q a r T u l i e n a d a l i t e r a t u r a

q a r T u l i e n a d a l i t e r a t u r a q a r T u l i e n a d a l i t e r a t u r a

20.09.2013 Views

kavSirebiTis formantTa saSualebiT. scodnia _ scodnoda _ scodnodes. amis mizezi is unda iyos, rom TurmeobiTi meore enaSi gagebulia rogorc TurmeobiTi pirvelis namyo uwyveteli, xolo kavSirebiTi mesame _ rogorc misi kavSirebi- Ti. gardamavali zmnis TurmeobiTi meorisa da kavSirebiTi mesamis warmoebasTan SedarebiT aseTi warmoeba gviandeli unda iyos: is gulisxmobs mesame seriis mwkrivTa dasrulebuli sistemis arsebobas Sinaarsobrivi SefardebiT: awmyo, uwyveteli, kav- SirebiTi. magram gasarkvevia: gvqonda am zmnebSi gardamavali zmnisaTvis damaxasiaTebeli warmoeba, romelic mere -od warmoebiT Seicvala, Tu amgvar zmnebs Turmeobi- Tebi saerTod ar ewarmoebodaT da maTi mesame seria saerTod gviandeli warmonaqmnia. uZveles ZeglebSi orpiriani gardauvali zmnis TurmeobiTi saerTod ar gvxvdeba. Cndeba SedarebiT gvian. is garemoeba, rom -od sufiqsi, romelic relatiuri gardauvali zmnis TurmeobiT meoreSi ixmareba, uZvelesi formantia, `scodnoda~ formebis gviandelad miCnevisaTvis dabrkoleba ver iqneba. Tumca es sufiqsi Zvelia, magram dResac cocxali formantia, maSasadame, SesaZlebelia enam igi ixmaros axal nakvTSi, Tu ki Sesaferisi Sinaarsis aRniSvna gaxdeba saWiro. amis magaliTad SeiZleba gamodges `bneloda~ `cxeloda~ tipis zmnebi, sadac -od formantis darTva aSkarad Semdegdroindeli movlenaa (awmyoSi: bnela `bnel ars~, cxela `cxel ars~). SeiZleba davaskvnaT: gardamavali zmnis TurmeobiTi pirveli qarTvelur enebSi warmoadgens istoriulad statikuri zmnis sasxviso qcevis awmyos. TurmeobiTi meore Sesatyvisi statikuri vnebiTis zmnebTan igivea, rac am zmnaTa vnebiTis namyo. aseve kavSirebiTi mesame warmoadgens Sesatyvisi statikuri vnebiTis kavSirebiTs. im moqmedebiT zmnebze, romelTac statikuri vnebiTi ar moepovebaT, mesame seriis warmoebisas arsebuli morfologiuri norma gavrcelda. maSasadame, gardamavali zmnis mesame seria qarTvelur enebSi miRebuli Cans statikuri vnebiTis awmyosa, namyosa da kavSirebiTisagan mxolod mniSvnelobis evoluciis Sedegad. ukanasknelma asaxva ver pova formaSi romelime mawarmoeblis saxiT (Tu ar CavTvliT, erTi mxriv, preverbis darTvas samsave qarTvelur enaSi, rac arsebiTi ar aris, da, meore mxriv, sxvaobas qcevis aRniSvnaSi svanurSi, rac agreTve fu- Zes ar exeba). 86

