25.05.2015 Views

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

ound number - (n.) nambar a sawm pawl, 10, 20, 100, 900, 1000, tehna.<br />

round number - (n.) nambar a sawm pawl, 10, 20, 100, 900, 1000, tehna.<br />

round trip - (n.) khualtlawm tikah duhnak lam in kal lei i kal i kir tthan tihah lam dang in kir<br />

roundish - (adj.) a pum bantuk.<br />

roundly - (adv.) fiang koin.<br />

rouse - (v.) thawhter, hlauh<br />

rout - (n.) sung cikcek i ningcang loin zam khi<br />

rout - (v.) tei cikcek i dawi dih<br />

route - (n.) lam<br />

routine - (n.) tuah tawnning in tuah lengmang<br />

rove - (v.) vaih<br />

rover - (n.) a vaimi<br />

row - (n.) artlang in a dirmi tlang; e.g. A row of trees = Artlang in a dirmi thingkung hna<br />

row - (v.) vokkuanglawng zah<br />

rowdy - (adj.) a aukhuang ngaimi<br />

rower - (n.) vokkuanglawng zaptu<br />

royal - (adj.) siangpahrang he aa pehtlaimi<br />

royalist - (n.) siangpahrang uknak a tanhtu<br />

royally - (adv.) sunglawi ngaiin<br />

royalty - (n.) 1. bawi sinak, bawi; e.g. Kings and queens are royalty = Siangphrangpa le siangahrangnu hna cu bawi an si 2. cattialtu nih cattial<br />

man a hmuhmi<br />

rub - (v.) hnor<br />

rubber - (n.) 1. khairiat 2. hnortu, cattial palhmi hnawhnak<br />

rubbish - (n.) hmunthur<br />

rubble - (n.) tlahrawh kuai tete hna, lung kuai tete hna<br />

ruby - (n.) rubi lungvar<br />

rucksack - (n.) ruksai<br />

rudder - (n.) tilawng mawnghnak thingtlep<br />

ruddiness - (n.) ngandam i taksa sen tertarter i um<br />

ruddy - (adj.) a ngan a dam i sen tertarte i a ummi<br />

rude - (adj.) a miltlor lomi thil , cu bantukin a miltlor lomi minung<br />

rudeness - (n.) miltlor lonak.<br />

rudiment - (n.) a hram a simi, hramthawknak, cawn hmasa bikmi thil<br />

rudimentary - (adj.) thawknak thil a simi<br />

rue - (v.) ngaihchiat , i ngaihchih; e.g. He will rue the day he insulted his mother = A nu zeirei lo in a ti ni kha aa hgaihchih te lai<br />

rue - (n.) pangpar phun khat a rim a tthawng ngai i a khami<br />

rueful - (adj.) ngaih a chiami<br />

ruffian - (n.) mitthalo , mi velh hmang<br />

ruffle - (v.) korter , bingboter; e.g. A breeze ruffled the lake = Thli nih tili kha a ti a bingboter<br />

rugby - (n.) pumpululh phun khat. England ram i an i celh ngaimi.<br />

rugged - (adj.) a bingbo , a kuarkak a tammi , harnak in i a celh ngaimi<br />

ruin - (n.) 1. rawhnak 2. inn a rawkmi<br />

ruination - (n.) rawhnak<br />

ruinous - (adj.) rawhnak a chuahtertu a simi<br />

rule - (n.) 1. phung , zulhmi le zulh lomi , tuah ding le tuah lo ding ti i chimmi le ttialmi 2. uknak 3. catlangrin<br />

rule - (v.) 1. uk 2. catlang rin; e.g. He rules the paper with a ruler = Pefung in caku cungah catlang i a rin hna<br />

ruler - (n.) 1. uktu 2. pefung<br />

ruling - (adj.) uktu a simi<br />

rum - (n.) zureu , rum zureu<br />

rumble - (v.) ong hluahmah<br />

ruminant - (n.) rawlrial a khaimi saram , caw , sia , tuu , kalauk<br />

ruminate - (v.) rawlrial khai ; thuk piin ruah<br />

rumination - (n.) rawlrial khainak, hnulei thil hna thuk piin vun ruah tthan<br />

rummage - (v.) leh cikcek i kawl<br />

rummage - (n.) thil hlehtlawi<br />

rumor - (n.) U.S. biachokvai.<br />

rumour - (n.) British. biachokvai.<br />

rump - (n.) tawkawng<br />

rumple - (v.) korter<br />

run - (v.) 1. tlik. 2. kal; Does your watch run well? = Na suimilam ttha tein a kal maw? 3. zam (zaam); e.g. Creepers run all over the wall =<br />

Vampang cungah zun cu an zam dih. 4. luang; e.g. Blood runs from the wound = A hma in thisen a luang. 5. ah a cang; e.g. The well runs dry in<br />

summer = Thal caan ah cun tikhor hi a car. 6. thim awkin i pek; e.g. Mr. Smith will run for Parliament = Parliament i thimnak ah Mr. Smith cu aa pe.<br />

in the long run: a donghnak ahcun. run away: zam (zaam). run out: donghnak phak. run out of: hman dih, ngeih ti lo. run through: vun<br />

zoh duak. past participle of run = run.<br />

run-down - (adj.) 1. ngol; e.g. The clock has run down = Suimilam cu a kal ti lo; 2. bat i zawt; e.g. She is run down from working <strong>to</strong>o hard = Rian<br />

fak tuk in a ttuan i a ba tuk i zaw; a pum nih a cehl lo, a pelh.<br />

rung - (v.) past tense and past participle of ring, tum.<br />

rung - (n.) arhlei tung a karlak i khammi tete khi, tthutdan ke an karlak i khammi tete khi.<br />

Page 209

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!