30.08.2013 Views

d i s e r t a c i a

d i s e r t a c i a

d i s e r t a c i a

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

1<br />

ssip - saqarTvelos saxelmwifo agraruli<br />

universiteti<br />

ediSer midelaSvili<br />

meRvineobis teqnologiuri procesebisaTvis<br />

eleqtromagnituri vibraciuli danadgarebis<br />

damuSaveba da maTi muSaobis reJimebis optimizacia<br />

agroinJineriis doqtoris akademiuri<br />

xarisxis mosapoveblad warmodgenili<br />

d i s e r t a c i a<br />

soflis meurneobis eleqtrifikacia<br />

samecniero xelmZRvanelebi:<br />

teqnikis mecnierebaTa doqtori,<br />

sruli profesori a. didebuliZe<br />

teqnikis mecnierebaTa doqtori,<br />

sruli profesori r. qsovreli<br />

2009 weli


2<br />

ssip - saqarTvelos saxelmwifo sasoflo-sameurneo<br />

universiteti<br />

ediSer midelaSvili<br />

meRvineobis teqnologiuri procesebisaTvis<br />

eleqtromagnituri vibraciuli danadgarebis<br />

damuSaveba da maTi muSaobis reJimebis optimizacia<br />

teqnikis mecnierebaTa kandidatis samecniero<br />

xarisxis mosapoveblad warmodgenili<br />

d i s e r t a c i a<br />

05.20.02 – soflis meurneobis warmoebis eleqtrifikacia<br />

samecniero xelmZRvanelebi:<br />

teqnikis mecnierebaTa doqtori,<br />

profesori al. didebuliZe<br />

teqnikis mecnierebaTa doqtori,<br />

profesori r. qsovreli<br />

2006 weli


3<br />

sarCevi<br />

Sesavali . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Tavi I. sakiTxis Seswavlis mdgomareoba da kvlevis<br />

amocanebi<br />

1.1. Rvinomasalebis warmoebis da<br />

xarisxis gaumjobesebis aspeqtebi. . . . . . . . . . . . . .<br />

1.2. eleqtromagnituri vibroamgznebebis<br />

konstruqciebis analizi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

1.3. ukuqceviT-winsvliTi moZraobis erTtaqtiani<br />

eleqtromagnituri vibroamgznebebi. . . . . . . . . . . . .<br />

1.4. eleqtromagnituri vibroamgznebebi<br />

kuTxiT-rxevadi RuziT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

1.5. sasoflo-sameurneo produqtTa damuSavebisTvis<br />

gankuTvnili eleqtromagnituri vibraciuli<br />

bunkeruli danadgarebi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

1.6. eleqtromagnituri vibraciuli danadgarebis<br />

eleqtrokvebisa da marTvis eleqtruli<br />

sqemebis analizi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

1.7. kvlevis mizani da amocanebi. . . . . . . . . . . . . . . . . . 43<br />

Tavi II. sacdeli eleqtromagnituri vibraciuli<br />

danadgarebi da maTi kvlevis meTodika<br />

2.1. sacdeli eleqtromagnituri vibraciuli<br />

danadgarebis konstruqciuli Taviseburebani . . . . .<br />

2.2. kvlevis meTodika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59<br />

2.3. eleqtromagnituri vibroamgznebebis eleqtruli<br />

parametrebis gazomvis meTodika . . . . . . . . . . . . . . .<br />

2.4. meqanikuri parametrebis kvleva . . . . . . . . . . . . . . . 65<br />

4<br />

13<br />

21<br />

24<br />

28<br />

32<br />

37<br />

44<br />

61


Tavi III. Teoriuli kvlevebi<br />

3.1. ukuqceviT-winsvliTi moZraobis erTtaqtiani<br />

eleqtromagnituri vibrodanadgarebis<br />

4<br />

Teoriis sakiTxisaTvis . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

3.2. vibraciuli danadgari kuTxiT-rxevad Ruziani<br />

amgznebiT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

3.3. Rvinomasalebis dasamuSavebeli vibraciuli<br />

danadgarebis Tiristoruli marTva . . . . . . . . . . . .<br />

3.4. vibrobunkerSi Rvinomasalebis vibrireba-<br />

aqtivizaciis kanonzomierebani . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Tavi IV. Rvinomasalebis warmoebis teqnologia<br />

da eqsperimentuli kvlevis Sedegebi<br />

4.1. eleqtromagnituri vibraciuli danadgarebis<br />

muSaobis reJimebis eqsperimentuli kvleva . . . . . . .<br />

4.2. Rvinomasalebis daZvelebis alternatiuli<br />

teqnologia da kvlevebis analizi . . . . . . . . . . . . .<br />

4.2.1. sabrende spirtebis warmoebis ZiriTadi wesebi . . . 121<br />

4.2.2. sabrende spirtebze Catarebuli eqsperimentuli<br />

kvlevis Sedegebi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

4.2.3. Rvinomasalebze Catarebuli eqsperimentuli<br />

kvlevis Sedegebi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Tavi V. eleqtromagnituri vibraciuli danadgarebis<br />

saimedoobis sakiTxisaTvis . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Tavi VI. eleqtromagnituri vibrodanadgarebis<br />

energetikuli da ekonomikuri<br />

efeqtianobis maCveneblebi . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

daskvnebi da rekomendaciebi . . . . . . . . . . . . . . . . 147<br />

gamoyenebuli literatura . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151<br />

danarTebi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169<br />

66<br />

82<br />

85<br />

95<br />

101<br />

118<br />

125<br />

128<br />

135<br />

142


5<br />

Sesavali<br />

Temis aqtualoba da unikaloba: Tanamedrove sasoflo-<br />

sameurneo teqnikiT uzrunvelyofa, fasebis disparitetis<br />

pirobebSi, saqarTvelos agraruli dargis efeqtianobis<br />

amaRlebis erT-erT ganmsazRvrel faqtors warmoadgens, radgan<br />

konkurentunariani soflis meurneoba warmoudgenelia maRali<br />

teqnikur-ekonomikuri, energetikuli da saeqspluatacio<br />

maCveneblebis mqone danadgarebis gareSe, romlebmac unda<br />

uzrunvelyon agraruli produqciis warmoebisa da gadamuSavebis<br />

uaxlesi teqnologiebis aTviseba. Tu gaviTvaliswinebT im<br />

garemoebas, rom vibraciulma manqanebma da danadgarebma, agreTve<br />

am teqnikur saSualebebze agebulma teqnologiebma bolo<br />

periodSi moaxdines mravali warmoebis Zireuli gardaqmna, am<br />

mimarTulebam arsebiTi wvlili unda Seitanos qveyanaSi<br />

maRalxarisxiani da konkurentunariani sasoflo-sameurneo<br />

produqciis miRebis saqmeSi. aucilebelia aRiniSnos, rom<br />

samarko Rvinis da brendis warmoeba tradiciulad saqarTvelos<br />

agraruli seqtoris prioritets warmoadgenda. yofil sabWoTa<br />

kavSiris respublikebsa da socialistur qveynebs Soris<br />

(moldova, somxeTi, azarbaijani, ungreTi, bulgareTi da a.S.)<br />

saqarTvelo Rvinomasalebis, kerZod ki saSualo da<br />

ZviradRirebuli samarko Rvinoebis da brendis msxvil<br />

eqsportiorad iTvleboda. sabazro ekonomikaze gadasvlis rTul<br />

periodSi mniSvnelovnad Semcirda, rogorc Rvinisa da spirtiani<br />

sasmelebis warmoeba, aseve uaxlesi teqnologiebis ararsebobis<br />

gamo daeca produqciis xarisxi. ukanasknel peridSi pozitiurad<br />

Seicvala dargSi arsebuli mdgomareoba. dafuZnda


6<br />

Rvinomasalebis mwarmoebeli mravali kompania, maT Soris,<br />

ucxouri kapitalis monawileobiT, romlebic warmatebiT iyeneben<br />

biznesis marTvis da marketingis Tanamedrove midgomebs.<br />

warmoebebSi dainerga uaxlesi teqnologiebi, rac, Sesabamisad,<br />

adekvaturad aisaxa produqciis xarisxze.<br />

ZviradRirebuli Rvinoebisa da brendis warmoebis<br />

teqnologia iTvaliswinebs Rvinisa da sabrende spirtebis<br />

mravalwlian daZvelebas. es xangrZlivi procesi dakavSirebulia<br />

did danakargebTan, romlebic ZiriTadad gapirobebulia<br />

aorTqlebiT. es iwvevs Rvinomasalebis TviTRirebulebis<br />

gazrdas da metad araxelsayrelia mwarmoeblisaTvis<br />

konkurentunarianobis SenarCunebis TvalsazrisiT. daZvelebis<br />

procesis xangrZlivobis Semcireba amcirebs zemoaRniSnul<br />

danakargebs da zrdis brunvis process, rac stimuls miscems<br />

mewarmes awarmoos konkurentunariani, maRali xarisxis<br />

produqcia.<br />

vibraciuli rxevebis dadebiTi zegavlena Rvinisa da<br />

sabrende spirtebis daZvelebaze naklebad Seswavlili da<br />

dasabuTebulia, Tumca, dRemde, xSirad gvxdeba mosazreba imis<br />

Taobaze, rom vibraciuli rxevebi SesaZleblobas gvaZleven<br />

miviRoT bunebrivad daZvelebuli Rvinoproduqtebis tolfasi<br />

masalebi sakmaod SemWidroebul vadebSi. miuxedavad amisa,<br />

mkveTri aqtivizaciis movlena warmoebaSi dRemde naklebad<br />

gamoiyeneba, rasac, Cveni azriT, ganapirobebs dRevandeli<br />

mewarmis fsiqologia, anu swrafad da mcire kapitaldabandebebis<br />

pirobebSi miiRos maqsimaluri sargebeli.<br />

unda aRiniSnos, rom dReisaTvis ar aris damuSavebuli<br />

Rvinomasalis vibraciuli daZvelebis mecnierulad


7<br />

dasabuTebuli meTodika, romelic saSualebas mogvcems<br />

sxvadasxva Rvinomasalis SemTxvevaSi davadginoT damuSavebis<br />

efeqtiani eqspozicia, rxevebis optimaluri sixSire da<br />

amplituda. aucilebelia agreTve, iseTi vibraciuli danadgaris<br />

konstruqciis Seqmna, romelic saSualebas mogvcems Rvinis<br />

qarxnis pirobebSi movaxdinoT Rvinomasalis didi moculobebiT<br />

damuSaveba.<br />

arsebul vibrodanadgarebSi gamoyenebul amgznebebs Soris<br />

eleqtromagnituri vibroamgznebebi muSaobaSi sakmaod saimedoni<br />

da martivni arian, radgan isini ar Seicaven mbrunav nawilebs.<br />

aseT amZravebSi eleqtromagnituri energia uSualod<br />

gardaiqmneba, rogorc ukuqceviT-winsvliT, aseve kuTxiT-rxevad<br />

meqanikur moZraobaSi, romelTac axasiaTebT amuSavebis kargi<br />

SesaZleblobebi, xmauris dabali done, ekonomiuroba warmoebasa<br />

da eqspluataciaSi, Tumca, amave dros, isini xasiaTdebian<br />

eleqtromeqanikuri parametrebis xSiri regulirebis<br />

aucileblobiT da yvelaze xelsayrel – rezonansis siaxlovis<br />

reJimSi arastabiluri muSaobiT. kerZod, adgili aqvs<br />

arasasurvel Sejaxebebs statorsa da Ruzas Soris, izrdeba<br />

xmauris done, amgznebebi moiTxoven xSir gawyobas.<br />

sadisertacio naSromi aqtualuria imiT, rom igi eZRvneba<br />

meRvineobisaTvis energodamzogi eleqtromagnituri vibraciuli<br />

danadgarebis damuSavebas, rac uzrunvelyofs danadgaris<br />

sadgaris (romelzec moTavsebuli iqneba rezervuari, kasri da<br />

a.S.) moZraobas rogorc ukuqceviT-winsvliTi, aseve wriuli<br />

traeqtoriiT. aseve, racionaluria danadgarebSi gamoyenebuli<br />

axali konstruqciis eleqtromagnituri amgznebi, romelic<br />

gamoirCeva eleqtromeqanikuri parametrebis regulirebis


8<br />

sizustiT da meqanikur rezonansul an rezonansis siaxlovis<br />

reJimSi stabiluri muSaobiT.<br />

zemoaRniSnulis gaTvaliswinebiT, Rvinomasalebis<br />

daZvelebis teqnologiuri procesebisaTvis, kerZod sabrende<br />

spirtebis daZvelebisaTvis gankuTvnili eleqtromagnituri<br />

vibraciuli danadgarebis damuSaveba da warmoebaSi gamoyeneba<br />

warmoadgens aqtualur amocanas, emsaxureba ra teqnologiuri<br />

procesebis intensifikacias, Sromis mwarmoeblobis amaRlebas da<br />

mniSvnelovani ekonomikuri efeqtis miRebas.<br />

amavdroulad aRsaniSnavia, rom daCqarebuli tempiT<br />

daZvelebuli Rvinomasalebi unda inarCunebdes Sesabamis bukets,<br />

Seferilobas da yvela im fizikur-qimiur parametrs, romelic<br />

axasiaTebs bunebrivad daZvelebul Rvinomasalas. dargSi<br />

arsebuli uaxlesi miRwevebi moyvanili da ganxilulia<br />

saqarTvelos saxelmwifo sasoflo-sameurneo universitetis<br />

soflis meurneobis eleqtrifikaciis departamentis da<br />

meRvineobis ganyofilebis mier Catarebul kvlevebSi, rasac<br />

ukanasknel periodSi mieZRna mravali samecniero Sroma.<br />

kvlevis mizani da amocanebi: iTvaliswinebs meRvineobis<br />

teqnologiuri procesebisaTvis eleqtromagnituri vibraciuli<br />

danadgarebis racionaluri konstruqciebis Seqmnas. dasaxuli<br />

miznis misaRwevad saWiroa Semdegi amocanebis gadawyveta:<br />

damuSavdes eleqtromagnituri vibraciuli danadgarebis<br />

axali konstruqcia;<br />

SeirCes vibrodanadgarebis marTvisa da kvebis racionaluri<br />

eleqtruli sqemebi;<br />

gamokvleul iqnes danadgarTa muSaobis reJimebi da SeirCes<br />

optimaluri varianti;


9<br />

ganisazRvros Rvinisa da sabrende spirtebis daZvelebis<br />

stimulirebaze rxevebis sxvadasxva eqspoziciaTa<br />

zemoqmedeba da dadgindes sasurveli optimumi;<br />

dadgindes eleqtromagnituri vibrodanadgaris<br />

saeqspluatacio maCveneblebi da moxdes teqnikur-<br />

ekonomikuri efeqtianobis gaangariSeba;<br />

Rvinisa da brendis mwarmoebelTaTvis momzaddes<br />

rekomendacia Seswavlili da damuSavebuli teqnologiuri<br />

inovaciis warmoebaSi gasavrceleblad.<br />

kvlevis meTodologia, midgomebi: eleqtromagnituri<br />

vibrodanadgaris gamocdis da eqsperimentuli kvlevebis<br />

umetesoba specialuri da Cveulebrivi eleqtruli manqanebisa da<br />

aparatebis gamocdis da kvlevebis analogiuria.<br />

eleqtromagnituri vibrodanadgaris eqsperimentuli<br />

kvlevebisa da gamocdisaTvis modernizebul iqna saqarTvelos<br />

saxelmwifo sasoflo-sameurneo universitetis soflis<br />

meurneobis eleqtrifikaciis departamentSi Seqmnili specialuri<br />

stendi.<br />

Catarebuli eqsperimentebis saSualebiT, eleqtromagnituri<br />

vibroamZravisaTvis dadgenil iqna denebis, Zabvebis,<br />

simZlavreebis, gragnilebis izolaciis, induqciurobebis da<br />

winaRobebis sidideebi. eleqtruli, magnituri da meqanikuri<br />

sidideebis Cawera ganxorcielda eleqtromeqanikuri<br />

oscilografis saSualebiT. rxevebis parametrebis gazomvisaTvis<br />

gamoyenebul iqna sxvadasxva saxis gadamwodebi, agreTve<br />

vibraciis gamzomi xelsawyo.<br />

vibraciuli danadgaris saimedoobis maCveneblebis da<br />

teqnikur-ekonomikuri efeqtianobis gaangariSeba Catarda


10<br />

saimedoobisa da ekonomikuri efeqtianobis gaangariSebis<br />

uaxlesi meTodikebis gamoyenebiT.<br />

kvlevis obieqti: Rvinisa da brendis warmoebis<br />

teqnologiuri procesebisaTvis gankuTvnili eleqtromagnituri<br />

vibraciuli bunkeruli danadgarebi da maTi marTvis sqemebi.<br />

mecnieruli siaxle: damuSavebulia energodamzogi<br />

eleqtromagnituri vibraciuli danadgarebi, romelic<br />

uzrunvelyofs danadgaris sadgaris (romelzec moTavsebulia<br />

rezervuari, kasri da a.S.) moZraobas rogorc ukuqceviT-<br />

winsvliTi, aseve xraxnuli traeqtoriiT. danadgarebSi<br />

gamoyenebuli axali konstruqciis eleqtromagnituri amgznebi<br />

arsebuli prototipebisagan gamoirCeva eleqtromeqanikuri<br />

parametrebis regulirebis sizustiT da rezonansul an<br />

rezonansulTan axlo reJimSi stabiluri muSaobiT. kerZod,<br />

vibrodanadgaris amgznebSi gamoyenebuli magnitogamtari<br />

prototipebisagan gansxvavdeba imiT, rom:<br />

vibroamgznebis Ruzis polusebi moZraobs statoris<br />

Reroebis polusebs Soris mudmivi sahaero RreCoebiT,<br />

riTac gansxvavdeba arsebuli vibroamgznebebisagan;<br />

vibroamgznebSi mizidvis Zala damokidebulia, rogorc<br />

mudmivi sahaero RreCoebis sidideebze, aseve misi polusebis<br />

aqtiuri farTis cvlilebaze;<br />

meqanikur rezonansSi muSaobisas, Ruzis gadadgileba ar<br />

iwvevs statoris polusebTan Sejaxebas;<br />

eleqtromagnituri vibraciuli danadgarebisaTvis<br />

Catarebuli Teoriuli da eqsperimentuli kvlevis Sedegad<br />

SerCeulia muSaobis optimaluri reJimi. Seswavlilia danadgaris<br />

zedapirze Rvinomasalebis vibrireba-aqtivizaciis procesi.


11<br />

dasabuTebulia meRvineobis teqnologiuri procesebis<br />

intensifikaciisaTvis gankuTvnili eleqtromagnituri<br />

vibraciuli danadgarebiT gamowveuli stimulirebis efeqti<br />

Rvinisa da sabrende spirtebis daZvelebaze.<br />

konstruqciebi da sqema daculia GEP2082B da GEP3180B<br />

saqarTvelos patentebiT gamogonebaze.<br />

samuSaos praqtikuli Rirebuleba: Tanamedrove pirobebSi,<br />

damuSavebuli vibrodanadgarebis konstruqciuli Sesrulebis<br />

simartive, momsaxureobis moxerxebuloba, liTontevadobis<br />

Semcireba, sruli avtomatizebis da mravalmxrivi funqciuri<br />

SesaZlebloba, maRali energetikuli, kargi saeqspluatacio da<br />

ergonomiuli maCveneblebi ganapirobebs imas, rom<br />

eleqtromagnituri vibraciuli danadgarebis gamoyenebiT,<br />

mniSvnelovnad Semcirdeba meRvineobis dargSi arsebuli<br />

problemebi da mewarmes miscems mniSvnelovan faqtiur wliur<br />

ekonomikur efeqts iseT xangrZliv sawarmoo ciklSi, rogoricaa<br />

samarko Rvinisa da sabrende (koniakiseburi) spirtebis daZveleba.<br />

ekonomikuri efeqtianoba gacilebiT maRalia axal,<br />

damuSavebul eleqtromagnitur vibraciul danadgarSi, romelic<br />

sabaziso danadgarze gaweuli danaxarjebis 78,5%-s Seadgens.<br />

samuSaos beneficiarebi (is uwyebebi da pirebi, vinc<br />

isargebleben miRebuli SedegebiT): samuSaos Sedegis<br />

potenciuri beneficiaria: kerZo seqtori – Rvinomasalebis<br />

mwarmoebeli kompaniebi; fizikuri pirebi da samecniero-kvleviTi<br />

institutebi, mkvlevarebi – samecniero SedegiT, SemoTavazebuli<br />

inovaciis Semdgomi srulyofiT da warmoebaSi gamoyenebiT<br />

dainteresebuli pirebi.


12<br />

samuSaos aprobacia: sadisertacio naSromis ZiriTadi<br />

Sedegebi moxsenebuli iqna saqarTvelos saxelmwifo sasoflo-<br />

sameurneo universitetis profesor-maswavlebelTa samecniero<br />

konferenciebze /1996-2004 w.w./; axalgazrda agrarikosTa I<br />

respublikur konferenciaze /q.Tbilisi, 1998w./; konstantine<br />

amirajibis saxelobis s.m. meqanizaciisa da eleqtrifikaciis<br />

institutis samecniero-praqtikul konferenciaze /q. Tbilisi,<br />

1999w./. damuSavebuli eleqtromagnituri vibaciuli danadgaris<br />

eqsperimentuli kvlevis Sedegebze dayrdnobiT Sedga praqtikuli<br />

amocana ssssu agrosainJinro fakultetis s.m. eleqtrifikaciis<br />

specialobis magistrebisaTvis – saganSi `eleqtromeqanika~.<br />

publikaciebi: disertaciis ZiriTadi masalebis mixedviT<br />

gamoqveynebulia 10 samecniero Sroma, romelTagan 2 warmoadgens<br />

saqarTvelos patents gamogonebaze. kerZod:<br />

1. eleqtromagnituri vibraciuli bunkeruli mowyobiloba<br />

meRvineobis teqnologiuri procesebisaTvis. saqarTvelos<br />

agraruli universitetis aspirantTa da xarisxis maZiebelTa<br />

samecniero SromaTa krebuli, II naw. Tbilisi, 1997. gv. 316-320;<br />

2. eleqtromagnituri vibraciuli bunkeruli danadgaris<br />

eqsperimentuli kvleva. saqarTvelos agraruli universitetis<br />

aspirantTa da xarisxis maZiebelTa samecniero SromaTa<br />

krebuli. III naw. Tbilisi, 1998. gv. 218-223;<br />

3. meRvineobisaTvis gankuTvnili vibraciuli bunkeruli<br />

danadgari. saqarTvelos soflis meurneobis mecnierebaTa<br />

akademia. samecniero-teqnikuri progresi saqarTvelos<br />

agrosamrewvelo seqtoris sainJinro sferoSi. Tbilisi, 1999.<br />

gv. 192-195 (Tanaavt.: maWavariani f., qsovreli n.);


13<br />

4. vibraciuli mowyobiloba. saqarTvelos patenti gamogonebaze<br />

GEP2082B. `saqpatenti~-s biuleteni #3, 2000 w (Tanaavt.:<br />

qsovreli r., didebuliZe a., qsovreli z.);<br />

5. eleqtromagnituri vibraciuli danadgaris dinamika. agraruli<br />

mecnierebis problemebi. samecniero SromaTaAkrebuli, t. XVII.<br />

Tbilisi, 2002. gv. 232-237;<br />

6. eleqtromagnituri vibrobunkeris saimedoobis gamokvleva.<br />

agraruli mecnierebis problemebi. agraruli mecnierebis<br />

problemebi. samecniero SromaTaAkrebuli, t. XVII. Tbilisi,<br />

2002. gv. 238-242;<br />

7. Rvinomasalebis dasamuSavebeli vibraciuli danadgari.<br />

saqarTvelos mecnierebaTa akademiis `moambe~, t.#10. Tbilisi,<br />

2002. gv.225-232 (Tan.: qsovreli r., didebuliZe a., qsovreli n.);<br />

8. eleqtromagnituri vibroamgznebi. saqarTvelos patenti<br />

gamogonebaze GE P3180B. `saqpatenti~-s biuleteni #20, 2003 w<br />

(Tanaavt.: qsovreli r., javaxiSvili g., qsovreli n.);<br />

9. kuTxiTrxevad Ruziani ortaqtiani eleqtromagnituri<br />

vibroZravas Tiristoruli marTva. agraruli mecnierebis<br />

problemebi. samecniero SromaTaAkrebuli, t. XXIV. Tbilisi,<br />

2003. gv. 93-96 (Tanaavt.: qsovreli r., didebuliZe a.);<br />

10. kuTxiTrxevadi eleqtromagnituri vibroamgznebis dinamikuri<br />

parametrebis gansazRvra. agraruli mecnierebis problemebi.<br />

samecniero SromaTaAkrebuli, t. XXXII. Tbilisi, 2005. gv. 153-<br />

156 (Tanaavt.: qsovreli r., maisaSvili l.).<br />

samuSaos moculoba: sadisertacio naSromi Sedgeba<br />

Sesavlis, 6 Tavis, daskvnebisa da rekomendaciis, gamoyenebuli<br />

literaturisa da danarTisagan. naSromi gadmocemulia 172<br />

nabeWd gverdze da moicavs 43 naxazs, 13 cxrils da 4 danarTs.


14<br />

Tavi I. sakiTxis Seswavlis mdgomareoba da<br />

kvlevis amocanebi<br />

1.1. Rvinomasalebis warmoebis da xarisxis<br />

gaumjobesebis aspeqtebi<br />

saqarTvelos ekonomikaSi meRvineobas tradiciulad didi<br />

xvedriTi wili eWira. igi qveynis biujetis Sevsebis erT-erT<br />

ZiriTad wyaros warmoadgenda, magram wina saukunis 90-iani<br />

wlebis dasawyisidan qveyanaSi Seqmnilma mZime politikurma da<br />

ekonomikurma pirobebma sagrZnobi zegavlena moaxdines dargis<br />

Semdgom ganviTarebaze. miuxedavad amisa, warmoebuli produqciis<br />

asortimenti – TeTri da wiTeli Rvinoebi da brendi<br />

(koniakiseburi sasmeli) ar Semcirebula. arsebuli teqnikuri<br />

potencialis gaTvaliswinebiT qveyanaSi SesaZlebelia 600 aTas<br />

tonamde yurZnis gadamuSaveba da 20...30 mln dekalitri Rvinis<br />

Camosxma, paralelurad SesaZlebelia 3 mln dekalitramde<br />

brendis warmoeba [58, 82].<br />

unda aRvniSnoT, rom 1996-2001 wlebSi msoflioSi yurZnis<br />

warmoeba 60...65 mln tonis zRvrebSi imyofeboda, liderobdnen<br />

italia, safrangeTi, aSS da espaneTi. rac Seexeba Rvinis<br />

warmoebas, igi 260...270 mln heqtolitris zRvrebSi meryeobda, da<br />

aq, zemoaRniSnuli qveynebi sul ufro naTlad grZnoben Rvinis<br />

axali eqsportiorebis (avstralia, argentiana samxreT afrikis<br />

respublika, Cile) aqtiur sabazro intervencias [85, 203, 208].<br />

Rvinis moxmareba msoflioSi saSualod 230 mln hl-s Seadgenda,<br />

ris gamoc SesamCnevi iyo produqciis siWarbe, amave dros<br />

izrdeboda moTxovna maRalxarisxian wiTel Rvinoebze. Seqmnili<br />

situacia naTlad aisaxa saqarTvelos meRvineobaSic, sadac


15<br />

mewarmeebi gadadian samarko wiTeli Rvinis warmoebaze, romelic<br />

gansakuTrebuli popularobiT sargeblobs Cveni qveynisaTvis<br />

tradiciul ruseTisa da ukrainis bazrebze (iq ZviradRirebuli<br />

samarko Rvinoebis seqtoris or mesamedamde qarTul Rvinoebsa<br />

da maT falsifikatebze modis).<br />

cnobilia, rom qarTuli Rvino, organoleptikuri<br />

TvisebebiT tols ar udebs evropul produqcias. saqarTveloSi<br />

saukuneebis manZilze moyavT yurZnis iseTi aRiarebuli jiSebi,<br />

rogoricaa: saferavi, kaxuri mwvane, rqawiTeli, xixvi, goruli<br />

mwvane, Takveri, cicqa, colikauri, ocxanuri safere, kraxuna,<br />

aladasturi, aleqsandrouli, mujureTuli, usaxelouri, Cxaveri<br />

da mravali sxva [24, 37, 198, 199]<br />

sabazro ekonomikaze gadasvlis periodSi RvinomasalaTa<br />

warmoebis da realizaciis sferoSi gaCnda axali tendenciebi,<br />

kerZod, dargSi Seicvala sagadasaxado kanonmdebloba:<br />

SemoTavazebul iqna Zalzed dabali Sesasyidi fasebi;<br />

saaqcizo gadasaxadiTa da saeqsporto baJiT dabegvras<br />

mogebis SesaZlebloba TiTqmis nulamde dayavs, rac cxadia<br />

zrdis Rvino-produqciis TviTRirebulebas;<br />

sistematuri xasiaTi mieca pirveladi produqciis<br />

mwarmoebelTaTvis, ZiriTadaT glexur da mcire fermerul<br />

meurneobebSi dasaqmebulTaTvis, anazRaurebis dagvianebas,<br />

rac sakmaod mZime pirobebSi ayenebs maT yofiT cxovrebas<br />

da, TavisTavad, qveynis ekonimikaze negatiur gavlenas<br />

axdens.<br />

arsebuli maRali sagadasaxado ganakveTi aiZulebs mewarmes<br />

gayidos warmoebuli produqcia `Sav bazarze~, romelic<br />

falsificirebuli da dabali xarisxis RvinomasalebiT aris


16<br />

gajerebuli. qarTuli Rvinoebis falsifikacias ewevian ruseTis<br />

federaciaSi, ukrainaSi, moldovaSi. amis simptomebi SeiniSneba<br />

azerbaijanSi, rumineTSi, bulgareTSi da TviT amerikis<br />

SeerTebul StatebSi, da es ar aris erTeuli SemTxvevebi, igi<br />

masobrivi gaxda. cxadia, rom arsebuli mdgomareoba<br />

saqarTvelos akargvinebs saerTaSoriso bazars, xolo<br />

saxelmwifo biujets - realur Semosavlebs. aRsaniSnavia, rom<br />

Rvino-produqciis gayidvaze aqcizis gadasaxadis done<br />

mniSvnelovnad dabalia im qveynebSi, romelTac msoflio<br />

bazarze mniSvnelovani adgili uWiravT, magaliTad, safrangeTSi<br />

igi aris 3%, xolo ungreTSi - 11% [46, 184].<br />

realobas ufro amZimebda warmoebaSi gamoyenebuli<br />

nedleulis cvalebadi xarisxi, Tanamedrove gadamamuSavebeli,<br />

fermentaciis da filtraciis teqnologiuri xazebis, davargebis<br />

srulfasovani teqnologiis ararseboba, aseve Camosxmis<br />

moZvelebuli teqnologia (mZime minis tara, Seuferebeli<br />

dizaini, plastmasis sacobi, mouwesrigebeli etiketi da a.S.),<br />

marketingis wesebis safuZvliani arcodna, rac saerTaSoriso<br />

bazarze didi konkurenciis pirobebSi ukana planze ayenebda<br />

adgilobrivi warmoebis Rvino-produqcias.<br />

jer kidev 1887 wels, cnobili sazogado moRvawe, ilia<br />

WavWavaZe aRniSnavda, rom `exla Cvens Rvinos sxva bazaric<br />

exsneba. eg bazari ruseTia. Cveni guliTadi rwmena es aris, rom<br />

Cveni Rvinoebi am dids bazarSi fexs moikidebs, Tu Cveni<br />

Zveleburi patiosani sagani Rvinis keTebisa ar SevcvaleT. am<br />

bazarma guli unda daajeros rom Cveneburi Rvino marTali<br />

Rvinoa; rom Cvens RvinoSi ara aris-ra, garda yurZnis wvenisa.<br />

Cveneburs Rvinis keTebas dRevandlamde amis meti sxva sagani ara


17<br />

hqonia. Tu hsurT, rom ruseTis bazarSi Cvenma Rvinom adgili<br />

daiWiros da evropuls yalbs Rvinoebs ajobos da gza<br />

daaclevinos, es marto imiT SesaZloa moxdes, rom<br />

gasamklaveblad evropuls yalbs Rvinos Cveni marTali Rvino<br />

pirSi wavuyenoT. aq Cveni gamarjveba ueWvelia, imitom rom ar<br />

aris qveyanazed kaci, romelmac marTali yalbs ar amjobinos,<br />

rac unda es yalbi samacduro iyos. Cvens Rvinoebs sxva imedi ar<br />

unda hqondes gauZlos evropiul Rvinoebis cilobasa: yalbis<br />

Rvinis keTebaSi Cven evropas ver daveweviT, gaswrebas vinRa<br />

ityvis. maSasadame, erTiRa dagvrCenia: marTlis Rvinis keTebas nu<br />

vuRalatebT~. ilia WavWavaZe aseve xazgasmiT urCevs im periodis<br />

mmarTvelobas, rom unda Camoyalibdes `azri, romelic, Cvenis<br />

fiqriT, safuZvlad unda daedos kanons Rvinis Taobazed, Tu<br />

hsurT, rom Sinaurma Rvinom gza gaikafos ruseTis bazrisaken da<br />

igi auarebeli fuli Sin ruseTSive dahrCes, romelic evropuls<br />

yalbs da mawyinars Rvinoebzed exarjeba dResa, da amasTan<br />

uwyinari Rvinoc svas xalxma. am xelsamZRvano azrs bevri sxva<br />

saWiroebac mosdevs, rom survili kanonisa uqmad ar darCes. am<br />

kanonebis vrclad SemuSaveba Cven azrad ara gvqonia da amitomac<br />

amiT vaTavebT~ [38].<br />

viTareba radikalurad Seicvala bolo aTwleulis<br />

ganmavlobaSi. gamococxlda Rvinis da spirtiani sasmelebis<br />

warmoeba, dafuZnda mravali kerZo kompania: `saqarTvelos<br />

Rvinisa da alkoholuri sasmelebis kompania – `GWS~,<br />

`korporacia qinZmarauli~, `Teliani veli~, `sarajiSvili~,<br />

`badagoni~ da a.S, romlebmac mniSvnelovani warmatebebi moipoves<br />

Rvinomasalebis warmoebaSi, misi sazRvargareT gatanisa da<br />

imijis Seqmnis saqmeSi. sagulisxmoa, rom Rvinis konkursebze


18<br />

sistematurad imsaxurebs oqros medlebs qarTuli Rvinoebi<br />

“axaSeni”, “xvanWkara”, “ojaleSi”, “mwvane”, “tviSi”, ”qinZmarauli”,<br />

“mukuzani”, “yvareli”, “saferavi”, “kaxeTi”, “alaznis veli”<br />

(TeTri da wiTeli). aRsaniSnavia agreTve, rom 2001 wlis<br />

dekemberSi, 15-wliani pauzis Semdeg, oqros medliT dajildovda<br />

qarTuli brendis (koniakiseburi sasmeli) Semdegi markebi:<br />

“varcixe”, “Zalian Zveli”, “eniseli” da “Tbilisi” [26, 27, 37, 201,<br />

202, 204].<br />

cxadad Cans qarTuli Rvinomasalebis eqsportis zrdis<br />

tendenciebi. Tu, 1997-99 wlebSi Rvinis eqsporti 12...16 mln aSS<br />

dolaris zRvrebSi imyofeboda, 2001 wels eqsportirebuli<br />

produqciis Rurebulebam 32,2 mln aSS dolari Seadgina, rac<br />

qveynis mTliani eqsportis 10%-s aRemateba /ix. cxrili 1.1/. es<br />

maCvenebeli gacilebiT ufro maRali iqneboda, rom ara, rogorc<br />

ukve aRvniSneT, uamravi falsificirebuli produqcia dsT-s<br />

bazarze. saqarTvelo, 2006 wels ruseTis mier gamocxadebul<br />

embargomde, ruseTis Rvinis bazarze samarko Rvinoebis (romelTa<br />

0,75 l tevadobis erTi boTlis fasi 5 aSS dolars aRemateba)<br />

gayidvis moculobis mixedviT, win uswrebda iseT qveynebs,<br />

rogorebic arian safrangeTi, germania, aSS, ungreTi, espaneTi,<br />

italia da a.S. sayuradReboa is garemoebac, rom izrdeba<br />

saqarTvelodan eqsportirebuli Rvinomasalebis xarisxic<br />

Camosasxmeli Rvinis boTlebSi CamosxmuliT Canacvlebis Sedegad<br />

[51, 60, 68, 187, 200].<br />

amgvarad, venaxebis farTobebis mixedviT saqarTvelo<br />

msoflioSi 22-e adgilze imyofeba, magram Rvinis warmoebis<br />

mixedviT ki pirveli 30 qveynis ricxvs ar miekuTvneba. es ki<br />

pirvel rigSi unda mivaweroT Cveni saxelmwifo statistikis


#<br />

19<br />

cxrili 1.1. msoflio mevenaxeoba da meRvineoba<br />

qveyana da misi<br />

adgili saerTo<br />

warmoebaSi,<br />

1999 w<br />

Rvinis<br />

warmoebis<br />

moculoba<br />

(mln hl)<br />

venaxebis<br />

saerTo<br />

farTobi<br />

(aTasi ha)<br />

venaxebis<br />

farTobi<br />

savargulebis<br />

farTobis %-is<br />

saxiT<br />

1 safrangeTi 64 871 4,5<br />

2 italia 54 871 7,9<br />

3 espaneTi 33 1163 6,1<br />

4 aSS 24 350 0,2<br />

5 argentina 13 250 0,9<br />

6 germania 12 102 0,8<br />

7 avstralia 9 79 0,15<br />

8 samxreT afrika 8 120 0,8<br />

9 portugalia 7 252 9,8<br />

10 rumineTi 7 255 9,8<br />

11 Cile 6 122 5,3<br />

12 CineTi 5 193 0,14<br />

13 saberZneTi 4 124 3,2<br />

14 ungreTi 4 99 2,0<br />

16 bulgareTi 2 107 2,4<br />

17 brazilia 2 57 0,09<br />

18 ruseTi 2 70 0,05<br />

19 xorvatia 2 55 3,5<br />

20 moldova 1,8 152 7,0<br />

21 uzbekeTi 1,5 102 2,1<br />

30 kviprosi 0,6 20 13,9<br />

31 saqarTvelo 0,2 60 2,0 (an 0,6)<br />

m s o f l i o 283 7426 0,49


20<br />

garkveul xarvezebs: yurZnis warmoeba saqarTveloSi xom 1999<br />

wels 220 aTas tonas Seadgenda, xolo saxelmwifo sabaJo<br />

departamentis monacemebiT Rvinis eqsportma qveyanas misca 14,6<br />

mln aSS dolari /ix. cxrili 1.2/; 2000 wels – 28,3 mln dolari,<br />

rac daaxloebiT 0,15 mln hetolitris tolfasia. gamodis, rom<br />

saqarTvelos Sida bazarze Rvino ar iyideba da daaxloebiT 180<br />

aTasi tona yurZeni midis CurCxelas an felamuSis<br />

dasamzadeblad an/da gamoiyeneba rogorc sufris yurZeni. unda<br />

vivaraudoT, rom 220 aTasi tona yurZenidan 1999 wels moxda<br />

daaxloebiT 1,5 mln hl Rvinis warmoeba, saidanac 1,2 mln hl<br />

gamoyenebul iqna Sida bazarze (24 l erT mosaxleze, rac<br />

safrangeTis moxmarebis donezea) [28, 53, 77, 205, 206, 207].<br />

udavoa, rom kerZo seqtorSi Tanamedrove teqnologiebze<br />

dafuZnebuli Rvinomasalebis warmoeba, Sesabamisad, xels uwyobs<br />

msoflio bazarze qarTuli Rvinisa da brendis aRiarebas,<br />

saxelmwifoSi mzardi ekonomikur-fiskaluri politikis<br />

gatarebas da, rac umniSvnelovanesia, soflad mosaxleobis<br />

damagrebasa da fuladi niSnebis mimoqcevis zrdas.<br />

1914 wels, udaod genialurad brZana niko nikolaZem – `da<br />

ai aq imarxeba ekonomikuri ZarRvi koleqtiuri vinifikaciisa:<br />

kargi Rvinis dayeneba, masze sagarantio aperaciebis SemoReba,<br />

Cveneburi yurZnis wvenidan saimedo saqonlis miReba da misTvis<br />

xelsayreli bazrebis mopoveba, erTis mxriv didaT Seuwyobs<br />

xels Cveni soflis kulturul-ekonomikur aRorZinebas [23].


