mo mazinn sa aster, mo mari onte. Metisaz tifini koum<strong>an</strong>s fer enn louvraz serye d<strong>an</strong> profon mo nam.Me mo ti ena pou apr<strong>an</strong>n pou gagn enn nouvo lekilib. Pakapav nek get deryer me pa kapav bliye lepase. Prezervrasinn? Ki ete rasinn? Kot rasinn la ete? Rasinn li d<strong>an</strong>319


zeografi? Ousa d<strong>an</strong> kosmos? Vre rasinn li d<strong>an</strong> later ousad<strong>an</strong> lesiel? Ad Altiora cum Christo?Sapit 3S<strong>an</strong>nyasiD<strong>an</strong> Lesper<strong>an</strong>s mo meyer kamwad ti mo gr<strong>an</strong>-kouzen(kouzen mo papa) ki ti enn <strong>an</strong> pli gr<strong>an</strong> ki mwa me nou tigr<strong>an</strong>di <strong>an</strong>sam, al lekol <strong>an</strong>sam, zwe boul sifon <strong>an</strong>sam. Ennsemenn av<strong>an</strong> nou demenaze li ti aret vinn <strong>lakaz</strong>. Li pa tizalou me sagren ki lavi ti pe separ nou. Mo bizen rekonetki d<strong>an</strong> mo eksitasion depar mo pa ti pr<strong>an</strong> li ase kont e moti kapav donn lenpresion ki mo nepli ti kont<strong>an</strong> ou bizen li.Si mo ti p<strong>an</strong>se, mo ti pou al get li kot li pou dir li orevwar.Parski mo pa ti p<strong>an</strong>se pou fer sa mo ti fer li soufer. Pli tark<strong>an</strong> nou ti revinn dos li pa ti parey kouma ler nou ti d<strong>an</strong>lekol primer. Enn resor ti kase parla. Andire toult<strong>an</strong> tim<strong>an</strong>k senk sou pou fer enn roupi.Mo gr<strong>an</strong>-kouzen Nas (so vre nom ti S<strong>an</strong>nyasi) ti ena enndon extra pou zwe ar mo, fer jok, dir b<strong>an</strong>n zafer seryed<strong>an</strong> enn fason komik ousa enn zafer komik d<strong>an</strong> ennm<strong>an</strong>ier serye e rezilta ti toult<strong>an</strong> parey. Li ti fer nou trapnou v<strong>an</strong>t, riye. Enn zour ler nou ti lor gr<strong>an</strong> sime, div<strong>an</strong>nou lizie enn kamion ti kraz enn lisien. Lisien la so v<strong>an</strong>t tiouver d<strong>an</strong> enn basen dis<strong>an</strong> e so trip ti deor. Telm<strong>an</strong> mo tisoke mo ti get enn kote. Nas, li ti gagn kouraz ris lekorlisien la, met li d<strong>an</strong> k<strong>an</strong>al d<strong>an</strong> bor sime. Pa zis sa. Li ti dird<strong>an</strong> enn lavwa grav: "So <strong>an</strong>trri sourrti!" Enn madamEndou ki ti pe pase ti riy enn kou for. Mwa, mo pa tikonpr<strong>an</strong>. 'So <strong>an</strong>tre sorti?' Li ti bizen explik mwa. D<strong>an</strong>Bojpouri, enn l<strong>an</strong>g oriy<strong>an</strong>tal ki ti <strong>an</strong>kor pe koze par320


oukou dimoun sa lepok la '<strong>an</strong>trri' vedir 'trip'. Lisien la sotrip ti deor. Sa ti gr<strong>an</strong> tal<strong>an</strong> mo gr<strong>an</strong>-kouzen Nas. Ferb<strong>an</strong>n zedmo, fer parodi m<strong>an</strong>ier dimoun koze. Toult<strong>an</strong> li tipe env<strong>an</strong>t b<strong>an</strong>n expresion. Ler soley pe al kouse, li li poudir soley pe al bwar dilo; li ti apel lesiel parasol BonDie.Mo gr<strong>an</strong>-kouzen Nas ti enn poet. Anplis li ti mari gayard<strong>an</strong> foutborl. Parfwa nou ti apel li ti Koulall. Lor reye pa tiena so segon. Li 'si li ti kourt-kourt, meg-meg e demarekouma rafal. D<strong>an</strong> lakour lekol, lor pie tamarin, lor simelerb <strong>an</strong>t karo-k<strong>an</strong>n li ti enn star. Li ti enn boul lenerzisoup ek efikas. So papa ti ena enn pl<strong>an</strong>tasion legim eNas ki ti kont<strong>an</strong> swiv so papa d<strong>an</strong> pl<strong>an</strong>tasion ti kapavrekonet difer<strong>an</strong> sem<strong>an</strong>s, difer<strong>an</strong> pous; li ti konn kifertiliz<strong>an</strong> bizen servi, ki move lerb bizen arase. Li ti bienpros ar l<strong>an</strong>atir, ti konn nom b<strong>an</strong>n pl<strong>an</strong>t, ki pl<strong>an</strong>t geri kimaladi.Me d<strong>an</strong> klas li ti ena enn problem. Li pa ti gagn enn alear Angle ek Fr<strong>an</strong>se. Si ti gagn drwa servi l<strong>an</strong>g vilazLesper<strong>an</strong>s ki ena ti pe apel patwa, lezot kreol, Nas ti poufou nou enn bate kondire. Ar Angle-Fr<strong>an</strong>se li ti d<strong>an</strong>tourdism<strong>an</strong> perm<strong>an</strong><strong>an</strong> parski so lespri ti mars enn lotm<strong>an</strong>ier. B<strong>an</strong>n badinaz kouma 'lalinn = dimoun (themoon) <strong>an</strong> Angle; z<strong>an</strong><strong>an</strong>a = pagne poul (pineapple); lipie= difout (the foot)' pa ti enn badinaz ditou d<strong>an</strong> so latetme ti pe fer li pas kord ar profeser parski li ti pe get touatraver loup so prop l<strong>an</strong>g. 'Ze pe gagn fen' olie 'j'ai faim'ti normal e li pa ti konpr<strong>an</strong> kifer profeser ti rotinn soderyer e met li ozare. Ot<strong>an</strong> ki li ti enn senbol boner eklenerzi d<strong>an</strong> lakour ek d<strong>an</strong> karo, ot<strong>an</strong> li ti enn toutoumaltrete d<strong>an</strong> klas. K<strong>an</strong> nou ti al bazar d<strong>an</strong> Samdi, ous<strong>an</strong>ou ti pe zwe k<strong>an</strong>et ek lastik Nas ti fer so kont lor vitesme d<strong>an</strong> klas kouma profeser ti dir li resit tab <strong>an</strong> Angleousa Fr<strong>an</strong>se enn rido nwar ti des<strong>an</strong>n lor so figir e li tikoum<strong>an</strong>s gaga. B<strong>an</strong>n lezot zelev ti pou riye, boufone321


apart mwa ek Saro; mwa, parski li ti mo meyer kamwad;Saro, parski li ti kont<strong>an</strong> Nas. Zot ti fer serm<strong>an</strong> ki zot poumarye k<strong>an</strong> zot vinn gr<strong>an</strong>.Li ti fel siziem. Lekol ti touy enn poet.Ler nou ti revinn dos, p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> vak<strong>an</strong>s Out, toule-z<strong>an</strong> moti al pas enn semenn konze d<strong>an</strong> mo <strong>an</strong>sien vilaz, kot mogr<strong>an</strong>-tonton e Nas ti abitie amenn mwa d<strong>an</strong> pl<strong>an</strong>tasionlegim ki pa ti lwen ar borlamer Melvil. Ler li ti fini ar solokipasion, av<strong>an</strong> nou retourn <strong>lakaz</strong>, nou ti al kas enn pozd<strong>an</strong> borlamer, naze, met sek d<strong>an</strong> soley. An Out soley tidou e pa ti bril lapo kouma soley Desam. D<strong>an</strong> naze 'siNas ti enn jak. Vadire pwason d<strong>an</strong> dilo. Enn zour koumsa,ler nou ti pe kas enn poz d<strong>an</strong> douser soley filtre par ennti epeser niaz, mo ti dim<strong>an</strong>n li si li ti kont<strong>an</strong> seki li ti pefer. Dabor li ti fixe mwa, lerla bes so latet p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> detrwasegonn, lev so latet, get d<strong>an</strong> direksion lamer e ar boukoudouser d<strong>an</strong> so lavwa, li ti dir mwa: " Lamer li im<strong>an</strong>s memo kond<strong>an</strong>e pou res lor disab, get lamare monte,des<strong>an</strong>n; get bato traverse, disparet laba deryer dilo bleek lekim. Twa, Das, to ena s<strong>an</strong>s, to pou al lot kote briz<strong>an</strong>enn zour. Mwa, kouma kotomay, mo pou ize ziska zetmwa d<strong>an</strong> salte. Mo oblize swiv mo desten. … Bon aretzaza! Nou'ale!" Depi sa zour la, zame mo ti poz li kestionlor limem, so pl<strong>an</strong>, so dezir.Zour ki mo ti pou pr<strong>an</strong> avion pou al apr<strong>an</strong>n deor, li titelefonn mwa. So lavwa ti tris.- Nas, mo toult<strong>an</strong> pe kit twa deryer, mo pe ale.- Sakenn swiv so desten. … Zordi twa, … dime Saro.- Saro?- Pa grav. Li tro bon pou mwa. … Li finn gagn dem<strong>an</strong>n …enn polisie mem kominote ar li. Fami de kote kont<strong>an</strong>. Mofinn dir li aksepte. Nou kont<strong>an</strong>, li enn kont<strong>an</strong> d<strong>an</strong> fim.322


D<strong>an</strong> Lesper<strong>an</strong>s li pa parey, … to konpr<strong>an</strong>? … Salam Das,pa bliye disab Melvil! Mo pou touzour laba, pe get lamaremonte, des<strong>an</strong>n; get bato traverse, sarye mo rev ale.Ler mo ti poz resepter, mo leker ti gro, larm d<strong>an</strong> bor lizie.Mo ti fer enn sa b<strong>an</strong>n ti serm<strong>an</strong> fatra ki mo ti pou toult<strong>an</strong>kiltiv mo lamitie pou li e ki t<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> nou ti pou al <strong>an</strong>samlor disab Melvil. Li ti enn serm<strong>an</strong> fatra.Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> mo ti pe p<strong>an</strong>s li souv<strong>an</strong>, sirtou k<strong>an</strong> freser,lapli, brouyar ek lesiel gri Lerop ti pe pens mo nam.Amizir mo ti pe adapte ek dekouver nouvo lavi Nas tikoum<strong>an</strong>s flit-flite lor sirfas mo memwar. Apre detrwab<strong>an</strong><strong>an</strong>e, mem d<strong>an</strong> rev li pa ti pe revini. Drol! Zame mo tiavoy li enn kart swe. Serm<strong>an</strong> fatra!K<strong>an</strong> mo ti retourn d<strong>an</strong> pei, b<strong>an</strong>n fami d<strong>an</strong> Lesper<strong>an</strong>s tienvit mwa. Ti enn zoli fet. Mo gr<strong>an</strong>-tonton ti fer enndiskour pou dir so gr<strong>an</strong> fierte, fierte nou fami ek fierteLesper<strong>an</strong>s. Kis<strong>an</strong>nla ti pou kwar ki enn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Lesper<strong>an</strong>sti pou vinn enn gradie? Kot Nas? Li ti bien bizen al d<strong>an</strong>karo akoz rekolt pomdamour ki pa ti kapav at<strong>an</strong>n. Mo tis<strong>an</strong>ti koumadir disab Melvil ti pe glise, al lwen, lwen lorenn lot pl<strong>an</strong>et, d<strong>an</strong> enn lot galaxi.Mo b<strong>an</strong>n aktivite profesionel kouma profeser istwar ekzournalis fril<strong>an</strong>ns <strong>an</strong>memt<strong>an</strong> pa ti donn mwa boukoulet<strong>an</strong> pou vizit b<strong>an</strong>n fami ek <strong>an</strong>sien kones<strong>an</strong>s. Anplissouv<strong>an</strong> mo ti pe partisip d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n kolok, konfer<strong>an</strong>s ekkozri. Nas ti vinn enpe som d<strong>an</strong> mo memwar. Enn zour,boner gramaten telefonn ti sone. Nas ti'le koz ar mwa. Liti pe marye d<strong>an</strong> enn mwa e li ti ole mo prez<strong>an</strong>. Mo ti also maryaz ki ti ar<strong>an</strong>ze par so par<strong>an</strong>. Mo ti sir ki pareykouma so papa, Nas so maryaz ti pou s<strong>an</strong> problem parskin<strong>an</strong>ye pa ti pou <strong>an</strong>deor kad. Mo ti ena rezon. Sof ki zour323


so swas<strong>an</strong>t <strong>an</strong> li ti kit so <strong>lakaz</strong> pou al res d<strong>an</strong> ennashram. Li ti okip tou pou ki so fam ek so z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> pa gagnokenn problem. So madam ti akonpagn li ziska laportl<strong>an</strong>touraz ashram la e zot ti separe pou toult<strong>an</strong>. Avekpasaz let<strong>an</strong> Nas ti vinn bien relizie e li ti viv so dernie diz<strong>an</strong>kouma enn s<strong>an</strong>nyasi.Sapit 4LakrwazeLarout ki nou swiv li zame drwat. Li tourn-tourne koumaserp<strong>an</strong>; li zig-zage. E souv<strong>an</strong> lor enn lakrwaze nou bizenarete, get bien partou kote, pr<strong>an</strong> desizion lor ki sime poupr<strong>an</strong>. K<strong>an</strong> endikasion kler, desizion vinn fasil me parfwapeyna okenn endikasion e lerla nou oblize swiv nouentwision. Parfwa li bon, parfwa kapav may d<strong>an</strong> lak.Parfwa bizen rekile, remizir teren, rearp<strong>an</strong>t larout, kaskontour, fer letour. D<strong>an</strong> lavi sak dimoun ena difer<strong>an</strong> kalitelakrwaze: lakrwaze l<strong>an</strong>drwa, lakrwaze lokazion ekevennm<strong>an</strong>, lakrwaze lide. Sa b<strong>an</strong>n lakrwaze la zot koumab<strong>an</strong>n born lor nou larout ziska li arete kot enn gr<strong>an</strong>lakrwa.B<strong>an</strong>n premie lakrwaze lor mo larout ti ena b<strong>an</strong>n nom pie:lakrwaze boukie b<strong>an</strong><strong>an</strong>e, lakrwaze pie lila, lakrwaze piebadamie. Lakrwaze boukie b<strong>an</strong><strong>an</strong>e ti akote <strong>lakaz</strong>. K<strong>an</strong> moti koum<strong>an</strong>s gr<strong>an</strong>di, zis zwe d<strong>an</strong> nou lakour pa ti ase. Tibizen sort <strong>an</strong>deor pou zwenn b<strong>an</strong>n kouzen-kouzinn ki, zot'si, ti pe rod enn pli gr<strong>an</strong> lespas kot lizie par<strong>an</strong> pa trouve.Sa lakrwaze la ti kouma premie born lor sime liberte. Li tiosi nou kal<strong>an</strong>driye. K<strong>an</strong> ti tas rouz ti koum<strong>an</strong>s r<strong>an</strong>plasver, nou ti kone ki l<strong>an</strong>e ti pe vini ar kado Bonom Noel.Lakrwaze pie lila ti deziem born. Li ti koumadir frontier<strong>an</strong>t teritwar nou kl<strong>an</strong> ek teritwar b<strong>an</strong>n lezot kl<strong>an</strong>.324


Lakrwaze pie lila li ti l<strong>an</strong>drwa kot z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> difer<strong>an</strong> kl<strong>an</strong> ti pezwenn pou zwe e lager kouma tou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> d<strong>an</strong> lemonn.K<strong>an</strong> mo ti vinn ase gr<strong>an</strong> mo ti gagn drwa al ziskalakrwaze pie badamie ki ti lor gr<strong>an</strong> sime. Sa li ti enn signki dapre mo par<strong>an</strong> mo ti kapav al fer ti komision laboutik.E pli tar, lakrwaze pie badamie li ti osi pwen depar pou al<strong>an</strong>deor Lesper<strong>an</strong>s.Lakrwaze lide li obliz nou pr<strong>an</strong> enn sime ki bien souv<strong>an</strong>s<strong>an</strong>z nou konportm<strong>an</strong>. Mo babam ti kwar ki tou dimoun<strong>an</strong>deor nou kl<strong>an</strong> ti d<strong>an</strong>zere e akoz sa ti bizen mefie zot.Lot kote lakrwaze pie lila ti ena zis m<strong>an</strong>ter, voler, taker. Liti refiz frek<strong>an</strong>t lezot dimoun e si li ti oblize fer li, li ti akozkiafer. Parfwa li ti pe of<strong>an</strong>s b<strong>an</strong>n dimoun ki pa ti fern<strong>an</strong>ye demal. Mo ser Urmila ti refiz aksepte ki garsonpremie lo e tifi deziem lo. Li ti vinn enn rebel. Li ti enarezon viv dapre so krway<strong>an</strong>s. K<strong>an</strong> Nas ti kwar d<strong>an</strong> lamoureternel li ti enn kalite. Ler li ti s<strong>an</strong>ze, tou ti s<strong>an</strong>ze pou li.Av<strong>an</strong> mo ti al apr<strong>an</strong>n lot pey, d<strong>an</strong> mo latet ti ena ennkoleksion lide kot labitid, koutim ek nouvo krway<strong>an</strong>s ti pekoabite vadire sakenn d<strong>an</strong> so kazot. Siy<strong>an</strong>s ek relizion,koutim ek nouvote, respe ek liberte ti d<strong>an</strong> difer<strong>an</strong> pob<strong>an</strong>d<strong>an</strong> mem lakwizinn e pou mwa pa ti ena okenn problemparski d<strong>an</strong> sa dezord la ti ena enn lord e mo ti bien d<strong>an</strong>mo koki parski mo pa ti poz tro kestion. Enn zour d<strong>an</strong> moti lasam etidi<strong>an</strong> d<strong>an</strong> freser Lerop, apre ki mo ti finn lirenn liv, ala mo deside pou met lord d<strong>an</strong> godam mo lespri,gard zis seki lozik e fou kontradiksion deor. Seki pa kapavprouve pa ekziste. Entwision mont lor pie. Mo ti vinn ennlot dimoun. Klarte mo p<strong>an</strong>se ti enpresion<strong>an</strong> me febles mos<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> ti dramatik. Ala ki m<strong>an</strong>ier, souv<strong>an</strong>-souv<strong>an</strong>, lorlarout lavi nou koste ar lide ki boulvers tou, parfwa poutoult<strong>an</strong>, parfwa pou enn bout let<strong>an</strong>.Me mo bien kwar ki se lakrwaze lokazion ek evennm<strong>an</strong> ki325


finn plis fors mwa s<strong>an</strong>z bataz ek mouyaz. Enn zafer kiarive lor ki nou pa ena okenn pouvwar, enn dimoun kir<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> nou lavi s<strong>an</strong> ki nou ti at<strong>an</strong>n, sa ki souv<strong>an</strong> vir-virtou ambalao ek retras nou parkour.D<strong>an</strong> mem lari ki nou d<strong>an</strong> Katborn ti ena enn garson molaz ki ti apel Eugene me normal d<strong>an</strong> nou l<strong>an</strong>g so nom tivinn Ezenn. Li ti enn zoli garson, vadire akter, e amizir ligr<strong>an</strong>di li ti vinn enn zoli ti boug ki laplipar b<strong>an</strong>n tifi noulaz ti apresie. Sorti ar enn tifi zame ti enn problem pouEzenn. Zot ti pe grene lor li. Mo bizen rekonet ki mo tizalou so sarm e so sikse ar zoli tifi. D<strong>an</strong> so prez<strong>an</strong>s mo tis<strong>an</strong>ti mwa kouma enn gon.Enpe pli ba d<strong>an</strong> mem sime, Patricia ti vinn res kot sogr<strong>an</strong>mer parski li ti pli pratik pou li res Katborn e al LoretKatborn akoz li ti pe perdi tro boukou let<strong>an</strong> vwayaze poual lekol e lekzame HSC ti pe aprose. So par<strong>an</strong> ti viv d<strong>an</strong><strong>lakaz</strong> lapropriyete P<strong>an</strong>plemous kot so papa ti travaysouder. Patricia ti enn tifi timid, plat kouma pl<strong>an</strong>s kes,plen bouton zenes lor so figir. Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> Ezenn solespri ti plen ar klise ek kom<strong>an</strong>ter dezagreab: golet tirt<strong>an</strong>t, figir ponpon larozwar, pl<strong>an</strong>s kes, f<strong>an</strong>toma, bilenbilong … Amizir let<strong>an</strong> pase so latitid ti koum<strong>an</strong>s s<strong>an</strong>ze.B<strong>an</strong>n pinep, b<strong>an</strong>n bote stil Holly-Bollywood, b<strong>an</strong>n MisKatborn ti pe perdi kara. Ezenn ti vinn tris. So koze 'si tis<strong>an</strong>ze: lizie pa trouv vre bote; bote lekor li t<strong>an</strong>porer; zolilekor pa nouri nam …Plizier b<strong>an</strong><strong>an</strong>e pli tar, enn t<strong>an</strong>to (zour ki mo premie lartikti paret d<strong>an</strong> enn lagazet gramaten) kikenn ti pez sonetlaport div<strong>an</strong>. Ler mo al ouver, kis<strong>an</strong>nla ti pe dibout div<strong>an</strong>mwa. Ezenn. Li ti touzour zoli garson, li ti grosi enpe e arli ti ena enn zoli tifi <strong>an</strong>viron trwa z<strong>an</strong>. Ti ena d<strong>an</strong> lizie tifila enn zafer ki ti fer mwa rapel kiksoz ki mo ti finn deza326


trouve. Ki sa ti ete? Kot mo ti trouv sa? Ti difisil pou modir.- Ezenn! R<strong>an</strong>tre matlo. … Kis<strong>an</strong>nla sa zoli mamzel la?- Bea, donn sa tonton la enn ti dou.- Mo ti apr<strong>an</strong>n ki to ti revinn d<strong>an</strong> pei me mo ti enpe ezitepou vinn zwenn twa. Me gramaten, ler mo'nn lir to lartikd<strong>an</strong> lagazet mo ti dir Pat …- Pat?- Patricia.Malgre mwa, mo ti f<strong>an</strong>n enn gro f<strong>an</strong>e.- Pl<strong>an</strong>s kkeeeee!Ezenn ti riye.- Sori Ezenn!- Peyna pou sori. To pa ti okour<strong>an</strong>. … Patricia finn dirmwa vinn felisit twa e si to gagn enn ti let<strong>an</strong> vinn m<strong>an</strong>zenn ti m<strong>an</strong>ze kot nou.Enn sel kou plis ki di-z<strong>an</strong> separasion ti fonn, efase parsouvenir <strong>an</strong>sien ek emerveym<strong>an</strong> prez<strong>an</strong>. Ti Bea ti enad<strong>an</strong> so lizie enn etensel ki mo ti trouve enn fwa d<strong>an</strong> liziePatricia zour nou ti fini dernie papie lekzame HSC. Ezennti vinn zwenn mwa ek de kamwad pou nou al kas enn tipoz d<strong>an</strong> enn ti snak-bar pou selebre koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong>vak<strong>an</strong>s. Sa snak-bar la ti repite pou so pate e <strong>an</strong>kasiet sopropriyeter ti servi labier bien glase so b<strong>an</strong>n kliy<strong>an</strong> fidel.Nou ti asenk otour enn latab d<strong>an</strong> fon snak-bar la. Ti enaEzenn ek so nouvo ti pies, enn bote tifi, enn metis Afro-Sinnwa, enn poupet. Ti ena de kamwad ki kouma mwa tifek fini lekzame.Enn kou enn zafer etr<strong>an</strong>z ti arive, kouma enn prez<strong>an</strong>s kiboulvers tou. Patricia ti r<strong>an</strong>tre, aste enn pate e ler li ti pesorti li ti zis ral<strong>an</strong>ti so pa, get d<strong>an</strong> nou direksion, fer ennti sourir. Enpe normal mo ti p<strong>an</strong>se. Nou - Ezenn, li ek327


