25.05.2015 Views

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

handkerchief - (n.) pawvuah (pavuah)<br />

handle - (n.) seh kut , thil kut; e.g. The handle of a spoon = Darkeu kut<br />

handle - (v.) 1. kut in <strong>to</strong>ngh; e.g. Handle the books carefully = Cauk kha ralring tein tawng hna; 2. <strong>to</strong>nghthamning; e.g. She knows how <strong>to</strong><br />

handle the children = Ngakchia <strong>to</strong>nghthamning kha a thiam hna.<br />

handmade - (adj.) kut in sermi<br />

handmaid / handmaiden - (n.) sinum nu<br />

handout - (n.) laksawng misifak man lo in pekmi thil<br />

handshake - (n.) kuttlaih<br />

handsome - (adj.) 1. dawh; 2. tampi; e.g. A handsome salary = lahkhah tampi<br />

handwriting - (n.) kutttial<br />

handy - (adj.) 1. banh khaw , phak khawh , lam naite i a ummi; e.g. The s<strong>to</strong>re is handy = Chawdawr cu a naite; 2. a tthahnem ngaingaimi,<br />

hmanlek ngai a simi; e.g. His car is very handy = A mawttawka cu an hmanlek ngai a si.<br />

hang - (v.) 1. thlai , bat; e.g. Hang your coat on that hook = Na angkileng cu khi bahnak ah khin hei bat; 2. thah; e.g. The criminal was hanged<br />

(zong hung) = Misualpa cu an thah.<br />

hang back - (v.) hnu ah i thlai<br />

hang on - (v.) i thlaipeng; e.g. Hang on <strong>to</strong> this rope = Hi hri hi i tlaihpeng.<br />

hang out - (v.) fon; e.g. The boy is hanging out of the window = Ngakchiapi cu thlalangawng in a fong.<br />

hang <strong>to</strong>gether - (v.) hmunkhatte i um ti, i but<br />

hang up - (v.) telefon in i chawnh i i chawnhnak chiahkanh khi; e.g. They hung up before I finished talking = Bia ka chim dih manh hlanh an ka<br />

ngol kanh.<br />

hangar - (n.) vanlawng chiahnak inn<br />

hanger - (n.) thil thlainak fung<br />

hangnail - (n.) tin hram cuar<br />

haphazard - (adj.) ruah set loin tuah chimmi; e.g. Haphazard answers are usually wrong = Ruah setsai loin lehnak cu a hmaan tawn lo.<br />

hapless - (adj.) vanchia<br />

haply - (adv.) a si kho men<br />

happen - (v.) 1. thil a hung um , a hung can; e.g. They <strong>to</strong>ld us all that happened on their trip = An khual tlawnnak i thil a cangmi vialte an kan<br />

chimh; 2. timh ciammam si loin a um sualmi; e.g They happened <strong>to</strong> meet on the street = Lampi ah an i <strong>to</strong>ng sual.<br />

happening - (n.) thil a cang/ummi<br />

happily - (adv.) lunglawm ngaiin<br />

happiness - (n.) lunglawmhnak<br />

happy - (adj.) lunglawm<br />

happy-go-lucky - (adj.) zeipaoh a fawinak in a ruatmi pawl<br />

harangue - (n.) thangpi le fak piin au chih len / chimh chih len<br />

harass - (v.) tuaitam , awlokchonh<br />

harbinger - (n.) chimchungtu, thil pakhatkhat a ra lio tiin thawng a rak thanh chungtu<br />

harbor - (n.) U.S. tilawng dinhnak.<br />

harbor - (v.) U.S. a thlite in umter; e.g. They harbor a thief = Mifir a thli tein an umter.<br />

harbour - (v.) British. a thlite in umter; e.g. They harbour a thief = Mifir a thli tein an umter.<br />

harbour - (n.) British. tilawng dinhnak.<br />

hard - (adj.) 1. a hak; e.g. The rock is hard = Lung cu a hak; 2. a har; e.g. This work is hard = Hi rian cu a har; 3. mi teima; e.g. He is a hard<br />

worker = Mi teima a si; 4. mi hmai nuam lo; e.g. He had a hard face = Mi hmai nuam lo a si.<br />

hard - (adv.) fak piin; e.g. He works hard = Fakpi in a ttuan.<br />

hard and fast - (adv.) a fek taktakmi, thlen khawh lo a simi<br />

hard of hearing - (adj.) a hna chet, khua theih aa harh<br />

harden - (v.) hahter<br />

hardheaded - (adj.) mi lungthawng<br />

hardhearted - (adj.) zaangfahnak ngei lomi<br />

hardihood - (n.) raltthatnak<br />

hardily - (adv.) ralttha ngaiin<br />

hardiness - (n.) 1. thazang; 2. in khawhnak<br />

hardly - (adv.) 1. tlawmte lawnglawng , menmen; e.g. I hardly know her = Amah cu tlawmte lawnglawng ka hngalh, chim duhmi cu, ka hngal lo<br />

dengmang; e.g. I am so tired that I can hardly walk = Ka ba tuk i ka kal kho menmen; 2. a si cu a si kho , asinain si taktak dawh a si lo; e.g. His<br />

s<strong>to</strong>ry is hardly true = A chimmi cu a si ngaingai lo; 3. He can hardly have arrived yet = A phan kho rih taktak lai lo; 4. There is hardly any food left<br />

= Rawl zeihmanh a tang set ti lo.<br />

hardness - (n.) hahnak<br />

hardship - (n.) hahnak<br />

hardware - (n.) thir in sermi thilri , sobul tehna , kapza tehna, etc.<br />

hardwood - (n.) thinghak<br />

hardy - (adj.) a tthawng i harnak a ing khomi<br />

hare - (n.) saveh<br />

harelip - (n.) a hmur cunglei a ttemi , hmurte<br />

harem - (n.) Muslim pa nih nupi tampi an i chiahnak inn<br />

hark - (v.) ngai hmanh<br />

harlot - (n.) hlawhhlangnu<br />

harm - (n.) 1. hrawhnak; e.g. His delay did harm <strong>to</strong> our plan = A tlai ruangah kan i timhmi a rawk; 2. tthat lonak; e.g. He meant no harm = Tthat<br />

lonak zeihmanh aa timhmi a si lo.<br />

harm - (v.) rawk, harnak pek; e.g. This medicine will not harm you = Hi si nih an rawk lai lo,<br />

Page 98

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!