Tez-2009.-XX _Chikob. Sakitx._
Tez-2009.-XX _Chikob. Sakitx._
Tez-2009.-XX _Chikob. Sakitx._
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
arnold Ciqobavas enaTmecnierebis<br />
instituti<br />
m u S a o b i s g e g m a<br />
14 aprili, 11 saaTi<br />
l . e z u g b a i a, Sesavali sitKva<br />
1. v. S e n g e l i a, fragmentebi mogonebidan akademikos arnold<br />
Ciqobavaze. <strong>XX</strong>IX-<strong>XX</strong>XVI<br />
arnold Ciqobavas<br />
sakiTxavebi<br />
<strong>XX</strong><br />
2009 wlis 14-17 aprili<br />
m a s a l e b i<br />
2. i. a s a T i a n i, batoni arnold Ciqobava, mecnieri,<br />
moGvawe, moZGvari _ misi mowafisaTvis<br />
3. T. u T u r g a i Z e, -an<br />
sufiqsisaTvis mediumTa formebSi<br />
4. g. g o g o l a S v i l i, zmniswini da dro-kiloTa sistema<br />
(ramdenime faqti da ramdenime kiTxva)<br />
5. a. a r a b u l i, l. b i n i a S v i l i, l. s o x a Z e, saleqsikono<br />
statiis redaqtirebis ramdenime aspeqtisa-<br />
Tvis (erTi zmnuri budis magaliTze)<br />
6. m. q u r d i a n i, uZvelesi iranuli sociolingvisturi<br />
modeli da misi mniSvneloba mezobeli qveKnebis enobrivi<br />
politikis formirebaze (saqarTvelos magaliTze)<br />
7. m. C u x u a, protokavkasiuri fuZe-enis leqsikuri SedgenilobisaTvis<br />
(dro, ca, mnaTobebi, bunebis movlenebi)<br />
8. l. s a n i k i Z e, w(
15 apri<br />
rili<br />
li, 11 saaTi<br />
16 apri<br />
rili<br />
li, 11 saaTi<br />
1. m. G l o n t i, wuTis semantikuri funqciisaTvis qar-<br />
TulSi<br />
2. p. c x a d a i a, sami kolxuri mikrohidronimis struqturul-semantikuri<br />
analizi (mionCurafu, dudiS owKvitafu,<br />
saorgio) 1. mionCurafu.<br />
3. n. a r d o t e l i, sabrunebeli saxelis fuZis warmoebisaTvis<br />
xunZur enaSi<br />
4. t. g u r g e n i Z e, zogi ram inkluziv-eqskluzivis kategoriis<br />
Sesaxeb<br />
5. e. g i u n a S v i l i, saSualo sparsuli geografiuli<br />
terminologiis kvlevis sakiTxebisaTvis qarTul wKaroeb-<br />
Si<br />
6. T. b u r y u l a Z e, msazGvrel-sazGvrulis adgilisaTvis<br />
saSual qarTulSi<br />
7. k. m i T a g v a r i a, saxeluri sitKvawarmoeba adiGeurSi.<br />
I reduplikacia<br />
8. n. J o r Z e n a Z e, `jurnalistis orTografiul-stilistikuri<br />
leqsikoni~<br />
9. n. x a r C i l a v a, qalis qonebis aGmniSvneli erTi terminis<br />
Sesaxeb samurzaKanoSi<br />
10. n. m a m i s e i S v i l i, sizmari da ocneba fuZeTa kavSirisaTvis<br />
qarTulSi<br />
1. i. C a n t l a Z e, f. v a n i l i S i, lazur tiponimTa sistema<br />
,,didi nenafonas~ mixedviT<br />
2. c. b a r a m i Z e, kilos formobrivi da funqciuri datvirTva<br />
da hipotaqsis CamoKalibebis gzebi Tabasaranul<br />
enaSi<br />
3. e. g a z d e l i a n i, mravlobiTi ricxvis -u, -i’du<br />
sufiqsebis<br />
Sesaxeb svanurSi<br />
4. n. y o x o n e l i Z e, mimarTvis formebi r. inaniSvilis<br />
enaSi<br />
5. r. y k a d u a, a- prefiqsis adgilisa da funqciisaTvis<br />
svanuri enis zmnur formebSi<br />
6. r. S e r o z i a, `vefxistKaosnis leqsikidan~ II<br />
7. m. C a C a n i Z e, denotacia-konotaciis dialeqtika da Tanamedrove<br />
leqsikografiis tendenciebi<br />
8. c. J a n J G a v a, pirveli piris subieqtis ormagi aGniSvna<br />
megrulSi<br />
9. q. m a r g i a n i -s u b a r i, svanuris specifikuri TurmeobiTebis<br />
afiqsaciisaTvis<br />
10. n. o T i n a S v i l i, sofel wirqolis onomastika<br />
11. m. b a r i x a S v i l i, nasesxebi leqsika udiur enasa da<br />
ingilour dialeqtSi<br />
11. d. a n f i m i a d i, TanxmovanTa vokalizaciis Sesaxeb<br />
qarTul musikalur enaSi<br />
4<br />
5
17 apri<br />
rili<br />
li, 11 saaTi<br />
1. n. q u T e l i a, diaqroniuli fonotaqtika da sistemis<br />
elementTa transformacia<br />
2. c. a x v l e d i a n i, konsonantur JgufTa Seswavlis principebi<br />
/romanul enaTa masalaze/<br />
3. T. v a S a k i Z e, martivi winadadebis sintaqsuri meqanizmisaTvis<br />
Tanamedrove qarTulSi<br />
4. S. g a b i s k i r i a, `vefxitKaosnis~ ori anTroponimis<br />
warmomavlobisaTvis (rosani, dularduxti)<br />
5. S. f u t k a r a Z e, zedsarTav saxelebTan dakavSirebuli<br />
Taviseburebani imerxeulSi<br />
6. m. r o b a q i Z e, `sitKvis~ Sinaarsobrivi aspeqtebis Sesaxeb<br />
Zvel qarTul da Zvel somxur enebSi<br />
7. h. C i m q e, odnaobis semantikis Se- zmniswinian formaTa<br />
gadmocemis saSualebani TurqulSi<br />
8. n. b a r T a i a, nestan-dareJanis interpretaciasTan dakav-<br />
SirebiT<br />
9. r. l o l u a, albanuri leqcionaris amokiTxvisaTvis<br />
10. n. d o l i Z e, guruli dialeqti sxvadasxva janris teqstebSi<br />
11. T. p a p i a S v i l i, samSeneblo nagebobaTa aGmniSvneli<br />
terminebi afxazur enaSi<br />
l e v a n a z m a i f a r a S v i l i<br />
zog nacvalsaxelur formaTa Sesaxeb kaxeTSi<br />
mosaxle xunZebis metKvelebaSi<br />
(Kvarlis r-nis r<br />
sof. Tivis metKvelebis mixedviT)<br />
cnobilia, rom saliteraturo xunZurSi (resp. Crdilour<br />
xunZurSi) ar gvxvdeba III piris nacvalsaxelTa formebi. maT<br />
funqcias aq, rogorc wesi, CvenebiTi nacvalsaxelebi asruleben:<br />
do-v (I kl.), do- (II kl.), do-b (III kl.) `is~, do-l (mr.r.)<br />
`isini~.<br />
sxvagvari viTarebaa am mxriv anwuxurSi; magaliTad, sof.<br />
Tivis mkvidr anwuxelTa toxur-yadaqolour TqmaSi III piris<br />
nacvalsaxelTa sakuTari formebi moipoveba, anu pirisa da CvenebiTi<br />
nacvalsaxelebi TvalsaCinodaa diferencirebuli. anwuxurSi<br />
III piris nacvalsaxelebad gvevlinebian G-a (I kl.), G-e (II<br />
kl.), G-ab<br />
(III kl.) `igi~, G-al<br />
(mr. r.) `isini~. magaliTebi: Ga<br />
tva `igi (kaci) wavida~, Ge tva `igi (qali) wavida~, Gab lÀ´id<br />
hububona? `es vin gaakeTa?~, Gal lÀ´a rugu `isini aq arian~...<br />
CvenebiTi nacvalsaxelebia anwuxurSi d-a (I kl.), d-e (II<br />
kl.), d-ab<br />
(III kl.), d-al<br />
(mr.r.). magaliTebi: da muh>amad vula<br />
`ai, is muhamadi aris~, de aminaT ula `ai, is aminaTi aris~,<br />
dab Cu bula `ai, is cxeni aris~... swored am formebs SeesatKviseba<br />
Crdilouri xunZuris do-v, do-, do-b, do-l CvenebiTi<br />
(aseve III piris) nacvalsaxelebi.<br />
III piris nacvalsaxelTa anwuxuri formebis Sesaxeb cnobebi<br />
ar moipoveba il. cercvaZis naSromSi (`anwuxuri dialeqti~.<br />
1948), maT sagangebod arc S. miqailovi gamoKofs, Tumca<br />
mis monografiaSi (`Очерки аварской диалектологии”, 1959) gvxvdeba<br />
am nacvalsaxelTa Semcveli calkeuli frazebi, mag., aseTebi:<br />
Ga tva dvax `igi (kaci) wavida iqiT~, Ge tva dex `igi (qali)<br />
wavida iqiT~... am frazebsac mkvlevari sxva sakiTxebze msJelobisas<br />
moixmobs sailustraciod. nacvalsaxelTa es formebi Setanili<br />
aqvT Tavis sitKvaTkrebulSi a. kibriksa da s. koZasovs<br />
6<br />
7
(`Сопоставительное изучение дагестанских языков. Имя. Фонетика”,<br />
1990).<br />
anwuxuris Ga (I kl.), Ge (II kl.), Gab (III kl.), Gal<br />
(mr.<br />
r.) piris nacvalsaxelTa SesatKvisad Crdilour xunZurSi gvevlinebian<br />
CvenebiTi nacvalsaxelebi Gov<br />
(I kl.), Go (II kl.),<br />
Gob<br />
(III kl.), Gol<br />
(mr. r.). arn. Ciqobavasa da il. cercvaZis<br />
varaudiT, Crdilouri xunZuris o xmovniani variantebisaTvis<br />
samxrulis a xmovniani variantebi unda iKos amosavali: Gov<br />
<<br />
Gav<br />
av, dov < dav. anwuxurSi I klasisaTvis rom Ga gvaqvs, xolo<br />
II klasisaTvis Ge, es fonetikuri cvlilebiT aris gamowveuli,<br />
kerZod, difTongTa gamartivebis Sedegia, rac samxrul xunZur<br />
dialeqtebSi gavrcelebuli movlenaa (S. miqailovi, arn. Ciqobava,<br />
il. cercvaZe... ): Ga < Gav<br />
(a < av), Ge < Ga (e < a).<br />
mTavari ki is aris, rom Crdilouri xunZuris CvenebiTi<br />
nacvalsaxeli Gov<br />
ov, romelic fonetikurad kanonzomierad SeesatKviseba<br />
anwuxuris Ga piris nacvalsaxels, amave dros mkveTrad<br />
gamoirCeva ukanasknelisagan funqciur-semantikuri TvalsazrisiT:<br />
Crdilouri xunZuris Gov<br />
(I kl.), Go (II kl.), Gob<br />
(III kl.), Gol<br />
(mr.r.) nacvalsaxelebi miuTiTeben dabal adgilas<br />
mKof pirze an saganze, mag., gorakze mdgomi gorakis Ziras<br />
mKofis Sesaxeb ambobs: Gov<br />
`is, vinc dabla imKofeba (p. uslari,<br />
arn. Ciqobava, il. cercvaZe...); anwuxurSi ki Ga (I kl.), Ge<br />
(II kl.), Gab<br />
(III kl.), Gal<br />
(mr. r.) III piris nacvalsaxelebad<br />
gamoiKenebian da sivrcesTan mimarTebis TvalsazrisiT neitralurni<br />
arian. aGsaniSnavia, rom saliteraturo xunZurSi adre<br />
Kofila mcdeloba III piris nacvalsaxelebad zogadi mniSvnelobiT<br />
(sivrcisagan ganKenebulad) swored Gov<br />
ov, Go, Gob<br />
ob, Gol<br />
formaTa SemoGebisa, magram amas Sedegi ar mohKolia.<br />
III piris nacvalsaxelebi anwuxurSi Taviseburebas avlenen<br />
brunebis drosac:<br />
8<br />
G-a (I kl.) G-e (II kl.) G-ab<br />
(III kl.) G-al<br />
(mr.r.)<br />
erg. G-a-s´ erg. G-a-lÀ´<br />
erg. G-a-z<br />
magram sxva brunvebSi gveqneba aseTi saxis formebi:<br />
naT. us´-u-l naT. u-lÀ´<br />
À´-u-l naT. u-z-u-l<br />
mic. u-s´-u-b-e mic. u-lÀ´<br />
À´-u-b-e mic. u-z-u-b-e<br />
erTi da imave piris metKvelebaSi paralelurad SeiZleba<br />
Segvxvdes gansxvavebuli formebi, mag., u-s´-u-l // G-a-s´-u-l<br />
`misi~ da a.S. : yad us´ul (//Gas´ul) roK KaGri `cecxlma misi<br />
saxli dawva~. orivenairad SeiZlebao. saerTod, unda iTqvas,<br />
rom sof. Tivis anwuxur metKvelebaSi iSviaTi ar aris paralelurad<br />
xmareba erTi da imave sitKvis ramdenadme gansxvavebuli<br />
variantebisa, xolo es viTareba ver aixsneba martooden Sida<br />
procesebis gavleniT. gasaTvaliswinebelia, rom xunZebi TivSi<br />
anwuxis Temis sxvadasxva soflebidan arian Camosaxlebulni da,<br />
Sesabamisad, adgili aqvs sxvadasxva TqmebisaTvis damaxasiaTebel<br />
fonetikur, morfologiur Tu leqsikur movlenaTa Serevas,<br />
rac Tavs iCens xolme idioleqtis donezec, paralelur formaTa<br />
arsebobis saxiT.<br />
aqve aGvniSnav sxva nacvalsaxelur formaTa Taviseburebebis<br />
Sesaxebac.<br />
sof. Tivis metKelebaSi kiTxviTi nacvalsaxeli s´i-b<br />
(`ra~) arc Tu iSviaTad SeiZleba ixmarebodes III klasis -b sufiqsis<br />
gareSe, mag., s´i dulÀ biS? `ra Tqvi?~, s´i du bat¾mon?<br />
`ra ginda?~, s¾i jo hab? `ra aris es?~ da sxva.<br />
dasturdeba ganusazGvrel nacvalsaxelTa erTob Taviseburi<br />
kompozituri formebi: so„agi<br />
agiCi<br />
// so„aCi<br />
`vinme~,<br />
so„agi<br />
agijo // so„ajo `rame~. magaliTebi:<br />
so„aCi s´olvons´ lÀ´ax? `vinme movida aq?~, bosun<br />
so„ajo! `aiGe rame!~...<br />
saliteraturo xunZurisaTvis aseTi formebi ucxoa.<br />
am formebSi warmodgenilia ricxviTi saxeli so `er-<br />
Ti~(yadaqolouri warmoTqmiT: So). -„agi<br />
agi- // -„a- elementi,<br />
romlis warmomavlobac gaurkvevelia, rogorc Cans, ganusazGvrelobis<br />
mniSvnelobas unda sZendes sitKvas. sitKva so-<br />
9
„agi<br />
(anda So-„agi<br />
yadaqolouri warmoTqmiT) gvxvdeba agreTve<br />
Sedgenil zmnisarTSi so„agi mex´ (yad. So„agi mex´)<br />
`odesGac~ (mex<br />
mex´ `dro~).<br />
zmnis uarKofiT formebTan eseni uarKofiTi nacvalsaxelis<br />
mniSvnelobas iZenen: dida so„agiCi vex½eyu `me veravin vnaxe~,<br />
t¾ogulo heb tex½ so„iCis´x `ar misce es wigni aravis!~,<br />
dida so„ajo biwboh>naru `me araferi mesmis~...<br />
am formaTa daboloebebSi sul iolad gamoiKofa sitKvebi<br />
Ci `kaci, adamiani~ (so„agi-Ci) da jo `nivTi, sagani~ (so„agi-jo).<br />
gvxvdeba amgvaradve Sedgenili kidev erTi ganusazGvreli<br />
nacvalsaxeli, romelic ufro konkretuli mniSvnelobiT<br />
gamoiKeneba da. ase vTqvaT, `vinme qals~ gulisxmobs: so-„a-<br />
„adam<br />
`qali vinme~ („adam `qali~): so„ai„adamalÀ´ huburis´ hab<br />
h>alti? `vinmem (igulisxmeba qali) gaakeTa es saqme?~ da sxva.<br />
d i a n a a n f i m i a d i<br />
TanxmovanTa vokalizaciis Sesaxeb<br />
qarTul musikalur enaSi<br />
musikaluri ena, iseve rogorc sametKvelo ena, niSanTa<br />
sistemas warmoadgens da aGmiSvnelisa da aGsaniSnis urTier-<br />
TmimarTebis principebs eqvemdebareba,<br />
am SemTxvevaSi aGsaniSns warmoadgens musikaluri frazis,<br />
Tu mTliani nawarmoebis melodiuri arsi _ melodikuri<br />
struqtura, xolo misi konkretuli ganxorcieleba konkretuli<br />
harmoniis gamoKenebiT, aGmniSvneli iqneba.<br />
Koveli musikaluri ena myidro kavSirSia sametKvelo<br />
enasTan.<br />
sametKvelo enis vokaluroba Tu konsonantizmi, ritmi,<br />
melodikuri struqtura, metKvelebis tempi, mniSvnelovan ga-<br />
vlenas axdens musikalur enaze, metic, gavlena xorcieldeba<br />
dialeqtur donezec.<br />
es gavlena ufro TvalSi sacemia Tu saqme gvaqvs vokalur<br />
musikasTan anu iseT musikalur fenomenTan, romelic<br />
teqstisa (enobrivi narativis) da musikaluri frazis kombinaciis<br />
Sedegad iqmneba.<br />
aseT SemTxvevaSi urTierTgavlena ufro cxadi da advilad<br />
dasanaxia.<br />
qarTul xalxur simGerebsa da saeklesio sagaloblebSi<br />
Tanxmovnebs vokalizaciisa da calke musikaluri marcvlis<br />
Seqmnis unari aqvT:<br />
Tanxmovans erTvis e.w. naxevarxmovani, Sedegad warmoiqmneba<br />
damoukidebeli musikaluri marcvali.<br />
is faqti, rom Kvelaze xSirad aseTi unariT sonorebi<br />
gamoirCevian, gvavaraudebinebs, rom aqac iseTive principi moqmedebs,<br />
rogorc saerToqarTvelur enaSi, sadac, samecniero<br />
literaturaSi arsebuli Tvalsazrisis Sesabamisad, sonantebs<br />
xmovnis funqcia da marcvlis Seqmnis unari hqondaT.<br />
aseTi fonetikuri movlena dasturdeba, rogorc qarTul<br />
xalxur simGerebsa da glosolaliebSi, agreTve qarTul liturgikaSi,<br />
kerZod galobaSi.<br />
aGsaniSnavia, rom e.w. `gamSvenebul~ galobaSi, sadac musikaluri<br />
frazis gamdidreba zedmeti xmovnebis CarTvis xarJze<br />
xdeba, Tanxmovnebi mainc calke musikalur marcvals qmnian.<br />
es faqti, saerToqarTveluri movlenaa da qarTuli musikaluri<br />
enis saintereso Taviseburebas warmoadgens.<br />
10<br />
11
a v T a n d i l a r a b u l i, l a l i b i n i a S v i l i,<br />
l i d a s o x a Z e<br />
saleqsikono statiis redaqtirebis ramdenime<br />
aspeqtisaTvis (erTi zmnuri budis magaliTze)<br />
romelime leqsikuri erTeulis sruli saleqsikono gaformeba<br />
rom sitKvis formawarmoebiTi da semantikuri mimar-<br />
Tebebis, misi funqcionaluri SesaZleblobebis kompleqsur,<br />
mravalaspeqtur gaTvaliswinebas moiTxovs, es, zogadad, KvelasaTvis<br />
naTelia. magram ramdenad mravalwaxnagovania am aspeqt-<br />
Ta urTierTgadakveTis SesaZleblobani, es mxolod konkretuli<br />
nimuSis saleqsikono `montajisas~ xdeba xelSesaxebi. aq, wesisamebr,<br />
Tavs iKris rogorc leqsikur-semantikuri sistemis,<br />
ise gramatikuli paradigmatikisa da sintagmatikis sakvanZo<br />
problemebi da, Cveulebrivi kvlevisagan gansxvavebiT, Tavad analizis,<br />
klasifikaciisa da kvalifikaciis procesi laboratoriuli<br />
`sin<strong>Tez</strong>uri reduqciis~ doneze rCeba...<br />
am rigis zogi problemis warmosaCenad SeiZleba aviGoT<br />
erTi zmnuri budis (`rbis~) statiebis redaqtirebis suraTi<br />
qeglis II tomidan. ZiriTadi statia (Zveli redaqciisa):<br />
garbi-s (mxolod nakvTTa awmyos wyebaSi) grduv. stat.<br />
sirbiliT midis, _ mirbis. kato xarxariT garboda qvemoTken (n.<br />
lom.). [patara biWuna] kisristexiT garboda (a. bel.). || gadat. swrafad<br />
midis, miiwevs. _ saxlidan garbis. _ ZaRli Sin ar vargodao,<br />
sanadirod garbodao (andaza). bevri SeSis damwveli malimal tyeSi<br />
garbodao (andaza).<br />
es statia, Tu ganmartebiTi leqsikoni ilustrirebuli<br />
ar aris, ZiriTadad akmaKofilebs leqsikografiul moTxovnebs<br />
(Tu mxedvelobaSi ar miviGebT gramatikuli kvalifikaciis sakiTxs).<br />
magram empiriuli monaceme- bis aGniSnuli ZiriTadi<br />
aspeqtebiT sistematizaciam statiis sruliad axali redaqcia<br />
moiTxova:<br />
12<br />
garbi-s grduv. 1. (mxolod nakvTTa awmyos wyebaSi) darbis; mirbis.<br />
bevri SeSis damwveli malimal tyeSi garbodao (andaza). daTvi<br />
ufro magra garbis Tu melas ufro grZeli kudi aqvs? (`forum. Gol.<br />
ge~). aris erTi vai-uSvelebeli, garbian da gamorbian eqTnebi da eqimebi<br />
(`karavi~). eCveneboda, rom ayvavebul dekianSi garbian isa da qali (g.<br />
Cox.). bevri laparaki uyvarT, an kidev sul sadRac garbian da mainc verafers<br />
aswreben (`qarT. safix.~). figur. garbian, erTmaneTs eWidebian<br />
gzispira balaxebi (r. inan.). 2. (iyen. gairbina, gaurbenia) sirbiliT<br />
gaivlis raime monakveTs, gadis raime manZils. xSirs SemTxvevaSi<br />
daTvi garbis kai did manZils daWrili (`Tbil. for.~). monawileni rigrigobiT<br />
akeTeben gadacemebs, ris Semdeg monawile garbis jgufis bolomde<br />
marjvena mxridan da dgeba boloSi (`lem.~). ◊ dro (Tve, weliwadi)<br />
garbis dro swrafad midis. garboda dro da dRes Rame sdevda<br />
(g. abaS.). weliwadic male garboda (T. natr.). 3. (ivs. gaiqca, gaqceula)<br />
sirbiliT midis, _ mirbis (sadRac). kato xarxariT garboda<br />
qvemoTken (n. lom.). orRobeSi... saxlidan perangis amara gamovardnili<br />
biWuna garbis (g. maRul.). mama wamoxteboda loginidan, piris dasabanad<br />
garboda (T. natr.). ◊ kisristexiT garbis Zalian swrafad mirbis.<br />
[patara biWuna] kisristexiT garboda (a. bel.). rogorc ki ded-mama (=<br />
dinozavri) sanadirod wavidoda, orive kisristexiT garboda Walisaken<br />
(i. malac.). ◊ Tavqudmoglejili garbis igivea, rac k i s r i s -<br />
t e x i T g a r b i s. Tavqudmoglejili garboda TviTon mTavarsardali<br />
Sahverd sulTan ziad-oRli! (l. sanik.). xmaurs gavigebdiT da korpusebidan<br />
Tavqudmoglejili gavrbodiT (`kv. palit.~). 4. gadat. saidanme<br />
midis; (swrafad) tovebs, scildeba raime adgils. ZaRli Sin ar<br />
vargodao, sanadirod garbodao (andaza). didi da patara foTisaken garboda<br />
(g. wereT.). Sen exla garbixar Cemgan (mem. abaS.). [sportsmenebi]<br />
xaliCidan daoTxilni garbodnen (r. WeiSv.).<br />
warmodgenili zmnuri saleqsikono erTeulis semantikurfunqcionalurma<br />
analizma pirvel rigSi warmoaCina, rom zmnuri<br />
forma garbi<br />
rbi-s sami sxvadasxva paradigmis wevria (resp. sawKisi<br />
erTeulia). pirveli nakluli paradigmaa, xolo ori danar-<br />
Ceni, semantikuri SesaZleblobebis gaTvaliswinebiT, orgvarad<br />
aris Canacvlebuli (Sevsebuli) sxva fuZiT _ imave Ziris masdaris<br />
fuZiT (rben<br />
rben-/rbin<br />
rbin-) da supleturi fuZiT (qcev<br />
qcev-). pirvel<br />
paradigmas ganamtkicebs amave Ziris Semdegi fuZeebi: rbi-s,<br />
13
darbi<br />
rbi-s (mxolod nakvTTa awmKos wKebaSi); meores: gadarbi<br />
rbi-s,<br />
gadmorbi<br />
rbi-s (gadairbin-a...); xolo mesames _ gaur<br />
urbi<br />
bi-s, gamour<br />
ur-<br />
bi-s (gaeqc-a...).<br />
n o d a r a r d o t e l i<br />
sabru<br />
brune<br />
nebe<br />
beli saxe<br />
xelis fuZis warmoebi<br />
bisa<br />
saTvis<br />
xunZur enaSi<br />
14<br />
1. xunZur enaSi saxelTa brunebisas unda gairCes oTxi<br />
saxis fuZe: a) bazisuri (resp. aramarkirebuli, wminda) fuZe,<br />
romelic saxelobiTi brunvis formas etoleba; b) `irib~ brunvaTa<br />
(resp. markirebuli) fuZe; g) mravlobiTi ricxvis bazisuri<br />
fuZe; d) mravlobiTi ricxvis irib brunvaTa fuZe.<br />
saxelobiTi brunvis mzamzareuli forma fuZed miiCneva<br />
imis gamo, rom nulovani morfemiT aris warmodgenili da orfuZiani<br />
brunebisas saKrdeni odenobaa iribi fuZis sawarmoeblad,<br />
magaliTad: sax. baw `mgeli~ _ erg. baw-i-c´a (ir. fuZ.<br />
baw-i-), sax. ic´ `wKaro~ _ erg. ic´-u-c´a (ir. fuZ. ic´-u-), sax.<br />
na `futkari~ _ erg. na--i-c´a (ir. fuZ. na--i-) da sxv.<br />
saxelobiTSi gvxvdeba rogorc TanxmovanfuZiani (metwilad),<br />
ise xmovanfuZiani (naklebad) saxeli. masTan, xmovanfuZianad<br />
miCneuli saxelobiTSi mdgari zogi saxeli cveTis gamo SeiZleba<br />
TanxmovanfuZiani aGmoCndes (wa `cecxli~ _ erg. wad-uc´a<br />
_ ir. fuZ. wad-u-...).<br />
2. ergativisa da irib brunvaTa sawarmoebeli fuZis fonematuri<br />
struqtura amgvaria: wminda fuZe (resp. saxelobiTis<br />
forma) 1 + fuZis formanti (`damakavSirebeli xmovani~, `fuZis<br />
1<br />
saxelobiTis forma da wminda (aramarkirebuli) fuZe gairCeva im<br />
TvalsazrisiT, rom wminda fuZe fonetikurad SeiZleba modificirebuli iKos,<br />
mag.: sax. qeren `mkerdi~ _ wminda fuZe qaran-, sax. zani `KorGani~ _ wminda<br />
fuZe. zon- da a. S.<br />
savrcobi~...) + brunvis niSani, mag.: sax. rak _ erg. rek-e-c´a<br />
(ir. fuZ. rek-e-), mic. rek-e--e, naT. rek-e-l, sax. mow´ `mTvare~<br />
_ erg. mow´-ro-c´a (ir. fuZ. mow´-ro-), mic. mow´-ro-{}-e, naT.<br />
mow´-ro-l da mr. sxv.<br />
irib brunvaTa sawarmoebel sufiqsad Kvela xmovani<br />
gamoiKeneba, Tumca -e- Zalian iSviaTad SeiniSneba. garda xmovniTi<br />
elementebisa, fuZis markerad gvxvdeba -VC, -CV struqturis<br />
marcvlovani elementebi. amgvari elementebis brunvis ni-<br />
SanTaTvis mikuTvneba [megreliZe 1940: 133; Tofuria 1987:<br />
193] gaumarTlebelia, vinaidan xdeba sxvadasxva qronologiuri<br />
donis, sxvadasxva genezisisa da funqciis elementebis erTi morfologiuri<br />
afiqsisadmi daqvemdebareba. odindeli klasifikatorebi,<br />
romlebic reinterpretirdnen brunvis niSnebad,<br />
mTlianad daicalnen klas-niSnis gagebisagan da e. w. Tanmxleb<br />
xmovnebsac aGar Txouloben. amis gaTvaliswinebiT, ar aris aucielebeli<br />
brunvis niSani iKos -VC (-CV) struqturisa, roca<br />
isini metwilad calTanxmovniania. garda amisa, ergativsa da<br />
irib brunvebSi xmovniTi elementi ucvlelia, rac damatebiTi<br />
argumentia, rom am rigis xmovnebi (sax. Ked `kedeli~ _ erg.<br />
Kad-a-c´a...) brunvis niSanTa kuTvnilebad ar miviCnioT.<br />
3. atributuli brunebis dros ergativsa da irib brunvaTa<br />
fuZeSi daCndeba -s´, -lÀ´<br />
elementebi, romlebic win -a-s<br />
dairTaven da sxvadasxva specialistTa mier gansxvavebulad<br />
ganimartebian [ix. a. bokarevi 1949: 38; aleqseevi 1988: 13;<br />
Sdr. Ciqobava, cercvaZe 1962: 218-220; isaevi 1987: 176...].<br />
Cveni azriT, amgvari elementebi, romelTa ekvivalentebi<br />
(-S´, -lÀ´<br />
saxiT) andiur enebSi gaxmovanebis gareSe arian warmodgenili,<br />
SeiZleba miviCnioT irib brunvaTa fuZiseul klasifikatorebad.<br />
istoriulad es klasifikatorebi, pirdapiri (wminda)<br />
fuZis klasifikatorebisagan gansxvavebiT, ergativsa da<br />
irib brunvebSi axdendnen saxelTa klasifikacias klas-kategoriis<br />
mixedviT.<br />
amas migvaniSnebs maTi distribucia: -s´ gamoiKeneba I kl.<br />
saxelebTan, xolo -lÀ´<br />
ki _ II-III klasis saxelebTan. am for-<br />
15
mantTa korelacia mkafiod aris gamoxatuli da maTi aGreva<br />
ar xdeba (ra Tqma unda, Tu ar gvaqvs orazrovani saxelebi: hobol<br />
`stumari~, madohal `mezobeli~...).<br />
4. miaCniaT, rom -as<br />
as´, -al<br />
alÀ´<br />
(mr. r. -az<br />
az) nacvalsaxeluri<br />
warmoSobis formantebia, romlebic ergatiuli brunvis niSnebad<br />
gvevlinebian [kikviZe 1961: 350-356; Ciqobava, cercvaZe 1962:<br />
218-220; gudava 1962: 266-271...].<br />
Cveni azriT, I da II tipis brunebaSi, romelic atributivebidan<br />
momdinareobs, -s´ (I kl.) da -lÀ´<br />
(II-III kl.) istoriulad ar<br />
asrulebdnen ergativis niSnis funqcias. marTalia, es elementebi<br />
ukavSirdebian CvenebiT nacvalsaxelebSi TavCenil ekvivalentebs,<br />
magram maTgan ar unda momdinareobdnen. CvenebiT nacvalsaxelebSic,<br />
rogorc msazGvrelebSi, imave funqcias asrulebdnen,<br />
rasac zedsarTavebSi _ axdendnen saTanado saxelTa determinacias<br />
klas-kategoriis mixedviT. amdenad, substantivebsa da CvenebiT<br />
nacvalsaxelebSi es elementebi saerTo odenobania.<br />
rac Seexeba xmovniT elements, -a- saxelobiTis formidan<br />
unda iKos fuZes gadmoKolili, mag.: sax. lÀ´ik-a-… `kargi~ _ erg.<br />
lÀ´ik-a-s´ (
1. ibrunvis rogorc saTauri, ise misi msazGvrelic.<br />
oGond mniSvneloba aqvs imas TanxmovanfuZiania igi Tu xmovanfuZiani<br />
2. aseTi SesitKvebebis bruneba ufro rTuldeba, Tu sa-<br />
Tauri an saxelwodeba ubrunvelia. suraTi araerTgvarovania<br />
a) gvaqvs da kavSiriani SesitKveba (gazeTi `sitKva da saqme~,<br />
filmi `xareba da gogia~)<br />
b) zmnuri SesitKveba (moTxroba `KbaCam daigviana~, filmi<br />
`isini Camovidnen mTidan~)<br />
g) saTauri aris romelime sxva brunvaSi (leqsi `Cems das<br />
efemias~, `Kvarlis mTebs~)<br />
