enaTmecnierebis sakiTxebi ISSUES OF LINGUISTICS - Tbilisi State ...
enaTmecnierebis sakiTxebi ISSUES OF LINGUISTICS - Tbilisi State ... enaTmecnierebis sakiTxebi ISSUES OF LINGUISTICS - Tbilisi State ...
Sdr., aseve: a. lomTaZe Tvlis (1987:86), rom nanaTesaobiTari viTarebiTis formam (*fuZe-is-ada) diferenciaciiT mogvca ori brunva: mimar- TulebiTi (fuZe-isa/-iSa) da daniSnulebiTi (fuZe-isad/-iSoT). saerTo-qarTvelurSi navaraudevi rTulformantiani brunvebis sxvadasxva variantTagan zogi aqtiurad aRar gamoiyeneba, zogi ki gabatonda romelime qarTvelur qvesistemaSi; kerZod: arqaul samwignobro qarTulSi, TuSurSi, fSaurSi, xevsurulsa da zanurSi daniSnulebiTi brunvis funqciiT damkvidrda -isad (-iSoT) formanti 24 ; svanurSi _ -iS-d 25 ; gurulSi, imerulSi, qvemoaWarulSi, leCxumurSi (da zog sxva dasavlur kiloSi) -iza (< isda); Tanamedro ve saliteraturo qarTulsa da sxva kiloebSi -isTvis/-isTvin 26 . Sdr.: mimarTulebiTis gamosaxatavad: arqaul samwignobro qarTulSi, TuSurSi, fSaurSi, xevsurulsa da zanurSi gvaqvs: -isa (-iSa) 27 ; svanurSi - -Te (< de/da/d?) 28 ; xolo Tanamedrove qarTulsa da sxva kiloebSi - -isken. Sdr.: arqaul qarTulSi -isa/-sa formanti daniSnulebasac gadmoscems: `warvediT savaWrod da iyideT Tavisa Tquenisa (zeTi)~ (maTe, 25,9)... Sdr., aseve: mimarTulebiTi brunva megrulSi aRniSnavs: mimarTulebas, mdebareobas, mizans, dros, mravalgzisobas (sumiSa qoTqu [xub. 32, 24])... dawvrilebiT ix. a. lomTaZe 1987:78-84. formobrivi analizis TvalsazrisiT samsjeloa saerTo-qarTveluri *-isa da *-isad formantebis zanuri refleqsebis sxvadasxvaobis sakiT- 24 megrulis daniSnulebiTis forma zusti fonetikur-morfologiuri ekvivalentia xevsuruli dialeqtis daniSnulebiTi brunvis formebisa: kac-is-ad, Zmis-ad, amxanag-is-ad (Ciqobava 1936:52). 25 svanurSi -iS-d daboloebiT warmoebuli nanaTesaobiTari viTarebiTi, Cveulebriv, gadmoscems daniSnulebiTis mniSvnelobas (mu-eS-d `mamisTvis~, ladR-iS-d `dRisTvis~, qalaq-iS-d `qalaqisTvis~, gum-iS-d `gulisTvis~ (Tofuria 1937: 180-181). 26 arqaul qarTulSi pirveli da meore piris nacvalsaxelebTan ZiriTadia Cemda tipis formebi; analogiiT Cans warmoqmnili Sendad: `da vqmneT sami talavari: erTi Sendad, erT mosYsad, erTi elia~sad“ mrk. 9,5. 27 sadac -a viTarebiT-micemiTis arqauli niSania; Sdr.: a. WinWaraulis azriT, mTis dialeqtTa uTandebulo formebi: mTebisa, gzisa, romlebic lokatiuri funqciiTaa naxmari, fonetikurad, morfologiurad da semantikurad tolfasia megr.-Wanuri -Sa/-iSa sufiqsiani saxelebisa. yvela amgvar SemTxvevaSi saqme gvaqvs naTesaobiTi brunvis formasTan, bolokiduri a mxolod da mxolod emfatikuri xmovani SeiZleba iyos (WinWarauli 1960:15). 28 Sdr., arn. Ciqobava (1956:22), -Te aris mimarTulebiTis mawarmoebeli sufiqsi. 122
xic. b. gigineiSvilisa da z. sarjvelaZis azriT, erTi da imave warmomavlobis *a orgvar refleqss iZleva: arabolokidur poziciaSi saerToqarTveluri *a > o, auslautSi ki *a ucvleli rCeba (1978, 134) 29 . SevniSnavT, rom bolokidur poziciaSi saerTo-qarTveluri *a o-s gvaZlevs; Sdr.: cxra > Cxoro, dawera > doWaru... Cveni azriT, saerTo-qarTveluri *-a zanurSi ucvleli rCeba im SemTxvevaSi, roca -a alomorfis paralelurad Cans Tanxmovniani variantic; Sdr.: mama – muma da mamali – mumuli; deda – dida da dedali – daduli... vvaraudobT, rom aq -a aris -an/-al/-ar sufiqsebis varianti (Sdr. futkaraZe 2005: 284-285); Sesabamisad, -is-ad/-is-a variantebidan zanurSi -is-ad iZleva -iS-od/iSoT-s (*a > o daxurul marcvalSi), -is-a