mwa - nou ti z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> mem sime. D<strong>an</strong> enn fraksion segonnboukou kiksoz ti arive. So regar etensel ti pas lor mwapou al poz lor regar Ezenn. Ti ena enn frison d<strong>an</strong> ler.Lame Ezenn ki ti lor zepol Linda e so ledwa ki ti pe karesseve so nouvo konket ti perdi souples enn sel kou.Patricia ti fini sorti. Lame Ezenn dousma ti kit zepol Lindapou al trap ver labier. Me li pa ti tous enn gout.- Patricia p<strong>an</strong>se ki ti ariv ler pou koz fr<strong>an</strong> lor seki pe pased<strong>an</strong> pei. Tro boukou koze ipokrit ek larm krokodil. D<strong>an</strong> tolartik to finn met ledwa lor problem la. To kominote pouara ar twa. Zot pou dir to enn tret.- Viktim yer finn vinn dominer zordi. Premie Minis kwar kili ek so kars ena drwa divinn kouma b<strong>an</strong>n lerwa mwayenaz.- David, to mem kars ar li. Kifer to pa m<strong>an</strong>z ar li? Peibizen enn nouvo lidersip; lidersip ouver, toler<strong>an</strong> e zenere.- Tomem to fek montre kifer mo pa pou kapav. Pou twamo apel David. D<strong>an</strong> mo latet mo nepli Das. Iswar finn resIswar. Plis enport<strong>an</strong>: li finn vinn Sir Iswar. Li konn kozl<strong>an</strong>gaz ki dimoun <strong>an</strong>vi t<strong>an</strong>de e zot reprez<strong>an</strong>t mazorite.Kim<strong>an</strong>ier pou fer dimoun konpr<strong>an</strong> ki Sir Iswar pe amennzot ver presipis. Latet bese troupo pe fonse. Dramatik!Mo pa ti kone ki Ezenn ti enterese ar politik. E Patriciad<strong>an</strong> tousa? Apre so HSC li ti al Treyning pou vinn profeserlekol primer e de-z<strong>an</strong> pli tar li ti dim<strong>an</strong>de pou avoy li d<strong>an</strong>l<strong>an</strong>drwa plis defavorize kot bien souv<strong>an</strong> minister avoyprofeser kom pinision, kot souv<strong>an</strong> profeser regret zot sor.B<strong>an</strong>n dimoun d<strong>an</strong> lokalite ti apel lekol la 'Tarz<strong>an</strong>n'. D<strong>an</strong>Tarz<strong>an</strong>n okenn profeser pa ti res lont<strong>an</strong>. Toulezour ti enaenn ta sertifika medikal lor biro metdekol. B<strong>an</strong>n klas titoult<strong>an</strong> lamwatie vid; staf-roum ti toult<strong>an</strong> lamwatie plene souv<strong>an</strong> ti pe mel<strong>an</strong>z b<strong>an</strong>n klas. Pa ti mem gete si b<strong>an</strong>nz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la mem nivo pou kapav swiv. Tou m<strong>an</strong>ier lekol la328


pa ti enn plas kot b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti vinn apr<strong>an</strong>n me enngardri mal<strong>an</strong>g kot ti pe <strong>an</strong>tas enn ta z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, sakenn ar soproblem e profeser ti bizen zis <strong>an</strong>pes zot fer tapaz, <strong>an</strong>peszot der<strong>an</strong>z metdekol ki dapre rimer ti ena boukou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>,fri so vakabondaz-zenere, d<strong>an</strong> sa lekol la. Li 'si nou t<strong>an</strong>ndir ti dim<strong>an</strong>n pou travay d<strong>an</strong> Tarz<strong>an</strong>n. Pa dir ou, ministerti kapav donn li enn meday pou so devosion; li ti dispozefer sakrifis pou lav<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> ledikasion. Tou profeser tiregilierm<strong>an</strong> dim<strong>an</strong>n tr<strong>an</strong>sfer me metdekol ti refiz tr<strong>an</strong>sfermem apre douz-<strong>an</strong>. Li ti konn okip b<strong>an</strong>n madam d<strong>an</strong>lokalite. Kouma enn bon Tarz<strong>an</strong>n, sak fwa enn J<strong>an</strong>e ti<strong>an</strong>detres li ti al r<strong>an</strong>n li vizit.Toulezour sak klas ti enn kazot kot ti fons tr<strong>an</strong>t z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>difer<strong>an</strong> laz, difer<strong>an</strong> nivo, laplipar pa kone ki ete iziennelem<strong>an</strong>ter, mazorite sorti d<strong>an</strong> fami kot problem tap pil.Enn zour lapli kot zis enn tier zelev ek profeser ti prez<strong>an</strong>ti remel<strong>an</strong>z b<strong>an</strong>n klas. D<strong>an</strong> klas Patricia ti ena tr<strong>an</strong>tz<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, tifi ek garson mel<strong>an</strong>ze, <strong>an</strong>t set <strong>an</strong> ek douz <strong>an</strong>. Tipe fer so; lapli ti pe r<strong>an</strong>tre par lafnet vit kase; mous ti pe<strong>an</strong>vole partou; ti ena enn loder latrinn d<strong>an</strong> klas. Patriciati remark enn tifi diform d<strong>an</strong> fon so klas, tousel, tris ekoumadir li pa konpr<strong>an</strong> ki li ti pe fer la kot li ti ete.Patricia ti dim<strong>an</strong>n li kouma li ti apele. Li pa ti reponn.- To malad?Okenn repons. D<strong>an</strong> klas ti ena mirmir z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ekrik<strong>an</strong>nm<strong>an</strong>. Enn lavwa ti mont lor tou tapaz.- Li grov<strong>an</strong>t mis!Riye for. Rik<strong>an</strong>nm<strong>an</strong>. Regar fix d<strong>an</strong> vid enn tifi douz-<strong>an</strong> kiklerm<strong>an</strong> pa ti pe konpr<strong>an</strong> ki pe ariv li. So papa ti pouvinn papa e <strong>an</strong>memt<strong>an</strong> gr<strong>an</strong>per tibaba la.329


Patricia ti d<strong>an</strong> sok me pou lezot sa ti enn ti ensid<strong>an</strong> kidimoun ti pou bliye bien vit.- Patricia p<strong>an</strong>se ki so desten ti amenn li lekol Tarz<strong>an</strong>nparski li ti ena enn travay pou fer. Mo finn swiv so lakedetrwa fwa e aster mo gagn lenpresion ki mo desten finnmay ar so desten. Nou pe sey fer kiksoz <strong>an</strong>sam - travaysosial - me plis nou av<strong>an</strong>se, plis nou realize ki travaysosial tousel pa ase. Bizen amar li ar enn konba pli gr<strong>an</strong>,pli global, enn konba …- Politik?- Wi!- Patricia, lont<strong>an</strong> mo pa'nn m<strong>an</strong>z rougay bomli sek. Alabon la!- Problem ar bomli sek se ki so loder f<strong>an</strong>e partou. Ezennenn bon kwizinie.D<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong> Patricia ek Ezenn nou ti gagn enn bon mom<strong>an</strong><strong>an</strong>sam. Ti ena enn lot envite, enn mizisien-s<strong>an</strong>ter ki ti peed koup Patricia-Ezenn d<strong>an</strong> zot travay sosial. Ledikasion,lamizik, poezi ti pe trap lame <strong>an</strong>sam e Ezenn ti pr<strong>an</strong> sarzokip <strong>lakaz</strong>. Kouma li ti dir, li li ti m<strong>an</strong>ejer <strong>lakaz</strong> parskiPatricia ti bizi <strong>an</strong>deor <strong>lakaz</strong>. Ezenn, gal<strong>an</strong> polipot, gr<strong>an</strong>kornar, kas<strong>an</strong>ova Katborn ti vinn seki enn kopinnliniversite, enn feminis bien av<strong>an</strong>gard, ti apel 'nouvozom'.Gilbert, mizisien-s<strong>an</strong>ter la, ti enn dimoun dou. Beatris tiador li. Nou ti pima la ti refiz al dormi malgre ti tar. Tibizen ki Tonton Gilbert s<strong>an</strong>t so s<strong>an</strong>te prefere pou ki timamzel aksepte ki somey ferm so lizie. Senk minit pli tarGilbert ti retourne.- Mision akonpli. Ala li negosie la! Ezenn, li'nn fer mwapromet ki pou amenn li lamer dime. Si to pa lib mo va330


amenn li par bis.- Anou al kas enn poz <strong>an</strong>sam Flik<strong>an</strong>flak dime t<strong>an</strong>to. Noual d<strong>an</strong> mo loto.Zot tou ti aksepte mo lide e lel<strong>an</strong>dime k<strong>an</strong> soley ti prepou kouse nou ti ariv lor laplaz. S<strong>an</strong> perdi let<strong>an</strong> Ezenn,Patricia ek Beatrice ti al d<strong>an</strong> dilo p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> ki Gilbert ekmwa, ledo kont enn pie filao, ti pe blag-blage.Konversasion ti fasil ar li. Ti ena boukou dimoun lor laplazek d<strong>an</strong> dilo salerla.- Kifer to pa fer lamizik vinn to profesion?- Difisil! Pou bizen al s<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> lotel detrwa fwa parsemenn. … Apre bizen s<strong>an</strong>t s<strong>an</strong>te ki fer touris plezir;s<strong>an</strong>te ki met d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>bi<strong>an</strong>s, fer dimoun nacho, to kone. …Pa s<strong>an</strong>te ki mo <strong>an</strong>vi fer dimoun ekoute, ki dir seki mo<strong>an</strong>vi dir. Prefer s<strong>an</strong>t pou Bea, b<strong>an</strong>n 'Tarz<strong>an</strong>n' ek Raja.- Raja?- Mo garson. Li viv ar so mama. Enn long zistwar.Difil esevo la extra maye, demaye ek remaye. Plikonplike ki Big Beng. Gilbert ti foul amoure ar enn tifiEndou, mem kars ar mwa. Enn tifi gr<strong>an</strong> fami! Zot ti moviar tradision, ti aksepte enn ti maryaz d<strong>an</strong> biro leta sivil ezot ti koum<strong>an</strong>s zot lavi <strong>an</strong>sam. Toulede ti travay e zotreveni ti sifiz<strong>an</strong> pou zot lavi senp. Me Kamla ti abitie arlavi lix e bien vit ler pasion ti koum<strong>an</strong>s ize parski dep<strong>an</strong>sar Raja ti souv<strong>an</strong> pe defons bidze, repros ek regre tikoum<strong>an</strong>s asiz <strong>an</strong>t mari ek fam. Kouzen Kamla ki ti gardbon relasion ar so kouzinn, ti pe vinn get zot souv<strong>an</strong>souv<strong>an</strong>e so zenerozite ti pe nouri lapeti Kamla. Enn zour,Gilbert ki pa ti tro bien, ti retourn <strong>lakaz</strong> boner. Mercedesti div<strong>an</strong> so l<strong>an</strong>tre. Li pa ti pr<strong>an</strong> kot me ler li ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> solasam li ti trouv kouzen, kouzinn touni lor lili.Gilbert ti ole enn separasion alamiab pou ki tousa pa331


tromatiz Raja. Li ti aksepte ki Kamla gagn drwa gard Rajae li zis gagn drwa al get li enn fwa par semenn. Lirekonet ki Kamla ti gard parol lor la e zame li ti sey metdibri <strong>an</strong>t Gilbert ek so garson.Parfwa maler ouver enn sime d<strong>an</strong> labirent lavi. Gilbert tiabitie grat-grat lagitar. Kouma li ti mari mosad sa lepokla, enn so kamwad ki ti per ki li fer enn depresion ti donnli enn lagitar ki ti pe dormi kot li. Enn zour k<strong>an</strong> lasagrenek douler ti pe pens so nam bien for, Gilbert ti pr<strong>an</strong>lagitar la d<strong>an</strong> so lame e ti koum<strong>an</strong>s zwe s<strong>an</strong> reflesi. Pakone kifer me vibrasion b<strong>an</strong>n son la ti ena enn lefe drollor li, koumadir enn ti doz kloroform. Depi sa zour la, sakfwa <strong>an</strong>gst ti chombo li par lagorz, li ti trap so lagitar. Apreli ti aste enn lagitar nef ki pli bon, pli perform<strong>an</strong>; <strong>an</strong>swit liti koum<strong>an</strong>s ekrir tex, konpoz so lamizik. Tousa ti d<strong>an</strong>sekre so <strong>lakaz</strong>.Gilbert ek Ezenn ti koleg d<strong>an</strong> travay e li ti osi temwend<strong>an</strong> so maryaz. Enn zour Ezenn ek Patricia ti vinn get lipou gagn so koudme pou org<strong>an</strong>iz enn fet z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> d<strong>an</strong>lokalite lekol Tarz<strong>an</strong>n. Zot ti kone ki Gilbert ti zwe-zwelagitar e li ti pou kapav akonpagn b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la s<strong>an</strong>te.Zot ti kone ki Gibert pa ti pou refiz ed zot. Seki zot pa tikone se ki li ti ena boukou tal<strong>an</strong> ki li ti gard zis pou li. Lortrwaziem zour repetision li ti kler ki Gilbert ti konn diil arz<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, konn met zot alez, fer zot donn zot bes. Me tiena plis ki sa. Dabor li ti dim<strong>an</strong>n b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> si zot ti poukont<strong>an</strong> apr<strong>an</strong>n enn nouvo s<strong>an</strong>te ki okenn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> lor laterpa ti finn s<strong>an</strong>te av<strong>an</strong>. Tou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti dir wi. Answit li timontre zot s<strong>an</strong>t refren la:Enn bouke lark<strong>an</strong>siel do mama,Enn bouke lark<strong>an</strong>sielZis pou twa.332


Ler li ti sir ki b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la ti'nn fini konn parol refren laek so ler, li ti dir zot vey so latet. Zot ti bizen s<strong>an</strong>te ler liti pou donn zot signal par enn mouvm<strong>an</strong> so latet.Enn sil<strong>an</strong>s kouma d<strong>an</strong> legliz ti <strong>an</strong>vlop lasenn ki ti'nnfabrike pou lokazion. Gilbert ti koum<strong>an</strong>s s<strong>an</strong>te:Kouler rouz fl<strong>an</strong>bway<strong>an</strong> pe apel b<strong>an</strong><strong>an</strong>e,Enn papiyon or<strong>an</strong>z d<strong>an</strong> lalimier dorePe kas poz lor fler zonn kot legliz Kaylason,Pe kas poz lor fler zonn kot legliz Kaylason.Zis lerla ti ena enn ti sign ar so latet e b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> tir<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> jalsa:Enn bouke larkarsiel do mama,Enn bouke lark<strong>an</strong>siel;Enn bouke larkarsiel do mama,Enn bouke lark<strong>an</strong>siel.Zis pou twa,Zis pou twa.2Enn seren-dikap zonn lor pie filao verLaba d<strong>an</strong> lesiel ble pe kont<strong>an</strong>ple lamer,Lamer ki finn marye laba ar ble fonse,Lamer ki finn marye laba ar ble fonse.Ler ti ariv ler pou refren pa zis b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ki ti pe s<strong>an</strong>te.Z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, gr<strong>an</strong> dimoun, zelev lekol, travayer sosial volonter timet lavwa <strong>an</strong>sam dabor timid-timid e <strong>an</strong>swit ar lel<strong>an</strong>:Enn bouke larkarsiel do mama,Enn bouke lark<strong>an</strong>siel;Enn bouke larkarsiel do mama,333


Enn bouke lark<strong>an</strong>siel.Zis pou twa,Zis pou twa.3Soley finn al dormi d<strong>an</strong> dilo endigo,Lesiel finn vinn violet, li finn s<strong>an</strong>z so palto,B<strong>an</strong>n zetwal pe briye, tou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> al dodo,B<strong>an</strong>n zetwal pe briye, tou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> al dodo.Apre trwaziem kouple tou dimoun ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> jalsa plenplen:Enn bouke larkarsiel do mama,Enn bouke lark<strong>an</strong>siel;Enn bouke larkarsiel do mama,Enn bouke lark<strong>an</strong>siel.Zis pou twa,Zis pou twa.Si ti les zot, b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la ti pou kontinie mem s<strong>an</strong>arete. Refren la kouma mazik ti kol zot <strong>an</strong>sam d<strong>an</strong> ennlagam. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> enn tibout let<strong>an</strong> lamizik ti soud z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>BonDie d<strong>an</strong> enn lel<strong>an</strong> komen ki ti fer bliye fristrasiontoulezour. Mem ler s<strong>an</strong>te la ti fini li ti kit enn gou rev ekboner.D<strong>an</strong> sime ti pe t<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> pe s<strong>an</strong>t zot s<strong>an</strong>te for-for, zispou zot. Kikenn ti pr<strong>an</strong> zot kont, ti donn zot enn kado kotparol ek lamizik ti <strong>an</strong>kad<strong>an</strong>s.Zour fet ti ena mem sawal. Levek ki ti prez<strong>an</strong> ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong>lagam. Tou dimoun ti diboute, tap lame d<strong>an</strong>se. LazengTarz<strong>an</strong>n ti prodir lamizik ki lesiel ti pe ekoute arlarmdezwa …334


Soley lor lorizon ti kouma enn gro boul dife or<strong>an</strong>z; lamerti vinn gri-ble e niaz ti vinn rouz, mov ek or. Soley ti pe aldodo d<strong>an</strong> dilo endigo.Silwet enn zom, enn fam ek enn tifi ti taye d<strong>an</strong> enn fonkouler Big Beng. Zot ti pe mars ver nou. Beatrice tigaloupe, plonz d<strong>an</strong> lebra Gilbert. Sa zour la lor laplazFlik<strong>an</strong>flak ti ena boukou bote ek boukou lamour.Lor vites Ezenn ti alim lal<strong>an</strong>p gaz; Patricia ti prepars<strong>an</strong>nwich e Gilbert ti servi labier. E nou ti blage, blage,blage. Ler Patricia ti dim<strong>an</strong>n mwa vinn donn zot ennkoume pou amenn enpe dinite d<strong>an</strong> Site ek Lekol Tarz<strong>an</strong>n,mo pa kone kifer, mo ti dir wi. Sa zour la mo pa ti memrealize d<strong>an</strong> ki kales mo ti pe r<strong>an</strong>tre. Kales kase? Pa kone!Tou seki mo ti s<strong>an</strong>ti se ki ar Patricia, Ezenn, Beatrice ekGilbert mo pa ti pou tris ek tousel. Enn lartik d<strong>an</strong> lagazet,enn regar, enn repa, enn s<strong>an</strong>te, detrwa dimoun ki ti konekot zot ti pe ale ti tras enn parkour d<strong>an</strong> labirent mo lavi.Ler nou ti pe retourn <strong>lakaz</strong>, Gilbert ki ti pe asiz div<strong>an</strong>akote mwa ti pe fredonn enn ti s<strong>an</strong>te; deryer, Beatrice tipe dormi d<strong>an</strong> lebra so papa e latet Patricia ti poze lorzepol so mari. Mo ti kone lerla ki enn nouvo sapit, kikfwaenn nouvo liv, ti pe koum<strong>an</strong>se d<strong>an</strong> mo lavi. Lesper<strong>an</strong>s,Tornado, Koulall, Simon, Kesso, Nas tou ti pe pr<strong>an</strong> zotplas d<strong>an</strong> bakgrawn pou ki mo gagn lespas neseser pouzwe foul-foul mo nouvo rol.Sapit 5Site Tarz<strong>an</strong>nD<strong>an</strong> Lesper<strong>an</strong>s dimoun ti apel mwa Das e d<strong>an</strong> Katborn335


mo nom ti vinn David. Me mo vre nom ti Davidas. Kot s<strong>an</strong>om la ti sorti mo pa kone. Mo pli sir ki mo mama tienv<strong>an</strong>t li.Apre letid liniversite lot kote dilo, mo ti revinn kot mopar<strong>an</strong> d<strong>an</strong> mo lasam ki mo mama ti gard entak. Plas pa tim<strong>an</strong>ke. Urmila ti desid pou al viv enn kote avek soboyfrenn. Li ti kwar d<strong>an</strong> linion lib; Dinesh ti pe etidielamedsinn d<strong>an</strong> Lenn. D<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong> Katborn nou ti a kat: mopapa, mo mama, Babou - so nom ti res Babou (baba)malgre ki li ti ena preske ven-t<strong>an</strong> - ek momem.Mo papa ti enn milit<strong>an</strong> Arya Samaj ki ti enn mouvm<strong>an</strong>progresis d<strong>an</strong> Endouism. Avek boukou sikse zot ti reysiadapte zot relizion ar lavi modern. Pou li s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> tineseser me fale konn kontrol s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> pou evit derapaz.K<strong>an</strong> Urmila ti desid pou viv so lavi d<strong>an</strong> so prop fason, mopapa ek mama ti bien boulverse me zot ti prefer fer ot<strong>an</strong>konsesion ki neseser pou ki zot pa perdi zot z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>.Finalm<strong>an</strong> zot ti ena rezon parski souv<strong>an</strong> Urmila ek sopartner ti pe vinn <strong>lakaz</strong> e sak fwa nou ti pe gagn enn bonmom<strong>an</strong> <strong>an</strong>sam. Vinay ti enn artis-pent ki ti pe gagn solavi bien. Plis enport<strong>an</strong> ki tou, Urmila ek Vinay ti lie parenn lamour profon. Depi ennt<strong>an</strong> souv<strong>an</strong> zot ti pe koz zotpl<strong>an</strong> pou gagn enn ti baba.Dinesh pa ti kont<strong>an</strong> ekrir e k<strong>an</strong> so let rar ti arive, mopapa ti sir ki li ti bizen enpe plis pitay. Babou - so vrenom ti Balakrishna - pa ti kone ki li ti <strong>an</strong>vi devini. Li tienn zoli boug, fierte mo mama, ki ti dep<strong>an</strong>s tou solenerzi ek let<strong>an</strong> d<strong>an</strong> so b<strong>an</strong>n av<strong>an</strong>tir fouka. Si malgre touEzenn ti enn gr<strong>an</strong> rom<strong>an</strong>tik, Babou ti sinik. D<strong>an</strong> sodesten mo pa kwar ti ena enn Patricia pou donn direksionso lekzist<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> labirent lavi. Dayer pou li lavi pa ti ennlabirent me enn lalign drwat. Mem k<strong>an</strong> ti ena lakrwaze liti pe fons drwat s<strong>an</strong> arete. Li ti pe viv s<strong>an</strong> mil aler. Mo pa336


