28.07.2013 Views

S i n a a r s i

S i n a a r s i

S i n a a r s i

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

S i n a a r s i<br />

ia afTaraSvili, meore enis Seswavlis fsiqologiuri<br />

faqtorebi saskolo garemoSi . . . . . . . . . . . . .<br />

Ia Aptarashvili, Psychological factors of studying Georgian as a second<br />

language in schools . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

irina bagauri, imersiis bilingvuri ganaTleba – pasuxi<br />

ganaTlebis globaluri filosofiis<br />

gamowvevebze . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Irina Bagauri, Immersion Bilingual Education – The Response to Global Education<br />

Philosophy’s Challenges . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

mzia wereTeli, walkis raionSi arsebuli jgufTaSorisi<br />

urTierTobebis fsiqologiuri Taviseburebebis<br />

sakiTxisaTvis. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Mzia Tsereteli, Psychological characteristics of ethnic group relations in Tsalka<br />

region The article is based on the materials of the research. . . . . .<br />

ligita grigule, saqarTvelos umciresobaTa ganaTlebis<br />

reforma: adgilobrivi iniciativebidan<br />

saxelmwifos mier dagegmil umciresobaTa<br />

ganaTlebis reformamde . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Ligita Grigule, Georgia Minority Education Reform: from local initiatives towards<br />

state planed minority education reform . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

ana babluani, G_gan (_dan) Tandebulian saxelTa swavleba<br />

azerbaijanelTaTvis . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Ana Babluani, Teaching Azerbaijanians how to use preposition – “from”<br />

