S i n a a r s i
S i n a a r s i
S i n a a r s i
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
S i n a a r s i<br />
ia afTaraSvili, meore enis Seswavlis fsiqologiuri<br />
faqtorebi saskolo garemoSi . . . . . . . . . . . . .<br />
Ia Aptarashvili, Psychological factors of studying Georgian as a second<br />
language in schools . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
irina bagauri, imersiis bilingvuri ganaTleba – pasuxi<br />
ganaTlebis globaluri filosofiis<br />
gamowvevebze . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
Irina Bagauri, Immersion Bilingual Education – The Response to Global Education<br />
Philosophy’s Challenges . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
mzia wereTeli, walkis raionSi arsebuli jgufTaSorisi<br />
urTierTobebis fsiqologiuri Taviseburebebis<br />
sakiTxisaTvis. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
Mzia Tsereteli, Psychological characteristics of ethnic group relations in Tsalka<br />
region The article is based on the materials of the research. . . . . .<br />
ligita grigule, saqarTvelos umciresobaTa ganaTlebis<br />
reforma: adgilobrivi iniciativebidan<br />
saxelmwifos mier dagegmil umciresobaTa<br />
ganaTlebis reformamde . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
Ligita Grigule, Georgia Minority Education Reform: from local initiatives towards<br />
state planed minority education reform . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
ana babluani, G_gan (_dan) Tandebulian saxelTa swavleba<br />
azerbaijanelTaTvis . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
Ana Babluani, Teaching Azerbaijanians how to use preposition – “from”<br />
- gan (dan) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
gv. 2<br />
gv. 11<br />
gv. 12<br />
gv. 20<br />
gv. 21<br />
gv. 30<br />
gv. 31<br />
gv. 43<br />
gv. 44<br />
gv. 48
2<br />
ia afTaraSvili<br />
meore enis Seswavlis fsiqologiuri faqtorebi<br />
saskolo garemoSi<br />
abstraqti<br />
winamdebare kvlevis mizani iyo, Semeswavla qarTulis, rogorc meore<br />
enis aTvisebis fsiqologiuri faqtorebi formalur saswavlo garemoSi,<br />
romelsac Tan axlavs enis realizebis araformaluri garemoc. kvlevis<br />
Teoriul safuZvels warmoadgenda meore enis Seswavlis miuleris<br />
socialur-kognituri modeli (1997). hipoTezidan gamomdinare,<br />
kvlevisaTvis specialurad Seiqmna instrumenti - kiTxvari moswavleebisa<br />
da maswavleblebisaTvis. moswavlis mier meore enis codnis done Sefasda<br />
misi akademiuri niSniT aRniSnul saganSi (qarTul enaSi) da<br />
maswavleblis kiTxvaris monacemebiT. kvlevaSi monawileobdnen qalaq<br />
Tbilisis araqarTulenovani skolebi da orseqtoriani (qarTul-rusuli)<br />
skolebis rusuli seqtoris ramdenime klasi. monacemTa statistikuri<br />
analizis Sedegad gamovlinda Semdegi ZiriTadi faqtorebi, romlebic<br />
gavlenas axdenen meore enis Seswavlis warmateba-warumateblobaze:<br />
integraciis motivacia, instrumentaluri motivacia, sakuTari enobrivi<br />
unaris Sefaseba, moswavlis saskolo TviTkoncepti.<br />
Sesavali<br />
Tanamedrove sazogadoeba,<br />
romelic Slis yvelanair<br />
geografiul sazRvars da eTnokulturul<br />
bariers urTierTobaSi,<br />
gviyenebs uamrav moTxovnas: maT<br />
Soris multilingvuri ganaTlebis<br />
aucileblobasac.<br />
ojaxSi, skolamdel dawesebulebebsa<br />
da skolebSi aRzrdisa da<br />
ganaTlebis prioritetul miznebs<br />
warmoadgens bavSvis pirovnuli da<br />
SemecnebiTi (kognituri) ganviTareba,<br />
romlis erT-erTi umniSvnelovanesi<br />
aspeqti metyvelebis daufleba da<br />
enis Seswavlaa. ena socializaciis<br />
mTavari instrumentia, amitom misi<br />
srulfasovani floba ganapirobebs<br />
individis integracias socialurkulturul<br />
sivrceSi. xSirad es<br />
bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
integracia moiTxovs meore enis an<br />
ucxo enis flobasac.<br />
adamianis mier meore enis an<br />
ucxo enis gamoyeneba ar Semoifargleba<br />
mxolod sayofacxovrebo<br />
an saliteraturo sferoTi. is aseve<br />
aqtualuria mis profesionalur<br />
cxovrebaSic, rac gulisxmobs enis<br />
ara mxolod aRqmisa da gagebis<br />
doneze flobas, aramed aqtiuri<br />
verbaluri urTierTobis funqciasac.<br />
TiTqmis yoveli meore Tanamedrove<br />
adamiani flobs minimum or enas, misi<br />
sacxovrebeli garemodan an misi<br />
profesiidan gamomdinare.<br />
dResdReobiT bilingvizmis,<br />
multilingvuri ganaTlebis problema<br />
arsebiTi da mravalmxrivia. misi<br />
sxvadasxva aspeqti Seswavlili iyo<br />
da Seiswavleba wlebis manZilze
ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
sxvadasxva mecnieris mier: r<br />
gardneri, v. lamberti, k. beikeri, h.<br />
dankeli, u. leopoldi, u. makkei, C.<br />
osgudi, u, vainraixi, n. imedaZe, a.<br />
leontieva da a.S.<br />
samecniero literaturaSi<br />
bilingvizmis fenomenis axsnisadmi<br />
sxvadasxva midgoma arsebobs: erTni<br />
ganixilaven bilingvizms, rogorc<br />
socialur movlenas, rogorc<br />
saxelmwifos saganmanaTleblo da<br />
enobriv politikas, rac imas<br />
gulisxmobs, rom, rodesac<br />
saxelmwifoSi arseboben erovnuli<br />
umciresobebi, romelTac uwevT sxva<br />
(ara mSobliur) enobriv garemoSi<br />
cxovreba, TavisTavad dgeba maT<br />
Soris urTierTobis sakiTxi.<br />
Sesabamisad irCeva sakontaqto,<br />
sakomunikacio ena. rac imas niSnavs,<br />
rom bilingvuri, an multilingvuri<br />
ganaTlebis aucilebloba ganpirobebulia<br />
Tanamedrove sazogadoebis<br />
internacionaluri kulturiT.<br />
meore mecnieruli midgomis<br />
Tanaxmad, bilingvizmi aris ara<br />
socialuri, aramed individualuri<br />
movlena, romlis roli da<br />
mniSvneloba fasdeba individis<br />
pirovnuli da SemecnebiTi<br />
ganviTarebis konteqstSi.<br />
Sesabamisad, ganaTlebis prioritetulobis,<br />
individis profesionaluri<br />
zrdis moTxovnilebis<br />
pirdapirproporciulad, sul ufro<br />
da ufro izrdeba interesi enis<br />
dauflebis procesisa da meqanizmis<br />
Seswavlisadmi.<br />
seriozuli kvlevis sagans<br />
warmoadgens is, Tu ra faqtorebi,<br />
maT Soris fsiqologiuri,<br />
ganapirobebs meore enis SeswavlaSi<br />
warmateba-warumateblobas.<br />
lingvistebi xSirad miuTi-<br />
Teben, rom nebismier kulturaSi<br />
bavSvebi uproblemod aRweven<br />
kompetentur codnas maT mSobliur<br />
enaSi, Tu ra Tqma unda, adgili ar<br />
aqvs ganviTarebis darRvevebs da<br />
garemos problemebs (sruli<br />
izolacia, naklebi enobrivi<br />
stimulebi da a.S) magram mSobliuri<br />
enis kargi floba ar niSnavs imas,<br />
rom individi meore enis Seswavlasac<br />
aseTive warmatebiT moaxerxebs,<br />
Tundac mizani seriozuli iyos,<br />
saTanado motivaciac gaaCndes da<br />
garemo pirobebic swavlisTvis<br />
optimaluri iyos.<br />
sakiTxis mimoxilva<br />
winamdebare kvlevis mizans<br />
warmoadgens meore enis Seswavlis<br />
fsiqologiuri faqtorebis gamokveTa<br />
formalur saswavlo (saskolo)<br />
garemoSi, ufro konkretulad ki<br />
saskolo konteqstSi, sagakveTilo<br />
konteqstSi da ojaxi -skola<br />
urTierTobis (ojaxis saskolo<br />
cxovrebaSi CarTulobis) konteqstSi.<br />
kvlevis Teoriul safuZvels<br />
warmoadgens miuleris saskolo<br />
garemoSi meore enis Seswavlis<br />
socialur-kognituri modeli (1997),<br />
albert banduras TviTefeqturobis,<br />
rogorc qcevis centraluri<br />
prediqtoris koncepti da aseve<br />
lambertis, klemanisa da gardneris<br />
socialur-aRmzrdelobiTi modelebi.<br />
kvlevis konceptualuri mxaris<br />
gasagebad mokled ganvixiloT<br />
TiToeuli modeli.<br />
lambertis modelis (lamberti,<br />
1974; 1979; 1981) mixedviT, meore enis<br />
warmatebiT dauflebis ZiriTadi<br />
faqtori aris motivacia, romelic,<br />
Tavis mxriv, ganapirobebs meore /<br />
ucxo enis SeswavlaSi identurobis<br />
ganviTarebas (Identitätsentwicklung). individis<br />
survili da mzadyofna,<br />
Seiswavlos umravlesobis ena, iyos<br />
es misi cxovrebis erT-erTi mTavari<br />
Rirebuleba da TviTrealizaciis<br />
saSualeba, lambertisaTvis warmoadgens<br />
integraciul orientirs<br />
sociumSi. swored es integraciis<br />
motivacia (sociumSi integraciaze<br />
orientireba) aris mis modelSi<br />
mTavari cvladi da meore enis<br />
warmatebiT aTvisebis winapiroba.<br />
lamberti ganasxvavebs mas<br />
instrumentaluri motivaciisgan,<br />
romelic aqcents akeTebs enis<br />
flobis ekonomikur da praqtikul<br />
upiratesobaze.<br />
3
4<br />
gardneris socialur-aRmzrdelobiTi<br />
modeli (gardneri, 1979;<br />
1985) garkveulwilad efuZneba<br />
lambertis models, Tumca, misgan<br />
gansxvavebiT, is ganixilavs meore<br />
enis Seswavlis konteqstSi<br />
socialur-kulturuli garemos<br />
zemoqmedebasac.<br />
igi gamoyofs 4 ZiriTad<br />
Sualedur cvlads, romlebic<br />
gavlenas axdenen meore enis<br />
dauflebis xarisxze. esenia:<br />
inteleqti<br />
enis niWi (talanti)<br />
motivacia<br />
enis gamoyenebis situaciuri<br />
SiSi<br />
TiToeuli am cvladis gavlena<br />
SeiZleba sxvadasxvagvari iyos<br />
kulturul-socialuri garemos<br />
mixedviT. monokulturul, erTenovan<br />
(mSobliurenovan) garemoSi meore<br />
enis Seswavla ZiriTadad mimdinareobs<br />
saswavlo dawesebulebebSi,<br />
formalur saswavlo konteqstSi.<br />
gardneri varaudobs, rom enis<br />
Seswavlis niWi da sxva kognituri<br />
faqtorebis zemoqmedeba Tavs iCens<br />
swored amgvar formalur saswavlo<br />
garemoSi. motivaciur faqtors ki<br />
garkveuli datvirTva aqvs, rogorc<br />
araformalur saswavlo, aseve<br />
formalur saswavlo garemoSic.<br />
gardneris modelis mixedviT,<br />
enobriv talants didi mniSvneloba<br />
aqvs orive konteqstSi, Tumca misi<br />
roli ufro metia monokulturul<br />
garemoSi, vidre bi- da<br />
multikulturul garemoSi.<br />
gardneri lambertis models<br />
ufro srulyofils xdis pirovnuli<br />
cvladis SemotaniT, rogoricaa<br />
“situaciuri SiSi meore enis<br />
gamoyenebisas”. marTlac kvlevebma<br />
(gardneri, 1985; lalonde/piersoni,<br />
1983; lalonde/gardneri, 1984)<br />
daadastures korelaciis arseboba<br />
SiSsa da meore enis<br />
zepirmetyvelebaSi gamoyenebas Soris.<br />
ufro mogvianebiT Catarebuli<br />
kvlevebi (gardneri, murkrofti /<br />
meTorda, 1989) gardners saSualebas<br />
aZlevs, ivaraudos, rom es<br />
bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
situaciuri SiSis cvladi sxva<br />
araferia, Tu ara sxva cvladis -<br />
`sakuTar TavSi dawmunebulobis~<br />
kerZo gamovlineba.<br />
klemanis socialuri konteqstis<br />
modeli kidev ufro metad<br />
akeTebs aqcents socialurkulturuli<br />
garemos mniSvnelobaze.<br />
igi gardneris da lambertisagan<br />
iRebs iseT cvladebs, rogoricaa<br />
integraciis motivacia da<br />
situaciuri SiSis komponenti da maT<br />
sakuTar modelSi ganixilavs,<br />
rogorc arsebiT struqturul<br />
cvladebs. Tumca igi SiSis cvladis<br />
qveS gulisxmobs ara enis gamoyenebis<br />
SiSs, aramed mas arqmevs asimilaciis<br />
SiSs, romelSic gulisxmobs meore<br />
enis aTvisebis SemTxvevaSi<br />
Tavdapirveli kulturis da enis<br />
dakargvis SiSs da misi azriT,<br />
swored damokidebuleba asimilaciis<br />
SiSsa da integraciis motivacias<br />
Soris gansazRvravs meore enis<br />
Seswavlis motivacias da Semdgom<br />
Sedegs. Tu asimilaciis SiSi<br />
sWarbobs integraciis motivacias,<br />
maSin meore enis Seswavlis<br />
motivaciac dabalia da, Sesabamisad,<br />
Sedegic _ araefeqturi. xolo Tu<br />
integraciis motivacia sWarbobs<br />
asimilaciis SiSs, maSin meore enis<br />
Seswavlis motivacia maRalia da<br />
Sedegic efeqturi.<br />
da bolos, miuleris socialurkognitur<br />
modeli Tavis TavSi<br />
aerTianebs lambertis, gardneris da<br />
klemanis modelebs.<br />
miuleris mixedviT, saskolo<br />
garemoSi meore enis SeswavlaSi<br />
warmateba damokidebulia Semdeg or<br />
ZiriTad cvladze:<br />
niWi (enis aTvisebis niWi da<br />
zogadi inteleqti);<br />
saskolo enobrivi koncepti.<br />
aRniSnuli modelis mixedviT,<br />
yvelaze mniSvnelovani cvladi _ es<br />
moswavlis enobrivi TviTkonceptia.<br />
moswavlis ,,enobrivi TviTkoncepti~ -<br />
TviTdarwmunebuloba, TviTndoba<br />
(Selbstvertrauen) es aris rwmena<br />
sakuTari enobrivi unarebisa,<br />
rogorc mas miuleri uwodebs,
ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
enobrivi TviTprograma, romelic<br />
gamocdilebis xangrZlivi dagrovebis<br />
Sedegia. swored mis safuZvelze<br />
aRmocendeba sakuTari enobrivi<br />
SesaZleblobebis zusti Sefaseba,<br />
romelic ufro zustad asaxavs<br />
moswavlis miRweul Sedegebs.<br />
miuleris socialur-kognituri modeli<br />
egzogenuri cvladebi endogenuri cvladebi<br />
sakontrolo cvladebi<br />
socialur-ekonomiuri<br />
statusi<br />
ojaxis ganaTlebis<br />
done<br />
sqesi<br />
eTnolingvisturi<br />
warmoSoba<br />
skolaSi swavlebis<br />
xangrZlivoba.<br />
konteqstualuri<br />
cvladebi<br />
meore enis<br />
Seswavlis<br />
motivacia<br />
saskolo<br />
TviTkoncepti<br />
saskolo konteqsti<br />
rogorc zemoT warmodgenil<br />
suraTze Cans, meore enis Seswavlis<br />
motivacia da saskolo TviTkoncepti<br />
(bavSvis mier sakuTari Tavis,<br />
rogorc moswavlis, Sefaseba)<br />
erToblivad gansazRvravs moswavlis<br />
enobriv TviTkoncepts, romelic<br />
erTis mxriv ukukavSirSi imyofeba am<br />
or cvladTan da meores mxriv<br />
mniSvnelovani prediqtoria saskolo<br />
enobrivi kompetenciisTvis.<br />
miulerTan motivaciis<br />
dinamiuri aspeqtis mniSvnelovneba<br />
meore enis Seswavlis TvalsazrisiT<br />
eWvqveS ar dgas. magram motivaciuri<br />
cvladi mxolod maSin warmoadgens<br />
meore enis Seswavlis mniSvnelovan<br />
prediqtors, rodesac moswavlis<br />
darwmunebuloba sakuTar enobriv<br />
SesaZleblobebSi maRalia. swored es<br />
ganapirobebs motivaciis konkretul<br />
mizanze orientirebas. Sesabamisad<br />
miuleri miiCnevs, rom nakleb<br />
efeqturia droebiTi didaqtikuri<br />
aRmzrdelobiTi meTodebi da<br />
waxalisebebi enaSi warmatebis<br />
miRwevis asamaRleblad.<br />
rogorc vxedavT, yvela zemoT<br />
warmodgenili modeli gamoyofs im<br />
ZiriTad faqtorebs, romlebic<br />
gavlenas axdenen meore enis<br />
Seswavlis procesze. magram es<br />
modelebi gansxvavdebian imiT, rom<br />
centralur da wamyvan faqtorad<br />
sxvadasxva cvlads miiCneven. aseTi<br />
gansxvavebuli gageba da aqcentebi<br />
enobrivi<br />
TviTkoncepti<br />
enis niWi, enis<br />
Seswavlis unari.<br />
araverbaluri<br />
inteleqti<br />
sagakveTilo<br />
konteqsti<br />
skola-ojaxis urTier-<br />
Tobis konteqsti<br />
ganpirobebulia imiT, rom modelebs<br />
empiriul safuZvlad daedo<br />
arsebiTad gansxvavebul<br />
populaciebze Catarebuli kvlevebi.<br />
lambertma, gardnerma da klemanma<br />
kvleva Caatares kanadel da<br />
Crdiloamerikel moswavleebsa da<br />
studentebze ucxo enis (franguli an<br />
inglisuri) Seswavlis konteqstSi.<br />
miuleris kvlevaSi ki<br />
monawileobdnen emigranti moswavleebi,<br />
romlebic ukve didi xania<br />
cxovroben SveicariaSi. amitom<br />
maTTvis integraciis motivacia araa<br />
arsebiTi, radgan integracia<br />
garkveulwilad ukve momxdaria.<br />
kvlevis meTodologia<br />
saskoloenobrivi<br />
kompetencia<br />
kvlevis mizani<br />
winamdebare kvlevis mizani iyo<br />
qarTulis, rogorc meore enis<br />
aTvisebis fsiqologiuri faqtorebis<br />
Seswavla formalur, saswavlo<br />
garemoSi, romelsac Tan axlavs enis<br />
realizebis araformaluri garemoc.<br />
rogorc viciT, saqarTvelo<br />
mravaleTnikuri qveyanaa. 2002 wlis<br />
monacemebis mixedviT, saqarTvelos<br />
mosaxleobis 83,8% qarTvelia, 6,5%azerbaijaneli,<br />
5,7%-somxebi, 1,5%rusebi,<br />
0,9%-osebi, 0,4%-iezidebi, 0,3%<br />
berZnebi, 0,2%-qistebi, 0,2%ukrainelebi<br />
da 0,1%-afxazebi.<br />
5
6<br />
saxelmwifo ena qarTulia da,<br />
Sesabamisad, eTnikuri umciresobebis<br />
warmomadgenlebi sajaro skolaSi<br />
swavloben qarTuls, rogorc II enas.<br />
misi Seswavla xorcieldeba<br />
ZiriTadad formalur saskolo<br />
garemoSi, mxolod zog SemTxvevaSi<br />
aqvs adgili araformalur saswavlo<br />
garemos. es garemo ZiriTadad<br />
Seqmnilia dedaqalaqSi, xolo iseT<br />
raionebSi, sadac mcire erebi<br />
kompaqturad arian dasaxlebulebi,<br />
araformaluri saswavlo garemo<br />
saerTod ar aris.<br />
kvlevis miznebidan gamomdinare,<br />
kvlevis areali Semoifargla<br />
dedaqalaqis araqarTulenovani<br />
sajaro skolebiT, sadac moswavleebi<br />
swavloben qarTul enas, rogorc<br />
sagans da amavdroulad maT aqvT enis<br />
aTvisebis araformaluri garemoc<br />
qarTulenovani sociumis saxiT.<br />
kvlevis meTodi<br />
zemoT aRweril modelebze<br />
dayrdnobiT specialurad SemuSavda<br />
kiTxvari, romelic moicavda Semdeg<br />
ZiriTad sferoebs:<br />
egzogenuri faqtorebi: zogadi<br />
akademiuri moswreba, enobrivi<br />
da eTnikuri warmomavloba,<br />
qarTuli enis swavlebis<br />
xangrZlivoba da a.S.<br />
saskolo konteqsti (urTierToba<br />
skolis administraciasTan<br />
da sxva skolebis<br />
warmomadgenlebTan);<br />
sagakveTilo konteqsti<br />
(moswavle-maswavleblis urTierTobis<br />
faqtori, axsnis<br />
stili, gakveTilis wamyvani ena<br />
da a.S.);<br />
skola-ojaxis urTierTobis<br />
konteqsti. (ojaxis CarTuloba<br />
da damokidebuleba qarTulis<br />
SeswavlasTan dakavSirebiT);<br />
moswavlis TviTSefaseba meore<br />
enis SeswavlasTan dakav-<br />
SirebiT.<br />
TiToeuli sfero moicavda misTvis<br />
relevantur debulebebs.<br />
kiTxvari SemuSavda skolis me-<br />
11 klasis moswavleebisaTvis. me-11<br />
klasi SeirCa imisaTvis, rom am<br />
asakSi bavSvs TiTqmis miRebuli aqvs<br />
zogadi ganaTleba, Seswavlili aqvs<br />
qarTuli, rogorc meore ena<br />
formalur pirobebSi. Sesabamisad,<br />
bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
enis codnis Sedegi ukve saxeze unda<br />
iyos. Tanac esaa asaki, sadac sakuTar<br />
TavSi da SesaZleblobebSi darwmunebulobis<br />
(pozitiuri da adekvaturi<br />
TviTSefasebis) Camoyalibeba<br />
arsebiT stadiazea.<br />
kvlevis pirvel etapze<br />
moswavleebi pasuxobdnen kiTxvarSi<br />
mocemul kiTxvebs individualurad.<br />
meore etapze mowmdeboda maT mier<br />
qarTuli enis codnis done.<br />
rogorc cnobilia,Eenis codna<br />
gulisxmobs:<br />
metyvelebas aRniSnul enaze;<br />
weras;<br />
kiTxvas;<br />
mosmenilis gagebas da<br />
gaazrebas.<br />
Cvens SemTxvevaSi aRniSnulis<br />
mixedviT meore enis flobis done<br />
mowmdeboda Semdegi ori<br />
kriteriumiT:<br />
saskolo akademiuri moswrebis<br />
mixedviT (wliur niSanze<br />
dayrdnobiT);<br />
specialuri maswavleblis kiTxvariT,<br />
romelic moswavles afasebda enis<br />
mocemuli 4 aspeqtis mixedviT (am<br />
SemTxvevaSic Sefaseba xorciedeboda<br />
10 quliani sistemiT.<br />
kvlevis monawileebi<br />
kvlevaSi monawileobda qalaq<br />
Tbilisis araqarTulenovani skolebi:<br />
# 43, 72, 75, 176 da orseqtoriani<br />
(qarTul-rusuli) skolebis rusuli<br />
seqtoris ramodenime klasi. sul<br />
klvevaSi monawileoba miiRo 140 1<br />
araqarTulenovanma moswavlem.<br />
statistikuri analizi da Sedegebi<br />
miRebuli monacemebis<br />
faqtoruli analizis Sedegad<br />
(statistikuri programiT SPSS 17-iT),<br />
gamoikveTa ramodenime ZiriTadi<br />
faqtori, romelTa wonac meore enis<br />
SeswavlaSi arsebiTia:<br />
1 savele samuSaoebSi monawileoba miiRes<br />
Tbilisis saxelmwifo universitetis<br />
socialur da politikur mecnierebaTa<br />
fakultetis fsiqologiis mimarTulebis<br />
studentebma.
ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
faqtorebi<br />
debulebebi<br />
qarTuli saxelmwifo<br />
enaa da saqarTvelos<br />
yvela moqalaqem unda<br />
icodes<br />
qarTuli enis codna<br />
aucilebelia<br />
xSirad vcdilob<br />
visaubro qarTulad<br />
megobrebTan<br />
urTierTobisas<br />
ZiriTadi sasaubro<br />
ena qarTuli enaa<br />
sasurveli azris<br />
gadmocemas qarTul<br />
enaze srulyofilad<br />
vaxerxeb<br />
qarTul enaSi<br />
saskolo warmatebebi<br />
CemTvis<br />
mniSvnelovania<br />
qarTuli enis floba<br />
upiratesobas maniWebs<br />
maqvs urTierTobis<br />
damyarebis<br />
unari<br />
kargi<br />
qarTul enaze<br />
saubrisagan Tavs<br />
vikaveb, radgan<br />
meSiania ar damcinon<br />
qarTul enaze<br />
saubrisagan Tavs<br />
vikaveb radgan<br />
jerjerobiT ar<br />
vflob saTanadod<br />
qarTuli enis<br />
aTviseba<br />
rTulia<br />
sakmaod<br />
Cemi ojaxi miiCnevs,<br />
rom qarTuli enis<br />
codna aucilebelia<br />
qarTuli enis codna<br />
mniSvnelovania raTa<br />
davamTavro skola<br />
qarTuli enis codna<br />
mniSvnelovania, raTa<br />
Cavabaro umaRles<br />
saswavlebelSi<br />
qarTuli enis srulyofili<br />
codna<br />
damexmareba momavalSi<br />
warmatebebis<br />
integraciis<br />
motivacia<br />
.927<br />
.924<br />
.882<br />
.836<br />
.667<br />
.606<br />
.602.<br />
.554<br />
sakuTari<br />
enobrivi<br />
unaris Sefaseba<br />
. .847<br />
.770<br />
.599<br />
instrumentaluri<br />
motivacia<br />
.831<br />
.752<br />
.531<br />
.568<br />
7<br />
moswavlis<br />
saskolo<br />
TviTkoncepti
8<br />
miRwevaSi.<br />
zogadad ramdenad<br />
warCinebul<br />
moswavled miiCnevT<br />
klasSi Tavs<br />
mondomebuli<br />
moswavle var<br />
aqtiurad var<br />
CarTuli saswavlo<br />
procesSi<br />
msiamovnebs swavla .707<br />
qarTulad<br />
Tavisuflad vsaubrob<br />
faqtorebis gamoyofis meTodi:<br />
ZiriTadi RerZebis faqtoruli<br />
analizi.<br />
brunvis meTodi: Ppromaqsi,<br />
kaizeris kriteriumiT.<br />
monacemTa statistikuri analizi<br />
gviCvenebs, rom qarTulis,<br />
rogorc meore enis aTvisebis<br />
ZiriTadi faqtorebi (cvladebis<br />
dispersiis mniSvnelovani nawili<br />
_ monacemTa variabilobis 39.42<br />
%), emTxveva gardneris, klemanis,<br />
lambertis da miuleris modelebSi<br />
gamoyofil faqtorebs.<br />
kerZod,<br />
integraciis motivacia<br />
am faqtorze yvelaze maRali<br />
datvirTva aqvs Semdeg<br />
debulebebs:<br />
qarTuli saxelmwifo enaa<br />
da saqarTvelos yvela<br />
moqalaqem unda icodes;<br />
qarTuli enis codna<br />
aucilebelia;<br />
xSirad vcdilob, visaubro<br />
qarTulad;<br />
megobrebTan urTierTobisas<br />
ZiriTadi sasaubro ena<br />
qarTuli enaa;<br />
qarTulad Tavisuflad<br />
vsaubrob;<br />
maqvs urTierTobis<br />
damyarebis kargi unari.<br />
amgvarad, qarTuli enis<br />
aTvisebis TvalsazrisiT, maRali<br />
bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
.554<br />
.845<br />
.770<br />
.573 .434<br />
Sedegebi aqvT im moswavleebs,<br />
romlebic miiCneven, rom qarTuli<br />
saxelmwifo enaa da misi codna<br />
aucilebelia, cdiloben isaubron<br />
qarTulad da megobroben<br />
qarTulenovan bavSvebTan. enis<br />
warmatebiT aTvisebaze aseve<br />
moqmedebs komunikaciis kargi<br />
unari da qarTulis codnis<br />
Tavdapirveli done.<br />
sakuTari enobrivi unaris<br />
Sefaseba<br />
es faqtori warmoadgens<br />
miuleris enobrivi TviTkonceptis<br />
Semadgenel arsebiT cvlads. masze<br />
maRali datvirTva aqvs Semdeg<br />
debulebebs:<br />
qarTul enaze saubrisagan<br />
Tavs vikaveb, radgan meSinia<br />
ar damcinon;<br />
qarTul enaze saubrisagan<br />
Tavs vikaveb, radgan jerjerobiT<br />
saTanadod ver<br />
vflob;<br />
qarTuli enis aTviseba<br />
sakmaod rTulia.<br />
amgvarad, qarTuli enis aTvisebis<br />
TvalsazrisiT, dabali Sedegebi aqvT<br />
im moswavleebs, romlebic miiCneven,<br />
rom qarTuli enis Seswavla rTulia,<br />
Tavs ikaveben qarTul enaze<br />
saubrisgan, radgan miaCniaT, rom ar<br />
ician ena saTanadod da eSiniaT<br />
dacinvis.
ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
instrumentaluri motivacia<br />
am faqtorze maRali datvirTva aqvs<br />
Semdeg debulebebs:<br />
Cemi ojaxi miiCnevs, rom<br />
qarTuli enis codna<br />
aucilebelia;<br />
qarTuli enis codna<br />
mniSvnelovania, raTa<br />
davamTavro skola;<br />
qarTuli enis srulyofili<br />
codna damexmareba momavalSi<br />
warmatebebis miRwevaSi;<br />
qarTuli enis codna<br />
mniSvnelovania, raTa<br />
Cavabaro umaRles saswavlebelSi.<br />
amgvarad, qarTuli enis aTvisebis<br />
TvalsazrisiT, kargi Sedegebi aqvT<br />
im moswavleebs, romlebic acnobiereben<br />
qarTuli enis codnis<br />
praqtikul mniSvnelobas.<br />
moswavlis saskolo<br />
TviTkoncepti (bavSvis mier<br />
sakuTari Tavis, rogorc<br />
moswavlis, Sefaseba). es faqtori<br />
miuleris enobrivi TviTkonceptis<br />
Semadgeneli nawilia.<br />
am faqtorze maRali datvirTva<br />
aqvs Semdeg debulebebs:<br />
warCinebul moswavled<br />
migvaCnia Tavi;<br />
mondomebuli moswavle var;<br />
qarTulad Tavisuflad<br />
vsaubrob;<br />
msiamovnebs swavla;<br />
aqtiurad var CarTuli<br />
saswavlo procesSi.<br />
amrigad, qarTuli enis aTvisebis<br />
TvalsazrisiT, kargi Sedegebi aqvT<br />
im moswavleebs, romlebsac<br />
pozitiuri TviTSefaseba aqvT da<br />
qarTuli enis aTvisebis Sinagani<br />
motivacia amoZravebT.<br />
kvlevis Sedegad dadginda<br />
qarTulis, rogorc meore enis<br />
aTvisebis warmatebaze moqmedi<br />
fsiqologiuri faqtorebi. gamovlinda<br />
maTi korelaciuri kavSiri<br />
enaSi moswavlis akademiuri miRwevis<br />
donesTan, kerZod:<br />
integraciis motivacia<br />
da moswavlis akademiuri<br />
miRweva (r = .576, p < .01);<br />
sakuTari enobrivi<br />
unaris Sefaseba da<br />
moswavlis akademiuri<br />
miRweva (r = .711, p < .01);<br />
instrumentaluri motivacia<br />
da moswavlis<br />
akademiuri miRweva (r =<br />
.245, p < .01);<br />
moswavlis saskoli<br />
TviTkoncepti da<br />
moswavlis akademiuri<br />
miRweva (r = .640, p < .01);<br />
aseve, Semdgomma raodenobrivma<br />
analizma debulebebis doneze aCvena,<br />
rom qarTulSi, rogorc meore enaSi,<br />
moswavlis akademiuri moswreba ufro<br />
maRalia im SemTxvevaSi, roca:<br />
moswavlis garemocvaSi<br />
(ojaxSi, megobrebSi da<br />
a.S) figurirebs qarTul<br />
enaze Tavisuflad<br />
mosaubre piri (F (2.207) =<br />
25.50; p ≤ .004);<br />
mSobeli metad aris<br />
CarTuli Svilis<br />
saskolo cxovrebaSi (F<br />
(2.472) = 28.21; p ≤ .005);<br />
mSobels mniSvnelovnad<br />
miaCnia qarTuli enis<br />
codna (F (2.08) = 7.39; p ≤<br />
.003);<br />
moswavles xSirad uwevs<br />
komunikacia qarTul<br />
enaze sxvadasxva<br />
konteqstSi (F (4.713) =<br />
35.12, p ≤ .001);<br />
Hmoswavlis safexuris<br />
qula aRemateba 8-s (F<br />
(1.54.) = 4.51; p ≤ .004);<br />
moswavles Tavisi Semdgomi<br />
warmatebisaTvis qarTuli<br />
enis codna aucileblad<br />
miaCnia (F (3.22) = 11.531; p ≤<br />
.003).<br />
9
10<br />
daskvnebi da rekomendaciebi<br />
kvlevis Sedegebma daadastura<br />
hipoTeziT navaraudebi faqtorebis<br />
gavlena meore enis Seswavlaze.<br />
Tbilisis araqarTulenovani skolebis<br />
moswavleebisTvis erT-erTi<br />
wamyvani faqtori aRmoCnda<br />
integraciis motivacia, SedarebiT<br />
dabali, Tumca mniSvnelovani<br />
datvirTva aqvs instrumentalur<br />
motivacias. sayuradReboa is<br />
Sedegic, rom moswavlis enobrivi<br />
TviTprograma mniSvnelovnad gansa-<br />
literatura<br />
bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
zRvravs meore enis dauflebis<br />
efeqturobas. moswavlis enobrivi<br />
TviTprograma ki _ mSoblisa da<br />
mTlianad ojaxis CarTulobis,<br />
maswavleblis kvalifikaciisa da<br />
moswavlis swavlisadmi misi<br />
ukukavSiris gareSe warmoudgenelia.<br />
es faqti TavisTavad damafiqrebelia<br />
swavlebis meTodologiis<br />
TvalsazrisiT: rogor<br />
daigegmos gakveTili, rogor<br />
SeirCes swavlebis stili da a.S.,<br />
rom moswavlis TviTkompetenturobis<br />
gancda masTan SeWidebuli<br />
aRmoCndes.<br />
avrorini, 1972 - Аврорин В.А. Двуязычие и школа. // Проблемы двуязычия и<br />
многоязычия. М., Изд-во «Наука». 1972. стр. 49-62.<br />
aleni da lamberti, 1969 - Aellen C. & Lambert W. E. Ethnic identification and personality<br />
adjustments of Canadian adolescents of mixed English-French parentage. //<br />
Canadian Journal of Behavioral Science. 1969. № 1. р. 69-86.<br />
barsuki, 2004 - Барсук Р.Ю. Основы обучения иностранному языку в условиях двуязычия.<br />
// Психологические основы обучения неродному языку. М., 2004. стр. 181-192.<br />
beikeri, 1993 - Baker C. Foundation of Bilingual Education and Bilingualism. Clevedon. 1993.<br />
318 рag.<br />
gardneri, 1958 - Gardner, R. C. Social factors in second-language acquisition. Master’s thesis,<br />
McGill University,1958.<br />
gardneri, 1960 - Gardner, R. C. Motivational variables in second-language acquisition. Doctoral<br />
dissertation, McGill University, 1960.<br />
gardneri, 1972 - Gardner, R. C., & Lambert, W. E. (1972). Attitudes and motivation in second<br />
language learning. Rowley, Mass.: Newbury House.<br />
gardneri da kalini, 1981 - Gardner, R. C., & Kalin, R. (Eds.) (1981). A Canadian social<br />
psychology of ethnic relations.<br />
lamberti, 1984 - Lambert W.E. On overview of issues in immersion education. // Studies on<br />
Immersion Education: A Collection for United States Educators. 1984. pag. 8-30.<br />
lamberti, 1962 - Lambert W. & Peal E. The Relation of Bilingualism to Intelligence.<br />
Psychological Monographic. Rowley, Mass. 1962. 76: pag. 1-23.<br />
leopoldi, 1954 - Leopold W. A child's learning of two languages. Fifth Annual Georgetown<br />
University Round Table on Languages and Linguistics. Washington, DC:<br />
Georgetown University Press. 1954. pag.19-30.<br />
raku jana, 2008 -Racu Jana, Language psychogenesis in mixed communication environments.<br />
Master’s thesis, Chisinau Pedagogical State University, 2008
ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
Ia Aptarashvili<br />
Psychological factors of studying Georgian as a second language in schools<br />
ABSTRACT<br />
The goal of the presented research is to study psychological factors that influence Georgian<br />
as a second language acquisition in formal educational settings that might be accompanied<br />
with informal context. The theoretical background of the research is based on Muller<br />
social-cognitive model (1997). According to the research hypotheses, the questionnaire was<br />
designed for students and teachers. The research was conducted in Tbilisi public schools,<br />
where Georgian is a second language. 140 students and 12 teachers participated in the<br />
research. Students' level of knowledge was measured by their academic grades in the<br />
second language (Georgian language) and by their teachers' assessments. Results revealed<br />
some main factors that influence success in second language acquisition: integration,<br />
motivation, instrumental motivation, language skills self-esteem and student's school selfconcept.<br />
11
12<br />
irina bagauri<br />
imersiis bilingvuri ganaTleba - pasuxi ganaTlebis<br />
globaluri filosofiis gamowvevebze<br />
abstraqti<br />
winamdebare statia miznad isaxavs, mkiTxvels gaacnos<br />
bilingvuri ganaTlebis Zlieri, SemnarCunebeli programa ,,imersia~.<br />
statiis Sesaval nawilSi saubaria imersiis, rogorc bilingvuri<br />
ganaTlebis programis warmoSobis istoriaze; ZiriTadi aqcentebi<br />
gakeTebulia kanadur imersiaze, rogorc am programis samSobloze,<br />
agreTve ganxilulia kanaduri imersiis naklovanebebi. statiaSi<br />
saubaria aseve imersiis programis ganxorcielebisaTvis Sesabamisi<br />
pedagogiuri CarCos Sesaxeb. daskvnis saxiT ki warmodgenelia<br />
imersiis upiratesobebi da saqarTveloSi aRniSnuli programis<br />
ganxorcielebis perspeqtivebi.<br />
bilingvizmi da bilingvuri<br />
ganaTleba Zalian aqtualuria<br />
mTeli msoflios masStabiT,<br />
ganviTarebuli qveynebi globalizaciis<br />
Tanamedrove gamowvevebis<br />
Sesabamisad reagireben da<br />
maqsimalurad moqnil da<br />
praqtikul ganaTlebis sistemebs<br />
qmnian. ganaTlebis sistemis<br />
formirebisas udidesi mniSvneloba<br />
eniWeba enobrivi politikis<br />
sworad dagegmvas. mravalenovan da<br />
mravaleTnikur civilizebur<br />
samyaroSi, mxolod erT enaze<br />
orientireba ar iqneba saukeTeso<br />
gamosavali. saqarTvelos ganaTlebisa<br />
da mecnierebis saministro<br />
multilingvuri ganaTlebis kuTxiT<br />
mniSvnelovan cvlilebebs<br />
axorcielebs. axali saswavlo<br />
wlidan saqarTvelos sxvadasxva<br />
regionis araqarTulenovan 40<br />
sapilote skolaSi multilingvuri<br />
swavlebis programebi<br />
inergeba, aRniSnuli siaxle miznad<br />
isaxavs ganaTlebis iseTi sistemis<br />
Seqmnas, romelic uzrunvelyofs<br />
eTnikuri umciresobebis srulfa-<br />
bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
sovan integracias saxelmwifo<br />
enis Seswavlis gziT, agreTve<br />
saxelmwifo enis popularizacias.<br />
garda amisa, bi/multikulturuli<br />
ganaTlebis upiratesoba mdgomareobs<br />
imaSi, rom igi xels<br />
uwyobs moswavleebSi interkulturuli<br />
Cevevebisa da tolerantobis<br />
ganviTarebas, rac Zalian<br />
mniSvnelovania eTnikurad mravalferovan<br />
saqarTveloSi mSvidobiani<br />
TanacxovrebisaTvis.<br />
saerTaSoriso mkvlevrebis<br />
mier bilingvuri ganaTlebis<br />
programebis erTmaneTTan da<br />
monolingvur programebTan<br />
Sedarebis dros, ikveTeba Zlieri<br />
programebis efeqturobis sakiTxi.<br />
imersiis da mSobliuri enis<br />
SenarCunebis bilingvuri programebis<br />
Sefasebam aCvena `Zlieri~<br />
bilingvuri programebis efeqturoba.<br />
aRniSnuli programebi<br />
uzrunvelyofen rogorc bilingvizmsa<br />
da ormag wignierebas,<br />
aseve maRal akademiur miRwevebs.<br />
imersiis bilingvuri ganaTleba
ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
warmoadgens swored ,,Zlier~<br />
bilingvur programas.<br />
termini ,,imersiuli ganaTleba~'aqtualuri<br />
gaxda kanadaSi<br />
1960-ian wlebSi, igi aRwerda<br />
inovaciur programas, romelSic<br />
franguli ena gamoiyeneboda,<br />
rogorc Sualeduri swavlebis ena<br />
dawyebiT skolaSi iseT<br />
moswavleebTan, romelTa mSobliuri<br />
enac iyo inglisuri.<br />
statiaSi ZiriTadad SevexebiT<br />
kanadur imersias, radgan swored<br />
kanadaSi Caeyara safuZveli<br />
mocemul programas.<br />
mcire istoriuli mimoxilva:<br />
1960-iani wlebis dasawyisi kanadis<br />
istoriaSi da, gansakuTrebiT,<br />
kvebekis olqisaTvis warmoadgens<br />
mniSvnelovan periods (genezi,<br />
1976). ,,Cumi revoluciis~'' saxeliT<br />
cnobili movlenebi didi<br />
struqturuli da RirebulebiTi<br />
cvlilebebis xelSemwyobi<br />
aRmoCnda kvebekis olqis<br />
frangulenovani mosaxleobisaTvis.<br />
ganaTlebis kuTxiT umniSvnelovanesi<br />
iyo regionaluri<br />
ganaTlebis saministros aRdgena<br />
da agreTve savaldebulo<br />
dawyebiTi da saSualo skolebis<br />
Seqmna. zogadad ,,Cum<br />
revoluciaSi~ SesamCnevia franguli<br />
enis gavlena, romelic<br />
yovelTvis mosdevda gabatonebul<br />
inglisur enas meore poziciaze,<br />
miuxedavad imisa, rom provinciis<br />
mosaxleobis 80% frangulenovani<br />
iyo da saubrobdnen mxolod<br />
frangulad. frangulma enam<br />
daiwyo legitimaciis moxveWa,<br />
rogorc sakomunikacio enam<br />
kvebekis cxovrebis yvela aspeqtSi<br />
da biznesSic ki, romelSic<br />
Zveleburad inglisuri ena<br />
dominirebda.<br />
inglisurenovanma sazogadoebam<br />
seriozuli yuradReba miaqcia<br />
am mdgomareobas. ZiriTadi<br />
yuradRebis sagani iyo franguli<br />
enis swavlebis efeqturoba<br />
inglisur skolebSi. inglisu-<br />
13<br />
renovan moswavleTa mSoblebi<br />
Zalian ukmayofiloni iyvnen<br />
Svilebis mier miRweuli dabali<br />
kompetenciebiT frangul enaSi.<br />
aRniSnuli dabali done<br />
SeiniSneboda sruli 12 klasis<br />
damTavrebis Semdegac ki.<br />
franguli enis mniSvnelobis<br />
gazrdis kvaldakval da arsebuli<br />
swavlebis araefeqturi meTodebis<br />
Sedegad, anglofon mSobelTa<br />
gaerTianebam daiwyo sxva<br />
alternativebis ganxilva meore<br />
enis Seswavlis arsebuli<br />
meTodebis kvaldakval (halperni,<br />
1979).M kvlevis dros mSoblebi<br />
Suamdgomlobdnen adgilobriv<br />
eqspertebTan; erT-erTi maTgani<br />
iyo monrealis nevrologiuri<br />
institutis warmomadgeneli<br />
vailder penfildi, romelmac<br />
saerTaSoriso aRiareba moipova<br />
naSromiT enisa da gonebis (tvinis)<br />
Sesaxeb; agreTve vales lamberti<br />
makgilis universitetidan, romlis<br />
mniSvnelovani naSromia ,,bilingvizmis<br />
socialuri fsiqologia~.<br />
maT erToblivad ganaviTares<br />
franguli imersiis programa.<br />
mocemuli jgufuri muSaobis<br />
Sedegad miRebuli imersiis<br />
programa, romelSic CarTulebi<br />
iyvnen mSoblebi, eqspertebi,<br />
maswavleblebi, mkvlevrebi da sxva<br />
specialistebi, TandaTanobiT<br />
gavrcelda mTeli kanadis<br />
masStabiT. Zalian mcirea iseTi<br />
socialuri sakiTxebi, romelSic<br />
gamovlinda aseTi nebayoflobiTi<br />
da erTiani aqtiuroba.<br />
jonsoni da sveini (1997)<br />
aRniSnavdnen, rom imersiul<br />
programaSi araferia principulad<br />
axali meore enis swavlebasTan<br />
dakavSirebiT. marTlac, formaluri<br />
ganaTlebis istorias Tu<br />
gadavxedavT, meore enis swavleba<br />
saSualo doneze xSirad iyo<br />
norma, vidre gamonaklisi.<br />
kanaduri franguli imersia<br />
warmoadgenda pirvel programas,<br />
romelic daqvemdebarebuli iyo<br />
xangrZliv kvlevasa da Sefasebaze.