kone kifer mo ti trouv trazedi d<strong>an</strong> so lizie. Mo ti marikont<strong>an</strong> mo ti frer. Enposib pa kont<strong>an</strong> li. Li ti mo kontrer.Depi sa dine kot Patricia ek Ezenn nou ti pe zwenn asesouv<strong>an</strong>. Enn fwa par semenn mo ti pe al donn ennkoudme d<strong>an</strong> <strong>proz</strong>e Site Tarz<strong>an</strong>n. Mo bizen rekonet ki mopa ti tro kone ki ti bizen fer e mo zis ti pe fer seki,Patricia sirtou, ti pe dir mwa fer.Dimoun d<strong>an</strong> Site Tarz<strong>an</strong>n ti bien mizer. Sa ti kler. Povreteti partou. D<strong>an</strong> degenn b<strong>an</strong>n <strong>lakaz</strong>; d<strong>an</strong> salte lor figirz<strong>an</strong>f<strong>an</strong>; d<strong>an</strong> lapousier ki <strong>an</strong>vole toult<strong>an</strong> e poz partou; d<strong>an</strong>figir b<strong>an</strong>n vie ki trenn-trenn zot lipie lor s<strong>an</strong>tie defonse;d<strong>an</strong> lekor larg-large b<strong>an</strong>n fam kraze par labitid; d<strong>an</strong> loderpouritir partou kote. Povrete ti vizib. S<strong>an</strong> zefor ou ti trouvli, s<strong>an</strong>ti li e t<strong>an</strong>n li. Me amizir mo kones<strong>an</strong>s ti pe av<strong>an</strong>semo ti pe dekouver povrete mwen vizib ek povrete envizibou plito mama povrete.Souv<strong>an</strong> mo ti t<strong>an</strong>n b<strong>an</strong>n lider politik ek relizie dir ki bizenderasinn povrete. Mo ti p<strong>an</strong>se ki ar <strong>proz</strong>e Site Tarz<strong>an</strong>n tikapav koum<strong>an</strong>s defris teren la, tir siko, tras rigol. Mebien vit mo ti koum<strong>an</strong>s s<strong>an</strong>ti ki olie av<strong>an</strong>se, mo ti petourn <strong>an</strong>ron. Mo ti diskit sa ar Patricia. Dapre li, moformasion iniversiter ti pe <strong>an</strong>brouy mo lespri. Mo ti pesey tro konpr<strong>an</strong>. Bizen m<strong>an</strong>z ar problem la enn par enn,amizir li vini! Pa ti ena solision mirak; pa ti ena reset; sakzour ki ti leve amenn so ti solision pou sak problem. Tibizen boukou pasi<strong>an</strong>s. Ti bizen montre z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> lir, ekrir,konte. Ledikasion, ledikasion ek <strong>an</strong>kor ledikasion. Samemsolision. Pou touy povrete ti bizen arm sak dimoun arledikasion.Ti difisil pou diskit ar Patricia k<strong>an</strong> li ti sir ki li ti ena rezon.Tou m<strong>an</strong>ier, so mouvm<strong>an</strong> sosial ti pe vinn popiler e li ti pegagn soutien Legliz e osi Minister Ledikasion. Olie perdi337


let<strong>an</strong> reflesi ek diskite, li ti plis meyer ki mo fer mo lataskouma bizen.Me malgre tou zefor, lenpresion ki d<strong>an</strong> fon sak evennm<strong>an</strong>ti ena enn laport sekre ki ti kapav fer nou louk d<strong>an</strong> ennl<strong>an</strong>grenaz pli gr<strong>an</strong>, pli konplex, pa ti'le kit mwa. Ennt<strong>an</strong>to Patricia, Ezenn ek Gilbert ti vinn <strong>lakaz</strong>. Zot ti paretbien trakase. Patricia ti dekouver enn rezo prostitision tifidouz-kenz <strong>an</strong>. Li ti koum<strong>an</strong>s poz kestion. Kis<strong>an</strong>nla deryersa? Eski b<strong>an</strong>n par<strong>an</strong> kone? B<strong>an</strong>n par<strong>an</strong> ti okour<strong>an</strong>; b<strong>an</strong>nlider d<strong>an</strong> lokalite ti enplike. Ena mem m<strong>an</strong>m d<strong>an</strong> komitekordinasion Proze Site Tarz<strong>an</strong>n ki ti d<strong>an</strong> pake. Patricia tiosi soupsone ki trafik ladrog ti ena lien ar rezo la. Sazour la li ti gagn per. Enn dimoun ki ti montre senpati pouso travay d<strong>an</strong> Site ek Lekol Tarz<strong>an</strong>n ti apros li.- Madam Patricia, fer at<strong>an</strong>sion! Pa poz tro kestion. Zis ferou travay tr<strong>an</strong>kil. Pa rod konn plis.Li pa ti ler pou revinn <strong>an</strong>aryer. Ti bizen kone ki ti bizenfer. Eleksion ti pe aprose. Kikfwa ti kapav servi b<strong>an</strong>nkontak pou met enpe lord, gagn soutien b<strong>an</strong>n partipolitik, sirtou serten lider ki ti deza pr<strong>an</strong> pozision d<strong>an</strong>deba lor lagazet. Sirtou Pravinn Bramsing ek so alieelektoral, Fr<strong>an</strong>cois Tirliplen. Nou ti tom dakor ki ziskaeleksion fini nou ti pou mars lor labrez e ti bizen evitproblem.Ler mo ti get zot ale mo ti gagn s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> ki <strong>an</strong>kor ennfwa nou ti pe refiz get realite <strong>an</strong>fas. D<strong>an</strong> fon basen, <strong>an</strong>baros ti ena boukou pouritir. Eski nou ti pe tap kout koutod<strong>an</strong> dilo? Kikfwa Patricia ti ena rezon. Les nou okipproblem amizir zot ti pe vini.Amizir eleksion ti pe aprose moud d<strong>an</strong> Site Tarz<strong>an</strong>n ti pes<strong>an</strong>ze. Dimoun ti koum<strong>an</strong>s ena plis lamone pou dep<strong>an</strong>se.Lizour kouma aswar kat-kat ek gro-gro loto r<strong>an</strong>pli ar gro338


lebra ti pe sirkil d<strong>an</strong> site; b<strong>an</strong>n klib ti pe resevwarlekipm<strong>an</strong> lwazir ek sportif; sime ti pe asfalte; leklerazsime ti revini. Lopinion ti pli <strong>an</strong>faver t<strong>an</strong>dem Br<strong>an</strong>sing-Tirliplen, mouvm<strong>an</strong> lopozision ki ti favori d<strong>an</strong> lekours pour<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> Lotel Gouvernm<strong>an</strong>. Gro lamone ti pe f<strong>an</strong>e d<strong>an</strong>Site Tarz<strong>an</strong>n e lamone la ti ena loder ladrog, prostitisionz<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, krim lor krim. Mafia ladrog-prostitision ti pe fertou pou devir gouvernm<strong>an</strong> ki pa ti gard parol ki liderlali<strong>an</strong>s opouvwar ti donn zot <strong>an</strong>retour koudme ki zot tidonn li pou dernie eleksion. D<strong>an</strong> boukou l<strong>an</strong>drwa k<strong>an</strong>didalali<strong>an</strong>s gouvernm<strong>an</strong>tal pa ti pe kapav r<strong>an</strong>tre; ti ena az<strong>an</strong>lali<strong>an</strong>s gouvernm<strong>an</strong>tal ki ti pe disparet. Ki ti rol lapolislad<strong>an</strong>, personn pa ti bien konpr<strong>an</strong>.Enn Samdi t<strong>an</strong>to, enn semenn av<strong>an</strong> eleksion, ler nou tiariv d<strong>an</strong> S<strong>an</strong>t Proze Tarz<strong>an</strong>n, nou ti trouv lokal vid. Bekot tou dimoun? Enn bonom ki toult<strong>an</strong> ti pe kas enn pozd<strong>an</strong> leparaz ti dir nou ki tou dimoun ti d<strong>an</strong> fet.- Kotsa?- Kot laplenn foutborl.Nou ti desid pou al r<strong>an</strong>n enn kont. Zame mo ti trouv ot<strong>an</strong>dimoun, kat-kat ek loto d<strong>an</strong> Site Tarz<strong>an</strong>n. L<strong>an</strong>bi<strong>an</strong>s fet tipe tap t<strong>an</strong>bour e kas leren; rom ti pe koule for-for; memb<strong>an</strong>n zenn ti pe gagn drwa goute. Preske tou b<strong>an</strong>nz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ki ti d<strong>an</strong> <strong>proz</strong>e Lekol ek Site Tarz<strong>an</strong> ti pe d<strong>an</strong>se<strong>an</strong>ba-<strong>an</strong>ba. Enn kou lamizik ti arete e <strong>an</strong>imater spektak tidim<strong>an</strong>n lafoul vinn div<strong>an</strong> lestrad. B<strong>an</strong>n segatie ar zotrav<strong>an</strong>n koum<strong>an</strong>s enn sawal e d<strong>an</strong> fon laplenn enns<strong>an</strong>tenn gro lebra pavyon d<strong>an</strong> lame ti pe sarye Bramsingek Tirliplen lor zepol. Animater ti dim<strong>an</strong>n lafoul kriye arlagam sega:"Ala li vini, viniAla li viniAla nou lerwa vini339


So ti prens ar li."Lafoul ti apr<strong>an</strong>n refren la lor vites e mem zot ti pe detoneek s<strong>an</strong>t fos ar lavwa k<strong>an</strong>ar pa ti fer n<strong>an</strong>ye parski zotnouvo lerwa pa ti pe mem t<strong>an</strong>de telm<strong>an</strong> tapaz ti for.Filwar petar, kriye isterik, roulm<strong>an</strong> rav<strong>an</strong>n ek fosnot d<strong>an</strong>lavaper larak ti pous <strong>proz</strong>e ledikasion d<strong>an</strong> enn kwen.Kikfwa zis pou enn t<strong>an</strong>to!Bramsing ti pr<strong>an</strong> laparol. Drol li ti koz parey kouma SirIswar e li ti pe dir preske mem zafer. Tirliplen ti repetseki 'so bon kamarad' Bramsing ti dir. Tr<strong>an</strong>t minit pli tarde ero lepep ti revwayaz lor zepol ziska zot loto e gr<strong>an</strong>kortez gerye laviktwar ti kit Site Tarz<strong>an</strong> d<strong>an</strong> so l<strong>an</strong>bi<strong>an</strong>srav<strong>an</strong>n, marav<strong>an</strong>n ek jalsa d<strong>an</strong> boutey.Ti ena enn gr<strong>an</strong> tristes lor figir Patricia. Mo ti envit zotvinn dine kot mwa. Mo mama lor vites ti prepar karipwason ek farata. Mo ti ouver enn boutey diven rouz, kiPatricia ti kont<strong>an</strong> e apre dine nou ti ekout lamizikZiskak<strong>an</strong>, 'Pei Bato Fou'. Beatrice ti pe dormi lor ennsofa. Ti ena enn gou ak d<strong>an</strong> nou labous.Sapit 6Sote-Pile, Balye KaroPa ti ena okenn sirpriz. Lali<strong>an</strong>s gouvernm<strong>an</strong>tal ti gagnenn bate bef. Pravinn Bramsing ti vinn Premie Minis eFr<strong>an</strong>cois Tirliplen ti vinn Vis-Premie Minis. Lor vites b<strong>an</strong>nmous ver ti saz bataz ek mouyaz.Me let<strong>an</strong>sa travay ki nou ti pe fer d<strong>an</strong> Site Tarz<strong>an</strong>n tiramas enn bate kondire. Vadire enn siklonn ti travers lorli. Ki ti bizen fer? Efase, refer? Nou ti desid pou konvok340


<strong>an</strong>n m<strong>an</strong>m ekzekitif d<strong>an</strong> enn renion pou fer bil<strong>an</strong> eprepar pl<strong>an</strong> pou lavenir.Plizier m<strong>an</strong>m ti abs<strong>an</strong>, sitou Prezid<strong>an</strong> ek Sekreter. Vis-Prezid<strong>an</strong> ki pa ti d<strong>an</strong> so leta normal ti fer enn tideklarasion.- Aster ki nou gouvernm<strong>an</strong> opouvwar problem pou fonn.Dimoun pou d<strong>an</strong> bien. Eski li neseser kontinie ousa lipreferab met tou d<strong>an</strong> lame minis? Pou ena enn minisspesial pou konbat povrete. Nou finn apiy zot. Aster zotpou apiy nou. Prezid<strong>an</strong> finn dir mwa remersie zot tou,sirtou Madam Patricia, pou zot lapenn. Li ti <strong>an</strong>vi vinnremersie zot limem me so nouvo responsabilite koumakonseye Vis-Premie Minis lor kestion povrete d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>nsite finn fer li gagn enn <strong>an</strong>pesm<strong>an</strong>. Duty first! Zot bizeneskiz mwa parski mo ena enn boulo enport<strong>an</strong> pou okipe.Anmemt<strong>an</strong> enn gro loto aret d<strong>an</strong> lakour lekol, detrwagayar sorti vinn d<strong>an</strong> direksion plas kot ti pe fer renion.Klerm<strong>an</strong> zot ti <strong>an</strong>kor pe fet laviktwar. Vis-Prezid<strong>an</strong> ti alzwenn zot.Dousma, b<strong>an</strong>n lezot ki ti la ti glise, sorti sof Gabriella,enn vev kar<strong>an</strong>t-<strong>an</strong> apepre.- Pa pr<strong>an</strong> kont Patricia. Zot pou revini. To kone, isi noukouma papiyon. Kouma nou gagn s<strong>an</strong>s, nou larg noulezel, fer nou f<strong>an</strong>or, al rod zwis<strong>an</strong>s e fini d<strong>an</strong> tengn.Bondie pa finn donn nou lespri fourmi. Nou pa konnramase pou let<strong>an</strong> dir.Patricia ti d<strong>an</strong> tourdism<strong>an</strong>.- Depi plis ki wit-<strong>an</strong>, nou pa pe sey s<strong>an</strong>z zot, fer zotdekouver kot k<strong>an</strong>bar zot problem ete? Komie finn pas341


d<strong>an</strong> nou lekol, so gr<strong>an</strong> kouma so piti?- T<strong>an</strong>k ki lot gouvernm<strong>an</strong> ti pe dirize zot ti met enn tilespwar d<strong>an</strong> Proze. Me aster zot dir gouvernm<strong>an</strong> d<strong>an</strong> zotlame. Pou gagn pwason kado; pa bizen apr<strong>an</strong>n lapes!- Be ki bizen fer?- Les zot rekogne!Finalm<strong>an</strong> ti res zis nou kat: Patricia, Ezenn ki ti pe traplame so fam, Gilbert ki ti pe pik enn ler tris ( mo kwar'Lasours' ) lor difil lagitar ek mwa.Depi enpe let<strong>an</strong> mo ti s<strong>an</strong>ti sa ti pou arive. D<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n livki mo ti lir ek etidie mo pa ti trouv okenn lekz<strong>an</strong>p kotledikasion s<strong>an</strong>z sosiete. Ti bizen dabor enn lafors politikki ole veritab s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong>. Sinon ti pou tir lota pou metmonnta pou pa servi enn expresion pli grosie. Parsolidarite mo ti kontinie soutenir Patricia sirtou. Li ti metso leker net d<strong>an</strong> so louvraz la e mo pa ti'le bles li. Molentere ti pe al plis d<strong>an</strong> direksion enn letid lor s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong>sosial ousa enn rom<strong>an</strong> lor mem tem. Kouma mo pa ti<strong>an</strong>kor deside mo ti kontinie donn enn ti koudme Proze.Me evennm<strong>an</strong> res<strong>an</strong> ti pe donn mwa <strong>an</strong>vi fer enn letid lorproblem lidersip parmi b<strong>an</strong>n defavorize. Kikfwa koumsamo ti pou kapav ed b<strong>an</strong>n fitir Proze devlope lor enn bazsolid. Kim<strong>an</strong>ier pou dir sa mo trwa koleg? Li pa tilemom<strong>an</strong>. Nou ti <strong>an</strong>vlope d<strong>an</strong> enn sil<strong>an</strong>s <strong>an</strong>baras<strong>an</strong>.Erezm<strong>an</strong> Patricia ti larg bayon.- Mo envit zot tou kot mwa. Ezenn pou prepar sospesialite, t<strong>an</strong>ndouri. … Mo ena enn nouvel enport<strong>an</strong> poudonn zot.342


Sapit 7Kas KontourNou toule-kat ti ariv kot enn lakrwaze enport<strong>an</strong>. Pa sab<strong>an</strong>n tipti lakrwaze kot enn ti erer pa ti pou enakonsek<strong>an</strong>s grav. K<strong>an</strong> sa ler la arive, b<strong>an</strong>n lide ki ti zistravers lespri me ki nou ti bien vit fons d<strong>an</strong> fon basennou memwar parski so ler pa ti <strong>an</strong>kor arive, enn kout sekremont lor sirfas e koum<strong>an</strong>s trouble nou vizion. Ezenn ekPatricia ti <strong>an</strong>vi enn deziem z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> me sitiasion pa tifavorab akoz zot <strong>an</strong>gazm<strong>an</strong> d<strong>an</strong> <strong>proz</strong>e Site Tarz<strong>an</strong>n.Gilbert ki ti ena enn kopinn stab ti pe <strong>an</strong>vi formaliz sorelasion. Sekife li ti pou bizen amelior so reveni poukapav fond enn fwaye. Si ti bizen s<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> lotel li tidispoze fer li aster. Kikfwa sa ti pou donn li posibiliteav<strong>an</strong>se d<strong>an</strong> direksion ki li li ti <strong>an</strong>vi. Bizen kas dizef poum<strong>an</strong>z omlet.Sa sware ki nou ti pase <strong>an</strong>sam kot Patricia ek Ezenn tienpe kouma sa swar k<strong>an</strong> vilaz Lesper<strong>an</strong>s ti apr<strong>an</strong>n kisapit Tornado ti ferme e kot tristes ek lespwar ti pe lagerpou ogm<strong>an</strong>t zot pwa lor bal<strong>an</strong>s. Nou'si nou ti pe getlavenir kler-som e nou ti kasiet nou <strong>an</strong>gwas deryer jokforse. Seki ti kler se ki nou ti konsi<strong>an</strong> ki sistem ti kraznou s<strong>an</strong> pitie e ki pa ti kapav bes latet, fonse vadire tounormal. Gilbert ti dim<strong>an</strong>n mwa:- Davidas, twa ki to pou fer?Sa trwa la ti apel mwa Davidas sak fwa ki zot ti s<strong>an</strong>ti kiena enn fose <strong>an</strong>t nou. Anverite ti ena enn fose. Pa enngr<strong>an</strong> fose. Enn ti fose. Me ti'ena fose. Nou pa ti pe getproblem la d<strong>an</strong> mem fason. Bonker, zenerozite ekdevosion pa ti ase pou ed dimoun sorti d<strong>an</strong> pens. Nou pei343


ti vinn enn masinn ki oblize prodwir rebitaz imen pareykouma li fabrik toutsort kalite gaspiyaz pou li fonksione.Pou ki elit kontinie kas pake bizen kraz pake mazorite emarzinaliz enn bon k<strong>an</strong>tite bagas imen. D<strong>an</strong> pei aparteidti apel sa devlopm<strong>an</strong> separe. Bizen bagas imen pou r<strong>an</strong>pliprizon ek loka. Bizen bagas imen pou fer travaydegrad<strong>an</strong>, imili<strong>an</strong> ek d<strong>an</strong>zere. Lont<strong>an</strong> ti ena esklav, asterena bagas imen ki lib ek endep<strong>an</strong>d<strong>an</strong> zis lor papie.- Nouvo kiltir, nouvo lidersip, sa ki nou bizen. Ena plenSite Tarz<strong>an</strong>n partou, d<strong>an</strong> lavil kouma lak<strong>an</strong>pagn.Mo trwa kamwad ti zis get mwa fix e d<strong>an</strong> zot lizie ti enaenn mesaz kler. Malgre tou sa let<strong>an</strong> nou ti finn m<strong>an</strong>z noumargoz <strong>an</strong>sam d<strong>an</strong> nou lespri nou pa ti lor mem pl<strong>an</strong>et.Nou ti fer enn ti bout sime <strong>an</strong>sam e la lor lakrwazebengker nou ti pe separe. Me pa kone kifer mo ti s<strong>an</strong>ti kienn zour pa enn zour nou ti pou rezwenn lor larout.Kim<strong>an</strong>ier? Ti difisil pou dir. Pou lemom<strong>an</strong> nou toule-kat tibizen nouvo expery<strong>an</strong>s pou resarz nou batri e regagn noulekilib. Mo sime ti pe kontinie zigzage.Mo ti deside pou plonz net d<strong>an</strong> mo travay profeser memsi mo ti kone ki mo ti pe ed sistem prodwir so elit, ennelit egois ek materyalis. Anmemt<strong>an</strong> mo ti pe ramaslenformasion lor problem lidersip d<strong>an</strong> sosiete soudevlope.Sa pa ti fasil parski travay d<strong>an</strong> kolez segonder ti boufboukou let<strong>an</strong>. Ler mo ti gagn enn job lekcherer d<strong>an</strong>liniversite kot mo ti ena pou <strong>an</strong>segne zis dizert<strong>an</strong> parsemenn, mo nouvo traze ti trase bien kler. Mo ti pou enaboukou let<strong>an</strong> pou lir, etidie e fer resers. Boukou let<strong>an</strong> poumo al kasiet d<strong>an</strong> enn tourdivwar? Kikfwa! K<strong>an</strong> realite pebat ou ar dibwa koulou li pa enn krim si ou rodsoulazm<strong>an</strong>. Soulazm<strong>an</strong> d<strong>an</strong> enn ti bwat koton, d<strong>an</strong> lebraenn fam, d<strong>an</strong> enn sourr apar. Me enn zafer ti sir, mo ti344


pou etidie problem lidersip <strong>an</strong> profonder. Pa kone si sa tipou fer mwa vinn enn lider me li ti pou permet mwa ferformasion b<strong>an</strong>n lider difer<strong>an</strong> nivo ki ti neseser pou metenn stop ar rengn Sir Iswar-Bramsing-Tirliplen.Azordi, ler mo ti pe rep<strong>an</strong>s mo sezour d<strong>an</strong> liniversite ennzafer ti frap mwa. K<strong>an</strong> mo ti get deryer lepok Lesper<strong>an</strong>s,Katborn, Site Tarz<strong>an</strong>n b<strong>an</strong>n emosion ki ti kasiet d<strong>an</strong> moenkonsi<strong>an</strong> ti pe remont lor sirfas. Bon souvenir, souveniramer, souvenir ki fer mwa onte mo prop gabzi. Me mopasaz d<strong>an</strong> liniversite pa ti les okenn tras dirab d<strong>an</strong> molekzist<strong>an</strong>s. Vadire tou ti ekrir lor disab mouye ki lamare tiefase d<strong>an</strong> roulm<strong>an</strong> lavi ki s<strong>an</strong> pitie kraz tou lor so sime.Mazorite mo b<strong>an</strong>n koleg ti plis enterese ar marday pougagn promosion olie travay pou kraz baraz lor simekones<strong>an</strong>s e fer ignor<strong>an</strong>s ek prezize kile. Mo bizen rekonetki mo ti malere. E mo ti koum<strong>an</strong>s bwar enpe tro.Sel koleg ar ki mo ti pe gagn enn ale se Malika. Li ti ennpar<strong>an</strong>-tousel ki ti pe okip Robin, enn ti garson <strong>an</strong>viron diz<strong>an</strong>.So boyfrenn, papa garson la, ti mor d<strong>an</strong> ennaksid<strong>an</strong>. Preske mem mom<strong>an</strong> ki aksid<strong>an</strong> la Robin ti ne.Malika ti enn fam bien machour ki ti bon d<strong>an</strong> so laviprofesionel ek sosial. Mo ti ena boukou admirasion pou lisirtou, mo kwar, parski li ti res<strong>an</strong>ble, d<strong>an</strong> so demars ekkonportm<strong>an</strong>, enn gerlfrenn ar ki mo ti amoure fou lepokmo ti etidi<strong>an</strong> liniversite. Mo ti bien joukal sa lepok la.Deborah ti tro av<strong>an</strong>se pou mwa e li ti fer mwa konpr<strong>an</strong>kler-kler. Bizar! Aster mo ti pe konpr<strong>an</strong> kiksoz. K<strong>an</strong> mo tizwenn enn fam ki ena enn tipti res<strong>an</strong>bl<strong>an</strong>s ar Deborah,mem si res<strong>an</strong>bl<strong>an</strong>s la ti extra tipti, mo ti atire. Kikfwatousa zis parski mo pa ti aksepte ki enn fam ti kil mwa.Larog<strong>an</strong>s macho? Pa'le pr<strong>an</strong> perdi?345


