19.01.2014 Views

Tez-2009.-XX _Chikob. Sakitx._

Tez-2009.-XX _Chikob. Sakitx._

Tez-2009.-XX _Chikob. Sakitx._

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

arnold Ciqobavas enaTmecnierebis<br />

instituti<br />

m u S a o b i s g e g m a<br />

14 aprili, 11 saaTi<br />

l . e z u g b a i a, Sesavali sitKva<br />

1. v. S e n g e l i a, fragmentebi mogonebidan akademikos arnold<br />

Ciqobavaze. <strong>XX</strong>IX-<strong>XX</strong>XVI<br />

arnold Ciqobavas<br />

sakiTxavebi<br />

<strong>XX</strong><br />

2009 wlis 14-17 aprili<br />

m a s a l e b i<br />

2. i. a s a T i a n i, batoni arnold Ciqobava, mecnieri,<br />

moGvawe, moZGvari _ misi mowafisaTvis<br />

3. T. u T u r g a i Z e, -an<br />

sufiqsisaTvis mediumTa formebSi<br />

4. g. g o g o l a S v i l i, zmniswini da dro-kiloTa sistema<br />

(ramdenime faqti da ramdenime kiTxva)<br />

5. a. a r a b u l i, l. b i n i a S v i l i, l. s o x a Z e, saleqsikono<br />

statiis redaqtirebis ramdenime aspeqtisa-<br />

Tvis (erTi zmnuri budis magaliTze)<br />

6. m. q u r d i a n i, uZvelesi iranuli sociolingvisturi<br />

modeli da misi mniSvneloba mezobeli qveKnebis enobrivi<br />

politikis formirebaze (saqarTvelos magaliTze)<br />

7. m. C u x u a, protokavkasiuri fuZe-enis leqsikuri SedgenilobisaTvis<br />

(dro, ca, mnaTobebi, bunebis movlenebi)<br />

8. l. s a n i k i Z e, w(


15 apri<br />

rili<br />

li, 11 saaTi<br />

16 apri<br />

rili<br />

li, 11 saaTi<br />

1. m. G l o n t i, wuTis semantikuri funqciisaTvis qar-<br />

TulSi<br />

2. p. c x a d a i a, sami kolxuri mikrohidronimis struqturul-semantikuri<br />

analizi (mionCurafu, dudiS owKvitafu,<br />

saorgio) 1. mionCurafu.<br />

3. n. a r d o t e l i, sabrunebeli saxelis fuZis warmoebisaTvis<br />

xunZur enaSi<br />

4. t. g u r g e n i Z e, zogi ram inkluziv-eqskluzivis kategoriis<br />

Sesaxeb<br />

5. e. g i u n a S v i l i, saSualo sparsuli geografiuli<br />

terminologiis kvlevis sakiTxebisaTvis qarTul wKaroeb-<br />

Si<br />

6. T. b u r y u l a Z e, msazGvrel-sazGvrulis adgilisaTvis<br />

saSual qarTulSi<br />

7. k. m i T a g v a r i a, saxeluri sitKvawarmoeba adiGeurSi.<br />

I reduplikacia<br />

8. n. J o r Z e n a Z e, `jurnalistis orTografiul-stilistikuri<br />

leqsikoni~<br />

9. n. x a r C i l a v a, qalis qonebis aGmniSvneli erTi terminis<br />

Sesaxeb samurzaKanoSi<br />

10. n. m a m i s e i S v i l i, sizmari da ocneba fuZeTa kavSirisaTvis<br />

qarTulSi<br />

1. i. C a n t l a Z e, f. v a n i l i S i, lazur tiponimTa sistema<br />

,,didi nenafonas~ mixedviT<br />

2. c. b a r a m i Z e, kilos formobrivi da funqciuri datvirTva<br />

da hipotaqsis CamoKalibebis gzebi Tabasaranul<br />

enaSi<br />

3. e. g a z d e l i a n i, mravlobiTi ricxvis -u, -i’du<br />

sufiqsebis<br />

Sesaxeb svanurSi<br />

4. n. y o x o n e l i Z e, mimarTvis formebi r. inaniSvilis<br />

enaSi<br />

5. r. y k a d u a, a- prefiqsis adgilisa da funqciisaTvis<br />

svanuri enis zmnur formebSi<br />

6. r. S e r o z i a, `vefxistKaosnis leqsikidan~ II<br />

7. m. C a C a n i Z e, denotacia-konotaciis dialeqtika da Tanamedrove<br />

leqsikografiis tendenciebi<br />

8. c. J a n J G a v a, pirveli piris subieqtis ormagi aGniSvna<br />

megrulSi<br />

9. q. m a r g i a n i -s u b a r i, svanuris specifikuri TurmeobiTebis<br />

afiqsaciisaTvis<br />

10. n. o T i n a S v i l i, sofel wirqolis onomastika<br />

11. m. b a r i x a S v i l i, nasesxebi leqsika udiur enasa da<br />

ingilour dialeqtSi<br />

11. d. a n f i m i a d i, TanxmovanTa vokalizaciis Sesaxeb<br />

qarTul musikalur enaSi<br />

4<br />

5


17 apri<br />

rili<br />

li, 11 saaTi<br />

1. n. q u T e l i a, diaqroniuli fonotaqtika da sistemis<br />

elementTa transformacia<br />

2. c. a x v l e d i a n i, konsonantur JgufTa Seswavlis principebi<br />

/romanul enaTa masalaze/<br />

3. T. v a S a k i Z e, martivi winadadebis sintaqsuri meqanizmisaTvis<br />

Tanamedrove qarTulSi<br />

4. S. g a b i s k i r i a, `vefxitKaosnis~ ori anTroponimis<br />

warmomavlobisaTvis (rosani, dularduxti)<br />

5. S. f u t k a r a Z e, zedsarTav saxelebTan dakavSirebuli<br />

Taviseburebani imerxeulSi<br />

6. m. r o b a q i Z e, `sitKvis~ Sinaarsobrivi aspeqtebis Sesaxeb<br />

Zvel qarTul da Zvel somxur enebSi<br />

7. h. C i m q e, odnaobis semantikis Se- zmniswinian formaTa<br />

gadmocemis saSualebani TurqulSi<br />

8. n. b a r T a i a, nestan-dareJanis interpretaciasTan dakav-<br />

SirebiT<br />

9. r. l o l u a, albanuri leqcionaris amokiTxvisaTvis<br />

10. n. d o l i Z e, guruli dialeqti sxvadasxva janris teqstebSi<br />

11. T. p a p i a S v i l i, samSeneblo nagebobaTa aGmniSvneli<br />

terminebi afxazur enaSi<br />

l e v a n a z m a i f a r a S v i l i<br />

zog nacvalsaxelur formaTa Sesaxeb kaxeTSi<br />

mosaxle xunZebis metKvelebaSi<br />

(Kvarlis r-nis r<br />

sof. Tivis metKvelebis mixedviT)<br />

cnobilia, rom saliteraturo xunZurSi (resp. Crdilour<br />

xunZurSi) ar gvxvdeba III piris nacvalsaxelTa formebi. maT<br />

funqcias aq, rogorc wesi, CvenebiTi nacvalsaxelebi asruleben:<br />

do-v (I kl.), do- (II kl.), do-b (III kl.) `is~, do-l (mr.r.)<br />

`isini~.<br />

sxvagvari viTarebaa am mxriv anwuxurSi; magaliTad, sof.<br />

Tivis mkvidr anwuxelTa toxur-yadaqolour TqmaSi III piris<br />

nacvalsaxelTa sakuTari formebi moipoveba, anu pirisa da CvenebiTi<br />

nacvalsaxelebi TvalsaCinodaa diferencirebuli. anwuxurSi<br />

III piris nacvalsaxelebad gvevlinebian G-a (I kl.), G-e (II<br />

kl.), G-ab<br />

(III kl.) `igi~, G-al<br />

(mr. r.) `isini~. magaliTebi: Ga<br />

tva `igi (kaci) wavida~, Ge tva `igi (qali) wavida~, Gab lÀ´id<br />

hububona? `es vin gaakeTa?~, Gal lÀ´a rugu `isini aq arian~...<br />

CvenebiTi nacvalsaxelebia anwuxurSi d-a (I kl.), d-e (II<br />

kl.), d-ab<br />

(III kl.), d-al<br />

(mr.r.). magaliTebi: da muh>amad vula<br />

`ai, is muhamadi aris~, de aminaT ula `ai, is aminaTi aris~,<br />

dab Cu bula `ai, is cxeni aris~... swored am formebs SeesatKviseba<br />

Crdilouri xunZuris do-v, do-, do-b, do-l CvenebiTi<br />

(aseve III piris) nacvalsaxelebi.<br />

III piris nacvalsaxelTa anwuxuri formebis Sesaxeb cnobebi<br />

ar moipoveba il. cercvaZis naSromSi (`anwuxuri dialeqti~.<br />

1948), maT sagangebod arc S. miqailovi gamoKofs, Tumca<br />

mis monografiaSi (`Очерки аварской диалектологии”, 1959) gvxvdeba<br />

am nacvalsaxelTa Semcveli calkeuli frazebi, mag., aseTebi:<br />

Ga tva dvax `igi (kaci) wavida iqiT~, Ge tva dex `igi (qali)<br />

wavida iqiT~... am frazebsac mkvlevari sxva sakiTxebze msJelobisas<br />

moixmobs sailustraciod. nacvalsaxelTa es formebi Setanili<br />

aqvT Tavis sitKvaTkrebulSi a. kibriksa da s. koZasovs<br />

6<br />

7


(`Сопоставительное изучение дагестанских языков. Имя. Фонетика”,<br />

1990).<br />

anwuxuris Ga (I kl.), Ge (II kl.), Gab (III kl.), Gal<br />

(mr.<br />

r.) piris nacvalsaxelTa SesatKvisad Crdilour xunZurSi gvevlinebian<br />

CvenebiTi nacvalsaxelebi Gov<br />

(I kl.), Go (II kl.),<br />

Gob<br />

(III kl.), Gol<br />

(mr. r.). arn. Ciqobavasa da il. cercvaZis<br />

varaudiT, Crdilouri xunZuris o xmovniani variantebisaTvis<br />

samxrulis a xmovniani variantebi unda iKos amosavali: Gov<br />

<<br />

Gav<br />

av, dov < dav. anwuxurSi I klasisaTvis rom Ga gvaqvs, xolo<br />

II klasisaTvis Ge, es fonetikuri cvlilebiT aris gamowveuli,<br />

kerZod, difTongTa gamartivebis Sedegia, rac samxrul xunZur<br />

dialeqtebSi gavrcelebuli movlenaa (S. miqailovi, arn. Ciqobava,<br />

il. cercvaZe... ): Ga < Gav<br />

(a < av), Ge < Ga (e < a).<br />

mTavari ki is aris, rom Crdilouri xunZuris CvenebiTi<br />

nacvalsaxeli Gov<br />

ov, romelic fonetikurad kanonzomierad SeesatKviseba<br />

anwuxuris Ga piris nacvalsaxels, amave dros mkveTrad<br />

gamoirCeva ukanasknelisagan funqciur-semantikuri TvalsazrisiT:<br />

Crdilouri xunZuris Gov<br />

(I kl.), Go (II kl.), Gob<br />

(III kl.), Gol<br />

(mr.r.) nacvalsaxelebi miuTiTeben dabal adgilas<br />

mKof pirze an saganze, mag., gorakze mdgomi gorakis Ziras<br />

mKofis Sesaxeb ambobs: Gov<br />

`is, vinc dabla imKofeba (p. uslari,<br />

arn. Ciqobava, il. cercvaZe...); anwuxurSi ki Ga (I kl.), Ge<br />

(II kl.), Gab<br />

(III kl.), Gal<br />

(mr. r.) III piris nacvalsaxelebad<br />

gamoiKenebian da sivrcesTan mimarTebis TvalsazrisiT neitralurni<br />

arian. aGsaniSnavia, rom saliteraturo xunZurSi adre<br />

Kofila mcdeloba III piris nacvalsaxelebad zogadi mniSvnelobiT<br />

(sivrcisagan ganKenebulad) swored Gov<br />

ov, Go, Gob<br />

ob, Gol<br />

formaTa SemoGebisa, magram amas Sedegi ar mohKolia.<br />

III piris nacvalsaxelebi anwuxurSi Taviseburebas avlenen<br />

brunebis drosac:<br />

8<br />

G-a (I kl.) G-e (II kl.) G-ab<br />

(III kl.) G-al<br />

(mr.r.)<br />

erg. G-a-s´ erg. G-a-lÀ´<br />

erg. G-a-z<br />

magram sxva brunvebSi gveqneba aseTi saxis formebi:<br />

naT. us´-u-l naT. u-lÀ´<br />

À´-u-l naT. u-z-u-l<br />

mic. u-s´-u-b-e mic. u-lÀ´<br />

À´-u-b-e mic. u-z-u-b-e<br />

erTi da imave piris metKvelebaSi paralelurad SeiZleba<br />

Segvxvdes gansxvavebuli formebi, mag., u-s´-u-l // G-a-s´-u-l<br />

`misi~ da a.S. : yad us´ul (//Gas´ul) roK KaGri `cecxlma misi<br />

saxli dawva~. orivenairad SeiZlebao. saerTod, unda iTqvas,<br />

rom sof. Tivis anwuxur metKvelebaSi iSviaTi ar aris paralelurad<br />

xmareba erTi da imave sitKvis ramdenadme gansxvavebuli<br />

variantebisa, xolo es viTareba ver aixsneba martooden Sida<br />

procesebis gavleniT. gasaTvaliswinebelia, rom xunZebi TivSi<br />

anwuxis Temis sxvadasxva soflebidan arian Camosaxlebulni da,<br />

Sesabamisad, adgili aqvs sxvadasxva TqmebisaTvis damaxasiaTebel<br />

fonetikur, morfologiur Tu leqsikur movlenaTa Serevas,<br />

rac Tavs iCens xolme idioleqtis donezec, paralelur formaTa<br />

arsebobis saxiT.<br />

aqve aGvniSnav sxva nacvalsaxelur formaTa Taviseburebebis<br />

Sesaxebac.<br />

sof. Tivis metKelebaSi kiTxviTi nacvalsaxeli s´i-b<br />

(`ra~) arc Tu iSviaTad SeiZleba ixmarebodes III klasis -b sufiqsis<br />

gareSe, mag., s´i dulÀ biS? `ra Tqvi?~, s´i du bat¾mon?<br />

`ra ginda?~, s¾i jo hab? `ra aris es?~ da sxva.<br />

dasturdeba ganusazGvrel nacvalsaxelTa erTob Taviseburi<br />

kompozituri formebi: so„agi<br />

agiCi<br />

// so„aCi<br />

`vinme~,<br />

so„agi<br />

agijo // so„ajo `rame~. magaliTebi:<br />

so„aCi s´olvons´ lÀ´ax? `vinme movida aq?~, bosun<br />

so„ajo! `aiGe rame!~...<br />

saliteraturo xunZurisaTvis aseTi formebi ucxoa.<br />

am formebSi warmodgenilia ricxviTi saxeli so `er-<br />

Ti~(yadaqolouri warmoTqmiT: So). -„agi<br />

agi- // -„a- elementi,<br />

romlis warmomavlobac gaurkvevelia, rogorc Cans, ganusazGvrelobis<br />

mniSvnelobas unda sZendes sitKvas. sitKva so-<br />

9


„agi<br />

(anda So-„agi<br />

yadaqolouri warmoTqmiT) gvxvdeba agreTve<br />

Sedgenil zmnisarTSi so„agi mex´ (yad. So„agi mex´)<br />

`odesGac~ (mex<br />

mex´ `dro~).<br />

zmnis uarKofiT formebTan eseni uarKofiTi nacvalsaxelis<br />

mniSvnelobas iZenen: dida so„agiCi vex½eyu `me veravin vnaxe~,<br />

t¾ogulo heb tex½ so„iCis´x `ar misce es wigni aravis!~,<br />

dida so„ajo biwboh>naru `me araferi mesmis~...<br />

am formaTa daboloebebSi sul iolad gamoiKofa sitKvebi<br />

Ci `kaci, adamiani~ (so„agi-Ci) da jo `nivTi, sagani~ (so„agi-jo).<br />

gvxvdeba amgvaradve Sedgenili kidev erTi ganusazGvreli<br />

nacvalsaxeli, romelic ufro konkretuli mniSvnelobiT<br />

gamoiKeneba da. ase vTqvaT, `vinme qals~ gulisxmobs: so-„a-<br />

„adam<br />

`qali vinme~ („adam `qali~): so„ai„adamalÀ´ huburis´ hab<br />

h>alti? `vinmem (igulisxmeba qali) gaakeTa es saqme?~ da sxva.<br />

d i a n a a n f i m i a d i<br />

TanxmovanTa vokalizaciis Sesaxeb<br />

qarTul musikalur enaSi<br />

musikaluri ena, iseve rogorc sametKvelo ena, niSanTa<br />

sistemas warmoadgens da aGmiSvnelisa da aGsaniSnis urTier-<br />

TmimarTebis principebs eqvemdebareba,<br />

am SemTxvevaSi aGsaniSns warmoadgens musikaluri frazis,<br />

Tu mTliani nawarmoebis melodiuri arsi _ melodikuri<br />

struqtura, xolo misi konkretuli ganxorcieleba konkretuli<br />

harmoniis gamoKenebiT, aGmniSvneli iqneba.<br />

Koveli musikaluri ena myidro kavSirSia sametKvelo<br />

enasTan.<br />

sametKvelo enis vokaluroba Tu konsonantizmi, ritmi,<br />

melodikuri struqtura, metKvelebis tempi, mniSvnelovan ga-<br />

vlenas axdens musikalur enaze, metic, gavlena xorcieldeba<br />

dialeqtur donezec.<br />

es gavlena ufro TvalSi sacemia Tu saqme gvaqvs vokalur<br />

musikasTan anu iseT musikalur fenomenTan, romelic<br />

teqstisa (enobrivi narativis) da musikaluri frazis kombinaciis<br />

Sedegad iqmneba.<br />

aseT SemTxvevaSi urTierTgavlena ufro cxadi da advilad<br />

dasanaxia.<br />

qarTul xalxur simGerebsa da saeklesio sagaloblebSi<br />

Tanxmovnebs vokalizaciisa da calke musikaluri marcvlis<br />

Seqmnis unari aqvT:<br />

Tanxmovans erTvis e.w. naxevarxmovani, Sedegad warmoiqmneba<br />

damoukidebeli musikaluri marcvali.<br />

is faqti, rom Kvelaze xSirad aseTi unariT sonorebi<br />

gamoirCevian, gvavaraudebinebs, rom aqac iseTive principi moqmedebs,<br />

rogorc saerToqarTvelur enaSi, sadac, samecniero<br />

literaturaSi arsebuli Tvalsazrisis Sesabamisad, sonantebs<br />

xmovnis funqcia da marcvlis Seqmnis unari hqondaT.<br />

aseTi fonetikuri movlena dasturdeba, rogorc qarTul<br />

xalxur simGerebsa da glosolaliebSi, agreTve qarTul liturgikaSi,<br />

kerZod galobaSi.<br />

aGsaniSnavia, rom e.w. `gamSvenebul~ galobaSi, sadac musikaluri<br />

frazis gamdidreba zedmeti xmovnebis CarTvis xarJze<br />

xdeba, Tanxmovnebi mainc calke musikalur marcvals qmnian.<br />

es faqti, saerToqarTveluri movlenaa da qarTuli musikaluri<br />

enis saintereso Taviseburebas warmoadgens.<br />

10<br />

11


a v T a n d i l a r a b u l i, l a l i b i n i a S v i l i,<br />

l i d a s o x a Z e<br />

saleqsikono statiis redaqtirebis ramdenime<br />

aspeqtisaTvis (erTi zmnuri budis magaliTze)<br />

romelime leqsikuri erTeulis sruli saleqsikono gaformeba<br />

rom sitKvis formawarmoebiTi da semantikuri mimar-<br />

Tebebis, misi funqcionaluri SesaZleblobebis kompleqsur,<br />

mravalaspeqtur gaTvaliswinebas moiTxovs, es, zogadad, KvelasaTvis<br />

naTelia. magram ramdenad mravalwaxnagovania am aspeqt-<br />

Ta urTierTgadakveTis SesaZleblobani, es mxolod konkretuli<br />

nimuSis saleqsikono `montajisas~ xdeba xelSesaxebi. aq, wesisamebr,<br />

Tavs iKris rogorc leqsikur-semantikuri sistemis,<br />

ise gramatikuli paradigmatikisa da sintagmatikis sakvanZo<br />

problemebi da, Cveulebrivi kvlevisagan gansxvavebiT, Tavad analizis,<br />

klasifikaciisa da kvalifikaciis procesi laboratoriuli<br />

`sin<strong>Tez</strong>uri reduqciis~ doneze rCeba...<br />

am rigis zogi problemis warmosaCenad SeiZleba aviGoT<br />

erTi zmnuri budis (`rbis~) statiebis redaqtirebis suraTi<br />

qeglis II tomidan. ZiriTadi statia (Zveli redaqciisa):<br />

garbi-s (mxolod nakvTTa awmyos wyebaSi) grduv. stat.<br />

sirbiliT midis, _ mirbis. kato xarxariT garboda qvemoTken (n.<br />

lom.). [patara biWuna] kisristexiT garboda (a. bel.). || gadat. swrafad<br />

midis, miiwevs. _ saxlidan garbis. _ ZaRli Sin ar vargodao,<br />

sanadirod garbodao (andaza). bevri SeSis damwveli malimal tyeSi<br />

garbodao (andaza).<br />

es statia, Tu ganmartebiTi leqsikoni ilustrirebuli<br />

ar aris, ZiriTadad akmaKofilebs leqsikografiul moTxovnebs<br />

(Tu mxedvelobaSi ar miviGebT gramatikuli kvalifikaciis sakiTxs).<br />

magram empiriuli monaceme- bis aGniSnuli ZiriTadi<br />

aspeqtebiT sistematizaciam statiis sruliad axali redaqcia<br />

moiTxova:<br />

12<br />

garbi-s grduv. 1. (mxolod nakvTTa awmyos wyebaSi) darbis; mirbis.<br />

bevri SeSis damwveli malimal tyeSi garbodao (andaza). daTvi<br />

ufro magra garbis Tu melas ufro grZeli kudi aqvs? (`forum. Gol.<br />

ge~). aris erTi vai-uSvelebeli, garbian da gamorbian eqTnebi da eqimebi<br />

(`karavi~). eCveneboda, rom ayvavebul dekianSi garbian isa da qali (g.<br />

Cox.). bevri laparaki uyvarT, an kidev sul sadRac garbian da mainc verafers<br />

aswreben (`qarT. safix.~). figur. garbian, erTmaneTs eWidebian<br />

gzispira balaxebi (r. inan.). 2. (iyen. gairbina, gaurbenia) sirbiliT<br />

gaivlis raime monakveTs, gadis raime manZils. xSirs SemTxvevaSi<br />

daTvi garbis kai did manZils daWrili (`Tbil. for.~). monawileni rigrigobiT<br />

akeTeben gadacemebs, ris Semdeg monawile garbis jgufis bolomde<br />

marjvena mxridan da dgeba boloSi (`lem.~). ◊ dro (Tve, weliwadi)<br />

garbis dro swrafad midis. garboda dro da dRes Rame sdevda<br />

(g. abaS.). weliwadic male garboda (T. natr.). 3. (ivs. gaiqca, gaqceula)<br />

sirbiliT midis, _ mirbis (sadRac). kato xarxariT garboda<br />

qvemoTken (n. lom.). orRobeSi... saxlidan perangis amara gamovardnili<br />

biWuna garbis (g. maRul.). mama wamoxteboda loginidan, piris dasabanad<br />

garboda (T. natr.). ◊ kisristexiT garbis Zalian swrafad mirbis.<br />

[patara biWuna] kisristexiT garboda (a. bel.). rogorc ki ded-mama (=<br />

dinozavri) sanadirod wavidoda, orive kisristexiT garboda Walisaken<br />

(i. malac.). ◊ Tavqudmoglejili garbis igivea, rac k i s r i s -<br />

t e x i T g a r b i s. Tavqudmoglejili garboda TviTon mTavarsardali<br />

Sahverd sulTan ziad-oRli! (l. sanik.). xmaurs gavigebdiT da korpusebidan<br />

Tavqudmoglejili gavrbodiT (`kv. palit.~). 4. gadat. saidanme<br />

midis; (swrafad) tovebs, scildeba raime adgils. ZaRli Sin ar<br />

vargodao, sanadirod garbodao (andaza). didi da patara foTisaken garboda<br />

(g. wereT.). Sen exla garbixar Cemgan (mem. abaS.). [sportsmenebi]<br />

xaliCidan daoTxilni garbodnen (r. WeiSv.).<br />

warmodgenili zmnuri saleqsikono erTeulis semantikurfunqcionalurma<br />

analizma pirvel rigSi warmoaCina, rom zmnuri<br />

forma garbi<br />

rbi-s sami sxvadasxva paradigmis wevria (resp. sawKisi<br />

erTeulia). pirveli nakluli paradigmaa, xolo ori danar-<br />

Ceni, semantikuri SesaZleblobebis gaTvaliswinebiT, orgvarad<br />

aris Canacvlebuli (Sevsebuli) sxva fuZiT _ imave Ziris masdaris<br />

fuZiT (rben<br />

rben-/rbin<br />

rbin-) da supleturi fuZiT (qcev<br />

qcev-). pirvel<br />

paradigmas ganamtkicebs amave Ziris Semdegi fuZeebi: rbi-s,<br />

13


darbi<br />

rbi-s (mxolod nakvTTa awmKos wKebaSi); meores: gadarbi<br />

rbi-s,<br />

gadmorbi<br />

rbi-s (gadairbin-a...); xolo mesames _ gaur<br />

urbi<br />

bi-s, gamour<br />

ur-<br />

bi-s (gaeqc-a...).<br />

n o d a r a r d o t e l i<br />

sabru<br />

brune<br />

nebe<br />

beli saxe<br />

xelis fuZis warmoebi<br />

bisa<br />

saTvis<br />

xunZur enaSi<br />

14<br />

1. xunZur enaSi saxelTa brunebisas unda gairCes oTxi<br />

saxis fuZe: a) bazisuri (resp. aramarkirebuli, wminda) fuZe,<br />

romelic saxelobiTi brunvis formas etoleba; b) `irib~ brunvaTa<br />

(resp. markirebuli) fuZe; g) mravlobiTi ricxvis bazisuri<br />

fuZe; d) mravlobiTi ricxvis irib brunvaTa fuZe.<br />

saxelobiTi brunvis mzamzareuli forma fuZed miiCneva<br />

imis gamo, rom nulovani morfemiT aris warmodgenili da orfuZiani<br />

brunebisas saKrdeni odenobaa iribi fuZis sawarmoeblad,<br />

magaliTad: sax. baw `mgeli~ _ erg. baw-i-c´a (ir. fuZ.<br />

baw-i-), sax. ic´ `wKaro~ _ erg. ic´-u-c´a (ir. fuZ. ic´-u-), sax.<br />

na `futkari~ _ erg. na--i-c´a (ir. fuZ. na--i-) da sxv.<br />

saxelobiTSi gvxvdeba rogorc TanxmovanfuZiani (metwilad),<br />

ise xmovanfuZiani (naklebad) saxeli. masTan, xmovanfuZianad<br />

miCneuli saxelobiTSi mdgari zogi saxeli cveTis gamo SeiZleba<br />

TanxmovanfuZiani aGmoCndes (wa `cecxli~ _ erg. wad-uc´a<br />

_ ir. fuZ. wad-u-...).<br />

2. ergativisa da irib brunvaTa sawarmoebeli fuZis fonematuri<br />

struqtura amgvaria: wminda fuZe (resp. saxelobiTis<br />

forma) 1 + fuZis formanti (`damakavSirebeli xmovani~, `fuZis<br />

1<br />

saxelobiTis forma da wminda (aramarkirebuli) fuZe gairCeva im<br />

TvalsazrisiT, rom wminda fuZe fonetikurad SeiZleba modificirebuli iKos,<br />

mag.: sax. qeren `mkerdi~ _ wminda fuZe qaran-, sax. zani `KorGani~ _ wminda<br />

