Prolil endopeptidasa eta piroglutamil peptidasa I ... - Euskara
Prolil endopeptidasa eta piroglutamil peptidasa I ... - Euskara
Prolil endopeptidasa eta piroglutamil peptidasa I ... - Euskara
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
4. PIROGLUTAMIL PEPTIDASA I<br />
4.1. EZAUGARRI OROKORRAK<br />
Piroglutamil <strong>peptidasa</strong> I<br />
Piroglutamil <strong>peptidasa</strong> I-ak (EC 3. 4. 19.3), peptido<strong>eta</strong>tik amino muturreko<br />
<strong>piroglutamil</strong> aminoazidoak hidrolizatzen ditu oso modu selektiboan (McDonald <strong>eta</strong><br />
Barret, 1986).<br />
Amino muturreko L-azido glutamikoa ziklatzen denean, L-pGlu emateko,<br />
zenbait ezaugarri berezi hartzen dute peptidoek. Alde batetik peptidoaren batazbesteko<br />
bizitza, tamaina bereko beste peptidoena baino luzeagoa izaten da, <strong>peptidasa</strong> gehienak<br />
ez baitira gai L-pGlu-X lotura hidrolizatzeko. Dena den, egitura hau duten peptidoen<br />
erregulazioa aurrera eramateko gai diren entzimak beharrezkoak dira. Honela bada,<br />
lotura hau apurtuko duten zenbait <strong>peptidasa</strong> deskribatu dira: <strong>piroglutamil</strong> <strong>peptidasa</strong> I<br />
<strong>eta</strong> <strong>piroglutamil</strong> amino<strong>peptidasa</strong> II.<br />
Aktibitate hau duten peptidasei omega <strong>peptidasa</strong>k deitzen zaie amino<strong>peptidasa</strong>k<br />
deitu beharrean, hauen substratuek ez dutelako N-muturrean amino-talde askerik.<br />
Piroglutamil <strong>peptidasa</strong> II-ari buruz (EC 3.4.19.6) ikerlan ugari kaleratu dira<br />
(Bauer <strong>eta</strong> lank., 1981; O'Connor <strong>eta</strong> O'Cuinn, 1985; Zagon <strong>eta</strong> McLaughlin, 1989).<br />
Mintzari loturiko m<strong>eta</strong>lo<strong>peptidasa</strong> bat da. Muskuluan <strong>eta</strong> nerbio sisteman, batez ere<br />
sinaptosom<strong>eta</strong>n, agertzen da (Wilk <strong>eta</strong> Wilk, 1989; Czekay <strong>eta</strong> Bauer, 1993; Awade <strong>eta</strong><br />
lank., 1994) Oso espezifitate handia du TRH-arekiko, beste substraturik ez baitu<br />
hidrolizatzen.<br />
Piroglutamil <strong>peptidasa</strong> I entzimak, <strong>piroglutamil</strong> <strong>peptidasa</strong> II-a bezala L-pGlu-X<br />
lotura hidrolizatzen duen arren, zenbait desberdinatasun ditu aurrekoaren aldean. Hau,<br />
zistein <strong>peptidasa</strong> zitosoliko moduan deskribatu da (Cummins <strong>eta</strong> O'Connor, 1996).<br />
Dena den, beste lan<strong>eta</strong>n mintzari lotuta ere aurkitzen dela frogatu da (Alba <strong>eta</strong> lank.,<br />
1995; de Gandarias <strong>eta</strong> lank., 1998).<br />
Piroglutamil <strong>peptidasa</strong> I Bacillus amyloliquefaciens-etik isolatu zen lehenengo<br />
aldiz, bere ezaugarri entzimatikoak karakterizatuz (Tsuru <strong>eta</strong> lank., 1978). Aurrerago<br />
bere genea klonatzea <strong>eta</strong> sekuentziatzea lortu zen (Yoshimoto <strong>eta</strong> lank., 1993).<br />
Sarrera 25