Print English to Chin (Hakha) Dictionary
Print English to Chin (Hakha) Dictionary
Print English to Chin (Hakha) Dictionary
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
waterwheel - (n.) lengke ti nih a mermi<br />
waterworks - (n.) ti peknak thilri<br />
watery - (adj.) a cinmi , ti a khatmi<br />
watt - (n.) elektrik tha tahnak<br />
wattle - (n.) 1.thinghreu a tung le a phei in sermi thil. 2. ar khador.<br />
wave - (n.) 1. tilet. 2. tilet bantukin a kalmi thil; e.g. Radio wave = Radio tha tilet bantukin a kalmi.<br />
wave - (v.) tilet bantukin kal; e.g. The tall grass waved in the breeze = Ram sang cu tilet bangin thli nih a chem hna i an i hnin. 2. kut zaoh; e.g.<br />
Wave us your hand = Na kut kan zaoh tuah.<br />
waver - (v.) fek set loin um i i huinh lengmang.<br />
wavy - (adj.) a ding lomi a kermi.<br />
wax - (n.) khuaiseng , khuailul<br />
wax - (v.) 1. khuaiseng/khuailul thuh. 2. a hung cho, a kai, a tthangcho; e.g. The moon waxes till it becomes full and then wanes = Thlapa cu a lai<br />
tiang a hungcho i cun a ttumchuk.<br />
waxen - (adj.) khuailul bantuk a simi.<br />
waxworks - (n.) minung mui bantuk tein khuailul in an sermi hna<br />
waxy - (adj.) khuailul bantuk a simi.<br />
way - (n.) 1. pungsan, e.g. Mary is wearing her hair in a new way = Mary cu a sam pungsan thar in aa <strong>to</strong>m. 2. lam , tuahning, e.g. Doc<strong>to</strong>rs are<br />
trying <strong>to</strong> find ways <strong>to</strong> prevent disease = Sibawi nih zawtnak khamnak caah zawtnak khamnak caah lam an kawl lengmang. 3. ning, e.g. In many<br />
ways he is like his father = Ning tampi in amah cu a pa bantuk a si (a pa he an i lawhnak a tampi). 4. lei, e.g. Look this way = Hi lei hi zoh tuah. 5.<br />
kal, e.g. The beggar made his way from house <strong>to</strong> house = Rawl halpa cu inn khat hnu inn khat in a kal. 6. lam hlapi, e.g. The moon is a long way<br />
off = Thlapa cu lam hlapi ah a um. 7. lam, e.g. He lost his way = Lam a tlau. 8. lam kenh, e.g. Bullock carts must make way for jeeps = Cawleng nih<br />
jeep cu an kenh hna awk a si. 9. zia, e.g. Don't mind Joe's teasing, it is only his way = Joe i an capo cu na thinhung hlah, amah zia a si. 10. duh,<br />
e.g. A child wants its own way all the time = Ngakchia nih cun amah duhnak lawngin um zungzal a duh. by the way = vei mu. by way of = cuka<br />
lei lam cun, cu ka lei cun. give way = mah kha hnulei ah i tawn i hawi kha lam pek; thil a rihnak kha celh ti lo i kiah. underway = thawk cang hnu i<br />
tuah lengmang lio.<br />
waybill - (n.) thilri kuatnak cazin, khuazei ah dah kuat an si i zeitindah cuka phakter ding an si ti ttialmi.<br />
wayfarer - (n.) khualtawngmi<br />
wayfaring - (n.) khualtlawn.<br />
waylay - (v.) lamhruang ah, lam in bawh.<br />
ways - (n.) tilawng sernak i an phahmi thingphel.<br />
wayside - (n.) lamkam<br />
wayside - (adj.) lampawng a simi.<br />
wayward - (adj.) lam dik zulh duh loin a pialmi.<br />
we - (pron.) 1. kanmah; 2. kan, synonym of kanmah.<br />
weak - (adj.) a dermi , a tthawng lomi<br />
weaken - (v.) derter , tthawn loter<br />
weakling - (n.) a tthawng lomi<br />
weakly - (adv.) der ngaiin.<br />
weakness - (n.) dernak , tthawn lonak<br />
weal - (n.) 1. tthatnak; e.g. A loyal friend stands by his friend in weal or woe = Hawikom ttha nih cun a hawi kha tthatnak zongah chiatnak zongah<br />
a dirpi. 2. fung hriahnak asiloah fung in tuknak kan cuar i aa hngalmi khi.<br />
wealth - (n.) rumnak, chawva.<br />
wealthy - (adj.) a rummi<br />
wean - (v.) hnuk thlei, thlei.<br />
weapon - (n.) hriamnam<br />
wear - (v.) 1. huk, aih. 2. tet, tehter, theh; e.g. Walking wears a hole in my shoe = Ke in ka kal lengmang caah ka kedan hmun khat in pem/a tet.<br />
3. thadit; e.g. He wears out when working <strong>to</strong>o much = Rian fak tuk a ttuan tikah a tha a di.<br />
wear - (n.) 1. hruk dingmi thilthuam; Summer wear = Tthal hruk ding thilthuam. 2. hnipuan; Men's wear = Pa hnipuan. footwear = Kedan le<br />
hmawca.<br />
wear-out - (v.) thadit; e.g. He wears out when working <strong>to</strong>o much = Rian fak tuk a ttuan tikah a tha a di.<br />
wearer - (n.) aa hruktu, aa aihtu.<br />
wearily - (adv.) thadi ngaiin.<br />
weary - (adj.) thadi ngai a simi<br />
weasel - (n.) zu tehna va tehna a sehtu saram sahngar bantuk<br />
weather - (n.) nikhua<br />
weatherbeaten - (adj.) thlitu , ruahpi , nilin , khuasik a ing zungzalmi<br />
weathercock - (n.) khuazeilei in dah thlitu a hran ti tahnak<br />
weatherglass - (n.) nikhua tahnak<br />
weathervane - (n.) khuazeilei in dah thlitu a hran ti tahnak<br />
weave - (v.) thiamtah, ser; e.g. People weave thread in<strong>to</strong> cloth and reed in<strong>to</strong> baskets = Mi nih la cu puan ah an tah hna i ramkung cu bawm ah an<br />
tah hna.<br />
weaver - (n.) thiamtaktu.<br />
web - (n.) 1. tahmi thil. 2. sawmpalak bu. 3. kedong le kedong a senghtertu cuar , compai ke bantuk.<br />
webbed - (adj.) compai kedong bantukin kedong aa sengmi: e.g. Ducks have webbed feet = Compai cu an kedong an i seng.<br />
webfooted - (adj.) a kedong aa sengmi.<br />
wed - (v.) i tthitum<br />
we'd - (contraction) 1. we had. 2. we should. 3. we would.<br />
wedded - (adj.) aa thimi<br />
Page 288