fuZe. zon- da a. S.<br />

savrcobi~...) + brunvis niSani, mag.: sax. rak _ erg. rek-e-c´a<br />

(ir. fuZ. rek-e-), mic. rek-e--e, naT. rek-e-l, sax. mow´ `mTvare~<br />

_ erg. mow´-ro-c´a (ir. fuZ. mow´-ro-), mic. mow´-ro-{}-e, naT.<br />

mow´-ro-l da mr. sxv.<br />

irib brunvaTa sawarmoebel sufiqsad Kvela xmovani<br />

gamoiKeneba, Tumca -e- Zalian iSviaTad SeiniSneba. garda xmovniTi<br />

elementebisa, fuZis markerad gvxvdeba -VC, -CV struqturis<br />

marcvlovani elementebi. amgvari elementebis brunvis ni-<br />

SanTaTvis mikuTvneba [megreliZe 1940: 133; Tofuria 1987:<br />

193] gaumarTlebelia, vinaidan xdeba sxvadasxva qronologiuri<br />

donis, sxvadasxva genezisisa da funqciis elementebis erTi morfologiuri<br />

afiqsisadmi daqvemdebareba. odindeli klasifikatorebi,<br />

romlebic reinterpretirdnen brunvis niSnebad,<br />

mTlianad daicalnen klas-niSnis gagebisagan da e. w. Tanmxleb<br />

xmovnebsac aGar Txouloben. amis gaTvaliswinebiT, ar aris aucielebeli<br />

brunvis niSani iKos -VC (-CV) struqturisa, roca<br />

isini metwilad calTanxmovniania. garda amisa, ergativsa da<br />

irib brunvebSi xmovniTi elementi ucvlelia, rac damatebiTi<br />

argumentia, rom am rigis xmovnebi (sax. Ked `kedeli~ _ erg.<br />

Kad-a-c´a...) brunvis niSanTa kuTvnilebad ar miviCnioT.<br />

3. atributuli brunebis dros ergativsa da irib brunvaTa<br />

fuZeSi daCndeba -s´, -lÀ´<br />

elementebi, romlebic win -a-s<br />

dairTaven da sxvadasxva specialistTa mier gansxvavebulad<br />

ganimartebian [ix. a. bokarevi 1949: 38; aleqseevi 1988: 13;<br />

Sdr. Ciqobava, cercvaZe 1962: 218-220; isaevi 1987: 176...].<br />

Cveni azriT, amgvari elementebi, romelTa ekvivalentebi<br />

(-S´, -lÀ´<br />

saxiT) andiur enebSi gaxmovanebis gareSe arian warmodgenili,<br />

SeiZleba miviCnioT irib brunvaTa fuZiseul klasifikatorebad.<br />

istoriulad es klasifikatorebi, pirdapiri (wminda)<br />

fuZis klasifikatorebisagan gansxvavebiT, ergativsa da<br />

irib brunvebSi axdendnen saxelTa klasifikacias klas-kategoriis<br />

mixedviT.<br />

amas migvaniSnebs maTi distribucia: -s´ gamoiKeneba I kl.<br />

saxelebTan, xolo -lÀ´<br />

ki _ II-III klasis saxelebTan. am for-<br />

15


mantTa korelacia mkafiod aris gamoxatuli da maTi aGreva<br />

ar xdeba (ra Tqma unda, Tu ar gvaqvs orazrovani saxelebi: hobol<br />

`stumari~, madohal `mezobeli~...).<br />

4. miaCniaT, rom -as<br />

as´, -al<br />

alÀ´<br />

(mr. r. -az<br />

az) nacvalsaxeluri<br />

warmoSobis formantebia, romlebic ergatiuli brunvis niSnebad<br />

gvevlinebian [kikviZe 1961: 350-356; Ciqobava, cercvaZe 1962:<br />

218-220; gudava 1962: 266-271...].<br />

Cveni azriT, I da II tipis brunebaSi, romelic atributivebidan<br />

momdinareobs, -s´ (I kl.) da -lÀ´<br />

(II-III kl.) istoriulad ar<br />

asrulebdnen ergativis niSnis funqcias. marTalia, es elementebi<br />

ukavSirdebian CvenebiT nacvalsaxelebSi TavCenil ekvivalentebs,<br />

magram maTgan ar unda momdinareobdnen. CvenebiT nacvalsaxelebSic,<br />

rogorc msazGvrelebSi, imave funqcias asrulebdnen,<br />

rasac zedsarTavebSi _ axdendnen saTanado saxelTa determinacias<br />

klas-kategoriis mixedviT. amdenad, substantivebsa da CvenebiT<br />

nacvalsaxelebSi es elementebi saerTo odenobania.<br />

rac Seexeba xmovniT elements, -a- saxelobiTis formidan<br />

unda iKos fuZes gadmoKolili, mag.: sax. lÀ´ik-a-… `kargi~ _ erg.<br />

lÀ´ik-a-s´ (


1. ibrunvis rogorc saTauri, ise misi msazGvrelic.<br />

oGond mniSvneloba aqvs imas TanxmovanfuZiania igi Tu xmovanfuZiani<br />

2. aseTi SesitKvebebis bruneba ufro rTuldeba, Tu sa-<br />

Tauri an saxelwodeba ubrunvelia. suraTi araerTgvarovania<br />

a) gvaqvs da kavSiriani SesitKveba (gazeTi `sitKva da saqme~,<br />

filmi `xareba da gogia~)<br />

b) zmnuri SesitKveba (moTxroba `KbaCam daigviana~, filmi<br />

`isini Camovidnen mTidan~)<br />

g) saTauri aris romelime sxva brunvaSi (leqsi `Cems das<br />

efemias~, `Kvarlis mTebs~)<br />

3. miuxedavad imisa, rom saTauri brunebadia, igi rCeba<br />

ucvleli. ibruneba mxolod msazGvreli. saTauris ubrunveloba<br />

Tanamedrove saliteraturo enis, gansakuTrebiT presisa da<br />

televiziis enis damaxasiaTebeli tendenciaa.<br />

TviTon saTaurebis brunebis wesis dadgenaSi gvexmareba<br />

saTaurebisa da saxelwodebebis agebuleba.<br />

c i u r i a x v l e d i a n i<br />

konso<br />

sonan<br />

nantur JgufTa Seswav<br />

swavlis princi<br />

cipe<br />

pebi<br />

(ro<br />

roma<br />

manul enaTa masa<br />

sala<br />

laze<br />

ze)<br />

gabmul metKvelebaSi bgeraTa SeerTebis kanonebi didi<br />

xania ipKrobs lingvistTa KuradGebas. tradiciul fonetikaSi<br />

ganixileboda procesebi, romlebic xdeboda kontaqturad,<br />

zogJer ki distanciurad ganlagebul bgerebs Soris; magram es<br />

mxolod erT-erTi SesaZlebeli aspeqtTagania bgeriTi kompleqsebis<br />

analizisa. fonologiis gamoCenam ganapiroba meore aspeqtic<br />

_ calkeul fonemaTa Jayvurad SeerTebis wesebis Seswavla<br />

TiToeuli mocemuli enisaTvis. mesame aspeqti ki aris _<br />

fonemaTa Jgufebis, kerZod Tanxmovnebis warmodgena gansakuT-<br />

18<br />

rebul sistemad, aranakleb mniSvnelovnad, vidre fonemaTa sistemaa.<br />

es aspeqti arsebiTia enaTa tipologiisaTvis.<br />

diaqroniuli fonotaqtika ikvlevs konsonanturi Jgufebis<br />

sistemis evolucias, sistemis cvlilebis kanonzomierebebs<br />

mTlianobaSi, adgens konstanturi da variaciuli elementebis<br />

arsebobas. Tumca, Cveni azriT, ar SeiZleba mxolod am aspeqtiT<br />

Semoifarglos fonotaqtikuri kvleva. Cveni kvleva warmoebs<br />

sitKvis rogorc erTiani mTlianobis (romlis ganuKofel<br />

nawils warmoadgens fonetikuri struqtura) gagebis poziciidan.<br />

am midgomiT SeiZleba ufro farTo gansazGvra mieces fonotaqtikas,<br />

rogorc fonetikuri mecnierebis nawils, romelic<br />

Seiswavlis sitKvis fonetikur struqturas. am struqturis<br />

kerZo SemTxvevas warmoadgens konsonanturi kompleqsebis Seswavla<br />

sitKvis SemadgenlobaSi. vfiqrobT, rom fonotaqtika<br />

aris is xidi, ramelic aerTebs fonetikasa da fonologias.<br />

arsebobs TanxmovanTa Jgufebis ama Tu im xarisxiT gamartivebisa<br />

da garTulebis procesebi; gamartivebis nimuSebia:<br />

laT. cor


vitaneT axali samecniero cnebebi, rogorebicaa fonotaqtikuri<br />

potenciali, konsonanturi kompleqsebis elementTa produqtiulobis<br />

xarisxi maTi poziciisda mixedviT, saerTo fonotaqtikuri<br />

fondi da sxva, rac afarToebs fonotaqtikuri Teoriis<br />

aqamde cnobil debulebebs da amasTanave xels uwKobs<br />

fonotaqtikis Semdgom ganviTarebas.<br />

c i r a b a r a m i Z e<br />

kilos formobrivi da funqciuri datvirTva<br />

da hipotaqsis CamoKalibebis alibebis gzebi Tabasaranul enaSi<br />

Tabasaranul enaSi modaluri kategoria kilo morfosintaqsur<br />

odenobad CamoKalibda. semantikuradac da sintaqsuradac<br />

aseTi winadadebis konstruqcia mogvagonebs standartul<br />

qvewKobil winadadebas. erTi mxriv, kilos gamomxatveli zmnebi<br />

srul morfologizacias ganicdian, Tumca, meore mxriv, inar-<br />

Cuneben sintaqsur Tvisebebs.<br />

cnobilia, rom Tabasaranul enaSi ar gvaqvs mimarTebiTi<br />

nacvalsaxelebi, arc maqvemdebarebeli kavSirebi ganviTarebula.<br />

rTuli qvewKobili winadadeba Cveulebriv gadmoicema winadadebebiT,<br />

romlebSic warmodgenilia mimGeobebi, absolutivebi,<br />

infinitiuri, masdaruli da garemoebiTi formebi. magaliTad,<br />

miznis garemoebiTi konstruqcia rom gadmoeca, gamoiKena: haz<br />

ƒ´afiS _ zedmiwevniT, `ratom, Tu itKvi~ winadadebaSi igi asrulebs<br />

garemoebiTi winadadebis kavSiris rols da aGniSnavs<br />

`imitom, rom~.<br />

cxadia, hipotaqsi TabasaranulSi, iseve, rogorc daGestnur<br />

enebSi, sazogadod, dgas CamoKalibebis rTul gzaze. am<br />

procesSi gansakuTrebul rols asrulebs kilo, romelic Seicavs<br />

aTeulobiT formebs, mimarTavs analizur warmoebas da<br />

gadmogvcems sxvasxva modalur konstruqcias, zogJer gaurkveve-<br />

20<br />

li struqturiTac ki.<br />

amgvari zmnuri formebis sruli aGwera Zalze Znelia,<br />

gansakuTrebiT ki _ semantikuri aGwera. sirTules warmoadgens<br />

agreTve Kvela zmnuri formisa da konstruqciis inventarizacia.<br />

zogierTi maTgani Zalian iSviaTad Tu gamoiKeneba da<br />

SeiZleba mkvlevars mxedvelobidanac ki gamorCes, xolo zogis-<br />

Tvis damaxasiaTebelia gramatikalizaciis umniSvnelo xarisxi.<br />

amitom SeiZleba mniSvnelovan formadac ar CavTvaloT.<br />

moxsenebaSi mocemulia cda, CamoKalibdes kilos uCveulo<br />

struqturis Taviseburebani, am formebis semantikuri mravalferovneba,<br />

moxdes funqciaTa gansazGvra, da bolos, gairkves<br />

morfologiaSi Semavali sintaqsuri odenobis _ hipotaqsis<br />

formirebis gzebi. kilos situaciis Semcvel winadadebaSi<br />

gvaqvs marTvis Taviseburi modeli _ mTavari winadadebis<br />

zmnasTan subieqti umetesad ergativSia, xolo situacia, romelic<br />

kilos modalobas Seicavs, gadmoicema zmniT _ sitKvaformiT<br />

da igi wina _ mTavari winadadebis zmnazea damokidebuli.<br />

kilos situaciis gamomxatveli zmna ki SeiZleba iKos<br />

rogorc erTvalentiani gardauvali, orvalentiani gardamavali<br />

da, agreTve, datiuri konstruqciis mqone afeqturi zmna. daqvemdebarebul<br />

winadadebaSi, romelic KovelTvis damokidebulia<br />

mTavar zmnaze, aqtantebis brunvaTa gaformeba sruladaa<br />

SenarCunebuli.<br />

n o m a d i b a r T a i a<br />

nestan-dareJanis interpretaciasTan dakavSirebiT<br />

qarTuli werilobiTi Zeglebidan sakuTari saxeli nes-<br />

tan-da<br />

dare<br />

reJa<br />

Jani<br />

pirvelad `vefxistKaosanSia~ dafiqsirebuli.<br />

am saxelis etimologiis Sesaxeb pirvelad Teimuraz bagrationma<br />

(1782_1846) gamoxata Tavisi mosazreba `wignni leq-<br />

21


sikonnSi~ Semdegi saxiT: `ne<br />

neis<br />

istan<br />

tan-da<br />

darJan<br />

rJan. nein<br />

_ lerwami. ne-<br />

isTan<br />

_ saunJe lerwamTa. darJan<br />

sulsa Sina, anu sicocxlesa<br />

Sina _ arabulad amas niSnavs Jan _ sicocxle, anu suli. dar<br />

_ ese sparsuli leqsi ars, romelica niSnavs Sina anu Tana-misTana.<br />

tan anu Tan tani kacisa; rom dahKo marcvlebad nestan<br />

tan-<br />

dare<br />

reJan<br />

mravali sxvadasxva saxeli gamova. dara<br />

raJa<br />

xarisxic<br />

aris. dara<br />

raJa<br />

mxmilavic aris, ese igi yarauli~ (T. bagrationi<br />

1979).<br />

amave leqsikonSi calkea ganmartebuli nas-tan<br />

tan-Jar<br />

Jar-i amgvarad<br />

_ `ese sparsulis leqsiT rom ganimartos: nas anu nes _<br />

nazi, qarTulad _ wKnari, Sesabamieri da anu wKnaris mSvenierebiT<br />

Semkobili, anu mSvenieri siwKnaris Tvisebisa. tan aris<br />

sparsulad Tan _ ese igi morfi<br />

anu nakvTi<br />

kvTi. Jar _ keTilwesierebiT<br />

gankarguli, anu ganmSvenierebuli. miTiTebulia, rom<br />

naxon nestan<br />

tan-da<br />

dare<br />

reJa<br />

Jani<br />

ni.<br />

aq saKuradGebo mxolod problemiT dainteresebaa da<br />

ara misi mecnieruli analizi.<br />

mecnierulad ki am sakiTxs pirvelad niko mari Seexo,<br />

romelmac erTi rigis warmomavlobis sakuTari saxelebi: se-<br />

fedav<br />

davle<br />

leda<br />

daris<br />

rispa<br />

pani<br />

ni, amiran<br />

randa<br />

dare<br />

reJa<br />

Jani<br />

niZe<br />

da maTTan erTad nestan<br />

tan-<br />

dare<br />

reJa<br />

Jani<br />

ase daSala da axsna:<br />

sefe<br />

fedav<br />

davle<br />

leda<br />

daris<br />

rispa<br />

pani<br />

_ sef e davle dar ispan<br />

pan, sadac<br />

sef /sa فیس (←<br />

saф/ ) aris _ xmali<br />

li; e _ izafetis mawarmoebeli,<br />

davla<br />

ıدوله /dav (←<br />

davla<br />

la/) _ qveKana; dar /dar در (←<br />

dar/) _<br />

22<br />

(sai فیس دوله<br />

/amir<br />

amir/) aris _ emiri<br />

ri; andar<br />

dar(e) /an اندر←)‏<br />

andar<br />

dar/ ) _ Tand. _ Si<br />

da Jan جھان (←<br />

Jeh‰n/)<br />

_ qveKana. امير اندر جھان _ mTlianobaSi<br />

Tand. _ Si) da ispan<br />

/es اصفھان (←<br />

esфah‰n<br />

ah‰n/ ) _ isfa<br />

faha<br />

hani<br />

ni. mTlianobaSi<br />

_<br />

saiф e davla dar esфahan<br />

ahan) _ saxel<br />

xel-<br />

mwifo<br />

xmali<br />

isfa<br />

fahan<br />

hanSi<br />

(Zli<br />

Zlieri<br />

ri, mama<br />

maci<br />

ci...).<br />

amiran<br />

randa<br />

dare<br />

reJa<br />

Jani<br />

niZe<br />

_ amir andar<br />

dar(e) Jan, sadac amir امير←)‏<br />

(amir andar<br />

dar(e) Jehan<br />

han) _ emiri<br />

qveKnisa<br />

(qveKnis<br />

meTa<br />

Tauri<br />

ri, swo-<br />

rupo<br />

pova<br />

vari<br />

ri, mama<br />

maci<br />

ci...).<br />

nestan<br />

tan-da<br />

dare<br />

reJa<br />

Jani<br />

ni, sadac nest نست ‏/نيست/‏ (← _<br />

nesT<br />

/nisT<br />

nisT/)<br />

niSnavs _ ar aris, andar<br />

dar(e) /an اندر (← _<br />

andar<br />

dar/)<br />

aris<br />

(nesT نست اندر جھان<br />

Tand. _ Si da Jan /Jeh‰n جھان (← _<br />

Jeh‰n/)<br />

_ qveyana. mTlianobaSi _<br />

nesT andar<br />

dar(e) Jeh‰n), romelsac mecnieri ase iazrebs<br />

_ `ar<br />

aris qveKanaze<br />

(msgav<br />

msgavsi<br />

si)~ (`Нет в мире (подобной~)<br />

da samives ganixilavs rogorc epiTetur saxelebs (n. mari<br />

saxelad نيست اندر جھان (nisT andar<br />

dar(e) Jehan<br />

han)-i iKo~ (a. yuluxaZe<br />

2008: 217).<br />

davubrundeT isev niko mars, romlis interpretaciiT<br />

nesT andar<br />

dar(e) Jehan<br />

han)-is mniSvnelobaa _ ar aris<br />

qveKanaze<br />

(msgav<br />

msgavsi<br />

si).<br />

Cven araferi gvaqvs sakamaTo am axsnasTan dakavSirebiT,<br />

(nesT نست اندر جھان<br />

1964: 83).<br />

nestan<br />

tan-da<br />

dare<br />

reJa<br />

Janis<br />

irgvliv arsebuli samecniero literatura<br />

axali masalebiT gaamdidra aleqsandre yuluxaZem. man<br />

moiKvana metad mniSvnelovani magaliTi arabuli wKarodan _<br />

emad ed-din isfahanelis `selCukTa istoria~ (XIs.), sadac pirdapir<br />

aris miTiTebuli, rom nesT andar<br />

dar(e) Jehan<br />

han-i aris saku-<br />

Tari saxeli: _ `masudis deda, qali Zvirfasi keTilSobili,<br />

mxolod davumatebdiT, rom _ نست اندر جھان (nesT<br />

andar<br />

dar(e) Je-<br />

han)-i SeiZleba Semdegi semantikuri datvirTvis matarebelic<br />

iKos _ ar aris amqveKana<br />

qveKanaze<br />

anu _ araam<br />

amqveKni<br />

qveKniuri<br />

da masSi gaviazroT<br />

arama<br />

mate<br />

teri<br />

rialu<br />

luri<br />

samKaros mkvidris sakuTari saxelic.<br />

sakiTxs Tu am kuTxiT SevxedavT, saintereso Cans g. wereTlis<br />

mier Sua aziis folklorSi dadasturebuli qalis sakuTari<br />

saxeli _ `nes<br />

nestar<br />

tar-Je<br />

Jehan<br />

fari<br />

rizo<br />

zoda<br />

da~ (g. wereTeli 1938:<br />

1-2), sadac nestar<br />

tar-Je<br />

Jehar<br />

aris fonetikuri varianti nisT an-<br />

dar(e) Jeha<br />

hani<br />

nisa<br />

sa, xolo fari<br />

rizo<br />

zoda<br />

daiSleba ase _ fari<br />

zoda<br />

da,<br />

romelic sparsul-taJikurad niSnavs _ feriis anu arama<br />

mate<br />

te-<br />

rialu<br />

luri<br />

arsebis asuls پری)‏ spars. .fe<br />

feri<br />

ri, taJ. fari<br />

ri) _ fe-<br />

ria, (spars. زاده<br />

z‰de, ta/. zoda<br />

da) (z‰dan زادن _<br />

z‰dan) Soba<br />

zmnis<br />

namKo drois mimGeoba _ Sobili. taJikurad gamoiTqmis fari<br />

ri-<br />

zoda<br />

(rubinCiki, 1983; taJikuri leqsikoni, 1969).<br />

amgvarad, SesaZlebelia, ) نست (nesT<br />

/nisT<br />

nisT/ an-<br />

dar(e) Jehan<br />

han)-Si vigulisxmoT rogorc mate<br />

teri<br />

rialu<br />

luri<br />

ri, ise ara-<br />

نيست)‏ اندر جھان<br />

23


mate<br />

teri<br />

rialu<br />

luri<br />

samKaros mkvidris saxeli.<br />

nestan<br />

tan-da<br />

dare<br />

reJa<br />

Jani<br />

`vefxistKaosnis~ gavleniT, rogorc lamazi<br />

da ykviani qalis saxeli, Sesulia qarTul folklorSic<br />

(l. kotaSvili 1985: 35).<br />

`vefxistKaosanSi~ nestan<br />

tan-da<br />

dare<br />

reJa<br />

Jani<br />

gvxvdeba Semoklebuli<br />

formiTac _ nestan<br />

tanJa<br />

Jari<br />

(S. rusTaveli 1966, str. 1549).<br />

aqve aGvniSnavT, rom qarTulSi nestan<br />

tan-da<br />

dare<br />

reJan<br />

Jan-idan<br />

miGebulia ori sakuTari saxeli _ nestan<br />

tan-i da dare<br />

reJan<br />

Jan-i. es<br />

ukanaskneli `vefxistKaosanSi~ zogJer enacvleba kidec nestan<br />

tan-<br />

dare<br />

reJans<br />

(S. rusTaveli srt. 1549).<br />

m a i a b a r i x a S v i l i<br />

nases<br />

sesxe<br />

xebi leqsi<br />

sika udiur ur enasa da<br />

ingi<br />

gilo<br />

lour dialeqt<br />

leqtSi<br />

saukuneebis manZilze grZeldeboda qarTuli enis ingilouri<br />

dialeqtisa da udiuri enis urTierToba azerbaiJanul<br />

enasTan.<br />

aGniSnul enasTan kontaqtma didi gavlena moaxdina ingilouri<br />

dialeqtisa da udiuri enis fonetikaze, morfologiaze,<br />

leqsikasa da sintaqsze.<br />

moxsenebaSi warmodgenilia udiur da ingilour teqsteb-<br />

Si moZiebuli saerTo leqsikuri erTeulebi. kerZod, arsebiTi<br />

saxelebi, romlebic ucvlelad an garkveuli fonetikuri cvlilebiT<br />

azerbaiJanuli enidan aris nasesxebi. aseTebia, magali-<br />

Tad:<br />

24<br />

ing. biG, ud. biG `ulvaSi~ (Sdr. azer. biG - ulvaSi)<br />

ing. elu _ micvalebuli, ud. el(muG) _ samSvinveli<br />

(Sdr. azer. elu – micvalebuli)<br />

ing. KuS _ Citi, ud. KuS _ arwivi (Sdr. azer. Kus_ Citi)<br />

ing. qoTuq, ud. qûTik `mori~ (Sdr. azer. qotϋk mori)<br />

kvlevis Sedegebi, TvalsaCinoebasTan erTad, warmodgenilia<br />

moxsenebaSi.<br />

T e a b u r y u l a Z e<br />

msazGvrel<br />

vrel-saz<br />

sazGvrulis adgilisaTvis<br />

saSual qarTulSi<br />

1. winadadebaSi gansazGvreba damokidebuli wevria. igi<br />

KovelTvis eqvemdebareba sazGvruls da gadmoscems mis raime<br />

niSans an Tvisebas. gansazGvrebis sintaqsur bunebas apirobebs<br />

sazGvrul sitKvasTan damokidebuleba. msazGvrel-sazGvrulis<br />

adgili winadadebaSi sxvadasxvaa. samecniero literaturaSi<br />

aGniSnaven, rom Zvel qarTulSi prepoziciuli wKoba yarbobs<br />

originalur ZeglebSi, postpoziciuri _ naTargmn ZeglebSi.<br />

asevea Tanamedrove qarTulSic.<br />

2. am TvalsazrisiT Znelia Tqma, Tu romeli wKoba yarbobs<br />

saSuali qarTulis enaSi. werilobiT ZeglebSi iseTive<br />

xSiria postpoziciuri wKoba, rogorc prepoziciuli. rogorc<br />

Cans, am drois literaturuli ena sintaqsuri urTierTobebis<br />

TvalsazrisiT ufro Tavisufalia. dGevandel samwerlobo ena-<br />

Si msazGvrel-sazGvrulis postpoziciuri wKoba umetesad poeziaSi<br />

gamoiKeneba, saSual qarTulSi ki prozaSic xSiria.<br />

3. am periodis qarTulis werilobiT ZeglebSi intensiurad<br />

gvxvdeba msazGvrel-sazGvrulis e.w. gaTiSuli, distanciuri<br />

wKobac.: `ra kari<br />

gaiGo cixi<br />

xisa<br />

sa, moabads qali xelTa misca~<br />

(visr., gv. 36); `Tuca visi<br />

eseTi naxa nacar<br />

carsa<br />

zeda mJdo<br />

m<br />

do-<br />

mi, pirda<br />

daxo<br />

xoyili<br />

li, Tmadag<br />

dagle<br />

leJili<br />

li, niadag mtira<br />

rali<br />

li~ (visr., gv.<br />

44); `min<br />

mindo<br />

dori<br />

erTi dagvxvda metad didi<br />

da uzomi<br />

mi~ (amirandar.,<br />

gv. 8); `sa<br />

saqo<br />

qonel<br />

nelsa<br />

hgvanda dama<br />

malul<br />

lulsa naoxarsa Sigan visi...~<br />

(visr., gv. 95); `ege Tqveni wesi<br />

aris saZa<br />

Zage<br />

geli<br />

da mosa<br />

saKiv<br />

iv-<br />

25


nebe<br />

beli<br />

li...~ (visr., gv. 18); `ganaxvna papa-mamurni saunJeni..., amcnebda,<br />

raTa orsa kecsa<br />

miscemdnen gaCe<br />

Ceni<br />

nili<br />

lisa<br />

sasa<br />

sa~ (cx. mef.-<br />

mef. Tam., gv. 396)<br />

aseTi sintaqsuri wKoba Zvelsa da axla qarTulSi iSviaTad<br />

gvxvdeba, araa damaxasiaTebeli aseve zepiri metKvelebisaTvis. sa-<br />

Suali qarTulis ena ki amis Tavisufal saSualebas iZleva.<br />

ukanasknelSi dil (`guli~) da arasTan (`damSveneba~) zmnis awmKo<br />

drois forma ara Seicnoba, xolo erTad dila<br />

lara<br />

`SeKvarebuls~<br />

niSnavs. amgvarad dilar(a)duxts, SesaZloa, dularduxti moeca.<br />

dularduxtSi, iseve rogorc sxva am tipis saxelebSi, duxt mamakacis<br />

saxelzea darTuli. am TvalsazrisiT is garemoebacaa aGsaniSnavi,<br />

rom saxel dilaras dGesac atareben mamakacebi iranSi.<br />

S a l v a g a b e s k i r i a<br />

`ve<br />

vefxitKaos<br />

fxitKaosnis<br />

nis~ ori anTro<br />

Tropo<br />

poni<br />

nimis warmomav<br />

mavlo<br />

lobi<br />

bisa<br />

saTvis<br />

(ro<br />

rosa<br />

sani<br />

ni, dular<br />

lardux<br />

duxti<br />

ti)<br />

qarTulSi dadasturebuli islamamdeli periodis iranuli<br />

anTroponimebis Seswavlas, romelTa Soris moxsenebaSi warmodgenili<br />

saxelebic aris, didi mniSvneloba aqvs iranuli onomastikonis<br />

istoriis TvalsazrisiTac.<br />

1. qaJeTis mefis Zis saxeli rosa<br />

sani<br />

`naTlis~ aGmniSvnel<br />

iranul zedsarTavs unda ukavSirdebodes, romelic fonetikurad<br />

ufro axlosaa falaursa da klasikur sparsulSi cnobil<br />

rŒSan formaTan. misi gviandeli varianti rouSan rogorc mamakacis,<br />

aseve qalis saxeladØ cnobilia Tanamedrove iranul<br />

enebsa da aqedan Turquli modgmis xalxTa anTroponomikonSi.<br />

`vefxitKaosanSi~ roSan<br />

San-is nacvlad rosan<br />

formis povniereba<br />

Zvel qarTulSi piris saxelTa paraleluri formebis<br />

gamoKenebiT SeiZleba aixsnas. mag.: bibliis uZveles qarTul<br />

TargmanSi damowmebuli mamakacis saxeli darieli, magram rus-<br />

TvelTan tarieli.<br />

2. qaJeTis mefis dis saxel dular<br />

larduxt<br />

duxt-Si analogiuri<br />

warmoebis anTroponimebis (guranduxti, miranduxti, sagduxti,<br />

balenduxti da sxv.) msgavsad duxt (`qaliSvili~) gamoiKofa. kompozitis<br />

pirvel nawilSi piris saxeli dilara (etimologiurad<br />

`SeKvarebuli~, `momxiblavi~, `lamazi~) aris savaraudebeli. am<br />

26<br />

e l i s a b e d g a z d e l i a n i<br />

mravlo<br />

lobi<br />

biTi ricxvis<br />

-u, -i’du sufiq<br />

fiqse<br />

sebis<br />

Sesa<br />

saxeb svanur<br />

nurSi<br />

svanuri enis balszemour dialeqtSi mravlobiTi ricxvis<br />

mawarmoebel sxvadasxva niSanTa Soris gamoKofilia -u da -<br />

i’du sufiqsebi (T. SaraZeniZe).<br />

-u mr. ricxvis niSani saxelebSi, sxva niSnebTan SedarebiT<br />

iSviaTad ixmareba, magram met-naklebi sixSiriT dadasturda<br />

Kvela dialeqtSi.<br />

-u mr. ricxvis niSnad daerTvis martivfuZian saxelebs:<br />

patron<br />

`patroni~ patron<br />

ron-u `patronebi~; naGal `naTesavi~<br />

naGal-u `naTesavebi~; merde<br />

`mKofi~ merde<br />

rde-u `mKofebi~.<br />

mr. ricxvis -u niSani ufro xSirad gvxvdeba zedsarTavebsa<br />

da mimGeobebSi, romlebic bolokidur poziciaSi Seicaven -<br />

r, -l sonantebs winamavali sxvadasxva xmovniT. es elementebi<br />

SeiZleba iKos:<br />

a) fuZis kuTvnileba lˆr `cocxali~ lˆar-u `cocxlebi~;<br />

lˆdgr `micvalebuli~ lˆdgar-u<br />

`micvalebulebi~;<br />

lˆfkŠl `qalbatoni~ lˆfkŠl-u `qalbatonebi~...<br />

b) mravlobiTi ricxvis niSani bz. di `deda~, dil-ar<br />

ar-u<br />

`dedebi~; qun `suli~ qun-r<br />

r, qun-ar<br />

ar-u `sulebi~. bq. meCxfe<br />

`gamxdari~, meCxf-ol<br />

ol, meCxf-ol<br />

ol-u `gamxdrebi~ xoSa<br />

`ufrosi~<br />

xoS-el<br />

el, xoS-el<br />

el-u ufrosebi.<br />

27


g) mqoneblobis aGmniSvneli sufiqsebi: mafeS<br />

`daGliloba~<br />

mafS-’r<br />

`daGlili~, mafS-‰r<br />

‰r-u `daGlilebi~; mid `SimSili~<br />

mid-’r<br />

`mSieri~, mid-‰r<br />

‰r-u `mSivrebi~; fuK… `CiKvi~<br />

fuK…-‰r<br />

`CiKviani~, fuK…-‰r<br />

‰r-u `CiKvianebi~...<br />

-u's dairTavs -<br />

daboloebis mqone zedsarTavi saxelebi<br />

balszemourSi: ƒef-<br />

`kbenia~ ƒef-a-u `kbeniebi~, k…aCx-<br />

koyli<br />

k…aCx-a-u `koylebi~, gagd-<br />

`Kbedi~ gagd-a-u `Kbedebi~ zs.<br />

-u's gamoavlens -ian<br />

sufiqsiani saxelebic: codr-in<br />

`codvili~<br />

codr-ian<br />

ian-u `codvilebi~; pilwin<br />

`bilwi~ pilw-ian<br />

ian-u<br />

`bilwebi~.<br />

balszemourSi arsebuli Zalian iSviaTad xmarebuli mr.<br />

ricxvis -i’du<br />

niSani, qvemosvanur dialeqtebSic dadasturda.<br />

lSx. -iŠdu<br />

lnt. -ie<br />

iedu<br />

formiT. oriode saxelTan balsqvemourSi<br />

-edu<br />

variantic Segvxvda. bq. mˆkeT `mokeTe~, mˆkT-edu<br />

`mokeTeebi~; lSx. naGal `naTesavi~ naGl-iŠdu<br />

`naTesavebi~,<br />

pil `napiri, tuCi~ pil-iŠdu<br />

iŠdu `napirebi~; lnt. vezir<br />

`veziri~<br />

vezr-ie<br />

iedu<br />

`vezirebi~.<br />

samecniero literaturaSi aGniSnulia, rom `Giad rCeba<br />

-u'si da -u'Ti warmoebuli mravlobiTi ricxvis sakiTxi~ (T.<br />

SaraZeniZe).<br />

vfiqrobT dasaSvebia -u mr. ricxvis niSani davukavSiroT<br />

igive mniSvnelobis mqone -i’du<br />

i’du, iŠdu sufiqss, romlis gamartivebiT<br />

miviGeT -u (iŠdu<br />

> i’du > edu > u).<br />

e l e n e g i u n a S v i l i<br />

saSualo sparsuli geografiuli terminologiis<br />

kvlevis sakiTxebisaTvis qarTul wKaroebSi<br />

w<br />

islamamdeli iranisa da qarTlis (iberiis) samefos istoriul-kulturul<br />

urTierTobebs mravalsaukunovani tradicia<br />

aqvs.<br />

28<br />

es mimarTebebi gansakuTrebiT mravalmxrivi da mniSvnelovani<br />

xdeba sasanelTa mmarTvelobis xanaSi (III-VII ss. Cv.w.). sasanuri<br />

iranis Grma gavlenam qarTul civilizaciaze saTanado<br />

asaxva hpova im drois (iseve rogorc gviandeli periodis) qar-<br />

Tul suliersa da materialur kulturaSi.<br />

am TvalsazrisiT, metad mniSvnelovania sasanelTa imperiis<br />

oficialuri, religiuri da saliteraturo enis-saSualo<br />

sparsulis fenomeni saqarTveloSi (ix. J.Gippert, Zum Status des<br />

Mittelpersischen im südlich Kaukasus, Proceedings of the conference “Bilingualism<br />

