25.05.2015 Views

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

had - (v.) past tense and past participle of have; have zoh.<br />

Hades - (n.) mithi khua, hell.<br />

haft - (n.) nam hlok<br />

hag - (n.) tarnu<br />

haggard - (adj.) mui tlafiamfuam in um , mit kuak tla<br />

haggle - (v.) thil man i det<br />

hail - (n.) rial<br />

hail - (v.) 1. rial tlak in tlak; 2. rak lawmh, rak thangtthat<br />

hails<strong>to</strong>ne - (n.) rial.<br />

hair - (n.) sam<br />

hairbreath - (n.) samfang ngawte lawng a simi, a bi ngaingaimi, dengmangte; a hairbreadth escape = a luatnak cu samfang ngaw te lawng a si.<br />

hairless - (adj.) sam ngei lo , hmul ngei lo<br />

hair's breadth - (adj.) samfang ngaw<br />

hairsplitting - (adj.) samfang cheu bantukin cheu a harmi<br />

hairspring - (n.) suimilam chung i samfang tia tete a simi spring hme tete hna.<br />

hairy - (adj.) hmul a tammi<br />

hale - (adj.) ngan a dam i a tthawngmi<br />

half - (adj.) hnarcheu<br />

half - (adv.) a cheuchum in; e.g. The meat is only half-cooked = Sa cu a cheuchum lawng a hmin.<br />

half-breed - (n.) an pa aa khat i nu aa dangmi asiloah nu aa khat i pa aa dangmi<br />

half-caste - (n.) kahpia<br />

half-hearted - (adj.) lungcheu bangin<br />

half hour - (n.) suimilam cheu<br />

half-mast - (n.) alan a tung a canceo i thlai khi, mithi zunngaihnak ca tuahmi<br />

half note - (n.) hlasaknak lei i vuak cheu<br />

half-sister - (n.) pa aa khat i nu aa dangmi , nu aa khat i pa aa dangmi<br />

half way - (n.) lam canceo<br />

half-witted - (adj.) ruahnak a tlawm ngaimi<br />

hall - (n.) inn khaan nganpi<br />

hallelujah - (interj.) Bawipa cu thangtthat u<br />

hallmark - (n.) hmelchunhnak, thil a tthami hmelchunhnak, thil a hmaanmi hmelchunhnak.<br />

hallow - (v.) thianter<br />

Hallowe'en - (n.) Oc<strong>to</strong>ber 31 zan.<br />

hallucination - (n.) a um ttung lomi thil hna hmuh , a um tung lomi aw hna theih , molh thil theih le hmuh<br />

halo - (n.) chuncha bantuk a simi ceunak , ni siseh , thlapa siseh a kulhtu khi , chum<br />

halt - (n.) dirnak , ngolnak , dinhnak<br />

halt - (v.) dir, ngol, dinh awk i khua i cam<br />

halter - (n.) sattil hrennak hruainak hri<br />

halve - (v.) cheu , hnarcheu i cheu<br />

ham - (n.) voksa a el tit<br />

hamlet - (n.) khuate hmete<br />

hammer - (n.) sobul<br />

hammer - (v.) sobul in khenh, den, hammer away = a dih tiangin tuah; e.g. He hammered away at the problem = Thil har kha a liim hlan lo a<br />

tuah peng.<br />

hammock - (n.) ngakchia ihnak thlaimi, nau oihnak kuang<br />

hamper - (v.) donh<br />

hamper - (n.) donhnak, dawntu<br />

hamstring - (v.) thapheh<br />

hamstring - (n.) thaphet thapi<br />

hand - (n.) 1. kut; 2. minung kut bantuk; e.g. The hands of the clock = Suimilam kut; 3. zohkhenhnak, uknak; e.g. The child is in the hands of<br />

the parents = Ngakchia cu a nu le a pa zohkhenhnak tangah a um. at hand = pawngte i um peng; by hand = kut in ser, put, tuah; change<br />

hands = ngeitu i thlen; from hand <strong>to</strong> mouth = i pek chin, i chanh chin vima; hand in hand = i naih tein, kut i tlai in; fight hand <strong>to</strong> hand =<br />

kut le kut i tawng in i tuk; on hand = naite ah, vun lak zau awk i um; upper hand = tei deuh; e.g. They have the upper hand in the fight = An i<br />

paihnak ah khan anmah nih an tei deuh hna. hands off = tawng hlah. hand's up = na kut hler hna, tei na si cnag ti langhternak. wash one's<br />

hands = kei kai tel lo tiin kul i ttawl.<br />

hand - (v.) kut in pek; e.g. He handed me a pencil = Khedan a ka pek. hand down = i pek chin, i chanh chin vima.<br />

handbag - (n.) kutput zal<br />

handbill - (n.) mi zapi phawt awk i sermi ca<br />

handbook - (n.) kutput cauk.<br />

handcuff - (n.) kut ttemnak thir cikcin<br />

handful - (n.) zapei khat , tlawmte<br />

handicap - (n.) dawntu; e.g. Lack of education is a handicap for many people = Cathiam lo hi mi tampi caah dawntu a si; i zuamnak ah a der<br />

deuhmi zong nih khan teinak caan hawi he aa zat in an hmuh khawh ve nakhnga caah ti in a tthawng deuhmi cung i dawntu an chiahmi.<br />

handicap - (v.) dohn; e.g. His illness handicaps him = A zawtnak nih a donh.<br />

handicraft - (n.) kut zungthiamnak<br />

handily - (adv.) fawi tein; e.g. He won the race handily = Tlik zuamnak cu fawi tein a tei.<br />

handiness - (n.) kut zungthiamnak<br />

handiwork - (n.) kut in tuahmi thil, kutneh<br />

Page 97

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!