25.05.2015 Views

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

phantasy - (n.) mitthlam i hmuh, a um taktak lomi mah ruahnak i hmuhmi. zong fantasy.<br />

phan<strong>to</strong>m - (n.) mithla<br />

pharmacist - (n.) si sertu<br />

pharmacy - (n.) si sernak<br />

pharynx - (n.) dang , hnar lei i a kalmi kua , cuap lei i a kalmi kua le pawip lei i a kal mi kua an i thawknak<br />

phase - (n.) 1. thlapa hmai; e.g. The new moon, first quarter, full moon, and last quarter are four phases of the moon = Thla det, cirin, thlapa lai le<br />

vunchuk cirin hna hi thlapa hmai hmai li an si. 2. kap; khattelei kap, hilei kap, kap khat. 3. dot; e.g. Dick's voice is changing; this is a phase all boys<br />

go through = Dick aw cu aa thleng lio; hihi tlangvai paohpaoh nih an pal pahmi dot a si ko.<br />

pheasant - (n.) va rit<br />

phenomenal - (adj.) lenglang sawhsawh a simi<br />

phenomenon - (n.) 1. thil a hung langmi hmuh khawh <strong>to</strong>ngh khawh a simi; e.g. Fever us a phenomenon of disease = Taklinh hi zawtnak<br />

langhnak pakhat a si 2. hawi dang nakin a lang khummi thil<br />

philanthropic - (adj.) mi dang thil ttha tuahmi a simi<br />

philanthropist - (n.) mi dang ca i thil ttha a tuahtu<br />

philantrophy - (n.) mi dang ca i thil ttha tuahmi<br />

philharmonic - (adj.) aw duh a nung ngaimi<br />

philologist - (n.) holh lei fimthiamnak a ngeimi<br />

philology - (n.) holh lei fimthiamnak cawnnak<br />

philosopher - (n.) mifim , fimnak a duhmi<br />

philosophical - (adj.) fim duhnak he aa pehtlaimi thil paohpaoh<br />

philosophically - (adv.) fimnak lei in<br />

philosophize - (v.) ruah<br />

philosophy - (n.) 1. fimnak , a biafang sullam hi cu fimnak duhnak ti a si 2. harnak le nuamh lonak le tihnak chung hmanh ah dai tein umnak 3. thil<br />

zohning, thil hmuhning; Minung kan ruahnak hrampi, nunnak hi a sullam zeidah a si ti tehna, lungthin le thilri hi zeitindah an i pehtlaih ti te hna, zei hi<br />

dah a hmaan a hmaan lo ti tehna hngalh i zuamnak hi philosophy timi cu a si; e.g. In philosophy we try <strong>to</strong> understand the meaning of life =<br />

Philosofi ah cun nunnak sullam hi zeidah a si ti hngalh hi kan i zuammi cu a si<br />

phlegm - (n.) khan (khaak)<br />

phlegmatic - (adj.) dai tein um , zei thil paoh hmanh i lungtho cutmat i a um lomi<br />

phoenix - (n.) vate phun khat<br />

phone - (n.) telephone, telifawn.<br />

phone - (v.) telephone in i chawnh.<br />

phonetic - (adj.) holh fang a awning in ttial, cucaah phonetic hi a phonetic ning in ttial ahcun fawnetik ti a si hnga.<br />

phonetics - (n.) holh aw a umtuning cawnnak<br />

phonics - (n.) aw lei cawnnak<br />

phonograph - (n.) thingkuang holh thiam<br />

phonology - (n.) holh a aw chuahning cawnnak<br />

phosphate - (n.) non phun khat ; a tlai ca i a tthami<br />

phosphorescence - (n.) kang loin ceu<br />

phosphorescent - (adj.) kang loin a ceumi<br />

phosphorus - (n.) amah tein a ceumi thil<br />

pho<strong>to</strong> - (n.) hmanthlak<br />

pho<strong>to</strong>graph - (v.) hmanthlak; e.g. He pho<strong>to</strong>graphed the building = Inn kha hman a thlak<br />

pho<strong>to</strong>graph - (n.) hmanthlak<br />

pho<strong>to</strong>grapher - (n.) hmanthlatu<br />

pho<strong>to</strong>graphic - (adj.) hmanthlak he aa pehtlaimi thil<br />

pho<strong>to</strong>graphy - (n.) hmanthlaknak.<br />

phrase - (n.) biatlang pakhat chung i biafang a bu in a ummi , biatlang a tling ttung lomi; e.g. In the garden there is much <strong>to</strong> do: Dum chungah<br />

tuak awk tampi a um, hi biatlang ah hin 'in the garden' le '<strong>to</strong> do' hi 'phrase' an si veve<br />

phrase - (v.) dawh tein chim; e.g. She phrased her answer carefully = A lehnak bia cu dawh tein a chim<br />

phraseology - (n.) biachimning, biahmanning<br />

physical - (adj.) takpum; e.g. Physical strength = Takpum thazang. Physical geography = Vawlei aa serning a khuati, minmei khuadawm le rili tilet<br />

kong tiangin cawnmi khuaram<br />

physically - (adv.) takpum lei in; e.g. He is physically strong = Takpum lei in a tthawng<br />

physician - (n.) sibawi , hlai lei si lo in si lei a thiammi<br />

physicist - (n.) vawlei cung thil umtuning a hngalmi<br />

physics - (n.) cawlcanghnak , thil le thazang (linhnak , elektrik dah , seh umtuning , ceunak) kong fimnak cawnnak<br />

physiology - (n.) thil an umtuning , an chunglei umtuning le rianttuanning cawnnak; e.g. Human physiology = Minung pum umtuning kong<br />

cawnnak<br />

physique - (n.) takpum; e.g. He is a man of strong physique = Takpum a tthawngmi pa a si<br />

piano - (n.) piano<br />

pica - (n.) seh ha, 12 point, lehmah pakhat cheu ruk cheu khat tluk, cafang pahralehhmah pakhat chungah aa tlummi<br />

pick - (v.) 1. thim; e.g. Pick any book you want = Na duhmi cauk paoh kha i thim. 2. char; e.g. He picked a pin from the floor = Tuang in thim a<br />

char. 3. lawh; e.g. They picked all the peaches on the tree = A kung i a ummi metie kha an lawh din. 4. tawhfung in si loin thil dang in tawhinn hun;<br />

e.g. She picked the lock with a pin = Thir zumte in tawh kha a hun. 5. zal chung i a ummi thil a thli tein rak firpiak; e.g. He had his pocket picked =<br />

A zal an rak purhpiak i an fir. pick at = ka thaw set lo in rawl ei; e.g. He picked at his meal = Ka thaw set loin rawl a ei. pick out = thim pick up: 1.<br />

char; e.g. Pick up the book on the floor = Tuang i cauk kha vun char. 2. hmuh theih; e.g. Where did you pick up that news? = Khuazei in dah cu<br />

thawng cu na theih? 3. tthanter, karhter; e.g. The car picked up speed = Mawttawka cu a rannak a hung karh. 4. thianh; e.g. He picked up the<br />

room before we arrived = Kan phak hlanah innkhan kha a rak thianh (phiah).<br />

Page 174

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!