in Iranian Cultures”, Bamberg 1992).<br />

qarTul werilobiT ZeglebSi gamovlenilia saSualo<br />

sparsuli leqsikis mravalricxovani da mravalferovani nimuSebi,<br />

romlebic SeTvisebuli iKo iranelebTan uSualo da intensiuri<br />

kontaqtebis Sedegad, wignuri an zepiri gziT. maT sistemur<br />

gamokvlevas mieZGvna Jer m. andronikaSvilis monografiis<br />

erT-erTi Tavi (`na<br />

narkve<br />

rkveve<br />

vevi vi iranul<br />

nul-qar<br />

qarTu<br />

Tuli enobri<br />

rivi<br />

urTi<br />

Tier<br />

erTo<br />

Tobi<br />

bidan<br />

dan~, 1966, gv. 279-417), xolo Semdeg _ i. gipertis<br />

mTeli naSromi (Iranica Armeno-Iberica.Studien zu den iranischen<br />

Lehnwörtern im Armenischen und Georgischen, Wien, 1993).<br />

saSualo sparsul-qarTuli enobrivi interferenciisa da<br />

zogadad, iran-saqarTvelos kulturul-istoriul urTierTobaTa<br />

Grma kvlevisaTvis, arsebiTia iranuli onomastikis (sakuTriv<br />

toponimikis) safuZvliani Seswavla. Zvel qarTul agiografiul<br />

Zeglebsa da qarTul istoriul wKaroebSi dasturdeba<br />

saSualo sparsuli geografiuli terminebis saintereso<br />

nimuSebi. zogierTi maTgani ganxiluli iKo m. andronikaSvilis<br />

erT-erT adrindel publikaciaSi.<br />

iranul enaTa istoriuli gramatikisa da dialeqtologiis,<br />

aseve qarTvelologiuri kvlevebis Tanamedrove done am sakiTxebis<br />

axleburi gaazrebisa da gansxvavebuli interpretaciis<br />

saTanado safuZvels qmnis.<br />

moxsenebaSi warmodgenilia ramdenime saSualo sparsuli<br />

geografiuli terminis (rogoricaa, arSa<br />

Sake<br />

keTi<br />

Ti, ganZa<br />

Zaki<br />

ki, daru<br />

ruban<br />

ban-<br />

di, dari<br />

riala<br />

lani<br />

ni, gurge<br />

geni<br />

ni, ialbu<br />

buzi<br />

zi, sabas<br />

basta<br />

tani<br />

ni) distribuciuli,<br />

semantikuri da istoriul-etimologiuri analizi.<br />

29


g i o r g i g o g o l a S v i l i<br />

zmniswi<br />

wini da dro-ki<br />

kilo<br />

loTa siste<br />

tema<br />

(ramdenime faqti da ramdenime kiTxva)<br />

***<br />

akaki SaniZem gamoKo mKofadis wre, romelSic sami mwkrivi<br />

Sevida (mKofadi, xolmeobiTi da mKofadis kavSirebiTi). mKofadis<br />

wris mwkrivebs awmKos wris mwkrivebisagan ZiriTadad<br />

zmniswini ganasxvavebs. mKofadis wris mwkrivTa niSnad am SemTxvevaSi<br />

zmniswini cxaddeba. mKofadisa da awmKos SemTxvevaSi<br />

zmniswini (ZiriTadad) dros ganasxvavebs:<br />

wer-s (awmKo dro) _ da-wer<br />

wer-s (momavali dro).<br />

ra funqcia akisria zmniswins sxva mwkrivTa dapirispirebisas?:<br />

werd-a _<br />

da-werd<br />

werd-a,<br />

werde<br />

de-s _ da-wer<br />

werde<br />

de-s...<br />

am SemTxvevebSi sxvaobs aspeqti;<br />

aspeqti ki ar aris `mwkrivis kategoria~. aseT SemTxvevaSi<br />

an mwkrivTa SedgenilobaSi unda SevitanoT koreqtivi, an<br />

mwkrivis gansazGvraSi (mxedvelobaSi gvaqvs a. SaniZis moZGvreba)...<br />

***<br />

Tu warmodgenil or wKvil mwkrivs Soris sxvaobas qmnis<br />

zmniswini, zustad iseTive sxvaobis mqone II da III seriis zmniswiniani<br />

da uzmniswino formebi ratom ar aris damoukidebeli<br />

mwkrivebi? _ am kiTxvaze pasuxi ar Cans.<br />

***<br />

qmnis Tu ara problemas is, rom erTsa da imave zmnasTan<br />

mKofadis wreSi gamoiKeneba ramdenime zmniswini? vTqvaT wer<br />

zmnis `mKofadis `niSania~ a, aG, da, Ca, amo, gada, gamo, ga,<br />

gadmo, garda, mi, mo, Se, Semo, Camo, wa; Tes zmnisa gamo, gan,<br />

Se, da, Ca, mi, mo... es variantebi alomorfebia? _ ver vxedavT<br />

logikas...<br />

***<br />

30<br />

awmKos mniSvneloba rom aqvs zmniswinian formebs (aGwers<br />

aGwers,<br />

waradgens<br />

gens...<br />

...), am SemTxvevaSi zmniswini aGar aris mKofadis ni-<br />

Sani? romeli mwkrivis formebia? alogikuri gveCveneba msJeloba:<br />

Tu zmniswiniani varianti drois mixedviT awmKoa, awmKos<br />

mwkrivis formad unda miviCnioT, Tu momavali drois mniSvneloba<br />

aqvs, mKofadis mwkrivis formaao. aseTive kvalifikacia<br />

unda mieces maSin uzmniswino formebs, Tu mas erT SemTxvevaSi<br />

axlandeli drois gageba aqvs (zis da yams), sxva SemTxvevaSi _<br />

momavali droisa (mova da yams). ra gamovida:<br />

awmKos mwkrivi mKofadis mwkrivi<br />

aGwers aGwers<br />

yams yams<br />

es aGaraa morfologia...<br />

***<br />

dialeqtologiur literaturaSi saubaria mTis dialeteb-<br />

Si I xolmeobiTze (ake<br />

akeTeb<br />

Tebdis<br />

dis...). Tu I seriaSi Tanamedrove qar-<br />

TulSi ori wrea, ratom ar gamoKofen or mwkrivs am dialeqtebSi<br />

_ akeTeb<br />

Tebdis<br />

dis-ga<br />

gaake<br />

keTeb<br />

Tebdis<br />

dis? zmniswinian da uzmniswino<br />

formaTa erTi mwkrivisanebad miCneva xom arGvevs sistemas?<br />

***<br />

awmKo-mKofadis dapirispireba (wers _ dawers) Tu mwkriv-<br />

Ta dapirispirebaa morfologiurad da zmniswinia mwkrivis ni-<br />

Sani, ra xdeba saSuali gvaris zmnebSi? TamaSobs _ iTamaSebs,<br />

daraJobs _ udaraJebs, dgas _ idgeba, Girs _ eGireba da misTanani<br />

morfologiurad erTi paradigmis wevrebi arian?<br />

`mwkrivis niSnebad ra unda miviCnioT?<br />

***<br />

arsebuli moZGvrebebiT (a. SaniZe, arn. Ciqobava) awmKos mimarTeba<br />

mKofadTan iseTivea (mwkrivisa mwkrivTan), rogorc<br />

awmKosi uwKvetelTan (an I kavSirebiTTan) (erTi paradigmis<br />

wevrebi arian):<br />

akeTeb<br />

Teb-s _ ga-ake<br />

akeTeb<br />

Teb-s (Se<br />

Se-ake<br />

akeTeb<br />

Teb-s, gada-ake<br />

akeTeb<br />

Teb-s...);<br />

akeTeb<br />

Teb-d-a;<br />

akeTeb<br />

Teb-d-e-s.<br />

31


akeTebs<br />

Tebs, gaake<br />

keTebs<br />

Tebs, Seake<br />

keTebs<br />

Tebs, gadaake<br />

keTebs<br />

da misTanani<br />

iTvleba damoukidebel saleqsikono erTeulebad. akeTebs<br />

Tebs, ake-<br />

Tebda<br />

da, akeTeb<br />

Tebdes<br />

_ ar iTvleba sxvadasxva saleqsikono erTeulebad;<br />

ratom? Tu sxvadasxva saleqsikono erTeulebia, ratom<br />

iTvleba erTi da imave zmnis sxvadasxva mwkrivis formebad.<br />

***<br />

ra mniSvnelobasac aniyebs zmniswini zmnas xolmeobiTsa Tu<br />

mKofadis kavSirebiTSi, igive mniSvneloba aqvs mas saxelzmnur<br />

formebSic. niSnavs Tu ara es imas, rom zmniswini ar SeiZleba<br />

CaiTvalos mwkrivis niSnad?<br />

Cveni azriT, Kvela kiTxvaze pasuxi erTia: gadasa<br />

sasin<br />

sinJia<br />

mwkrivTa raode<br />

deno<br />

nobis saki<br />

kiTxi<br />

Txi.<br />

t a r i e l g u r g e n i Z e<br />

zogi ram inklu<br />

kluziv<br />

ziv-eq<br />

eqsklu<br />

skluzi<br />

zivis kate<br />

tego<br />

gori<br />

riis is Sesa<br />

saxeb<br />

inkluziv-eqskluzivis kategoriis warmoSobis da ricxvis<br />

kategoriasTan misi mimarTebis Sesaxeb gansxvavebuli Tvalsazrisebi<br />

arsebobs.<br />

q. lomTaTiZe varaudobs, rom in/ex-is garCeva svanuri zmnis<br />

sistemaSi dakavSirebuli unda iKos saurTierTo kategorias-<br />

Tan (kerZod, mis saTanao SinaarsTan) (lomTaTiZe 1961:212).<br />

analogiuri mosazreba in/ex-is da saurTierTo kategoriebis<br />

mimarT zogadad gamoTqmuli aqvs p. forxhaimers (forxhaimeri<br />

1953: 132-135).<br />

g. klimovi Tvlis, rom in/ex-is kategoria principulad gansxvavdeba<br />

ricxvis kategoriisagan. am debulebas avtori ase asabuTebs:<br />

Jer erTi, in/ex-is kategoria axdens ricxvis kategoriis<br />

mimarT diferencirebul formaTa konkretizacias specialur<br />

planSi (es iqidan gamomdinareobs, rom in/ex-is kategoria<br />

32<br />

ganirCeva ara marto mravlobiT ricxvSi, aramed orobiT da samobiT<br />

ricxvSic); meorec is, rom in/ex-is kategoria saxezea im<br />

enebSi, romlebsac ar gaaCniaT ricxvis morfologiuri kategoria<br />

(klimovi 1981:30). CvenTvis miuGebelia am debulebis dasabuTebis<br />

orive argumenti.<br />

gansxvavebul kategoriebad miiCneven in/ex-s da ricxvs sxva<br />

avtorebic: v. Tofuria (Tofuria 1967), a. oniani (oniani<br />

1978: 96), d. meliqiSvili (meliqiSvili 1977).<br />

arn. Ciqobavas varaudiT in/ex-isa da mravlobiTobis kategoria<br />

erTia (Ciqobava 1946: 100). Cven viziarebT am mosazrebas.<br />

e. benvenists miaCnia, rom ar aris sakmarisi vuwodoT pirveli<br />

piris mravlobiTi ricxvis gansxvavebul formebs `inkluziuri~<br />

da eqskluziuri~. termini gulisxmobs `Tqven~ elementis<br />

CarTvas an gamoricxvas, magram `isini~ elementis mimarT<br />

aGniSvna swored rom Sebrunebuli iqneboda, Tumca Znelia moiZebnos<br />

ufro Sesaferisi terminio (benvenisti 1974: 267).<br />

vfiqrobT, rom TavisTavad saintereso mosazrebaa, magram am SemTxvevaSi<br />

SeuZlebelia orwevraelementebiani `inkluziuri~ da<br />

`eqskuluziuri~ formebis miGeba. Tu benvenistis msJelobaSi<br />

`Tqven~ da `isini~ elementebs CavanacvlebT Sesabamisad `Sen~<br />

da `is~ elementebiT, maSin orwevraelementebiani simravlis SemTxvevaSi<br />

benvenistis msJeloba ZalaSi darCeba, magram samwevraelementebiani<br />

simravlis SemTxvevaSi igi winaaGmdegobaSi mova<br />

realur enobriv monacemebTan.<br />

Jon laionzi SesaZleblad miiCnevs gamiJnos erTmaneTisagan<br />

`inkluziuri~ da `eqskluziuri~ xmareba meore piris mravlobiTi<br />

ricxvisa (avtorisave sitKvebiT, `inkluziuri~ vs. eqskluziuri<br />

terminebis ramdenadme gansxvavebuli azriT, vidre es<br />

gvaqvs `pirveli piris mravlobiT ricxvTan~). `eqskluziuri~<br />

ganekuTvneba mxolod msmenels an msmenelebs, xolo `inkluziuri~<br />

miemarTeba erTdroulad msmenels an msmenelebs sxva pir-<br />

Tan an pirebTan erTianobaSi (laionzi 1978: 293-4). aq sayiroa<br />

imis dazusteba, rom es sxva piri (an pirebi) ar SeiZleba iKos<br />

33


pirveli (anu, molaparake) piri, aramed mxolod mesame pirs (an<br />

pirebs) SeuZlia mogvevlinos am rolSi.<br />

n. sokolovskaiasTan gamoKenebulia termini `inkluziuri<br />

Tqven~ (Sen & is) x≥2 (Tumca amis sapirispirod aqve ar gvxvdeba<br />

termini `eqskluziuri Tqven~). imave avtorTan gvxvdeba termini<br />

`superinkluziuri Cven~ (me & Sen & is) x≥3 , romelsac upirispirdeba<br />

terminebi `inkluziuri Cven~ (me & Sen) x≥2 da `eqskluziuri<br />

Cven~ (me & is) x≥2 (sokolovskaia 1980: 92-94). x≥2<br />

niSnavs, rom gvaqvs minimum orwevraelementebiani simravle, xolo<br />

x≥3 niSnavs, rom gvaqvs minimum samwevraelementebiani simravle.<br />

u. Ceifis gansazGvriT, meore piri aris erTi an ufro meti<br />

pirisagan Semdgari Jgufi, romelic, sul mcire, msmenels<br />

mainc Seicavs, magram gamoricxavs molaparakes, xolo pirveli<br />

piri aris erTi an ufro meti pirisgan Semdgari Jgufi, romelic<br />

Seicavs, sul mcire, molaparakes mainc. im enebisaTvis,<br />

romlebSic pirveli piris mravlobiT ricxvSi ganirCeva inkluziuri<br />

da eqskluziuri formebi, u. Ceifi pirvel pirs ramdenadme<br />

gansxvavebulad gansazGvravs: pirveli piri aris erTi an<br />

ufro meti pirisgan Semdgari Jgufi, romelic, sul mcire, molaparakes<br />

mainc Seicavs, magram gamoricxavs msmenels. es TiTqmis<br />

sarkiseburi anareklia meore piris gansazGvrisa, romelic<br />

zemoT iKo moKvanili. am tipis enebSi arsebobs damatebiTi semantikuri<br />

erTeuli, romelsac u. Ceifi uwodebs inkluzivs da<br />

mas ase gansazGvravs: inkluzivi aris ori an ufro meti pirisagan<br />

Semdgari Jgufi, romelic Seicavs, sul cota, molaparakesa<br />

da msmenels mainc (Ceifi 1975: 315). avtori ar iZleva `eqskuluzivis~<br />

gansazGvras, magram Tu gaviTvaliswinebT mis mier<br />

pirveli piris gansxvavebul gansazGvras, maSin gamodis, rom<br />

pirveli piri da `eqskluzivi~ erTi da igivea, roca gvaqvs minimum<br />

orwevraelementebiani simravle.<br />

lingvistur terminTa leqsikonSi j. maruzo am terminebs<br />

ase ganmartavs: inkluziuria mravlobiT ricxvSi mdgari pirveli<br />

piri, romelsac zog enaSi iseTi gansakuTrebuli forma ga-<br />

34<br />

aCnia, romlis arsebobis drosac `Cven~ tipis koleqtivi molaparakesTan<br />

an molaparakeebTan erTad gulisxmobs mas an maT,<br />

visac mimarTaven. mravlobiT ricxvSi mdgar pirvel pirs ewodeba<br />

eqskluziuri im enebSi, sadac `Cven~ tipis nacvalsaxeliT<br />

aGniSnul pirTa JgufSi ar aris CarTuli mimarTvis adresati:<br />

`Cven, Tqveni gamoklebiT~ (maruzo 1960: 122, 342).<br />

o. axmanova lingvistur terminTa leqsikonSi am terminebisTvis<br />

aseT gansazGvras gvTavazobs: inkluziuri piri aris<br />

pirveli piris mravlobiTi ricxvis forma, romelic aGniSnavs<br />

rogorc molaparakes (molaparakeebs), agreTve imaT, visac mimarTaven.<br />

eqskluziuri piri aris pirveli piris mravlobiTi<br />

ricxvis iseTi formis gamoKeneba, romelic aGniSnavs mxolod<br />

molaparakeebs (e. i. gamoricxavs imaT, visac mimarTaven (axmanova<br />

1966: 220-1, 173).<br />

am leqsikonebis avtorebi uSveben erTze meti molaparake<br />

piris (anu, molaparakeebis) arsebobas, rac miuGeblad migvaCnia,<br />

vinaidan `normalur~ sametKvelo aqtSi erTze meti molaparake<br />

piris arseboba dauSvebelia. vfiqrobT, aman ganapiroba<br />

is, rom o. axmanova eqskluziur pirSi mxolod molaparakeebs<br />

gulisxmobs! anda, molaparake (anu, pirvel) pirTan erTad gaerTianebuli<br />

mesame piri (pirebi) ganixileba rogorc molaparake,<br />

rac dauSvebelia. orive avtoris mier inkluzivis gansazGvraSi<br />

ar rCeba adgili kombinaciebisaTvis, romlebSic pirvel<br />

da meore pirTan SesaZlebelia mesame piric iKos gaerTianebuli.<br />

a. SaniZe Semdegnairad ganmartavs am terminebs: `Cven~<br />

sitKvis gageba SeiZleba ornairi iKos: a) molaparake adamiani<br />

amiT aGniSnavs Tavis Tavs da agreTve imas an imaT, visTanac saubari<br />

aqvs. am SemTxvevaSi `Cven~ sitKva mniSvnelobiT igivea,<br />

rac `me da Sen~, an `me da Tqven~. es aris inkluziuri `Cven~.<br />

b) molaparake adamiani amiT aGniSnavs Tavis Tavsa da sxvas (an<br />

sxvebs) imis gamoklebiT (an imaT gamoklebiT), visac esaubreba.<br />

am SemTxvevaSi `Cven~ sitKva mniSvnelobiT igivea, rac `me da<br />

is~, an `me da isini~. es aris eqskluziuri `Cven~.<br />

35


`inkluzivis~ a. SaniZiseul gansazGvraSi ar rCeba adgili<br />

im kombinaciebisTvis, romlebSic pirvel da meore pirTan SesaZlebelia<br />

mesame piric iKos gaerTianebuli. amas adasturebs<br />

`Tqven~ sitKvis gansazGvra imave avtorisa: `Tqven~ am sitKviT<br />

molaparake adamiani Cveulebriv aGniSnavs or pirs an mets,<br />

romelTac saubris dros Kvelas mimarTavs. TiToeuli maTganisTvis<br />

cal-calke mimarTvisas `Sen~ sitKva unda ixmaros (SaniZe<br />

1973: 41-42). mogvianebiT a. SaniZe ganmartavs, rom inkluziur<br />

formaSi CarTulia me-2 piri da amorTulia me-3, xolo<br />

eqskluziurSi CarTulia me-3 piri da amorTulia me-2 (SaniZe<br />

1976: 65).<br />

r. asaTianis azriT inkluziv-eqskluzivis gramatikuli kategoriis<br />

arseboba imaze migvaniSnebs, rom gramatikulad gansxvavebulia<br />

simravle, sadac mxolod komunikaciis aqtSi monawile<br />

`metKveli~ _ `msmeneli~ (resp. I/II ) pirebi erTiandebian<br />

(inkluzivi), im simravlisagan, sadac `metKvel~ pirTan erTad<br />

gamoricxulia, ar erTiandeba msmeneli (II piri) (eqskluzivi)<br />

(asaTiani 1994: 42). sitKva mxolod<br />

lod, romelic inkluzivis am<br />

ganmartebaSia gamoKenebuli, gamoricxavs kombinaciebs, romleb-<br />

Sic pirvel da meore pirTan SesaZlebelia mesame piric iKos<br />

gaerTianebuli.<br />

arn. Ciqobava ase ganmartavs am terminebs: Tu `Cven~ gamoricxavs<br />

meore pirs, mas ewodeba eqsklu<br />

skluzi<br />

zivi<br />

(laTin. `gamoricxviTi~),<br />

Tu meore pirs ar gamoricxavs, inklu<br />

kluzivs<br />

etKvian<br />

(`inkluzivi~ _ `CaricxviTi~). misive azriT `inkluziuri da<br />

eqskuluziuri mravlobiTis arseboba kvlav im debulebas asabuTebs,<br />

rom mxolobiTidan mravlobiTze gadasvla gaSuamavlebuli<br />

iKo konkretuli saxis mravlobiTebiT; am konkretizaciisagan<br />

Tavisufali mravlobiTi ganviTarebis Semdgomi safexuria<br />

(Ciqobava 1939: 140).<br />

i. melCukis azriT eqskluziurobis kategoria Sedgeba ori<br />

gramemebisagan: eqskluzivi ∼ inkluzivi. gamoiKeneba mxolod I<br />

(gacilebiT iSviaTad II) piris mimarT (magram ara mxolod mravlobiT<br />

ricxvSi, rasac xSirad amtkiceben) (melCuki 1998: 204):<br />

36<br />

`me eqskluziuri~ = `ubralod me~;<br />

`me inkluziuri~ = `me da Sen, da aravin sxva~;<br />

`Cven eqskluziuri~ = `me da viGac sxva, magram ara<br />

Sen/Tqven~;<br />

`Cven inkluziuri~ = `me da Cven da Sen/Tqven~;<br />

`Sen eqskluziuri~ = `ubralod Sen~;<br />

`Sen inkluziuri~ = `Sen da is~;<br />

`Tqven eqskluziuri~ = `Tqven, visac mivmarTav da aravin<br />

sxva vinme~;<br />

`Tqven inkluziuri~ = `Tqven da sxvebi~.<br />

gansaxilvel sakiTxTan dakavSirebuli sakuTari mosazrebebi<br />

ZiriTadad or naSromSi gvaqvs warmodgenili: (gurgeniZe<br />

1984: 114-129), (gurgeniZe 1999: 16-20).<br />

n i n o d o l i Z e<br />

guru<br />

ruli dialeq<br />

leqti sxvadas<br />

dasxva janris teqsteb<br />

stebSi<br />

gurulebi arian `ena tkbil-moubareni, umetes wignis<br />

sitKviT, mesxTa-ebr, aramed qarTulisave enisani da ara sxvisa~<br />

(vaxuSti, `geografiuli aGwera saqarTveloisa~, gv.420). maSasadame,<br />

gurulebi mesxebiviT saliteraturo eniT laparakoben<br />

umetesado, _ brZanebda batoniSvili XVIII saukuneSi. ra xdeba<br />

dGes?<br />

teqstebis adrindeli publikaciebisa da Cven mier ozurge-<br />

Tis raionSi Cawerili masalebis mixedviT, gurulebi sulac ar<br />

laparakoben saliteraturo eniT, miT umetes mesxebiviT. SedarebiT<br />

mkvidrad amgvari qarTuli SemorCenilia saqarTvelos<br />

sxvadasxva kuTxeebidan gavrcelebuli xalxuri simGerebisa da<br />

locvebis enaSi, romelebic interdialeqturi xasiaTisaa.<br />

37


magaliTad: `Cven viKaviT samni Zmani same<br />

mebi<br />

bisa Zali<br />

lisa<br />

sani<br />

ni~<br />

(jGenti, 1936:218; teqsti Cawerilia CoxataurSi, sofel xidis-<br />

TavSi).<br />

dGes arc zemo da arc qvemogurul cocxal metKvelebaSi<br />

nariani mravlobiTis formebi aGarsad ixmareba, magram<br />

leqsTwKobis arqiteqtonikam isini aqamde Semogvinaxa.<br />

igive situaciaa emfatikur xmovnebTan dakavSirebiTac:<br />

`nurc momyri Tmasa alisa<br />

sasa<br />

sa, nurc momtex wivsa<br />

yiqi<br />

qisa<br />

sasa<br />

sa~ (iqve).<br />

`ujmuris locvaSi~ iseTi saliteraturo qarTulia fiqsirebuli,<br />

rom saqarTvelos Kvela kuTxis warmomadgenels Se-<br />

Surdeba:<br />

`im dawKevlilma eSmakma ra saqme qna saZageli!<br />

JoJoxeTi aaSena, ZnelaT mosabrunebeli~ (iqve, gv.186),<br />

magram Semdeg am striqonebs mosdevs guruli dialeqtis-<br />

Tvis damaxasiaTebeli fonetikuri procesebis Semcvleli leqsika<br />

Tu gramatikuli formebi: `eso<br />

(anlauturi fonemis dakargva)<br />

qristem SuuT<br />

uTva<br />

vala<br />

(xmovanTa sruli asimilacia), mec<br />

maqeT var mosas<br />

sasle<br />

leli<br />

li (v Tanxmovnis dakargva inlautSi), ise<br />

gagixTi (< ga-g-i-xd<br />

xd-i, d Tanxmovnis daKrueba x-s momdevno<br />

poziciaSi) JoJoxeTs, aGar qondes (< h-qon<br />

qon-d-e-s, iribi obieqturi<br />

piris h- prefiqsis ugulvebelKofa) safuZveli~ (iqve).<br />

zogierTi locvis teqsti imdenad Zvelia, rom igi ucvlelad<br />

gadadis saqarTvelos erTi kuTxidan meoreSi an erTi Taobidan-momdevno<br />

TaobebSi. aqa-iq Tu gamoCndeba adgilobrivi<br />

dialeqtisTvis damaxasiaTebeli morfonologiuri monacemebi:<br />

`gulo, gulis alagas! gulo, ram SegaSina!<br />

gulo, dedam SegaSina! gulo, mamam SegaSina!<br />

gulo, Sinaurma SegaSina! S…aGame<br />

aGameze<br />

Sege<br />

geSi<br />

Sina<br />

na`<br />

(iqve, `mavneblis locva~)<br />

kidev ufro arqaulia iseTi teqstebi, sadac sruliad<br />

ucxoa ama Tu im leqsemis semantika Tanamedrove qarTvelisa-<br />

Tvis, romlisTvisac SeiZleba mxolod erTi an ori sitKvis<br />

mniSvneloba iKos gasagebi:<br />

38<br />

`awi vari, TaviT, spadu, Sterdi, verTa vacli,<br />

aubi, katoli, crici, rpoli, cric, zaperi, sva,<br />

dacva, Cama, Tisa , qezeplu, peru, aqlouni,mawi,<br />

SoSka, cexli, Kpezeni, paklaniko.~<br />

(iqve, ,,moJadoebulis locva~).<br />

bunebrivia, SemlocvelTa mcdeloba, rac SeiZleba bundovani<br />

KofiliKo teqsti misi magiurobis xarisxis asamaGleblad,<br />

raTa Cveulebriv mokvdavTaTvis igi miuwvdomeli (gaugebari)<br />

gamxdariKo.<br />

specialuri literaturidan karga xania cnobilia, rom<br />

xSirad Tanamedrove cocxali metKveleba ufro met siZveles<br />

warmogvidgens, vidre ramdenime aTasi wlis mwerlobis mqone<br />

enebi (niko mari). swored am debulebis ilustraciaa gurul<br />

dialeqtze Cawerili simGerebisa da Selocvebis ena.<br />

T a m a r v a S a k i Z e<br />

marti<br />

tivi wina<br />

nada<br />

dade<br />

debis sintaq<br />

taqsu<br />

suri meqa<br />

qaniz<br />

nizmi<br />

misa<br />

saTvis<br />

Tana<br />

named<br />

medro<br />

rove qarTul<br />

TulSi<br />

Tanamedrove qarTulSi martivi winadadebis sintaqsuri<br />

meqanizmis axsna sayiroebs ori umTavresi sakiTxis analizs: a)<br />

rogor imarTvis zmna saxelebis (morfologiuri subieqtisa da<br />

morfologiuri obieqtebis) mier da b) rogor marTavs Tavad<br />

zmna masTan dakavSirebul saxelebs (mor- fologiur subieqtsa<br />

da morfologiur obieqtebs).<br />

Tanamedrove qarTulSi (iseve rogorc ZvelSi) gamoiKofa<br />

saxelisa da zmnis SesitKvebaTa eqvsi tipi: 1. relatiur-gardamavalzmniani<br />

(roca zmnasTan dakavSirebulia sami saxeli: uSe-<br />

nebs mama Svils saxls...); 2. relatiur-gardamavalzmniani (roca<br />

zmnasTan dakavSirebulia ori saxeli: aSenebs kaci saxls<br />

xls...);<br />

3. relatiur-medioaqtivzmniani (hpat<br />

hpatro<br />

ronobs mama Svils...); 4.<br />

39


elatiur-gardauvalzmniani (ema<br />

emale<br />

leba Svili mamas<br />

mas...); 5. absolutur-medioaqtivzmniani<br />

(cxov<br />

cxovrobs kaci<br />

ci...) da 6. absolutur-gardauvalzmniani<br />

(ima<br />

imale<br />

leba kaci<br />

ci...). eqvsive SemTxvevaSi<br />

zmna marTulia saxelebis mier pirSi da SeTanxmebulia maTTan<br />

ricxvis mixedviT (realurad an potenciurad). rac Seexeba<br />

zmnis mier saxelTa marTvas, am mxriv gansxvavebuli viTareba<br />

gvaqvs: pirvel SemTxvevaSi (uSe<br />

uSenebs mama Svils saxls...) zmna<br />

marTavs morfologiur subiqtsa da brunvacvalebad morfologiur<br />

obieqts sxvadasxva brunvis formiT rogorc erTi seriis<br />

farglebSi (I seria: MS _ saxelobiT brunvaSi, xolo MO _<br />

micemiTSi: uSenebs mama saxls...), aseve _ dro-kiloTa Jgufebis<br />

mixedviT (Sdr. II seria: MS – moTxrobiTSi, MO _ saxelobiTSi:<br />

auSe<br />

Sena mamam saxli<br />

xli...), brunvaucvleli mor- fologiuri<br />

obieqti ki Kvela SemTxvevaSi micemiTi brunvis formiT aris<br />

warmodgenili (I seria: uSenebs Svils, II seria: auSe<br />

Sena<br />

Svils...); meore SemTxvevaSi (aSe<br />

aSenebs kaci saxls...) zmna orive<br />

saxels (morfologiur subieqtsa da morfologiur obieqts)<br />

marTavs sxvadasxva brunvis formiT rogorc erTi seriis, ise<br />

dro-kiloTa Jgufebis mixedviT (I seria: MS _saxelobiTSi,<br />

MO _ micemiTSi: aSenebs kaci saxls; II seria: MS _ moTxrobiTSi,<br />