87 ivane qavTaraZe dro-kiloTa mesame seriis warmoebis erTi Tavisebureba axal qarTulSi 1 qarTuli enis gramatikuli wyobis Seswavla arkvevs rogorc am enis struqturisa da istoriis rTul movlenebs, ise misi ganviTarebis Sinagan kanonzomierebaTa specifikas. enis gramatikuli wyoba `ufro nela icvleba, vidre ZiriTadi leqsikuri fondi. igi, ra Tqma unda, icvleba droTa viTarebaSi, igi ufro srulyofili xdeba, aumjobesebs da azustebs Tavis wesebs, iZens axal wesebs, magram gramatikuli wyobis safuZvlebi rCeba metad didi xnis ganmavlobaSi, radgan am safuZvlebs, rogorc istoria gviCvenebs, SeuZliaT warmatebiT emsaxuron sazogadoebas mTeli rigi epoqebis manZilze~ 2 . am debulebidan Sinagani aucileblobiT gamomdinareobs daskvna, rom gramatikul wyobaSi uaxlesi warmoebis formaTa gverdiT, ganviTarebis procesSi SeZenil axal erTeulebTan erTad, SeiZleba Semonaxuli gvqondes uZvelesi warmoebis formebic, winaT moqmedi gramatikuli kanonzomierebis gadmonaSTebi. cxadia, rom swored amitom enaSi moqmedi obieqturi kanonebis ZaliT, TandaTanobiT, xangrZlivad mimdinare procesebis Sedegad xdeba enobrivi formebis mudmivi srulyofa da mowesrigeba-gaumjobeseba. Eena Tavidan iSorebs uZvelesi periodisaTvis damaxasiaTebel zedmet konkretulobas, erideba erTnairi mniSvnelobiT sxvadasxva formebis xmarebas da cvlis maT ufro abstraqtuli formebiTa da kategoriebiT. am aspeqtSi unda ganvixiloT dro-kiloTa mesame seriis warmoebis erTi Tavisebureba axal qarTul enaSi. saqme exeba gardamaval zmnaTa -n elementdarTul formebs TurmeobiTebsa da iSviaTad kavSirebiTs mesameSi: u m u S a v - n - i a , g a u t a c - n - i a , uyid-n-ia... emuSav-n-a, gaetac-n-a, eyid-n-a da misTana zmnebs, agreTve gardauval daviwy-n-i-a, damarT-n-i-a tipis warmoebas, romlis xmarebaSic er- Tgvari midrekileba SeiniSneba mxatvruli literaturisa da presis enaSi. qarTul gramatikul literaturaSi am -n sufiqsis Sesaxeb sxvadasxva mosazrebaa gamoTqmuli. igi SeniSnuli hqonda jer kidev Tedo J o r d a n i a s , romelic u y i d - n - i-a, uqadag-n-i-a tipis formebSi -n-s keTilxmovanebis moTxovnilebiT gaCenilad miiCnevda 3 . s. x u n d a Z e s miaCnda, rom -n sufiqsiani zmnebis gamoyenebasTan saTanado morfologiuri gansxvavebaa dakavSirebuli: minadirn-i-a, miyvar-n-ia _ saSuali gvaris zmnebia, xolo m i n a d i r e b i a , m i y v a r e b i a _ moqmedebiTi zmnis formaao 4 . samagierod, meore qarTveli gramatikosi ar. q u T a T e l a Z e -n-s xmarebaSi aravi- Tar gamarTlebas ar xedavda. igi werda: `SeniSnulia, rom namyo gagrZelebulSi da namyo srulSi zmnebs uzis xSirad aso `n~, romelic, Cvenis azriT, `paraziti~ unda iyos, radganac araviTari Zala da mniSvneloba mas uRvlilebis dros ara aqvs _ mag., `wov-n-a (wova), tyorc-n-a (tyorca)...~ 5 . avtoris Tvalsazrisi gasagebia: parazitia (e. i. zedmetia) es sufiqsi imdenad, ramdenadac misi xmareba aucilebeli araa, umisodac formebi advilad iwarmoeba da gasagebia, magram Secdomaa, roca avtors igi klasikuri qarTulidan momdinared miaCnia da d e v - n - a tipis formebSi -n sufiqss imave odenobad miiCnevs, rac gan-acv-n-a- Si gvaqvs 6 . TurmeobiTebSi gamovlenili -n sufiqsis axsnisaTvis iyo cda imave nakvTebis pre- 1 iberiul-kavkasiuri enaTmecniereba, VII, Tb., 1955. 2 i. stalini, marqsizmi da enaTmecnierebis sakiTxebi, 1954, gv. 23. 3 T. J o r d a n i a , qarTuli grammatika: etimologia da sintaqsi, tfilisi, 1889, gv. 28. 4 s. xundaZe, qarTuli zmnebi, quTaisi, 1891, gv. 62. 5 ar. q u T a T e l a Z e , qarTuli zmnebis klasifikacia, tfilisi, 1897, gv. 38. 6 Sdr. iqve.

87<br />

ivane qavTaraZe<br />

dro-kiloTa mesame seriis warmoebis erTi Tavisebureba axal qarTulSi 1<br />

qarTuli enis gramatikuli wyobis Seswavla arkvevs rogorc am enis struqturisa<br />

da istoriis rTul movlenebs, ise misi ganviTarebis Sinagan kanonzomierebaTa specifikas.<br />

enis gramatikuli wyoba `ufro nela icvleba, vidre ZiriTadi leqsikuri fondi.<br />

igi, ra Tqma unda, icvleba droTa viTarebaSi, igi ufro srulyofili xdeba, aumjobesebs<br />

da azustebs Tavis wesebs, iZens axal wesebs, magram gramatikuli wyobis<br />

safuZvlebi rCeba metad didi xnis ganmavlobaSi, radgan am safuZvlebs, rogorc istoria<br />

