Print English to Chin (Hakha) Dictionary
Print English to Chin (Hakha) Dictionary
Print English to Chin (Hakha) Dictionary
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
phantasy - (n.) mitthlam i hmuh, a um taktak lomi mah ruahnak i hmuhmi. zong fantasy.<br />
phan<strong>to</strong>m - (n.) mithla<br />
pharmacist - (n.) si sertu<br />
pharmacy - (n.) si sernak<br />
pharynx - (n.) dang , hnar lei i a kalmi kua , cuap lei i a kalmi kua le pawip lei i a kal mi kua an i thawknak<br />
phase - (n.) 1. thlapa hmai; e.g. The new moon, first quarter, full moon, and last quarter are four phases of the moon = Thla det, cirin, thlapa lai le<br />
vunchuk cirin hna hi thlapa hmai hmai li an si. 2. kap; khattelei kap, hilei kap, kap khat. 3. dot; e.g. Dick's voice is changing; this is a phase all boys<br />
go through = Dick aw cu aa thleng lio; hihi tlangvai paohpaoh nih an pal pahmi dot a si ko.<br />
pheasant - (n.) va rit<br />
phenomenal - (adj.) lenglang sawhsawh a simi<br />
phenomenon - (n.) 1. thil a hung langmi hmuh khawh <strong>to</strong>ngh khawh a simi; e.g. Fever us a phenomenon of disease = Taklinh hi zawtnak<br />
langhnak pakhat a si 2. hawi dang nakin a lang khummi thil<br />
philanthropic - (adj.) mi dang thil ttha tuahmi a simi<br />
philanthropist - (n.) mi dang ca i thil ttha a tuahtu<br />
philantrophy - (n.) mi dang ca i thil ttha tuahmi<br />
philharmonic - (adj.) aw duh a nung ngaimi<br />
philologist - (n.) holh lei fimthiamnak a ngeimi<br />
philology - (n.) holh lei fimthiamnak cawnnak<br />
philosopher - (n.) mifim , fimnak a duhmi<br />
philosophical - (adj.) fim duhnak he aa pehtlaimi thil paohpaoh<br />
philosophically - (adv.) fimnak lei in<br />
philosophize - (v.) ruah<br />
philosophy - (n.) 1. fimnak , a biafang sullam hi cu fimnak duhnak ti a si 2. harnak le nuamh lonak le tihnak chung hmanh ah dai tein umnak 3. thil<br />
zohning, thil hmuhning; Minung kan ruahnak hrampi, nunnak hi a sullam zeidah a si ti tehna, lungthin le thilri hi zeitindah an i pehtlaih ti te hna, zei hi<br />
dah a hmaan a hmaan lo ti tehna hngalh i zuamnak hi philosophy timi cu a si; e.g. In philosophy we try <strong>to</strong> understand the meaning of life =<br />
Philosofi ah cun nunnak sullam hi zeidah a si ti hngalh hi kan i zuammi cu a si<br />
phlegm - (n.) khan (khaak)<br />
phlegmatic - (adj.) dai tein um , zei thil paoh hmanh i lungtho cutmat i a um lomi<br />
phoenix - (n.) vate phun khat<br />
phone - (n.) telephone, telifawn.<br />
phone - (v.) telephone in i chawnh.<br />
phonetic - (adj.) holh fang a awning in ttial, cucaah phonetic hi a phonetic ning in ttial ahcun fawnetik ti a si hnga.<br />
phonetics - (n.) holh aw a umtuning cawnnak<br />
phonics - (n.) aw lei cawnnak<br />
phonograph - (n.) thingkuang holh thiam<br />
phonology - (n.) holh a aw chuahning cawnnak<br />
phosphate - (n.) non phun khat ; a tlai ca i a tthami<br />
phosphorescence - (n.) kang loin ceu<br />
phosphorescent - (adj.) kang loin a ceumi<br />
phosphorus - (n.) amah tein a ceumi thil<br />
pho<strong>to</strong> - (n.) hmanthlak<br />
pho<strong>to</strong>graph - (v.) hmanthlak; e.g. He pho<strong>to</strong>graphed the building = Inn kha hman a thlak<br />
pho<strong>to</strong>graph - (n.) hmanthlak<br />
pho<strong>to</strong>grapher - (n.) hmanthlatu<br />
pho<strong>to</strong>graphic - (adj.) hmanthlak he aa pehtlaimi thil<br />
pho<strong>to</strong>graphy - (n.) hmanthlaknak.<br />
phrase - (n.) biatlang pakhat chung i biafang a bu in a ummi , biatlang a tling ttung lomi; e.g. In the garden there is much <strong>to</strong> do: Dum chungah<br />
tuak awk tampi a um, hi biatlang ah hin 'in the garden' le '<strong>to</strong> do' hi 'phrase' an si veve<br />
phrase - (v.) dawh tein chim; e.g. She phrased her answer carefully = A lehnak bia cu dawh tein a chim<br />
phraseology - (n.) biachimning, biahmanning<br />
physical - (adj.) takpum; e.g. Physical strength = Takpum thazang. Physical geography = Vawlei aa serning a khuati, minmei khuadawm le rili tilet<br />
kong tiangin cawnmi khuaram<br />
physically - (adv.) takpum lei in; e.g. He is physically strong = Takpum lei in a tthawng<br />
physician - (n.) sibawi , hlai lei si lo in si lei a thiammi<br />
physicist - (n.) vawlei cung thil umtuning a hngalmi<br />
physics - (n.) cawlcanghnak , thil le thazang (linhnak , elektrik dah , seh umtuning , ceunak) kong fimnak cawnnak<br />
physiology - (n.) thil an umtuning , an chunglei umtuning le rianttuanning cawnnak; e.g. Human physiology = Minung pum umtuning kong<br />
cawnnak<br />
physique - (n.) takpum; e.g. He is a man of strong physique = Takpum a tthawngmi pa a si<br />
piano - (n.) piano<br />
pica - (n.) seh ha, 12 point, lehmah pakhat cheu ruk cheu khat tluk, cafang pahralehhmah pakhat chungah aa tlummi<br />
pick - (v.) 1. thim; e.g. Pick any book you want = Na duhmi cauk paoh kha i thim. 2. char; e.g. He picked a pin from the floor = Tuang in thim a<br />
char. 3. lawh; e.g. They picked all the peaches on the tree = A kung i a ummi metie kha an lawh din. 4. tawhfung in si loin thil dang in tawhinn hun;<br />
e.g. She picked the lock with a pin = Thir zumte in tawh kha a hun. 5. zal chung i a ummi thil a thli tein rak firpiak; e.g. He had his pocket picked =<br />
A zal an rak purhpiak i an fir. pick at = ka thaw set lo in rawl ei; e.g. He picked at his meal = Ka thaw set loin rawl a ei. pick out = thim pick up: 1.<br />
char; e.g. Pick up the book on the floor = Tuang i cauk kha vun char. 2. hmuh theih; e.g. Where did you pick up that news? = Khuazei in dah cu<br />
thawng cu na theih? 3. tthanter, karhter; e.g. The car picked up speed = Mawttawka cu a rannak a hung karh. 4. thianh; e.g. He picked up the<br />
room before we arrived = Kan phak hlanah innkhan kha a rak thianh (phiah).<br />
Page 174