3. miuxedavad imisa, rom saTauri brunebadia, igi rCeba<br />
ucvleli. ibruneba mxolod msazGvreli. saTauris ubrunveloba<br />
Tanamedrove saliteraturo enis, gansakuTrebiT presisa da<br />
televiziis enis damaxasiaTebeli tendenciaa.<br />
TviTon saTaurebis brunebis wesis dadgenaSi gvexmareba<br />
saTaurebisa da saxelwodebebis agebuleba.<br />
c i u r i a x v l e d i a n i<br />
konso<br />
sonan<br />
nantur JgufTa Seswav<br />
swavlis princi<br />
cipe<br />
pebi<br />
(ro<br />
roma<br />
manul enaTa masa<br />
sala<br />
laze<br />
ze)<br />
gabmul metKvelebaSi bgeraTa SeerTebis kanonebi didi<br />
xania ipKrobs lingvistTa KuradGebas. tradiciul fonetikaSi<br />
ganixileboda procesebi, romlebic xdeboda kontaqturad,<br />
zogJer ki distanciurad ganlagebul bgerebs Soris; magram es<br />
mxolod erT-erTi SesaZlebeli aspeqtTagania bgeriTi kompleqsebis<br />
analizisa. fonologiis gamoCenam ganapiroba meore aspeqtic<br />
_ calkeul fonemaTa Jayvurad SeerTebis wesebis Seswavla<br />
TiToeuli mocemuli enisaTvis. mesame aspeqti ki aris _<br />
fonemaTa Jgufebis, kerZod Tanxmovnebis warmodgena gansakuT-<br />
18<br />
rebul sistemad, aranakleb mniSvnelovnad, vidre fonemaTa sistemaa.<br />
es aspeqti arsebiTia enaTa tipologiisaTvis.<br />
diaqroniuli fonotaqtika ikvlevs konsonanturi Jgufebis<br />
sistemis evolucias, sistemis cvlilebis kanonzomierebebs<br />
mTlianobaSi, adgens konstanturi da variaciuli elementebis<br />
arsebobas. Tumca, Cveni azriT, ar SeiZleba mxolod am aspeqtiT<br />
Semoifarglos fonotaqtikuri kvleva. Cveni kvleva warmoebs<br />
sitKvis rogorc erTiani mTlianobis (romlis ganuKofel<br />
nawils warmoadgens fonetikuri struqtura) gagebis poziciidan.<br />
am midgomiT SeiZleba ufro farTo gansazGvra mieces fonotaqtikas,<br />
rogorc fonetikuri mecnierebis nawils, romelic<br />
Seiswavlis sitKvis fonetikur struqturas. am struqturis<br />
kerZo SemTxvevas warmoadgens konsonanturi kompleqsebis Seswavla<br />
sitKvis SemadgenlobaSi. vfiqrobT, rom fonotaqtika<br />
aris is xidi, ramelic aerTebs fonetikasa da fonologias.<br />
arsebobs TanxmovanTa Jgufebis ama Tu im xarisxiT gamartivebisa<br />
da garTulebis procesebi; gamartivebis nimuSebia:<br />
laT. cor
vitaneT axali samecniero cnebebi, rogorebicaa fonotaqtikuri<br />
potenciali, konsonanturi kompleqsebis elementTa produqtiulobis<br />
xarisxi maTi poziciisda mixedviT, saerTo fonotaqtikuri<br />
fondi da sxva, rac afarToebs fonotaqtikuri Teoriis<br />
aqamde cnobil debulebebs da amasTanave xels uwKobs<br />
fonotaqtikis Semdgom ganviTarebas.<br />
c i r a b a r a m i Z e<br />
kilos formobrivi da funqciuri datvirTva<br />
da hipotaqsis CamoKalibebis alibebis gzebi Tabasaranul enaSi<br />
Tabasaranul enaSi modaluri kategoria kilo morfosintaqsur<br />
odenobad CamoKalibda. semantikuradac da sintaqsuradac<br />
aseTi winadadebis konstruqcia mogvagonebs standartul<br />
qvewKobil winadadebas. erTi mxriv, kilos gamomxatveli zmnebi<br />
srul morfologizacias ganicdian, Tumca, meore mxriv, inar-<br />
Cuneben sintaqsur Tvisebebs.<br />
cnobilia, rom Tabasaranul enaSi ar gvaqvs mimarTebiTi<br />
nacvalsaxelebi, arc maqvemdebarebeli kavSirebi ganviTarebula.<br />
rTuli qvewKobili winadadeba Cveulebriv gadmoicema winadadebebiT,<br />
romlebSic warmodgenilia mimGeobebi, absolutivebi,<br />
infinitiuri, masdaruli da garemoebiTi formebi. magaliTad,<br />
miznis garemoebiTi konstruqcia rom gadmoeca, gamoiKena: haz<br />
ƒ´afiS _ zedmiwevniT, `ratom, Tu itKvi~ winadadebaSi igi asrulebs<br />
garemoebiTi winadadebis kavSiris rols da aGniSnavs<br />
`imitom, rom~.<br />
cxadia, hipotaqsi TabasaranulSi, iseve, rogorc daGestnur<br />
enebSi, sazogadod, dgas CamoKalibebis rTul gzaze. am<br />
procesSi gansakuTrebul rols asrulebs kilo, romelic Seicavs<br />
aTeulobiT formebs, mimarTavs analizur warmoebas da<br />
gadmogvcems sxvasxva modalur konstruqcias, zogJer gaurkveve-<br />
20<br />
li struqturiTac ki.<br />
amgvari zmnuri formebis sruli aGwera Zalze Znelia,<br />
gansakuTrebiT ki _ semantikuri aGwera. sirTules warmoadgens<br />
agreTve Kvela zmnuri formisa da konstruqciis inventarizacia.<br />
zogierTi maTgani Zalian iSviaTad Tu gamoiKeneba da<br />
SeiZleba mkvlevars mxedvelobidanac ki gamorCes, xolo zogis-<br />
Tvis damaxasiaTebelia gramatikalizaciis umniSvnelo xarisxi.<br />
amitom SeiZleba mniSvnelovan formadac ar CavTvaloT.<br />
moxsenebaSi mocemulia cda, CamoKalibdes kilos uCveulo<br />
struqturis Taviseburebani, am formebis semantikuri mravalferovneba,<br />
moxdes funqciaTa gansazGvra, da bolos, gairkves<br />
morfologiaSi Semavali sintaqsuri odenobis _ hipotaqsis<br />
formirebis gzebi. kilos situaciis Semcvel winadadebaSi<br />
gvaqvs marTvis Taviseburi modeli _ mTavari winadadebis<br />
zmnasTan subieqti umetesad ergativSia, xolo situacia, romelic<br />
kilos modalobas Seicavs, gadmoicema zmniT _ sitKvaformiT<br />
da igi wina _ mTavari winadadebis zmnazea damokidebuli.<br />
kilos situaciis gamomxatveli zmna ki SeiZleba iKos<br />
rogorc erTvalentiani gardauvali, orvalentiani gardamavali<br />
da, agreTve, datiuri konstruqciis mqone afeqturi zmna. daqvemdebarebul<br />
winadadebaSi, romelic KovelTvis damokidebulia<br />
mTavar zmnaze, aqtantebis brunvaTa gaformeba sruladaa<br />
SenarCunebuli.<br />
n o m a d i b a r T a i a<br />
nestan-dareJanis interpretaciasTan dakavSirebiT<br />
qarTuli werilobiTi Zeglebidan sakuTari saxeli nes-<br />
tan-da<br />
dare<br />
reJa<br />
Jani<br />
pirvelad `vefxistKaosanSia~ dafiqsirebuli.<br />
am saxelis etimologiis Sesaxeb pirvelad Teimuraz bagrationma<br />
(1782_1846) gamoxata Tavisi mosazreba `wignni leq-<br />
21
sikonnSi~ Semdegi saxiT: `ne<br />
neis<br />
istan<br />
tan-da<br />
darJan<br />
rJan. nein<br />
_ lerwami. ne-<br />
isTan<br />
_ saunJe lerwamTa. darJan<br />
sulsa Sina, anu sicocxlesa<br />
Sina _ arabulad amas niSnavs Jan _ sicocxle, anu suli. dar<br />
_ ese sparsuli leqsi ars, romelica niSnavs Sina anu Tana-misTana.<br />
tan anu Tan tani kacisa; rom dahKo marcvlebad nestan<br />
tan-<br />
dare<br />
reJan<br />
mravali sxvadasxva saxeli gamova. dara<br />
raJa<br />
xarisxic<br />
aris. dara<br />
raJa<br />
mxmilavic aris, ese igi yarauli~ (T. bagrationi<br />
1979).<br />
amave leqsikonSi calkea ganmartebuli nas-tan<br />
tan-Jar<br />
Jar-i amgvarad<br />
_ `ese sparsulis leqsiT rom ganimartos: nas anu nes _<br />
nazi, qarTulad _ wKnari, Sesabamieri da anu wKnaris mSvenierebiT<br />
Semkobili, anu mSvenieri siwKnaris Tvisebisa. tan aris<br />
sparsulad Tan _ ese igi morfi<br />
anu nakvTi<br />
kvTi. Jar _ keTilwesierebiT<br />
gankarguli, anu ganmSvenierebuli. miTiTebulia, rom<br />
naxon nestan<br />
tan-da<br />
dare<br />
reJa<br />
Jani<br />
ni.<br />
aq saKuradGebo mxolod problemiT dainteresebaa da<br />
ara misi mecnieruli analizi.<br />
mecnierulad ki am sakiTxs pirvelad niko mari Seexo,<br />
romelmac erTi rigis warmomavlobis sakuTari saxelebi: se-<br />
fedav<br />
davle<br />
leda<br />
daris<br />
rispa<br />
pani<br />
ni, amiran<br />
randa<br />
dare<br />
reJa<br />
Jani<br />
niZe<br />
da maTTan erTad nestan<br />
tan-<br />
dare<br />
reJa<br />
Jani<br />
ase daSala da axsna:<br />
sefe<br />
fedav<br />
davle<br />
leda<br />
daris<br />
rispa<br />
pani<br />
_ sef e davle dar ispan<br />
pan, sadac<br />
sef /sa فیس (←<br />
saф/ ) aris _ xmali<br />
li; e _ izafetis mawarmoebeli,<br />
davla<br />
ıدوله /dav (←<br />
davla<br />
la/) _ qveKana; dar /dar در (←<br />
dar/) _<br />
22<br />
(sai فیس دوله<br />
/amir<br />
amir/) aris _ emiri<br />
ri; andar<br />
dar(e) /an اندر←)<br />
andar<br />
dar/ ) _ Tand. _ Si<br />
da Jan جھان (←<br />
Jeh‰n/)<br />
_ qveKana. امير اندر جھان _ mTlianobaSi<br />
Tand. _ Si) da ispan<br />
/es اصفھان (←<br />
esфah‰n<br />
ah‰n/ ) _ isfa<br />
faha<br />
hani<br />
ni. mTlianobaSi<br />
_<br />
saiф e davla dar esфahan<br />
ahan) _ saxel<br />
xel-<br />
mwifo<br />
xmali<br />
isfa<br />
fahan<br />
hanSi<br />
(Zli<br />
Zlieri<br />
ri, mama<br />
maci<br />
ci...).<br />
amiran<br />
randa<br />
dare<br />
reJa<br />
Jani<br />
niZe<br />
_ amir andar<br />
dar(e) Jan, sadac amir امير←)<br />
(amir andar<br />
dar(e) Jehan<br />
han) _ emiri<br />
qveKnisa<br />
(qveKnis<br />
meTa<br />
Tauri<br />
ri, swo-<br />
rupo<br />
pova<br />
vari<br />
ri, mama<br />
maci<br />
ci...).<br />
nestan<br />
tan-da<br />
dare<br />
reJa<br />
Jani<br />
ni, sadac nest نست /نيست/ (← _<br />
nesT<br />
/nisT<br />
nisT/)<br />
niSnavs _ ar aris, andar<br />
dar(e) /an اندر (← _<br />
andar<br />
dar/)<br />
aris<br />
(nesT نست اندر جھان<br />
Tand. _ Si da Jan /Jeh‰n جھان (← _<br />
Jeh‰n/)<br />
_ qveyana. mTlianobaSi _<br />
nesT andar<br />
dar(e) Jeh‰n), romelsac mecnieri ase iazrebs<br />
_ `ar<br />
aris qveKanaze<br />
(msgav<br />
msgavsi<br />
si)~ (`Нет в мире (подобной~)<br />
da samives ganixilavs rogorc epiTetur saxelebs (n. mari<br />
saxelad نيست اندر جھان (nisT andar<br />
dar(e) Jehan<br />
han)-i iKo~ (a. yuluxaZe<br />
2008: 217).<br />
davubrundeT isev niko mars, romlis interpretaciiT<br />
nesT andar<br />
dar(e) Jehan<br />
han)-is mniSvnelobaa _ ar aris<br />
qveKanaze<br />
(msgav<br />
msgavsi<br />
si).<br />
Cven araferi gvaqvs sakamaTo am axsnasTan dakavSirebiT,<br />
(nesT نست اندر جھان<br />
1964: 83).<br />
nestan<br />
tan-da<br />
dare<br />
reJa<br />
Janis<br />
irgvliv arsebuli samecniero literatura<br />
axali masalebiT gaamdidra aleqsandre yuluxaZem. man<br />
moiKvana metad mniSvnelovani magaliTi arabuli wKarodan _<br />
emad ed-din isfahanelis `selCukTa istoria~ (XIs.), sadac pirdapir<br />
aris miTiTebuli, rom nesT andar<br />
dar(e) Jehan<br />
han-i aris saku-<br />
Tari saxeli: _ `masudis deda, qali Zvirfasi keTilSobili,<br />
mxolod davumatebdiT, rom _ نست اندر جھان (nesT<br />
andar<br />
dar(e) Je-<br />
han)-i SeiZleba Semdegi semantikuri datvirTvis matarebelic<br />
iKos _ ar aris amqveKana<br />
qveKanaze<br />
anu _ araam<br />
amqveKni<br />
qveKniuri<br />
da masSi gaviazroT<br />
arama<br />
mate<br />
teri<br />
rialu<br />
luri<br />
samKaros mkvidris sakuTari saxelic.<br />
sakiTxs Tu am kuTxiT SevxedavT, saintereso Cans g. wereTlis<br />
mier Sua aziis folklorSi dadasturebuli qalis sakuTari<br />
saxeli _ `nes<br />
nestar<br />
tar-Je<br />
Jehan<br />
fari<br />
rizo<br />
zoda<br />
da~ (g. wereTeli 1938:<br />
1-2), sadac nestar<br />
tar-Je<br />
Jehar<br />
aris fonetikuri varianti nisT an-<br />
dar(e) Jeha<br />
hani<br />
nisa<br />
sa, xolo fari<br />
rizo<br />
zoda<br />
daiSleba ase _ fari<br />
zoda<br />
da,<br />
romelic sparsul-taJikurad niSnavs _ feriis anu arama<br />
mate<br />
te-<br />
rialu<br />
luri<br />
arsebis asuls پری) spars. .fe<br />
feri<br />
ri, taJ. fari<br />
ri) _ fe-<br />
ria, (spars. زاده<br />
z‰de, ta/. zoda<br />
da) (z‰dan زادن _<br />
z‰dan) Soba<br />
zmnis<br />
namKo drois mimGeoba _ Sobili. taJikurad gamoiTqmis fari<br />
ri-<br />
zoda<br />
(rubinCiki, 1983; taJikuri leqsikoni, 1969).<br />
amgvarad, SesaZlebelia, ) نست (nesT<br />
/nisT<br />
nisT/ an-<br />
dar(e) Jehan<br />
han)-Si vigulisxmoT rogorc mate<br />
teri<br />
rialu<br />
luri<br />
ri, ise ara-<br />
نيست) اندر جھان<br />
23
mate<br />
teri<br />
rialu<br />
luri<br />
samKaros mkvidris saxeli.<br />
nestan<br />
tan-da<br />
dare<br />
reJa<br />
Jani<br />
`vefxistKaosnis~ gavleniT, rogorc lamazi<br />
da ykviani qalis saxeli, Sesulia qarTul folklorSic<br />
(l. kotaSvili 1985: 35).<br />
`vefxistKaosanSi~ nestan<br />
tan-da<br />
dare<br />
reJa<br />
Jani<br />
gvxvdeba Semoklebuli<br />
formiTac _ nestan<br />
tanJa<br />
Jari<br />
(S. rusTaveli 1966, str. 1549).<br />
aqve aGvniSnavT, rom qarTulSi nestan<br />
tan-da<br />
dare<br />
reJan<br />
Jan-idan<br />
miGebulia ori sakuTari saxeli _ nestan<br />
tan-i da dare<br />
reJan<br />
Jan-i. es<br />
ukanaskneli `vefxistKaosanSi~ zogJer enacvleba kidec nestan<br />
tan-<br />
dare<br />
reJans<br />
(S. rusTaveli srt. 1549).<br />
m a i a b a r i x a S v i l i<br />
nases<br />
sesxe<br />
xebi leqsi<br />
sika udiur ur enasa da<br />
ingi<br />
gilo<br />
lour dialeqt<br />
leqtSi<br />
saukuneebis manZilze grZeldeboda qarTuli enis ingilouri<br />
dialeqtisa da udiuri enis urTierToba azerbaiJanul<br />
enasTan.<br />
aGniSnul enasTan kontaqtma didi gavlena moaxdina ingilouri<br />
dialeqtisa da udiuri enis fonetikaze, morfologiaze,<br />
leqsikasa da sintaqsze.<br />
moxsenebaSi warmodgenilia udiur da ingilour teqsteb-<br />
Si moZiebuli saerTo leqsikuri erTeulebi. kerZod, arsebiTi<br />
saxelebi, romlebic ucvlelad an garkveuli fonetikuri cvlilebiT<br />
azerbaiJanuli enidan aris nasesxebi. aseTebia, magali-<br />
Tad:<br />
24<br />
ing. biG, ud. biG `ulvaSi~ (Sdr. azer. biG - ulvaSi)<br />
ing. elu _ micvalebuli, ud. el(muG) _ samSvinveli<br />
(Sdr. azer. elu – micvalebuli)<br />
ing. KuS _ Citi, ud. KuS _ arwivi (Sdr. azer. Kus_ Citi)<br />
ing. qoTuq, ud. qûTik `mori~ (Sdr. azer. qotϋk mori)<br />
kvlevis Sedegebi, TvalsaCinoebasTan erTad, warmodgenilia<br />
moxsenebaSi.<br />
T e a b u r y u l a Z e<br />
msazGvrel<br />
vrel-saz<br />
sazGvrulis adgilisaTvis<br />
saSual qarTulSi<br />
1. winadadebaSi gansazGvreba damokidebuli wevria. igi<br />
KovelTvis eqvemdebareba sazGvruls da gadmoscems mis raime<br />
niSans an Tvisebas. gansazGvrebis sintaqsur bunebas apirobebs<br />
sazGvrul sitKvasTan damokidebuleba. msazGvrel-sazGvrulis<br />
adgili winadadebaSi sxvadasxvaa. samecniero literaturaSi<br />
aGniSnaven, rom Zvel qarTulSi prepoziciuli wKoba yarbobs<br />
originalur ZeglebSi, postpoziciuri _ naTargmn ZeglebSi.<br />
asevea Tanamedrove qarTulSic.<br />
2. am TvalsazrisiT Znelia Tqma, Tu romeli wKoba yarbobs<br />
saSuali qarTulis enaSi. werilobiT ZeglebSi iseTive<br />
xSiria postpoziciuri wKoba, rogorc prepoziciuli. rogorc<br />
Cans, am drois literaturuli ena sintaqsuri urTierTobebis<br />
TvalsazrisiT ufro Tavisufalia. dGevandel samwerlobo ena-<br />
Si msazGvrel-sazGvrulis postpoziciuri wKoba umetesad poeziaSi<br />
gamoiKeneba, saSual qarTulSi ki prozaSic xSiria.<br />
3. am periodis qarTulis werilobiT ZeglebSi intensiurad<br />
gvxvdeba msazGvrel-sazGvrulis e.w. gaTiSuli, distanciuri<br />
wKobac.: `ra kari<br />
gaiGo cixi<br />
xisa<br />
sa, moabads qali xelTa misca~<br />
(visr., gv. 36); `Tuca visi<br />
eseTi naxa nacar<br />
carsa<br />
zeda mJdo<br />
m<br />
do-<br />
mi, pirda<br />
daxo<br />
xoyili<br />
li, Tmadag<br />
dagle<br />
leJili<br />
li, niadag mtira<br />
rali<br />
li~ (visr., gv.<br />
44); `min<br />
mindo<br />
dori<br />
erTi dagvxvda metad didi<br />
da uzomi<br />
mi~ (amirandar.,<br />
gv. 8); `sa<br />
saqo<br />
qonel<br />
nelsa<br />
hgvanda dama<br />
malul<br />
lulsa naoxarsa Sigan visi...~<br />
(visr., gv. 95); `ege Tqveni wesi<br />
aris saZa<br />
Zage<br />
geli<br />
da mosa<br />
saKiv<br />
iv-<br />
25
nebe<br />
beli<br />
li...~ (visr., gv. 18); `ganaxvna papa-mamurni saunJeni..., amcnebda,<br />
raTa orsa kecsa<br />
miscemdnen gaCe<br />
Ceni<br />
nili<br />
lisa<br />
sasa<br />
sa~ (cx. mef.-<br />
mef. Tam., gv. 396)<br />
aseTi sintaqsuri wKoba Zvelsa da axla qarTulSi iSviaTad<br />
gvxvdeba, araa damaxasiaTebeli aseve zepiri metKvelebisaTvis. sa-<br />
Suali qarTulis ena ki amis Tavisufal saSualebas iZleva.<br />
ukanasknelSi dil (`guli~) da arasTan (`damSveneba~) zmnis awmKo<br />
drois forma ara Seicnoba, xolo erTad dila<br />
lara<br />
`SeKvarebuls~<br />
niSnavs. amgvarad dilar(a)duxts, SesaZloa, dularduxti moeca.<br />
dularduxtSi, iseve rogorc sxva am tipis saxelebSi, duxt mamakacis<br />
saxelzea darTuli. am TvalsazrisiT is garemoebacaa aGsaniSnavi,<br />
rom saxel dilaras dGesac atareben mamakacebi iranSi.<br />
S a l v a g a b e s k i r i a<br />
`ve<br />
vefxitKaos<br />
fxitKaosnis<br />
nis~ ori anTro<br />
Tropo<br />
poni<br />
nimis warmomav<br />
mavlo<br />
lobi<br />
bisa<br />
saTvis<br />
(ro<br />
rosa<br />
sani<br />
ni, dular<br />
lardux<br />
duxti<br />
ti)<br />
qarTulSi dadasturebuli islamamdeli periodis iranuli<br />
anTroponimebis Seswavlas, romelTa Soris moxsenebaSi warmodgenili<br />
saxelebic aris, didi mniSvneloba aqvs iranuli onomastikonis<br />
istoriis TvalsazrisiTac.<br />
1. qaJeTis mefis Zis saxeli rosa<br />
sani<br />
`naTlis~ aGmniSvnel<br />
iranul zedsarTavs unda ukavSirdebodes, romelic fonetikurad<br />
ufro axlosaa falaursa da klasikur sparsulSi cnobil<br />
rŒSan formaTan. misi gviandeli varianti rouSan rogorc mamakacis,<br />
aseve qalis saxeladØ cnobilia Tanamedrove iranul<br />
enebsa da aqedan Turquli modgmis xalxTa anTroponomikonSi.<br />
`vefxitKaosanSi~ roSan<br />
San-is nacvlad rosan<br />
formis povniereba<br />
Zvel qarTulSi piris saxelTa paraleluri formebis<br />
gamoKenebiT SeiZleba aixsnas. mag.: bibliis uZveles qarTul<br />
TargmanSi damowmebuli mamakacis saxeli darieli, magram rus-<br />
TvelTan tarieli.<br />
2. qaJeTis mefis dis saxel dular<br />
larduxt<br />
duxt-Si analogiuri<br />
warmoebis anTroponimebis (guranduxti, miranduxti, sagduxti,<br />
balenduxti da sxv.) msgavsad duxt (`qaliSvili~) gamoiKofa. kompozitis<br />
pirvel nawilSi piris saxeli dilara (etimologiurad<br />
`SeKvarebuli~, `momxiblavi~, `lamazi~) aris savaraudebeli. am<br />
26<br />
e l i s a b e d g a z d e l i a n i<br />
mravlo<br />
lobi<br />
biTi ricxvis<br />
-u, -i’du sufiq<br />
fiqse<br />
sebis<br />
Sesa<br />
saxeb svanur<br />
nurSi<br />
svanuri enis balszemour dialeqtSi mravlobiTi ricxvis<br />
mawarmoebel sxvadasxva niSanTa Soris gamoKofilia -u da -<br />
i’du sufiqsebi (T. SaraZeniZe).<br />
-u mr. ricxvis niSani saxelebSi, sxva niSnebTan SedarebiT<br />
iSviaTad ixmareba, magram met-naklebi sixSiriT dadasturda<br />
Kvela dialeqtSi.<br />
-u mr. ricxvis niSnad daerTvis martivfuZian saxelebs:<br />
patron<br />
`patroni~ patron<br />
ron-u `patronebi~; naGal `naTesavi~<br />
naGal-u `naTesavebi~; merde<br />
`mKofi~ merde<br />
rde-u `mKofebi~.<br />
mr. ricxvis -u niSani ufro xSirad gvxvdeba zedsarTavebsa<br />
da mimGeobebSi, romlebic bolokidur poziciaSi Seicaven -<br />
r, -l sonantebs winamavali sxvadasxva xmovniT. es elementebi<br />
SeiZleba iKos:<br />
a) fuZis kuTvnileba lˆr `cocxali~ lˆar-u `cocxlebi~;<br />
lˆdgr `micvalebuli~ lˆdgar-u<br />
`micvalebulebi~;<br />
lˆfkŠl `qalbatoni~ lˆfkŠl-u `qalbatonebi~...<br />
b) mravlobiTi ricxvis niSani bz. di `deda~, dil-ar<br />
ar-u<br />
`dedebi~; qun `suli~ qun-r<br />
r, qun-ar<br />
ar-u `sulebi~. bq. meCxfe<br />
`gamxdari~, meCxf-ol<br />
ol, meCxf-ol<br />
ol-u `gamxdrebi~ xoSa<br />
`ufrosi~<br />
xoS-el<br />
el, xoS-el<br />
el-u ufrosebi.<br />
27
g) mqoneblobis aGmniSvneli sufiqsebi: mafeS<br />
`daGliloba~<br />
mafS-’r<br />
`daGlili~, mafS-‰r<br />
‰r-u `daGlilebi~; mid `SimSili~<br />
mid-’r<br />
`mSieri~, mid-‰r<br />
‰r-u `mSivrebi~; fuK… `CiKvi~<br />
fuK…-‰r<br />
`CiKviani~, fuK…-‰r<br />
‰r-u `CiKvianebi~...<br />
-u's dairTavs -<br />
daboloebis mqone zedsarTavi saxelebi<br />
balszemourSi: ƒef-<br />
`kbenia~ ƒef-a-u `kbeniebi~, k…aCx-<br />
koyli<br />
k…aCx-a-u `koylebi~, gagd-<br />
`Kbedi~ gagd-a-u `Kbedebi~ zs.<br />
-u's gamoavlens -ian<br />
sufiqsiani saxelebic: codr-in<br />
`codvili~<br />
codr-ian<br />
ian-u `codvilebi~; pilwin<br />
`bilwi~ pilw-ian<br />
ian-u<br />
`bilwebi~.<br />
balszemourSi arsebuli Zalian iSviaTad xmarebuli mr.<br />
ricxvis -i’du<br />
niSani, qvemosvanur dialeqtebSic dadasturda.<br />
lSx. -iŠdu<br />
lnt. -ie<br />
iedu<br />
formiT. oriode saxelTan balsqvemourSi<br />
-edu<br />
variantic Segvxvda. bq. mˆkeT `mokeTe~, mˆkT-edu<br />
`mokeTeebi~; lSx. naGal `naTesavi~ naGl-iŠdu<br />
`naTesavebi~,<br />
pil `napiri, tuCi~ pil-iŠdu<br />
iŠdu `napirebi~; lnt. vezir<br />
`veziri~<br />
vezr-ie<br />
iedu<br />
`vezirebi~.<br />
samecniero literaturaSi aGniSnulia, rom `Giad rCeba<br />
-u'si da -u'Ti warmoebuli mravlobiTi ricxvis sakiTxi~ (T.<br />
SaraZeniZe).<br />
vfiqrobT dasaSvebia -u mr. ricxvis niSani davukavSiroT<br />
igive mniSvnelobis mqone -i’du<br />
i’du, iŠdu sufiqss, romlis gamartivebiT<br />
miviGeT -u (iŠdu<br />
> i’du > edu > u).<br />
e l e n e g i u n a S v i l i<br />
saSualo sparsuli geografiuli terminologiis<br />
kvlevis sakiTxebisaTvis qarTul wKaroebSi<br />
w<br />
islamamdeli iranisa da qarTlis (iberiis) samefos istoriul-kulturul<br />
urTierTobebs mravalsaukunovani tradicia<br />
aqvs.<br />
28<br />
es mimarTebebi gansakuTrebiT mravalmxrivi da mniSvnelovani<br />
xdeba sasanelTa mmarTvelobis xanaSi (III-VII ss. Cv.w.). sasanuri<br />
iranis Grma gavlenam qarTul civilizaciaze saTanado<br />
asaxva hpova im drois (iseve rogorc gviandeli periodis) qar-<br />
Tul suliersa da materialur kulturaSi.<br />
am TvalsazrisiT, metad mniSvnelovania sasanelTa imperiis<br />
oficialuri, religiuri da saliteraturo enis-saSualo<br />
sparsulis fenomeni saqarTveloSi (ix. J.Gippert, Zum Status des<br />
Mittelpersischen im südlich Kaukasus, Proceedings of the conference “Bilingualism<br />
in Iranian Cultures”, Bamberg 1992).<br />
qarTul werilobiT ZeglebSi gamovlenilia saSualo<br />
sparsuli leqsikis mravalricxovani da mravalferovani nimuSebi,<br />
romlebic SeTvisebuli iKo iranelebTan uSualo da intensiuri<br />
kontaqtebis Sedegad, wignuri an zepiri gziT. maT sistemur<br />
gamokvlevas mieZGvna Jer m. andronikaSvilis monografiis<br />
erT-erTi Tavi (`na<br />
narkve<br />
rkveve<br />
vevi vi iranul<br />
nul-qar<br />
qarTu<br />
Tuli enobri<br />
rivi<br />
urTi<br />
Tier<br />
erTo<br />
Tobi<br />
bidan<br />
dan~, 1966, gv. 279-417), xolo Semdeg _ i. gipertis<br />
mTeli naSromi (Iranica Armeno-Iberica.Studien zu den iranischen<br />
Lehnwörtern im Armenischen und Georgischen, Wien, 1993).<br />
saSualo sparsul-qarTuli enobrivi interferenciisa da<br />
zogadad, iran-saqarTvelos kulturul-istoriul urTierTobaTa<br />
Grma kvlevisaTvis, arsebiTia iranuli onomastikis (sakuTriv<br />
toponimikis) safuZvliani Seswavla. Zvel qarTul agiografiul<br />
Zeglebsa da qarTul istoriul wKaroebSi dasturdeba<br />
saSualo sparsuli geografiuli terminebis saintereso<br />
nimuSebi. zogierTi maTgani ganxiluli iKo m. andronikaSvilis<br />
erT-erT adrindel publikaciaSi.<br />
iranul enaTa istoriuli gramatikisa da dialeqtologiis,<br />
aseve qarTvelologiuri kvlevebis Tanamedrove done am sakiTxebis<br />
axleburi gaazrebisa da gansxvavebuli interpretaciis<br />
saTanado safuZvels qmnis.<br />
moxsenebaSi warmodgenilia ramdenime saSualo sparsuli<br />
geografiuli terminis (rogoricaa, arSa<br />
Sake<br />
keTi<br />
Ti, ganZa<br />
Zaki<br />
ki, daru<br />
ruban<br />
ban-<br />
di, dari<br />
riala<br />
lani<br />
ni, gurge<br />
geni<br />
ni, ialbu<br />
buzi<br />
zi, sabas<br />
basta<br />
tani<br />
ni) distribuciuli,<br />
semantikuri da istoriul-etimologiuri analizi.<br />
29
g i o r g i g o g o l a S v i l i<br />
zmniswi<br />
wini da dro-ki<br />
kilo<br />
loTa siste<br />
tema<br />
(ramdenime faqti da ramdenime kiTxva)<br />
***<br />
akaki SaniZem gamoKo mKofadis wre, romelSic sami mwkrivi<br />
Sevida (mKofadi, xolmeobiTi da mKofadis kavSirebiTi). mKofadis<br />
wris mwkrivebs awmKos wris mwkrivebisagan ZiriTadad<br />
zmniswini ganasxvavebs. mKofadis wris mwkrivTa niSnad am SemTxvevaSi<br />
zmniswini cxaddeba. mKofadisa da awmKos SemTxvevaSi<br />
zmniswini (ZiriTadad) dros ganasxvavebs:<br />
wer-s (awmKo dro) _ da-wer<br />
wer-s (momavali dro).<br />
ra funqcia akisria zmniswins sxva mwkrivTa dapirispirebisas?:<br />
werd-a _<br />
da-werd<br />
werd-a,<br />
werde<br />
de-s _ da-wer<br />
werde<br />
de-s...<br />
am SemTxvevebSi sxvaobs aspeqti;<br />
aspeqti ki ar aris `mwkrivis kategoria~. aseT SemTxvevaSi<br />
an mwkrivTa SedgenilobaSi unda SevitanoT koreqtivi, an<br />
