25.05.2015 Views

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

Print English to Chin (Hakha) Dictionary

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

impolite - (adj.) mi hmai a zah lomi<br />

impoliteness - (n.) mi hmaizah lonak<br />

import - (v.) ramdang in phiar<br />

import - (n.) 1. ramdang in phiarmi thilri; 2. chim hnawhchan duhmi sullam<br />

importance - (n.) biapi sinak<br />

important - (adj.) biapi a simi<br />

importation - (n.) ramdang in thil phiarnak<br />

importer - (n.) ramdang in thil a cawtu<br />

impose - (v.) 1. khinh, chonh; 2. rak duh set na lo i va helhhum peng<br />

imposing - (adj.) a lang bik, a ngan bik a simi<br />

imposition - (n.) mi dang cung i thilrit bantuk i vaa khinh pengnak.<br />

impossibility - (n.) si khawh lonak<br />

impossible - (adj.) a si kho lomi<br />

impossibly - (adv.) a si kho hrimhrim<br />

impost - (n.) ramdang in a lutmi thil cung i ngunkhuai lakmi<br />

impos<strong>to</strong>r - (n.) mihlennak ding ca i mi min i lak, anih kha ka si i ti.<br />

imposture - (n.) mihlennak ca i si lomi anih kha ka si i tinak<br />

impotence - (n.) thil ti khawhnak ngeih lonak , nutnak<br />

impotent - (adj.) thil ti khawhnak a ngei lomi , pa a numi<br />

impotently - (adv.) zeihmanh tuah kho loin<br />

impoverish - (v.) ngeih loter , sifahter<br />

impoverishment - (n.) ngeih loternak , sifahternak<br />

impracticable - (adj.) tuah taktak tikah a si kho lomi<br />

impractical - (adj.) tuah knawh a si lo , san a tlai lomi<br />

imprecate - (v.) chiatserh<br />

imprecation - (n.) chiatserhnak<br />

impregnable - (adj.) pemh khawh lo , tei khawh lomi<br />

impregnate - (v.) fa pawiter<br />

impregnation - (n.) fa pawi ternak<br />

impress - (v.) 1. nam , cakhenh; e.g. We can impress wax with a seal = Khuaiseng cu tazeih in kan nam khawh; 2. lungchung ah fek tein tuh ,<br />

lunghmuih; e.g. I was impressed with what he preached = A phungchimmi kha kaa lunghmuih<br />

impression - (n.) 1. lunghmuihnak; 2. a tlangpi in ruahnak , fiang setsai loin zumh; e.g. It is my impression that they met before = Hlan ah an rak i<br />

<strong>to</strong>ng cang lai tiah ka zumh ko; 3. cakhenhnak in nam i tazeih mui ca cung i a cuangmi khi; e.g. The impression of the seal on the wax was very<br />

clear = Khuaiseng cung i tazeih mui a cuangmi cu a fiang ngai<br />

impressionable - (adj.) lungthin fawi tein lak khawhmi<br />

impressive - (adj.) lunghmui ngai a simi<br />

imprint - (v.) tazeih khenh<br />

imprint - (n.) neh; e.g. I saw an imprint of a bear's foot in the mud = Nawncek ah vom keneh ka hmuh<br />

imprison - (v.) thong i thlak<br />

imprisonment - (n.) thong thlaknak<br />

improbability - (n.) si dawh si lonak<br />

improbable - (adj.) si dawh a si lomi<br />

impromptu - (adj.) timhechungnak ngei lo i lakhruak in tuahmi thil.<br />

improper - (adj.) aa tlak lomi<br />

impropriety - (n.) i tlak lonak<br />

improve - (v.) 1. a ttha deuh; 2. tthatter deuh<br />

improvement - (n.) tthatter deuhnak<br />

improvise - (v.) i timhechungnak um lo i bia vun chim , hla vun phuah chom i vun sak.<br />

imprudence - (n.) ruat hmasa ciammam lo i thil tuahnak<br />

imprudent - (adj.) fim lo ruang i tlabulbal i um , ttha tein ruat hmasa lo i tuah<br />

impudence - (n.) zah hngal lomi raltthatnak<br />

impudent - (adj.) zah hngal lomi , zah hngalh loin ral a tthami<br />

impugn - (v.) bia in heh ti i al, bia in tuk<br />

impulse - (n.) 1. duak tiah lungthin chung i a hung chuakmi duhnak; 2. tuahnak a umtertu tthawnnak<br />

impulsion - (n.) i forh i thazang thawhnak<br />

impulsive - (adj.) ruat suksak loin thil ti a hmangmi<br />

impunity - (n.) hremnak in luatnak , nganfah innak le sunghnak in luatnak<br />

impure - (adj.) a thiang lomi<br />

impurity - (n.) thian lonak<br />

imputation - (n.) puhnak<br />

impute - (v.) puh , sual puh<br />

in - (prep.) 1. chungah; e.g. We live in a house = Inn chungah kan um; 2. in; e.g. She is dressed in white = Thilthuam rang in aa thuam; 3. caah;<br />

e.g. The dinner was in honor of Mary's birthday = Zanriah cu Mary chuah lawmhnak caah a si; 4. ah; e.g. The board broke in two = Thingphel kha<br />

tan hnih ah aa tan; 5. lakah; e.g. They walked home in the rain = Ruahpi lakah inn ah an tin; 6. rian a ttuan; e.g. He is in government service =<br />

Amah cu cozah rian a ttuan<br />

in - (pref.) biafang thawknak i a um tikah lo tinak a si, 'correct / incorrect.'<br />

in - (adv.) chunglei ah; e.g. Bring your friend in = Na hawipa cu a chunglei ah run luhpi<br />

in any case - (prep.) A zeiti lei hmanh in; e.g. In any case, you will have <strong>to</strong> go = A zeiti lei hmanh in na kal a herh ko lai<br />

Page 111

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!