25.05.2015 Views

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

canvass - (v.) hawi va sawm<br />

canyon - (n.) horkuang<br />

cap - (n.) sahmul luchin<br />

capability - (n.) thil ti khawhnak<br />

capable - (adj.) thil a ti khomi; e.g. He is a capable man = Mi thil ti kho a si<br />

capacious - (adj.) thil tampi a tlum khomi , a kaumi<br />

capacity - (n.) 1. thum khawhnak; e.g. The capacity of this bottle is one gallon = Hi thawl nih gallon pakhat a tlum khawh; 2. si khawhnak; e.g. He<br />

has the capacity <strong>to</strong> become a doc<strong>to</strong>r = Sibawi si khawhnak a ngei; 3. sining; e.g. She worked in the capacity of a nurse = Si sayamah sining ngei in<br />

a ttuan<br />

cape - (n.) Vawlei fonghlei<br />

capillary - (n.) Sam bantuk a si i a chung a awngmi thihri<br />

capital - (adj.) 1. ngan; e.g. Capital letter = Cafang ngan; 2. thih dan pek khawh a simi sualnak; e.g. Murder is a capital offense = Lainawn cu thih<br />

dan pek khawhmi sualnak a si<br />

capital - (n.) 1. ram khat chung uknak khuapi bik; 2. tangka hram; 3. cafang ngan<br />

capitalism - (n.) tangka hram in rianttuannak<br />

capitalize - (v.) cafang ngan in ttial<br />

capi<strong>to</strong>l - (n.) USA ram Washing<strong>to</strong>n khua i Congress an i pumhnak inn<br />

capitulate - (v.) celh ti lo i i pek; e.g. The men in the fort capitulated = Ralhau chung mi hna nih an celh ti lo i an i pe<br />

capitulation - (n.) celh lo i i peknak<br />

capon - (n.) arhli a til chuahmi<br />

capon - (v.) ar til chuah<br />

caprice - (n.) lungrep bunh lonak<br />

capricious - (adj.) lungrep a bunh lomi<br />

Capricorn - (n.) vawlei pum vel in rinmi lam; equa<strong>to</strong>r in thlanglei ah degree 23.45<br />

capsize - (v.) let , aa let; e.g. The boat capsized = Tilawng aa let<br />

capstan - (n.) hri hrennak tung<br />

capsule - (n.) hlum zawl; e.g. Tetracycline si te hna a zawl tete i an tuammi hna khi<br />

captain - (n.) haotu , ralbawi bo thum benh<br />

caption - (n.) sullam langhtertu bia tlangpi<br />

captivate - (v.) hren , sal bantukin hren; e.g. Her charm captivated him = A iang nih hri hren in a hren<br />

captive - (n.) sal tang<br />

captivity - (n.) saltannak<br />

cap<strong>to</strong>r - (n.) sal tlaitu<br />

capture - (v.) tlaih; e.g. We capture fish with nets = Sur in nga kan tlaih hna<br />

car - (n.) mawttawka<br />

car load - (n.) mawttaw phorh khawhmi thil<br />

carat - (n.) 1. cheu 24 i cheu khat; 2. lungvar rihzan thlainak, grain pathum; 3. karat zoh<br />

caravan - (n.) a bupi in khual a tlawngmi hna<br />

carbine - (n.) raifel meithal tawi<br />

carbohydrate - (n.) carbon , hydrogen le oxygen aa cawhmi , thanthling le rawl hang bantuk<br />

carbolic acid - (n.) zawtnak rungrul thahnak ah hmanmi si, karbolik chatpiak bantuk<br />

carbon - (n.) meihol, lungmeihol le thil nahternak chung i a ummi<br />

carbon dioxide - (n.) a mui hmuh khawh a si lo i rim zong a ngei lomi thaw, minung nih kan chuahmi thaw hi<br />

carbuncle - (n.) 1. hmachia; 2. sendung lungvar<br />

carbura<strong>to</strong>r - (n.) mawttawka chung i a ummi, petrol le thli a cawhtu bawmte<br />

carcass - (n.) saruak<br />

card - (n.) 1. catlap tthawngmi; e.g. Wedding card = nupi tthitnak sawmnak ca; 2. phe kahnak catlap<br />

cardboard - (n.) catlap a tthawng i a chah zong a chahmi<br />

cardigan - (n.) kut i phiarmi sahmul angki, suaita<br />

cardinal - (n.) Pope a hun changtu Roman Catholik biaknak bawi<br />

cardinal - (adj.) a biapi bik, a ngan bik a simi<br />

care - (n.) 1. zawnruahnak; e.g. A mother has care for her baby's health = Nu nih a fa ngandamnak ding zawnruahnak a ngei; 2. lung retheihnak;<br />

e.g. I wish I could be free from care = Lung retheihnak in luat kho ning ti ka duh; 3. ttha tein zohkhenh; e.g. Please take care of him = Amah cu<br />

ttha tein zohkhenh tuah<br />

care - (v.) duhnak ngeih; e.g.1. He does not care about music = Hla lei duhnak a ngei lo; e.g.2. A cat does not care <strong>to</strong> be washed = Chizawh nih<br />

kholh a duh lo<br />

career - (n.) mah rian<br />

careful - (adj.) aa ralringmi<br />

carefulness - (n.) i ralrinnak<br />

careless - (adj.) i ralrin lo<br />

carelessness - (n.) i ralrin lonak<br />

caress - (v.) muai; e.g. He caresses the cat = Chizawh kha a muai<br />

caretaker - (n.) inn zohkhenhtu<br />

careworn - (adj.) lungrethei le thaba nagiin a ummi<br />

cargo - (n.) tilawng , vanlawng , tlanglawng , mawttaw nih phorhmi thil<br />

caricature - (v.) mi an sining , a si lo deuh vakning tiang i nihchuak saihnak ca i chim le cawn<br />

carnage - (n.) mi tampi thah<br />

carnal - (adj.) vawlei cung thil siseh , pumsa lei thil siseh a ruat tukmi<br />

Page 28

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!