- gan (dan) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

gv. 2<br />

gv. 11<br />

gv. 12<br />

gv. 20<br />

gv. 21<br />

gv. 30<br />

gv. 31<br />

gv. 43<br />

gv. 44<br />

gv. 48


2<br />

ia afTaraSvili<br />

meore enis Seswavlis fsiqologiuri faqtorebi<br />

saskolo garemoSi<br />

abstraqti<br />

winamdebare kvlevis mizani iyo, Semeswavla qarTulis, rogorc meore<br />

enis aTvisebis fsiqologiuri faqtorebi formalur saswavlo garemoSi,<br />

romelsac Tan axlavs enis realizebis araformaluri garemoc. kvlevis<br />

Teoriul safuZvels warmoadgenda meore enis Seswavlis miuleris<br />

socialur-kognituri modeli (1997). hipoTezidan gamomdinare,<br />

kvlevisaTvis specialurad Seiqmna instrumenti - kiTxvari moswavleebisa<br />

da maswavleblebisaTvis. moswavlis mier meore enis codnis done Sefasda<br />

misi akademiuri niSniT aRniSnul saganSi (qarTul enaSi) da<br />

maswavleblis kiTxvaris monacemebiT. kvlevaSi monawileobdnen qalaq<br />

Tbilisis araqarTulenovani skolebi da orseqtoriani (qarTul-rusuli)<br />

skolebis rusuli seqtoris ramdenime klasi. monacemTa statistikuri<br />

analizis Sedegad gamovlinda Semdegi ZiriTadi faqtorebi, romlebic<br />

gavlenas axdenen meore enis Seswavlis warmateba-warumateblobaze:<br />

integraciis motivacia, instrumentaluri motivacia, sakuTari enobrivi<br />

unaris Sefaseba, moswavlis saskolo TviTkoncepti.<br />

Sesavali<br />

Tanamedrove sazogadoeba,<br />

romelic Slis yvelanair<br />

geografiul sazRvars da eTnokulturul<br />

bariers urTierTobaSi,<br />

gviyenebs uamrav moTxovnas: maT<br />

Soris multilingvuri ganaTlebis<br />

aucileblobasac.<br />

ojaxSi, skolamdel dawesebulebebsa<br />

da skolebSi aRzrdisa da<br />

ganaTlebis prioritetul miznebs<br />

warmoadgens bavSvis pirovnuli da<br />

SemecnebiTi (kognituri) ganviTareba,<br />

romlis erT-erTi umniSvnelovanesi<br />

aspeqti metyvelebis daufleba da<br />

enis Seswavlaa. ena socializaciis<br />

mTavari instrumentia, amitom misi<br />

srulfasovani floba ganapirobebs<br />

individis integracias socialurkulturul<br />

sivrceSi. xSirad es<br />

bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

integracia moiTxovs meore enis an<br />

ucxo enis flobasac.<br />

adamianis mier meore enis an<br />

ucxo enis gamoyeneba ar Semoifargleba<br />

mxolod sayofacxovrebo<br />

an saliteraturo sferoTi. is aseve<br />

aqtualuria mis profesionalur<br />

cxovrebaSic, rac gulisxmobs enis<br />

ara mxolod aRqmisa da gagebis<br />

doneze flobas, aramed aqtiuri<br />

verbaluri urTierTobis funqciasac.<br />

TiTqmis yoveli meore Tanamedrove<br />

adamiani flobs minimum or enas, misi<br />

sacxovrebeli garemodan an misi<br />

profesiidan gamomdinare.<br />

dResdReobiT bilingvizmis,<br />

multilingvuri ganaTlebis problema<br />

arsebiTi da mravalmxrivia. misi<br />

sxvadasxva aspeqti Seswavlili iyo<br />

da Seiswavleba wlebis manZilze


ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

sxvadasxva mecnieris mier: r<br />

gardneri, v. lamberti, k. beikeri, h.<br />

dankeli, u. leopoldi, u. makkei, C.<br />

osgudi, u, vainraixi, n. imedaZe, a.<br />

leontieva da a.S.<br />

samecniero literaturaSi<br />

bilingvizmis fenomenis axsnisadmi<br />

sxvadasxva midgoma arsebobs: erTni<br />

ganixilaven bilingvizms, rogorc<br />

socialur movlenas, rogorc<br />

saxelmwifos saganmanaTleblo da<br />

enobriv politikas, rac imas<br />

gulisxmobs, rom, rodesac<br />

saxelmwifoSi arseboben erovnuli<br />

