26.08.2013 Views

Gizarte eta nazio errepresentazioa telebista-albistegietan - Euskara

Gizarte eta nazio errepresentazioa telebista-albistegietan - Euskara

Gizarte eta nazio errepresentazioa telebista-albistegietan - Euskara

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

econocimiento individual y, primordialmente, el colectivo a través de<br />

distintos discursos y/o acciones." (APAOLAZA, 1993: 24)<br />

Hizkuntzaren balio komunikatibo <strong>eta</strong> sinbolikoa aipatu ditugu lehenago.<br />

Azken aipuan berriz, euskarari, beste hizkuntza askori bezala, indibidual zein<br />

kolektiboki "propio" gisa ulertua izanaren errekonozimendu azpimarratu dugu.<br />

Identifikazio kolektibo horrek dituen aurpegi desberdinen artean<br />

euskararen inguruko jaiak daude. Korrika <strong>eta</strong> bere inguruan biltzen den<br />

euskaltzaleei buruz Teresa del Valle-k 1 idatzi duenez,<br />

"el euskara (...) actúa como elemento diferenciador en relación a<br />

núcleos de población más amplios. En este núcleo, la relación con la<br />

lengua es activa, militante, entendida no como una herencia arcaica<br />

sino como una pertenencia que ha de desarrollarse y transmitirse. Este<br />

núcleo tiene una serie de referencias y establece valoraciones en las<br />

que se combinan elementos del mundo tradicional vasco con otros<br />

vigentes en la sociedad moderna e industrializada." (VALLE, 1988: 18-<br />

19)<br />

Azpiatal hon<strong>eta</strong>n, hizkuntzari, nortasun kulturaren definizioan, eman zaion<br />

zentralitatea azpimarratu nahi izan dugu. Edozelan ere, Hego Euskal Herriaren<br />

kasuan, bi hizkuntza, bi erreferente <strong>eta</strong> produkzio kultural, <strong>eta</strong>, bi ikuspegi<br />

ideologiko gurutzatzen (elkar topo egiten) direla esatea ez dago tokiz kanpo 2 .<br />

Gure kasuan, ikerk<strong>eta</strong>-lanaren norabidea mantendu guran, bi hizkuntza <strong>eta</strong><br />

kultura horien arteko gorabehera edota gatazka ez ditugu jorratu <strong>eta</strong> erizpide<br />

global<strong>eta</strong>n mantendu gara. Edozelan ere, jarrera horien 3 adierazgarri gisa hona<br />

hemen Dominguez-en aipu hau:<br />

"Fundar la definición de lo que es y supone la cultura vasca en<br />

torno al elemento diferenciador del idioma, reducirla a un determinado<br />

número de bienes culturales so pretexto de que reflejan la identidad<br />

nacional, o hablar indiferenciadamente de la existencia de diversas<br />

culturas nacionales en el seno de nuestra sociedad, sin proceder a un<br />

estudio pormenorizado de los procesos de creación, producción,<br />

difusión y consumo de cultura en Euskadi, conduce de manera<br />

inevitable a la perpetuación de un debate que paulatinamente se va<br />

1 <strong>Euskara</strong>, kontinuitate kulturala, lurrald<strong>eta</strong>suna <strong>eta</strong> abarren inguruko erritualizazio <strong>eta</strong><br />

sinbolizazioaz gehiago sakondu gura izan ezkero, ikus: VALLE, Teresa del. Korrika:<br />

rituales de la lengua en el espacio. Bartzelona. Anthropos. 1988.<br />

2 Euskal kulturaz hitzegiten dugunean zertaz ari garen argitzeko bidean, euskarak herri<br />

honen kulturaren gauzatzean duen balioa <strong>eta</strong> orohar kanpo zein barruko kulturen arteko<br />

oreka/desorekak aztertuz, ikus: Herria 2000 Eliza, 131 zkia, 1993, "Kulturaz <strong>eta</strong> Euskal<br />

Kulturaz" titulupean zenbaki monografikoa, <strong>eta</strong> bereziki Laura Mintegiren "Euskal<br />

kulturaren izenaz <strong>eta</strong> izanaz" 6-8 orr non, besteak beste, euskal kulturaren ikuspegi<br />

dinamikoa <strong>eta</strong>, kanpoko kultur-patroien txertatzea ikuspegi kritiko batez azaltzen<br />

dituen. Gainera, aldizkari berean Aureli Argemí-k "Lengua y pueblo", 9-11 orr., herri<br />

baten nortasunean hizkuntzak jokatzen duen papera aztertzen du.<br />

3 Abiapuntu ideologiko desberdin<strong>eta</strong>tik, unibertsalismo zein elkarregaz bizi daitezken<br />

kultur anitzen ikuspegi<strong>eta</strong>tik, ugari dira gai hau jorratu dituzten autoreak. Ikus, besteak<br />

beste: FUSI, J. P., El País Vasco. Pluralismo y nacionalidad. Alianza. Madril. 1984;<br />

UNZUETA, P., Los nietos de la ira. Madril. El País. 1987; VILLANUEVA, J., "En<br />

torno a la identidad vasca", Imprecor, 71 zkia.,iraila. 1989 <strong>eta</strong> ALVAREZ, I <strong>eta</strong> VILA,<br />

I., "Nación: identidad y conflicto", Mientras Tanto, 52 zkia., 1992: 37-56 orr..<br />

____________________________________________________________<br />

GIZARTE ETA NAZIO ERREPRESENTAZIOA TELEBISTA-ALBISTEGIETAN.<br />

Euskal Herria Teleberri, Telenavarra <strong>eta</strong> Telenorte albistegi<strong>eta</strong>n. 48

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!