MO _ saxelobiTSi: aSena kacma saxli<br />

xli...); mesame SemTxvevaSi<br />

(hpat<br />

hpatro<br />

ronobs mama Svils...) morfologiuri subieqti zmnisagan<br />

marTulia dro-kiloTa I seriis mwkrivebSi saxelobiTi<br />

brunvis formiT (hpat<br />

hpatro<br />

ronobs mama<br />

ma...), xolo II seriis nakvTebSi<br />

_ moTxrobiTiT (upat<br />

upatro<br />

rona mamam<br />

mam...), morfologiuri obieqti<br />

ki Kvela SemTxvevaSi micemiTi brunvis formiT warmogvidgeba (I<br />

seria: hpatro<br />

ronobs Svils..., II seria: upatro<br />

rona Svils); meoTxe<br />

SemTxvevaSi (ema<br />

emale<br />

leba Svili mamas<br />

mas...) zmna morfologiur subieqts<br />

mxolod saxelobiTi brunvis formiT marTavs (I seria:<br />

emale<br />

leba Svili<br />

li..., II seria: daema<br />

mala Svili<br />

li...), xolo morfologiur<br />

obieqts _ micemiTiT (I seria: emale<br />

leba Svils..., II seria:<br />

daema<br />

mala Svils...); mexuTe SemTxvevaSi (cxov<br />

cxovrobs kaci<br />

ci...) morfologiuri<br />

subieqti zmnisagan marTulia dro-kiloTa Jgufebis<br />

mixedviT (I seria: cxovrobs kaci<br />

ci..., II seria: icxovra kac-<br />

40<br />

ma...), xolo meeqvse SemTxvevaSi (ima<br />

imale<br />

leba kaci<br />

ci...) zmna mxolod<br />

erTi brunvis formiT (saxelobiTiT) marTavs masTan dakavSirebul<br />

morfologiur subieqts (I seria: imale<br />

leba kaci<br />

ci..., II seria:<br />

daima<br />

mala kaci<br />

ci...).<br />

zemoTqmulis gaTvaliswinebiT, SeiZleba gamoiKos zmnis<br />

mier saxelTa marTvis ramdenime tipi: a) Zlieri marTva<br />

(roca<br />

saxeli Tu saxelebi zmnisagan marTulia sxvadasxva brunvaSi<br />

dro-kiloTa Jgufebis mixedviT: aSenebs kaci saxls, aSena kac-<br />

ma saxli<br />

xli...); b) susti marTva<br />

(roca zmna sxvadasxva brunvis<br />

formiT marTavs masTan dakavSirebul morfologiur subieqtsa<br />

da morfologiur obieqts, magram es ukanasknelni brunvas ar<br />

icvlian dro-kiloTa Jgufebis mixedviT: emale<br />

leba Svili ma-<br />

mas..., daema<br />

mala Svili mamas<br />

mas...); g) nulsa<br />

safe<br />

fexu<br />

xureb<br />

rebri<br />

rivi marTva<br />

(roca zmnasTan dakavSirebuli morfologiuri subieqti saxelobiTi<br />

brunvis formiT warmogvidgeba Kvela SemTxvevaSi (ima<br />

ima-<br />

leba kaci<br />

ci..., daima<br />

mala kaci<br />

ci...).<br />

r o m a n l o l u a<br />

alba<br />

banu<br />

nuri leqci<br />

ciona<br />

naris amoki<br />

kiTxvi<br />

Txvisa<br />

saTvis<br />

albanuri leqcionaris aGmoCena 1995 wlis noember-dekembriT<br />

TariGdeba. im droidan moKolebuli dGemde grZeldeba<br />

muSaoba mis amokiTxvaze.<br />

2003 wels gamoqveKnda z. aleqsiZis monografia `kavkasiis<br />

albaneTis damwerloba, ena da mwerloba~, romelic albanuri<br />

leqcionaris Sesaxeb winaswar SeniSvnebs Seicavs. avtori<br />

aGniSnavs: `dGeisaTvis met-naklebi sisruliT amokiTxulia albanuri<br />

`leqcionaris~ 40-mde sakiTxavis saTauri da identificirebulia<br />

14 sakiTxavi. TiToeuli sakiTxavidan JerJerobiT<br />

zustad dadgenilia mxolod ramdenime muxlis SesatKvisi qar-<br />

Tul, somxur, berZnul da sxva enebze~ (aleqsiZe 2003: 126).<br />

am monografiis gamoqveKnebis Semdeg, albanuri leqcionaris<br />

amokiTxvis saqmeSi CaerTvnen j._p. mae, i. giperti da v.<br />

41


Sulce, Tumca aqve unda aGiniSnos, rom dGemde am sakiTxis Sesaxeb<br />

raime xelSesaxebi Sedegi ar gamoqveKnebula. dGesdGeisobiT<br />

xelT gvaqvs mxolod aTamde sakiTxavis saTaurTa Targmani<br />

(aleqsiZe 2003: 132-133) da erTi amokiTxuli teqsti (II korin-<br />

TelTa 11, $ 24-27; N/Sin 13, 76r- 77v – Sulce, "Toward a History of<br />

Udi", eleqtronuli versia, 2005).<br />

wliuri Temis (`albanuri da udiuri~) farglebSi davamu-<br />

SaveT arsebuli albanuri masala. met-naklebi sisruliT amoki-<br />

Txulia albanuri leqcionaris sakiTxavTa Semdegi muxlebi:<br />

efeselTa 5, $ 25-28 (N/Sin 13, 28v- 27r); I korinTelTa 12, $ 28-<br />

29 (N/Sin 13, 26r- 31v); saqme mociqulTa 12, $ 1-2 (N/Sin 13, 56v-<br />

57r); ebraelTa 11, $ 17-18 (N/Sin 13, 5r- 2v); maTe 17, $ 1-5 (N/Sin<br />

13, 13v- 10r); ebraelTa 3, $ 1-5 (N/Sin 55, 23r- 16v).<br />

aGsaniSnavia albanuri leqcionaris amokiTxvis sirTule.<br />

safiqrebelia, rom igi ar aris Targmnili romelime enaze arsebuli<br />

leqcionaridan, aramed Sedgenilia albanur enaze ukve<br />

Seqmnili bibliis wignebis safuZvelze, anu identificirebuli<br />

teqstic ar warmoadgens zust Targmans sxva romelime enaze<br />

arsebuli sakiTxavisa. sirTules qmnis isic, rom albanuri teqsti<br />

dafarulia qarTuliT, amasTan erTad albanur-qarTuli<br />

palimfsestis TiTqmis Kvela furceli defeqturia.<br />

aGsaniSnavia, rom xelT gvaqvs sakmaod mcire moculobis<br />

albanuri masala, esaa: z. aleqsiZis mier gamoqveKnebuli albanuri<br />

leqcionaris 7 nawKveti (daaxl. 500 sitKvis odenobisa _<br />

aleqsiZe 2003: 134-150), e. w. mingeCauris warwerebi (daaxl. 50<br />

sitKva) da albanur-qarTuli palimfsestis is monakveTebi,<br />

romlis wakiTxva SesaZlebelia specialuri teqnologiebis<br />

gamoKenebis gareSe (500 sitKvas ar aGemateba).<br />

warmovadgenT erT-erT amokiTxul sakiTxavs _ ebraelTa 3,<br />

$ 1-5 (N/Sin 55, 23r- 16v). sakiTxavi identificirebulia z. aleqsiZis<br />

mier (aleqsiZe 2003: 149). samwuxarod, teqsti KovelTvis<br />

ar aris adeqvaturad gadmowerili. N/Sin 55, 23r – 16v furclis<br />

fotosuraTze (aleqsiZe 2003: 150; moipoveba agreTve eleqtronuli<br />

versiac)␣ uSualo␣ dakvirvebis␣ Sedegad masSi aTiode<br />

42<br />

Sesworeba SevitaneT (N/Sin 55 sinas mTaze mdebare wm. ekaterines<br />

monasterSi momxdari xanZris Sedegad [1975 w.] mTlianad<br />

erT gaqvavebul masad iKo qceuli, ris gamoc am xelnawerSi<br />

qveda teqsti SedarebiT kargad moCans).<br />

SeniS<br />

niSvne<br />

vnebi<br />

bi: albanuri teqsti ibeydeba xelnaweris mixedviT<br />

(teqsti TiTqmis uwKvetia, aGniSnulia qaragmebi da a. S.).<br />

bolo striqonSi Sesabamisi qarTuli sakiTxavis monakveTia<br />

warmodgenili.<br />

qveda xaziT _ marcvlisa an sitKvis faringalizacias<br />

aGvniSnavT, mag. huaxun.<br />

( ) frCxilebiT _ grafemis daudgenel fonemur mniSvnelobas.<br />

[ ] oTxkuTxedi frCxilebiT _ aGdgenil grafemebs (daqaragmebul<br />

sitKvebSi, waSlil monakveTebs... aseve, albanur leqcionarSi<br />

SeiniSneba erTgvari tendencia _ xmovnebi, gansakuTrebiT<br />

afiqsebSi, xSirad ar aGiniSneba grafikulad. xmovnis nakleboba<br />

zogJer aGniSnulia qaragmiT, xSirad ki _ara, mag.<br />

hepesowny␣ hefesun-[o] aGsareba-naT.).<br />

ebra<br />

rael<br />

elTa<br />

3, § 1-5 (N/Sin 55, 23r- 16v)<br />

yayoow-␣-␣-␣nk-␣-␣-␣-␣owġoyb-␣-␣-␣-␣-␣-␣-␣-␣<br />

ao u [_] nq [_] uG-o b [_]<br />

? ? ? ?_mr._naT. ?<br />

-ziarno, ganicadeT mociquli igi da mGvdelT moZGuari<br />

hepesownybeSiksanysanhAwaxownhe␣<br />

hefesun-[o] beS-i q[risto]s-an [esu]s-an huax-un h[ana-o]-ke<br />

aGsare<br />

reba<br />

ba_naT. Cveni<br />

ni_naT. qriste<br />

te_naT. ieso<br />

so_naT. sarwmu<br />

rwmu-<br />

no rome<br />

melic<br />

: subst.<br />

aGsarebisa Cvenisa ieso (naT.) qristesi, romelic (subst.)<br />

sarwmuno<br />

aGsarebisa Cuenisa, ieso qriste, romeli sarwmuno<br />

baa␣-␣oyičEmowsEshaine␣<br />

ba-a [bixaGuG]-o iC-e muses ha(y)in-ke<br />

Kofna<br />

na_awmK. GmerTi<br />

rTi_naT. Tavi<br />

visi<br />

si_naT. mose rogorc<br />

gorc:<br />

43


kavS.<br />

aris Tavisi GmerTisa, rogorc mose<br />

ars Semoqmedisa T‚sisa, viTarca igi moseca<br />

44<br />

lowśowosaoya:␣iXogAxownabAw␣<br />

lu(s)u kos-a oa ixo-goxun abu<br />

Kvela<br />

saxli<br />

xli_mic. misi aGm. : didi<br />

di. qona<br />

na_mimG.<br />

Kvela mis saxlsa. meti didebis mqone<br />

Kovelsa mas saxlsa missa. rameTu umravlessa didebasa<br />

ih␣-␣anaevamowsEsax␣-␣ih[e]ana-ke<br />

va muses-ax[o(c)]<br />

rame<br />

meTu<br />

: kavS. Kofna<br />

na_awmKo. mose<br />

se_abl.<br />

rameTu aris moseze (abl).<br />

ese Girs iKo ufros moseca,<br />

niowoanbi␣-␣ownef␣<br />

niu otan bit [-] une(ƒ)<br />

? ? ? ?<br />

viTarca igi ufros<br />

hamaowneeosaxociXoyoowbaalnen:␣␣<br />

hama-tun ke ekos-axo(c) ixo--o ku-baal nen<br />

eg_naT. ki saxli<br />

xli_abl. Sene<br />

neba<br />

: mimG. : subst. pati<br />

ti-<br />

vi?+Kof<br />

Kofna<br />

na_mKof. is_erg-inst.<br />

magis (Cv. nacv.) saxlzeve (abl.) ki mSenebels (sax.) pativi<br />

eqneba (zedmiw. iKos miT).<br />

pativi aqun saxlisa mis maSenebelsa mas missa.<br />

cexosboXoXaanae␣<br />

(c)ex kos boxo-xa ana-ke<br />

Koveli<br />

saxli<br />

Sene<br />

neba<br />

ba_kategor. rome<br />

melic<br />

: kavS.<br />

Koveli saxli ueyvelad Sendeba, romelic<br />

rameTu Koveli saxli aGeSenis<br />

boXoXahamosane:␣ oTeecexbiyayhanac<br />

boxo-xa hamos-tan-ke: po(‡?)e e-(c)ex bi-a han-a(c)<br />

Sene<br />

neba<br />

ba_kategor. vin_naT : ganusazG. xolo<br />

lo? kreb : Koveli<br />

keTe<br />

Teba<br />

ba_namK. rome<br />

meli<br />

li_abl.<br />

ueyvelad Sendeba vinmesgan, xolo romlisgan Kovelive gakeTda<br />

visganme. xolo romelman Kovelive aGaSena,<br />

oenebġiava:␣mowsEshAwaxownne␣␣<br />

oen-ke b[ixaJu]G-[e]n a-va: muses huax-un ne<br />

isic : kavS. GmerTi<br />

rTi_erg-instr. Kofna<br />

: mimG. mose sarwmu<br />

rwmu-<br />

no igi : nawevari<br />

isic GmerTiT arsebulia (mimG.). mose sarwmuno igia<br />

GmerTi ars. da moseca sarwmuno iKo<br />

lowśowosaoyanalbowha␣-␣ne␣␣<br />

lu(s)u kos-a oa nalbu ha(y)[i]n-ke␣<br />

Kvela saxli<br />

xli-mic. misi<br />

msaxu<br />

xuri rogorc<br />

: kavS.<br />

Kvela mis (mic.) saxlsa, rogorc msaxuri<br />

Kovelsave saxlsa missa, viTarca msaxuri<br />

powyay␣-␣-␣-␣anaxos<br />

fua [_] an-a-x ost [_]<br />

Tqma : mimG.? ? eg_mr. ?<br />

Tqmuli? ? egeni? ?<br />

mowamed TqmulTa maT.<br />

a-bu<br />

`qona~, `Kola~- mimG. _ palimfsestis bu `qona~,<br />

`Kola~, ud. bu `qona~, `Kola~ (kavkasiis albanurSi dadasturebulia<br />

agreTve am zmnis arafaringalizebuli variantic _<br />

bu).<br />

a-va<br />

`Kofna~, `arseboba~ _ mimG. _ ud. baq-es/baq<br />

baq-sun `Kofna~,<br />

`arseboba~ (va<br />

va- I gramatikuli klas-kategoriis formantia.<br />

safiqrebelia, Kofnisa da qona-Kolis aGmniSvneli zmnebi mxolod<br />

klas-kategoriis formantebiT ganirCevian _ va, ba/bu<br />

bu,<br />

bu; ix. wina _ a-bu<br />

bu).<br />

ana-ke<br />

`romelic~ (`romeli~+~rom~; maqvemdebarebeli kav-<br />

45


Siria) _ ud. mano<br />

(varT.) /ma<br />

manu<br />

(niJ.) `romeli~, palimfsestis<br />

ke `rom~, Sdr. ud. ke-na /ge<br />

ge-na `ki~?.<br />

ana-x `egeni~? ane+ux<br />

(mr.) _ palimfsestis ane `eg~, mr. -<br />

ux.<br />

ba-a `Kofna~_awmKo _ ud. baq-es/baq<br />

baq-sun `Kofna~, awmKo -a<br />

(safiqrebelia, ba_ III klas-kategoriis prefiqsia, ix. a-va<br />

va).<br />

ba-al<br />

al `qona~_mKofadi. _ ud. baq-es/baq<br />

baq-sun `Kofna~ (udiurSi<br />

qona-Kolis aGmniSvneli zmna bu defeqturia, igi mxolod<br />

awmKosa da namKo droebs awarmoebs, danarCen paradigmas<br />

ki baq-es<br />

es/baq<br />

baq-sun<br />

zmnis dro-kiloebi avseben), mKofadi -al<br />

al.<br />

beS-i `Cveni~_naT. _ ud. beS `Cveni~, naT. -i.<br />

bi-a<br />

`keTeba~_namKo _ ud. b-es/b-esun `keTeba~, namKo -a<br />

(bi<br />

bi_ III gramatikuli klas-kategoriis formantia, Ziria , Sdr.<br />

lezg. ii-z `keTeba~).<br />

[bi<br />

bixa<br />

xaJuG<br />

JuG]-o<br />

an [bi<br />

bixoG<br />

xoG]-o<br />

o `GmerTi~ (> `Semoqmedi~)_naT.<br />

_ ud. bixa<br />

xaJuG<br />

/ bixoG<br />

`GmerTi~ (Pl.tantum), naT. -o<br />

o.<br />

b[ixa<br />

ixaJu<br />

Ju]G-[e]n an b[ixo<br />

ixo]G-[e]n `GmerTi~_erg-instr. _ ud.<br />

bixa<br />

xaJuG<br />

JuG/ bixoG<br />

`GmerTi~ (Pl.tantum), erg. -en<br />

(instrumentalisis<br />

funqciiTac ixmareba).<br />

boxo<br />

xo-xa<br />

xa `Seneba~_kategor. (naw-kavS.) (zedmiw. aSendeba<br />

uTuod, aucileblad, ueyvelad) _ ud. biK-es/biK<br />

biK-esun `Seneba~,<br />

naw.-kavS. -Ka<br />

(bo<br />

bo- III gramatikuli klas-kategoriis formantia).<br />

e-kos<br />

kos-axo<br />

axo(c) `saxli~_ abl. _ ud. koJ (varT) /koj<br />

(niJ)<br />

`saxli~, abl -oxo<br />

(e- safiqrebelia, qarTulis -ve<br />

nawilakis<br />

msgavs semantikas gamoxatavdes; ablativi am SemTxvevaSi SedarebiT<br />

xarisxs gamoxatavs, Sdr. ud. me xod te xod-axo<br />

qala-ne<br />

`es xe im xeze<br />

(zedmiw. xisgan<br />

gan) didia; samecniero literatura-<br />

Si udiuris Sesaxeb miiCneoda, rom niJis dialeqtis forma koj<br />

dezafrikatizaciis Sedegad unda iKos miGebuli _ fanCviZe<br />

1974: 44; Talibovi 1980: 183 ... kavkasiis albanuris forma<br />

kos sapirispiros amtkicebs).<br />

e-(c)ex<br />

ex `Koveli~ (gansazGvrebiTi nacvalsaxeli) _ dadgenilia<br />

konteqstis mixedviT (e- savaraudod, qarTulis -ve<br />

nawilakis<br />

msgavs semantikas gamoxatavs).<br />

46<br />

va `Kofna~ _ awmKo _ ud. baq-es/baq<br />

baq-sun `Kofna~, awmKo -a<br />

(safiqrebelia va


qciiTac gomoiKeneba. safiqrebelia, rom am SemTxvevaSi meSveli<br />

zmnis funqciasac asrulebs, Sdr. ud. III mx. piris formantis<br />

_ne<br />

funqciebs, mag., Gar-ne<br />

`biyia~).<br />

ne-n `is~_erg.-instrument. (Cv. nacvalsaxelia) _ palimfsestis<br />

ne `is~, `igi~, ud. erg. -en<br />

(Cveulebriv instrumentalisis<br />

funqciiTac ixmareba), *ne<br />

ne-en<br />

en > ne-n.<br />

48<br />

[esu<br />

esu]s-an<br />

`ieso~-naT. _ berZ. Ιησους, qarT. iesu/esu,<br />

somx. Յիսուս, ud. naT. -un<br />

un.<br />

oen `is~ (III mx. piris nacvalsaxeli) _ ud. III mx. piris<br />

formantia -ne<br />

ne.<br />

oen-ke<br />

`isic~ (`igi~+~rom~; am SemTxvevaSi maqvemdebarebeli<br />

kavSiris funqciiT ixmareba, rogorc udiuri mano<br />

no-Te<br />

`igic~).<br />

oa `misi~ (kuTvnilebiTi nacvalsaxeli; safiqrebelia, rom<br />

warmoSobiT o _ naTesaobiTi brunvis formanti unda iKos).<br />

po(‡?)e `xolo~? _ dadgenilia konteqstis mixedviT.<br />

un `da~ (maerTebeli kavSiri) _ dadgenilia konteqstis mixedviT.<br />

fua- `Tqma~_mimG? (namKos) _ ud. f-es/f-esun `Tqma~,<br />

namKos mimG. -i/.<br />

q[ris<br />

risto<br />

to]s-an<br />

`qriste~_naT. _ berZ. Χριστος, somx.<br />

Քրիստոս, ud. naT. -un<br />

un.<br />

(c)ex<br />

`Koveli~ (gansazGvrebiTi nacvalsaxeli) _ dadgenilia<br />

konteqstis mixedviT.<br />

hama<br />

ma-tun<br />

`is~ (Cv. nacvalsaxeli)_naT. _ ud. naT. -tun<br />

(-t<br />

gasubstantivebuli saxelebis brunebisas ixmareba).<br />

hamos<br />

mos-tan<br />

tan-ke<br />

`vin~ (kiTx. nacvalsaxeli)_naT. + maq. kavS. _<br />

ud. naT. -tun<br />

(-t gasubstantivebuli saxelebis brunebisas ixmareba),<br />

kena<br />

na/ge<br />

gena<br />

`ki~ (maqvemdebarebeli kavSiria).<br />

h[ana<br />

ana-o]-ke<br />

`romelic~ (`romeli~ + ~rom~) Sdr. ana-ke<br />

_<br />

dadgenilia konteqstis mixedviT (-o masubstantivebeli sufiqsi,<br />

Sdr. ud. -o).<br />

han-a(c) `romeli~_abl. _ ud. abl. _oxo<br />

oxo, palimfsestis<br />

abl. o(c)/a(c).<br />

ha(y)in<br />

in-ke<br />

`rogorc~, `viTarc~ (`rogori~ + `rom~; maqvemde-<br />

barebeli kavSiria) _ dadgenilia konteqstis mixedviT.<br />

hefe<br />

fesun<br />

sun-o<br />

`aGsareba~ (zedmiw. ? + `Tqma~)_ naT. _ ud.<br />

f-es<br />

es/f-esun<br />

esun `Tqma~, naT. -o<br />

o.<br />

huaxun<br />

`sarwmuno~, `yeSmariti~ _ dadgenilia konteqstis<br />

mixedviT (-un<br />

derivaciuli afiqsia, xSirad gamoKenebulia zedsarTavi<br />

saxelis mawarmoeblad, Sdr. igive funqciiT ud. -un<br />

un,<br />

warmoSobiT, naTesaobiTi brunvis formantia).<br />

n o n a m a m i s e i S v i l i<br />

sizma<br />

mari da ocne<br />

neba fuZe<br />

ZeTa kavSi<br />

Siri<br />

risa<br />

saTvis qarTul<br />

TulSi<br />

sizmari fsiqologebis azriT, miCneulia Zilis gansaz-<br />

Gvrul fazebSi fsiqikuri Sinaarsebisa da TvalsaCino warmodgenebis<br />

halucinaciuri tipis mimdinareobad (e. aepli, r. bosardi,<br />

m. Srede...).<br />

sifxizlis procesebidan Zili Kvelaze monaTesavea ocnebisa.<br />

orive SemTxvevaSi arsebiTia subieqtis pasiur mdgomareobaSi<br />

fantaziis Tavisufali moqmedeba. `am naTesaobas sizmrisas<br />

ocnebasTan, rogorc Cans, xalxic amCnevs, radganac mTel rig<br />

enebSi sizmars da ocnebas erTdaimave saxels uwodeben~ (r. na-<br />

TaZe).<br />

Tanamedrove qarTuli enis monacemebi, am mxriv, TiTqos<br />

gansxvavdeba sxva enebisvagan, Tumca sakiTxis diaqroniuli ganxilva<br />

da qarTuli enis dialeqtTa analizi cxadKofs, rom<br />

sizma<br />

mari<br />

da ocne<br />

neba<br />

fuZeebi arc qarTulSi warmoadgendnen<br />

gamonakliss da zogJer enacvlebodnen kidec erTmaneTs, risi<br />

kvalic dGemde daCndeba dialeqtebSi.<br />

49


Ø Ä È Ä Å À Í Ì À Ò Â É À Í É - Ó Ö Á À Ò É<br />

ÓÅÀÍÖÒÉÓ ÓÐÄÝÉ×ÉÊÖÒÉ ÈÖÒÌÄÏÁÉÈÄÁÉÓ À×ÉØÓÀÝÉÉÓÀÈÅÉÓ<br />

ÓÅÀÍÖÒ ÖÙËÄÁÀÛÉ “ÈÖÒÌÄÓ” ÂÀÂÄÁÉÓ ÏÈá ÌßÊÒÉÅÓ ÂÀÌÏÚÏ×ÄÍ: I<br />

ÃÀ IIÈÖÒÌÄÏÁÉÈÓ ÐÉÒÅÄË ÓÄÒÉÀÛÉ ÃÀ ÍÀÌÚÏ ÓÒÖËÓÀ ÃÀ ÍÀÌÚÏ<br />

ßÉÍÀÒÄßÀÒÓÖËÓ (ÒÄÆÖËÔÀÔÉÖÒÉ I ÃÀ II ) ÌÄÓÀÌÄ ÓÄÒÉÀÛÉ.<br />

ÐÉÒÅÄËÉ ÓÄÒÉÉÓ ÈÖÒÌÄÏÁÉÈÄÁÉ ßÀÒÌÏÄÁÉÈÀÝ ÃÀ ÓÄÌÀÍÔÉÊÉÈÀÝ<br />

ÓÐÄÝÉ×ÉÊÖÒÉÀ ÓÅÀÍÖÒÛÉ; I ÈÖÒÌÄÏÁÉÈÉÓ ×ÏÒÌÀ ÛÄÃÂÄÁÀ ÀßÌÚÏÓ<br />

ÓÀÆÄÃÀÏ, ÓÀÓáÅÉÓÏ ØÝÄÅÀ + -ÉÍ-À (ÁÆ., ØÅÓ.), -ÖÍ-À (ÁØ.)<br />

ÓÖ×ÉØÓÄÁÉÓÀÂÀÍ ÃÀ ÉÈÀÒÂÌÍÄÁÀ ÖßÚÅÄÔÄËÉ+ÈÖÒÌÄ: á-ð-ÂÌ-ÉÍ-À /á-ð-<br />

ÂÌ-ÖÍ-À “ÀÛÄÍÄÁÃÀ (ÆÄÃ), ÖÛÄÍÄÁÃÀ ÈÖÒÌÄ”.<br />

II ÈÖÒÌÄÏÁÉÈÉ ÀÙßÄÒÉÈÉÀ, ÀáÀÓÉÀÈÄÁÓ ÐÒÄ×ÉØÓ-ÓÖ×ÉØÓÀÝÉÀ ÃÀ<br />

ÌÄÛÅÄËÆÌÍÉÀÍÏÁÀ: Ëé-ÌÀ+(ÀßÌÚÏÓ ×ÖÞÄ+)-ÖÍ-Ä, ÉÈÀÒÂÌÍÄÁÀ<br />

ÖßÚÅÄÔÄËÉ + ÈÖÒÌÄ: Ëé-Ì-ÂðÌ-ÉÍ {ËÉ}


ËÉ) “ÃÀÌßÅÀÒÀ”, Ä-Ë-ÓÉÐ-Ä ËÉ (*ÄÓ-Ëé-ÓÉÐ-Ä ËÉ) “ÂÀÃÀØÝÄÖËÀ”;<br />

ÒÏÂÏÒÝ ÅáÄÃÀÅÈ, Ìé- ÐÒÄ×ÉØÓÉ ÀØ ÀÒ ×ÉÂÖÒÉÒÄÁÓ; ÀËÁÀÈ ÉÌÉÔÏÌ,<br />

ÒÏÌ ÄÓ ×ÏÒÌÄÁÉ ÐÒÏÝÄÓÓ ÊÉ ÀÒÀ, ÛÄÃÄÂÓ ÂÀÃÌÏÓÝÄÌÄÍ, ÀÌÉÔÏÌÀÝ<br />

ÌÀÀØÔÉÅÄÁÄË À×ÉØÓÓ ÀÒ ÓÀàÉÒÏÄÁÄÍ.<br />

ÓÀÀÍÀËÉÆÏ ÌßÊÒÉÅÄÁÉÓ -ÖÍ- ÓÖ×ÉØÓÉ (á-À-ÌóÒ-ÉÍ-À (ÁÆ.), á-À-ÌÀÒ-<br />

ÖÍ-À (ÁØ.) “ÖÌÆÀÃÄÁÃÀ ÈÖÒÌÄ”, Ëé-Ì-ÌÀÒ-ÉÍ {ËÉ} (< Ëé-Ìé-ÌÀÒ-æÉÍ<br />

ËÉ) (ÁÆ.), Ëé-Ì-ÌÀÒ-æÍ-Ä ËÉ “ÀÌÆÀÃÄÁÃÀ ÈÖÒÌÄ”, Ëé-Ì-ÌêÒ-ÏËÉÍ<br />

(


ganxiluli, kompoziciis gziT Sedgenili saxelwodebebi afxazuri<br />

enis gramatikul normaTa dacviTaa nawarmoebi: sazGvruli<br />

win uswrebs msazGvrels.<br />

futkris saxelisa da misgan naKari fuZeebis simravle imis<br />

maCvenebelia, rom afxazebi mefutkreobas ZvelTaganve misdevdnen.<br />

a-Kany<br />

Kany/ a-Kany<br />

Kany-x◦ac<br />

ac `abreSumis yia~, a-x◦ac `yias~ niSnavs damoukideblad.<br />

es sitKva nasesxebi Cans afxazurSi. Sdr.: qarTuli<br />

`Kayis yia~, leqsemis meore nawili kalkirebulic kia. a-KanyZaara<br />

`meabreSumeoba~, a-Zaara `aGzrda~, anu abreSumis<br />

aGzrda~. meabreSumeoba afxazTaTvis SedarebiT axali saqmianobaa,<br />

amas isic mowmobs, rom afxazurSi abreSumis yiis aGmniSvneli<br />

sitKva nasesxebia.<br />

• mfrinavi, adamianisaTvis esTetikuri siamovnebis momgvrelia<br />

a-far<br />

farfalˆk<br />

falˆk/ a-far<br />

farfalˆk<br />

falˆk½/a-xˆCfˆfˆr<br />

xˆCfˆfˆr(bzif.) `pepela~,<br />

Sdr.: qarTuli farfali/parpali.<br />

a-Zˆrk<br />

Zˆrk◦i/ a-bgarˆmZ<br />

(bzif.) `cicinaTela~, `elvana~ sitKvis<br />

pirveli nawili a-bga `mgelia~, mas mosdevs mravlobiTi ricxvis<br />

kuTvnilebis r- prefiqsi da amZ


) meore Jgufi sitKvebisa ufro damaxasiaTebelia<br />

adiGeurisaTvis, romelSic xdeba reduplikacia Tanxmovani bgerebis<br />

SecvliT:<br />

1) TanxmovanTa substitucia:<br />

ƒabz–-lÀabz(–) `Zalian sufTa~, Sdr. ƒabza `sufTa~; dˆJˆrˆJ(ˆ)<br />

`Zalian mware~, Sdr. dˆJˆ `mware~.<br />

2) Tanxmovnis Secvla z o TanxmovniT, romelsac SeuZlia<br />

sitKvis dasawKisSi Caanacvlos nebismieri Tanxmovani:<br />

56<br />

m–ƒ◦ˆ-z o –ƒ◦ˆ `Tiva da rame~, Sdr. m–ƒ◦ˆ `Tiva~;<br />

Sams–T-z o ams–T `Samseti da rame~, Sdr. Sams–T (anTroponimi).<br />

Tu gaorkecebisas pirveli komponenti –, ˆ, …–, …a dif-<br />

TongebiT iwKeba, maSin meore komponentSi z o<br />

difTongebis pirvel<br />

elements enacvleba.<br />

–bzˆ-z o –bzˆ `nakeli da rame~; …ˆa–-z o –– `wvima da rame~.<br />

Tu sitKva iwKeba a xmovniT, am SemTxvevaSi z o<br />

sitKvas TavSi daerTvis Senacvlebis gareSe:<br />

bgera<br />

mag.: arƒ-z o arƒ `araKi da rame~<br />

3) Tanxmovnis Senacvleba TanxmovanTa kompleqsiT: dˆJˆ-<br />

fsˆJ(ˆ) `Zalian mware~, Sdr. dˆJˆ `mware~.<br />

4) TanxmovanTa kompleqsis Canacvleba TanxmovniT:<br />

fx–S´–-naS´(–) `Zalian didi~;<br />

fs–…-ma… `mTeli da uvnebeli~, Sdr. fs–…(ˆ) `mTliani,<br />

JanmrTeli~.<br />

reduplikaciis gziT miGebuli sitKvebisTvis agreTve damaxasiaTebelia<br />

ara mxolod calkeuli bgerebis, aramed marcvlebis<br />

Senacvlebac.<br />

d–G◦-fsˆG◦ `sruliad Kru~, Sdr. d–G◦ˆ `Kru~<br />

ƒabz–-‡◦ˆbz(–) `Zalian sufTa~, Sdr. ƒabz– `sufTa~.<br />

amgvarad, reduplikaciis gziT miGebul kompozitebSi<br />

pirveli komponentis pirvel Tanxmovans an TanxmovanTa kompleqss,<br />

rogorc wesi, sitKvis meore komponentSi Seenacvlebian<br />

Semdegi Tanxmovnebi da TanxmovanTa kompleqsebi: s, S, fs, py, ƒ,<br />

w, n, z o .<br />

reduplikaciis gziT miGebuli sitKvebiT aGiniSneba: krebiToba,<br />

distribuciuloba, niSanTvisebis gaZliereba.<br />

n i k o o T i n a S v i l i<br />

sofel wirqo<br />

qolis onomas<br />

masti<br />

tika<br />

sofeli mdebareobs mdinare qsnis Sua welze, mis marJvena<br />

mxares sadac aGmarTulia didebuli wirqolis cixe, romelTanac<br />

araerTi sabrZolo epizodia dakavSirebuli saistorio masalebis<br />

mixedviT.<br />

sofeli moxseniebulia wirqvalis formiT vaxuSti da ioane<br />

bagrationebis SromebSi. igi datanialia vaxuStis rukebze<br />

mdinare qsnis marJvena mxares da dGesac iq lokalizdeba. mdidar<br />

masalas Seicavs soflis onomastikonis Sesaxeb `1774 da<br />

1781 wlebis qsnis xeobis statistikuri~ aGweriloba.<br />

xeoba ZvelTaganve dasaxlebuli iKo qarTuli tomebiT,<br />

romelTa Sesaxeb cnobebs gvawvdis toponimebi da anTroponimebi.<br />

toponimikuri saxelwodebebis mdgradoba saSualebas gvaZlevs<br />

xeobaSi da xsenebul sofelSi gamovavlinoT is elementebi,<br />

romlebic Tanamedrove leqsikidan gaqra. aseve gamovavlinoT<br />

Zveli dialeqturi niSnebi, avxsnaT movlenebi leqsikaSi,<br />

fonetikaSi, sintaqsSi.<br />

soflis onomastikuri masala Sekrebili gvaqvs daaxloebiT<br />

Cvidmeti wlis win da mis gadamowmebas vawarmoebdiT periodulad.<br />

sul Sekrebili gvaqvs asze meti toponimi. gvarebidan<br />

maSin davadastureT ocdaxuTi gvari, romelTa nawili dGes<br />

sofelSi aGar cxovrobs, magram toponimiaSi darCa. dGeisa-<br />

Tvis sofelSi gansaxlebulia: qutaSvili, Sermadini, morbeda-<br />

57


Ze, TaTriSvili, fsuturi, yarxalaSvili, gabrielaSvili, xrikuli,<br />

gamxitaSvili, ficxelauri, megreliSvili, basikaSvili,<br />

odiSvili, xalbegaSvili, ZerKoraSvili.<br />

toponimebidan _ wKaroebis, xevebis, wKlebis kompozitur<br />

saxelTa meore komponentad gvxvdeba: wKali, wKaro, xevi, Gele:<br />

dampal wKali, dampali wKaroebi, qowKobilis wKali, didGele,<br />