Pou mo l<strong>an</strong>iverser tr<strong>an</strong>nsenk-<strong>an</strong> mo ti fer enn ti fet <strong>lakaz</strong>.Drol! Mo pa ti envit Ezenn, Patricia ek Gilbert. Pourt<strong>an</strong>mo ti gard kontak ar zot. Patricia ti gagn enn ti garson eli ti apel li Dave. Kifer mo pa ti envit zot? Mo pa rapel.Zame zot ti fer bezer ar mwa.Tar, apre dine mo ti al kit Malika kot li. So ti garson ti pedormi d<strong>an</strong> siez deryer.- To kone, mo mama p<strong>an</strong>se ki to ti pou fer enn bon fampou mwa.- E twa ki to p<strong>an</strong>se?- Kouma Deborah, to tro for pou mwa.- Deborah?- Enn sapit, non! … Enn paz? Kikfwa enn paragraf. Non,pli sir enn ti foutnot d<strong>an</strong> mo zistwar. Li ti fer mwakonpr<strong>an</strong> z<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> ki mo ti tro joukal pou li.- Mo pa kwar to joukal. To enn koleg ek kamwad ki mobien kont<strong>an</strong>. Pa plis. … At<strong>an</strong>sion! Dimoun kondir koumabourik! … Pa les n<strong>an</strong>ye bles nou lamitie, to promet mwa?- Korek sa!Sapit 8BouzfixP<strong>an</strong>d<strong>an</strong> plizier b<strong>an</strong><strong>an</strong>e mo lavi mo ti roul pwenmor.Travay, divers; divers, travay. Mo ti lor enn sime drwatd<strong>an</strong> lades<strong>an</strong>t. B<strong>an</strong>n pie de kote sime ti pe kile dousma,telm<strong>an</strong> dousma ki parfwa mo mem pa ti konsi<strong>an</strong> ki let<strong>an</strong>ti pe pase.Mo mama ek mo papa, mo mama sirtou ti bien trakase.Zot pa ti pe konpr<strong>an</strong> kifer zot garson pa ti paret enaokenn <strong>an</strong>bision, okenn <strong>proz</strong>e. Kifer li pa ti p<strong>an</strong>s maryazkouma tou zom. Eski li normal? Mo papa ki ti kwar d<strong>an</strong>346


desten ti pli koul. Souv<strong>an</strong> k<strong>an</strong> enn kou zot ti aret kozeparski mo ti finn r<strong>an</strong>t <strong>an</strong>tret, mo ti kone zot ti pe koz lormo m<strong>an</strong>ier viv.Enn zour enn lartik d<strong>an</strong> lagazet ti donn mwa enn sok.Enn entervyou Pravinn Bramsing. Sa ti l<strong>an</strong>e mol<strong>an</strong>iverser kar<strong>an</strong>t-<strong>an</strong>. Normalm<strong>an</strong> li ti exper lor rabase.Me la li ti al tro lwen. Dapre li pa ti ena somaz d<strong>an</strong> peime dimoun ki refiz travay. Dimoun dapre li, ti tro kont<strong>an</strong>lavi fasil, pa ti'le fer zefor. Anplis li ti dim<strong>an</strong>n lopozisionaret fer demagozi e amenn latak rasis kot pouvwar. Li pavre ki lekonomi ti kontrole par enn gr<strong>an</strong> bouzwazi bl<strong>an</strong>; lipa vre ki pouvwar leta ti d<strong>an</strong> lame enn bouzwazi Endoukasteis ek sekter; li ti <strong>an</strong>kor mwen vre ki lapres ekri tid<strong>an</strong> lame enn bourzwazi Euro-Kreol. So parol ti s<strong>an</strong>ti pikoze konservater pou ki ideolozi ti'nn fini mor e ki ti pedir for-for ki nepli ti ena klas sosial parski lekonomi d<strong>an</strong>lame tou dimoun depi mars<strong>an</strong> pistas ziska jeneralm<strong>an</strong>ejer pli gr<strong>an</strong> holding.E lor la, koumadir pou met disel-pima lor blesir, editoyalissa gr<strong>an</strong> lagazet la ti salie sazes ek lenteliz<strong>an</strong>s PravinnBramsing. Li ti kler ki ti ena enn gr<strong>an</strong> konplo kont lepep,sirtou ki depi enn serten t<strong>an</strong> ti finn ena plizier nouvolalwa represif.Sa zour la d<strong>an</strong> travay mo ti al zwenn Malika pou gagn solopinion. Li pa ti <strong>an</strong>kor lir lartik la. Mo ti dir li apepre sekimo ti pe res<strong>an</strong>ti. Malika ti get mwa ar enn sourir gr<strong>an</strong> ser.- Don Kisot pou remet so pastalon ek so jaket pou alredonn dinite lim<strong>an</strong>ite?- Aret fer satini laservel. Tou m<strong>an</strong>ier, Don Kisot ti ena soDoulsine. Mwa, mo Doulsine pa'le mwa.Trouve lor so figir li ti <strong>an</strong>vi fou mwa enn kamoufle me li ti347


pez so lalev, get <strong>an</strong>ba e tr<strong>an</strong>kilm<strong>an</strong> li ti dir mwa.- Davidas, to bon, to zenere me to kouyon. B<strong>an</strong>n disipglobalizasion, b<strong>an</strong>n veritab payason lor ki Prezid<strong>an</strong>Lamerik souy so gro bogi kawboy, finn fini trap partou. Topou kraz to figir lor miray <strong>an</strong>kor enn fwa.- Me lepep …- Lepep. Ki lepep? Ena Endou, Mizilm<strong>an</strong>, Afro-Kreol …Parmi Endou ena kars ek group lengwistik. Sak groupd<strong>an</strong> so kazot ekout so lider ki kone kim<strong>an</strong>ier <strong>an</strong>gourdilespri lezot pou gar<strong>an</strong>ti so prop zwis<strong>an</strong>s. To pou ekrirlartik ek liv! Seki konn lir pa enterese ar to gr<strong>an</strong> lideparski li pe gagn maja d<strong>an</strong> koulwar pouvwar agwaAmeriken. Seki ti kapav gagn kiksoz, si li vremem <strong>an</strong>vi, lipa konn lir. Li zis kapav grifonn so nom lor enn boutpapie e so lider finn dir li ki li admirab. Se sel laverite ki liole kwar.- Ala to pesimis la! Si li pa konn lir, nou al koz ar li.- To <strong>an</strong>kor kwar d<strong>an</strong> koze? Ant to kozm<strong>an</strong> ek soop lor tv,li pou swazir soop; li pou plengne p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> senk <strong>an</strong> e zoureleksion li pou vot s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> tournkivir-virkitourn.- Alor, pa fer n<strong>an</strong>ye? Krwaz lebra, bouzfix?- Mo fer seki mo kapav … pa plis.Mo ti f<strong>an</strong>e. Malika pa ti pe bouzfix. Atraver so pozisiond<strong>an</strong> liniversite li ti <strong>an</strong>kontak ar b<strong>an</strong>n asosiasion fam. Biensir ti ena asosiasion tradisionel, asosiasion bidon. Me tiena asosiasion progresis ki ti pe fer enn zoli travay d<strong>an</strong>b<strong>an</strong>n rezion defavorize. Seki ti enteres<strong>an</strong> d<strong>an</strong> sa b<strong>an</strong>n kala se ki b<strong>an</strong>n fam ki ti pe mars div<strong>an</strong>-div<strong>an</strong>, ti pe fer b<strong>an</strong>ndemars, ti pe al ver b<strong>an</strong>n fam ki sosiete ti tret koumalekim. B<strong>an</strong>n travayer seksiel. Se koumsa ki zot ti apelb<strong>an</strong>n prostitie.D<strong>an</strong> plizier kartie kot travay seksiel ti fer so rekritm<strong>an</strong>,b<strong>an</strong>n travayer seksiel fam ti fer b<strong>an</strong>n komite kot zot ti348


tom dakor pou reglem<strong>an</strong>t zot aktivite. Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> lipa ti fasil. Pli gro problem se ki biznes la ti kontrole parzom ki ti osi lie ar trafik ladrog. Normal zot ti serviviol<strong>an</strong>s pou kal lel<strong>an</strong> fam. Plizer fam ti perdi lavi; plizier tidefigire ar lasid. Me sitiasion ti koum<strong>an</strong>s ameliore k<strong>an</strong>enn group feminis ti form enn komite soutien nasional.Lagazet ti koum<strong>an</strong>s koz problem la; b<strong>an</strong>n depite feminisd<strong>an</strong> parlm<strong>an</strong> ti koum<strong>an</strong>s lev lavwa malgre ki b<strong>an</strong>n onorabm<strong>an</strong>m ti pe boufonn zot; b<strong>an</strong>n ONG ti koum<strong>an</strong>s forme.Malika ek enn so koleg ti mont enn kour d<strong>an</strong> liniversitepou form b<strong>an</strong>n diriz<strong>an</strong> fam. Sheila ek Ramba ti swiv sakour la.Mouvm<strong>an</strong> la ti gr<strong>an</strong>di lor enn baz solid. B<strong>an</strong>n travayerseksiel ti reysi eliminn bay<strong>an</strong> d<strong>an</strong> biznes bav<strong>an</strong>t. Me plisenport<strong>an</strong> zot ti pe obliz kliy<strong>an</strong> servi kapot. Paralelm<strong>an</strong> zotti koum<strong>an</strong>s donn formasion pou permet b<strong>an</strong>n travayerseksiel gagn enn sime sorti d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>fer prostitision. B<strong>an</strong>nti korperativ ti pe permet b<strong>an</strong>n <strong>an</strong>sien travayer seksielgagn zot lavi d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n aktivite ekonomik mwens imili<strong>an</strong>.- Sori Malika! Mo tro koz nenport.- Davidas, mo koko, trap enn kiksoz alafwa me trap libien. Si to <strong>an</strong>vi fer politik, fer li me fer li bien e r<strong>an</strong>t<strong>an</strong>plen. Aret touk-touke d<strong>an</strong> bor dilo.Eski Ezenn ti ena rezon? Souv<strong>an</strong> li ti pe dir mwa memzafer. Eski mwa'si mo finn infekte par sendromentelektiel? Kouma Hamlet ti dir:E lerla kouler determinasionVinn <strong>an</strong>emik ar rezim akademikE b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong>-gr<strong>an</strong> <strong>proz</strong>e tr<strong>an</strong>sformasionZot degarni, deklenke, degonfleE mouvm<strong>an</strong> paralize.349


Eski tro refleksion ti pe paraliz aksion? Non! Nou problemse ki nou pa ti pe trouve kot bizen chombo bebet la. Akozsamem sak kou li ti pe sape, ale. Kikfwa metod akademikti finn touy entwision ki neseser d<strong>an</strong> sitiasion troub.Kikfwa … Ayo! Komie kikfwa <strong>an</strong>kor?- Kifer to'nn vinn tr<strong>an</strong>kil enn kou?- To be or not to be!- Pa mal konpr<strong>an</strong> mwa Davidas. Pa kwar mo kone kibizen fer. Mo 'si mo d<strong>an</strong> dout parfwa. Me lav<strong>an</strong>taz ki moena se ki mo pe fer enn zafer ki lie ar mo travay e moena las<strong>an</strong>s parski mo pa finn bizen at<strong>an</strong>n tro lont<strong>an</strong> poutrouv rezilta. Kikfwa mo finn r<strong>an</strong>tre d<strong>an</strong> bon mom<strong>an</strong>. Frila ti fini mir. To konba pou pli long, pli difisil. Sori si mofinn bles twa. … Ki to fer t<strong>an</strong>to?- Mo ti pou'al poz twa mem kestion. Kifer?- Mo l<strong>an</strong>iverser zordi e mo pa'le pas li tousel ar mogarson ki tou m<strong>an</strong>ier okipe ar so devwar. To lib?- Sori koko, mo ti bliye sa net. Wi, mo lib.- Vinn <strong>lakaz</strong>, mo prepar enn ti m<strong>an</strong>ze e apre nou ekoutSusheela Ram<strong>an</strong>.- Susheela Ram<strong>an</strong>?- To pou kont<strong>an</strong> so lamizik. K<strong>an</strong> Lenn ek L<strong>an</strong>gleterzwenn.- Mwa, mo amenn enn bon boutey diven.- Nou zwenn t<strong>an</strong>to alor!- T<strong>an</strong>to!Sapit 9Ezenn Ti Ena Rezon?Repros mo mama ti toult<strong>an</strong> d<strong>an</strong> mo zorey. Mo ti enakar<strong>an</strong>t-<strong>an</strong> pase, mo pa ti <strong>an</strong>kor marye. Mo ti koumagomon lor ros larivier. Malika ti p<strong>an</strong>se ki mo ti bizen350


chombo red enn <strong>proz</strong>e e fonse. Pa ti kapav kontinie neksot isi ek sot laba kouma sevret lor ros; gout enn tinektar lor enn fler e al rod enn lot nisa lor enn lot fler.Antret<strong>an</strong> sitiasion d<strong>an</strong> pei pa ti bon ditou. T<strong>an</strong>demBramsing-Tirliplen ti pe fer piyaz. Gr<strong>an</strong> kapital lokal lie arkapital etr<strong>an</strong>ze ti pe viz zis maksimem profi lor vites.B<strong>an</strong>n nouvo <strong>an</strong>trepener pa ti kwar d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n <strong>proz</strong>elonterm. Fini lepok k<strong>an</strong> kapitalis ti pe p<strong>an</strong>s osi kreativite,sosial, pa zis botomlaynn. Globalizasion ti pe bril zotsharam ek zot rasinn. Enn fwa ti ena enn deba lorkoripsion. Reprez<strong>an</strong>t<strong>an</strong> gr<strong>an</strong> kapital ti vinn dir ki donngous li fer parti nou kiltir profon parski d<strong>an</strong> tou relizionnou donn gous Bondie pou gagn so faver.Liberte <strong>an</strong>trepriz ti vinn moto prensipal, privatizasion tivinn les<strong>an</strong>s ki fer masinn la roule. Mem b<strong>an</strong>n ki fek-fek lati pe koz koze degos ti finn vinn zournalis-d<strong>an</strong>-l<strong>an</strong>vlop kiti pe deklam for-for b<strong>an</strong>n merit privatizasion ek liberte<strong>an</strong>trepriz.Pa ti ena krwas<strong>an</strong>s me seki ti sir se ki enn kote ti ena ennti pogne gro lamone ek zot mamlouk ki ti pe tap plen elot kote somaz ek so zimo lamizer ti pe fer ravaz.Parti Sir Iswar ti konn itiliz sitiasion pou regagn elektora.Pa ti neseser vinn koz program. Sir Iswar ti kone kikatroven-dis pours<strong>an</strong> elektora ti vot ar leker e pa arlespri.Ti ena detrwa dimoun ki pa ti'le sap d<strong>an</strong> karay pou tomd<strong>an</strong> dife. Pa kapav sak fwa tir enn laryaz pou met ennlot, tir lota met monnta, tir monnta met sembou. Akozmalez zeneral boukou dimoun ki kapav lir lagazet ekonpr<strong>an</strong> enpe ti pe koz nesesite enn trwaziem fors me351


personn pa ti pe donn enn explikasion kler ki ti bizen fer.Enn swar enn koleg ti envit mwa vinn asiste enn reniomkot li. Ti ena enn group reflexion ki ti pe p<strong>an</strong>s lor nesesiteenn konba ki repoz lor enn program extra dapre zot. Pouzot li pa ti kestion remet <strong>an</strong> kestion sistem kapitalis me tineseser met opouvwar b<strong>an</strong>n dimoun ki kapav moraliz lavipiblik. Seki pei ti bizen dapre zot se dimoun senser ekonet ki dispoze fer sakrifis pou devlopm<strong>an</strong>. Seki zot tikonpr<strong>an</strong> par devlopm<strong>an</strong> se ki ti bizen diminie tax, paslalwa kont komision ek gous e atir envestism<strong>an</strong> par ennsistem taxolide. Amizir mo ti t<strong>an</strong>n zot koze mo ti konpr<strong>an</strong>ki zot problem se ki zot rival d<strong>an</strong> biznes ti reysi souk toub<strong>an</strong>n kontra e ki zot, zot ti pe bat lamok. Zot'si zot ti metfor pou gagn for me zot pa ti met ase for.Ler ti ariv ler pou poz kestion ti bien warning nou ki b<strong>an</strong>norater pa ti ena boukou let<strong>an</strong> me ki zot dispoze donndetrwa ti eklersism<strong>an</strong>. Mo ti lev lame pou dim<strong>an</strong>n drwakoze. B<strong>an</strong>n <strong>an</strong>imater renion, sakenn ti get so kamwadpou kone kis<strong>an</strong>nla mo ti ete. Par b<strong>an</strong>n ti sign ti fer zotkonpr<strong>an</strong> ki mo ti pe <strong>an</strong>segne d<strong>an</strong> liniversite. Ti enaboukou mefi<strong>an</strong>s lor zot figir. Seki ti kler se ki pou zotb<strong>an</strong>n entelektiel zot b<strong>an</strong>n tirer lay ek b<strong>an</strong>n roder lipoupoul. Me zot pa ti pou kapav <strong>an</strong>pes mwa koze s<strong>an</strong> perdilafas. Mo pa ti donn zot let<strong>an</strong> pou org<strong>an</strong>iz rezist<strong>an</strong>s.- "Les nou aksepte ki pou lemom<strong>an</strong> pa pe trouvalternativ ekonomik me eski li pa ti pou ede si b<strong>an</strong>nkapitalis lokal ti <strong>an</strong>pes dominasion par kapital etr<strong>an</strong>ze."- "Enposib! Globalizasion pa permet b<strong>an</strong>n reflex sekter ekrezional. Bizen entegre lekonomi nasional d<strong>an</strong> mouvm<strong>an</strong>global," orater prensipal ti dir.- "Donk, pa pou ena okenn difer<strong>an</strong>s <strong>an</strong>t parti Sir Iswar,parti Bramsing-Tirliplen ek trwaziem fors? Virkitourn-Tournkivir!"352


- "Erer kamarad! Nou, nou b<strong>an</strong>n dimoun onet ek senser",li ti azoute. "Bon finn ler pou ferm renion. B<strong>an</strong>n kienterese pou soutenir nou zefor pou moraliz lavi piblikdonn zot nom Mademoiselle Ch<strong>an</strong>tale de Ch<strong>an</strong>tilly. Pouzot kontribision, meyer zot sign form stennding order.Nou pou fer leneseser."Apre renion, mo koleg ek mwa nou ti al kas enn poz d<strong>an</strong>enn restor<strong>an</strong> d<strong>an</strong> Caud<strong>an</strong> Waterfront. Ti enn lafendimwae ti ena boukou <strong>an</strong>imasion d<strong>an</strong> <strong>an</strong>sien plasdike. Ti enalafoul partou e restor<strong>an</strong> ti plen. Koumadir mo ti trouvb<strong>an</strong>n vizaz Site Tarz<strong>an</strong>n. Sa pa ti pou drol. Depi ennt<strong>an</strong>Patricia, Ezenn ek Gilbert ale-vini d<strong>an</strong> mo lespri. Konparear sa b<strong>an</strong>n zouav ki mo ti zwenn zordi, zot b<strong>an</strong>n sen. Moti pe gagn enn <strong>an</strong>vi for zwenn zot, koz ar zot, zwe ar zotz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> …Mo koleg ti d<strong>an</strong> enn bon moud sa swar la. Mo ti dim<strong>an</strong>n liki ti ena deryer so desizion pou org<strong>an</strong>iz renion kot li.- Davidas, pou mwa tousa bien senp. Triyo St Bartay,Younous Martay ek mwa Gi<strong>an</strong>ch<strong>an</strong>d Parday nou pou d<strong>an</strong>prosenn gouvernm<strong>an</strong>. Jounior partner me d<strong>an</strong>gouvernm<strong>an</strong>. Zot bizen mwa, to bien kone kifer. Mo sortida kars mazoriter ki ti fer Sir Iswar vinn premie minis, kifinn fer Bramsing vinn premie minis - mem si li li pa netnou b<strong>an</strong>n, so fam enn pirs<strong>an</strong> sorti d<strong>an</strong> nou lekiri.- To kwar lad<strong>an</strong>?- Mo pa kwar d<strong>an</strong> n<strong>an</strong>ye. Mo kwar d<strong>an</strong> mwa. Get sa modalon! B<strong>an</strong>nla zot m<strong>an</strong>ej fin<strong>an</strong>s gr<strong>an</strong> kapital. Mem si zotpa posed boukou zot pouvwar ekonomik li im<strong>an</strong>s, li reel.Reglem<strong>an</strong> liniversite <strong>an</strong>pes mwa fer politik aktif. B<strong>an</strong>nlape donn mwa enn job kot mo pe tous trwa fwa seki mope gagne aster … apart b<strong>an</strong>n lezot benefis. Pou eleksionmo pa pou bizen debours enn sou … okontrer, mo pou ferlakoup. Si mo eli, bengker mo pe vinn minis; si mo tonbe353


mo pe gard mo nouvo job plis ti prezid<strong>an</strong> bord parsiparla.Diw<strong>an</strong>a, mast<strong>an</strong>a beta!- Kifer to sir koumsa?- Nou pe negosie ar toulede k<strong>an</strong>. Nou pou mars ar sekidonn plis. Nisa ki fer douniya av<strong>an</strong>se. Prensip pa r<strong>an</strong>pliv<strong>an</strong>t. Pa giji-giji bav<strong>an</strong>t!- Me zot bien kone ki Sir Iswar ek t<strong>an</strong>dem Bramsing-Tirliplen zot bone-bl<strong>an</strong>, bl<strong>an</strong>-bone.- To kwar nou pli bon? If you c<strong>an</strong>'t beat them, join them.Sak lobi bizen so kl<strong>an</strong> d<strong>an</strong> pouvwar. Samem demokrasibabou.- Bez sa!- Pa bez den<strong>an</strong>ye. Lavi sa! To kone Davidas, mo zaloutwa.- Zalou mwa?- Yap! To sorti d<strong>an</strong> enn gr<strong>an</strong> fami d<strong>an</strong> kars mazoriter kifabrik premie minis e to <strong>an</strong>kor enn stepne … plat. To zoligarson. To enn gr<strong>an</strong> koko. To kone komie fami dispozepey enn fortinn pou gagn twa? Twa, to pa mem kone kito <strong>an</strong>vi. Eta bachara! Tir latet, nou mars ar twa e marke,garde, nou balie karo. Lerla pa pou bizen Sir Iswar ousalezot pierpolzak.- Lor ki program?- Mem program ki lezot. … Bliye program. F<strong>an</strong>n labou,f<strong>an</strong>n lapipi. Lepep pa bizen program. Li bizen nisa, pecho!K<strong>an</strong> nou gagn bon, li gagn bon. … Ki vedir sa ti sourirfout<strong>an</strong> la?Mo ti fer koumadir mo pa ti t<strong>an</strong>de.Sapit 10Eleksion ParsielDepi ennt<strong>an</strong> mo ti pe rekoum<strong>an</strong>s frek<strong>an</strong>t Patricia, Ezenn354


ek Gilbert. Sakenn ti pe okip so ti zarden. Malgre plis kidi-z<strong>an</strong> separasion nou ti s<strong>an</strong>ti ki lalinn kominikasion pa titro soufer. Ti zis bizen enn bon meinntenenns t<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong>.Ezenn ti koum<strong>an</strong>s enn ti kenkayri e so biznes ti pe devlopbien. Travay pa ti fer li per. Patricia ti pe touzour travayprofeser lekol primer me li ti dim<strong>an</strong>n tr<strong>an</strong>sfer pou vinntravay pli pre ar so <strong>lakaz</strong>. Zot de z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, Beatrice ekDave ti pe gr<strong>an</strong>di bien. Beatrice ti vinn enn zoli ti mamzel<strong>an</strong>viron kenz-sez <strong>an</strong>. So regar ti ena touzour bontePatricia. Ti-Dave kouma so par<strong>an</strong> ti kont<strong>an</strong> apel li ti enpesetif, li ti asmatik me sa pa ti <strong>an</strong>pes li viv so lavi z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>normalm<strong>an</strong>. Akoz so travay, Ezenn pa ti ena boukou let<strong>an</strong>pou okip so z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> me Patricia ti la toult<strong>an</strong>.Ti boukou pli difisil pou zwenn Gilbert parski li ti ena soprop lorkes e li ti pe zwe kat fwa par semenn d<strong>an</strong> enngr<strong>an</strong> lotel e de fwa par semenn lorkes ti pe fer repetision.Zis enn fwa par semenn li ti lib. Sak Lendi k<strong>an</strong> toudimoun normalm<strong>an</strong> okipe. So menaz pa ti pe mars bien.Pa ti fasil pou so fam. Toulet<strong>an</strong>to, apart Lendi, li ti pe kit<strong>lakaz</strong> boner pou al travay e li ti retourne apre minwi. K<strong>an</strong>ti ariv ler pou li leve, so fam ti fini al travay e so z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> tifini al lekol. Li ek so fam ti pe viv kouma selibater-marye.B<strong>an</strong>n rar fwa ki nou ti pe zwenn - zame li ti prez<strong>an</strong>t nouso fam - souv<strong>an</strong> mo ti gagn <strong>an</strong>vi dim<strong>an</strong>n li si li ti pekontinie kre zoli s<strong>an</strong>te <strong>an</strong>gaze. Me tristes d<strong>an</strong> so lizie tifer mwa tike t<strong>an</strong>sion mo ti pou <strong>an</strong>baras li.Koumsamem, enn Lendi swar nou tou ti kot Patricia-Ezenn. Sakenn ti amenn enn ti zafer. Nou ti pe pr<strong>an</strong> ennaperitif av<strong>an</strong> dine. Televizion ti alime me personn pa ti pepr<strong>an</strong> kont. Enn kou, program ti arete pou pas enn flasenfo.Depite sirkonskripsion Lesper<strong>an</strong>s-Yolof ki ti osiminis ti desede. Ezenn ti premie pou reazir.- Zoli program! Eleksion parsiel baba!355


