25.05.2015 Views

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

friendliness - (n.) hawikom duhmi sinak<br />

friendly - (adj.) hawikomh duhmi a simi<br />

friendship - (n.) hawikomhnak<br />

frigate - (n.) hlanlio i an rak hmanmi raltuknak tilawng<br />

fright - (n.) launak , thinphannak<br />

frighten - (v.) thih , lauter<br />

frightful - (adj.) ttih a nungmi thil<br />

frigid - (adj.) a kik ngangaimi thil<br />

fringe - (n.) 1. a tlang; e.g. The fringe of the blanket = Puan a tlang; 2. hriang; 3. ttha tein sersiam rih lomi hmun e.g. They live on the fringe of<br />

the <strong>to</strong>wn = Khua hriang ah an um<br />

fringe - (v.) tlangkawm; e.g. I fringed this handkerchief = Hi pawvuah cu a tlang ka kawm<br />

frisk - (v.) dah; e.g. A policeman frisked me = Palikpa nih a ka dah<br />

frivolity - (n.) nuncan ziaza lei i i thlahthlamnak<br />

frivolous - (adj., adv.) thil tenau a simi<br />

fro - (adv.) hnulei i i thawn, a let lei i kir. <strong>to</strong> and fro = hilei khilei, a kenkiplo ah.<br />

frock - (n.) angki fual<br />

frog - (n.) utlak<br />

frolic - (n.) caan nuam<br />

frolic - (v.) nuam ngaiin lente i celh; e.g. The children love <strong>to</strong> frolic on the grass = Ngakchia cu ram cung i nuam ngaiin lente i celh kha an duh<br />

frolicsome - (adj.) nuam ngaiin tuahmi<br />

from - (prep.) in; e.g. I came from school = Sianginn in ka ra<br />

from hand <strong>to</strong> mouth - (adv.) sifak ngaiin nun<br />

front - (n.) 1. hmailei; e.g The front of the house = Inn hmailei. e.g. in front of our house = Kan inn hmailei ah. 2. hmaisuang.<br />

frontal - (adj.) hmailei in<br />

frontier - (n.) ramri hrawng ram<br />

frost - (n.) tikhal , hawhra<br />

frost - (v.) 1. tikhal nih tlakhnawh; e.g. The windows are frosted = Thlalangawng kha tikhal nih an tlakhnawh; 2. changreu cung i thanthling le<br />

thawhpat le arti cawhmi thuh khi<br />

frostbite - (n.) a kih tuk ca i a kik nih kedong le kutdong tam<br />

frosty - (adj.) a kik tuk i ti a khalmi , a kik ngaingaimi<br />

froth - (n.) buanbara<br />

frown - (v.) 1. hmaisur; 2. duh lohmai in langhter, zeirel lo<br />

frown - (n.) cu bantuk langhternak<br />

froze - (v.) freeze zoh<br />

frozen - (adj.) a kik in khaltermi thil<br />

frugal - (adj.) 1. sawksam lo i thil hman, khuasak a thiammi; e.g. A frugal wife = Khuasak a thiammi nupi; 2. a man a tlawmmi; e.g. frugal meal =<br />

rawl mantlawm<br />

frugality - (n.) khuasak thiamnak<br />

fruit - (n.) 1. thingthei; 2. rianttuannak theitlai<br />

fruitful - (adj.) theitlai tampi a ngeimi<br />

fruitfulness - (n.) theitlai tampi tlainak<br />

fruition - (n.) a theipar a hung um; thei a hung tlai<br />

fruitless - (adj.) theitlai zeihmanh a tlai lomi<br />

frustrate - (v.) 1. pakpalawng i canter; e.g. He frustrated our plan = Kan i timhmi kha pakpalawng ah a canter; 2. dawnh; e.g. We were frustrated<br />

in our efforts <strong>to</strong> climb the mountain = Tlang kai kan i zuamnak ah khan a kan dawntu thil a um lengmang<br />

frustration - (n.) awlokchong in umnak<br />

fry - (v.) kiau , chiti in kiau<br />

fatigue - (adj.) e.g. fatigue duty = thaba nakin ttuanmi rian.<br />

fuel - (n.) mei chuahtertu thil , mei tih awk thing<br />

fugitive - (n.) zammi (zaammi)<br />

fulcrum - (n.) taldanh<br />

fulfil - (v.) tling , tlinter<br />

fulfilment - (n.) tlinternak , tlamtlinnak<br />

full - (adj.) 1. a khat; e.g. The glass is full of water = Hrai cu ti a khat 2. thlapa lai; e.g. The moon is full <strong>to</strong>night = Tuzan cu thlapa a lai; 3. kheng;<br />

e.g. We waited for a full hour = Suimilam pakhat kheng kan hngan<br />

full - (n.) tling khitkhet; e.g. He enjoyed his vacation <strong>to</strong> the full = Sianginn khar kha tling khitkhet in aa nuamhpi<br />

full dress - (n.) puai caan i a phung ning bantukin i thuamhmi hnipuan<br />

full faced - (adj.) lentecelhnak puai i a zohtu hna lei zoh khi<br />

full-fledged - (adj.) a tlingmi<br />

full-grown - (adj.) a tthan a tlingmi , nutling patling a simi<br />

full s<strong>to</strong>p - (n.) catlang donghnak i dehmi<br />

full time - (adj.) caantling in ttuanmi rian<br />

fullness - (n.) tlinnak<br />

fully - (adv.) tling tein , khat cikcek tein<br />

fumble - (v.) dah; e.g. He fumbled in the dark for the flashlight = Mui padap ah dahmei kha a dah<br />

fume - (n.) a rim a chiami meikhu; e.g. The gasoline fume makes her sick = Datsi khu nih a ritter<br />

fume - (v.) meikhu chuahter; e.g. The chimney fumes with smoke = Meikhu chuahnak in meikhu a chuak; e.g. thinhun i zai<br />

fun - (n.) nuamhnak , nihchuak; e.g. They make fun of his stammering = A holh at kha capo nihchuak ah an saih<br />

Page 86

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!