21<br />

cxrili 1.2. saqarTvelos Rvinis eqsporti,<br />

aTasi aSS dolari<br />

# qveyana<br />

1999 weli<br />

%<br />

eqsp.<br />

jamTan<br />

2000 weli<br />

%<br />

eqsp.<br />

jamTan<br />

mateba<br />

+/-<br />

1 ruseTi 10.114 69,3 22.495 79,4 +12.381<br />

2 ukraina 1.527 10,5 2.850 10,1 +1.323<br />

3 aSS 1.108 7,6 831 2,9 -277<br />

4 niderlandi 806 5,5 - - -<br />

5 litva 273 1,9 231 0,8 -42<br />

6 yazaxeTi 207 1,4 735 2,6 +528<br />

7 estoneTi 190 1,3 86 0,3 -104<br />

8 latvia 139 1,0 245 0,9 +106<br />

9 TurqmeneTi 105 0,7 29 0,1 -76<br />

10 belarusi 43 0,3 276 1,0 +233<br />

11 iaponia 36 0,2 121 0,4 +75<br />

12 d/britaneTi 4 0,0 209 0,7 +205<br />

aTi wamyvani 14.522 99,5 28.079 99,1 -<br />

sul 14.602 100,0 28.326 100,0 +13724<br />

wyaro: saqarTvelos sabaJo; qveynebis pirveli aTeuli<br />

ranJirebulia 1999 wlis eqsportis Sesabamisad.


22<br />

1.2. eleqtromagnituri vibroamgznebebis<br />

konstruqciebis analizi<br />

sasoflo-sameurneo sawarmoo ciklSi gamoyenebuli<br />

eleqtromagnituri vibroamgznebebi Tavisi konstruqciuli<br />

SesrulebiT eleqtromeqanikurebTan SedarebiT gacilebiT ufro<br />

srulyofil danadgarebad miiCnevian, radgan eleqtromagnituri<br />

energia uSualod gardaiqmneba meqanikur moZraobaSi. amis gamo,<br />

vibroamZravebSi ar gamoiyeneba mbrunavi nawilebi (debalansebi,<br />

lilvebi, kbilanebi, sakisrebi) da adgili ara aqvs muSa<br />

zedapirebis cveTas. Sedegad, eleqtromagnitur vibraciul<br />

danadgarebSi saWiro rxeviTi moZraoba miiReba winaswari<br />

gardaqmnebis aucileblobis gareSe, rac saSualebas iZleva,<br />

umetes SemTxvevaSi, erT kompleqsSi gavaerTianoT Semsrulebeli<br />

organo da vibroamgznebi. amis gamo, aseTi mowyobilobebi<br />

xasiaTdebian maRali m.q.k.-iT [50, 93, 166, 172, 186].<br />

cnobilia sxvadasxva tipisa da daniSnulebis<br />

eleqtromagnituri vibroamgznebebi (emva), romelTa<br />

konstruqciuli Sesrulebis nairsaxeoba TiToeul konkretul<br />

SemTxvevaSi aixsneba maTi gamoyenebis TaviseburebebiT da<br />

gansazRvravs maT klasifikacias.<br />

moqmedebis principis mixedviT eleqtromagnituri<br />

vibroamgznebebi iyofian erTtaqtian da ortaqtian meqnizmebad.<br />

pirvelSi Ruzis amgznebi Zala moqmedebs mxolod erT mxares,<br />

romelic damokidebulia magnituri nakadis sidideze. im<br />

SemTxvevaSi, rodesac eleqtromagnitis gragnilis mkvebav cvlad<br />

dens periodis ganmavlobaSi gaaCnia denis Zalis ori maqsimumi –<br />

dadebiTi da uaryofiTi, xorcieldeba magnituri nakadis


23<br />

sididis orjer cvlileba, Sesabamisad nulidan maqsimumamde.<br />

magnituri nakadis zrdisas eleqtromagnitis Ruza miizideba<br />

gularaze, xolo Semcirebisas, drekadi sistemis aRmdgeni<br />

Zalebis meSveobiT, Ruza ubrundeba sawyis mdgomareobas, ris<br />

gamoc amgznebi Zalis sixSire utoldeba vibroamgznebis<br />

gragnilze miwodebuli cvladi denis gaormagebul sixSires da<br />

misi 50 hc sixSiris cvladi denis qselidan kvebis SemTxvevaSi<br />

Seasrulebs 100 rxevas.<br />

moqmedebis xasiaTis mixedviT arCeven rezonansuli<br />

moqmedebis emva-s. rezonansul vibroamgznebebSi, rodesac<br />

amplituda sahaero RreCos naxevarze meti SeiZleba gaxdes,<br />

adgili eqneba vibrodartymebs – dajaxebebs Ruzasa da stators<br />

Soris. danadgaris simtkicis da muSaobis normaluri reJimis<br />

TvalsazrisiT aseTi procesi aramdgradia. aseTi tipis<br />

vibroamgznebebi (rezonansuli), iTvlebian ra rxevebis agznebis<br />

mZlavr wyarod, gamoiyenebian eleqtromagnituri vibraciuli<br />

bunkerebis amZravad, Tumca gasaTvaliswinebelia, rom danadgaris<br />

elementebi ganicdian did dinamiur datvirTvas [1, 47, 115, 117].<br />

korpusis konstruqciuli Sesrulebis mixedviT,<br />

eleqtromagnituri vibrodanadgarebi iyofian Ria, daxurul,<br />

hermetiul da afeTqebad usafrTxo manqanebad.<br />

rxeviTi moZraobis mixedviT, vibroamgznebebi warmodgenili<br />

arian rogorc mcire, aseve didi svlis (sahaero RreCo 2-3 mm-mde<br />

da meti) mqone sworxazovan, wrewiris rkalze da xraxnuli<br />

traeqtoriiT moZrav danadgarebad [109, 185, 189].<br />

kvebis saSualebis mixedviT eleqtromagnituri vibraciuli<br />

amgznebebi SeiZleba daiyos Semdeg jgufebad [117, 121, 167, 168]:<br />

danadgarebi gammarTvelebiT;


24<br />

reaqtiuli danadgarebi mudmivi denis agznebis da<br />

gammarTvelebis gareSe;<br />

danadgarebi mudmivi denis SemagnitebiT;<br />

danadgarebi, romelTa agzneba xorcieldeba mudmivi<br />

magnitiT;<br />

danadgarebi, romelTa agzneba warmoebs mudmivi denis<br />

wyaros impulsebiT.<br />

sxvadasxava saeqspluatacio pirobebidan gamomdinare,<br />

gansxvavdeba emva-is rogorc masa–gabarituli maCveneblebi, aseve<br />

konstruqciuli Sesruleba da, ZiriTadaT, ganisazRvreba<br />

danadgarSi gamoyenebuli drekadi sistemis mravalgvarobiT.<br />

arCeven vibroamgznebebs foladis da sxva drekadi masalis<br />

furclovani resorebiT; xraxnuli, cilindruli an konusuri<br />

foladis zambarebiT. aqve aRvniSnavT, rom SedarebiT farTo<br />

gamoyeneba hpova ori tipis drekadma sistemam – brtyeli<br />

resorebiT da xraxnuli zambarebiT.


25<br />

1.3. ukuqceviT-winsvliTi moZraobis erTtaqtiani<br />

eleqtromagnituri vibroamgznebebi<br />

eleqtromagnituri vibroamgznebebis konstruqciaTa<br />

umravlesoba farTod gamoiyeneba soflis meurneobis sxvadasxva<br />

dargebSi. Tumca faqtia, rom didi liTontevadobis emva-bi,<br />

miuxedavad maTi maRali energetikuli maCveneblebisa, naklebad<br />

gamoiyeneba mobiluri manqanebisa da meqanizmebis amZravTa saxiT.<br />

isini ZiriTadaT xasiaTdebian, rogorc stacionalur pirobebSi<br />

momuSave danadgarebi [1, 30, 124, 125].<br />

naxaz 1.1-ze mocemuli erTtaqtiani emva Sedgeba gularas 1,<br />

Ruzis 2 da gragnilebisgan LM1, LM2, romelTa kveba<br />

xorcieldeba denis impulsebiT calnaxevarperiodiani<br />

gammarTvelidan VD. wredSi CarTuli maSuntirebeli winaRobis R<br />

regulirebiT SesaZlebelia eleqtromagnitis gragnilSi<br />

gamavali denis mdgenelebs Soris Tanafardobis cvlileba.<br />

amgvarad, winaRobis cvlilebiT SesaZlebelia naxtomiseburad<br />

vcvaloT amgznebis meqanikuri sixSire 50-dan 100 hc-mde.<br />

feromeqanikuri emva-s principialuri sqema naCvenebia nax.<br />

1.2-ze. aRniSnul sistemaSi arawrfivi induqciurobis L da wrfivi<br />

tevadobis C mimdevrobiTi mierTebiT da maTi sidideTa<br />

Sesabamisi SerCeviT miRweulia rTuli rezonansuli movlenebi –<br />

Zabvebis ferorezonansi da rxeviTi sistemis meqanikuri<br />

rezonansi. ganxilul eleqtromagnitur viboramgznebs gaaCnia<br />

simZlavris da margi qmedebis maRali koeficienti.<br />

vibroamgznebTa rig konstruqciebSi, mudmivi deniT<br />

Semagnitebis nacvlad, gamoiyeneba mudmivi magnitebi /ix. nax. 1.3/.<br />

am SemTxvevaSi, emva-is eleqtromagnitis gularaze 1


1<br />

26<br />

LM2<br />

LM1<br />

~<br />

nax. 1.1<br />

~<br />

2<br />

nax. 1.2<br />

LM<br />

C<br />

VD<br />

R


27<br />

daxveuli gragnili 4 qmnis cvlad magnitur vels. mudmivi<br />

magniti 2 drekadi sistemis 3 saSualebiT dakavSirebulia<br />

eleqtromagnitTan. konstruqciaSi meqanikuri rxevebis sixSire<br />

tolia mkvebavi qselis cvladi denis sixSirisa. aqve<br />

aRsaniSnavia, rom muSa organos gadaecema aramarto mimarTuli<br />

pulsirebuli Zala, aramed cvladi momentic [170].<br />

erTtaqtian emva-is rxevis amplitudis regulirebisaTvis<br />

SesaZlebelia gamoviyenoT marTvis avtomatizebuli sistemebi<br />

/nax. 1.4/. vibroamgznebi Sedgeba: eleqtromagnitis 1, kvebis<br />

blokis 2 – gragnili 3 da masTan mimdevrobiT mierTebuli<br />

kondensatoriT 4, feromagnituri Ruzis 5, drekadi elementis 6<br />

da Ruzis gadaadgilebis gadamwodisagan 7, romelic<br />

dakavSirebulia mas-is Sedarebis blokis 8-9 erT-erT<br />

SesasvlelTan, romlidanac signali gadaewodeba maZlierebels<br />

10 da marTvis blokis 11 gavliT ubrundeba kvebis bloks, riTac<br />

miiRweva marTvis ukukavSiriani sistemiT Ruzis rxevis<br />

amplitudis cvlilebis regulireba [166].<br />

aucileblad unda aRiniSnos, rom erTtaqtiani emva-sgan<br />

gansxvavebiT ortaqtian vibroamgznebebs gaaCniaT SedarebiT<br />

maRali saeqspluatacio da energetikuli maCveneblebi, Tumca<br />

konstruqciuli SesrulebiT, wona-gabarituli maCveneblebiT da<br />

liTontevadobiT, xSiri da Sromatevadi gawyobebis Catarebis<br />

aucileblobiT, sakmarisad CamorCebian erTtaqtian amgznebebs da<br />

ramdenadac, Cveni kvlevis sagans ar warmoadgenen ortaqtiani<br />

amgznebebi, maT konstruqciaTa analizs aRar vawarmoebT.


~<br />

2<br />

4<br />

11<br />

3<br />

N<br />

1<br />

28<br />

nax. 1.3<br />

10<br />

~<br />

nax. 1.4<br />

S<br />

4<br />

5<br />

6<br />

8 9<br />

7<br />

3<br />

2<br />

1


29<br />

1.4. eleqtromagnituri vibroamgznebebi<br />

kuTxiT-rxevadi RuziT<br />

ukuqceviT-winsvliTi moZraobis emva-sTan SedarebiT,<br />

kuTxiT-rxevad Ruziani amgznebebi gacilebiT naklebad<br />

gavrcelebulia da, Sesabamisad, maTi konstruqciaTa nairsaxeoba<br />

SezRudulia. miuxedavad amisa, msgavsi amgznebebi farTo<br />

gamoyenebas pouloben maTi ZiriTadi dadebiTi efeqtis gamo, rac<br />

gamoixateba imiT, rom Ruzis grZivi RerZidan muSa organos<br />

gansxvavebuli manZiliT damagrebis SesaZleblobis arsebobiT<br />

miiReba gadaadgilebis praqtikulad nebismieri amplituda.<br />

magram, rogorc Catarebulma sapatento Ziebam gviCvena,<br />

dReisaTvis arsebuli vibroamgznebebi mainc gamoirCevian<br />

konstruqciuli Sesrulebis naklovanebiT da saWiroeben Semdgom<br />

srulyofas warmoebis teqnologiur ciklSi maTi intensiuri<br />

danergvis mizniT [4, 6, 31, 97].<br />

cnobilia vibroamgznebis konstruqcia, romelic Ruzis<br />

naxevar-rgolebTan urTierTSejaxebis gamo gamoirCeva<br />

SezRuduli simZlavriT da rxevaTa gasaqaniT. masSi, sapirispiro<br />

polusebis amgznebi gragnilebi SeerTebulia mimdevrobiT, xolo<br />

Ruza Sesrulebulia ori aSkarad gamoxatuli polusebiT. Ruzis<br />

Tavdapirveli gadaadgileba erT-erT ukidures wertilSi<br />

miiRweva drekadi elementebis saSualebiT, romelTac Ruzis<br />

simetriuli mdgomareobis SemTxvevaSi gaaCniaT aramdgradi<br />

wonasworoba [118].<br />

korporacia `The Gillette Co.~-s mier, eleqtrosakreWis<br />

amZravad, dapatentebulia reaqtiuli emva, romelsac gaaCnia<br />

sapirispiro faziT rxeviTi moZraobaSi moyvanili ori rotori,


30<br />

rac mniSvnelovnad zrdis amgznebis liTontevadobas da<br />

gabaritul zomebs [54].<br />

rTuli konstruqciuli SesrulebiT da SezRuduli<br />

simZlavriT xasiaTdeba firma `seiko~-s mier SemoTavazebuli<br />

kuTxiT-rxevadi vibroamgznebi, romlis statoris gulara<br />

damzadebulia permaliisgan. misi agzneba uSualod xorcieldeba<br />

koWebis saSualebiT. Ruza Sesrulebulia mudmivi magnitisgan,<br />

romlis erT-erT boloze mimagrebulia mimwoli meqnizmi,<br />

dakavSirebuli xrutuna meqanizmis kbilanebTan. vibroamgznebis<br />

koWebSi mudmivi denis gatarebiT Ruza asrulebs rxeviT<br />

moZraobas, xolo xrutunas rgoli uwyvetad brunavs dasaxuli<br />

mimarTulebiT. warmodgenili vibroamgznebis feromagnitur<br />

Ruzas SeuZlia Seasrulos kuTxuri rxevebi. uZravad yofnis<br />

dros, Ruzas akavebs zambara im mdgomareobaSi, rodesac<br />

magnituri gamtaroba ar aris maqsimaluri. amasTanave, Ruzis<br />

uZrav mdgomareobaSi yofnis dros, wredi momarTulia<br />

rezonansis principze, riTac mcirdeba energiis danakargebi<br />

[149, 165].<br />

naxaz 1.5-ze naCvenebi eleqtromagnituri vibroamgznebisTvis<br />

damaxasiaTebel Taviseburebas warmoadgens Ruzis 2 da statoris<br />

3 monacvle polusebis gansxvavebuli forma. cilindruli forma<br />

aqvT mxolod 4-1, 4-2 da 4-3, 4-4 polusTa zedapirebs, xolo<br />

danarCeni ori wyvili 4-5, 4-6 da 4-7, 4-8 polusebisa isea<br />

gaTvlili, rom Ruzis saaTis isris mimarTulebiT mobrunebis<br />

dros Seqmnili momenti izrdeba iseTi kanonzomierebiT, rogorc<br />

4-1, 4-2 da 4-3, 4-4 wyvili polusebis mier Seqmnili momentis<br />

Semcirebis procesi. Ruzis sawyis mdgomareobaSi dabruneba<br />

xorcieldeba spiraluri zambaris moqmedebis Sedegad [170].


31<br />

nax. 1.5<br />

nax. 1.6


32<br />

vibroamgznebis Semdegi konstruqciuli Sesruleba /nax. 1.6/,<br />

ikvebeba samrewvelo sixSiris cvladi denis qselidan. igi,<br />

rogorc wesi, Seicavs kuTxiT-rxevad Ruzas, erTi an ori<br />

wyvili polusebiT, romelTagan TiToeuli monacvleobiT<br />

aigzneba cvladi denis cali naxevarperiodis ganmavlobaSi<br />

wredSi sapirispirod CarTuli ori naxevargamtaruli elementis<br />

VD1, VD2 xarjze. vibroamgznebis statorze ganlagebulia or<br />

wyvilad dajgufebuli oTxi polusi, raTa gawonasworebuli<br />

iqnes radialuri mizidulobis Zala da darCes mxolod<br />

tangenciuri [71].<br />

cxadia, rom zemomoyvanili yvela eleqtromagnituri<br />

vibroamgznebisTvis, romlebic Seicaven or stacionalur<br />

elements, Ruzas da stators da qmnian urTierTsawinaaRmdego<br />

mimarTulebis Zalebs an momentebs, yovelTvis arsebobs<br />

SesaZlebloba uari vTqvaT erT-erT gammarTvelze, Tu<br />

gamoviyenebT Ruzis ukusvlis zambaras an SevqmniT ukusvlis<br />

eleqtromagnitur Zalas, im momentSi, rodesac denis Zalis<br />

gadineba warmoebs erTaderT naxevargamtarul elementSi.<br />

kuTxiT-rxevadi emva-s originaluri konstruqciebi<br />

moyvanilia sxva literaturul wyaroebSi [33, 36, 64, 66, 69, 76, 91],<br />

Tumca zogierTi naklovani mxareebis gamo, isini SezRudulad<br />

gamoiyeneba mcire simZlavris danadgarebsa da meqanizmebSi.


33<br />

1.5. sasoflo-sameurneo produqtTa damuSavebisTvis<br />

gankuTvnili eleqtromagnituri vibraciuli<br />

bunkeruli danadgarebi<br />

ukanasknel periodSi, sasoflo-sameurneo produqtTa<br />

warmoebis teqnologiur procesebSi, eleqtromagnituri<br />

vibraciuli bunkerebis danergva metad aqtualur amocanas<br />

warmoadgens. maTi meSveobiT SesaZlebelia sxvadasxva formisa<br />

da masis produqtTa transportireba, dozireba, biostimulacia<br />

da a.S.<br />

dReisaTvis cnobili eleqtromagnituri amZravis mqone<br />

vibraciuli bunkerebi muSaoben mimarTuli rezonansuli<br />

sakidaris principiT. danergili konstruqciebi gamoirCevian<br />

bunkeris jamis zomebis (90...1000 mm) da maT mier moxmarebuli<br />

simZlavris (3...300 vt) cvlilebis farTo diapazoniT.<br />

eleqtromagnituri vibrobunkerebis klasifikacia warmoebs<br />

Semdegi ZiriTadi maCveneblebiT [94, 108, 109, 185]:<br />

1. eleqtromagnitebis ganlagebisa da xerxebis mixedviT:<br />

vibraciuli bunkerebi vertikalurad ganlagebuli<br />

eleqtromagnitiT;<br />

tangencialurad ganlagebuli ramdenime eleqtromagnitiT.<br />

2. drekadi sakidaris formebis mixedviT:<br />

bunkerebi erTi da mravalfeniani brtyeli drekadi<br />

elementebiT;<br />

cilindruli Reros mqone mrgvali zambarebiT.<br />

3. Zabvis cvlilebis saSualebaTa mixedviT:<br />

vibrobunkerebSi Zabvis regulireba avtotransformatoris<br />

gamoyenebiT;


34<br />

eleqtromagnitis koWaSi denis Zalis da Zabvis cvlileba<br />

mimdevrobiT CarTuli reostatis meSveobiT;<br />

wevis Zalvis cvlileba eleqtromagnitis sahaero RreCos<br />

regulirebiT.<br />

4. rezonansuli momarTvis regulirebis mixedviT:<br />

ganivi kveTis drekad elementTa inerciis momentis<br />

cvlilebiT;<br />

vibrobunkerebSi rezonansuli momarTvis regulireba<br />

drekad elementTa paketis rogorc sisqis, aseve raodenobis<br />

cvlilebiT;<br />

regulireba damatebiTi tvirTis gamoyenebiT.<br />

5. bunkeris damagrebis xerxisa da formis mixedviT:<br />

bunkerebi cilindruli formis jamiT;<br />

konusuri jamiT.<br />

eleqtromagnitur vibrodanadgarebSi dasamuSavebeli<br />

masalis gadaadgilebis siCqaris cvlilebaze zegavlenas axdens:<br />

1. avtotransformatoridan miRebuli Zabvis sxvadasxva<br />

mniSvnelobebi;<br />

2. mimdevrobiT CarTuli reostatiT eleqtromagnitis koWebSi<br />

gamavali denis Zala;<br />

3. magnituri nakadi;<br />

4. fazaTa Soris Zvris kuTxe.<br />

literaturulma mimoxilvam saSualeba mogvca Cagvetarebina<br />

arsebuli eleqtromagnituri vibraciuli bunkeruli<br />

danadgarebis konstruqciebis analizi.<br />

ssip – soflis meurneobis meqanizaciis da eleqtrifikaciis<br />

institutSi Seqmnilia abreSumis grenis gamajansaRebeli<br />

vibraciuli bunkeri [114], romelic Sedgeba cilindruli


35<br />

rezervuaris meqanikuri rxevebis amgznebi eleqtromagnitis,<br />

xisti sayrdenebis, drekadi elementebis da rezervuaris<br />

membranuli Zirisagan, romelzedac xistad mierTebulia<br />

eleqtromagnitis Ruza. vibroamgznebis statorze ganlagebulia<br />

orseqciani muSa gragnilebi. vibraciuli bunkeri ikvebeba 220v<br />

cvladi denis samrewvelo sixSiris qselidan, gaaCnia SedarebiT<br />

dabali simZlavris koeficienti da energetikuli maCveneblebi.<br />

aRsaniSnavia, rom rezervuaris rxevebis intensiuroba xels<br />

uwyobs abreSumis grenis gajansaRebis teqnologiuri ciklis<br />

Semcirebas.<br />

cnobilia vibrobunkeri [172], romelSic eleqtromagnitis<br />

koWa damWerebiT damagrebulia danadgaris sadgarze. Ruza isea<br />

Sesrulebuli, rom misi diametri faravs eleqtromagnitis<br />

polusebis mTel farTs. vibroamgznebis gawyobisas<br />

gasaTvaliswinebelia rxevis amplituda, e.i. bunkerSi<br />

moTavsebuli dasamuSavebeli masalis tyorcnis kuTxe.<br />

eleqtromagnitis koWa gadaadgildeba tyorcnis mcire kuTxis<br />

mimarTulebiT. danadgaris awyobas awarmoeben im dromde, sanam<br />

tyorcnis kuTxe bunkeris yvela wertilSi ar iqneba erTnairi. am<br />

SemTxvevaSi rxevis centri emTxveva bunkeris geometriul<br />

centrs, ris saSualebiTac Tavidan aris acilebuli danadgaris<br />

muSaobis SesaZlo arasasurveli reJimi.<br />

fxvieri masalebis transportirebisaTvis gankuTvnili<br />

vibraciuli bunkeri [94] Sedgeba sadgaris, sayrdeni cilindruli<br />

Reroebisagan (zambarebi), romelTa konusur daboloebaze<br />

dadgmulia disko bunkeriT. diskos qveS damagrebulia<br />

eleqtromagnitis Ruza, romelic Tavis mxriv ebjineba sadgars.<br />

vibrobunkeris ZiriTad dadebiT mxared miCneulia drekadi


36<br />

elementebis, kerZod, sayrdeni cilindruli Reroebis<br />

daboloebis diskos mimarT gadaadgilebis unari.<br />

aseve, cnobilia eleqtromagnituri vibrobunkeri [115],<br />

romelic Sedgeba Ш-seburi eleqtromagnitis gularasagan,<br />

mabruni RerZis, sadgarisa da Ruzisgan. sadgarze damagrebulia<br />

solenoidi, romelic Tavis mxriv mierTebulia eleqtromagnitis<br />

gularas ganapira Reroze, xolo gularas meore Reroze<br />

damagrebulia ukuqcevis zambara. qselSi Zabvis cvlilebis dros<br />

adgili aqvs rxevis amplitudis cvlilebas da miiReba<br />

stabiluri rxevis amplituda.<br />

sasoflo-sameurneo produqtTa warmoebis teqnologiuri<br />

procesebis avtomatizaciis srulyofisaTvis mizanSewonilad<br />

miCneulia vibrobunkerebTan erTad sxvadasxva daniSnulebis<br />

mqone vibraciuli danadgarebis gamoyeneba.<br />

Seqmnilia naRebis warmoebisaTvis gankuTvnili<br />

vibrodanadgari [1], romelic Seicavs cilindrul rezervuars,<br />

eleqtromagnitur amgznebTa jgufs, elastiur sakidars,<br />

CasatvirTs, sadgars RerZuli misadgmeliT, romlis saSualebiT<br />

SesaZlebelia rezervuaris dacla da garecxva. meqanikuri<br />

rxevebis amgznebebi erTmaneTs ukavSirdeba samfaziani bogas<br />

sqemis principiT. amasTanave, cilindruli rezervuaris<br />

zedapiris gaswvriv ganlagebul eleqtromagnitur amgznebTa<br />

jgufi dasamuSavebel produqts gadascems Semxvedr ukuqceviT-<br />

winsvliT rxeviT moZraobas. aRniSnuli vibraciuli danadgari<br />

miekuTvneba inerciul ZalTa zemoqmedebis Sedegad momuSave<br />

teqnikur sistemebs. masSi miRweulia dasamuSavebel masalaTa<br />

intensiuri gadaadgilebis procesi, Tumca Znelad xorcieldeba


37<br />

kavitaciis zRvars zemoT intensiuri meqanikuri rxevebis<br />

warmoqmna.<br />

gansxvavebuli kontruqciuli SesrulebiT xasiaTdeba<br />

sasoflo-sameurneo poduqtTa biostimulaciisaTvis gankuTvnili<br />

vibraciuli danadgari [114], romelic Sedgeba gofrirebuli<br />

membranis Ziriani rezervuarisgan, rac Tavis mxriv xistad<br />

dakavSirebulia eleqtromagnituri vibroamgznebis RuzasTan.<br />

danadgari uzrunvelyofs Txevad masalaSi aucilebeli<br />

intensiuri rxevebis ganviTarebas. konstruqciis naklovan mxared<br />

ganixileba eleqtromagnitSi mcire sididis sahaero RreCos<br />

arseboba, danadgaris rezonansul reJimSi muSaobisas Ruzasa da<br />

stators Soris Sejaxebis SesaZlebloba, agreTve xmauris<br />

maRali done.<br />

Catarebulma literaturulma kvlevam gviCvena, rom<br />

samrewvelo sixSireze momuSave eleqtromagnituri vibraciuli<br />

danadgarebis gamoyeneba xasiaTdeba rigi upiratesobebiT [1, 35,<br />

89, 124, 128, 129, 141]:<br />

emva-s kveba uSualod xorcieldeba 50 hc sixSiris mqone<br />

cvladi denis qselidan erTnaxevarperiodiani gammarTvelis<br />

gamoyenebiT;<br />

danadgarebs gaaCniaT martivi konstruqciuli Sesruleba da<br />

maRali saeqspluatacio saimedooba.


38<br />

1.6. eleqtromagnituri vibraciuli danadgarebis<br />

eleqtrokvebisa da marTvis eleqtruli sqemebis analizi<br />

eleqtromagnituri vibrodanadgarebis muSaobis reJimebis<br />

da, Sesabamisad, rezervuaris rxevis intensiurobis regulirebis<br />

sakiTxi, Rvinisa da sabrende spirtebis daZvelebis<br />

teqnologiuri procesebis warmarTvis srulyofisaTvis, metad<br />

aucilebelia.<br />

vibraciuli danadgarebis stabiluri da efeqtiani muSaobis<br />

maRalxarisxiani maCveneblebis uzrunvelyofisaTvis vibraciul<br />

amgznebTa kvebisa da marTvis eleqtruli sqemebis damuSaveba<br />

erT-erT ZiriTad amocanad miiCneva. amJamad, farTod gamoiyeneba<br />

erTtaqtiani eleqtromagnituri vibrodanadgarebis rxevebis<br />

ampliturdis regulirebis sxvadasxva saxis eleqtruli sqemebi<br />

[79, 80, 83, 86, 94, 154, 167, 169].<br />

nax. 1.7-ze naCveneb emva-Si eleqtromagnitis gragnilis<br />

mimdevrobiT CarTulia naxevargamtaruli diodi, ris Sedegadac,<br />

Ruzis mizidva gularaze xorcieldeba erTjer periodis<br />

ganmavlobaSi, e.i. Ruzis rxevebis ricxvi utoldeba qselis<br />

sixSires. 50 hc sixSiris qselidan kvebis dros vibroamgznebi<br />

uzrunvelyofs 3000 rxevas wuTSi. emva-s rxevis amplituda<br />

regulirdeba gragnilSi denis sididis cvlilebiT.<br />

emva-is eleqtrul wredSi /nax. 1.8/ CarTulia cvladi denis<br />

sixSiris regulatori. vibroamgznebis rxevis amplitudis<br />

regulireba SesaZlebelia avtotransformatoris an reostatis<br />

saSualebiT.<br />

Tumca, aseTi saxis sqemis gamoyeneba ZviradRirebuli<br />

sixSiris regulatoris arsebobis gamo naklebad mizanSewonilia.