Patricia ti soke par reaksion so mari. Mwa 'si parey.Ezenn ti ena enn fler politik extra.- David, ala to s<strong>an</strong>s. Chombo li matlo!- Kifer mwa?- Trwaziem fors pou ne aster ou zame. To <strong>an</strong>sien vilaztom d<strong>an</strong> sa sirkonskripsion la. To enn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> l<strong>an</strong>drwa e tokars li mazoriter. Bengker sek! To pr<strong>an</strong> sa siez la. E lerl<strong>an</strong>ou montre zot ki nou kapav fer.P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> enn lasware, vire-tourne, nou ti pe koz zis sa.Mem Gilbert so lizie tris ti pe koum<strong>an</strong>s briye. Pou nou li tikler ki sa eleksion la ti kapav s<strong>an</strong>z peizaz politik net. Pa tiena okenn dout ki mo ti k<strong>an</strong>dida ideal.Lel<strong>an</strong>dime boner mo ti telefonn Malika. Li ti d<strong>an</strong> ennmoud extra zovial.- He Hamlet, to pou deside, to pa pou deside? Fonsekoko. Aret perdi lat<strong>an</strong> d<strong>an</strong> sa liniversite gaspiyaz la.Ler mo ti dir mo mama ki desizion mo ti finn pr<strong>an</strong> li titike. Mo mama ti per ki mo gagn dezagrem<strong>an</strong>. Me zameli pa ti pou met baton d<strong>an</strong> mo larou. Kouma mo papa ti alfer so ti fouting matinal mo ti bizen at<strong>an</strong>n li retourne ardipin ek lagazet. Mo sir ki li ek so b<strong>an</strong>n kamwad fouting tifinn fini koum<strong>an</strong>s fer pronostik. Zot hobi prefere ti kozpolitik, diskite e fer kom<strong>an</strong>ter. Ler mo ti dir li modesizion, li ti poz lagazet lor latab, get mwa fix, fer ennsourir.- Ena tou d<strong>an</strong> nou fami: kouyoner, bachara, joub<strong>an</strong>er,triy<strong>an</strong>ger. Ti m<strong>an</strong>k zis sa. Fonse beta. Pa per. Nou tou pouar twa. E bonnfam, fer enn sourir. To gr<strong>an</strong> beta pou vinnonorab.- Fode li eli!- Samem to pe per. Si to fer portaport pou to garson mo356


sir li eli. Bon Das, si to bizen kiksoz pa ezite dim<strong>an</strong>de.- Pa, to finn fini donn mwa seki mo ti plis bizen. Bon mobizen okip detrwa demars. R<strong>an</strong>devou dime gramaten. HeMa, to pa pou aret fer koumadir to finn trouv mirak?- To pou fer mwa vinn fol twa.Mo lazourne ti extra bizi. Let<strong>an</strong>sa nouvel ti pe koum<strong>an</strong>sf<strong>an</strong>e ki mo ti pe p<strong>an</strong>s pou vinn k<strong>an</strong>dida d<strong>an</strong> parsiel.Anverite mo ti pe koz sa ouvertm<strong>an</strong> pou teste reaksion.Koze ki long! Kikenn ti tap laport mo biro. Gi<strong>an</strong>ch<strong>an</strong>dParday. Li ti ole kone si vre-vremem mo ti ena lent<strong>an</strong>sionpoze.- Si to pe mont lor ring, mach la pou enn lot kalite.Peisaz politik pou s<strong>an</strong>ze net.Kouma enn bon lisien lasas, Gi<strong>an</strong>ch<strong>an</strong>d ti renifle ler e li tikone kot bon zibie la ti ete. So group refleksion ti pedeza negosie ar Sir Iswar ek t<strong>an</strong>dem Bramsing-Tirliplen<strong>an</strong>memt<strong>an</strong>. Koumadir mo desizion ti pe fer pirog savire.Me kouma mo ti konn Gi<strong>an</strong>ch<strong>an</strong>d, li osi ti pe reflesi lorvaler komersial so soutien. Plis sitiasion ti pe vinn difisilplis so pouvwar mars<strong>an</strong>daz ti pe ogm<strong>an</strong>te. Mem enneleksion parsiel li ti enn bon mom<strong>an</strong> pou fer lakoup sikone d<strong>an</strong> ki karo ti bizen koupe. Mo kwar akoz li tipti, mopei ti res enn l<strong>an</strong>drwa kot rimer ti sirkil vit. Soley leve moti pr<strong>an</strong> desizion pou poz k<strong>an</strong>dida. Av<strong>an</strong> soley kouseemiser Bramsing-Tirliplen ti pe ofer mwa enn pos<strong>an</strong>basader e emiser Sir Iswar ti pe propoz mwa tiket soparti.Sa t<strong>an</strong>to la Ezenn, detrwa kamwad ek mwa nou ti al ferenn letour d<strong>an</strong> sirkonskripsion pou tat pou. Deza tikoum<strong>an</strong>s ena enn ti eksitasion. Gouvernm<strong>an</strong> ti enpopilere lakot parti Sir Iswar ti bien mwayen malgre ki li ti d<strong>an</strong>lopozision. Toulede ti paret ize. Enn bon trwaziem fors ti357


pou ena s<strong>an</strong>s si konn travay.Mo ti al kot Nas me li pa ti la. Mo ti dir so madam kibiento mo ti pou revinn get li.- At<strong>an</strong>n enn timama, bhaya. Li pre pou retourne.- Mo ena kamwad ar mwa.- Fer zot r<strong>an</strong>tre.- Non, enn lot fwa.Mo ti sir ki p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> k<strong>an</strong>pagn mo ti pou zwenn li. Enn fwamo ti krwaz li lor sime. Li ti zis dir mwa pa perdi let<strong>an</strong> kotvot ti d<strong>an</strong> lame me al travay for-for kote Yolof. D<strong>an</strong> koteLesper<strong>an</strong>s li ti pe fer enn travay sasi s<strong>an</strong> fer okenn tapaz.Li ti kont<strong>an</strong> dir ki soumaren atak <strong>an</strong>tret.Ti ena boukou travay pou fer. Nou ti bizen met lord d<strong>an</strong>nou lide pou prodir enn program koer<strong>an</strong> e pratik. Ki nouti kapav fer d<strong>an</strong> lopozision e ki nou ti pou fer k<strong>an</strong> nouform gouvernm<strong>an</strong>. Anmemt<strong>an</strong> nou ti bizen regle k<strong>an</strong>pagnelektoral pou ki li monte dousma-dousma kouma enn vagziska ki li ariv so top lavey eleksion e lerla kraz lor latetnou adverser, met zot plat. Ti bizen osi kolekte enpelamone. Adverser ti ena fin<strong>an</strong>s par tonn; nou konelamone ti pou f<strong>an</strong>e kouma konfeti. B<strong>an</strong>nla ti ena kas, nounou ti ena limazinasion; b<strong>an</strong>nla ti koum<strong>an</strong>s ize, nou nouti nef; b<strong>an</strong>nla ti pe koz vie koze, nou nou ti ena kiksozdifer<strong>an</strong> pou dir; b<strong>an</strong>nla zot plito vie, nou nou ti plitozenn; b<strong>an</strong>nla zot ti oblize divize pou gagne, nou nou tikapav ras<strong>an</strong>ble tou seki ti s<strong>an</strong>ti ki <strong>an</strong>sien ti met zot d<strong>an</strong>kwen. Mo ti sir ki nou ti kapav eklat miray fortres labitid.Pa ti pou fasil me ti posib.Nou ti bien bizen fer enn konfer<strong>an</strong>sdepres pou <strong>an</strong>onsnes<strong>an</strong>s enn parti politik. Nou kouler ti Rouz ek Ver, nousenbol ti enn zetwal e nou program ti repoz lor trwa358


prensip: <strong>an</strong>ti-globalizasion kapitalis, proteksionl<strong>an</strong>vironnm<strong>an</strong> e egalite zom-fam. Nou ti desid pou nazkont kour<strong>an</strong>. Anzeneral b<strong>an</strong>n lagazet ti septik. Parski noupa ti ena mwayen, parski nou ti b<strong>an</strong>n ti nen ki ti pe rodsik<strong>an</strong>n ar ze<strong>an</strong> me osi parski ti ena enpe mazik poezi d<strong>an</strong>nou parol, b<strong>an</strong>n zournalis pa ti tro minn nou boyo. Zot tiprefer les nou b<strong>an</strong>n adverser rize e pwis<strong>an</strong> desir-desirnou. Nou nou ti pare pou m<strong>an</strong>z ar zot. Ariv seki ariv.Nou lorg<strong>an</strong>izasion ti pe vinn efikas e li ti repoz net lortravay volonter e ti ena enn pake dimoun ki ti vinn oferzot led. Ezenn ti pr<strong>an</strong> org<strong>an</strong>izasion d<strong>an</strong> so lame; Patriciati pe donn so bes d<strong>an</strong> rezion Yolof ki ti res<strong>an</strong>ble boukouSite Tarz<strong>an</strong>n; mo mama ek so b<strong>an</strong>n kamwad d<strong>an</strong>Lesper<strong>an</strong>s ti pe fer portaport e solidarite fam ti pe ouverlaport partou; mo papa ki ti infli<strong>an</strong> d<strong>an</strong> rezo Arya Samajti pe gagn boukou lasir<strong>an</strong>s vot senpati; Gilbert, desemenn av<strong>an</strong> eleksion, ti pr<strong>an</strong> konze spesial pou donnenn ti kout pous atraver lamizik. Li ti konpoz enn s<strong>an</strong>te kiti vinn nou im, s<strong>an</strong>te ki mem nou adverser ti pe s<strong>an</strong>teaswar d<strong>an</strong> tavern.K<strong>an</strong> rouz ek ver pe trap lame,K<strong>an</strong> rouz ek ver dir namasteZetwal briye, zetwal riyeE mem aswar nepli fer nwar.Madam, misie, ki zenn, ki vieNou dir adie vie simagre;Anou ar<strong>an</strong>z nouvo lemonnKot z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> BondiePa dezespere.K<strong>an</strong> rouz ek ver pe trap lame,K<strong>an</strong> rouz ek ver dir namaste359


Zetwal briye, zetwal riyeE mem aswar nepli fer nwar.Amizir eleksion ti pe aprose, p<strong>an</strong>ik ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> k<strong>an</strong>advers. Nou konba ti kouma enn nouvo poem s<strong>an</strong> klise.Enn gramaten boner Gi<strong>an</strong>ch<strong>an</strong>d Parday ti vinn get mwa.So group refleksion ti desid pou soutenir mo k<strong>an</strong>didatir.Sa zour la mem zot ti pou fer enn konfer<strong>an</strong>sdepres poudir piblikm<strong>an</strong> ki zot ti dakor ar program Rouz ek Ver.Anplis nou ti pe benefisie rivalite <strong>an</strong>t Sir Iswar ek t<strong>an</strong>demBramsing-Tirliplen. D<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n renion k<strong>an</strong> zot ti s<strong>an</strong>tiostilite, parti Sir Iswar ti donn modord ki si pa pou votk<strong>an</strong>dida Sir Iswar zet vot d<strong>an</strong> desbinn zetwal me pa ferpese vot k<strong>an</strong>dida Bramsing-Tirliplen. Lali<strong>an</strong>s Bramsing-Tirliplen ti pe dir mem zafer. Zet vot d<strong>an</strong> baydoum zetwalme enn vot pou k<strong>an</strong>dida Sir Iswar li koumadir pe versdile karem lor stati Sat<strong>an</strong>.Nou b<strong>an</strong>n miting ek renion noktirn ti ena enn latmosferfet.Mo ti eli ar enn mazorite konfortab.Sapit 11Enn Lot LakrwazeSa ti laviktwar d<strong>an</strong> enn eleksion parsiel, si nou ti konnservi li, ti pou amenn nou ver b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong> laviktwar me sinou ti les li mont lor nou latet ti pou amenn nou direk verkatastrof.D<strong>an</strong> nou parti nou ti bien konsi<strong>an</strong> ki enn ti petal rouzboukie b<strong>an</strong><strong>an</strong>e pa amen b<strong>an</strong><strong>an</strong>e. B<strong>an</strong>n diriz<strong>an</strong> ek milit<strong>an</strong>360


ti pe fer enn travay sasi e nou ti pe okip teren pous parpous. Mem b<strong>an</strong>n l<strong>an</strong>drwa ki ti ostil okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> ti peouver laport timidm<strong>an</strong>.Dapre mwa nou ti pe gr<strong>an</strong>di tro vit me ti difisil pou pezfren. Boukou entelektiel ki yer ti sil<strong>an</strong>sie ti pe vinn vernou. D<strong>an</strong> zot lespri nou ti enn lespas liberte e zwadeviv.Ti ena osi ki ti pe s<strong>an</strong>z mouyaz parski bato yer ti pekoule.Ti ena osi d<strong>an</strong>ze ki d<strong>an</strong> parti nou devlop enn sertenlagor<strong>an</strong>s. Regilierm<strong>an</strong> Ezenn, Rajen, Sheila, Ramba ekmwamem nou ti pe warning b<strong>an</strong>n diriz<strong>an</strong> difer<strong>an</strong> nivo.Dousma-dousma nou ti pe mark nou prez<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> tousekter lavi politik ek sosial. Sitiasion d<strong>an</strong> pei ti pedezenere rapidm<strong>an</strong> - somaz, koripsion, tipti ek gr<strong>an</strong>delenk<strong>an</strong>s, ladrog, deteryorasion l<strong>an</strong>vironnm<strong>an</strong>, viol<strong>an</strong>sdomestik. Nou sosiete ti bien malad. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> sa let<strong>an</strong> lagouvernm<strong>an</strong> ti pe sey v<strong>an</strong>n rev nouvo ekonomi, sibersite,enn kompyouter pou sak fami, akse gratis lor enternet.Me toulezour lizinn ti pe ferme ousa ti pe enport travayerparski travayer lokal pa ti ena formasion neseser. Mobizen rekonet ki amizir popilarite Rouz ek Ver ti peogm<strong>an</strong>te mo <strong>an</strong>gst ti pe gr<strong>an</strong>di. Ler nou pr<strong>an</strong> pouvwar tipou ena telm<strong>an</strong> problem pou rezoud ki si lepep, ki ti pedevlop gr<strong>an</strong> lesper<strong>an</strong>s, perdi pasi<strong>an</strong>s mouvm<strong>an</strong> d<strong>an</strong> noufaver ti kapav fer boumr<strong>an</strong>g. Lot kote b<strong>an</strong>n miltinasionalek siperpwis<strong>an</strong>s ti pou fer tou pou ki nou larg noupozision pou adopte enn politik d<strong>an</strong> zot faver. B<strong>an</strong>nbayerdefon ki ti finn koum<strong>an</strong>s fin<strong>an</strong>s nou ti pou metpresion pou nou mars d<strong>an</strong> direksion lentere gr<strong>an</strong> kapitalmiltinasional. Bartay, Martay ek Parday ti pou rekoum<strong>an</strong>szot marday.361


Kim<strong>an</strong>ier ti pou fer pou <strong>an</strong>memt<strong>an</strong> regle b<strong>an</strong>n problemirz<strong>an</strong> ki afekte lavi tidimoun e koum<strong>an</strong>s s<strong>an</strong>z bazoperasion lekonomi. Si nou ti reysi sa nou ti pou vinn ennrefer<strong>an</strong>s kont fatalite globalizasion. Mo ti <strong>an</strong>perm<strong>an</strong><strong>an</strong>slor enn lakord red <strong>an</strong>t eksitasion parski nou ti pe av<strong>an</strong>sefor-for ek <strong>an</strong>gst ki koze par difikilte pou ramenn bato lad<strong>an</strong> por. … Rav<strong>an</strong>n ti pe rezone, lagitar ti pe donn lagam.Pa ti kapav kil parad. Swa li ti pou pase swa li ti poukase.Enn swar, fatige, s<strong>an</strong> okenn program enport<strong>an</strong> e sirtouparski mo ti bizen <strong>an</strong>pes solitid chombo mwa par lagorz,mo ti envit momem kot Malika. Li pa ti maynn si mo pa timaynn pas lasware ar enn lot kamwad ki pa ti enteresear politik. Mo ti reponn li ki mo pa ti <strong>an</strong>vi koz politikditou. Nenport kwa me sirtou pa politik. Oke!Nikola, kamwad Malika, ti enn zoli boug, koumadir akter.D<strong>an</strong> so lizie ti ena enn sourir ki briye kouma zetwal d<strong>an</strong>l<strong>an</strong>wit tied. Nou trwa nou ti pe gagn enn bon mom<strong>an</strong>,badine, riye, les ale, pa pr<strong>an</strong> traka n<strong>an</strong>ye, viv lavi koumali vini. Ant Malika ek Nikola ti ena enn afeksion profon kiti dat depi lont<strong>an</strong>. Drol! Zot pa ti p<strong>an</strong>s pou viv <strong>an</strong>sam.Enn koup ideal mo ti sir.Nikola ti fer letid bien av<strong>an</strong>se d<strong>an</strong> enn gr<strong>an</strong> konservatward<strong>an</strong> Lerop me li ti telm<strong>an</strong> atire par lamizik Jaz ki aster linepli ti pe zwe klasik ditou. Li ti vinn enn gr<strong>an</strong> saxofonisJaz repite d<strong>an</strong> nou pei e d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong> s<strong>an</strong>t. So dernieCD ti pe v<strong>an</strong>de kouma gatopima so-so parmi b<strong>an</strong>n namJaz. Me k<strong>an</strong> ti get so senplisite zame ti pou dir sa. Enn lotd<strong>an</strong> so plas ti pou mari met d<strong>an</strong> zar.Let<strong>an</strong> ti pe koule ar telm<strong>an</strong> douser ki nou pa ti pe s<strong>an</strong>ti lipase ditou. Enn kou telefonn kas nou rev.362


Malika ki ti pr<strong>an</strong> telefonn ti dir mwa, "Pou twa sa.Babou."Akoz mo papa pa ti tro bien mo ti toult<strong>an</strong> dir Babou kot tikapav zwenn mwa. Mo ti s<strong>an</strong>ti ki sitiasion ti grav. Babouti zis dir mwa ki li ti'a bon ki mo ti retourn <strong>lakaz</strong>. Sa tiase pou mo devinn leres. Mo de kamwad ti lir lor mo figirki mo ti d<strong>an</strong> tristes ek tourm<strong>an</strong>. Malika ti dim<strong>an</strong>n mwa,"To sofer ar twa?" Mo ti pe kondire momem. Nikola tipropoze pou akonpagn mwa. Ar telm<strong>an</strong> ensist<strong>an</strong>s ki mopa ti kapav refize.Ler nou ti ariv kot mwa, mo papa ki ti gagn atak ti finimor. Ti bizen okip so l<strong>an</strong>term<strong>an</strong>. Mo papa ti bienorg<strong>an</strong>ize. Tou so papie ti d<strong>an</strong> lord; li ti met dekote ennsom lamone ase enport<strong>an</strong> pou ki mo mama pa ti bizendep<strong>an</strong>n lor personn; li ti finn osi dir mwa kim<strong>an</strong>ier sol<strong>an</strong>term<strong>an</strong> ti bizen ete. Kouma li ti finn viv enn bon lavi, lipa ti ole ki personn plore. Malgre so partisipasion d<strong>an</strong>mouvm<strong>an</strong> Arya Samaj, li pa ti ole okenn p<strong>an</strong>ndit ferlapriyer. Li ti fini dim<strong>an</strong>n Gilbert s<strong>an</strong>t so s<strong>an</strong>te prefere,'Lasours'. Anplis li ti ole ki so lekor pas Legliz KatolikKatborn. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> so viv<strong>an</strong> li ti al dim<strong>an</strong>n permision Levekki pa ti ena okenn obzeksion. Nikola ki ti konn pretparwas Katborn bien ti pr<strong>an</strong> responsabilite pou fer toudemars neseser.Mo papa ti bien popiler. Kouma zot ti gagn nouvel, b<strong>an</strong>nfami pros ti vini lor vites. Omilie l<strong>an</strong>wit ti ena enn gr<strong>an</strong>vatevien ki ti kas somey b<strong>an</strong>n vwazen ki pa ti tike pouvinn r<strong>an</strong>n zot kont. Sakenn ti pr<strong>an</strong> enn responsabilite. Mob<strong>an</strong>n kamarad d<strong>an</strong> parti ti koum<strong>an</strong>s arive. Ler soley tileve ti fini okip tou b<strong>an</strong>n demars neseser. Nikola ek Ezennti pe koordinn tou.363


