25.05.2015 Views

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

machination - (n.) seh in ttuannak<br />

machine - (n.) seh , thiltthitnak seh<br />

machinery - (n.) seh thilri<br />

machinist - (n.) seh lei a thiammi<br />

mad - (adj.) 1. a hrutmi 2. lau i molh den 3. thinhun ngaingai; e.g. Don't be mad at me = Ka cungah na thin hung hlah 4. hruhchih<br />

mad house - (n.) mihrut an chiahnak hna inn<br />

madam - (n.) nu chawnhnak i hmanmi bia , bia dawh ngai , bawinu , tinak a si<br />

madden - (v.) hruhter<br />

made - (v.) past tense and past participle of make, ser. Zoh make.<br />

made-up - (adj.) phuahchommi , a taktak a si lomi<br />

madly - (adv.) hrut ngaiin<br />

madness - (n.) hruhnak<br />

maelstrom - (n.) tikherh , tikherh bantuk a simi hnahnawhnak hrial khawh lomi<br />

magazine - (n.) 1. tadin an ttialnak ca , mekazin 2. zenthawng an khumhnak bawm 3. zenthong an chiahnak inn<br />

maggot - (n.) tholung<br />

magic - (n.) mitleh<br />

magician - (n.) mitleh thiam<br />

magistrate - (n.) biaceihtu bawi<br />

Magna Charta - (n.) Magna Carta, A.D. 1215 ah England mi nih an Siangpahrang John sinin zalonnak an hmuhnak ca.<br />

magnaminous - (adj.) zaangfahnak lungthin a ngeimi<br />

magnanimity - (n.) lungthin ttha, zaangfahnak lungthin, ngaihthiamnak lungthin<br />

magnate - (n.) mirum tuk lehpek , biapi ngai a simipa<br />

magnesia - (n.) chungthletsi , cite bantuk<br />

magnesium - (n.) meknisiam<br />

magnet - (n.) thir dah , dah ngeimi thil<br />

magnetic - (adj.) dah ngeimi<br />

magnetism - (n.) hnuh khawhnak dah<br />

magnetize - (v.) magnet i canter, magnet bantukin hnuh<br />

magnificence - (n.) rumra , dawh<br />

magnificent - (adj.) aa dawh ngaingaimi , a ttha ngaingaimi<br />

magnify - (v.) 1. nganter 2. thangtthat<br />

magnitude - (n.) a nganning , a biapitning<br />

magnolia - (n.) thingkung phun khat a par aa dawh ngaimi<br />

mahaut - (n.) saicawng, vuicawng<br />

mahogany - (n.) thingkung phun khat a ttha ngai i a man a fak ngaimi<br />

maid - (n.) va ngei rih lomi ngaknu<br />

maid servant - (n.) sinum nu<br />

maiden - (n.) va ngei rih lomi ngknu maiden speech: Parliament chung i ahopaoh an si ah an biachim hmasa bik<br />

mail - (n.) 1. cakuat 2. thir angki; e.g. Coat of mail = Thir angki<br />

mail - (v.) thirhri inn in cakuat<br />

mail box - (n.) ca sanhnak thingkuang<br />

mail order - (n.) thil cawk thil zuar carek cakuatmi in tuahmi<br />

mailman - (n.) capetu<br />

maim - (v.) hmaput i bei; e.g. He was maimed in his right leg = A orhlei ke a bei<br />

main - (adj.) a biapi bikmi.<br />

mainland - (n.) ram pakhat chung i biapi bik le a ngan bik a simi hmun<br />

mainly - (adv.) a biapi bik in<br />

mainspring - (n.) spring lak i a ngan bik.<br />

maintain - (v.) 1. tuah peng , ngeih peng; e.g. He maintains a steady speed = A kal ranning in a kal peng ko 2. zohkhenh; e.g. It is hard <strong>to</strong><br />

maintain a family with a low salary = Lahkhah tlawmte cun innchungkhar zoh a har ko 3. ti peng, chim peng; e.g. They maintain that they are<br />

innocent = Kan sual lo an ti peng ko<br />

maintenance - (n.) zohkhenhnak, remhnak<br />

maize - (n.) fangvoi<br />

majestic - (adj.) rumra ngeimi<br />

majesty - (n.) 1. rumra, lianhngannak 2. siangpahrang chonhnak i hmanmi bia; e.g. His Majesty the king = Siangpahrang Bawipa<br />

major - (adj.) a ngan deuhmi, a tam deuhmi, a biapi deuhmi.<br />

major - (v.) cawn khun; He majored in Math = Math kha a cawn khun.<br />

major - (n.) 1. ralkap bawi, captain cung, colonel tang. 2. siangngakchia nih college i an cawn khunmi cio.<br />

major general - (n.) ralbawi, bregadier general cung, lieutenant general tang.<br />

majority - (n.) a tam deuh , hnarcheu nak tam deuh<br />

make - (v.) 1. ser; e.g. Men make tables = Mi nih cabuai an ser hna. 2. siter; e.g. Hot weather makes people lazy = Khualin nih mi an tha a thutter<br />

hna. 3. kal; e.g. He will make a trip <strong>to</strong> <strong>to</strong>wn = Khuapi ah a kal lai. 4. timh; e.g. He is making plans <strong>to</strong> build a house = Inn sak aa tim. 5. chuak; e.g.<br />

Two and two make four = Pahnih le pahnih fonh ah pali a chuak. make believe: i zumhter; e.g. Make believe I am not here = Hika ah hin a um lo ti<br />

in i zumhter. make out: hngalh; e.g. I cannot make out what he said = A chimmi a lutaw ka hngal kho lo. make over: thlen; e.g. The new owner<br />

made over the house = Inn ngeitu a thar nih inn cu a thlen dih. make up: 1. serchom; e.g. He made up the s<strong>to</strong>ry = Amah nih bia cu a<br />

phuahchom. 2. rulh; e.g. I will make up for your losses = Na sunghmi cu kan rulh lai. 3. i rem tthan i hawikom si tthan; e.g. We will make up and be<br />

friends again = Kan i rem tthan lai i hawikom kan si tthan lai. 4. lung i thleh; e.g. He made up his mind <strong>to</strong> go = Kal dingin a lung aa thlek cang. 5.<br />

hmai i podar i thuh; e.g. She made up her face = A hmai ah podar aa thuh. make do: tlintlam lo bu zong i tuah peng i zuam; e.g I shall have <strong>to</strong><br />

Page 138

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!