25.05.2015 Views

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

nung (a dang cu an thi dih).<br />

survivor - (n.) a nung rihmi<br />

susceptibility - (n.) mi chimmi mi tuahmi nih a kan tuaitam khawhnak.<br />

susceptible - (adj.) hmin fawi, tei fawi, tuaitam fawi; e.g. He is susceptible <strong>to</strong> cold = Cumpi nih a tlunh khawh zau, cumpi a khan lo.<br />

suspect - (v.) 1. ruah, a si rua ti zumh; e.g. I suspect that an accident has delayed him = Accident nih a tlaiter rua tiah ka ruah. 2. lung hrinh; e.g.<br />

The police suspected the thief of lying = Palikpa nih mifir kha lih a chim tiah a lunghrinh.<br />

suspect - (n.) lunghrinhmi; e.g. The police arrested two suspects = Palik nih lunghrinhmi pahnih an tlaih hna.<br />

suspend - (v.) 1. thlai. 2. hri zam. 3. caan tawite chung ngolta. 4. hmailei tuah ding i chiah.<br />

suspenders - (n.) tawhrolh chungnawh phun khat<br />

suspense - (n.) 1. i thlainak. 2. zeitindah a si lai ti ruah awk hngal lo i lung rethei bantuk i um khi.<br />

suspension - (n.) rianttuan loin umtanak , phuahtanak<br />

suspension bridge - (n.) a thlai in thirhri in thlaimi hlei<br />

suspicion - (n.) lunghrinnak<br />

suspicious - (adj.) 1. lunghringmi. 2. lunghrinh awkin a ummi.<br />

sustain - (v.) 1. doh; e.g. Walls sustain the roof = Vampang nih inncung kha an doh. 2. hnabei dong loin umter; e.g. Hope sustains him in his<br />

poverty = A si a fak ngaingai nain ruahchannak nih hnabei dong loin a umter. 3. kham; e.g. The sea walls sustain the waves = Rili kam vampang<br />

nih tilet kha a kham hna. 4. in tuar; e.g. She sustained a great loss in the death of her father = A pa a thih cu fak piin a in. 5. a hmaannak langhter;<br />

e.g. The facts sustain what he said = A chimmi kha thil a um taktakmi hna nih khan a hmaan tiah an langhter. 6. rawl in cawm.<br />

sustenance - (n.) rawl, bawmhnak cawmnak.<br />

suttee - (n.) Hindu phung ah a va a thih tikah a nupi kha a va an khanghnak meiphu i khangh ve.<br />

suzerain - (n.) bawi.<br />

suzerainty - (n.) bawinak.<br />

svelt - (adj.) a thia nawnte a si i aa dawh ngaimi (nu).<br />

swab - (n.) ttuang phiahnak hmunphiah phun khat<br />

swaddle - (v.) naupuan in ngakchia tuam<br />

swaddling - (n.) naupuan<br />

swallow - (v.) dolh<br />

swallow - (n.) mangva/lengder<br />

swam - (v.) past tense of swim, lioh.<br />

swamp - (n.) cerh<br />

swamp - (v.) cerh i pil<br />

swampy - (adj.) cerh umnak hmun<br />

swan - (n.) varang<br />

swan song - (n.) varang hi a thih lai ah fakpi onh a hmang tawn ti a si i cucaah thih lai rovuih bia hi 'swan song' (varang hla) ti a si tawn<br />

swank - (n.) i porhlawt<br />

swan's down - (n.) varang hmul<br />

swarm - (n.) khuai a bu in a um i a zuangmi khi<br />

swarm - (v.) tampi nih a zelh in zelh<br />

swarthy - (adj.) a cuar a nakmi<br />

swash - (v.) ti nih tilawng kam a <strong>to</strong>ngh len khi.<br />

swastika - (n.) vantthatnak phortu ti in an zumhmi. Hitler Nazi pawl nih hmelchunhnak caah an hmanmi. Z a bingtalet.<br />

sway - (v.) 1. i thui. 2. hninh.<br />

swear - (v.) chiatser in biakamnak tuah<br />

sweat - (n.) thlan; e.g. He wiped the sweat from his face = A hmai thlan kha aa hnawh.<br />

sweat - (v.) thlanchuah; e.g. He sweated as it was hot = A linh caah a thlan a chuak.<br />

sweater - (n.) angki lum phiarmi , suaitar<br />

sweaty - (adj.) thlanchuakmi<br />

Swede - (n.) Sweden rammi<br />

sweep - (v.) 1. phiah; e.g. She sweeps the room = A khan kha a phiah. 2. kalpi; e.g. A flood swept away the bridge = Tilian nih hlei kha a kalpi.<br />

sweeper - (n.) hmunphiak, hmunphiah.<br />

sweeping - (adj.) kaupi a zohmi, kaupi a hmumi; e.g. He made a sweeping statement about agriculture = Lothlawhnak kong ah kaupi in a chim.<br />

sweepings - (n.) phiahmi hmunthur.<br />

sweet - (adj.) 1. a thlum. e.g. Sugar is sweet = Thanthling cu a thlum. 2. a nuammi, a thawmi, a tthami.<br />

sweet corn - (n.) fangvoi phun khat a thlummi.<br />

sweet pota<strong>to</strong> - (n.) Lai kawlhra.<br />

sweeten - (v.) thlumter<br />

sweetening - (n.) thlumtertu<br />

sweetheart - (n.) dawtmi<br />

sweetish - (adj.) a thlum bantuk<br />

sweetmeats - (n.) mutthai pawl.<br />

sweetness - (n.) thlumnak , tthatnak<br />

sweets - (n.) mutthai.<br />

swell - (v.) 1. a phing, a ngan, a lian; e.g. His head is swollen = A lu a phing. - The river is swollen = Tiva a lian. 2. a puar; e.g. A barrell swells in the<br />

middle = Tipung cu a lai a puar. 3. a thang chinchin; e.g. The sound swells louder and louder = Aw cu a thawng a thang chin lengmang.<br />

swelling - (n.) phinnak<br />

swelter - (v.) ni linh i awlokchong i um, tla cepcup i um.<br />

swelter - (adj.) a lin a sami.<br />

swept - (v.) past tense and past participle of sweep, phiah.<br />

Page 252

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!