25.05.2015 Views

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

dep ko; 3. a nal ngaingai i thlalang bantuk a si mi; e.g. The road was a glare of ice = Lam cu hawhra nih a khuh dih i a nal ngaingai<br />

glare - (v.) thinhun in mit sensen in zoh; e.g. She glared at the noisy children = Hna a chetmi ngakchia kha a mit sensen in a zoh hna<br />

glaring - (adj.) a fiang ngaingaimi, mual a phomi<br />

glass - (n.) 1. thlalang; 2. thlalang hrai<br />

glasses - (n.) mithman<br />

glassful - (n.) hrai a khatmi<br />

glassware - (n.) thlalang in sermi umkheng<br />

glaze - (v.) thlalang bantukin<br />

glaze - (n.) cu bantukin a tleutertu si an thuhmi<br />

glazier - (n.) thlalangawng le hmanthlak chiahnak i thla lang a benhtu<br />

gleam - (n.) 1. ceunak chawn; e.g A gleam of light shone through the window = thlalang awng in ceunak chawn a rung cue; 2. cer; e.g. The<br />

gleam of copper pans = Dar umkheng cer; 3. hngalh ual hngalh ual lote i a ummi; e.g. There was a gleam of laughter in her eyes = A mit chungah<br />

hngalh ual hngalh ual loin nihnak a um<br />

gleam - (v.) ceuh; e.g. A light gleamed in the distance = Lam hlatpi ah khan ceunak a ceu<br />

glean - (v.) famua suat<br />

glee - (n.) lunglawmh thanuamnak<br />

gleeful - (adj.) thanuam a simi<br />

glen - (n.) nelrawn hmete<br />

glib - (adj.) nal ngaiin biachim a hmangmi<br />

glibly - (adv.) nal ngaiin<br />

glide - (v.) nal ziahmah in tawlh<br />

glide - (n.) nal ziahmah in tawlhnak<br />

glider - (n.) enzin a ngei lomi vanlawng<br />

glimmer - (v.) depdepdep ti i hung ceu; e.g. The match glimmered and went out = Meilah cu dep tiah a hung ceu i a mit<br />

glimpse - (n.) vun hmuh ta duak , vun bih ta duaknak , vun hngalh ta duak<br />

glimpse - (v.) vun zoh ta duak, vun hmuh ta duak<br />

glisten - (v.) tleu<br />

glitter - (v.) tleu , cer; e.g. Diamond glitters = Daimon cu a cer<br />

gloat - (v.) diriam; e.g. he gloats over my failure = Ka sungh cu a di a riam<br />

globe - (n.) a pummi thil , vawlei pum<br />

globular - (adj.) vawlei pum bantukin a pummi<br />

gloom - (n.) muihnak, ngaihchiatnak<br />

gloomy - (adj.) ngaichiah a simi, mui diamduam in a ummi<br />

glorification - (n.) thangtthatnak , sunparnak<br />

glorify - (v.) thangtthat , sunparnak pek<br />

glorious - (adj.) a sunglawimi<br />

glory - (n.) thangtthatnak, sunparnak, dawhnak<br />

gloss - (n.) tleunak, a cung i nalhmi tleunak<br />

glossary - (n.) a sullam fianternak ca i sau deuh in ttialmi<br />

glossy - (adj.) a nal i a tleumi<br />

glove - (n.) kuthruk<br />

glow - (n.) 1. a van; e.g. The glow of the fire lighted the room = Mei a vanmi nih innkhan kha an ceuter; 2. ceu; e.g. there is a rosy glow in her<br />

cheeks = A biang cu rose pangpar ceu in a ceu; 3. thlam; e.g. There is a glow of happiness in her eyes = A mit chungah lawmhnak thlam a um<br />

glow - (v.) a vam , a ceu; e.g. His face glowed = A hmai a hung ceu, a hun i panh<br />

glucose - (n.) kulukut , thanthling phun khat<br />

glue - (n.) kaw<br />

glue - (v.) kaw benh , sengh<br />

glut - (v.) i serh; e.g. The boys glutted themselves with cakes = Ngakchia kha changreu thlum an i serh<br />

glut - (n.) khim tuknak<br />

glum - (adj.) hmaichia in a ummi.<br />

glut<strong>to</strong>n - (n.) mi pawkau<br />

glut<strong>to</strong>nous - (adj.) rawl le sa tampi a ei khomi<br />

glut<strong>to</strong>ny - (n.) tam tuk in einak<br />

glycerin - (n.) kilisirin , si bang a thlummi<br />

gnarl - (n.) thing i a mit bo<br />

gnash - (v.) hacang rial<br />

gnat - (n.) fikfa, hmaisem<br />

gnaw - (v.) tam , teuh e.g. The dogs gnawed the bones = Uico nih saruh an teuh<br />

go - (v.) 1. kal; e.g. We go <strong>to</strong> church = Biakinn ah kan kal; 2. thawh; e.g. You should go now = A tu cu naa thawh awk a si; 3. chawh; e.g. It is<br />

<strong>to</strong>o cold <strong>to</strong> go without a coat = angkileng loin i chawh awkah a kik tuk; 4. an umning i umter; e.g. She let the children go hungry = Ngakchia kha<br />

rawltam in a umter ko hna; 5. hmailei caan ah tuah ding; e.g. She is going <strong>to</strong> come here <strong>to</strong>morrow = Thaizing ah hika ah a ra lai; 6. ah a cang; e.g.<br />

He goes mad = Mihrut ah a cang; 7. nunter, kalter, tuanter; e.g. Can you make this clock go? = Hi suimilam hi na nunter kho maw?; 8. an i tlak;<br />

e.g. These colors go well <strong>to</strong>gether = Hi azawng hna hi an i rem ngai<br />

go-between - (n.) bu hnih karlak i lamkaltu<br />

go by - (v.) Pawng i kal; e.g. We go by the house = Inn pawng in kan kal<br />

go off - (v.) 1. kal; 2. puak , puah; e.g. Did you hear the gun go off? = Meithal a puah kha na thei maw?<br />

go on - (v.) peh, kal chin ko<br />

go out - (v.) mit; e.g. The fire will go out = Mei cu a mit lai; e.g. Are you going out <strong>to</strong>night = Tuzan rawlhrawn ah na kal lai maw?<br />

Page 91

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!