25.05.2015 Views

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

waterwheel - (n.) lengke ti nih a mermi<br />

waterworks - (n.) ti peknak thilri<br />

watery - (adj.) a cinmi , ti a khatmi<br />

watt - (n.) elektrik tha tahnak<br />

wattle - (n.) 1.thinghreu a tung le a phei in sermi thil. 2. ar khador.<br />

wave - (n.) 1. tilet. 2. tilet bantukin a kalmi thil; e.g. Radio wave = Radio tha tilet bantukin a kalmi.<br />

wave - (v.) tilet bantukin kal; e.g. The tall grass waved in the breeze = Ram sang cu tilet bangin thli nih a chem hna i an i hnin. 2. kut zaoh; e.g.<br />

Wave us your hand = Na kut kan zaoh tuah.<br />

waver - (v.) fek set loin um i i huinh lengmang.<br />

wavy - (adj.) a ding lomi a kermi.<br />

wax - (n.) khuaiseng , khuailul<br />

wax - (v.) 1. khuaiseng/khuailul thuh. 2. a hung cho, a kai, a tthangcho; e.g. The moon waxes till it becomes full and then wanes = Thlapa cu a lai<br />

tiang a hungcho i cun a ttumchuk.<br />

waxen - (adj.) khuailul bantuk a simi.<br />

waxworks - (n.) minung mui bantuk tein khuailul in an sermi hna<br />

waxy - (adj.) khuailul bantuk a simi.<br />

way - (n.) 1. pungsan, e.g. Mary is wearing her hair in a new way = Mary cu a sam pungsan thar in aa <strong>to</strong>m. 2. lam , tuahning, e.g. Doc<strong>to</strong>rs are<br />

trying <strong>to</strong> find ways <strong>to</strong> prevent disease = Sibawi nih zawtnak khamnak caah zawtnak khamnak caah lam an kawl lengmang. 3. ning, e.g. In many<br />

ways he is like his father = Ning tampi in amah cu a pa bantuk a si (a pa he an i lawhnak a tampi). 4. lei, e.g. Look this way = Hi lei hi zoh tuah. 5.<br />

kal, e.g. The beggar made his way from house <strong>to</strong> house = Rawl halpa cu inn khat hnu inn khat in a kal. 6. lam hlapi, e.g. The moon is a long way<br />

off = Thlapa cu lam hlapi ah a um. 7. lam, e.g. He lost his way = Lam a tlau. 8. lam kenh, e.g. Bullock carts must make way for jeeps = Cawleng nih<br />

jeep cu an kenh hna awk a si. 9. zia, e.g. Don't mind Joe's teasing, it is only his way = Joe i an capo cu na thinhung hlah, amah zia a si. 10. duh,<br />

e.g. A child wants its own way all the time = Ngakchia nih cun amah duhnak lawngin um zungzal a duh. by the way = vei mu. by way of = cuka<br />

lei lam cun, cu ka lei cun. give way = mah kha hnulei ah i tawn i hawi kha lam pek; thil a rihnak kha celh ti lo i kiah. underway = thawk cang hnu i<br />

tuah lengmang lio.<br />

waybill - (n.) thilri kuatnak cazin, khuazei ah dah kuat an si i zeitindah cuka phakter ding an si ti ttialmi.<br />

wayfarer - (n.) khualtawngmi<br />

wayfaring - (n.) khualtlawn.<br />

waylay - (v.) lamhruang ah, lam in bawh.<br />

ways - (n.) tilawng sernak i an phahmi thingphel.<br />

wayside - (n.) lamkam<br />

wayside - (adj.) lampawng a simi.<br />

wayward - (adj.) lam dik zulh duh loin a pialmi.<br />

we - (pron.) 1. kanmah; 2. kan, synonym of kanmah.<br />

weak - (adj.) a dermi , a tthawng lomi<br />

weaken - (v.) derter , tthawn loter<br />

weakling - (n.) a tthawng lomi<br />

weakly - (adv.) der ngaiin.<br />

weakness - (n.) dernak , tthawn lonak<br />

weal - (n.) 1. tthatnak; e.g. A loyal friend stands by his friend in weal or woe = Hawikom ttha nih cun a hawi kha tthatnak zongah chiatnak zongah<br />

a dirpi. 2. fung hriahnak asiloah fung in tuknak kan cuar i aa hngalmi khi.<br />

wealth - (n.) rumnak, chawva.<br />

wealthy - (adj.) a rummi<br />

wean - (v.) hnuk thlei, thlei.<br />

weapon - (n.) hriamnam<br />

wear - (v.) 1. huk, aih. 2. tet, tehter, theh; e.g. Walking wears a hole in my shoe = Ke in ka kal lengmang caah ka kedan hmun khat in pem/a tet.<br />

3. thadit; e.g. He wears out when working <strong>to</strong>o much = Rian fak tuk a ttuan tikah a tha a di.<br />

wear - (n.) 1. hruk dingmi thilthuam; Summer wear = Tthal hruk ding thilthuam. 2. hnipuan; Men's wear = Pa hnipuan. footwear = Kedan le<br />

hmawca.<br />

wear-out - (v.) thadit; e.g. He wears out when working <strong>to</strong>o much = Rian fak tuk a ttuan tikah a tha a di.<br />

wearer - (n.) aa hruktu, aa aihtu.<br />

wearily - (adv.) thadi ngaiin.<br />

weary - (adj.) thadi ngai a simi<br />

weasel - (n.) zu tehna va tehna a sehtu saram sahngar bantuk<br />

weather - (n.) nikhua<br />

weatherbeaten - (adj.) thlitu , ruahpi , nilin , khuasik a ing zungzalmi<br />

weathercock - (n.) khuazeilei in dah thlitu a hran ti tahnak<br />

weatherglass - (n.) nikhua tahnak<br />

weathervane - (n.) khuazeilei in dah thlitu a hran ti tahnak<br />

weave - (v.) thiamtah, ser; e.g. People weave thread in<strong>to</strong> cloth and reed in<strong>to</strong> baskets = Mi nih la cu puan ah an tah hna i ramkung cu bawm ah an<br />

tah hna.<br />

weaver - (n.) thiamtaktu.<br />

web - (n.) 1. tahmi thil. 2. sawmpalak bu. 3. kedong le kedong a senghtertu cuar , compai ke bantuk.<br />

webbed - (adj.) compai kedong bantukin kedong aa sengmi: e.g. Ducks have webbed feet = Compai cu an kedong an i seng.<br />

webfooted - (adj.) a kedong aa sengmi.<br />

wed - (v.) i tthitum<br />

we'd - (contraction) 1. we had. 2. we should. 3. we would.<br />

wedded - (adj.) aa thimi<br />

Page 288

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!