Pou servis set-zour mo mama ti dir mwa envit tou b<strong>an</strong>nki ti ed nou pou l<strong>an</strong>term<strong>an</strong> papa. Lerla ki mo ti konpr<strong>an</strong>lenport<strong>an</strong>s sa servis la. Pa ti zis enn fason exprim nougratitid, li ti osi enn fason pou dir ferm-ferm ki lavi bizenkontinie. Memwar dimoun mor li ti enport<strong>an</strong> me pa tigagn drwa bliye seki viv<strong>an</strong>.Pou mwa plis enport<strong>an</strong> ki tou se seki ti bizen fer pou edmama fer fas so nouvo sitiasion. Eski li ti pou kapav tinitousel, li ki ti dep<strong>an</strong>n lor papa net? Mo ti dim<strong>an</strong>n li si li tiole res d<strong>an</strong> sa <strong>lakaz</strong> la, ousa al viv d<strong>an</strong> enn ti flat.- To'le touy mwa, beta. Mo bien isi. Twa ki to pou feraster?Mo ti deza dir mo par<strong>an</strong> ki mo ti pe <strong>an</strong>vi pr<strong>an</strong> enn <strong>lakaz</strong>d<strong>an</strong> rezion Albion me mo ti r<strong>an</strong>vway desizion la k<strong>an</strong> mopapa ti pe koum<strong>an</strong>s gagn problem las<strong>an</strong>te.- Difisil pou les twa tousel isi.- Non, beta. Ena Babou; ena b<strong>an</strong>n vwazen. To papa finnkit ase lamone pou mo viv. Mo pou dim<strong>an</strong>n mo kouzinnRatna - li vev non - vinn viv isi. Pa trakase. Mo poudebrouye. Twa, viv to lavi, mo garson.Enn semenn pli tar mo ti demenaze. Batim<strong>an</strong> ki mo tipr<strong>an</strong> ti ase gr<strong>an</strong> pou konbinn biro ek <strong>lakaz</strong>. Lor premienivo ti pou ena mo biro, biro Ezenn, Rajen, Sheila,Ramba, biro sekreter ek enn lasal konfer<strong>an</strong>s. Mo ti pouviv lor letaz. Mo ti ena tou seki bizen.Eleksion zeneral ti pe aprose. Lalit ti pou sere.Siperpwis<strong>an</strong>s ek b<strong>an</strong>n miltinasional ti pe dim<strong>an</strong>n SirIswar, Bramsing ek Tirlipin tom dakor pou bar laroutb<strong>an</strong>n 'teroris <strong>an</strong>ti-globalizasion'. Lab<strong>an</strong>k Mondial ti pedonn enn ta soflonn avek moratwar pou permetgouvernm<strong>an</strong> fer barakat. Ti mem ena enn ta resours pou364


grat lamer, pentir lesiel. Malgre sa, sondaz ti pe montreki nou ti ena enn ti lav<strong>an</strong>s lor nou adverser. Zot pa ti poules pouvwar sape. Mo ti dir b<strong>an</strong>n kamarad ki nou ti bizenbien vizil<strong>an</strong>.Depi enn bout let<strong>an</strong> ti pe ena enn seri krim ek oldep:oldep lab<strong>an</strong>k, oldep bizoutri, oldep d<strong>an</strong> lotel. E sak fwagouvernm<strong>an</strong> ti pe koz 'konplo teroris'. Mem Sir Iswar,lider lopozision, ti pe koz sa kalite koze la.Enn swar ti ena sok zeneral d<strong>an</strong> pei. Dabor nouvel titonbe ki enn bom ti eklate d<strong>an</strong> batim<strong>an</strong> stasion televiziongouvernm<strong>an</strong> ki ti touy plizier dimoun. Erezm<strong>an</strong> stidio ektr<strong>an</strong>smeter pa ti <strong>an</strong>domaze. Answit Bramsing, Tirliplen ekSir Iswar ti paret <strong>an</strong>sam lor mem plato pou <strong>an</strong>onse kidapre zot lenformasion enn kom<strong>an</strong>do sorti d<strong>an</strong> enn peirepite pou so aksion teroris kont demokrasi ti responsab.Zot ti reysi zot kou parski zot ti ena zot az<strong>an</strong> <strong>an</strong>d<strong>an</strong> peiek alenteryer stasion televizion. Demokrasi ek liberte ti<strong>an</strong>d<strong>an</strong>ze. Gouvernm<strong>an</strong> avek soutien lopozision ti pe metenn letadirz<strong>an</strong>s pou kraz latet b<strong>an</strong>n mons ki Sat<strong>an</strong> ti<strong>an</strong>vwaye pou fer ditor. Nou pei, ziska tou r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> lord,pou gouverne par enn gouvernm<strong>an</strong> linite nasional dirizepar enn triyonvira "parey kouma ti ena d<strong>an</strong> Rom Ansienk<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n kriminel ti touy Gr<strong>an</strong> e Nob Zil Sezar".Mo ti konvok enn renion irz<strong>an</strong> biro-politik. Bien sir nou tipou bizen denons sa galimacha la; bien sir nou ti poualert lopinion lokal ek mondial. Me kestion fondam<strong>an</strong>talse ki nou ti bizen fer. Nou ti abitie travay d<strong>an</strong>tr<strong>an</strong>spar<strong>an</strong>s, d<strong>an</strong> legalite, d<strong>an</strong> demokrasi. Nou pa ti konnfer lalit gerila. Rajen ti partiz<strong>an</strong> ki nou r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong>kl<strong>an</strong>destinite. Ezenn ek mwa nou ti konvenki ki nou tibizen res seki nou ti ete: enn parti demokratik ki pouservi demokrasi pou gr<strong>an</strong>di demokrasi. B<strong>an</strong>n zenn ti plis365


atire par lalinn Rajen. Parti ti konn so premie gr<strong>an</strong>sekous. Pou evit konfrontasion nou ti prefer posponndeba. Nou ti dim<strong>an</strong>n tou dimoun retourn d<strong>an</strong> baz poukone kim<strong>an</strong>ier lepep pe reazir. Sheila ek Ramba, zot kote,ti desid al delav<strong>an</strong> ar zot <strong>proz</strong>e pou mobiliz b<strong>an</strong>n famkont diktatir. Depi ki sa de la ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> parti nou laforskote fam ti extra gr<strong>an</strong>di. Zot ti b<strong>an</strong>n milit<strong>an</strong> feminis depibien lont<strong>an</strong>. Dimoun ti ena boukou respe pou zot. Zot tikonn motive, org<strong>an</strong>ize ek mobilize. Zot ti ena b<strong>an</strong>n selilpartou d<strong>an</strong> pei. Zot ti parmi b<strong>an</strong>n premie fam ki ti aldonn koudme b<strong>an</strong>n travayer seksiel pou form b<strong>an</strong>nkorperativ self-help. Ant zot ek Malika ti ena enn relasionsolid depi lepok zot ti swiv kour lidersip d<strong>an</strong> liniversite.Selm<strong>an</strong>, mo ti dir zot, fer bien at<strong>an</strong>sion. Nou ti bizen parepou fer fas kont terorism leta. Lapolis, sirtou lapolissekre, pou vinn bien-bien feros. Ler nou ti separe mo tis<strong>an</strong>ti ki mo ti pou perdi boukou kamarad. Ena ki ti pouale parski zot pa ti pou dakor ar mwa; ena ki ti pouzwenn tase. Mo ti rapel ki fek-fek la mo ti <strong>an</strong>gwase parskiler nou ti pou form gouvernm<strong>an</strong> nou ti pou gagn grodifikilte met <strong>an</strong> pratik b<strong>an</strong>n reform ki ti neseser. Saproblem la ti rezoud par limem. Aster nou problem sekim<strong>an</strong>ier nou ti pou sirviv siklonn ki ti pe kraz lor nou.Ler tou b<strong>an</strong>n kamarad ti fini ale, mo ti vers enn ti drink ealim rajo lor BBC World Service. Ti ena enn program lorb<strong>an</strong>n travayer seksiel d<strong>an</strong> Calcutta d<strong>an</strong> Lenn. Kim<strong>an</strong>ierzot ti debaras b<strong>an</strong>n parazit ki ti pe explwat zot, kim<strong>an</strong>ierzot ti apr<strong>an</strong>n metie pou ki zot pa tom lor lapay k<strong>an</strong> lazr<strong>an</strong>tre; kim<strong>an</strong>ier zot ti obliz kliy<strong>an</strong> servi kapot pou protezzotmem kont SIDA. … Malika, Sheila, Ramba, travayerseksiel d<strong>an</strong> Calcutta. Samem lespwar. Ti ena ennmouvm<strong>an</strong> global kont dominer, imiliasion. Enn mouvm<strong>an</strong>global <strong>an</strong>faver dinite imen.366


Kikenn ti pez sonet. Salerla? Kis<strong>an</strong>nla sa ti kapavet? Mo tialim lalimier deor e al ouver laport. Mo ti bien per kilapolis ti finn debarke pou ramas mwa. Ar b<strong>an</strong>n nouvolalwa ek reglem<strong>an</strong> li ti telm<strong>an</strong> fasil atas lake ferbl<strong>an</strong>.Nikola ek Babou! Babou ti koz premie.- Das, to tousel?- B<strong>an</strong>n kamarad fek ale.- Nou kapav r<strong>an</strong>tre?- Sori! Bien sir, r<strong>an</strong>tre. Nikola, kim<strong>an</strong>ier?- Korek. Doub sis.Zot ti vinn gete si zot ti kapav fer kiksoz pou mwa. Ki zotti pou kapav fer? Enn artis ek enn boem. Nou ti al d<strong>an</strong>mo salon prive lao.- Das, Nikola ek mwa, nou finn desid pou viv <strong>an</strong>sam.- Zot…?- Wi, nou 'gay'.- Mama kone?- Li soupsone. Bonnfam enn malinn.- Li pou viv tousel?- Li ek so kouzinn. Zot gagn li bonn <strong>an</strong>sam. Mama finnvinn prezid<strong>an</strong>t so komite trwaziem-az.Nikola ti paret pli preokipe par sitiasion politik. Eski li tikapav fer kiksoz pou ede? Kikfwa li ti bizen alertKomision Enternasional Drwa Imen. Li ti ena boukoukontak d<strong>an</strong> sa domenn la. Sa ti enn bon lide. Mo ti dir lial delav<strong>an</strong>. B<strong>an</strong>n enstitision materyel ti pe soutenirdiktatir. Ti bizen ki b<strong>an</strong>n enstitision moral lev lavwa.Ler zot ti ale, lame d<strong>an</strong> lame, mo ti sey dormi enpe s<strong>an</strong>reysi. Vire, tourne, alim lalimier, tengn lalimier, alim rajo,tengn rajo. Abba mem. Mo kwar li ti ver kat-er gramaten367


ki somey ti pens mo lizie.Sapit 12Leto Ti Pe SereLer mo somey ti kase soley ti fini leve. Mo ti enpe grogi.Me bien vit realite ti pr<strong>an</strong> so plas d<strong>an</strong> mo latet ar foullafors. Taler mo ti pou bizen al parlm<strong>an</strong> e mo ti kone ki tipe at<strong>an</strong>n mwa: terorism verbal. De tazar ti finn maryepike e b<strong>an</strong>n bakbencher ti sirm<strong>an</strong> pou gagn enstriksionpou fer mo lavi amer. Zot pa ti pou ezite pou bat mwaenn bate bef. D<strong>an</strong> lopozision nou ti pou zis detrwa e zot tipou fer tou pou touf nou lavwa. Erezm<strong>an</strong> ti pou enadetrwa depite ki, mem si nou pa ti dakor lor boukouzafer, ti pou reziste gouvernm<strong>an</strong> so t<strong>an</strong>d<strong>an</strong>s dominer.Mo ti dekonekte telefonn av<strong>an</strong> mo ti al dormi e ler mo tirekonekte li li pa ti aret sone. Zournalis, senpatiz<strong>an</strong>,piper gouvernm<strong>an</strong> ki ti gagn enstriksion zour mwa,maltret mwa, entimid mwa. Ler zournal televize, mo tialim televizion. Matrakaz ti pe kontinie. B<strong>an</strong>n lagazet tiklerm<strong>an</strong> per pou sort kare-kare. Wi, me; wi, me; wi, me!Nou ti oblize mont enn rezist<strong>an</strong>s me li ti pou bien-biendifisil. Nou parti ti bien zenn e nou ti gr<strong>an</strong>di tro-tro vit,telm<strong>an</strong> vit ki nou ti perdi kontrol lor b<strong>an</strong>n evennm<strong>an</strong>. Nouti ena enn nwayo milit<strong>an</strong> solid me nou nouvo kiltir politikpa ti bien <strong>an</strong>rasine d<strong>an</strong> baz sosiete. Nou ti bizen let<strong>an</strong> measter irz<strong>an</strong>s ti pe swiv irz<strong>an</strong>s.Eski mo ti fer enn erer r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> eleksion parsiel? Ti enaserten obzervater politik ki ti p<strong>an</strong>s koumsa sa lepok la.Zot ti ena rezon? Kikfwa! Ena lezot ki ti foul dakor salepok la, ki aster ti pe dir ki zot ti kone mo ti pe fer erer368


k<strong>an</strong> mo ti deside pou poz k<strong>an</strong>dida d<strong>an</strong> parsiel. Malen aprekou! Sa lepok la mo ti sir mo ti pr<strong>an</strong> bon desizion. Tibizen pr<strong>an</strong> desizion. Mo ti pr<strong>an</strong> li. Seki ti finn arive ti finnarive! Pa ti kapav met aryer aster.Sak zour ki ti pase ti pe amenn so kargezon movenouvel. Triyomvira ek zot konseye sekirite ti pe org<strong>an</strong>izrepresion d<strong>an</strong> enn fason efikas. Zot pa ti aret b<strong>an</strong>n latetdabor me b<strong>an</strong>n diriz<strong>an</strong> lokal d<strong>an</strong> vilaz, d<strong>an</strong> kartie. Ti aretzot, gard zot innkominikado e apre detrwa zour ti enabel-bel tamtam lor televizion. Entel ti konfese ki li ti ennteroris peye par terorism enternasional e ki pr<strong>an</strong> lord arenn servo lokal ki ti opere d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>onima. Lapolis ti enab<strong>an</strong>n soupson lor id<strong>an</strong>tite servo la me ti pe at<strong>an</strong>n mom<strong>an</strong>propis pou pas alatak. Kominike ofisiel pa ti dir, biensir, kiti servi tortir pou fors dimoun sign konfesion.Lapolis sekre ti pratik politik soufle-morde. Ler li ti ramasenn ti milit<strong>an</strong> lor baz e pa ti ena okenn reaksion parmidimoun d<strong>an</strong> lokalite parski lafreyer ti fini paraliz b<strong>an</strong>nlespri e lagazet pa ti pe dir n<strong>an</strong>ye parski otos<strong>an</strong>sir ti finir<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> labitid, li ti koum<strong>an</strong>s aret b<strong>an</strong> diriz<strong>an</strong> enpe plienport<strong>an</strong> ki ti ena enn pli gr<strong>an</strong> repitasion. Koumsa,dousma-dousma zot ti pe mont ver lao d<strong>an</strong> lorg<strong>an</strong>izasion.Enn mwa pli tar lapolis ti aret Sheila ek Ramba e ti akizzot pou trafik ladrog ek biznes prostitision. Zot ti al enpetro lwen. Ti ena remou d<strong>an</strong> popilasion. Enn editoryalis timem ekrir: 'Enough is Enough'. Me gouvernm<strong>an</strong> ti reysiso kou. Li ti dir ki lapolis ti pe fer so travay apartirlenformasion ki li ti ena e ki ti bizen les lakour deside.Taktik ti s<strong>an</strong>ze. Ti koum<strong>an</strong>s servi arselm<strong>an</strong> legal. Ti pouaret nou, met fos akizasion e lerla les nou debat d<strong>an</strong>lakour. Lagazet ti pou pibliye bel-bel reportaz, dimoun kikont<strong>an</strong> nouvel s<strong>an</strong>sasionel pou gagn li bonn e nou, nou369


pou rent nou nam, dep<strong>an</strong>s nou lamone e perdi nou let<strong>an</strong>sey sorti lor kosion e reponn akizasion. Let<strong>an</strong>sa let<strong>an</strong> tipe pase e pei ti pe al ver eleksion zeneral s<strong>an</strong> ki nou ti pereysi fer veritab travay politik. Terorism leta ti efikas.Triyomvira ar soutien masif siperpwis<strong>an</strong>s ek gro kapitalmiltinasional ti pe konsolid zot pozision. Zot ti pe reysi ferverni demokratik <strong>an</strong>pes pouritir paret; ti pe servi parfenpou kasiet s<strong>an</strong>ti pi.Si zot ti aret mwa, enn depite lopozision, sa ti kapav zwed<strong>an</strong> mo faver. Lapres lokal ek enternasional ti pou kriye;b<strong>an</strong>n enstitision moral ti pou proteste e b<strong>an</strong>n demokratalenteryer siperpwis<strong>an</strong>s ek pei devlope ti pou met presionlor zot gouvernm<strong>an</strong> pou kond<strong>an</strong>n represion ek diktatir isi.Repitasion b<strong>an</strong>n diriz<strong>an</strong> nasional ek enternasional ti pougate. Zot zimaz pa ti pou zoli-zoli. Me diktatir ti vinnmalen. Zot ti les mwa <strong>an</strong> 'liberte kontrole', koup lerb<strong>an</strong>ba mo lipie, obliz mwa servi mo let<strong>an</strong> ek resours loraksion def<strong>an</strong>siv ziska mo perdi souf. D<strong>an</strong> parlm<strong>an</strong> zot tis<strong>an</strong>z zot m<strong>an</strong>ier. B<strong>an</strong>n diriz<strong>an</strong> ek bakbencher pa ti agresifditou; zot ti pe donn mwa tou let<strong>an</strong> ki mo ti bizen poupoz kestion e pou koze sou kontrol spiker ki ti ennpolitisien rize, enn vie renar ki pa ti kwar ditou d<strong>an</strong>separasion pouvwar. Ekzekitif ek lezislatif ti fini vinn enn.D<strong>an</strong> zidisier ti ena enn rezist<strong>an</strong>s timid-timid. Me lapliparziz ek mazistra ti pe zwe zot fim, pas bagou ar pouvwarparski b<strong>an</strong>n ki 'ti fer bon z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>' ti sir ki zot ti pou gagntravay soukontra kouma konseye ousa prezid<strong>an</strong> komisiond<strong>an</strong>ket k<strong>an</strong> zot pr<strong>an</strong> p<strong>an</strong>sion.Enn kote gouvernm<strong>an</strong> ti reysi <strong>an</strong>senn b<strong>an</strong>n enstitision ekbayonn liberte; lot kote ar led siperpwis<strong>an</strong>s ek Lab<strong>an</strong>kMondial li ti pe met for d<strong>an</strong> devlopm<strong>an</strong> infrastriktir.Boukou s<strong>an</strong>tie ti pe ouver: konstriksion larout ek370


atim<strong>an</strong>, batim<strong>an</strong> ek larout.P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> de-z<strong>an</strong> sa ti dire. Parti Rouz ek Ver tidepaye net.Ti bizen boukou let<strong>an</strong> ek resours pou rekonstrir noulorg<strong>an</strong>izasion. Nou parti ti pou konn enn peryod difisil metousa pa ti dramatik. Nou ti zenn, plen ar lide ek<strong>an</strong>touziasm. Lavi ti div<strong>an</strong> nou. Deza ti koum<strong>an</strong>s ena plisdimoun ki pa ti per pou koze; plis dimoun ki ti pe revinnver nou. D<strong>an</strong> rezion kot nou ti reysi fer enn travay dirab,lorg<strong>an</strong>izasion ti pe regagn so misk; ti ena osi rezion kotnou prez<strong>an</strong>s ti plito meg. D<strong>an</strong> fon mo leker mo ti trouvsitiasion la kouma enn boner d<strong>an</strong> lapo maler.Depi detrwa mwa plizier kees kont nou ti pe reye ousadismis. B<strong>an</strong>n fam diriz<strong>an</strong> d<strong>an</strong> parti ti pe vinn politikm<strong>an</strong>for ek popiler. Zot lenfli<strong>an</strong>s ti pe gr<strong>an</strong>di atraver b<strong>an</strong>ndifer<strong>an</strong> klas sosial e apart enn rezo nasional zot ti formparti enn rezo enternasional. Gouvernm<strong>an</strong> ti realize ki lerzot ti fer aret Sheila ek Ramba ar fos akizasion zot ti ferenn mari gaf. Senpati pou nou de eroinn ti ogm<strong>an</strong>tepartou. Solidarite fam ti enn zafer ki politisien zom pa tipr<strong>an</strong> kont ou plito pa ti konpr<strong>an</strong>. Enn evennm<strong>an</strong> kipersonn pa ti at<strong>an</strong>n ti boulvers tou b<strong>an</strong>n done. Poudevlopm<strong>an</strong> lendistri textil plizier lizinn ti fer vinn travayerfam depi Lasinn. Zot ti bien forme d<strong>an</strong> itilizasion b<strong>an</strong>nmasinn modern e travay pa ti fer zot per. Zot ti pe avoyzot saler d<strong>an</strong> zot pei e zot ti pe viv lor kas overtaym.Personn pa ti pe enteres ar zot kondision travay ekkondision d<strong>an</strong> lakel zot ti pe viv. Ti ena koze ki zot ti pesibir move tretm<strong>an</strong> e ki ti pe mem fors serten r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong>prostitision. Anverite zot ti pe sibir enn nouvo kaliteesklavaz. Ironi d<strong>an</strong> tousa se ki b<strong>an</strong>n dimoun ki toult<strong>an</strong> tiplengne ki zot <strong>an</strong>set, esklav ek kouli, ti pas mizer d<strong>an</strong>lame patron ti trouv sa normal ki b<strong>an</strong>n zouvriye famSinwa sibir mem tretm<strong>an</strong>. Ramba, Sheila, Malika ek zot371


<strong>an</strong>n kamarad pa ti dakor. Zot ti pe denons depi lont<strong>an</strong>explwatasion sovaz ki travayer Sinwaz ki pe sibir. Ennzour pei <strong>an</strong>tie ti apr<strong>an</strong>n ki tou b<strong>an</strong>n tifi la ti des<strong>an</strong>n d<strong>an</strong>lari, mars long-long dist<strong>an</strong>s ziska lambasad zot pei e labazot ti dim<strong>an</strong>n lotorite retourn zot d<strong>an</strong> zot pei. Mouvm<strong>an</strong>feminis ek b<strong>an</strong>n asosiasion femininn ti soutenir zot s<strong>an</strong>pour-s<strong>an</strong>.Koumadir ti ena lame BonDie lad<strong>an</strong> parski sa timontre diktatir ki li 'si ti ena so terminis.Enn swar, detrwa semenn pli tar, d<strong>an</strong> zournal televize nouti apr<strong>an</strong>n ki gouvernm<strong>an</strong> ti lev letadirz<strong>an</strong>s ek ti disoudparlm<strong>an</strong>. Ti pou ena eleksion d<strong>an</strong> de mwa. Zot ti konpr<strong>an</strong>ki zot ti bizen fer vit parski sitiasion pa ti pou bouzfix.Sapit 13Sitiasion Debloke-ReblokeTi bizen swas<strong>an</strong>n-dis k<strong>an</strong>dida. Enn par sirkonskripsion.Parti ti desid pou met tr<strong>an</strong>n-senk fam ek tr<strong>an</strong>n-senk zom.Li ti kler pou nou ki nou pa ti pe al pr<strong>an</strong> pouvwar me nouti pou donn politik nou pei enn nouvo oriy<strong>an</strong>tasion. Ezennek Rajen ti propoze ki nou met enn mazorite fam d<strong>an</strong>sirkonskripsion sir me Sheila ek Ramba ti donn plisenport<strong>an</strong>s merit ek kapasite travay. Malgre sa ti ena plisboukou k<strong>an</strong>dida fam d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n sirkonskripsion sir. Dapreenn senario rezonab, nou ti pou gagn <strong>an</strong>t douz ek kenzdepite. Si sa ti realize nou ti pou ena enn baz solid poudevlop nou aksion politik e prepar pei pou b<strong>an</strong>ntr<strong>an</strong>sformasion veritab.Nou ti reysi fer enn meyer perform<strong>an</strong>s: douz ti elidirektem<strong>an</strong> ek sis atraver proporsionel - dis lad<strong>an</strong> ti fam.Mwa mo ti tonbe parski mo ti repoz d<strong>an</strong> memsirkonskripsion kot mo ti eli d<strong>an</strong> parsiel, enn bastion Sir372