verZa wKaro, didi wKaro, TeTri wKaro, osas morevi, Kudrebis<br />

wKaro, darbaxevi, gorTamaanT wKaro, xevi da sxv.<br />

adgilebis, mTebis, qedebis kompozitur saxelTa meore<br />

komponentad gvaqvs: miwa, mTa, qedi, axo, mzvare, Cirdili: iases<br />

miwa, batonis miwa, qedis miwa, fSareuli mTa, didi mTa, samgle<br />

qedi, cixis qedi, zanguraanT qedebi, fSavliaanT axo, vanes<br />

axo, goglas axo, GvTiSobli mzvare, zebaKuris mzvare,<br />

Txilvanis Cirdili, lomisis Cirdili, saKdris Cirdili.<br />

toponimuri punqtebis kompozitur saxelTa meore komponentad<br />

gvxvdeba ubani, an win erTvis zemo qvemo. mag. ficxelaanT<br />

ubani (ficxelaurebi), JambuaanT ubani (qutaSvilebi), xrikulT<br />

ubani (xrikulebi), ZerKoraanT ubani (ZerKoraSvilebi),<br />

zemo ubani (axali dasaxleba), qvemo ubani (morbedaZeebi).<br />

toponimur saxelTa erTi Jgufi Seicavs adamianis gvars<br />

an saxels, romelsac Tan erTvis mawarmoebeli sufiqsi -an ||<br />

anT: gorTamaani (wasuli gvari milaZeebi), Jambriaani (wasuli<br />

gvari JambriSvilebi), bejiaani (wasuli gvari kobaurebi), morbedaanTi<br />

(morbedaZeebis), myedliaanTi (myedliZeebi), odiaan-<br />

Ti (odiSvilebi), gamxitaanTi (gamxitaSvilebi).<br />

qarTluri kilos qsnur metKvelebaSi _ ur || ul sufiqsebs<br />

aqvT potencia aGniSnon sxvadasxva funqcia. sofelSi Sinaarsis<br />

mixedviT dasturdeba toponimuri saxelebi, romlebic<br />

warmoqmnilia sakuTari saxelisgan da TviT toponimidan, mag.:<br />

zamTareuli (qedi), kowaxurebi (buCqnari), saxizuri (saxnavi),<br />

cauri (axo), baramuli (qutaSvilis axo), kurdGelauri (cxovrobdnen<br />

kurdGelaSvilebi), pantnauri (klde), saqasuri (Kofili<br />

saxnavi), zebaKuri (saZovari) da sxva.<br />

mravlobiTSi gvxvdeba toponimebi, romlebic ZiriTadad<br />

58<br />

adgilis sidides gaxazavs, mag.: kowaxurebi (buCqnari), sabadurebi<br />

(qedi), bagebi (saxnavebi), didvelebi (saTibebi), naxizanrebi<br />

(saTibebi), Jvarmiwebi (niSi), Gvinarebi (veli), veZaT qedebi<br />

(wKaroebi), fSavlianT axo (koburis gvari), GituraanT kldeebi<br />

(Sermadinis gvari), bejiaanT wKaro (TaTriSvili).<br />

gvxvdeba na-, sa- prefiqsebiT nawarmoebi geografiuli saxelebi:<br />

na-darbazevi, na-fuZari an na-fuZrebi, na-walkotevi, natusebi,<br />

sa-batono, sa-mgle, sa-JinJlo da sxva.<br />

religiuri mniSvnelobebis dasaxelebebi dakavSirebulia<br />

GmerTebis, wmindanebis saxelebTan, mag.: kviracxoveli (eklesia)<br />

wminda giorgi (eklesia), GvTismSobeli (eklesia), Jvarmiwebi<br />

(muxis niSi), lomisas niSi, xatis venaxi (Kofili venaxi).<br />

moxsenebaSi warmodgenili meTvramete saukunis aGwerebis<br />

toponomastika friad sainteresoa, rogorc warsulis ise,<br />

dGevandelobis TvalsazrisiT.<br />

T a m a r p a p i a S v i l i<br />

samSe<br />

mSeneb<br />

neblo nage<br />

gebo<br />

boba<br />

baTa aGmniSvne<br />

vneli<br />

termi<br />

mine<br />

nebi afxazur enaSi<br />

Tanamedrove afxazeTis teritoriis mkvidrni soflis meurneobas<br />

uZvelesi droidan, neoliTis epoqidan misdevdnen.<br />

xelsaKreli geografiuli pirobebis arsebobam ganapiroba meurneobis<br />

sxvadasxva dargebis: mecxoveleobis, mevenaxeobis, mebaGeobis,<br />

memarcvleobis da sxvaTa ganviTareba. Sesabamisad,<br />

CamoKalibda sxvadasxva daniSnulebis sameurneo nagebobaTa mSeneblobis<br />

tradiciac.<br />

xuroTmoZGvruli TvalsazrisiT, sameurneo nagebobebi wnuli<br />

an Zeluri tipis, mrgvali an oTxkuTxa formis nagebobebi<br />

iKo.<br />

afxazur enaSi arsebuli sameurneo nagebobebis aGmniSvne-<br />

59


li terminebi SeiZleba ramdenime Jgufad daiKos. am diferenciacias<br />

safuZvlad udevs terminTa gramatikuli agebulebis,<br />

warmomavlobisa da etimologiuri analizis Sedegad gamovlenili<br />

zogadi kanonzomierebani.<br />

1. sameurneo nagebobaTa aGmniSvneli terminebis mniSvnelovani<br />

nawili Sedgeba sakuTriv afxazuri leqsikisagan, Tumca morfologiuri<br />

agebulebis mixedviT igi identobas amjGavnebs<br />

qarTvelur ena-kiloebSi arsebul saTanado terminologias-<br />

Tan, mag.: qarT.: sa-cxen<br />

cxen-e / megr.: o-cxen<br />

cxen-e / afx.: aCàTra<br />

_<br />

mocemuli sami termini Sedgeba Sinauri cxovelebis aGmniSvneli<br />

saxelebis fuZeebisa da adgilis mawarmoebeli afiqsebisagan:<br />

qar.: sa-e / megr.: o-e /afx.: _ Tra; qarT.: sa-mza<br />

mzare<br />

re-<br />

ul-o / sa-mzad<br />

mzad-i / afx.: ax°àKawar<br />

KawarTa<br />

/ aCHsKaw<br />

sKawar<br />

arTa<br />

_ am damxmare<br />

nagebobis qarTuli da afxazuri saxelwodebebi Sedgeba<br />

mzareulobis, kerZis mzadebis aGmniSvneli zmnuri fu-<br />

Zisa da adgilis aGmniSvneli afiqsebisgan: qarT.: sa-o//sa<br />

/<br />

afx.: rTa leqsikuri Semadgenlobis mixedviT identuria<br />

wisqvilis aGmniSvneli qarTuli da afxazuri terminebic,<br />

romlebic kompozitur saxelebs warmoadgens da Sedgeba semantikurad<br />

msgavsi erTeulebisagan: qarT.: wisqvi<br />

qvili<br />

<<br />

wKlis fqvili<br />

< wKal-i + fqvil-i / afx.: aZàla<br />

laga<br />

gara<br />

< aZà<br />

,,wKali” + alaga<br />

gara<br />

,,fqva~.<br />

2. sameurneo nagebobaTa aGmniSvneli terminebis nawili afxazur<br />

enaSi megrulidan Sesuli leqsikis saxiTaa warmodgenili,<br />

mag.: Txebis sadgomi _ mara<br />

raka<br />

< megr. mara<br />

raka<br />

/ qabar<br />

barka<br />

ka,<br />

saGore _ osqà < megr.: osqà / osqu<br />

qu. megrulidan Sesul<br />

terminologiaSi dasturdeba sesxebis kanonzomierebaTa ga-<br />

TvaliswinebiT mosalodneli fonetikuri cvlilebebi, iSvia-<br />

Tad ki aGiniSneba semantikuri varirebac, mag.: ayày momdinareobs<br />

momcro zomis aGmniSvneli megruli zedsarTavi saxelisgan<br />

yiye<br />

ye.<br />

3. sameurneo nagebobaTa aGmniSvneli terminebis garkveuli nawili<br />

sakuTriv afxazuri warmomavlobis leqsikiTaa warmodgenili,<br />

mag.: gomuri _ abora<br />

/ aboura<br />

ra, sasiminde _ aca,<br />

60


axaldaqorwinebulTa saxli – amha<br />

hara<br />

da sxv.<br />

4. afxazurSi arsebul sameurneo nagebobaTa aGmniSvnel terminebSi<br />

gamoiKofa saerTokavkasiuri fuZec gval / gvar. iberiul-kavkasiur<br />

enebSi igi sxvadasxva semantikiT gamoiKeneba,<br />

kerZod.: sv.: gval fuZes sacxovrebeli farTis saqonlisTvis<br />

gamoKofili nawilis mniSvneloba aqvs; imave fuZis varianti<br />

gamoiKofa qarTul sitKvaSic gomu<br />

muri<br />

ri. adiGeurSi guar<br />

artei<br />

naxiria; afxazurSi ag°ar<br />

arTa<br />

naxirs aGniSnavs, xolo bzifur<br />

dialeqtSi ki ag°°arp<br />

arp // ag°°arf<br />

arf mTliani kar-midamos mniSvnelobiT<br />

dasturdeba. warmodgenili terminebis etimologiis<br />

axsna SesaZloa moxdes adiGuri fuZis _ agus safuZvelze,<br />

romelsac kar-midamos semantika aqvs. ufro Grma kvlevis<br />

Sedegad ki mivdivarT Zvel berZnulSi arsebul terminamde<br />

agro<br />

roinia<br />

nia, romelic qalaqgareT mdebare mamuls niSnavda.<br />

lingvisturi analizis Sedegad unda iTqvas, rom miuxedavad<br />

afxazur enaSi arsebuli sameurneo nagebobebis aGmniSvneli<br />

terminebis sxvadasxva kriteriumebis safuZvelze diferencirebisa,<br />

qarTuli da afxazuri enebis myidro kontaqti da<br />

naTesaoba ganxilul semantikur velSic naTlad Cans.<br />

m e r a b r o b a q i Z e<br />

`sitKvis<br />

sitKvis~ Sina<br />

naar<br />

arsob<br />

sobri<br />

rivi aspeq<br />

peqte<br />

tebis Sesa<br />

saxeb<br />

Zvel qarTul da Zvel somxur enebSi<br />

adamianis, rogorc moazrovne arsebis, buneba ,,sitKvas~<br />

ukavSirdeba. samKaros sxva danarCen arsebaTagan igi swored<br />

`sitKviT~ gansxvavdeba. adamianis Kovelgvar gamovlinebas azrovnebisa<br />

da praqtikuli moGvawe- obis sferoebSi safuZvlad<br />

udevs `sitKva~ (logosi). `sitKva~ Zvel qarTul enaSi gansxvavebuli<br />

mniSvnelobebiT warmogvidgeba. 1V s-is berZeni fsiqolog-anTropologi<br />

nemesios emeseli Tavis naSromSi `bunebisa-<br />

61<br />

Tvis kacisa~ gamoKofs ori saxis `sitKvas~_`Soris mdebares~<br />

(`logos endiaTetos~) da `garemosils~ (`logos proforikos~);<br />

pirveli warmouTqmelia, meore ki _ warmoTqmuli, rac<br />

imas niSnavs, rom pirvel SemTxvevaSi `sitKvas aqvs saazrovno<br />

semantika, meore SemTxvevaSi ki niSnavs gaxmovnebul azrs, danawevrebuli<br />

metKvelebiT warmoCenils. sxvagvarad rom vTqvaT,<br />

`sitKva~ mowodebulia ori mniSvnelobiT: `Sinagani~ da `gacxadebuli~<br />

azris mniSvnelobiT. sulxan-saba orbelianis leqsi<br />

konSi `warmouTqmeli~ da `warmoTqmuli~ sitKva iwodeba rogorc<br />

`Sinagan mdebare~ da `warmoCenili~. pirveli uxmoa, meore<br />

_ xmovani. sabas ganmartebiT, `warmoCenilsa sitKvasa xmasa<br />

Sina sitKvis-gebaTa aqvs moqmedeba~. amgvari `sitKva~ leqsikografis<br />

mier daxasiaTebulia rogorc `qadagi mogonebisa~ (=gacxadebuli<br />

azri). `sitKvis sabaseul definicias safuZvlad<br />

udevs nemesios emeselis interpretacia, romlis mixedviTac<br />

`nawevaroiani mimorquma (=danawevrebuli metKveleba) Seexo ra<br />

`gagonebasa~ (=gonebasa) da `gulis-sitKuasa~ (=cnobasa), qadagadca<br />

Seiqmna igi gonebiTsa mimodrekaTaisa~ (`ioane petriwis<br />

Targmani~), anu danawevrebuli metKveleba azrovnebiTi aqtis<br />

da `cnobis~ (=mixvedris, gacnobierebis) warmomCenia (`qadagia~).<br />

`warmo<br />

warmoCe<br />

Ceni<br />

nili da warmouCe<br />

Cene<br />

neli sitKva~ SegviZlia davaxasiaToT<br />

agreTve rogorc `ga<br />

gacxa<br />

cxade<br />

debu<br />

buli<br />

li~ da `ga<br />

gaucxa<br />

cxade<br />

debe<br />

beli<br />

li~.<br />

garda saazrovno semantikisa, warmoTqmuli sitKvis mniSvneloba<br />

Zvel qarTulSi aqvs agreTve `zraxva~-s: `ena zraxavs<br />

mas, romelsa miscems guli da goneba~ (mam. sw.,171,13).<br />

saKuradGeboa agreTve Zvel qarTul enaSi `sitKvis~<br />

gamoKeneba saazrovno cnebis mniSvnelobiT (=warmouCeneli, gaucxadebuli<br />

sitKva) rogorc saxeluri (`sitKva~), ise zmnuri<br />

(`isitKunes~) formebiT. `sitKva~, rogorc saazrovno cneba,<br />

gvxvdeba zmnur konstruqciaSi `gulsa itKvis~ (=fiqrobs). amave<br />

Sinaarss warmoaCens agreTve kompoziti `gulis-sitKva~ (fiqri,<br />

azri). nemesios emeselis Txzulebis petriwiseul Targman-<br />

Si dasturdeba `sitKva~ rogorc saazrovno cneba.<br />

`sitKva<br />

sitKva~-s Zvel qarTul enaSi qmedi<br />

diTi<br />

Ti, praqti<br />

tiku<br />

kuli saqmi<br />

qmi-<br />

62


ano<br />

nobis<br />

mniSvnelobac aqvs. `Sinagani sitKvis~ (`gulis-sitKvis~,<br />

azris) gacxadeba xdeba ara mxolod danawevrebuli metKvelebiT,<br />

sitKvieri warmoTqmiT, aramed moqmede<br />

debi<br />

biTac<br />

Tac; azrebis realizacia<br />

xdeba saqmiT<br />

da esec `sitKvaa~. Zvel qarTul teqsteb-<br />

Si `sitKva~ am mniSvnelobiTac (=saqme, qmedeba, qceva) dasturdeba:<br />

`romelman dauteos coli Tvinierad sitKvisa<br />

sa (=saqcielisa)<br />

siZvisa, amruSos igi~ (mT. 5.32). mTel rig SemTxvevebSi<br />

bibliis teqstis variantul ikiTxvisebSi `sitKvis<br />

sitKvis~ nacvlad<br />

mowodebulia `sa<br />

saqme<br />

qme~.<br />

`sitKva<br />

sitKva~, romelic, Zvel anTropologTa TqmiT, aris adamianis<br />

`urCeulesi nawili~, Tavisi Sinaarsobrivi mravalferovnebiT<br />

warmoaCens mas, rogorc moaz<br />

azrov<br />

rovne<br />

ne, xmiT metKvel da<br />

aqti<br />

tiur<br />

ur, saqmis Semsrulebel (= `saqmiT metKvel~) pirovnebas.<br />

aseTsave mniSvnelobebs gviCvenebs qarTuli `sitKvis~ SesatKvisi<br />

leqsikuri erTeuli `ban~ Zvel somxur enaSi (agreTve<br />

axalSi). es sitKva somxurSi, iseve rogorc qarTulSi, warmoa-<br />

Cens logo<br />

gosur<br />

semantikas, romelSic kargad aisaxeba adamianis<br />

bunebis arsebiTi niSan-Tvisebebi, Sinagani mamoZravebeli Zalebi<br />

da maTi qmediTi realizacia.<br />

bacburSi -w(


variantad, radgan formaSi ar aris mareducirebuli elementi<br />

(-an dgas -d savrcobis win).<br />

3. ganxilul formebSi -n S 3 -is funqciadakarguli niSania;<br />

Sdr. Zv. qarTulis aqu-n, erTi mxriT, da, meore mxriT,<br />

aqu-n-s (m.15,32cmr.8,2c). analogiuri viTarebaa megrul-lazur-<br />

Si: miGunia-miGunan. arn. Ciqobava -n-s miGunan `gvKavs~ formaSi<br />

moqmed sufiqsad miiCnevs (miGu-n-an), i. KifSiZe ki mas fuZes<br />

akuTvnebda (miGun-an).<br />

Cven viziarebT g. kartozias Tvalsazriss: -nan (miGu-nan)<br />

sinqroniaSi dauSlelia _ `erTian sufiqsad ganixileba~.<br />

radgan subieqturi wKobis zmnebSi -an S 3 p -s gamoxatavda<br />

(yarun-an > yaruna), obieqturi wKobis zmnebSi -nan simravlis<br />

gamoxatvis funqcias iGebs.<br />

xevsuruli dialeqtis xKon `hKvanan~, xqon `hqonan~ (Zv.<br />

qarT.) arqaulia TviT Zveli qarTulisTvisac: x-Kon (< x-Ku-an /<br />

< x-Kv+an), x-qon (< x-qu-an). -an, romelic Zireul [E]-sTan<br />

SerwKmiT on-s iZleva, S 3 p -is niSania. es formebi am zmnaTa Tavdapirvel<br />

viTarebas asaxaven. subieqturi mesame piris niSani<br />

mxolobiT ricxvSi aq arsad Cans.<br />

S u S a n a f u t k a r a Z e<br />

zedsar<br />

sarTav saxe<br />

xeleb<br />

lebTan dakav<br />

kavSi<br />

Sire<br />

rebu<br />

buli<br />

Tavi<br />

vise<br />

sebu<br />

bure<br />

reba<br />

bani imerxe<br />

xeul<br />

ulSi<br />

imerxeuli kilo qarTuli enis dedamdinaris erTi Zlieri<br />

Senakadia. igi imerxeveli qarTvelebis mSobliuri<br />

metKvelebaa. imerxevi, istoriuli saqarTvelos uZvelesi miwa,<br />

tao-klarJeTis erT-erTi mxarea, samxreT saqarTvelos Semadgeneli<br />

nawili. amjamad moqceulia TurqeTis respublikis farglebSi.<br />

kerZod, imerxevi warmoadgens arTvinis vilaeTis SavSe-<br />

Tis raionis erT lamaz mxares _ mdinare fafarTis xeobas.<br />

imerxeveli qarTvelebi orenovanni arian. maTi oficialu-<br />

65<br />

ri, saxelmwifo ena Turqulia, saoJaxo (Sinauri) ena ki qarTuli.<br />

imerxevelTa qarTuli, 450 wlis manZilze dedaenis damqvemdebarebel<br />

kontrols moklebuli, Turqul enobriv garemoSi<br />

moqceuli, enis ganviTarebis Sinagani kanonebis moqmedebis<br />

Sesabamisad ganviTarda da damoukidebel kilod CamoKalibda.<br />

Turqulis enis KoveldGiuri gavlenis miuxedavad, man Seinar-<br />

Cuna Tavisi fonetikuri sistema, gramatikuli wKoba da Ziri-<br />

Tadi leqsikuri fondi. imerxeul kiloSi erTxel kidev gancxadda<br />

qarTuli enis siZliere, gamZleoba da ukvdaveba.<br />

imerxeulma kilom dGemde Semoinaxa zedsarTav saxeleb-<br />

Tan dakavSirebuli Zveli qarTuli formebi, saintereso dialeqtizmebi<br />

da Turqulis gavleniT SeZenili ucxo leqsikuri<br />

erTeulebi. Taviseburi leqsikur-gramatikuli elferis matarebelia<br />

imerxeulis zogierTi zedsarTavi saxeli. kerZod:<br />

zedsarTavi saxelis _ didi<br />

_ Sinaarsi, gamoKenebis are gafarToebulia.<br />

Cveulebrivi mniSvnelobis garda, igi aGniSnavs<br />

asakiT an TanamdebobiT ufros pirovnebas, gvevlineba arsebiT<br />

saxelad. magaliTad: CÍeni didi<br />

(oJaxis ufrosi) haJi meqasa da<br />

medinas momlocveli) gamƒdara; nuri-begi ximSiaSvili imaTi<br />

didi<br />

(ufrosi) iKo... did-fuZes erTvis ovan-sufiqsi, CaerTvis<br />

r-Tanxmovani (Sdr. saba _ didro<br />

roani<br />

_did-didebi), da warmoqmnilia<br />

mimarTebiTi zedsarTavi _ didro<br />

rova<br />

vani<br />

(mozrdili,<br />

did-didebi). es sitKva imerxevelTa metKvelebaSi Segvxvda ramdenime<br />

variantiT _ didro<br />

rova<br />

vani<br />

ni, didro<br />

roani<br />

ni, didr…ani, did-<br />

rvani<br />

ni, didvra<br />

vrani<br />

ni. igi simravlis gagebas iZleva da martooden<br />

mravlobiT ricxvSi mdgari sazGvrulis msazGvrelad gvevlineba<br />

(Sdr. didi saxli, didruani saxlebi).<br />

ovan-sufiqss, didro<br />

rova<br />

vanis<br />

msgavsad, dairTavs, agreTve,<br />

zedsarTavebi _ patara patina, pawa, maGali, dabali, grZeli,<br />

kargi, lamazi–da simravleze migvaniSnebs: patar…ani<br />

tar…ani, pa-<br />

tit…ani, pawaw…ani<br />

waw…ani, maGal…ani, dabal…ani<br />

bal…ani, gzel…ani (Z-s<br />

imerxeulSi enacvleba z-Tanxmovani), karg…ani,<br />

lama<br />

mazu<br />

zuani<br />

(ovan→oan→uan→ …an): patit…ani<br />

ƒbiebi<br />

(ƒbovrebi) cxeniT<br />

avasxiT ÉaÉlaSi; sxli zirSi pawaw…ani namSle<br />

mSlebia<br />

(nergebia);<br />

66


gzel…ani klave<br />

vebi<br />

gaSala; karg…ani vaSle<br />

lebi<br />

avarCieT...<br />

mravlobiTobis gadmosacemad gamoiKeneba, agreTve, fuZis<br />

gaorkeceba, rogoricaa: patar-patara, patina-patina, pawawa<br />

(←pawa-pawa), gzel-gzeli, wore–wore, ƒmel-ƒmeli, gonJ-gonJi...<br />

magaliTad: maGal-maGali<br />

maGali kacebi be…ri arian sxloban (sxlo<br />

sxlo-<br />

bani<br />

sofelia SavSeTSi); mokle<br />

kle-mo<br />

mokle<br />

gziebiT davalT; gonJ-<br />

gonJma<br />

sitKvebma damaberes...<br />

imerxeulSi zedsarTav saxels _ pata<br />

tara<br />

enacvleba amave<br />

mniSvnelobis sitKvebi _ pati<br />

tina<br />

da pawa<br />

wa, romlebic saxelobiT<br />

brunvaSi warmodgenilia sruli brunvis niSniT: pata<br />

tarai<br />

baƒala uer oqulSi (skolaSi) ar dava (dadis); pati<br />

tinai<br />

ƒobo<br />

(xbo) baxCaSi zovs; pawai<br />

Toƒi goukeTa Garysa (biysa)...<br />

mimarTebiTi zedsarTavi _ Zvelan<br />

lande<br />

deli<br />

gvxvdeba z…elan-<br />

duri<br />

ri-formiT (del→ dur): CÍenma didrovanebma z…elandu<br />

duri<br />

naTq…amebi Sigvinaxes; z…elandur<br />

urubasa (tansacmels) genJebi<br />

(axalgazrdebi) aGar wonilooben (iwoneben)...<br />

aq, iq-zmnizedebisagan eur-bolosarTiT nawarmoebia zedsarTavebi<br />

_ aqe…ri, iqe…ri (eur→eÍr): aqe…ri laparaki cota<br />

ar erigeba Tq…ensas; iqe…ri saTibebi C…ensa darCa... zog-<br />

Jer gvxvdeba aqevri<br />

ri, iqevri<br />

ri-formiTac.<br />

formiTa da SinaarsiT saKuradGeboa imerxeulisaTvis<br />

damaxasiaTebeli warmoqmnili da Txzuli zedsarTavebi, rogoricaa:<br />

saga<br />

gare<br />

reTo<br />

(gareT Casacmeli), saSi<br />

Sina<br />

naTo<br />

(Sin, oJaxur garemoSi<br />

Casacmeli), sagu<br />

gulev<br />

levlo<br />

lo (saguldagulo), sana<br />

namet<br />

metro<br />

(zedmeti), sana<br />

namu<br />

muso<br />

(warmosaCen adgilas Casacmeli), safe<br />

feri<br />

(Sesadari), saSe<br />

Seno<br />

(SenTvis gamosadegi), saCe<br />

Cemo<br />

(CemTvis gamosadegi),<br />

foTe<br />

Telai<br />

(merKevi, oryofi), Sina<br />

naTai<br />

(Sin, oJaxSi gamosadegi<br />

mxolod)... axalpi<br />

piri<br />

(axalgazrda dedali pirutKvi, romelmac<br />

pirvelad imSobiara), gulga<br />

garai<br />

(ugulo), guler<br />

lerTi<br />

(erTguli), feƒC…ili (msubuqi Kofaqcevis qali), fisimw…ra<br />

simw…ravi<br />

(Zunwi), ƒelmar<br />

marto<br />

(martoxela), ƒelwa<br />

wamo<br />

mosak<br />

sakra<br />

ravi<br />

(advilad dasamorCilebeli),<br />

Sori<br />

riax<br />

axlo<br />

(axlosa da Soris saSuali)...<br />

zogierTi mimarTebiTi zedsarTavi nawarmoebia Turquli<br />

enidan Semosuli sitKva-Zirebis gamoKenebiT: uraha<br />

haTo<br />

(arab. ra-<br />

67<br />

hat _ simSvide, dasveneba) _ mousvenari, uima<br />

mano<br />

(arab. iman<br />

_ rwmena) _ urwmuno, sabri<br />

briani<br />

(arab. sabir _ moTmena, gaZleba)<br />

_ damTmobi, momTmeni, hersi<br />

siani<br />

(arab. hirs _ brazi, risxva)<br />

_ mrisxane, braziani...<br />

xarisxis warmoeba umTavresad aGweriTia. rogorc mSobliur,<br />

ise nasesxeb zedsarTavebs emateba Turqul-arabuli<br />

warmoSobis nawilakebi, damxmare sitKvebi, rogoricaa: en (Kvelaze<br />

metad), fena (Zlier), daha (kidev ufro): en maali<br />

(umaGlesi) mTa karCxalia; fena lama<br />

mazi<br />

(ulamazesi) baƒala (qaliSvili)<br />

hKavs; daha gemri<br />

rieli<br />

(ugemrielesi) saymeli boloSi<br />

iymeva... ufroobiTi xarisxis u-s-mawarmoebliT mxolod erTi<br />

sitKva _ ukeTe<br />

Tesi<br />

_ Segvxvda, isic mxolod moxucTa metKvelebaSi.<br />

imerxeulSi odnaobiTi xarisxis formebi iSviaTad gvxvdeba,<br />

rogoricaa: modi<br />

dido<br />

do, momaGlo<br />

maGlo, mopa<br />

pawao<br />

wao, modab<br />

dablo<br />

lo, mosuf<br />

suf-<br />

To, mowmin<br />

mindo<br />

do, mokar<br />

kargo<br />

go, moTxe<br />

Txelo<br />

lo, mosqe<br />

sqelo<br />

lo, moSa<br />

Savo<br />

vo, moTeT<br />

TeT-<br />

ro, mona<br />

narin<br />

rinJo<br />

Jo, moKirmi<br />

mizo<br />

zo... odnaobiTi xarisxis formaa _ mo-<br />

dgmo (wvrilisa da msxvildis saSuali): windiTvin modgmo<br />

zafi<br />

davarTi...<br />

Turqulidan Semosula da damkvidrebula feris aGmniSvneli<br />

zedsarTavebi: mori<br />

(iis feri), mavi<br />

(lurJi), ÉeSi<br />

eSili<br />

(mwvane), Kirmi<br />

mizi<br />

(wiTeli), sari<br />

(KviTeli), saKizren<br />

rengi<br />

(vardisferi).<br />

Savi<br />

vi, TeTri<br />

ri, breSi<br />

(Sdr. saba–mreSi) _ ruxi jer kidev<br />

aqtiuri leqsikis erTeulebia imerxeulSi.<br />

zedsarTavebi _ axalgaz<br />

gazrda<br />

rda, moxu<br />

xuci<br />

ar Segvxvedria.<br />

axalgaz<br />

gazrda<br />

rda-s enacvleba an Turquli genJ-i (genç _ axalgazrda)<br />

an qarTuli mozde<br />

zde; moxuc<br />

xuc-is magivrad ki gamoiKeneba<br />

Turquli ÉaS<br />

aSli<br />

(yaşli _ moxuci) an qarTuli bebe<br />

beri<br />

ri: erTi<br />

mozde<br />

Garyi (biyi) gamogzavnes; genJe<br />

Jebi<br />

isameben amasa; ÉaS<br />

aSli<br />

var, Tirfani (celi) veGar momiwevnia; CÍeni bebe<br />

beri<br />

zor (ZaliT)<br />

goumuslimanebian...<br />

Turqulis gavleniT imerxeulSi ukve damkvidrebuli Cans<br />

zogierTi ucxoenovani zedsarTavi, rogoricaa: beqa<br />

qari<br />

(arab.<br />

bekar _ dauqorwinebeli), boSi<br />

(Turq. boş _ carieli), beTi<br />

68


(spar. bet _ cudi, saZageli), Taza<br />

(spar. taze _ axali, norCi),<br />

saGlami (Turq. sağlam _ JanmrTeli, saGi) sade<br />

(spar. sade _<br />

sufTa, martivi, ubralo), qiba<br />

bari<br />

(arab. kibar _keTilSobili,<br />

Tavmomwone), SiSma<br />

mani<br />

(Turq. şişman _ msuqani), xira<br />

(Turq. hıra<br />

_ susti, myle), Jesu<br />

suri<br />

(arab. cesur _ gambedavi, uSiSari)...<br />

ucxoenovani zedsarTavebis erTi nawili Jer kidev mtkiced<br />

ar aris fexmokidebuli: C…eni eski<br />

(Zveli) g…aria gorgaze;<br />

z…eli<br />

(Zveli) naTq…amebi g…iKÍars; uzun (grZeli) zam-<br />

TarSi maƒuela; gzeli<br />

gargani gamaazro dedaberma; C…ena sade<br />

(sufTa) gurJebi varTa; sufTa<br />

laparaki aGar viciT, TurqCa<br />

wagvrevs iSta (ise)...<br />

imerxeulisaTvis damaxasiaTebeli zedsarTavebia aƒsi<br />

(Tavneba, mousvenari), balxi<br />

(susti, uGono), balxa<br />

xami<br />

(Kamiri<br />

miwa), dida<br />

dari<br />

(darbaiseli, warmosaCeni adamiani), Tuƒi (muqi),<br />

lursi<br />

(iribi), luƒi (binZuri, usufTao), simsxa<br />

sxami<br />

(umciresi),<br />

ulumeSa (uGrani, miuvali), fuKi (fuGuroiani), Glanai<br />

(uZluri),<br />

Kumra<br />

ralai<br />

(muqi wiTeli), KuCi (nelTbili), Sola<br />

larai<br />

(tanadi), ConCo<br />

(moSvebuli, dune), wkipi<br />

(wvrili Zafi), wore<br />