14<br />
imersiuli programis mTavari<br />
niSnebi.<br />
sveinma da jonsonma (1997)<br />
gamoyves imersiis programebis<br />
ZiriTadi da cvladi<br />
maxasiaTeblebi:<br />
ZiriTadi maxasiaTeblebi:<br />
(1) meore ena aris<br />
swavlebis ena;<br />
(2) saswavlo gegma ar<br />
gansxvavdeba umravlesobis<br />
skolebis saswavlo gegmisgan;<br />
(3) skola mxars uWers<br />
moswavlis mier mSobliuri enis<br />
flobis ganviTarebas;<br />
(4) saxeze gvaqvs<br />
bilingvizmis Semmatebeli<br />
konteqsti;<br />
(5) meore enis gamoyeneba<br />
xdeba ZiriTadad saswavlo<br />
daniSnulebiT;<br />
(6) moswavleebs aqvT<br />
Tanabari meore enis kompetencia<br />
skolaSi Sesvlisas;<br />
(7) yvela maswavlebeli<br />
bilingvalia;<br />
(8) saklaso kultura<br />
SesabamisobaSia moswavleTa<br />
mSobliur kulturasTan.<br />
cvladi maxasiaTeblebi:<br />
(1) imersiis programa<br />
iwyeba sxvadasxva klasSi;<br />
(2) imersiis programa<br />
aris sruli an nawilobrivi;<br />
(3) saswavlo sagnebze<br />
enebis gadanawileba gansxvavebulia<br />
klasebis mixedviT;<br />
(4) imersiis programa<br />
SeiZleba moicavdes mxolod<br />
dawyebiT skolas, Tumca SeiZleba<br />
grZeldebodes sabazo da saSualo<br />
skolis safexurze da agreTve<br />
umaRles saswavlebelSic;<br />
(5) garantirebulia maswavlebelTa<br />
treningi, raTa maT<br />
uzrunvelyon moswavleTa umtkivneulod<br />
gadasvla mSobliuri<br />
enidan meore enaze;<br />
(6) gansxvavebulia saswavlo<br />
procesisTvis saWiro<br />
saswavlo resursebi da<br />
bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
maswavleblis momzadebis xarisxi,<br />
raTa mas SeeZlos am saswavlo<br />
resursebis sworad gamoyeneba;<br />
(7) gansxvavebulia skolis<br />
administraciis, maswavleblebis,<br />
moswavleebisa da<br />
politikosebis mxardaWera<br />
imersiis programisadmi;<br />
(8) gansxvavebulia moswavleTa<br />
damokidebuleba meore enisa<br />
da kulturisadmi;<br />
(9) gansxvavebulia meore<br />
enis statusi;<br />
(10) imersiis programis<br />
warmatebis indikatorebi gansxvavebulia<br />
sxvadasxva programisTvis.<br />
imersiuli programebis<br />
Sedegebis mimoxilva<br />
franguli imersiis programebze<br />
Catarebuli kvlevebis<br />
safuZvelze miRebuli Sedegebi<br />
mimoxilulia mraval naSromSi<br />
(genezi, 1987; jonsoni da sveini,<br />
1997; lamberti da tiukeri, 1972;<br />
rebufoti, 1992; sveini da lapkini,<br />
1982) da uamrav JurnalSi<br />
statiebis saxiT (mag. sveini da<br />
lapkini, 1986). arsebobs franguli<br />
imersiis programebis ganxorcielebis<br />
sami varianti: adreuli<br />
imersia, romelic iwyeba<br />
skolamdeli ganaTlebis centrSi<br />
an pirvel klasSi. saSualo<br />
imersia, romelic iwyeba me-4 - me-5<br />
klasebSi da gviani imersia,<br />
romelic saTaves iRebs me-7<br />
klasidan. Yyvela maTgani<br />
xasiaTdeba samizne enis<br />
(frangulis) 50%-iani swavlebiT<br />
swavlebis adreul safexurebze.<br />
magaliTad, adreuli imersia<br />
Cveulebriv moicavs 100%<br />
franguls sabavSvo baRSi da<br />
pirvel klasSi, xolo inglisuri<br />
sagnebi TandaTanobiT Semodis me-2<br />
da me-3 klasebSi da zogierT<br />
SemTxvevaSi ufro gvianac _ me-4<br />
klasSi. me-5 da me-6 klasebSi<br />
sagnobrivi saaTebi Tanabrad<br />
iyofa orive enaze. daaxloebiT 40<br />
procentia franguli enis wili me
ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
7, me-8 da me-9 klasebisaTvis, es<br />
procentuli maCvenebeli kidev<br />
ufro mcirdeba Semdgom klasebSi,<br />
radgan umaRles skolaSi<br />
saswavlo masalis didi nawili<br />
inglisur enazea mowodebuli<br />
moswavleebisaTvis. Sesabamisi da<br />
Tanmimdevruli aRmoCenebi mohyva<br />
franguli imersiis programis<br />
Sefasebas kanadis farglebSi.<br />
adreul imersiul programebSi<br />
moswavleebma gamoamJRavnes<br />
srulyofili codna da wigniereba<br />
frangulSi _ inglisurTan<br />
SedarebiT. inglisurenovani<br />
sagnebis SemosvlasTan erTad,<br />
erTi saswavlo wlis Semdeg<br />
moswavleebs ukve SeeZloT<br />
standartuli testis Sesruleba<br />
inglisur enaze.<br />
saocari is iyo, rom imersiaSi<br />
gaerTianebuli da Cveulebrivi<br />
inglisurenovani programebis<br />
moswavleTa mier testis<br />
Sesrulebis done iyo identuri<br />
(mexuTe klasisTvis). erTi<br />
potenciuri SezRudva am<br />
aRmoCenisa is aris, rom<br />
standartuli testebi ar<br />
gamoxatavs inglisuri enis codnis<br />
yvela aspeqts. specifikuri weriTi<br />
unarebis ganviTareba ver fasdeba<br />
aseTi tipis testebiT. Tumca<br />
ramdenime swavlebis tipis<br />
gamoyenebiT Catarebulma gamocdam,<br />
sadac Semowmda inglisuri weris<br />
ganviTarebis done, aCvena, rom am<br />
kuTxiT raime saxis darRveva ar<br />
aRiniSneba (sveini, 1975); agreTve ar<br />
aris aRmoCenili raime saxis<br />
darRveva sagnis dauflebasTan<br />
dakavSirebiT franguli imersiis<br />
arc erTi programis SemTxvevaSi.<br />
kvlevam aCvena, rom<br />
moswavleTa aTvisebis unari<br />
ukeTesad aris ganviTarebuli<br />
(mSobliur enaze mosaubreebTan<br />
SedarebiT), vidre maTi gamoxatvis<br />
unarebi. dawyebiTi skolis<br />
damTavrebisaTvis moswavleebi<br />
axlos arian mSobliur enaze<br />
mosaubreebTan sasaubro da weriTi<br />
unarebis TvalsazrisiT, Tumca<br />
15<br />
arsebobs mniSvnelovani nakli,<br />
romelic gamoixateba enis<br />
gramatikul aspeqtebSi (kuminsi,<br />
1996).<br />
zemoT CamoTvlili avtorebi<br />
aRweren imersiuli ganaTlebis<br />
sakvanZo sakiTxebs farTo WrilSi<br />
msoflios qveynebis masStabiT. maT<br />
daaskvnes, rom imersiuli<br />
ganaTlebis xelsayrel pirobebSi<br />
adgili aqvs mTel rig<br />
upiratesobebs. kvlevis Tanaxmad,<br />
es aris damatebiTi bilingvizmi,<br />
kulturuli, fsiqologiuri da<br />
kognituri upiratesobebi.<br />
franguli imersiis<br />
ganxorcielebis problemuri<br />
areebi<br />
gansxvaveba moswavleTa mier<br />
codnis aTvisebasa da gadmocemis<br />
unarebs Soris SeiZleba gagebuli<br />
iyos frangebTan interaqciis<br />
simciris konteqstSi da agreTve<br />
mwiri frangulenovani saklaso<br />
garemos gaTvaliswinebiT. gadmocemis<br />
unaris ganviTarebisken<br />
mimarTulia iseTi skolebi,<br />
romlebic mTlianad franguli<br />
imersiis programas axorcieleben,<br />
gansxvavebiT im skolebisgan, sadac<br />
mxolod erT nakadSi xorcieldeba<br />
franguli imersia.<br />
damatebiTi problema, romelic<br />
axasiaTebs adreul frangul<br />
imersias, aris misi dawyebis<br />
momentTan SedarebiT moswavleTa<br />
programidan amovardnis maRali<br />
done, rac ganpirobebulia<br />
akademiuri an qceviTi faqtorebiT.<br />
programidan amovardnis yvela<br />
SemTxveva ar aris gamowveuli<br />
akademiuri siZneleebiT, Tumca<br />
kipi, ganixilavs ra kvlevis<br />
Sedegebs, adgens, rom akademiuri<br />
da qceviTi siZneleebi warmoadgens<br />
mTavar faqtors, romelic<br />
ganapirobebs regularul inglisur<br />
programaze gadasvlas.<br />
aRniSnuli problemebidan<br />
orives dakavSireba SegviZlia<br />
pedagogikis im tipTan, romelic<br />
damaxasiaTebelia adreuli
16<br />
franguli imersiuli programisTvis,<br />
Tumca ar aris saWiro<br />
sxva qveynebSic imave programebis<br />
gadatana (biorklandi, 1997).<br />
maswavleblisa da moswavlis<br />
urTierTobaze dayrdnobiT,<br />
adreuli franguli imersiis dros<br />
gakeTda daskvna: aseTi klasebis<br />
umravlesoba maswavlebelze<br />
orientirebulia da, ase vTqvaT,<br />
,,transmisiulia~, anu xdeba codnis<br />
gadacemaze fokusireba (kuminsi,<br />
1996). sxva sityvebiT rom vTqvaT,<br />
maswavleblebi orientirebulni<br />
arian kurikulumiT gaTvaliswinebuli<br />
masala ise gadascen<br />
moswavleebs, rom moswavleebs<br />
hqondeT frangul enaSi weriTi Tu<br />
sametyvelo unarebis gamovlenis<br />
minimaluri saSualeba da<br />
SezRudulebi arian agreTve<br />
kreatiuli azrovnebisa da<br />
problemis gadaWrisken mimarTuli<br />
aqtivobebisgan. (harli, 1991;<br />
vilsoni da konoki, 1982). 1980<br />
wlamde uaRresad mwirad iyo<br />
warmodgenili korporatiuli da<br />
proeqtebze dafuZnebuli swavleba,<br />
vidre es damaxasiaTebeli iyo<br />
regularul inglisuri programebisaTvis.<br />
garda amisa, imersiuli<br />
programis moswavleebs aReniSnebodaT<br />
SemoqmedebiTi weris mxriv<br />
SezRudva da agreTve ufro mwirad<br />
kiTxulobdnen originalur<br />
frangul literaturas, vidre<br />
moswavleebi regularuli inglisuri<br />
programebidan.<br />
pedagogikis CarCo imersiuli<br />
programebisTvis<br />
avtori aRniSnavs, rom ori<br />
ZiriTadi problema, romelic<br />
axasiaTebs da gamoikveTa kanadaSi<br />
franguli imersiis danergvisas<br />
(arazusti frangulenovani unarebi<br />
da maRali amovardnis maCvenebeli<br />
zogierT konteqstSi) SeiZleba<br />
mivakuTvnoT gadacemaze orientirebul<br />
pedagogiur midgomas,<br />
romelic miRebulia imersiul<br />
programebSi. rodesac maswavleb-<br />
bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
lebs ekiTxebian, Tu ratom ar<br />
nergaven isini ufro kooperatiul<br />
swavlebas da proeqtebze dafuZnebul<br />
strategiebs, maswavleblebi<br />
gamoxataven SeSfoTebas imasTan<br />
dakavSirebiT, rom moswavleebi<br />
aseTi qmedebebisas gamoiyeneben<br />
inglisur enas. moswavleTa mier<br />
pirveli enis gamoyeneba aRqmulia,<br />
rogorc imersiis ZiriTadi<br />
winapirobis darRveva.<br />
maswavleblebi iSviaTad<br />
rTaven nebas moswavleebs, rom maT<br />
gamoiyenon pirveli ena<br />
(inglisuri) sxvadasxva aqtivobisas,<br />
aseve diskusiebisa da<br />
pirveladi gegmebis Sedgenisas, im<br />
pirobiT, rom saboloo naSromi<br />
Tu sxva proeqti iyos samizne<br />
enaze Sesrulebuli.<br />
enebis danawevrebis principi<br />
da pirdapiri meTodiT swavlebis<br />
niSnebi iZleva iseT Sedegebs<br />
imersiul programebSi, sadac<br />
pedagogika naklebad SemecnebiTi<br />
da kreatiuli xdeba. optimaluri<br />
kognituri progresis miRwevisaTvis<br />
da Sinagani motivaciis<br />
gazrdisaTvis saWiroa interaqcia<br />
maswavlebelsa da moswavles<br />
Soris. imisaTvis, rom studentebma<br />
miaRwion umaRles dones meore<br />
enaSi (Sesabamis safexurze),<br />
saswavlo gegmaSi unda iyos<br />
Sesabamisi konteqstualuri<br />
mxardaWera amisaTvis. aRniSnuli<br />
konteqstualuri mxardaWera<br />
gamoiyeneba ara mxolod imersiul<br />
programebSi, aramed yvela<br />
Sinaarsze dafuZnebul da<br />
bilingvuri ganaTlebis situaciaSi.<br />
igi moicavs Semdegs:<br />
moswavlisTvis prioritetuli<br />
codnis gaaqtiureba<br />
da ukana planze arsebuli<br />
codnis mSenebloba (sadac<br />
saWiroa, pirveli enis<br />
gamoyenebiT);<br />
saswavlo procesis<br />
modificireba imisaTvis, rom<br />
moxdes informaciuli<br />
siWarbe swavlebaSi (mag.:<br />
perifrazebis, gameorebis,
ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
demonstrirebis, Jestebis<br />
gamoyenebiT);<br />
grafikuli maorganizeblebis<br />
gamoyeneba, raTa<br />
gadmoices konceptualuri<br />
Sinaarsi;<br />
praqtikuli aqtivobebi<br />
Sinaarsobrivad datvirTul<br />
sagnebSi, rogoric aris<br />
sabunbismetyvelo<br />
mecnierebebi, maTematika da<br />
sazogadoebrivi<br />
mecnierebebi;<br />
saerTo swavleba da<br />
proeqtebze dafuZnebuli<br />
sxvagvari samuSaoebi, rac<br />
waaxalisebs moswavleebs,<br />
raTa maT gamoimuSaon da<br />
SeiZinon ufro meti axali<br />
codna, vidre iyvnen mxolod<br />
informaciis momxmarebelni;<br />
kompiuteruli teqnologiebis,<br />
rogorc ,,kulturuli<br />
gamaZliereblis~, SemoqmedebiTad<br />
gamoyeneba (mag.:<br />
eleqtronuli enciklopediis<br />
an saerTaSoriso<br />
qselis gamoyeneba, agreTve<br />
monacemTa analizis programebis<br />
gamoyeneba proeqtebze<br />
muSaobisas, agreTve<br />
monaTesave klasebTan urTierToba<br />
distanciuri gakve-<br />
Tilebis dros, videokamerebis<br />
gamoyeneba da videoteqstebis<br />
Seqmna, realuri<br />
auditoriis imitacia<br />
bilingvuri proeqtebis<br />
ganxorcielebisas.);<br />
zemoT CamoTvlil<br />
mravalferovan JanrebSi<br />
werisa da kiTxvis<br />
integrireba.<br />
faqtobrivad, yvela enaTmecnieri<br />
Tanxmdeba, rom enis<br />
aTvisebis mTavar pirobas<br />
warmoadgens samizne enaze<br />
gasagebi Sinaarsis wvdoma.<br />
enaTmecnierebi aseve miuTiTeben<br />
sxva rolebze, rogoric aris<br />
enis formaluri Taviseburebebi,<br />
swavlebis efeqturi<br />
strategiebis ganviTareba,<br />
17<br />
agreTve samizne enis<br />
faqtobrivi gamoyeneba. gasagebi<br />
Sinaarsis interpretireba unda<br />
moxdes ara mxolod zustad,<br />
sityvasityviT gagebuli, aramed<br />
is unda gadaizardos kritikul<br />
wignierebaSi, sadac moswavleebi<br />
miRebul codnas<br />
daukavSireben sakuTar codnas,<br />
gamocdilebas, kritikulad<br />
gaiazreben teqsts da diskusiis<br />
Sedegad miRebul daskvnebs<br />
gamoiyeneben raime proeqtisTvis<br />
(videos Seqmna, leqsis an eses<br />
dawera specifikur Temaze). enis<br />
gacnobierebis procesis ganvi-<br />
Tareba moicavs ara mxolod<br />
enis formalur aspeqtebze<br />
koncentrirebas, aramed sxvagvari<br />
aqtivobis ganxorcielebas<br />
da proeqtebs, romlebic<br />
mowodebuli iqneba moswavleTa<br />
meore enis codnis<br />
gaRrmavebisken da maTSi multilingvuri<br />
fenomenis gaRvivebisken.<br />
gTavazobT aqtivobebis<br />
CamonaTvals:<br />
enobrivi sistemis struqtura<br />
(mag: kavSiri<br />
gamoTqmasa da marTlweras<br />
Soris, gramatika, leqsikoni<br />
da a.S);<br />
sxvadasxva musikaluri da<br />
literaturuli formebis<br />
urTierTSexameba (mag.: repi,<br />
poezia, beletristika, haiku,<br />
baladebi da a.S.);<br />
werilobiTi an zepirsityvieri<br />
damajerebeli gzavnilebis<br />
Seqmnis organizeba<br />
(mag.: oratoruli metyveleba,<br />
gavleniani werilobiTi<br />
dokumentebi, politikuri<br />
Teoriebi, reklamebi<br />
da a.S);<br />
