Print English to Chin (Hakha) Dictionary
Print English to Chin (Hakha) Dictionary
Print English to Chin (Hakha) Dictionary
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
flyweight - (n.) boxing thonghnak i pawng 112 in a tanglei pawl<br />
foal - (n.) rangfa , laafa<br />
foam - (n.) ti buanbara<br />
foam - (v.) buanbara i can<br />
focal - (adj.) a laifang bik he aa pehtlaimi<br />
focus - (n.) a laifang bik , ceunak a vaa <strong>to</strong>nnak hmun , mit aa <strong>to</strong>n dihnak hmun; e.g. The pretty girl was the focus of all eyes = Ngaknu dawhte cu<br />
mit vialte aa <strong>to</strong>n dihnak a si; note: 'focus' cu plural a si tikah 'foci' a si fawsai ti in chim a si<br />
focus - (v.) 1. hmuhnak le ngaihnak hei hlum; e.g. Focus your attention on the speaker = Biachimtu cungah khan na theihnak le na hmuhnak hei<br />
hlum, a bia kha ttha tein ngai; 2. hmanthlaknak mit a lai khenter , fianter; e.g. Have you focused your camera? = Na hmanthlaknak kha a mit cu<br />
na thlak dingmi thil kha na khenter maw?; note: 'focus' cu plural a si tikah 'foci' a si fawsai ti in chim a si<br />
fodder - (n.) sattil rawl , ram<br />
foe - (n.) ral<br />
fog - (n.) minmei , tichum<br />
fog horn - (n.) minmei a tam tiah ralrin peknak muko<br />
foggy - (adj.) minmei nih phenh , huh i a fiang lomi<br />
fogy (fogey) - (n.) a tar cang i hawi ruahnak a phan ti lomi<br />
foil - (v.) pakpalawng i canter , dawnh , hrawh; e.g. The police foiled his evil plans = Thil ttha lo tuah aa timhmi kha palik nih an hrawh<br />
foil - (n.) pan tein sermi tlap , sui tlap , ngun tlap , dan tlap<br />
fold - (n.) 1. tuu run riahnak hmun; 2. a let; e.g. Tenfold = Let hra<br />
fold - (v.) 1. bil; e.g. He folds the paper = Caku a bil; 2. kut sih; e.g. She folded her arms = A kut aa sih<br />
folder - (n.) biltu<br />
foliage - (n.) thinghnah , ramhnah<br />
folio - (n.) voi khat bilmi caku tlap<br />
folk - (n.) minung, hmunkhat i khua a sa deuhmi pawl khi<br />
folkdance - (n.) khuate deuh i a ummi pawl lam (laam)<br />
folksong - (n.) khuate deuh i a ummi pawl hla<br />
follow - (v.) zulh<br />
follower - (n.) zultu<br />
folly - (n.) hruh; e.g. It is folly <strong>to</strong> eat <strong>to</strong>o much = Rawl tam tuk ei cu hruh a si<br />
foment - (v.) harnak le hnahnawhnak chuahter<br />
fond - (adj.) duh ngai; e.g. He is fond of horses = Rang a duh ngai hna<br />
fondle - (v.) duhnak he <strong>to</strong>nghtham<br />
fondness - (n.) duhnak<br />
font - (n.) tipil innak ca i ti thlerh awk an chiahnak um<br />
food - (n.) rawl<br />
foodstuff - (n.) rawlfang , ei awk<br />
foolhardiness - (n.) ruat setsai lo i tuah cutmat, hruh raltthat in raltthat<br />
foolhardy - (adj.) hruh raltthat in a ral a tthami<br />
foolish - (adj.) a hrutmi<br />
foolproof - (adj.) him tein hman khawh a si i mihrut hmanh nih him tein a hman khawhmi thil , a hmaan lo kho lomi<br />
foolscap - (adj.) catlap a kauh lehmah 13-1/2" a sau lehmah 17" (13-1/2" x 17")<br />
foot - (n.) 1. ke; 2. hram; e.g. the foot of a hill = tlang hram; 3. pe; e.g. 12 inches make 1 foot = Lehmah 12 ah pe khat a si<br />
football - (n.) pumpululh<br />
foothill - (n.) tlang nganpi hram i a ummi tlang hmete<br />
foothold - (n.) ke lamhnak<br />
footnote - (n.) cattial tik i cahmai aa tanglei i a sullam ttial ; hi kong cu cu cauk chungin lakmi a si tiah a cauk min ttial<br />
footpath - (n.) ke kalnak lam<br />
footprint - (n.) keneh<br />
footstep - (n.) kekar kar khat<br />
foots<strong>to</strong>ol - (n.) kechiahnak tthutdan<br />
footwear - (n.) kedan le hmawca<br />
for - (prep.) 1. can ah; e.g. He gave me a new book for the old one = Cauk hlun can ah khan a thar pakhat a ka pek; 2. dirpi; e.g. He stands for<br />
good government = Cozah ttha a dirpi; 3. hmaizahnak tuahpiak; e.g. A party was given for him = rawl danghnak an tuahpiak; 4. lehnak; e.g. We<br />
thank him for his kindness = A zaangfahnak ruangah kan lawmh; 5. tinhmi ngeih; e.g. We go for a walk = Lam len ah kan kal; 6. aa tlak; e.g. A<br />
book for children = Ngakchia ca i a tlakmi cauk; 7. duhnak lungthin he; e.g. He longs for home Inn a ngai; 8. caah cun; e.g. The weather is warm<br />
for January = January caah cun khuati a lum ko; 9. ruangah; e.g.1. To shout for joy = Lawmhnak ruang i au; e.g.2. To punish for stealing = fir<br />
ruang i dantat; 10. tiang; e.g. We walk for a mile = Khan khat tiang kan kal; 11. chung; e.g. We work for an hour = Suimilam pakhat chung kan<br />
ttuan; 12. a si taktak kha; e.g. They know it for a fact = a si taktak kha an hngalh; 13. lei ah; e.g. He is leaving for his village = A khua lei ah a kal;<br />
for - (conj.) zeicahtiah; e.g. His s<strong>to</strong>ry of the football game was true, for I saw it myself = Pumpululh chuih kong a chimmi kha a hmaan, zeicahtiah<br />
keimah hrimhrim nih ka hmuh;<br />
for all intents and purposes - (adv.) a zeiti lei paoh in, dengmang, tuah ding lei ti paohpaoh ahcun<br />
for as much as - (adv.) caah<br />
for good - (adj.) nguh; e.g. The food supply is good for one week = Rawl cu zarh khat caah a za lai<br />
for instance - (n.) tahchunhnak ah. Zoh instance.<br />
foray - (n.) ral chim, ramh<br />
forbid - (v.) thlauh<br />
forbidden - (adj.) thlauhmi<br />
force - (n.) 1. tthawnnak , thazang; 2. hranhram in; e.g. He entered the house by force = Hranhram in inn chungah a lut; 3. ralkap lei tthawnnak,<br />
Page 82