umciresobebi, romelTac uwevT sxva<br />

(ara mSobliur) enobriv garemoSi<br />

cxovreba, TavisTavad dgeba maT<br />

Soris urTierTobis sakiTxi.<br />

Sesabamisad irCeva sakontaqto,<br />

sakomunikacio ena. rac imas niSnavs,<br />

rom bilingvuri, an multilingvuri<br />

ganaTlebis aucilebloba ganpirobebulia<br />

Tanamedrove sazogadoebis<br />

internacionaluri kulturiT.<br />

meore mecnieruli midgomis<br />

Tanaxmad, bilingvizmi aris ara<br />

socialuri, aramed individualuri<br />

movlena, romlis roli da<br />

mniSvneloba fasdeba individis<br />

pirovnuli da SemecnebiTi<br />

ganviTarebis konteqstSi.<br />

Sesabamisad, ganaTlebis prioritetulobis,<br />

individis profesionaluri<br />

zrdis moTxovnilebis<br />

pirdapirproporciulad, sul ufro<br />

da ufro izrdeba interesi enis<br />

dauflebis procesisa da meqanizmis<br />

Seswavlisadmi.<br />

seriozuli kvlevis sagans<br />

warmoadgens is, Tu ra faqtorebi,<br />

maT Soris fsiqologiuri,<br />

ganapirobebs meore enis SeswavlaSi<br />

warmateba-warumateblobas.<br />

lingvistebi xSirad miuTi-<br />

Teben, rom nebismier kulturaSi<br />

bavSvebi uproblemod aRweven<br />

kompetentur codnas maT mSobliur<br />

enaSi, Tu ra Tqma unda, adgili ar<br />

aqvs ganviTarebis darRvevebs da<br />

garemos problemebs (sruli<br />

izolacia, naklebi enobrivi<br />

stimulebi da a.S) magram mSobliuri<br />

enis kargi floba ar niSnavs imas,<br />

rom individi meore enis Seswavlasac<br />

aseTive warmatebiT moaxerxebs,<br />

Tundac mizani seriozuli iyos,<br />

saTanado motivaciac gaaCndes da<br />

garemo pirobebic swavlisTvis<br />

optimaluri iyos.<br />

sakiTxis mimoxilva<br />

winamdebare kvlevis mizans<br />

warmoadgens meore enis Seswavlis<br />

fsiqologiuri faqtorebis gamokveTa<br />

formalur saswavlo (saskolo)<br />

garemoSi, ufro konkretulad ki<br />

saskolo konteqstSi, sagakveTilo<br />

konteqstSi da ojaxi -skola<br />

urTierTobis (ojaxis saskolo<br />

cxovrebaSi CarTulobis) konteqstSi.<br />

kvlevis Teoriul safuZvels<br />

warmoadgens miuleris saskolo<br />

garemoSi meore enis Seswavlis<br />

socialur-kognituri modeli (1997),<br />

albert banduras TviTefeqturobis,<br />

rogorc qcevis centraluri<br />

prediqtoris koncepti da aseve<br />

lambertis, klemanisa da gardneris<br />

socialur-aRmzrdelobiTi modelebi.<br />

kvlevis konceptualuri mxaris<br />

gasagebad mokled ganvixiloT<br />

TiToeuli modeli.<br />

lambertis modelis (lamberti,<br />

1974; 1979; 1981) mixedviT, meore enis<br />

warmatebiT dauflebis ZiriTadi<br />

faqtori aris motivacia, romelic,<br />

Tavis mxriv, ganapirobebs meore /<br />

ucxo enis SeswavlaSi identurobis<br />

ganviTarebas (Identitätsentwicklung). individis<br />

survili da mzadyofna,<br />

Seiswavlos umravlesobis ena, iyos<br />

es misi cxovrebis erT-erTi mTavari<br />

Rirebuleba da TviTrealizaciis<br />

saSualeba, lambertisaTvis warmoadgens<br />

integraciul orientirs<br />

sociumSi. swored es integraciis<br />

motivacia (sociumSi integraciaze<br />

orientireba) aris mis modelSi<br />

mTavari cvladi da meore enis<br />

warmatebiT aTvisebis winapiroba.<br />

lamberti ganasxvavebs mas<br />

instrumentaluri motivaciisgan,<br />

romelic aqcents akeTebs enis<br />

flobis ekonomikur da praqtikul<br />

upiratesobaze.<br />

3


4<br />

gardneris socialur-aRmzrdelobiTi<br />

modeli (gardneri, 1979;<br />

1985) garkveulwilad efuZneba<br />

lambertis models, Tumca, misgan<br />

gansxvavebiT, is ganixilavs meore<br />