enis gamoyenebis mravalferovneba<br />
monolingvur da<br />
multilingvur konteqstSi,<br />
koduri gadarTvebi bilingvuri<br />
urTierTobis dros.<br />
CamoTvlili sakiTxebi<br />
metyvelebs imaze, rom meore<br />
enis codna abstraqtuli da
18<br />
trivialuri darCeba, Tu<br />
moswavleebs ar eqnebaT<br />
sakuTari identobisa da codnis<br />
gamoxatvis saSualeba am enaze.<br />
unda Seiqmnas auTenturi<br />
auditoria, rac, Tavis mxriv,<br />
moswavleTa motivirebas<br />
gamoiwvevs rogorc werilobiT,<br />
ise zepirsityvieri saxiT azris<br />
gamoxatvaSi.<br />
bilingvuri ganaTlebis<br />
imersiis formis saqarTveloSi<br />
danergvis perspeqtivebi<br />
statiaSi ganxiluli<br />
sakiTxebidan gamomdinare,<br />
aSkaraa bilingvuri ganaTlebis<br />
,,Zlieri~'programebis upiratesoba<br />
sust programebTan<br />
SedarebiT. agreTve TvalsaCinoa<br />
bilingvizmis damatebiTi<br />
gamamdidrebeli<br />
principis ganxilva imersiis<br />
programasTan mimarTebiT.<br />
Tumca, meore mxriv, ganxilul<br />
problemur areebSi warmo-<br />
Cenelia erTi umTavresi<br />
problema, romelic pedagogebs<br />
da pedagogiur meTodebs<br />
ukavSirdeba. saqarTveloSi<br />
danergvis procesSia multilingvuri<br />
ganaTlebis iseTi<br />
efeqturi programebi, romlebic<br />
uzrunvelyofen saxelmwifo<br />
enis Seswavlas. saqarTvelos<br />
ganaTlebisa da mecnierebis<br />
saministro orientirebas ake-<br />
Tebs bilingvuri ganaTlebis<br />
,,Zlier~'' programebze, rac<br />
Zalian sasiamovnoa. Tumca,<br />
amgvar `Zlier~ programebs<br />
Soris im 40 sapilote skolaSi,<br />
romlebic ganaTlebisa da<br />
mecnierebis saministrom<br />
SearCia, imersiis modeli ar<br />
SeurCeviaT. es sxvadasxva<br />
gaqtoriTaa ganpirobebuli:<br />
umTavresi mainc isaa, rom<br />
qveynis umravlesobis<br />
(qarTvelebis) warmomadgenlebi<br />
am kompaqturad gansaxlebis<br />
regionebSi Tavad warmoadgenen<br />
enobriv umciresobas; am<br />
TvalsazrisiT, saintereso<br />
vitarebaa afxazeTis avtonomiur<br />
respulikaSi, sadac,<br />
saqarTvelos konstituciiT,<br />
afxazuri, qarTulTan ertad,<br />
saxelmwifo enis statusiT<br />
sargeblobs. vfiqrobT,<br />
ganaTlebisa da mecnierebis<br />
saministrom unda gadadgas<br />
nabijebi afxazeTis ganaTlebis<br />
saministrosTan<br />
TanamSromlobiT, raTa<br />
afxazeTidan iZulebiT<br />
gadaadgilebul pirebs<br />
(romelTa umravlesobac<br />
qarTulenovania) mieceT<br />
saSualeba, qarTulTan erTad,<br />
afxazuric CarTon swavlebis<br />
enad – anu, aiRon Zlieri<br />
bilingvuri ganaTlebis<br />
imersiuli modeli. rasakvirvelia,<br />
gasaTvaliswinebelia<br />
iseTi mniSvnelovani faqtorebi,<br />
rogoricaa saskolo garemo,<br />
Temisa da mSoblebis<br />
CarTuloba da mTlianad<br />
ganaTlebis swori politikis<br />
dagegmva. SegaxsenebT, rom<br />
kanadaSic ki, sadac safuZveli<br />
Caeyara imersias da arsebobda<br />
yvela piroba programis<br />
ganxorcielebisaTvis _ araswori<br />
midgomebis gamo, adgili<br />
hqonda Cavardnebs...<br />
daskvna<br />
bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
bilingvuri skolebis marTva<br />
rTulia, radgan enobrivi<br />
ganzomileba damatebiT mniSvnelovan<br />
rols TamaSobs. Sesabamisad,<br />
moiTxovs damatebiT Zalisxmevas<br />
moswavleTa dajgufebis, saswavlo<br />
gegmis momzadebis, maswavlebelTa<br />
gadamzadebisa da saswavlo<br />
resursebiT uzrunvelyofis TvalsazrisiT.<br />
agreTve saWiroebs<br />
mSobelTa ufro met CarTulobas da<br />
xSirad asistentTa institutis<br />
SemoRebas skolis farglebSi.<br />
mniSvnelovani kavSiri unda
ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
myardebodes enisa da sagnis<br />
aTvisebas Soris. aseT pirobebSi<br />
maswavleblis profesionalizmsa da<br />
skolis xelmZRvanelobisa da<br />
administraciis efeqturobas udidesi<br />
roli eniWeba da gansazRvravs<br />
bilingvuri ganaTlebis nebismieri<br />
modelis efeqturobas (beikeri, 2010).<br />
Tanamedrove epoqaSi, rodesac<br />
informacia da sainformacio<br />
wyaroebi arnaxulad izrdeba,<br />
globalur marketingSi moRvawe<br />
biznes kompaniebi did moTxovnilebas<br />
acxadeben iseT kadrebis mimarT,<br />
romlebsac ZaluZT informaciis<br />
mogroveba wignebis, Jurnalebis da<br />
monacemTa bazebis saSualebiT da<br />
romlebsac SeuZliaT aRniSnuli<br />
mopovebuli informaciis kritikuli<br />
analizi, maTi relevantobisa da<br />
validobis Sefaseba, mocemuli<br />
informaciis saSualebiT samsaxurebrivi<br />
problemebis gadaWra da<br />
kolegialobis unaris gamoCena<br />
gansxvavebul kulturul, rasistul<br />
da lingvistur WrilSi. dame-<br />
TanxmebiT, warmatebulad ganxorci-<br />
elebuli ,,Zlieri~'bilingvuri programebi<br />
mowodebulia imisaTvis, rom<br />
upasuxos aseT gamowvevebs.<br />
saqarTveloSi dResdReobiT<br />
imersiis programebi ar muSaobs.<br />
rasakvirvelia, amgvari Zlieri<br />
bilingvuri programis amoqmedeba<br />
sasurvelia, Tumca rigi faqtorebis<br />
gamo, dResdReobiT saxelmwifo Tavs<br />
ikavebs ganaTlebis xsenebul modelze;<br />
Tumca, vfiqrobT, imersiis<br />
programa warmatebiT imuSavebs<br />
afxazeTidan iZulebiT gadaadgilebul<br />
pirTa skolebSi, romlebic<br />
dRes afxazeTis ganaTlebis<br />
saministros daqvemdebarebaSia:<br />
saqarTvelos konstituciiT, afxazuri<br />
(umciresobis ena) saxelmwifo<br />
enis statusiT sargeblobs<br />
afxazeTis teritoriaze. imersiis<br />
programis amoqmedeba am skolebSi<br />
mravalmxriv sasargeblo iqneba<br />
rogorc enobrivi, aseve sociokulturuli<br />
da eTnofsiqologiuri<br />
TvalsazrisiT.<br />
literatura<br />
beikeri, 2006 - k. beikeri, bilingvizmisa da bilingvuri ganaTlebis safuZvlebi.<br />
,,samoqalaqo integraciisa da erovnebaTSorisi urTierTobebis centris’’<br />
2010 wlis qarTuli versiis gamocema.<br />
bilingvuri ganaTlebis programebis debulebis proeqti, saqarTvelos<br />
ganaTlebisa da mecnierebis saministro, 2009.<br />
genezi, 1976 - Genesee, F. English writing skills of students in French immersion programs.Canadian<br />
Journal of Education, 1, 1-18., 1976b.<br />
genezi, 1987 - Genesee, F. Learning through two language; 1987<br />
genezi, 2007 - Genesee, F. Literacy outcomes in French immersion. Encyclopedia of<br />
Language and Literacy Development (pp. 1-8). London, ON: Canadian Language and Literacy<br />
Research Network, 2007.<br />
kuminsi, 1998 _ Jim Cummins- Immersion Education for the Millenium: What we have learned from<br />
30 years of reaserch on second language immersion, 1998.<br />
peresi, 2004 _ Pérez Bertha - Becoming Billiterate: A study of Two-Way Bilingual Immersion<br />
Education. 2004.<br />
Sepsoni, 2004 _ Shapson, S. & D'Oyley , V._ Bilingual and Multicultural Education: Canadian<br />
Perspectives, 2004.<br />
19
20<br />
Irina Bagauri<br />
Immersion Bilingual Education – The Response to Global Education<br />
Philosophy’s Challenges<br />
ABSTRACT<br />
bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
The present article aims to introduce the readers to,, Immersion’’ bilingual education,<br />
which represents the ,,strong’’ and maintenance program of bilingual education. The<br />
introduction describes the historical background of ,,immersion’’, as a program of<br />
bilingual education. The main focus is made on Canadian Immersion, because<br />
,,Immersion’’ originated in Canada. In the next part of the article the problem areas<br />
of French immersion programs are discussed. It gives an overview of the framework<br />
for appropriate pedagogy in Immersion programs. The final part of the article<br />
presents the advantages of Immersion programs and analyses the perspectives of the<br />
implementation of this program in Georgia.
ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
mzia wereTeli<br />
walkis raionSi arsebuli jgufTaSorisi urTierTobebis<br />
fsiqologiuri Taviseburebebis sakiTxisaTvis<br />
statia eyrdnoba rusTavelis fondis proeqtis "usafrTxoebis eTnikuri<br />
aspeqtebi polieTnikur sazogadoebaSi" farglebSi am raionSi Catarebuli<br />
kvlevis masalebs.<br />
abstraqti<br />
statiaSi ganxilulia walkis raionis mosaxleobis socialurfsiqologiuri<br />
da kulturuli klimatis Taviseburebebi, aq mcxovreb<br />
sxvadasxva eTnikur jgufTa urTierTobebis specifika da maTi<br />
gavlena saxelmwifo enis aTvisebaze. klveva ganxorcielebulia<br />
intervius meTodiT. klvevam gamoavlina sxvadasxva eTnikur jgufTa<br />
sazogadoebrivi integraciis xelisSemsleli faqtorebi, romelTa<br />
Soris erT-erTi umniSvnelovanesia adgilobrivi mosaxleobisTvis<br />
saerTo sakomunikacio enis ar arseboba. qarTul enas mxolod<br />
saxelmwifo enis formaluri statusi aqvs, radgan mosaxleobis didi<br />
nawili mxolod sakuTar enas flobs. arakeTilsaimedo socialurfsiqologiuri<br />
klimati ki qarTuli enis swavlis erT-erT<br />
mniSvnelovan barierad gvevlineba.<br />
saqarTveloSi samoqalaqo sazogadoebis<br />
Camoyalibebisa da misi<br />
ganviTarebisTvis metad mniSvnelovani<br />
pirobaa saqarTveloSi<br />
mcxovrebi sxvadasxva eTnikur<br />
jgufTa sazogadoebrivi integracia.<br />
SeiZleba iTqvas, rom am procesSi,<br />
sxva faqtorebTan erTad, gadamwyveti<br />
roli aqvs saerTo sakomunikacio<br />
enis arsebobas, romlis funqciasac,<br />
cxadia, saxelmwifo ena unda<br />
asrulebdes. amdenad, araqarTulenovani<br />
mosaxleobisTvis saxelmwifo<br />
enis swavleba qveynis ganvi-<br />
TarebisTvis aucilebeli umniSvnelovanesi<br />
amocanaa. miznis<br />
misaRwevad ganaTlebisa da<br />
mecnierebis saministrom dargis<br />
ucxoel da adgilobriv eqspertebTan<br />
erTad SeimuSava specialuri<br />
politikis dokumenti, rac, ra Tqma<br />
21<br />
unda, myar politikur da<br />
sakanonmdeblo safuZvels qmnis<br />
saqarTvelos multieTnikur regionebSi<br />
qarTuli enis Seswavlis<br />
specialuri programebis realizaciisTvis.<br />
skolisa Tu ufro<br />
farTo sazogadoebis doneze<br />
SemuSavebuli sxvadasxva programebis<br />
efeqtiani danergvisTvis mniSvnelovania<br />
swavla-swavlebis komponentebis<br />
srulyofa, kvalificiur<br />
pedagogebis momzadeba, maRali<br />
xarisxis saswavlo programebis da<br />
saxelmZRvaneloebis SemuSaveba.<br />
Tumca, procesis warmatebuli<br />
realizaciisTvis aucilebelia<br />
agreTve multieTnikur regionebSi<br />
socialur-fsiqologiuri da kulturuli<br />
klimatis gaTvaliswinebac.<br />
sazogadoebis damokidebulebebi da<br />
ganwyobebi meore enisadmi, misi
22<br />
aTvisebis motivaciis xasiaTi da<br />
siZliere, agreTve, sazogadoebaSi<br />
arsebuli interpersonaluri<br />
urTierTobebi da eTnikuri stereotipebi<br />
xSirad gadamwyvet rols<br />
asruleben meore enis aTvisebis<br />
warmateba-warumateblobaSi (gasi,<br />
selinkeri, 2001, vukfolki, 2007).<br />
winamdebare klvevis mizans<br />
warmoadgens walkis raionis<br />
mosaxleobis socialur-fsiqologiuri<br />
da kulturuli klimatis<br />
Seswavla da saxelmwifo enis<br />
aTvisebaze moqmedi faqtorebis<br />
Sefaseba.<br />
walkis raioni istoriulad<br />
saqarTvelos multieTnikur kuTxes<br />
warmoadgens. aq saxlobdnen<br />
gansxvavebuli religiisa da<br />
eTnikuri kulturis xalxebi:<br />
berZnebi, qarTvelebi, azrebaijanlebi<br />
da sxv. bolo drois saqarTveloSi<br />
ganxorcielebuli politikuri,<br />
bunebrivi da socialur-ekonomikuri<br />
cvlilebebis zegavleniT, es kuTxe<br />
kidev ufro metad daitvirTa<br />
mravaleTnikurobis TvalsazrisiT. aq<br />
mosaxle berZnebis didma nawilma<br />
datova sakuTari miwebi da<br />
sacxovreblad saberZneTSi gadavida.<br />
meore mxriv ki, saqarTvelos<br />
mTavrobam aq Camoasaxla bunebrivi<br />
kataklizmebis Sedegad dazaralebuli<br />
da usaxlkarod darCenili<br />
svanebi da aWarlebi. amgvarad,<br />
eTnikuri da kompesiuri TvalsazrisiT<br />
isedac mravalferovani<br />
suraTi ekomigrantebis CamosaxlebiT<br />
kidev ufro Wreli gaxda.<br />
amasTan, gansxvavebuli aRmo-<br />
Cnda sxvadasxva eTnikuri jgufis<br />
socialur-ekonomikuri statusic.<br />
berZnebis umravlesobam qveyana ki<br />
datova, magram sakuTrebaSi<br />
SeinarCuna kar-midamo da miwebi,<br />
xolo axalmosaxleTa (ekomigrantTa)<br />
bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
umravlesobas sakuTrebaSi arc<br />
saxli da arc miwa ar gaaCnia.<br />
rogorc cnobilia, Zalauflebis,<br />
resursebisa da SesaZleblobebis<br />
araTanabari ganawileba<br />
SesaZlo eTnikuri daZabulobis<br />
wyaros warmoadgens. SesaZlo riskfaqtorebs<br />
miekuTvneba sxvadasxva<br />
eTnikur jgufebs Soris enobrivi,<br />
religiuri da tradiciuli<br />
kulturis gansxvavebulobac.<br />
eTnikuri daZabuloba fsiqologiur<br />
doneze vlindeba eTnikur<br />
jgufebs Soris interesebisa da<br />
Sexedulebebis gansvlaSi, sakuTari<br />
da sxva jgufis urTierTdapirispirebul<br />
stereotipebSi,<br />
eTnocentrul atribuciasa da<br />
uaryofiT ganwyobebSi.<br />
jgufTaSorisi aRqmis erT-erT<br />
mniSvnelovan meqanizms Sidajgufuri<br />
favoritizmi warmoadgens. igi<br />
gulisxmobs sakuTari jgufisadmi<br />
da misi wevrebisadmi keTilganwyobas<br />
da maTTvis upiratesobis miniWebas<br />
sxva jgufebTan da maT wevrebTan<br />
SedarebiT (stefanenko, 2004)<br />
Sidajgufuri favoritizmis<br />
yvelaze gavrcelebuli formaa<br />
egocentrizmi. es aris movlenebis<br />
iseTi xedva, romlis drosac<br />
sakuTari jgufi yvelafris centrSia,<br />
sxva jgufebi ganixileba sakuTar<br />
jgufTan mimarTebiT da fasdeba<br />
masze dayrdnobiT.<br />
Tanamedrove mkvlevrebi ganixilaven<br />
egocentrizms, rogorc<br />
adamianebisaTvis damaxasiaTebel<br />
Tvisebas, `aRiqvan da Seafason<br />
cxovrebiseuli movlenebi sakuTari<br />
eTnikuri jgufis tradiciebisa da<br />
faseulobebis prizmaSi, romelic<br />
miCneulia rogorc etaloni an<br />
optimumi~(maiersi, 2000, stefanenko,<br />
2004).
ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
bruneri da kempbeli gamoyofen<br />
egocentrizmis Semdeg ZiriTad<br />
maxasiaTeblebs:<br />
1. sakuTari kulturis elementebis<br />
_ normebisa da<br />
faseulobebis, rogorc bunebrivisa<br />
da sworis, aRqma,<br />
xolo sxva kulturis elementebisa<br />
– rogorc arabunebrivisa<br />
da arasworisa.<br />
2. sakuTari jgufis adaTwesebis<br />
universalurad miCneva.<br />
3. Sexeduleba imis Taobaze,<br />
rom adamianisaTvis normaluria<br />
sakuTari jgufis<br />
wevrTan TanamSromloba, misi<br />
daxmareba, misTvis upiratesobis<br />
miniWeba, misiT<br />
siamaye, misi ndoba da sxva<br />
jgufebisadmi undobloba da<br />
mtrobac ki.<br />
aucilebeli ar aris samive<br />
maxasiaTeblis erTdrouli arseboba<br />
imisaTvis, rom egocenrizms hqondes<br />
adgili. iq, sadac aris mesame<br />
maxasiaTebeli, adgili aqvs<br />
egocentrizmsac.<br />
egocnetrizms, rogorc socialurfsiqologiur<br />
movlenas, aqvs rogorc<br />
dadebiTi, aseve uaryofiTi mxareebi.<br />
erTi mxriv, igi xels uwyobs jgufis<br />
mTlianobis identobisa da<br />
specifikurobis SenarCunebas, magram,<br />
meore mxriv, xSirad jgufTaSoris<br />
urTierTobis barierad gvevlineba.<br />
cnobilia, rom egocentrizmi da<br />
misi negatiuri mxare gansakuTrebuli<br />
simZafriT vlindeba e.w. mcire erebSi,<br />
eTnikur umciresobebSi an eTnikur<br />
migrantebSi. movlenas aZlierebs<br />
socialuri faqtorebi, gansakuTrebiT<br />
ki sxva jgufebTan<br />
SedarebiT dabali socialuri<br />
statusi an konfliqti.<br />
Tumca, jgufebisa da maTi<br />
wevrebis egocentrizmi SeiZleba<br />
sxvadasxva siZlieriT iyos<br />
23<br />
gamovlenili, magram yvela<br />
SemTxvevaSi igi SeiZleba<br />
ganvixiloT, rogorc Teoriuli<br />
kontiniumi ori ukiduresi polusiT.<br />
igi gamoxatavs diferenciacias<br />
urTierTmimarTebaSi.<br />
jgufTaSorisi diferenciaciis<br />
indikatorad gvevlineba polaruli<br />
xatebi, rodesac konfliqturi<br />
jgufebi sakuTar Tavs miaweren<br />
mxolod pozitiur Tvisebebs, xolo<br />
dapirispirebul jgufs ki – mxolod<br />
uaryofiT Tvisebebs. cnobilia e.w.<br />
sarkiseburi aRqmis fenomenic,<br />
rodesac dapirispirebul jgufs<br />
miewereba sakuTari jgufisTvis<br />
miwerili dadebiTi Tvisebebis<br />
sapirispiro uryofiTi Tvisebebi.<br />
rac ufro Sorsaa jgufebis mier<br />
gamoTqmuli poziciebi Tu<br />
Sefasebebi centridan, miT ufro<br />
Zlieria jgufebs Soris<br />
dapirispireba da piriqiT, rac ufro<br />
axlosaa jgufebis mier gamoTqmuli<br />
poziciebi da Sefasebebikontiniumis<br />
centridan, miT ufro naklebia<br />
jgufTa Soris daZabuloba da,<br />
Sesabamisad, metad misaRebia<br />
erTmaneTi.<br />
jgufTaSorisi diferenciaciis<br />
ZiriTad meqanizmad miCneulia<br />
stereotipizacia da atribuciuli<br />
procesebi, romelTa Tanaxmadac<br />
individis Tvisebebi, misi qceva da<br />
miRwevebi axsnilia jgufuri<br />
mikuTvnebulobis safuZvelze.<br />
socialuri stereotipebi _ es<br />
aris socialuri obieqtebis<br />
gamartivebuli, sqematuri xatebi,<br />
romlebic saerToa jgufis wevrTa<br />
didi umravlesobisTvis. stereotipebis<br />
aTviseba adreuli<br />
bavSvobidan iwyeba da Cveulebriv,<br />
maT safuZvels warmoadgens ara<br />
uSualo gamocdileba, aramed e.w.<br />
meoradi wyaroebi. sxva socialur<br />
stereotipTa Soris adamianebs aqvT<br />
eTnikuri stereotipebic – eTnikuri
24<br />
jgufebis gamartivebuli xatebi.<br />
iseve, rogorc sxva tipis socialur<br />
stereotipebs, eTnikur stereotipebsac<br />
axasiaTebT misi matarebeli<br />
jgufis wevrebs Soris maRali<br />
xarisxis gavrcelebuloba<br />
(sxvagvarad rom vTqvaT, Tanxmobis<br />
maRali xarisxi). amdenad, eTnikuri<br />
stereotipebis gamosavlenad metad<br />
efeqturia e.w. `TvisebaTa miweris~<br />
meTodis gamoyeneba, romelic<br />
sakuTari an sxva eTnikuri<br />
jgufebisTvis garkveuli Tvisebebis<br />
miwerasa da maTi gavrcelebis<br />
xarisxis SefasebaSi mdgomareobs.<br />
mkvlevrebi gamoyofen stereotipizaciis<br />
sam ZiriTad funqcias. es<br />
aris fsiqologiuri, socialurfsiqologiuri<br />
da socialuri<br />
funqciebi. fsiqologiuri funqciis<br />
arsi fsiqikuri ekonomizmis<br />
principSi mdgomareobs, rac<br />
gulisxmobs minimaluri kognituri<br />
danaxarjebiT maqsimaluri informaciis<br />
gadamuSavebas socialuri<br />
samyarosa da misi movlenebis Sesaxeb<br />
da maTi Sinaarsis gaadvilebul<br />
wvdomas.<br />
stereotipebis socialurfsiqologiuri<br />
funqcia ki<br />
jgufTaSoris diferenciaciaSi<br />
mdgomareobs. igi vlindeba sakuTari<br />
jgufis sasargeblod gakeTebuli<br />
Sefasebebis saxiT da xels uwyobs<br />
pozitiuri jgufuri identobis<br />
SenarCunebas. swored amitom,<br />
avtostereotipebi, Cveulebriv, ufro<br />
pozitiuria, vidre – heterostereotipebi.<br />
stereotipizaciis<br />
socialur funqcias ki warmoadgens,<br />
erTi mxriv, jgufebs Soris arsebuli<br />
urTierTobebis da maTi mizezebis<br />
axsna da, meore mxriv, arsebuli<br />
jgufTaSorisi urTierTobebis<br />
gamarTleba. orive maTgani emsaxureba<br />
arsebuli urTierTobebis SenarCunebas.<br />
bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
eTnikuri stereotipebis erTerT<br />
umniSvnelovanes Tvisebas<br />
warmoadgens garkveuli Sinaarsis<br />
matareblobasTan erTad maTi<br />
emociur-SefasebiTi xasiaTi. sxvagvarad<br />
rom vTqvaT, stereotipebSi da<br />
maT Soris _ eTnikur stereotipebSic<br />
_ erTiandeba kognituri da emociur-<br />
SefasebiTi komponenti. emociur-<br />
SefasebiTi komponenti damokidebulebis,<br />
mimRebloba-miuReblobis<br />
xarisxs (rogoricaa simpaTia,<br />
siZulvili, siyvaruli, mowoneba an<br />
ubralod _ mimRebloba-miuRebloba)<br />
gamoxatavs, xolo kognituri ki –<br />
Sinaarss. aqedan gamomdinare,<br />
garkveuli Sinaarsis mqone<br />
stereotipis emociur-SefasebiTi<br />
komponenti SesaZlebelia pozitiuri<br />
an negatiuri muxtis matarebeli<br />
iyos.<br />
fiqsi gamoyofs siZulvilis<br />
stereotips, romelic, Cveulebriv,<br />
miewereba `ucxo~, `sxva~<br />
dabalstatusian da arakompetentur<br />
jgufebs, romlebic amavdroulad<br />
fasdeba, rogorc `civi~ jgufi.<br />
fiqsis azriT, sakuTari jgufis<br />
mimarT, Cveulebriv, vlindeba<br />
`aRfrTovanebis~ stereotipi, romlis<br />
mixedviTac am jgufs miewereba<br />
kompetenturoba, maRali statusi da<br />
`siTbo~. magram garda pozitiuri da<br />
negatiuri stereotipebisa, arsebobs<br />
aseve Surisa da paternalizmis e.w.<br />
ambivalenturi stereotipebic. Suri<br />
axasiaTebs urTierTobebs<br />
maRalstatusian, kompetentur, magram<br />
`civ~ jgufebTan. paternalizmi ki<br />
urTierTobebs dabalstatusian,<br />
arakompetentur, magram `Tbil~<br />
jgufebTan.<br />
amgvarad, pozitiurad damuxtuli<br />
SeiZleba iyos ara mxolod<br />
`sakuTari~ jgufis stereotipebi,<br />
aramed im `sxva~ jgufebisac,<br />
romlebic ar iwveven safrTxis<br />
grZnobas, imis gamo, rom arsebobs
ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
sakuTari ZaliT gamowveuli<br />
usafrTxoebis SegrZneba. im jgufebis<br />
mimarT ki, romelTaganac safrTxe<br />
momdinareobs, SesaZlebelia gamovlindes<br />
erTdroulad Suri da<br />
pativiscema.<br />
eTnikuri stereotipebis meore<br />
mniSvnelovan Tvisebad iTvleba<br />
mdgradoba axali informaciisadmi.<br />
eTnikuri informaciis stabiloba<br />
dadasturebulia araerTi empiriuli<br />
kvlevis safuZvelze. dadgenilia, rom<br />
maTi cvlileba, Cveulebriv, nela da<br />
TanmimdevrobiT mimdinareobs.<br />
stereotipebisTvis damaxasiaTebelia<br />
agreTve maRali xarisxis<br />
Tanxmoba, anu `socialuri<br />
konsensusi~ _ stereotipis matarebel<br />
jgufSi SexedulebaTa Tanxvedris<br />
maRali xarisxi. stereotipis kidev<br />
erTi Tvisebaa uzustoba.<br />
stereotipebze zegavlenas axdenen<br />
realuri eTnikuri urTierTobebi. am<br />
urTierTobebis xasiaTi _ Tanam-<br />
Sromloba Tu moqiSpeoba, dominireba<br />
Tu damorCilileba, mniSvnelovanwilad<br />
ganapirobebs eTnikuri<br />
stereotipis ZiriTad maxasiaTeblebs:<br />
Sinaarss, mimarTulebas, keTilganwyobis<br />
xarisxs da sizustesac ki.<br />
sxvadsxva eTnikuri jgufebis<br />
urTierTobebSi arsebuli problemebis<br />
erT-erTi mizezi isaa, rom maT<br />
ar esmiT erTmaneTis qcevis mizezebi<br />
da amitom akeTeben mcdar Sefasebebs.<br />
mravalricxovani kvlevebis Sedegad,<br />
romlebic Catarda rogorc<br />
individualur, aseve jgufTaSorisi<br />
urTierTobebis doneze, dadginda,<br />
rom `sakuTari~ jgufis pozitiuri<br />
da `sxva~ jgufis negatiuri qcevis<br />
mizezad miiCneva Sinagani, pirovnuli<br />
faqtorebi. xolo `sakuTari~ jgufis<br />
negatiuri qcevebi da `sxvisi~ jgufis<br />
pozitiuri qcevebi aixsneba garegani,<br />
garemos faqtorebis zegavleniT.<br />
aseTi atribuciebi, romelTa<br />
saSualebiTac aixsneba agreTve<br />
25<br />
`sakuTari~ da `sxvisi~ jgufis<br />
warmateba da warumatebloba<br />
cnobilia eTnocentruli atribuciebis<br />
saxeliT.<br />
amgvarad, fsiqologiaSi dadgenilia<br />
(maiersi, 2000, stefanenko, 2004,<br />
fsiqologia da kultura, 2003), rom<br />
arsebobs `sakuTari~ da `sxva~<br />
jgufis da misi wevrebis Sefasebisas<br />
asimetria, romelic vlindeba<br />
maTTvis rogorc konkretuli<br />
Tvisebebis (pirovnuli<br />
maxasiaTeblebis) miweris doneze,<br />
aseve maTi pozitiuri Tu negatiuri<br />
qcevis axsnis donezec. amasTan, rac<br />
ufro Zlieria diferenciacia da<br />
eTnikuri dapirispireba, miT ufro<br />
Ddidia asimetria urTierTSefasebisas.<br />
walkis raionSi arsebuli<br />
eTnikuri viTarebis gaTvaliswinebiT,<br />
mniSvnelovania SesaZlo daZabulobis<br />
im socialur-fsiqologiuri faqtorebis<br />
Seswavla, romlebic<br />
cnobierebis doneze vlindeba.<br />
rogorc zemoT iyo aRniSnuli, esenia<br />
eTnikuri stereotipebi, avto da<br />
heterostereotipebi (maTi rogorc<br />
SefasebiT-emociuri, aseve kognituri<br />
nawili) da qcevis atribuciuli<br />
meqanizmebi.<br />
am mizniT Cven SevimuSaveT<br />
specialuri anketa interviusaTvis.<br />
dagegmili iyo naxevrad struqturirebuli<br />
intervius Catareba,<br />
romelic moicavda CvenTvis saintereso<br />
Temebs Sesabamisi kiTxvebis<br />
blokebiT da, amavdroulad, iTvaliswinebda<br />
interviurebis procesSi<br />
aRmocenebul SesaZlo barierebs<br />
enobrivi kompetenciisa da<br />
ganaTlebis donis TvalsazrisiT.<br />
intervius ZiriTadi Temebi iyo:<br />
1. sxva jgufebis codna da<br />
zogadi damokidebuleba maT<br />
mimarT;<br />
2. socialuri distanciebi<br />
sxva jgufebTan;
26<br />
3. stereotipebi sakuTari da<br />
sxva jgufebis mimarT;<br />
4. Sexedulebebi jgufebs<br />
Soris Zalauflebisa da<br />
socialuri statusis<br />
gadanawilebis Sesaxeb.<br />
5. sxvadasxva jgufebis mier<br />
qarTuli enis mimarT<br />
damokidebuleba.<br />
kvlevis Sedegad gamoikveTa, rom<br />
raionSi mosaxle jgufebi ar icnoben<br />
an TiTqmis ar icnoben sxva jgufebis<br />
wes-Cveulebebs da tradiciebs.<br />
gansakuTrebiT es exeba aWarlebisa<br />
da svanebis qvejgufebs. am<br />
qvejgufebis Sesaxeb msjeloben<br />
zedapiruli, formaluri niSnebisa an<br />
erTxel nanaxi qcevis an momxdari<br />
ambis STabeWdilebis zegavleniT.<br />
socialuri distancia aq<br />
tradiciulad mosaxle eTnikur<br />
jgufebs Soris zomieria. semantikur<br />
doneze igi vlindeba keTilmezoblobaSi,<br />
zomier pirovnul<br />
urTierTobebSi, Wirsa da lxinSi<br />
urTierTmxardaWeris SesaZleblobebSi.<br />
rac Seexeba urTierTobebs e.w.<br />
axal da Zvel mosaxleebs Soris,<br />
isini meti daZabulobiT xasiaTdeba.<br />
didia socialuri distancia<br />
somxebsa da aWarlebs Soris, aseve _<br />
somxebsa da svanebs Soris. SeiZleba<br />
iTqvas, rom Sefasebis skalaze am<br />
jgufebs Soris socialuri<br />
distancia maqsimaluri quliT<br />
Sefasda da igi absolutur<br />
miuReblobaSi vlindeba. am sakiTxze<br />
gamonaTqvamebi aseTia: `garda<br />
mosulebisa, Cven yvelasTan<br />
vurTierTobT, Tu Wiri gvaqvs, an<br />
lxini an ubralod saqme...~<br />
ekomigrantebi (svanebi da aWarlebi)<br />
kvlevaSi monawile somxebisTvis<br />
sruliad miuRebelni aRmoCndnen.<br />
miuRebloba gamovlinda maT mimarT<br />
rogorc mezoblobis, aseve saqmiani<br />
urTierTobebis da, miT umetes,<br />
bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
soflis saqmeebis gadawyvetaSi maTi<br />
CarTulobis doneze. aSkaraa, rom<br />
miuReblobis safuZvels undobloba<br />
warmoadgens, romelic am jgufebisagan<br />
fsiqologiuri, socialuri<br />
da fizikuri safrTxis gancdiTY<br />
aris ganpirobebuli. `svanebi ar<br />
momwons, Zalian cudad iqceodnen.<br />
ambobdnen, es Cveni miwaa da Tqven<br />
wadiT, Cxubic iyo, kacic mokles.<br />
aWarlebi Turqebi arian. eg ra<br />
qarTvelebia, marto ena aqvT<br />
qarTuli. Turqebi rom dagvesxnen,<br />
egeni pirvelebi uRalateben saqar-<br />
Tvelos. eg ra xalxia. berZnebis<br />
saxlebSi ZaliT Sedian da xatebs<br />
wvaven, saxlidan agdeben. maTTan ra<br />
saerTo gvaqvs...~ – ase axasiaTebs<br />
erT-erTi somexi svanebsa da<br />
aWarlebs.<br />
msgavsi suraTi gamovlinda<br />
berZnebis mxridan aWarlebisadmi da<br />
svanebisadmi damokidebulebaSi.<br />
svanebis stereotipi ukavSirdeba<br />
sizarmaces, arakeTilsindiserebas,<br />
safrTxes. ai ras ambobs berZeni qali<br />
iq mosaxle svanebze: `aq saxlebi<br />
aris da eseni ise Semodian, arc<br />
muSaoba undaT, arc araferi. raT<br />
minda eseTi xalxi Cem sofelSi?! Tu<br />
arc qurdoba icis, kide ho,<br />
daveTanxmebi... ki arian qristianebi,<br />
cota rom arian, araferia, magram<br />
bevri erTad ukve cudi gaxdebian<br />
CvenTvis. ise TiTo-TiTos ara uWirs.<br />
svanebma iq mokles, aq mokles, Cveni<br />
adgilobrivi...~. respondenti aWarlebsac<br />
axasiaTebs da maT mimarT<br />
kidev ufro met miuReblobas avlens:<br />
`ai, aWarlebi ar SemouSvi, me<br />
skolaSi vmuSaobdi da aba, es<br />
musulmanebi rad minda? magaT<br />
azerbaijanlebiviT musulmanuri<br />
`vera~ aqvT. Cven unda Tqveni eklesia<br />
meCeTad gadavakeToTo, ase Tqves<br />
aWarlebmao – bavSvebma miTxres. Cveni<br />
sasaflao im eklesiis ezoSia da aba<br />
rogor SeiZleba es!~.
ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
religiur niadagze aRmocenebul<br />
miuReblobaze metyvelebs<br />
sxva berZeni respondentis sityvebic:<br />
`aWarlebma Seuracyves Cveni<br />
siwmindeebi... Sevidnen Cvens saxlebSi<br />
(igulisxmeba mitovebuli saxlebi)<br />
gadmoyares Cveni xatebi da<br />
`nadrugalis~.<br />
masalidan Cans, rom somxebisa da<br />
berZnebis didi nawilisTvis e.w.<br />
ekomigrantebi aRiqmebian, rogorc<br />
safrTxis Semcveli jgufebi,<br />
romlebic moicaven rogorc fizikur,<br />
aseve materialur da religiur<br />
safrTxesac. Tumca, socialuri<br />
distancia da miuRebloba aWarlis<br />
mimarT gacilebiT ufro didia,<br />
vidre – svanis mimarT. am daskvnas<br />
kidev ufro amyarebs berZeni<br />
respondentis Semdegi sityvebi:<br />
`Camosulebi rom arian, unda<br />
moridebuli iyvnen, mosuli unda<br />
iyos wynari. icodes, rom Camosulia.<br />
ra, me rom wavide svaneTSi, miwas,<br />
nakveTs momcemen?! arc iq da arc<br />
aRsarvarSi (soflis saxeli) ar<br />
momcemen. iq meCeTi aiSenes. im meCeTSi<br />
adgilobrivi azerbaijanlebi ar<br />
dadian, ar Sedian da aWarlebi ki<br />
dadian, sxva tipis xalxia egeni.~ sxva<br />
berZeni respondenti Semdegi<br />
sityvebiT gamoxatavs Tavis<br />
damokidebulebas: `svanebs da<br />
aWarlebs me ubralod qarTul enaze<br />
molaparaked vTvli, Torem ise egeni<br />
ar mimaCnia qarTvelebad, Tumca me<br />
mainc svanebi ufro meaxloeba, erTi<br />
rwmena gvaqvs.~<br />
aq mosaxle somxebisTvis aseve<br />
miuRebelia e.w. ekomigrantebis<br />
(aWarlebis da svanebis) monawileoba<br />
soflis saWirboroto sakiTxebis<br />
gadawyvetaSi da, saerTod, soflisa<br />
da raionis marTvaSi.<br />
savele kvlevebi cxadyofs, rom<br />
sakvlev jgufebSi Camoyalibebulia<br />
mkveTrad diferencirebuli eTnikuri<br />
stereotipebi. amasTan, sakuTari<br />
27<br />
jgufis stereotipebSi ufro metad<br />
kognituri nawili gamodis wina<br />
planze, xolo sxva jgufebis<br />
stereotipebSi ki wamyvania emociur-<br />
SefasebiTi nawili. es gansakuTrebiT<br />
kargad Cans svanebisa da aWarlebis<br />
heterostereotipebSi. sainteresoa<br />
isic, rom am etapze yvelaze misaRebi<br />
jgufi somxebisTvis berZnebi arian.<br />
es vlindeba maT mimarT maRali<br />
ndobis xarisxis gamovlenaSi<br />
rogorc ubralo adamianuri<br />
urTierTobebis, aseve fizikuri da<br />
ekonomikuri usafrTxoebis gancdis<br />
donezec (safrTxis momcveli ar<br />
aris arc ekonomikurad da arc<br />
religiurad).<br />
ganxorcielebuli kvlevis monacemTa<br />
analizma gamoavlina regionSi<br />
arsebuli jgufTaSorisi (somexi,<br />
azerbaijaneli, berZeni, aWareli,<br />
svani) urTierTobebis specifika da<br />
maTi fsiqologiuri safuZvlis<br />
ganmsazRvreli meqanizmi. aRsaniSnavia,<br />
rom regionSi gamovlenil<br />
jgufTaSoris damokidebulebebsa da<br />
ganwyobebs mravalmxrivi da<br />
mravalSriani motivaciuri faqtorebi<br />
ganapirobebs.<br />
iseve, rogorc sxva polieTnikur<br />
da multireligiur sazogadoebaSi,<br />
aqac, eTnikur jgufebs Soris<br />
daZabulobis erT-erT umTavres<br />
faqtorad religia warmoCindeba.<br />
eTnikur jgufTa fsiqologiur<br />
urTierTmiuReblobis xarisxsa da<br />
socialur distancias mniSvnelovanwilad<br />
ganapirobebs maTi<br />
gansxvavebuli da xSir SemTxvevaSi<br />
urTierTgamomricxavi msoflmxedvis<br />
sistemebi, romlebic Rirebulebebis,<br />
cxovrebis wesis, stereotipebisa da<br />
socialuri normebis doneze<br />
vlindeba da yoveldRiur<br />
urTierTobebSi ganxorcielebuli<br />
qcevis safuZvelze mtkicdeba. esenia<br />
gansxvavebuli dakrZalvis wesi,<br />
Sromis ganawileba ojaxsa da
28<br />
sazogadoebaSi, Sexedulebebi qalisa<br />
da mamakacis rolze da funqciaze,<br />
qorwinebis asakisadmi<br />
damokidebuleba, gansxvavebuli<br />
Sexedulebebi gogonebisa da biWebis<br />
ganaTlebaze da a.S.<br />
amavdroulad, am regionSi<br />
mcxovrebi jgufebis motivaciur<br />
sistemebSi metad mniSvnelovan<br />
adgils ikavebs pirveladi e.w.<br />
sabaziso donis, sasicocxlo<br />
mniSvnelobis mqone motivebi,<br />
romlebic gadarCenisa da gamokvebis<br />
moTxovnilebebs ukavSirdeba. samwuxarod,<br />
miwis simciris gamo<br />
ekomigraciebis Sedegad gadmosaxlebul<br />
mosaxleobaSi (aWarlebi,<br />
svanebi) am moTxovnilebaTa dakmayofileba<br />
ver (an didi Zalisxmevis<br />
Sedegad) xerxdeba. amdenad, es<br />
ukanaskneli maTi qcevis wamyvan<br />
motivatorad gvevlineba. rogorc<br />
kvlevis Sedegad miRebuli monacemebi<br />
gviiCvenebs, miwis damuSaveba, da<br />
misgan miRebuli mosavali Tu<br />
Semosavali regionis mcxovrebTa<br />
vitaluri, sasicocxlo mniSvnelobis<br />
moTxovnilebebis dakmayofilebis<br />
faqtiurad erTaderTi saSualebaa.<br />
Tumca, mosaxleobis didi nawilisaTvis,<br />
gansakuTrebiT ki ekomigranti<br />
svanebisa da aWarlebisaTvis,<br />
miwa naklebadaa xelmisawvdomi.<br />
ekomigrantebSi pirveladi, sasicocxlo<br />
mniSvnelobis moTxovnilebebis<br />
daukmayofilebloba regionSi sazogadoebis<br />
socialuri urTierTobebis<br />
sistemis funqcionirebaze uaryofi-<br />
Tad aisaxeba da jgufTaSorisi<br />
daZabulobis erT-erTi realuri<br />
wyaroa.<br />
ekomigrantebSi dabalia TviT-<br />
Sefasebis donec, romelsac<br />
socialuri usamarTlobisa da sxva<br />
eTnikur jgufebTan mimarTebiT<br />
araTanasworuflebianobis gancda<br />
ganapirobebs.<br />
bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
regionSi mcxovreb jfufTaSoris<br />
socialur distancias mniSvnelovanwilad<br />
ganapirobebs yvela<br />
jgufisTvis saerTo sakomunikacio<br />
enis faqtobrivi ararsebobac.<br />
gamokvleva gviCvenebs, rom<br />
mosaxleobis didi nawili mxolod<br />
sakuTar enas flobs da, amdenad, maT<br />
Soris komunikacia metad<br />
gaZnelebulia. Tumca qarTuli ena<br />
saxelmwifo enaa, magram am regionSi<br />
mas mxolod formaluri statusi<br />
aqvs da igi ver asrulebs saerTo<br />
sakomunikacio enis funqcias. zemoT<br />
aRwerili eTnofsiqologiuri<br />
faqtorebis zegavleniT, qarTuli<br />
enis aTvisebis araformaluri,<br />
bunebrivi garemos gamoyeneba ver<br />
xerxdeba. Tumca araqarTulenovani<br />
bavSvebi da mozardebi swavloben<br />
qarTuls, rogorc meore enas<br />
skolaSi, magram misi realizaciis<br />
garemos ararsebobis gamo, maTi<br />
codna metad mwiri da formaluria.<br />
amgvarad, walkis raionSi arsebuli<br />
socialur-fsiqologiuri klimati<br />
saxelmwifo enis aTvisebis EerT-erT<br />
mniSvnelovan barierad gvevlineba.<br />
rogorc cnobilia (hekhauzeni,<br />
1986, egeni, kauCaki, 2007), adamianis<br />
normaluri fsiqologiuri funqcionirebisa<br />
da TviTrealizaciisaTvis<br />
aucilebelia misTvis damaxasiaTebel<br />
motivTa ierarqiuli sistemis<br />
Tanmimdevruli realizeba. Tumca<br />
arsebobs gansxvavebuli mosazrebebi<br />
da empiriuli monacemebi<br />
mniSvnelovan motivTa Tvisobriobis<br />
Sesaxeb, magram udavoa, rom motivTa<br />
ierarqiaSi pirveladi da sabazisoa<br />
vitaluri moTxovnilebebi, xolo<br />
meoradia socialuri, pirovnebis<br />
individualur socialur gamovlenasa<br />
da realizaciasTan dakav-<br />
Sirebuli moTxovnilebebi. gamokvlevis<br />
monacemebis analizis Sedegad<br />
ki irkveva, rom sakvlevi regionis<br />
mosaxleobaSi (gansakuTrebiT ki
ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
ekomigrantebSi) ver xerxdeba<br />
rogorc qveda, sabaziso, aseve<br />
saSualo da SedarebiT maRali donis<br />
motivTa amoqmedeba. amdanad<br />
motivaciuri sistemis realizeba ver<br />
xerxdeba ierarqiis TiTqmis vercerT<br />
doneze. ararealizebuli motivaciuri<br />
sistemebis zegavlena<br />
aisaxeba jgufTaSoris urTierTobaze<br />
da qcevis doneze vlindeba iseT<br />
fsiqologiur maxasiaTeblebSi,<br />
rogoricaa socialuri distancireba,<br />
fsiqologiur doneze urTierTmimReblobisa<br />
da tolerantobis<br />
dabali done da uaryofiTi<br />
valentobis ganwyobebi.<br />
amgvarad, regionSi arsebuli<br />
mosaxleobis jgufTaSorisi<br />
urTierTobebi metad specifikuria.<br />
literatura<br />
isini ganpirobebulia mravalSriani<br />
fsiqologiuri meqanizmiT, romelSic<br />
resursebisa da Zalauflebis ara-<br />
Tanabari ganawilebiT, aRmsareblobiT,<br />
eTnikurobiT da sakomunikacio<br />
enis uqnlobiT ganpirobebuli<br />
socialuri distanciebisa<br />
da uaryofiTi valentobis ganwyobebis<br />
fonze wamyvania sasicocxlo<br />
moTxovnilebaTa dakmayofilebisken<br />
swrafva da misi dakmayofilebis<br />
garTulebuli SesaZleblobebiT gamowveuli<br />
uaryofiTi gancdebi.<br />
amgvari fsiqologiuri klimati,<br />
cxadia, xels uSlis regionis<br />
sazogadoebis integracias da<br />
aferxebs samoqalaqo sazogadoebis<br />
Camoyalibebasa da ganviTarebas.<br />
gasi, selinkeri, 2001 – S.M. Gass, L. Selinker, Second Language Acqisition, "LEA", 2000, New<br />
Jersey, London, 2001, 329-270<br />
egeni, kauCaki, 2007 – P. Eggen, D Kauchak, Educational Psychology, "Pearson", 2007, 296-333<br />
vukfolki, 2007 – A. Woolfolk, Educational Psychology, "Pearson", 2007, 161-188<br />
maiersi, 2000 - Д. Майерс, Социальная Психология, "Питер", 2000, 247-253<br />
stefanenko, 2004 - Г.Т. Стефаненко, Этнопсихология, "Аспект Пресс", М., 2004, 272-305<br />
fsiqologia da kultura, 2003 - Психология и Культура, под ред. Д. Мацумото,<br />
"Питер",2003, 575-656<br />
hekhauzeni, 1986 - Хайнц Хекхаузен, Мотивация и Деятельность, т 1, "Педагогика", М., 1986,<br />
112-116<br />
29
30<br />
Mzia Tsereteli<br />
Psychological characteristics of ethnic group relations in Tsalka region<br />
The article is based on the materials of the research conducted in this region<br />
by Rustaveli Foundation<br />
(project "ethnic security aspects in polytechnic society")<br />
ABSTRACT<br />
bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
The presented article describes psycho-social and cultural climate characteristics of the<br />
population of Tsalka region, as well as ethnic group relation specifics and their influence on<br />
the official language acquisition. Research is conducted by the interview method. The<br />
results revealed some main factors that interfere with the process of social integration of<br />
ethnic groups. One of the most important among those factors is the absence of common<br />
communicative language: Georgian language is the official language only formally, since<br />
the considerable amount of inhabitants speaks only their mother tongue. The given psychosocial<br />
climate is an obstacle for learning Georgian language.
ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
ligita grigule<br />
latviis universiteti<br />
OSCE/HCNM multilingvuri ganaTlebis eqsperti<br />
saqarTvelos umciresobaTa ganaTlebis reforma:<br />
adgilobrivi iniciativebidan saxelmwifos mier dagegmil<br />
umciresobaTa ganaTlebis reformamde<br />
abstraqti<br />
2004 wlidan ramdenime adgilobrivi da saerTaSoriso organizacia<br />
muSaobda enis politikasa da multilingvur ganaTlebaze<br />
saqarTveloSi. maTi aqtivobebis Sedegebi da adgilobrivi<br />
iniciativebis gamocdileba amtkicebs, rom bilingurma modelebma<br />
warmatebiT imuSava saqarTvelos zogadsaganmanaTleblo skolebSi.<br />
ase rom, rekomendebulia multilingvuri ganaTlebis danergva,<br />
rogorc saxelmwifo enis aTvisebisa da samoqalaqo integraciis<br />
efeqturi modelisa. 2008 wels euTos erovnuli umciresobebis<br />
umaRlesi komisris finansuri mxardaWeriT SemuSavda politikis<br />
dokumenti `erovnuli umciresobebis integracia multilingvuri<br />
ganaTlebis gziT~ da 2009-2014 wlebSi misi danargvis gegma. am gegmis<br />
mixedviT, saqarTvelos ganaTlebisa da mecnierebis saministrom<br />
daiwyo multilingvuri swavlebis mxardaWeris programa. SemuSavda<br />
multilingvuri ganaTlebis ramdenime modeli da asarCevad da<br />
dasanergad waredgina skolebs.<br />
statiis mizania, warmoadginos multilingvuri ganaTlebis<br />
programebi, ganixilos danergvis sawyis etapze arsebuli problemebi<br />
da wamoWras diskusia saqarTveloSi multilingvuri ganaTlebis<br />
reformis mxardaWeris potencialze ganaTlebis specialistTa<br />
aqtiuri CarTulobiT.<br />
winasityvaoba<br />
bilingvuri ganaTleba aris<br />
,,Zalzed komleqsuri movlenis<br />
uaRresad martivi daxasiaTeba~,<br />
ambobs kolin beikeri, romelic aris<br />
cnobili mkvlevari bilingvizmisa da<br />
multilingvizmis kuTxiT. CCIIR-is<br />
xangrZlivi Sromis Sedegad kolin<br />
31<br />
beikeris wigni Targmnilia da<br />
xelmisawvdomia ukve qarTul enaze.<br />
nebismierma saganmanaTleblo<br />
dawesebulebam, romelic iwyebs<br />
multilingvur ganaTlebas, unda<br />
miiRos gadawyvetileba<br />
saganmanaTleblo programis<br />
SerCevasTan da ganviTarebasTan
32<br />
dakavSirebiT da agreTve unda<br />
gadaWras is praqtikuli sakiTxebi,<br />
romlebic SerCeuli programis<br />
farglebSi iqneba wamoWrili.<br />
multilingvuri ganaTlebis<br />
programa warmoadgens gafarToebul<br />
kurikulums, romelSic aRwerilia<br />
or an zogjer sam enaze swavlebis<br />
procedura, agreTve mTlianad<br />
sistema (swavlebis Sinaarsi,<br />
swavlebis meTodebi da a.S.),<br />
romlebic gamoiyeneba ZiriTadi<br />
miznis misaRwevad.<br />
multilingvuri ganaTlebis<br />
ganxorcieleba da misi dagegmva<br />
dafuZnebulia erTiani<br />
gadawyvetilebis safuZvelze<br />
miRebul da SeTanxmebul miznebze,<br />
romlebic mimarTulia enis<br />
aTvisebisaken da swavlebis dros<br />
enebis gancalkevebisaken.<br />
bilingvuri ganaTlebis<br />
miznebidan gamomdinare, bilingvizmze<br />
Catarebul kvlevebSi warmodgenelia<br />
kategorizacia, romelic bilingvur<br />
ganaTlebas hyofs tranzitul da<br />
SemnarCunebel bilingvur<br />
programebad. tranzituli<br />
bilingvuri ganaTleba miznad<br />
isaxavs, rom bavSvi mSobliuri enidan<br />
gadaiyvanos dominanturi<br />
umravlesobis enaze. SemnarCunebeli.<br />
bilingvuri ganaTleba xels uwyobs<br />
bavSvis mSobliuri enis<br />
srulyofilad ganviTarebas da<br />
agreTve bavSvis mier Tavisi<br />
kulturuli identobis<br />
gacnobierebas. gansxvavebaa agreTve<br />
statikuri SemnarCunebeli<br />
bilingvuri programis da<br />
ganmaviTarebeli SemnarCunebeli<br />
bilingvuri programis miznebs Soris.<br />
statikuri SemnarCunebeli<br />
bilingvuri ganaTlebis mizania,<br />
SeinarCunos moswavlis mSobliur<br />
enaSi kompetencia im doneze, ra<br />
doniTac moswavle Sevida skolaSi.<br />
ganmaviTarebeli SemnarCunebeli<br />
bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
bilingvuri ganaTlebis mizania<br />
moswavlis mSobliuri enis flobis<br />
srulyofilad ganviTareba da<br />
moswavlis ormagi wignierebis<br />
uzrunvelyofa. am process uwodeben<br />
gamamdidrebel an ganmaviTarebel<br />
bilingvur ganaTlebas umciresobaTa<br />
moswavleebTan mimarTebiT.<br />
gadawyvetileba bilingvuri<br />
programis tipis arCevasTan<br />
dakavSirebiT unda emyarebodes<br />
socialur da socio-kulturul<br />
gagebas, agreTve bilingvalizmis<br />
kognitur da ganmaviTarebel<br />
procesebs, da Teoriebs meore enis<br />
aTvisebasTan dakavSirebiT.<br />
sazogadod, bilingvuri<br />
ganaTlebis miznebi yvela qveyanaSi<br />
dgindeba ganaTlebis saministros<br />
mier, romelic Seesabameba qveyanaSi<br />
moqmed saganmanaTlbelo da enobriv<br />
politikas. xSirad, sazogadoebis<br />
sxvadasxva moTxovnebis safuZvelze,<br />
bilingvuri ganaTlebis miznebis<br />
misaRwevad xdeba ramodenime<br />
programisa da didaqtikuri gzis<br />
SemoTavazeba da ganviTareba. 1970-iani<br />
wlebis mkvlevarebma klasificireba<br />
gaukeTes bilingvuri swavlebis 90<br />
gansxvavebul models/nimuSs.<br />
bilingvuri swavlebis<br />
modelebi warmoadgens ZiriTadi<br />
ideuri cnebebis krebuls, romelic<br />
axasiTebs gansxvavebul midgomebs<br />
enis gamoyenebis, dagegmvisa da<br />
analizis dros _ rogor da rodis<br />
unda moxdes enebis gancalkeveba da<br />
maTi integrireba bilingvur klasSi.<br />
ori an ramdenime enis strategiuli<br />
gamoyenebis dagegmva kurikulumis<br />
farglebSi warmoadgens<br />
multilingvuri meTodologiis<br />
ZiriTad funqcias.<br />
saklaso oTaxSi da<br />
kurikulumis farglebSi ori enis<br />
ganawileba, ori enis Semofargvla da
ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
TvalsaCino sazRvrebis dadgena<br />
xSirad aris xolme<br />
sociolingvistebis, bavSvTa<br />
ganviTarebis specialistebis da<br />
ganaTlebis eqspertebis gansjis<br />
sagani.<br />
bilingvur saklaso oTaxSi<br />
enebis gancalkevebisa da zogjer<br />
maTi integrirebisaTvis arsebobs<br />
sxvadasxva mizezi. Tu bilingvuri<br />
ganaTlebis mizani aris enobrivi<br />
ganviTarebis miReba umravlesobis<br />
enaze (mag: tranzituli bilingvuri<br />
ganaTleba), maSin enebis integrireba<br />
gamiznuli iqneba maTi saboloo<br />
gancalkevebisaTvis. Tu bilingvuri<br />
ganaTleba iswrafvis umciresobis<br />
enis SenarCunebisa da<br />
ganviTarebisaken, aseT SemTxvevaSi<br />
enebis gancalkeveba mniSvnelovania.<br />
saklaso aqtivobebSi TvalsaCino<br />
dro da sivrce unda iyos<br />
gamoyofili umciresobis enisaTvis.<br />
saWiroa ganvsazRvroT mkafio<br />
sazRvrebi umciresobis enisa da<br />
umravlesobis enis gancalkevebiT<br />
gamoyenebas Soris. sazRvrebisa da<br />
gancalkevebis gareSe SeiZleba<br />
umravlesobis enis gamoyeneba<br />
gaizardos umciresobis enis xarjze,<br />
xolo meore SemTxvevaSi SeiZleba<br />
moxdes ise, rom saswavlo procesis<br />
ZiriTadi nawili warimarTos<br />
umciresobis enaze da umravlesobis<br />
enam mxolod formaluri mxare<br />
SeinarCunos.<br />
beikers (1996) kargad aqvs<br />
aRwerili is ganzomilebebi,<br />
romlebSic SesaZlebelia enebis<br />
gancalkeveba: enebis gancalkeveba<br />
SeiZleba ganxorcieldes sagnis,<br />
personis, drois, adgilis, saSualo<br />
(gardamavali) aqtivobis,<br />
kurikulumis masalebis da<br />
moswavleebis daxmarebiT. xSiri<br />
gadarTva or an met enas Soris<br />
bilingvur saklaso oTaxSi<br />
Cveulebrivi movlenaa. arsebobs imis<br />
33<br />
tendencia, rom bilingvur saklaso<br />
oTaxSi ori enis paralelur<br />
gamoyenebas regularuli, praqtikuli<br />
saxe mieces, magram ara rogorc<br />
winaswar dagegmili swavlisa da<br />
swavlebis strategiis formiT.<br />
zogadad Sinaarsis replikacia da<br />
dublireba sazianoa bilingvuri<br />
klasis meTodologiaSi.<br />
mkvlevrebis mtkicebiT, mniSvnelovania,<br />
rom kurikulumSi moxdes<br />
TiToeuli enisaTvis drois<br />
gadanawileba. enebs Soris saWiroa<br />
garkveuli balansis arseboba(mag:<br />
50%/50%; an 75%/25%), xolo programis<br />
xangrZlivoba, umravles SemTxvevaSi,<br />
Seadgens 4-6 wels, magram droze<br />
ufro mniSvnelovania mizani, qmedeba<br />
da meTodi, romlis farglebSic<br />
xdeba ori enis gamoyeneba. ideis<br />
Rirebuleba isaa, rom skola da<br />
pedagogebi gegmaven ori enis<br />
strategiul gamoyenebas,<br />
gaazrebulad fiqroben ori enis<br />
gamoyenebaze kurikulumisa da<br />
saklaso oTaxis farglebSi, agreTve<br />
xdeba procesebis asaxva da<br />
mimoxilva da agreTve studentebis<br />
SemecnebiTi stimulireba.<br />
akreditaciisa da monitoringis<br />
dros mniSvnelovani yuradReba unda<br />
daeTmos enebis gancalkevebas da<br />
ganlagebas.<br />
Cven vfiqrobT, rom programis<br />
ganmaxorcieleblebs surT, rom<br />
ixilon droisa da resursebis<br />
efeqturi gamoyeneba, miznebis<br />
naTlad warmoCena da DaRniSnul<br />
modelTan dakavSirebuli amocanebis<br />
progresireba.