(sufTa, saGi, marTali) yknari<br />

(myle), xoSo<br />

Sori<br />

(mouridebeli,<br />

ukulturo), x…adi (mamaci, uSiSari, Seupovari)...<br />

imerxeulSi cocxalia Zveli qarTuli zedsarTavebi, rogoricaa:<br />

balan<br />

langa<br />

gari<br />

(uwvrTneli), bele<br />

leSa<br />

(rqadadrekili cxoveli),<br />

beCi<br />

(uykuo), dolia<br />

(urqo pirutKvi), durbe<br />

bela<br />

(Tbili,<br />

ugemuri wKali), Terzu<br />

zuli<br />

(daxnuli miwa), kanTa<br />

Tala<br />

(uwiTlesi),<br />

keSi<br />

(uxeSi), kermux<br />

muxti<br />

(myle) kipru<br />

ruyi<br />

(Zalian xmeli, magari),<br />

leKeci (umi), luti<br />

(ugemuri), mure<br />

reSai<br />

(wiTel–Savi), saGirai<br />

(SublTeTri pirutKvi), ubari<br />

(gamouKenebeli), ugvi<br />

(berwi),<br />

ugva<br />

vani<br />

(mitovebuli adgili), ugla<br />

lagar<br />

garJi<br />

(tlanqi), urge<br />

gebi<br />

(gamousadegari), ura (uwvrTneli), uƒmari<br />

(gamouKenebeli),<br />

ferde<br />

dela<br />

(SavTeTrad yreli pirutKvi), faSa<br />

Sari<br />

(uxeSi), finTi<br />

(avi, boroti), Gurka<br />

kani<br />

(mxrebSi waxrili; ukuGmarTi), Kafarai<br />

(TavSiSveli), KaKvi (metad Savi; yuyKiani), Kinto<br />

tori<br />

(Zalian civi),<br />

Colfo<br />

foti<br />

(ugemovno), Clongi<br />

(blagvi), Cubi<br />

bini<br />

(kargad,<br />

Sors mxedveli), yoye<br />

ye (wKliani, dayaobebuli adgili), xrilai<br />

69<br />

(msxvilad dafquli), xvere<br />

refi<br />

(fxvieri miwa), JinJi<br />

Jixi<br />

(cxelisa<br />

da Tbilis saSuali), Jixma<br />

maku<br />

kuri<br />

(daufiqreblad naTqvami)...<br />

imerxeulis safuZvliani Seswavla qarTuli enis lingvistur<br />

suraTs bevr saintereso masalas SesZens enaTa kontaqtebisa<br />

da Zveli qarTuli leqsikis ukeT warmoCenis TvalsazrisiT.<br />

n a T e l a q u T e l i a<br />

diaq<br />

aqro<br />

roni<br />

niuli fono<br />

notaq<br />

taqti<br />

tika da siste<br />

temis element<br />

mentTa<br />

transfor<br />

sforma<br />

macia<br />

harmoniul kompleqsTa A da B sistemis Jgufebi markirebulia<br />

saerTo qarTveluri fonologiuri sistemis TvalsazrisiT<br />

(g. mayavariani). amave dros kanonikuria zanuri (resp. megrullazuri)<br />

fonotaqtikis gaTvaliswinebiT, radgan savsebiT Seesabameba<br />

fonemaTa SeerTebis struqturul kanonzomierebas:<br />

70<br />

megruli<br />

A B<br />

bg fq pk bG fx pK<br />

dg Tq tk dG Tx tK<br />

Zg cq wk ZG cx wK<br />

Jg Cq yk JG Cx yK<br />

lazuri<br />

A B<br />

bg; fq; bG; fx; pK;<br />

bg>mbg>mg fq>mfq>mq; pk mbG>mG; fx>mfx; pK>pk<br />

bg//mg fq>mq>q bG>mG; bG>mG>G fx>mx pK>pk>k; pK>p<br />

dg Tq tk dG Tx tK<br />

Zg cq wk ZG cx wK<br />

Jg Cq yk JG Cx yK


sistemis modelis CamoKalibeba eqvemdebareba fonotaqtikis<br />

wesebs, magram fonetikuri substancia SeiZleba daemorCilos<br />

cvlilebebs. amitom gaugebaria ratom ar mogvepoveba sakmarisi<br />

safuZveli harmoniul JgufTa labialuri rigis postulirebisaTvis<br />

megrulSi da ratom unda davtovoT isini sqemis<br />

gareSe, rogorc arakanonikuri Jgufebi.<br />

zanuri fonologiuri sistemis TvalsazrisiT sistemis<br />

wevrebi ganicdian transformacias, magram fonotaqtikuri modeli<br />

stabiluri rCeba qarTulis mimarT, rac uflebas gvaZlevs<br />

vivaraudoT, rom harmoniul kompleqsTa Jgufebi<br />

CamoKalibda qarTvelur dialeqtTa erTianobis epoqaSi.<br />

harmoniul JgufTa A da B sistemebi mKaria da dadasturebuli<br />

arian Kvela qarTvelur enebSi da erTnairi paradigmatuli<br />

sixSiriT ar xasiaTdebian. amave dros fonotaqtikis<br />

TvalsazrisiT maTi fonetikuri substanciis gardaqmnebi kanonikuri<br />

struqturis farglebs ar scildeba.<br />

m i x e i l q u r d i a n i<br />

uZve<br />

vele<br />

lesi iranu<br />

nuli soci<br />

ciolin<br />

lingvis<br />

gvistu<br />

turi mode<br />

deli<br />

da misi mniSvne<br />

vnelo<br />

loba mezo<br />

zobe<br />

beli qveKnebis enobri<br />

rivi<br />

poli<br />

liti<br />

tikis formi<br />

mire<br />

reba<br />

baze<br />

(saqarTvelos magaliTze)<br />

aqemenidTa patara monoeTnikuri da monolingvuri qveKnis<br />

did polieTnikur da multilingvur iranis imperiad gadaqcevis<br />

procesSi mraval uprecedento socialur da kulturul<br />

tradicias CaeKara safuZveli. am faqtorebma gadamwKveti<br />

gavlena moaxdines iranis msoflio imperiis mezobeli saxelmwifoebis<br />

ganviTarebaze da iqcnen iranuli saxelmwifos ucvlel<br />

markerebad.<br />

erTi aseTi unikaluri tradicia binaruli struqturis<br />

71<br />

saxiT CamoKalibda. es aris iranuli administraciuli da sociolingvisturi<br />

modelebi, romelTa saTavec aqemenidTa imperiis<br />

epoqaSia povnieri da romlebic garkveuli modifikaciebiT<br />

dGemde funqcionireben.<br />

rogor paradoqsuladac ar unda jGerdes, aqemenidTa<br />

(mogvianebiT ki arSakidTa da sasanidTa) irani warmoadgenda<br />

feodalur federacias, Tu sulac konfederacias ara _ ucnobs<br />

msoflios politikur istoriaSi. axali iranuli Tu<br />

ucxoenovani qveKnis (resp. saxelmwifos) daKrobisas irani, rogorc<br />

wesi, cvlida mxolod maTi saxelmwifoebriobis da damoukideblobis<br />

xarisxs, magram ar cvlida SemoerTebuli teritoriis<br />

saxelwodebas, sazGvrebs da mmarTvel samefo dinastiasac<br />

ki. iranis mefeTa tituli iKo `Sahin-Sahi~ anu mefeT-mefe,<br />

radgan iranis imperiaSi Semaval qveKnebs sakuTari Sahebi anu<br />

mefeebi hKavdaT.<br />

Kvela am qveKnis, romelTa erTi nawili arairanulenovani<br />

iKo, erT saxelmwifod integraciisa da sxvadasxva enaze metKvel<br />

eTnosTa erT erad formirebisaTvis, aucilebeli iKo<br />

sagangebo sociolingvisturi modelis CamoKalibeba da iranma<br />

Seqmna aseTi modeli _ sruliad unikaluri da uprecedento:<br />

enaTa funqciebi gaiKo, gaimiJna anu moxda maTi ranjireba _ saxelmwifo<br />

enam (elamurma, arameulma, Zvelma sparsulma, saSualma<br />

sparsulma, axalma sparsulma) aiGo Tavze polivalenturi<br />

funqcia (kancelariis, religiis, mecnierebis, ganaTlebis,<br />

mxatvruli literaturis, eTnosTaSorisi urTierTobis ena da<br />

sxv.), magram Kvela danarCen umwerlobo enas SeunarCunda SidaeTnikur<br />

urTierTobaTa enis funqcia (oJaxisa da folkloris<br />

ena da sxv.) da saxelmwifo ena ar cdilobda maT am funqciaSi<br />

Carevas.<br />

enebi, romlebsac damwerlobis xangrZlivi, didi da<br />

uwKveti tradicia hqondaT, romlebic manamde an odesme<br />

aGyurvili iKvnen saxelmwifo enis funqciiT, cxadia SeZlebisdagvarad<br />

cdilobdnen konkurencia gaewiaT axali saxelmwifo<br />

enisaTvis. amitom es enebi Sediodnen saxelmwifo enasTan kon-<br />

72


fliqtSi da rogorc wesi eqvemdebarebodnen represiebs saxelmwifos<br />

mxridan. sruliad sxva situacia iKo umwerlobo enebis<br />

SemTxvevaSi: isini ar warmoadgendnen saxelmwifo enis opozicias,<br />

ar acxadebdnen pretenzias romelime oficialur sferoSi<br />

saxelmwifo enis Canacvlebaze da, Sesabamisad, arc represirdebodnen.<br />

sociolingvisturi modeli, romelic CamoKalibda iranSi,<br />

SeiZleba daxasiaTebuli iqnes rogorc diglosiuri bilingvizmi<br />

(sadac diglosia gagebul unda iqnes rogorc enaTa ierarqia<br />

prestijulobis mixedviT, xolo bilingvizmi _ rogorc savaldebulo<br />

codna an Tundac gamoKeneba ori enisa).<br />

am modelma: a) moaxdina konsolidacia (resp. integracia)<br />

iranis saxelmwifoSi mcxovrebi Kvela eTnosisa erT erad;<br />

b) daicva, gnebavT, gadaarCina umwerlobo enebi, raki moixsna<br />

enaTa konkurencia, radgan kompetenciebi saxelmwifo da patua<br />

enebs Soris mkacrad iKo ganawilebuli funqcionirebis sfero-<br />

Ta mixedviT. irani aGmoCnda erTaderTi imperia, romelSic SenarCunebul<br />

iqna TiTqmis Kvela umwerlobo ena, romlebic sasanidebis<br />

epoqidan moKolebuli, CvenTvis cnobil wKaroebSi<br />

isKvnen moxseniebulni (qurTuli, gilanuri, TaliSuri, TaTuri,<br />

beluJuri da sxv.)<br />

elinistur epoqaSi (Zv. w. 303-302 wlebSi) CamoKalibebuli<br />

qarTuli (resp. sruliad qarTuli) saxelmwifos Semqmnelma<br />

mefe farnavazma qarTuli matianeebis Tanaxmad saxelmwifos administraciuli<br />

mowKobis modeli iranisgan aiGo: ~esreT ganawesa<br />

ese soveli farnavaz mimsgavsebulad samefosa sparsTasa~<br />

(`qarTlis cxovreba~, I, 1955: 25). misganve gadmoiGo sociolingvisturi<br />

modelic.<br />

saqarTvelos samefo, iseve, rogorc mis nimuSad aGebuli<br />

aqemeniduri irani, feodalur federacias warmoadgenda da Sesabamisad<br />

saqarTvelos mefeTa, iseve, rogorc iranis mefeTa<br />

tituli iKo mefeT-mefe, radgan saqarTvelos gaerTianebul samefoSi<br />

Semaval qveKnebs sakuTari mefeebic hKavdaT.<br />

farnavazma mis gaerTianebul samefoSi Semaval Kvela er-<br />

Teuls SeunarCuna saxeli, administraciuli sazGvrebi, mmar-<br />

Tveli dinastia, saSinao saqmeebSi TviTmmarTveloba da a.S. sainteresoa<br />

rom am teritoriebma Tavisi administraciuli sazGvrebiTa<br />

da saxelwodebebiT dGemde moaGwies da rodesac mefeT-mefe<br />

daviT aGmaSenebelma (1089-1125) saqarTvelo imperiad<br />

aqcia da mis sazGvrebSi moaqcia bevri sxva qarTveluri da<br />

araqarTveluri tomebiT dasaxlebuli qveKnebi, man Caatara reforma,<br />

darios I-is reformis tipisa, gaamsxvila administraciuli<br />

erTeulebi da daniSna maTSi araadgilobrivi gubernatorebi,<br />

magram am gamsxvilebul erTeulebSi SeKvanili qveKnebis<br />

tradiciuli sazGvrebi ar Seucvlia.<br />

mefeT-mefe farnavazis mier Zv.w. 284 wels saxelmwifo<br />

enad gamocxadebuli qarTuli _ gaxda saxelmwifo ena ara mxolod<br />

am sitKvis viwro mniSvnelobiT, anu samefo kancelariis<br />

ena, aramed is aGiyurva polivalenturi funqciiT da gaxda<br />

ganaTlebis, mecnierebis, literaturis, kulturisa da religiis<br />

erTaderTi ena qarTul saxelmwifoSi da asea dGemde (afxazeTis<br />

avtonomiaSi qarTul enasTan erTad saxelmwifo enis<br />

funqciiT aGyurvilia afxazuri enac).<br />

imjamindel saqarTvelos saxelmwifoSi gaerTianebuli<br />

mcire qveKnebis Kvela enam (da dialeqtma) gaiTavisa saxelmwifo<br />

enis sociolingvisturi dialeqtis (patua enis) statusi<br />

da Kvela maTganma ugamonaklisod moaGwia dGemde (qarTveluri<br />

enebidan: svanurma da zanurma anu megrul-lazurma, bacburma,<br />

romelic iberiul-kavkasiur enaTa oJaxis naxur-daGestnuri<br />

Jgufis naxuri qveJgufis erT-erTi enaa da sxv.) xolo Kvela<br />

es tomebi erTian da ganuKofel qarTvel ers Seadgenen.<br />

interess moklebuli ar unda iKos is faqtic, rom arcTu<br />

Soreul warsulSi, XIX saukunis 30-an wlebSi am, ukve<br />

iranul-qarTuli, sociolingvisturi modelis realizacia kidev<br />

erTxel moxda kavkasiaSi, kerZod daGestanSi sadac xunZurandiur-didour<br />

enebze metKveli xalxebis erT erad konsolidacia<br />

daiwKo xunZuri koines `bol maw~-is anu `Jaris enis~ safuZvelze<br />

da minimum 14, komparativistuli TvalsazrisiT<br />

73<br />

74


ueyveli ena, romlebic umwerloboa, ganarZobs arsebobas xun-<br />

Zuri oficialuri (resp. saliteraturo) enis sociolingvisturi<br />

dialeqtis statusiT, xolo am patua-enebze metKveli tomebi<br />

xunZi eris warmomadgenlebad aGiricxebian.<br />

m e d e a G l o n t i<br />

wuTis seman<br />

manti<br />

tiku<br />

kuri funqci<br />

qciisa<br />

saTvis qarTul<br />

TulSi<br />

sulxan-saba orbelianis `leqsikon qarTulSi~ Semonaxulia<br />

leqsikur-kalendaruli meta<strong>Tez</strong>isis erTi ucnauri faqti:<br />

`wu<br />

wuTi<br />

(1 mef. 14, 9) _ wamTan naxe. erTi wami sameoci wuTia.<br />

erTi wami sameoc wuTad ganiKofvebian~. `wa<br />

wami<br />

_ aqvs Jamsa er-<br />

Tsa wami samoci; xolo erTsa wamsa _ wuTi samoci; wuTsa er-<br />

Tsa _ kesi...~<br />

rogorc vxedavT, XVIII saukunis damdegisTvis qarTulSi<br />

wuTiT<br />

aGiniSneboda dGevandeli wami<br />

mi, da winaukmod _ wami<br />

dGevandeli wuTis<br />

aGmniSvneli iKo. amave saleqsikono uwKebas<br />

gvawvdis daviT CubinaSvili.<br />

KuradGebas iqcevs wuTi<br />

Tisa<br />

da wamis<br />

semantikur funqcia-<br />

Ta gadanawileba, viTarca motivireba wuT- da wam- fuZeTa Semcveli<br />

ramdenime leqsikuri erTeulis saxeldebisa.<br />

wami<br />

mi: g. rogava ar miiCnevs sarwmunod qarT. wam- `wamis~<br />

da megr. wum-/wun<br />

wun- (meore komponenti kompozitisa aka-wunTs<br />

`erT-wuTs~) `wamis~ SesatKvisobas (al. cagareli, i. KifSiZe),<br />

da gamoavlens kanonzomier SesatKvisebs: qarT. wam- `wami, drois<br />

umciresi erTeuli~, romelic amosavalia zanurisaTvis<br />

yum-e, yum-an-i `dila~, o-yum<br />

yum-ar-e `xval~ da svanurisaTvis ham-<br />

`dila~, hams `dilas~ (zanuris kanonzomieri svanuri korelati<br />

daadgina k. Smidtma). qarTuli wamis<br />

`drois umciresi monakve-<br />

Ti~ tipologiur paralelad saxeldeba laT. secunda `meore~;<br />

moZv. `wami~.<br />

75<br />

wami<br />

Zvel qarTulSi polisemantikuria da aGniSnavs: er-<br />

Ti mxriv _ `Tvalis quTuToT niSnebas~ (sulxan-saba), `wamwams~,<br />

`daxamxamebas~, `Tvals~, meore mxriv _ `sasworis uGlis<br />

Suaze aGmarTul isars~ da mesame mxriv _ dGevandel `wuTs~.<br />

swored wami<br />

`wamwami; daxamxameba~ aris amosavali kalendaruli<br />

terminisaTvis wami<br />

(Sdr. Zveli qarTuli wam-wam<br />

`drodadro~).<br />

Zvelsave qarTulSi wami<br />

mi-sgan momdinarea zmnebi: wamis<br />

mis-<br />

Kofa `TvaliT niSneba; Sexedva~, wamwa<br />

wame<br />

meba<br />

`Tvalis Cakvra,<br />

(mi)niSneba~); aseve wame<br />

meba<br />

ba, mowa<br />

wame<br />

me-Kofa<br />

`damowmeba; dasturi;<br />

martviloba~ (i. abulaZe, z. sarJvelaZe).<br />

wuTi<br />

Ti: g. rogava miuTiTebs, rom wuTis<br />

(rogorc wamis<br />

mis)<br />

amosavali semantika ufro konkretuli sagnis aGmniSvnelTan<br />

aris dakavSirebuli, kerZod: qarT. wuTi<br />

`drois umciresi monakveTi~<br />

momdinareobs wueTa<br />

`wveTavs~, wueT<br />

eT-i `wveTi~-dan<br />

(Sdr. laT. minutes `mcire, patara, wvrili~).<br />

qarTuli wueT<br />

eT-is megrul SesatKviss yvaT-i/yveT<br />

yveT- `wveTi~<br />

da lazur yveT-/yuT<br />

yuT-s (o-yuT<br />

yuT-u-a `sawveTuri~) ar miuGia wu-<br />

Tis mniSvneloba. lazuris semantika nawilobriv sxvaobs: -yvaT<br />

yvaTal-a/o-yuT<br />

yuT-a-ra `sanagve~ (qarTuli da megruli enebis masalis<br />

SesatKvisoba daadgina al. cagarelma; *wu<br />

wueT<br />

eT-/wuT<br />

wuT- arqetipebi<br />

qarTul-lazuri erTianobis xanisaTvis aGadgina g. klimovma).<br />

i. KifSiZis miTiTebiT, megruli wunTi<br />

`wuTi~ qarTuli warmomavlobisaa<br />

( wuTi<br />

_ n-s ganviTarebiT).<br />

meore mxriv, variantebi wueT<br />

eT-/wuT<br />

wuT- (umarcvlo u-Ti)<br />

amosavalSi zmnur Zirad aris miCneuli (Zv. qarT. wueT<br />

eT-/wuT<br />

wuT-:<br />

wueT<br />

eT-i; wueT<br />

eT-av-s; s-wuT<br />

wuT-i-s). igi qarTulSi daedo safuZvlad<br />

axal kalendarul leqsikur erTeuls wuT-i `wuTi~, romlis<br />

SesatKvisi qarTvelur enebSi ar dasturdeba. amasTan, wuTi<br />

Ti,<br />

Tavisi Tavdapirveli semantikiT, gamoxatavda ara drois konkretul<br />

monakveTs, aramed drouli monakveTis simcires _<br />

`mcire xniT, droebiT~: wuT(Ga<br />

Ga) `cotaGa~; wuTerT<br />

`cota,<br />

mcired; male, droebiT~ (a. arabuli).<br />

am mxriv sagulisxmoa wmida ioanes saxarebis mTawmidise-<br />

76


ul redaqciaSi dafiqsirebuli mcired jam, romliTac Senacvlebulia<br />

wuTerT<br />

(ioane 13, 33). mcired jam zedmiwevniTi<br />

Targmania Zveli berZnuli mikros<br />

ros, mikron<br />

`mcire, mcired~-isa.<br />

wuTi da wami<br />

mi: am ori kalendaruli terminis amosavali<br />

semantika marTlac konkretul saganTa aGmniSvnelebTan aris<br />

dakavSirebuli (wu<br />

wuTi<br />

`drois umciresi erTeuli~ wueTi<br />

`wveTi~, wueTa<br />

`wveTva~; wami<br />

`drois mcire erTeuli~ wami<br />

`wamwami; daxamxameba~). magram wuT-isa da wam-is, aseve am fuZe-<br />

Tagan nawarmoeb leqsikur erTeulTa semantikis ganviTarebis<br />

(mniSvnelobis gadawevis da semantikuri funqciis gafarToebis)<br />

analizma cxadKo, rom ukve Zvel qarTulSi wuTiT<br />

TiT, aseve wuTis<br />

Semcveli leqsikuri erTeulebiT, umTavresad gadmoicema mKi-<br />

siero<br />

roba<br />

ba, merKe<br />

rKeoba<br />

ba, xanmok<br />

mokle<br />

leoba<br />

ba, droebi<br />

biTo<br />

Toba<br />

ba, warmav<br />

mavlo<br />

loba<br />

_<br />

saaqaosi, wuTisoflisa, Sdr.:<br />

Zv. qarT. wuTi<br />

`wuTieri; warmavali~, wuTa<br />

Tadi<br />

`wuTieri,<br />

droebiTi~, wuTer<br />

TerTo<br />

Toba<br />

`warmavloba~, wuTis<br />

TisSi<br />

Sina<br />

naga<br />

gani<br />

`wuTieri;<br />

xanmokle~, wuTja<br />

jami<br />

`wuTieri~, wuTja<br />

jamo<br />

moba<br />

`xanmokleoba~, wu-<br />

TerT `cota; mcired; male; droebiT~, wuT-wuT<br />

`xSirad~, sa-<br />

wuTro<br />

ro, sawu<br />

wuTo<br />

`droebiTi, warmavali; saaqao, wuTisofeli~.<br />

wuTis<br />

Tisgan<br />

gansxvavebiT, wami<br />

mi, miuxedavad Tavisi polisemantikurobisa,<br />

ar ukavSirdeba warmav<br />

mavlo<br />

lobas<br />

da arc msgavs semantikur<br />

funqcias itvirTavs.<br />

wuT-isa da wam-is semantikur funqciaTa amgvari gadanawilebis<br />

utyuar mowmed gvesaxeba SesaniSnavi qarTuli sityva<br />

_ wuTi<br />

Tiso<br />

sofe<br />

feli<br />

li, Zveli qarTuli sofe<br />

feli<br />

li, igive sawuT<br />

wuTro<br />

ro, sa-<br />

wuTo<br />

To. Zveli qarTuli zedsarTavi saxeli sawuT<br />

wuTro<br />

ro, sawu<br />

wuTo<br />

`wuTieri, droebiTi, warmavali~ imavdroulad aGmniSvnelia<br />

`saaqaosi, wuTisoflisa~ (Sdr. Zveli qarTuli grZel-sa<br />

sawuT<br />

wuT-<br />

ro `xnieri; dGegrZeli~): `nu iKofin Senda GmerT sawuT<br />

wuTro<br />

[=warmavali]~ (fsalmunni 80, 10); `SegcodeT, viTarca kacTa<br />

sawuT<br />

wuTro<br />

roÁsa<br />

saTa<br />

[=wuTisoflisa] da soflis-moKuareTa~ (`wmida<br />

SuSanikis martviloba~).<br />

Zveli qarTuli sofe<br />

feli<br />

aGniSnavda `samKaros; qveKanas;<br />

mxares; samTavros; mamuls; dabas~. sulxan-sabasTvis sawuT<br />

wuTro<br />

`es sofelia~, anu saaqaoa. igi miuTiTebs wKaros wmida pavles<br />

epistoledan 2 korinTelTa mimarT (4, 17): `rameTu sawu<br />

wuTo<br />

ToÁ<br />

ese mcire yiri Cueni gardametebulsa da gardareulsa didsa<br />

didebasa saukunesa Seiqms CuenT‚s~. sakuTriv sofels<br />

qarTveli<br />

leqsikografi amgvarad ganmartavs: `so<br />

sofe<br />

feli<br />

sam saxed iTqmis:<br />

sukuno igi sofeli da wuTisofeli da kacis bunebac<br />

soflad iTqmis. sofe<br />

feli<br />

ewodebis sruliad sawuTrosa~. sawu<br />

wu-<br />

To-s gaswvriv ki `leqsikon qarTulSi~ sagulisxmodaa Cawerili:<br />

`wuTis xnisa, gina es sofeli~.<br />

axla ukve gasagebi xdeba, Tu ra mizeziT ar mogvepoveba<br />

saaqaos, ama soflis, qveKnis aGmniSvnelad leqsikuri erTeulebi<br />

_ wami-sofeli an sawamo! da sawu<br />

wuTos<br />

(sa<br />

sawuT<br />

wuTros<br />

ros), wuTi<br />

Ti-<br />

soflis<br />

saxeldebisas ratom SeCerda qarTveli sitKvaTSemoqmedis<br />

arCevani ara wamze<br />

ze, aramed swored wuTze<br />

_ saaTobrivkalendaruli<br />

sistemis mcire sazomi erTeulis aGmniSvnel im<br />

terminze, romelmac itvirTa semantikuri funqcia xanmok<br />

mokle<br />

leo-<br />

bisa<br />

sa, droebi<br />

biTo<br />

Tobi<br />

bisa<br />

da warmav<br />

mavlo<br />

lobi<br />

bisa<br />

sa, anu ama soflis, saaqaos<br />

bunebis gamomxatveli umTavresi maxasiaTeblisa.<br />

v a j a S e n g e l i a<br />

fragmen<br />

mente<br />

tebi mogo<br />

gone<br />

nebi<br />

bidan akade<br />

demi<br />

mikos<br />

arnold Ciqo<br />

qoba<br />

bava<br />

vaze<br />

ze. <strong>XX</strong>IX-<strong>XX</strong>XVI<br />

<strong>XX</strong>XIX. arn. Ciqobava specialistebis mier gamoTqmul<br />

axal da argumentirebul mosazrebebs interesiT da gagebiT<br />

xvdeboda, miesalmeboda, magram dausabuTebel Tvalsazriss ver<br />

egueboda. erTxel (70-ian wlebSi) Cvens institutSi sakavSiro<br />

samecniero konferencia gaimarTa dialeqtologiisa da enis istoriis<br />

sakiTxebze. konferenciaSi, qarTvel mecnierebTan er-<br />

Tad, monawileobas iGebdnen kolegebi kavkasiis sxvadasxva regi-<br />

77<br />

78


onidan, moskovidan, leningradidan, kievidan, kiSinovidan... ramdenime<br />

axalgazrda gamovida moxsenebebiT, romlebSic, rbilad<br />

rom vTqvaT, Tamami, magram dausabuTebeli Tvalsazrisebi iKo<br />

gamoTqmuli, Tanac ise, rom sxva mecnierTa azri ganxilul sakiTxze<br />

ar iKo saTanadod gaTvaliswinebuli. b-ma arnoldma SemaJamebel<br />

sitKvaSi, romelSic konferenciaze wakiTxul moxsenebaTa<br />

av-kargze iKo msJeloba, aGniSna: В науке нужна смелость, а не<br />

храбрость... Кавалерийские наскоки тут могут иметь только временные<br />

успехи... bunebrivia, Kvela mixvda, visi misamarTiTac iKo naTqvami<br />

es sitKvebi...<br />

<strong>XX</strong>X. enaTmecnierul muSaobas arn. Ciqobava udarebda memaGaroisa<br />

da metalurgis Sromas; aGniSnavda, rom enaTmecniers<br />

enobrivi madnis mopovebac uxdeba (memaGarois msgavsad) da<br />

misi gadamuSavebac (metalurgis msgavsad). yeSmariti enaTmecnieri<br />

am ori saxis samuSaos organulad unda uxamebdeso...<br />

<strong>XX</strong>XI. cnobili saenaTmecniero diskusiis wina periodSi<br />

erT-erTi Sexvedrisas stalins ukiTxavs: moskovis universitetis<br />

filologiis fakultetis dekani vin ariso?<br />

arn. Ciqobava: profesori Cemodanovi.<br />

stalini: ra kacia es Cemodanovi?<br />

arn. Ciqobava: piradad ar vicnob, magram erTi wigni aqvs<br />

enaTmecnierebaSi sxvasTan TanaavtorobiT...<br />

Semdeg, politbiuros wevrebis Sekrebaze stalins ganucxadebia:<br />

Cemodanovi moskovis universitetSi dekanad muSaobs,<br />

vinogradovi ki zis (gadasaxlebulia), es rogor SeiZlebao...<br />

ramdenime dGeSi v. vinogradovi moskovSi daabrunes da<br />

filologiis fakultetis dekanad da enaTmecnierebis institutis<br />

direqtorad daniSnes, ssrk mecnierebaTa akademiis akademikos-mdivanic<br />

gaxda...<br />

akad. v. vinogradovi xSirad umeorebda b-n arnolds:<br />

Tqven gadamarCineT, kacad maqcieTo... moskovSi Casvlisas sadgurSi<br />

xvdeboda, Sinac epatijeboda, gamomgzavrebisas acileb-<br />

79<br />

da... eubneboda: akademikosad unda wargadginoTo... imdenJer gaumeorebia,<br />

rom b-n arnolds erTxelac ironiiT miugia: me er-<br />

Ti ubralo glexis Svili var da Tbilisis saxelmwifo universitetis<br />

profesorad rom viTvlebi, CemTvis esec zedmetiao...<br />

b-n arnoldis komentari: etKoba, eloda Cemgan, rom<br />

vetKodi, oGond Tqven es gaakeTeT da Tqveni survilis amsrulebeli<br />

viqnebio.<br />

<strong>XX</strong>XI. arn. Ciqobavas ramdenJerme SesTavazes ssrk mecnierebaTa<br />

akademiis wevr-korespondentad wardgena, magram man<br />

mtkice uari ganucxada... me saqarTvelos mecnierebaTa akademiis<br />

akademikosi var da amaze rom davTanxmde, Cveni akademiis SeuracxKofa<br />

iqnebao...<br />

<strong>XX</strong>XII. saenaTmecniero diskusiamde arn. Ciqobavas enaTmecnierTa<br />