mwkrivis gansazGvraSi (mxedvelobaSi gvaqvs a. SaniZis moZGvreba)...<br />
***<br />
Tu warmodgenil or wKvil mwkrivs Soris sxvaobas qmnis<br />
zmniswini, zustad iseTive sxvaobis mqone II da III seriis zmniswiniani<br />
da uzmniswino formebi ratom ar aris damoukidebeli<br />
mwkrivebi? _ am kiTxvaze pasuxi ar Cans.<br />
***<br />
qmnis Tu ara problemas is, rom erTsa da imave zmnasTan<br />
mKofadis wreSi gamoiKeneba ramdenime zmniswini? vTqvaT wer<br />
zmnis `mKofadis `niSania~ a, aG, da, Ca, amo, gada, gamo, ga,<br />
gadmo, garda, mi, mo, Se, Semo, Camo, wa; Tes zmnisa gamo, gan,<br />
Se, da, Ca, mi, mo... es variantebi alomorfebia? _ ver vxedavT<br />
logikas...<br />
***<br />
30<br />
awmKos mniSvneloba rom aqvs zmniswinian formebs (aGwers<br />
aGwers,<br />
waradgens<br />
gens...<br />
...), am SemTxvevaSi zmniswini aGar aris mKofadis ni-<br />
Sani? romeli mwkrivis formebia? alogikuri gveCveneba msJeloba:<br />
Tu zmniswiniani varianti drois mixedviT awmKoa, awmKos<br />
mwkrivis formad unda miviCnioT, Tu momavali drois mniSvneloba<br />
aqvs, mKofadis mwkrivis formaao. aseTive kvalifikacia<br />
unda mieces maSin uzmniswino formebs, Tu mas erT SemTxvevaSi<br />
axlandeli drois gageba aqvs (zis da yams), sxva SemTxvevaSi _<br />
momavali droisa (mova da yams). ra gamovida:<br />
awmKos mwkrivi mKofadis mwkrivi<br />
aGwers aGwers<br />
yams yams<br />
es aGaraa morfologia...<br />
***<br />
dialeqtologiur literaturaSi saubaria mTis dialeteb-<br />
Si I xolmeobiTze (ake<br />
akeTeb<br />
Tebdis<br />
dis...). Tu I seriaSi Tanamedrove qar-<br />
TulSi ori wrea, ratom ar gamoKofen or mwkrivs am dialeqtebSi<br />
_ akeTeb<br />
Tebdis<br />
dis-ga<br />
gaake<br />
keTeb<br />
Tebdis<br />
dis? zmniswinian da uzmniswino<br />
formaTa erTi mwkrivisanebad miCneva xom arGvevs sistemas?<br />
***<br />
awmKo-mKofadis dapirispireba (wers _ dawers) Tu mwkriv-<br />
Ta dapirispirebaa morfologiurad da zmniswinia mwkrivis ni-<br />
Sani, ra xdeba saSuali gvaris zmnebSi? TamaSobs _ iTamaSebs,<br />
daraJobs _ udaraJebs, dgas _ idgeba, Girs _ eGireba da misTanani<br />
morfologiurad erTi paradigmis wevrebi arian?<br />
`mwkrivis niSnebad ra unda miviCnioT?<br />
***<br />
arsebuli moZGvrebebiT (a. SaniZe, arn. Ciqobava) awmKos mimarTeba<br />
mKofadTan iseTivea (mwkrivisa mwkrivTan), rogorc<br />
awmKosi uwKvetelTan (an I kavSirebiTTan) (erTi paradigmis<br />
wevrebi arian):<br />
akeTeb<br />
Teb-s _ ga-ake<br />
akeTeb<br />
Teb-s (Se<br />
Se-ake<br />
akeTeb<br />
Teb-s, gada-ake<br />
akeTeb<br />
Teb-s...);<br />
akeTeb<br />
Teb-d-a;<br />
akeTeb<br />
Teb-d-e-s.<br />
31
akeTebs<br />
Tebs, gaake<br />
keTebs<br />
Tebs, Seake<br />
keTebs<br />
Tebs, gadaake<br />
keTebs<br />
da misTanani<br />
iTvleba damoukidebel saleqsikono erTeulebad. akeTebs<br />
Tebs, ake-<br />
Tebda<br />
da, akeTeb<br />
Tebdes<br />
_ ar iTvleba sxvadasxva saleqsikono erTeulebad;<br />
ratom? Tu sxvadasxva saleqsikono erTeulebia, ratom<br />
iTvleba erTi da imave zmnis sxvadasxva mwkrivis formebad.<br />
***<br />
ra mniSvnelobasac aniyebs zmniswini zmnas xolmeobiTsa Tu<br />
mKofadis kavSirebiTSi, igive mniSvneloba aqvs mas saxelzmnur<br />
formebSic. niSnavs Tu ara es imas, rom zmniswini ar SeiZleba<br />
CaiTvalos mwkrivis niSnad?<br />
Cveni azriT, Kvela kiTxvaze pasuxi erTia: gadasa<br />
sasin<br />
sinJia<br />
mwkrivTa raode<br />
deno<br />
nobis saki<br />
kiTxi<br />
Txi.<br />
t a r i e l g u r g e n i Z e<br />
zogi ram inklu<br />
kluziv<br />
ziv-eq<br />
eqsklu<br />
skluzi<br />
zivis kate<br />
tego<br />
gori<br />
riis is Sesa<br />
saxeb<br />
inkluziv-eqskluzivis kategoriis warmoSobis da ricxvis<br />
kategoriasTan misi mimarTebis Sesaxeb gansxvavebuli Tvalsazrisebi<br />
arsebobs.<br />
q. lomTaTiZe varaudobs, rom in/ex-is garCeva svanuri zmnis<br />
sistemaSi dakavSirebuli unda iKos saurTierTo kategorias-<br />
Tan (kerZod, mis saTanao SinaarsTan) (lomTaTiZe 1961:212).<br />
analogiuri mosazreba in/ex-is da saurTierTo kategoriebis<br />
mimarT zogadad gamoTqmuli aqvs p. forxhaimers (forxhaimeri<br />
1953: 132-135).<br />
g. klimovi Tvlis, rom in/ex-is kategoria principulad gansxvavdeba<br />
ricxvis kategoriisagan. am debulebas avtori ase asabuTebs:<br />
Jer erTi, in/ex-is kategoria axdens ricxvis kategoriis<br />
mimarT diferencirebul formaTa konkretizacias specialur<br />
planSi (es iqidan gamomdinareobs, rom in/ex-is kategoria<br />
32<br />
ganirCeva ara marto mravlobiT ricxvSi, aramed orobiT da samobiT<br />
ricxvSic); meorec is, rom in/ex-is kategoria saxezea im<br />
enebSi, romlebsac ar gaaCniaT ricxvis morfologiuri kategoria<br />
(klimovi 1981:30). CvenTvis miuGebelia am debulebis dasabuTebis<br />
orive argumenti.<br />
gansxvavebul kategoriebad miiCneven in/ex-s da ricxvs sxva<br />
avtorebic: v. Tofuria (Tofuria 1967), a. oniani (oniani<br />
1978: 96), d. meliqiSvili (meliqiSvili 1977).<br />
arn. Ciqobavas varaudiT in/ex-isa da mravlobiTobis kategoria<br />
erTia (Ciqobava 1946: 100). Cven viziarebT am mosazrebas.<br />
e. benvenists miaCnia, rom ar aris sakmarisi vuwodoT pirveli<br />
piris mravlobiTi ricxvis gansxvavebul formebs `inkluziuri~<br />
da eqskluziuri~. termini gulisxmobs `Tqven~ elementis<br />
CarTvas an gamoricxvas, magram `isini~ elementis mimarT<br />
aGniSvna swored rom Sebrunebuli iqneboda, Tumca Znelia moiZebnos<br />
ufro Sesaferisi terminio (benvenisti 1974: 267).<br />
vfiqrobT, rom TavisTavad saintereso mosazrebaa, magram am SemTxvevaSi<br />
SeuZlebelia orwevraelementebiani `inkluziuri~ da<br />
`eqskuluziuri~ formebis miGeba. Tu benvenistis msJelobaSi<br />
`Tqven~ da `isini~ elementebs CavanacvlebT Sesabamisad `Sen~<br />
da `is~ elementebiT, maSin orwevraelementebiani simravlis SemTxvevaSi<br />
benvenistis msJeloba ZalaSi darCeba, magram samwevraelementebiani<br />
simravlis SemTxvevaSi igi winaaGmdegobaSi mova<br />
realur enobriv monacemebTan.<br />
Jon laionzi SesaZleblad miiCnevs gamiJnos erTmaneTisagan<br />
`inkluziuri~ da `eqskluziuri~ xmareba meore piris mravlobiTi<br />
ricxvisa (avtorisave sitKvebiT, `inkluziuri~ vs. eqskluziuri<br />
terminebis ramdenadme gansxvavebuli azriT, vidre es<br />
gvaqvs `pirveli piris mravlobiT ricxvTan~). `eqskluziuri~<br />
ganekuTvneba mxolod msmenels an msmenelebs, xolo `inkluziuri~<br />
miemarTeba erTdroulad msmenels an msmenelebs sxva pir-<br />
Tan an pirebTan erTianobaSi (laionzi 1978: 293-4). aq sayiroa<br />
imis dazusteba, rom es sxva piri (an pirebi) ar SeiZleba iKos<br />
33
pirveli (anu, molaparake) piri, aramed mxolod mesame pirs (an<br />
pirebs) SeuZlia mogvevlinos am rolSi.<br />
n. sokolovskaiasTan gamoKenebulia termini `inkluziuri<br />
Tqven~ (Sen & is) x≥2 (Tumca amis sapirispirod aqve ar gvxvdeba<br />
termini `eqskluziuri Tqven~). imave avtorTan gvxvdeba termini<br />
`superinkluziuri Cven~ (me & Sen & is) x≥3 , romelsac upirispirdeba<br />
terminebi `inkluziuri Cven~ (me & Sen) x≥2 da `eqskluziuri<br />
Cven~ (me & is) x≥2 (sokolovskaia 1980: 92-94). x≥2<br />
niSnavs, rom gvaqvs minimum orwevraelementebiani simravle, xolo<br />
x≥3 niSnavs, rom gvaqvs minimum samwevraelementebiani simravle.<br />
u. Ceifis gansazGvriT, meore piri aris erTi an ufro meti<br />
pirisagan Semdgari Jgufi, romelic, sul mcire, msmenels<br />
mainc Seicavs, magram gamoricxavs molaparakes, xolo pirveli<br />
piri aris erTi an ufro meti pirisgan Semdgari Jgufi, romelic<br />
Seicavs, sul mcire, molaparakes mainc. im enebisaTvis,<br />
romlebSic pirveli piris mravlobiT ricxvSi ganirCeva inkluziuri<br />
da eqskluziuri formebi, u. Ceifi pirvel pirs ramdenadme<br />
gansxvavebulad gansazGvravs: pirveli piri aris erTi an<br />
ufro meti pirisgan Semdgari Jgufi, romelic, sul mcire, molaparakes<br />
mainc Seicavs, magram gamoricxavs msmenels. es TiTqmis<br />
sarkiseburi anareklia meore piris gansazGvrisa, romelic<br />
zemoT iKo moKvanili. am tipis enebSi arsebobs damatebiTi semantikuri<br />
erTeuli, romelsac u. Ceifi uwodebs inkluzivs da<br />
mas ase gansazGvravs: inkluzivi aris ori an ufro meti pirisagan<br />
Semdgari Jgufi, romelic Seicavs, sul cota, molaparakesa<br />
da msmenels mainc (Ceifi 1975: 315). avtori ar iZleva `eqskuluzivis~<br />
gansazGvras, magram Tu gaviTvaliswinebT mis mier<br />
pirveli piris gansxvavebul gansazGvras, maSin gamodis, rom<br />
pirveli piri da `eqskluzivi~ erTi da igivea, roca gvaqvs minimum<br />
orwevraelementebiani simravle.<br />
lingvistur terminTa leqsikonSi j. maruzo am terminebs<br />
ase ganmartavs: inkluziuria mravlobiT ricxvSi mdgari pirveli<br />
piri, romelsac zog enaSi iseTi gansakuTrebuli forma ga-<br />
34<br />
aCnia, romlis arsebobis drosac `Cven~ tipis koleqtivi molaparakesTan<br />
an molaparakeebTan erTad gulisxmobs mas an maT,<br />
visac mimarTaven. mravlobiT ricxvSi mdgar pirvel pirs ewodeba<br />
eqskluziuri im enebSi, sadac `Cven~ tipis nacvalsaxeliT<br />
aGniSnul pirTa JgufSi ar aris CarTuli mimarTvis adresati:<br />
`Cven, Tqveni gamoklebiT~ (maruzo 1960: 122, 342).<br />
o. axmanova lingvistur terminTa leqsikonSi am terminebisTvis<br />
aseT gansazGvras gvTavazobs: inkluziuri piri aris<br />
pirveli piris mravlobiTi ricxvis forma, romelic aGniSnavs<br />
rogorc molaparakes (molaparakeebs), agreTve imaT, visac mimarTaven.<br />
eqskluziuri piri aris pirveli piris mravlobiTi<br />
ricxvis iseTi formis gamoKeneba, romelic aGniSnavs mxolod<br />
molaparakeebs (e. i. gamoricxavs imaT, visac mimarTaven (axmanova<br />
1966: 220-1, 173).<br />
am leqsikonebis avtorebi uSveben erTze meti molaparake<br />
piris (anu, molaparakeebis) arsebobas, rac miuGeblad migvaCnia,<br />
vinaidan `normalur~ sametKvelo aqtSi erTze meti molaparake<br />
piris arseboba dauSvebelia. vfiqrobT, aman ganapiroba<br />
is, rom o. axmanova eqskluziur pirSi mxolod molaparakeebs<br />
gulisxmobs! anda, molaparake (anu, pirvel) pirTan erTad gaerTianebuli<br />
mesame piri (pirebi) ganixileba rogorc molaparake,<br />
rac dauSvebelia. orive avtoris mier inkluzivis gansazGvraSi<br />
ar rCeba adgili kombinaciebisaTvis, romlebSic pirvel<br />
da meore pirTan SesaZlebelia mesame piric iKos gaerTianebuli.<br />
a. SaniZe Semdegnairad ganmartavs am terminebs: `Cven~<br />
sitKvis gageba SeiZleba ornairi iKos: a) molaparake adamiani<br />
amiT aGniSnavs Tavis Tavs da agreTve imas an imaT, visTanac saubari<br />
aqvs. am SemTxvevaSi `Cven~ sitKva mniSvnelobiT igivea,<br />
rac `me da Sen~, an `me da Tqven~. es aris inkluziuri `Cven~.<br />
b) molaparake adamiani amiT aGniSnavs Tavis Tavsa da sxvas (an<br />
sxvebs) imis gamoklebiT (an imaT gamoklebiT), visac esaubreba.<br />
am SemTxvevaSi `Cven~ sitKva mniSvnelobiT igivea, rac `me da<br />
is~, an `me da isini~. es aris eqskluziuri `Cven~.<br />
35
`inkluzivis~ a. SaniZiseul gansazGvraSi ar rCeba adgili<br />
im kombinaciebisTvis, romlebSic pirvel da meore pirTan SesaZlebelia<br />
mesame piric iKos gaerTianebuli. amas adasturebs<br />
`Tqven~ sitKvis gansazGvra imave avtorisa: `Tqven~ am sitKviT<br />
molaparake adamiani Cveulebriv aGniSnavs or pirs an mets,<br />
romelTac saubris dros Kvelas mimarTavs. TiToeuli maTganisTvis<br />
cal-calke mimarTvisas `Sen~ sitKva unda ixmaros (SaniZe<br />
1973: 41-42). mogvianebiT a. SaniZe ganmartavs, rom inkluziur<br />
formaSi CarTulia me-2 piri da amorTulia me-3, xolo<br />
eqskluziurSi CarTulia me-3 piri da amorTulia me-2 (SaniZe<br />
1976: 65).<br />
r. asaTianis azriT inkluziv-eqskluzivis gramatikuli kategoriis<br />
arseboba imaze migvaniSnebs, rom gramatikulad gansxvavebulia<br />
simravle, sadac mxolod komunikaciis aqtSi monawile<br />
`metKveli~ _ `msmeneli~ (resp. I/II ) pirebi erTiandebian<br />
(inkluzivi), im simravlisagan, sadac `metKvel~ pirTan erTad<br />
gamoricxulia, ar erTiandeba msmeneli (II piri) (eqskluzivi)<br />
(asaTiani 1994: 42). sitKva mxolod<br />
lod, romelic inkluzivis am<br />
ganmartebaSia gamoKenebuli, gamoricxavs kombinaciebs, romleb-<br />
Sic pirvel da meore pirTan SesaZlebelia mesame piric iKos<br />
gaerTianebuli.<br />
arn. Ciqobava ase ganmartavs am terminebs: Tu `Cven~ gamoricxavs<br />
meore pirs, mas ewodeba eqsklu<br />
skluzi<br />
zivi<br />
(laTin. `gamoricxviTi~),<br />
Tu meore pirs ar gamoricxavs, inklu<br />
kluzivs<br />
etKvian<br />
(`inkluzivi~ _ `CaricxviTi~). misive azriT `inkluziuri da<br />
eqskuluziuri mravlobiTis arseboba kvlav im debulebas asabuTebs,<br />
rom mxolobiTidan mravlobiTze gadasvla gaSuamavlebuli<br />
iKo konkretuli saxis mravlobiTebiT; am konkretizaciisagan<br />
Tavisufali mravlobiTi ganviTarebis Semdgomi safexuria<br />
(Ciqobava 1939: 140).<br />
i. melCukis azriT eqskluziurobis kategoria Sedgeba ori<br />
gramemebisagan: eqskluzivi ∼ inkluzivi. gamoiKeneba mxolod I<br />
(gacilebiT iSviaTad II) piris mimarT (magram ara mxolod mravlobiT<br />
ricxvSi, rasac xSirad amtkiceben) (melCuki 1998: 204):<br />
36<br />
`me eqskluziuri~ = `ubralod me~;<br />
`me inkluziuri~ = `me da Sen, da aravin sxva~;<br />
`Cven eqskluziuri~ = `me da viGac sxva, magram ara<br />
Sen/Tqven~;<br />
`Cven inkluziuri~ = `me da Cven da Sen/Tqven~;<br />
`Sen eqskluziuri~ = `ubralod Sen~;<br />
`Sen inkluziuri~ = `Sen da is~;<br />
`Tqven eqskluziuri~ = `Tqven, visac mivmarTav da aravin<br />
sxva vinme~;<br />
`Tqven inkluziuri~ = `Tqven da sxvebi~.<br />
gansaxilvel sakiTxTan dakavSirebuli sakuTari mosazrebebi<br />
ZiriTadad or naSromSi gvaqvs warmodgenili: (gurgeniZe<br />
1984: 114-129), (gurgeniZe 1999: 16-20).<br />
n i n o d o l i Z e<br />
guru<br />
ruli dialeq<br />
leqti sxvadas<br />
dasxva janris teqsteb<br />
stebSi<br />
gurulebi arian `ena tkbil-moubareni, umetes wignis<br />
sitKviT, mesxTa-ebr, aramed qarTulisave enisani da ara sxvisa~<br />
(vaxuSti, `geografiuli aGwera saqarTveloisa~, gv.420). maSasadame,<br />
gurulebi mesxebiviT saliteraturo eniT laparakoben<br />
umetesado, _ brZanebda batoniSvili XVIII saukuneSi. ra xdeba<br />
dGes?<br />
teqstebis adrindeli publikaciebisa da Cven mier ozurge-<br />
Tis raionSi Cawerili masalebis mixedviT, gurulebi sulac ar<br />
laparakoben saliteraturo eniT, miT umetes mesxebiviT. SedarebiT<br />
mkvidrad amgvari qarTuli SemorCenilia saqarTvelos<br />
sxvadasxva kuTxeebidan gavrcelebuli xalxuri simGerebisa da<br />
locvebis enaSi, romelebic interdialeqturi xasiaTisaa.<br />
37
magaliTad: `Cven viKaviT samni Zmani same<br />
mebi<br />
bisa Zali<br />
lisa<br />
sani<br />
ni~<br />
(jGenti, 1936:218; teqsti Cawerilia CoxataurSi, sofel xidis-<br />
TavSi).<br />
dGes arc zemo da arc qvemogurul cocxal metKvelebaSi<br />
nariani mravlobiTis formebi aGarsad ixmareba, magram<br />
leqsTwKobis arqiteqtonikam isini aqamde Semogvinaxa.<br />
igive situaciaa emfatikur xmovnebTan dakavSirebiTac:<br />
`nurc momyri Tmasa alisa<br />
sasa<br />
sa, nurc momtex wivsa<br />
yiqi<br />
qisa<br />
sasa<br />
sa~ (iqve).<br />
`ujmuris locvaSi~ iseTi saliteraturo qarTulia fiqsirebuli,<br />
rom saqarTvelos Kvela kuTxis warmomadgenels Se-<br />
Surdeba:<br />
`im dawKevlilma eSmakma ra saqme qna saZageli!<br />
JoJoxeTi aaSena, ZnelaT mosabrunebeli~ (iqve, gv.186),<br />
magram Semdeg am striqonebs mosdevs guruli dialeqtis-<br />
Tvis damaxasiaTebeli fonetikuri procesebis Semcvleli leqsika<br />
Tu gramatikuli formebi: `eso<br />
(anlauturi fonemis dakargva)<br />
qristem SuuT<br />
uTva<br />
vala<br />
(xmovanTa sruli asimilacia), mec<br />
maqeT var mosas<br />
sasle<br />
leli<br />
li (v Tanxmovnis dakargva inlautSi), ise<br />
gagixTi (< ga-g-i-xd<br />
xd-i, d Tanxmovnis daKrueba x-s momdevno<br />
poziciaSi) JoJoxeTs, aGar qondes (< h-qon<br />
qon-d-e-s, iribi obieqturi<br />
piris h- prefiqsis ugulvebelKofa) safuZveli~ (iqve).<br />
zogierTi locvis teqsti imdenad Zvelia, rom igi ucvlelad<br />
gadadis saqarTvelos erTi kuTxidan meoreSi an erTi Taobidan-momdevno<br />
TaobebSi. aqa-iq Tu gamoCndeba adgilobrivi<br />
dialeqtisTvis damaxasiaTebeli morfonologiuri monacemebi:<br />
`gulo, gulis alagas! gulo, ram SegaSina!<br />
gulo, dedam SegaSina! gulo, mamam SegaSina!<br />
gulo, Sinaurma SegaSina! S…aGame<br />
aGameze<br />
Sege<br />
geSi<br />
Sina<br />
na`<br />
(iqve, `mavneblis locva~)<br />
kidev ufro arqaulia iseTi teqstebi, sadac sruliad<br />
ucxoa ama Tu im leqsemis semantika Tanamedrove qarTvelisa-<br />
Tvis, romlisTvisac SeiZleba mxolod erTi an ori sitKvis<br />
mniSvneloba iKos gasagebi:<br />
38<br />
`awi vari, TaviT, spadu, Sterdi, verTa vacli,<br />
aubi, katoli, crici, rpoli, cric, zaperi, sva,<br />
dacva, Cama, Tisa , qezeplu, peru, aqlouni,mawi,<br />
SoSka, cexli, Kpezeni, paklaniko.~<br />
(iqve, ,,moJadoebulis locva~).<br />
bunebrivia, SemlocvelTa mcdeloba, rac SeiZleba bundovani<br />
KofiliKo teqsti misi magiurobis xarisxis asamaGleblad,<br />
raTa Cveulebriv mokvdavTaTvis igi miuwvdomeli (gaugebari)<br />
gamxdariKo.<br />
specialuri literaturidan karga xania cnobilia, rom<br />
xSirad Tanamedrove cocxali metKveleba ufro met siZveles<br />
warmogvidgens, vidre ramdenime aTasi wlis mwerlobis mqone<br />
enebi (niko mari). swored am debulebis ilustraciaa gurul<br />
dialeqtze Cawerili simGerebisa da Selocvebis ena.<br />
T a m a r v a S a k i Z e<br />
marti<br />
tivi wina<br />
nada<br />
dade<br />
debis sintaq<br />
taqsu<br />
suri meqa<br />
qaniz<br />
nizmi<br />
misa<br />
saTvis<br />
Tana<br />
named<br />
medro<br />
rove qarTul<br />
TulSi<br />
Tanamedrove qarTulSi martivi winadadebis sintaqsuri<br />
meqanizmis axsna sayiroebs ori umTavresi sakiTxis analizs: a)<br />
rogor imarTvis zmna saxelebis (morfologiuri subieqtisa da<br />
morfologiuri obieqtebis) mier da b) rogor marTavs Tavad<br />
zmna masTan dakavSirebul saxelebs (mor- fologiur subieqtsa<br />
da morfologiur obieqtebs).<br />
Tanamedrove qarTulSi (iseve rogorc ZvelSi) gamoiKofa<br />
saxelisa da zmnis SesitKvebaTa eqvsi tipi: 1. relatiur-gardamavalzmniani<br />
(roca zmnasTan dakavSirebulia sami saxeli: uSe-<br />
nebs mama Svils saxls...); 2. relatiur-gardamavalzmniani (roca<br />
zmnasTan dakavSirebulia ori saxeli: aSenebs kaci saxls<br />
xls...);<br />
3. relatiur-medioaqtivzmniani (hpat<br />
hpatro<br />
ronobs mama Svils...); 4.<br />
39
elatiur-gardauvalzmniani (ema<br />
emale<br />
leba Svili mamas<br />
mas...); 5. absolutur-medioaqtivzmniani<br />
(cxov<br />
cxovrobs kaci<br />
ci...) da 6. absolutur-gardauvalzmniani<br />
(ima<br />
imale<br />
leba kaci<br />
ci...). eqvsive SemTxvevaSi<br />
zmna marTulia saxelebis mier pirSi da SeTanxmebulia maTTan<br />
ricxvis mixedviT (realurad an potenciurad). rac Seexeba<br />
zmnis mier saxelTa marTvas, am mxriv gansxvavebuli viTareba<br />
gvaqvs: pirvel SemTxvevaSi (uSe<br />
uSenebs mama Svils saxls...) zmna<br />
marTavs morfologiur subiqtsa da brunvacvalebad morfologiur<br />
obieqts sxvadasxva brunvis formiT rogorc erTi seriis<br />
farglebSi (I seria: MS _ saxelobiT brunvaSi, xolo MO _<br />
micemiTSi: uSenebs mama saxls...), aseve _ dro-kiloTa Jgufebis<br />
mixedviT (Sdr. II seria: MS – moTxrobiTSi, MO _ saxelobiTSi:<br />
auSe<br />
Sena mamam saxli<br />
xli...), brunvaucvleli mor- fologiuri<br />
obieqti ki Kvela SemTxvevaSi micemiTi brunvis formiT aris<br />
warmodgenili (I seria: uSenebs Svils, II seria: auSe<br />
Sena<br />
Svils...); meore SemTxvevaSi (aSe<br />
aSenebs kaci saxls...) zmna orive<br />
saxels (morfologiur subieqtsa da morfologiur obieqts)<br />
marTavs sxvadasxva brunvis formiT rogorc erTi seriis, ise<br />
dro-kiloTa Jgufebis mixedviT (I seria: MS _saxelobiTSi,<br />
MO _ micemiTSi: aSenebs kaci saxls; II seria: MS _ moTxrobiTSi,<br />
MO _ saxelobiTSi: aSena kacma saxli<br />
xli...); mesame SemTxvevaSi<br />
(hpat<br />
hpatro<br />
ronobs mama Svils...) morfologiuri subieqti zmnisagan<br />
marTulia dro-kiloTa I seriis mwkrivebSi saxelobiTi<br />
brunvis formiT (hpat<br />
hpatro<br />
ronobs mama<br />
ma...), xolo II seriis nakvTebSi<br />
_ moTxrobiTiT (upat<br />
upatro<br />
rona mamam<br />
mam...), morfologiuri obieqti<br />
ki Kvela SemTxvevaSi micemiTi brunvis formiT warmogvidgeba (I<br />
seria: hpatro<br />
ronobs Svils..., II seria: upatro<br />
rona Svils); meoTxe<br />
SemTxvevaSi (ema<br />
emale<br />
leba Svili mamas<br />
mas...) zmna morfologiur subieqts<br />
mxolod saxelobiTi brunvis formiT marTavs (I seria:<br />
emale<br />
leba Svili<br />
li..., II seria: daema<br />
mala Svili<br />
li...), xolo morfologiur<br />
obieqts _ micemiTiT (I seria: emale<br />
leba Svils..., II seria:<br />
daema<br />
mala Svils...); mexuTe SemTxvevaSi (cxov<br />
cxovrobs kaci<br />
ci...) morfologiuri<br />
subieqti zmnisagan marTulia dro-kiloTa Jgufebis<br />
mixedviT (I seria: cxovrobs kaci<br />
ci..., II seria: icxovra kac-<br />
40<br />
ma...), xolo meeqvse SemTxvevaSi (ima<br />
imale<br />
leba kaci<br />
ci...) zmna mxolod<br />
erTi brunvis formiT (saxelobiTiT) marTavs masTan dakavSirebul<br />
morfologiur subieqts (I seria: imale<br />
leba kaci<br />
ci..., II seria:<br />
daima<br />
mala kaci<br />
ci...).<br />
zemoTqmulis gaTvaliswinebiT, SeiZleba gamoiKos zmnis<br />
mier saxelTa marTvis ramdenime tipi: a) Zlieri marTva<br />
(roca<br />
saxeli Tu saxelebi zmnisagan marTulia sxvadasxva brunvaSi<br />
dro-kiloTa Jgufebis mixedviT: aSenebs kaci saxls, aSena kac-<br />
ma saxli<br />
xli...); b) susti marTva<br />
(roca zmna sxvadasxva brunvis<br />
formiT marTavs masTan dakavSirebul morfologiur subieqtsa<br />
da morfologiur obieqts, magram es ukanasknelni brunvas ar<br />
icvlian dro-kiloTa Jgufebis mixedviT: emale<br />
leba Svili ma-<br />
mas..., daema<br />
mala Svili mamas<br />
mas...); g) nulsa<br />
safe<br />
fexu<br />
xureb<br />
rebri<br />
rivi marTva<br />
(roca zmnasTan dakavSirebuli morfologiuri subieqti saxelobiTi<br />
brunvis formiT warmogvidgeba Kvela SemTxvevaSi (ima<br />
ima-<br />
leba kaci<br />
ci..., daima<br />
mala kaci<br />
ci...).<br />
r o m a n l o l u a<br />
alba<br />
banu<br />
nuri leqci<br />
ciona<br />
naris amoki<br />
kiTxvi<br />
Txvisa<br />
saTvis<br />
albanuri leqcionaris aGmoCena 1995 wlis noember-dekembriT<br />
TariGdeba. im droidan moKolebuli dGemde grZeldeba<br />
muSaoba mis amokiTxvaze.<br />
2003 wels gamoqveKnda z. aleqsiZis monografia `kavkasiis<br />
albaneTis damwerloba, ena da mwerloba~, romelic albanuri<br />
leqcionaris Sesaxeb winaswar SeniSvnebs Seicavs. avtori<br />
aGniSnavs: `dGeisaTvis met-naklebi sisruliT amokiTxulia albanuri<br />
`leqcionaris~ 40-mde sakiTxavis saTauri da identificirebulia<br />
14 sakiTxavi. TiToeuli sakiTxavidan JerJerobiT<br />
zustad dadgenilia mxolod ramdenime muxlis SesatKvisi qar-<br />
Tul, somxur, berZnul da sxva enebze~ (aleqsiZe 2003: 126).<br />
am monografiis gamoqveKnebis Semdeg, albanuri leqcionaris<br />
amokiTxvis saqmeSi CaerTvnen j._p. mae, i. giperti da v.<br />
41
Sulce, Tumca aqve unda aGiniSnos, rom dGemde am sakiTxis Sesaxeb<br />
raime xelSesaxebi Sedegi ar gamoqveKnebula. dGesdGeisobiT<br />
xelT gvaqvs mxolod aTamde sakiTxavis saTaurTa Targmani<br />
(aleqsiZe 2003: 132-133) da erTi amokiTxuli teqsti (II korin-<br />
TelTa 11, $ 24-27; N/Sin 13, 76r- 77v – Sulce, "Toward a History of<br />
Udi", eleqtronuli versia, 2005).<br />
wliuri Temis (`albanuri da udiuri~) farglebSi davamu-<br />
SaveT arsebuli albanuri masala. met-naklebi sisruliT amoki-<br />
Txulia albanuri leqcionaris sakiTxavTa Semdegi muxlebi:<br />
efeselTa 5, $ 25-28 (N/Sin 13, 28v- 27r); I korinTelTa 12, $ 28-<br />
29 (N/Sin 13, 26r- 31v); saqme mociqulTa 12, $ 1-2 (N/Sin 13, 56v-<br />
57r); ebraelTa 11, $ 17-18 (N/Sin 13, 5r- 2v); maTe 17, $ 1-5 (N/Sin<br />
13, 13v- 10r); ebraelTa 3, $ 1-5 (N/Sin 55, 23r- 16v).<br />
aGsaniSnavia albanuri leqcionaris amokiTxvis sirTule.<br />
safiqrebelia, rom igi ar aris Targmnili romelime enaze arsebuli<br />