Tavdapirveli alomorfis -a ki ucvleli rCeba. aqve sainteresoa megruli kilos mimarTulebiTi brunvis niSnisa (-iSa-/Sa) da daSorebiTi (dawyebiTi) brunvis niSnis (-iSe/-Se) formantebis mimarTebis sakiTxi; winaswarve aRvniSnavT, rom, Cveni azriT, -e daboloeba -a-s fonetikuri variantia. es ori brunva erTi formidan momdinareobs: amosavalia fuZe-isa; aseve: funqciebi ganawilebuli aqvs nacvalsaxeluri yalibis (Cem-[a]d[a]) sam variants: Cqimda `Cemken~ – Cqimde `Cemgan~ da CqimoT `CemTvis~. Sdr.: `lazur kilos viwur-arqabuli kilokavis arqabul TqmaSi da nawilobriv aTinurSi~ ar Cans; mis nacvlad daSorebiTi ixmareba (koC-iSe)... es ufro imis maCvenebeli unda iyos, rom `Wanuris wiaRSi jer kidev ar aris damTavrebuli am ori brunvis diferenciacia~ (Ciqobava 1936:48, 61); aqve (gv. 74) mkvlevari Cqim-da formas mimarTulebiT brunvad Tvlis, xolo – Cqim-de yalibs ki daSorebiT brunvad; arn. Ciqobavas -d(a) segmenti viTarebiTi brunvis niSnis -d/-ad-is alomorfad miaCnia (ix. zemoT); -da-s saxavs amosavlad -de/-e segmentebisaTvic, magram iqve dasZens, rom `sakiTxi mogvarebulad ver miiCneva~ (Ciqobava 1936: 55). v. Tofurias azriT, megrul-Wanuri mimarTulebiTi (-isa), dawyebiTi (-iSe) da daniSnulebiTi (-iSoT) brunvebi meoreulni arian da momdinareoben naTesaobiTisgan -da -de nawilakebisa da -oT (-ad) brunvis niSnis darTviT (Tofuria 2002 [1937]:141-144); 5 wlis Semdeg daweril statiaSi v. Tofuriam ganaviTara arn. Ciqobavas mosazreba Cqim-da formis -da-s viTarebiTis d-sgan momdinareobis Sesaxeb (Tofuria 2002[1942]:461- 29 avtorebi eyrdnobian g. maWavarianisa da g. klimovis mosazrebas. 123
- Page 72 and 73: qeTevan margiani-subari enaTmecnier
- Page 74 and 75: q. xecxEpiE (`albaT {mo}etacebina~)
- Page 76 and 77: pirobiT-SedegobiTi I áÄÌóÒÉ _
- Page 78 and 79: damana meliqiSvili enaTmecnierebis
- Page 80 and 81: Cveni kvleva emyareba qarTuli enis
- Page 82 and 83: #2. seriebis istoriuli urTierTmimar
- Page 84 and 85: I vnebiTi gvari 1. Tu davtovebT say
- Page 86 and 87: esiyvaruleba eamxanageba,.. da sxva
- Page 88 and 89: zmnebisa da maTi konversiuli formeb
- Page 90 and 91: usrulaspeqtiani myofadis gamoxatva
- Page 92 and 93: amisobis sqema, xolo gvari _ gramat
- Page 94 and 95: saklasifikacio principad aRebulia m
- Page 96 and 97: Damana Melikishvili On the Grammati
- Page 98 and 99: mentebi arc erTi interpretaciis sas
- Page 100 and 101: z s Z c w יz יs יZ יc יw _ S j
- Page 102 and 103: leqsikaSi /J/ gvxvdeba yvela dialeq
- Page 104 and 105: amrigad, SeiZleba davaskvnaT, rom s
- Page 106 and 107: place in Georgian - *J > z and *sib
- Page 108 and 109: lic axasiaTebs mimReobebs da sawyis
- Page 110 and 111: Ciqobava 1938: a. Ciqobava, Wanur-m
- Page 112 and 113: qciis TvalsazrisiT da vlindebian id
- Page 114 and 115: mimarTulebiT-micemiTis -a 5 SeiZleb
- Page 116 and 117: warmoudgenelia -ad > -d procesi. 10
- Page 118 and 119: erTi elia~sad~~ (qarTuli oTxTavis o
- Page 120 and 121: magram maTi SerwymiT miiReba Tvisob
- Page 124 and 125: 468). ufro adre gamoiTqva mosazreba
- Page 126 and 127: viTarebis, mimarTulebisa da daniSnu
- Page 128 and 129: Tariel Putkaradze On the Historical
- Page 130 and 131: en ukuqceviTi nacvalsaxelis funqcii
- Page 132 and 133: moqmedebis ganmcdelia ara is TviTon
- Page 134 and 135: niSnavs, TviTon gansazRvrebiT nacva
- Page 136 and 137: 12) `Tavis saxlSi movida es kaci~;
- Page 138 and 139: ogorc Cans, aTena//Tena//ena, eTina
