25.05.2015 Views

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

misprint - (n.) canam palhmi<br />

mispronounce - (v.) a ping in awchuah chim<br />

mispronounciation - (n.) a ping i a awchuah chimnak<br />

misquote - (v.) mi bia a ping in chim tthan<br />

misread - (v.) a ping in rel, a hmaan loin hngalh sual, a hmaan loin leh<br />

misrepresent - (v.) a kong a hmaan loin chim; e.g. He misrepresented this car when he said that it was in good running order = Hi mawttaka hi a<br />

ttha ko tiah a ti tikah a hmaan loin a kong a chim a si<br />

misrepresentation - (n.) a hmaan loin a kong chimnak<br />

misrule - (v.) ttha loin uk<br />

miss - (v.) 1. nganh; e.g. He fired at a tiger, but missed it = Cakei cu a kah, asinain a nganh 2. ngaih; e.g. The child misses her mother = Ngakchia<br />

cu a nu a ngai 3. tanh lo; e.g. We missed the train = Tlanglawng kan tanhmanh lo<br />

Miss - (prop.) ngaknu; e.g. Miss Sara Martin<br />

misfire (miss fire) - (n.) meithal tlolh.<br />

missile - (n.) chehnak thil , lung a si ah , thing a si ah , hriamnam a si ah ; ral hriamnam mizil , khan tampi a zuang khomi<br />

missing - (adj.) a tlaumi; e.g. My book is missing = Ka cauk a tlau<br />

mission - (n.) 1. rian pakhatkhat tuan awkah minung bu khat an thlahmi 2. cu an va ttuanmi rian<br />

missionary - (n.) thlahmi siangbawi.<br />

misspell - (v.) cafang komh palh.<br />

misspelling - (n.) palh in cafang komh<br />

mist - (n.) minmei<br />

mistake - (n.) palhnak<br />

mistake - (v.) palh<br />

mistaken - (adj.) palh a simi. Past participle of mistake.<br />

mistakenly - (adv.) palh ngaiin<br />

mister - (n.) pa, upatnak in kawhnak, a tawikan ttial in Mr.<br />

mistle<strong>to</strong>e - (n.) tektek bawm<br />

mis<strong>to</strong>ok - (v.) past tense of mistake, palh.<br />

mistreat - (v.) hrem, ttha loin tuah<br />

mistress - (n.) chunghkar lak nu upa bik, tthit lomi nupi.<br />

mistrial - (n.) a ping in, hmaan loin biaceihnak<br />

mistrust - (n.) zumh lo , zumh lonak<br />

misunderstand - (v.) hngalhsual<br />

misunderstanding - (n.) hngalh sualnak<br />

misunders<strong>to</strong>od - (v.) past tense and past participle of misunderstand, hngalhsual.<br />

misuse - (v.) a ningcang lo i hmam , a ping i hman<br />

mite - (n.) thil hmete, phaisa a ngei bik<br />

miter - U.S. bishop luchin.<br />

mitigate - (v.) nemter; e.g. We may mitigate his anger = A thinhun kan nemter lai<br />

mitigation - (n.) nemternak<br />

mitre - (n.) British. bishop luchin.<br />

mitten - (n.) kuthruk, kutpi hrolhnak lawng a ngeimi<br />

mix - (v.) 1. cawh, fonh 2. komh; e.g. He likes <strong>to</strong> mix with others = Hawi he i komh a duh mix up: lung hnahnok, buai mixed company: nu le pa<br />

i cawh in um<br />

mixer - (n.) thil cawhnak fung<br />

mixture - (n.) cawhmi<br />

moan - (v.) hram , hrum thawng , thuro onh; e.g. The girl moaned in pain = Ngakchianu cu nganfah in a hrum len ko<br />

moan - (n.) hramnak , hrumnak<br />

moaning - (adj.) a hrammi<br />

moaning - (n.) hramnak<br />

moat - (n.) siangpahrang inn kulhnak ti; Mandalay i bantuk khi.<br />

mob - (n.) mi bu nganpi , uk khawh set loin a um lulhmi<br />

mob - (v.) a but in but hnawh<br />

mobile - (adj.) fawi tein tthial khawhmi , fawi tein mer khawhmi<br />

mobility - (n.) fawi tein i tthial khawhnak , i mer khawhnak<br />

mobilization - (n.) raltuk i tim in umnak<br />

mobilize - (v.) raltuknak caah i timhtuah , hmun kip ka kip i i chiah i phurh<br />

mock - (adj.) a si taktak lomi , cawn chommi; e.g. The soldiers staged a mock battle = Ralkap nih cawnnak raltuknak kha an tuah<br />

mock - (v.) 1. nihsawh 2. nawlcawn in nihchuak saih<br />

mockery - (n.) capo i saihnak<br />

mockingly - (adv.) nihsawh serhsat ngaiin<br />

mode - (n.) zia; e.g. His mode of walking is different from mine = A kal zia cu ka kal zia he aa dang<br />

model - (n.) 1. zohchunmi, i cawn awk a tlakmi 2. thil ser ding a lem sermi; e.g. He made first a model of the church he wanted <strong>to</strong> build = Sak a<br />

duhmi biakinn kha a lem a ser hmasa 3. pungsan; e.g. His car is the latest model = A mawttaka cu tunai bik pungsan a si 4. thil cawk duh hna seh ti<br />

in an thil zuarmi an hrukter hna i mi hmai ah an chuahmi hna<br />

model - (adj.) zohchun awk tlak a simi<br />

model - (v.) sining zulh; e.g. The boy modeled himself after his father = Ngakchiapa nih a pa sining zulh kha aa zuam; i zoh chun<br />

moderate - (adj.) 1. tam tuk lo , tlawm tuk lo , a zafang 2. a laivuang a simi<br />

moderate - (n.) a liafang i um khomi.<br />

Page 147

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!