leqcionaridan, aramed Sedgenilia albanur enaze ukve<br />
Seqmnili bibliis wignebis safuZvelze, anu identificirebuli<br />
teqstic ar warmoadgens zust Targmans sxva romelime enaze<br />
arsebuli sakiTxavisa. sirTules qmnis isic, rom albanuri teqsti<br />
dafarulia qarTuliT, amasTan erTad albanur-qarTuli<br />
palimfsestis TiTqmis Kvela furceli defeqturia.<br />
aGsaniSnavia, rom xelT gvaqvs sakmaod mcire moculobis<br />
albanuri masala, esaa: z. aleqsiZis mier gamoqveKnebuli albanuri<br />
leqcionaris 7 nawKveti (daaxl. 500 sitKvis odenobisa _<br />
aleqsiZe 2003: 134-150), e. w. mingeCauris warwerebi (daaxl. 50<br />
sitKva) da albanur-qarTuli palimfsestis is monakveTebi,<br />
romlis wakiTxva SesaZlebelia specialuri teqnologiebis<br />
gamoKenebis gareSe (500 sitKvas ar aGemateba).<br />
warmovadgenT erT-erT amokiTxul sakiTxavs _ ebraelTa 3,<br />
$ 1-5 (N/Sin 55, 23r- 16v). sakiTxavi identificirebulia z. aleqsiZis<br />
mier (aleqsiZe 2003: 149). samwuxarod, teqsti KovelTvis<br />
ar aris adeqvaturad gadmowerili. N/Sin 55, 23r – 16v furclis<br />
fotosuraTze (aleqsiZe 2003: 150; moipoveba agreTve eleqtronuli<br />
versiac)␣ uSualo␣ dakvirvebis␣ Sedegad masSi aTiode<br />
42<br />
Sesworeba SevitaneT (N/Sin 55 sinas mTaze mdebare wm. ekaterines<br />
monasterSi momxdari xanZris Sedegad [1975 w.] mTlianad<br />
erT gaqvavebul masad iKo qceuli, ris gamoc am xelnawerSi<br />
qveda teqsti SedarebiT kargad moCans).<br />
SeniS<br />
niSvne<br />
vnebi<br />
bi: albanuri teqsti ibeydeba xelnaweris mixedviT<br />
(teqsti TiTqmis uwKvetia, aGniSnulia qaragmebi da a. S.).<br />
bolo striqonSi Sesabamisi qarTuli sakiTxavis monakveTia<br />
warmodgenili.<br />
qveda xaziT _ marcvlisa an sitKvis faringalizacias<br />
aGvniSnavT, mag. huaxun.<br />
( ) frCxilebiT _ grafemis daudgenel fonemur mniSvnelobas.<br />
[ ] oTxkuTxedi frCxilebiT _ aGdgenil grafemebs (daqaragmebul<br />
sitKvebSi, waSlil monakveTebs... aseve, albanur leqcionarSi<br />
SeiniSneba erTgvari tendencia _ xmovnebi, gansakuTrebiT<br />
afiqsebSi, xSirad ar aGiniSneba grafikulad. xmovnis nakleboba<br />
zogJer aGniSnulia qaragmiT, xSirad ki _ara, mag.<br />
hepesowny␣ hefesun-[o] aGsareba-naT.).<br />
ebra<br />
rael<br />
elTa<br />
3, § 1-5 (N/Sin 55, 23r- 16v)<br />
yayoow-␣-␣-␣nk-␣-␣-␣-␣owġoyb-␣-␣-␣-␣-␣-␣-␣-␣<br />
ao u [_] nq [_] uG-o b [_]<br />
? ? ? ?_mr._naT. ?<br />
-ziarno, ganicadeT mociquli igi da mGvdelT moZGuari<br />
hepesownybeSiksanysanhAwaxownhe␣<br />
hefesun-[o] beS-i q[risto]s-an [esu]s-an huax-un h[ana-o]-ke<br />
aGsare<br />
reba<br />
ba_naT. Cveni<br />
ni_naT. qriste<br />
te_naT. ieso<br />
so_naT. sarwmu<br />
rwmu-<br />
no rome<br />
melic<br />
: subst.<br />
aGsarebisa Cvenisa ieso (naT.) qristesi, romelic (subst.)<br />
sarwmuno<br />
aGsarebisa Cuenisa, ieso qriste, romeli sarwmuno<br />
baa␣-␣oyičEmowsEshaine␣<br />
ba-a [bixaGuG]-o iC-e muses ha(y)in-ke<br />
Kofna<br />
na_awmK. GmerTi<br />
rTi_naT. Tavi<br />
visi<br />
si_naT. mose rogorc<br />
gorc:<br />
43
kavS.<br />
aris Tavisi GmerTisa, rogorc mose<br />
ars Semoqmedisa T‚sisa, viTarca igi moseca<br />
44<br />
lowśowosaoya:␣iXogAxownabAw␣<br />
lu(s)u kos-a oa ixo-goxun abu<br />
Kvela<br />
saxli<br />
xli_mic. misi aGm. : didi<br />
di. qona<br />
na_mimG.<br />
Kvela mis saxlsa. meti didebis mqone<br />
Kovelsa mas saxlsa missa. rameTu umravlessa didebasa<br />
ih␣-␣anaevamowsEsax␣-␣ih[e]ana-ke<br />
va muses-ax[o(c)]<br />
rame<br />
meTu<br />
: kavS. Kofna<br />
na_awmKo. mose<br />
se_abl.<br />
rameTu aris moseze (abl).<br />
ese Girs iKo ufros moseca,<br />
niowoanbi␣-␣ownef␣<br />
niu otan bit [-] une(ƒ)<br />
? ? ? ?<br />
viTarca igi ufros<br />
hamaowneeosaxociXoyoowbaalnen:␣␣<br />
hama-tun ke ekos-axo(c) ixo--o ku-baal nen<br />
eg_naT. ki saxli<br />
xli_abl. Sene<br />
neba<br />
: mimG. : subst. pati<br />
ti-<br />
vi?+Kof<br />
Kofna<br />
na_mKof. is_erg-inst.<br />
magis (Cv. nacv.) saxlzeve (abl.) ki mSenebels (sax.) pativi<br />
eqneba (zedmiw. iKos miT).<br />
pativi aqun saxlisa mis maSenebelsa mas missa.<br />
cexosboXoXaanae␣<br />
(c)ex kos boxo-xa ana-ke<br />
Koveli<br />
saxli<br />
Sene<br />
neba<br />
ba_kategor. rome<br />
melic<br />
: kavS.<br />
Koveli saxli ueyvelad Sendeba, romelic<br />
rameTu Koveli saxli aGeSenis<br />
boXoXahamosane:␣ oTeecexbiyayhanac<br />
boxo-xa hamos-tan-ke: po(‡?)e e-(c)ex bi-a han-a(c)<br />
Sene<br />
neba<br />
ba_kategor. vin_naT : ganusazG. xolo<br />
lo? kreb : Koveli<br />
keTe<br />
Teba<br />
ba_namK. rome<br />
meli<br />
li_abl.<br />
ueyvelad Sendeba vinmesgan, xolo romlisgan Kovelive gakeTda<br />
visganme. xolo romelman Kovelive aGaSena,<br />
oenebġiava:␣mowsEshAwaxownne␣␣<br />
oen-ke b[ixaJu]G-[e]n a-va: muses huax-un ne<br />
isic : kavS. GmerTi<br />
rTi_erg-instr. Kofna<br />
: mimG. mose sarwmu<br />
rwmu-<br />
no igi : nawevari<br />
isic GmerTiT arsebulia (mimG.). mose sarwmuno igia<br />
GmerTi ars. da moseca sarwmuno iKo<br />
lowśowosaoyanalbowha␣-␣ne␣␣<br />
lu(s)u kos-a oa nalbu ha(y)[i]n-ke␣<br />
Kvela saxli<br />
xli-mic. misi<br />
msaxu<br />
xuri rogorc<br />
: kavS.<br />
Kvela mis (mic.) saxlsa, rogorc msaxuri<br />
Kovelsave saxlsa missa, viTarca msaxuri<br />
powyay␣-␣-␣-␣anaxos<br />
fua [_] an-a-x ost [_]<br />
Tqma : mimG.? ? eg_mr. ?<br />
Tqmuli? ? egeni? ?<br />
mowamed TqmulTa maT.<br />
a-bu<br />
`qona~, `Kola~- mimG. _ palimfsestis bu `qona~,<br />
`Kola~, ud. bu `qona~, `Kola~ (kavkasiis albanurSi dadasturebulia<br />
agreTve am zmnis arafaringalizebuli variantic _<br />
bu).<br />
a-va<br />
`Kofna~, `arseboba~ _ mimG. _ ud. baq-es/baq<br />
baq-sun `Kofna~,<br />
`arseboba~ (va<br />
va- I gramatikuli klas-kategoriis formantia.<br />
safiqrebelia, Kofnisa da qona-Kolis aGmniSvneli zmnebi mxolod<br />
klas-kategoriis formantebiT ganirCevian _ va, ba/bu<br />
bu,<br />
bu; ix. wina _ a-bu<br />
bu).<br />
ana-ke<br />
`romelic~ (`romeli~+~rom~; maqvemdebarebeli kav-<br />
45
Siria) _ ud. mano<br />
(varT.) /ma<br />
manu<br />
(niJ.) `romeli~, palimfsestis<br />
ke `rom~, Sdr. ud. ke-na /ge<br />
ge-na `ki~?.<br />
ana-x `egeni~? ane+ux<br />
(mr.) _ palimfsestis ane `eg~, mr. -<br />
ux.<br />
ba-a `Kofna~_awmKo _ ud. baq-es/baq<br />
baq-sun `Kofna~, awmKo -a<br />
(safiqrebelia, ba_ III klas-kategoriis prefiqsia, ix. a-va<br />
va).<br />
ba-al<br />
al `qona~_mKofadi. _ ud. baq-es/baq<br />
baq-sun `Kofna~ (udiurSi<br />
qona-Kolis aGmniSvneli zmna bu defeqturia, igi mxolod<br />
awmKosa da namKo droebs awarmoebs, danarCen paradigmas<br />
ki baq-es<br />
es/baq<br />
baq-sun<br />
zmnis dro-kiloebi avseben), mKofadi -al<br />
al.<br />
beS-i `Cveni~_naT. _ ud. beS `Cveni~, naT. -i.<br />
bi-a<br />
`keTeba~_namKo _ ud. b-es/b-esun `keTeba~, namKo -a<br />
(bi<br />
bi_ III gramatikuli klas-kategoriis formantia, Ziria , Sdr.<br />
lezg. ii-z `keTeba~).<br />
[bi<br />
bixa<br />
xaJuG<br />
JuG]-o<br />
an [bi<br />
bixoG<br />
xoG]-o<br />
o `GmerTi~ (> `Semoqmedi~)_naT.<br />
_ ud. bixa<br />
xaJuG<br />
/ bixoG<br />
`GmerTi~ (Pl.tantum), naT. -o<br />
o.<br />
b[ixa<br />
ixaJu<br />
Ju]G-[e]n an b[ixo<br />
ixo]G-[e]n `GmerTi~_erg-instr. _ ud.<br />
bixa<br />
xaJuG<br />
JuG/ bixoG<br />
`GmerTi~ (Pl.tantum), erg. -en<br />
(instrumentalisis<br />
funqciiTac ixmareba).<br />
boxo<br />
xo-xa<br />
xa `Seneba~_kategor. (naw-kavS.) (zedmiw. aSendeba<br />
uTuod, aucileblad, ueyvelad) _ ud. biK-es/biK<br />
biK-esun `Seneba~,<br />
naw.-kavS. -Ka<br />
(bo<br />
bo- III gramatikuli klas-kategoriis formantia).<br />
e-kos<br />
kos-axo<br />
axo(c) `saxli~_ abl. _ ud. koJ (varT) /koj<br />
(niJ)<br />
`saxli~, abl -oxo<br />
(e- safiqrebelia, qarTulis -ve<br />
nawilakis<br />
msgavs semantikas gamoxatavdes; ablativi am SemTxvevaSi SedarebiT<br />
xarisxs gamoxatavs, Sdr. ud. me xod te xod-axo<br />
qala-ne<br />
`es xe im xeze<br />
(zedmiw. xisgan<br />
gan) didia; samecniero literatura-<br />
Si udiuris Sesaxeb miiCneoda, rom niJis dialeqtis forma koj<br />
dezafrikatizaciis Sedegad unda iKos miGebuli _ fanCviZe<br />
1974: 44; Talibovi 1980: 183 ... kavkasiis albanuris forma<br />
kos sapirispiros amtkicebs).<br />
e-(c)ex<br />
ex `Koveli~ (gansazGvrebiTi nacvalsaxeli) _ dadgenilia<br />
konteqstis mixedviT (e- savaraudod, qarTulis -ve<br />
nawilakis<br />
msgavs semantikas gamoxatavs).<br />
46<br />
va `Kofna~ _ awmKo _ ud. baq-es/baq<br />
baq-sun `Kofna~, awmKo -a<br />
(safiqrebelia va
qciiTac gomoiKeneba. safiqrebelia, rom am SemTxvevaSi meSveli<br />
zmnis funqciasac asrulebs, Sdr. ud. III mx. piris formantis<br />
_ne<br />
funqciebs, mag., Gar-ne<br />
`biyia~).<br />
ne-n `is~_erg.-instrument. (Cv. nacvalsaxelia) _ palimfsestis<br />
ne `is~, `igi~, ud. erg. -en<br />
(Cveulebriv instrumentalisis<br />
funqciiTac ixmareba), *ne<br />
ne-en<br />
en > ne-n.<br />
48<br />
[esu<br />
esu]s-an<br />
`ieso~-naT. _ berZ. Ιησους, qarT. iesu/esu,<br />
somx. Յիսուս, ud. naT. -un<br />
un.<br />
oen `is~ (III mx. piris nacvalsaxeli) _ ud. III mx. piris<br />
formantia -ne<br />
ne.<br />
oen-ke<br />
`isic~ (`igi~+~rom~; am SemTxvevaSi maqvemdebarebeli<br />
kavSiris funqciiT ixmareba, rogorc udiuri mano<br />
no-Te<br />
`igic~).<br />
oa `misi~ (kuTvnilebiTi nacvalsaxeli; safiqrebelia, rom<br />
warmoSobiT o _ naTesaobiTi brunvis formanti unda iKos).<br />
po(‡?)e `xolo~? _ dadgenilia konteqstis mixedviT.<br />
un `da~ (maerTebeli kavSiri) _ dadgenilia konteqstis mixedviT.<br />
fua- `Tqma~_mimG? (namKos) _ ud. f-es/f-esun `Tqma~,<br />
namKos mimG. -i/.<br />
q[ris<br />
risto<br />
to]s-an<br />
`qriste~_naT. _ berZ. Χριστος, somx.<br />
Քրիստոս, ud. naT. -un<br />
un.<br />
(c)ex<br />
`Koveli~ (gansazGvrebiTi nacvalsaxeli) _ dadgenilia<br />
konteqstis mixedviT.<br />
hama<br />
ma-tun<br />
`is~ (Cv. nacvalsaxeli)_naT. _ ud. naT. -tun<br />
(-t<br />
gasubstantivebuli saxelebis brunebisas ixmareba).<br />
hamos<br />
mos-tan<br />
tan-ke<br />
`vin~ (kiTx. nacvalsaxeli)_naT. + maq. kavS. _<br />
ud. naT. -tun<br />
(-t gasubstantivebuli saxelebis brunebisas ixmareba),<br />
kena<br />
na/ge<br />
gena<br />
`ki~ (maqvemdebarebeli kavSiria).<br />
h[ana<br />
ana-o]-ke<br />
`romelic~ (`romeli~ + ~rom~) Sdr. ana-ke<br />
_<br />
dadgenilia konteqstis mixedviT (-o masubstantivebeli sufiqsi,<br />
Sdr. ud. -o).<br />
han-a(c) `romeli~_abl. _ ud. abl. _oxo<br />
oxo, palimfsestis<br />
abl. o(c)/a(c).<br />
ha(y)in<br />
in-ke<br />
`rogorc~, `viTarc~ (`rogori~ + `rom~; maqvemde-<br />
barebeli kavSiria) _ dadgenilia konteqstis mixedviT.<br />
hefe<br />
fesun<br />
sun-o<br />
`aGsareba~ (zedmiw. ? + `Tqma~)_ naT. _ ud.<br />
f-es<br />
es/f-esun<br />
esun `Tqma~, naT. -o<br />
o.<br />
huaxun<br />
`sarwmuno~, `yeSmariti~ _ dadgenilia konteqstis<br />
mixedviT (-un<br />
derivaciuli afiqsia, xSirad gamoKenebulia zedsarTavi<br />
saxelis mawarmoeblad, Sdr. igive funqciiT ud. -un<br />
un,<br />
warmoSobiT, naTesaobiTi brunvis formantia).<br />
n o n a m a m i s e i S v i l i<br />
sizma<br />
mari da ocne<br />
neba fuZe<br />
ZeTa kavSi<br />
Siri<br />
risa<br />
saTvis qarTul<br />
TulSi<br />
sizmari fsiqologebis azriT, miCneulia Zilis gansaz-<br />
Gvrul fazebSi fsiqikuri Sinaarsebisa da TvalsaCino warmodgenebis<br />
halucinaciuri tipis mimdinareobad (e. aepli, r. bosardi,<br />
m. Srede...).<br />
sifxizlis procesebidan Zili Kvelaze monaTesavea ocnebisa.<br />
orive SemTxvevaSi arsebiTia subieqtis pasiur mdgomareobaSi<br />
fantaziis Tavisufali moqmedeba. `am naTesaobas sizmrisas<br />
ocnebasTan, rogorc Cans, xalxic amCnevs, radganac mTel rig<br />
enebSi sizmars da ocnebas erTdaimave saxels uwodeben~ (r. na-<br />
TaZe).<br />
Tanamedrove qarTuli enis monacemebi, am mxriv, TiTqos<br />
gansxvavdeba sxva enebisvagan, Tumca sakiTxis diaqroniuli ganxilva<br />
da qarTuli enis dialeqtTa analizi cxadKofs, rom<br />
sizma<br />
mari<br />
da ocne<br />
neba<br />
fuZeebi arc qarTulSi warmoadgendnen<br />
gamonakliss da zogJer enacvlebodnen kidec erTmaneTs, risi<br />
kvalic dGemde daCndeba dialeqtebSi.<br />
49
Ø Ä È Ä Å À Í Ì À Ò Â É À Í É - Ó Ö Á À Ò É<br />
ÓÅÀÍÖÒÉÓ ÓÐÄÝÉ×ÉÊÖÒÉ ÈÖÒÌÄÏÁÉÈÄÁÉÓ À×ÉØÓÀÝÉÉÓÀÈÅÉÓ<br />
ÓÅÀÍÖÒ ÖÙËÄÁÀÛÉ “ÈÖÒÌÄÓ” ÂÀÂÄÁÉÓ ÏÈá ÌßÊÒÉÅÓ ÂÀÌÏÚÏ×ÄÍ: I<br />
ÃÀ IIÈÖÒÌÄÏÁÉÈÓ ÐÉÒÅÄË ÓÄÒÉÀÛÉ ÃÀ ÍÀÌÚÏ ÓÒÖËÓÀ ÃÀ ÍÀÌÚÏ<br />
ßÉÍÀÒÄßÀÒÓÖËÓ (ÒÄÆÖËÔÀÔÉÖÒÉ I ÃÀ II ) ÌÄÓÀÌÄ ÓÄÒÉÀÛÉ.<br />
ÐÉÒÅÄËÉ ÓÄÒÉÉÓ ÈÖÒÌÄÏÁÉÈÄÁÉ ßÀÒÌÏÄÁÉÈÀÝ ÃÀ ÓÄÌÀÍÔÉÊÉÈÀÝ<br />
ÓÐÄÝÉ×ÉÊÖÒÉÀ ÓÅÀÍÖÒÛÉ; I ÈÖÒÌÄÏÁÉÈÉÓ ×ÏÒÌÀ ÛÄÃÂÄÁÀ ÀßÌÚÏÓ<br />
ÓÀÆÄÃÀÏ, ÓÀÓáÅÉÓÏ ØÝÄÅÀ + -ÉÍ-À (ÁÆ., ØÅÓ.), -ÖÍ-À (ÁØ.)<br />
ÓÖ×ÉØÓÄÁÉÓÀÂÀÍ ÃÀ ÉÈÀÒÂÌÍÄÁÀ ÖßÚÅÄÔÄËÉ+ÈÖÒÌÄ: á-ð-ÂÌ-ÉÍ-À /á-ð-<br />
ÂÌ-ÖÍ-À “ÀÛÄÍÄÁÃÀ (ÆÄÃ), ÖÛÄÍÄÁÃÀ ÈÖÒÌÄ”.<br />
II ÈÖÒÌÄÏÁÉÈÉ ÀÙßÄÒÉÈÉÀ, ÀáÀÓÉÀÈÄÁÓ ÐÒÄ×ÉØÓ-ÓÖ×ÉØÓÀÝÉÀ ÃÀ<br />
ÌÄÛÅÄËÆÌÍÉÀÍÏÁÀ: Ëé-ÌÀ+(ÀßÌÚÏÓ ×ÖÞÄ+)-ÖÍ-Ä, ÉÈÀÒÂÌÍÄÁÀ<br />
ÖßÚÅÄÔÄËÉ + ÈÖÒÌÄ: Ëé-Ì-ÂðÌ-ÉÍ {ËÉ}
ËÉ) “ÃÀÌßÅÀÒÀ”, Ä-Ë-ÓÉÐ-Ä ËÉ (*ÄÓ-Ëé-ÓÉÐ-Ä ËÉ) “ÂÀÃÀØÝÄÖËÀ”;<br />
ÒÏÂÏÒÝ ÅáÄÃÀÅÈ, Ìé- ÐÒÄ×ÉØÓÉ ÀØ ÀÒ ×ÉÂÖÒÉÒÄÁÓ; ÀËÁÀÈ ÉÌÉÔÏÌ,<br />
ÒÏÌ ÄÓ ×ÏÒÌÄÁÉ ÐÒÏÝÄÓÓ ÊÉ ÀÒÀ, ÛÄÃÄÂÓ ÂÀÃÌÏÓÝÄÌÄÍ, ÀÌÉÔÏÌÀÝ<br />
ÌÀÀØÔÉÅÄÁÄË À×ÉØÓÓ ÀÒ ÓÀàÉÒÏÄÁÄÍ.<br />
ÓÀÀÍÀËÉÆÏ ÌßÊÒÉÅÄÁÉÓ -ÖÍ- ÓÖ×ÉØÓÉ (á-À-ÌóÒ-ÉÍ-À (ÁÆ.), á-À-ÌÀÒ-<br />
ÖÍ-À (ÁØ.) “ÖÌÆÀÃÄÁÃÀ ÈÖÒÌÄ”, Ëé-Ì-ÌÀÒ-ÉÍ {ËÉ} (< Ëé-Ìé-ÌÀÒ-æÉÍ<br />
ËÉ) (ÁÆ.), Ëé-Ì-ÌÀÒ-æÍ-Ä ËÉ “ÀÌÆÀÃÄÁÃÀ ÈÖÒÌÄ”, Ëé-Ì-ÌêÒ-ÏËÉÍ<br />
(
ganxiluli, kompoziciis gziT Sedgenili saxelwodebebi afxazuri<br />
enis gramatikul normaTa dacviTaa nawarmoebi: sazGvruli<br />
win uswrebs msazGvrels.<br />
futkris saxelisa da misgan naKari fuZeebis simravle imis<br />
maCvenebelia, rom afxazebi mefutkreobas ZvelTaganve misdevdnen.<br />
a-Kany<br />
Kany/ a-Kany<br />
Kany-x◦ac<br />
ac `abreSumis yia~, a-x◦ac `yias~ niSnavs damoukideblad.<br />
es sitKva nasesxebi Cans afxazurSi. Sdr.: qarTuli<br />
`Kayis yia~, leqsemis meore nawili kalkirebulic kia. a-KanyZaara<br />
`meabreSumeoba~, a-Zaara `aGzrda~, anu abreSumis<br />
aGzrda~. meabreSumeoba afxazTaTvis SedarebiT axali saqmianobaa,<br />
amas isic mowmobs, rom afxazurSi abreSumis yiis aGmniSvneli<br />
sitKva nasesxebia.<br />
• mfrinavi, adamianisaTvis esTetikuri siamovnebis momgvrelia<br />
a-far<br />
farfalˆk<br />
falˆk/ a-far<br />
farfalˆk<br />
falˆk½/a-xˆCfˆfˆr<br />
xˆCfˆfˆr(bzif.) `pepela~,<br />
Sdr.: qarTuli farfali/parpali.<br />
a-Zˆrk<br />
Zˆrk◦i/ a-bgarˆmZ<br />
(bzif.) `cicinaTela~, `elvana~ sitKvis<br />
pirveli nawili a-bga `mgelia~, mas mosdevs mravlobiTi ricxvis<br />
kuTvnilebis r- prefiqsi da amZ
) meore Jgufi sitKvebisa ufro damaxasiaTebelia<br />
adiGeurisaTvis, romelSic xdeba reduplikacia Tanxmovani bgerebis<br />
SecvliT:<br />
1) TanxmovanTa substitucia:<br />
ƒabz–-lÀabz(–) `Zalian sufTa~, Sdr. ƒabza `sufTa~; dˆJˆrˆJ(ˆ)<br />
`Zalian mware~, Sdr. dˆJˆ `mware~.<br />
2) Tanxmovnis Secvla z o TanxmovniT, romelsac SeuZlia<br />
sitKvis dasawKisSi Caanacvlos nebismieri Tanxmovani:<br />
56<br />
m–ƒ◦ˆ-z o –ƒ◦ˆ `Tiva da rame~, Sdr. m–ƒ◦ˆ `Tiva~;<br />
Sams–T-z o ams–T `Samseti da rame~, Sdr. Sams–T (anTroponimi).<br />
Tu gaorkecebisas pirveli komponenti –, ˆ, …–, …a dif-<br />
TongebiT iwKeba, maSin meore komponentSi z o<br />
difTongebis pirvel<br />
elements enacvleba.<br />
–bzˆ-z o –bzˆ `nakeli da rame~; …ˆa–-z o –– `wvima da rame~.<br />
Tu sitKva iwKeba a xmovniT, am SemTxvevaSi z o<br />
sitKvas TavSi daerTvis Senacvlebis gareSe:<br />
bgera<br />
mag.: arƒ-z o arƒ `araKi da rame~<br />
3) Tanxmovnis Senacvleba TanxmovanTa kompleqsiT: dˆJˆ-<br />
fsˆJ(ˆ) `Zalian mware~, Sdr. dˆJˆ `mware~.<br />
4) TanxmovanTa kompleqsis Canacvleba TanxmovniT:<br />
fx–S´–-naS´(–) `Zalian didi~;<br />
fs–…-ma… `mTeli da uvnebeli~, Sdr. fs–…(ˆ) `mTliani,<br />
JanmrTeli~.<br />
reduplikaciis gziT miGebuli sitKvebisTvis agreTve damaxasiaTebelia<br />
ara mxolod calkeuli bgerebis, aramed marcvlebis<br />
Senacvlebac.<br />
d–G◦-fsˆG◦ `sruliad Kru~, Sdr. d–G◦ˆ `Kru~<br />
ƒabz–-‡◦ˆbz(–) `Zalian sufTa~, Sdr. ƒabz– `sufTa~.<br />
amgvarad, reduplikaciis gziT miGebul kompozitebSi<br />
pirveli komponentis pirvel Tanxmovans an TanxmovanTa kompleqss,<br />
rogorc wesi, sitKvis meore komponentSi Seenacvlebian<br />
Semdegi Tanxmovnebi da TanxmovanTa kompleqsebi: s, S, fs, py, ƒ,<br />
w, n, z o .<br />
reduplikaciis gziT miGebuli sitKvebiT aGiniSneba: krebiToba,<br />
distribuciuloba, niSanTvisebis gaZliereba.<br />
n i k o o T i n a S v i l i<br />
sofel wirqo<br />
qolis onomas<br />
masti<br />
tika<br />
sofeli mdebareobs mdinare qsnis Sua welze, mis marJvena<br />
mxares sadac aGmarTulia didebuli wirqolis cixe, romelTanac<br />
araerTi sabrZolo epizodia dakavSirebuli saistorio masalebis<br />
mixedviT.<br />
sofeli moxseniebulia wirqvalis formiT vaxuSti da ioane<br />
bagrationebis SromebSi. igi datanialia vaxuStis rukebze<br />
mdinare qsnis marJvena mxares da dGesac iq lokalizdeba. mdidar<br />
masalas Seicavs soflis onomastikonis Sesaxeb `1774 da<br />
1781 wlebis qsnis xeobis statistikuri~ aGweriloba.<br />
xeoba ZvelTaganve dasaxlebuli iKo qarTuli tomebiT,<br />
romelTa Sesaxeb cnobebs gvawvdis toponimebi da anTroponimebi.<br />
toponimikuri saxelwodebebis mdgradoba saSualebas gvaZlevs<br />
xeobaSi da xsenebul sofelSi gamovavlinoT is elementebi,<br />
romlebic Tanamedrove leqsikidan gaqra. aseve gamovavlinoT<br />
Zveli dialeqturi niSnebi, avxsnaT movlenebi leqsikaSi,<br />
fonetikaSi, sintaqsSi.<br />
soflis onomastikuri masala Sekrebili gvaqvs daaxloebiT<br />
Cvidmeti wlis win da mis gadamowmebas vawarmoebdiT periodulad.<br />
sul Sekrebili gvaqvs asze meti toponimi. gvarebidan<br />
maSin davadastureT ocdaxuTi gvari, romelTa nawili dGes<br />
sofelSi aGar cxovrobs, magram toponimiaSi darCa. dGeisa-<br />
Tvis sofelSi gansaxlebulia: qutaSvili, Sermadini, morbeda-<br />
57
Ze, TaTriSvili, fsuturi, yarxalaSvili, gabrielaSvili, xrikuli,<br />
gamxitaSvili, ficxelauri, megreliSvili, basikaSvili,<br />
odiSvili, xalbegaSvili, ZerKoraSvili.<br />
toponimebidan _ wKaroebis, xevebis, wKlebis kompozitur<br />
saxelTa meore komponentad gvxvdeba: wKali, wKaro, xevi, Gele:<br />
dampal wKali, dampali wKaroebi, qowKobilis wKali, didGele,<br />
verZa wKaro, didi wKaro, TeTri wKaro, osas morevi, Kudrebis<br />
wKaro, darbaxevi, gorTamaanT wKaro, xevi da sxv.<br />
adgilebis, mTebis, qedebis kompozitur saxelTa meore<br />
komponentad gvaqvs: miwa, mTa, qedi, axo, mzvare, Cirdili: iases<br />
miwa, batonis miwa, qedis miwa, fSareuli mTa, didi mTa, samgle<br />
qedi, cixis qedi, zanguraanT qedebi, fSavliaanT axo, vanes<br />
axo, goglas axo, GvTiSobli mzvare, zebaKuris mzvare,<br />
Txilvanis Cirdili, lomisis Cirdili, saKdris Cirdili.<br />
toponimuri punqtebis kompozitur saxelTa meore komponentad<br />
gvxvdeba ubani, an win erTvis zemo qvemo. mag. ficxelaanT<br />
ubani (ficxelaurebi), JambuaanT ubani (qutaSvilebi), xrikulT<br />
ubani (xrikulebi), ZerKoraanT ubani (ZerKoraSvilebi),<br />
zemo ubani (axali dasaxleba), qvemo ubani (morbedaZeebi).<br />
toponimur saxelTa erTi Jgufi Seicavs adamianis gvars<br />
an saxels, romelsac Tan erTvis mawarmoebeli sufiqsi -an ||<br />
anT: gorTamaani (wasuli gvari milaZeebi), Jambriaani (wasuli<br />
gvari JambriSvilebi), bejiaani (wasuli gvari kobaurebi), morbedaanTi<br />
(morbedaZeebis), myedliaanTi (myedliZeebi), odiaan-<br />
Ti (odiSvilebi), gamxitaanTi (gamxitaSvilebi).<br />
qarTluri kilos qsnur metKvelebaSi _ ur || ul sufiqsebs<br />
aqvT potencia aGniSnon sxvadasxva funqcia. sofelSi Sinaarsis<br />
mixedviT dasturdeba toponimuri saxelebi, romlebic<br />
warmoqmnilia sakuTari saxelisgan da TviT toponimidan, mag.:<br />
zamTareuli (qedi), kowaxurebi (buCqnari), saxizuri (saxnavi),<br />
cauri (axo), baramuli (qutaSvilis axo), kurdGelauri (cxovrobdnen<br />
kurdGelaSvilebi), pantnauri (klde), saqasuri (Kofili<br />
saxnavi), zebaKuri (saZovari) da sxva.<br />
mravlobiTSi gvxvdeba toponimebi, romlebic ZiriTadad<br />
58<br />
adgilis sidides gaxazavs, mag.: kowaxurebi (buCqnari), sabadurebi<br />
(qedi), bagebi (saxnavebi), didvelebi (saTibebi), naxizanrebi<br />
(saTibebi), Jvarmiwebi (niSi), Gvinarebi (veli), veZaT qedebi<br />
(wKaroebi), fSavlianT axo (koburis gvari), GituraanT kldeebi<br />
(Sermadinis gvari), bejiaanT wKaro (TaTriSvili).<br />
gvxvdeba na-, sa- prefiqsebiT nawarmoebi geografiuli saxelebi:<br />
na-darbazevi, na-fuZari an na-fuZrebi, na-walkotevi, natusebi,<br />
sa-batono, sa-mgle, sa-JinJlo da sxva.<br />
religiuri mniSvnelobebis dasaxelebebi dakavSirebulia<br />
GmerTebis, wmindanebis saxelebTan, mag.: kviracxoveli (eklesia)<br />
wminda giorgi (eklesia), GvTismSobeli (eklesia), Jvarmiwebi<br />
(muxis niSi), lomisas niSi, xatis venaxi (Kofili venaxi).<br />
moxsenebaSi warmodgenili meTvramete saukunis aGwerebis<br />
toponomastika friad sainteresoa, rogorc warsulis ise,<br />
dGevandelobis TvalsazrisiT.<br />
T a m a r p a p i a S v i l i<br />
samSe<br />
mSeneb<br />
neblo nage<br />
gebo<br />
boba<br />
baTa aGmniSvne<br />
vneli<br />
termi<br />
mine<br />
nebi afxazur enaSi<br />
Tanamedrove afxazeTis teritoriis mkvidrni soflis meurneobas<br />
uZvelesi droidan, neoliTis epoqidan misdevdnen.<br />
xelsaKreli geografiuli pirobebis arsebobam ganapiroba meurneobis<br />
sxvadasxva dargebis: mecxoveleobis, mevenaxeobis, mebaGeobis,<br />
memarcvleobis da sxvaTa ganviTareba. Sesabamisad,<br />
CamoKalibda sxvadasxva daniSnulebis sameurneo nagebobaTa mSeneblobis<br />
tradiciac.<br />
xuroTmoZGvruli TvalsazrisiT, sameurneo nagebobebi wnuli<br />
an Zeluri tipis, mrgvali an oTxkuTxa formis nagebobebi<br />
iKo.<br />
afxazur enaSi arsebuli sameurneo nagebobebis aGmniSvne-<br />
59
li terminebi SeiZleba ramdenime Jgufad daiKos. am diferenciacias<br />
safuZvlad udevs terminTa gramatikuli agebulebis,<br />
warmomavlobisa da etimologiuri analizis Sedegad gamovlenili<br />
zogadi kanonzomierebani.<br />
1. sameurneo nagebobaTa aGmniSvneli terminebis mniSvnelovani<br />
nawili Sedgeba sakuTriv afxazuri leqsikisagan, Tumca morfologiuri<br />
agebulebis mixedviT igi identobas amjGavnebs<br />
qarTvelur ena-kiloebSi arsebul saTanado terminologias-<br />
Tan, mag.: qarT.: sa-cxen<br />
cxen-e / megr.: o-cxen<br />
cxen-e / afx.: aCàTra<br />
_<br />
mocemuli sami termini Sedgeba Sinauri cxovelebis aGmniSvneli<br />
saxelebis fuZeebisa da adgilis mawarmoebeli afiqsebisagan:<br />
qar.: sa-e / megr.: o-e /afx.: _ Tra; qarT.: sa-mza<br />
mzare<br />
re-<br />
ul-o / sa-mzad<br />
mzad-i / afx.: ax°àKawar<br />
KawarTa<br />
/ aCHsKaw<br />
sKawar<br />
arTa<br />
_ am damxmare<br />
nagebobis qarTuli da afxazuri saxelwodebebi Sedgeba<br />
mzareulobis, kerZis mzadebis aGmniSvneli zmnuri fu-<br />
Zisa da adgilis aGmniSvneli afiqsebisgan: qarT.: sa-o//sa<br />
/<br />
afx.: rTa leqsikuri Semadgenlobis mixedviT identuria<br />
wisqvilis aGmniSvneli qarTuli da afxazuri terminebic,<br />
romlebic kompozitur saxelebs warmoadgens da Sedgeba semantikurad<br />
msgavsi erTeulebisagan: qarT.: wisqvi<br />
qvili<br />
<<br />
wKlis fqvili<br />
< wKal-i + fqvil-i / afx.: aZàla<br />
laga<br />
gara<br />
< aZà<br />
,,wKali” + alaga<br />
gara<br />
,,fqva~.<br />
2. sameurneo nagebobaTa aGmniSvneli terminebis nawili afxazur<br />
enaSi megrulidan Sesuli leqsikis saxiTaa warmodgenili,<br />
mag.: Txebis sadgomi _ mara<br />
raka<br />
< megr. mara<br />
raka<br />
/ qabar<br />
barka<br />
ka,<br />
saGore _ osqà < megr.: osqà / osqu<br />
qu. megrulidan Sesul<br />
terminologiaSi dasturdeba sesxebis kanonzomierebaTa ga-<br />
TvaliswinebiT mosalodneli fonetikuri cvlilebebi, iSvia-<br />
Tad ki aGiniSneba semantikuri varirebac, mag.: ayày momdinareobs<br />
momcro zomis aGmniSvneli megruli zedsarTavi saxelisgan<br />
yiye<br />
ye.<br />
3. sameurneo nagebobaTa aGmniSvneli terminebis garkveuli nawili<br />
sakuTriv afxazuri warmomavlobis leqsikiTaa warmodgenili,<br />
mag.: gomuri _ abora<br />
/ aboura<br />
ra, sasiminde _ aca,<br />