39<br />

nax. 1.7<br />

nax. 1.8<br />

VD<br />

~ 50hc<br />

~ 50<br />

hc


40<br />

SedarebiT gansxvavebuli marTvis sqema gaaCnia nax. 1.9-ze<br />

gamosaxul emva-s, romlis koWa Sedgeba ori seqciisagan:<br />

pirveli seqcia ikvebeba cvladi denis qselidan, xolo meore<br />

gankuTvnilia mudmivi magnituri velis Sesaqmnelad.<br />

cvladi da mudmivi magnituri nakadebis urTierTqmedebiT,<br />

Zabvis rxevis erTi periodis ganmavlobaSi, majamebeli magnituri<br />

nakadi erTxel aRwevs rogorc maqsimalur, aseve nulovan<br />

mniSvnelobas. zemoaRwerili danadgarebisagan gansxvavebiT,<br />

ganxiluli emva-is rxevis amplituda regulirdeba<br />

avtotransformatoriT, gaaCnia maRali m.q.k. (cos1) da adgili<br />

aqvs mudmivi denis wyaroSi Zabvis transformacias.<br />

rTuli feromeqanikuri rezonansis movleniT xasiaTdeba<br />

nax. 1.10-ze ganxiluli emva. marTvis sqemaSi cvladi deniT<br />

mkvebavi eleqtromagnitis koWasTan kondensatoris paralelurad<br />

CarTvisas warmoiqmneba gansxvavebuli sixSiris avtorxevebi.<br />

kondensatoris tevadobis SerCeviT, sahaero RreCos mocemuli<br />

sididis SemTxvevaSi, myardeba denebis rezonansi da qselis<br />

Zabvis gansazRvrul mniSvnelobaze miiRweva Ruzis moZraoba,<br />

Tumca misi rxevis sixSire qselis sixSirisgan gansxvavebulia.<br />

eleqtromagnitis wredSi Zabvis zemoqmedebis qveS myofi<br />

kondensatoris mier dagrovili energiis amplituduri<br />

mniSvnelobis gazrdisa da Semcirebis procesi mimdinareobs<br />

mkvebavi qselis sixSirisagan gansxvavebul sixSireze. energiis<br />

cvalebadobis sakuTari sixSire damokidebulia rogorc<br />

tevadobaze, aseve meqanikuri sistemis rxevebis sakuTar<br />

sixSireze. amiT aixsneba wredSi CarTuli tevadobis zegavlena<br />

Ruzis rxevis sixSiris cvlilebaze.<br />

nax. 1.11-ze mocemulia ortaqtiani emva-s marTvis SedarebiT


41<br />

nax. 1.9<br />

nax. 1.10<br />

=<br />

C<br />

~ 50 hc<br />

~ 50<br />

hc


42<br />

srulyofili sqema, romlis drosac gamoricxulia denis<br />

simetriuli cvlilebis SesaZlebeli damaxinjeba da<br />

sagrZnoblad gazrdilia vibroamZravis simZlavre. misi kveba<br />

xorcieldeba cvladi denis qselidan calnaxevarperiodiani<br />

gammarTveliT. aRniSnuli sqemiT vibroamgznebis rxevis sixSiris<br />

regulireba garTulebulia, Tumca, dasaSvebia misi amplitudis<br />

cvlileba avtotransformatoris an reostatis gamoyenebiT.<br />

naxaz 1.12-ze gamosaxuli emva-is marTvis Tiristoruli sqema<br />

saSualebas gvaZlevs farTo zRvrebSi mdored vareguliroT<br />

eleqtromagnituri vibroamgznebis rxevis amplituda rogorc<br />

mcire, aseve didi simZlavreebis SemTxvevaSi. sqema xasiaTdeba<br />

maRali saimedoobiT, saSualebas gvaZlevs gamoviyenoT<br />

distanciuri avtomaturi marTva.<br />

miuxedavad arsebuli sirTuleebisa, eleqtromagnituri<br />

vibroamgznebis rxevis amplitudis regulirebisaTvis marTvis<br />

Tiristoruli sqemebis gamoyeneba perspeqtiulad miiCneva.<br />

kvlevaTa warmarTva emva-is marTvis Tiristoruli sqemebis<br />

srulyofisaken, warmoadgenen metad aucilebel, aqtualur<br />

amocanas [95, 96, 102, 104, 112, 134, 178].<br />

zemoaRwerili eleqtrokvebisa da marTvis eleqtruli<br />

sqemebis mimoxilvidan gamomdinare SesaZlebelia davaskvnaT:<br />

eleqtromagnituri vibroamgznebis eleqtrokvebisa da<br />

marTvis sqemebi saWiroeben Semdgom srulyofas maTi<br />

induqciuri datvirTvebis gaTvaliswinebiT;<br />

vibraciuli danadgarebis muSaobis reJimebis efeqturi<br />

marTvisaTvis mizanSewonilia Tiristorul sqemaTa<br />

gamoyeneba.


VD<br />

43<br />

nax. 1.11<br />

VT1 VT2<br />

nax. 1.12<br />

~ 50<br />

~ 50<br />

hc<br />

hc


44<br />

1.7. kvlevis mizani da amocanebi<br />

arsebuli literaturis da sapatento wyaroebis<br />

mimoxilvidan gamomdinare, Camoyalibebul iqna Casatarebeli<br />

kvlevebis miznebi da amocanebi.<br />

ramdenadac, samuSaos ZiriTad mizans warmoadgens<br />

meRvineobis teqnologiuri procesebisaTvis eleqtromagnituri<br />

vibraciuli danadgarebis damuSaveba, kvleva da am procesebSi<br />

maTi efeqtianobis dasabuTeba, sakiTxis Seswavlis mdgomareobis<br />

gaTvaliswinebiT dasaxul iqna rigi amocanebisa:<br />

1. meRvineobis teqnologiuri procesebis intensifikaciisaTvis<br />

eleqtromagnituri vibraciuli danadgarebis damuSaveba;<br />

2. vibrodanadgarebisaTvis eleqtrokvebisa da marTvis<br />

eleqtruli sqemebis damuSaveba agregatTa energetikuli<br />

maCveneblebis amaRlebis mizniT;<br />

3. eleqtromagnituri vibrodanadgarebis muSaobis reJimebis<br />

eqsperimentuli kvleva da miRebuli Sedegebis analizi;<br />

4. Rvinisa da sabrende spirtebis daZvelebis stimulirebaze<br />

vibraciuli rxevebis amplitudebis, sixSireebisa da<br />

sxvadasxva eqspoziciaTa zemoqmedebis Seswavla da sasurveli<br />

optimaluri variantis dadgena;<br />

5. vibrodanadgaris saeqspluatacio, energetikuli da<br />

ergonomiuli maCveneblebis da saimedoobis gaumjobeseba;<br />

6. danadgarTa ekonomikuri efeqtianobis dasabuTeba da<br />

Rvinomasalebis mwarmoeblebTaTvis rekomendaciebis<br />

damuSaveba.


45<br />

Tavi II. sacdeli eleqtromagnituri vibraciuli danadgarebi<br />

da maTi kvlevis meTodika<br />

2.1. sacdeli eleqtromagnituri vibraciuli danadgarebis<br />

konstruqciuli Taviseburebani<br />

vibraciuli rxevebis zegavlena Rvinis da sabrende<br />

spirtebis daZvelebaze Seswavlilia mravali avtoris mier;<br />

kerZod, dadgenilia amgvari fizikuri zemoqmedebis dadebiTi<br />

efeqti daZvelebis iseTi umniSvnelovanesi procesebis<br />

mimdinareobaze, rogoric aris eTerifikacia, acetalwarmoqmna da<br />

a.S. samwuxarod, eqsperimentulma danadgarebma, magaliTad,<br />

eleqtromagniturma avzebma, am procesebis gansaxorcieleblad<br />

dRemde ver naxes praqtikuli gamoyeneba, ZiriTadad<br />

vibroamgznebi danadgarebis rxevebis sixSiris da intensiobis<br />

regulirebis SeuZleblobis gamo [70, 74, 78, 130, 171].<br />

kvlevebis Catarebis dros sacdel obieqtad SerCeuli iqna<br />

saqarTvelos saxelmwifo sasoflo-sameurneo universitetis<br />

soflis meurneobis eleqtrifikaciis departamentis mier<br />

Seqmnili ukuqceviT-winsvliTi moZraobis erTtaqtiani<br />

eleqtromagnituri vibraciuli bunkeruli danadgari /nax. 2.4/.<br />

aRniSnuli vibrodanadgaris bazaze Seiqmna da damuSavda mTeli<br />

rigi axali konstruqciebisa, romlebsac ganvixilavT SemdgomSi.<br />

zemoaRniSnuli vibrobunkeris daniSnulebaa dasamuSavebel<br />

Rvinomasalas miawodos mimarTuli rxeviTi moZraoba, kerZod,<br />

uzrunvelyos muSa organoSi – rezervuarSi, kasrSi CatvirTuli<br />

sabrende spirtebis da Rvinomasalebis vibraciuli rxeva,<br />

erTdroulad, rogorc ukuqceviT–winsvliTi, aseve xraxnuli


1<br />

9<br />

4<br />

5<br />

2<br />

<br />

46<br />

nax. 2.4<br />

<br />

6<br />

7<br />

3<br />

8


47<br />

traeqtoriiT, rac SesaZleblobas iZleva danadgaris aqtiur<br />

masas mieniWos ori Tavisuflebis xarisxi, gadaadgildes<br />

vertikalurad da, amavdoulad, imoZravos xraxnulad<br />

vertikaluri RerZis garSemo [1, 17, 19, 172].<br />

sabazo vibrodanadgari /nax. 2.4/ Seicavs masiur sadgars 1,<br />

romelzec 20 0 -iani kuTxiT daxrili sworkuTxa drekadi<br />

elementebis 2 saSualebiT mierTebulia muSa organo 3<br />

rezervuariT 4. sadgaris centrSi, Tavis mxriv, damagrebulia<br />

eleqtromagnitis Ш-seburi gulara 5, xolo Ruza 6 xistad<br />

ukavSirdeba muSa organos. eleqtromagnitis koWa 7 ikvebeba<br />

cvladi denis qselidan rogorc sinusoiduri, aseve<br />

calnaxevarperiodiani deniT. vibraciuli bunkeris sadgari<br />

rezinis drekadi sistemis 8 saSualebiT ebjibneba sayrdens 9.<br />

warmodgenil eleqtromagnitur vibroamgznebs, rogorc sxva<br />

rezonansul manqanas, SeuZlia muSaobdes rogorc rezonansamdel<br />

reJimSi 0, aseve rezonansis Semdgom, rodesac 0.<br />

aRsaniSnavia, rom rezonansul reJimSi 0 muSaobis dros,<br />

vibraciaSi moyvanil sistemas eniWeba rxevaTa maqsimaluri<br />

amplituda, ris Sedegad, danadgaris rezervuarSi moTavsebuli<br />

siTxe iZens maqsimalurad did vibraciis siCqares da adgili<br />

aqvs fontanirebas (vibroduRils). Tumca, miuxedavad qselidan<br />

moxmarebuli minimaluri energiisa da maqsimluri wevis Zalisa,<br />

warmodgenili vibrodanadgaris muSaoba am reJimSi aramdgradia,<br />

Sedegad, igi xasiaTdeba dabali energetikuli da<br />

saeqspluatacio maxasiaTeblebiT, rac ganpirobebulia imiT, rom<br />

gularasa da Ruzas Soris sahaero RreCo mcire sididisaa, ris<br />

gamoc, Ruza ver aviTarebs ukuqceviT-winsvliTi moZraobis did<br />

amplitudas. ganviTarebuli rxevis maqsimaluri amplituda


48<br />

yovelTvis naklebia sahaero RreCos sidideze A m . amasTan,<br />

0<br />

rodesac A m adgili eqneba eleqtromagnitis Ruzis Sejaxebas<br />

0<br />

statorTan, rac iwvevs mowyobilobis muSaobis garkveuli<br />

reJimebis aramdgradobas da sabolood, muSaobis saimedoobis<br />

xarisxis Semcirebas. praqtikulad, ganxiluli vibraciuli<br />

danadgarisaTvis saukeTeso Sedegi miiReba, rodesac sistema<br />

momarTulia f s=50,5...51,5 hc sakuTari rxevis sixSireze samuSaod.<br />

zemoaRniSnuli naklovani mxareebis gaTvaliswinebiT,<br />

gawyobebis xSirad Catarebebis Tavidan asacileblad, damuSavda<br />

eleqtromagnituri vibraciuli danadgaris axali konstruqcia.<br />

kerZod, rxevebis amgznebad gamoviyeneT ssssu-is s.m.<br />

eleqtrifikaciis departamentis bazaze Seqmnili kuTxiT-rxevad<br />

Ruziani eleqtromagnituri amgznebi /64/ misi ZiriTadi dadebiTi<br />

efeqtis gamo, rac ganpirobebulia imiT, rom Ruzis grZivi<br />

RerZidan muSa organos gansxvavebuli manZiliT damagrebis<br />

SesaZleblobis arsebobiT miiReba gadaadgilebis nebismieri<br />

amplituda, aseve vibrodanadgaris rezonansul reJimSi<br />

muSaobisas Tanmdevi negatiuri procesebi praqtikulad<br />

gamoricxulia, gaaCnia funqciuri SesaZleblobebis farTo<br />

areali, maRali saeqspluatacio da energetikuli maCveneblebi<br />

[4, 29, 67, 69, 163].<br />

SemoTavazebuli vibrodanadgari /nax. 2.5; danarTi 3/ Seicavs<br />

sadgars 1, madempfirebeli zambarebiT 2, romelTa meSveobiT<br />

masze drekadad damagrebulia fila 3, xolo, Tavis mxriv,<br />

filaze xistadaa dayenebuli kuTxuri rxevebis vibroamgznebis<br />

korpusi 4, romelSic moTavsebulia uZravi statori 5 da moZravi<br />

Ruza 6 agznebis gragnilebiT 7. Tavis mxriv, moZravi Ruza<br />

moTavsebulia sakisrebian lilvze 8, xolo filaze xistad


16<br />

14<br />

15<br />

9<br />

49<br />

nax. 2.5<br />

10<br />

11<br />

12<br />

13<br />

8<br />

7<br />

6<br />

5<br />

4<br />

3<br />

2<br />

1


50<br />

damagrebulia sayrdeni, romelic Sesrulebulia vertikaluri<br />

drekadi elementebis 9, masze horizontalurad damagrebuli,<br />

erTmaneTis qveS ganlagebuli, zeda 10 da qveda 11 rgolebis,<br />

zeda 12 da qveda 13 diskoebis da maT Soris moTavsebuli<br />

drekadi elementebis 14 saxiT. sayrdeni dayenebulia lilvis<br />

garSemo garkveuli kuTxiT Semobrunebis SesaZleblobiT. zeda<br />

da qveda diskoebi sogmanis 15 saSualebiT xistadaa aseve<br />

damagrebuli lilvze, romelic horizontaluri drekadi<br />

elementebis saSualebiT ukavSirdeba zeda da qveda rgolebs.<br />

zeda rgolze dayenebulia rezervuari 16. qveda rgolze<br />

damagrebulia vertikaluri drekadi elementebi, romlebic, Tavis<br />

mxriv, dakavSirebulia filasTan.<br />

emva muSaobs Semdegi TanmimdevrobiT: winaswar<br />

rezervuarSi tvirTaven dasamuSavebel masalas. CarTaven<br />

kuTxuri rxevebis eleqtromagnitur amgznebs, ris Semdegac<br />

moZrav Ruzas, lilvisa da sayrdenis saSualebiT, moZraobaSi<br />

mohyavs rezervuari da, Sesabamisad, masSi CatvirTuli<br />

Rvinomasalebi. rezervuaris xraxnul-rxeviTi moZraoba miiReba<br />

agznebis gragnilebSi cvladi an impulsuri denis gavlis<br />

SemTxvevaSi, romelsac, cxadia, kuTxiT-rxevad moZraobaSi moyavs<br />

Ruza da lilvi, rac iwvevs vertikaluri drekadi elementebis 9<br />

neitraluri (vertikaluri) mdgomareobidan gadaxras garkveuli<br />

kuTxiT, magaliTad marjvniv, da aiZulebs horizontalur<br />

drekad elementebs 14 gadaixaros garkveuli kuTxiT<br />

neitraluri (horizontaluri) mdgomareobidan qvemoT. rxevis<br />

mimarTulebis Secvla, e.i. Ruzis mobruneba marcxniv,<br />

ganapirobebs drekadi elementebis moZraobas sawinaaRmdego<br />

mimarTulebiT; kerZod, rodesac vertikaluri drekadi


51<br />

elementebi 9 ubrundeba sawyis mdgomareobas da Semdeg<br />

gadaixreba neitraluri mdgomareobidan (-) kuTxiT anu<br />

sawinaaRmdego mimarTulebiT, am dros horizontaluri drekadi<br />

elementebi 14 imoZraveben qvevidan zeviT manZiliT x t,<br />

sadac<br />

- vertikaluri drekadi elementis sigrZea, m; da, Sedegad,<br />

drois im momentSi miaRwevs neitralur mdgomareobas, rodesac<br />

vertikaluri drekadi elementebi 9 daikaveben sawyis –<br />

neitralur mdgomareobas da Semdeg gadaixreba isev qveda<br />

mimarTulebiT kuTxiT. maSasadame, Ruzis kuTxuri rxevebi<br />

marjvena da marcxnena mimarTulebiT iwvevs horizontaluri<br />

drekadi elementebis, zeda 10 da qveda 11 rgolebisa da, cxadia,<br />

rezervuaris sinqronul rxeviT moZraobas, kerZod, xraxnul<br />

moZraobas.<br />

warmodgenili vibrodanadgari, romelic mravalmxrivi<br />

funqciuri da maRali saeqspluatacio maxasiaTeblebiT<br />

gamoirCeva, soflis meurneobasa da kvebis mrewvelobaSi<br />

masalebis maRalefeqtiani da xarisxiani vibraciuli damuSavebis<br />

saSualebas iZleva, Tumca, mcire simZlavris sawarmoo-<br />

teqnologiur ciklSi misi danergva naklebad misaRebia<br />

danadgaris damzadebaze gaweuli danaxarjebisa da didi<br />

liTontevadobis gamo [69].<br />

zemoaRniSnuli uaryofiTi mxareebis gaTvaliswinebiT<br />

eleqtromagnituri vibraciuli danadgarisaTvis damuSavda<br />

axali, naklebad liTontevadi magnitogamtaris konstruqcia<br />

/nax. 2.6a, 2.6b; danarTi 1, 4/, romelic xasiaTdeba gaumjobesebuli<br />

energetikuli, saeqspluatacio maxasiaTeblebiT da, Sesabamisad,<br />

mdgradi muSa reJimebiT [32, 34, 57, 59, 84].<br />

magnitogamtari warmoadgens `П~-seburi formis marTkuTxa


5<br />

5<br />

7<br />

7<br />

2-1<br />

2-1<br />

3-1<br />

3-1<br />

4<br />

4<br />

52<br />

<br />

0<br />

2<br />

1<br />

<br />

<br />

2<br />

nax. 2.6 a<br />

<br />

0<br />

2<br />

1<br />

<br />

<br />

2<br />

VD<br />

nax. 2.6 b<br />

6<br />

6<br />

3-2<br />

3-2<br />

2-2<br />

2-2


53<br />

gulars (stators) 1, romlis Reroebze 2-1 da 2-2 moTavsebulia<br />

denis gragnilebi 3-1, 3-2. gularas faravs Ruza 4, romelic,<br />

gansaxvavebiT sabazo vibrodanadgarisagan, dayenebulia gularis<br />

Reroebs Soris sahaero RreCoTi 0 2 da gaaCnia ukuqceviT-<br />

winsvliTi moZraobis SesaZlebloba. gulari damontaJebulia<br />

sadgarze 5, zolo Ruza, Tavis mxriv, xistad mierTebulia muSa<br />

organoze, romelic drekadi elementebis 7 saSualebiT<br />

dajavSirebulia sadgarTan. Ruzis sigrZe gularis Reroebs<br />

Soris manZilze naklebia. muSaobis sawyis periodSi Ruza<br />

gularis Reroebs Soris Ruzis polusebis simaRlis naxevriT<br />

aris CaSvebuli da misi maqsimaluri rxevis amplituda Ruzis<br />

polusis simaRlis naxevrs 2 utoldeba.<br />

unda aRvniSnoT, rom warmodgenili magnitogamtari sxva<br />

`П~- seburi prototipi magnitogamtarisgan gansxvavdeba imiT, rom<br />

warmodgenil erTtaqtian eleqtromagnitSi Ruzis polusebi<br />

moZraobs statoris Reroebis polusebs Soris mudmivi sahaero<br />

RreCoebiT 2 da mizidvis Zala F damokidebulia rogorc<br />

0<br />

mudmivi RreCoebis sidideze, aseve misi polusebis farTis S<br />

gadafarvis cvlilebaze, rac iwvevs Ruzis gadaadgilebas misive<br />

polusis simaRlis naxevriT 2 . absoluturi sizustiT<br />

gawyobili vibrodanadgaris Ruzis statoris polusebs Soris<br />

moZraobisas gamoricxulia maTi Sejaxeba, riTac izrdeba<br />

danadgaris aqtiuri masis – rezervuaris, kasris gadadgilebis<br />

SesaZlebloba 2,<br />

energetikuli maCveneblebi da muSaobis<br />

saimedooba.<br />

A m<br />

zemoaRwerili axali magnitogamtaris gaTvaliswinebiT,<br />

Seiqmna da damuSavda ukuqceviT-winvliTi moZraobis erTtaqtiani


54<br />

eleqtromagnituri vibraciuli danadgaris kidev erTi<br />

konstruqcia [35, 108, 112, 125, 130].<br />

unda aRiniSnos, rom sawyis etapze Catarda misi grafikuli<br />

eskizis da detalirebis samuSaoebi kompiuterze «3D-MAX»<br />

programuli uzrunvelyofis saSualebiT /danarTi 2/.<br />

nax. 2.7-ze moyvanilia damuSavebuli eleqtromagnituri<br />

vibroamgznebis principuli sqema, romelic Sedgeba sadgaris 1<br />

da masTan dakavSirebuli statorisagan 2, romlis Reroebze 11<br />

xistad damagrebulia gragnili 12, igi kvebas Rebulobs cvladi<br />

denis Zabvidan. statoris polusebi 9, Ruzis 3 TiToeul<br />

polusTan 10 magniturad dakavSirebulia sahaero RreCoebiT,<br />

xolo rezervuaris 14 sayrdeni 8 mierTebulia sadgarTan<br />

drekadi elementebis 13 daxmarebiT, rac saSualebas iZleva<br />

vawarmooT vibroamgznebze dayenebuli rezervuaris moZraoba.<br />

vibraciuli danadgaris sadgari rezinis drekadi sistemis 15<br />

saSualebiT ebjibneba sayrdens 16.<br />

SemoTavazebuli vibraciuli amgznebi arsebuli<br />

prototipebisagan [1, 17, 18, 19, 94, 100, 103] gansxvavdeba imiT, rom<br />

statori, rogorc ukve aRvniSneT, Sesrulebulia `П~-seburi<br />

magnitogamtariT, romlis Ruza moZraobs statoris SigniT,<br />

romelic lilviT 4 xistad mierTebulia gorvis sakisaris 5<br />

Sida diametrTan 6, es ukanaskneli gare diametriT 7 aseve<br />

xistad aris mierTebuli rezervuaris sayrdenTan 8 da mizidvis<br />

Zala damokidebulia aramarto sahaero RreCos 0 sidideze,<br />

aramed amgznebis polusebis 9, 10 zedapirebis farTebis S da S<br />

1<br />

2<br />

cvlaze. Sedegad, adgili aqvs rxevis amplitudis zrdas da<br />

statoris da Ruzis erTmaneTTan Sejaxebis ararsebobas, rac<br />

iwvevs vibroamgznebis liTonis moculobis Semcirebas da zrdis


U<br />

~<br />

VD<br />

<br />

12<br />

<br />

55<br />

<br />

nax. 2.7<br />

2<br />

3<br />

<br />

0<br />

2<br />

nax. 2.8 a nax. 2.8 b


muSaobis saimedoobas.<br />

56<br />

vibraciuli danadgari muSaobs Semdegnairad: cvladi denis<br />

momWerebze Zabvis miwodebis dros, statoris or mimdevrul-<br />

Tanxvedrilad SeerTebul gragnilSi gaivlis deni da Sesabamis<br />

magnitur konturSi warmoqmnis cvlad magnitur nakads Ф,<br />

romelic Seikvreba magnitur konturSi da moxdeba Ruzis<br />

mizidva F ZaliT zevidan qveviT, am dros drekadi sistema<br />

imoZravebs wriuli traeqtoriiT zevidan qveviT, Semobrundeba<br />

gorvis sakisari raime ( ) kuTxiT, xolo mkvebavi Zabvis meore<br />

naxevarperiodis dros, rodesac gragnilebSi deni ar gadis,<br />

gorvis sakisari mobrundeba ( ) kuTxiT, drekadi sistema da<br />

Ruza imoZraveben qvevidan zemoT. daubrundeba ra Ruza sawyis<br />

mdgomareobas, Sesruldeba harmoniuli rxevis erTi periodi.<br />

meore da Semdeg periodebSi denis gavla gamoiwvevs Ruzis<br />

mizidvas, xolo denis ararsebobis dros ganzidvas da ase<br />

harmoniulad daiwyebs eleqtromagnituri vibroamgznebis<br />

rezervuari da, Sesabamisad, masSi moTavsebuli Rvinomasalebi<br />

RuzasTan erTad rxevas cvladi denis sixSiriT.<br />

kerZod, nax. 2.8a SemTxvevaSi vibroamgznebis rxevebis<br />

sixSire, mkvebavi qselis samrewvelo sixSiris pirobebSi, tolia<br />

50 hc, xolo nax. 2.8 b-ze mocemuli sqemisaTvis, Ruzis rxevis<br />

sixSire f=100 hc toli iqneba.<br />

aqve unda aRiniSnos, rom kvlevis obieqtebi warmoadgenen<br />

ori – aqtiuri m a da reaqtiuli m r masis mqone rxeviT sistemas.<br />

vibraciaSi mosayvani sistemis eleqtromagnitis agzneba<br />

xorcieldeba rogorc sinusoiduri, aseve calnaxevarperiodiani<br />

deniT f=50 hc sixSiriT. aseTive sixSiriT mimdinareobs<br />

vibrirebadi sistemis rxevebi. rezonansuli reJimis


57<br />

dasamyareblad aucilebelia vcvaloT danadgaris<br />

eleqtromeqanikuri parametrebi – vibraciis sixSire, amplituda,<br />

drekadi elementebis sixiste, amasTan, pirveli ori sidide<br />

mdored, xolo sixiste – safexurebad. meqanikuri rezonansis<br />

dasamyareblad, saWiroa Sesruldes piroba, romlis Tanaxmad<br />

drekadi elementebis sixiste<br />

c<br />

m<br />

2 a r<br />

<br />

, n/m. (2.1)<br />

m<br />

a<br />

m<br />

m<br />

eleqtromagnituri vibrodanadgarebis sakuTari rxevis<br />

sixSire, vibraciuli sistemis masis da drekadi elementebis –<br />

resorebis sixisteze damokidebulebaSi gamoisaxeba Semdegi<br />

formuliT:<br />

sadac c – resoris sixiste, n/m;<br />

f<br />

1<br />

2<br />

m – vibrirebadi sistemis masa, kg.<br />

s<br />

<br />

c<br />

m<br />

r<br />

, hc, (2.2)<br />

sakuTari rxevebis sixSire mowmdeba da ganisazRvreboda<br />

bgeriTi generatoris saSualebiT. eleqtromagnituri<br />

vibroamgznebis Ruzas da gularas Soris sahaero RreCos<br />

SerCevis sizuste ganapirobebs danadgarebis karg funqciur da<br />

energetikul maCveneblebs /cxrili 2.1/. SedarebiT didi sididis<br />

RreCos SerCeva araracionaluria muSa organos rxevis mcire<br />

amplitudis da qselidan moTxovnili gazrdili simZlavris gamo<br />

[18, 104, 180, 196].<br />

vibroamgznebis koWas gragnilebis izolacia gaxurebaze<br />

mowmdeba danadgaris maqsimaluri (oTx saaTiani) datvirTviT<br />

muSaobis dros. koWis temperaturam ar unda gadaaWarbos 60 0 C.<br />

gamocdiT miRebuli Sedegebi akmayofilebs standartebs, romlis


58<br />

Tanaxmad muSa temperaturaze izolaciis winaRoba unda<br />

aRematebodes:<br />

r<br />

U<br />

1000 0,01S<br />

sadac U n – gragnilis nominaluri Zabva, v;<br />

n , momi, (2.3)<br />

iz<br />

S n – nominaluri sruli simZlavre, va.<br />

n


59<br />

cxrili 2.1. eqsperimentuli vibraciuli danadgaris<br />

teqnikuri parametrebi<br />

parametrebis dasaxeleba parametrebi<br />

danadgaris diametri, mm<br />

danadgaris masa, kg<br />

minimaluri 250<br />

maqsimaluri 320<br />

umciresi 5,0<br />

udidesi 8,0<br />

datvirTvis udidesi masa, kg 8,5<br />

danadgaris rxevis<br />

umciresi 1,5<br />

amplituda, mm udidesi 8,0<br />

carieli rezervuaris aqtiuri masa, kg 2,2<br />

sadgaris masa, kg 22,8<br />

rxevis amplitudis sixSire, hc 48,5...51,5<br />

sahaero RreCos sidide, mm 0,2...0,8<br />

drekadi elementebis kveTis forma sworkuTxa<br />

muSa Zabvis regulirebis diapazoni, v 60...220<br />

vibroamgznebis nominaluri deni, a 1,6<br />

dempfirebis koeficienti 5,4


60<br />

2.2. kvlevis meTodika<br />

eqsperimentuli kvlevebis ZiriTad mimarTulebebs<br />

warmoadgens meRvineobis teqnologiuri procesebisaTvis<br />

gankuTvnili axali konstruqciis eleqtromagnituri<br />

vibroamgznebebis dinamikuri parametrebis Seswavla misi<br />

sxvadasxva muSa reJimebis dros da energetikuli, ekonomikuri<br />

da ergonomiuli maCveneblebis TvalsazrisiT, maTi muSaobis<br />

optimaluri reJimebis dadgena, agreTve, vibraciuli<br />

danadgarebis konstruqciuli parametrebis gaangariSebis<br />

meTodikis Sesaqmnelad Teoriuli safuZvlebis dazusteba.<br />

eleqtromagnituri vibroamgznebebis kvlevisaTvis<br />

aucilebelia eleqtruli, magnituri, meqanikuri da Tburi<br />

sidideebis gazomva. Catarebuli kvlevebis meSveobiT<br />

ganisazRvra, sxvadasxva ZabviT kvebisas, danadgarebis mier<br />

moTxovnili denis Zalebi, simZlavreebi, gragnilebis<br />

induqciuroba da winaRoba, izolaciis winaRoba. magnituri<br />

sidideebis gazomva damokidebulia sahaero RreCoSi induqciis<br />

gansazRvraze. meqanikuri sidideebis gazomva warmoebda wevis<br />

Zalebis, Ruzis rxevis sixSireebis, vibrosiCqaris da<br />

vibrogadaadgilebis parametrebis droSi cvlilebis<br />

registraciis pirobebSi sxvadasxva saxis datvirTvis reJimSi [6,<br />

63, 105, 119, 133].<br />

ramdenadac, kvlevis ZiriTad amocanas warmoadgens Rvinisa<br />

da sabrende spirtebis warmoebis teqnologiuri procesebis<br />

intensifikaciisaTvis eleqtromagnituri vibraciuli<br />

danadgarebis racionaluri konstruqciis damuSaveba,<br />

kvlevebisas aqcenti aRebul iqna zemoaRweril rogorc


61<br />

ukuqceviT-winsvliTi, aseve kuTxiT-rxevadi moZraobis mqone<br />

amgznebebiT aRWurvil vibrodanadgarebze.<br />

Catarda Rvinomasalebis vibraciuli rxevebiT damuSavebis<br />

teqnologiis da teqnikuri saSualebebis gamocda<br />

eleqtromagnituri vibrodanadgarebis muSaobis racionaluri<br />

reJimebis, ekonomikuri efeqtianobisa da mwarmoeblobis<br />

gansazRvris da dazustebis mizniT.<br />

eqsperimentuli kvlevebisa da gamocdisaTvis damatebiT<br />

gamoyenebul iqna specialuri da Cveulebrivi saxis eleqtruli<br />

manqanebisa da aparatebisaTvis cnobili meTodikebi [15, 16, 56, 61,<br />

131, 133].


62<br />

2.3. eleqtromagnituri vibroamgznebebis eleqtruli<br />

parametrebis gazomvis meTodika<br />

eqsperimentuli kvlevebis dasaxuli miznebidan da<br />

amocanebidan gamomdinare Catarebul iqna eleqtromagnituri<br />

vibrodanadgarebis gamocda da dadginda rogorc maTi<br />

amplitudur-sixSiruli da fazur-sixSiruli maxasiaTeblebi,<br />

aseve vibroamznebebis maxasiaTeblebi sixSiruli marTvis<br />

sxvadasxva kanonebis realizaciisas [20, 43].<br />

gamocda Catarda saqarTvelos saxelwifo sasoflo-<br />

sameurneo universitetis soflis merneobis eleqtrifikaciis<br />

departamentSi Seqmnil specialur stendze /nax. 2.1/; sqemaSi<br />

mokledSerTul rotorian asinqronul Zravas M1 moZraobaSi<br />

mohyavs mudmivi denis generatori G1, romlidanac Zabva<br />

miewodeba damoukidebeli agznebis mudmivi denis Zravas M2,<br />

romlis lilvi xistad dakavSirebulia sinqronuli generatoris<br />

G2 lilvTan. reostatebis winaRobebis R1, R2, da R3 sidideebis<br />

Secvlis gziT, sqemaSi uzrunvelyofilia sinqronuli<br />

generatoris Zabvis U cvlileba 0-dan 250 v-mde diapazonSi,<br />

xolo cvladi denis sixSiris regulireba f=10...60 hc-mde<br />

farglebSi. unda aRiniSnos, rom stendSi CarTuli agregatebis<br />

simZlavre, kerZod, sinqronuli generatoris simZlavre<br />

SerCeulia ise, rom uzrunvelyofilia vibrodanadgarebis<br />

mdgradi muSaoba cvladi denis sixSiris regulirebis mTel<br />

diapazonSi.<br />

eleqtromagnituri vibroamgznebebis stendze gamocdisas<br />

eleqtruli da meqanikuri parametrebi dadginda Tanaxmad<br />

cnobili meTodikisa. emva-s muSa organos rxevis amplitudis


QF<br />

~380v<br />

n1=1450wm -1<br />

LG1<br />

63<br />

LM2<br />

M1 G1 M2<br />

P 22kvt<br />

1 S 21kva<br />

1<br />

+<br />

R<br />

R G1<br />

M 2<br />

+ -<br />

220v<br />

+ -<br />

220v<br />

nax. 2.1<br />

<br />

x<br />

nax. 2.2<br />

R<br />

maZlierebeli<br />

oscilografi<br />

LG2<br />

P 5,<br />

8kvt<br />

2<br />

-1<br />

n 2 1500wT<br />

G2<br />

YA<br />

f 10...<br />

60hc<br />

-<br />

R G 2<br />

S 4,<br />

5kva<br />

2<br />

-<br />

22v<br />

+


egistracia warmoebda nax. 2.2-ze moyvanili sqemis mixedviT.<br />

64<br />

agreTve gamoyenebul iqna induqciuri gardamqmneli /nax. 2.3/.<br />

masSi moTavsebuli mudmivi magnitis rxevis sixSiris sididis<br />

gansazRvriT davadgineT vibraciis intensivoba. vobrometris<br />

DBG-2E K4-2 da induqciuri gardamqmnelis L21F gamoyenebiT<br />

gavzomeT vobrosiCqare diapazonSi 0,1...100 mm/wm da mcire<br />

vibrogadaadgileba 2...200 mkm-mde, amasTan cdomilebam Seadgina<br />

15% [106, 135, 136, 138, 140].<br />

eleqtromagnituri vibroamgznebebis cvladi denis Zalis da<br />

Zabvis moqmedi mniSvnelobebis, qselidan moTxovnili aqtiuri da<br />

reaqtiuli simZlavreebis gazomva warmoebda kombinirebuli<br />

gasazomi kompleqtebiT R506 da K50. cvladi denis sixSire<br />

gaizoma eleqtronuli sixSirmzomiT XP-34.<br />

dasaxuli amocanebis Sesabamisad, oscilogramebis<br />

gadasaRebad SevirCieT oscilografi H117/1 ultraiisferi<br />

fotoCaweriT. ZiriTadad, yuradReba eTmoboda im faqts, rom<br />

mcire vibraciebi ar gadascemoda galvanometrebs, risTvisac<br />

isini irTvebodnen gaTvlil gare winaRobebze da warmoebda<br />

nulovani xazebis Cawera; amasTan, adgili ar hqonda nulovani<br />

xazebis gadaxras da talRiseburobas, risTvisac tardeboda<br />

gare vibraciis zemoqmedebis izolirebis RonisZiebebi.<br />

statikuri cdomilebebis Semcirebis mizniT da Caweris xarisxis<br />

asamaRleblad galvanometrebis sawyisi mdgomareoba saSualebas<br />

iZleoda sxivebis momarTvas Caweris sibrtyis marTobulad.<br />

Zabvis registraciis oscilografiuli galvanometris<br />

diapazonis SesarCevad gamoyenebuli iyo zRvrebis amomrCeveli<br />

P009 da P010, romlebic uzrunvelyofdnen galvanometrebis<br />

dacvas denebis gadatvirTvisagan.


65<br />

X<br />

nax. 2.3<br />

N<br />

S<br />

<br />

<br />

P


66<br />

2.4. meqanikuri parametrebis kvleva<br />

eleqtromagnituri vibroamgznebis Ruzis gadaadgilebis<br />

myisieri mniSvnelobis da amplitudis gazomva xorcieldeboda<br />

potenciometruli gadamwodis saSualebiT, romelic<br />

Sesrulebuli iyo ortaqtiani diferencialuri boguri sqemiT.<br />

vibrodanadgaris muSa organos rxevis procesSi Sesabamisad<br />

warmoebda potenciometris mcocis nulovani mdgomareobidan<br />

gadaxra, rac saSualebas gvaZlevda dagvefiqsirebina Ruzis<br />

gadaadgilebis da rxevis amplitudis mniSvnelobebi [40, 44].<br />

rxevaTa sakuTari sixSiris da milevis koeficientis<br />

gazomva warmoebda sistemis sakuTari rxevis milevis procesis<br />

oscilografirebis gziT, mas Semdeg, rac igi gamoirTveboda<br />

marTvis sqemidan [160].<br />

ramdenadac vibrodanadgaris amgznebi Zalis sidide an misi<br />

wevis Zalva warmoadgens sistemis meqanikuri, eleqtruli da<br />

magnituri parametrebis droze damokidebulebis rTul funqcias,<br />

gamartivebis mizniT SevizRudeT vibrodanadgaris wevis Zalvis<br />

gazomviT statikaSi sxvadasxva fiqsirebuli RreCoebis<br />

pirobebSi. Tumca, rogorc praqtikam gviCvena, wevis Zalvis<br />

gazomva da Cawera aucilebelia warmoebdes mxolod dinamikaSi<br />

[5, 92, 126, 138, 176, 194].