enis Seswavlis konteqstSi<br />

socialur-kulturuli garemos<br />

zemoqmedebasac.<br />

igi gamoyofs 4 ZiriTad<br />

Sualedur cvlads, romlebic<br />

gavlenas axdenen meore enis<br />

dauflebis xarisxze. esenia:<br />

inteleqti<br />

enis niWi (talanti)<br />

motivacia<br />

enis gamoyenebis situaciuri<br />

SiSi<br />

TiToeuli am cvladis gavlena<br />

SeiZleba sxvadasxvagvari iyos<br />

kulturul-socialuri garemos<br />

mixedviT. monokulturul, erTenovan<br />

(mSobliurenovan) garemoSi meore<br />

enis Seswavla ZiriTadad mimdinareobs<br />

saswavlo dawesebulebebSi,<br />

formalur saswavlo konteqstSi.<br />

gardneri varaudobs, rom enis<br />

Seswavlis niWi da sxva kognituri<br />

faqtorebis zemoqmedeba Tavs iCens<br />

swored amgvar formalur saswavlo<br />

garemoSi. motivaciur faqtors ki<br />

garkveuli datvirTva aqvs, rogorc<br />

araformalur saswavlo, aseve<br />

formalur saswavlo garemoSic.<br />

gardneris modelis mixedviT,<br />

enobriv talants didi mniSvneloba<br />

aqvs orive konteqstSi, Tumca misi<br />

roli ufro metia monokulturul<br />

garemoSi, vidre bi- da<br />

multikulturul garemoSi.<br />

gardneri lambertis models<br />

ufro srulyofils xdis pirovnuli<br />

cvladis SemotaniT, rogoricaa<br />

“situaciuri SiSi meore enis<br />

gamoyenebisas”. marTlac kvlevebma<br />

(gardneri, 1985; lalonde/piersoni,<br />

1983; lalonde/gardneri, 1984)<br />

daadastures korelaciis arseboba<br />

SiSsa da meore enis<br />

zepirmetyvelebaSi gamoyenebas Soris.<br />

ufro mogvianebiT Catarebuli<br />

kvlevebi (gardneri, murkrofti /<br />

meTorda, 1989) gardners saSualebas<br />

aZlevs, ivaraudos, rom es<br />

bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

situaciuri SiSis cvladi sxva<br />

araferia, Tu ara sxva cvladis -<br />

`sakuTar TavSi dawmunebulobis~<br />

kerZo gamovlineba.<br />

klemanis socialuri konteqstis<br />

modeli kidev ufro metad<br />

akeTebs aqcents socialurkulturuli<br />

garemos mniSvnelobaze.<br />

igi gardneris da lambertisagan<br />

iRebs iseT cvladebs, rogoricaa<br />

integraciis motivacia da<br />

situaciuri SiSis komponenti da maT<br />

sakuTar modelSi ganixilavs,<br />

rogorc arsebiT struqturul<br />

cvladebs. Tumca igi SiSis cvladis<br />

qveS gulisxmobs ara enis gamoyenebis<br />

SiSs, aramed mas arqmevs asimilaciis<br />

SiSs, romelSic gulisxmobs meore<br />

enis aTvisebis SemTxvevaSi<br />

Tavdapirveli kulturis da enis<br />

dakargvis SiSs da misi azriT,<br />

swored damokidebuleba asimilaciis<br />

SiSsa da integraciis motivacias<br />

Soris gansazRvravs meore enis<br />

Seswavlis motivacias da Semdgom<br />

Sedegs. Tu asimilaciis SiSi<br />

sWarbobs integraciis motivacias,<br />

maSin meore enis Seswavlis<br />

motivaciac dabalia da, Sesabamisad,<br />

Sedegic _ araefeqturi. xolo Tu<br />

integraciis motivacia sWarbobs<br />

asimilaciis SiSs, maSin meore enis<br />

Seswavlis motivacia maRalia da<br />

Sedegic efeqturi.<br />

da bolos, miuleris socialurkognitur<br />

modeli Tavis TavSi<br />

aerTianebs lambertis, gardneris da<br />

klemanis modelebs.<br />

miuleris mixedviT, saskolo<br />

garemoSi meore enis SeswavlaSi<br />

warmateba damokidebulia Semdeg or<br />

ZiriTad cvladze:<br />

niWi (enis aTvisebis niWi da<br />

zogadi inteleqti);<br />

saskolo enobrivi koncepti.<br />

aRniSnuli modelis mixedviT,<br />

yvelaze mniSvnelovani cvladi _ es<br />

moswavlis enobrivi TviTkonceptia.<br />

