Print English to Chin (Hakha) Dictionary
Print English to Chin (Hakha) Dictionary
Print English to Chin (Hakha) Dictionary
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
canvass - (v.) hawi va sawm<br />
canyon - (n.) horkuang<br />
cap - (n.) sahmul luchin<br />
capability - (n.) thil ti khawhnak<br />
capable - (adj.) thil a ti khomi; e.g. He is a capable man = Mi thil ti kho a si<br />
capacious - (adj.) thil tampi a tlum khomi , a kaumi<br />
capacity - (n.) 1. thum khawhnak; e.g. The capacity of this bottle is one gallon = Hi thawl nih gallon pakhat a tlum khawh; 2. si khawhnak; e.g. He<br />
has the capacity <strong>to</strong> become a doc<strong>to</strong>r = Sibawi si khawhnak a ngei; 3. sining; e.g. She worked in the capacity of a nurse = Si sayamah sining ngei in<br />
a ttuan<br />
cape - (n.) Vawlei fonghlei<br />
capillary - (n.) Sam bantuk a si i a chung a awngmi thihri<br />
capital - (adj.) 1. ngan; e.g. Capital letter = Cafang ngan; 2. thih dan pek khawh a simi sualnak; e.g. Murder is a capital offense = Lainawn cu thih<br />
dan pek khawhmi sualnak a si<br />
capital - (n.) 1. ram khat chung uknak khuapi bik; 2. tangka hram; 3. cafang ngan<br />
capitalism - (n.) tangka hram in rianttuannak<br />
capitalize - (v.) cafang ngan in ttial<br />
capi<strong>to</strong>l - (n.) USA ram Washing<strong>to</strong>n khua i Congress an i pumhnak inn<br />
capitulate - (v.) celh ti lo i i pek; e.g. The men in the fort capitulated = Ralhau chung mi hna nih an celh ti lo i an i pe<br />
capitulation - (n.) celh lo i i peknak<br />
capon - (n.) arhli a til chuahmi<br />
capon - (v.) ar til chuah<br />
caprice - (n.) lungrep bunh lonak<br />
capricious - (adj.) lungrep a bunh lomi<br />
Capricorn - (n.) vawlei pum vel in rinmi lam; equa<strong>to</strong>r in thlanglei ah degree 23.45<br />
capsize - (v.) let , aa let; e.g. The boat capsized = Tilawng aa let<br />
capstan - (n.) hri hrennak tung<br />
capsule - (n.) hlum zawl; e.g. Tetracycline si te hna a zawl tete i an tuammi hna khi<br />
captain - (n.) haotu , ralbawi bo thum benh<br />
caption - (n.) sullam langhtertu bia tlangpi<br />
captivate - (v.) hren , sal bantukin hren; e.g. Her charm captivated him = A iang nih hri hren in a hren<br />
captive - (n.) sal tang<br />
captivity - (n.) saltannak<br />
cap<strong>to</strong>r - (n.) sal tlaitu<br />
capture - (v.) tlaih; e.g. We capture fish with nets = Sur in nga kan tlaih hna<br />
car - (n.) mawttawka<br />
car load - (n.) mawttaw phorh khawhmi thil<br />
carat - (n.) 1. cheu 24 i cheu khat; 2. lungvar rihzan thlainak, grain pathum; 3. karat zoh<br />
caravan - (n.) a bupi in khual a tlawngmi hna<br />
carbine - (n.) raifel meithal tawi<br />
carbohydrate - (n.) carbon , hydrogen le oxygen aa cawhmi , thanthling le rawl hang bantuk<br />
carbolic acid - (n.) zawtnak rungrul thahnak ah hmanmi si, karbolik chatpiak bantuk<br />
carbon - (n.) meihol, lungmeihol le thil nahternak chung i a ummi<br />
carbon dioxide - (n.) a mui hmuh khawh a si lo i rim zong a ngei lomi thaw, minung nih kan chuahmi thaw hi<br />
carbuncle - (n.) 1. hmachia; 2. sendung lungvar<br />
carbura<strong>to</strong>r - (n.) mawttawka chung i a ummi, petrol le thli a cawhtu bawmte<br />
carcass - (n.) saruak<br />
card - (n.) 1. catlap tthawngmi; e.g. Wedding card = nupi tthitnak sawmnak ca; 2. phe kahnak catlap<br />
cardboard - (n.) catlap a tthawng i a chah zong a chahmi<br />
cardigan - (n.) kut i phiarmi sahmul angki, suaita<br />
cardinal - (n.) Pope a hun changtu Roman Catholik biaknak bawi<br />
cardinal - (adj.) a biapi bik, a ngan bik a simi<br />
care - (n.) 1. zawnruahnak; e.g. A mother has care for her baby's health = Nu nih a fa ngandamnak ding zawnruahnak a ngei; 2. lung retheihnak;<br />
e.g. I wish I could be free from care = Lung retheihnak in luat kho ning ti ka duh; 3. ttha tein zohkhenh; e.g. Please take care of him = Amah cu<br />
ttha tein zohkhenh tuah<br />
care - (v.) duhnak ngeih; e.g.1. He does not care about music = Hla lei duhnak a ngei lo; e.g.2. A cat does not care <strong>to</strong> be washed = Chizawh nih<br />
kholh a duh lo<br />
career - (n.) mah rian<br />
careful - (adj.) aa ralringmi<br />
carefulness - (n.) i ralrinnak<br />
careless - (adj.) i ralrin lo<br />
carelessness - (n.) i ralrin lonak<br />
caress - (v.) muai; e.g. He caresses the cat = Chizawh kha a muai<br />
caretaker - (n.) inn zohkhenhtu<br />
careworn - (adj.) lungrethei le thaba nagiin a ummi<br />
cargo - (n.) tilawng , vanlawng , tlanglawng , mawttaw nih phorhmi thil<br />
caricature - (v.) mi an sining , a si lo deuh vakning tiang i nihchuak saihnak ca i chim le cawn<br />
carnage - (n.) mi tampi thah<br />
carnal - (adj.) vawlei cung thil siseh , pumsa lei thil siseh a ruat tukmi<br />
Page 28