67<br />

Tavi III. Teoriuli kvlevebi<br />

3.1. ukuqceviT-winsvliTi moZraobis erTtaqtiani<br />

eleqtromagnituri vibrodanadgarebis<br />

Teoriis sakiTxisaTvis<br />

ukanaskneli periodis ganmavlobaSi soflis meurneobaSi<br />

sxvadasxva teqnologiuri procesebis efeqtianad marTvisa da<br />

mniSvnelovani teqnikur–ekonomikuri efeqtis misaRebad farTo<br />

gamoyenebas iZenen eleqtromagnituri vibraciuli danadgarebi.<br />

maT dadebiT mxareebs miakuTvneben konstruqciis da<br />

eqspluataciis simartives, mbrunavi da moxaxune nawilebis<br />

uqonlobas, maRal saimedoobas, xmauris dabal dones,<br />

xangamZleobas, Tumca maT gaaCniaT agreTve uaryofiTi Tviseba:<br />

SezRuduli funqciuri SesaZlebloba, kerZod, amplitudis<br />

meryeoba datvirTvis cvalebadobisas da sahaero RreCos mcire<br />

sididiT gamowveuli SezRuduli amplituda [1, 7, 39, 73, 116].<br />

eleqtromagnituri vibraciuli danadgarebi warmoadgenen<br />

iseT rxeviT sistemebs (Cveulebriv ormasians), romelSic muSa<br />

organos masebis moZraobis xasiaTi ganisazRvreba sistemis<br />

geometriuli da dinamikuri parametrebiT. maTi konstruqciuli<br />

Taviseburebani damyarebelia moqmedebis rezonansuli principis<br />

gamoyenebaze, rodesac vibroamZravis mcire amgznebi ZaliT<br />

SesaZlebelia muSa organoze mniSvnelovani Zalvis modeba.<br />

aRsaniSnavia, rom rezonansul reJimSi danadgaris mdgrad<br />

muSaobas ganapirobebs rxeviTi sistemis zusti gaangariSeba [48,<br />

61, 62, 87].<br />

meRvineobis teqnologiuri procesebis intensifikaciisaTvis<br />

gankuTvnili sakvlevi eleqtromagnituri vibrodanadgarebi,


68<br />

kerZod, danadgarebi ukuqceviT–winsvliTi moZraobis<br />

erTtaqtiani amgznebiT /ixileT, par. 2.4; nax. 2.4; 2.6; 2.7/, rogorc<br />

ukve aRvniSneT, ZiriTadad warmodgenilia Tavisuflebis ori<br />

xarisxis mqone ormasiani sistemis saxiT, sadac m2 danadgaris<br />

sadgaris masaa, da ebjineba mcire sixistis c 2, n/m, saamortizacio<br />

drekad elementebs, xolo danadgaris zedapirze damagrebuli<br />

rezervuari mocemulia m 1 masiT, romelic Tavis mxriv<br />

damagrebulia c 1 sixistis mqone drekad resorebze /nax. 3.1a/.<br />

aRvniSnavT, rom TiToeul masaze moqmedebs sididiT toli da<br />

faziT urTierTsawinaaRmdego Zalvebi. angariSis<br />

gasamartiveblad rxeviT sistemaSi arsebul winaaRmdegobis<br />

Zalebs droebiT ugulebelvyofT.<br />

Cveulebrivad, amortizatoris (rezinis drekadi elementi)<br />

sixiste gacilebiT naklebia ZiriTadi drekadi elementis –<br />

resoris sixisteze, ris gamoc harmoniuli amgznebi Zalis Fsint<br />

zemoqmedebis qveS myofi masebis moZraobis diferencialuri<br />

gantolebebi Semdeg saxes Rebuloben:<br />

m x<br />

c<br />

( x x ) Fsin<br />

t<br />

m x<br />

c<br />

y c ( x x ) Fsin<br />

t<br />

2<br />

2<br />

1<br />

1<br />

2<br />

2<br />

1<br />

gantolebis gasamartiveblad SemoviRoT aRniSvnebi:<br />

c c<br />

m<br />

1 2 <br />

2<br />

1<br />

1<br />

c c<br />

1 a ; b ; d<br />

m m<br />

F<br />

q ; q<br />

1<br />

2<br />

m<br />

1<br />

2<br />

2<br />

1<br />

2<br />

2<br />

F<br />

,<br />

m<br />

Tu (3.1) gantolebis kerZo amonaxsns<br />

x<br />

x<br />

1<br />

2<br />

A<br />

A<br />

1<br />

2<br />

sin t<br />

sin t<br />

1 , 2<br />

1<br />

1<br />

,<br />

wm<br />

<br />

,<br />

<br />

2<br />

kg m/wm . (3.1)<br />

2<br />

m wm . (3.2)<br />

<br />

<br />

<br />

, (3.3)<br />

(3.2) aRniSvnebis gaTvaliswinebiT SevitanT (3.1) gantolebaSi,


x<br />

x 1<br />

x 2<br />

69<br />

F<br />

F<br />

C 2<br />

m 1<br />

m 2<br />

nax. 3.1a<br />

m<br />

nax. 3.1b<br />

C 1<br />

T C


2<br />

( a ) A<br />

2<br />

2<br />

70<br />

bA<br />

2<br />

A d ( d ) A<br />

1<br />

1<br />

q<br />

1<br />

q<br />

2<br />

<br />

<br />

<br />

. (3.4)<br />

misi amoxsniT dgindeba danadgaris aqtiuri da reaqtiuli<br />

masebis rxevis amplitudis Semdegi Tanafardoba:<br />

A<br />

A<br />

q d ( a ) q<br />

2<br />

1 2<br />

1<br />

. (3.5)<br />

2<br />

( d ) q bq<br />

2<br />

2 1<br />

am gamosaxulebaSi (3.2) aRniSvnebis CasmiT da Sesabamisi<br />

SekveciT, vRebulobT:<br />

A<br />

A<br />

m<br />

c<br />

2<br />

1<br />

2<br />

2<br />

2<br />

m1<br />

2 . (3.6)<br />

rxeviTi sistemis sixSiruli gantolebis warmosadgenad<br />

ugulebelvyofT amgzneb Zalas, Sedegad, rodesac q1=q2=0 (3.4)<br />

gamosaxulebidan vRobulobT:<br />

( a<br />

<br />

) A<br />

bA<br />

2<br />

A d ( d ) A<br />

2<br />

2<br />

2<br />

1<br />

1<br />

0<br />

0<br />

<br />

, (3.7)<br />

<br />

da amplitudebi A 1 da A 2 Rebulobs nulisagan gansxvavebul<br />

amonaxsens, im SemTxvevaSic, Tu gantolebaTa sistemis (3.7)<br />

ganmsazRvreli tolia nulis:<br />

misi gaSliT da nulTan gatolebiT<br />

2<br />

a b<br />

0 . (3.8)<br />

2<br />

d d <br />

4 2<br />

( a d)<br />

d(<br />

a b)<br />

0,<br />

(3.9)<br />

vRebulobT rxeviTi sistemis bikvadratul sixSirul<br />

gantolebas, romelSic (3.2)-dan aRniSvnebis SetaniT gamovsaxavT<br />

sakuTari rxevis or sixSires:<br />

m ( c c ) m c<br />

2m<br />

m<br />

1 1 2 2 1<br />

1 1 2 2 1<br />

1 2<br />

1,<br />

2 <br />

<br />

, wm-1 . (3.10)<br />

1<br />

2<br />

m ( c c ) m c <br />

<br />

2m<br />

m<br />

<br />

<br />

1 2 <br />

2<br />

c c<br />

m m<br />

1<br />

2


71<br />

radgan c2


72<br />

x – sistemis masis gadaadgileba, m.<br />

erTmasiani sistemis iZulebiTi rxevis diferencialuri<br />

gantoleba Caiwereba saxiT:<br />

sadac<br />

2 Fsin<br />

t<br />

x<br />

2nx<br />

x , (3.16)<br />

m<br />

h<br />

n – milevis koeficienti, n/m kg .<br />

2m<br />

Tu gamovricxavT rxevis milevas, romelsac garkveuli<br />

mniSvneloba gaaCnia mxolod vibrodanadgaris agznebis periodSi,<br />

maSin rxevadi masis gadaadgileba damyarebuli iZulebiTi rxevis<br />

pirobebSi gamoisaxeba tolobiT:<br />

F 1<br />

x sin t<br />

2<br />

2<br />

m<br />

0<br />

2<br />

2 2<br />

4<br />

n<br />

<br />

1<br />

<br />

2<br />

4<br />

0<br />

0<br />

<br />

, m, (3.17)<br />

sadac – gadaadgilebasa da gare Zalebs Soris fazaTa Zvris<br />

kuTxe, romelic ganisazRvreba Tanafardobidan:<br />

tg<br />

2mn<br />

2<br />

<br />

<br />

n<br />

<br />

0 0<br />

<br />

. (3.18)<br />

2 2<br />

2<br />

0<br />

<br />

<br />

1 <br />

<br />

<br />

<br />

0<br />

<br />

F<br />

Tu davuSvebT, rom x , maSin (3.17) gamosaxulebidan<br />

st<br />

2<br />

m<br />

vRebulobT:<br />

A<br />

0<br />

x<br />

, m, (3.19)<br />

st<br />

2<br />

2<br />

2 2<br />

<br />

<br />

1<br />

<br />

2<br />

0<br />

1<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

4<br />

n<br />

<br />

<br />

sadac x – statikuri wanacvleba, romelic miiReba Zalis F<br />

st<br />

statikuri modebis SemTxvevaSi.<br />

4<br />

0


damokidebuleba<br />

koeficients , kerZod,<br />

<br />

A<br />

x<br />

st<br />

73<br />

A<br />

gansazRvravs dinamikurobis<br />

x st<br />

<br />

<br />

<br />

1<br />

<br />

2<br />

2<br />

0<br />

1<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

2<br />

2<br />

4<br />

n<br />

<br />

<br />

4<br />

0<br />

2<br />

. (3.20)<br />

es sidide damokidebulia amgznebi Zalis kuTxuri<br />

(iZulebiTi) da Tavisufali rxevis sixSireTa fardobaze<br />

agreTve<br />

n<br />

<br />

0<br />

–ze, romelic xSir SemTxvevaSi Zalze mcirea.<br />

<br />

,<br />

0<br />

Tu sistemaSi rxevis mileva mcirea /nax. 3.2/, maSin amgznebi<br />

Zalis sixSiris zrdasTan erTad izrdeba, rogorc<br />

dinamikurobis koeficienti, aseve rxevis amplituda.<br />

aRsaRniSnavia, rom dinamikurobis koeficientis maqsimumi<br />

<br />

daZrulia abscisidan 1,<br />

Tumca es Zvra, rogorc ukve<br />

<br />

0<br />

avRniSneT, mcire sididisaa da (3.20) gamosaxulebaSi CasmiT<br />

0<br />

miaxloebiT ganvsazRvravT maqs. –s:<br />

0<br />

<br />

2n<br />

maqs. , (3.21)<br />

aqedan naTelia, rom dinamikurobis koeficientis maqsimumi<br />

milevis koeficientis n ukuproporciulia.<br />

rxevis maqsimaluri amplituda ganisazRvreba tolobiT:<br />

A<br />

maqs.<br />

x<br />

maqs.<br />

<br />

maqs.<br />

x<br />

<br />

maqs.<br />

2n<br />

<br />

0<br />

, m. (3.22)<br />

3.2 naxazidan Cans, rom rodesac amgznebi Zalis sixSire<br />

mniSvnelobiT mcirea sistemis rxevis sakuTar sixSiresTan


74<br />

SedarebiT, maSin dinamikurobis koeficienti 1<br />

(rodesac<br />

<br />

0) da iZulebiTi rxevebis amplituda miaxloebiT<br />

0<br />

gautoldeba x st –s. aseT SemTxvevaSi, amgznebi Zalis sin t<br />

statikuri moqmedebis gaTvaliswinebiT, SesaZlebelia nebismier<br />

dros sakmarisi sizustiT gamovTvaloT sistemis masis<br />

gadaadgileba.<br />

meore zRvruli SemTxvevisaTvis, rodesac >> 0, rogorc<br />

dinamikurobis koeficienti, aseve iZulebiTi rxevis amplituda<br />

xdeba Zalze mcire da saboloo jamSi nulisken miiswrafis<br />

(<br />

<br />

; =0).<br />

<br />

0<br />

milevis sxvadasxva SemTxvevisaTvis agebuli mrudeebi,<br />

zemoaRniSnuli orive zRvruli pirobisaTvis, sakmarisad<br />

uaxlovdebian erTmaneTs. aqedan gamomdinareobs, rom<br />

eleqtromagnituri vibrodanadgaris momarTvisas iZulebiTi<br />

rxevis amplitudis gaangariSebisaTvis praqtikulad ar xdeba<br />

demfirebis Zalebis gaTvaliswineba.<br />

naxazze 3.3 naCvenebia fazaTa Zvris kuTxis <br />

damokidebuleba amgznebi Zalis sixSireze sxvadasxva sididis<br />

milevis koeficientis SemTxvevaSi. (3.18) gamosaxulebis<br />

analizidan da, Sesabamisad, diagramidan Cans, rom rezonansis<br />

reJimSi amgzneb Zalasa da gadaadgilebas Soris fazaTa Zvris<br />

<br />

kuTxe udris , am dros<br />

2<br />

<br />

=1, tg=. rodesac<br />

0<br />

<br />

=0 da<br />

0<br />

<br />

=<br />

0<br />

gamosaxuleba (3.18)–dan vpoulobT 0=0; =. maSasadame,<br />

vibraciuli danadgaris rezonansamdel reJimSi muSaobisas<br />

fazaTa Zvris kuTxe icvleba 0...90 0 zRvrebSi, xolo rezonansis


75<br />

0<br />

0<br />

01<br />

.<br />

0<br />

n<br />

0<br />

02<br />

.<br />

0<br />

n<br />

0<br />

07<br />

.<br />

0<br />

n<br />

0<br />

10<br />

.<br />

0<br />

n<br />

0<br />

.<br />

0<br />

n<br />

0<br />

07<br />

.<br />

0<br />

n<br />

0<br />

10<br />

.<br />

0<br />

n<br />

0<br />

.<br />

0<br />

02<br />

.<br />

0<br />

n<br />

0<br />

01<br />

.<br />

0<br />

n<br />

0<br />

0<br />

n<br />

05<br />

05<br />

nax. 3.2


76<br />

nax. 3.3<br />

n<br />

<br />

n<br />

<br />

0<br />

0<br />

n<br />

<br />

0<br />

n<br />

<br />

n<br />

<br />

0<br />

0<br />

0<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

0.<br />

05<br />

0.<br />

01<br />

0.<br />

15<br />

0.<br />

20<br />

n<br />

<br />

0<br />

<br />

0.<br />

25<br />

<br />

0


Semdgom reJimSi – 90...180 0 .<br />

77<br />

aRsaniSnavia, rom sistemis muSa organos rxevis amplituda<br />

da mwarmoebluroba meryeobs farTo zRvrebSi, rac gamowveulia<br />

vibrodanadgaris momarTvis siaxloviT rezonansTan. rxevis<br />

maqsimaluri amplituda da, Sesabamisad, danadgaris moTxovnili<br />

minimaluri amgznebi Zalva iqmneba sistemis rezonansSi<br />

momarTvisas (e.i. rodesac = 0). Tumca, rezonansSi danadgaris<br />

zusti momarTvis dros rxevis amplitudis sidideze<br />

mniSvnelovan gavlenas axdens sistemaSi milevis cvlileba,<br />

romelic damokidebuli iqneba vibrobunkerSi CatvirTuli<br />

dasamuSavebeli produqtis masisagan.<br />

zemomoyvanilidan gamomdinare, rezonansul reJimSi<br />

momarTuli danadgaris mwarmoebluroba iqneba aramdgradi,<br />

amitomac misi sakuTari rxevis sixSire 0 SeirCeva amgznebi<br />

<br />

Zalis sixSireze meti sididis 1,<br />

e.i. danadgari,<br />

<br />

egredwodebul rezonansamdel reJimSi, muSaobs rezonansis<br />

mrudis aRmaval Stoze. rxevadi sistemis aseTi momarTva<br />

dasabuTebulia imiT, rom sakuTari rxevis sixSiris<br />

rezonansulidan mcire gadaxrisas mkveTrad mcirdeba milevis<br />

cvlilebaze sistemis mgrZnobiaroba. am gadaxras<br />

rezonansamdeli mrudis Stosken gaaCnia Semdegi upiratesobebi:<br />

optimalur reJimSi saimedo muSaoba gamowveulia zustad<br />

gaangariSebuli konstruqciis mqone vibrodanadgariT. sistemis<br />

muSaobis optimaluri reJimis parametrebi damokidebulia<br />

sakuTari rxevis sixSireze, rezervuarSi CatvirTuli<br />

dasamuSavebeli Rvinomasalis wonasa da moZraobis siCqareze,<br />

romelmac unda uzrunvelyos stabiluri mwarmoebluroba<br />

0


78<br />

rogorc uqm svlaze da datvirTvis arsebobis SemTxvevaSi, aseve<br />

qselidan moTxovnili minimaluri energiis dros. magram, Tu<br />

gaviTvaliswinebT meRvineobis teqnologiuri procesis<br />

moTxovnilebebs, vibraciuli danadgaris muSaoba uqm svlaze<br />

faqtiurad ar xorcieldeba.<br />

davazustebT, rom eleqtromagnituri vibraciuli<br />

danadgaris rezervuarSi CatvirTuli dasamuSavebeli masala<br />

(spirti, yurZnis durdo, yurZeni da a.S.) zemoqmedebas axdens<br />

rxeviTi sistemis or parametrze – sakuTari rxevis sixSiresa da<br />

milevis koeficientze. masalis wonis gazrdis dros<br />

umniSvnelod mcirdeba danadgaris sakuTari rxevis sixSire,<br />

amave dros, Zlierdeba sistemis mileva. rezonansamdel reJimSi<br />

momarTvisas am ori parametris cvlileba sistemaSi iwvevs<br />

urTierTsawinaaRmdego movlenas, kerZod, sakuTari rxevis<br />

sixSiris SemcirebiT sistema uaxlovdeba rezonansis<br />

mdgomareobas, rac, cxadia, gazrdis rxevis amplitudas, Tumca,<br />

meore parametris – milevis gazrda gamoiwvevs sawinaaRmdego<br />

moqmedebas. maSasadame, masalis wonis zegavlena vibrodanadgaris<br />

muSaobis reJimebze gansakuTrebiT Semcirebulia. ganvixilavT ra,<br />

rezonansis Semdgom reJimSi samuSaod momarTul sistemas,<br />

zemomoyvanili parametrebis cvlileba, sakuTari rxevis siSiris<br />

Semcireba da sistemaSi milevis gazrda danadgarze moqmedebs<br />

erTi konkretuli mimarTulebiT – amcirebs rxevebis sixSiris<br />

intensiurobas da, Sesabamisad, mwarmoeblurobas, romelic ar<br />

iTvleba mkacrad gansazRvrul sidided da SeiZleba meryeobdes<br />

garkveul zRvrebSi [20, 41, 72, 101, 123].<br />

eleqtromagnituri vibraciuli danadgaris rxevadi sistemis<br />

sakuTari sixSiris sworad SesarCevad da muSaobis mdgradi


79<br />

reJimebis uzrunvelsayofad aucilebel pirobas warmoadgens<br />

sistemaSi milevis procesis kanonzomierebaTa dadgena.<br />

ganvixiloT damyarebuli iZulebiTi rxevis procesSi<br />

amgznebi ZaliT F sin t<br />

warmoebuli muSaoba. amgznebi Zalis<br />

modebis wertilis siCqare:<br />

rxevis periodis<br />

E gamoiTvleba gamosaxulebiT:<br />

<br />

0<br />

x Acos(<br />

t<br />

)<br />

, m/wm. (3.23)<br />

2 <br />

ganmavlobaSi Sesrulebuli muSaoba<br />

<br />

AFsin<br />

<br />

E Fsin<br />

t<br />

cos( t<br />

)<br />

dt AFsin<br />

, (3.24)<br />

2<br />

romelic blanti winaaRmdegobis Zalis T moqmedebis Sedegad<br />

c<br />

gabneuli energiis E toli unda iyos drois igive SualedSi.<br />

Tu gavamravlebT winaaRmdegobis Zalas xdt–ze da movaxdenT<br />

integrirebas intervalSi 0–dan –mde, miviRebT gamosaxulebas<br />

erT ciklSi gabneuli energiisaTvis:<br />

2 2<br />

2 2 2<br />

hA <br />

2<br />

E <br />

hA cos ( t<br />

)<br />

dt hA<br />

. (3.25)<br />

2<br />

<br />

<br />

0<br />

E da E –is gatolebiT ganvsazRvravT amgzneb Zalas:<br />

hA<br />

F . (3.26)<br />

sin <br />

am gantolebaSi h=2mn mniSvnelobis CasmiT, vRebulobT:<br />

2Amn<br />

F . (3.27)<br />

sin <br />

maSasadame, winaaRmdegobis Zalebis dasaZlevad daxarjuli<br />

saSualo energia:<br />

2 2<br />

E<br />

hA 2 2<br />

W A mn , jouli. (3.28)<br />

2


80<br />

zemoTqmulidan gamomdinare SegviZlia aRvniSnoT, rom<br />

eleqtromagnitur vibraciul danadgarSi saWiro energiis<br />

danaxarjebi damokidebulia sistemaSi arsebuli winaaRmdegobis<br />

Zalebis sidideze.<br />

davazustebT, rom ukuqceviT-winsvliTi moZraobis<br />

erTtaqtian eleqtromagnitur vibraciul danadgarebSi amgznebi<br />

Zala iqmneba ZiriTadi muSa magnituri nakadiT, romelic<br />

warmoiqmneba Ruzisa da gularas Soris arsebul sahaero<br />

RreCoSi damamagnitebel gragnilSi cvladi an pulsirebuli<br />

denis gavlisas. procesis analizis ZiriTad sirTules<br />

warmoadgens is garemoeba, rom Ruzis moZraobis SemTxvevaSi<br />

icvleba sahaero RreCos magnituri SeRwevadoba, rac, Tavis<br />

mxriv, iwvevs gragnilis induqciurobis da magnituri nakadis<br />

cvlilebas. amitom TviTinduqciis e.m.Z.–is garda vibroamgznebis<br />

gragnilebSi warmoiqmneba, egreT wodebuli, moZraobis e.m.Z. es<br />

ukanaskneli iwvevs eleqtromagnitis gragnilSi gamavali denis<br />

sididis da, Sesabamisad, mis mier ganviTarebuli amgznebi Zalis<br />

cvlilebas. [14, 22, 42, 49, 107, 158].<br />

ukuqceviT–winsvliTi moZraobis erTtaqtiani<br />

eleqtromagnituri amgznebis Ruzis moZraoba gamoisaxeba<br />

gantolebiT:<br />

2<br />

d x c<br />

dx<br />

<br />

cx Fx,<br />

i,<br />

(3.29)<br />

dt dt<br />

m 2<br />

xolo eleqtromagnitis koWaSi gamavali denisaTvis i, vwerT:<br />

sadac Ut U 0 sin t<br />

di<br />

L Ri Ut,<br />

(3.30)<br />

dt<br />

– vibroamgznebis gragnilze modebuli<br />

sinusoiduri Zabva, v;


. m – Ruzis da masze mierTebuli muSa organos masa, kg;<br />

81<br />

c – drekadi elementebis sixiste, n/m;<br />

– gare winaaRmdegobis koeficienti;<br />

– drekadi elementis Sida winaaRmdegobis koeficienti;<br />

L – eleqtromagnitis gragnilis induqciuroba, hn;<br />

x – statikuri wonasworobis mdgomareobidan Ruzis<br />

gadaadgileba, m;<br />

R – eleqtromagnitis wredis aqtiuri winaRoba, omi.<br />

aRsaniSnavia, rom induqciuroba L damokidebulia<br />

gadaadgilebaze, ramdenadac Ruzis gadaadgilebisas icvleba<br />

sahaero RreCos sidide [122, 144, 147]. miaxloebiT SeiZleba<br />

miviRoT, rom<br />

L<br />

L<br />

x<br />

1<br />

<br />

x<br />

0 , hn, (3.31)<br />

sadac L0 – induqciuroba eleqtromagnitis Ruzis Sualeduri<br />

mdgomareobis dros, hn;<br />

x0 – sahaero RreCos Sualeduri sidide, mm.<br />

histerezisze danakargebis gaTvaliswinebis gareSe<br />

vibroamgznebis wevis Zalva x, i<br />

saidanac<br />

0<br />

F SeiZleba miviRoT tolobidan:<br />

2<br />

Li<br />

id<br />

F<br />

dx , Li , (3.32)<br />

2<br />

F<br />

x, i<br />

2<br />

2 2 2<br />

i dL i L <br />

. (3.33)<br />

2 dx 2L<br />

2L<br />

sadac – induqciurobis modulaciis koeficienti,<br />

<br />

L <br />

0 <br />

2 <br />

<br />

1<br />

L<br />

min.<br />

<br />

2<br />

L<br />

1<br />

maqs.<br />

0<br />

<br />

. (3.34)


82<br />

(3.30) gantolebaSi Li CasmiT vRebulobT:<br />

d<br />

R<br />

U<br />

dt L<br />

sadac – nakadTgadabmuloba, vb.<br />

t , (3.35)<br />

Tu statikuri wonasworobis mdgomareobidan Ruza<br />

daZrulia manZiliT:<br />

x<br />

0<br />

F0<br />

, m, (3.36)<br />

2<br />

2<br />

2 c<br />

sadac – axasiaTebs sistemis rezonansul Tvisebebs, am<br />

2<br />

m<br />

SemTxvevisaTvis vibroamgznebi irxeva sixSiriT 2.<br />

kvlevebi gviCvenebs, rom denis Zala, amgznebi Zala da<br />

Ruzis gadaadgileba damokidebulia aseve vibroamgznebis<br />

momarTvaze, e.i. meqanikuri sistemis amgznebi Zalis sixSirisa da<br />

Tavisufali rxevis fardobaze. vibroamgznebis Ruzis<br />

gadaadgilebas gaaCnia mcire sididis amplitudebis mqone<br />

umaRlesi harmonikebi. unda aRiniSnos, rom eleqtromagnituri<br />

vibraciuli danadgaris ZiriTad rezonansSi momarTvisas<br />

aqtiuri winaRobis gaTvaliswineba azrs kargavs [151, 155, 191].


83<br />

3.2. vibraciuli danadgari kuTxiT-rxevad<br />

Ruziani amgznebiT<br />

meRvineobis teqnologiuri procesebisaTvis gankuTvnili<br />

eleqtromagnituri avzebi da vibrobunkerebi warmodgenili arian<br />

rigi uaryofiTi mxareebiT; kerZod, SezRudulia maTi<br />

amplitudis diapazoni sahaero RreCos mcire sididis gamo da<br />

rogorc Sedegi, xasiaTdebian arastabiluri muSaobiT<br />

rezonansis wina reJimSi.<br />

rogorc ukve aRvniSneT, saqarTvelos saxelmwifo sasoflo-<br />

sameurneo universitetis soflis meurneobis eleqtrifikaciis<br />

departamentSi damuSavda energodamzogi eleqtromagnituri<br />

vibraciuli danadgari, romlis amgznebad gamoyenebulia<br />

kuTxiT–rxevad Ruziani vibratori /ixileT par. 2.4; nax. 2.5/ [30,<br />

36, 52, 55], romlis Ruzis kuTxuri rxevebi marjvniv da marcxniv<br />

ganapirobebs bunkeruli danadgaris aqtiuri nawilis<br />

(rezervuaris) xraxnul–rxeviT moZraobas. vibrodanadgari<br />

uzrunvelyofs rezonansis wina an rezonansul reJimSi<br />

stabiluri muSaobas, aviTarebs moZraobis did amplitudas,<br />

gaaCnia funqciuri SesaZleblobebis didi areali, maRali<br />

saeqspluatacio, energetikuli da ergonomiuli maCveneblebi.<br />

kuTxiT-rxevad Ruzian eleqtromagnitur vibroamgznebs<br />

gaaCnia cvladi denis ori A, B koWa erTnaeri xviaTa ricxviT.<br />

maTSi gaedineba sididiT toli da erTmaneTis mimarT 180 0 –iani<br />

kuTxiT daZruli denebi I I 2 , romlebic warmoqmnian<br />

I A B<br />

sawinaaRmdego momarTulebis mqone faziT daZrul mbrunav<br />

amgzneb momentebs M, rac ganpirobebulia polusebis ganivi da<br />

grZivi magnituri gamtareblobiT.


84<br />

vibrodanadgaris moZraobis diferencialuri gantoleba<br />

SeiZleba warmovadginoT gamosaxulebiT:<br />

j h<br />

c<br />

Msin<br />

t<br />

, (3.37)<br />

sadac j – inerciis momenti vibroamgznebis lilvis mimarT, kgm 2 ;<br />

h – sistemis blanti winaRobis eqvivalenturi koeficienti;<br />

c – drekadi elementebis sixiste, n/m;<br />

– iZulebiTi kuTxuri sixSire, wm -1 .<br />

Tu CavTvliT, rom vibraciuli danadgaris rxeviTi moZraoba<br />

damyarebul reJimSi harmoniulia,<br />

xolo<br />

sin t<br />

m<br />

<br />

, (3.38)<br />

M c<br />

<br />

, (3.39)<br />

m<br />

2<br />

2<br />

2<br />

2<br />

1<br />

<br />

2 2n<br />

<br />

<br />

<br />

2 <br />

0<br />

0<br />

<br />

sadac m – iZulebiTi rxevis amplituda zeda da qveda<br />

0 <br />

c<br />

j<br />

rgolebs an rezervuaris horizontis mimarT;<br />

– sistemis sakuTari kuTxuri sixSire, wm-1 ;<br />

h<br />

2n – milevis koeficienti;<br />

j<br />

2n<br />

arctg – fazaTa Zvris kuTxe mbrunav amgzneb moments M<br />

2<br />

<br />

2<br />

0<br />

da gadaadgilebas Soris,<br />

maSin vibrodanadgaris rezervuaris harmoniuli rxeva<br />

horizontis mimarT aRiwereba misi materialuri N wertilis<br />

moZraobiT Semdegi gamosaxulebiT:<br />

x R sin t<br />

, (3.40)<br />

y R cost<br />

, (3.41)


85<br />

sadac R – rezervuaris radiusia, m;<br />

b – wertilis gadaadgileba, m;<br />

x,y,z – koordinatTa sistemis RerZis xazebi.<br />

z bt . (3.42)<br />

gamosaxulebidan (3.67) Cans, rom rezervuaris N wertilis<br />

2 <br />

proeqcia xoy sibrtyeze drois periodSi , wm, asaxavs<br />

<br />

garSemowerilobas R da RerZis z mimarT gadaadgildeba<br />

sididiT:<br />

2<br />

b , m wm , (3.43)<br />

<br />

romelic cilindruli rezervuaris (bunkeris) xraxnul bijs<br />

warmoadgens.<br />

rezervuaris N wertilis moZraobis kanonis misaRebad<br />

vTvliT, rom<br />

dx Rsin<br />

t<br />

,<br />

dy Rcos<br />

t<br />

, (3.44)<br />

dz bdt .<br />

N wertilis diferencialisaTvis gvaqvs:<br />

2<br />

2<br />

2<br />

dx dy dz<br />

tolobis integrirebiT miviRebT:<br />

sadac c – integrirebis midmivaa.<br />

d <br />

. (3.45)<br />

2 2 2<br />

R b t c<br />

(3.46)<br />

ukanaskneli gamosaxuleba asaxavs rezervuaris N wertilis<br />

rxeviT moZraobas t droSi.


