Print English to Chin (Hakha) Dictionary
Print English to Chin (Hakha) Dictionary
Print English to Chin (Hakha) Dictionary
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
shipmaster - (n.) tilawng uktu bawi<br />
shipmate - (n.) tilawng cung i nan tuantu hna.<br />
shipment - (n.) tilawng in kuatmi thil.<br />
shipowner - (n.) tilawng ngeitu<br />
shipper - (n.) tilawng in thil a kuatu<br />
shipping - (n.) tilawng in siseh tlanglawng in siseh thil kuat<br />
shipshape - (adj.) i dawh vitvette i a ummi<br />
shipwreck - (n.) tilawng rawhnak<br />
shipyard - (n.) tilawng sernak hmun<br />
shire - (n.) England ram i myone pakhat an cheuning.<br />
shirk - (v.) hrial<br />
shirt - (n.) angki chungnawh<br />
shirting - (n.) anki chungnawh ca puanthan.<br />
shiver - (v.) khuasik therh<br />
shivery - (adj.) khuasik nih a therhmi<br />
shoal - (adj.) a puanmi ti.<br />
shoal - (n.) 1. tipuan. 2. ngabu.<br />
shock - (n.) 1. hninhnak; e.g. Earthquake shocks are often felt in Japan = Japan ram ah cun lihnin hninhnak hi theih lengmang a si. 2. launak; e.g.<br />
His death was a shock <strong>to</strong> his friends = A thih cu a hawikom hna caah launak a si. 3. elektrik tha nih a kan duah khi.<br />
shock - (v.) lau i lungmih i mah i hngal set lo i um; e.g. He was shocked when he heard that his mother died = A nu thih a theih tikah a lau i mah<br />
hnagal loin a um.<br />
shod - (v.) kedan i danh.<br />
shoddy - (adj.) a chia deuh phun.<br />
shoddy - (n.) thil thing phoihmi la in tahmi thil.<br />
shoe - (n.) kedan , rang tin kedan zong<br />
shoelace - (n.) kedan hri<br />
shoemaker - (n.) kedan sertu<br />
shoestring - (n.) kedan hri.<br />
shone - (v.) past tense and past participle of shine, ceu, tlang, tlan; zong shined.<br />
shoo - (interj.) a au in au hnawh, va thawlnak i au khi.<br />
shook - (v.) past tense of shake, hninh.<br />
shoot - (v.) 1. meithal in kah. 2. kalter; e.g. A bow shoots an arrow = Li nih thal a kah (kalter).<br />
shoot - (n.) thinghnah ram hnah a hung ber tharmi khi.<br />
shooting star - (n.) arfi zuang<br />
shop - (n.) 1. chawdawrnak hmun. workshop = thil remhnak hmun. barbershop = sam mehnak hmun. set up shop = chawleh hram i thawk.<br />
shopkeeper - (n.) chawdawrtu.<br />
shoplifter - (n.) chawdawr i thil a caw bantukin i umter i thil a firmi.<br />
shoplifting - (n.) chawdawr thil fir<br />
shopman - (n.) chawdawr i thil zuartu<br />
shopper - (n.) chaw cawtu, chaw zohtu.<br />
shore - (n.) rilikam, tilikam; off shore = tili/rili chungkei tikam in a hlat lonak hmun.<br />
shore - (v.) doh, tung doh in doh.<br />
shore - (v.) British. past tense of shear, hmul meh, ziah; U.S. sheared.<br />
shoreless - (adj.) tikam ngei lomi.<br />
shoreline - (n.) ti le tikam vawlei an i <strong>to</strong>nnak.<br />
shoreward - (adj.) tikam lei a simi.<br />
shorn - (v.) participle of shear; hmul meh, ziah; zong sheared, U.S. past tense and past participle.<br />
short - (n., adj.) 1. a tawimi, a niammi. 2. a tling lo; e.g. The cashier is short in his accounts = Tangka kengtu kha a tangka a tling lo. cut short =<br />
khulrang twin ngol tthan fall short = tlin lo. in short = a tawinak in. run short = a za in ngeih lo, bau .<br />
short circuit - (n.) a vel cah; e.g. Fire can be caused by short circuit of electricity = Elektrik a sawtnak nih mei kanghnak a chuahter khawh.<br />
short cut - (n.) lamphawk<br />
short of - (n.) ngeih lo, bau; e.g. I am short of money = Phaisa ke ngei lo.<br />
short wave - (n.) radio chuahnak tahning.<br />
shortage - (n.) ngeih lo, bau, tlin lo; e.g. There is a shortage of fish = Nga a um lo.<br />
shortcoming - (n.) tlin lonak<br />
shorten - (v.) tawiter<br />
shortening - (n.) sathau, thawhpat changreu sernak i humanmi.<br />
shorthand - (n.) a tawinak in ttialmi , sawthen<br />
shorthanded - (adj.) rianttuantu a za in ngeih lo<br />
shorthorn - (n.) cae ki tawi pawl.<br />
shortlived - (adj.) tawite lawng a nungmi.<br />
shortly - (adv.) tunaite ah , tawi tein , bia tlawm tein , khulrang in<br />
shorts - (n.) tawhrolhtawi<br />
shortsighted - (adj.) hmailei saupi a hmu kho lomi mit tthat lo ruang si loin (mit a tthat lo ruang i lamhla a hmu kho lomi khi cu near sighted ti a<br />
si).<br />
shot - (n.) 1. meithal in kahnak, sichunh. 2. meithal kuan. 3. meithal puah; e.g. I heard two shots = Meithal puah voi hnih ka theih. 4. meithal kah<br />
phak. put the shot = lungcheh i zuamnak.<br />
shot - (v.) past tense and past participle of shoot, kah.<br />
Page 223