garkveuli Jgufi imis gamo ebrZoda, rom n. maris<br />

`axal saenaTmecniero moZGvrebas~ _ `erTaderT marqsistul<br />

moZGvrebas~, ar iziarebda da sakmaod mwvaved akritikebda. diskusiis<br />

Semdeg aGniSnuli adamianebis nawili saKvedurs gamo-<br />

Tqvamda: mars arasakmaod akritikebso. maT Sesaxeb b-ni arnoldi<br />

sinanulnarevi ironiiT ambobda: iumoris grZnoba akliaTo...<br />

<strong>XX</strong>XIII. politbiuros zemoaGniSnul Sekrebaze molotovi,<br />

sanam stalini Semovidoda, GimiliT imeorebda n. maris<br />

oTxi elementis saxelebs: sal, ber, on, roS... sal, ber, on,<br />

roS... sal, ber, on, roS (arn. Ciqobavas sadiskusio werili<br />

hqonda wakiTxuli). sxvebi mdumared isxdnen. stalinis Semosvlis<br />

Semdeg isic dadumda...<br />

<strong>XX</strong>XIV. arn. Ciqobavas mraval did mecnierTan akavSirebda<br />

megobruli urTierToba, maT Soris _ did qarTvel mecnierTan,<br />

fiziolog iv. beritaSvilTan. erTxel iv. beritaSvili<br />

meuGlesTan erTad swvevia b-n arnolds oqroKanaSi. sakmaod<br />

xangrZlivi saubris Semdeg b-n ivanes winadadebiT mTawmindis<br />

80


parkisken gauseirniaT (b-ni arnoldi, b-ni ivane da maTi<br />

meuGleebi). karuselebTan rom misulan, b-n ivanes SeuTavazebia:<br />

karuselze davsxdeTo _ laparakia e. w. `eSmakis borbalze~.<br />

didxans uarobda b-ni arnoldi, magram bolos daTanxmebula<br />

(qalbatonebi dabla darCnen)... saubarSi garTulebs daviwKebiT<br />

Turme Camosvla da meore wreze wasulan... q-ni T. KiasaSvili<br />

amas rom miambobda, b-ni arnoldi CaerTo da TiTqos<br />

moibodiSa: ucnauri kaci iKo ivane, mTxova da uari ver vuTxario...<br />

<strong>XX</strong>XV. b-ni arnoldi quTaisSi sadalaqos ewvia erTxel<br />

dalaqi Tan parsavs erT moqalaqes, Tan iqve mJdom pirs xmamaGla<br />

elaparakeba. amasobaSi ramdenime adgilas kanic gauyra...<br />

klienti aGSfoTebiT uKviris: Tqven, batono, etKoba ordenis<br />

miGeba gindaT Cemi Kelis gamoyraSio...<br />

dalaqi: biZia, me Tqveni ganaTlebisaTvis vzrunav, Tvara<br />

am bikentias KoveldGe vxvdebi, karis mezobelia Cemio...<br />

b-ni arnoldi: enakvimati xalxia quTaiselebio.<br />

<strong>XX</strong>XVI. mamaCemi _ grigol Sengelia, romelmac 1930<br />

wels daamTavra Tbilisis saxelmwifo universiteti, TxuTmeti<br />

wlis ganmavlobaSi (gardacvalebamde) aswavlida qarTul enasa<br />

da literaturas erwo-TianeTSi, manglisSi, TbilisSi... amas-<br />

Tan, samecniero muSaobasac eweoda; ekuTvnis werilebi qarTuli<br />

enisa da literaturis swavlebis sakiTxebze; ori wignis<br />

Tanaavtoric aris (gr. Sengelias Sesaxeb patara statia qarTuli<br />

enciklopediis me-10 tomSi daibeyda _ arn. Ciqobavas winadadebiT).<br />

xSirad stumrobda Tavis maswavlebels _ arn. Ciqobavas<br />

erTi suraTic SemomrCa, sadac b-n arnoldis binaSi magidas<br />

usxedan: b-ni arnoldi, q-ni Tamari, b-ni arnoldis da _<br />

ivlita da mamaCemi (suraTi q-n q. lomTaTiZes gadauGia).<br />

1938 wels mamaCems daumTavrebia wigni `metKvelebis ganviTarebisaTvis<br />

saSualo skolaSi~ (Tanaavtori _ p. xubutia)<br />

gamocemamde wigni sarecenziod gadauciaT ramdenime pirisa-<br />

81<br />

Tvis, maT Soris _ arn. CiqobavasaTvisac. mamaCemis arqivSi<br />

Semonaxulia es recenzia... b-ni arnoldi mokled axasiaTebs<br />

wigns, laparakobs mis naklovanebaTa Sesaxeb, xolo daskvnis saxiT<br />

aGniSnavs: `wignSi ganxilulia Kvela is sakiTxi, romelsac<br />

miznad aqvs moswavlis metKvelebis ganviTareba. amdenadve wigni<br />

aqtualur sakiTxebs exeba. wigni damuSavebulia keTilsindisierad<br />

da Cveni saSualo skolisaTvis sargeblobis motana SeuZlia...<br />

saTanado SesworebaTa Setanis Semdeg wigni SeiZleba daibeydos:<br />

igi sasargeblo damxmare wigni iqneba saSualo skolisaTvis~.<br />

r e v a z S e r o z i a<br />

`ve<br />

vefxistKaos<br />

fxistKaosnis leqsi<br />

siki<br />

kidan<br />

dan~ II<br />

1. poemaSi sakmaod xSirad gvxvdeba dia sitKva. sxvadasxva<br />

konteqstSi mas ramdenime mniSvneloba aqvs: diaG, diaGac, ra<br />

Tqma unda, oGondac, gacilebiT; Zalian, Zlier; bevri; bevrad<br />

(ix. n. naTaZis `vefxistKaosnis~ saskolo gamocema, 1986):<br />

dia gasca saboZvari 123.3 (bevri)<br />

viTa Smagi SevkrTi dia 356.3 (Zalian, Zlier)<br />

yirni, misgan unaxavni, dia, vismca garduxdian?! 754,4 (dialeqtur)<br />

movaxsene: `dia, GmerTo, brZaneba vqmna meca Tqveni~ 435.3 (diaG)<br />

dia, GmerTo, brZanebaa ege Tqveni 1172.4 (diaG, ra Tqma unda)<br />

dia, GmerTo, winaSe var, ese Cemgan dadasturda 1534.4<br />

(diaG, oGondac)<br />

Tvara me Cemda, ig misda, dia sJobs kidis–kidoba 1496.4<br />

(gacilebiT, diaGac) . . .<br />

gamomcemel-komentatoris ganmartebebi (frCxilebSi Ca-<br />

82


smuli sitKvebi) SeiZleba rig SemTxvevaSi dasazustebeli iKos.<br />

2. `vefxistKaosnis~ garda dia Zvel qarTvelur mwerlobaSi<br />

dadasturebuli aqvs z. sarJvelaZes: `dia<br />

Zlier. dia msuroda<br />

SenTvis~. igive forma Setanilia `sitKvis konaSi~. aq<br />

`diaG~ da `bevri~ mniSvnelobiT dia or sxvadasxva erTeulad<br />

aris warmodgenili. aqvea diadi<br />

di, idiada<br />

da, diaG, diamc<br />

. . .<br />

formebi. es ukanaskneli sulxan-sabas ganmartebiT aris<br />

`mKofobis sacilebeli~, xolo xevsurulSi igi `did-didis~<br />

aGmniSvnelia (xevs. leqsikoni). diaG (`friadsaviT~, saba), a.<br />

SaniZis mosazrebiT, momdinareobs `dia GmerTosagan~, Tavad<br />

dia ki _ diadi sitKvidan. Tu am mosazrebas gaviziarebT, gaurkveveli<br />

rCeba, erTi mxriv, G-s warmomavloba da funqcia, meore<br />

mxriv, diad<br />

Ziria Tu fuZe.<br />

3. a. SaniZis mixedviT, diadi<br />

← did-ad-i) g. klimovis<br />

TvalsazrisiT did reduplicirebuli fuZea. aseTi segmentacia<br />

Zirad di-s gamogvaKofinebs, rasac mxars dauyerda megrulis<br />

di (gakvirvebis gamomxatveli Sorisdebuli) dia, diTa<br />

Ta, didu<br />

du;<br />

dioJer<br />

er), diode<br />

de//di<br />

diode<br />

de... formebi. amaTgan dia igive Cans, rac<br />

`vefxistKaosnis~ dia:<br />

dia, GoronT(i), neba sqani!: `dia, GmerTo, neba Senia. . .~<br />

amgvarad, dia forma identuria saliteraturo variantsa da<br />

megrul metKvelebaSi. msgavsi viTareba gvaqvs di Zirisagan<br />

warmoqmnil didi<br />

fuZis SemTxvevaSic. rac Seexeba megrulis<br />

`dio<br />

dio~ da misgan nawarmoeb diode<br />

de//dior<br />

orde<br />

formebs, sarwmuno<br />

ar unda iKos specialur literaturaSi fiqsirebuli mosazrebebi:<br />

diorde<br />

dua/doa>dio (S. lomaia).<br />

83<br />

i z a C a n t l a Z e, g u b a z v a n i l i S i<br />

lazur tipo<br />

ponim<br />

nimTa siste<br />

tema<br />

,,di<br />

didi nena<br />

nafo<br />

fonas<br />

nas~<br />

mixed<br />

xedviT<br />

2000 wels qalaq froidenStatSi kavkasiis gamomcemlobam<br />

dabeyda oTxenovani (lazur-germanul-Turqul-qarTuli) leqsikono,<br />

romelsac ,,didi lazuri leqsikoni~ hqvia, Tumca 148<br />

gverds moicavs. wignis momzadebaSi monawileoba miiGo rva pirovnebam<br />

(tine amse-de iongi, yeme Cupina, volfgang foierStaini,<br />

fahri kahramani, Jemal karadenizli, selma koCiva, ciala narakiZe)<br />

germaniis, TurqeTisa da saqarTvelos respublikebidan.<br />

maT Soris zogi enaTmecnieria, zogic _ biznesmeni. leqsikonis<br />

publikacia ekuTvnis golfgang foierStains, xolo naSromi mieZGvna<br />

,,lazuri enisa da kulturis ostats~ fahri kahramans,<br />

romelmac Kvelaze meti gaakeTa am wignis arsebobisaTvis, magram,<br />

samwuxarod mis gamocemamde gardaicvala.<br />

leqsikoni iwKeba fahri kahramanis daxasiaTebiT, romelsac<br />

Tan axlavs didi lazi swavlulis fotoc da misi cnobili<br />

gamonaTqvamic: laziSeni oxenon dido dulafe qoren (,,lazisaTvis<br />

gasakeTebeli didi saqmeebi aris~); da marTlac asea!<br />

upirveles Kovlisa, Cven SevexebiT ,,didi nenafona~-Si<br />

warmodgenil lazur toponimebs. wigns axlavs germanulenovani<br />

winasitKvaoba, romlis mixedviTac lazuri nawilia samxreTkavkasiur<br />

enaTa Jgufisa, romelsac ganekuTneba, agreTve, qarTuli,<br />

megruli da svanuri. masSi oTxi didi dialeqti<br />

gamoiKofa. esenia: aTinuri, arTaSenuli, arqabul-viwuri (an<br />

Sualzuri) da xofuri. leqsemebs miwerili aqvT Sesabamisi dialeqturi<br />

formebi, maT Soris toponimebsac, Tumca, rasakvirvelia,<br />

Kvela SemTxvevaSi oTxive monacemi miTiTebuli araa.<br />

zogJer gamotovebulia qarTuli SesatKvisebic.<br />

samwuxarod, lazuri toponimebi dGemde srulKofilad<br />

ar aris Seswavlili. mxolod i. sixaruliZis monografia, romelSic<br />

aGwerilia eTnografiul-istoriuli lazeTis toponi-<br />

84


mika sofel kvariaTidan mdinare kalaSamde, sakmarisi ar gaxlavT.<br />

amJerad Cven SevecdebiT vimsJeloT ,,did lazur leqsikonSi~<br />

Setanil toponimTa sistemis Sesaxeb:<br />

rogorc cnobilia, Kvela qarTvelur enaSi aSkarad igrZnoba<br />

brunvaSi marTulmsazGvrelian toponimTa simravle _<br />

igive viTarebaa lazurSic; amasTanave naTesaobiTi brunvis morfema<br />

xan daculia, xanac mokvecili (srulad an nawilobriv):<br />

burbu<br />

bu-S-ox<br />

oxva<br />

vame<br />

(,,Gamuras salocavi~), azoT-iS<br />

iS-Gali<br />

(,,azotis<br />

rele), bad-iS<br />

iS-Kona<br />

(`bebris Kana~), bard-iS<br />

iS-Gali<br />

(,,zvinis


yaGan-e ewodeba (,,sa-kiboCxal-e~) Sdr. analogiuri o-Cxo<br />

Cxomur<br />

mur-e<br />

o-Cxam-ur-e qobuleTis raionSi. sarfeli ar itKvis JaGans-s<br />

(,,kiborCxala~) an oJaGane-s, romelic gvxvdeba saanalizo leqsikonSi<br />

(gv. 102), Tumca specialur liratraturaSi dadasturebulia<br />

rogorc oJaGane ise oyaGane-c (i. sixaruliZe).<br />

arqabsa da ardasenSi gamoiKeneba toponimebi si-der<br />

der-i, si-der<br />

dere<br />

(Sdr. Turq. dare ,,xeoba, mdinare~ da svanuri dere (,,naprali<br />

KinulSi~); si- prefiqsis funqcia CvenTvis mTlad naTeli araa).<br />

Cven xelT gvaqvs agreTve 2007 wels stambulSi gamocemuli<br />

1160 gverdis ,,didi lazuri nenapuna~, Sedgenili Turqi<br />

mkvlevarebis _ ismail buJakliSis, hasan uzunhasanoGlus da<br />

irfan aleqsivas _ mier. vapirebT gavagrZeloT muSaoba toponimTa<br />

Seswavlis TvalsazrisiT ara mxolod leqsikonebis mixedviT,<br />

aramed adgilze (rogorc saqarTvelos, ise TurqeTis<br />

teritoriaze dasaxlebul lazTa Soris) moviZioT Kvela makro<br />

da mikrotoponimebi, raTa SoTa rusTavelis saxelmwifo universitetTan<br />

arsebuli qarTvelologiis institutis Tanam-<br />

SromlebTan erTad gamovceT lazur toponimTa vrceli akademiuri<br />

leqsikoni.<br />

m a n a n a C a C a n i Z e<br />

deno<br />

nota<br />

tacia<br />

cia-ko<br />

kono<br />

nota<br />

taci<br />

ciis is dialeq<br />

leqti<br />

tika da Tana<br />

named<br />

medro<br />

rove<br />

leqsi<br />

sikog<br />

kogra<br />

rafi<br />

fiis is tenden<br />

denci<br />

ciebi<br />

sitKvis denotaciur da konotaciur mxareTa leqsikografiuli<br />

deskrifcia, rogorc upirvelesi amocana leqsikografiuli<br />

damuSavebisa, umniSvnelovanesia lingvistikisaTvis. faqtobrivad,<br />

es aris `leqsikografiis leqsikologia~, ZiriTadi<br />

Sinaarsi leqsikografiuli mecnierebisa.<br />

Tanamedrove leqsikografiuli industria, intensiurad<br />

mzardi leqsikografiuli reestri, samwuxarod, `leqsikogra-<br />

87<br />

fiis leqsikologiis~ gverdis avliT aGwevs da inarCunebs Tavis<br />

masStaburobas. erTi SexedviT, amgvar viTarebas martivi<br />

gamarTlebac SeiZleba moeZebnos imis gaxsenebiT, rom iKo dro,<br />

roca leqsikografia `leqsikologiis gerad~ iTvleboda, axla<br />

ki `leqsikografiis droa~. arada `axali leqsikografiuli situacia~,<br />

isev samwuxarod, arc saxumaroa da arc revanSistuli.<br />

opozi<br />

zici<br />

ciuri wKvili<br />

`leq<br />

leqsi<br />

sikog<br />

kogra<br />

rafi<br />

fiis is leqsi<br />

siko<br />

kolo<br />

logia<br />

gia~ da<br />

`leq<br />

leqsi<br />

sikog<br />

kogra<br />

rafi<br />

fiuli<br />

(Tu leqsi<br />

sikog<br />

kogra<br />

rafi<br />

fiis<br />

is?!) indus<br />

dustria<br />

tria~ na-<br />

mdvilad arasa<br />

saxar<br />

xarbi<br />

bielo mdgoma<br />

mare<br />

reoba<br />

baSia<br />

Sia. amis gaTvaliswinebiT,<br />

zogadad lingvistikis da konkretulad leqsikologiisa<br />

da leqsikografiis mizanmimarTulebebidan gamomdinare logikuria<br />

daisvas kiTxva: iqneb<br />

leqsi<br />

siko<br />

kolo<br />

logi<br />

giuri uzrun<br />

runvelKofa<br />

leqsi<br />

sikog<br />

kogra<br />

rafi<br />

fiuli samu<br />

muSa<br />

Saoebi<br />

bisa aGar aris upirve<br />

vele<br />

lesi<br />

si? sainteresoa,<br />

ras gveubneba aGniSnul problemasTan mimarTebiT<br />

sitKvis denotacia-konotaciis dialeqtika, bolosdabolos es<br />

aris lingvistikis komptencia Tavisi leqsikologiiTa da leqsikografiiT?!<br />

TvalsaCinoebisaTvis moxsenebaSi am kuTxiT mimovixilavT<br />

qeglis axal saredaqcio samuSaoebs da axladredaqtirebul<br />

masalebs.<br />

saanalizo masala mowmobs, rom swored denotaciisa da<br />

konotaciis dialeqtika, misTvis niSandoblivi urTierTqmedebiTa<br />

da urTierTgavleniT, warmodgenili saTanado leqsikografiuli<br />

aparatiT, aris is bazisi, romelic ganapirobebs Tanamedrove<br />

leqsikografias, rogorc mecnierebis dargs da ara<br />

zogadad mis mecnierul formats. Tumca es ukanaskneli misive<br />

prezentabelurobidan gamomdinare dGes, rogorc arasdros,<br />

uaGresad aqtualuria. calsaxad unda iTqvas, rom denotaciisa<br />

da konotaciis dialeqtika mimarTulia leqsikografiis instrumentulobis<br />

winaaGmdeg amjamad iseve, rogorc SedarebiT<br />

adre igi warmatebiT upirispirdeboda leqsikografiis xelosnobas.<br />

88


h a r u n C i m q e<br />

odna<br />

naobis seman<br />

manti<br />

tikis Se- zmniswi<br />

wini<br />

nian forma<br />

maTa<br />

gadmoce<br />

cemis saSu<br />

Suale<br />

leba<br />

bani Turqul<br />

qulSi<br />

1. qarTuli enisagan gansxvavebiT, TurqulSi ar moipoveba<br />

zmniswinebi, rac zmniswinian formaTa qarTulidan Turqulze<br />

gadatanis dros qmnis garkveul problemebs. winaaGmdegobrivia<br />

saleqsikono masalac. magaliTad, qarTul-Turquli da<br />

Turqul-qarTuli leqsikonis mixedviT Sezid<br />

zidva<br />

Turqulad<br />

asea Targmnili: raGacis SigniT zidva. Turquli enis ganmartebiT<br />

leqsikonSi ki pirdapir sitKva Sezid<br />

zidvas<br />

ver vxvdebiT.<br />

esec SeiZleba imiT aixsnas, rom Turqul enaSi mimarTulebis<br />

gamosaxatavad ixmareba mimarTulebis aGmniSvneli zmnisarTebi,<br />

xolo zogadi moqmedeba gadmoicema masdariT. magaliTad: zid-<br />

va Turqulad asea ganmartebuli: Taşımak: 1. Bir şeyi bir yerden<br />

başka bir yere götürmek. 2. Üstünde bulundurmak, romlis Targmania:<br />

raGacis erTi adgilidan sxva adgilze waGeba, 2. Tan qona.<br />

2. Se- zmniswinis erT-erTi funqcia aris odnaobis gamoxatva.<br />

am semantikuri velis farglebSi gamoiKofa ramdenime saqcevi:<br />

`odnav~, `cota, cotaTi~, `mcire/raGac xniT, erTgzis~,<br />

`nawilobriv~, `zereled, Zlivs, TiTqmis~, `aqa-iq, alag-alag,<br />

mcired~, `dawKebiToba, inxoativi~ (moqmedeba-procesis fazis<br />

partitiuloba)... qarTulis Se- zmniswinian formaTa Sesabamisi<br />

saqcevebis mixedviT Turqul masalasTan Sepirispirebas movaxdenT<br />

qegl-is masalaze daKrdnobiT. magaliTad: saqcevi `od<br />

od-<br />

nav~: Sesveldeba (biraz ıslanacak _ odnav dasveldeba), Sexuxavs<br />

(biraz ısıtacak _ odnav gaaTbobs), Seteniandeba (bıraz nemlenecek _<br />

odnav nestiani gaxdeba), Serbildeba (bıraz yumuşayacak _ odnav<br />

darbildeba), Seykneba (biraz solaacak _ odnav daykneba); saqcevi<br />

`co<br />

cota<br />

ta, cota<br />

taTi<br />

Ti~: Seagviandeba (biraz gec kalacak _ cota xans daagviandeba),<br />

SearTmevs (Biraz azaltacak _ cotas Seaclis), Seasvenebs<br />

(biraz dınlenecek _ cota xans daasvenebs), Secotavdeba (biraz<br />

azalacak _ cota gaxdeba)...<br />

89<br />

3. odnaobis semantikis gamomxatvel Se- zmniswinian formaTa<br />

Turqulis masalasTan Sepirispirebis Sedegebis gaTvaliswineba<br />

saintereso iqneba rogorc erTi enidan meore enaze<br />

Targmnisas, aseve TargmniTi leqsikonebis Sedgenisas.<br />

90<br />

Seniavdeba /Seaniavebs (igivea, rac aaniavebs), SemSraldeba<br />

(bıraz kuyacak) 2) saKrdeni<br />

Seswmends(mowmends, mousufTavebs,<br />

moumSralebs, Suxocavs (pirsaxociT, xelsaxociT))... (35 erT.);<br />

3) saqce<br />

qcevi<br />

vi: `dawKebiToba, inxoativi~ (moqmedeba-procesis fazis<br />

partitiuloba): SefrTxialdeba (kanatlanmaya başlayacak), Setokdeba<br />

(erTbaSad Seirxeva, SeinZreva), Serokdeba (oynamaya<br />

başlayacak, Sekuntrucdeba, SeSindeba (SiSiT ganimsyvaleba, _<br />

dafrTxeba, dafeTdeba; daSindeba), Semxiaruldeba (cotaTi gamxiardeba)...<br />

(60 erT.); 4) saqce<br />

qcevi<br />

vi: `aqa-iq, alag-alag, mcired~:<br />

Sebandavs (ustunkörü saracak), Sesxeps (Seayris, Seakafavs (totebs)),<br />

Seayris (mosyris rameze, _ Sesyris), SeatKavebs (zogan<br />

tKavs Seaclis), Seferaddeba (feradi gaxdeba, sxva feri miecema,<br />

_ SeiGebeba)... (8 erT); 5) saqce<br />

qcevi<br />

vi: `mcire/raGac xniT, er-<br />

Tgzis~: SeaCerebs (moZraobas droebiT SeuwKvets, cota xniT<br />

gaaCerebs, SeaKenebs, SeaKovnebs) /SeCerdeba (kısa muddet duracak),<br />

SeKovndeba (mcire xniT daKovndeba, _SeCerdeba, Sedgeba)<br />

SewKvets (aGar ganagrZobs, _ SeaCerebs; gaaTavebs, daasrulebs,<br />

gawKvets) /SeawKvetinebs (aiZulebs an saSualebas miscems<br />

SewKvitos, _ SeaCerebinebs; ar daamTavrebinebs; gaawKvetinebs),<br />

SeaKenebs (1. svlas siaruls an moZraobas SeawKvetinebs, _ gaa-<br />

Cerebs, daaKenebs)... (5 erT.); 6) saqce<br />

qcevi<br />

vi: `nawilobriv~: Seasworebs<br />

((mcdars) gaasworebs, gamarTavs; SeakeTebs), Seasrulebs,<br />

Sesxlavs(Seayris, Sekreys (totebs)), Seremontdeba (remonti<br />

gaukeTdeba, _ garemontdeba, SekeTdeba) /Searemontebs (remonts<br />

gaukeTebs, _ SeakeTebs), Sebelavs (qveda totebs), Se-<br />

Tvlis (informaciis nawils), SegleJs, Senaxevrdeba/Seanaxevrebs<br />

(TiTqmis gaanaxevrebs; naxevramde daiKvasn)... (15 erT.); 7) sa-<br />

qcevi<br />

vi: `zereled, Zlivs, TiTqmis~: Sebaravs, Sepotindeba (zorla<br />

çıkacak), SemTavrdeba (SeTavdeba, damTavrdeba)... (4 erT.).