86<br />

3.3. Rvinomasalebis dasamuSavebeli vibraciuli<br />

danadgarebis Tiristoruli marTva<br />

swrafad ganviTarebadi teqnikuri progresis amocanebi<br />

iTvaliswineben eleqtroteqnikur sistemaTa da manqana-<br />

danadgarebis muSaobis reJimebis regulirebisaTvis efeqturi da<br />

energodamzogi marTvis Tiristoruli sqemebis gamoyenebas [31,<br />

101, 168].<br />

eleqtromagnituri vibraciuli danadgaris Tiristoruli<br />

marTviT vamcirebT vibroamZravis gragnilSi gamavali denis<br />

impulsis xangrZlivobas, rac, Tavis mxriv, SesaZleblobas<br />

gvaZlevs denis mcire mniSvnelobebisaTvis miviRoT rxevis<br />

maqsimaluri amplituda. es imiT aixsneba, rom datvirTvis<br />

aqtiur-induqciuri xasiaTis mixedviT, rasac warmoadgens kidec<br />

eleqtromagnituri vibrodanadgari, rxevis maqsimaluri<br />

amplitudis dros vibroamZravis gragnilSi denis gavlis<br />

xangrZlivoba qselis Zabvis naxevar periodze meti sididisaa.<br />

niSandoblivia, rom denis impulsis xangrZlivobis SemcirebiT<br />

mTeli energia mimarTuli iqneba mxolod vibrodanadgaris<br />

moZraobaSi mosayvanad. Sesabamisad, Tiristoruli sqemebiT<br />

marTvadi vibraciuli danadgari uzrunvelyofs SedarebiT maRal<br />

energetikul da saeqspluatacio maCveneblebs [29, 64, 69, 91, 150].<br />

saqarTvelos saxelmwifo sasoflo-sameurneo universitetSi<br />

Seqmnili kuTxiT-rxevadi eleqtromagnituri vibroZrava /nax. 3.4/<br />

Sedgeba korpusisagan (naxazze ar aris naCvenebi), statorisagan 1<br />

polusebiT 2, statoris induqciuri koWebisagan 3-1, 3-2,<br />

rotorisagan 7 polusebiT 8, lilvisa 5 da sogmanisagan 6,<br />

romelzec xistad damagrebulia Woki 9 drekadi elementebiT 10,


87<br />

Titistorebisagan VS1 da VS 2. vibroamgznebi muSaobs<br />

Semdegnairad: wredze Zabvis modebis Sedegad pirvel da mesame<br />

konturebSi Tiristoris VS1 meSveobiT gaivlis i1 deni, xolo<br />

meore da meoTxe konturebSi TiristoriT VS2 – i2 deni, rac<br />

sabolood iwvevs vibroZravas kuTxiT–rxeviT moZraobas.<br />

SemoTavazebuli vibroZravasaTvis damuSavebulia kvebis<br />

Tiristoruli sqema /nax. 3.5/.<br />

sadac, U U m sin t<br />

– wredze modebuli sinusoiduri Zabva, v;<br />

2<br />

U sin t<br />

– pirvel Stoze modebuli Zabva 0– Sua-<br />

1<br />

2<br />

U1 m<br />

ledSi, roca StoSi gadis I sint<br />

<br />

deni;<br />

i1 m<br />

2<br />

2 U sin t<br />

– meore Stoze modebuli Zabva 2 <br />

<br />

2<br />

U 2<br />

m<br />

SualedSi, roca StoSi gadis<br />

i m<br />

<br />

2 I sin t deni.<br />

koWas induqciurobebi L ayovneben denis Zalis i1 zrdas<br />

Tiristoris VS1 gaRebamde kuTxiT ( ), sadac aris<br />

Tiristorze VS1 impulsis miwodebis kuTxe. gaRebis Semdeg U1-1<br />

Zabvis Semcirebisas induqtiuroba xels uSlis denis<br />

Semcirebas, romelic agrZelebs gavlas Sesabamis TiristorSi<br />

kuTxiT da Semdeg, rodesac Zabva gadava nulze da miaRwevs<br />

<br />

Soris pauzis xangrZlivoba Semcirdeba <br />

–s, gaiReba meore VS2 Tiristori, Sedegad, Tiristorebs<br />

kuTxiT. es<br />

ukanaskneli ki, Tavis mxriv, saxes ucvlis Tiristorebze<br />

modebul U1-1 da U2-2 Zabvebs da, Sesabamisad, maTi mrudebis<br />

formas:


i<br />

VS1<br />

VS2<br />

88<br />

nax. 3.4<br />

Rk1<br />

Rk2<br />

nax. 3.5<br />

LM1<br />

LM2<br />

U11 U2 2<br />

i1<br />

i2


89<br />

2U<br />

2<br />

1<br />

2<br />

U sin t<br />

dt<br />

1 1 <br />

. (3.47)<br />

<br />

<br />

saidanac, Tiristorebze VS1, VS2 Zabvis moqmedi mniSvneloba<br />

ganisazRvreba gamosaxulebiT:<br />

2<br />

U U U 0,<br />

45U<br />

, v.<br />

1<br />

1 22<br />

<br />

TiristorSi datvirTvis deni iL gamtareblobis intervalSi<br />

calkeuli StosaTvis ganisazRvreba gardamavali reJimis<br />

analizidan ori – iZulebiTi da Tavisufali Semdgenis jamis<br />

saxiT [148, 182, 193].<br />

kuTxiT:<br />

sadac<br />

kanoniT:<br />

radgan L1=L2=L (koWebi identuria), vRebulobT:<br />

i<br />

1LiZ<br />

i<br />

2LiZ<br />

<br />

r<br />

2<br />

k<br />

2U<br />

2<br />

L<br />

2<br />

k<br />

sin<br />

t ( )<br />

<br />

. (3.48)<br />

denis iZulebiTi Semdgeni CamorCeba Sesabamis mkvebav Zabvas<br />

L<br />

r<br />

k – drois mudmiva.<br />

k<br />

L<br />

k arctg arctg<br />

, (3.49)<br />

r<br />

k<br />

denis Tavisufali Semdgeni ki mcirdeba eqsponencialuri<br />

i Tav<br />

Ae<br />

drois monakveTSi, rodesac t=0,<br />

<br />

t( <br />

) <br />

<br />

2U<br />

A sin<br />

2 2 2<br />

r L<br />

k<br />

k<br />

, (3.50)<br />

<br />

. (3.51)<br />

Tu mxedvelobaSi miviRebT (3.48) da (3.50) gamosaxulebebs,<br />

vibroZravas koWebSi gamavali denebisaTvis vRebulobT:


i<br />

1L<br />

<br />

i<br />

2L<br />

<br />

r<br />

2<br />

k<br />

2U<br />

2 2<br />

L<br />

k<br />

<br />

sin<br />

<br />

90<br />

t <br />

sin<br />

<br />

e<br />

<br />

t ( )<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

. (3.52)<br />

eleqtromagnituri vibroamgznebis ganuStoebel nawilSi i n<br />

denis mrudi xdeba uwyveti da sinusoiduri, radgan am<br />

SemTxvevaSi:<br />

i i i . (3.53)<br />

1<br />

rodesac Tiristoris gaRebis kuTxeebi =0, zemoTqmulidan<br />

gamomdinareobs, rom moyvanili sqemiT muSaobis dros adgili<br />

eqneba Zabvis da denis mrudebis cvlilebas TiristoriT marTvis<br />

SemTxvevaSi /nax. 3.6/ [29, 31].<br />

kuTxiT-rxevad vibroamgznebSi amgznebi Zalis mniSvneloba<br />

polusebs SigniT, SualedisTvis <br />

<br />

ganisazRvros gamosaxulebiT:<br />

2<br />

, SesaZlebelia<br />

2<br />

2 2<br />

S p 2 1 i <br />

2F i bd<br />

R sin <br />

, (3.64)<br />

k 0 2<br />

0 2<br />

2 <br />

sadac Fk – kuTxiTrxevadi vibroamgznebis erTi magnituri<br />

xolo Zaluri momenti<br />

konturis mizidvis Zala, n,<br />

2 2<br />

i <br />

F<br />

R R b sin<br />

0<br />

<br />

M 2<br />

d R <br />

sadac 0 – sahaero RreCos magnituri SeRwevadoba, hn/m;<br />

S p – polusis ganivi kveTi, m 2 ;<br />

– sahaero RreCos sidide, m;<br />

W – gragnilis xviaTa ricxvi;<br />

R – Ruzis radiusi, m;<br />

b – statoris da rotoris saangariSo sigane, m;<br />

d – statoris da rotoris gadafarvis sigrZe, m;<br />

, nm. (3.65)


U<br />

VS1<br />

v<br />

VS2<br />

0<br />

<br />

U<br />

i<br />

<br />

91<br />

<br />

<br />

2<br />

<br />

nax. 3.6<br />

3<br />

t<br />

t<br />

t


92<br />

x=Rsin – statoris mimarT rotoris gadaadgilebis sidide, m;<br />

– Ruzis mobrunebis kuTxe, rad. ;<br />

– statoris da rotoris Sesabamis polusTa simetriis<br />

RerZebs Soris kuTxis sidide, rad.<br />

radgan kvebis sqema simetriulia i 1=i 2, kent SualedebSi unda<br />

Caisvas i 1L, xolo wyvil SualedebSi i 2–is mniSvneloba, amitom<br />

aseTi formiT gamosaxulebis Cawera samarTliania.<br />

vibraciuli amgznebis gragnilis xviaTa ricxvi<br />

gamoiTvleba formuliT:<br />

1 U 1<br />

W <br />

, (3.66)<br />

2 B<br />

b<br />

d R sin <br />

sadac U – wredze modebuli Zabvis moqmedi mniSvneloba, v;<br />

B – sahaero RreCoSi saangariSo dasaSvebi induqcia, tl.<br />

rodesac = =0, am SemTxvevaSi, ganivi amgznebi Zala da<br />

Sesabamisi momenti M gautoldeba nuls, xolo warmoqmnili<br />

magnituri induqcia B da magnituri nakadi gadalaxavs<br />

sahaero RreCos , Sedegad, statoris da rotoris polusebs<br />

Soris mizidva xorcieldeba gadaadilebis R sin gareSe.<br />

cxadia, rom koWebSi denis gavla gamoiwvevs ganivi amgznebi<br />

Zalis F da momentis M warmoqmnas. Sesabamisad, rxevebi iZens<br />

harmoniul xasiaTs, sanam vibroamgznebis wredze modebuli<br />

iqneba Zabva.<br />

aRniSnuli kvebis sqema gamoicada rogorc samrewvelo,<br />

aseve mkvebavi Zabvis sixSiris cvlilebiT da gamoavlina muSa<br />

unarianoba.<br />

cxadia, Teoriuli kvlevis dros ar SemovifarglebiT<br />

mxolod kuTxiT-rxevadi moZraobis vibroamgznebis marTvis<br />

analiziT.


93<br />

interess warmoadgens ukuqceviT-winsvliTi moZraobis<br />

erTtaqtiani eleqtromagnituri vibraciuli danadgarebis muSa<br />

reJimebis efeqturad marTvisaTvis SemuSavebuli Tiristoruli<br />

sqemebi [102, 167, 169, 193], romliTac varegulirebT Tiristoris<br />

gaRebis kuTxes da vibroamgznebTa koWaSi denis gavlis<br />

xangrZlivobas.<br />

warmodgenili sqemis saSualebiT /nax. 3.7/ dadginda mTeli<br />

rigi sidideebi eleqtruli parametrebisa, romelic naCvenebia<br />

eqsperimentul kvlevebSi.<br />

~ 220 v<br />

QF<br />

R1<br />

YA<br />

VD1<br />

nax. 3.7<br />

VS<br />

R2<br />

R3<br />

VD2<br />

sqema muSaobs Semdegnairad: CamrTvelis amoqmedebiT<br />

kondensatoris C firfitebze deni daiwyebs wanacvlebas,<br />

damuxtvis impulsi dinistoris VD2 saSualebiT gadaecema VS<br />

Tiristoris marTvis eleqtrods. am dros mimdinareobs<br />

C


94<br />

Tiristoris gadarTva mcire gamtarobidan maRali gamtarobis<br />

mdgomareobaSi. Sesabamisad, deni iwyebs gadinebas<br />

eleqtromagnituri vibroamZravis koWaSi LM. Zabvis regulireba<br />

Tiristoris marTvis eleqtrodze, rac SeiZleba ganimartos,<br />

rogorc denis gavlis moWris kuTxis regulireba, xorcieldeba<br />

cvladi rezistoriT R1. kondensatoris muxtis mileva iwvevs<br />

TiristorSi denis Semcirebas da mis Caketil mdgomareobaSi<br />

gadasvlas. am SemTxvevaSi deni Tiristors da koWas ar<br />

miewodeba.<br />

zemomoyvanili gamosaxulebebi samarTliania warmodgenili<br />

sqemis SemTxvevaSi.<br />

gansakuTrebul mniSvnelobas iZens danadgaris muSaobis<br />

mdgradobis gamokvleva, romelic gansazRvravs rxeviTi sistemis<br />

mgrZnobiarobas moqmedi gare da Sida winaaRmdegobebis<br />

cvlilebis mimarT, rasac ZiriTadad ganapirobebs qselSi Zabvis<br />

meryeoba.<br />

eleqtromagnituri vibraciuli danadgarebis amgznebTa<br />

Ruzis gadaadgilebis da rxevis amplitudis sidideTa aRricxva<br />

kvlevis srulyofisaTvis aucilebel garemoebad miiCneva. am<br />

sakiTxis teqnikuri uzrunvelyofisTvis, gamoyenebuli gvqonda<br />

potenciometruli gadamwodi, romelic uSualod iRebs ra<br />

signalebs vibraciuli danadgaris muSa organos mier<br />

Sesrulebuli meqanikuri moZraobisagan, axorcielebs maT<br />

gadacemas Sesabamis eleqtrogamzom xelsawyoebze Semdgomi<br />

registraciisa da analizisTvis. potenciometri irTveba<br />

ortaqtiani diferencialuri boguri sqemiT. misi mcocis<br />

neitralur mdgomareobaSi yofnisas Semavali winaRobebi nulis<br />

tolia, amitom mcocis mcire gadaxra gvaZlevs statikur


95<br />

xazobriv maxasiaTebels, romelic, Sesabamisad, damokidebulia<br />

datvirTvis xasiaTze. im SemTxvevaSi, rodesac potenciometris<br />

mcocis faqtiuri gadaxra neitraluri mdgomareobidan mcire<br />

sididisaa, mis statikuri maxasiaTeblis xazobriobas waeyeneba<br />

maRali moTxovnebi da am dros potenciometri SeiZleba<br />

mierTebul iqnes eleqtronul maZlierebelTan [40, 44, 63].<br />

Rvinisa da brendis warmoebis teqnologiuri procesebis<br />

amocanebidan gamomdinare, Rvinomasalebis dasamuSaveblad<br />

gamoyenebuli farTo speqtris eqspoziciaTa optimizaciisaTvis<br />

wayenebuli pirobebis uzrunvelsayofad, raSic, ZiriTadad,<br />

moiazreba siTxeze gadasacemi rogorc mcire, aseve didi<br />

zRvrebis mqone rxevebis sixSiris SerCeva, zemomoyvanili<br />

eleqtromagnituri vibrodanadgarebis sixSiriT marTva<br />

SesaZlebelia warmoebdes cnobili tranzistoruli avtorxeviTi<br />

multivibratoris saSualebiT, romlis impulsebi, sixSiruli<br />

regulirebis Semdgomi uzrunvelyofisaTvis, miewodeba<br />

vibroamgznebis mkvebav Tiristorebs [95, 102].


96<br />

3.4. vibrobunkerSi Rvinomasalebis vibrireba-aqtivizaciis<br />

kanonzomierebani<br />

Rvinisa da sabrende spirtebis daZvelebis stimulirebis<br />

procesis warmarTvas mTlianad gansazRvravs eleqtromagnituri<br />

vibraciuli danadgaris moZraobis xasiaTi [19, 65, 81, 120, 172].<br />

dasamuSavebel masalaze moqmedi Zalebis gaTvaliswinebiT<br />

pirobiTad davyoT sistemis rxeviTi moZraobis mTliani periodi<br />

or naxevarperiodad /nax. 3.8a; 3.8b/:<br />

a) rodesac inerciis Zalis Semdgeni J 1 mimarTulia zeviT –<br />

<br />

0 t 1 ;<br />

<br />

b) rodesac inerciis Zalis Semdgeni J 2 mimarTulia qveviT –<br />

2<br />

t ;<br />

2<br />

<br />

pirveli naxevarperiodis ganmavlobaSi inerciis Zalis<br />

Semdgeni J cdilobs mierTebuli masis marjvniv mobrunebas,<br />

1<br />

rasac xels uwyobs Zalis Semdgeni J , romelic amcirebs blanti<br />

2<br />

xaxunis da normaluri reaqciis Zalebs. meore naxevarperiodSi<br />

Semdgeni J iwvevs masis mobrunebas sawinaaRmdgego<br />

1<br />

mimarTulebiT, rasac ewinaaRmdegeba J 2 – igi am SemTxvevaSi<br />

zrdis blanti xaxunis da normaluri reaqciis Zalebs.<br />

CavTvaloT, rom eleqtromagnituri vibraciuli danadgaris<br />

aqtiuri masis rxeviTi moZraoba sruldeba erTdroulad<br />

vertikalur da horizontalur sibrtyeSi. am dros rxevebs<br />

Soris fazaTa Zvris kuTxe =0 da vertikaluri A da<br />

horizontaluri B rxevaTa amplitudis Tanafardobidan<br />

gamomdinare icvleba mimarTuli rxevebis – vibraciis kuTxe .


Fx<br />

<br />

J1<br />

97<br />

N<br />

G<br />

nax. 3.8 a.<br />

N<br />

G<br />

nax. 3.8 b.<br />

J1<br />

<br />

Fx<br />

B sin t


98<br />

Tu ganvixilavT, xoy sibrtyeze, masalis vibrirebul<br />

zedapirze moZraobas, diferencialur gantolebas eqneba Semdegi<br />

saxe:<br />

sadac m – masalis masa, kg;<br />

2<br />

mx<br />

mB<br />

sin t<br />

Fx<br />

2<br />

my<br />

mA<br />

sin t<br />

mg N<br />

<br />

<br />

<br />

(3.67)<br />

A da B – Sesabamisad vertikaluri da horizontaluri rxevebis<br />

amplituda, m;<br />

– sibrtyis kuTxuri rxevebis sixSire, wm -1 ;<br />

g – Tavisufali vardnis aCqareba,<br />

N – normaluri reaqciis Zala,<br />

2<br />

m wm ;<br />

2<br />

kg m wm ;<br />

F x – masalis moZraobis winaaRmdegobis Zala, n.<br />

vibraciaSi moyvanil zedapirze dasamuSavebeli masalis<br />

moZraobisas (y=0)<br />

<br />

N,<br />

rodesac x<br />

0;<br />

Fx<br />

<br />

(3.68 )<br />

N,<br />

rodesac x<br />

0,<br />

sadac – srialis xaxunis koeficienti.<br />

normaluri reaqciis Zala muSa organos zedapiris zeviT<br />

moZraobis dros:<br />

xolo zedapiris qveviT moZraobisas:<br />

2<br />

N mg mA<br />

sin t<br />

, (3.69)<br />

2<br />

N mg mA<br />

sin t<br />

. (3.70)<br />

eleqtromagnituri vibrodanadgarisTvis mizanSewonilia<br />

masalis moZraobis iseTi uwyveti reJimi, romelic iTvaliswinebs<br />

nivTierebis gansazRvruli mimarTulebiT gadaadgilebis<br />

uzrunvelyofas.<br />

am SemTxvevisaTvis:


99<br />

A<br />

1;<br />

g<br />

N 0 .<br />

unda aRiniSnos, rom mTliani periodis dros jamuri<br />

Zalebis moqmedebis Sedegad warmoqmnili inerciis Zala,<br />

faqtiurad, gansazRvravs vibrobunkerSi moTavsebuli masalis<br />

moZraobis xasiaTs, romelic damyarebul reJimSi xorcieldeba<br />

kanoniT:<br />

t x vt , (3.71)<br />

sadac v – siTxis moZraobis saSualo siCqare, m/wm;<br />

t – perioduli funqcia T 2<br />

periodiT.<br />

cxadia, rom eleqtromagnituri vibrodanadgaris<br />

rezervuarSi siTxis vibrireba–aqtivizaciis procesi emyareba<br />

rTul fizikur-qimiur movlenebs, gamowveuli sxvadasxva saxis<br />

Zalebis arsebobiT, da saWiroebs maTematikur analizs [1, 105,<br />

192].<br />

siTxis wveTebis moZraobis traeqtoriis xasiaTs<br />

horizontalur da vertikalur sibrtyeebSi ZiriTadad<br />

gansazRvravs wveTebze moqmedi sxvadasxva sididis dinamikuri<br />

Zalebi, kerZod, inerciis Zala –<br />

siTxis winaRobis Zala – f v <br />

R .<br />

sadac vk – wveTis siCqare, m/wm;<br />

mk – masa, kg.<br />

k<br />

dv k J m , simZimis Zala – mkg,<br />

k<br />

dt<br />

Tu gaviTvaliswinebT yvela am Zalas, SesaZlebelia<br />

daiweros siTxis wveTis moZraobis zogadi gantoleba:<br />

dv<br />

dt<br />

k m k<br />

k<br />

R m g . (3.72)<br />

siTxis winaRobis Zala gamoisaxeba Semdegnairad:


100<br />

sadac Cx – winaRobis koeficientia;<br />

n – siTxis simkvrive,<br />

Fk – wveTis ganivkveTi, m.<br />

2<br />

u k<br />

R C F , (3.73)<br />

x n k<br />

2<br />

3<br />

kg m ;<br />

(3.2) gantolebis (3.1)-Si CasmiT miviRebT:<br />

dv<br />

dt<br />

2<br />

u k<br />

C F m g . (3.74)<br />

x n k<br />

2<br />

k m k<br />

k<br />

Tu gaviTvaliswinebT, rom m k k<br />

u k , sadac uk - wveTis<br />

<br />

moculobaa da uk=<br />

6<br />

d<br />

6<br />

3<br />

k k <br />

d 3<br />

k<br />

sidideze, miviRebT:<br />

, da gantolebis (3.3) yvela wevrs gavyofT<br />

dv<br />

dt<br />

2<br />

3 u n k<br />

C g<br />

(3.75)<br />

x<br />

4 d<br />

k <br />

k<br />

mocemul gantolebaSi C siTxis wveTis siCqaris funqciaa,<br />

x<br />

romelic Semdegnairad SeiZleba gamovsaxoT:<br />

sadac Rl – reinoldis ricxvi,<br />

l<br />

l<br />

k<br />

24 4<br />

C , (3.76)<br />

x<br />

R 3 R<br />

d u k k R l ;<br />

<br />

– siTxis kinematikuri siblante.<br />

(3.75) da (3.76) gantolebebis gaTvaliswinebiT vRebulobT:<br />

dt<br />

3 24 4 n<br />

u k g<br />

4 <br />

<br />

R 3<br />

l R <br />

. (3.77)<br />

<br />

l k<br />

dv k 2<br />

<br />

im SemTxvevaSi, Tu siTxis wveTis moZraobas ganvixilavT<br />

horizontalur da vertikalur sibrtyeebSi, maSin ukanaskneli<br />

gantoleba SeiZleba Caiweros koordinatuli formiT:


sadac,<br />

2<br />

d x<br />

2<br />

dt<br />

3 <br />

<br />

24<br />

<br />

4 <br />

R l<br />

2<br />

d y 3 <br />

<br />

24<br />

2<br />

dt 4 <br />

R l<br />

<br />

101<br />

<br />

3<br />

4 <br />

<br />

n<br />

dx 2<br />

<br />

u , k <br />

3 R dt<br />

l k <br />

<br />

<br />

4 <br />

n dy 2<br />

<br />

<br />

u k g<br />

R dt<br />

l k <br />

2<br />

2<br />

dx dy <br />

u k <br />

dt dt <br />

.<br />

, (3.78)<br />

Tu (3.78) gantolebaSi SevitanT 1 R , n da ricxviT<br />

k<br />

mniSvnelobebs, maSin gantoleba miiRebs saboloo formas:<br />

<br />

<br />

<br />

2<br />

d x 352 4 932 dx <br />

<br />

u ,<br />

2<br />

k<br />

dt<br />

<br />

d u<br />

dk dt<br />

k k 3 d ku<br />

k<br />

<br />

<br />

14.<br />

7 <br />

<br />

. (3.79)<br />

<br />

<br />

<br />

2<br />

d y 352 4 932 dy <br />

<br />

u g<br />

2<br />

k <br />

dt d u d u dk dt<br />

k k 3 k k<br />

<br />

<br />

14.<br />

7 <br />

<br />

gantolebaTa sistema saSualebas gvaZlevs ganvsazRvroT<br />

siTxis wveTebis moZraobis xasiaTi. Tumca, aqve aRsaniSnavia, rom<br />

wveTis moZraobis traeqtoria, gare winaaRmdegobebis<br />

gaTvaliswinebiT, ZiriTadad damokidebulia siTxis wveTis<br />

geometriul zomebze.


102<br />

Tavi IV. Rvinomasalebis warmoebis teqnologia<br />

da eqsperimentuli kvlevis Sedegebi<br />

4.1. eleqtromagnituri vibraciuli danadgarebis<br />

muSaobis reJimebis eqsperimentuli kvleva<br />

eleqtromagnituri vibrodanadgarebis energetikuli<br />

maCveneblebis, pirvel rigSi ki, m.q.k.-s amaRlebis problema<br />

warmoadgens erT-erT ZiriTads amgvari amgznebiT aRWurvili<br />

manqanebis damuSavebis dros. m.q.k. cnebis gansazRvrisas dadebiT<br />

efeqtad miiReba is muSaoba, romelsac asruleben<br />

eleqtromagnituri Zalebi amgznebis Ruzis erTi mdgomareobidan<br />

meoreSi gadaadgilebisas. aseTi gadaadgilebisas manqanaSi<br />

sruldeba ara marto sasargeblo muSaoba, aramed muSaoba<br />

xaxunis Zalis daZlevazec, romelic warmoadgens gare meqanikuri<br />

Zalebis muSaobas da energiis gardaqmnis TvalsazrisiT<br />

vibraciuli danadgarebisaTvis dadebiT efeqts warmoadgens.<br />

radgan eleqtromagnituri vibroamZravi cikluri moqmedebis<br />

sistemad miiCneva, romlebSic moZraobis siCqare erTi periodis<br />

ganmavlobaSi icvlebi 0-dan maqsimumamde orive, pirdapiri da<br />

uku mimarTulebiT, arsebuli sasargeblo muSaoba da<br />

danakargebi mizanSewonilia SevadaroT erT taqtSi, e.i. denis<br />

impulsis moqmedebis dros T, warmoqmnili Sesabamisi energiis<br />

raodenobas. maSin, wrfivi magnituri sistemebisaTvis Ruzis<br />

usasrulod mcire gadaadgilebisaTvis gvaqvs [127, 136]<br />

dW<br />

da am gamosaxulebis integrebiT vRebulobT<br />

meq<br />

<br />

1<br />

i<br />

2<br />

2<br />

dL,<br />

vt, (4.1)