moswavlis ,,enobrivi TviTkoncepti~ -<br />

TviTdarwmunebuloba, TviTndoba<br />

(Selbstvertrauen) es aris rwmena<br />

sakuTari enobrivi unarebisa,<br />

rogorc mas miuleri uwodebs,


ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

enobrivi TviTprograma, romelic<br />

gamocdilebis xangrZlivi dagrovebis<br />

Sedegia. swored mis safuZvelze<br />

aRmocendeba sakuTari enobrivi<br />

SesaZleblobebis zusti Sefaseba,<br />

romelic ufro zustad asaxavs<br />

moswavlis miRweul Sedegebs.<br />

miuleris socialur-kognituri modeli<br />

egzogenuri cvladebi endogenuri cvladebi<br />

sakontrolo cvladebi<br />

socialur-ekonomiuri<br />

statusi<br />

ojaxis ganaTlebis<br />

done<br />

sqesi<br />

eTnolingvisturi<br />

warmoSoba<br />

skolaSi swavlebis<br />

xangrZlivoba.<br />

konteqstualuri<br />

cvladebi<br />

meore enis<br />

Seswavlis<br />

motivacia<br />

saskolo<br />

TviTkoncepti<br />

saskolo konteqsti<br />

rogorc zemoT warmodgenil<br />

suraTze Cans, meore enis Seswavlis<br />

motivacia da saskolo TviTkoncepti<br />

(bavSvis mier sakuTari Tavis,<br />

rogorc moswavlis, Sefaseba)<br />

erToblivad gansazRvravs moswavlis<br />

enobriv TviTkoncepts, romelic<br />

erTis mxriv ukukavSirSi imyofeba am<br />

or cvladTan da meores mxriv<br />

mniSvnelovani prediqtoria saskolo<br />

enobrivi kompetenciisTvis.<br />

miulerTan motivaciis<br />

dinamiuri aspeqtis mniSvnelovneba<br />

meore enis Seswavlis TvalsazrisiT<br />

eWvqveS ar dgas. magram motivaciuri<br />

cvladi mxolod maSin warmoadgens<br />

meore enis Seswavlis mniSvnelovan<br />

prediqtors, rodesac moswavlis<br />

darwmunebuloba sakuTar enobriv<br />

SesaZleblobebSi maRalia. swored es<br />

ganapirobebs motivaciis konkretul<br />

mizanze orientirebas. Sesabamisad<br />

miuleri miiCnevs, rom nakleb<br />

efeqturia droebiTi didaqtikuri<br />

aRmzrdelobiTi meTodebi da<br />

waxalisebebi enaSi warmatebis<br />

miRwevis asamaRleblad.<br />

rogorc vxedavT, yvela zemoT<br />

warmodgenili modeli gamoyofs im<br />

ZiriTad faqtorebs, romlebic<br />

gavlenas axdenen meore enis<br />

Seswavlis procesze. magram es<br />

modelebi gansxvavdebian imiT, rom<br />

centralur da wamyvan faqtorad<br />

sxvadasxva cvlads miiCneven. aseTi<br />

gansxvavebuli gageba da aqcentebi<br />

enobrivi<br />

TviTkoncepti<br />

enis niWi, enis<br />

Seswavlis unari.<br />

araverbaluri<br />

inteleqti<br />

sagakveTilo<br />

konteqsti<br />

skola-ojaxis urTier-<br />

Tobis konteqsti<br />

ganpirobebulia imiT, rom modelebs<br />

empiriul safuZvlad daedo<br />

arsebiTad gansxvavebul<br />

populaciebze Catarebuli kvlevebi.<br />

lambertma, gardnerma da klemanma<br />

kvleva Caatares kanadel da<br />

Crdiloamerikel moswavleebsa da<br />

studentebze ucxo enis (franguli an<br />

inglisuri) Seswavlis konteqstSi.<br />

miuleris kvlevaSi ki<br />

monawileobdnen emigranti moswavleebi,<br />

romlebic ukve didi xania<br />

cxovroben SveicariaSi. amitom<br />

maTTvis integraciis motivacia araa<br />

arsebiTi, radgan integracia<br />

garkveulwilad ukve momxdaria.<br />

kvlevis meTodologia<br />

saskoloenobrivi<br />

kompetencia<br />

kvlevis mizani<br />

winamdebare kvlevis mizani iyo<br />

qarTulis, rogorc meore enis<br />

aTvisebis fsiqologiuri faqtorebis<br />

Seswavla formalur, saswavlo<br />

garemoSi, romelsac Tan axlavs enis<br />

realizebis araformaluri garemoc.<br />

rogorc viciT, saqarTvelo<br />

mravaleTnikuri qveyanaa. 2002 wlis<br />

