25.05.2015 Views

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

s<strong>to</strong>ne - (v.) lung in cheh; A s<strong>to</strong>ne's throw = Lung chep ah khin.<br />

s<strong>to</strong>ne - (adj.) lung in sakmi; S<strong>to</strong>ne house = Lung inn;<br />

S<strong>to</strong>ne Age - (n.) hriamnam caah lung an rak hman chan<br />

s<strong>to</strong>necutter - (n.) lung tantu<br />

s<strong>to</strong>neware - (n.) lung in sermi um.<br />

s<strong>to</strong>nework - (n.) lunglei rian.<br />

s<strong>to</strong>ny - (adj.) 1. lung a tamnak hmun a simi. 2. lung bantuk a simi.<br />

s<strong>to</strong>od - (v.) past tense and past participle of stand, dir; s<strong>to</strong>od on end = ttih i hmulthithit lin; e.g. His hair s<strong>to</strong>od on end = A ttih i a hmul thithit a<br />

ling.<br />

s<strong>to</strong>ol - (n.) ek.<br />

s<strong>to</strong>ol pigeon - (n.) 1. rap chiahmi chung i a va hawi a luhpitu laileng. 2. palik sungthoh.<br />

s<strong>to</strong>op - (v.) kun; e.g. She s<strong>to</strong>oped <strong>to</strong> pick up her pen = A cafung char awkah a kun.<br />

s<strong>to</strong>p - (v.) 1. phih; e.g. He s<strong>to</strong>pped the rat holes = Zu kua kha a phih hna. 2. cam; e.g. We s<strong>to</strong>pped three days in his village = A khua ah ni thum<br />

kan caam. 3. kham; e.g. A big box s<strong>to</strong>ps the way = Thingkuang nganpi nih lam a kham. 4. ngolter; e.g. The man s<strong>to</strong>pped the children from<br />

teasing the cat = Mipa nih ngakchia kha chizawh tuaitam a ngoiter hna. 5. ngol; e.g. The man s<strong>to</strong>pped working = Mipa cu rianttuan aa ngol. 6.<br />

dirta; e.g. Mr. Black s<strong>to</strong>pped at the bank = Mr. Black cu bank ah a dirtam. 7. dir; e.g. The bus s<strong>to</strong>ps at the bus stand = Baska cu baska dirnak ah a<br />

dir.<br />

s<strong>to</strong>p - (n.) biatllang donghnak i deh (.) mi hi.<br />

s<strong>to</strong>pgap - (n.) thil a baumi pakhat hmun a ra phittatu.<br />

s<strong>to</strong>ppage - (n.) donhnak , khamnak , ngolternak<br />

s<strong>to</strong>pper - (n.) thawlchin.<br />

s<strong>to</strong>pwatch - (n.) a herhnak bantukin dirter khawhmi suimilam, lentecelh zuamnak i hman a si bikmi.<br />

s<strong>to</strong>rage - (n.) 1. thil chiahnak hmun. 2. thil chiah man i pekmi tangka; e.g. She paid ten kyats for s<strong>to</strong>rage - Thil chiah man ah fang hra a pek.<br />

s<strong>to</strong>rage battery - (n.) elektrik tha khonnak battery<br />

s<strong>to</strong>re - (n.) chawdawr<br />

s<strong>to</strong>re - (v.) chiah , khon<br />

s<strong>to</strong>rehouse - (n.) thil chiahnak inn<br />

s<strong>to</strong>rekeeper - (n.) thil chiahmi zohkhenhtu<br />

s<strong>to</strong>reroom - (n.) thil chiahnak khan<br />

s<strong>to</strong>rey - (n.) inn dot; e.g. One s<strong>to</strong>rey = Dot khat.<br />

s<strong>to</strong>reyed - (adj.) British. a dot dot in sakmi inn; e.g. Three s<strong>to</strong>reyed building = Inn dot thum a simi. (U.S. s<strong>to</strong>ried).<br />

s<strong>to</strong>ried - U.S. a dot dot in sakmi inn; e.g. Three s<strong>to</strong>ried building = Inn dot thum a simi. (British, s<strong>to</strong>reyed).<br />

s<strong>to</strong>rk - (n.) a ke le a hmur a sau ngaimi va<br />

s<strong>to</strong>rm - (n.) 1. <strong>to</strong>tho. 2. fak piin a surmi hawhra. 3. fak piin tuk; e.g. The enemy <strong>to</strong>ok the <strong>to</strong>wn by s<strong>to</strong>rm = Ral nih khua cu fak piin an tuk i an lak.<br />