60
axaldaqorwinebulTa saxli – amha<br />
hara<br />
da sxv.<br />
4. afxazurSi arsebul sameurneo nagebobaTa aGmniSvnel terminebSi<br />
gamoiKofa saerTokavkasiuri fuZec gval / gvar. iberiul-kavkasiur<br />
enebSi igi sxvadasxva semantikiT gamoiKeneba,<br />
kerZod.: sv.: gval fuZes sacxovrebeli farTis saqonlisTvis<br />
gamoKofili nawilis mniSvneloba aqvs; imave fuZis varianti<br />
gamoiKofa qarTul sitKvaSic gomu<br />
muri<br />
ri. adiGeurSi guar<br />
artei<br />
naxiria; afxazurSi ag°ar<br />
arTa<br />
naxirs aGniSnavs, xolo bzifur<br />
dialeqtSi ki ag°°arp<br />
arp // ag°°arf<br />
arf mTliani kar-midamos mniSvnelobiT<br />
dasturdeba. warmodgenili terminebis etimologiis<br />
axsna SesaZloa moxdes adiGuri fuZis _ agus safuZvelze,<br />
romelsac kar-midamos semantika aqvs. ufro Grma kvlevis<br />
Sedegad ki mivdivarT Zvel berZnulSi arsebul terminamde<br />
agro<br />
roinia<br />
nia, romelic qalaqgareT mdebare mamuls niSnavda.<br />
lingvisturi analizis Sedegad unda iTqvas, rom miuxedavad<br />
afxazur enaSi arsebuli sameurneo nagebobebis aGmniSvneli<br />
terminebis sxvadasxva kriteriumebis safuZvelze diferencirebisa,<br />
qarTuli da afxazuri enebis myidro kontaqti da<br />
naTesaoba ganxilul semantikur velSic naTlad Cans.<br />
m e r a b r o b a q i Z e<br />
`sitKvis<br />
sitKvis~ Sina<br />
naar<br />
arsob<br />
sobri<br />
rivi aspeq<br />
peqte<br />
tebis Sesa<br />
saxeb<br />
Zvel qarTul da Zvel somxur enebSi<br />
adamianis, rogorc moazrovne arsebis, buneba ,,sitKvas~<br />
ukavSirdeba. samKaros sxva danarCen arsebaTagan igi swored<br />
`sitKviT~ gansxvavdeba. adamianis Kovelgvar gamovlinebas azrovnebisa<br />
da praqtikuli moGvawe- obis sferoebSi safuZvlad<br />
udevs `sitKva~ (logosi). `sitKva~ Zvel qarTul enaSi gansxvavebuli<br />
mniSvnelobebiT warmogvidgeba. 1V s-is berZeni fsiqolog-anTropologi<br />
nemesios emeseli Tavis naSromSi `bunebisa-<br />
61<br />
Tvis kacisa~ gamoKofs ori saxis `sitKvas~_`Soris mdebares~<br />
(`logos endiaTetos~) da `garemosils~ (`logos proforikos~);<br />
pirveli warmouTqmelia, meore ki _ warmoTqmuli, rac<br />
imas niSnavs, rom pirvel SemTxvevaSi `sitKvas aqvs saazrovno<br />
semantika, meore SemTxvevaSi ki niSnavs gaxmovnebul azrs, danawevrebuli<br />
metKvelebiT warmoCenils. sxvagvarad rom vTqvaT,<br />
`sitKva~ mowodebulia ori mniSvnelobiT: `Sinagani~ da `gacxadebuli~<br />
azris mniSvnelobiT. sulxan-saba orbelianis leqsi<br />
konSi `warmouTqmeli~ da `warmoTqmuli~ sitKva iwodeba rogorc<br />
`Sinagan mdebare~ da `warmoCenili~. pirveli uxmoa, meore<br />
_ xmovani. sabas ganmartebiT, `warmoCenilsa sitKvasa xmasa<br />
Sina sitKvis-gebaTa aqvs moqmedeba~. amgvari `sitKva~ leqsikografis<br />
mier daxasiaTebulia rogorc `qadagi mogonebisa~ (=gacxadebuli<br />
azri). `sitKvis sabaseul definicias safuZvlad<br />
udevs nemesios emeselis interpretacia, romlis mixedviTac<br />
`nawevaroiani mimorquma (=danawevrebuli metKveleba) Seexo ra<br />
`gagonebasa~ (=gonebasa) da `gulis-sitKuasa~ (=cnobasa), qadagadca<br />
Seiqmna igi gonebiTsa mimodrekaTaisa~ (`ioane petriwis<br />
Targmani~), anu danawevrebuli metKveleba azrovnebiTi aqtis<br />
da `cnobis~ (=mixvedris, gacnobierebis) warmomCenia (`qadagia~).<br />
`warmo<br />
warmoCe<br />
Ceni<br />
nili da warmouCe<br />
Cene<br />
neli sitKva~ SegviZlia davaxasiaToT<br />
agreTve rogorc `ga<br />
gacxa<br />
cxade<br />
debu<br />
buli<br />
li~ da `ga<br />
gaucxa<br />
cxade<br />
debe<br />
beli<br />
li~.<br />
garda saazrovno semantikisa, warmoTqmuli sitKvis mniSvneloba<br />
Zvel qarTulSi aqvs agreTve `zraxva~-s: `ena zraxavs<br />
mas, romelsa miscems guli da goneba~ (mam. sw.,171,13).<br />
saKuradGeboa agreTve Zvel qarTul enaSi `sitKvis~<br />
gamoKeneba saazrovno cnebis mniSvnelobiT (=warmouCeneli, gaucxadebuli<br />
sitKva) rogorc saxeluri (`sitKva~), ise zmnuri<br />
(`isitKunes~) formebiT. `sitKva~, rogorc saazrovno cneba,<br />
gvxvdeba zmnur konstruqciaSi `gulsa itKvis~ (=fiqrobs). amave<br />
Sinaarss warmoaCens agreTve kompoziti `gulis-sitKva~ (fiqri,<br />
azri). nemesios emeselis Txzulebis petriwiseul Targman-<br />
Si dasturdeba `sitKva~ rogorc saazrovno cneba.<br />
`sitKva<br />
sitKva~-s Zvel qarTul enaSi qmedi<br />
diTi<br />
Ti, praqti<br />
tiku<br />
kuli saqmi<br />
qmi-<br />
62
ano<br />
nobis<br />
mniSvnelobac aqvs. `Sinagani sitKvis~ (`gulis-sitKvis~,<br />
azris) gacxadeba xdeba ara mxolod danawevrebuli metKvelebiT,<br />
sitKvieri warmoTqmiT, aramed moqmede<br />
debi<br />
biTac<br />
Tac; azrebis realizacia<br />
xdeba saqmiT<br />
da esec `sitKvaa~. Zvel qarTul teqsteb-<br />
Si `sitKva~ am mniSvnelobiTac (=saqme, qmedeba, qceva) dasturdeba:<br />
`romelman dauteos coli Tvinierad sitKvisa<br />
sa (=saqcielisa)<br />
siZvisa, amruSos igi~ (mT. 5.32). mTel rig SemTxvevebSi<br />
bibliis teqstis variantul ikiTxvisebSi `sitKvis<br />
sitKvis~ nacvlad<br />
mowodebulia `sa<br />
saqme<br />
qme~.<br />
`sitKva<br />
sitKva~, romelic, Zvel anTropologTa TqmiT, aris adamianis<br />
`urCeulesi nawili~, Tavisi Sinaarsobrivi mravalferovnebiT<br />
warmoaCens mas, rogorc moaz<br />
azrov<br />
rovne<br />
ne, xmiT metKvel da<br />
aqti<br />
tiur<br />
ur, saqmis Semsrulebel (= `saqmiT metKvel~) pirovnebas.<br />
aseTsave mniSvnelobebs gviCvenebs qarTuli `sitKvis~ SesatKvisi<br />
leqsikuri erTeuli `ban~ Zvel somxur enaSi (agreTve<br />
axalSi). es sitKva somxurSi, iseve rogorc qarTulSi, warmoa-<br />
Cens logo<br />
gosur<br />
semantikas, romelSic kargad aisaxeba adamianis<br />
bunebis arsebiTi niSan-Tvisebebi, Sinagani mamoZravebeli Zalebi<br />
da maTi qmediTi realizacia.<br />
bacburSi -w(
variantad, radgan formaSi ar aris mareducirebuli elementi<br />
(-an dgas -d savrcobis win).<br />
3. ganxilul formebSi -n S 3 -is funqciadakarguli niSania;<br />
Sdr. Zv. qarTulis aqu-n, erTi mxriT, da, meore mxriT,<br />
aqu-n-s (m.15,32cmr.8,2c). analogiuri viTarebaa megrul-lazur-<br />
Si: miGunia-miGunan. arn. Ciqobava -n-s miGunan `gvKavs~ formaSi<br />
moqmed sufiqsad miiCnevs (miGu-n-an), i. KifSiZe ki mas fuZes<br />
akuTvnebda (miGun-an).<br />
Cven viziarebT g. kartozias Tvalsazriss: -nan (miGu-nan)<br />
sinqroniaSi dauSlelia _ `erTian sufiqsad ganixileba~.<br />
radgan subieqturi wKobis zmnebSi -an S 3 p -s gamoxatavda<br />
(yarun-an > yaruna), obieqturi wKobis zmnebSi -nan simravlis<br />
gamoxatvis funqcias iGebs.<br />
xevsuruli dialeqtis xKon `hKvanan~, xqon `hqonan~ (Zv.<br />
qarT.) arqaulia TviT Zveli qarTulisTvisac: x-Kon (< x-Ku-an /<br />
< x-Kv+an), x-qon (< x-qu-an). -an, romelic Zireul [E]-sTan<br />
SerwKmiT on-s iZleva, S 3 p -is niSania. es formebi am zmnaTa Tavdapirvel<br />
viTarebas asaxaven. subieqturi mesame piris niSani<br />
mxolobiT ricxvSi aq arsad Cans.<br />
S u S a n a f u t k a r a Z e<br />
zedsar<br />
sarTav saxe<br />
xeleb<br />
lebTan dakav<br />
kavSi<br />
Sire<br />
rebu<br />
buli<br />
Tavi<br />
vise<br />
sebu<br />
bure<br />
reba<br />
bani imerxe<br />
xeul<br />
ulSi<br />
imerxeuli kilo qarTuli enis dedamdinaris erTi Zlieri<br />
Senakadia. igi imerxeveli qarTvelebis mSobliuri<br />
metKvelebaa. imerxevi, istoriuli saqarTvelos uZvelesi miwa,<br />
tao-klarJeTis erT-erTi mxarea, samxreT saqarTvelos Semadgeneli<br />
nawili. amjamad moqceulia TurqeTis respublikis farglebSi.<br />
kerZod, imerxevi warmoadgens arTvinis vilaeTis SavSe-<br />
Tis raionis erT lamaz mxares _ mdinare fafarTis xeobas.<br />
imerxeveli qarTvelebi orenovanni arian. maTi oficialu-<br />
65<br />
ri, saxelmwifo ena Turqulia, saoJaxo (Sinauri) ena ki qarTuli.<br />
imerxevelTa qarTuli, 450 wlis manZilze dedaenis damqvemdebarebel<br />
kontrols moklebuli, Turqul enobriv garemoSi<br />
moqceuli, enis ganviTarebis Sinagani kanonebis moqmedebis<br />
Sesabamisad ganviTarda da damoukidebel kilod CamoKalibda.<br />
Turqulis enis KoveldGiuri gavlenis miuxedavad, man Seinar-<br />
Cuna Tavisi fonetikuri sistema, gramatikuli wKoba da Ziri-<br />
Tadi leqsikuri fondi. imerxeul kiloSi erTxel kidev gancxadda<br />
qarTuli enis siZliere, gamZleoba da ukvdaveba.<br />
imerxeulma kilom dGemde Semoinaxa zedsarTav saxeleb-<br />
Tan dakavSirebuli Zveli qarTuli formebi, saintereso dialeqtizmebi<br />
da Turqulis gavleniT SeZenili ucxo leqsikuri<br />
erTeulebi. Taviseburi leqsikur-gramatikuli elferis matarebelia<br />
imerxeulis zogierTi zedsarTavi saxeli. kerZod:<br />
zedsarTavi saxelis _ didi<br />
_ Sinaarsi, gamoKenebis are gafarToebulia.<br />
Cveulebrivi mniSvnelobis garda, igi aGniSnavs<br />
asakiT an TanamdebobiT ufros pirovnebas, gvevlineba arsebiT<br />
saxelad. magaliTad: CÍeni didi<br />
(oJaxis ufrosi) haJi meqasa da<br />
medinas momlocveli) gamƒdara; nuri-begi ximSiaSvili imaTi<br />
didi<br />
(ufrosi) iKo... did-fuZes erTvis ovan-sufiqsi, CaerTvis<br />
r-Tanxmovani (Sdr. saba _ didro<br />
roani<br />
_did-didebi), da warmoqmnilia<br />
mimarTebiTi zedsarTavi _ didro<br />
rova<br />
vani<br />
(mozrdili,<br />
did-didebi). es sitKva imerxevelTa metKvelebaSi Segvxvda ramdenime<br />
variantiT _ didro<br />
rova<br />
vani<br />
ni, didro<br />
roani<br />
ni, didr…ani, did-<br />
rvani<br />
ni, didvra<br />
vrani<br />
ni. igi simravlis gagebas iZleva da martooden<br />
mravlobiT ricxvSi mdgari sazGvrulis msazGvrelad gvevlineba<br />
(Sdr. didi saxli, didruani saxlebi).<br />
ovan-sufiqss, didro<br />
rova<br />
vanis<br />
msgavsad, dairTavs, agreTve,<br />
zedsarTavebi _ patara patina, pawa, maGali, dabali, grZeli,<br />
kargi, lamazi–da simravleze migvaniSnebs: patar…ani<br />
tar…ani, pa-<br />
tit…ani, pawaw…ani<br />
waw…ani, maGal…ani, dabal…ani<br />
bal…ani, gzel…ani (Z-s<br />
imerxeulSi enacvleba z-Tanxmovani), karg…ani,<br />
lama<br />
mazu<br />
zuani<br />
(ovan→oan→uan→ …an): patit…ani<br />
ƒbiebi<br />
(ƒbovrebi) cxeniT<br />
avasxiT ÉaÉlaSi; sxli zirSi pawaw…ani namSle<br />
mSlebia<br />
(nergebia);<br />
66
gzel…ani klave<br />
vebi<br />
gaSala; karg…ani vaSle<br />
lebi<br />
avarCieT...<br />
mravlobiTobis gadmosacemad gamoiKeneba, agreTve, fuZis<br />
gaorkeceba, rogoricaa: patar-patara, patina-patina, pawawa<br />
(←pawa-pawa), gzel-gzeli, wore–wore, ƒmel-ƒmeli, gonJ-gonJi...<br />
magaliTad: maGal-maGali<br />
maGali kacebi be…ri arian sxloban (sxlo<br />
sxlo-<br />
bani<br />
sofelia SavSeTSi); mokle<br />
kle-mo<br />
mokle<br />
gziebiT davalT; gonJ-<br />
gonJma<br />
sitKvebma damaberes...<br />
imerxeulSi zedsarTav saxels _ pata<br />
tara<br />
enacvleba amave<br />
mniSvnelobis sitKvebi _ pati<br />
tina<br />
da pawa<br />
wa, romlebic saxelobiT<br />
brunvaSi warmodgenilia sruli brunvis niSniT: pata<br />
tarai<br />
baƒala uer oqulSi (skolaSi) ar dava (dadis); pati<br />
tinai<br />
ƒobo<br />
(xbo) baxCaSi zovs; pawai<br />
Toƒi goukeTa Garysa (biysa)...<br />
mimarTebiTi zedsarTavi _ Zvelan<br />
lande<br />
deli<br />
gvxvdeba z…elan-<br />
duri<br />
ri-formiT (del→ dur): CÍenma didrovanebma z…elandu<br />
duri<br />
naTq…amebi Sigvinaxes; z…elandur<br />
urubasa (tansacmels) genJebi<br />
(axalgazrdebi) aGar wonilooben (iwoneben)...<br />
aq, iq-zmnizedebisagan eur-bolosarTiT nawarmoebia zedsarTavebi<br />
_ aqe…ri, iqe…ri (eur→eÍr): aqe…ri laparaki cota<br />
ar erigeba Tq…ensas; iqe…ri saTibebi C…ensa darCa... zog-<br />
Jer gvxvdeba aqevri<br />
ri, iqevri<br />
ri-formiTac.<br />
formiTa da SinaarsiT saKuradGeboa imerxeulisaTvis<br />
damaxasiaTebeli warmoqmnili da Txzuli zedsarTavebi, rogoricaa:<br />
saga<br />
gare<br />
reTo<br />
(gareT Casacmeli), saSi<br />
Sina<br />
naTo<br />
(Sin, oJaxur garemoSi<br />
Casacmeli), sagu<br />
gulev<br />
levlo<br />
lo (saguldagulo), sana<br />
namet<br />
metro<br />
(zedmeti), sana<br />
namu<br />
muso<br />
(warmosaCen adgilas Casacmeli), safe<br />
feri<br />
(Sesadari), saSe<br />
Seno<br />
(SenTvis gamosadegi), saCe<br />
Cemo<br />
(CemTvis gamosadegi),<br />
foTe<br />
Telai<br />
(merKevi, oryofi), Sina<br />
naTai<br />
(Sin, oJaxSi gamosadegi<br />
mxolod)... axalpi<br />
piri<br />
(axalgazrda dedali pirutKvi, romelmac<br />
pirvelad imSobiara), gulga<br />
garai<br />
(ugulo), guler<br />
lerTi<br />
(erTguli), feƒC…ili (msubuqi Kofaqcevis qali), fisimw…ra<br />
simw…ravi<br />
(Zunwi), ƒelmar<br />
marto<br />
(martoxela), ƒelwa<br />
wamo<br />
mosak<br />
sakra<br />
ravi<br />
(advilad dasamorCilebeli),<br />
Sori<br />
riax<br />
axlo<br />
(axlosa da Soris saSuali)...<br />
zogierTi mimarTebiTi zedsarTavi nawarmoebia Turquli<br />
enidan Semosuli sitKva-Zirebis gamoKenebiT: uraha<br />
haTo<br />
(arab. ra-<br />
67<br />
hat _ simSvide, dasveneba) _ mousvenari, uima<br />
mano<br />
(arab. iman<br />
_ rwmena) _ urwmuno, sabri<br />
briani<br />
(arab. sabir _ moTmena, gaZleba)<br />
_ damTmobi, momTmeni, hersi<br />
siani<br />
(arab. hirs _ brazi, risxva)<br />
_ mrisxane, braziani...<br />
xarisxis warmoeba umTavresad aGweriTia. rogorc mSobliur,<br />
ise nasesxeb zedsarTavebs emateba Turqul-arabuli<br />
warmoSobis nawilakebi, damxmare sitKvebi, rogoricaa: en (Kvelaze<br />
metad), fena (Zlier), daha (kidev ufro): en maali<br />
(umaGlesi) mTa karCxalia; fena lama<br />
mazi<br />
(ulamazesi) baƒala (qaliSvili)<br />
hKavs; daha gemri<br />
rieli<br />
(ugemrielesi) saymeli boloSi<br />
iymeva... ufroobiTi xarisxis u-s-mawarmoebliT mxolod erTi<br />
sitKva _ ukeTe<br />
Tesi<br />
_ Segvxvda, isic mxolod moxucTa metKvelebaSi.<br />
imerxeulSi odnaobiTi xarisxis formebi iSviaTad gvxvdeba,<br />
rogoricaa: modi<br />
dido<br />
do, momaGlo<br />
maGlo, mopa<br />
pawao<br />
wao, modab<br />
dablo<br />
lo, mosuf<br />
suf-<br />
To, mowmin<br />
mindo<br />
do, mokar<br />
kargo<br />
go, moTxe<br />
Txelo<br />
lo, mosqe<br />
sqelo<br />
lo, moSa<br />
Savo<br />
vo, moTeT<br />
TeT-<br />
ro, mona<br />
narin<br />
rinJo<br />
Jo, moKirmi<br />
mizo<br />
zo... odnaobiTi xarisxis formaa _ mo-<br />
dgmo (wvrilisa da msxvildis saSuali): windiTvin modgmo<br />
zafi<br />
davarTi...<br />
Turqulidan Semosula da damkvidrebula feris aGmniSvneli<br />
zedsarTavebi: mori<br />
(iis feri), mavi<br />
(lurJi), ÉeSi<br />
eSili<br />
(mwvane), Kirmi<br />
mizi<br />
(wiTeli), sari<br />
(KviTeli), saKizren<br />
rengi<br />
(vardisferi).<br />
Savi<br />
vi, TeTri<br />
ri, breSi<br />
(Sdr. saba–mreSi) _ ruxi jer kidev<br />
aqtiuri leqsikis erTeulebia imerxeulSi.<br />
zedsarTavebi _ axalgaz<br />
gazrda<br />
rda, moxu<br />
xuci<br />
ar Segvxvedria.<br />
axalgaz<br />
gazrda<br />
rda-s enacvleba an Turquli genJ-i (genç _ axalgazrda)<br />
an qarTuli mozde<br />
zde; moxuc<br />
xuc-is magivrad ki gamoiKeneba<br />
Turquli ÉaS<br />
aSli<br />
(yaşli _ moxuci) an qarTuli bebe<br />
beri<br />
ri: erTi<br />
mozde<br />
Garyi (biyi) gamogzavnes; genJe<br />
Jebi<br />
isameben amasa; ÉaS<br />
aSli<br />
var, Tirfani (celi) veGar momiwevnia; CÍeni bebe<br />
beri<br />
zor (ZaliT)<br />
goumuslimanebian...<br />
Turqulis gavleniT imerxeulSi ukve damkvidrebuli Cans<br />
zogierTi ucxoenovani zedsarTavi, rogoricaa: beqa<br />
qari<br />
(arab.<br />
bekar _ dauqorwinebeli), boSi<br />
(Turq. boş _ carieli), beTi<br />
68
(spar. bet _ cudi, saZageli), Taza<br />
(spar. taze _ axali, norCi),<br />
saGlami (Turq. sağlam _ JanmrTeli, saGi) sade<br />
(spar. sade _<br />
sufTa, martivi, ubralo), qiba<br />
bari<br />
(arab. kibar _keTilSobili,<br />
Tavmomwone), SiSma<br />
mani<br />
(Turq. şişman _ msuqani), xira<br />
(Turq. hıra<br />
_ susti, myle), Jesu<br />
suri<br />
(arab. cesur _ gambedavi, uSiSari)...<br />
ucxoenovani zedsarTavebis erTi nawili Jer kidev mtkiced<br />
ar aris fexmokidebuli: C…eni eski<br />
(Zveli) g…aria gorgaze;<br />
z…eli<br />
(Zveli) naTq…amebi g…iKÍars; uzun (grZeli) zam-<br />
TarSi maƒuela; gzeli<br />
gargani gamaazro dedaberma; C…ena sade<br />
(sufTa) gurJebi varTa; sufTa<br />
laparaki aGar viciT, TurqCa<br />
wagvrevs iSta (ise)...<br />
imerxeulisaTvis damaxasiaTebeli zedsarTavebia aƒsi<br />
(Tavneba, mousvenari), balxi<br />
(susti, uGono), balxa<br />
xami<br />
(Kamiri<br />
miwa), dida<br />
dari<br />
(darbaiseli, warmosaCeni adamiani), Tuƒi (muqi),<br />
lursi<br />
(iribi), luƒi (binZuri, usufTao), simsxa<br />
sxami<br />
(umciresi),<br />
ulumeSa (uGrani, miuvali), fuKi (fuGuroiani), Glanai<br />
(uZluri),<br />
Kumra<br />
ralai<br />
(muqi wiTeli), KuCi (nelTbili), Sola<br />
larai<br />
(tanadi), ConCo<br />
(moSvebuli, dune), wkipi<br />
(wvrili Zafi), wore<br />
(sufTa, saGi, marTali) yknari<br />
(myle), xoSo<br />
Sori<br />
(mouridebeli,<br />
ukulturo), x…adi (mamaci, uSiSari, Seupovari)...<br />
imerxeulSi cocxalia Zveli qarTuli zedsarTavebi, rogoricaa:<br />
balan<br />
langa<br />
gari<br />
(uwvrTneli), bele<br />
leSa<br />
(rqadadrekili cxoveli),<br />
beCi<br />
(uykuo), dolia<br />
(urqo pirutKvi), durbe<br />
bela<br />
(Tbili,<br />
ugemuri wKali), Terzu<br />
zuli<br />
(daxnuli miwa), kanTa<br />
Tala<br />
(uwiTlesi),<br />
keSi<br />
(uxeSi), kermux<br />
muxti<br />
(myle) kipru<br />
ruyi<br />
(Zalian xmeli, magari),<br />
leKeci (umi), luti<br />
(ugemuri), mure<br />
reSai<br />
(wiTel–Savi), saGirai<br />
(SublTeTri pirutKvi), ubari<br />
(gamouKenebeli), ugvi<br />
(berwi),<br />
ugva<br />
vani<br />
(mitovebuli adgili), ugla<br />
lagar<br />
garJi<br />
(tlanqi), urge<br />
gebi<br />
(gamousadegari), ura (uwvrTneli), uƒmari<br />
(gamouKenebeli),<br />
ferde<br />
dela<br />
(SavTeTrad yreli pirutKvi), faSa<br />
Sari<br />
(uxeSi), finTi<br />
(avi, boroti), Gurka<br />
kani<br />
(mxrebSi waxrili; ukuGmarTi), Kafarai<br />
(TavSiSveli), KaKvi (metad Savi; yuyKiani), Kinto<br />
tori<br />
(Zalian civi),<br />
Colfo<br />
foti<br />
(ugemovno), Clongi<br />
(blagvi), Cubi<br />
bini<br />
(kargad,<br />
Sors mxedveli), yoye<br />
ye (wKliani, dayaobebuli adgili), xrilai<br />
69<br />
(msxvilad dafquli), xvere<br />
refi<br />
(fxvieri miwa), JinJi<br />
Jixi<br />
(cxelisa<br />
da Tbilis saSuali), Jixma<br />
maku<br />
kuri<br />
(daufiqreblad naTqvami)...<br />
imerxeulis safuZvliani Seswavla qarTuli enis lingvistur<br />
suraTs bevr saintereso masalas SesZens enaTa kontaqtebisa<br />
da Zveli qarTuli leqsikis ukeT warmoCenis TvalsazrisiT.<br />
n a T e l a q u T e l i a<br />
diaq<br />
aqro<br />
roni<br />
niuli fono<br />
notaq<br />
taqti<br />
tika da siste<br />
temis element<br />
mentTa<br />
transfor<br />
sforma<br />
macia<br />
harmoniul kompleqsTa A da B sistemis Jgufebi markirebulia<br />
saerTo qarTveluri fonologiuri sistemis TvalsazrisiT<br />
(g. mayavariani). amave dros kanonikuria zanuri (resp. megrullazuri)<br />
fonotaqtikis gaTvaliswinebiT, radgan savsebiT Seesabameba<br />
fonemaTa SeerTebis struqturul kanonzomierebas:<br />
70<br />
megruli<br />
A B<br />
bg fq pk bG fx pK<br />
dg Tq tk dG Tx tK<br />
Zg cq wk ZG cx wK<br />
Jg Cq yk JG Cx yK<br />
lazuri<br />
A B<br />
bg; fq; bG; fx; pK;<br />
bg>mbg>mg fq>mfq>mq; pk mbG>mG; fx>mfx; pK>pk<br />
bg//mg fq>mq>q bG>mG; bG>mG>G fx>mx pK>pk>k; pK>p<br />
dg Tq tk dG Tx tK<br />
Zg cq wk ZG cx wK<br />
Jg Cq yk JG Cx yK
sistemis modelis CamoKalibeba eqvemdebareba fonotaqtikis<br />
wesebs, magram fonetikuri substancia SeiZleba daemorCilos<br />
cvlilebebs. amitom gaugebaria ratom ar mogvepoveba sakmarisi<br />
safuZveli harmoniul JgufTa labialuri rigis postulirebisaTvis<br />
megrulSi da ratom unda davtovoT isini sqemis<br />
gareSe, rogorc arakanonikuri Jgufebi.<br />
zanuri fonologiuri sistemis TvalsazrisiT sistemis<br />
wevrebi ganicdian transformacias, magram fonotaqtikuri modeli<br />
stabiluri rCeba qarTulis mimarT, rac uflebas gvaZlevs<br />
vivaraudoT, rom harmoniul kompleqsTa Jgufebi<br />
CamoKalibda qarTvelur dialeqtTa erTianobis epoqaSi.<br />
harmoniul JgufTa A da B sistemebi mKaria da dadasturebuli<br />
arian Kvela qarTvelur enebSi da erTnairi paradigmatuli<br />
sixSiriT ar xasiaTdebian. amave dros fonotaqtikis<br />
TvalsazrisiT maTi fonetikuri substanciis gardaqmnebi kanonikuri<br />
struqturis farglebs ar scildeba.<br />
m i x e i l q u r d i a n i<br />
uZve<br />
vele<br />
lesi iranu<br />
nuli soci<br />
ciolin<br />
lingvis<br />
gvistu<br />
turi mode<br />
deli<br />
da misi mniSvne<br />
vnelo<br />
loba mezo<br />
zobe<br />
beli qveKnebis enobri<br />
rivi<br />
poli<br />
liti<br />
tikis formi<br />
mire<br />
reba<br />
baze<br />
(saqarTvelos magaliTze)<br />
aqemenidTa patara monoeTnikuri da monolingvuri qveKnis<br />
did polieTnikur da multilingvur iranis imperiad gadaqcevis<br />
procesSi mraval uprecedento socialur da kulturul<br />
tradicias CaeKara safuZveli. am faqtorebma gadamwKveti<br />
gavlena moaxdines iranis msoflio imperiis mezobeli saxelmwifoebis<br />
ganviTarebaze da iqcnen iranuli saxelmwifos ucvlel<br />
markerebad.<br />
erTi aseTi unikaluri tradicia binaruli struqturis<br />
71<br />
saxiT CamoKalibda. es aris iranuli administraciuli da sociolingvisturi<br />
modelebi, romelTa saTavec aqemenidTa imperiis<br />
epoqaSia povnieri da romlebic garkveuli modifikaciebiT<br />
dGemde funqcionireben.<br />
rogor paradoqsuladac ar unda jGerdes, aqemenidTa<br />
(mogvianebiT ki arSakidTa da sasanidTa) irani warmoadgenda<br />
feodalur federacias, Tu sulac konfederacias ara _ ucnobs<br />
msoflios politikur istoriaSi. axali iranuli Tu<br />
ucxoenovani qveKnis (resp. saxelmwifos) daKrobisas irani, rogorc<br />
wesi, cvlida mxolod maTi saxelmwifoebriobis da damoukideblobis<br />
xarisxs, magram ar cvlida SemoerTebuli teritoriis<br />
saxelwodebas, sazGvrebs da mmarTvel samefo dinastiasac<br />
ki. iranis mefeTa tituli iKo `Sahin-Sahi~ anu mefeT-mefe,<br />
radgan iranis imperiaSi Semaval qveKnebs sakuTari Sahebi anu<br />
mefeebi hKavdaT.<br />
Kvela am qveKnis, romelTa erTi nawili arairanulenovani<br />
iKo, erT saxelmwifod integraciisa da sxvadasxva enaze metKvel<br />
eTnosTa erT erad formirebisaTvis, aucilebeli iKo<br />
sagangebo sociolingvisturi modelis CamoKalibeba da iranma<br />
Seqmna aseTi modeli _ sruliad unikaluri da uprecedento:<br />
enaTa funqciebi gaiKo, gaimiJna anu moxda maTi ranjireba _ saxelmwifo<br />
enam (elamurma, arameulma, Zvelma sparsulma, saSualma<br />
sparsulma, axalma sparsulma) aiGo Tavze polivalenturi<br />
funqcia (kancelariis, religiis, mecnierebis, ganaTlebis,<br />
mxatvruli literaturis, eTnosTaSorisi urTierTobis ena da<br />
sxv.), magram Kvela danarCen umwerlobo enas SeunarCunda SidaeTnikur<br />
urTierTobaTa enis funqcia (oJaxisa da folkloris<br />
ena da sxv.) da saxelmwifo ena ar cdilobda maT am funqciaSi<br />
Carevas.<br />
enebi, romlebsac damwerlobis xangrZlivi, didi da<br />
uwKveti tradicia hqondaT, romlebic manamde an odesme<br />
aGyurvili iKvnen saxelmwifo enis funqciiT, cxadia SeZlebisdagvarad<br />
cdilobdnen konkurencia gaewiaT axali saxelmwifo<br />
enisaTvis. amitom es enebi Sediodnen saxelmwifo enasTan kon-<br />
72
fliqtSi da rogorc wesi eqvemdebarebodnen represiebs saxelmwifos<br />
mxridan. sruliad sxva situacia iKo umwerlobo enebis<br />
SemTxvevaSi: isini ar warmoadgendnen saxelmwifo enis opozicias,<br />
ar acxadebdnen pretenzias romelime oficialur sferoSi<br />
saxelmwifo enis Canacvlebaze da, Sesabamisad, arc represirdebodnen.<br />
sociolingvisturi modeli, romelic CamoKalibda iranSi,<br />
SeiZleba daxasiaTebuli iqnes rogorc diglosiuri bilingvizmi<br />
(sadac diglosia gagebul unda iqnes rogorc enaTa ierarqia<br />
prestijulobis mixedviT, xolo bilingvizmi _ rogorc savaldebulo<br />
codna an Tundac gamoKeneba ori enisa).<br />
am modelma: a) moaxdina konsolidacia (resp. integracia)<br />
iranis saxelmwifoSi mcxovrebi Kvela eTnosisa erT erad;<br />
b) daicva, gnebavT, gadaarCina umwerlobo enebi, raki moixsna<br />
enaTa konkurencia, radgan kompetenciebi saxelmwifo da patua<br />
enebs Soris mkacrad iKo ganawilebuli funqcionirebis sfero-<br />
