Print English to Chin (Hakha) Dictionary
Print English to Chin (Hakha) Dictionary
Print English to Chin (Hakha) Dictionary
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
handkerchief - (n.) pawvuah (pavuah)<br />
handle - (n.) seh kut , thil kut; e.g. The handle of a spoon = Darkeu kut<br />
handle - (v.) 1. kut in <strong>to</strong>ngh; e.g. Handle the books carefully = Cauk kha ralring tein tawng hna; 2. <strong>to</strong>nghthamning; e.g. She knows how <strong>to</strong><br />
handle the children = Ngakchia <strong>to</strong>nghthamning kha a thiam hna.<br />
handmade - (adj.) kut in sermi<br />
handmaid / handmaiden - (n.) sinum nu<br />
handout - (n.) laksawng misifak man lo in pekmi thil<br />
handshake - (n.) kuttlaih<br />
handsome - (adj.) 1. dawh; 2. tampi; e.g. A handsome salary = lahkhah tampi<br />
handwriting - (n.) kutttial<br />
handy - (adj.) 1. banh khaw , phak khawh , lam naite i a ummi; e.g. The s<strong>to</strong>re is handy = Chawdawr cu a naite; 2. a tthahnem ngaingaimi,<br />
hmanlek ngai a simi; e.g. His car is very handy = A mawttawka cu an hmanlek ngai a si.<br />
hang - (v.) 1. thlai , bat; e.g. Hang your coat on that hook = Na angkileng cu khi bahnak ah khin hei bat; 2. thah; e.g. The criminal was hanged<br />
(zong hung) = Misualpa cu an thah.<br />
hang back - (v.) hnu ah i thlai<br />
hang on - (v.) i thlaipeng; e.g. Hang on <strong>to</strong> this rope = Hi hri hi i tlaihpeng.<br />
hang out - (v.) fon; e.g. The boy is hanging out of the window = Ngakchiapi cu thlalangawng in a fong.<br />
hang <strong>to</strong>gether - (v.) hmunkhatte i um ti, i but<br />
hang up - (v.) telefon in i chawnh i i chawnhnak chiahkanh khi; e.g. They hung up before I finished talking = Bia ka chim dih manh hlanh an ka<br />
ngol kanh.<br />
hangar - (n.) vanlawng chiahnak inn<br />
hanger - (n.) thil thlainak fung<br />
hangnail - (n.) tin hram cuar<br />
haphazard - (adj.) ruah set loin tuah chimmi; e.g. Haphazard answers are usually wrong = Ruah setsai loin lehnak cu a hmaan tawn lo.<br />
hapless - (adj.) vanchia<br />
haply - (adv.) a si kho men<br />
happen - (v.) 1. thil a hung um , a hung can; e.g. They <strong>to</strong>ld us all that happened on their trip = An khual tlawnnak i thil a cangmi vialte an kan<br />
chimh; 2. timh ciammam si loin a um sualmi; e.g They happened <strong>to</strong> meet on the street = Lampi ah an i <strong>to</strong>ng sual.<br />
happening - (n.) thil a cang/ummi<br />
happily - (adv.) lunglawm ngaiin<br />
happiness - (n.) lunglawmhnak<br />
happy - (adj.) lunglawm<br />
happy-go-lucky - (adj.) zeipaoh a fawinak in a ruatmi pawl<br />
harangue - (n.) thangpi le fak piin au chih len / chimh chih len<br />
harass - (v.) tuaitam , awlokchonh<br />
harbinger - (n.) chimchungtu, thil pakhatkhat a ra lio tiin thawng a rak thanh chungtu<br />
harbor - (n.) U.S. tilawng dinhnak.<br />
harbor - (v.) U.S. a thlite in umter; e.g. They harbor a thief = Mifir a thli tein an umter.<br />
harbour - (v.) British. a thlite in umter; e.g. They harbour a thief = Mifir a thli tein an umter.<br />
harbour - (n.) British. tilawng dinhnak.<br />
hard - (adj.) 1. a hak; e.g. The rock is hard = Lung cu a hak; 2. a har; e.g. This work is hard = Hi rian cu a har; 3. mi teima; e.g. He is a hard<br />
worker = Mi teima a si; 4. mi hmai nuam lo; e.g. He had a hard face = Mi hmai nuam lo a si.<br />
hard - (adv.) fak piin; e.g. He works hard = Fakpi in a ttuan.<br />
hard and fast - (adv.) a fek taktakmi, thlen khawh lo a simi<br />
hard of hearing - (adj.) a hna chet, khua theih aa harh<br />
harden - (v.) hahter<br />
hardheaded - (adj.) mi lungthawng<br />
hardhearted - (adj.) zaangfahnak ngei lomi<br />
hardihood - (n.) raltthatnak<br />
hardily - (adv.) ralttha ngaiin<br />
hardiness - (n.) 1. thazang; 2. in khawhnak<br />
hardly - (adv.) 1. tlawmte lawnglawng , menmen; e.g. I hardly know her = Amah cu tlawmte lawnglawng ka hngalh, chim duhmi cu, ka hngal lo<br />
dengmang; e.g. I am so tired that I can hardly walk = Ka ba tuk i ka kal kho menmen; 2. a si cu a si kho , asinain si taktak dawh a si lo; e.g. His<br />
s<strong>to</strong>ry is hardly true = A chimmi cu a si ngaingai lo; 3. He can hardly have arrived yet = A phan kho rih taktak lai lo; 4. There is hardly any food left<br />
= Rawl zeihmanh a tang set ti lo.<br />
hardness - (n.) hahnak<br />
hardship - (n.) hahnak<br />
hardware - (n.) thir in sermi thilri , sobul tehna , kapza tehna, etc.<br />
hardwood - (n.) thinghak<br />
hardy - (adj.) a tthawng i harnak a ing khomi<br />
hare - (n.) saveh<br />
harelip - (n.) a hmur cunglei a ttemi , hmurte<br />
harem - (n.) Muslim pa nih nupi tampi an i chiahnak inn<br />
hark - (v.) ngai hmanh<br />
harlot - (n.) hlawhhlangnu<br />
harm - (n.) 1. hrawhnak; e.g. His delay did harm <strong>to</strong> our plan = A tlai ruangah kan i timhmi a rawk; 2. tthat lonak; e.g. He meant no harm = Tthat<br />
lonak zeihmanh aa timhmi a si lo.<br />
harm - (v.) rawk, harnak pek; e.g. This medicine will not harm you = Hi si nih an rawk lai lo,<br />
Page 98