m e r a b C u x u a<br />

proto<br />

tokav<br />

kavka<br />

kasi<br />

siuri fuZe<br />

Ze-enis enis leqsi<br />

siku<br />

kuri<br />

Sedge<br />

dgeni<br />

nilo<br />

lobi<br />

bisa<br />

saTvis<br />

(dro<br />

dro, ca, mnaTo<br />

Tobe<br />

bebi<br />

bi,<br />

bune<br />

nebis movle<br />

vlene<br />

nebi<br />

bi)<br />

s.-qarTv. *Gon<br />

Gon- `dGeoba, dGesaswauli~ (Zv. qarT. Gon-i<br />

`kerpi~, zan. -xu ←*Gun, dGa-xu `dGesaswauli, uqme dGe~, svan.<br />

Gˆn `dGesaswauli~) ~ s.-sind. *„an<br />

„an- `dro, sezoni~ (afx. ‰n<br />

←*a-„an, abaz. a„a, ad. G–, Kab. Ga, ubix. Ga `dro, sezoni~) ~<br />

s.-daG. *„a<br />

„ar…- `dro, saukeTeso periodi~ (yam. K´a…, tind.<br />

K´aru, God. K´aru `dro~, lak. arG `cxovrebis saukeTeso wlebi~,<br />

darg. arG `asaki; amindi~, arC. oƒ, xin. enG (erg. inK-i)<br />

`qorwili~);<br />

s.-qarTv. *xan<br />

xan- `xani; daxaneba~ (qarT. xan-i `dro, jami~,<br />

xan-da-xan, da-xan-eb-a, zan. (megr.) xon-af-a = xan-eb-a, xon-eb-a<br />

`marxva; daxaneba~, xon-en-s `marxulobs~) ~ s.-nax. *xan<br />

xan- `dro,<br />

asaki, jami~ (iCq. xan, ing. x–, erg. xan-uo, bacb. xa n `dro, jami~)<br />

~ s.-daG. *meƒ<br />

meƒ- `dro, sezoni~ (xunZ. mex´ `dro~, kar. muƒ´e `qorwili~..,<br />

darg. meƒ´ º miƒ´ `qorwineba~.., lezg. meƒ-er `daqorwineba~);<br />

s.-qarTv. *deG<br />

deG-e `dGe; amindi~ (qarT. dGe, zan. (n)dGa<br />

`dGe; amindi~, svan. la-deG `dGe~) ~ s.-sind. *dˆG<br />

dˆG-a `mze~ (ad.<br />

TˆG–, Kab. dˆG–, ubix. ndGa `mze~, Sdr. ad. TˆG…a-s, Kab.<br />

dˆG…‰-sa `guSin~: zan. go-Ga ←*go-dGa `guSin~) ~ s.-nax. *daG<br />

daG-u<br />

`wvima~ (iCq. daGu º duoGa, ing. doaG–, bacb. {daGš}) ~ s.-daG.<br />

*G…ed<br />

G…ed-e `dro, dGe; wvima~ (did. Gudi, hin. G…ede, xvarS.<br />

G…ade, bej. …odo, hunz. …ˆdˆ `dGe, wvima, varskvlavi~, lak.<br />

hanT´a ←*Ganda `dGe-Game (24 saaTi)~, arC. hanT´i ←*Gandi `garkveuli<br />

drois monakveTi~);<br />

s.-qarTv. *ser<br />

ser- `Game; saGamo~ (qarT. ser-oba, ser-is kud-i,<br />

zan. ser-i `Game~) ~ s.-sind. *Sˆ…-a `Game~ (ubix. Sˆ…a `Game~) ~<br />

s.-nax. *fsar<br />

fsar-← w.-nax. *s…ar<br />

s…ar- `saGamo~ (iCq. sar-ah ٨ , ing. sar-ah ٨ ,<br />

bacb. fsar-eh ٨ `saGamos~, Sdr.: iCq. s‹-sar-a, ing. si-sar-a, bacb.<br />

si-fsr-eh ٨ `guSinwin~) ~ hur.-urart. *S…er<br />

S…er- (hurit. SŠrˆ<br />

`saGamo; dasavleTi~) ~ s.-daG. *s…ar<br />

s…ar- `Game~ (xunZ. sor-do º<br />

Sor-do (yad.) `Game~);<br />

s.-qarTv. *bG…ar<br />

bG…ar- `mziani; samxreTi~ (Zv. qarT. bGuar-i<br />

`samxreTi~) ~ s.-sind. *ba„a<br />

`mze~ (afx. a-mra, abaz. mara `mze~)<br />

~ s.-nax. *b„ar- `naTeli~ (iCq. b„r-lanig `kaSkaSa~, b„r-la<br />

`naTeli~, ing. b„r- `naTeli~, bacb. {b„ar-}) ~ s.-daG. *bar„<br />

bar„-<br />

`mze; dGe~ (xunZ. baK `mze~.., did., hin., xvarS. buƒ, bej. boƒ,<br />

hunz. boƒ, lak. barG `mze~, darg. barh ٨ i º berh ٨ i `mze, dGe~,<br />

lezg. raG, Tab. riG, aG. raG, ruT. …irˆG, kriw. …iraG, wax.<br />

…irˆG, bud. …iraG, arC. barƒ, ud. be´G, xin. ˆnK `mze~);<br />

s.-qarTv. *d-usT<br />

usT-e `mTvare, Tve~ (Zv. qarT. TTue º T‚Te,<br />

zan. TuTa º mTuTa `Tve, mTvare~, TuTa-Sxa `orSabaTi~, svan.<br />

doSd-ul `mTvare~, d…eSd-iS `orSabaTi~) ~ s.-sind. *m-ˆZ<br />

ˆZ-a<br />

`mTvare, Tve~ (afx. ц-mza, abaz. mzˆ, ad. maz–, Kab. maz–, ubix.<br />

mˆZц `Tve, mTvare~) ~ s.-nax. *b-uT<br />

uT´- `mTvare, Tve~ (iCq. buT´,<br />

ing. buT´, bacb. buT´) ~ s.-daG. *b-uZ<br />

uZ-i º *b-uw<br />

uw´-i `mTvare, Tve~<br />

(xunZ. mow´, and. borw´i, axv. bow´o, yam. bo¬, tind. boc´u, kar.<br />

borw´o, boTl. furw´u, bagv. bow´, God. furc´u, did. buci,<br />

hin. buce, xvarS. buca, inx. bucu, bej., hunz. boco `mTvare~,<br />

lak. barz `Tve, mTvare~, darg. baZ º baw º bac´, lezg. …arz,<br />

Tab., aG., ruT., wax. …az, kriw. …’z, bud. …ˆz, arC. bac, xin.<br />

…aw `mTvare~);<br />

s.-qarTv. *zG…el<br />

zG…el- `didi wvima~ (qarT. (imer.) zGvel-a<br />

`didi, kokispiruli wvima~, zan. (megr.) zGvar-zGval-i `kokispiruli<br />

wvima~, svan. jGer ←*jG…er `Tavsxma, didi wvima, TqeSi~)<br />

~ s.-nax. *zaG<br />

zaG- `wvima~ (naxuri ekvivalenti nasesxobis saxiT<br />

osurma enam Semogvinaxa, Sdr. os. zG `wvima~) ~ s.-daG. *zang<br />

zang-<br />

91<br />

92


el- `wvima; setKva~ (did. zigolu, xvarS. zangeru, bej. holo-<br />

Sigi, hunz. belu-Sige `setKva~.., lak. zig `wvima~);<br />

s.-qarTv. *Kel<br />

Kel- `wvima; wvimianoba~ (qarT. Kel-oba- `wvima-ƒSiroba;<br />

wvim(r)ian-oba~ (saba), yia-Kel<br />

Kel-a `wvimis yia (?)~,<br />

zan. (megr.) go-‡al-af-a `wvimisgan ruebis adideba~) ~ s.-nax.<br />

*Kar<br />

Kar-u `wvima; setKva~ (iCq. Kuora, iTumK. Kor, yeb. Karu, ing.<br />

Koara º Kora `setKva~, bacb. Kar `wvima~, Kar-ol-en `wvimiani~,<br />

Kar-o n n„an `wvimis yia~) ~ s.-daG. *Kil<br />

Kil-u `wvima; zafxuli~<br />

(and. K´inu, axv. K´ino º K´inu, yam. K´in…, tind. K´inu, kar. K´ino,<br />

God. K´inu, aG. Gul, ruT. Gˆ´l-d, wax. Gˆ´l, arC. ƒi´T´-iƒ `zafxuli~,<br />

xin. Kula `wvima~);<br />

s.-qarTv. *zem<br />

zem- `dro, xani~ (qarT. zm-, xan-da-zm-ul-i,<br />

zan. jam-i `dro~, mu-jam-s `ra dros~, miTa-jam-i `Zveli dro~) ~<br />

s.-sind. j…-a `ca~ (afx. ц-jº-„…an, abaz. j…-„…and `ca~, ad. jºa-<br />

G…a `varskvlavi~, ubix. j…a `ca~) ~ s.-daG. *zab-u `ca, dGe,<br />

varskvlavi~ (xunZ. zob º job `ca~, and. zubu, tind. zebu, bagv.<br />

zeb, kar. zebu, boTl. zi…u, God. zibu `dGe~ lak. s´a… `ca~,<br />

darg. zab º Za… º c´ab `wvima, ca~, lezg. c´a…, Tab. za…, aG.<br />

za…, kriw. za…, beud. zˆ…, xin. c´…a `ca~);<br />

s.-qarTv. *mxar<br />

mxar- `sadili; samxari; samxreTi~ (qarT. sa-mxar-i<br />

`samxreTi~, `sadili~, svan. mˆxr `xval~) ~ s.-sind. *maxÀ…-a<br />

`dGe~ (afx. ц-mS, abaz mSˆ, ad. ma†– ←*maxÀ…–, Kab. maxÀ…a, ubix.<br />

mˆs…a `dGe~) ~ s.-nax. *malx<br />

malx- `mze~ (iCq. malx, ing. malx, bacb.<br />

maTx `mze~) ~ s.-daG. *mil<br />

▼ -e `mze, dGe; samxreTi~ (and. mil ▼ i,<br />

axv. mil ▼ i, kar. mile, tind. mili, boTl. mi¹hi, bagv. mil ▼ , God.<br />

mil ▼ i, yam. mil ▼ `mze, dGe~, Sdr. tind. mil ▼ -a `mTis (mziani)<br />

samxreTuli daqaneba~);<br />

s.-qarTv. *m(a)ze<br />

`mze~ (qarT. mze, zan. mja º bja `mze~,<br />

bja-Sxa `kvira, mzis dGe~, svan. mˆj º mij `mze~, mij-ladeG `kvira~)<br />

~ s.-sind. *mˆza<br />

`sxivi, naTura, CiraGdani~ (afx. a-Cº¥-mza<br />

`sanTeli~, bzif. a-mza `maSxala~, abaz. mza `naTura~, ad. bzˆ,<br />

93<br />

Kab. bzi `sxivi, Suqi~, ubix. mˆZa ←*mˆza `naTura, Suqi, sanTeli~)<br />

~ s.-nax. *maj<br />

maj-un `KviTeli~ (iCq. muoja º moja `KviTeli~,<br />

ing. moaj– `vardisferi~, bacb. {maju¹}) ~ s.-daG. *marz<br />

marz-u `ali~<br />

(lezg. murz, Tab. murz `cecxlis mnaTi nawili~);<br />

94<br />

s.-qarTv. *yaq<br />

yaq- `yeq-a/i~ (qarT. yeq-a-quxili, el-yeqi, dayeq-eb-a,<br />

zan. yuq-af-i `yeqeba~, svan. li-yˆq-un-e `dayeqeba~) ~<br />

s.-sind. *w(…)ak<br />

ak- `naperwkali; mnaTobi~ (ad. fxa-waya, Kab. fxa-<br />

Zaya `muguzali~ = fxe `xe~ + waka `naperwkali~, ubix. w…ank<br />

`mnaTobi~) ~ s.-daG. *w…aq<br />

w…aq- `ca, mnaTobi; naperwkali~ (xunZ.<br />

w´…aqi, axv. w´…aqa, yam. waqa, tind. waq…a `naperwkali, elvare;<br />

mnaTobi~ (Sdr. xunZ. zmnuri fuZe w´…aq- `brwKinva~), lak. wuq<br />

`mnaTobi~, darg. waq º Zaq º c´aq `ca~, lezg. wuk, kriw. wuk `naperwkali;<br />

muguzali~);<br />

s.-qarTv. *S…a…<br />

S…a…- `Svavi, wKliani Tovli~ (qarT. Svav-i,<br />

imer. Sval-v-a `Tovl-yKapi~, gur. Svan-v-a `Tovlis fifqis<br />

wKliT damZimeba~, zan. (megr.) svim-on-i ←*sqvim-on-i `Svavi~, et.<br />

`Svaviani~) ~ s.-nax. *h ٨ u…- `sineste~ (iCq. h ٨ î ←*h ٨ u…, ing. h ٨ u…<br />

`sinestisgan gamowveuli anTeba~, bacb. {h ٨ uv}) ~ s.-daG. *S…ib<br />

S…ib-<br />

`TrTvili~ (xunZ. S´ub, and. S´ib, axv. s´ibi, yam. s´ib, tind.<br />

S´ibi, kar. S´ibe, boTl. S´ibi, God. S´ibi, did. xebi, hin. xebi,<br />

xvarS. xeba, inx. x•bo, lak. x´…i´m, ud. xo `TrTvili, yirxli~);<br />

s.-qarTv. *z…a…<br />

z…a…- ← w.-qarTv. *za…<br />

za…- `zvavi~ (qarT. zvav-i,<br />

svan. j º ja º jh ←*ja… `zvavi~, ja-baba `zvav-qari~, Sdr.<br />

megr. Sum-on-i ←*jum-on-i `zvavi~) ~ s.-sind. *a-zˆ<br />

zˆ- `TrTvili;<br />

Tova~ (afx. a-Za-Za º a-Z ▼ a-Z ▼ a, abaz. aZ `cvari, TrTvili~, ubix.<br />

z…a-Zˆ `Tovli~, ma-Z¥ `TrTvili~, Zˆ `Tova~) ~ s.-nax. *a-zir<br />

zir-<br />

`TrTvili~ (iCq. -is, yeb. mr. sir-eS, ing. -is, mr. asar-aS,<br />

bacb. {-iz}) ~ s.-daG. *a(n)zu<br />

zu- `Tovli~ (xunZ. „azu, and. anji,<br />

axv. a¹ji, yam. anz, tind. anzi, kar. „anze, boTl. anzi, bagv. anz,<br />

God. anzi, did. isi, hin. iSe, xvarS. i¹sa, inx. e¹so, bej. o¹z,<br />

hunz. ˆ¹z, ruT. iz, wax., kriw., bud. iz, ud. i´j `Tovli~);<br />

s.-qarTv. *w…ed<br />

w…ed- `wveTi, cvari~ (qarT. w…eT-i, wveT-av-s,


sa-wveT-ur-i, zan. yvaT-i `wveTi~, o-la-yvaT-ir-e `sawveTuri,<br />

oyvaTo~, svan. …ed ← *y…ed `cvari~) ~ s.-nax. *darw<br />

darw- `wvima,<br />

uamindoba~ (iCq. derZ º derz, ing. darZ º darc´ `qarbuqi~,<br />

bacb. darw-ol `wvimianoba~) ~ s.-daG. *w(…)ad<br />

ad- `wvima, wveTi~<br />

(xunZ. w´ad, and. w´a, axv. w´ari, yam. ¬‰, tind. c´‰, kar. w´a,<br />

boTl. w´a, God. c´ai `wvima~, lezg. stal ←*wdal `wveTi~,<br />

Tab. wadal, aG. war º waral `cvari, nami~, kriw. wadi `Txevadi,<br />

wKal-wKala~, xin. wu `wveTi~);<br />

s.-qarTv. *w…im<br />

w…im- `wvima~ (qarT. wvim-a, wvim-s, zan. yvim-a `wvima~,<br />

yvin-s `wvims~, svan. mˆ-ym-in-l `varskvlavTmricxveli~) ~ s.-nax.<br />

*w…ib<br />

w…ib- `GvTaeba~ (iCq. wî, qist. wi…, ing. wu… `warmarTuli<br />

GvTaeba~, bacb. wib `kerpi~) ~ s.-daG. *w…ib<br />

w…ib- `wKaloba, GmerTi~<br />

(xunZ. w´ob `wKaloba~, and. w´ob `GmerTi~.., lak. wimi<br />

`gracia; TanagrZnoba~, darg. wum `mowKaleba, TanagrZnoba~).<br />

p a a t a c x a d a i a<br />

sami kolxu<br />

xuri mikro<br />

rohid<br />

hidro<br />

roni<br />

nimis struqtu<br />

turul<br />

rul-<br />

seman<br />

manti<br />

tiku<br />

kuri<br />

anali<br />

lizi<br />

(mi<br />

mion<br />

onCu<br />

Cura<br />

rafu<br />

fu, dudiS<br />

diS<br />

owKvita<br />

tafu<br />

fu, saor<br />

orgio<br />

gio)<br />

1. mion<br />

onCu<br />

Cura<br />

rafu<br />

istoriuli cixe-goJis qvemoT, texurze, xidia gadebulia<br />

(masze gadadis senaki-martvilis saavt. gza). xids samxreTiT, e.<br />

i. mdinaris marJv. napirze, esazGvreba sofeli kotianeTi (Zv.<br />

senakis Temis sakrebulo), xolo CrdiloeTiT, e.i. mdinaris<br />

marcx. napirze _ sofeli Jixa (naqalaqevis Temis sakrebulos<br />

centri). xids zemoT mdinare farTod da mdored miedineba.<br />

swored aq ewodeba mionCurafu.<br />

ras niSnavs menCurafa?<br />

95<br />

cnobilia: qarT. cur- (curavs) : megr. Cur- (nCuruns<br />

`curavs~). magram es informacia araa sakmarisi toponimuri<br />

amocanis amosaxsnelad. aGmoCnda, rom menCu<br />

nCurua<br />

(qarTuli `micurva~)<br />

erT-erTi tradiciuli (samwuxarod, ukve TiTqmis miviwKebuli)<br />

xalxuri sawKlosno asparezobaa. igi Seiswavla,<br />

aGwera da aGadgina cnobilma jurnalistma, mogzaurma da mxareTmcodnem<br />

gvanJi maniam (ix. misi werilebi da interviuebi<br />

`leloSi~, `asaval-dasavalSi~ da sxv.). gairkva, rom xobiswKlis,<br />

yaniswKlisa da enguris napirebze mdebare soflebSi<br />

(muxuri, zumi, yaqvinJi, Jgali, Jvari) gasuli saukunis Sua<br />

wlebSic ki imarTeboda individualuri Tu Jgufuri SeJibreba<br />

menCuruaSi. saamisod SerCeuli iKo mdinaris Grma da mdore<br />

dineba. msaJis niSanze gaGma-gamoGma napirebidan erTdroulad<br />

aiGebdnen starts asparezobis monawileni da Sua wKalSi Seerkinebodnen<br />

erTmaneTs. mizani iKo metoqis wKalSi CaZirva Tav-<br />

Si, kiserSi an mxrebSi xelis (xelebis) CavlebiT. Cveulebriv,<br />

dasaSvebi iKo xuTJer Serkineba wKlidan amousvlelad. gamar-<br />

Jvebulad is iTvleboda, vinc metJer CaZiravda mowinaaGmdeges.<br />

sofel kotianeTis mkvidrma, 84 wels miGweulma yiyiko<br />

yubabriam gaixsena (1984 wels): `amjamad rom texurze xidia<br />

gadebuli, imis zemoT wKlis dineba mdore, farTo da ufro<br />

Grma iKo. axalgazrdebi saGamoobiT iq CaviKrebodiT salaGobod,<br />

saTamaSod, erTmaneTs vecilebodiT gaGma-gamoGma<br />

swraf curvaSi, agreTve menCurafaSi da sxv. menCurafa erqva<br />

metoqesTan Serkinebas Sua mdinareSi. mizani iKo metoqis wKal-<br />

Si CaZirva Tavze an qedze xelis dayeriT. ramdenime falavani<br />

gvKavda iseTi, rom masTan yidils gavurbodiT. maTi saxelebi<br />

dGesac gvaxsovs~.<br />

rogorc vxedavT, texurispira soflebSi gavrcelebuli<br />

menCu<br />

nCura<br />

rafa<br />

igivea, rac xobiswKlis, yaniswKlis, enguris napirebze<br />

mdebare soflebSi aGwerili menCu<br />

nCurua<br />

rua: menCuruns `micuravs~<br />

(zogadad) mionCurans `micuravs~ (raime garkveuli<br />

obieqtisaken) mionCurafu `misacuri; adgili, romliskenac<br />

micuraven~ (momavali drois mimGeoba) mionCurafu (mikro-<br />

96


hidronimi): is adgili, sadac imarTeboda menCurafa//menCuruas<br />

asparezoba.<br />

2. dudiS diS owKvita<br />

tafu<br />

texuris marJv. serze mdebare sofel beTlemis (leZaZames<br />

Temis sakrebulo) mkvidris _ kali berZemiSvilis _ (dabad.<br />

1894 w.) naambobidan: `Kmawvilobis jams (`boSalobas~) texurze<br />

CavdiodiT sabanaod da gasagrileblad. marTalia, mionCurafusac<br />

vewveodiT, magram ufro axlos, gurZemia-texuris SesarTavsa<br />

da abanos Sua, sagangebod gvqonda amorCeuli erTi toba<br />

(`Grma wKali~). roca Tavis gamoCena gvindoda, Sig CavKridiT<br />

saSualo zomis qvebs da vinc mets amoiGebda, `mangari boSic~<br />

is iKo. am tobas erqva dudiS diS owKvita<br />

tafu<br />

fu. zmnuri fuZe wKvit-<br />

(JerJerobiT araa dafiqsirebuli leqsikonebSi) aGniSnavs raimeSi<br />

(siTxe, adamianTa Jgufi) Tavis CaKofas, Cakvras: `baGanaq<br />

duGa wKars xe qowKvitu~ (bavSvma mduGare wKalSi xeli Cahkra);<br />

`uqvinJe wKars dudi qowKvitu do mele gekonCuru~ (uZiro<br />

wKalSi CaKvinTa da gaGma gacura); `qiana xalxi gerdˆnˆ,<br />

eTeqi qowKvitu dudi do iSo qimSadin~ (sadac qveKana xalxi<br />

idga, iq Sergo Tavi da Caikarga).<br />

maSasadame: dudiS diS wKvita<br />

tafa<br />

`(wKalSi) CaKvinTva~ (sitKvasitKviT:<br />

`wKalSi Tavis CaKofa, Cakvra~) dudiS owKvitafu<br />

`CasaKvinTi (adgili)~.<br />

3. saor<br />

orgio<br />

saorgio ewodeba rionis dinebas rion-texuris SesarTav-<br />

Tan.<br />

sof. isulis (axalsoflis Temis sakrebulo) mxcovani<br />

mcxovrebi, 1894 wels dabadebuli serapion JamleTis Ze xoferias<br />

naambobi (1984 wels): `Cveni soflis samxreTi nawili rionamde<br />

dausaxlebeli iKo. axal droSi iq daarsda texuris mecxoveleobis<br />

sabyoTa meurneoba. texur-rionis SesarTavTan,<br />

farTo mindoris (rionis marJv. napirze) gverdiT, wKlis dineba<br />

1 km-ze mainc iKo farTo da Grma, magram ara mdore, aramed<br />

erTgvarad Cqari. swored aq erqva saorgio. texurze sabanaod<br />

vargisi toba aGarcaa. saorgio ki sakmaod Sors iKo, ramdenime<br />

97<br />

km-ze. magram mainc iqiT gavwevdiT, raTa Tavi gamogvecada mdinaris<br />

gadacurva-gadmocurvaSi, risTvisac sayiro iKo orgi<br />

giaS<br />

geSqu<br />

quma<br />

mala<br />

(mxaruli curva. sitKvasitKviT: `orgiis dartKma~).<br />

gamarJvebulad is iTvleboda, vinc wKlis dinebas gaumklavdeboda,<br />

mxaruliT gacuravda gaGma napirze, iqidanve gamocuravda<br />

da curvis sawKisi adgilidan rac SeiZleba axlos amovidoda~.<br />

orgiaS geSqumala igivea, rac `mxaruliT curva~, magram<br />

es ganmarteba ara sakmarisi aGniSnuli sitKvaTSexamebis warmomavlobis<br />

dasadgenad.<br />

orgia<br />

Zveli qarTulis leqsikonebsa (il. abulaZisa, z.<br />

sarJvelaZisa) da qarTul kilo-TqmaTa sitKvis konaSi (al.<br />

Glonti) ar Cans. qegl-Si ki (t. VI) naTqvamia: `orgia [berZn.<br />

orgia saidumlo seroba]: 1. ist. Zvel saberZneTSi _ Gvinisa da<br />

mxiarulebis GmerTis _ baxusis _ dGesaswauli. 2. gadat. `TavaSvebuli,<br />

wresgadasuli drostareba, qeifi~. a. veismanis mier<br />

Sedgenil berZnul-rusul leqsikonSi (С.-Петербург, 1899) orgia<br />

asea ganmartebuli: `таиные обряды, таинства (ос. Деметры и Вакха);<br />

вооб. священнодействие, жертвоприношение~. magram orgia sitKvas<br />

megrulSi sxva mniSvnelobac aqvs: orgia _ sigrZis sazomi, mxari;<br />

manZili ori gaSlili xelis SuaTiTebis boloebs Soris;<br />

curvis saxeoba _ gaSlili mklavebis morigeobiTi mosma<br />

(dartKma) wKlis zedapirze; mxaruli curva (Sdr. o. qaJaia).<br />

saqme isaa, rom orgia sitKvis es semantika dakavSirebulia<br />

berZnul orgu<br />

guva<br />

(da ara orgia) sitKvasTan, romelic a.<br />

veismanis zemoaGniSnul leqsikonSi asea ganmartebuli: `сажень<br />

(пространство между двумя распростертими руками)~. rogorc Cans,<br />

aGniSnuli sitKva megrulma uSualod berZnulidan SeiTvisa<br />

swored im aswleulebSi, roca kolxeTis SavizGvispireTSi ber-<br />

Znuli axalSenebi iKo momravlebuli, xolo Semdeg, romaelTa<br />

legionebis batonobis periodSi, qristianoba vrceldeboda...<br />

maSasadame, mikrohidronim saorgiosaTvis amosavalia ber-<br />

Znuli orguva, romlis mniSvnelobam `gaSlili xelis TiTebis<br />

boloebs Soris manZili~ megrulSi miiGo semantikuri datvir-<br />

98


Tva `curva gaSlili mklavebis wKalze monacvleobiTi mosmiT~<br />

(e.i. mxaruli curva).<br />

daskvna: mikrohidronimebi mionCurafu da dudiS owKvitafu<br />

enobriv-semantikuri aspeqtiT zmnuri warmonaqmnebia (momavali<br />

drois mimGeobebia), xolo saorgio _ saxeluri derivati<br />

(daniSnulebis gamomxatveli). da rac mTavaria: samive am<br />

mikrohidronims garkveuli eqstralingvisturi datvirTva aqvs:<br />

mogviTxrobs kolxTa garToba-dasvenebisa da sportiT gatacebis<br />

erT aspeqtze _ sawKlosno asparezobaze.<br />

r o e n a y k a d u a<br />

a- prefiq<br />

fiqsis adgi<br />

gili<br />

lisa da funqci<br />

qciisa<br />

saTvis<br />

svanu<br />

nuri enis zmnur formeb<br />

mebSi<br />

zmnur xmovanprefiqsTa Sesaxeb sakmaod didi samecniero<br />

literatura arsebobs. anton kaTalikosidan dGemde enaTmecnierebi<br />

gamoKofdnen da sxvadasxvagvar kvalifikacias aZlevdnen<br />

a-, i-, u-, e- formantebs.<br />

gansakuTrebiT TvalSisacemia a- prefiqsis nairgvari gramatikuli<br />

mniSvneloba. igi sxvadasxva morfologiur modeleb-<br />

Si fiqsirdeba da amitomac, rogorc arn. Ciqobavac aGniSnavs,<br />

prefiqsebidan Kvelaze bundovani swored a-s funqcia Cans.<br />

sxvadasxva avtorTa mier a- prefiqsi miCneulia gardamavlobis,<br />

moqmedebiTi gvaris, neitraluri versiis, sazedao situaciis,<br />

kauzatiurobis, iribi obieqtisadmi mimarTebis,<br />

gardamaval zmnebSi uaxloesi obieqtis aGmniSvnel formantad.<br />

svanur enaSi a- prefiqsi gvxvdeba rogorc gardamaval,<br />

ise gardauval zmnebSi. kerZod:<br />

1. orpiriani, moqmedebiTi (resp. gardamavali) neitraluri<br />

versiis formebSi (garda fuZedrekadebisa). martivfuZianeb-<br />

Si, magaliTad, bz. a-k’f-i, lSx. a-k‰f-e lnt. a-kaf-e `{wa}aqcevs~;<br />

bz., lSx. a-t‰b-e, bq., lnt. a-tab-e `Tlis~; zs., lSx. a-qCe,<br />

lnt. a-qaC-e `yris. sxvadasxva saxisa da daniSnulebis sufiqsebiT<br />

garTulebul zmnebSi. mag. zs., lSx. a-qˆnTr-in-e, lnt. a-<br />

qˆrT-in-e `acxelebs~; bz., lSx. a-K…C-r-e, bq., lnt. a-K…C-ur-e<br />

`amtvrevs~.<br />

2. orpiriani moqmedebiTi gvaris fuZedrekad zmnaTagan<br />

nawarmoeb sampirian formebSi, mag. tKic-e º tKˆc-e `gleJs~<br />

bz., lSx. x-a-tKc-e, bq., lnt. x--tKc-e `agleJs, axleCs~. tix-eº<br />

tˆx-e `abrunebs~. zs., lnt. x--tx-e, lSx. x-a-tx-e `ubrunebs,<br />

uxdis~.<br />

3. kauzativebSi: zs. x-a-k…r-un-e, lSx. x-a-k…r-an-n-e, lnt.<br />

x-a-k…ar-n-e `agdebinebs~; zs., lnt. x--ƒd-un-e, lSx. x-a-ƒd-un-e<br />

`moataninebs, moaKvaninebs~.<br />

4. gardauval rogorc absolutur, ise relatiur zmneb-<br />

Si: zs., lSx. x-a-lfar-a, lnt. x-a-lafar-a `afaria~; zs. x-a-pij,<br />

qs. x-a-pij… damalulia~, zs., lnt. x-a-lt, lSx. x-a-lat<br />

`uKvars~; bz., lSx. x-a-fs…n-a, bq. x-a-fs…d-a, lnt. x-a-fst…-a<br />

`dauflebulia, dapatronebulia~.<br />

sainteresod gveCveneba svanur dialeqtur masalaSi arsebuli<br />

paraleluri (uprefiqso da prefiqsiani) formebi. ker-<br />

Zod, bz., SnSx…-e º a-SnSx…-e, bq., lnt. SunSx…-e º a-SunSx…-e<br />

`qsutunebs~.<br />

bq. goT-e º a-goT-e `gauTaveblad laparakobs~; bz. p-‰-lte<br />

º a-p‰lt-e, `bardnis~; bz., lSx. wŠq…-e º a-weq…-e º a-wq-un-e<br />

`wveTavs~ da sxv.<br />

amrigad, svanuri enis zmnur formebSi a- prefiqsi gvxvdeba<br />

rogorc gardamaval, moqmedebiTi gvaris orpirian da sampirian<br />

zmnebSi, aseve gardauval absolutur da relatiur formebSic;<br />

dialeqtur masalaSi kargad Cans zmnuri modelebis<br />

CamoKalibebis procesi.<br />

99<br />

100


n i n e l i y o x o n e l i Z e<br />

mimar<br />

marTvis forme<br />

mebi r. r<br />

inaniS<br />

niSvi<br />

vilis enaSi<br />

r. inaniSvilis mxatvrul enaSi personajTa metKvelebis<br />

gadmocemis erT-erTi saintereso xerxia -- `mimarTva~. mwerali<br />

mimarTvis formebis saSualebiT misTvis damaxasiaTebeli enobrivi<br />

lakoniurobiTa da azris sicxadiT axerxebs dagvixatos<br />

personajTa urTierTdamokidebuleba, maTi garegnuli mxare Tu<br />

Sinagani samKaro, gadmogvces adgilobrivi koloritis specifika.<br />

mwerlis enaSi, garekaxurisaTvis damaxasiaTebeli iseTi mimarTvis<br />

formebis garda, rogoricaa, saxli<br />

xlika<br />

kaco<br />

co, kaco<br />

co, deda<br />

daka<br />

ka-<br />

co, qalo<br />

lo, gogo<br />

go, biyo<br />

yo, biJo<br />

Jo, Svilo<br />

lo, gena<br />

na, qa..., dasturdeba<br />

litotesebic e. w. damamcirebeli epiTetebi, iSviaTad hiperbolebic.<br />

karg damokidebulebas ki gamoxataven sitKvebiT: lama<br />

ma-<br />

zo, Cemo oqro<br />

ro, ykviano<br />

no, daxa<br />

xatu<br />

tulo<br />

lo, Jiga<br />

garo<br />

ro...<br />

mimarTva SeiZleba iKos 1. erTsitKviani, martivi fuZiT<br />

an kompozitis saxiT warmodgenili: ai, futu<br />

turov<br />

rov, neta rami<br />

Sno mainca gqondes (barisaken mofrinavs Jafara, Tb., 1974); --<br />

kargad usune, bziko<br />

ko-bzikica xar da maimunic (mTvaris asuli,<br />

Tb., 1987); Tqvenc CaqriT, aha, Sarax<br />

raxve<br />

veti<br />

tiebo<br />

(Sori TeTri<br />

mwvervali, Tb., 1976).<br />

2. or an met sitKviani SesitKveba: hai, muclis<br />

mone<br />

neboo<br />

boo!—<br />

tkbilad Tqva gogiam (alersi SiSianobis dros, Tb; 1986); wadi,<br />

Se uzmos mata<br />

taoco<br />

co, Sen (mTvaris asuli, Tb., 1987); xma CaiwKvite,<br />

ZaGlis lekvo<br />

vo, ras ratrateb! (megobrisadmi minaweri<br />

werilebidan, Tb., 1958).<br />

mimarTvis emociurobis gaZlierebisaTvis, `mimarTvis sagnis<br />

romelime Tvisebaze KuradGebis gasamaxvileblad~ (a. kiziria)<br />

winadadebaSi xSirad ramdenime mimarTvis forma iKris Tavs er-<br />

Tad: gzis maimu<br />

mune<br />

nebo<br />

bo, soflis<br />

masxa<br />

xare<br />

rebo<br />

bo-meTqi (alersi SiSianobis<br />

dros, Tb., 1986); amiT gagixeTqav Tavsa, Se damblav, Se kolmeurneobis<br />

CrCilo! (Sori, TeTri mwvervali, Tb., 1976); devo!<br />

uZirov! gardanqeSano! (Citebis gamomzamTrebeli, Tb., 1979).<br />

101<br />

gvxvdeba mimarTvis gameorebis SemTxvevebic: boGmav!<br />

biGmav! raGac Taviseburi alersiT eubneba bejanas (barisken<br />

mofrinavs Jafara, Tb; 1974); ai, finTo<br />

To, finTo<br />

To, damxa<br />

mxasi<br />

siaTe<br />

Tebe<br />

be-<br />

lo! (alersi SiSianobis dros, Tb.,1986).<br />

mimarTvas SeiZleba axldes Sesabamisi nacvalsaxelic,<br />

romelic, rogorc TviTon mimarTva winadadebis agebulebisa<br />

da Sinaarsis mixedviT SeiZleba sxvadasxva adgilze aGmoCndes.<br />

Sena, Se KruCe<br />

CeCav<br />

Cav, Sena, wiwmatobda bebia efemia (megobrisadmi<br />

minaweri werilebidan, Tb.,1958); Sen samoc vedro Gvinos<br />

amoiGeb, KiKviano<br />

(patara biyi golgoTaze, Tb., 1989); dakre<br />

kre-<br />

yilo<br />

lo, Sen ki Kvelaze meti geqneba gamomuSavebuli ai! (wveTebi<br />

foTlebze, Tb., 1962).<br />

mimarTvis formebad gamoKenebuli sitKvaTa umetesoba<br />

qeglSi dasturdeba. gvxvdeba sakuTriv dialeqturi warmoSobis<br />

mimarTvis formebic. mag. ZalaT<br />

laTkne<br />

kneina<br />

na, ukuGma daye<br />

yedi<br />

dilo<br />

lo,<br />

qarix<br />

rixve<br />

vetia<br />

tia, TxisTa<br />

Tavo<br />

vo, qala<br />

laqe<br />

qeli kintua<br />

tua, Klunwe<br />

nwe, aCaku<br />

kune<br />

ne, da-<br />

fTxvine<br />

da sxv. abrZandi, ZalaT<br />

laTkne<br />

kneinav<br />

nav? (mTvaris asuli, Tb.,<br />

1987); eg svelebi mainc gaixade, ukuGma daye<br />

yedi<br />

dilo<br />

(Sori TeTri<br />

mwvervali, Tb., 1976); nela, e, dafTxvi<br />

fTxvine<br />

ne, boZs ar wamosdo<br />

(mTvaris asuli, Tb., 1987).<br />

n i n o x a r C i l a v a<br />

qalis qone<br />

nebis aGmniS<br />

iSvne<br />

vneli erTi termi<br />

minis<br />

Sesa<br />

saxeb samur<br />

murzaKano<br />

zaKanoSi<br />

saqarTveloSi damowmebulia qalis qonebis aGmniSvneli<br />

ramdenime termini. Kvelaze gavrcelebuli iKo mziTvi<br />

da sa-<br />

Tavno<br />

no. TiToeuli maTgani sxvadasxva kuTxeSi sxvadasxva mniSvnelobiT<br />

ixmareboda. n. CubinaSvilis ganmartebiT, mziTvi<br />

aris<br />

,,gasaTxovari qalisaTvis micemuli qoneba samSoblos saxlidan~<br />

(CubinaSvili, 1946:103). k. kekeliZis azriT, VIII da IX saukune-<br />

102


ebSi mSoblebi umzadebdnen qals mziTvs: mziTvis cnebaSi<br />

Kovelgvari qoneba Sedioda, TviT mamulic ki (kekeliZe,<br />

1941:14). saTavnosa da mziTvis sakiTxis Seswavlas sagangebo<br />

adgili dauTmo r. xaraZem, romelmac pirveli maTgani mziTvis<br />

institutis adreul formad miiCnia (xaraZe, 1961:54). igi<br />

warmoadgenda qmris oJaxSi qalis pirad naSroms. saTavno ar<br />

ekuTvnoda qmarsa da mis oJaxs.<br />

mziTvi gulisxmobda iseT qonebas, romelic marto qalis-<br />

Tvis ki ar iKo gankuTvnili, aramed, umTavresad, qmrisa da<br />

oJaxisaTvis. mziTvis amgvari forma Tavisi warmoSobiT gviandelia<br />

da ufro Seesabameba individualur oJaxs (Харадзе,<br />

1962:28). val. iToniSvilis azriT, mziTevi piradi moxmarebis<br />

sagania, xolo pirutKvi warmoadgenda saTavnos (iToniSvili,<br />

1960:232), romelsac dovlaTis matebis SesaZlebloba hqonda.<br />

amitom misi gaKidvisa an saoJaxo sakuTrebaSi SerwKmis Sedegad<br />

qali male kargavda namatze sakuTrebis uflebas (iToniSvili,<br />

1960:120).<br />

samurzaKanoSi qalis qonebis aGmniSvneli termini iKo o-<br />

yKud-ur<br />

ur-i//yKud<br />

yKud-a (,,mziTvi~). T. saxokia miuTiTebda, rom<br />

mziTvs megrulad oyKuduri<br />

ewodeboda, rac ,,amowKvetas~ niSnavso<br />

(saxokia, 1956:89), k. samuSias mixedviT, es sitKva gulisxmobs<br />

,,mowKvetas mamis oJaxidan~. o. qaJaias ganmartebiT,<br />

oyKuduri<br />

sapatarZlos mziTvia (qaJaia, 2002:466), romelic<br />

gino<br />

no-yKvid<br />

yKvid-u-a’dan (,,gadawKveta~) aris nawarmoebi. rac Seexeba<br />

mo-yKv<br />

yKvid<br />

id-u-a’s, is ,,mowKvetaa~. samurzaKanoSic patarZlis<br />

aGmniSvneli termini aris mo-yKud<br />

yKud-u da niSnavs ,,mamis oJaxidan<br />

mowKvetils~. albaT aqedan warmodga termini oyKuduri<br />

ri, rac<br />

,,mowKvetilis gasamziTv nivTs~ aGniSnavda, romelsac qaliSvils<br />

mamiseuli oJaxi aZlevda.<br />

mziTvis momzadeba qalis ded-mamis movaleobas warmoadgenda.<br />

Tu gasaTxovar qals mSoblebi ar hKavda, misi gamziTveba<br />

Zmebs an biZebs evalebodaT, e.i. mamis sagvareulos. amas adastureben<br />

werilobiTi wKaroebic (zsiem, dok. 7452; Аверкиев,<br />

1869:338; Дубровин, 1871:43). Tu oJaxSi ramdenime qaliSvili<br />

103<br />

izrdeboda, maSin mSoblebi Jer ufross umzadebdnen mziTvs,<br />

Semdeg ki _ momdevnoebs.<br />

mziTvSi Sedioda: qalis tansacmeli, sabani, leibi, bali-<br />

Si, saTanado TeTreuli, xis sawoli, karada, sasadilo magida,<br />

skamebi, kidobani, sarke, spilenZis qvabebi, maT Soris araKis<br />

gamosaxdelic, Suacecxlze Camosakidebeli Jayvi (lan<br />

lanya<br />

ya), rac<br />

mniSvnelovani atributi iKo. Tu patarZalma kerva icoda, gaatandnen<br />

sakerav manqanas, zog SemTxvevaSi fulsac ki.<br />

SeZlebuli oJaxi, garda zemoT CamoTvlilisa, siZes unagirian<br />

cxensac aCuqebda, rac pirvel rigSi momavali sasiZos<br />

oJaxis ekonomikur moTxovnilebas akmaKofilebda. aseTi situacia<br />

bevrad gansxvavdeboda glexis mziTvisagan.<br />

mziTvs Caabarebdnen maKrebs, maTve gadascemdnen sias, romelSic<br />

aGnusxuli iKo masSi Semavali Kvela nivTi, raodenoba<br />

da Girebuleba. mas xels awerdnen maKrebi da mdade<br />

de//da<br />

dade<br />

de. zogadad<br />

mziTvis micema formdeboda xelSekrulebiT (Хрестоматия<br />

по истории древного востока, 1950:210).<br />

mziTvis micema wesi iKo Kvela wodebisa da mdgomareobis<br />

qalisaTvis. amitomacaa, rom mefisa da erisTavebis asulebis<br />

specialuri wignebis gverdiT gvxvdeba dabali socialuri wridan<br />

gamosuli qalebis mziTvis wignebic (Акти, 1885:262). mSoblebi<br />

KovelTvis cdilobdnen, rac SeiZleba kargi mziTviT gaestumrebinaT<br />

Svili, rom misTvis qmris oJaxSi cxovrebis Sesabamisi<br />

pirobebi SeeqmnaT.<br />

iKo SemTxvevebi, rom qalis gamziTveba Zirs scemda oJaxis<br />

ekonomikas _ albaT swored am moments gulisxmobda T. saxokia,<br />

rodesac oyKudursa da ,,amowKvetas~ erTmaneTTan aigivebda.<br />

mziTvi oJaxSi patarZlis miKvanamde mihqondaT, qorwilamde.<br />

misi gadatana xdeboda urmiT, miudgomel adgilebSi ki _ cxeniT<br />

an xeliT.<br />

garda saoJaxo nivTebisa, tansacmlisa da samkaulebisa,<br />

batoniSvils mziTvSi xSirad moJa<br />

Jala<br />

labe<br />

besac<br />

gaatandnen.<br />

gamonaklis SemTxvevaSi mziTvis Semadgenel nawils miwac<br />

warmoadgenda, rac ar iKo saKovelTao movlena; igi mxolod<br />

104


SeZlebuli oJaxebisTvis iKo niSandoblivi.<br />

rogorc aGvniSneT, mziTvis SemadgenlobaSi Sedioda saqonelic,<br />

romlis namati da rZis produqtebi rZals SeeZlo<br />

gaeKida da Tavisi qmar-Svilis finansuri moTxovnilebebi daekmaKofilebina.<br />

gaKris SemTxvevaSi Tavni mis sakuTrebas warmoadgenda,<br />

namatze ki pretenziebi ar hqonda. samurzaKanoSi sa-<br />

Tavnos _ saqonels qals zogJer bavSvis dabadebis Semdeg<br />

miuKvandnen. am SemTxvevaSi Zroxa mewveli unda KofiliKo. Tu<br />

axlad daqorwinebul oJaxs calke unda ecxovra, garda saqonlisa,<br />

qalis mxare mas wvrilfexa saqonels da frinvelsac aZlevda.<br />

ra Tqma unda, vajis mSoblebic imaves akeTebdnen.<br />

mziTvis erT-erTi savaldebulo elementi iKo keriis<br />

Jayvi-lan<br />

lanya<br />

ya: xalxuri rwmeniT, keria saoJaxo Kofis ZiriTad adgils<br />

warmoadgenda. misi patronoba qals evaleboda. Jayvi zeciuri<br />

da adamianuri samKaros damakavSirebel saSualebad miiCneoda<br />

(kiknaZe, 1996:10). oJaxis wevrad sapatarZlos inkorporaciis<br />

dros keriasTan sruldeboda zogierTi sawesCveulebo rituali.<br />

sagulisxmoa, rom Jayvi dasaxelebulia, agreTve, svaneT-<br />

Si eklesiisTvis sulis mosaxsenebel SesawiravTa nusxaSi (silogava,<br />

1986:269). samziTvo kompleqsSi iseTi elementis moqceva,<br />

rogoric iKo keriis Jayvi, miuTiTebs mziTvis sakralur bunebaze.<br />

mziTvis mirTmeva qorwilis dGes xdeboda. vajis oJaxSi<br />

mziTvs patarZali gaxsnida, romelsac qmris oJaxis wevrebis-<br />

Tvis gankuTvnili saCuqaric mihqonda. zogJer qals qorwilis<br />

mere gaatandnen mziTvs. qalis mxare mziTvis momzadebis Sesaxeb<br />

atKobinebda vajis oJaxs da mas axloblebis xeliT ugzavnida.<br />

es axloblebi iKvnen: da-Zma, biZa, mamida, deida, bicola da a.<br />

S., magram araviTar SemTxvevaSi mama da deda. siZis oJaxs mzi-<br />

Tvis mimtanebi aucileblad unda daesaCuqrebina. rodesac<br />

mziTvi mcire iKo, qalis oJaxi winaswar ar atKobinebda vajis<br />

mxares da igi Tavad mihqonda. am dros mziTvs ori-sami kaci<br />

gahKveboda, romlebsac siZis oJaxi asaCuqrebda (kacebs _ peran-<br />

105<br />

giT, xolo qalebs _ oqros samkauliT) Tavisi ekonomikuri SesaZleblobis<br />

Sesabamisad.<br />

106<br />

ganqorwinebis SemTxvevaSi, cols mziTvi Tan mihqonda,<br />

romelic qalis xeluxlebeli qoneba iKo. misi Tanxmobis gareSe<br />

aravis SeeZlo am qonebis gamoKeneba. mziTvis saxeobas, ZiriTadad,<br />

oJaxis ekonomikuri SesaZlebloba ganapirobebda. eTnografiuli<br />

masalebisa da werilobiTi wKaroebis Seswavlis Sedegad<br />

irkveva, rom qalis mziTvis Sedgeniloba qveKnis kulturul-ekonomikuri<br />

donis ganviTarebasTan erTad ganicdida<br />

cvlilebebs.<br />

c i r a J a n J G a v a<br />

pirve<br />

veli piris subi<br />

bieq<br />

eqtis orma<br />

magi<br />

aGniSvna megrul<br />

grulSi<br />

samecniero literaturaSi dadgenilia megrul-lazuri<br />

enis pirveli subieqturi piris v niSnis funqcionirebis pirobebi<br />

da is poziciebi, romlebSic misi poziciuri variantebi _<br />

b f p m gvxvdeba (n. mari, i. KifSiZe, arn. Ciqobava, t. gudava,<br />

T. gamKreliZe...). megruli dialeqtis senakur kilokavSi TanxmovanTa<br />

win, mosalodneli b f p m variantebis nacvlad, v-s<br />

gamovlena qarTuli saliteraturo enis gavlenas miewereba<br />

(arn. Ciqobava).<br />

unda aGiniSnos, rom Kvela im poziciaSi, romlebSic pirveli<br />

piris niSnad f p an m gvevlineba, b-c SeiZleba gvqondes,<br />

magram _ ara piriqiT: f p da m ar gvxvdeba Cqamieri mjGerebis<br />

win (isini mxolod maTTvis Sesafer poziciaSi gvaqvs _ homogenurobis<br />

wesis dacviT).<br />

cnobilia, rom, Tu zmnas megrulSi vnebiTi gvarisa da<br />

qcevis i- prefiqsi daerTvis, piris niSanma SeiZleba mis momdev-


no poziciaSi gadainacvlos (da momdevno Tanxmovnis Sesabamisad<br />

gardaiqmnas (mag., vigarq º ibgarq `vTxri~, viTxorunq º if-<br />

Txorunq `vTxri~, vitaxunq º iptaxunq `vitex~).<br />

KuradGebas iqcevs is SemTxvevebi, rodesac piris niSnis<br />

gadasmis SemTxvevaSi zmnas i- prefiqsis win kvlav daerTvis<br />

pirveli piris formanti da viGebT pirveli piris ormag ni-<br />

Sans: i-s win _ v-s da mis momdevnod _ p-s:<br />

vi‡vilˆnq º ip‡vilˆnq º vip‡ilˆnq → º vipilˆnq `Tavs viklav~,<br />

vi‡iq º ip‡iq º vip‡iq → º vipiq `viqnebi~,<br />

vi‡idi º ip‡idi º vip‡idi → º vipidi `viKide~,<br />

vi‡denq º ip‡idenq º vip‡idenq → º vipidenq `viKidi~,<br />

vi‡oTanq º ip‡oTanq º vip‡oTanq → º vipoTanq `Cem Tavs<br />

vesvri~ da sxv.<br />

ormagi afiqsacia SeiZleba gvqondes maSinac, rodesac bagismieri<br />

TanxmovniT dawKebul zmnur fuZeebSi pirveli piris<br />

niSani fuZis SigniT gadaismis (infiqsad iqceva) da momdevno<br />

Tanxmovans mjGeroba-siKruis mixedviT SeewKoba; gveqneba paraleluri<br />

formebi:<br />

vbarˆnq º babrˆnq º vbabrˆq `vbarav; vberav~,<br />

vmanˆnq º mamnˆnq º vmamnˆnq `vtrusa~,<br />

vfiqrenq º fifqrenq º vfifqrenq `vficulob~,<br />

vputorˆnq º puptorˆq º vpuptorˆnq `vgleJ; vputav~<br />

da sxv.<br />

pirveli piris subieqtis ormagi aGniSvna, rasakvirvelia, axali<br />

movlenaa da imis mimaniSnebelia, rom gadasmuli niSnis funqcia<br />

erTgvarad daCrdilula da amitom xdeba piris prefiqsisaTvis<br />

bunebriv adgils (xmnis Tavkidur poziciaSi) v-s xeldaxel<br />

darTva.<br />

107<br />

n i n o J o r b e n a Z e<br />

`jur<br />

jurna<br />

nalis<br />

listis orTog<br />

Togra<br />

rafi<br />

fiul<br />

ul-sti<br />

stilis<br />

listi<br />

tiku<br />

kuri<br />

leqsi<br />

siko<br />

koni<br />

ni~<br />

bolo periodSi saqarTveloSi mimdinare politikur-socialurma<br />

procesebma da amis Sedegad axali, ucxouri leqsikis<br />

Semosvla-damkvidrebam; Tanamedrove, axali terminologiis<br />

Seqmnis aucileblobam mwvaved dasva marTlwerisa da mar-<br />

TlmetKvelebis mogvarebis sakiTxebi. swored amitom enaTmecnierebis<br />

institutis qarTuli metKvelebis kulturis ganKofilebam<br />

sayirod miiCnia `jur<br />

jurna<br />

nalis<br />

listis orTog<br />

Togra<br />

rafi<br />

fiul<br />

ul-sti<br />

stilis<br />

lis-<br />

tiku<br />

kuri leqsi<br />

siko<br />

konis<br />

nis~ Seqmna, sadac `or<br />

orTog<br />

Togra<br />

rafi<br />

fiul leqsi<br />

sikon<br />

kon-<br />

Si~ ukve dafiqsirebul Kvelaze xSirad xmarebul sitKvebTan<br />

erTad Setanil iqna axlad Semosuli leqsikac.<br />

garda amisa, `jur<br />

jurna<br />

nalis<br />

listis orTog<br />

Togra<br />

rafi<br />

fiul<br />

ul-sti<br />

stilis<br />

listi<br />

tiku<br />

ku-<br />

ri leqsi<br />

siko<br />

koni<br />

ni~ mTel rig siaxleebs gvTavazobs (romelTagan<br />

zogierTi nawilobriv asaxulia 2002 wels gamocemul `jur<br />

jurna<br />

na-<br />

listis stilis<br />

listi<br />

tikur cnobar<br />

barSi<br />

Si~). mag.:<br />

1. garda orTografiul-morfologiurisa, leqsikonSi asaxulia<br />

sintaqsur-stilistikuri xasiaTis Secdomebic; mag.:<br />

ganlag<br />

lagde<br />

deba<br />

- zepir metKvelebaSi xSirad ismis... am poziciaze<br />

ganlag<br />

lagde<br />

deba<br />

sxva fexburTeli... unda iKos: ...<br />

daika<br />

kavebs adgils<br />

gils...<br />

2. ucxour, gansakuTrebiT, axlad Semosul sitKvebTan,<br />

romelTa Sinaarsic bundovania da romelTa gamoKenebac<br />

xSirad konteqsturad arasworad xdeba, mocemulia ganmartebebic.<br />

leqsikons ara aqvs pretenzia, ganmartebiTi<br />

xasiaTisa iKos - aGniSnuli siaxle xels SeuwKobs<br />

sitKvis marTebul konteqstSi gamoKenebas (ganmarteba<br />

miwerilia maSinac, rodesac sitKvis mxolod erT-erTi<br />

mniSvnelobaa ucnobi); mag.:<br />

preis<br />

isku<br />

kuran<br />

ranti<br />

ti: gasaKidi saqonlis fasebis cnobari<br />

3. sayiroebis SemTxvevaSi saleqsikono erTeulTan mocemulia<br />

mokle komentaric; mag.:<br />

Jdeba<br />

(is), magram: sxdebi<br />

bian<br />

(isini): subieqtis ricxvis<br />

mixedviT fuZemonacvle zmnebia<br />

108


4. leqsikonis mniSvnelovani nawili uyiravs paronimebs Sesabamisi<br />

ganmartebebiTa da konteqstebis gaTvaliswinebiT;<br />

mag.:<br />

saco<br />

cole<br />

(vinc colad unda iTxovon) - saco<br />

colo<br />

(visac<br />

colis SerTva Sehferis)<br />

siaxleebia teqnikuri mxrivac. ukve arsebul da farTod<br />

aprobirebul niSnebTan erTad ([...ki ara], [da ara...] da a. S.)<br />

gamoKenebulia Semdegi pirobiTi niSnebic:<br />

1. naTesaobiTi brunvis forma mocemulia i (aseve, a) daboloebiT,<br />

romelic kavebSia Casmuli. aman saSualeba mogvca,<br />

Tavidan agveridebina brunvis saxelwodebis miTiTebis<br />

aucilebloba da sitKvis naTesaobiTi brunvis orive<br />

SesaZlo variantic (savrcobiT Tu mis gareSe) naCvenebia;<br />

2. i-ze daboloebuli saxelebis bolokiduri xmovani gaxazulia,<br />

rac mis fuZiseulobaze migviTiTebs. amavdroulad,<br />

igulisxmeba (da aris kidec miwerili frCxileb-<br />

Si), rom es i brunvisas ar unda SevkvecoT;<br />

3. leqsikoni rom ar gadatvirTuliKo, komentari mocemulia<br />

Kvelaze gavrcelebul (an anbanis mixedviT pirvel adgilas<br />

mKof) sitKvasTan. danarCen formebTan miTiTebulia<br />

erTeuli, romelTanac komentaria damatebuli; mag.:<br />

mrava<br />

vali saqme<br />

qme, weri<br />

rili<br />

li... [da ara mravali saqmeebi, werilebi...];<br />

ix. bevri<br />

4. im formebTan, romelTa paronimebad miCnevac gayirda,<br />

magram romelTa arevis albaTobac arsebobs, gamoKenebulia<br />

pirobiTi niSani Sdr.: mag.:<br />

salte<br />

lte...: liTonis rkali... Sdr.: salto<br />

lto: 1. akrobatuli<br />

naxtomi... 2. ... saxifaTo nabiJi<br />

Kovelive zemoCamoTvlili leqsikonis moxmarebis gaadvilebisa<br />

da srulKofisaken iKo mimarTuli. imedia, `jur<br />

jurna<br />

nalis<br />

listis or-<br />

Togra<br />

rafi<br />

fiul<br />

ul-sti<br />

stilis<br />

listi<br />

tiku<br />

kuri leqsi<br />

siko<br />

koni<br />

ni~ daxmarebas gauwevs rogorc<br />

jurnalistebs, aseve, enis siwmindiT dainteresebul Kvela<br />

sxva pirs. ivaraudeba wignis meore nawilis gamocemac.<br />

109

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!