Ta mixedviT. irani aGmoCnda erTaderTi imperia, romelSic SenarCunebul<br />
iqna TiTqmis Kvela umwerlobo ena, romlebic sasanidebis<br />
epoqidan moKolebuli, CvenTvis cnobil wKaroebSi<br />
isKvnen moxseniebulni (qurTuli, gilanuri, TaliSuri, TaTuri,<br />
beluJuri da sxv.)<br />
elinistur epoqaSi (Zv. w. 303-302 wlebSi) CamoKalibebuli<br />
qarTuli (resp. sruliad qarTuli) saxelmwifos Semqmnelma<br />
mefe farnavazma qarTuli matianeebis Tanaxmad saxelmwifos administraciuli<br />
mowKobis modeli iranisgan aiGo: ~esreT ganawesa<br />
ese soveli farnavaz mimsgavsebulad samefosa sparsTasa~<br />
(`qarTlis cxovreba~, I, 1955: 25). misganve gadmoiGo sociolingvisturi<br />
modelic.<br />
saqarTvelos samefo, iseve, rogorc mis nimuSad aGebuli<br />
aqemeniduri irani, feodalur federacias warmoadgenda da Sesabamisad<br />
saqarTvelos mefeTa, iseve, rogorc iranis mefeTa<br />
tituli iKo mefeT-mefe, radgan saqarTvelos gaerTianebul samefoSi<br />
Semaval qveKnebs sakuTari mefeebic hKavdaT.<br />
farnavazma mis gaerTianebul samefoSi Semaval Kvela er-<br />
Teuls SeunarCuna saxeli, administraciuli sazGvrebi, mmar-<br />
Tveli dinastia, saSinao saqmeebSi TviTmmarTveloba da a.S. sainteresoa<br />
rom am teritoriebma Tavisi administraciuli sazGvrebiTa<br />
da saxelwodebebiT dGemde moaGwies da rodesac mefeT-mefe<br />
daviT aGmaSenebelma (1089-1125) saqarTvelo imperiad<br />
aqcia da mis sazGvrebSi moaqcia bevri sxva qarTveluri da<br />
araqarTveluri tomebiT dasaxlebuli qveKnebi, man Caatara reforma,<br />
darios I-is reformis tipisa, gaamsxvila administraciuli<br />
erTeulebi da daniSna maTSi araadgilobrivi gubernatorebi,<br />
magram am gamsxvilebul erTeulebSi SeKvanili qveKnebis<br />
tradiciuli sazGvrebi ar Seucvlia.<br />
mefeT-mefe farnavazis mier Zv.w. 284 wels saxelmwifo<br />
enad gamocxadebuli qarTuli _ gaxda saxelmwifo ena ara mxolod<br />
am sitKvis viwro mniSvnelobiT, anu samefo kancelariis<br />
ena, aramed is aGiyurva polivalenturi funqciiT da gaxda<br />
ganaTlebis, mecnierebis, literaturis, kulturisa da religiis<br />
erTaderTi ena qarTul saxelmwifoSi da asea dGemde (afxazeTis<br />
avtonomiaSi qarTul enasTan erTad saxelmwifo enis<br />
funqciiT aGyurvilia afxazuri enac).<br />
imjamindel saqarTvelos saxelmwifoSi gaerTianebuli<br />
mcire qveKnebis Kvela enam (da dialeqtma) gaiTavisa saxelmwifo<br />
enis sociolingvisturi dialeqtis (patua enis) statusi<br />
da Kvela maTganma ugamonaklisod moaGwia dGemde (qarTveluri<br />
enebidan: svanurma da zanurma anu megrul-lazurma, bacburma,<br />
romelic iberiul-kavkasiur enaTa oJaxis naxur-daGestnuri<br />
Jgufis naxuri qveJgufis erT-erTi enaa da sxv.) xolo Kvela<br />
es tomebi erTian da ganuKofel qarTvel ers Seadgenen.<br />
interess moklebuli ar unda iKos is faqtic, rom arcTu<br />
Soreul warsulSi, XIX saukunis 30-an wlebSi am, ukve<br />
iranul-qarTuli, sociolingvisturi modelis realizacia kidev<br />
erTxel moxda kavkasiaSi, kerZod daGestanSi sadac xunZurandiur-didour<br />
enebze metKveli xalxebis erT erad konsolidacia<br />
daiwKo xunZuri koines `bol maw~-is anu `Jaris enis~ safuZvelze<br />
da minimum 14, komparativistuli TvalsazrisiT<br />
73<br />
74
ueyveli ena, romlebic umwerloboa, ganarZobs arsebobas xun-<br />
Zuri oficialuri (resp. saliteraturo) enis sociolingvisturi<br />
dialeqtis statusiT, xolo am patua-enebze metKveli tomebi<br />
xunZi eris warmomadgenlebad aGiricxebian.<br />
m e d e a G l o n t i<br />
wuTis seman<br />
manti<br />
tiku<br />
kuri funqci<br />
qciisa<br />
saTvis qarTul<br />
TulSi<br />
sulxan-saba orbelianis `leqsikon qarTulSi~ Semonaxulia<br />
leqsikur-kalendaruli meta<strong>Tez</strong>isis erTi ucnauri faqti:<br />
`wu<br />
wuTi<br />
(1 mef. 14, 9) _ wamTan naxe. erTi wami sameoci wuTia.<br />
erTi wami sameoc wuTad ganiKofvebian~. `wa<br />
wami<br />
_ aqvs Jamsa er-<br />
Tsa wami samoci; xolo erTsa wamsa _ wuTi samoci; wuTsa er-<br />
Tsa _ kesi...~<br />
rogorc vxedavT, XVIII saukunis damdegisTvis qarTulSi<br />
wuTiT<br />
aGiniSneboda dGevandeli wami<br />
mi, da winaukmod _ wami<br />
dGevandeli wuTis<br />
aGmniSvneli iKo. amave saleqsikono uwKebas<br />
gvawvdis daviT CubinaSvili.<br />
KuradGebas iqcevs wuTi<br />
Tisa<br />
da wamis<br />
semantikur funqcia-<br />
Ta gadanawileba, viTarca motivireba wuT- da wam- fuZeTa Semcveli<br />
ramdenime leqsikuri erTeulis saxeldebisa.<br />
wami<br />
mi: g. rogava ar miiCnevs sarwmunod qarT. wam- `wamis~<br />
da megr. wum-/wun<br />
wun- (meore komponenti kompozitisa aka-wunTs<br />
`erT-wuTs~) `wamis~ SesatKvisobas (al. cagareli, i. KifSiZe),<br />
da gamoavlens kanonzomier SesatKvisebs: qarT. wam- `wami, drois<br />
umciresi erTeuli~, romelic amosavalia zanurisaTvis<br />
yum-e, yum-an-i `dila~, o-yum<br />
yum-ar-e `xval~ da svanurisaTvis ham-<br />
`dila~, hams `dilas~ (zanuris kanonzomieri svanuri korelati<br />
daadgina k. Smidtma). qarTuli wamis<br />
`drois umciresi monakve-<br />
Ti~ tipologiur paralelad saxeldeba laT. secunda `meore~;<br />
moZv. `wami~.<br />
75<br />
wami<br />
Zvel qarTulSi polisemantikuria da aGniSnavs: er-<br />
Ti mxriv _ `Tvalis quTuToT niSnebas~ (sulxan-saba), `wamwams~,<br />
`daxamxamebas~, `Tvals~, meore mxriv _ `sasworis uGlis<br />
Suaze aGmarTul isars~ da mesame mxriv _ dGevandel `wuTs~.<br />
swored wami<br />
`wamwami; daxamxameba~ aris amosavali kalendaruli<br />
terminisaTvis wami<br />
(Sdr. Zveli qarTuli wam-wam<br />
`drodadro~).<br />
Zvelsave qarTulSi wami<br />
mi-sgan momdinarea zmnebi: wamis<br />
mis-<br />
Kofa `TvaliT niSneba; Sexedva~, wamwa<br />
wame<br />
meba<br />
`Tvalis Cakvra,<br />
(mi)niSneba~); aseve wame<br />
meba<br />
ba, mowa<br />
wame<br />
me-Kofa<br />
`damowmeba; dasturi;<br />
martviloba~ (i. abulaZe, z. sarJvelaZe).<br />
wuTi<br />
Ti: g. rogava miuTiTebs, rom wuTis<br />
(rogorc wamis<br />
mis)<br />
amosavali semantika ufro konkretuli sagnis aGmniSvnelTan<br />
aris dakavSirebuli, kerZod: qarT. wuTi<br />
`drois umciresi monakveTi~<br />
momdinareobs wueTa<br />
`wveTavs~, wueT<br />
eT-i `wveTi~-dan<br />
(Sdr. laT. minutes `mcire, patara, wvrili~).<br />
qarTuli wueT<br />
eT-is megrul SesatKviss yvaT-i/yveT<br />
yveT- `wveTi~<br />
da lazur yveT-/yuT<br />
yuT-s (o-yuT<br />
yuT-u-a `sawveTuri~) ar miuGia wu-<br />
Tis mniSvneloba. lazuris semantika nawilobriv sxvaobs: -yvaT<br />
yvaTal-a/o-yuT<br />
yuT-a-ra `sanagve~ (qarTuli da megruli enebis masalis<br />
SesatKvisoba daadgina al. cagarelma; *wu<br />
wueT<br />
eT-/wuT<br />
wuT- arqetipebi<br />
qarTul-lazuri erTianobis xanisaTvis aGadgina g. klimovma).<br />
i. KifSiZis miTiTebiT, megruli wunTi<br />
`wuTi~ qarTuli warmomavlobisaa<br />
( wuTi<br />
_ n-s ganviTarebiT).<br />
meore mxriv, variantebi wueT<br />
eT-/wuT<br />
wuT- (umarcvlo u-Ti)<br />
amosavalSi zmnur Zirad aris miCneuli (Zv. qarT. wueT<br />
eT-/wuT<br />
wuT-:<br />
wueT<br />
eT-i; wueT<br />
eT-av-s; s-wuT<br />
wuT-i-s). igi qarTulSi daedo safuZvlad<br />
axal kalendarul leqsikur erTeuls wuT-i `wuTi~, romlis<br />
SesatKvisi qarTvelur enebSi ar dasturdeba. amasTan, wuTi<br />
Ti,<br />
Tavisi Tavdapirveli semantikiT, gamoxatavda ara drois konkretul<br />
monakveTs, aramed drouli monakveTis simcires _<br />
`mcire xniT, droebiT~: wuT(Ga<br />
Ga) `cotaGa~; wuTerT<br />
`cota,<br />
mcired; male, droebiT~ (a. arabuli).<br />
am mxriv sagulisxmoa wmida ioanes saxarebis mTawmidise-<br />
76
ul redaqciaSi dafiqsirebuli mcired jam, romliTac Senacvlebulia<br />
wuTerT<br />
(ioane 13, 33). mcired jam zedmiwevniTi<br />
Targmania Zveli berZnuli mikros<br />
ros, mikron<br />
`mcire, mcired~-isa.<br />
wuTi da wami<br />
mi: am ori kalendaruli terminis amosavali<br />
semantika marTlac konkretul saganTa aGmniSvnelebTan aris<br />
dakavSirebuli (wu<br />
wuTi<br />
`drois umciresi erTeuli~ wueTi<br />
`wveTi~, wueTa<br />
`wveTva~; wami<br />
`drois mcire erTeuli~ wami<br />
`wamwami; daxamxameba~). magram wuT-isa da wam-is, aseve am fuZe-<br />
Tagan nawarmoeb leqsikur erTeulTa semantikis ganviTarebis<br />
(mniSvnelobis gadawevis da semantikuri funqciis gafarToebis)<br />
analizma cxadKo, rom ukve Zvel qarTulSi wuTiT<br />
TiT, aseve wuTis<br />
Semcveli leqsikuri erTeulebiT, umTavresad gadmoicema mKi-<br />
siero<br />
roba<br />
ba, merKe<br />
rKeoba<br />
ba, xanmok<br />
mokle<br />
leoba<br />
ba, droebi<br />
biTo<br />
Toba<br />
ba, warmav<br />
mavlo<br />
loba<br />
_<br />
saaqaosi, wuTisoflisa, Sdr.:<br />
Zv. qarT. wuTi<br />
`wuTieri; warmavali~, wuTa<br />
Tadi<br />
`wuTieri,<br />
droebiTi~, wuTer<br />
TerTo<br />
Toba<br />
`warmavloba~, wuTis<br />
TisSi<br />
Sina<br />
naga<br />
gani<br />
`wuTieri;<br />
xanmokle~, wuTja<br />
jami<br />
`wuTieri~, wuTja<br />
jamo<br />
moba<br />
`xanmokleoba~, wu-<br />
TerT `cota; mcired; male; droebiT~, wuT-wuT<br />
`xSirad~, sa-<br />
wuTro<br />
ro, sawu<br />
wuTo<br />
`droebiTi, warmavali; saaqao, wuTisofeli~.<br />
wuTis<br />
Tisgan<br />
gansxvavebiT, wami<br />
mi, miuxedavad Tavisi polisemantikurobisa,<br />
ar ukavSirdeba warmav<br />
mavlo<br />
lobas<br />
da arc msgavs semantikur<br />
funqcias itvirTavs.<br />
wuT-isa da wam-is semantikur funqciaTa amgvari gadanawilebis<br />
utyuar mowmed gvesaxeba SesaniSnavi qarTuli sityva<br />
_ wuTi<br />
Tiso<br />
sofe<br />
feli<br />
li, Zveli qarTuli sofe<br />
feli<br />
li, igive sawuT<br />
wuTro<br />
ro, sa-<br />
wuTo<br />
To. Zveli qarTuli zedsarTavi saxeli sawuT<br />
wuTro<br />
ro, sawu<br />
wuTo<br />
`wuTieri, droebiTi, warmavali~ imavdroulad aGmniSvnelia<br />
`saaqaosi, wuTisoflisa~ (Sdr. Zveli qarTuli grZel-sa<br />
sawuT<br />
wuT-<br />
ro `xnieri; dGegrZeli~): `nu iKofin Senda GmerT sawuT<br />
wuTro<br />
[=warmavali]~ (fsalmunni 80, 10); `SegcodeT, viTarca kacTa<br />
sawuT<br />
wuTro<br />
roÁsa<br />
saTa<br />
[=wuTisoflisa] da soflis-moKuareTa~ (`wmida<br />
SuSanikis martviloba~).<br />
Zveli qarTuli sofe<br />
feli<br />
aGniSnavda `samKaros; qveKanas;<br />
mxares; samTavros; mamuls; dabas~. sulxan-sabasTvis sawuT<br />
wuTro<br />
`es sofelia~, anu saaqaoa. igi miuTiTebs wKaros wmida pavles<br />
epistoledan 2 korinTelTa mimarT (4, 17): `rameTu sawu<br />
wuTo<br />
ToÁ<br />
ese mcire yiri Cueni gardametebulsa da gardareulsa didsa<br />
didebasa saukunesa Seiqms CuenT‚s~. sakuTriv sofels<br />
qarTveli<br />
leqsikografi amgvarad ganmartavs: `so<br />
sofe<br />
feli<br />
sam saxed iTqmis:<br />
sukuno igi sofeli da wuTisofeli da kacis bunebac<br />
soflad iTqmis. sofe<br />
feli<br />
ewodebis sruliad sawuTrosa~. sawu<br />
wu-<br />
To-s gaswvriv ki `leqsikon qarTulSi~ sagulisxmodaa Cawerili:<br />
`wuTis xnisa, gina es sofeli~.<br />
axla ukve gasagebi xdeba, Tu ra mizeziT ar mogvepoveba<br />
saaqaos, ama soflis, qveKnis aGmniSvnelad leqsikuri erTeulebi<br />
_ wami-sofeli an sawamo! da sawu<br />
wuTos<br />
(sa<br />
sawuT<br />
wuTros<br />
ros), wuTi<br />
Ti-<br />
soflis<br />
saxeldebisas ratom SeCerda qarTveli sitKvaTSemoqmedis<br />
arCevani ara wamze<br />
ze, aramed swored wuTze<br />
_ saaTobrivkalendaruli<br />
sistemis mcire sazomi erTeulis aGmniSvnel im<br />
terminze, romelmac itvirTa semantikuri funqcia xanmok<br />
mokle<br />
leo-<br />
bisa<br />
sa, droebi<br />
biTo<br />
Tobi<br />
bisa<br />
da warmav<br />
mavlo<br />
lobi<br />
bisa<br />
sa, anu ama soflis, saaqaos<br />
bunebis gamomxatveli umTavresi maxasiaTeblisa.<br />
v a j a S e n g e l i a<br />
fragmen<br />
mente<br />
tebi mogo<br />
gone<br />
nebi<br />
bidan akade<br />
demi<br />
mikos<br />
arnold Ciqo<br />
qoba<br />
bava<br />
vaze<br />
ze. <strong>XX</strong>IX-<strong>XX</strong>XVI<br />
<strong>XX</strong>XIX. arn. Ciqobava specialistebis mier gamoTqmul<br />
axal da argumentirebul mosazrebebs interesiT da gagebiT<br />
xvdeboda, miesalmeboda, magram dausabuTebel Tvalsazriss ver<br />
egueboda. erTxel (70-ian wlebSi) Cvens institutSi sakavSiro<br />
samecniero konferencia gaimarTa dialeqtologiisa da enis istoriis<br />
sakiTxebze. konferenciaSi, qarTvel mecnierebTan er-<br />
Tad, monawileobas iGebdnen kolegebi kavkasiis sxvadasxva regi-<br />
77<br />
78
onidan, moskovidan, leningradidan, kievidan, kiSinovidan... ramdenime<br />
axalgazrda gamovida moxsenebebiT, romlebSic, rbilad<br />
rom vTqvaT, Tamami, magram dausabuTebeli Tvalsazrisebi iKo<br />
gamoTqmuli, Tanac ise, rom sxva mecnierTa azri ganxilul sakiTxze<br />
ar iKo saTanadod gaTvaliswinebuli. b-ma arnoldma SemaJamebel<br />
sitKvaSi, romelSic konferenciaze wakiTxul moxsenebaTa<br />
av-kargze iKo msJeloba, aGniSna: В науке нужна смелость, а не<br />
храбрость... Кавалерийские наскоки тут могут иметь только временные<br />
успехи... bunebrivia, Kvela mixvda, visi misamarTiTac iKo naTqvami<br />
es sitKvebi...<br />
<strong>XX</strong>X. enaTmecnierul muSaobas arn. Ciqobava udarebda memaGaroisa<br />
da metalurgis Sromas; aGniSnavda, rom enaTmecniers<br />
enobrivi madnis mopovebac uxdeba (memaGarois msgavsad) da<br />
misi gadamuSavebac (metalurgis msgavsad). yeSmariti enaTmecnieri<br />
am ori saxis samuSaos organulad unda uxamebdeso...<br />
<strong>XX</strong>XI. cnobili saenaTmecniero diskusiis wina periodSi<br />
erT-erTi Sexvedrisas stalins ukiTxavs: moskovis universitetis<br />
filologiis fakultetis dekani vin ariso?<br />
arn. Ciqobava: profesori Cemodanovi.<br />
stalini: ra kacia es Cemodanovi?<br />
arn. Ciqobava: piradad ar vicnob, magram erTi wigni aqvs<br />
enaTmecnierebaSi sxvasTan TanaavtorobiT...<br />
Semdeg, politbiuros wevrebis Sekrebaze stalins ganucxadebia:<br />
Cemodanovi moskovis universitetSi dekanad muSaobs,<br />
vinogradovi ki zis (gadasaxlebulia), es rogor SeiZlebao...<br />
ramdenime dGeSi v. vinogradovi moskovSi daabrunes da<br />
filologiis fakultetis dekanad da enaTmecnierebis institutis<br />
direqtorad daniSnes, ssrk mecnierebaTa akademiis akademikos-mdivanic<br />
gaxda...<br />
akad. v. vinogradovi xSirad umeorebda b-n arnolds:<br />
Tqven gadamarCineT, kacad maqcieTo... moskovSi Casvlisas sadgurSi<br />
xvdeboda, Sinac epatijeboda, gamomgzavrebisas acileb-<br />
79<br />
da... eubneboda: akademikosad unda wargadginoTo... imdenJer gaumeorebia,<br />
rom b-n arnolds erTxelac ironiiT miugia: me er-<br />
Ti ubralo glexis Svili var da Tbilisis saxelmwifo universitetis<br />
profesorad rom viTvlebi, CemTvis esec zedmetiao...<br />
b-n arnoldis komentari: etKoba, eloda Cemgan, rom<br />
vetKodi, oGond Tqven es gaakeTeT da Tqveni survilis amsrulebeli<br />
viqnebio.<br />
<strong>XX</strong>XI. arn. Ciqobavas ramdenJerme SesTavazes ssrk mecnierebaTa<br />
akademiis wevr-korespondentad wardgena, magram man<br />
mtkice uari ganucxada... me saqarTvelos mecnierebaTa akademiis<br />
akademikosi var da amaze rom davTanxmde, Cveni akademiis SeuracxKofa<br />
iqnebao...<br />
<strong>XX</strong>XII. saenaTmecniero diskusiamde arn. Ciqobavas enaTmecnierTa<br />
garkveuli Jgufi imis gamo ebrZoda, rom n. maris<br />
`axal saenaTmecniero moZGvrebas~ _ `erTaderT marqsistul<br />
moZGvrebas~, ar iziarebda da sakmaod mwvaved akritikebda. diskusiis<br />
Semdeg aGniSnuli adamianebis nawili saKvedurs gamo-<br />
Tqvamda: mars arasakmaod akritikebso. maT Sesaxeb b-ni arnoldi<br />
sinanulnarevi ironiiT ambobda: iumoris grZnoba akliaTo...<br />
<strong>XX</strong>XIII. politbiuros zemoaGniSnul Sekrebaze molotovi,<br />
sanam stalini Semovidoda, GimiliT imeorebda n. maris<br />
oTxi elementis saxelebs: sal, ber, on, roS... sal, ber, on,<br />
roS... sal, ber, on, roS (arn. Ciqobavas sadiskusio werili<br />
hqonda wakiTxuli). sxvebi mdumared isxdnen. stalinis Semosvlis<br />
Semdeg isic dadumda...<br />
<strong>XX</strong>XIV. arn. Ciqobavas mraval did mecnierTan akavSirebda<br />
megobruli urTierToba, maT Soris _ did qarTvel mecnierTan,<br />
fiziolog iv. beritaSvilTan. erTxel iv. beritaSvili<br />
meuGlesTan erTad swvevia b-n arnolds oqroKanaSi. sakmaod<br />
xangrZlivi saubris Semdeg b-n ivanes winadadebiT mTawmindis<br />
80
parkisken gauseirniaT (b-ni arnoldi, b-ni ivane da maTi<br />
meuGleebi). karuselebTan rom misulan, b-n ivanes SeuTavazebia:<br />
karuselze davsxdeTo _ laparakia e. w. `eSmakis borbalze~.<br />
didxans uarobda b-ni arnoldi, magram bolos daTanxmebula<br />
(qalbatonebi dabla darCnen)... saubarSi garTulebs daviwKebiT<br />
Turme Camosvla da meore wreze wasulan... q-ni T. KiasaSvili<br />
amas rom miambobda, b-ni arnoldi CaerTo da TiTqos<br />
moibodiSa: ucnauri kaci iKo ivane, mTxova da uari ver vuTxario...<br />
<strong>XX</strong>XV. b-ni arnoldi quTaisSi sadalaqos ewvia erTxel<br />
dalaqi Tan parsavs erT moqalaqes, Tan iqve mJdom pirs xmamaGla<br />
elaparakeba. amasobaSi ramdenime adgilas kanic gauyra...<br />
klienti aGSfoTebiT uKviris: Tqven, batono, etKoba ordenis<br />
miGeba gindaT Cemi Kelis gamoyraSio...<br />
dalaqi: biZia, me Tqveni ganaTlebisaTvis vzrunav, Tvara<br />
am bikentias KoveldGe vxvdebi, karis mezobelia Cemio...<br />
b-ni arnoldi: enakvimati xalxia quTaiselebio.<br />
<strong>XX</strong>XVI. mamaCemi _ grigol Sengelia, romelmac 1930<br />
wels daamTavra Tbilisis saxelmwifo universiteti, TxuTmeti<br />
wlis ganmavlobaSi (gardacvalebamde) aswavlida qarTul enasa<br />
da literaturas erwo-TianeTSi, manglisSi, TbilisSi... amas-<br />
Tan, samecniero muSaobasac eweoda; ekuTvnis werilebi qarTuli<br />
enisa da literaturis swavlebis sakiTxebze; ori wignis<br />
Tanaavtoric aris (gr. Sengelias Sesaxeb patara statia qarTuli<br />
enciklopediis me-10 tomSi daibeyda _ arn. Ciqobavas winadadebiT).<br />
xSirad stumrobda Tavis maswavlebels _ arn. Ciqobavas<br />
erTi suraTic SemomrCa, sadac b-n arnoldis binaSi magidas<br />
usxedan: b-ni arnoldi, q-ni Tamari, b-ni arnoldis da _<br />
ivlita da mamaCemi (suraTi q-n q. lomTaTiZes gadauGia).<br />
1938 wels mamaCems daumTavrebia wigni `metKvelebis ganviTarebisaTvis<br />
saSualo skolaSi~ (Tanaavtori _ p. xubutia)<br />
gamocemamde wigni sarecenziod gadauciaT ramdenime pirisa-<br />
81<br />
Tvis, maT Soris _ arn. CiqobavasaTvisac. mamaCemis arqivSi<br />
Semonaxulia es recenzia... b-ni arnoldi mokled axasiaTebs<br />
wigns, laparakobs mis naklovanebaTa Sesaxeb, xolo daskvnis saxiT<br />
aGniSnavs: `wignSi ganxilulia Kvela is sakiTxi, romelsac<br />
miznad aqvs moswavlis metKvelebis ganviTareba. amdenadve wigni<br />
aqtualur sakiTxebs exeba. wigni damuSavebulia keTilsindisierad<br />
da Cveni saSualo skolisaTvis sargeblobis motana SeuZlia...<br />
saTanado SesworebaTa Setanis Semdeg wigni SeiZleba daibeydos:<br />
igi sasargeblo damxmare wigni iqneba saSualo skolisaTvis~.<br />
r e v a z S e r o z i a<br />
`ve<br />
vefxistKaos<br />
fxistKaosnis leqsi<br />
siki<br />
kidan<br />
dan~ II<br />
1. poemaSi sakmaod xSirad gvxvdeba dia sitKva. sxvadasxva<br />
konteqstSi mas ramdenime mniSvneloba aqvs: diaG, diaGac, ra<br />
Tqma unda, oGondac, gacilebiT; Zalian, Zlier; bevri; bevrad<br />
(ix. n. naTaZis `vefxistKaosnis~ saskolo gamocema, 1986):<br />
dia gasca saboZvari 123.3 (bevri)<br />
viTa Smagi SevkrTi dia 356.3 (Zalian, Zlier)<br />
yirni, misgan unaxavni, dia, vismca garduxdian?! 754,4 (dialeqtur)<br />
movaxsene: `dia, GmerTo, brZaneba vqmna meca Tqveni~ 435.3 (diaG)<br />
dia, GmerTo, brZanebaa ege Tqveni 1172.4 (diaG, ra Tqma unda)<br />
dia, GmerTo, winaSe var, ese Cemgan dadasturda 1534.4<br />
(diaG, oGondac)<br />
Tvara me Cemda, ig misda, dia sJobs kidis–kidoba 1496.4<br />
(gacilebiT, diaGac) . . .<br />
gamomcemel-komentatoris ganmartebebi (frCxilebSi Ca-<br />
82
smuli sitKvebi) SeiZleba rig SemTxvevaSi dasazustebeli iKos.<br />
2. `vefxistKaosnis~ garda dia Zvel qarTvelur mwerlobaSi<br />
dadasturebuli aqvs z. sarJvelaZes: `dia<br />
Zlier. dia msuroda<br />
SenTvis~. igive forma Setanilia `sitKvis konaSi~. aq<br />
`diaG~ da `bevri~ mniSvnelobiT dia or sxvadasxva erTeulad<br />
aris warmodgenili. aqvea diadi<br />
di, idiada<br />
da, diaG, diamc<br />
. . .<br />
formebi. es ukanaskneli sulxan-sabas ganmartebiT aris<br />
`mKofobis sacilebeli~, xolo xevsurulSi igi `did-didis~<br />
aGmniSvnelia (xevs. leqsikoni). diaG (`friadsaviT~, saba), a.<br />
SaniZis mosazrebiT, momdinareobs `dia GmerTosagan~, Tavad<br />
dia ki _ diadi sitKvidan. Tu am mosazrebas gaviziarebT, gaurkveveli<br />
rCeba, erTi mxriv, G-s warmomavloba da funqcia, meore<br />
mxriv, diad<br />
Ziria Tu fuZe.<br />
3. a. SaniZis mixedviT, diadi<br />
← did-ad-i) g. klimovis<br />
TvalsazrisiT did reduplicirebuli fuZea. aseTi segmentacia<br />
Zirad di-s gamogvaKofinebs, rasac mxars dauyerda megrulis<br />
di (gakvirvebis gamomxatveli Sorisdebuli) dia, diTa<br />
Ta, didu<br />
du;<br />
dioJer<br />
er), diode<br />
de//di<br />
diode<br />
de... formebi. amaTgan dia igive Cans, rac<br />
`vefxistKaosnis~ dia:<br />
dia, GoronT(i), neba sqani!: `dia, GmerTo, neba Senia. . .~<br />
amgvarad, dia forma identuria saliteraturo variantsa da<br />
megrul metKvelebaSi. msgavsi viTareba gvaqvs di Zirisagan<br />
warmoqmnil didi<br />
fuZis SemTxvevaSic. rac Seexeba megrulis<br />
`dio<br />
dio~ da misgan nawarmoeb diode<br />
de//dior<br />
orde<br />
formebs, sarwmuno<br />
ar unda iKos specialur literaturaSi fiqsirebuli mosazrebebi:<br />
diorde<br />
dua/doa>dio (S. lomaia).<br />
83<br />
i z a C a n t l a Z e, g u b a z v a n i l i S i<br />
lazur tipo<br />
ponim<br />
nimTa siste<br />
tema<br />
,,di<br />
didi nena<br />
nafo<br />
fonas<br />
nas~<br />
mixed<br />
xedviT<br />
2000 wels qalaq froidenStatSi kavkasiis gamomcemlobam<br />
dabeyda oTxenovani (lazur-germanul-Turqul-qarTuli) leqsikono,<br />
romelsac ,,didi lazuri leqsikoni~ hqvia, Tumca 148<br />
gverds moicavs. wignis momzadebaSi monawileoba miiGo rva pirovnebam<br />
(tine amse-de iongi, yeme Cupina, volfgang foierStaini,<br />
fahri kahramani, Jemal karadenizli, selma koCiva, ciala narakiZe)<br />
germaniis, TurqeTisa da saqarTvelos respublikebidan.<br />
maT Soris zogi enaTmecnieria, zogic _ biznesmeni. leqsikonis<br />
publikacia ekuTvnis golfgang foierStains, xolo naSromi mieZGvna<br />
,,lazuri enisa da kulturis ostats~ fahri kahramans,<br />
romelmac Kvelaze meti gaakeTa am wignis arsebobisaTvis, magram,<br />
samwuxarod mis gamocemamde gardaicvala.<br />
leqsikoni iwKeba fahri kahramanis daxasiaTebiT, romelsac<br />
Tan axlavs didi lazi swavlulis fotoc da misi cnobili<br />
gamonaTqvamic: laziSeni oxenon dido dulafe qoren (,,lazisaTvis<br />
gasakeTebeli didi saqmeebi aris~); da marTlac asea!<br />
upirveles Kovlisa, Cven SevexebiT ,,didi nenafona~-Si<br />
warmodgenil lazur toponimebs. wigns axlavs germanulenovani<br />
winasitKvaoba, romlis mixedviTac lazuri nawilia samxreTkavkasiur<br />
enaTa Jgufisa, romelsac ganekuTneba, agreTve, qarTuli,<br />
megruli da svanuri. masSi oTxi didi dialeqti<br />
gamoiKofa. esenia: aTinuri, arTaSenuli, arqabul-viwuri (an<br />
Sualzuri) da xofuri. leqsemebs miwerili aqvT Sesabamisi dialeqturi<br />
formebi, maT Soris toponimebsac, Tumca, rasakvirvelia,<br />
Kvela SemTxvevaSi oTxive monacemi miTiTebuli araa.<br />
zogJer gamotovebulia qarTuli SesatKvisebic.<br />
samwuxarod, lazuri toponimebi dGemde srulKofilad<br />
ar aris Seswavlili. mxolod i. sixaruliZis monografia, romelSic<br />
aGwerilia eTnografiul-istoriuli lazeTis toponi-<br />
84
mika sofel kvariaTidan mdinare kalaSamde, sakmarisi ar gaxlavT.<br />
amJerad Cven SevecdebiT vimsJeloT ,,did lazur leqsikonSi~<br />
Setanil toponimTa sistemis Sesaxeb:<br />
rogorc cnobilia, Kvela qarTvelur enaSi aSkarad igrZnoba<br />
brunvaSi marTulmsazGvrelian toponimTa simravle _<br />
igive viTarebaa lazurSic; amasTanave naTesaobiTi brunvis morfema<br />
xan daculia, xanac mokvecili (srulad an nawilobriv):<br />
burbu<br />
bu-S-ox<br />
oxva<br />
vame<br />
(,,Gamuras salocavi~), azoT-iS<br />
iS-Gali<br />
(,,azotis<br />