- Page 140 and 141: enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2
- Page 142 and 143: Die empirische Basis der folgenden
- Page 144 and 145: (4) (a) pirveliTgan iyo sityuaÁ (b
- Page 146 and 147: habe (10c)’ bzw. ‘wovon ich ges
- Page 148 and 149: ‘[(1) Nun sage mir, wie die Welt
- Page 150 and 151: also eine Art "Distanz", aber nicht
- Page 152 and 153: (15) (1) Es war ein König (iyo xel
- Page 154 and 155: aus Diamant, einem Weinkrug aus Rub
- Page 156 and 157: spielt hier offensichtlich keine Ro
- Page 158 and 159: Hinweis auf fehlende Systematizitä
- Page 160 and 161: kontinuität aufheben; eine Diskont
- Page 162 and 163: vinfrid boederi klasicisturi enobri
- Page 164 and 165: enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2
- Page 166 and 167: i TvalsazrisiT x-prefiqsis orive fu
- Page 168 and 169: ხცემ: ცემა (2) ქ
- Page 170 and 171: udo, romelic, bgeraTa dajgufebis fo
xic. b. gigineiSvilisa da z. sarjvelaZis azriT, erTi da imave warmomavlobis<br />
*a orgvar refleqss iZleva: arabolokidur poziciaSi saerToqarTveluri<br />
*a > o, auslautSi ki *a ucvleli rCeba (1978, 134) 29 . SevniSnavT,<br />
rom bolokidur poziciaSi saerTo-qarTveluri *a o-s gvaZlevs;<br />
Sdr.: cxra > Cxoro, dawera > doWaru... Cveni azriT, saerTo-qarTveluri<br />
*-a zanurSi ucvleli rCeba im SemTxvevaSi, roca -a alomorfis<br />
paralelurad Cans Tanxmovniani variantic; Sdr.: mama – muma da mamali –<br />
mumuli; deda – dida da dedali – daduli... vvaraudobT, rom aq -a aris<br />
-an/-al/-ar sufiqsebis varianti (Sdr. futkaraZe 2005: 284-285);<br />
Sesabamisad, -is-ad/-is-a variantebidan zanurSi -is-ad iZleva -iS-od/iSoT-s<br />
(*a > o daxurul marcvalSi), -is-a Tavdapirveli alomorfis -a ki<br />
ucvleli rCeba.<br />
aqve sainteresoa megruli kilos mimarTulebiTi brunvis niSnisa<br />
(-iSa-/Sa) da daSorebiTi (dawyebiTi) brunvis niSnis (-iSe/-Se) formantebis<br />
mimarTebis sakiTxi; winaswarve aRvniSnavT, rom, Cveni azriT, -e daboloeba<br />
-a-s fonetikuri variantia. es ori brunva erTi formidan momdinareobs:<br />
amosavalia fuZe-isa; aseve: funqciebi ganawilebuli aqvs nacvalsaxeluri<br />
yalibis (Cem-[a]d[a]) sam variants: Cqimda `Cemken~ – Cqimde<br />
`Cemgan~ da CqimoT `CemTvis~.<br />
Sdr.:<br />
`lazur kilos viwur-arqabuli kilokavis arqabul TqmaSi da nawilobriv<br />
aTinurSi~ ar Cans; mis nacvlad daSorebiTi ixmareba (koC-iSe)...<br />
es ufro imis maCvenebeli unda iyos, rom `Wanuris wiaRSi jer kidev ar<br />
aris damTavrebuli am ori brunvis diferenciacia~ (Ciqobava 1936:48, 61);<br />
aqve (gv. 74) mkvlevari Cqim-da formas mimarTulebiT brunvad Tvlis,<br />
xolo – Cqim-de yalibs ki daSorebiT brunvad; arn. Ciqobavas -d(a)<br />
segmenti viTarebiTi brunvis niSnis -d/-ad-is alomorfad miaCnia (ix.<br />
zemoT); -da-s saxavs amosavlad -de/-e segmentebisaTvic, magram iqve<br />
dasZens, rom `sakiTxi mogvarebulad ver miiCneva~ (Ciqobava 1936: 55).<br />
v. Tofurias azriT, megrul-Wanuri mimarTulebiTi (-isa), dawyebiTi<br />
(-iSe) da daniSnulebiTi (-iSoT) brunvebi meoreulni arian da momdinareoben<br />
naTesaobiTisgan -da -de nawilakebisa da -oT (-ad) brunvis<br />
niSnis darTviT (Tofuria 2002 [1937]:141-144); 5 wlis Semdeg daweril<br />
statiaSi v. Tofuriam ganaviTara arn. Ciqobavas mosazreba Cqim-da formis<br />
-da-s viTarebiTis d-sgan momdinareobis Sesaxeb (Tofuria 2002[1942]:461-<br />
29 avtorebi eyrdnobian g. maWavarianisa da g. klimovis mosazrebas.<br />
123