W<br />

meq<br />

T<br />

1<br />

i<br />

2<br />

0<br />

2<br />

103<br />

dL<br />

d<br />

d<br />

dt<br />

t dt<br />

, vt, (4.2)<br />

saidanac gamomdinareobs, rom muSaoba damokidebulia denis<br />

impulsis i ( t)<br />

formaze, vibroamgznebis statikuri maxasiaTeblis<br />

L( ) formasa da Ruzis moZraobis kanonze ( t)<br />

.<br />

vibrodanadgaris aqtiuri nawilis moZraobis erTi<br />

taqtisaTvis moxmarebuli energia SeiZleba warmodgenil iqnes<br />

rogorc eleqtromagnituri Zalebis muSaoba da energetikuli<br />

danakargebis jami, romlebSic ZiriTadia danakargebi statoris<br />

gragnilis spilenZSi Q da magnitogamtaris foladSi Q . maSin<br />

Cu<br />

Fe<br />

m.q.k. gamosaxuleba miiRebs Semdeg saxes [137]:<br />

W<br />

<br />

meq<br />

W<br />

Q <br />

meq<br />

Cu<br />

Q <br />

Fe<br />

. (4.3)<br />

cxadia, rom eleqtromagnituri vibraciuli danadgaris<br />

saerTo m.q.k. gaangariSebaSi sasargeblo muSaoba unda miekuTvnos<br />

energetikul danakargebs, rogorc disipatiuri Zalebis muSaoba.<br />

Cvens mier Catarebuli mravali samecniero naSromis<br />

analizi gvidasturebs, rom sasoflo-sameurneo teqnikis<br />

kvlevebis Catarebisas xSirad saZiebelia rogorc teqnologiuri<br />

procesebis, aseve eqsperimentuli danadgarebisa da<br />

mowyobilobebis muSaobis optimaluri reJimebi an raime<br />

procesis mimdinareobis kanonzomiereba energetikuli<br />

maCveneblebis TvalsazrisiT. orive SemTxvevaSi unda vmarToT<br />

eqsperimentebi procesis meqanizmis arasruli codnis pirobebSi,<br />

rac Tavis mxriv emsgavseba rTul, mravalfaqtorian amocanebs<br />

[13].<br />

upirveles yovlisa aRvniSnavT, rom eleqtromagnituri<br />

vibraciuli amgznebebis proeqtirebisas principuli mniSvneloba


104<br />

eniWeba magnitogamtaris formasa da tips. Sesabamisad, kvlevis<br />

meTodikisa da dasaxuli amocanebidan gamomdinare,<br />

zemoaRniSnuli amgznebebisaTvis, romlebic erTmaneTisgan<br />

gansxvavdebian mxolod sahaero RreCoTi da formiT, vawarmoeT<br />

rigi eqsperimentuli kvlevebisa paralelur reJimSi, maTi muSa<br />

maxasiaTeblebis dadgenisa da dazustebis mizniT.<br />

eqsperimentuli kvlevebisas vibrodanadgarTa kveba<br />

xorcieldeboda cvladi denis sixSiris qselidan f 50 hc<br />

marTvis Tiristiruli sqemis saSualebiT /ix. nax. 3.7/.<br />

mimdinare procesebis kanonzomierebis amsaxveli mrudebis<br />

asagebad (faqtoris cvalebadobis dasaSveb zRvrebSi), aviReT,<br />

rogorc wesi, ara naklebi xuTi eqsperimentuli wertilisa – am<br />

konkretul SemTxvevebSi Svidi wertili, e.i. yoveli faqtoris<br />

Seswavla, rogorc wesi, unda momxdariyo Svid doneze.<br />

ramdenadac, mravalfaqtoriani eqsperimentebis dros<br />

eqsperimentebis raodenoba imdenad didia, rom misi realizacia<br />

faqtiurad SeuZlebelia, Catarebul iqna mxolod cdebis mcire<br />

nawili, vcvaleT ra konkretuli faqtorebi cal-calke danarCeni<br />

sxva faqtorebis mudmivobis pirobebSi. aqedan gamomdinare,<br />

saWiro sizustiT SerCeul iqna eqsperimentuli cdebis<br />

mimarTuleba optimumis aris misaRwevad, anu optimumis aris<br />

aproqsimacia.<br />

Sedegad, eqsperimentulma mrudebma miRes mcired<br />

gansxvavebuli saxe cdis anaTvlebiTa da sasurveli eleqtro-<br />

meqanikuri parametrebis angariSiT miRebul sidideebTan<br />

SedarebiT.<br />

sakvlevi eleqtromagnituri vibraciuli danadgarisaTvis<br />

aviTvaleT da gaviangariSeT amgznebis eleqtrokvebisa da


105<br />

marTvis sqemis Sesasvlelze ( a1<br />

) da mis gamosavalze a )<br />

aRricxuli eleqtruli sidideebi – qselidan moTxovnili denis<br />

Zalebi I1, I2, simZlavreebi ( P ; 1,<br />

2 Q ; 1,<br />

2 S ), m.q.k. 1,<br />

2 , simZlavris<br />

koeficienti cos sxvadasxva ZabviT kvebisas /cxrili 4.1; 4.2/.<br />

1,<br />

2<br />

rac Seexeba meqanikuri sidideebis gazomvas, igi warmoebda wevis<br />

Zalebis F, Ruzis rxevis sixSireebis – vibrosiCqaris V da<br />

vibrogadaadgilebis x parametrebis droSi cvlilebiT<br />

sxvadasxva saxis datvirTvis reJimSi; vibrogadaadgilebis da,<br />

Sesabamisad, siCqaris cvlileba ganxorcielda amgznebis marTvis<br />

sqemaSi CarTuli cvladi rezistoris meSveobiT, kerZod, R 0,60;<br />

0,30; 0,15 komis pirobebSi.<br />

Sesabamisad, miuxedavad faqtorTa cvlilebisa, agebuli iqna<br />

ZiriTadi muSa maxasiaTeblebi. kerZod, dadginda, rom rezonansis<br />

siaxlovis reJimSi vibraciuli danadgaris muSaobisas<br />

gacilebiT ukeTesi energetikuli da eleqtro-meqanikuri<br />

parametrebi miiRweva vibroamgznebis marTvis sqemis cvladi<br />

rezistoris R 0,30<br />

komi momarTviT, vidre rodesac R 0,15<br />

komi.<br />

am dros, danadgaris mier qselidan moTxovnili simZlavre<br />

P1 125vt,<br />

simZlavris koeficienti cos 0,<br />

74,<br />

mniSvnelovnad<br />

izrdeba m.q.k. 0,<br />

93 da amgznebi Zalva F 665n,<br />

xolo<br />

vibrogadaadgileba x 1,<br />

73 mm /nax. 4.1; 4.2; 4.3; 4.4; 4.5/.<br />

metad mniSvnelovani iyo sixSirebuli maxasiaTeblebis<br />

gaanalizeba, rac naTlad cxadyofda axali tipis<br />

magnitogamtaris damuSavebis mizanSewonilobas.<br />

nax. 4.6-ze moyvanilia Ш da П-seburi erTtaqtiani<br />

eleqtromagnituri vibraciuli amgznebebis Ruzis gadaadgilebis<br />

amplitudis x da amgznebi Zalvis (wevis Zalis) F<br />

damokidebulebebi iZulebiTi da sakuTaris rxevis sixSireTa<br />

( 2


#<br />

106<br />

cxrili 4.1. eqsperimentuli kvlevis Sedegebi<br />

gazomili sidideebi<br />

R m U1 I1 P1 U2 I2 P2 x V f<br />

komi kg v a vt v a vt m·10 -3 mm/wm hc<br />

1 R=0,6 8,5 68 0,11 6,7 60 0,06 3,1 0,38 8 50<br />

2 _~_ _~_ 95 0,16 12,9 90 0,15 11,5 0,56 12 _~_<br />

3 _~_ _~_ 125 0,21 21,6 120 0,20 19,7 0,75 17 _~_<br />

4 _~_ _~_ 157 0,26 32,9 150 0,25 29,3 0,92 20 _~_<br />

5 _~_ _~_ 185 0,31 44,5 180 0,30 40,5 1,27 28 _~_<br />

6 _~_ _~_ 207 0,35 54,3 200 0,33 48,7 1,43 32 _~_<br />

7 _~_ _~_ 228 0,38 63,2 220 0,37 57,3 1,68 37 _~_<br />

1 R=0,3 8,5 67 0,22 13,3 60 0,20 10,6 0,45 10 50<br />

2 _~_ _~_ 96 0,32 26,7 90 0,30 25,7 0,62 14 _~_<br />

3 _~_ _~_ 125 0,42 44,3 120 0,40 40,3 0,84 19 _~_<br />

4 _~_ _~_ 156 0,52 66,5 150 0,50 60,0 1,02 23 _~_<br />

5 _~_ _~_ 186 0,62 91,1 180 0,60 84,2 1,35 30 _~_<br />

6 _~_ _~_ 210 0,70 113,2 200 0,67 100,0 1,56 35 _~_<br />

7 _~_ _~_ 225 0,75 124,9 220 0,73 116,2 1,73 38 _~_<br />

1 R=0,15 8,5 68 0,45 26,2 60 0,40 20,2 0,49 11 50<br />

2 _~_ _~_ 96 0,64 51,0 90 0,60 43,7 0,67 15 _~_<br />

3 _~_ _~_ 126 0,84 85,7 120 0,80 76,8 0,91 20 _~_<br />

4 _~_ _~_ 157 1,05 129,8 150 1,00 115,5 1,12 25 _~_<br />

5 _~_ _~_ 184 1,23 169,3 180 1,20 159,8 1,48 33 _~_<br />

6 _~_ _~_ 205 1,37 204,5 200 1,33 192,0 1,65 37 _~_<br />

7 _~_ _~_ 226 1,51 241,8 220 1,47 229,1 1,92 43 _~_


#<br />

107<br />

cxrili 4.2. eqsperimentuli kvlevis Sedegebi<br />

gazomili angariSi<br />

R m S1 Q1 cosφ1 S2 Q2 cosφ2 η F<br />

komi kg va var - va var - % n<br />

1 R=0,6 8,5 7,5 3,4 0,89 3,6 1,8 0,87 47,0 32<br />

2 _~_ _~_ 15,0 7,7 0,86 13,5 7,1 0,85 88,7 70<br />

3 _~_ _~_ 26,0 14,5 0,83 24,0 13,7 0,82 91,0 125<br />

4 _~_ _~_ 41,1 24,6 0,80 37,5 23,5 0,78 89,0 188<br />

5 _~_ _~_ 57,0 35,7 0,78 54,0 35,7 0,75 91,0 358<br />

6 _~_ _~_ 71,4 46,4 0,76 66,7 45,6 0,73 89,7 454<br />

7 _~_ _~_ 86,6 59,2 0,73 80,7 56,8 0,71 90,6 627<br />

1 R=0,3 8,5 15,0 6,8 0,89 12,0 5,7 0,88 79,3 45<br />

2 _~_ _~_ 30,7 15,1 0,87 27,0 8,4 0,95 96,0 85<br />

3 _~_ _~_ 52,1 27,4 0,85 48,0 26,0 0,84 91,1 157<br />

4 _~_ _~_ 81,1 46,4 0,82 75,0 45,0 0,80 90,2 231<br />

5 _~_ _~_ 115,3 70,7 0,79 108,0 67,6 0,78 92,5 405<br />

6 _~_ _~_ 147,0 93,8 0,77 133,3 88,2 0,75 88,3 541<br />

7 _~_ _~_ 168,8 113,5 0,74 161,3 112,0 0,72 93,0 665<br />

1 R=0,15 8,5 30,8 16,2 0,85 24,0 13,0 0,84 76,9 53<br />

2 _~_ _~_ 61,4 34,3 0,83 54,0 31,7 0,81 94,6 100<br />

3 _~_ _~_ 105,8 62,1 0,81 96,0 57,6 0,80 89,6 184<br />

4 _~_ _~_ 164,3 100,7 0,79 150,0 95,7 0,77 89,0 279<br />

5 _~_ _~_ 225,7 149,3 0,75 216,0 145,3 0,74 93,7 487<br />

6 _~_ _~_ 280,2 191,5 0,73 266,7 185,1 0,72 93,9 605<br />

7 _~_ _~_ 340,5 239,8 0,71 322,7 227,2 0,71 94,8 819


cos F<br />

<br />

I<br />

cos f<br />

1<br />

f<br />

U 1<br />

rodesac R=0,60 komi.<br />

U <br />

1<br />

108<br />

nax. 4.1<br />

I f U I f<br />

U <br />

1<br />

1<br />

2<br />

1<br />

F fU1<br />

<br />

,<br />

U 1


cos F n<br />

<br />

0.9<br />

0.6<br />

0.3<br />

800<br />

600<br />

400<br />

200<br />

I<br />

0.8<br />

0.6<br />

0.4<br />

0.2<br />

a<br />

cos f<br />

1<br />

f<br />

U 1<br />

rodesac R=0,30 komi.<br />

U <br />

1<br />

109<br />

0 100 200<br />

nax. 4.2<br />

I f U I2 f<br />

U1 <br />

1<br />

1<br />

F f<br />

U1 <br />

U1, v


cos F n<br />

<br />

0.9<br />

0.6<br />

0.3<br />

900<br />

600<br />

300<br />

I<br />

1.6<br />

1.2<br />

0.8<br />

0.4<br />

rodesac R=0,15 komi.<br />

a<br />

cos f<br />

1<br />

f<br />

U 1<br />

U <br />

1<br />

110<br />

0 100 200<br />

nax. 4.3<br />

I f U I f<br />

U <br />

1<br />

1<br />

2<br />

1<br />

F fU<br />

1<br />

U , 1 v


3 x 10 m F n<br />

<br />

<br />

2.0<br />

1.6<br />

1.2<br />

0.8<br />

0.4<br />

1000<br />

800<br />

600<br />

400<br />

200<br />

111<br />

R 0.<br />

15<br />

R 0.<br />

30<br />

R 0.<br />

60<br />

0 100 200<br />

nax. 4.4<br />

x f<br />

U2 <br />

F fU2<br />

<br />

R 0.<br />

60<br />

R 0.<br />

30<br />

R 0.<br />

15<br />

U2, v


0,9<br />

0,6<br />

0,3<br />

S<br />

400<br />

300<br />

200<br />

100<br />

va<br />

Pvt<br />

200<br />

150<br />

100<br />

50<br />

<br />

112<br />

0 100 200<br />

R 0.<br />

60<br />

f( U2<br />

)<br />

P f<br />

R 0. 30 R 0.<br />

15<br />

nax. 4.5<br />

2<br />

2<br />

f S <br />

P f<br />

2<br />

2<br />

U <br />

2<br />

U<br />

f S <br />

P f<br />

2<br />

f S <br />

2<br />

2<br />

komi<br />

U <br />

2<br />

U<br />

2<br />

U <br />

2<br />

U<br />

2<br />

U2, v


113<br />

fardobasTan . amgznebebis eleqtruli kveba xorcildeboda<br />

0<br />

mcire sididis sinusoidaluri ucvleli Zabvis pirobebSi<br />

U const 40v,<br />

sistemaTa sakuTaris rxevis sixSire var , xolo<br />

iZulebiTi – const /cxrili 4.3; 4.4/.<br />

sakvlevi ukuqceviT-winsvliTi moZraobis erTtaqtiani<br />

vibraciuli danadgarebi meqanikurad gawyobili iyo ise, rom Ш<br />

da П -seburi amgznebebis Ruzasa da stators Soris arsebuli<br />

sahaero RreCoebis sidide 3,<br />

0 mm, xolo 0,<br />

5mm.<br />

0Ш<br />

maxasiaTeblebis F f da x f <br />

0<br />

0 П<br />

0<br />

0 <br />

Sedarebisas<br />

dadginda, rom irive formis amgznebebisaTvis sixSiruli<br />

mrudeebi tipiuri xasiaTisaa, kerZod, danadgaris rezonansamdel<br />

reJimSi muSaobisas izrdeba RuzaTa rxevis amplituda x ,<br />

amgznebi Zalva F da qselidan moTxovnili denis Zalis<br />

mniSvneloba. Tumca, eleqtromeqanikuri rezonansis dros,<br />

rodesac Ruzis gadaadgileba ganagrZobs svlas absoluturi<br />

mniSvnelobisaken x Ш 2,92 mm (rezonansis siaxloves), x П 3,<br />

58 mm,<br />

danadgaris mier qselidan moTxovnili energia Semcirebulia.<br />

kerZod, Ш-seburi amgznebiani vibrodanadgarisaTvis mkveTrad<br />

mcirdeba amgznebi Zalva FШ 80 n da adgili aqvs muSaobis<br />

aramdgrad reJims, rac gamowveulia Ruzisa da statoris<br />

SejaxebebiT. am dros, axali tipis magnitogamtarSi, amgznebi<br />

Zalva aviTarebs gacilebiT met sidides FП 180 n, Sedegad,<br />

izrdeba danadgaris m.q.k. da SenarCunebulia danadgaris<br />

funqciuri SesaZleblobebi.<br />

es, rogorc dazustda, gamomdinareobs magnitogamtarTa<br />

formisgan, ramdenadac, axali tipis П-sebur amgznebSi, romlis<br />

Ruza, moZraobs ra satatoris Reroebis polusebs Soris,


114<br />

uzrunvelyofilia drois nebismier momentSi mudmivi sahaero<br />

RreCos SenarCuneba, xolo aRZruli mizidvis Zalebi<br />

damokidebulia rogorc aRniSnuli RreCoebis sidideze, ise misi<br />

polusebis gadafarvis aqtiuri farTis cvlilebaze, riTac<br />

miiRweva Ruzis rxevebis amplitudis maqsimaluri sidide da<br />

meqanikur rezonansSi muSaobisas, gansxvavebiT Ш-seburi<br />

amgznebisagan, Ruzis gadadgileba ar iwvevs statoris<br />

polusebTan Sejaxebas. aseve, Semcirebulia fantvis nakadebi.<br />

Sedegad, am tipis amgznebiT aRWurvili eleqtromagnituri<br />

vibrodanadgarisaTvis mkveTrad gaumjobesebulia energetikuli<br />

da saeqspluatacio maCveneblebi.<br />

eqsperimentuli kvlevis meTodika aseve iTvaliswinebda<br />

vibroamgznebTa sahaero RreCoSi magnituri induqciis<br />

gansazRvras f b B , romelic Ш-seburi amgznebisaTvis<br />

warmoebda statikaSi, xolo П-seburisaTvis – dinamikaSi,<br />

RreCoebis mTeli sibrtyis gaswvriv, sadac b – magnitogamtaris<br />

siganea, mm. miuxedavad reJimTa sxvadasxvaobisa, sahaero RreCoSi<br />

induqciis ganawilebis mrudeebis forma identuria, gansxvavdeba<br />

mxolod maqsimaluri mniSvnelobiT /nax. 4.7/. dadginda, rom<br />

magnituri induqcia da, Sesabamisad, magnituri nakadi gacilebiT<br />

maRalia П-sebur magnitogamtarSi, rasac ganapirobebs Ruzisa da<br />

statoris polusebis gadafarvis aqtiuri farTis S cvlileba.<br />

Semowmda vibroamgznebis koWas gragnilebis izolacia<br />

gaxurebaze danadgaris oTx saaTiani datvirTviT muSaobis dros.<br />

koWis damyarebulma temperaturam zafxulis yvelaze cxel TveSi<br />

Seadgina 42 C<br />

0<br />

, xolo muSa temperaturaze izolaciis<br />

winaRobam – r 0,<br />

25 momi. gamocdiT miRebuli Sedegebi<br />

iz<br />

akmayofilebs standartebs [18, 104].


115<br />

cxrili 4.3. sabaziso vibroamgznebis (Ш-seburi magnitogamtari)<br />

#<br />

eqsperimentuli kvlevis Sedegebi<br />

R U2 I2 F x cosφ2 B /<br />

komi v a n m·10 -3 - tl -<br />

1 R=0,3 40 1,42 120 0,78 0,28 0,01 0,84<br />

2 _~_ 40 1,36 116 0,79 0,26 0,06 0,88<br />

3 _~_ 40 1,26 118 0,82 0,25 0,20 0,92<br />

4 _~_ 40 1,19 172 1,22 0,24 0,45 0,958<br />

5 _~_ 40 0,92 240 2,43 0,38 0,48 0,988<br />

6 _~_ _~_ 0,84 80 2,92 0,39 0,48 1,0<br />

7 _~_ _~_ 0,93 220 2,74 0,30 0,48 1,02<br />

8 _~_ _~_ 1,15 155 1,92 0,26 0,45 1,04<br />

9 _~_ _~_ 1,17 120 1,30 0,21 0,20 1,06<br />

10 _~_ _~_ 1,08 86 0,80 0,19 0,06 1,10<br />

11 _~_ _~_ 1,04 76 0,62 0,18 0,02 1,12<br />

12 _~_ _~_ 1,0 65 0,42 0,17 0,01 1,15


#<br />

116<br />

cxrili 4.4. axali vibroamgznebis (П-seburi magnitogamtari)<br />

eqsperimentuli kvlevis Sedegebi<br />

R U2 I2 F x cosφ2 B /<br />

komi v a n m·10 -3 - tl -<br />

1 R=0,3 40 1,73 170 1,35 0,37 0,04 0,84<br />

2 _~_ 40 1,67 162 1,38 0,35 0,08 0,88<br />

3 _~_ 40 1,57 172 1,41 0,34 0,32 0,92<br />

4 _~_ 40 1,50 238 1,83 0,33 0,72 0,958<br />

5 _~_ 40 1,23 332 3,0 0,47 0,72 0,988<br />

6 _~_ _~_ 1,15 180 3,58 0,48 0,72 1,0<br />

7 _~_ _~_ 1,24 308 3,38 0,39 0,72 1,02<br />

8 _~_ _~_ 1,46 217 2,56 0,35 0,72 1,04<br />

9 _~_ _~_ 1,48 170 1,87 0,30 0,32 1,06<br />

10 _~_ _~_ 1,39 124 1,37 0,28 0,08 1,10<br />

11 _~_ _~_ 1,35 116 1,21 0,27 0,04 1,12<br />

12 _~_ _~_ 1,31 92 0,98 0,26 0,02 1,15


F<br />

3<br />

10 m<br />

x<br />

ш<br />

<br />

F f <br />

п<br />

0<br />

<br />

x f <br />

0<br />

117<br />

nax. 4.6<br />

<br />

x f <br />

п<br />

ш<br />

0<br />

<br />

F f <br />

0<br />

<br />

0


B tl<br />

B п <br />

f<br />

b <br />

118<br />

nax. 4.7<br />

B f ш<br />

b b,


119<br />

4.2. Rvinomasalebis daZvelebis alternatiuli<br />

teqnologia da kvlevebis analizi<br />

Rvinomasalebis warmoebis teqnologia iTvaliswinebs Rvinis<br />

da sabrende spirtebis mravalwlian daZvelebas. es xangrZlivi<br />

procesi dakavSirebulia did danakargebTan - aorTqleba,<br />

TviTRirebulebis gazrda da a.S., rac mwarmoebeli<br />

kompaniebisaTvis sakmaod araxelsayrel faqtors warmoadgens.<br />

cxadia, daZvelebis xangrZlivi procesis Semcireba minimumamde<br />

daiyvanda danakargebs da stimuls miscemda mewarmes<br />

konkurentunariani maRali xarisxis produqciis sawarmoeblad.<br />

sazRvargareT SemuSavebulia rigi alternatiuli<br />

meTodebisa, romlebic SesaZleblobas gvaZleven miviRoT<br />

bunebrivad daZvelebuli Rvinisa da sabrende spirtebis<br />

tolfasi masalebi sakmaod SemWidroebul vadebSi. erT-erTi<br />

jgufi meTodebisa iTvaliswinebs Rvinomasalebis daZvelebis<br />

procesebis daCqarebas eleqtrofizikuri agentebis (bgeriTi<br />

rxevebi, ultrabgerebi, -gamosxiveba, eleqtromagnituri veli,<br />

maRali sixSiris deni da sxva) gamoyenebiT [25].<br />

spirtian sasmelebze bgeriTi rxevebis zemoqmedeba iwvevs<br />

siTxis Semadgeneli nawilakebis dispersias an maT SekavSirebas<br />

gacilebiT ufro msxvili nawilakebis warmosaqmnelad, rac sxva<br />

faqtorebTan erTad damokidebulia maTive bunebaze. rxevebiT<br />

gamowveuli mastimulirebeli zemoqmedeba agreTve<br />

dakavSirebulia kavitaciasTan, rac iwvevs qimiur da fizikur<br />

cvlilebebs sabrende spirtis mikrostruqturaSi. aRniSnuli<br />

meTodiT daZvelebuli sabrende spirti Tavisi organoleptikuri<br />

maCveneblebiT da xarisxiT maRla dgas bunebrivTan SedarebiT.


120<br />

amave dros sagrZnoblad mcirdeba daZvelebis xangrZlivoba<br />

[98].<br />

ultrabgerebiT damuSavebul RvinomasalebSi SeiniSneba<br />

orgvari efeqti: pirvel rigSi damuSavebisTanave umjobesdeba<br />

buketis Semadgenel komponentTa SeTanawyoba, meore mxriv ki<br />

efeqti ramodenime Tvis ganmavlobaSi iCens Tavs; izrdeba<br />

organuli mJavebis, eTerebis, aldehidebis raodenoba da<br />

mcirdeba umaRlesi alkoholebis Semcveloba. dadgenilia, rom<br />

energiis erTi nawili siTbod gardaiqmneba, danarCeni ki inaxeba<br />

siTxeSi da ixarjeba molekulebis da ionebis energiis donis<br />

asamaRleblad, rac damuSavebisTanave cvlis Rvinomasalebis<br />

organoleptikur maCveneblebs, xolo Semdgom periodSi aCqarebs<br />

daZvelebis teqnologiur process.<br />

Seswavlilia sxvadasxva tipis Rvinoebze -sxivebis<br />

zemoqmedebis Sedegi. am dros icvleba Rvinis Seferva da<br />

warmoiqmneba maWaris toni. Tumca didi dozebiT damuSavebisas<br />

irRveva qimiuri kompleqsi da gemoze SeiniSneba disharmonia.<br />

stimulirebidan 2-3 Tvis Semdeg umjobesdeba masalaTa<br />

organoleptikuri maCveneblebi da iZens sasiamovno aromats. -<br />

sxivebiT muSavdeba muxis tkeCebi da sabrende spirti rogorc<br />

cal-calke, aseve erTad. zemoqmedebis Sedegad izrdeba muxis<br />

tkeCebidan wyalSi da spirtSi xsnadi komponentebis raodenoba.<br />

axalgamoxdili da xuTwliani sabrende spirtis eleqtruli<br />

veliT damuSavebis Semdeg sacdel nimuSebSi SeimCneva mqrolavi<br />

mJavebis, saerTo da mJave eTerebis, aldehidebis da acetalebis<br />

raodenobaTa zrda [99, 110].<br />

Rvinomasalebisa da sabrende spirtebis vibraciuli<br />

damuSavebis efeqtianoba damokidebulia im rTuli procesebis


121<br />

safuZvlian codnaze, romlebic mimdinareoben Rvinis warmoebis<br />

procesSi (Rvinomasalebis bunebrivi daZvelebis dros) –<br />

eleqtrofizikuri zemoqmedebiT fizikur-qimiuri reaqciebis<br />

daCqareba da maRalxarisxovani sabrende spirtebisa da Rvinoebis<br />

warmoeba nakleb droSi, minimaluri danaxarjebiT; amasTan,<br />

daZvelebis xangrZlivi drois Semcireba da durdoze duRilis<br />

rTuli procesis gamartiveba, Tvisobrivad da xarisxobrivad<br />

axali stilis wiTeli naxevradtkbili da naxevradmSrali<br />

Rvinoebisa da mSrali primeri tipis Rvinoebis warmoeba, ar<br />

arRvevs produqtis komponentTa harmoniul Tanawyobas.<br />

Catarebuli kvlevebi efuZneboda vibraciuli rxevebiT<br />

fenoluri naerTebis eqstraqciis srulyofas yurZnis kanidan<br />

tkbilSi – sufris TeTri da wiTeli RvinoebisaTvis, xolo<br />

muxis tkeCidan spirtebSi – axalgazrda sabrende spirtebisaTvis,<br />

raTa dagvedgina Rvinomasalebis daZvelebis daCqarebis<br />

kanonzomierebis arsi.<br />

amasTanave, interess warmoadgenda mravalfaqtoriani<br />

amocana, rac gamoixateboda daZvelebis procesze vibraciuli<br />

rxevebis sxvadasxva xangrZlivobis eqspoziciaTa zemoqmedebis<br />

Seswavlasa da sasurveli optimaluri variantis dadgenaSi.


122<br />

4.2.1. sabrende spirtebis warmoebis ZiriTadi wesebi<br />

brends uwodeben magar alkoholur sasmels, specifikuri<br />

buketiT da gemoTi, damzadebuls sabrende spirtidan, romelic<br />

miRebulia yurZnis mSrali Rvinis gamoxdiT, xangrZlivi droiT<br />

Senaxul muxis kasrebSi, an mominanqrebul rezervuarebSi, sadac<br />

CatvirTulia muxis tkeCebi. spirtis misaRebad, Rvinomasalebi<br />

specialuri teqnologiiT mzaddeba TeTri da wiTeli (TeTri<br />

wesiT) yurZnis jiSebidan, romelTac ara aqvT specifikuri,<br />

mkveTrad gamoxatuli aromati da intensiuri Sefervis wveni.<br />

axalgazrda sabrende Rvinomasalebis gamoxda warmoebs<br />

mosavlis momdevno wlis 1 maisamde, perioduli da uwyveti<br />

moqmedebis specialuri aparatebiT, Tavnaxadis aucilebeli<br />

mocilebiTa da fraqcionirebiT [11, 45, 183, 197].<br />

62...70 moc% simagris sabrende spirtis daZveleba warmoebs<br />

kasrebSi miwiszeda da naxevarsardafis SenobaSi 15...20 0 C<br />

optimaluri temperaturisa da 70...85% fardobiTi tenianobis<br />

pirobebSi. fardobiTi tenianobis 75%-s qveviT Semcirebisas<br />

Senobas xelovnurad atenianeben. kasrebi mzaddeba mkvrivi,<br />

daxeTqili tkeCebisagan, romelic inaxeba Stabelebad, sul cota,<br />

sami wlis ganmavlobaSi. axal kasrebs amuSaveben Semdegi wesiT:<br />

3-4 dRis SualediT civi wyliT orjer gaJRenTaven da cxeli<br />

orTqliT 20...30 wuTs amuSaveben, gamoavleben jer cxel da<br />

Semdeg civ wyals da dasawretad alageben. liTonis<br />

mominanqrebul rezervuarSi spirtis daZvelebisas Senobis<br />

optimaluri temperatura unda Seadgendes 20...25 0 C.<br />

meTodiT:<br />

muxis tkeCebi muSavdeba qvemoT CamoTvlili erT-erTi


123<br />

Cveulebrivi damuSaveba. tkeCis damuSaveba warmoebs axali<br />

kasrebis damuSavebis meTodis mixedviT;<br />

gatutianebis meTodi. muxis tkeCebs amuSaveben 0,3...0,6%-iani<br />

mwvave kaliumiT 15...20 0 C temparaturaze 2...6 dRe-Ramis<br />

ganmavlobaSi. tutis gadmoRvridan 8...12 saaTis Semdeg tkeCebs<br />

3-4-jer recxaven gamdinare wylis qveS, Semdeg 6 dRe-Rames<br />

SenobaSi aniaveben an saSrobSi, araumetes 45 0 C-sa, erTi dRe-<br />

Ramis ganmavlobaSi aSroben;<br />

Termuli meTodi. am meTodiT muSavdeba muxis tkeCebis<br />

naxevari, danarCeni ki Cveulebrivi meTodiT. 5...7 dRis<br />

manZilze haeris Tavisufali miwodebiT tkeCebi saSrobSi<br />

105...125 0 C temperaturaze yovndeba, manam odnav yavisfrad ar<br />

Seifereba, Semdeg mas civi da cxeli wyliT amuSaveben.<br />

brendis xnovaneba gamoiTvleba muxis kasrebSi, an<br />

mominanqrebul rezervuarebSi dasaZveleblad maTi Casxmis<br />

wlidan. ianvarSi da imave wlis dekemberSi Casxmuli spirti<br />

uTanabrdeba erTi wlis daZvelebul spirts. fiziko-qimiuri da<br />

organoleptikuri maCveneblebis mixedviT sabrende spirti<br />

(axalgazrda) unda akmayofilebdes Semdeg moTxovnebs: feri –<br />

ufero; gemo da suni – sabrende spirtisaTvis damaxasiaTebeli,<br />

ucxo sunisa da gemos gareSe [157].<br />

iyofa:<br />

sabrende spirtebis daZvelebis procesi sam periodad<br />

I periodi 1-dan 5 wlamde grZeldeba. igi xasiaTdeba muxis<br />

tkeCis Zlieri eqstraqciiT. Sedegad, intensiurad<br />

mimdinareobs spirtSi fenoluri naerTebis, ligninis da<br />

hemocelulozas hirolizis produqtebis, uronis rZis da<br />

ZmarmJavebis gadasvla, ris gamoc, ares Ph mcirdeba.


124<br />

fenolur naerTebSi dominirebs dauJangavi tanini, spirti<br />

Ria yviTel Sefervas iZens da gemoze uxeSia;<br />

II periodi grZeldeba 5-dan 10 wlamde. am dros neldeba<br />

fenoluri naerTebis eqstraqcia, samagierod, izrdeba<br />

ligninisa da hemocelulozis hidrolizis produqtebis<br />

warmoqmnis procesi, matulobs daJanguli taninis<br />

raodenoba da aromatuli aldehidebis Semcveloba,<br />

rbildeba spirtis gemo. igi iZens sasiamovno vanilis tons.<br />

feri sagrZnoblad muqdeba Cais feramde;<br />

III periodi 10 welze zeviT grZeldeba. izrdeba daJanguli<br />

taninis raodenoba da aromatuli aldehidebis Semcveloba,<br />

adgili aqvs monosaqaridebis (glukozis) gadasvlas<br />

tkeCidan spirtSi, gemoze SesamCnevad rbildeba, xdeba<br />

harmoniuli, Seferiloba yviTel_oqrosferi xdeba.<br />

udidesi mniSvneloba aqvs brendis xarisxs, romlis<br />

mixedviTac igi SeiZleba davyoT ordinalur, samarko da<br />

sakoleqcio brendad. ordinaluri mzaddeba samidan xuT wlamde<br />

daZvelebuli sabrende spirtidan; samarko - saSualo asakis<br />

mqone, eqvs welze meti xnis spirtidan, xolo sakoleqcio -<br />

samarko brendidan, romlebsac, sul cota, 5 wlis ganmavlobaSi<br />

aZveleben muxis kasrebSi /nax. 4.8/ [37, 90].<br />

sabrende spirtebisaTvis dadgenilia spirtisa da Saqris<br />

Semdegi kondiciebi: gadaxra ar unda aRematebodes spirtis<br />

Semcvelobis mixedviT 0,3 moc.%-s, xolo Saqris Semcvelobis<br />

mixedviT 2 g/l-s. mZime liTonebis marilebis Semcveloba<br />

brendSi ar unda aRematebodes: spilenZisa – 8 mg/l, kalis – 5<br />

mg/l, rkinisa – 1 mg/l. yvela saxis brendSi meTilis spirtis<br />

Semcveloba ar unda aRematebodes 0,1 moc. %-s [183].


0<br />

912<br />

C<br />

125


126<br />

4.2.2. sabrende spirtebze Catarebuli eqsperimentuli<br />

kvlevis Sedegebi<br />

saanalizod aviReT axladgamoxdili sabrende spirti<br />

(gurjaanis Rvinis qarxana), romelic davyaviT xuT Tanabar<br />

nawilad (0,5 litri), movaTavseT minis WurWelSi da eqstraqciis<br />

srulyofisaTvis TiToeul nimuSSi CavuSviT 35 sm 3 moculobis<br />

muxis tkeCi. muxis tkeCebi winaswar damuSavda gatutianebis<br />

zemoaRwerili meTodiT.<br />

sabrende spirtebis 4 Tanabari nawili damuSavda<br />

vibraciuli rxevebiT, mkacrad gansazRvruli 30, 60, 90, 120 da 150<br />

wuTiani saeqspozicio droiT. damuSaveba warmoebda ori kviris<br />

manZilze – kviraSi erTxel da Semdgom, sakontrolo nimuSTan<br />

erTad moTavsda gril sacavSi.<br />

damuSavebidan erTi wlis Semdgom, sabrende spirtebSi<br />

ganisazRvra organoleptikuri maCveneblebi /cxrili 4.5/:<br />

1. eTilis spirtis Semcveloba – arbitraJuli meTodiT;<br />

2. meTilis spirti – fotokolosimetruli meTodiT;<br />

3. ph – eleqtrometruli meTodiT;<br />

4. titruli mJavianoba – acidometruli meTodiT;<br />

5. aqroladi mJavebi – gamartivebuli meTodiT.<br />

dadgenil iqna daZvelebis daCqarebis kanonzomiereba<br />

rogorc sakontroli, aseve vibraciuli rxevebiT<br />

aqtivizirebuli sabrende spirtebisaTvis, rac muxis tkeCidan<br />

spirtebSi fenoluri naerTebis eqstraqciis srulyofiT aixsneba.<br />

kerZod, rogorc analizebidan Cans, sabrende spirtebis<br />

daZvelebisaTvis saukeTeso Sedegi miiReba misi 60 wuTiani<br />

eqspoziciiT damuSavebisas. masSi, gansxvavebiT sxva


127<br />

nimuSebisagan, sagrZnoblad SeiniSneba ph aris – 3,50 da<br />

fenoluri naerTebis – 112,10 mg/dm 3 mateba, aseve spirtis Seferva<br />

muq Cais feramde, sxva danarCeni ki, maT Soris sakontrolo<br />

nimuSi, warmodgenili iqna Ria yviTeli SeferviT.<br />

sabrende spirtebis daZvelebis stimulireba warmoebda f=50<br />

hc samrewvelo sixSirisa da x 1,<br />

73 mm amplitudis mqone<br />

vibraciuli rxevebiT, qselidan moTxovnilma srulma simZlavrem<br />

Seadgina 168,8 va, m.q.k. – 93,0 %.


#<br />

128<br />

cxrili #4.5. sabrende spirtebis organoleptikuri maCveneblebi<br />

organoleptikuri<br />

maCveneblebi sakon-<br />

trolo<br />

eqspozicia, wT.<br />

30 60 90 120 150<br />

1 eTilis spirti; moc % 65-67 65-67 65-67 65-67 65-67 65-67<br />

2 meTilis spirti; moc % niS. niS. niS. niS. niS. niS.<br />

3 ph 3,00 3,35 3,50 3,35 3,45 3,45<br />

4 titruli mJavianoba; mg/dm 3 6,00 6,50 6,50 6,40 6,30 6,30<br />

5 aqroladi mJavebi; mg/dm 3 0,40 0,49 0,49 0,45 0,42 0,42<br />

6 fenoluri naerTebi; mg/dm 3 74,97 151,30 112,10 91,47 81,84 76,34<br />

7 aldehidebi; mg/dm 3 3,00 3,50 3,50 3,50 3,50 3,50<br />

8 eTerebi; mg/dm 3 8,00 8,00 8,00 8,00 8,00 8,00


129<br />

4.2.3. Rvinomasalebze Catarebuli eqsperimentuli<br />

kvlevis Sedegebi<br />

kvlevebi emyareboda, saqarTveloSi gavrcelebuli, sufris<br />

wiTeli da TeTri yurZnisgan miRebuli Rvinomasalebis sacdeli<br />

nimuSebis fiziko-qimiuri Semadgenlobis gansazRvris safuZvels<br />

[37, 142, 143].<br />

me-2 TavSi aRwerili eleqtromagnituri vibraciuli<br />

danadgaris /nax. 2.4/ gamoyenebiT saqarTvelos mebaReobis,<br />

mevenaxeobis da meRvineobis institutSi gamoicada wiTeli<br />

Rvinis daZvelebis axali teqnologia. kvlevebSi gamoyenebuli<br />

iqna wiTelyurZniani vazis jiSebi: `saferavi~, Sesabamisad 1995,<br />

1996, 1997 da 1998 wlebis mosavlisa da 1998 wlis – `Takveri~.<br />

damuSavebis win janmrTel yurZens mocilda klerti da Semdeg<br />

daiWylita, durdoSi Setanil iqna 50 mg/l-ze gogirdovani<br />

anhidridi. pirveli sakontrolo nimuSi damuSavda wiTeli Rvinis<br />

klasikuri teqnologiiT, romelic iTvaliswinebs durdos<br />

duRils 70 g/l narCen Saqramde, Semdgom gamownexvas da durdos<br />

gareSe saboloo daduRebas. meore sakontrolo nimuSis<br />

SemTxvevaSi durdos gamownexva da tkbilis daduReba moxda<br />

egredwodebuli `TeTri~ wesiT.<br />

sacdeli RvinomasalebisaTvis gankuTvnili durdos<br />

nimuSebi alkoholur duRilamde damuSavda 1, 3, 5 da 10 saaTiani<br />

saeqspozicio droiT, ris Semdgom sabolood warmoebda<br />

damuSavebuli durdos gamownexva da tkbilis duRili `TeTri~<br />

wesiT.<br />

sakontrolo da sacdel Rvinomasalebze Catarebulma<br />

qimiurma da organoleptikurma analizebma aCvena, rom


130<br />

sakontrolo Rvinis nimuSis feri uaxlovdeba sacdeli<br />

Rvinomasalis nimuSis fers. aRsaniSnavia, rom sakontrolo<br />

RvinomasalebSi Senelebulia saRebavi nivTierebebis gamoleqva,<br />

rac savaraudod alkoholis Semcvelobazea dakavSirebuli.<br />

rogorc analizebidan Cans, wiTeli Rvinis daZvelebisaTvis<br />

saukeTeso Sedegi miiReba misi 10 saaTiani erjeradi<br />

saeqspozicio droiT damuSavebisas. sakontrolosgan<br />

gansxvavebiT, sacdel RvinoSi, izrdeba eTanolis, xolo<br />

mcirdeba meTanolisa da mqrolavi mJavebis raodenoba /cxrili<br />

4.6, 4.7/.<br />

dakvirvebebma aCvena, rom sacdeli Rvinis nimuSebi<br />

SeferilobiT ar CamorCebian sakontrolos, da piriqiT, gaaCniaT<br />

ukeTesi organoleptikuri maCveneblebi, gemoze SeiniSneba<br />

harmonia, daZvelebis procesi RvinoebSi viTardeba kargad da 1-3<br />

wlis Semdegac miiRes maRali Sefaseba.<br />

analogiuri samuSaoebi Catarda saqarTvelos saxelmwifo<br />

sasoflo-sameurneo universitetis meRvineobis ganyofilebaSi,<br />

kerZod, yuradReba gamaxvilebuli iqna TeTryurZniani vazis<br />

jiSze – `rqawiTeli~, 2002 da 2003 wlebis mosavlis. yurZeni<br />

daikrifa gurjaanis raionis sof. mukuzanis mikro-raionSi. 2002<br />

wlis meRvineobis sezonze yurZeni moikrifa or etapad: pirveli<br />

– 23% Saqrianobisa da 7g/dm 3 titruli mJavianobis, meore – 18%<br />

Saqrianobisa da 6g/dm 3 titruli mJavianobis mqone yurZeni, xolo<br />

2003 wlis mosavlis yurZenSi Saqrianoba Seadgenda 24%-s,<br />

titruli mJavianoba – 7g/dm 3 .<br />

durdos gamownexva da tkbilis daduReba moxda kaxuri<br />

Rvinis damzadebis klasikuri teqnologiis Tanaxmad, rodesac<br />

Rvinomasala WaWaze imyofeba 2–3 Tvis ganmavlobaSi, raTa igi


131<br />

gamdidrdes fenoluri da aramqrolavi komponentebiT. cdebi<br />

Catarda sxvadasxva saeqspozicio droiT /ix. cxrili 4.8; 4.9/ [19,<br />

30, 209, 210].<br />

analizebma cxadyo, rom sufris TeTri Rvinis<br />

daZvelebisaTvis saukeTeso Sedegi miiReba misi durdos 30<br />

wuTiani eqspoziciiT damuSavebisas. masSi, gansxvavebiT sxva<br />

nimuSebisagan, sagrZnoblad SeiniSneba ph aris – 3,62 gr/dm 3 da<br />

fenoluri naerTebis – 1530 g/dm 3 mateba /cxrili 4.8/.<br />

aseve, msjelobis sagans warmoadgens, yurZnis daWyletili<br />

marcvlebis 30 wT saeqspozicio droiT damuSavebisas, RvinoSi<br />

warmarTuli daZvelebis procesis Sedegebi, sadac ph are – 3,15<br />

gr/dm 3 da fenoluri naerTebis – 1351,5 g/dm 3 Seadgens /cxrili 4.9/.


# m e T o d i<br />

1<br />

2<br />

3<br />

4<br />

5<br />

6<br />

132<br />

cxrili #4.6. wiTel RvinoSi antocianebis Semcveloba, mg/l.<br />

klasikuri teqnologiiT<br />

daduRebuli (sakontrolo)<br />

`TeTri~ wesiT daduRebuli<br />

(sakontrolo)<br />

sacdeli nimuSis 1 sT<br />

saeqspozicio droiT damuSaveba<br />

(`TeTri~ wesiT daduRebuli)<br />

sacdeli nimuSis 3 sT<br />

saeqspozicio droiT damuSaveba<br />

(`TeTri~ wesiT daduRebuli)<br />

sacdeli nimuSis 5 sT<br />

saeqspozicio droiT damuSaveba<br />

(`TeTri~ wesiT daduRebuli)<br />

sacdeli nimuSis 10 sT<br />

saeqspozicio droiT damuSaveba<br />

(`TeTri~ wesiT daduRebuli)<br />

(A - axali Rvino, B - 1 wlis Rvino)<br />

1995<br />

weli<br />

saferavi Takveri<br />

1997<br />

weli<br />

1998<br />

weli<br />

1999<br />

weli<br />

A B A B A B A B<br />

2120 1590 1470 980 1350 930 170 500<br />

320 230 200 140 110 90 100 70<br />

800 670 620 450 580 400 280 180<br />

1200 960 890 630 800 570 430 310<br />

1740 1390 1140 780 1010 710 610 430<br />

2060 1610 1610 970 1200 850 700 480


133<br />

cxrili #4.7. wiTel RvinoebSi eTanolis, meTanolis da mqrolavi mJavebis Semcveloba<br />

# m e T o d i<br />

1<br />

2<br />

3<br />

4<br />

5<br />

6<br />

(A - eTanoli, moc %; B - meTanoli, mg/l; C - mqrolavi mJavebi, g/l)<br />

klasikuri teqnologiiT<br />

daduRebuli (sakontrolo)<br />

`TeTri~ wesiT daduRebuli<br />

(sakontrolo)<br />

sacdeli nimuSis 1 sT<br />

saeqspozicio droiT damuSaveba<br />

(`TeTri~ wesiT daduRebuli)<br />

sacdeli nimuSis 3 sT<br />

saeqspozicio droiT damuSaveba<br />

(`TeTri~ wesiT daduRebuli)<br />

sacdeli nimuSis 5 sT<br />

saeqspozicio droiT damuSaveba<br />

(`TeTri~ wesiT daduRebuli)<br />

sacdeli nimuSis 10 sT<br />

saeqspozicio droiT damuSaveba<br />

(`TeTri~ wesiT daduRebuli)<br />

1995<br />

weli<br />

saferavi Takveri<br />

1997<br />

weli<br />

1998<br />

weli<br />

1999<br />

weli<br />

A B C A B C A B C A B C<br />

15,1 158 1,2 12,8 120 1,1 12,5 104 1,1 10,6 111 0,9<br />

15,4 75 0,8 13,5 46 0,6 13,2 65 0,5 11,3 48 0,5<br />

15,5 110 0,9 13,3 58 0,6 13,3 64 0,5 11,4 45 0,4<br />

15,4 125 0,8 13,4 57 0,5 13,1 71 0,6 11,2 56 0,6<br />

15,6 120 0,8 13,6 67 0,7 13,2 75 0,7 11,3 57 0,5<br />

15,6 124 0,9 13,4 78 0,6 13,2 70 0,6 11,2 68 0,5


# m e T o d i<br />

134<br />

cxrili #4.8. sufris TeTri Rvinis qimiuri Semadgenlobis zogierTi<br />

komponentis raodenobiTi mniSvneloba (2002 weli)<br />

s i m a g r e<br />

g a m o s a v l i s<br />

m i x e d v i T , m o c .<br />

%<br />

s i m a g r e<br />

x v e d r i T i<br />

w o n i s m i x e d v i T<br />

m o c . %<br />

e q s t r a c i a<br />

x v e d r i<br />

w o n i s m i x e d v i T<br />

m o c . %<br />

t i t r u l i<br />

m J a v i a n o b a<br />

g / d m 3<br />

a q r o l a d i<br />

m J a v e b i<br />

g / d m 3<br />

R v i n i s m J a v e b i<br />

g / d m 3<br />

f e n o l u r i<br />

n a e r T e b i<br />

( t a n i n i )<br />

g / d m 3<br />

p h<br />

S a q r i a n o b a<br />

%<br />

1 sakontrolo 12,0 12,02 3,002 5,9 0,36 1,7 1020 3,54 0,27<br />

2<br />

3<br />

4<br />

5<br />

mTliani mtevnebis 15 wT<br />

saeqspozicio droiT<br />

damuSaveba<br />

durdos 15 wT<br />

saeqspozicio<br />

droiT damuSaveba<br />

mTliani mtevnebis 30 wT<br />

saeqspozicio droiT<br />

damuSaveba<br />

durdos 30 wT<br />

saeqspozicio<br />

droiT damuSaveba<br />

11,8 11,77 3,080 6,23 0,36 1,7 1071 3,55 0,23<br />

11,8 11,60 3,080 6,4 0,44 2,1 1122 3,52 0,23<br />

12,0 12,11 3,054 6,23 0,44 1,8 1275 3,61 0,26<br />

12,0 11,60 2,418 6,1 0,44 1,5 1530 3,62 0,24<br />

1 sakontrolo 10,3 10,17 2,015 5,56 0,54 2,16 867 3,65 0,16<br />

2<br />

daWyletili marcvlebis 30<br />

wT saeqspozicio droiT<br />

damuSaveba<br />

10,82 10,92 2,113 5,56 0,54 2,26 969 3,66 0,14


# m e T o d i<br />

135<br />

cxrili #4.9. sufris TeTri Rvinis qimiuri Semadgenlobis zogierTi<br />

komponentis raodenobiTi mniSvneloba (2003 weli)<br />

s i m a g r e<br />

g a m o s a v l i s<br />

m i x e d v i T ,<br />

m o c . %<br />

s i m a g r e<br />

x v e d r i T i<br />

w o n i s m i x e d v i T<br />

m o c . %<br />

e q s t r a c i a<br />

x v e d r i<br />

w o n i s m i x e d v i T<br />

m o c . %<br />

t i t r u l i<br />

m J a v i a n o b a<br />

g / d m 3<br />

a q r o l a d i<br />

m J a v e b i<br />

g / d m 3<br />

R v i n i s m J a v e b i<br />

g / d m 3<br />

f e n o l u r i<br />

n a e r T e b i<br />

( t a n i n i )<br />

g / d m 3<br />

p h<br />

S a q r i a n o b a<br />

%<br />

1 sakontrolo 11,49 10,84 2,646 5,84 0,44 2,10 1912,5 3,30 0,13<br />

2<br />

mTliani mtevnebis 15 wT<br />

saeqspozicio droiT<br />

damuSaveba<br />

durdos 15 wT<br />

11,38 11,85 2,825 6,49 0,44 2,16 2073 3,58 0,09<br />

3 saeqspozicio<br />

droiT damuSaveba<br />

mTliani mtevnebis 30 wT<br />

10,40 10,84 2,266 6,55 0,36 2,28 2346 3,37 0,33<br />

4 saeqspozicio droiT<br />

damuSaveba<br />

durdos 30 wT<br />

10,69 11,17 2,672 6,20 0,36 2,20 2856 3,30 0,27<br />

5 saeqspozicio<br />

droiT damuSaveba<br />

10,50 10,76 2,418 6,13 0,44 2,71 2860 3,23 0,36<br />

1 sakontrolo 11,10 1,26 2,494 6,49 0,36 2,80 1275 3,09 0,12<br />

2<br />

daWyletili marcvlebis 30<br />

wT saeqspozicio droiT<br />

damuSaveba<br />

11,50 11,17 2,670 6,70 0,60 3,0 1351,5 3,15 0,29


136<br />

Tavi V. eleqtromagnituri vibraciuli danadgarebis<br />

saimedoobis sakiTxisaTvis<br />

swrafad ganviTarebadi teqnikuri progresis amocanebidan<br />

gamomdinare manqana-danadgarebisa da mowyobilobebis<br />

saimedoobis sakiTxi teqnikur sistemaTa sirTulis muSaobis<br />

pirobebis eqstremalurobis, xarisxis, reJimebis intensivobis,<br />

funqcionalurobisa da avtomatizaciis amaRlebasTan erTad<br />

metad aqtualuri xdeba. vibraciuli danadgarebisaTvis<br />

saimedooba warmoadgens erT-erT ZiriTad teqnikur-ekonomikur<br />

maCvenebels. vibraciuli danadgarebis proeqtirebis stadiaze<br />

saimedoobis angariSi, rogorc wesi, gvaZlevs arasakmarisad<br />

zust Sedegs. Tumca, misi saimedoobis raodenobrivi Sefaseba,<br />

sakmarisad miaxloebuli saZiebel sididesTan, SeiZleba miviRoT<br />

statistikuri gamoTvlebis gziT. aRsaniSnavia, rom saimedoobis<br />

statistikuri Sefasebis sizuste ganapirobebs danadgaris<br />

saimedo muSaobas, rac damokidebulia gamocdis raodenobaze,<br />

mtyunebaTa da sxva saWiro monacemTa bazis sisruleze [8, 9, 10].<br />

Catarebulma kvlevebma saSualeba mogvca migveRo<br />

eleqtromagnitur vibraciul danadgarSi gamoyenebul elementTa<br />

muSaobis mtyunebaTa intensivobis sidideebi [145, 146, 175],<br />

romelTa mniSvnelobebic TiToeuli elementisaTvis mocemulia<br />

cxrili 5.1-Si. mtyunebis qveS aq igulisxmeba qmedeba, romlis<br />

drosac vibraciuli danadgari kargavs unars Seasrulos maszed<br />

dakisrebuli funqcia. zogad SemTxvevaSi, mtyuneba ganimarteba<br />

ara marto danadgaris gauTvaliswinebeli gaCerebiT, aramed<br />

iseTi iZulebiTi gamorTviT, rodesac saWiroa Catardes<br />

aucilebeli saremonto samuSaoebi.