rele), bad-iS<br />
iS-Kona<br />
(`bebris Kana~), bard-iS<br />
iS-Gali<br />
(,,zvinis
yaGan-e ewodeba (,,sa-kiboCxal-e~) Sdr. analogiuri o-Cxo<br />
Cxomur<br />
mur-e<br />
o-Cxam-ur-e qobuleTis raionSi. sarfeli ar itKvis JaGans-s<br />
(,,kiborCxala~) an oJaGane-s, romelic gvxvdeba saanalizo leqsikonSi<br />
(gv. 102), Tumca specialur liratraturaSi dadasturebulia<br />
rogorc oJaGane ise oyaGane-c (i. sixaruliZe).<br />
arqabsa da ardasenSi gamoiKeneba toponimebi si-der<br />
der-i, si-der<br />
dere<br />
(Sdr. Turq. dare ,,xeoba, mdinare~ da svanuri dere (,,naprali<br />
KinulSi~); si- prefiqsis funqcia CvenTvis mTlad naTeli araa).<br />
Cven xelT gvaqvs agreTve 2007 wels stambulSi gamocemuli<br />
1160 gverdis ,,didi lazuri nenapuna~, Sedgenili Turqi<br />
mkvlevarebis _ ismail buJakliSis, hasan uzunhasanoGlus da<br />
irfan aleqsivas _ mier. vapirebT gavagrZeloT muSaoba toponimTa<br />
Seswavlis TvalsazrisiT ara mxolod leqsikonebis mixedviT,<br />
aramed adgilze (rogorc saqarTvelos, ise TurqeTis<br />
teritoriaze dasaxlebul lazTa Soris) moviZioT Kvela makro<br />
da mikrotoponimebi, raTa SoTa rusTavelis saxelmwifo universitetTan<br />
arsebuli qarTvelologiis institutis Tanam-<br />
SromlebTan erTad gamovceT lazur toponimTa vrceli akademiuri<br />
leqsikoni.<br />
m a n a n a C a C a n i Z e<br />
deno<br />
nota<br />
tacia<br />
cia-ko<br />
kono<br />
nota<br />
taci<br />
ciis is dialeq<br />
leqti<br />
tika da Tana<br />
named<br />
medro<br />
rove<br />
leqsi<br />
sikog<br />
kogra<br />
rafi<br />
fiis is tenden<br />
denci<br />
ciebi<br />
sitKvis denotaciur da konotaciur mxareTa leqsikografiuli<br />
deskrifcia, rogorc upirvelesi amocana leqsikografiuli<br />
damuSavebisa, umniSvnelovanesia lingvistikisaTvis. faqtobrivad,<br />
es aris `leqsikografiis leqsikologia~, ZiriTadi<br />
Sinaarsi leqsikografiuli mecnierebisa.<br />
Tanamedrove leqsikografiuli industria, intensiurad<br />
mzardi leqsikografiuli reestri, samwuxarod, `leqsikogra-<br />
87<br />
fiis leqsikologiis~ gverdis avliT aGwevs da inarCunebs Tavis<br />
masStaburobas. erTi SexedviT, amgvar viTarebas martivi<br />
gamarTlebac SeiZleba moeZebnos imis gaxsenebiT, rom iKo dro,<br />
roca leqsikografia `leqsikologiis gerad~ iTvleboda, axla<br />
ki `leqsikografiis droa~. arada `axali leqsikografiuli situacia~,<br />
isev samwuxarod, arc saxumaroa da arc revanSistuli.<br />
opozi<br />
zici<br />
ciuri wKvili<br />
`leq<br />
leqsi<br />
sikog<br />
kogra<br />
rafi<br />
fiis is leqsi<br />
siko<br />
kolo<br />
logia<br />
gia~ da<br />
`leq<br />
leqsi<br />
sikog<br />
kogra<br />
rafi<br />
fiuli<br />
(Tu leqsi<br />
sikog<br />
kogra<br />
rafi<br />
fiis<br />
is?!) indus<br />
dustria<br />
tria~ na-<br />
mdvilad arasa<br />
saxar<br />
xarbi<br />
bielo mdgoma<br />
mare<br />
reoba<br />
baSia<br />
Sia. amis gaTvaliswinebiT,<br />
zogadad lingvistikis da konkretulad leqsikologiisa<br />
da leqsikografiis mizanmimarTulebebidan gamomdinare logikuria<br />
daisvas kiTxva: iqneb<br />
leqsi<br />
siko<br />
kolo<br />
logi<br />
giuri uzrun<br />
runvelKofa<br />
leqsi<br />
sikog<br />
kogra<br />
rafi<br />
fiuli samu<br />
muSa<br />
Saoebi<br />
bisa aGar aris upirve<br />
vele<br />
lesi<br />
si? sainteresoa,<br />
ras gveubneba aGniSnul problemasTan mimarTebiT<br />
sitKvis denotacia-konotaciis dialeqtika, bolosdabolos es<br />
aris lingvistikis komptencia Tavisi leqsikologiiTa da leqsikografiiT?!<br />
TvalsaCinoebisaTvis moxsenebaSi am kuTxiT mimovixilavT<br />
qeglis axal saredaqcio samuSaoebs da axladredaqtirebul<br />
masalebs.<br />
saanalizo masala mowmobs, rom swored denotaciisa da<br />
konotaciis dialeqtika, misTvis niSandoblivi urTierTqmedebiTa<br />
da urTierTgavleniT, warmodgenili saTanado leqsikografiuli<br />
aparatiT, aris is bazisi, romelic ganapirobebs Tanamedrove<br />
leqsikografias, rogorc mecnierebis dargs da ara<br />
zogadad mis mecnierul formats. Tumca es ukanaskneli misive<br />
prezentabelurobidan gamomdinare dGes, rogorc arasdros,<br />
uaGresad aqtualuria. calsaxad unda iTqvas, rom denotaciisa<br />
da konotaciis dialeqtika mimarTulia leqsikografiis instrumentulobis<br />
winaaGmdeg amjamad iseve, rogorc SedarebiT<br />
adre igi warmatebiT upirispirdeboda leqsikografiis xelosnobas.<br />
88
h a r u n C i m q e<br />
odna<br />
naobis seman<br />
manti<br />
tikis Se- zmniswi<br />
wini<br />
nian forma<br />
maTa<br />
gadmoce<br />
cemis saSu<br />
Suale<br />
leba<br />
bani Turqul<br />
qulSi<br />
1. qarTuli enisagan gansxvavebiT, TurqulSi ar moipoveba<br />
zmniswinebi, rac zmniswinian formaTa qarTulidan Turqulze<br />
gadatanis dros qmnis garkveul problemebs. winaaGmdegobrivia<br />
saleqsikono masalac. magaliTad, qarTul-Turquli da<br />
Turqul-qarTuli leqsikonis mixedviT Sezid<br />
zidva<br />
Turqulad<br />
asea Targmnili: raGacis SigniT zidva. Turquli enis ganmartebiT<br />
leqsikonSi ki pirdapir sitKva Sezid<br />
zidvas<br />
ver vxvdebiT.<br />
esec SeiZleba imiT aixsnas, rom Turqul enaSi mimarTulebis<br />
gamosaxatavad ixmareba mimarTulebis aGmniSvneli zmnisarTebi,<br />
xolo zogadi moqmedeba gadmoicema masdariT. magaliTad: zid-<br />
va Turqulad asea ganmartebuli: Taşımak: 1. Bir şeyi bir yerden<br />
başka bir yere götürmek. 2. Üstünde bulundurmak, romlis Targmania:<br />
raGacis erTi adgilidan sxva adgilze waGeba, 2. Tan qona.<br />
2. Se- zmniswinis erT-erTi funqcia aris odnaobis gamoxatva.<br />
am semantikuri velis farglebSi gamoiKofa ramdenime saqcevi:<br />
`odnav~, `cota, cotaTi~, `mcire/raGac xniT, erTgzis~,<br />
`nawilobriv~, `zereled, Zlivs, TiTqmis~, `aqa-iq, alag-alag,<br />
mcired~, `dawKebiToba, inxoativi~ (moqmedeba-procesis fazis<br />
partitiuloba)... qarTulis Se- zmniswinian formaTa Sesabamisi<br />
saqcevebis mixedviT Turqul masalasTan Sepirispirebas movaxdenT<br />
qegl-is masalaze daKrdnobiT. magaliTad: saqcevi `od<br />
od-<br />
nav~: Sesveldeba (biraz ıslanacak _ odnav dasveldeba), Sexuxavs<br />
(biraz ısıtacak _ odnav gaaTbobs), Seteniandeba (bıraz nemlenecek _<br />
odnav nestiani gaxdeba), Serbildeba (bıraz yumuşayacak _ odnav<br />
darbildeba), Seykneba (biraz solaacak _ odnav daykneba); saqcevi<br />
`co<br />
cota<br />
ta, cota<br />
taTi<br />
Ti~: Seagviandeba (biraz gec kalacak _ cota xans daagviandeba),<br />
SearTmevs (Biraz azaltacak _ cotas Seaclis), Seasvenebs<br />
(biraz dınlenecek _ cota xans daasvenebs), Secotavdeba (biraz<br />
azalacak _ cota gaxdeba)...<br />
89<br />
3. odnaobis semantikis gamomxatvel Se- zmniswinian formaTa<br />
Turqulis masalasTan Sepirispirebis Sedegebis gaTvaliswineba<br />
saintereso iqneba rogorc erTi enidan meore enaze<br />
Targmnisas, aseve TargmniTi leqsikonebis Sedgenisas.<br />
90<br />
Seniavdeba /Seaniavebs (igivea, rac aaniavebs), SemSraldeba<br />
(bıraz kuyacak) 2) saKrdeni<br />
Seswmends(mowmends, mousufTavebs,<br />
moumSralebs, Suxocavs (pirsaxociT, xelsaxociT))... (35 erT.);<br />
3) saqce<br />
qcevi<br />
vi: `dawKebiToba, inxoativi~ (moqmedeba-procesis fazis<br />
partitiuloba): SefrTxialdeba (kanatlanmaya başlayacak), Setokdeba<br />
(erTbaSad Seirxeva, SeinZreva), Serokdeba (oynamaya<br />
başlayacak, Sekuntrucdeba, SeSindeba (SiSiT ganimsyvaleba, _<br />
dafrTxeba, dafeTdeba; daSindeba), Semxiaruldeba (cotaTi gamxiardeba)...<br />
(60 erT.); 4) saqce<br />
qcevi<br />
vi: `aqa-iq, alag-alag, mcired~:<br />
Sebandavs (ustunkörü saracak), Sesxeps (Seayris, Seakafavs (totebs)),<br />
Seayris (mosyris rameze, _ Sesyris), SeatKavebs (zogan<br />
tKavs Seaclis), Seferaddeba (feradi gaxdeba, sxva feri miecema,<br />
_ SeiGebeba)... (8 erT); 5) saqce<br />
qcevi<br />
vi: `mcire/raGac xniT, er-<br />
Tgzis~: SeaCerebs (moZraobas droebiT SeuwKvets, cota xniT<br />
gaaCerebs, SeaKenebs, SeaKovnebs) /SeCerdeba (kısa muddet duracak),<br />
SeKovndeba (mcire xniT daKovndeba, _SeCerdeba, Sedgeba)<br />
SewKvets (aGar ganagrZobs, _ SeaCerebs; gaaTavebs, daasrulebs,<br />
gawKvets) /SeawKvetinebs (aiZulebs an saSualebas miscems<br />
SewKvitos, _ SeaCerebinebs; ar daamTavrebinebs; gaawKvetinebs),<br />
SeaKenebs (1. svlas siaruls an moZraobas SeawKvetinebs, _ gaa-<br />
Cerebs, daaKenebs)... (5 erT.); 6) saqce<br />
qcevi<br />
vi: `nawilobriv~: Seasworebs<br />
((mcdars) gaasworebs, gamarTavs; SeakeTebs), Seasrulebs,<br />
Sesxlavs(Seayris, Sekreys (totebs)), Seremontdeba (remonti<br />
gaukeTdeba, _ garemontdeba, SekeTdeba) /Searemontebs (remonts<br />
gaukeTebs, _ SeakeTebs), Sebelavs (qveda totebs), Se-<br />
Tvlis (informaciis nawils), SegleJs, Senaxevrdeba/Seanaxevrebs<br />
(TiTqmis gaanaxevrebs; naxevramde daiKvasn)... (15 erT.); 7) sa-<br />
qcevi<br />
vi: `zereled, Zlivs, TiTqmis~: Sebaravs, Sepotindeba (zorla<br />
çıkacak), SemTavrdeba (SeTavdeba, damTavrdeba)... (4 erT.).
m e r a b C u x u a<br />
proto<br />
tokav<br />
kavka<br />
kasi<br />
siuri fuZe<br />
Ze-enis enis leqsi<br />
siku<br />
kuri<br />
Sedge<br />
dgeni<br />
nilo<br />
lobi<br />
bisa<br />
saTvis<br />
(dro<br />
dro, ca, mnaTo<br />
Tobe<br />
bebi<br />
bi,<br />
bune<br />
nebis movle<br />
vlene<br />
nebi<br />
bi)<br />
s.-qarTv. *Gon<br />
Gon- `dGeoba, dGesaswauli~ (Zv. qarT. Gon-i<br />
`kerpi~, zan. -xu ←*Gun, dGa-xu `dGesaswauli, uqme dGe~, svan.<br />
Gˆn `dGesaswauli~) ~ s.-sind. *„an<br />
„an- `dro, sezoni~ (afx. ‰n<br />
←*a-„an, abaz. a„a, ad. G–, Kab. Ga, ubix. Ga `dro, sezoni~) ~<br />
s.-daG. *„a<br />
„ar…- `dro, saukeTeso periodi~ (yam. K´a…, tind.<br />
K´aru, God. K´aru `dro~, lak. arG `cxovrebis saukeTeso wlebi~,<br />
darg. arG `asaki; amindi~, arC. oƒ, xin. enG (erg. inK-i)<br />
`qorwili~);<br />
s.-qarTv. *xan<br />
xan- `xani; daxaneba~ (qarT. xan-i `dro, jami~,<br />
xan-da-xan, da-xan-eb-a, zan. (megr.) xon-af-a = xan-eb-a, xon-eb-a<br />
`marxva; daxaneba~, xon-en-s `marxulobs~) ~ s.-nax. *xan<br />
xan- `dro,<br />
asaki, jami~ (iCq. xan, ing. x–, erg. xan-uo, bacb. xa n `dro, jami~)<br />
~ s.-daG. *meƒ<br />
meƒ- `dro, sezoni~ (xunZ. mex´ `dro~, kar. muƒ´e `qorwili~..,<br />
darg. meƒ´ º miƒ´ `qorwineba~.., lezg. meƒ-er `daqorwineba~);<br />
s.-qarTv. *deG<br />
deG-e `dGe; amindi~ (qarT. dGe, zan. (n)dGa<br />
`dGe; amindi~, svan. la-deG `dGe~) ~ s.-sind. *dˆG<br />
dˆG-a `mze~ (ad.<br />
TˆG–, Kab. dˆG–, ubix. ndGa `mze~, Sdr. ad. TˆG…a-s, Kab.<br />
dˆG…‰-sa `guSin~: zan. go-Ga ←*go-dGa `guSin~) ~ s.-nax. *daG<br />
daG-u<br />
`wvima~ (iCq. daGu º duoGa, ing. doaG–, bacb. {daGš}) ~ s.-daG.<br />
*G…ed<br />
G…ed-e `dro, dGe; wvima~ (did. Gudi, hin. G…ede, xvarS.<br />
G…ade, bej. …odo, hunz. …ˆdˆ `dGe, wvima, varskvlavi~, lak.<br />
hanT´a ←*Ganda `dGe-Game (24 saaTi)~, arC. hanT´i ←*Gandi `garkveuli<br />
drois monakveTi~);<br />
s.-qarTv. *ser<br />
ser- `Game; saGamo~ (qarT. ser-oba, ser-is kud-i,<br />
zan. ser-i `Game~) ~ s.-sind. *Sˆ…-a `Game~ (ubix. Sˆ…a `Game~) ~<br />
s.-nax. *fsar<br />
fsar-← w.-nax. *s…ar<br />
s…ar- `saGamo~ (iCq. sar-ah ٨ , ing. sar-ah ٨ ,<br />
bacb. fsar-eh ٨ `saGamos~, Sdr.: iCq. s‹-sar-a, ing. si-sar-a, bacb.<br />
si-fsr-eh ٨ `guSinwin~) ~ hur.-urart. *S…er<br />
S…er- (hurit. SŠrˆ<br />
`saGamo; dasavleTi~) ~ s.-daG. *s…ar<br />
s…ar- `Game~ (xunZ. sor-do º<br />
Sor-do (yad.) `Game~);<br />
s.-qarTv. *bG…ar<br />
bG…ar- `mziani; samxreTi~ (Zv. qarT. bGuar-i<br />
`samxreTi~) ~ s.-sind. *ba„a<br />
`mze~ (afx. a-mra, abaz. mara `mze~)<br />
~ s.-nax. *b„ar- `naTeli~ (iCq. b„r-lanig `kaSkaSa~, b„r-la<br />
`naTeli~, ing. b„r- `naTeli~, bacb. {b„ar-}) ~ s.-daG. *bar„<br />
bar„-<br />
`mze; dGe~ (xunZ. baK `mze~.., did., hin., xvarS. buƒ, bej. boƒ,<br />
hunz. boƒ, lak. barG `mze~, darg. barh ٨ i º berh ٨ i `mze, dGe~,<br />
lezg. raG, Tab. riG, aG. raG, ruT. …irˆG, kriw. …iraG, wax.<br />
…irˆG, bud. …iraG, arC. barƒ, ud. be´G, xin. ˆnK `mze~);<br />
s.-qarTv. *d-usT<br />
usT-e `mTvare, Tve~ (Zv. qarT. TTue º T‚Te,<br />
zan. TuTa º mTuTa `Tve, mTvare~, TuTa-Sxa `orSabaTi~, svan.<br />
doSd-ul `mTvare~, d…eSd-iS `orSabaTi~) ~ s.-sind. *m-ˆZ<br />
ˆZ-a<br />
`mTvare, Tve~ (afx. ц-mza, abaz. mzˆ, ad. maz–, Kab. maz–, ubix.<br />
mˆZц `Tve, mTvare~) ~ s.-nax. *b-uT<br />
uT´- `mTvare, Tve~ (iCq. buT´,<br />
ing. buT´, bacb. buT´) ~ s.-daG. *b-uZ<br />
uZ-i º *b-uw<br />
uw´-i `mTvare, Tve~<br />
(xunZ. mow´, and. borw´i, axv. bow´o, yam. bo¬, tind. boc´u, kar.<br />
borw´o, boTl. furw´u, bagv. bow´, God. furc´u, did. buci,<br />
hin. buce, xvarS. buca, inx. bucu, bej., hunz. boco `mTvare~,<br />
lak. barz `Tve, mTvare~, darg. baZ º baw º bac´, lezg. …arz,<br />
Tab., aG., ruT., wax. …az, kriw. …’z, bud. …ˆz, arC. bac, xin.<br />
…aw `mTvare~);<br />
s.-qarTv. *zG…el<br />
zG…el- `didi wvima~ (qarT. (imer.) zGvel-a<br />
`didi, kokispiruli wvima~, zan. (megr.) zGvar-zGval-i `kokispiruli<br />
wvima~, svan. jGer ←*jG…er `Tavsxma, didi wvima, TqeSi~)<br />
~ s.-nax. *zaG<br />
zaG- `wvima~ (naxuri ekvivalenti nasesxobis saxiT<br />
osurma enam Semogvinaxa, Sdr. os. zG `wvima~) ~ s.-daG. *zang<br />
zang-<br />
91<br />
92
el- `wvima; setKva~ (did. zigolu, xvarS. zangeru, bej. holo-<br />
Sigi, hunz. belu-Sige `setKva~.., lak. zig `wvima~);<br />
s.-qarTv. *Kel<br />
Kel- `wvima; wvimianoba~ (qarT. Kel-oba- `wvima-ƒSiroba;<br />
wvim(r)ian-oba~ (saba), yia-Kel<br />
Kel-a `wvimis yia (?)~,<br />
zan. (megr.) go-‡al-af-a `wvimisgan ruebis adideba~) ~ s.-nax.<br />
*Kar<br />
Kar-u `wvima; setKva~ (iCq. Kuora, iTumK. Kor, yeb. Karu, ing.<br />
Koara º Kora `setKva~, bacb. Kar `wvima~, Kar-ol-en `wvimiani~,<br />
Kar-o n n„an `wvimis yia~) ~ s.-daG. *Kil<br />
Kil-u `wvima; zafxuli~<br />
(and. K´inu, axv. K´ino º K´inu, yam. K´in…, tind. K´inu, kar. K´ino,<br />
God. K´inu, aG. Gul, ruT. Gˆ´l-d, wax. Gˆ´l, arC. ƒi´T´-iƒ `zafxuli~,<br />
xin. Kula `wvima~);<br />
s.-qarTv. *zem<br />
zem- `dro, xani~ (qarT. zm-, xan-da-zm-ul-i,<br />
zan. jam-i `dro~, mu-jam-s `ra dros~, miTa-jam-i `Zveli dro~) ~<br />
s.-sind. j…-a `ca~ (afx. ц-jº-„…an, abaz. j…-„…and `ca~, ad. jºa-<br />
G…a `varskvlavi~, ubix. j…a `ca~) ~ s.-daG. *zab-u `ca, dGe,<br />
varskvlavi~ (xunZ. zob º job `ca~, and. zubu, tind. zebu, bagv.<br />
zeb, kar. zebu, boTl. zi…u, God. zibu `dGe~ lak. s´a… `ca~,<br />
darg. zab º Za… º c´ab `wvima, ca~, lezg. c´a…, Tab. za…, aG.<br />
za…, kriw. za…, beud. zˆ…, xin. c´…a `ca~);<br />
s.-qarTv. *mxar<br />
mxar- `sadili; samxari; samxreTi~ (qarT. sa-mxar-i<br />
`samxreTi~, `sadili~, svan. mˆxr `xval~) ~ s.-sind. *maxÀ…-a<br />
`dGe~ (afx. ц-mS, abaz mSˆ, ad. ma†– ←*maxÀ…–, Kab. maxÀ…a, ubix.<br />
mˆs…a `dGe~) ~ s.-nax. *malx<br />
malx- `mze~ (iCq. malx, ing. malx, bacb.<br />
maTx `mze~) ~ s.-daG. *mil<br />
▼ -e `mze, dGe; samxreTi~ (and. mil ▼ i,<br />
axv. mil ▼ i, kar. mile, tind. mili, boTl. mi¹hi, bagv. mil ▼ , God.<br />
mil ▼ i, yam. mil ▼ `mze, dGe~, Sdr. tind. mil ▼ -a `mTis (mziani)<br />
samxreTuli daqaneba~);<br />
s.-qarTv. *m(a)ze<br />
`mze~ (qarT. mze, zan. mja º bja `mze~,<br />
bja-Sxa `kvira, mzis dGe~, svan. mˆj º mij `mze~, mij-ladeG `kvira~)<br />
~ s.-sind. *mˆza<br />
`sxivi, naTura, CiraGdani~ (afx. a-Cº¥-mza<br />
`sanTeli~, bzif. a-mza `maSxala~, abaz. mza `naTura~, ad. bzˆ,<br />
93<br />
Kab. bzi `sxivi, Suqi~, ubix. mˆZa ←*mˆza `naTura, Suqi, sanTeli~)<br />
~ s.-nax. *maj<br />
maj-un `KviTeli~ (iCq. muoja º moja `KviTeli~,<br />
ing. moaj– `vardisferi~, bacb. {maju¹}) ~ s.-daG. *marz<br />
marz-u `ali~<br />
(lezg. murz, Tab. murz `cecxlis mnaTi nawili~);<br />
94<br />
s.-qarTv. *yaq<br />
yaq- `yeq-a/i~ (qarT. yeq-a-quxili, el-yeqi, dayeq-eb-a,<br />
zan. yuq-af-i `yeqeba~, svan. li-yˆq-un-e `dayeqeba~) ~<br />
s.-sind. *w(…)ak<br />
ak- `naperwkali; mnaTobi~ (ad. fxa-waya, Kab. fxa-<br />
Zaya `muguzali~ = fxe `xe~ + waka `naperwkali~, ubix. w…ank<br />
`mnaTobi~) ~ s.-daG. *w…aq<br />
w…aq- `ca, mnaTobi; naperwkali~ (xunZ.<br />
w´…aqi, axv. w´…aqa, yam. waqa, tind. waq…a `naperwkali, elvare;<br />
mnaTobi~ (Sdr. xunZ. zmnuri fuZe w´…aq- `brwKinva~), lak. wuq<br />
`mnaTobi~, darg. waq º Zaq º c´aq `ca~, lezg. wuk, kriw. wuk `naperwkali;<br />
muguzali~);<br />
s.-qarTv. *S…a…<br />
S…a…- `Svavi, wKliani Tovli~ (qarT. Svav-i,<br />
imer. Sval-v-a `Tovl-yKapi~, gur. Svan-v-a `Tovlis fifqis<br />
wKliT damZimeba~, zan. (megr.) svim-on-i ←*sqvim-on-i `Svavi~, et.<br />
`Svaviani~) ~ s.-nax. *h ٨ u…- `sineste~ (iCq. h ٨ î ←*h ٨ u…, ing. h ٨ u…<br />
`sinestisgan gamowveuli anTeba~, bacb. {h ٨ uv}) ~ s.-daG. *S…ib<br />
S…ib-<br />
`TrTvili~ (xunZ. S´ub, and. S´ib, axv. s´ibi, yam. s´ib, tind.<br />
S´ibi, kar. S´ibe, boTl. S´ibi, God. S´ibi, did. xebi, hin. xebi,<br />
xvarS. xeba, inx. x•bo, lak. x´…i´m, ud. xo `TrTvili, yirxli~);<br />
s.-qarTv. *z…a…<br />
z…a…- ← w.-qarTv. *za…<br />
za…- `zvavi~ (qarT. zvav-i,<br />
svan. j º ja º jh ←*ja… `zvavi~, ja-baba `zvav-qari~, Sdr.<br />
megr. Sum-on-i ←*jum-on-i `zvavi~) ~ s.-sind. *a-zˆ<br />
zˆ- `TrTvili;<br />
Tova~ (afx. a-Za-Za º a-Z ▼ a-Z ▼ a, abaz. aZ `cvari, TrTvili~, ubix.<br />
z…a-Zˆ `Tovli~, ma-Z¥ `TrTvili~, Zˆ `Tova~) ~ s.-nax. *a-zir<br />
zir-<br />
`TrTvili~ (iCq. -is, yeb. mr. sir-eS, ing. -is, mr. asar-aS,<br />
bacb. {-iz}) ~ s.-daG. *a(n)zu<br />
zu- `Tovli~ (xunZ. „azu, and. anji,<br />
axv. a¹ji, yam. anz, tind. anzi, kar. „anze, boTl. anzi, bagv. anz,<br />
God. anzi, did. isi, hin. iSe, xvarS. i¹sa, inx. e¹so, bej. o¹z,<br />
hunz. ˆ¹z, ruT. iz, wax., kriw., bud. iz, ud. i´j `Tovli~);<br />
s.-qarTv. *w…ed<br />
w…ed- `wveTi, cvari~ (qarT. w…eT-i, wveT-av-s,
sa-wveT-ur-i, zan. yvaT-i `wveTi~, o-la-yvaT-ir-e `sawveTuri,<br />
oyvaTo~, svan. …ed ← *y…ed `cvari~) ~ s.-nax. *darw<br />
darw- `wvima,<br />
uamindoba~ (iCq. derZ º derz, ing. darZ º darc´ `qarbuqi~,<br />
bacb. darw-ol `wvimianoba~) ~ s.-daG. *w(…)ad<br />
ad- `wvima, wveTi~<br />
(xunZ. w´ad, and. w´a, axv. w´ari, yam. ¬‰, tind. c´‰, kar. w´a,<br />
boTl. w´a, God. c´ai `wvima~, lezg. stal ←*wdal `wveTi~,<br />
Tab. wadal, aG. war º waral `cvari, nami~, kriw. wadi `Txevadi,<br />
wKal-wKala~, xin. wu `wveTi~);<br />
s.-qarTv. *w…im<br />
w…im- `wvima~ (qarT. wvim-a, wvim-s, zan. yvim-a `wvima~,<br />
yvin-s `wvims~, svan. mˆ-ym-in-l `varskvlavTmricxveli~) ~ s.-nax.<br />
*w…ib<br />
w…ib- `GvTaeba~ (iCq. wî, qist. wi…, ing. wu… `warmarTuli<br />
GvTaeba~, bacb. wib `kerpi~) ~ s.-daG. *w…ib<br />
w…ib- `wKaloba, GmerTi~<br />
(xunZ. w´ob `wKaloba~, and. w´ob `GmerTi~.., lak. wimi<br />
`gracia; TanagrZnoba~, darg. wum `mowKaleba, TanagrZnoba~).<br />
p a a t a c x a d a i a<br />
sami kolxu<br />
xuri mikro<br />
rohid<br />
hidro<br />
roni<br />
nimis struqtu<br />
turul<br />
rul-<br />
seman<br />
manti<br />
tiku<br />
kuri<br />
anali<br />
lizi<br />
(mi<br />
mion<br />
onCu<br />
Cura<br />
rafu<br />
fu, dudiS<br />
diS<br />
owKvita<br />
tafu<br />
fu, saor<br />
orgio<br />
gio)<br />
1. mion<br />
onCu<br />
Cura<br />
rafu<br />
istoriuli cixe-goJis qvemoT, texurze, xidia gadebulia<br />
(masze gadadis senaki-martvilis saavt. gza). xids samxreTiT, e.<br />
i. mdinaris marJv. napirze, esazGvreba sofeli kotianeTi (Zv.<br />
senakis Temis sakrebulo), xolo CrdiloeTiT, e.i. mdinaris<br />
marcx. napirze _ sofeli Jixa (naqalaqevis Temis sakrebulos<br />
centri). xids zemoT mdinare farTod da mdored miedineba.<br />
swored aq ewodeba mionCurafu.<br />
ras niSnavs menCurafa?<br />
95<br />
cnobilia: qarT. cur- (curavs) : megr. Cur- (nCuruns<br />
`curavs~). magram es informacia araa sakmarisi toponimuri<br />
amocanis amosaxsnelad. aGmoCnda, rom menCu<br />
nCurua<br />
(qarTuli `micurva~)<br />
erT-erTi tradiciuli (samwuxarod, ukve TiTqmis miviwKebuli)<br />
xalxuri sawKlosno asparezobaa. igi Seiswavla,<br />
aGwera da aGadgina cnobilma jurnalistma, mogzaurma da mxareTmcodnem<br />
gvanJi maniam (ix. misi werilebi da interviuebi<br />
`leloSi~, `asaval-dasavalSi~ da sxv.). gairkva, rom xobiswKlis,<br />
yaniswKlisa da enguris napirebze mdebare soflebSi<br />
(muxuri, zumi, yaqvinJi, Jgali, Jvari) gasuli saukunis Sua<br />
wlebSic ki imarTeboda individualuri Tu Jgufuri SeJibreba<br />
menCuruaSi. saamisod SerCeuli iKo mdinaris Grma da mdore<br />
dineba. msaJis niSanze gaGma-gamoGma napirebidan erTdroulad<br />
aiGebdnen starts asparezobis monawileni da Sua wKalSi Seerkinebodnen<br />
erTmaneTs. mizani iKo metoqis wKalSi CaZirva Tav-<br />
Si, kiserSi an mxrebSi xelis (xelebis) CavlebiT. Cveulebriv,<br />
dasaSvebi iKo xuTJer Serkineba wKlidan amousvlelad. gamar-<br />
Jvebulad is iTvleboda, vinc metJer CaZiravda mowinaaGmdeges.<br />
sofel kotianeTis mkvidrma, 84 wels miGweulma yiyiko<br />
yubabriam gaixsena (1984 wels): `amjamad rom texurze xidia<br />
gadebuli, imis zemoT wKlis dineba mdore, farTo da ufro<br />
Grma iKo. axalgazrdebi saGamoobiT iq CaviKrebodiT salaGobod,<br />
saTamaSod, erTmaneTs vecilebodiT gaGma-gamoGma<br />
swraf curvaSi, agreTve menCurafaSi da sxv. menCurafa erqva<br />
metoqesTan Serkinebas Sua mdinareSi. mizani iKo metoqis wKal-<br />
Si CaZirva Tavze an qedze xelis dayeriT. ramdenime falavani<br />
gvKavda iseTi, rom masTan yidils gavurbodiT. maTi saxelebi<br />
dGesac gvaxsovs~.<br />
rogorc vxedavT, texurispira soflebSi gavrcelebuli<br />
menCu<br />
nCura<br />
rafa<br />
igivea, rac xobiswKlis, yaniswKlis, enguris napirebze<br />
mdebare soflebSi aGwerili menCu<br />
nCurua<br />
rua: menCuruns `micuravs~<br />
(zogadad) mionCurans `micuravs~ (raime garkveuli<br />
obieqtisaken) mionCurafu `misacuri; adgili, romliskenac<br />
micuraven~ (momavali drois mimGeoba) mionCurafu (mikro-<br />
96
hidronimi): is adgili, sadac imarTeboda menCurafa//menCuruas<br />
asparezoba.<br />
2. dudiS diS owKvita<br />
tafu<br />
texuris marJv. serze mdebare sofel beTlemis (leZaZames<br />
Temis sakrebulo) mkvidris _ kali berZemiSvilis _ (dabad.<br />
1894 w.) naambobidan: `Kmawvilobis jams (`boSalobas~) texurze<br />
CavdiodiT sabanaod da gasagrileblad. marTalia, mionCurafusac<br />
vewveodiT, magram ufro axlos, gurZemia-texuris SesarTavsa<br />
da abanos Sua, sagangebod gvqonda amorCeuli erTi toba<br />
(`Grma wKali~). roca Tavis gamoCena gvindoda, Sig CavKridiT<br />
saSualo zomis qvebs da vinc mets amoiGebda, `mangari boSic~<br />
is iKo. am tobas erqva dudiS diS owKvita<br />
tafu<br />
fu. zmnuri fuZe wKvit-<br />
(JerJerobiT araa dafiqsirebuli leqsikonebSi) aGniSnavs raimeSi<br />
(siTxe, adamianTa Jgufi) Tavis CaKofas, Cakvras: `baGanaq<br />
duGa wKars xe qowKvitu~ (bavSvma mduGare wKalSi xeli Cahkra);<br />
`uqvinJe wKars dudi qowKvitu do mele gekonCuru~ (uZiro<br />
wKalSi CaKvinTa da gaGma gacura); `qiana xalxi gerdˆnˆ,<br />
eTeqi qowKvitu dudi do iSo qimSadin~ (sadac qveKana xalxi<br />
idga, iq Sergo Tavi da Caikarga).<br />
maSasadame: dudiS diS wKvita<br />
tafa<br />
`(wKalSi) CaKvinTva~ (sitKvasitKviT:<br />
`wKalSi Tavis CaKofa, Cakvra~) dudiS owKvitafu<br />
`CasaKvinTi (adgili)~.<br />
3. saor<br />
orgio<br />
saorgio ewodeba rionis dinebas rion-texuris SesarTav-<br />
Tan.<br />
sof. isulis (axalsoflis Temis sakrebulo) mxcovani<br />
mcxovrebi, 1894 wels dabadebuli serapion JamleTis Ze xoferias<br />
naambobi (1984 wels): `Cveni soflis samxreTi nawili rionamde<br />
dausaxlebeli iKo. axal droSi iq daarsda texuris mecxoveleobis<br />
sabyoTa meurneoba. texur-rionis SesarTavTan,<br />
farTo mindoris (rionis marJv. napirze) gverdiT, wKlis dineba<br />
1 km-ze mainc iKo farTo da Grma, magram ara mdore, aramed<br />
erTgvarad Cqari. swored aq erqva saorgio. texurze sabanaod<br />
vargisi toba aGarcaa. saorgio ki sakmaod Sors iKo, ramdenime<br />
97<br />
km-ze. magram mainc iqiT gavwevdiT, raTa Tavi gamogvecada mdinaris<br />
gadacurva-gadmocurvaSi, risTvisac sayiro iKo orgi<br />
giaS<br />
geSqu<br />
quma<br />
mala<br />
(mxaruli curva. sitKvasitKviT: `orgiis dartKma~).<br />
gamarJvebulad is iTvleboda, vinc wKlis dinebas gaumklavdeboda,<br />
