25.05.2015 Views

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>to</strong> bed = Na ih hlanah innka kha hrenh hna; 3. ttem<br />

fastener - (n.) ttemtu<br />

fastening - (n.) hrenhnak i hmanmi thil; e.g. Locks and but<strong>to</strong>ns are fastenings = Tawh le kep cu hrenhnak i hmanmi thil an si<br />

fastness - (n.) a himnak hmun , mi phak khawh lonak hmun; e.g. The bandits hid in their mountain fastness = Mifir pawl cu tlang i an i thuhnak<br />

hmun, an ca i hmun him a si i mi phak khawh set lonak a simi ah an i thup<br />

fat - (n.) thau , sa thau<br />

fat - (adj.) a chahmi; e.g. A fat book = Cauk chah<br />

fatal - (adj.) Thihnak tiang a phaktertu thil; e.g. He was knocked down by a car and received fatal injuries = Mawttawka nih a paw i thihnak tiang a<br />

simi hliamnak kha a hmuh<br />

fatalism - (n.) zeipaoh hi khaukhih cia dih a si ko tiin zumhning<br />

fatality - (n.) thihnak<br />

fatally - (adv.) thihnak tiang phan in<br />

fate - (n.) van , zeizong vialte hi a van nawl a si ko timi van khi , zeizong vialte a uktu van e.g. It was their fate <strong>to</strong> meet and marry = An i <strong>to</strong>n i an i<br />

tthit cu an van a rak si ko<br />

father - (n.) pa , ka pa<br />

father-in-law - (n.) nupi pa , pu<br />

fatherhood - (n.) pa sinak<br />

fatherland - (n.) chuahkehnak ram<br />

fatherless - (adj.) pa ngei lomi<br />

fatherly - (adj.) pa bantuk ziaza<br />

fathom - (n.) lam khat, pe ruk<br />

fathom - (v.) a thuklei tah<br />

fathomless - (adj.) donghnak a ngei lomi khor<br />

fatigue - (n.) thabatnak<br />

fatigue - (adj.) thaba; e.g. thaba lakin ttuanmi rian<br />

fatness - (n.) thaunak<br />

fatten - (v.) thauter<br />

faucet - (n.) timerh hmur<br />

fault - (n.) palhnak , tlin lonak<br />

fault finding - (n.) sual kawlnak<br />

faultfinder - (n.) sual kawltu<br />

faultless - (adj.) sawisel awk um lo<br />

faulty - (adj.) palhnak a ngeimi , tlinlonak a ngeimi , a tthalomi<br />

fauna - (n.) ram chung pakhat , asiloah caan pakhat chung i a ummi saram hna; Lairam fauna cu Lairam i saram a ummi vialte hi an si ko<br />

favor - (n.) 1. duh, duhpiaknak, hnatlakpinak; e.g. He is in favor of your plan = Na khuakhanmi kha an hnatlakpi; 2. bawmhnak , zaangfahnak;<br />

e.g. He did me a favor = A ka zaangfah; 3. bawmh khun, zaangfah khun; e.g. The teacher showed favor <strong>to</strong> younger children = Saya nih ngakchia<br />

a no deuh pawl kha a zaangfah khun hna<br />

favor - (v.) 1. duh, hnatlak; e.g. We favor John's plan = John timhmi kha kan hna a tla; 2. dawt khun, duhdanh ngeih; e.g. The teacher favored<br />

the boys = Saya nih pa ngakchia kha a dawt deuh hna, a duhdanh hna.<br />

favorable - (adj.) hnatla a simi; e.g. He is favorable <strong>to</strong> our plan = Kan i timhmi kha a hna a tla ve; 2. kan ca i a tthami; e.g. We had favorable<br />

weather last week = Kan hnulei zarh cu nikhua nih a kan tthatpiak<br />

favorably - (adv.) hnatlakpi ngaiin<br />

favorite - (n.) dawt khunmi; e.g. She is her father's favorite = Amah cu a pa i a dawt khunmi a si<br />

favorite - (adj.) duh khunmi; e.g. Green is my favorite color = A hringmi azawng hi ka duh khunmi zawng a si<br />

favoritism - (n.) duhdanhnak ngeih<br />

fawn - (n.) sakhi fa<br />

fear - (n.) ttihnak<br />

fear - (v.) ttih , thinphan<br />

fearful - (adj.) a thin a phangmi, a ning a timi<br />

fearless - (adj.) ttihnak a ngei lomi<br />

feasibility - (n.) tuah khawh a simi thil<br />

feasible - (adj.) tuah khawh a simi thil<br />

feast - (n.) rawldanghnak puai<br />

feast - (v.) rawl danghnak i rawl thawthaw ei<br />

feat - (n.) thil lianngan, ralttha ngai le thiam ngaiin tuahmi; e.g. The first flight in<strong>to</strong> space was a feat = Vanlawng i an zuan hmasa bik kha ralttha<br />

ngai le thiam ngaiin tuahmi thil lianngan a si<br />

feather - (n.) ar hmul , va hmul<br />

feathery - (adj.) ar hmul bantuk<br />

feature - (n.) 1. hmai chung , thil pakhatkhat; e.g. Your features are your forehead, eyes, nose, mouth, chin, etc. = Na hmai chung thil hna cu na<br />

cal, na mit, na hnar, na ka, na khabe, etc. hna hi an si; 2. hmai a dihlak; e.g. He is a man of handsome features = Hi pa cu pa dawh ngai a si; 3. a<br />

lang khunmi; e.g. Light is a necessary feature in a house = Ceunak hi inn chungah herhmi a lang khunmi a si; 4. hawi dang / thil dang he i lawh<br />

lonak; the geographical features of the <strong>Chin</strong> state = Lairam hawi dang ram he khuaram lei in aa dannak; 5. prokarem chung i biapi bik a simi thil,<br />

tadinca chung i lang khun in ttialmi bia; e.g. There is an interesting feature about world peace in the newspaper = Tadinca ah vawlei cung daihnak<br />

kong a lang khun in an ttialmi a um<br />

feature - (v.) a hleikhun in langhter; e.g. They featured him as the writer of the year = Tukum chung i cattialtu hna lakah a lang khunmi ah an ser<br />

featureless - (adj.) muisam zeihmanh a ngei lomi<br />

February - (n.) Febuari thla<br />

fed - (v.) past tense and past participle of feed, rawl pek, rawl ei.<br />

Page 76

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!