gviCvenebs, SeuZliaT warmatebiT emsaxuron sazogadoebas mTeli rigi epoqebis<br />

manZilze~ 2 .<br />

am debulebidan Sinagani aucileblobiT gamomdinareobs daskvna, rom gramatikul<br />

wyobaSi uaxlesi warmoebis formaTa gverdiT, ganviTarebis procesSi SeZenil axal<br />

erTeulebTan erTad, SeiZleba Semonaxuli gvqondes uZvelesi warmoebis formebic,<br />

winaT moqmedi gramatikuli kanonzomierebis gadmonaSTebi. cxadia, rom swored amitom<br />

enaSi moqmedi obieqturi kanonebis ZaliT, TandaTanobiT, xangrZlivad mimdinare<br />

procesebis Sedegad xdeba enobrivi formebis mudmivi srulyofa da mowesrigeba-gaumjobeseba.<br />

Eena Tavidan iSorebs uZvelesi periodisaTvis damaxasiaTebel zedmet konkretulobas,<br />

erideba erTnairi mniSvnelobiT sxvadasxva formebis xmarebas da cvlis<br />

maT ufro abstraqtuli formebiTa da kategoriebiT.<br />

am aspeqtSi unda ganvixiloT dro-kiloTa mesame seriis warmoebis erTi Tavisebureba<br />

axal qarTul enaSi. saqme exeba gardamaval zmnaTa -n elementdarTul formebs<br />

TurmeobiTebsa da iSviaTad kavSirebiTs mesameSi: u m u S a v - n - i a , g a u t a c - n - i a ,<br />

uyid-n-ia... emuSav-n-a, gaetac-n-a, eyid-n-a da misTana zmnebs, agreTve<br />

gardauval daviwy-n-i-a, damarT-n-i-a tipis warmoebas, romlis xmarebaSic er-<br />

Tgvari midrekileba SeiniSneba mxatvruli literaturisa da presis enaSi.<br />

qarTul gramatikul literaturaSi am -n sufiqsis Sesaxeb sxvadasxva mosazrebaa<br />

gamoTqmuli. igi SeniSnuli hqonda jer kidev Tedo J o r d a n i a s , romelic u y i d - n -<br />

i-a, uqadag-n-i-a tipis formebSi -n-s keTilxmovanebis moTxovnilebiT gaCenilad<br />

miiCnevda 3 . s. x u n d a Z e s miaCnda, rom -n sufiqsiani zmnebis gamoyenebasTan saTanado<br />

morfologiuri gansxvavebaa dakavSirebuli: minadirn-i-a, miyvar-n-ia _ saSuali<br />

gvaris zmnebia, xolo m i n a d i r e b i a , m i y v a r e b i a _ moqmedebiTi zmnis formaao<br />

4 . samagierod, meore qarTveli gramatikosi ar. q u T a T e l a Z e -n-s xmarebaSi aravi-<br />

Tar gamarTlebas ar xedavda. igi werda: `SeniSnulia, rom namyo gagrZelebulSi da<br />

namyo srulSi zmnebs uzis xSirad aso `n~, romelic, Cvenis azriT, `paraziti~ unda<br />

iyos, radganac araviTari Zala da mniSvneloba mas uRvlilebis dros ara aqvs _ mag.,<br />

`wov-n-a (wova), tyorc-n-a (tyorca)...~ 5 .<br />

avtoris Tvalsazrisi gasagebia: parazitia (e. i. zedmetia) es sufiqsi imdenad,<br />

ramdenadac misi xmareba aucilebeli araa, umisodac formebi advilad iwarmoeba da<br />

gasagebia, magram Secdomaa, roca avtors igi klasikuri qarTulidan momdinared miaCnia<br />

da d e v - n - a tipis formebSi -n sufiqss imave odenobad miiCnevs, rac gan-acv-n-a-<br />

Si gvaqvs 6 .<br />

TurmeobiTebSi gamovlenili -n sufiqsis axsnisaTvis iyo cda imave nakvTebis pre-<br />

1 iberiul-kavkasiuri enaTmecniereba, VII, Tb., 1955.<br />

2 i. stalini, marqsizmi da enaTmecnierebis sakiTxebi, 1954, gv. 23.<br />

3 T. J o r d a n i a , qarTuli grammatika: etimologia da sintaqsi, tfilisi, 1889, gv. 28.<br />

4 s. xundaZe, qarTuli zmnebi, quTaisi, 1891, gv. 62.<br />

5 ar. q u T a T e l a Z e , qarTuli zmnebis klasifikacia, tfilisi, 1897, gv. 38.<br />

6 Sdr. iqve.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!