mxaruliT gacuravda gaGma napirze, iqidanve gamocuravda<br />
da curvis sawKisi adgilidan rac SeiZleba axlos amovidoda~.<br />
orgiaS geSqumala igivea, rac `mxaruliT curva~, magram<br />
es ganmarteba ara sakmarisi aGniSnuli sitKvaTSexamebis warmomavlobis<br />
dasadgenad.<br />
orgia<br />
Zveli qarTulis leqsikonebsa (il. abulaZisa, z.<br />
sarJvelaZisa) da qarTul kilo-TqmaTa sitKvis konaSi (al.<br />
Glonti) ar Cans. qegl-Si ki (t. VI) naTqvamia: `orgia [berZn.<br />
orgia saidumlo seroba]: 1. ist. Zvel saberZneTSi _ Gvinisa da<br />
mxiarulebis GmerTis _ baxusis _ dGesaswauli. 2. gadat. `TavaSvebuli,<br />
wresgadasuli drostareba, qeifi~. a. veismanis mier<br />
Sedgenil berZnul-rusul leqsikonSi (С.-Петербург, 1899) orgia<br />
asea ganmartebuli: `таиные обряды, таинства (ос. Деметры и Вакха);<br />
вооб. священнодействие, жертвоприношение~. magram orgia sitKvas<br />
megrulSi sxva mniSvnelobac aqvs: orgia _ sigrZis sazomi, mxari;<br />
manZili ori gaSlili xelis SuaTiTebis boloebs Soris;<br />
curvis saxeoba _ gaSlili mklavebis morigeobiTi mosma<br />
(dartKma) wKlis zedapirze; mxaruli curva (Sdr. o. qaJaia).<br />
saqme isaa, rom orgia sitKvis es semantika dakavSirebulia<br />
berZnul orgu<br />
guva<br />
(da ara orgia) sitKvasTan, romelic a.<br />
veismanis zemoaGniSnul leqsikonSi asea ganmartebuli: `сажень<br />
(пространство между двумя распростертими руками)~. rogorc Cans,<br />
aGniSnuli sitKva megrulma uSualod berZnulidan SeiTvisa<br />
swored im aswleulebSi, roca kolxeTis SavizGvispireTSi ber-<br />
Znuli axalSenebi iKo momravlebuli, xolo Semdeg, romaelTa<br />
legionebis batonobis periodSi, qristianoba vrceldeboda...<br />
maSasadame, mikrohidronim saorgiosaTvis amosavalia ber-<br />
Znuli orguva, romlis mniSvnelobam `gaSlili xelis TiTebis<br />
boloebs Soris manZili~ megrulSi miiGo semantikuri datvir-<br />
98
Tva `curva gaSlili mklavebis wKalze monacvleobiTi mosmiT~<br />
(e.i. mxaruli curva).<br />
daskvna: mikrohidronimebi mionCurafu da dudiS owKvitafu<br />
enobriv-semantikuri aspeqtiT zmnuri warmonaqmnebia (momavali<br />
drois mimGeobebia), xolo saorgio _ saxeluri derivati<br />
(daniSnulebis gamomxatveli). da rac mTavaria: samive am<br />
mikrohidronims garkveuli eqstralingvisturi datvirTva aqvs:<br />
mogviTxrobs kolxTa garToba-dasvenebisa da sportiT gatacebis<br />
erT aspeqtze _ sawKlosno asparezobaze.<br />
r o e n a y k a d u a<br />
a- prefiq<br />
fiqsis adgi<br />
gili<br />
lisa da funqci<br />
qciisa<br />
saTvis<br />
svanu<br />
nuri enis zmnur formeb<br />
mebSi<br />
zmnur xmovanprefiqsTa Sesaxeb sakmaod didi samecniero<br />
literatura arsebobs. anton kaTalikosidan dGemde enaTmecnierebi<br />
gamoKofdnen da sxvadasxvagvar kvalifikacias aZlevdnen<br />
a-, i-, u-, e- formantebs.<br />
gansakuTrebiT TvalSisacemia a- prefiqsis nairgvari gramatikuli<br />
mniSvneloba. igi sxvadasxva morfologiur modeleb-<br />
Si fiqsirdeba da amitomac, rogorc arn. Ciqobavac aGniSnavs,<br />
prefiqsebidan Kvelaze bundovani swored a-s funqcia Cans.<br />
sxvadasxva avtorTa mier a- prefiqsi miCneulia gardamavlobis,<br />
moqmedebiTi gvaris, neitraluri versiis, sazedao situaciis,<br />
kauzatiurobis, iribi obieqtisadmi mimarTebis,<br />
gardamaval zmnebSi uaxloesi obieqtis aGmniSvnel formantad.<br />
svanur enaSi a- prefiqsi gvxvdeba rogorc gardamaval,<br />
ise gardauval zmnebSi. kerZod:<br />
1. orpiriani, moqmedebiTi (resp. gardamavali) neitraluri<br />
versiis formebSi (garda fuZedrekadebisa). martivfuZianeb-<br />
Si, magaliTad, bz. a-k’f-i, lSx. a-k‰f-e lnt. a-kaf-e `{wa}aqcevs~;<br />
bz., lSx. a-t‰b-e, bq., lnt. a-tab-e `Tlis~; zs., lSx. a-qCe,<br />
lnt. a-qaC-e `yris. sxvadasxva saxisa da daniSnulebis sufiqsebiT<br />
garTulebul zmnebSi. mag. zs., lSx. a-qˆnTr-in-e, lnt. a-<br />
qˆrT-in-e `acxelebs~; bz., lSx. a-K…C-r-e, bq., lnt. a-K…C-ur-e<br />
`amtvrevs~.<br />
2. orpiriani moqmedebiTi gvaris fuZedrekad zmnaTagan<br />
nawarmoeb sampirian formebSi, mag. tKic-e º tKˆc-e `gleJs~<br />
bz., lSx. x-a-tKc-e, bq., lnt. x--tKc-e `agleJs, axleCs~. tix-eº<br />
tˆx-e `abrunebs~. zs., lnt. x--tx-e, lSx. x-a-tx-e `ubrunebs,<br />
uxdis~.<br />
3. kauzativebSi: zs. x-a-k…r-un-e, lSx. x-a-k…r-an-n-e, lnt.<br />
x-a-k…ar-n-e `agdebinebs~; zs., lnt. x--ƒd-un-e, lSx. x-a-ƒd-un-e<br />
`moataninebs, moaKvaninebs~.<br />
4. gardauval rogorc absolutur, ise relatiur zmneb-<br />
Si: zs., lSx. x-a-lfar-a, lnt. x-a-lafar-a `afaria~; zs. x-a-pij,<br />
qs. x-a-pij… damalulia~, zs., lnt. x-a-lt, lSx. x-a-lat<br />
`uKvars~; bz., lSx. x-a-fs…n-a, bq. x-a-fs…d-a, lnt. x-a-fst…-a<br />
`dauflebulia, dapatronebulia~.<br />
sainteresod gveCveneba svanur dialeqtur masalaSi arsebuli<br />
paraleluri (uprefiqso da prefiqsiani) formebi. ker-<br />
Zod, bz., SnSx…-e º a-SnSx…-e, bq., lnt. SunSx…-e º a-SunSx…-e<br />
`qsutunebs~.<br />
bq. goT-e º a-goT-e `gauTaveblad laparakobs~; bz. p-‰-lte<br />
º a-p‰lt-e, `bardnis~; bz., lSx. wŠq…-e º a-weq…-e º a-wq-un-e<br />
`wveTavs~ da sxv.<br />
amrigad, svanuri enis zmnur formebSi a- prefiqsi gvxvdeba<br />
rogorc gardamaval, moqmedebiTi gvaris orpirian da sampirian<br />
zmnebSi, aseve gardauval absolutur da relatiur formebSic;<br />
dialeqtur masalaSi kargad Cans zmnuri modelebis<br />
CamoKalibebis procesi.<br />
99<br />
100
n i n e l i y o x o n e l i Z e<br />
mimar<br />
marTvis forme<br />
mebi r. r<br />
inaniS<br />
niSvi<br />
vilis enaSi<br />
r. inaniSvilis mxatvrul enaSi personajTa metKvelebis<br />
gadmocemis erT-erTi saintereso xerxia -- `mimarTva~. mwerali<br />
mimarTvis formebis saSualebiT misTvis damaxasiaTebeli enobrivi<br />
lakoniurobiTa da azris sicxadiT axerxebs dagvixatos<br />
personajTa urTierTdamokidebuleba, maTi garegnuli mxare Tu<br />
Sinagani samKaro, gadmogvces adgilobrivi koloritis specifika.<br />
mwerlis enaSi, garekaxurisaTvis damaxasiaTebeli iseTi mimarTvis<br />
formebis garda, rogoricaa, saxli<br />
xlika<br />
kaco<br />
co, kaco<br />
co, deda<br />
daka<br />
ka-<br />
co, qalo<br />
lo, gogo<br />
go, biyo<br />
yo, biJo<br />
Jo, Svilo<br />
lo, gena<br />
na, qa..., dasturdeba<br />
litotesebic e. w. damamcirebeli epiTetebi, iSviaTad hiperbolebic.<br />
karg damokidebulebas ki gamoxataven sitKvebiT: lama<br />
ma-<br />
zo, Cemo oqro<br />
ro, ykviano<br />
no, daxa<br />
xatu<br />
tulo<br />
lo, Jiga<br />
garo<br />
ro...<br />
mimarTva SeiZleba iKos 1. erTsitKviani, martivi fuZiT<br />
an kompozitis saxiT warmodgenili: ai, futu<br />
turov<br />
rov, neta rami<br />
Sno mainca gqondes (barisaken mofrinavs Jafara, Tb., 1974); --<br />
kargad usune, bziko<br />
ko-bzikica xar da maimunic (mTvaris asuli,<br />
Tb., 1987); Tqvenc CaqriT, aha, Sarax<br />
raxve<br />
veti<br />
tiebo<br />
(Sori TeTri<br />
mwvervali, Tb., 1976).<br />
2. or an met sitKviani SesitKveba: hai, muclis<br />
mone<br />
neboo<br />
boo!—<br />
tkbilad Tqva gogiam (alersi SiSianobis dros, Tb; 1986); wadi,<br />
Se uzmos mata<br />
taoco<br />
co, Sen (mTvaris asuli, Tb., 1987); xma CaiwKvite,<br />
ZaGlis lekvo<br />
vo, ras ratrateb! (megobrisadmi minaweri<br />
werilebidan, Tb., 1958).<br />
mimarTvis emociurobis gaZlierebisaTvis, `mimarTvis sagnis<br />
romelime Tvisebaze KuradGebis gasamaxvileblad~ (a. kiziria)<br />
winadadebaSi xSirad ramdenime mimarTvis forma iKris Tavs er-<br />
Tad: gzis maimu<br />
mune<br />
nebo<br />
bo, soflis<br />
masxa<br />
xare<br />
rebo<br />
bo-meTqi (alersi SiSianobis<br />
dros, Tb., 1986); amiT gagixeTqav Tavsa, Se damblav, Se kolmeurneobis<br />
CrCilo! (Sori, TeTri mwvervali, Tb., 1976); devo!<br />
uZirov! gardanqeSano! (Citebis gamomzamTrebeli, Tb., 1979).<br />
101<br />
gvxvdeba mimarTvis gameorebis SemTxvevebic: boGmav!<br />
biGmav! raGac Taviseburi alersiT eubneba bejanas (barisken<br />
mofrinavs Jafara, Tb; 1974); ai, finTo<br />
To, finTo<br />
To, damxa<br />
mxasi<br />
siaTe<br />
Tebe<br />
be-<br />
lo! (alersi SiSianobis dros, Tb.,1986).<br />
mimarTvas SeiZleba axldes Sesabamisi nacvalsaxelic,<br />
romelic, rogorc TviTon mimarTva winadadebis agebulebisa<br />
da Sinaarsis mixedviT SeiZleba sxvadasxva adgilze aGmoCndes.<br />
Sena, Se KruCe<br />
CeCav<br />
Cav, Sena, wiwmatobda bebia efemia (megobrisadmi<br />
minaweri werilebidan, Tb.,1958); Sen samoc vedro Gvinos<br />
amoiGeb, KiKviano<br />
(patara biyi golgoTaze, Tb., 1989); dakre<br />
kre-<br />
yilo<br />
lo, Sen ki Kvelaze meti geqneba gamomuSavebuli ai! (wveTebi<br />
foTlebze, Tb., 1962).<br />
mimarTvis formebad gamoKenebuli sitKvaTa umetesoba<br />
qeglSi dasturdeba. gvxvdeba sakuTriv dialeqturi warmoSobis<br />
mimarTvis formebic. mag. ZalaT<br />
laTkne<br />
kneina<br />
na, ukuGma daye<br />
yedi<br />
dilo<br />
lo,<br />
qarix<br />
rixve<br />
vetia<br />
tia, TxisTa<br />
Tavo<br />
vo, qala<br />
laqe<br />
qeli kintua<br />
tua, Klunwe<br />
nwe, aCaku<br />
kune<br />
ne, da-<br />
fTxvine<br />
da sxv. abrZandi, ZalaT<br />
laTkne<br />
kneinav<br />
nav? (mTvaris asuli, Tb.,<br />
1987); eg svelebi mainc gaixade, ukuGma daye<br />
yedi<br />
dilo<br />
(Sori TeTri<br />
mwvervali, Tb., 1976); nela, e, dafTxvi<br />
fTxvine<br />
ne, boZs ar wamosdo<br />
(mTvaris asuli, Tb., 1987).<br />
n i n o x a r C i l a v a<br />
qalis qone<br />
nebis aGmniS<br />
iSvne<br />
vneli erTi termi<br />
minis<br />
Sesa<br />
saxeb samur<br />
murzaKano<br />
zaKanoSi<br />
saqarTveloSi damowmebulia qalis qonebis aGmniSvneli<br />
ramdenime termini. Kvelaze gavrcelebuli iKo mziTvi<br />
da sa-<br />
Tavno<br />
no. TiToeuli maTgani sxvadasxva kuTxeSi sxvadasxva mniSvnelobiT<br />
ixmareboda. n. CubinaSvilis ganmartebiT, mziTvi<br />
aris<br />
,,gasaTxovari qalisaTvis micemuli qoneba samSoblos saxlidan~<br />
(CubinaSvili, 1946:103). k. kekeliZis azriT, VIII da IX saukune-<br />
102
ebSi mSoblebi umzadebdnen qals mziTvs: mziTvis cnebaSi<br />
Kovelgvari qoneba Sedioda, TviT mamulic ki (kekeliZe,<br />
1941:14). saTavnosa da mziTvis sakiTxis Seswavlas sagangebo<br />
adgili dauTmo r. xaraZem, romelmac pirveli maTgani mziTvis<br />
institutis adreul formad miiCnia (xaraZe, 1961:54). igi<br />
warmoadgenda qmris oJaxSi qalis pirad naSroms. saTavno ar<br />
ekuTvnoda qmarsa da mis oJaxs.<br />
mziTvi gulisxmobda iseT qonebas, romelic marto qalis-<br />
Tvis ki ar iKo gankuTvnili, aramed, umTavresad, qmrisa da<br />
oJaxisaTvis. mziTvis amgvari forma Tavisi warmoSobiT gviandelia<br />
da ufro Seesabameba individualur oJaxs (Харадзе,<br />
1962:28). val. iToniSvilis azriT, mziTevi piradi moxmarebis<br />
sagania, xolo pirutKvi warmoadgenda saTavnos (iToniSvili,<br />
1960:232), romelsac dovlaTis matebis SesaZlebloba hqonda.<br />
amitom misi gaKidvisa an saoJaxo sakuTrebaSi SerwKmis Sedegad<br />
qali male kargavda namatze sakuTrebis uflebas (iToniSvili,<br />
1960:120).<br />
samurzaKanoSi qalis qonebis aGmniSvneli termini iKo o-<br />
yKud-ur<br />
ur-i//yKud<br />
yKud-a (,,mziTvi~). T. saxokia miuTiTebda, rom<br />
mziTvs megrulad oyKuduri<br />
ewodeboda, rac ,,amowKvetas~ niSnavso<br />
(saxokia, 1956:89), k. samuSias mixedviT, es sitKva gulisxmobs<br />
,,mowKvetas mamis oJaxidan~. o. qaJaias ganmartebiT,<br />
oyKuduri<br />
sapatarZlos mziTvia (qaJaia, 2002:466), romelic<br />
gino<br />
no-yKvid<br />
yKvid-u-a’dan (,,gadawKveta~) aris nawarmoebi. rac Seexeba<br />
mo-yKv<br />
yKvid<br />
id-u-a’s, is ,,mowKvetaa~. samurzaKanoSic patarZlis<br />
aGmniSvneli termini aris mo-yKud<br />
yKud-u da niSnavs ,,mamis oJaxidan<br />
mowKvetils~. albaT aqedan warmodga termini oyKuduri<br />
ri, rac<br />
,,mowKvetilis gasamziTv nivTs~ aGniSnavda, romelsac qaliSvils<br />
mamiseuli oJaxi aZlevda.<br />
mziTvis momzadeba qalis ded-mamis movaleobas warmoadgenda.<br />
Tu gasaTxovar qals mSoblebi ar hKavda, misi gamziTveba<br />
Zmebs an biZebs evalebodaT, e.i. mamis sagvareulos. amas adastureben<br />
werilobiTi wKaroebic (zsiem, dok. 7452; Аверкиев,<br />
1869:338; Дубровин, 1871:43). Tu oJaxSi ramdenime qaliSvili<br />
103<br />
izrdeboda, maSin mSoblebi Jer ufross umzadebdnen mziTvs,<br />
Semdeg ki _ momdevnoebs.<br />
mziTvSi Sedioda: qalis tansacmeli, sabani, leibi, bali-<br />
Si, saTanado TeTreuli, xis sawoli, karada, sasadilo magida,<br />
skamebi, kidobani, sarke, spilenZis qvabebi, maT Soris araKis<br />
gamosaxdelic, Suacecxlze Camosakidebeli Jayvi (lan<br />
lanya<br />
ya), rac<br />
mniSvnelovani atributi iKo. Tu patarZalma kerva icoda, gaatandnen<br />
sakerav manqanas, zog SemTxvevaSi fulsac ki.<br />
SeZlebuli oJaxi, garda zemoT CamoTvlilisa, siZes unagirian<br />
cxensac aCuqebda, rac pirvel rigSi momavali sasiZos<br />
oJaxis ekonomikur moTxovnilebas akmaKofilebda. aseTi situacia<br />
bevrad gansxvavdeboda glexis mziTvisagan.<br />
mziTvs Caabarebdnen maKrebs, maTve gadascemdnen sias, romelSic<br />
aGnusxuli iKo masSi Semavali Kvela nivTi, raodenoba<br />
da Girebuleba. mas xels awerdnen maKrebi da mdade<br />
de//da<br />
dade<br />
de. zogadad<br />
mziTvis micema formdeboda xelSekrulebiT (Хрестоматия<br />
по истории древного востока, 1950:210).<br />
mziTvis micema wesi iKo Kvela wodebisa da mdgomareobis<br />
qalisaTvis. amitomacaa, rom mefisa da erisTavebis asulebis<br />
specialuri wignebis gverdiT gvxvdeba dabali socialuri wridan<br />
gamosuli qalebis mziTvis wignebic (Акти, 1885:262). mSoblebi<br />
KovelTvis cdilobdnen, rac SeiZleba kargi mziTviT gaestumrebinaT<br />
Svili, rom misTvis qmris oJaxSi cxovrebis Sesabamisi<br />
pirobebi SeeqmnaT.<br />
iKo SemTxvevebi, rom qalis gamziTveba Zirs scemda oJaxis<br />
ekonomikas _ albaT swored am moments gulisxmobda T. saxokia,<br />
rodesac oyKudursa da ,,amowKvetas~ erTmaneTTan aigivebda.<br />
mziTvi oJaxSi patarZlis miKvanamde mihqondaT, qorwilamde.<br />
misi gadatana xdeboda urmiT, miudgomel adgilebSi ki _ cxeniT<br />
an xeliT.<br />
garda saoJaxo nivTebisa, tansacmlisa da samkaulebisa,<br />
batoniSvils mziTvSi xSirad moJa<br />
Jala<br />
labe<br />
besac<br />
gaatandnen.<br />
gamonaklis SemTxvevaSi mziTvis Semadgenel nawils miwac<br />
warmoadgenda, rac ar iKo saKovelTao movlena; igi mxolod<br />
104
SeZlebuli oJaxebisTvis iKo niSandoblivi.<br />
rogorc aGvniSneT, mziTvis SemadgenlobaSi Sedioda saqonelic,<br />
romlis namati da rZis produqtebi rZals SeeZlo<br />
gaeKida da Tavisi qmar-Svilis finansuri moTxovnilebebi daekmaKofilebina.<br />
gaKris SemTxvevaSi Tavni mis sakuTrebas warmoadgenda,<br />
namatze ki pretenziebi ar hqonda. samurzaKanoSi sa-<br />
Tavnos _ saqonels qals zogJer bavSvis dabadebis Semdeg<br />
miuKvandnen. am SemTxvevaSi Zroxa mewveli unda KofiliKo. Tu<br />
axlad daqorwinebul oJaxs calke unda ecxovra, garda saqonlisa,<br />
qalis mxare mas wvrilfexa saqonels da frinvelsac aZlevda.<br />
ra Tqma unda, vajis mSoblebic imaves akeTebdnen.<br />
mziTvis erT-erTi savaldebulo elementi iKo keriis<br />
Jayvi-lan<br />
lanya<br />
ya: xalxuri rwmeniT, keria saoJaxo Kofis ZiriTad adgils<br />
warmoadgenda. misi patronoba qals evaleboda. Jayvi zeciuri<br />
da adamianuri samKaros damakavSirebel saSualebad miiCneoda<br />
(kiknaZe, 1996:10). oJaxis wevrad sapatarZlos inkorporaciis<br />
dros keriasTan sruldeboda zogierTi sawesCveulebo rituali.<br />
sagulisxmoa, rom Jayvi dasaxelebulia, agreTve, svaneT-<br />
Si eklesiisTvis sulis mosaxsenebel SesawiravTa nusxaSi (silogava,<br />
1986:269). samziTvo kompleqsSi iseTi elementis moqceva,<br />
rogoric iKo keriis Jayvi, miuTiTebs mziTvis sakralur bunebaze.<br />
mziTvis mirTmeva qorwilis dGes xdeboda. vajis oJaxSi<br />
mziTvs patarZali gaxsnida, romelsac qmris oJaxis wevrebis-<br />
Tvis gankuTvnili saCuqaric mihqonda. zogJer qals qorwilis<br />
mere gaatandnen mziTvs. qalis mxare mziTvis momzadebis Sesaxeb<br />
atKobinebda vajis oJaxs da mas axloblebis xeliT ugzavnida.<br />
es axloblebi iKvnen: da-Zma, biZa, mamida, deida, bicola da a.<br />
S., magram araviTar SemTxvevaSi mama da deda. siZis oJaxs mzi-<br />
Tvis mimtanebi aucileblad unda daesaCuqrebina. rodesac<br />
mziTvi mcire iKo, qalis oJaxi winaswar ar atKobinebda vajis<br />
mxares da igi Tavad mihqonda. am dros mziTvs ori-sami kaci<br />
gahKveboda, romlebsac siZis oJaxi asaCuqrebda (kacebs _ peran-<br />
105<br />
giT, xolo qalebs _ oqros samkauliT) Tavisi ekonomikuri SesaZleblobis<br />
Sesabamisad.<br />
106<br />
ganqorwinebis SemTxvevaSi, cols mziTvi Tan mihqonda,<br />
romelic qalis xeluxlebeli qoneba iKo. misi Tanxmobis gareSe<br />
aravis SeeZlo am qonebis gamoKeneba. mziTvis saxeobas, ZiriTadad,<br />
oJaxis ekonomikuri SesaZlebloba ganapirobebda. eTnografiuli<br />
masalebisa da werilobiTi wKaroebis Seswavlis Sedegad<br />
irkveva, rom qalis mziTvis Sedgeniloba qveKnis kulturul-ekonomikuri<br />
donis ganviTarebasTan erTad ganicdida<br />
cvlilebebs.<br />
c i r a J a n J G a v a<br />
pirve<br />
veli piris subi<br />
bieq<br />
eqtis orma<br />
magi<br />
aGniSvna megrul<br />
grulSi<br />
samecniero literaturaSi dadgenilia megrul-lazuri<br />
enis pirveli subieqturi piris v niSnis funqcionirebis pirobebi<br />
da is poziciebi, romlebSic misi poziciuri variantebi _<br />
b f p m gvxvdeba (n. mari, i. KifSiZe, arn. Ciqobava, t. gudava,<br />
T. gamKreliZe...). megruli dialeqtis senakur kilokavSi TanxmovanTa<br />
win, mosalodneli b f p m variantebis nacvlad, v-s<br />
gamovlena qarTuli saliteraturo enis gavlenas miewereba<br />
(arn. Ciqobava).<br />
unda aGiniSnos, rom Kvela im poziciaSi, romlebSic pirveli<br />
piris niSnad f p an m gvevlineba, b-c SeiZleba gvqondes,<br />
magram _ ara piriqiT: f p da m ar gvxvdeba Cqamieri mjGerebis<br />
win (isini mxolod maTTvis Sesafer poziciaSi gvaqvs _ homogenurobis<br />
wesis dacviT).<br />
cnobilia, rom, Tu zmnas megrulSi vnebiTi gvarisa da<br />
qcevis i- prefiqsi daerTvis, piris niSanma SeiZleba mis momdev-
no poziciaSi gadainacvlos (da momdevno Tanxmovnis Sesabamisad<br />
gardaiqmnas (mag., vigarq º ibgarq `vTxri~, viTxorunq º if-<br />
Txorunq `vTxri~, vitaxunq º iptaxunq `vitex~).<br />
KuradGebas iqcevs is SemTxvevebi, rodesac piris niSnis<br />
gadasmis SemTxvevaSi zmnas i- prefiqsis win kvlav daerTvis<br />
pirveli piris formanti da viGebT pirveli piris ormag ni-<br />
Sans: i-s win _ v-s da mis momdevnod _ p-s:<br />
vi‡vilˆnq º ip‡vilˆnq º vip‡ilˆnq → º vipilˆnq `Tavs viklav~,<br />
vi‡iq º ip‡iq º vip‡iq → º vipiq `viqnebi~,<br />
vi‡idi º ip‡idi º vip‡idi → º vipidi `viKide~,<br />
vi‡denq º ip‡idenq º vip‡idenq → º vipidenq `viKidi~,<br />
vi‡oTanq º ip‡oTanq º vip‡oTanq → º vipoTanq `Cem Tavs<br />
vesvri~ da sxv.<br />
ormagi afiqsacia SeiZleba gvqondes maSinac, rodesac bagismieri<br />
TanxmovniT dawKebul zmnur fuZeebSi pirveli piris<br />
niSani fuZis SigniT gadaismis (infiqsad iqceva) da momdevno<br />
Tanxmovans mjGeroba-siKruis mixedviT SeewKoba; gveqneba paraleluri<br />
formebi:<br />
vbarˆnq º babrˆnq º vbabrˆq `vbarav; vberav~,<br />
vmanˆnq º mamnˆnq º vmamnˆnq `vtrusa~,<br />
vfiqrenq º fifqrenq º vfifqrenq `vficulob~,<br />
vputorˆnq º puptorˆq º vpuptorˆnq `vgleJ; vputav~<br />
da sxv.<br />
pirveli piris subieqtis ormagi aGniSvna, rasakvirvelia, axali<br />
movlenaa da imis mimaniSnebelia, rom gadasmuli niSnis funqcia<br />
erTgvarad daCrdilula da amitom xdeba piris prefiqsisaTvis<br />
bunebriv adgils (xmnis Tavkidur poziciaSi) v-s xeldaxel<br />
darTva.<br />
107<br />
n i n o J o r b e n a Z e<br />
`jur<br />
jurna<br />
nalis<br />
listis orTog<br />
Togra<br />
rafi<br />
fiul<br />
ul-sti<br />
stilis<br />
listi<br />
tiku<br />
kuri<br />
leqsi<br />
siko<br />
koni<br />
ni~<br />
bolo periodSi saqarTveloSi mimdinare politikur-socialurma<br />
procesebma da amis Sedegad axali, ucxouri leqsikis<br />
Semosvla-damkvidrebam; Tanamedrove, axali terminologiis<br />
Seqmnis aucileblobam mwvaved dasva marTlwerisa da mar-<br />
TlmetKvelebis mogvarebis sakiTxebi. swored amitom enaTmecnierebis<br />
institutis qarTuli metKvelebis kulturis ganKofilebam<br />
sayirod miiCnia `jur<br />
jurna<br />
nalis<br />
listis orTog<br />
Togra<br />
rafi<br />
fiul<br />
ul-sti<br />
stilis<br />
lis-<br />
tiku<br />
kuri leqsi<br />
siko<br />
konis<br />
nis~ Seqmna, sadac `or<br />
orTog<br />
Togra<br />
rafi<br />
fiul leqsi<br />
sikon<br />
kon-<br />
Si~ ukve dafiqsirebul Kvelaze xSirad xmarebul sitKvebTan<br />
erTad Setanil iqna axlad Semosuli leqsikac.<br />
garda amisa, `jur<br />
jurna<br />
nalis<br />
listis orTog<br />
Togra<br />
rafi<br />
fiul<br />
ul-sti<br />
stilis<br />
listi<br />
tiku<br />
ku-<br />
ri leqsi<br />
siko<br />
koni<br />
ni~ mTel rig siaxleebs gvTavazobs (romelTagan<br />
zogierTi nawilobriv asaxulia 2002 wels gamocemul `jur<br />
jurna<br />
na-<br />
listis stilis<br />
listi<br />
tikur cnobar<br />
barSi<br />
Si~). mag.:<br />
1. garda orTografiul-morfologiurisa, leqsikonSi asaxulia<br />
sintaqsur-stilistikuri xasiaTis Secdomebic; mag.:<br />
ganlag<br />
lagde<br />
deba<br />
- zepir metKvelebaSi xSirad ismis... am poziciaze<br />
ganlag<br />
lagde<br />
deba<br />
sxva fexburTeli... unda iKos: ...<br />
daika<br />
kavebs adgils<br />
gils...<br />
2. ucxour, gansakuTrebiT, axlad Semosul sitKvebTan,<br />
romelTa Sinaarsic bundovania da romelTa gamoKenebac<br />
xSirad konteqsturad arasworad xdeba, mocemulia ganmartebebic.<br />
leqsikons ara aqvs pretenzia, ganmartebiTi<br />
xasiaTisa iKos - aGniSnuli siaxle xels SeuwKobs<br />
sitKvis marTebul konteqstSi gamoKenebas (ganmarteba<br />
miwerilia maSinac, rodesac sitKvis mxolod erT-erTi<br />
mniSvnelobaa ucnobi); mag.:<br />
preis<br />
isku<br />
kuran<br />
ranti<br />
ti: gasaKidi saqonlis fasebis cnobari<br />
3. sayiroebis SemTxvevaSi saleqsikono erTeulTan mocemulia<br />
mokle komentaric; mag.:<br />
Jdeba<br />
(is), magram: sxdebi<br />
bian<br />
(isini): subieqtis ricxvis<br />
mixedviT fuZemonacvle zmnebia<br />
108
4. leqsikonis mniSvnelovani nawili uyiravs paronimebs Sesabamisi<br />
ganmartebebiTa da konteqstebis gaTvaliswinebiT;<br />
mag.:<br />
saco<br />
cole<br />
(vinc colad unda iTxovon) - saco<br />
colo<br />
(visac<br />
colis SerTva Sehferis)<br />
siaxleebia teqnikuri mxrivac. ukve arsebul da farTod<br />
aprobirebul niSnebTan erTad ([...ki ara], [da ara...] da a. S.)<br />
gamoKenebulia Semdegi pirobiTi niSnebic:<br />
1. naTesaobiTi brunvis forma mocemulia i (aseve, a) daboloebiT,<br />
romelic kavebSia Casmuli. aman saSualeba mogvca,<br />
Tavidan agveridebina brunvis saxelwodebis miTiTebis<br />
aucilebloba da sitKvis naTesaobiTi brunvis orive<br />
SesaZlo variantic (savrcobiT Tu mis gareSe) naCvenebia;<br />
2. i-ze daboloebuli saxelebis bolokiduri xmovani gaxazulia,<br />
rac mis fuZiseulobaze migviTiTebs. amavdroulad,<br />
igulisxmeba (da aris kidec miwerili frCxileb-<br />
Si), rom es i brunvisas ar unda SevkvecoT;<br />
3. leqsikoni rom ar gadatvirTuliKo, komentari mocemulia<br />
Kvelaze gavrcelebul (an anbanis mixedviT pirvel adgilas<br />
mKof) sitKvasTan. danarCen formebTan miTiTebulia<br />
erTeuli, romelTanac komentaria damatebuli; mag.:<br />
mrava<br />
vali saqme<br />
qme, weri<br />
rili<br />
li... [da ara mravali saqmeebi, werilebi...];<br />
ix. bevri<br />
4. im formebTan, romelTa paronimebad miCnevac gayirda,<br />
magram romelTa arevis albaTobac arsebobs, gamoKenebulia<br />
pirobiTi niSani Sdr.: mag.:<br />
salte<br />
lte...: liTonis rkali... Sdr.: salto<br />
lto: 1. akrobatuli<br />
naxtomi... 2. ... saxifaTo nabiJi<br />
Kovelive zemoCamoTvlili leqsikonis moxmarebis gaadvilebisa<br />
da srulKofisaken iKo mimarTuli. imedia, `jur<br />
jurna<br />
nalis<br />
listis or-<br />
Togra<br />
rafi<br />
fiul<br />
ul-sti<br />
stilis<br />
listi<br />
tiku<br />
kuri leqsi<br />
siko<br />
koni<br />
ni~ daxmarebas gauwevs rogorc<br />
jurnalistebs, aseve, enis siwmindiT dainteresebul Kvela<br />
sxva pirs. ivaraudeba wignis meore nawilis gamocemac.<br />
109