25.05.2015 Views

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

flyweight - (n.) boxing thonghnak i pawng 112 in a tanglei pawl<br />

foal - (n.) rangfa , laafa<br />

foam - (n.) ti buanbara<br />

foam - (v.) buanbara i can<br />

focal - (adj.) a laifang bik he aa pehtlaimi<br />

focus - (n.) a laifang bik , ceunak a vaa <strong>to</strong>nnak hmun , mit aa <strong>to</strong>n dihnak hmun; e.g. The pretty girl was the focus of all eyes = Ngaknu dawhte cu<br />

mit vialte aa <strong>to</strong>n dihnak a si; note: 'focus' cu plural a si tikah 'foci' a si fawsai ti in chim a si<br />

focus - (v.) 1. hmuhnak le ngaihnak hei hlum; e.g. Focus your attention on the speaker = Biachimtu cungah khan na theihnak le na hmuhnak hei<br />

hlum, a bia kha ttha tein ngai; 2. hmanthlaknak mit a lai khenter , fianter; e.g. Have you focused your camera? = Na hmanthlaknak kha a mit cu<br />

na thlak dingmi thil kha na khenter maw?; note: 'focus' cu plural a si tikah 'foci' a si fawsai ti in chim a si<br />

fodder - (n.) sattil rawl , ram<br />

foe - (n.) ral<br />

fog - (n.) minmei , tichum<br />

fog horn - (n.) minmei a tam tiah ralrin peknak muko<br />

foggy - (adj.) minmei nih phenh , huh i a fiang lomi<br />

fogy (fogey) - (n.) a tar cang i hawi ruahnak a phan ti lomi<br />

foil - (v.) pakpalawng i canter , dawnh , hrawh; e.g. The police foiled his evil plans = Thil ttha lo tuah aa timhmi kha palik nih an hrawh<br />

foil - (n.) pan tein sermi tlap , sui tlap , ngun tlap , dan tlap<br />

fold - (n.) 1. tuu run riahnak hmun; 2. a let; e.g. Tenfold = Let hra<br />

fold - (v.) 1. bil; e.g. He folds the paper = Caku a bil; 2. kut sih; e.g. She folded her arms = A kut aa sih<br />

folder - (n.) biltu<br />

foliage - (n.) thinghnah , ramhnah<br />

folio - (n.) voi khat bilmi caku tlap<br />

folk - (n.) minung, hmunkhat i khua a sa deuhmi pawl khi<br />

folkdance - (n.) khuate deuh i a ummi pawl lam (laam)<br />

folksong - (n.) khuate deuh i a ummi pawl hla<br />

follow - (v.) zulh<br />

follower - (n.) zultu<br />

folly - (n.) hruh; e.g. It is folly <strong>to</strong> eat <strong>to</strong>o much = Rawl tam tuk ei cu hruh a si<br />

foment - (v.) harnak le hnahnawhnak chuahter<br />

fond - (adj.) duh ngai; e.g. He is fond of horses = Rang a duh ngai hna<br />

fondle - (v.) duhnak he <strong>to</strong>nghtham<br />

fondness - (n.) duhnak<br />

font - (n.) tipil innak ca i ti thlerh awk an chiahnak um<br />

food - (n.) rawl<br />

foodstuff - (n.) rawlfang , ei awk<br />

foolhardiness - (n.) ruat setsai lo i tuah cutmat, hruh raltthat in raltthat<br />

foolhardy - (adj.) hruh raltthat in a ral a tthami<br />

foolish - (adj.) a hrutmi<br />

foolproof - (adj.) him tein hman khawh a si i mihrut hmanh nih him tein a hman khawhmi thil , a hmaan lo kho lomi<br />

foolscap - (adj.) catlap a kauh lehmah 13-1/2" a sau lehmah 17" (13-1/2" x 17")<br />

foot - (n.) 1. ke; 2. hram; e.g. the foot of a hill = tlang hram; 3. pe; e.g. 12 inches make 1 foot = Lehmah 12 ah pe khat a si<br />

football - (n.) pumpululh<br />

foothill - (n.) tlang nganpi hram i a ummi tlang hmete<br />

foothold - (n.) ke lamhnak<br />

footnote - (n.) cattial tik i cahmai aa tanglei i a sullam ttial ; hi kong cu cu cauk chungin lakmi a si tiah a cauk min ttial<br />

footpath - (n.) ke kalnak lam<br />

footprint - (n.) keneh<br />

footstep - (n.) kekar kar khat<br />

foots<strong>to</strong>ol - (n.) kechiahnak tthutdan<br />

footwear - (n.) kedan le hmawca<br />

for - (prep.) 1. can ah; e.g. He gave me a new book for the old one = Cauk hlun can ah khan a thar pakhat a ka pek; 2. dirpi; e.g. He stands for<br />

good government = Cozah ttha a dirpi; 3. hmaizahnak tuahpiak; e.g. A party was given for him = rawl danghnak an tuahpiak; 4. lehnak; e.g. We<br />

thank him for his kindness = A zaangfahnak ruangah kan lawmh; 5. tinhmi ngeih; e.g. We go for a walk = Lam len ah kan kal; 6. aa tlak; e.g. A<br />

book for children = Ngakchia ca i a tlakmi cauk; 7. duhnak lungthin he; e.g. He longs for home Inn a ngai; 8. caah cun; e.g. The weather is warm<br />

for January = January caah cun khuati a lum ko; 9. ruangah; e.g.1. To shout for joy = Lawmhnak ruang i au; e.g.2. To punish for stealing = fir<br />

ruang i dantat; 10. tiang; e.g. We walk for a mile = Khan khat tiang kan kal; 11. chung; e.g. We work for an hour = Suimilam pakhat chung kan<br />

ttuan; 12. a si taktak kha; e.g. They know it for a fact = a si taktak kha an hngalh; 13. lei ah; e.g. He is leaving for his village = A khua lei ah a kal;<br />

for - (conj.) zeicahtiah; e.g. His s<strong>to</strong>ry of the football game was true, for I saw it myself = Pumpululh chuih kong a chimmi kha a hmaan, zeicahtiah<br />

keimah hrimhrim nih ka hmuh;<br />

for all intents and purposes - (adv.) a zeiti lei paoh in, dengmang, tuah ding lei ti paohpaoh ahcun<br />

for as much as - (adv.) caah<br />

for good - (adj.) nguh; e.g. The food supply is good for one week = Rawl cu zarh khat caah a za lai<br />

for instance - (n.) tahchunhnak ah. Zoh instance.<br />

foray - (n.) ral chim, ramh<br />

forbid - (v.) thlauh<br />

forbidden - (adj.) thlauhmi<br />

force - (n.) 1. tthawnnak , thazang; 2. hranhram in; e.g. He entered the house by force = Hranhram in inn chungah a lut; 3. ralkap lei tthawnnak,<br />

Page 82

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!