Iswar. E mo pa ti met mo nom d<strong>an</strong> lalis priyoriter pouproporsionel. Enn lider, dapre mwa, pa ti gagn drwa rodseke.Ti finn ariv ler pou fer bil<strong>an</strong>, rep<strong>an</strong>s nou aksion fitir emiskle nou lorg<strong>an</strong>izasion pou fer fas b<strong>an</strong>n nouvo batayekonomik, politik ek sosial. Li ti normal ki mo demisionnkouma Lider e mo ti propoz ki swazir Ramba pou r<strong>an</strong>plasmwa e ki Ezenn res Depyouti-Lider. Pa ti ena deba parskitou b<strong>an</strong>n kamarad ti konsi<strong>an</strong> nesesite enn nouvo depar.Mo ti aksepte pr<strong>an</strong> prezid<strong>an</strong>s ki, d<strong>an</strong> nou parti, ti enn possenbolik.P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> detrwa l<strong>an</strong>e mo ti viv ekses vites e mo ti ena bienlent<strong>an</strong>sion ral<strong>an</strong>ti. Plis enport<strong>an</strong>, mo ti bizen let<strong>an</strong> poureorg<strong>an</strong>iz mo lavi. Mo pa ti ena okenn reveni e rezerv tifini plat. B<strong>an</strong>n kamarad d<strong>an</strong> parti ti propoz pou donnmwa enn reveni m<strong>an</strong>siel pou mo zwenn de bout. Me sapa ti enn solision. Mo ti bien bizen enn travay me lakel.Mo pa ti <strong>an</strong>vi retourn liniversite. Resers ek l<strong>an</strong>sengnm<strong>an</strong>ti fini perdi zot atraksion d<strong>an</strong> mo lespri. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> detrwasemenn mo ti kouma enn pl<strong>an</strong>t brile ar soley e ki ti peat<strong>an</strong>n enn gout lapli. E mo ti gout lapli ti pe refiz tonbe.Mo ti osi bizen enn l<strong>an</strong>drwa pou viv parski <strong>lakaz</strong> Albion tikartie zeneral parti. Pa ti ena okenn irz<strong>an</strong>s me sa pavedir ki mo ti gagn drwa trenn lipie, pa fer n<strong>an</strong>ye.Mo ti d<strong>an</strong> mem sitiasion ki Tornado enn Dim<strong>an</strong>s t<strong>an</strong>tobien lont<strong>an</strong> d<strong>an</strong> Lesper<strong>an</strong>s. Mo ti finn zwe mo derniemach lor teren politik.P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> pre senk<strong>an</strong>t-<strong>an</strong> mo ti finn akimil kones<strong>an</strong>s ekexpery<strong>an</strong>s s<strong>an</strong> dekouver vre sime.373


Sapit 14Fer Lapl<strong>an</strong>s D<strong>an</strong> Lagon Ziska …Souv<strong>an</strong> mo ti s<strong>an</strong>ti koumadir mo ti pe fer lapl<strong>an</strong>s d<strong>an</strong>lagon. Mo ti pe flote; div<strong>an</strong> ek vag ti pe marye pike pousay mwa agos, adrwat, agos. Me mo pa ti konn ni gr<strong>an</strong>dilo, ni profonder kot ble pal vinn nwar parski lalimiersoley dim<strong>an</strong>n pardon. Depi Tornado ziska Rouz ek Ver moliniver ti gr<strong>an</strong>di <strong>an</strong>longer ek <strong>an</strong>larzer me so epeser ti resplito meg. Kifer mo ti toult<strong>an</strong> s<strong>an</strong>ti koumadir kiksozm<strong>an</strong>ke d<strong>an</strong> mo lavi. Mo ti ena enn PhD <strong>an</strong> Istwar. Lagazetki ti pe pibliy mo lartik ti ofer mwa enn job perm<strong>an</strong><strong>an</strong>enteres<strong>an</strong>. Donk mo problem fin<strong>an</strong>sie ti fini rezoud. Mo titouzour prezid<strong>an</strong> enn parti politik ki ti pe vinn pliz<strong>an</strong>plifor ek ki ti ena rekones<strong>an</strong>s enternasional. Mo ti ena ennpogne kamwad entim ek senser. Me malgre tousa ti enaenn vid d<strong>an</strong> nwayo mo lekzist<strong>an</strong>s.Enn zour direkter lagazet pou lekel mo ti pe travaydim<strong>an</strong>n mwa si mo ti pou aksepte pr<strong>an</strong> responsabiliteorg<strong>an</strong>iz enn gr<strong>an</strong> fet popiler pou selebre l<strong>an</strong>iversersenk<strong>an</strong>t-<strong>an</strong> nou lagazet. Mo bizen rekonet ki mo ti kont<strong>an</strong>org<strong>an</strong>iz fet; mo ti kont<strong>an</strong> prez<strong>an</strong>s lafoul; mo ti gagnplezir trouv plezir lor figir dimoun ler zot ti dekouverkiksoz extra. Normal mo ti aksepte sirtou ki mo ti pougagn foul sipor direksion ek staf nou lagazet. Li ti ennextra chalenj.Mo ti regroup otour mwa b<strong>an</strong>n meyer <strong>an</strong>imater ek artis enou ti pl<strong>an</strong>n enn maha-<strong>proz</strong>e. Nou ti swazir enn saytorizinal. Tou ti pare pou gr<strong>an</strong> zour. Lavey, aswar, nou tipas tou <strong>an</strong>revi e tou ti paret rekta <strong>an</strong>plas. Mo ti bienfatige e somey ti chombo mwa kouma mo ti poz latet lorlorye. Omilie l<strong>an</strong>wit enn lavwa ti kas mo somey pou dir374


mwa: "Pa fer gr<strong>an</strong>-nwar mo piti! Lapli fer lenz k<strong>an</strong>ze vinnkataplas." Mo ti pr<strong>an</strong> detrwa segonn pou konpr<strong>an</strong> ki tiariv mwa. Mo ti fer enn kosmar. Ayo! Vremem mo ti bliyechek plis enport<strong>an</strong>: <strong>an</strong> Mars ki kalite let<strong>an</strong> gagne d<strong>an</strong>l<strong>an</strong>drwa kot fet ti pou deroule? Ki mo ti kapav fer? Mo tipe tr<strong>an</strong>spir gro. Mo pa ti kapav telefone omilie l<strong>an</strong>wit. Tibizen at<strong>an</strong>n soley leve. P<strong>an</strong>ik! Mo ti kit lili, tom lor zenou,dim<strong>an</strong>n Bondie pardon. Tou sa let<strong>an</strong> la mo ti kwar mo tiate. Li vre ki mo ti ena enn kamarad pret ki enn zour tidir mwa d<strong>an</strong> so m<strong>an</strong>ier sek-sek: "To osi ate ki enn goutlaroze lor enn petal roz ki pe reflekte enn reyon lalimiersoley." Li ti reysi met dout d<strong>an</strong> mo latet me mo ti riy enngr<strong>an</strong> kou e nou ti koz enn lot koze.Enn dimoun ki nou krwaze, enn evennm<strong>an</strong> ki noutraverse parfwa vir tou <strong>an</strong>balao e nou sertitid, tr<strong>an</strong>pe d<strong>an</strong>tr<strong>an</strong>spirasion frwad ki lafreyer f<strong>an</strong>n lor nou, debal<strong>an</strong>s noue obliz nou re-eple nou nom. Nou tou, enn zour pa ennzour, nou trouv noumem lor larout Damas. Laplipar ferkoumadir n<strong>an</strong>ye pa finn arive e zot kontinie zot sime,lizie ferme ek zorey bouse. Me ena ennde ki realiz vit kivre souv<strong>an</strong> kasiet deryer paret, ki bizen desir vwallapar<strong>an</strong>s pou trouv kler. Li telm<strong>an</strong> pli fasil fer vadire tounormal.Mo kosmar d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>wit ki ti vinn av<strong>an</strong> gr<strong>an</strong> evennm<strong>an</strong> lorki mo ti met pwa mo kapasite, nom ek repitasion, ti kasmwa <strong>an</strong>de. Si lapli ti pou tonbe tou ti pou vinn mastok.Lel<strong>an</strong>dime boner mo ti telefonn stasion meteo. Konfirme.Samem peryod plis mouye d<strong>an</strong> sa l<strong>an</strong>drwa la. Zot ti peprevwar enn let<strong>an</strong> lapli-lapli pou lazourne. Si ti koup mwapa ti pou ena dis<strong>an</strong>.Toult<strong>an</strong> mo mama ti pe dir ki pese pey lor later. Mo ti finnmars<strong>an</strong>d touf<strong>an</strong>n ki ti finn swazir so mom<strong>an</strong> pou grenn375


lor mwa aster. Mo ti kwar d<strong>an</strong> prensip larezon; d<strong>an</strong> 'falevwar pou kwar'. Tou leres ti zistwar vie bonom, viebonnfam ki kwar d<strong>an</strong> siperstision. Kones<strong>an</strong>s siy<strong>an</strong>tifik tikapav <strong>an</strong>pes mwa fer erer me pa pou kapav pardonn moerer e bar mo gorl. D<strong>an</strong> lavi, <strong>an</strong>verite, ena boukou kiksozki depas kad larezon. Mals<strong>an</strong>s nou konpr<strong>an</strong> sa k<strong>an</strong> dibwapwent ar nou. Fode nou m<strong>an</strong>z lapousier pou nou realizeki tou seki vizib fini d<strong>an</strong> lapousier. Lavi pa fasil. Li pakapav fasil. Li fri enn evennm<strong>an</strong> ki ti arive plis ki 15miliar b<strong>an</strong><strong>an</strong>e desala: Big Beng. Mo papa, lepok Tornado,ti kont<strong>an</strong> dir ki lavi li enprevizib kouma enn machfoutborl. Boul ron, laplenn kare. Amizir mo dekouverkonplexite mo lavi mo ti realize ki lavi li ti kouma milmach foutborl ki ti pe zwe <strong>an</strong>memt<strong>an</strong> d<strong>an</strong> enn fraksionsegonn atraver lespas ek let<strong>an</strong>.Sa zour la lesiel ti bare. T<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> ti ena enn ti soleytimid. Pa ti ena lapli. Enn mo koleg ti mem dir: "Ennmirak sa!" Ver enn-er t<strong>an</strong>to enn labriz ti pous niaz verlwes e lesiel ti vinn ble. Ler fet, ki mo ti apel "SpektakZ<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Lark<strong>an</strong>siel", ti koum<strong>an</strong>se ti ena enpe niaz ki ti peramase d<strong>an</strong> les me tou ti pe deroul d<strong>an</strong> lord.Zis kouma spektak ti ariv so top e ti pe sarye tou dimounlor lezel limazinasion ek bote, enn lark<strong>an</strong>siel extra-bote tiparet lor lesiel koumadir Bondie ti pe sign enn kontralamour ar z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> lark<strong>an</strong>siel. Enn frison ti travers lafoul.Boukou regar ti tourn ver mwa, regar plen ar admirasion.Mo lizie ti plen ar larm. Lazwa ek laont, gratitid ek imiliteti gonfle mo leker ek chombo mo lagorz. Lerla ki mo tikoum<strong>an</strong>s realize ki d<strong>an</strong> lekzist<strong>an</strong>s ti ena emosion ki ti plifor ki larezon.376


Sapit 15Trwa-zerEnn zour Patricia ti dim<strong>an</strong>n mwa si mo ti kapav ekrir ennti pies teat ki li ti pou servi ar so b<strong>an</strong>n zelev adilt ki ti peswiv koudiswar ki so ONG ti pe done. Mo ti enn istoryen,enn zounalis. Zame mo ti sey ekrir poem, zistwar ousapies teat. Me mo ti <strong>an</strong>vi seye. Enn lot lakrwaze, enn lotchalenj.Pies la ti pas d<strong>an</strong> enn prizon kot ti ferm enn s<strong>an</strong>ter<strong>an</strong>gaze ki ti pe agas lotorite politik ek lapolis par som<strong>an</strong>ier kategorik denons lenzistis, koripsion ek ferdominer. Lapolis pouri ti desid pou touy li e fer kwar ki liti enn droge ki ti swiside parski li ti <strong>an</strong>m<strong>an</strong>k.Mo ti kit m<strong>an</strong>iskri la ar Patricia e nou ti donn r<strong>an</strong>devoukot li pou diskit pies la e gete ki am<strong>an</strong>nm<strong>an</strong> ti neseser.Ler nou ti zwenn, li ti dim<strong>an</strong>n mwa kifer zis trwa-zer moero ti mor d<strong>an</strong> so selil. Mo ti reponn li, "Pa kone. Zistwarla ki koumsa. Kifer to dim<strong>an</strong>n mwa sa?"- Zezi ti mor zis trwa-zer. To ti kone?- Non.- Enn zoli pies David, enn zoli pies. Mo pou sey fer ennbon travay ar sa. Mersi.D<strong>an</strong> pies la mo ti pe fer enn paralel diskre <strong>an</strong>t mo ero ekero Nouvo Testam<strong>an</strong>. Toulede ti mor trwa-zer.Koensid<strong>an</strong>s? Ousa …? Non, pa posib.Apre nou expery<strong>an</strong>s negatif d<strong>an</strong> Site Tarz<strong>an</strong>n, Patricia tiretir li p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> enn bon bout let<strong>an</strong> e ti kons<strong>an</strong>tre lor soresponsabilite profesionel ek domestik. Ler so b<strong>an</strong>n377


z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti vinn ase gr<strong>an</strong>, li pa ti kapav reziste <strong>an</strong>vi retournlor teren sosial. Li ti dir mwa ki li ti s<strong>an</strong>ti koumadir ennlafors pli for ki li ki ti pe ris li. Enn emosion, ennentwision ki ti pli for ki larezon.Me Patricia pa ti refer mem erer. Olie al ver dimoun poued zot endividielm<strong>an</strong>, li ti desid pou apiy lor formasionb<strong>an</strong>n lider difer<strong>an</strong> nivo. Sa pa ti bet ditou. Atraver sob<strong>an</strong>n stazier li ti prez<strong>an</strong> partou s<strong>an</strong> ki li li ti bizen labafizikm<strong>an</strong>. Enn zour ler nou ti pe koz-koze apre dine, mo tidir li, "bizen enn nouvo Moiz pou gid b<strong>an</strong>n d<strong>an</strong> pensatraver Mer-Rouz."- Nou ena nou Moiz. Moiz Alagenn.- Pa enn lot Tirliplen?- Mo pa kwar.Moiz Alagenn ti enn metis ki ti alez d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>vironnm<strong>an</strong>lavil kouma lak<strong>an</strong>pagn. Li ti res<strong>an</strong>ble Simon, gorliTornado. Kouma Simon li ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> tou lasos. Me li ti milfwa pli for. Li pa ti perdi let<strong>an</strong> zaza e li ti konn koz ardimoun, ekout zot e fer zot azir. Li ti ena karism. Mo tideza t<strong>an</strong>n so koze lepok mo ti depite. Mo ti al get li pougagn so soutien pou parti Rouz ek Ver. Avek polites, li tifer mwa konpr<strong>an</strong> ki li pa ti enterese fer politik e li pa ti'leperdi lamitie Fr<strong>an</strong>cois Tirliplen ki ti so kamwad depi ki zotti sof b<strong>an</strong> lekol primer <strong>an</strong>sam.- Patricia, ot<strong>an</strong> ki mo rapel, Moiz mefie politisien. Lefe kito marye ar Ezenn …- Li gagn zafer ar mwa, pa ar Ezenn.- Sori!- Pardonn mwa David. Mo pa ti bizen sap lor kal ar twa.Mo'nn plen ar dimoun ki refiz fer difer<strong>an</strong>s <strong>an</strong>t Patricia kimarye ar Ezenn ek Patricia, travayer sosial. Mo kont<strong>an</strong>mo mari. Li finn toult<strong>an</strong> soutenir mo zefor. Depi ki li<strong>an</strong>plen d<strong>an</strong> politik li fer tou pou ki nou id<strong>an</strong>tite res bien378


separe. … To'nn trouv lartik d<strong>an</strong> lagazet zordi? Ennpolitisien d<strong>an</strong> so entervyou fer expre pou mel<strong>an</strong>z touledepou fer kwar ki mo servi mo ONG pou soutenir travaypolitik mo mari. E zournalis la ki konn bien zefor ki mwaek Ezenn fer pou evit amalgam, tr<strong>an</strong>p d<strong>an</strong> lasos la … parexpre pou sey <strong>an</strong>baras mwa.- Personn pa pou pr<strong>an</strong> zot kont. Tou dimoun kone ki sazournalis la so plim tr<strong>an</strong>pe d<strong>an</strong> pol<strong>an</strong>k politisien la,zournalis-d<strong>an</strong>-l<strong>an</strong>vlop. Pa les zot kas to moral. Travay kito pe fer li extra. Pa les detrwa pouri <strong>an</strong>pes twa dormi. …Aster ki mo nepli fer politik aktif to kwar Moiz pouaksepte kolabor ar mwa lor serten <strong>proz</strong>e? D<strong>an</strong> lepase moti al ver li e polim<strong>an</strong> li ti fer mwa konpr<strong>an</strong> ki li pa ti trouvlizour d<strong>an</strong> politik malgre ki so meyer kamwad …- Fr<strong>an</strong>cois Tirliplen. … Les mo dim<strong>an</strong>n li. Si li dakor noukapav zwenn otour enn bon kari. The first supper.Patricia ti toult<strong>an</strong> bos lor fer b<strong>an</strong>n remark orizinal, sok eetr<strong>an</strong>z ki fabrike par enn lespri ki ti ena so prop fason getlekzist<strong>an</strong>s, lepase ek lavenir. Laflam d<strong>an</strong> so regar ti pegr<strong>an</strong>di ar let<strong>an</strong>. Ti enn laflam ki pirifie s<strong>an</strong> brile, ki donn<strong>an</strong>vi pr<strong>an</strong> risk mem si bizen gagn klos lor sime, ki fer perpar so lafors e nouri par so bonte dou. Kikfwa samem saki mo papa ti apel Shakti, lenerzi s<strong>an</strong> lakel pouvwarmaskilen ti fizet. Ler li ti koz 'first supper' ti koumadir li tipe fer enn ti jok me mo ti s<strong>an</strong>ti ki deryer jok la ti ena pliski enn swe. Enn pres<strong>an</strong>tim<strong>an</strong>? Enn vizion lavenir?Nou 'first supper' ti enn gr<strong>an</strong> sikse. Moiz Alagenn ti enngr<strong>an</strong> lespri ek enn gr<strong>an</strong> leker. Li ti enn mel<strong>an</strong>z profeser,pret ek artis. Li ek Patricia ti ena enn zafer <strong>an</strong>komen. Enntal<strong>an</strong> bien rar. Zot ti koumadir b<strong>an</strong>n bizoutie lespri … non!… plito b<strong>an</strong>n bizoutie nou nam. Zot ti kone kim<strong>an</strong>ier fernam b<strong>an</strong>n seki pli d<strong>an</strong> pens briye kouma enn bizou.379


Sapit 16Zistwar MoizMoiz ti enn metis ki par so louk ti fer enn fizion Lafrik,Lerop, Lazi. Li ti meg, ot; so seve nwar ti des<strong>an</strong>n lor soledo <strong>an</strong>-kedseval; so labarb fourni ti bien swagne. K<strong>an</strong> liti pase so fam kouma so zom ti vire-tourne pou get li.N<strong>an</strong>ye pa ti rif-raf d<strong>an</strong> so degenn. Li ti prop d<strong>an</strong> so lekorek d<strong>an</strong> so lespri; d<strong>an</strong> so m<strong>an</strong>ier marse, d<strong>an</strong> so m<strong>an</strong>ierkoze. Pa kwar li ti fezer. Ditou. Okontrer, sak mouvm<strong>an</strong>,sak zes ti kouma enn lapriyer pou dir lavi mersi. ApartPatricia mo pa ti konn personn av<strong>an</strong> ki ti senboliz lavi soboner ar so maler, so lazwa ar so tristes, so lespwar ar sotourm<strong>an</strong>, so lamour ar so soufr<strong>an</strong>s. Mo ti pe koum<strong>an</strong>skonpr<strong>an</strong> ki si nou ti konn gete, partou-partou nou ti poutrouv sa kalite spesimenn rar la. Me fale konn gete. Sinou ti get atraver Holly-Bollywood, nou gete ti pou ferrikose lor sirfas ziska li tas d<strong>an</strong> kav. Depi Big Beng b<strong>an</strong>nkontrer pe mate e ler fer kont lor larout, toult<strong>an</strong> seki bonki tir latet finalm<strong>an</strong> me li pa res div<strong>an</strong> tro lont<strong>an</strong>. Seki pabon li pa dormi. Li 'si li tras so sime pou souk premieplas. Alors, pa gagn drwa perdi kouraz. K<strong>an</strong> sitiasion mirvre lider-gid, pa lider-vid, pou tras sime pou ki noutravers Mer-Rouz. La nou ti d<strong>an</strong> youg fernwar me labad<strong>an</strong> les lalimier ti pe kas pares.K<strong>an</strong> Moiz ti enn zennz<strong>an</strong> li ti mari gal<strong>an</strong>. B<strong>an</strong>n pies ti pegrene d<strong>an</strong> so lebra. So lapeti ti feros. Kouma enn afameki gagn fen toult<strong>an</strong> li ti gout tout sort kalite fri, legalilegal,moral-imoral. D<strong>an</strong> so kafe pa ti ena triyaz.Enn swar li ti al kot enn travayer sex. Radika ti enn zolifam ki ti extra bon d<strong>an</strong> so metie. Li ti konn fer so kliy<strong>an</strong>zwir. Me zame li ti les so kliy<strong>an</strong> <strong>an</strong>bras li lor labous. Sa, li380


ti dir, li ti gard pou so bieneme. Apre enn premie kontakMoiz ti donn li r<strong>an</strong>devou pou enn lot kou, enn lot kou,enn lot kou e amizir let<strong>an</strong> pase zot ti koum<strong>an</strong>s pas l<strong>an</strong>witnet <strong>an</strong>sam. Lamour ti ne <strong>an</strong>t zot.Enn zafer ki ti pe fatig Moiz se ki Radika ti pe obliz li metkapot sak fwa ki zot ti fer lamour malgre ki li ti dir li ki liti fek fer enn tes e li ti negatif. Enn swar ler sa koze la tireleve Radika ti dir li: "Kouma to kone mwa mo paseropozitif?"- To seropozitif?Li ti sakouy so latet pou dir wi.- Swa to met enn kapot, swa to tire depi isi. To troenport<strong>an</strong> pou mwa pou mo les mo malediksion f<strong>an</strong>n lortwa.Sa swar la li ti kit Radika li ti ale. Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> li tis<strong>an</strong>ti ki li ti sap d<strong>an</strong> kales kase. Me bien vit li ti realize li'si ki li ti amoure ar Radika e li ti retourne. Zot relasion tikontinie p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> enpe let<strong>an</strong> ziska ki enn zour Moiz ti dir liki li ti ole marye ar li.- Marye ar mwa Moiz? To kone mo enn piten.- Pou mwa to pa enn piten. To mo bieneme, mo lamour.- Ki dimoun pou dir?- Mo bien ferfout.Zot ti marye. Detrwa mwa pli tar Radika ti koum<strong>an</strong>smalad. Li ti pe deperi vit. Moiz ti res ar li, okip li ziska sodernie lesouf. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> peryod pli dir li ti dekouver veritablamour.- Radi, mo kone to pe kit mwa to pe ale. Mo ena ennzafer pou dir twa. Av<strong>an</strong> mo ti konn twa mo ti konn zispr<strong>an</strong>. To finn montre mwa done. Mersi mo trezor.381