137<br />

cxrili 5.1. eleqtromagnituri vibrodanadgaris saimedoobis<br />

elementis<br />

dasaxeleba<br />

vibraciuli danadgari<br />

statistikuri monacemebi<br />

raod.<br />

N#<br />

zeda<br />

zRvari<br />

mtyunebaTa intensivoba<br />

. 10 -6 , sT -1<br />

saSualo<br />

mniSvneloba<br />

qveda<br />

zRvari<br />

viboamgznebis koWa 1 0.045 0.03 0.01<br />

zambara 3 0.40 0.1125 0.04<br />

resori 3 0.05 0.0328 0.001<br />

fila 1 0.50 0.087 0.035<br />

sadgari 1 0.98 0.10 0.035<br />

rezervuari 1 0.14 0.02 0.008<br />

SeerTeba-mirCilviT 8 0.008 0.004 0.0002<br />

SeerTeba-WanWikiT 10 0.19 0.05 0.002<br />

danadgaris marTvis sqemis elementebi<br />

mcveli 1 0.221 0.05 0.001<br />

kondensatori 1 0.29 0.05 0.003<br />

Tiristori 1 3.7 0.90 0.42<br />

dinistori 1 0.39 0.20 0.03<br />

diodi 1 0.40 0.060 0.028<br />

rezistori-I 2 0.19 0.13 0.07<br />

rezistori-II 1 1.20 0.317 0.045<br />

avt. amomrTveli 1 2.75 0.1375 0.045


138<br />

statistikuri dakvirvebebis mixedviT, eleqtromagnitur<br />

vibraciul danadgarebSi, mwyobridan xSirad gamodian drekadi<br />

elementebi – zambarebi, resorebi da a.S. gragnilebis mtyuneba<br />

aRiricxeba SedarebiT iSviaTad, radgan isini warmoadgenen<br />

praqtikulad uZrav elementebs da amave dros gaaCniaT<br />

ventilaciis sakmao pirobebi [113, 119, 135, 159]<br />

vibrodanadgarebis saimedoobis gaangariSebis iseTi<br />

praqtikuli amocanebis gadasawyvetad, rogoricaa sistemis<br />

umtyunebo da mtyunebiT funqcionirebis albaTobis Sefaseba<br />

drois SedarebiT mokle intervalSi, ganvixiloT aRdgenadi<br />

elementebisagan Semdgari teqnikuri sistemis muSaoba or<br />

ZiriTad reJimSi calkeuli elementebis sawyisi mdgomareobis<br />

gaTvaliswinebiT:<br />

rodesac vibrodanadgaris nebismieri elementis mwyobridan<br />

gamosvlis SemTxvevaSi danarCeni elementebi gaiTiSebian. e.i.<br />

gamarTuli elementebis mtyunebaTa intensivoba drois am<br />

monakveTSi nulis tolia, rac aRniSnavs imas, rom<br />

nebismieri elementis aRdgenis dros sistemis arcerT sxva<br />

elements ar SeuZlia mtyuneba. magaliTad, vibrobunkeris<br />

eleqtromagnitis koWis mwyobridan gamosvlisas sistemis<br />

meqanikuri elementebi da marTvis bloki gaiTiSeba /nax. 5.1/.<br />

rodesac nebismieri elementis mwyobridan gamosvlisas<br />

danarCeni elementebi rCebian muSa mdgomareobaSi da maTi<br />

mtyunebaTa intensivoba ucvlelia sxva elementis<br />

mdgomareobaze damoukideblad /nax. 5.2/. ese igi nebismieri<br />

meqanikuri elementis (zambara, resori, bunkeri da a.S.)


1 2<br />

139<br />

1 1<br />

1 <br />

2<br />

<br />

2 1<br />

<br />

2 2<br />

3 <br />

4<br />

nax. 5.1. sistemis muSaobis drois diagrama, rodesac<br />

nebismier elementis mtyunebisas danarCeni<br />

elementebi gaiTiSebian.<br />

sadac -elementis mtyunebis momentia; -mwyobridan gamosuli<br />

elementis aRdgenis ganmavlobaSi gamarTul elementTa<br />

( k)<br />

gamorTvis momenti; i - i-uri elementis aRdgenis k-uri<br />

intervali;<br />

( k)<br />

-sistemis ( k)<br />

i<br />

aRdgenis k-uri intervali.<br />

1 2<br />

1 2 1 1<br />

<br />

<br />

<br />

1<br />

2 2<br />

<br />

<br />

1 2 3<br />

3<br />

<br />

<br />

2<br />

3 1<br />

<br />

3 2<br />

3 <br />

4<br />

nax. 5.2. sistemis muSaobis drois diagrama, rodesac<br />

nebismieri elementis mtyunebisas danarCeni<br />

elementebi imyofebian muSa mdgomareobaSi.


140<br />

mtyunebisas eleqtromagnitis koWa da marTvis bloki<br />

ganagrZobs funqcionirebas, Tumca am dros vibrodanadgaris<br />

funqcionaluri SesaZleblobebi SezRudulia da ar miiReba<br />

saTanado teqnologiuri efeqti [21, 177].<br />

eleqtromagnituri vibrodanadgaris funqcionirebis<br />

raodenobrivi Sefasebis da mis Semadgenel nawilTa<br />

saimedoobis gansazRvrisaTvis gamoviyeneT Semdegi ZiriTadi<br />

kriteriumebi:<br />

1. sistemis umtyunebo muSaobis albaTobaa P(t);<br />

2. mtyunebaTa intensivoba , sT -1 ;<br />

3. saSualo namuSevari pirvel mtyunebamde T saS, sT.<br />

vibraciuli danadgaris, rogorc rTuli teqnikuri sistemis<br />

umtyunebo muSaobis albaToba ganvsazRvreT gamosaxulebiT:<br />

n<br />

t P t P t ... P t P t 1<br />

2<br />

n<br />

<br />

i1<br />

P (5.1)<br />

sadac Pi(t) – i-uri elementis umtyunebo muSaobis albaToba t<br />

drois ganmavlobaSi;<br />

t – sistemis muSaobis xangrZlivoba, sT.<br />

pirvel mtyunebamde saSualo namuSevaris saxiT T saS<br />

aRebulia umtyunebo muSaobis drois maTematikuri lodinis<br />

albaToba, rac gamoisaxeba Semdegi saxiT:<br />

i<br />

T Ptdt<br />

, sT. (5.2)<br />

saS<br />

soflis meurneobaSi eleqtromowyobilobis muSaobis<br />

rTuli pirobebis gaTvaliswinebiT (Zabvis dabali xarisxobrivi<br />

maCveneblebi, agresiuli garemo – muSaoba Ria cis qveS, maRal<br />

temperaturaze, mtvrian da tenian garemoSi, qimiurad aqtiuri<br />

masalebis, kerZod, yurZnis durdos, spirtis, Rvinomasalebis da


141<br />

a.S. damuSaveba) angariSSi viyenebdiT mtyunebaTa intensivobis<br />

cxrilebSi moyvanil zRvrul sidideebs.<br />

teqnikuri agregatebis muSaobaTa mtyunebas, rogorc<br />

SemTxveviT movlenas, gaaCnia droSi ganawilebis sxvadasxva<br />

kanoni. gamoTvlebis dros gamoyenebulia SemTxveva, rodesac<br />

yvela elementi eqvemdebareba droSi ganawilebis<br />

eqsponencialur kanons [3, 12, 132, 181]:<br />

P<br />

i<br />

T saS<br />

<br />

it<br />

t e ,<br />

<br />

<br />

1<br />

, sT. (5.3)<br />

eleqtromagnituri vibrodanadgaris mtyunebaTa<br />

intensivobis saSualo sidide drois erTeulSi Caiwereba<br />

Semdegi saxiT:<br />

miviRebT:<br />

n<br />

<br />

i1<br />

N N N<br />

N , sT-1 . (5.4)<br />

1<br />

1<br />

2<br />

2<br />

...<br />

am gamosaxulebaSi cxrili 4.1-dan mniSvnelobebis SetaniT<br />

=(1 . 0,045+3 . 0,4+3 . 0,05+1 . 0,5+1 . 0,98+1 . 0,14+8 . 0,008+10 . 0,19+1 . 0,221+1 . 0,29+<br />

+1 . 3,7+1 . 0,39+1 . 0,4+2 . 0,19+1 . 1,2+1 . 2,75)10 -6 =14,310 -6 sT -1 .<br />

saSualo namuSevari pirvel mtyunebamde<br />

1 10<br />

5<br />

T 0,<br />

6910<br />

, sT. (5.5)<br />

saS<br />

14,<br />

3<br />

vibraciuli danadgaris umtyunebo muSaobis albaToba<br />

(konstruqciis saimedooba) Seadgens:<br />

<br />

5000<br />

5<br />

0,<br />

6910<br />

0,<br />

0724<br />

PP5000 e e 0,<br />

930<br />

P<br />

10000<br />

n<br />

n<br />

1<br />

1,<br />

075<br />

1<br />

1,<br />

155<br />

<br />

5<br />

0,<br />

6910<br />

0,<br />

1448<br />

10000 e e 0,<br />

866<br />

i<br />

i<br />

(5.6)


1,0<br />

0,8<br />

0,6<br />

0,4<br />

0,2<br />

0<br />

P<br />

0.930<br />

0.866<br />

<br />

20000<br />

0.748<br />

142<br />

5<br />

0,<br />

6910<br />

0,<br />

2898<br />

P P20000<br />

e e 0,<br />

748<br />

<br />

30000<br />

0.647<br />

1<br />

1,<br />

336<br />

1<br />

1,<br />

544<br />

5<br />

0,<br />

6910<br />

0,<br />

4347<br />

P P30000<br />

e e 0,<br />

647<br />

<br />

50000<br />

1<br />

2,<br />

063<br />

5<br />

0,<br />

6910<br />

0,<br />

7246<br />

P P50000<br />

e e 0,<br />

485<br />

zemomoyvanili angariSidan Cans, rom eleqtromagnituri<br />

vibraciuli danadgaris 10000 sT muSaobisas, konstruqciis<br />

mwyobridan gamosvlis albaToba 1000 danadgarze ar aRemateba<br />

13,4%-s [21].<br />

nax. 5.3. eleqtromagnituri vibraciuli danadgaris<br />

umtyunebo muSaobis albaTobis diagrama<br />

p f t 0.485<br />

10 20 30 40 50<br />

t,<br />

3<br />

sT 10


143<br />

Tavi VI. eleqtromagnituri vibrodanadgarebis energetikuli<br />

da ekonomikuri efeqtianobis maCveneblebi<br />

sasoflo-sameurneo sawarmoo ciklSi, kerZod<br />

meRvinomasalebis daZvelebis teqnologiur procesSi<br />

gamoyenebuli eleqtromagnituri vibraciuli danadgarebis<br />

ekonomikuri efeqtianoba damokidebulia mraval faqtorze,<br />

romelTa Soris aRsaniSnavia Semdegi parametrebi: Sromatevadoba<br />

damzadebaze, masalaTtevadoba, saimedooba, mwarmoeblobis<br />

xarisxi, momsaxurebis simartive, axali teqnikis gabarituli<br />

zomebi da a.S. erTi da igive agregatis sxvadasxva pirobebSi<br />

gamoyeneba iZleva gansxvavebul energetikul da ekonomikur<br />

efeqts. es damokidebulia misi gamoyenebis da datvirTvis<br />

xasiaTze, im momsaxure personalis kvalifikaciaze, romlebic<br />

emsaxurebian eleqtrificirebul danadgarebs da asruleben mis<br />

gamarTva-SekeTebas [111, 164].<br />

mocemul danaxarjTa minimizaciis kriteriumidan<br />

gamomdinareobs, rom axali teqnikis danergviT gamowveuli<br />

efeqti ganisazRvreba xarjTa Semcirebis an energotevadobis<br />

gazrdiT. danaxarjTa Sedegobrivi Sedareba saSualebas gvaZlevs<br />

ganvsazRvroT danadgarTa damuSavebisa da gamoyenebis<br />

efeqturobis mizanSewoniloba. axali teqnika SeiZleba<br />

CaiTvalos efeqtianad mxolod im SemTxvevaSi, roca misi<br />

saeqspluatacio maCveneblebi uzrunvelyofen momxmarebelTa mier<br />

aucilebeli ekonomikuri xarjebis gaRebis mizanSewonilobas. am<br />

poziciebidan cxadi xdeba, rom danadgarTa faqtobrivi<br />

efeqtianobis analizs saukeTesod pasuxobs misive gaangariSeba.<br />

Sesabamisad, danadgarTa ganzogadebuli efeqtianobis


144<br />

maCvenebels warmoadgens maTi danergviT gamowveuli wliuri<br />

ekonimikuri efeqti, xolo saboloo angariSiT, energetikul-<br />

ekonomikuri efeqtianobis kriteriumad SeiZleba CaiTvalos<br />

eleqtrificirebul danadgarTa mwarmoeblobis zrda.<br />

eleqtromagnituri vibraciuli danadgarebis teqnikur-<br />

ekonomikuri maCveneblebis SefasebisaTvis damuSavebulia<br />

Sesabamisi meTodikebi, romlebic kompleqsuri midgomis<br />

meSveobiT metad zustad gansazRvraven danadgarTa efeqtianobis<br />

sidides. am meTodikis mixedviT ansxvaveben mosalodnel,<br />

dagegmil da faqtiur efeqtianobas, romelTa parametrebis povna<br />

Cvens interess warmoadgens.<br />

naSromSi ganxiluli eleqtromagnituri vibrodanadgarebis<br />

energetikuli efeqtianobis sakiTxis Seswavlis garda, cxadia,<br />

aucileblobas warmoadgenda ekonomikuri efeqtianobis<br />

maCveneblebis dadgena-dazusteba, rameTu mkacri sabazro<br />

ekonomikis pirobebSi araefeqtiani warmoeba, moZvelebuli<br />

teqnologiebi da, Sesabamisad, dargis araprogresirebadi<br />

samecniero-teqnikuri midgomebi mewarmis gakotrebis tolfasia<br />

[161, 162].<br />

swored am obieqturad aucilebeli ekonomikuri<br />

procesebidan gamomdinare, saangariSo-konstruqciuli meTodikis<br />

gamoyenebiT, wliuri dayvanili danaxarjebis S gamoTvlebis<br />

d<br />

safuZvelze, ganvaxorcieleT sawarmoo pirobebSi momuSave<br />

eleqtromagnituri vibraciuli danadgarebis ekonomikuri<br />

efeqtianobis dazusteba. zemomoyvanili maCvenebeli farTodaa<br />

gavrcelebuli prognozirebis praqtikaSi da ganisazRvreba<br />

Semdegi saxiT [173, 188]:<br />

S H EK<br />

d (6.1)


145<br />

sadac H – wliuri saeqspluatacio danaxarjebi, lari;<br />

K – kapitaluri danaxarjebi, lari;<br />

E 1 T – kapitaluri danaxarjebis efeqtianobis<br />

koeficienti (0.15); sadac T –kapitaluri danaxarjebis<br />

amogebis vada, weli;<br />

Cveni miznis gansaxorcieleblad, sabaziso (arsebuli) da<br />

axali (damuSavebuli) eleqtromagnituri vibrodanadgarebisaTvis<br />

unda viangariSoT wliuri dayvanili danaxarjebi S da S .<br />

d1<br />

d2<br />

sawyis etapze dadginda kapitaluri danaxarjebi K , romelic<br />

gamoiTvleba danadgaris Rirebulebaze transportirebis (8%),<br />

sasawyobo Senaxvis (1%), montaJis (10%), amuSavebis da<br />

regulirebis (1%) danaricxebis damatebiT. Sesabamisad,<br />

K 1<br />

xolo axali danadgarisaTvis:<br />

K 2<br />

453,<br />

6 453,<br />

6 20%<br />

544,<br />

32 lari, (6.2)<br />

412,<br />

3 412,<br />

3<br />

20%<br />

494,<br />

76 lari. (6.3)<br />

wliuri saeqspluatacio danaxarjebi H , Tavis mxriv,<br />

iTvaliswinebs:<br />

1. danaxarjebs amortizaciaze H : am<br />

H 1<br />

am 1 Pam<br />

K 0,<br />

164 544,<br />

32 89,<br />

27 lari, (6.4)<br />

sadac P – saamortizacio anaricxis norma.<br />

am<br />

H 2<br />

am 2 Pam<br />

K 0,<br />

164 494,<br />

76 81,<br />

14 lari; (6.5)<br />

2. danadgarSi eleqtroenergiis danakargebis Rirebulebas H el ,<br />

romelic ganisazRvreba formuliT:<br />

H C W<br />

, (6.6)<br />

el el<br />

sadac W – agregatSi wlis ganmavlobaSi eleqtroenergiis<br />

danakargebi, kvt/sT w;<br />

C el – 1 kvt/sT eleqtroenergiis Rirebuleba, lari.


146<br />

saqarTvelos energetikis maregulirebeli komisiis mier<br />

dadgenili eleqtruli energiis tarifi gansxvavebulia<br />

regionebisa da el.energiis gamanawilebeli kompaniebis mixedviT,<br />

rac ar iZleva srulfasovani ekonomikuri gaangariSebis<br />

SesaZleblobas, amitom gamoTvlebSi gamoviyeneT saSualo<br />

Sewonili Rirebuleba – 0,25 lari:<br />

H 1<br />

el 1 Cel<br />

W<br />

0,<br />

25 279,<br />

5 69,<br />

88 lari, (6.7)<br />

H C W<br />

0,<br />

25158,<br />

5 39,<br />

63<br />

el2 el 2 lari; (6.8)<br />

3. mimdinare remontis danaxarjebs H , romelic<br />

mr<br />

ganisazRvreba zemoT ganmartebuli meTodikiT:<br />

H mr1 27,<br />

06 lari, (6.9)<br />

Hmr 2 15,<br />

90 lari; (6.10)<br />

4. danaxarjebs danadgaris momsaxureobaze H : m<br />

sabaziso danadgarisaTvis:<br />

m<br />

H H H <br />

H 0,<br />

05 , lari, (6.11)<br />

am<br />

H H H 0,<br />

0589,<br />

27 69,<br />

88 27,<br />

06<br />

9,<br />

31<br />

H 0,<br />

05<br />

m 1<br />

am1<br />

el1<br />

mr1<br />

lari, (6.12)<br />

xolo axali vibrodanadgarisaTvis:<br />

H H H 0,<br />

0581,<br />

14 39,<br />

63 15,<br />

90<br />

6,<br />

83<br />

Hm 2 0,<br />

05 am 2 el2<br />

mr2<br />

lari. (6.13)<br />

sabaziso da axali vibraciuli danadgarebisaTvis wliuri<br />

saeqspluatacio danaxarjebis H TvalsaCinod warmosadgenad<br />

Sedgenil iqna cxrili 6.1.<br />

wliuri dayvanili danaxarjebis S sabolood dasadgenad,<br />

d<br />

(6.1) formulis gamoTvlis Sedagad vRebulobT:<br />

S 1<br />

el<br />

mr<br />

195,<br />

52 0,<br />

15 544,<br />

32 277,<br />

17<br />

d lari, (6.14)<br />

S 2<br />

143,<br />

50 0,<br />

15<br />

494,<br />

76 217,<br />

71 lari. (6.15)<br />

d


147<br />

cxrili 6.1. sabaziso da axal vibrodanadgarze gaweuli wliuri<br />

saeqspluatacio<br />

saeqspluatacio danaxarjebi<br />

Rirebuleba, lari<br />

danaxarjebi 1 (sabaziso) 2 (axali)<br />

H 89,27 81,14<br />

am<br />

H el<br />

69,88 39,63<br />

H 27,06 15,90<br />

mr<br />

H 9,31 6,83<br />

m<br />

H 195,52 143,50<br />

rogorc gamoTvlebidan Cans, ekonomikuri efeqtianoba<br />

gacilebiT maRalia axal (damuSavebul) vibraciul danadgarSi,<br />

romelic sabaziso danadgarze gaweuli danaxarjebis 78,5%-s<br />

Seadgens [173, 188].


148<br />

daskvnebi da rekomendaciebi<br />

1. naCvenebia, rom Rvinomasalebis daZvelebis daCqareba da am<br />

masalebis organoleptikuri maCveneblebis amaRleba Zalze<br />

mniSvnelovania meRvineobis Semdgomi ganviTarebisaTvis da am<br />

aqtualuri amocanis gadasawyvetad erT-erT perspeqtiul gzas<br />

eleqtrificirebuli teqnologiebis, kerZod ki, vibraciuli<br />

damuSavebis gamoyeneba warmoadgens.<br />

2. dadgenilia, rom meRvineobis teqnologiuri procesebis<br />

intensifikaciisaTvis Seqmnili ukuqceviT-winsvliTi<br />

moZraobis erTtaqtiani eleqtromagnituri vibraciuli<br />

amgznebiT aRWurvili danadgarebi, romelTa konstruqciebi<br />

daculia saqarTvelos #P2082B da #P3180B patentebiT,<br />

muSaobisunariania, arsebulTan SedarebiT naklebad<br />

liTontevadi da amave dros energodamzogia, radgan misi<br />

amgznebi eleqtromagniti sxva prototipebisagan gamoirCeva<br />

eleqtromeqanikuri parametrebis regulirebis sizustiT da<br />

f=50 hc samrewvelo sixSireze meqanikur da eleqtromagnitur<br />

rezonansTan axlo reJimSi stabiluri muSaobiT, rac miiRweva<br />

imiT, rom amgznebis Ruza, moZraobs ra satatoris polusebs<br />

Soris, uzrunvelyofs drois nebismier momentSi jamuri<br />

sahaero RreCos mudmivobas. aRZruli mizidvis Zalebi<br />

damokidebulia rogorc aRniSnuli RreCoebis sidideze, ise<br />

polusebis gadafarvis farTis cvlilebaze, riTac miiRweva<br />

Ruzis rxevebis amplitudis maqsimaluri sidide da meqanikur<br />

rezonansSi muSaobisas Ruzis gadaadgileba ar iwvevs<br />

statoris polusebTan Sejaxebas. aseve, damuSavebuli<br />

eleqtromagnituri vibraciuli danadgaris ZiriTadi


149<br />

upiratesobeba aris is, rom igi uzrunvelyofs danadgaris<br />

sadgaris, romelzec magrdeba cisterna, kasri da a.S.,<br />

moZraobas rogorc ukuqceviT-winsvliTi, aseve xraxnuli<br />

traeqtoriiT.<br />

3. rogorc ukuqceviT-winsvliTi moZraobis, aseve kuTxiT-rxeviTi<br />

moZraobis vibroamgznebebiT aRWurvili danadgarebis<br />

energetikuli maCveneblebis asamaRleblad damuSavebul iqna<br />

maTi eleqtruli kvebisa da marTvis Tiristoruli sqemebi,<br />

romlebic mkvebavi Zabvis regulirebis meSveobiT<br />

uzrunvelyofen 8,5 litris tevadobis mqone eqsperimentuli<br />

danadgaris wevis Zalis F=45...665 n zRvrebSi cvlilebas,<br />

xolo rxevebis amplitudis x=0,45...1,73 mm farglebSi<br />

regulirebas; am sqemebis meSveobiT, danadgarTa meqanikuri<br />

sistemis gawyobisgan damoukideblad, SesaZlebelia<br />

danadgaris rezervuaris rogorc moZraobis traeqtoriis,<br />

aseve gadaadgilebis amplitudis Secvla da Sedegad,<br />

Rvinomasalebis daZvelebis stimulirebisaTvis, saWiro<br />

reJimis miRweva.<br />

4. eleqtromagnituri vibroamgznebebiT aRWurvili danadgarebis<br />

muSaobis reJimebis eqsperimentul kvlevaze da miRebuli<br />

Sedegebis analizze dayrdnobiT, Seswavlilia Rvinisa da<br />

sabrende spirtebis daZvelebis stimulirebaze f=50 hc<br />

samrewvelo sixSirisa da x=1,73 mm amplitudis mqone<br />

vibraciuli rxevebis sxvadasxva, 15 wuTidan 10 saaTamde<br />

zRvrebSi, eqspoziciaTa zemoqmedeba da rekomendebulia<br />

optimaluri varianti, kerZod – sabrende spirtebis<br />

daZvelebisaTvis saukeTeso Sedegi miiReba misi 60 wuTiani,<br />

wiTel RvinoSi – 10 saaTiani, xolo sufris TeTr RvinoSi –


150<br />

rogorc durdos, aseve yurZnis daWyletili marcvlebis 30<br />

wuTiani eqspoziciiT damuSavebisas.<br />

5. dadgenilia, rom sabrende spirtebis, mokrefili yurZnis<br />

mtevnebis an marcvlebis da durdos vibraciuli damuSavebis<br />

efeqtianoba dakavSirebulia rogorc Rvinomasalebis<br />

bunebrivi daZvelebis dros mimdinare procesebze, agreTve<br />

eleqtrofizikuri zemoqmedebiT daCqarebul fizikur-qimiur<br />

reaqciebze, rac saSualebas iZleva vawarmooT<br />

maRalxarisxovani Rvinomasalebi nakleb droSi, minimaluri<br />

danaxarjebiT; amasTan, SemoTavazebuli meTodiT daZvelebis<br />

drois Semcireba da durdoze duRilis rTuli procesis<br />

gamartiveba, Tvisobrivad da xarisxobrivad axali stilis<br />

sabrende spirtebis, wiTeli naxevradtkbili da<br />

naxevradmSrali Rvinoebisa da mSrali primeri tipis<br />

Rvinoebis warmoeba ar arRvevs produqtis komponentTa<br />

harmoniul Tanawyobas.<br />

6. vibrodanadgaris funqciuri da principuli eleqtruli<br />

sqemebis analizze da muSaobis reJimebisa da pirobebis<br />

gaTvaliswinebaze agebuli meTodikis safuZvelze<br />

Seswavlilia danadgaris saimedoobis maCveneblebi, rac<br />

Catarebulia mtyunebaTa intensiobebis droSi<br />

eqsponencialuri ganawilebis kanonze dayrdnobiT.<br />

dadgenilia, rom vibraciuli danadgaris 10000 sT muSaobisas,<br />

konstruqciis mtyunebis albaToba ar aRemateba 13,4%-s, xolo<br />

namuSevari mtyunebaze ar aris 69000 saaTze naklebi, rac<br />

sakmaod maRal maCvenebels warmoadgens da danadgaris<br />

sawarmoo eqspluataciis pirobebs akmayofilebs.


151<br />

7. Catarebulma teqnikur-ekonomikurma analizma gviCvena, rom<br />

danadgaris sawarmoo pirobebSi gamoyeneba saSualebas iZleva<br />

gamovaTavisufloT Rvinomasalebis Sesanaxi moculobebi, rac<br />

iZleva faqtiur wliur ekonomikur efeqts, umjobesdeba<br />

miRebuli produqtis xarisxi da mcirdeba danakargebi;<br />

SemoTavazebul konstruqciaze gaweuli kapitaldabandebebis<br />

amogebis vada ar aRemateba 1 wels, kerZod, wliuri dayvanili<br />

danaxarjebi Seadgens 217,71 lars, rac sabaziso danadgarze<br />

gaweuli danaxarjebis 78,5%-ia.<br />

8. kvlevebis Sedegebis gavrcleba rekomendebulia<br />

Rvinomasalebis mwarmoebel obieqtebze. kerZod, dadgenilia<br />

gamoyenebis mizanSewoniloba, radgan Tanamedrove pirobebSi,<br />

damuSavebuli eleqtromagnituri vibraciuli danadgaris<br />

konstruqciuli Sesrulebis simartive, momsaxureobis<br />

moxerxebuloba, liTontevadobis Semcireba, sruli<br />

avtomatizebis da mravalmxrivi funqciuri SesaZlebloba,<br />

maRali energetikuli, kargi saeqspluatacio da ergonomiuli<br />

maCveneblebi ganapirobebs imas, rom meRvineobis teqnologiur<br />

procesebSi eleqtromagnituri vibraciuli danadgarebis<br />

gamoyenebiT Semcirdeba meRvineobis dargSi arsebuli<br />

problemebi da mewarmes miscems mniSvnelovan faqtiur wliur<br />

ekonomikur efeqts iseT xangrZliv sawarmoo ciklSi,<br />

rogoricaa samarko Rvinisa da sabrende (koniakiseburi)<br />

spirtebis daZveleba.


