Print English to Chin (Hakha) Dictionary
Print English to Chin (Hakha) Dictionary
Print English to Chin (Hakha) Dictionary
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
wicker - (n.) hriphi/hrite tlah<br />
wickerwork - (n.) tlah in sermi thil<br />
wicket - (n.) thlalangawng hmete , ticket zuarnak phun ; innka hmete , kutka a kam i sermi innka hmete<br />
wide - (adj.) a kaumi<br />
wide-eyed - (adj.) mit kau piin aa aumi.<br />
wideawake - (adj.) aa tthang hrimhrim komi<br />
widely - (adv.) kaupi in.<br />
widen - (v.) kauhter<br />
widespread - (adj.) kaupi in aa thek , kaupi in aa samh<br />
widgeon - (n.) compai phun khat.<br />
widow - (n.) nuhmei<br />
widower - (n.) a nupi nih a thih takmi ; pahmei<br />
widowhood - (n.) nuhmei sinak<br />
width - (n.) kauhnak<br />
wield - (v.) hman; e.g A soldier wields his sword = Ralkap nih a nam a hman.<br />
wife - (n.) nupi<br />
wifely - (adj.) nupi si awkah aa tlakmi.<br />
wig - (n.) mah sam taktak a si lomi khi<br />
wiggle - (v.) cawlcangh lengmang.<br />
wild - (adj.) 1. ramlak i a ummi, a phingmi, a ngam lomi. 2. a hrutmi, saram bantukin a ummi.<br />
wildcat - (n.) sahngar<br />
wilderness - (n.) minung um lonak hmun<br />
wildfire - (n.) ram im mei, like wild fire = khulrang tein ram im mei kangh in a kangmi.<br />
wildfowl - (n.) ramlak i a ummi va, varit, vavu, vaking tehna bantuk.<br />
wile - (n.) hrokhrawlnak, zernak.<br />
wilful - (adj.) lung a tthawngmi , mah duhnak lawng zulh duhmi<br />
wilfully - (adv.) mah duhnak lawng zulh in.<br />
wilfulness - (n.) mah duhnak lawng zulh duhnak ziaza.<br />
wiliness - (n.) zernak, hrokhrawl ziaza.<br />
will - (v.) 1. duh; e.g. We cannot always do as we will = Kan duh bantukin kan tuah zungzal kho lo. 2. lai; e.g. He will go <strong>to</strong>morrow = Thaizing ah a<br />
kal lai.<br />
will - (n.) 1. lungthin; e.g. Most men feel good will <strong>to</strong> their friends = Mi tam deuh nih cun an hawikom cungah dawtnak lungthin an ngei. 2.<br />
lungchung i bia i khiah khawhnak kan ngeihmi khi; e.g. She has the will <strong>to</strong> study = Ca ka cawn hrimhrim lai ti in a lung chungin aa khiak. 3.<br />
rovuihnak.<br />
will-o'-the-wisp - (n.) khuachia mei ceu, cerh umnak i zan ah mei a ceu tawnmi khi.<br />
willing - (adj.) duh; e.g. He is willing <strong>to</strong> die = Thih a duh.<br />
willingly - (adv.) lunglawm tein , amah duhnak tein<br />
willingness - (n.) duhnak.<br />
willow - (n.) inhliam kung<br />
willowy - (adj.) mi thia kengkul.<br />
willy-nilly - (adj., adv.) duh zong duh lo zongah.<br />
wilt - (v.) a uai , pangpar a uai<br />
wily - (adj.) a hrokhrawlmi , a zermi<br />
wimple - (n.) nu nih an lu khuhnak i an hmanmi puan.<br />
win - (v.) tei<br />
win - (n.) teinak.<br />
wince - (v.) fahnak kha takpum in langhter, kam i seh tungmang ti bantuk khi.<br />
winch - (n.) thirhti kha a zelhnak seh in zelh i cuticun thil (mawttawka hoi hna) kha hnuhnak seh.<br />
wind - (n.) thli.<br />
wind - (v.) 1. merh, suimilam tawh pik i merh khi. 2. ngerh, hri nih thing a ngerh khi. 3. zelh, la zelh. 4. kuh, nu nih a fa a pom i a kuh khi. 5. tuam,<br />
kut kiakmi tuam khi. wind up = donghter.<br />
wind instrument - (n.) thli in chemmi hlasaknak thilri , thonglawi tehna<br />
windbreak - (n.) thliphengtu<br />
windfall - (n.) 1. thlitu nih a thilhmi thingthei. 2. ruah lopi i hmuhmi vantthatnak.<br />
windmill - (n.) thlalangawng<br />
windowpane - (n.) thlalangawng thlalang<br />
windowsill - (n.) thlalangawng tthutnak thing<br />
windpipe - (n.) hromhrol<br />
windrow - (n.) capawl ro seh ti i phomi.<br />
windscreen - (n.) thli chem dawntu thlalang.<br />
windward - (n.) thli hrannak lei, thlitu a hung hrannak lei.<br />
windy - (adj.) 1. thli a tamnak hmun , thli a tammi. 2. pakpalawng a simi.<br />
wine - (n.) zu , mitsur zu<br />
winepress - (n.) mitsur nennak.<br />
wing - (n.) vate thla, thla; e.g. A bird has two wings = Vate nih thla pahnih a ngei.<br />
wing - (v.) zuan.<br />
winged - (adj.) thla a ngeimi.<br />
wingless - (adj.) thla a ngei lomi.<br />
Page 292