25.05.2015 Views

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

tidings - (n.) thawngpang.<br />

tidy - (adj.) 1. a thianghlimmi. 2. a za sawkmi; e.g. He has a tidy sum of money = Tangka a za nawn a ngei ko.<br />

tidy - (v.) thianhhlimh i ningcang tein chiah<br />

tie - (v.) 1. tem. 2. hren; e.g. He tied the horse <strong>to</strong> a tree = Thingkung ah rang cu a hren.<br />

tie - (n.) 1. temtu, khittu, hrengtu. 2. aa zat, aa tluk; e.g. The game ended in a tie 3 <strong>to</strong> 3 = An i zuamnak cu an i tluk, kawl thum veve an si. 3.<br />

hngawng oih, necktie, hngawng oih.<br />

tier - (n.) tthutdan a dotdot in chiahmi hna khi.<br />

tiffin - (n.) chuncaw.<br />

tiger - (n.) pawpi<br />

tight - (adj.) 1. a fekmi, aa tetmi; e.g. He made a tight knot = Hribeo a teomi a ser. 2. zammi; e.g. We walked on a tight rope = Hri zammi cungah<br />

a kal.<br />

tighten - (v.) rengh.<br />

tigress - (n.) pawpi a nu.<br />

tilde - (n.) cafang cung i hmelchunhnak.<br />

tile - (n.) tlakrawh phun khat inn cih awk i hmanmi<br />

till - (v.) lothlawh.<br />

till - (n.) tangka chiahnak kuang hmete, ansuai.<br />

till - (prep.) tiang; e.g. Walk till you reach the Post Office = Thirhri inn na phak tiang va kal.<br />

tillage - (n.) lothlawhnak<br />

tiller - (n.) lothlotu<br />

tilt - (v.) khattelei kam niamter deuh; e.g. You may tilt the cup when you drink water = Ti na din tikah na hrai kha khattelei kam niamter deuh (na<br />

hrai kha ling).<br />

timber - (n.) thingah, innsaknak ca le thil sernak ca i hmanmi thingpheng.<br />

timbrel - (n.) khuang hmete<br />

time - (n.) 1. caan; e.g. A minute is a short time = Minit pakhat cu caan tawite a si. 2. caan a cu cang; e.g. It is time <strong>to</strong> go <strong>to</strong> bed = Ih caan a cu<br />

(si) cang. 3. karh; e.g. Three times three is nine = Pathum cu pathum in khar ah pakua a si. at times = a zei maw caan ah; from time <strong>to</strong> time =<br />

voi khat voi hni; in time = tlawmpal hnu deuh ah; e.g. I shall be in time for dinner = Zanriah ei ah cun ka ra manh ko lai; on time = a caan<br />

hmaarite ah; e.g. You must be here on time = A caan bak ah hika hi na phan hrimhrim lai.<br />

timekeeper - (n.) caan uktu.<br />

timeless - (adj.) caan lo um , zungzal<br />

timely - (adv.) a caan a hmaanmite i thil a ummi<br />

timepiece - (n.) suimilam.<br />

timetable - (n.) caan tuaknak ca , cu caan kha caan ah cucu khakha a si lai ti tuakmi khi<br />

timid - (adj.) a ral a chiami<br />

timidity - (n.) ralchiatnak<br />

timing - (n.) a caan, kha cu bantukin si seh tiin tuaknak.<br />

timorous - (adj.) chikkhatte ah a lan khomi.<br />

tin - (n.) canphio<br />

tincture - (n.) zureu chung i ciahmi thil.<br />

tinder - (n.) khulrang tein a kang khomi , meirawl , tekbu (leng si loin)<br />

tinderbox - (n.) tek bawm<br />

tine - (n.) a te zum; e.g. The tines of a fork = Darkeu te a te zum hna.<br />

tinfoil - (n.) canphio pan dikdekte thil funnak i hmanmi<br />

ting - (n.) a awn viaimaimi aw.<br />

tinge - (v.) azawng tlawmte vun danter; e.g. A drop of ink will tinge a glass of water = Cahang dor khat nih ti hrai khat cu azawng tlawmte a<br />

danter lai.<br />

tingle - (v.) zeilo nih kan tak a <strong>to</strong>ngh i a zami khi<br />

tinker - (n.) umkheng remhtu.<br />

tinkle - (n.) darkhing hmete aw<br />

tinny - (adj.) canphio bantuk , canphio in sermi<br />

tinsel - (n.) Christmas thingkung tamhnak i an hmanmi hri tete khi; e.g. Tinsel is used <strong>to</strong> trim Christmas tree = Khrismas thingkung tamhnak ah<br />

tinsel an hman.<br />

tint - (n.) azawng a phunphun in sermi.<br />

tiny - (adj.) a hmemi<br />

tip - (n.) 1. a par; e.g. The tips of fingers = Kutdong 2. hmur; e.g. The tip of the pencil = Khedan hmur. 3. laksawng hmete.<br />

tip - (v.) 1. a hmur i benh. 2. koih; e.g. He tipped the chair <strong>to</strong>ward him = Thutdan cu amah lei ah a koih.<br />

tippet - (n.) hmum ngeimi puan.<br />

tipple - (n.) zureu<br />

tipsy - (adj.) khulrang tein a tlu khomi, zurimi.<br />

tip<strong>to</strong>e - (v.) kepar tein a thli tein kal<br />

tip<strong>to</strong>p - (adj.) a sang bik.<br />

tirade - (n.) saupi in chimmi sinak bia , heh ti in i haohnak<br />

tire - (v.) 1. batter, thaditter; e.g. The long walk tires her = Saupi ke kal nih a batter.<br />

tire - (n.) mo<strong>to</strong>r ke khairiat , tai-ar<br />

tired - (v.) past tense of tire, thadit.<br />

tireless - (adj.) a ba kho lomi , a tha a di kho lomi<br />

tiresome - (adj.) minor a simi<br />

'tis - (contraction) = it is.<br />

Page 262

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!