34<br />
multilingvuri ganaTlebis<br />
programebis ganviTareba dRemde:<br />
problemebi da perspeqtivebi<br />
2010 wlis 20 agvistos<br />
saqarTvelos ganaTlebisa da<br />
mecnierebis saministros mier<br />
damtkicda multilingvuri<br />
ganaTlebis programis debuleba. es<br />
aris wingadadgmuli nabiji, romelic<br />
mimarTulia umciresobaTa<br />
ganaTlebis xarisxiani da mdgradi<br />
ganviTarebisaken. programaSi<br />
aRwerilia saqarTvelosaTvis<br />
misaRebi multilingvuri ganaTlebis<br />
tipebi. skolebma SeimuSaves<br />
sakuTari programebi, romlebic<br />
gaitanes dasamtkiceblad. aRniSnul<br />
programebSi kargad Cans<br />
multilingvuri ganaTlebis<br />
mniSvnelobis sakmaod maRali<br />
gaazreba da misi miRebis survili.<br />
saqarTvelosTvis multilingvuri<br />
ganaTlebis programebis damtkiceba<br />
da formulireba ar yofila<br />
EerTdRiani movlena, aramed es<br />
aris im mniSvnelovani saqmianobis<br />
Sedegi, romelsac 6-8 wlis<br />
ganmavlobaSi axorcielebdnen<br />
adgilobrivi da saerTaSoriso<br />
eqspertebi da organizaciebi.<br />
sxva postsabWouri qveynebis<br />
msgavsad, procesi daiwyo ramdenime<br />
midgomis SemuSavebiT, romlebic<br />
saxelmwifo enis aTvisebisken iyo<br />
mimarTuli; aseve, SemuSavda masalebi<br />
da qarTulis, rogorc meore enis<br />
maswavlebelTaTvis Catarda<br />
treningebi. es procesi gagrZelda<br />
enobrivi mdgomareobis gaanalizebiT,<br />
aseve umciresobaTa ganaTlebis<br />
sxvadasxva modelis pilotirebiT da<br />
enobrivi politikis formulirebiT.<br />
bolo wlebis ganmavlobaSi ganxorcielda<br />
multilingvuri<br />
ganaTlebis gansxvavebuli tipebis<br />
gamocda, pilotireba da<br />
saqarTvelos mdgomareobisaTvis<br />
bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
morgeba. modiT, SevexoT<br />
multilingvuri ganaTlebis<br />
programas (ganxorcielda<br />
Sveicaruli arasamTavrobo<br />
organizacia ,,CIMERA''-s mier da<br />
OSCE/HCNM-is finansuri<br />
mxardaWeriT), romelic<br />
mimdinareobda ori saswavlo wlis<br />
ganmavlobaSi (2006-2008) qvemo<br />
qarTlisa da samcxe-javaxeTis 12<br />
skolaSi. skolebs gaacnes<br />
multilingvuri ganaTlebis<br />
sxvadasxva modeli;. garda amisa,<br />
marneulis raionis resurs-centrisa<br />
da fond ,,Ria sazogadoeba<br />
saqarTvelos~'' mxardaWeriT,<br />
maswavlebelTa jgufma lia TuSuris<br />
xelmZRvanelobiT gamoiCines<br />
iniciativa da gamoscades<br />
tranzituli da SemnarCunebeli<br />
midgomebi; submersiuli midgoma<br />
ganxorcielda or sofelSi:<br />
Tazaqendisa da pirveli qesalos<br />
skolebSi. am SemTxvevaSi iyo imis<br />
mcdeloba, rom azerbaijaneli<br />
moswavleebi CarTuliyvnen<br />
qarTulenovan klasebSi, raTa maT<br />
qarTuli enis Seswavla daewyoT<br />
qarTul garemocvaSi. sainteresoa,<br />
rom dualuri bilingvuri<br />
ganaTlebis organizeba<br />
ganxorcielda q. Tbilisis 41-e<br />
saSualo skolaSi. aRniSnuli<br />
modelis Tanaxmad, saswavlo<br />
procesis naxevari mimdinareobs<br />
ukrainul enaze, xolo meore<br />
naxevari _ qarTul enaze. zogierT<br />
skolas aqvs gamocdileba, rom<br />
sagnebi aswavlos meore enaze, rac<br />
gamowveulia mSobliur enaze<br />
mosaubre maswavleblebis simciriT.<br />
2009 wlis ivlisSi<br />
saqarTvelos ganaTlebisa da<br />
mecnierebis saministros mier<br />
multilingvuri programis<br />
xelSewyobis mizniT, Catarda<br />
gamokiTxva araqarTulenovani<br />
skolebis direqtorTaTvis multi
ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
lingvuri ganaTlebis sapilote<br />
proeqtis farglebSi. aRniSnuli<br />
gamokiTxvis mizani iyo, gamoekveTa<br />
skolebis interesi da motivacia, Tu<br />
ramdenad iyvnen mzad multilingvuri<br />
ganaTlebis proeqtis<br />
gansaxorcieleblad. skolis<br />
direqtorebs miecaT saSualeba, rom<br />
gascnobodnen bilingvuri ganaTlebis<br />
8 programas, romlebic dafuZnebuli<br />
iyo qarTul Sinaarssa da<br />
gamocdilebaze; agreTve maT unda<br />
aReniSnaT, Tu romeli maTgani iyo<br />
relevanturi specifikur saskolo<br />
garemosTan mimarTebiT, arsebuli<br />
resursebis, mSobelTa molodinebisa<br />
da moswavleTa maxasiaTeblebis<br />
TvalsazrisiT.<br />
skolebis (N = 263) pasuxebidan<br />
gamoikveTa, rom yvelaze popularuli<br />
aris (1) programa, sadac unarebisa<br />
da wignierebis ganviTareba mSobliur<br />
enasa da saxelmwifo enaze<br />
Tanabaria. mSobliuri enidan<br />
saxelmwifo enaze gadasayvanad<br />
gamiznuli programa (4) meore<br />
poziciaze aRmoCnda. momdevno<br />
mniSvnelovani nabiji programis<br />
ganviTarebisTvis iyo konferencia<br />
,,multilingvuri ganaTleba<br />
saqarTveloSi~, romelic gaimarTa<br />
MoES-is organizebiT 2009 wlis 27<br />
noembers. konferencia mieZRvna<br />
dagrovili gamocdilebis gaziarebas,<br />
gamokiTxvebis Sedegebis analizs,<br />
TanamSromlobis gaRrmavebas<br />
adgilobriv da saerTaSoriso<br />
specialistebs Soris. programa iyo<br />
winaswar momzadebuli. konferenciis<br />
farglebSi moxda wardgena<br />
ganxorcielebuli proeqtis<br />
pirveladi Sedegebisa da moxda<br />
erTgvarad maTi Sefaseba.<br />
programebi saqarTvelosTvis<br />
1. ganmaviTarebeli multilingvuri<br />
ganaTlebis programa - erovnuli<br />
35<br />
saswavlo gegmiT gansazRvruli<br />
sagnebisa da saganTa jgufebis<br />
swavleba mimdinareobs Tanabrad,<br />
rogorc saxelmwifo, agreTve<br />
mSobliur enaze (mag: 50%-50%) da<br />
miiRweva Tanabrad maRali enobrivi<br />
kompetencia rogorc saxelmwifo,<br />
agreTve mSobliur enaSi.<br />
2. tranzituli/gardamavali multilingvuri<br />
ganaTlebis programa -<br />
swavleba mimdinareobs rogorc<br />
saxelmwifo, agreTve mSobliur<br />
enaze, Tumca saxelmwifo enaze<br />
saswavlo sagnebis Seswavla<br />
TandaTanobiT matulobs da<br />
etapobrivad xdeba saxelmwifo enaze<br />
swavlebaze gadasvla.<br />
3. mSobliuri enis mxardaWeris<br />
multilingvuri ganaTlebis programa<br />
(calmxrivi imersia) - erovnuli<br />
saswavlo gegmiT gansazRvruli<br />
sagnebisa da saganTa jgufebis<br />
swavleba mimdinareobs saxelmwifo<br />
enaze, mSobliuri ena iswavleba,<br />
rogorc sagani maqsimaluri<br />
saaTobrivi datvirTviT.<br />
4. multilingvuri saganmanaTleblo<br />
programebi saxelmwifo enis<br />
SesanarCuneblad (calmxrivi imersia)<br />
_ sagnebi da sagnobrivi jgufebi<br />
iswavleba erovnuli saswavlo gegmis<br />
mixedviT saxelmwofo eneze. aseve,<br />
saxelmwifo ena iswavleba, rogorc<br />
sagani (saaTobrivadac), ris gamoc<br />
irRveva Tanafardoba saxelmwofo<br />
enis gaZlierebuli swavlebiT.<br />
5. Dormagi enobrivi imersiis<br />
multilingvuri ganaTlebis programa<br />
- erovnuli saswavlo gegmiT<br />
gansazRvruli sagnebisa da saganTa<br />
jgufebis swavleba mimdinareobs<br />
Tanabrad, rogorc saxelmwifo,<br />
agreTve ara saxelmwifo enaze.<br />
moswavleTa kontigenti Tanabradaa
36<br />
gadanawilebuli da warmoadgens<br />
rogorc qarTulenovan, agreTve<br />
araqarTulenovan moswavleebs.<br />
6. Sereuli multilingvuri saganmanaTleblo<br />
programebi _ saswavlo<br />
procesi iwyeba ZiriTadad meore<br />
enaze (magaliTad, rusulze).<br />
wignierebis sawyis etapamde<br />
ganviTarebis Semdeg meore enaze,<br />
saswavlo procesi warimarTeba<br />
Semdegi principiT: 1) sagnebi<br />
iswavleba mxolod saxelmwifo enaze<br />
an 2) mSobliur da saxelmwifo enaze<br />
Sereulad, romlis mizania rogorc<br />
saxelmwifo, ise mSobliuri da<br />
moswavleebisaTvis saWiro sxva enis<br />
ganviTareba erTdroulad.<br />
ixileT cxrili 1. saCvenebeli<br />
modelebis amsaxveli<br />
programis tipebi:<br />
SeniSvna 1: nimuSebi<br />
warmodgenilia programis miznebisa<br />
da enis gancalkevebis sistemis<br />
vizualuri CvenebisaTvis, romelic<br />
efuZneba uxeS gaangariSebas,<br />
daaxloebiT kviraSi 24 gakveTili<br />
(erTi gakveTili _ 4%). es modelebi<br />
aseve moicavs gakveTilebs<br />
xelovnebaSi pirvel (mSobliur)<br />
enaze (L1) da qarTuls, rogorc<br />
meore enas. am SemTxvevaSi moswavles<br />
mTeli saswavlo wlis ganmavlobaSi<br />
Sexeba aqvs qarTul enasTan.<br />
modelebi aris pirveladi saxis da<br />
imedi gvaqvs, es modelebi iqneba<br />
morgebuli saswavlo procesze,<br />
ganisazRvreba ufro zustad<br />
samomavlo gegmebi adgilobrivi<br />
pedagogebis mier, rac daefuZneba<br />
pilotirebis Sedegad miRebul<br />
gamocdilebas.<br />
SeniSvna 2: realur cxovrebaSi<br />
bevrad ufro rTulia nebismieri<br />
modelis ganxorcieleba, vidre es<br />
SeiZleba aisaxos romelime modelSi.<br />
bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
(naxeT nimuSi 6.1-6.3). pirvel rigSi, es<br />
exebaT skolebs, romlebSic<br />
swavlebis ena aris rusuli. Cven<br />
gvaqvs rusulenovani skolebis sul<br />
mcire ori gansxvavebuli jgufi:<br />
1) rusuli skolebi, romlebic<br />
kompaqturad umciresobebiT<br />
dasaxlebul regionebSia<br />
ganTavsebuli. umetes SemTxvevaSi,<br />
rusuli ar aris moswavleebisTvis<br />
mSobliuri ena, Tumca swavleba<br />
rusulad mimdinareobs. amitom<br />
saskolo periodis sawyisi etapi<br />
gamoiyeneba rusulis, rogorc<br />
swavlebis enis dasaufleblad,<br />
moswavleebs amis gamo ar aqvT<br />
aranairi pirobebi saxelmwifo enis<br />
swavlebisaTvis... qarTuls, rogorc<br />
swavlebis enas, msgavsi tipis<br />
skolebSi iyeneben mogvianebiT,<br />
damamTavrebel safexurze. Aam dros<br />
SeiZleba gamoyenebul iqnes programa,<br />
romelic uzrunvelyofs<br />
moswavleebis pirveli enis<br />
SenarCunebas adreul, saSualo an<br />
gviandel stadiaze.<br />
2) rusulenovani skolebi, sadac<br />
swavloben eTnikurad da<br />
lingvisturad Sereuli moswavlebi,<br />
multikulturul da multilingvur<br />
garemoSi. Aam SemTxvevaSi qarTuli,<br />
rogorc swavlebis ena, SeiZleba<br />
gamoiyenebodes ufro adreul etapze,<br />
aseve komunikaciisTvis _ imis<br />
gaTvaliswinebiT, rom moswavleebi<br />
ukve floben sakomunikacio<br />
unarebisTvis sakmaris sabaziso<br />
qarTuls.<br />
SeniSvna 3. Tbilisis zogierTi<br />
skolis direqtors gansazRvruli<br />
aqvs gardamavali saskolo programa.<br />
Tumca es araa damokidebuli<br />
programis tipebis Tavdapirvel<br />
saerTo maxasiaTebelze, rac<br />
moiTxovs ZiriTadi miznis<br />
ganxorcielebas, anu TandaTanobiT<br />
gadasvlas saxelmwifo enaze. is
ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
miuTiTebs, ramdenad aris mzaoba<br />
skolis mxridan multilingvuri<br />
ganaTlebisaTvis da ramdenad iCens<br />
skola iniciativas, CaerTos<br />
kompleqsurad mimdinare reformaSi.<br />
2010 wlis ivnisSi regionaluri<br />
seminarebis ,,multilingvuri<br />
ganaTlebis mxardaWeris programa~<br />
msvlelobisas, monawileebma<br />
(sapilote skolebis<br />
administratorebi, maswavleblebi,<br />
skolis gamgeobis wevrebi da<br />
sazogadoebis warmomadgenlebi)<br />
gaiares treningi saskolo<br />
programebze da saaplikacio<br />
formebis SevsebaSi. skolis gundi<br />
gadamzadda, SeiZines unarebi, rogor<br />
moaxdinon formulireba da<br />
Camoayalibon programis mTavari<br />
miznebi. rac Seexeba specialuri<br />
saganmanaTleblo programis miznebs,<br />
skolis saerTo misiisaTvis,<br />
mniSvnelovania, rom skolis gundi<br />
iyos orientirebuli dasaxuli<br />
amocanebis gansaxorcieleblad.<br />
programis miznebi dakavSirebulia<br />
multilingvuri ganaTlebis<br />
ganxorcielebis ZiriTad aspeqtebTan:<br />
saganmanaTleblo garemo, saswavlo<br />
meTodika, moswavleebis enobrivi<br />
unarebi, akademiuri codnis Sefaseba,<br />
multilingvuri ganaTlebis<br />
menejmenti da Sefaseba, mSoblebisa<br />
da sazogadoebis CarTuloba.<br />
yvela Tanxmdeba, rom miznebis<br />
formulireba, amocanebis da<br />
Sesabamisi RonisZiebebis gatareba<br />
aris rTuli amocana. igive SeiZleba<br />
iTqvas mosalodneli Sedegebis<br />
prognozirebasTan dakavSirebiT.<br />
erTi mxriv, Cven vmuSaobT iseti<br />
davalebebis danergvaze, romlebic<br />
gazomvadia; meore mxriv _ ganaTleba<br />
ar aris warmoebis saqoneli. Cven ver<br />
ganvsazRvravT maswavleblis<br />
konkretuli mimarTulebiT muSaoba<br />
(mag: TvalsaConoebis gamoyeneba)<br />
gazrdis Tu ara 15 %_iT Sedegs,<br />
37<br />
magram Cven SegviZlia vcadoT,<br />
aisaxos is skolis Sesabamis<br />
programaze, rogoricaa: a.<br />
maswavlebelis mier aTvisebuli<br />
interaqtiuli swavlebis<br />
meTodebi, romelTac iyenebs is<br />
kviraSi erTxel. b. skola awyobs e. w.<br />
`ori mSoblis dRes~ (two parents’ days)<br />
dRes orjer saswavlo wlis<br />
ganmavlobaSi.<br />
forma rom iyos TvalisTvis<br />
aRsaqmeli da gasagebi, aplikants<br />
sTxoven Seavsos da gaxazos<br />
Sesabamisi mizani da programis tipi.<br />
skola aseve aris motivirebuli,<br />
ifiqros da dasaxos programebis<br />
sworad ganxorcielebis gzebi<br />
(maswavleblis mier): sagani, Tema,<br />
dro, sagakveTilo saaTebi, adgili,<br />
saqmianobis areali, kurikulumi<br />
(saswavlo gegma), funqciebi,<br />
studentebi).<br />
skolebs moeTxovebaT<br />
uzrunvelyon multilingvuri<br />
ganaTlebis SerCeuli modeli da,<br />
aseve, ganaxorcielon dasaxuli<br />
gegma, sul mcire, ori saswavlo<br />
wlis manZilze.Ees moTxovna asaxavs<br />
pilotirebis specifikas. am drois<br />
ganmavlobaSi skolam SeiZleba<br />
daiwyos multilingvuri ganaTlebis<br />
ganxorcieleba nawilobriv, ramdenime<br />
klasSi, rac damokidebulia arsebul<br />
resursebze. Tumca, skolam umjobesia<br />
warmoaCinos ,,didi suraTi~, rogor<br />
apirebs samomavlo saqmianobas.<br />
aucilebelia bavSvis kognituri<br />
ganviTarebis principebis<br />
gaTvaliswineba da miznad isaxavs<br />
umciresobebis ganaTlebis saerTo<br />
donis amaRlebas.
38<br />
III. multilingvuri ganaTlebis<br />
programis ganxorcielebis gegma:<br />
1. enebis ganawileba (SeavseT<br />
da xazi gausviT Tqveni skolisaTvis<br />
Sesabamis mizans da SerCeul<br />
programas/models);<br />
skolis multilingvuri<br />
ganaTlebis programa iTvaliswinebs<br />
klasSi swavlebisaTvis ori (an meti)<br />
enis gamoyenebas da saganmanaTleblo<br />
masalis aTvisebas somxur /<br />
azerbaijanul da qarTul enebze.<br />
Mmomavali perspeqtivebi<br />
ukanaskneli kvlevebi aCvenebs<br />
skolis mmarTvelobis unarianobis<br />
ganviTarebas bolo periodSi, rac<br />
skolis centralizaciisa da<br />
sistemis gaumjobesebis Sedegia.<br />
Ggarda amisa, mniSvnelovania<br />
tradiciuli forma - treningebi, rac<br />
rekomendebulia, raTa gamdidrdes<br />
kadrebi informaciis sxvadasxva<br />
saSualebebiT, aqcenti gakeTebulia<br />
gundur muSaobasa da maswavleblebis<br />
profesiul ganviTarebaze.<br />
s.s.i.p. didi konduris saSualo skola<br />
pedagogiuri saswavlo<br />
jgufis Seqmna maswavleblis<br />
muSaobisTvis imave klasis<br />
safexurisTvis;<br />
bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
enebis amgvari ganawileba efuZneba<br />
programis lingvistur miznebs:<br />
erovnuli saswavlo gegmiT<br />
gansazRvruli sagnebisa da saganTa<br />
jgufebis swavleba mimdinareobs<br />
saxelmwifo enaze, mSobliuri ena<br />
iswavleba, rogorc sagani<br />
maqsimaluri saaTobrivi datvirTviT<br />
(mSobliuri enis mxardaWeris<br />
multilingvuri ganaTlebis<br />
programa).<br />
mentorebisa da konsultantebis<br />
momzadeba multilingvuri<br />
swavlebisTvis;<br />
mimagreba gamocdili<br />
multilingvuri ganaTlebis<br />
maswavleblisa, rogorc<br />
trenerisa, e. w. `saxlis<br />
eqspertad~;<br />
skolis administraciis<br />
gadamzadeba, Tu rogor<br />
gaarTvan Tavi multilingvuri<br />
skolis marTvas.<br />
treningi maTTvis, vinc<br />
uSualod swavlebis procesSi<br />
araa CarTuli.<br />
araformaluri muSaoba enis<br />
swavlebis kuTxiT;
ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
muSaoba mSoblebTan, mSoblebis<br />
CarTuloba<br />
multilingvuri swavlebis<br />
xarisxis monitoringisTvis,<br />
moswavleebis enobrivi donis<br />
Semowmeba;<br />
gacvliTi programebi da<br />
proeqtebi, (skolis<br />
administracia, moswavleebi);<br />
multilingvali maswavlebis<br />
portfolios mudmivi ganaxleba.<br />
maswavleblis profesiuli unarebis<br />
mudmivi ganviTareba da multilingvuri<br />
swavlebis teqnologiebi<br />
miCneulia momdevno mniSvnelovan<br />
nabijad umciresobebis ganaTlebis<br />
gasaumjobeseblad.<br />
cxrili1: multilingvuri ganaTlebis programis modelebi.<br />
39
40<br />
bilingvuri ganaTleba, #1, 2010
ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
literatura<br />
baxmani, 2006 - Bachman, C. (Ed.) (2006). Language policies and education in multilingual societies.<br />
Conference Proceedings 7. CIMERA, Geneva.<br />
beikeri, 2001 - Baker, C. (2001). Foundation of bilingual education and bilingualism. Clevedon:<br />
Multilingual Matters.<br />
batelaani, 2002 - Batelaan, P. (2002). Bilingual education: The case of Latvia from a comparative<br />
perspective. Intercultural Education, 13(4), 359-374(16).<br />
ganaTlebis kvlevis centri, 2002; 2008 - Center for Research on Education, Diversity &<br />
Excellence. (2002). Five standards. Retrieved May 15, 2008, from<br />
http://crede.berkeley.edu/standards/1jpa.shtml<br />
multilingvizmi, 2008 - Commission of the European Communities. (2008) Multilingualism: An<br />
asset for Europe and a shared commitment. Communication from the commission to the European<br />
Parliament, the Council, The European Economic and Social committee and the committee of the<br />
Regions (18.09.2008). Brussels.<br />
enobriv umciresobaTa evropuli qartia, 1992 - Council of Europe. (1992). European<br />
charter for regional or minority languages. Retrieved January 31, 2009, from<br />
http://conventions.coe.int/Treaty/EN/Treaties/Html/148.htm<br />
41
42<br />
bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
erovnul umciresobaTa CarCo-konvencia, 1995 - Council of Europe. (1995). Council of Europe<br />
Framework convention for the protection of national minorities. Retrieved January 31, 2009, from<br />
http://conventions.coe.int/Treaty/en/Treaties/Word/157.doc<br />
kubani, 1998 - Cuban, L. (1998). How schools change reforms: Redefining reform success and failure.<br />
Teachers College Record, 99(3), 53-77.<br />
kuminsi, 1996 - Cummins, J. (1996). Negotiating identities: Education for empowerment in a diverse<br />
society. CABE.<br />
grigule, 2007 - Grigule, L., & Perrin, A. (2007). Multilanguage education in Georgia. Evaluation<br />
report. CIMERA, Geneva.<br />
grigule, perini, 2008 - Grigule, L., & Perrin, A. (2008). Multilingual education in Georgia. Phase<br />
II. Final activity report. December 2007 – March 2008. CIMERA, Tbilisi/Geneva.<br />
ganaTlebis strategia da samoqmedo gegma, 2008 - The Ministry of Education and Science of<br />
Georgia. (2007) Georgia: Consolidated Education Strategy and action Plan (2007 – 2011).<br />
erovnul umciresobaTa integracia multilingvuri ganaTlebis gziT, 2008 - The<br />
Ministry of Education and Science of Georgia. (2008). National minorities integration through<br />
multilingual education. A Policy Paper.<br />
Cven vswavlobT TamaSs, 2006 - We are learning by playing. 111 games for multilingual education.<br />
(2006). Cimera, OSCE/HCNM.
ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
Ligita Grigule<br />
University of Latvia<br />
OSCE/HCNM Multilingual Education expert<br />
Georgia Minority Education Reform: from local initiatives towards state<br />
planed minority education reform.<br />
ABSTRACT<br />
Since 2004, several local and international organizations have been addressing the issues of<br />
language policy and multilingual education in Georgia. Their project results along with the<br />
experience of local initiatives proved that multiform bilingual models had worked<br />
successfully according to the local resources and socio cultural environment. Therefore, it<br />
was recommended to integrate the multilingual education as an effective method for the<br />
language acquisition and civic integration nationwide. In 2008, with the financial support<br />
of the OSCE/High Commissioner on National Minorities the policy paper “National<br />
minorities’ integration through multilingual education” and the implementation plan was<br />
developed for 2009-2014. Based on the plan, the Ministry of Education and Science of<br />
Georgia started a multilingual instruction support program. In the framework of the<br />
program several multilingual education program options have been developed and<br />
proposed to schools for selection and implementation. The Regulations on school<br />
multilingual education programmes has been developed and approved by MoES of Georgia.<br />
The support programme also includes a comprehensive capacity building plan to raise<br />
national expertise in multilingual education.<br />
The aim of the article is to present the developed multilingual education programmes, to<br />
share initial implementation strains and raise discussion on the potentialities of educational<br />
community’s support to multilingual education reform in Georgia.<br />
43
44<br />
ana babluani<br />
G_gan (_dan) Tandebulian saxelTa swavleba<br />
azerbaijanelTaTvis<br />
abstaqti<br />
statia exeba SedgenilobiT msgavsi qarTuli –idan/-dan da<br />
azerbaijanuli -dən Tandebulebis urTierTmimarTebis sakiTxs;<br />
vfiqrobT, amgvari sakiTxebis SeTavazeba saqarTvelos<br />
azerbaijanulenovani sapilote bilingvuri skolebis pedagogebisaTvis<br />
daexmareba maT saxelmwifo (qarTuli) da mSobliuri (azerbaijanuli)<br />
enebis integrirebulad swavlebis procesSi.<br />
Tandebuli hqvia<br />
damoukidebeli mniSvnelobis<br />
uqonel sityvas an bgeraTa jgufs,<br />
romelic daerTvis saxelis ama Tu<br />
im brunvis formas da aRniSnavs<br />
mdebareobas, mimarTulebas,<br />
daniSnulebas da a. S.<br />
Tandebuli SeiZleba winac<br />
erTodes saxels da Semdgomac.<br />
inglisur, frangul, rusul...<br />
enebSi igi saxels win daerTvis.<br />
LZvel qarTulSi iSviaTad<br />
dasturdeba SemTxvevebi, rodesac<br />
win uZRvis saxels, magaliTad:<br />
`bneli iyo zeda ufskrulTa da<br />
suli RmrTisai iqceoda zeda<br />
wyalTa” (z. sarjvelaZe, 1997, 318);<br />
`da mTavrobden dResa da Ramesa<br />
da ganswvalebdnen Soris naTlisa da<br />
Soris bnelisa” (iqve, 319);<br />
`Sua Zowsa da ayiysa sWvirs<br />
margaliti tyupebi (a. SaniZe, 1980,<br />
599).<br />
`amgvar wyobas Zvel qarTulSi<br />
zurab sarjvelaZe berZnulis<br />
gavleniT xsnis: `Tandebulis<br />
prepoziciurad xmareba berZnulis<br />
zegavlenas unda mivaweroT” (z.<br />
sarjvelaZe, 1997, 48). Cveulebriv,<br />
qarTul enaSi Tandebuli mosdevs<br />
bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
saxels, iseve rogorc<br />
azerbaijanulSi.<br />
Sdr.:<br />
`aq platoni Camoxta cxenidan,<br />
gaaRo WiSkari da ezoSi Sevida` (d.<br />
kldiaSvili, 2002, 167) _ “Burda Platon<br />
atdan düşdü, gafını açdı, ve həyətdə girdi”;<br />
`midioda iq, Sav moxucTan~ (gr.<br />
robaqiZe, 1989, 125) _ `...Gedirdi ora, gara<br />
gocanın yanında”;<br />
`saloberiZis saxlidan<br />
qvedureTamde kai Sori gza hqondaT<br />
Cvens mgzavrebs (d. kldiaSvili,<br />
2002, 200) _ Bizim yolçular üçün<br />
Saloberidzenin evindən Kvedurete gədər<br />
yol uzag idi;<br />
`gavswieT mTisken (vaJa, 2002, 138)<br />
_ Dağa təraf getdik’’.<br />
Tandebuli saxels daerTvis xuT<br />
brunvaSi: saxelobiTSi, micemiTSi,<br />
naTesaobiTSi, moqmedebiTsa da<br />
viTarebiTSi.<br />
CvenTvis sainteresoa -gan (-dan)<br />
Tandebulisa da _dan, -dən niSnis<br />
xmareba da misi gadatana qarTulidan<br />
azerbaijanulSi da piriqiT,<br />
azerbaijanulidan qarTulSi,<br />
vinaidan dasturdeba garkveuli<br />
identuroba (Tumca iSviaTad).
ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
qarTul enaSi -gan Tandebuli<br />
or brunvaSi gvxvdeba: naTesaobiTsa<br />
da moqmedebiTSi.<br />
moqmedebiTi brunvis niSania -iT<br />
(saxliT, bavSviT, amxanagiT..),<br />
rodesac mas erTvis -gan Tandebuli<br />
(saxliT-gan), mJReri g bgera<br />
gavlenas axdens yru T Tanxmovanze,<br />
imsgavsebs mas da asimilaciis<br />
Sedegad viRebT saxlidgan formas,<br />
magram radganac ori mJReri bgera<br />
erTad ver Zlebs, ikargeba Gg. A-gan<br />
Tandebulisagan fonetikuri<br />
movlenebis Sedegad miRebuli -dan<br />
forma zustad emTxveva<br />
azerbaijanulis çıxışlıq<br />
“gamosvliTi” brunvis -dən niSans da<br />
misi erT-erTi funqciaa moqmedebis<br />
dawyebis adgilisa da drois<br />
gamoxatva. (aqve SevniSnavT, rom akaki<br />
SaniZe msgavs formebs lokalur<br />
brunvaTa rigSi ayenebs da<br />
gamosvliT anu dawyebiT brunvas<br />
uwodebs).<br />
magaliTad: saxlidan – “evdən”,<br />
soflidan – “kənddən”, gulidan –<br />
“ürəkdən”, tyidan - “meşədən” _<br />
leqsemebi gamoxataven gamosvlis<br />
punqts sivrceSi, xolo sityvebi _<br />
dReidan – “bu gündən”, xvalidan –<br />
“sabahdan”, xuTSabaTidan – “cümə<br />
axşamından”, am wlidan - “bu<br />
ildən,…ivnisidan – “iyundən _ droze<br />
miuTiTebs. msgavs SemTxvevevebSi -gan<br />
Tandebulisa da -iT brunvis niSnis<br />
SeerTebiT miRebuli -dan, Targmnis<br />
dros zustad gadadis<br />
azerbaijanulSi:<br />
ergeTis skolidan gadmoiyvanes<br />
qarTuli literaturis maswavlebeli<br />
(l. mrelaSvili, 1990, 445) _ “Erqeti<br />
kəndindən Gürcü ədəbiyyatı müəllimi<br />
köçürdülər”;<br />
dRes orbeTidan axmetamde da<br />
axmetidan sadguramdis imodena gza<br />
gaiara (iqve, 456) _ Bu gün Orbetidən<br />
Axmetiyə və Axmetadən dayanacağa uzun<br />
yol getdi;<br />
aqedan mSieri unda waxvide,<br />
kaco?! (iqve, 462) _ Ay kişi, burdan acmı<br />
gedəcəksən?!<br />
qveveidan, Sors soflidan<br />
gaurkveveli Jriamuli ismoda (vaJa,<br />
45<br />
2002, 162) _ Aşağıdan, uzaq kənddən<br />
anlaşılmaz səs-küy eşidilirdi;<br />
urwmuno Teimurazi Tavisi<br />
jvrisweris dRidan eklesiaSi ar<br />
Sesula (javaxiSvili, 2000, 110) _ Kafir<br />
Teymuraz öz toyundan sonra bir daha<br />
kilsəyə girməyib;<br />
amitom dRevandel dRidan<br />
samudamod vubrundebi mas (iqve, 113) _<br />
Buna görə bu gündən həmişəlik ona<br />
qayıdıram;<br />
dilidanve daviwyebdiT saxlis<br />
morTvas (leoniZe, 2001, 91) _ Səhərdən<br />
başlayırdıq evin bəzədilməsinə;<br />
TbilisisTvis brZola aqtiurad<br />
feodaluri saqarTvelos<br />
politikuri gaerTianebidan, e. i. X<br />
saukunis II naxevridan iwyeba<br />
(metreveli, 1986, 205-206) _ Tbilisi<br />
uğrunda fəal olaraq müharibə feodal<br />
Gürcüstanın siyasi birləşməsindən sonra,<br />
yəni X əsrin II yarısından başladı;<br />
igi moicavs periods 952 wlidan<br />
1136 wlamde (iqve, 27) Bu ara 952-ci ildən<br />
– 1136-cı ilə qədərdir;<br />
_gan Tandebuli daerTvis<br />
agreTve naTesaobiTi brunvis<br />
formasac.<br />
akaki SaniZe sagangebod<br />
miuTiTebs, rom naTesaobiTi brunvis<br />
formaze darTul _gan Tandebuls<br />
sxvadasxva mniSvneloba aqvs: “ a)<br />
aRniSnavs moqmed pirs saxelzmnasTan:<br />
... “Svilisagan dautirebeli”; b)<br />
aRniSnavs masalas, romlisaganac<br />
raime mzaddeba: “erTi xisgan baric<br />
gamova da niCabico”; g) aRniSnavs<br />
daSorebas, dacilebas, Tavis<br />
daRwevas: Tanamdebobisgan<br />
gaaTavisufles, xisgan Camoxsnes”; d)<br />
aRniSnavs gardauval zmnasTan da<br />
saxelznasTan mizezs... gvalvisagan<br />
yanebi sul gadaxma” (SaniZe, 1980, 602).<br />
aqve unda aRiniSnos, rom<br />
“Tanamdebobisgan gaaTavisufles”<br />
tipis sityvaTSexamebis (daSorebis,<br />
Tavis daRwevis gamosaxatavad _gan<br />
Tandebuliani naTesaobiTis) xmareba,<br />
saliteraturo enis normaTa<br />
darRvevaa, naTesaobiTi brunvis<br />
nacvlad, moqmedebiTi brunva unda<br />
gamoyenebodes _ Tanamdebobidan
46<br />
gaaTavisufles, xidan Camoxsnes da a.<br />
S.<br />
_gan Tandebuliani sityvis<br />
Targmnisas azerbaijanulSi _dan, -<br />
dən niSani gadava:<br />
Cemgan midis... (ilia WavaWavaZe,<br />
2007, 208) - Məndən gedir…<br />
aba, ras gaigeb sulelisgan<br />
(mrelaSvili, 1990, 498) _ Axmaqdan nə<br />
başa düiəcəksən;<br />
mtrisgan okupirebul<br />
teritoriaze ar acdenen skolas?<br />
(mrelaSvili, 512) – Düşməndən işğal<br />
olunmuş ərazilərdə məktab buraxmırlar?<br />
maTgan axla sityvis Tqmis<br />
msurveli aravin gamoCnda (qiaCeli,<br />
2000, 52) _ Onlardən söz demek isteyan<br />
hek kim idi;<br />
Tasebs asxamda Tixisgan<br />
(robaqiZe, 1989, 32) – Gildən kasalar<br />
düzəldirdi.<br />
m. huseinzade naSromSi _<br />
Tanamedrove …azerbaijanuli ena<br />
“müasir Azerbaycan dili” ganixilavs<br />
“gamosvliTi” çıxışlıq brunvis -dan, -<br />
dən niSnis xmarebis ramdenime<br />
SemTxvevas da aRniSnavs, rom igi<br />
gviCvenebs moqmedebis dawyebis<br />
wertils: Moskvadan qayıtdı -<br />
moskovidan dabrunda;<br />
warmogvidgeba rogorc mizezis<br />
garemoeba: Tənbəllikdən bu vəziyyətə<br />
düşdü – sizarmacis gamo<br />
(“sizarmacidan”) Cavarda am<br />
mdgomareobaSi;<br />
-dan, -dən niSani gamoiyeneba ori<br />
sagnis Sedarebisas: Araz Oktaydan<br />
qoçaqdır - arazi oqtaize (“oqtaidan”)<br />
yoCaRia;<br />
Yaşar Kamaldan yaxşı oxuyur -<br />
iaSari qamilze (“qamildan”) kargad<br />
swavlobs;<br />
daerTvis sxvadasxva<br />
metyvelebis nawils da drois<br />
garemoebas gamoxatavs: Dünəndən -<br />
guSinidan, Bu gündən - dReidan,<br />
Köhnədən – ZvelTagan (“Zvelidan”);<br />
-dan, -dən niSandarTuli saxeli<br />
win, winaswar, Semdeg... zmnizedebTan<br />
erTad drois garemoebis funqcias<br />
asrulebs: İclasdan əvvəl - sxdomis<br />
bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
(“sxdomadan”) win; Bundan sonra - amis<br />
(“amidan”) Semdeg;<br />
igi gvxvdeba viTarebis<br />
garemoebis funqciiTac: birdan - uceb,<br />
Ucadan xmamaRla (“xmamaRlidan”),<br />
alcakdan - xmadabla (“xmadablidan”).<br />
m. huseinzade calke gamoyofs<br />
SemTxvevebs, rodesac çıxışlıq<br />
“gamosvliTi” brunvis niSani<br />
daerTvis arsebiT saxels da<br />
zedsarTavTan erTad Sedarebas<br />
gamoxatavs: sudan şəffaf _ wyalze<br />
(“wylidan”) Aankara, dildan ac -<br />
enaze (“enidan”) mware.<br />
mkvlevari sagangebod aRniSnavs,<br />
rom Tumca es niSani azerbaijanul<br />
enaSi mxolod erT brunvaSi<br />
dasturdeba, mas mainc mravli<br />
funqcia aqvs. Aaqve davZenT, rom<br />
“gamosvliTi” brunva gamoxatavs irib<br />
damatebas, magaliTad: Ninodan sorushdi<br />
- ninos (“ninodan”) hkiTxa.<br />
maSasadame, qarTulis _gan<br />
(_dan) Tandebulisagan gansxvavebiT,<br />
azerbaijanulis “gamosvliTi”<br />
brunvis niSans ufro meti funqcia<br />
aqvs. azerbaijanulidan qarTulad<br />
da qarTulidan azerbaijanulad<br />
Trgmnisas, aRreva xdeba TiTqmis<br />
yovelTvis, sadac dasturdeba -dan, -<br />
dən niSani, xolo qarTulSi _gan<br />
(_dan) Tandebuli:<br />
Tənbəllikdən düşdü –<br />
“sizarmacidan” Cavarda;<br />
Oktaydan qoçaqdır - oqtaize<br />
(“oqtaidan”) yoCaRia;<br />
Ninodan sorushdi - ninos<br />
(“ninodan”) hkiTxa;<br />
Kamaldan yaxşı oxuyur - iaSari<br />
qamilze (“qamildan”) kargad<br />
swavlobs;<br />
Bu gündən – dReidan, Köhnədən –<br />
ZvelTagan (“Zvelidan”);<br />
İclasdan əvvəl - sxdomis<br />
(“sxdomadan”) win; Bundan sonra - amis<br />
(“amidan”) Semdeg;<br />
birdan - uceb, Ucadan xmamaRla<br />
(“xmamaRlidan”), alcakdan - xmadabla<br />
(“xmadablidan”).<br />
maSasadame, Tu -dan, -dən<br />
niSniani sityva gamoxatavs mizezs,<br />
qarTulSi igi gadmoicema
ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
naTesaobiTi brunvis formiTa da<br />
mizezis garemoebiT sizarmacis gamo<br />
(Tumca ara yovelTvis, Sdr.: Sen<br />
gamo).<br />
Sedareba gamoixateba –ze<br />
Tandebuliani micemiTiT: wyalze<br />
Ankara; damteba ki – micemiTi brunvis<br />
formiT: ninos hkiTxa da a. S.<br />
xazgasmiT unda aRiniSnos, rom<br />
msgavs SemTxvevebSi -dən niSnis<br />
gadmotana dauSvebelia.<br />
sailustracio masalis<br />
analizis safuZvelze SeiZleba<br />
davaskvnaT, rom mxolod oriode<br />
SemTxvevaa, rodesac moqmedebiT<br />
brunvaSi darTuli _gan Tandebuli<br />
emTxveva azerbaijanulis -dan,<br />
niSans, amis mizezi ki fonetikuri<br />
movlenebia. A<br />
amrigad, Tu -dan, -dən niSnian<br />
sityvas daesmis kiTxva - haradan<br />
saidan? nə vaxtdən_ rodidan? e. i. Tu<br />
gamoxatavs moqmedebis dawyebis<br />
adgilsa da dros, maSin<br />
gadaiTargmneba sityva, _dan ki<br />
ucvlelad gadmova: gayitardan _<br />
literatura<br />
matareblidan, məktəbdən _ skolidan;<br />
seherdən _dilidan; birincigundan -<br />
orSabaTidan...<br />
xolo rodesac -dan, -dən niSani,<br />
qarTulis naTesaobiTi brunvis<br />
formaze darTuli _gan<br />
Tandebulis msgavsad gamoxatavs:<br />
masalas, kuTvnilebas, mizezs, da<br />
pasuxobs kiTxvaze: kimdan _<br />
(“visgan”)? nedan _ (“risgan)”?<br />
qarTuli _gan Tandebuli unda<br />
gadmovitanoT: Ninodan getmek<br />
_“ninosgan wasvla”; Ağacdan duzeltmiş<br />
_ “xisgan gakeTebuli”; Soyuqdan<br />
titirilmiş _ `sicivisgan akankalebuli”...<br />
vfiqrobT, -dan, -dən brunvis<br />
niSnis xmarebis SemTxvevebi<br />
gamowvlilviT analizs moiTxovs,<br />
raTa azerbaijanulidan qarTulad<br />
da qarTulidan azerbaijanulad<br />
Targmnis dros SesaZlebeli gaxdes<br />
_ dan daboloebis meqanikurad<br />
gadatanis SemTxvevebis Semcireba.<br />
sarjvelaZe, 1997 - z. sarjvelaZe, Zveli qarTuli ena, Tb., 1997;<br />
SaniZe, 1980 - a. SaniZe, Txzulebani, III, Tbilisi, 1980;<br />
huseinzade, 1973M- Huseinzadə, Müasir Azerbaycan dili, morfogyia, III hisse, Baki, 1973.<br />
wyaroebi:<br />
vaJa fSavela, qarTveli mwerlebi skolaSi, wigni 5, Tbilisi, 2002;<br />
d. kldiaSvili, qarTveli mwerlebi skolaSi, wigni 7, Tbilisi, 2002;<br />
g. leoniZe, qarTveli mwerlebi skolaSi, wigni 14, Tbilisi, 2001;<br />
r. metreveli, daviT IV aRmaSenebeli, Tbilisi, 1986;<br />
l. mrelaSvili,rCeuli Txzulebani, I, 1990;<br />
gr. robaqiZe, gvelis perangi, falestra, Tbilisi, 1989;<br />
m. javaxiSvili, qarTveli mwerlebi skolaSi, wigni 10, Tbilisi, 2000;<br />
i. WavWavaZe, qarTveli mwerlebi skolaSi, wigni 3, Tbilisi, 2007.<br />
47
48<br />
Ana Babluani<br />
Teaching Azerbaijanians how to use preposition – “from” - gan (dan)<br />
ABSTRACT<br />
bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />
Unlike Georgian preposition -“from” - gan (dan) “outgoing” cases have more functions.<br />
When translating from Azerbaijani into Georgian and vice-versa where preposition -dan, dən<br />
and Georgian preposition –gan(dan) is used mixing usually occurs. In accordance with<br />
analysis of the illustrative material, we can conclude that only one case when a preposition -<br />
from in prepositional case agrees with Azerbaijani -dan as a result of assimilation and sound<br />
loss. So if a word with preposition “from” is asked: where … from? From which? Since<br />
when? That is the expression of place and time, then these would be translated into Georgian<br />
directly and preposition -dan carrying unchangeably: gayitardan – from train; məktəb dən –<br />
from school; səhər dən – from morning; birincigündən – from Monday. But when -dan, dən<br />
express material, belonging, cause and subject with questions: kimdən? From whom; nədən?<br />
which… from? Georgian preposition - gan (from) would be used in instrumental case:<br />
Ninodan getmek - go away from Nino; Ağacdan düzəltmiş - made from wood; Soyuqdan<br />
titrəmiş - shiver with cold. We think that -dan, dən requires a particular analysis for<br />
translation from Azerbajani into Georgian and vice-versa in order to avoid carrying this<br />
preposition -dan automatically.