Depi lamor Radika, Moiz ti vinn enn lot dimoun. Li tikapav fini kouma enn saser ki ti nek konn touye pou soplezir. Me Radika, s<strong>an</strong> fla-fla, ti montre li ena boukougagne d<strong>an</strong> done me pa d<strong>an</strong> pr<strong>an</strong>. Kouma liniver ki paaret gr<strong>an</strong>di, lamour 'si parey. Parski Lamour ki ti kreliniver. Lamour ek so kontrer pou kontinie mate melamour, malgre so soufr<strong>an</strong>s, permet nou finalm<strong>an</strong> pozlatet lor lorye e ferm lizie. Lenerzi ki lont<strong>an</strong> li ti f<strong>an</strong>epartou d<strong>an</strong> zwis<strong>an</strong>s pa pr<strong>an</strong> kont, pa d<strong>an</strong> kont, aster li tidesid pou servi pou nouri memwar Radika atraver donnlamour b<strong>an</strong>n pli d<strong>an</strong> pens. Li ti t<strong>an</strong>n parle travay kiPatricia ti pe fer. Enn zour li ti al get li. Li ti <strong>an</strong>vi ferkiksoz, ed li d<strong>an</strong> so travay. Nenport kwa. Si li pa ferkiksoz li pou vinn fou. Ed li, donn li kiksoz pou fer. Li tirakont so zistwar Patricia. D<strong>an</strong> travay sosial zot lamitie tine ek devlope.Li ti rapel bien ki mo ti vinn get li. Politik ti neseser ekenport<strong>an</strong> pou li me sa pa ti so kafe. Lozik politik pa timars ar so t<strong>an</strong>peram<strong>an</strong>. Parski li ti konpr<strong>an</strong> sa li ti kapavres bon kamwad mem ar Tirliplen ar ki li pa ti dakor ditoulor boukou zafer. Li ti kone ki Tirliplen ti enn exper lormarday me parski marday ti neseser d<strong>an</strong> politik, li ti ennbon politisien. Mem li ti enn adverser redoutab ki pa ti lesemosion dam so taktik, li ti bien zenere ar dimoun ki ti alget li. Li ti enn negosiater korias ki ti konn zwe ennmiltinasional kont enn lot pou gagn so prop bout me li timet so reset d<strong>an</strong> aktivite so parti. Sa ti permet li <strong>an</strong>ployb<strong>an</strong>n aktivis e tengn laswaf b<strong>an</strong>n zournalis ki ti bizen pliski enn dite. Moiz pa ti dakor ar metod ki politisien ti peservi me li ti dakor ki politisien ti enn ras apar ki ti enaenn rol pou zwe d<strong>an</strong> devlopm<strong>an</strong> sosiete. Li li pa ti poukapav zwe sa rol la, ni servi metod ki al ar sa. Ti bizendonn Sezar seki ti pou Sezar. Mo ti konpr<strong>an</strong> li bien parski382


mo ti parkour lor larout politik ti ouver mo lizie lor sekipolitik konsome pou li prodwir ek reprodwir. Me travaysosial ki nou ti pe rod fer ti ena so prop lozik, so propmetod, so prop sistem ek so prop satisfaksion. Fale pamel<strong>an</strong>z kalchoul diri ar kalchoul kari mem si diri ek karifinalm<strong>an</strong> al <strong>an</strong>sam.Me selm<strong>an</strong> ti ena de kalite travay sosial. Seki politisien,ki li d<strong>an</strong> pouvwar, ki li d<strong>an</strong> lopozision ti kont<strong>an</strong> se travaysosial ki pa menas zot lotorite; travay sosial ki t<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong>permet zot koup rib<strong>an</strong> e fer diskour; travay sosial ki gresl<strong>an</strong>grenaz politik. Me nou, nou ti pe get tousa d<strong>an</strong> enn lotm<strong>an</strong>ier.Telm<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n dimoun d<strong>an</strong> bien ti pe dir ki b<strong>an</strong>n d<strong>an</strong> penszot ti pares, bet, mem parey ar z<strong>an</strong>imo, sa b<strong>an</strong>n dimounla ti fini par met d<strong>an</strong> zot latet ki zot ti deryer midi parskizotmem talon lim<strong>an</strong>ite. Enn lisien ti pli bon parski li veylakour; enn bef ti pli bon parski li ti kapav ris enn tonnk<strong>an</strong>n lor lamonte. B<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> site ti pir ki b<strong>an</strong>nverminn parazit. Telm<strong>an</strong> zot ti t<strong>an</strong>n sa kalite koze la,l<strong>an</strong>e-vini-l<strong>an</strong>e-ale, zenerasion apre zenerasion, ki zot tikolkam<strong>an</strong>i d<strong>an</strong> zot prop latet fos zimaz ki b<strong>an</strong>n opreser tipe f<strong>an</strong>e lor zot e zot konportm<strong>an</strong> ti vinn ekzaktem<strong>an</strong> sekib<strong>an</strong>n d<strong>an</strong> bien ti fer kwar zot ete. Dimoun d<strong>an</strong> bien timepriz zot. Aster zot ti mepriz zotmem.K<strong>an</strong> enn dimoun finn perdi net so fierte personel, li vinnenn karkas rouye ki nou zet d<strong>an</strong> kwen. Li vinn enn morviv<strong>an</strong> e so lavi se enn swisid perm<strong>an</strong><strong>an</strong>. Lerla lalkol,ladrog, viol<strong>an</strong>s vinn so repa kotidien. Politisien koumaTirliplen ti konpr<strong>an</strong> tousa me li pa ti kapav tro id<strong>an</strong>tifie soaksion politik ar b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>s parski sa ti pou fer li perdisoutien ki li ti ena parmi dimoun bien. Bramsing ek SirIswar zot program ti enn lot. Pou kasiet zot politik rasis,383


pou gagn mazorite neseser pou form gouvernm<strong>an</strong> e poukapav fer diskour lor linite zot ti bizen koste-koste arpolitisien ki pa sorti d<strong>an</strong> zot prop kars ek kominote.Kim<strong>an</strong>ier kas lasenn e larg menot ki ti amar lespri e<strong>an</strong>pes dimoun vinn konsi<strong>an</strong> zot prop im<strong>an</strong>ite? Samentravay ki nou ti bizen fer e ki nou ti pe rod fer. Pa fersarite pou gagn konsi<strong>an</strong>s tr<strong>an</strong>kil me ed dimoun ki ti vinnpayason, regagn dinite. Pou reysi sa ti bizen ki sakdimoun d<strong>an</strong> pens limem konstrir d<strong>an</strong> so prop latet ennzimaz pozitif kot so fierte personel permet li chombo laviar so de lame olie flote kouma gomon. Sa, politisien pa tipou kapav fer. Dayer pa zot travay sa. Nou ti realize kinou program ti obliz nou al kont kour<strong>an</strong> e ki pa ti pou enas<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> spektakiler. Ti pa, ti pa, ti kou, ti kou mefinalm<strong>an</strong> ti kapav touy loulou. Lor nou sime ti pou enasikse ek esek.D<strong>an</strong> s<strong>an</strong>t pei ti ena enn site kot boukou politisien ti perekrit zot taper. Site la ti infeste par mafia ladrogprostitision.Enn zour enn residivis notwar ti vinn getmwa. Eski mo kapav fer li gagn enn avoka. Dife lor li. Liti asir mwa ki seki lapolis ti pe akiz li ti fos; kikenn ti peatas enn lake ferbl<strong>an</strong> ar li. Li ti aksepte ki li ti fer boukoupiyaz d<strong>an</strong> so lavi me zame li ti pou al viol enn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>.D<strong>an</strong> site pa ti ena zis sen ousa zis vakabon. Koumapartou ti ena so bon kouma so move me d<strong>an</strong> lapolis tiena enn t<strong>an</strong>d<strong>an</strong>s pou ramas dimoun brit, bate ziskadimoun dim<strong>an</strong>n pardon e 'konfes' zot krim. Sa zafer la tifinn al ziska Amnesty Enternational me b<strong>an</strong>n sef ki tikoupab sa kalite konportm<strong>an</strong> ti bien proteze par PravinnBramsing parski sa ti pe gres mek<strong>an</strong>ik so program rasis.So partner, Fr<strong>an</strong>cois Tirliplen, ti souv<strong>an</strong> agase par sa et<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> ti pe reysi aret lel<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n 'Dirty Harry' kouma384


zot ti kont<strong>an</strong> apel zotmem. Pou sa b<strong>an</strong>n ofisie lapolis la,demokrasi, drwa imen tousa ti enn 'kakad'. Ti ena memenn enspekter, Baldeo G<strong>an</strong>rrwa, ki ti pe dir for-for ki poumet lord d<strong>an</strong> pei ti bizen Hitler ek so gestapo.Tipol Boubri ti koum<strong>an</strong>s lavi lor lipie gos. Depi ki li rapel liti trenn lari. Li pa ti konn dat so nes<strong>an</strong>s parski personnpa ti deklar li; zame li pa ti al lekol. Depi ki li z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> li tiapr<strong>an</strong>n koken pou viv. Sel <strong>lakaz</strong> plizoumwen perm<strong>an</strong><strong>an</strong> kili ti ena se Prizon S<strong>an</strong>tral. So lekor ti diform e so figirr<strong>an</strong>pli ar ti bouton. Akoz samem dimoun ti apel li Boubri.Souv<strong>an</strong> Tipol ti komet enn of<strong>an</strong>s zis pou retourn d<strong>an</strong>prizon. Me depi ki li ti zwenn Lilinn, enn fam pli vie ki lipar plis ki di-z<strong>an</strong>, li ti koum<strong>an</strong>s s<strong>an</strong>ze. Premie fwa kikennti pr<strong>an</strong> li kont. E li 'si ti pe koum<strong>an</strong>s apr<strong>an</strong>n pr<strong>an</strong> enn lotkont olie p<strong>an</strong>s sakenn so sakenn.Li pa ti'le retourn d<strong>an</strong> lazol. Li pa ti'le kit Lilinn tousel.- Les zot bate kouma zot <strong>an</strong>vi, bourzwa, mo pa pouaksepte pey pou enn krim ki mo pa finn komet. Zot touymwa silefo.Pa kone kifer, mo ti kwar li e mo ti dim<strong>an</strong>n enn kamaradd<strong>an</strong> parti pr<strong>an</strong> so kees d<strong>an</strong> lame.Dabor lapolis ti refiz larg li lor kosion me k<strong>an</strong> zot ti trouvdeterminasion avoka def<strong>an</strong>s e prez<strong>an</strong>s Patricia, Moiz ekmwamem, zot ti prefer swiv prosedir legal parski nou pati pou larg zot. Ler zafer ti pas lakour lapolis ti retir sokees. Depi sa zour la Tipol Bourbri ti vinn enn milit<strong>an</strong>aktif d<strong>an</strong> nou lorg<strong>an</strong>izasion ki nou ti apel 'Operasion LargMenot'. Me ar Yasminn nou ti fel. Li ti enn droge-prostitieki ti vinn get Patricia par limem. Dousma-dousma li tir<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> nou konfi<strong>an</strong>s me zour li ti fonn ar kas d<strong>an</strong> tirwar,385


nou tou ti gagn sok.Koumsa nou ti zwenn sikse parfwa e esek pafwa me sapa ti dekouraz nou parski nou ti kone ki pa ti ena resetousa solision paspartou pou larg menot d<strong>an</strong> lespri. Sakimen li inik e seki mars ar enn pa neseser pou mars arenn lot. Enn lespri li pa enn kadna mek<strong>an</strong>ik. Li rezilta ennmilion b<strong>an</strong><strong>an</strong>e evolision; expery<strong>an</strong>s inik depi av<strong>an</strong>nes<strong>an</strong>s; seki sak imen viv depi nes<strong>an</strong>s. Akoz sa, b<strong>an</strong>nbizoutie nam imen bizen ena boukou pasi<strong>an</strong>s.Sapit 17DeviMem si siperpwis<strong>an</strong>s, b<strong>an</strong>n miltinasional ek zot b<strong>an</strong>nagwa d<strong>an</strong> pei ti pe kontrol lavi ekonomik ek politik zot pati kapav touf swaf liberte ek dinite net. Pou sap d<strong>an</strong>t<strong>an</strong>ay globalizasion gro kapital, b<strong>an</strong>n tipti l<strong>an</strong>treprizendividiel, familial ousa korperativ ti pe devlop ennlekonomi paralel e ti pe ofer enn servis ki pa ti baze zislor profi me lor pr<strong>an</strong> kont, konpr<strong>an</strong> feminen, fer plezir ekr<strong>an</strong>n servis. Enn nouvo solidarite ti pe ne. D<strong>an</strong> domennpolitik Rouz ek Ver ti pe konsolid so baz e ti pe gr<strong>an</strong>di solenfli<strong>an</strong>s. Nou operasion larg menot ti pe av<strong>an</strong>se. Partouatraver pei nou ti ena b<strong>an</strong>n reskape kouma Tipol Boubriki ti finn reysi larg menot. Moiz ek Patricia ti reysi metdibout enn sistem kordinasion senp ek fleksib. Enn lotsolidarite ti pe devlope. D<strong>an</strong> lar, literatir, lamizik ek teatenn kiltir protestasion ti pe vinn bien for e seki ti extraenteres<strong>an</strong> se ki lekonomi alternatif, politik alternatif, eklar alternatif ti pe env<strong>an</strong>t limem ar b<strong>an</strong>n nouvo metodkominikasion kot b<strong>an</strong>n media gro-palto pa ti ena okennlenfli<strong>an</strong>s. Personn pa ti pou kapav v<strong>an</strong>n nou koumaprodwi konsomasion.386


Malgre satisfaksion ki mo ti ena d<strong>an</strong> mo travay ek molavi sosial, ti ena toult<strong>an</strong> enn tristes ki ti pe pens moleker. Koumadir d<strong>an</strong> mo lavi ti toult<strong>an</strong> m<strong>an</strong>k vennsenksoupou fer enn roupi.Mo ti pe bord lor senk<strong>an</strong>t-<strong>an</strong>.Enn gramaten ler mo ti pe fer mo joging enn zafer extrati ariv mwa. Mo ti ena labitid pas div<strong>an</strong> legliz MarieMadeleine. Sa zour la ti ena enn zafer bizar lor peronlegliz. Enn bwat karton. Ler mo ti aprose mo ti t<strong>an</strong>n ennti plengne kouma ti toutou fer. Pa fasil sa b<strong>an</strong>n dimounla. Zot debaras zot ti lisien lor peron legliz? Ler mo tiav<strong>an</strong>s kouvertir lao mo ti gagn pli gr<strong>an</strong> sok d<strong>an</strong> mo lavi.Enn ti baba. Mo ti gagn tr<strong>an</strong>blem<strong>an</strong>. Ti baba la ti fen. Li tipe tet so ledwa. Ki mo ti bizen fer? Mo ti telefonn Malikaek mo ti ser Urmila ek so Vinay lor mo portab. Mo pa tireysi zwenn Babou ek Nikola me mo ti kit enn mesaz lorzot reponder. Lor vites zot ti arive ar dile ek lenz so.Nou ti al kot Malika kot <strong>an</strong>pe nou ti kapav deside ki poufer. Al lapolis? Biro lasist<strong>an</strong>s sosial? Enn kouv<strong>an</strong>? Lopital?Ti enn zoli ti baba. Tou baba zoli Malika ti dir mwa.- Kifer nou pa gard li?Zot tou ti get mwa vadire zot pa ti'nn bien t<strong>an</strong>n mwa.Malika premie ti koze.- Davidas, to serye?- Get sa! Nou pa kapav trenn-trenn sa piti la pou konekis<strong>an</strong>nla pou ramas li. L<strong>an</strong>ket pou swiv l<strong>an</strong>ket. Let<strong>an</strong>sapov piti la pou pati. Deza bizen enn dokter pou ekzaminnli; bizen al aste enpe lenz, kous, dile, bibron; bizen asteenn kot, dra, lorye …387


- Chombo Davidas! Li ilegal seki to pe rod fer. … bizendeklar li. Kis<strong>an</strong>nla pou …- Mwa … ek twa … ek… Urmila … ek …"So latet pa bon", Urmila ti dir. Let<strong>an</strong>sa Babou ek Nikolati arive. Mo ti deside pou gard ti baba la, pou apel li Devi.Zot tou ti kwar ki mo ti vinn fou me ti aksepte pousoutenir mwa par amour ek solidarite. Ofisielm<strong>an</strong> mo tiso papa, Malika so mama e nou de temwen ti Urmila ekBabou. Vinay ti konn enn ograde leta-sivil ki pa ti poupoz kestion e ti pou donn fasilite si ti konn fer so labousdou.Ala kim<strong>an</strong>ier, mwa, enn selibater, mo ti vinn papa. Devi tir<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> mo lavi ar fraka. Li ti obliz mwa s<strong>an</strong>z mo m<strong>an</strong>ierparski mo ti ena enn ti lavi pou okipe. Mo ti apr<strong>an</strong>n leveomilie l<strong>an</strong>wit parski mo ti baba ti swaf; ousa li pa ti bien.Malika ek Robin, Urmila ek Vinay, Babou ek Nikola eparfwa mo mama, malgre so laz ek so move las<strong>an</strong>te ti peed mwa, dep<strong>an</strong>n mwa me ot<strong>an</strong> ki posib mo ti chombo modevwar ar de lame e ar boukou lamour. Devi ti bien<strong>an</strong>toure e li ti pe gr<strong>an</strong>di bien. Baba ab<strong>an</strong>done lor peronlegliz ti vinn lalimier d<strong>an</strong> nou lavi. Pou selebre premiel<strong>an</strong>iverser so 'nes<strong>an</strong>s' ek mo renes<strong>an</strong>s nou ti fer enn tifet. Sa zour la kouma enn mirak, Devi ti diboute pou ferso premie pa. Mo ti telm<strong>an</strong> emosione ki mo lizie ti larme.Devi ti fer mwa vinn enn nouvo zom ki ti pe devlop ennnouvo lenteliz<strong>an</strong>s, lenteliz<strong>an</strong>s ki Malika ti apel 'konpr<strong>an</strong>feminen'. Depi Lesper<strong>an</strong>s ek so Tornado ziska peron leglizMarie Madeleine mo ti swiv mo larout ziska ki vre lalimierti alime. Aster mo lavi ti ena so rezondet. D<strong>an</strong> tar mo titrouv lizour e tou sa b<strong>an</strong>n dimoun ki ti peple mo memwarti amenn mwa tipa-tipa ver mo lalimier. Depi ennlakrwaze ziska enn lot.388


Aster mo ti sir ki mo ti lor bon sime. Mo beti Devi ti petrap mo lame, fer mwa marse, travers lakrwaze enn parenn.Enn zour mo ti telefonn Malika. Li ti dim<strong>an</strong>n mwa, "Tomalad?"- Non. Kifer?- Boner koumsa?- Enn nwit mo pa finn ferm lizie.- Devi malad?- Non. … Personn pa malad. Mo bizen dir twa enn zaferenport<strong>an</strong>.- Ki zafer?- Mo per.- Kifer?- Mo pa'le bles nou lamitie.- To pa pou bles nou lamitie.- Mem si mo dir twa mo kont<strong>an</strong> twa?- Mo 'si mo kont<strong>an</strong> twa.- Vre?- Wi, gr<strong>an</strong> fouka. To tarde pou trouv kler.Sapit 18Dernie FerlongMo pe bord lor swas<strong>an</strong>n-dis-<strong>an</strong>. Malika pe dormi d<strong>an</strong> noulasam lao. Kouma mo pa pe gagn somey, mo preferdes<strong>an</strong>n d<strong>an</strong> salon pou pa deraz li.Yer Devi ti kit pei pou al etidie d<strong>an</strong> Lenn. Dinesh ti fer touso demars. Mo leker ti sere ler mo get mo baba fer mwasalam ar so lame av<strong>an</strong> li ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> seksion imigrasion.Mo v<strong>an</strong>t ti pe brile. K<strong>an</strong> nou pou rezwenn?389


Malika depi enn t<strong>an</strong> pe deperi. Depi aksid<strong>an</strong> Robin. Povpiti! Li pou bizen viv d<strong>an</strong> enn fotey roul<strong>an</strong>. Li enteliz<strong>an</strong>, lidebrouyar. Mo sir li pou tras so sime malgre ki sogerlfrenn finn ab<strong>an</strong>donn li. Enn brav sa. Li finn gard sosourir.Parti Rouz Ek Ver finn aksepte fer koalision ar enn partisosial demokrat ki ena senpati pou b<strong>an</strong>n tez feminis ekekolozik. Ezenn finn vinn Minis Fin<strong>an</strong>s. Moiz ek Patricia tirefiz poz k<strong>an</strong>dida me zot pe gagn koudme leta poukontinie Operasion Larg Menot. Globalizasion pe provokenn reaksion pozitif. Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n kapitalis titrouv zot nirv<strong>an</strong>a d<strong>an</strong> lib sirkilasion kapital ek mars<strong>an</strong>dizziska ki zot dekouver veritab natir siperpwis<strong>an</strong>s ki peakapar tou, fer dominer ar seki feb e soutir b<strong>an</strong>n difolterki mars ar li. Enn seksion bourzwazi finn koum<strong>an</strong>s realizlenport<strong>an</strong>s s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> nasional. Gouvernm<strong>an</strong> pe apiy sabourzwazi nasional la pou fer fas diktatir miltinasional.Nouvo sitiasion nasional ek enternasional pe permetgouvernm<strong>an</strong> ek b<strong>an</strong>n ONG konkerir nouvo lespasdemokrasi ek toler<strong>an</strong>s me b<strong>an</strong>n Bartay, Martay ek Pardaypa pe dormi. T<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> zot lev zot latet pi<strong>an</strong>ter pou<strong>an</strong>pwazonn lavi.Anmemt<strong>an</strong> d<strong>an</strong> sosiete sivil d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n pei ris e sirtou d<strong>an</strong>siperpwis<strong>an</strong>s enn nouvo kalite lopozision pe lev latet; ennlopozision zenere ek fraternel ki solider ar dimoun mizer,viktim explwatasion par siperpwis<strong>an</strong>s ek miltinasional.Lalit pou lazistis ek partaz pe pr<strong>an</strong> enn nouvo form. Ennnouvo barlizour pe koum<strong>an</strong>s kares niaz roz d<strong>an</strong> les.Babou ti bien soufer av<strong>an</strong> li mor. Nikola ti enkosolabparski li ti p<strong>an</strong>se ki se li ki ti donn Sida so bieneme. Enngramaten ti trouv so kadav <strong>an</strong>ba enn pie, lor bor390


montagn Kordegard.Vinay finn vinn enn gr<strong>an</strong> artis-pent. So b<strong>an</strong>n tablo peexpoze partou d<strong>an</strong> lemonn. K<strong>an</strong>ser pe minn lavi moUrmila. T<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> mo al get li. Li portre mama ki, li'si, timor ar enn k<strong>an</strong>ser. D<strong>an</strong> nou dis<strong>an</strong> sa. Vinay finn res ennbieneme ki okip so bieneme kouma enn berze okip enn<strong>an</strong>nyo. Zot finn viv e <strong>an</strong>kor pe viv lamour done ekpartaze, pa lamour pr<strong>an</strong>; lamour detase, pa lamouramare.Enn gr<strong>an</strong> dife finn detrir s<strong>an</strong>t Lesper<strong>an</strong>s ki ti vinn vilen ardevlopm<strong>an</strong> sovaz. Mo espere, ler rekonstrir, zot pa fermem erer. K<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n diriz<strong>an</strong> ekonomik ek politik pourealize ki enn pie badamie d<strong>an</strong> s<strong>an</strong>t vilaz li pa rivalbatim<strong>an</strong> letaz? L<strong>an</strong>atir ek louvraz imen kapav ek bizenmarye pike.Zordi mo pe p<strong>an</strong>s Koulall, Simon, Nas, Saro … Ki zot finndeveni? Ayo, mo <strong>an</strong>vi get zot!Mo bizen ekrir tousa pou mo pa bliye. Mo zistwar lorpapie se mo lapriyer, mo fason dir Bondie mersi. Mersiparski enn zour mo ti pr<strong>an</strong> nes<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> Lesper<strong>an</strong>s, parskimo gr<strong>an</strong> kouzen Nas ti fer mwa dekouver poezi d<strong>an</strong> noul<strong>an</strong>g; parski d<strong>an</strong> kolez lefrer mo ti dekouver lespri Zezi;parski mo finn konn lamour ek lamitie ar zot kot<strong>an</strong>tm<strong>an</strong>ek zot sagren, ar zot zwis<strong>an</strong>s ek zot soufr<strong>an</strong>s; parski Devifinn r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> mo lavi pou fer mwa gagn vre 'konpr<strong>an</strong>feminen' e vinn enn nouvo zom. … Aster mo kapav alrepoze <strong>an</strong>pe. Sh<strong>an</strong>nti, sh<strong>an</strong>nti, sh<strong>an</strong>nti! OM!391

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!