Print English to Chin (Hakha) Dictionary
Print English to Chin (Hakha) Dictionary
Print English to Chin (Hakha) Dictionary
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
had - (v.) past tense and past participle of have; have zoh.<br />
Hades - (n.) mithi khua, hell.<br />
haft - (n.) nam hlok<br />
hag - (n.) tarnu<br />
haggard - (adj.) mui tlafiamfuam in um , mit kuak tla<br />
haggle - (v.) thil man i det<br />
hail - (n.) rial<br />
hail - (v.) 1. rial tlak in tlak; 2. rak lawmh, rak thangtthat<br />
hails<strong>to</strong>ne - (n.) rial.<br />
hair - (n.) sam<br />
hairbreath - (n.) samfang ngawte lawng a simi, a bi ngaingaimi, dengmangte; a hairbreadth escape = a luatnak cu samfang ngaw te lawng a si.<br />
hairless - (adj.) sam ngei lo , hmul ngei lo<br />
hair's breadth - (adj.) samfang ngaw<br />
hairsplitting - (adj.) samfang cheu bantukin cheu a harmi<br />
hairspring - (n.) suimilam chung i samfang tia tete a simi spring hme tete hna.<br />
hairy - (adj.) hmul a tammi<br />
hale - (adj.) ngan a dam i a tthawngmi<br />
half - (adj.) hnarcheu<br />
half - (adv.) a cheuchum in; e.g. The meat is only half-cooked = Sa cu a cheuchum lawng a hmin.<br />
half-breed - (n.) an pa aa khat i nu aa dangmi asiloah nu aa khat i pa aa dangmi<br />
half-caste - (n.) kahpia<br />
half-hearted - (adj.) lungcheu bangin<br />
half hour - (n.) suimilam cheu<br />
half-mast - (n.) alan a tung a canceo i thlai khi, mithi zunngaihnak ca tuahmi<br />
half note - (n.) hlasaknak lei i vuak cheu<br />
half-sister - (n.) pa aa khat i nu aa dangmi , nu aa khat i pa aa dangmi<br />
half way - (n.) lam canceo<br />
half-witted - (adj.) ruahnak a tlawm ngaimi<br />
hall - (n.) inn khaan nganpi<br />
hallelujah - (interj.) Bawipa cu thangtthat u<br />
hallmark - (n.) hmelchunhnak, thil a tthami hmelchunhnak, thil a hmaanmi hmelchunhnak.<br />
hallow - (v.) thianter<br />
Hallowe'en - (n.) Oc<strong>to</strong>ber 31 zan.<br />
hallucination - (n.) a um ttung lomi thil hna hmuh , a um tung lomi aw hna theih , molh thil theih le hmuh<br />
halo - (n.) chuncha bantuk a simi ceunak , ni siseh , thlapa siseh a kulhtu khi , chum<br />
halt - (n.) dirnak , ngolnak , dinhnak<br />
halt - (v.) dir, ngol, dinh awk i khua i cam<br />
halter - (n.) sattil hrennak hruainak hri<br />
halve - (v.) cheu , hnarcheu i cheu<br />
ham - (n.) voksa a el tit<br />
hamlet - (n.) khuate hmete<br />
hammer - (n.) sobul<br />
hammer - (v.) sobul in khenh, den, hammer away = a dih tiangin tuah; e.g. He hammered away at the problem = Thil har kha a liim hlan lo a<br />
tuah peng.<br />
hammock - (n.) ngakchia ihnak thlaimi, nau oihnak kuang<br />
hamper - (v.) donh<br />
hamper - (n.) donhnak, dawntu<br />
hamstring - (v.) thapheh<br />
hamstring - (n.) thaphet thapi<br />
hand - (n.) 1. kut; 2. minung kut bantuk; e.g. The hands of the clock = Suimilam kut; 3. zohkhenhnak, uknak; e.g. The child is in the hands of<br />
the parents = Ngakchia cu a nu le a pa zohkhenhnak tangah a um. at hand = pawngte i um peng; by hand = kut in ser, put, tuah; change<br />
hands = ngeitu i thlen; from hand <strong>to</strong> mouth = i pek chin, i chanh chin vima; hand in hand = i naih tein, kut i tlai in; fight hand <strong>to</strong> hand =<br />
kut le kut i tawng in i tuk; on hand = naite ah, vun lak zau awk i um; upper hand = tei deuh; e.g. They have the upper hand in the fight = An i<br />
paihnak ah khan anmah nih an tei deuh hna. hands off = tawng hlah. hand's up = na kut hler hna, tei na si cnag ti langhternak. wash one's<br />
hands = kei kai tel lo tiin kul i ttawl.<br />
hand - (v.) kut in pek; e.g. He handed me a pencil = Khedan a ka pek. hand down = i pek chin, i chanh chin vima.<br />
handbag - (n.) kutput zal<br />
handbill - (n.) mi zapi phawt awk i sermi ca<br />
handbook - (n.) kutput cauk.<br />
handcuff - (n.) kut ttemnak thir cikcin<br />
handful - (n.) zapei khat , tlawmte<br />
handicap - (n.) dawntu; e.g. Lack of education is a handicap for many people = Cathiam lo hi mi tampi caah dawntu a si; i zuamnak ah a der<br />
deuhmi zong nih khan teinak caan hawi he aa zat in an hmuh khawh ve nakhnga caah ti in a tthawng deuhmi cung i dawntu an chiahmi.<br />
handicap - (v.) dohn; e.g. His illness handicaps him = A zawtnak nih a donh.<br />
handicraft - (n.) kut zungthiamnak<br />
handily - (adv.) fawi tein; e.g. He won the race handily = Tlik zuamnak cu fawi tein a tei.<br />
handiness - (n.) kut zungthiamnak<br />
handiwork - (n.) kut in tuahmi thil, kutneh<br />
Page 97