152<br />

gamoyenebuli literatura<br />

1. berozaSvili g. v. eleqtromagnituri vibraciuli manqanebi<br />

saxalxo meurneobaSi. Tbilisi, `sabWoTa saqarTvelo~, 1986.<br />

– 157 gv.;<br />

2. didebuliZe a. k. avtomatizirebuli eleqtroamZravis<br />

proeqtireba. Tbilisi, sssi, 1983. – 56 gv.;<br />

3. didebuliZe a. k., wulaZe i. S. eleqtromowyobilobis<br />

eqspluatacia. Tbilisi, sssi, 1983. – 56 gv.;<br />

4. didebuliZe a. k., qsovreli r.i. eleqtromagnituri vibratori.<br />

saqarTvelos patenti gamogonebaze #227. saqarTvelos<br />

sapatento uwyebis biuleteni #2, 1995;<br />

5. didebuliZe a., qsovreli r., maisaSvili l. transportioris<br />

vibroamZravis drekadi elementebis SerCeva da gaangariSeba.<br />

agraruli mecnierebis problemebi, samecniero<br />

SromaTaAkrebuli, t. XXIX. Tbilisi, 2004. gv. 132–136;<br />

6. didebuliZe a., qsovreli r., maisaSvili l. eleqtromagnituri<br />

vibratoris ZiriTadi meTodologiuri gaangariSeba.<br />

agraruli mecnierebis problemebi, samecniero<br />

SromaTaAkrebuli, t. XXXII. Tbilisi, 2005. gv. 145–148;<br />

7. vaSakiZe a. algoriTmizacia da daproeqteba. Tbilisi,<br />

saqarTvelos ssi, 1991. – 56 gv.;<br />

8. kacitaZe j. b. sasoflo-sameurneo teqnikis saimedoobis<br />

safuZvlebi. Tbilisi, sssi, 1981. – 43 gv.;<br />

9. kacitaZe j. b. manqanaTa saimedooba da remonti. Tbilisi,<br />

`ganaTleba~, 1989. – 192 gv.;<br />

10. laoSvili d. p. eleqtromomaragebis sistemebis saimedooba.<br />

Tbilisi, `merkuri~, 1993. – 241 gv.;


153<br />

11. laSxi a. enoqimia. Tbilisi, `ganaTleba~, 1970. – 440 gv.;<br />

12. maisaSvili l. kuTxiTrxevadi eleqtromagnituri<br />

vibroamZravis saimedooba. agraruli mecnierebis problemebi,<br />

samecniero SromaTaAkrebuli, t. XXXVI. Tbilisi, 2006.<br />

gv. 171-173;<br />

13. maxarobliZe r. eqsperimentis dagegmvis Tanamedrove meTodebi<br />

sasoflo-sameurneo teqnikis sakiTxebze. Tbilisi, 1974.<br />

– 167 gv.;<br />

14. merabiSvili p. eleqtroteqnikis safuZvlebi. Tbilisi, stu,<br />

2005. – 317 gv.;<br />

15. metreveli v. i. avtomatizebuli eleqtroamZravi soflis<br />

meurneobaSi. Tbilisi, `ganaTleba~, 1979. – 161 gv.;<br />

16. metreveli v. i., WeliZe S. v., didebuliZe a. k. avtomatizebuli<br />

eleqtroamZravi soflis meurneobaSi. Tbilisi, `ganaTleba~,<br />

naw. 2, 1982. – 255 gv.;<br />

17. midelaSvili e. eleqtromagnituri vibraciuli bunkeruli<br />

mowyobiloba meRvineobis teqnologiuri procesebisaTvis.<br />

aspirantTa da xarisxis maZiebelTa samecniero SromaTa<br />

krebuli, II nawili. Tbilisi, sau, 1997. gv. 316–320;<br />

18. midelaSvili e. eleqtromagnituri vibraciuli bunkeruli<br />

danadgaris eqsperimentuli kvleva. aspirantTa da xarisxis<br />

maZiebelTa samecniero SromaTa krebuli, III nawili. Tbilisi,<br />

sau, 1998. gv. 218–223;<br />

19. midelaSvili e., maWavariani f., qsovreli n. meRvineobisaTvis<br />

gankuTvnili vibraciuli bunkeruli danadgari. //samecniero<br />

teqnikuri progresi saqarTvelos agrosamrewvelo seqtoris<br />

sainJinro sferoSi. Tbilisi, saqarTvelos soflis<br />

meurneobis mecnierebaTa akademia, 1999. gv. 192–195;


154<br />

20. midelaSvili e. eleqtromagnituri vibraciuli danadgaris<br />

dinamika. agraruli mecnierebis problemebi, samecniero<br />

SromaTaAkrebuli, t. XVII. Tbilisi, 2002. gv. 232-237;<br />

21. midelaSvili e. eleqtromagnituri vibrobunkeris<br />

saimedoobis gamokvleva. agraruli mecnierebis problemebi,<br />

samecniero SromaTaAkrebuli, t.XVII. Tbilisi, 2002. gv.238–242;<br />

22. nemsaZe S. eleqtroteqnikis Teoriuli safuZvlebi. Tbilisi,<br />

stu, 1996. – 105 gv.;<br />

23. nikolaZe niko. azri meRvineobis ganviTarebaze. gazeTi<br />

`Temi~, 16 marti, 1914. http://vinoge.com/istoria;<br />

24. saqarTvelos vazis jiSebi. http://vinoge.com/qarTuli-Rvino;<br />

25. sirbilaZe a. koniakis spirtebSi mimdinare cvlilebebi<br />

eleqtrofizikuri agentebis meTodebiT. soflis meurneobaSi<br />

eleqtrofizikuri meTodebiT Catarebul jvlevaTa<br />

Sedegebisadmi miZRvnili samecniero-teqnikuri konferenciis<br />

masalebi. Tbilisi, 1966. gv. 8;<br />

26. qarTuli koniaki – saukunovani uberebeli tradicia.<br />

http://vinoge.com/koniaki/brendi;<br />

27. qarTuli Rvinis kompaniebi. http://vinoge.com;<br />

28. qelexsaSvili l. saqarTvelos regionebSi soflis<br />

meurneobis ganviTarebis ZiriTadi mimarTulebebis<br />

gansazRvra optimizaciis meTodebis gamoyenebiT. Tbilisi,<br />

`universali~, 2005. – 215 gv.<br />

29. qsovreli r., didebuliZe a., midelaSvili e., qsovreli z.<br />

vibraciuli mowyobiloba. saqarTvelos patenti gamogonebaze<br />

GE P2082B, saqarTvelos inteleqtualuri sakuTrebis<br />

erovnuli centri `saqpatenti~-s biuleteni #3, 2000 w;


155<br />

30. qsovreli r., didebuliZe a., midelaSvili e., qsovreli n.<br />

Rvinomasalebis dasamuSavebeli vibraciuli danadgari.<br />

saqarTvelos mecnierebaTa akademiis `moambe~, t.#10. Tbilisi,<br />

ssau, 2002. gv. 225–232;<br />

31. qsovreli r., didebuliZe a., midelaSvili e. kuTxiTrxevad-<br />

Ruziani ortaqtiani eleqtromagnituri vibroZravas<br />

Tiristoruli marTva. agraruli mecnierebis problemebi,<br />

samecniero SromaTaAkrebuli, t. XXIV. Tbilisi, ssau, 2003.<br />

gv. 93–96;<br />

32. qsovreli r., javaxiSvili g., qsovreli n., midelaSvili e.<br />

eleqtromagnituri vibroamgznebi. saqarTvelos patenti<br />

gamogonebaze GE P3180B, saqarTvelos inteleqtualuri<br />

sakuTrebis erovnuli centri `saqpatenti~-s biuleteni #20,<br />

2003 w;<br />

33. qsovreli r., maisaSvili l., midelaSvili e. kuTxiTrxevadi<br />

eleqtromagnituri vibroamgznebis dinamikuri parametrebis<br />

gansazRvra. agraruli mecnierebis problemebi, samecniero<br />

SromaTaAkrebuli, t. XXXII. Tbilisi, 2005. gv. 153–156;<br />

34. qsovreli r., qsovreli n., midelaSvili e. vibraciuli tumbo.<br />

saqarTvelos patenti gamogonebaze GE P3460 B, saqarTvelos<br />

inteleqtualuri sakuTrebis erovnuli centri `saqpatenti~-s<br />

biuleteni #4, 2005 w;<br />

35. qsovreli r., mWedliZe m., qsovreli n., midelaSvili e.<br />

vibraciuli damxarisxebeli danadgari. saqarTvelos patenti<br />

gamogonebaze GE P3903 B, saqarTvelos inteleqtualuri<br />

sakuTrebis erovnuli centri `saqpatenti~-s biuleteni #7,<br />

2006 w;


156<br />

36. qsovreli r., didebuliZe a. kuTxiTrxevadi eleqtro-<br />

magnituri vibroamgznebis ZiriTadi parametrebis<br />

gaangariSeba. agraruli mecnierebis problemebi, samecniero<br />

SromaTaAkrebuli, t. XXXVII. Tbilisi, ssssu, 2006. gv. 139–142;<br />

37. SaTiriSvili S. meRvineoba. – Tbilisi, ssau, 2005. – 169 gv.;<br />

38. WavWavaZe ilia. Rvinis qarTulad dayeneba. 1887.<br />

http://vinoge.com/enologia/ilia-WavWavaZe-Rvinis-qarTulad-dayeneba-4;<br />

39. xvingia m. v. meqanikuri rxevebis gamoyenebiTi Teoriis<br />

safuZvlebi da manqanaTa dinamika. Tbilisi, `ganaTleba~, 1981.<br />

– 456 gv.;<br />

40. javaxiSvili g. a., natroSvili d. l., maWavariani k. a.<br />

eleqtromagnituri vibratoris kvebis sqemis marTva sixSiris<br />

regulirebiT. //samecniero-teqnikuri progresi saqarTvelos<br />

agrosamrewvelo seqtoris sainJinro sferoSi. Tbilisi,<br />

saqarTvelos soflis meurneobis mecnierebaTa akademia, 1999.<br />

gv. 188–191.;<br />

41. javaxiSvili g. eleqtromagnitur vibroamgznebSi denebis<br />

feromagnituri rezonansis damyarebis pirobebi. agraruli<br />

mecnierebis problemebi, samecniero SromaTa krebuli, t. XV.<br />

Tbilisi, ssau, 2001. gv. 107–112;<br />

42. javaxiSvili g. eleqtruli da meqanikuri rxevebis analogia<br />

eleqtromagnitur vibroamgznebSi. agraruli mecnierebis<br />

problemebi, samecniero SromaTa krebuli, t. XX. Tbilisi,<br />

ssau, 2002. gv. 318–324;<br />

43. javaxiSvili g. eleqtromagnituri vibroamgznebis muSaobis<br />

reJimebi. agraruli mecnierebis problemebi, samecniero<br />

SromaTa krebuli, t. XXIV. Tbilisi, ssau, 2003. gv. 96–98;


157<br />

44. javaxiSvili g. ukuqceviT-winsvliTi moZraobis eleqtro-<br />

magnituri vibroamgznebis Ruzis gadaadgilebis gazomvis<br />

saSualebebi. agraruli mecnierebis problemebi, samecniero<br />

SromaTa krebuli, t. XXXIII. Tbilisi, ssau, 2005. gv. 123–125;<br />

45. janxoTeli gr. meRvineoba. Tbilisi, `merani-3~, 1999. – 636 gv.;<br />

46. Anderson K., Norman D., Wittwer G. Globalization and the World’s Wine<br />

Markets: Overview. Adelaide University, CIES, Discussion Paper # 0143,<br />

November, 2001. – 56 p.;<br />

47. Blekhman I. I. Vibrational Mechanics. Singapore and all. World Scientific,<br />

2000;<br />

48. Blekhman I. I., Blekhman L. I., Vasilkov V. B., Vaisberg L. A., Yakimova K. S.<br />

Nonlinear effects, taking place when the fluid exhausts from the vibrating<br />

vessels. Reports of the Academy of Sciences. Vol.391, No2, 2003. p. 185-188;<br />

49. Blekhman I., Sperling L. The setting of the self- synchronization problem of the<br />

dynamic objects with inner degrees of freedom and method of its solution.<br />

Chapter 13. Selected Topics in vibrational mechanics. World Scientific, 2004. p.<br />

209–234;<br />

50. Clegg J. Electromagnetic reciprocator. U.S. Patent №691782, 1985;<br />

51. Comodity Market Review 1998-99. FAO, Rome, 1999, – 89 p.;<br />

52. Dekker K. Stability of Runge-Kutta methods for stiff nonlinear differential<br />

equations. Amsterdam-New-York. Elsevier Science Publishers B.V., 1984. –<br />

334 p.;<br />

53. Didebulidze A. Problems and prospects of agriculture and rural development in<br />

Georgia.- UNDP Georgia, Discussion Paper Series 5, 1997. – 72 p.;<br />

54. Ellichi Ibata, Toshiaki Tsuzaki, Kodo Fukuoka. Electromagnetic Vibrator and<br />

Device Incorporating the Same. US Patent #6271610 B1, 2001;<br />

55. Endeni I. Reliability modelling in electric power systems. NY, John Wiley &<br />

Sons, 1983. – 335 p.;


158<br />

56. Fitzgerald A. Electric machinery, 4th ed. Institution of Electrical engineers,<br />

London, 1983. – 220 p.;<br />

57. FMC Corporation (USA-Delaware). Electromagnetic vibrators. U.S. Patent<br />

№352284, 1982;<br />

58. Georgian Agriculture. Statistical Abstracts. State Department for Statistics of<br />

Georgia. Tbilisi, 2000. – 128 p.;<br />

59. Harris Paul Anthony. Electromagnets. UK Patent# 1194538, 1970;<br />

60. Higgiston J., Strohschein M., Ganczewska J. Wine Market in Poland. USDA,<br />

2001;<br />

61. Hubart CH. Electric machines. Oxford, McMillan, 1991. – 556 p.;<br />

62. Kapur K. Reliability in engineering design. Michigan, John Wiley & Sons, 1980.<br />

– 604 p.;<br />

63. Kraus Bernhard. Small Electrical Appliance Comprising an Electric Motor for<br />

Generating an Oscillating Displacement. WO 2005/006538 A1, 2005;<br />

64. Ksovreli R., Didebulidze A., Kotshiev V., Gasseev A.. Electromagnetic<br />

Oscillation Motor. USA Patent #4885487, 1989; Patents of: USSR # 1462451,<br />

1989; Canada #1285596, 1991; India #163519, 1989; Australia #606853, 1991.<br />

– 9 p.;<br />

65. Lurie K. A. Introduction in Mathematical Theory of Dynamic Materials. Berlin,<br />

New York: Springer, 2006. – 136 p.;<br />

66. Marshall K. Electromagnetic drive for use with vibratory conveyors. U.S. patent<br />

№786669, 1991;<br />

67. Maruyama Toshiki. Electromagnetic Motor of The Finite Rotational Type. EP<br />

#0543104A1, Bulletin 93/21, 1993;<br />

68. Medium-Term Prospects for Agricultural Commodities. Projections to the Year<br />

2005. FAO, Rome, 2000. – 164 p.;<br />

69. Metreveli V., Ksovreli R., Didebulidze A., Chelidze Sh., Maisashvili L.<br />

Electromagnetic Vibrator. UK Patent #2157093, 1986; Patents of: Georgia #49,<br />

1992; #227, 1995; #870, 1997; #1146, 1997; USSR #1040573, 1983; #1469532,


159<br />

1989; #1820460, 1993; Canada # 1202662, 1986; Germany #3390536, 1988;<br />

German DR #253746, 1988; France # 2556148, 1987; India #160927, 1987;<br />

Australia # 570651, 1988; Italy #1195562, 1988; Bulgaria #64345, 1989; Brazil<br />

#8307751, 1988; Czechoslovakia #255533, 1987. – 7 p.;<br />

70. Miyuki Furuya, Norishige Moritan. Electromagnetic Vibrator and Portable<br />

Device Employing The Same. US Patent #6486579 B1, 2002;<br />

71. Nachum Zabar, Ganei Tikva. Electromagneticc Device Particularly Useful as a<br />

Vibrator for a Fluid Pump. US Patent #6652252 B2, 2003;<br />

72. Nagaev R. F. Dynamics of Synchronising Systems. Berlin, Heidelberg: Springer.<br />

2003. – 193 p.;<br />

73. Nasar S. Electromagnetics and eleсtric machines, 2th ed. New-York, McGraw-<br />

Hill, 1983. – 180 p.;<br />

74. Ohta Masahiro, Sukigara Toru. Actuator. AU Patent #2003241731 A1, 2003;<br />

75. Pan Xiaojiang. Electromagnetic Multipurpose Vibrator. CN#1588533, 2005;<br />

76. Popper B. Three-Mass Electromagnetic Vibrating System. U.S. Patent<br />

№508732, 1990;<br />

77. Recent development of Georgia’s agriculture. Report of the Center for Strategic<br />

and International Studies, Washington, D.C., 2000;<br />

78. Selected Topics in Vibrational Mechanics (edited by I.I.Blekhman), New Jersey,<br />

et al. World Scientific, 2004. – 328 p.;<br />

79. Shier M. Electro-Inductive vibratory monitoring system. U.S. Patent №810764,<br />

1985;<br />

80. Shimada F. Vibration generator adjustable during operation. U.S. Patent<br />

№749361, 1991;<br />

81. Smith J. Mathematical modeling and digital simulation for engineers and<br />

scientist. St. Louis, Missouri, John Wily & Sons, 1980. – 271 p.;<br />

82. Statistical Yearbook of Georgia 2000. State Department for Statistics of<br />

Georgia. Tbilisi, 2000. – 308 p.;


160<br />

83. Stechmann Helmut. Electronic Circuit for stabilizing The Swing Amplitude of a<br />

Mechanical Vibrating System. US Patent #3805132, 1974;<br />

84. Sting Martin, Spruner Von Mertz Gert, Mildenberger Werner. Electromagnetic<br />

Vibrator with Sidewalls Excluding Dirt from Air Gap. DE 19537213, 1996;<br />

85. The World Market for Wine. A Strategy 2000 Report, Euromonitor<br />

International, 2001;<br />

86. Thomson J. J. Vibration and Stability; Advanced Theory, Analysis and Tools.<br />

Berlin, Heidelberg: Springer. 2003, – 248 p.;<br />

87. Thomson W. T. vibrations treory and applikations. london. Allen and urwin,<br />

1971. – 384 p.;<br />

88. Thomson W. Vibrations theory and aplication. London, Allen and Urwin, 1971.<br />

– 384 p.;<br />

89. Vaisberg L. A., Zarogatsky L. P. New machines and the complete technological<br />

lines for crushing and grinding the materials. Problems of machinebuilding and<br />

of the reliability of the machines. No.1, 2002. p. 57–61.;<br />

90. Wurdig G., Woller R. Chemie des Weines. Stuttgart: Ulmer, 1989. – 123 p.;<br />

91. Yoshiyuki Horose. Vibrating Bowl Feeder. US Patent #4362455, B65G 65/00,<br />

1982;<br />

92. Адамия Р. Ш. Динамика машин. – Тбилиси: «Мецниереба», 1999. – 399 с.;<br />

93. Андронов А. А., Витт А. А., Хайкин С. Э. Теория колебаний. – Москва:<br />

«Наука», 1981. – 253 с.;<br />

94. Автоматическая загрузка технологических машин: Справочник /И. С.<br />

Бляхеров, Г. М. Варьяш, А. А. Иванов и др.: Под общ. ред. И. А. Клусова. –<br />

Москва: «Машиностроение», 1990. – 400 с.: ил.;<br />

95. Бадалов А. Л., Михайлов А. С. Норми на параметры электромагнитной<br />

совместимости РЭС. – Москва: «радио и свазь», 1990. – 272 с.;<br />

96. Базаров Н. Х. Автоматика вибромашин. – Ташкент: «Узбекистан», 1976. –<br />

118 с.;


161<br />

97. Бауман В. А., Быховский И.И. Вибрационные машины и процессы в<br />

стройтельстве. – Москва: «Высшая школа», 1977. – 212 с.;<br />

98. Беридзе Г. И., Глонти Т. А., Дидебулидзе К. А. Влияние звуковых<br />

колебании на состав летучих кислот свежеотогнанного коньячного спирта.<br />

//Виноделие и виноградарства СССР, №2, 1968. ст. 4;<br />

99. Беридзе Г. И., Курдгелашвили М. В. Влияние ионизированных гамма-<br />

лучей на качество вина. //Виноделие и виноградарства СССР, №7, 1957.<br />

ст. 8;<br />

100. Берозашвили Г. В. и другие. Виброустановка. А.С. СССР №529845,<br />

Бюллетень Изобретений №36, 1977;<br />

101. Берозашвили Г. В., Гелашвили В. И. Теория, расчет и вопросы<br />

возбуждения электромагнитных вибрационных машин. – Тбилиси:<br />

«Сабчота сакартвело», 1978. – 175 с.;<br />

102. Берозашвили Г. В., Маглакелидзе Т. А. Устройство для питания<br />

однотактного Электромагнитного вибратора. А.С. СССР №605292,<br />

Бюллетень Изобретений №16, 1978;<br />

103. Берозашвили Г. В., Ормоцадзе Д. Е., Бурчуладзе Ш. В. Глубинный<br />

виброуплотнитель. А.С. СССР №727432, Бюллетень Изобретений №14,<br />

1980;<br />

104. Биховский И. И. Основы теории вибрационной техники. – Москва:<br />

«Машиностроение», 1969. – 363 с.;<br />

105. Блехман И. И. Что может вибрация. – Москва: «Наука», 1988. – 207 с.;<br />

106. Блехман И. И., Вайсберг Л. А., Лавров Б. П., Василков В. Б, Якимова К. С.<br />

Универсальный вибрационный стенд: экспериментальные исследования,<br />

определенные результаты. – Ст. Петербург: «Научно-техничнсские<br />

ведомости», ГТУ, №3, 2003. – ст. 224-227;<br />

107. Блехман И. И., Джанелидзе Г. В. Вибрационные перемещения. – Москва:<br />

«Наука», 1984. – 410 с.;


162<br />

108. Божко А. Е., Пермяков В. И., Пушня В. А. Методы проектирования<br />

злектромеханических вибровозбудителей. – Киев: «Наукова думка», 1989.<br />

– 203 с.;<br />

109. Борцов В. П., Чеканов Л. И. Транспортные и загрузочные устройства<br />

автоматических линии. – Москва: «Машиностроение», 1980. – 235 с.;<br />

110. Брегвадзе У. Д., Гардафхадзе М. Г., Павлов Ю. М. Влияние гамма-<br />

излучения на созревание конячных спиртов. //Новые физические методы в<br />

пишевой промышленности. Тезисы работ. – Москва, 1967. ст. 25;<br />

111. Буркинский П. С., Мирошников С. В., Залотарев Е. В., Лазарева Л.Н.<br />

Экономическая еффективность новой техники. – Киев: «Наукова думка»,<br />

1987. – 143 с.;<br />

112. Быховский К.Н. Новые однотактные электромагнитные<br />

вобровоздбудители. – Москва: «ЦНИИТЭ строймаш», 1972. – 40 с.;<br />

113. Ванеев Б. И., Тостищев В. М. Статистическая оценка надёжности<br />

электродвигателей по конструктивно-технологическим параметрам. –<br />

Москва: «Наука», 1973. – 203 с.;<br />

114. Вардиашвили О. И., Дидебулидзе К. А., Кевлишвили Д. З. Установка для<br />

обеззараживания и биостимуляции сельскохозяйственных культур. А.С.<br />

СССР № 1105138, Бюллетень Изобретений №28, 1984;<br />

115. Варсанофьев В. Д. Вибрационные бункерные устройства на горных<br />

предприятиях. – Москва: «Недра», 1984. – 181 с.;<br />

116. Василенко П. М., Василенко И. И. Автоматизация процессов<br />

сельскохозяйственного производства. – Москва: «Колос», 1972. – 574 с.;<br />

117. Вибрации в технике. Справочник в 6-ти томах. /Ред. совет: Челомей В.Н.<br />

(Пред.). Вибрационные процессы и машины. /Под ред. Э. Э.Лавендела. –<br />

Москва: «Машиностроение», Том 4, 1981. – 258 с.;<br />

118. Вуд Т., Халл Р., Паркер Д. Электромагнитный вибратор. Англ. патент<br />

№1461906, 1977 Асколи Э. Вибрационный электромагнитный двигатель.<br />

Англ. патент №1575589, 1980;


163<br />

119. Гольдберг О. Д., Гурий Н. С., Свириденко И. С. Проектирование<br />

электрических машин. – Москва: «Высшая школа», 1984. – 481 с.;<br />

120. Гончаревич И. Ф. Динамика вибрационного транспортирования. – Москва:<br />

«Наука», 1972. – 244 с.;<br />

121. Гончаревич И. Ф., Фролов К. В. Теория вибрационной техники и<br />

технологии. – Москва: «Наука», 1981. – 320 с.;<br />

122. Гудушаури Э. Г., Помовко Г. Ф. Теория вибрационных и технологических<br />

процессов при некулоновых трении. – Москва: «Наука», 1988. – 144 с.;<br />

123. Датуашвили М. И., Дидебулидзе А. К., Ксоврели Р. И., Маисашвили Л. А.<br />

Оптимизация режимов работы вибропривода транспортера. // Сб. тр. ГАУ.<br />

– Тбилиси, 1991. ст. 33-37.;<br />

124. Джавахишвили Г. А. Вибрационная очистка корнеплодов. Аграрная наука.<br />

Ежемесячный научно-теоретический и производственный журнал, ном. 11.<br />

– Москва, 2005. ст. 14.<br />

125. Джавахишвили Г. А. Электромагнитный виброустановка в виноделии.<br />

Международный сельскохозяйнственный журнал. ном. 1. – Москва, 2006.<br />

ст. 50-51;<br />

126. Дидебулидзе А. К., Ксоврели Р. И. Универсальный метод измерения<br />

возбуждающего усилия электромагнитного вибратора. //Тр. ГрузНИИТМЭ,<br />

т. 14. – Тбилиси, 1989. ст. 27-33;<br />

127. Дидебулидзе А. К., Ксоврели Р. И., Джавахишвили Г. А. К вопросу<br />

повышения энергетических показателей однофазного возвратно-<br />

поступательного вибратора. //Вопроси совершенствования технических<br />

средств механизации и электрификации. – Тбилиси: ГАУ, 1995. ст. 93-98.;<br />

128. Дидебулидзе К. А. и др. Устройство для получения сливочного масла. А. С.<br />

№ 42539, Бюллетень Изобретений №15, 1974;<br />

129. Дидебулидзе К. А., Берозашвили Г. В., Бурчуладзе Ш. В., Ксоврели Р. И.,<br />

и др. Виброустановка. А.С. СССР №394100, Бюллетень Изобретений №34,<br />

1974;


164<br />

130. Дидебулидзе К. А., Ксоврели Р. И., Берозашвили Г. В. Виброустановка.<br />

А.С. СССР №394100, Бюллетень Изобретений №34, 1973;<br />

131. Евстигнеев Л. Ф., Луковников Б. И. Электрический вибропривод. А.С.<br />

СССР №729805, 1980;<br />

132. Ермолин И., Жерихин И. Надежность электрических машин. – Ленинград:<br />

«Энергия», 1976. – 248 с.;<br />

133. Жерве Г. К. Промишленные испитания электрических машин. –<br />

Ленинград: «Энергоатомиздат», 1984. – 408 с.;<br />

134. Захаров Н. В. Феромагнитый преобразователь частоты. А.С. СССР №<br />

714590, Б.И. №5, 1980;<br />

135. Захаров О. Г. Испитания электрических изделии. – Москва: «Высшая<br />

школа», 1987. – 247 с.;<br />

136. Иванов-Смоленский А. В. и др. Универсальный метод расчёта<br />

электромагнитных процессов в электрических машинах. – Москва:<br />

«Энергоатомиздат», 1986. – 216 с.;<br />

137. Иванов–Смоленский А. В. Электромагнитные силы и преобразование<br />

энергии в электрических машинах. – М.: «Высшая школа», 1989. – 311 с.;<br />

138. Испытательная техника: В 2-х кн. /Под общ. ред. В. В. Клюева. – Москва:<br />

«Машиностроение», 1982. Кн. 1. – 528 с.;<br />

139. Изотов А. З. Ковалевский И. И. Способ возбуждения колебаний<br />

электромагнитного вибропривода. А.С. СССЗ №660728б, Б.И. №17, 1979.;<br />

140. Калантаров Н. Л., Цейтлин Л. А. Расчёт индуктивностей. – Ленинград:<br />

«Энергоатомиздат», 1986. – 488 с.;<br />

141. Кевлишвили Д. З., Дидебулидзе К. А. и др. Виброустановка. А.С. СССР<br />

№394100, Бюллетень Изобретений №34, 1973;<br />

142. Кишковский З. Н., Мержанян А. А. Технология вина. – Москва: «Легкая<br />

пищевая промишленность», 1984. –504 с.;<br />

143. Кишковский З. Н., Скурихин И. М. Химия Вина. – Москва:<br />

«Агропромиздат», 1988. – 246 с.;


165<br />

144. Ключев В. Н. Теория электропривода. – Москва: «Энергоатомизадат»,<br />

1985. – 506 с.;<br />

145. Козлов Б. А., Ушаков И. А. Справочник по расчету надежности<br />

аппаратуры радиоэлектроники и автоматики. – Москва: «Советское<br />

радио», 1975. ст. 188-199;<br />

146. Котеленец Н. Ф., Кузнецов Н. Л. Испытания и надежность электрических<br />

машин. – Москва: «Высшая школа», 1988. – 322 с.;<br />

147. Коловский М. З. Динамика машин. – Л.: «Машиностроение», 1989. –262 с.;<br />

148. Копылов И. П. Электромеханическое преобразование энергии. – Москва:<br />

«Энергия», 1978. – 400 с.;<br />

149. Косида С., Такасина Н. Вибропреобразователь. Японск. патент №54-<br />

34.884, 1979;<br />

150. Коцюбински А. И., Нитусов Ю. Е., Габараев Ф. А. Двухтактный<br />

электромагнитный вибратор переменного тока. А.С. СССР №1405099,<br />

Бюллетень Изобретений №23, 1988;<br />

151. Крюков Б. И. Динамика вибрационных машин резонансного типа. – Киев:<br />

«Наукова душка», 1967. – 185 с.;<br />

152. Ксоврели Р. И., Дидебулидзе А. К., Джавахишвили Г. А., Гасеев А. Ф.,<br />

Бесаев В. С. Электромагнитный вибратор. А.С. СССР №178183, Бюллетень<br />

Изобретений №46, 1992;<br />

153. Ксоврели Р. И., Дидебулидзе А. К., Гасеев А. Ф., Джавахишвили Г. А.<br />

Электромагнитный вибратор. А.С. СССР №177440, Бюллетень<br />

Изобретений №41, 1992;<br />

154. Левин Л. П. Вопросы теории и расчета электровибрационных машин.<br />

// Механика и расчет машин. – Москва: «Изд. АН СССР», 1957. ст. 19–36.;<br />

155. Левитский Н. И. Колебания в механизмах. – Москва: «Наука», 1988. – 332<br />

с.;<br />

156. Лупендин Л. Ф. Акустика. – Москва: «Высшая школа», 1978. ст. 37-39;


166<br />

157. Малтабар В. М., Дертман Г. Н. Технология коньяка. – Москва: «Пищевая<br />

промишленность», 1971. – 343 с.;<br />

158. Махароблидзе Р. М. Оптимизация динамических процессов в сельско-<br />

хозяйственных машинах. – Москва: «Агропромиздат», 1991. – 156 с.;<br />

159. Меламедов И. М. Физические основы надёжносты. – Ленинград:<br />

«Энергия», 1970. –152 с.;<br />

160. Менли А. Анализ и обработка записей колебаний. Пер. с англ. – Москва:<br />

«Машиностроение», 1972. – 368 с.;<br />

161. Методика (Основные положения) определения экономической<br />

эффективности использования в народном хозяйстве новой техники,<br />

изобретении, предложений. – Москва: «Экономика», 1977. – 56 ст.;<br />

162. Методические рекомендации по анализу (с исползованием ЭВМ) затрат на<br />

меропрятия по новой технике и их экономической эффективности. – Киев,<br />

1980. – 131 с.;<br />

163. Метревели В. И., Ксоврели Р. И., Дидебулидзе А. К., Челидзе Ш. В.,<br />

Маисашвили Л. А. Электромагнитный вибратор. А.С. СССР №1040573,<br />

Бюллетень Изобретений №19, 1983;<br />

164. Мирошников Л. П. К методике расчёта экономической эффективности<br />

новой техники. // Экономика Украины, №5, 1982. ст. 58–62.;<br />

165. Немеску М. Вибрационный двигатель. Патент СРР №17349, 1978;<br />

166. Нитусов Ю. Е. Коцюбинский А. И, Гасымов Р. А. Вибропривод. АС СССР<br />

№1363392, Бюллетень Изобретений №48, 1987;<br />

167. Ормоцадзе Д. Е. Устройство управления вибрационными бункерами..<br />

//Технология электротехнического производства. – Москва: «Электро-<br />

техническая промышленность», №6, 1980. ст. 13–14.;<br />

168. Ормоцадзе Д. Е., Ксоврели Р. И., Кочиев Г. В. Устройство для управления<br />

электромеханическым преобразователем. А.С. СССР №762104, Бюллетень<br />

Изобретений №33, 1980;


167<br />

169. Ормоцадзе Д. Е., Ксоврели Р. И., Кочиев Г. В. Устройство для управления<br />

электромагнитным вибратором. А.С. СССР №873379, Бюллетень<br />

Изобретений №38, 1981;<br />

170. Петренко А. В., Баржин В. Я. Вибрационный электродвигатель. А.С.<br />

СССР, №642801, 1979;<br />

171. Петухов В. В., Калинин П. Ф. Вибрационный бункер. А.С. СССР №262594,<br />

Бюллетень Изобретений №6, 1970;<br />

172. Повидайло Б. А. Расчет конструирование вибрационных питателей. –<br />

Москва: «Машгиз», 1962. – 173 с.;<br />

173. Полтаревич Д. С. Фактическая эффективность новой техники. «Вопроси<br />

экономики», №6, 1980. ст. 44–45.;<br />

174. Писаренко Г. С. Обобщенная нелинейная модель учета рассеяния энергии<br />

при колебаниях. – Киев: «Наукова думка», 1985. – 240 с.;<br />

175. Потураев В. Н. и др. Элементы конструкции вибрационных транспортно-<br />

технологических машин. – Киев: «Наукова думка», 1984. ст. 120–124.;<br />

176. Приборы и системы для измерения вибрации, шума и удара. Справочник в<br />

2-х кн. /Под общ. ред. В. В. Клюева. – Москва: «Машиностроение», 1978.<br />

Кн. 1. – 447 с.;<br />

177. Рипс Я. А., Савельев Б.А. Анализ и расчёт надёжности систем управления<br />

электроприводами. – Москва: «Энергия», 1974. – 248 с.;<br />

178. Роговой и др. Преобразователь частоты. А.С. СССР №860237, Бюллетень<br />

Изобретений №32, 1981;<br />

179. Ряшенцев Н. П., Ковалев Ю. З. Динамика электромагнитных импульсных<br />

систем. – Новосибирск: «Наука», 1974. – 250 с.;<br />

180. Санакоев Т. В. Проектирование и расчёт электровибрационных машин.<br />

– Цхинвали: «Иристон», 1977. – 183 с.;<br />

181. Сборник задач по теории надёжности. Под ред. А. М. Половко и И. М.<br />

Маликова. – Москва: «Советское радио», 1972. – 407 с.;


168<br />

182. Сирадзе А. Ш., Берозашвили Г. В., Мыльников А. А., Маглакелидзе Т. А.<br />

Математическая модель электромагнитного возбудителя механических<br />

колебании. // Труды ВНИИТМЭ. – Тбилиси, 1980. ст. 28–30;<br />

183. Сирбиладзе А. Л. Основы технологии коньяка. – Москва: «Пищевая<br />

промишленность», 1971. – 109 с.;<br />

184. Сердюк И. Вина из зон абсолютной безопасности. http://www.estart.ru/<br />

food/drinks/;<br />

185. Спиваковский А. С., Гончарев Н. Ф. Вибрационные и волновые<br />

транспортирующие машины. – Москва: «Наука», 1983. – 238 с.;<br />

186. Усаковский В. М. Вибрационная техника в сельском хозяйстве. – Москва:<br />

«Знание», 1971. – 32 с.;<br />

187. Филонова Е. Российский рынок вина. Журнал «Вы и Ваш магазин», 2001.<br />

ст. 5–6;<br />

188. Хачатуров Т. С. Экономическая эффективность капитальных вложений.<br />

http://www.cultinfo.ru/fulltext/1/001/008/092/663.htm;<br />

189. Хайрулин М. Х. и др. Электромагнитный вибратор. А.С. СССР №1453543,<br />

Бюллетень Изобретений №3, 1989;<br />

190. Хвингия М. В. Динамика и прочность вибрационных машин с<br />

электромагнитным возбуждением. – Москва: «Машиностроение», 1980. –<br />

248 с.;<br />

191. Хвингия М. В., Ниношвили Б. И. Электромагнитные вибраторы с<br />

регулируемой собственной частотой. – Тбилиси: «Мецниереба», 1971. –<br />

224 с.;<br />

192. Членов В. А., Михайлов Н. В. Виброкипящий слой. – Москва: «Наука»,<br />

1972. – 340 с.;<br />

193. Шапиро С. В. Система управления с тиристорными преобразователями<br />

частоты для электротехнологии. – Москва: «Энергоатомиздат», 1989. – 166<br />

с.;


169<br />

194. Электрические измерения неэлектрических величин. //Под редакцией<br />

Новицкого П. В. – Ленинград: «Энергия», 1975. – 576 с.;<br />

195. Энергосберегающая технология электроснабжения народного хозяйства: В<br />

5 кн. Практ. пособие /Под ред. В. А. Веникова. Кн. 2. Энергосбережение в<br />

электроприводе /Н. Ф. Ильинский, Ю. В. Рожанковский, А. О. Горнов. –<br />

Москва: «Высшая школа», 1989. – 127 с.: ил.;<br />

196. Яковенко В. Б. Моделирование и расчет вибрационных систем. – Киев:<br />

«УМКВО», 1988. – 230 с.;<br />

197. http://drinks.su/index.php?option=com_content&task=view&id=67&Itemid=94;<br />

198. http://enoteka.ru/Articles/View/?id=532;<br />

199. http://extreme.by/addons/id266.html;<br />

200. http://globalvoicesonline.org/2006/05/07/russia-ban-on-georgian-wine-and-<br />

water/;<br />

201. http://travel2.nytimes.com/2006/10/08/travel/08georgia.html;<br />

202. http://www.aboutgeorgia.net/cuisine/wines.html;<br />

203. http://www.avignonesi.it/eng-aziende.htm;<br />

204. http://www.cellarnotes.net/wine_by_geographic_origin.htm;<br />

205. http://www.ebrd.com/new/pressrel/1999/50sept29.htm;<br />

206. http://www.fao.org/newsroom/EN/field/2006/1000366/index.html;<br />

207. http://www.monteswines.com/english/home.htm;<br />

208. http://www.santamargherita.com/it/;<br />

209. http://www.tasting-wine.com/articles/making-wine/how-to-make-wine.php;<br />

210. http://www.wineeducation.com/aging.html;


170<br />

danarTebi<br />

<br />

<br />

ukuqceviT-winsvliTi moZraobis erTtaqtiani<br />

eleqtromagnituri magnitogamtaris grafikuli eskizi;<br />

detalirebis dros gamoyenebul iqna grafikuli<br />

progarma 3D MAX<br />

danarTi 1.


171<br />

danarTi 2.<br />

ukuqceviT-winsvliTi moZraobis erTtaqtiani eleqtromagnituri<br />

vibraciuli danadgaris grafikuli eskizi;<br />

detalirebis dros gamoyenebul iqna grafikuli<br />

progarma 3D MAX


172<br />

danarTi 3.


173<br />

danarTi 4.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!