Prolil endopeptidasa eta piroglutamil peptidasa I ... - Euskara
Prolil endopeptidasa eta piroglutamil peptidasa I ... - Euskara
Prolil endopeptidasa eta piroglutamil peptidasa I ... - Euskara
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Prolil</strong> <strong>endo<strong>peptidasa</strong></strong><br />
22<br />
3.3. PROLIL ENDOPEPTIDASA ETA PEPTIDO<br />
AKTIBOAK<br />
<strong>Prolil</strong> <strong>endo<strong>peptidasa</strong></strong>k prolina duten peptidoak, azil-Yaa-Pro-Xaa modukoak,<br />
aminoazidoaren karboxilo muturretik anderatzen ditu. Entzimak ezin du proteina<br />
luzeagoak hidrolizatu, <strong>eta</strong> deskribatu da 3000 Da baino gehiagoko peptidoak ezin<br />
dituela anderatu. <strong>Prolil</strong> <strong>endo<strong>peptidasa</strong></strong>k, peptidoek amino bukaeran N-amina askea<br />
dutenean, ez ditu anderatzen Bi prolinen arteko lotura peptidikoaren hidrolisia ere,<br />
ezin du aurrera eraman (Cunningham <strong>eta</strong> O'Connor, 1997) <strong>eta</strong> bakarrik trans<br />
konformazioan dauden prolinak ezagutzen ditu (Lin <strong>eta</strong> Brandts, 1983). Zenbait<strong>eta</strong>n,<br />
prolinaren ordez, alanina duten substratuak ere hidroliza ditzake, baina aktibitatearen<br />
galera handia du. <strong>Prolil</strong> <strong>endo<strong>peptidasa</strong></strong>k, besteak beste, hurrengo peptido<strong>eta</strong>n eragiten<br />
du: TRH, GnRH, angiotensina I, bradikinina, β-endorfina, neurotensina, oxitozina, P<br />
substantzia <strong>eta</strong> basopresina (Walter <strong>eta</strong> lank., 1971; Koida <strong>eta</strong> Walter, 1976; Tate,<br />
1981; Emson <strong>eta</strong> lank., 1982; Greene <strong>eta</strong> lank., 1982; Camargo <strong>eta</strong> lank., 1984;<br />
Moriyama <strong>eta</strong> lank., 1988; Mendez <strong>eta</strong> lank., 1990; Stanziola <strong>eta</strong> lank., 1999). <strong>Prolil</strong><br />
<strong>endo<strong>peptidasa</strong></strong>k, hau<strong>eta</strong>ko zenbait peptidoen aktibitatea, erregulatzen du; best<strong>eta</strong>n,<br />
peptido aktiboak eratzen ditu bere aitzindari<strong>eta</strong>tik.<br />
Adibidez, Angiotensina I (Asp-Arg-Val-Tyr-Ile-His-Pro-Phe-His-Leu) <strong>eta</strong><br />
Angiotensina II (Asp-Arg-Val-Tyr-Ile-His-Pro-Phe)-aren prolinen karboxilo<br />
muturrean eragiten du, biologikoki aktiboa den Angiotensina (1-7), emateko(Welches<br />
<strong>eta</strong> lank., 1991). P substantzia (Arg-Pro-Lys-Pro-Glu-Glu-Phe-Phe-Gly-Leu-Met-<br />
NH2)-ren bigarren prolinaren karboxilo muturra hidrolizatzen du. Sortzen den<br />
heptapeptidoa (Lys-Pro-Glu-Glu-Phe-Phe-Gly-Leu-Met-NH2) P substantzia bera<br />
baino biologikoki aktiboagoa da Guinea txerriaren ileoaren uzkurduran (Yajima <strong>eta</strong><br />
Kitagawa, 1973; Yanaihara <strong>eta</strong> lank., 1977).<br />
Sarrera