s<strong>to</strong>rm - (v.) fak piin tuk; e.g. The enemy s<strong>to</strong>rmed the <strong>to</strong>wn = Ral nih khua cu fak piin an tuk.<br />

s<strong>to</strong>rmy - (adj.) 1. thlitu he ruah he aa zimi; S<strong>to</strong>rmy weather = Thli he ruah he aa zimi nikhua; S<strong>to</strong>rmy sea = thlitu he ruah he aa zi i tilet fak piin<br />

a thomi rili . 2. <strong>to</strong>tho bantukin a fakmi; e.g. They had s<strong>to</strong>rmy quarrels = Fakpi in i siknak an ngei.<br />

s<strong>to</strong>ry - (n.) tuanbia , kong<br />

s<strong>to</strong>ut - (adj.) 1. a fek i a tthawngmi; e.g. S<strong>to</strong>ut walls = Vampang fek. 2. ralttha.<br />

s<strong>to</strong>utness - (n.) 1. raltthatnak. 2. felnak, tthawnnak.<br />

s<strong>to</strong>ve - (n.) meipung<br />

s<strong>to</strong>ve - (v.) past participle of stave, pem; e.g. The barrel was s<strong>to</strong>ve when it dropped off the truck = Mawttawka cungin pung kha a tlak ah khan a<br />

pem.<br />

s<strong>to</strong>w - (v.) chiah<br />

straddle - (v.) kap hnih lamh in kal<br />

straggle - (v.) a kenkiplo i vaih; e.g. Cows straggle along the road = Lam zulh in caw cu a kenkiplo ah an vai; e.g. Creepers straggle over the yard<br />

= Tual cungah zun cu a kenkiplo ali an zam.<br />

straight - (adj.) a dingmi , a ngawi lomi<br />

straight - (adv.) 1. dairek in pialpah loin; e.g. He went straight home = Khuazeihmanh ah pial pah loin inn ah a kal. 2. fiang tein, thuhphenhmi<br />

zeihmanh um loin; straight away = khulrang in.<br />

straighten - (v.) dinter; e.g. Straighten the nail = Thir kha ding tuah.<br />

straightforward - (adj., adv.) lihchim lo tein, ding tein.<br />

strain - (v.) 1. rengh; e.g. The weight strained the rope - Thilrit an thlaihmi nih khan hri cu a reng. 2. a dih umnak in hman; e.g. He strained every<br />

muscle <strong>to</strong> lift the rock = Lung cawinak ah khan a thazang a dihumnak in a hman. 3. a tha ditter; e.g. The runner strains his heart = Tlikzuammi nih<br />

a lung kha a tha a ditter. 4. rehchih; e.g. She strained her child <strong>to</strong> her breast = A fate kha a tang ah a rehchih. 5. zet (zeet); e.g. Strain the soup =<br />

Tihang kha a hang ze tuah.<br />

strain - (n.) 1. a rengtu rihnak asiloah tha; e.g. The strain on the rope made it break = Hri cu a lengtu rihnak (lungrit) nih khan a cahter. 2. harnak;<br />

e.g. The strain of sleepless nights made her sick = Zan ih lo i a umnak harnak nih khan a zawtter. 3. ci le ruang, chuahkehnak ci le ruang; e.g. He<br />

has a <strong>Chin</strong>ese strain in him = Tuluk ci le ruangte kha a ngei.<br />

strainer - (n.) thil zetnak , lakphak zetnak<br />

strait - (n.) rili pahnih hmun bite i an i <strong>to</strong>nnak<br />

strait-laced - (adj.) ziaza lei i a fek ngaingaimi<br />

straitjacket - (n.) angki leng tet ngai, kut cawlcanghnak dawntu ding hrim i tuahmi.<br />

straitness - (n.) bitnak.<br />

strand - (n.) 1. rili kam, tikam. 2. lazai; e.g. This rope of three strands = Hi hri hi zai thum komh hri a si. 3. sam zai.<br />

strand - (v.) 1. a tang; e.g. The steamer was stranded on the sand = Tinbaw cu thetse cungah a tang. 2. hmunkhat khat i zei tuah awk hngal lo i<br />

tan; e.g. He was stranded at the airport = Vanlawng dinhnak hmun ali a tang.<br />

strange - (adj.) 1. hngalh lomi , hmuh lomi; e.g. He went <strong>to</strong> a strange country = A hngalh bal lomi ram ah a kal. 2. hawi he aa lo lomi, hawi nin in<br />

Page 244

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!