monacemebis mixedviT, saqarTvelos<br />

mosaxleobis 83,8% qarTvelia, 6,5%azerbaijaneli,<br />

5,7%-somxebi, 1,5%rusebi,<br />

0,9%-osebi, 0,4%-iezidebi, 0,3%<br />

berZnebi, 0,2%-qistebi, 0,2%ukrainelebi<br />

da 0,1%-afxazebi.<br />

5


6<br />

saxelmwifo ena qarTulia da,<br />

Sesabamisad, eTnikuri umciresobebis<br />

warmomadgenlebi sajaro skolaSi<br />

swavloben qarTuls, rogorc II enas.<br />

misi Seswavla xorcieldeba<br />

ZiriTadad formalur saskolo<br />

garemoSi, mxolod zog SemTxvevaSi<br />

aqvs adgili araformalur saswavlo<br />

garemos. es garemo ZiriTadad<br />

Seqmnilia dedaqalaqSi, xolo iseT<br />

raionebSi, sadac mcire erebi<br />

kompaqturad arian dasaxlebulebi,<br />

araformaluri saswavlo garemo<br />

saerTod ar aris.<br />

kvlevis miznebidan gamomdinare,<br />

kvlevis areali Semoifargla<br />

dedaqalaqis araqarTulenovani<br />

sajaro skolebiT, sadac moswavleebi<br />

swavloben qarTul enas, rogorc<br />

sagans da amavdroulad maT aqvT enis<br />

aTvisebis araformaluri garemoc<br />

qarTulenovani sociumis saxiT.<br />

kvlevis meTodi<br />

zemoT aRweril modelebze<br />

dayrdnobiT specialurad SemuSavda<br />

kiTxvari, romelic moicavda Semdeg<br />

ZiriTad sferoebs:<br />

egzogenuri faqtorebi: zogadi<br />

akademiuri moswreba, enobrivi<br />

da eTnikuri warmomavloba,<br />

qarTuli enis swavlebis<br />

xangrZlivoba da a.S.<br />

saskolo konteqsti (urTierToba<br />

skolis administraciasTan<br />

da sxva skolebis<br />

warmomadgenlebTan);<br />

sagakveTilo konteqsti<br />

(moswavle-maswavleblis urTierTobis<br />

faqtori, axsnis<br />

stili, gakveTilis wamyvani ena<br />

da a.S.);<br />

skola-ojaxis urTierTobis<br />

konteqsti. (ojaxis CarTuloba<br />

da damokidebuleba qarTulis<br />

SeswavlasTan dakavSirebiT);<br />

moswavlis TviTSefaseba meore<br />

enis SeswavlasTan dakav-<br />

SirebiT.<br />

TiToeuli sfero moicavda misTvis<br />

relevantur debulebebs.<br />

kiTxvari SemuSavda skolis me-<br />

11 klasis moswavleebisaTvis. me-11<br />

klasi SeirCa imisaTvis, rom am<br />

asakSi bavSvs TiTqmis miRebuli aqvs<br />

zogadi ganaTleba, Seswavlili aqvs<br />

qarTuli, rogorc meore ena<br />

formalur pirobebSi. Sesabamisad,<br />

bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

enis codnis Sedegi ukve saxeze unda<br />

iyos. Tanac esaa asaki, sadac sakuTar<br />

TavSi da SesaZleblobebSi darwmunebulobis<br />

(pozitiuri da adekvaturi<br />

TviTSefasebis) Camoyalibeba<br />

arsebiT stadiazea.<br />

kvlevis pirvel etapze<br />

moswavleebi pasuxobdnen kiTxvarSi<br />

mocemul kiTxvebs individualurad.<br />

meore etapze mowmdeboda maT mier<br />

qarTuli enis codnis done.<br />

rogorc cnobilia,Eenis codna<br />

gulisxmobs:<br />

metyvelebas aRniSnul enaze;<br />

weras;<br />

kiTxvas;<br />

mosmenilis gagebas da<br />

gaazrebas.<br />

Cvens SemTxvevaSi aRniSnulis<br />

mixedviT meore enis flobis done<br />

mowmdeboda Semdegi ori<br />

kriteriumiT:<br />

saskolo akademiuri moswrebis<br />

mixedviT (wliur niSanze<br />

dayrdnobiT);<br />

specialuri maswavleblis kiTxvariT,<br />

romelic moswavles afasebda enis<br />

mocemuli 4 aspeqtis mixedviT (am<br />

SemTxvevaSic Sefaseba xorciedeboda<br />

10 quliani sistemiT.<br />

kvlevis monawileebi<br />

kvlevaSi monawileobda qalaq<br />

Tbilisis araqarTulenovani skolebi:<br />

# 43, 72, 75, 176 da orseqtoriani<br />

(qarTul-rusuli) skolebis rusuli<br />

seqtoris ramodenime klasi. sul<br />

klvevaSi monawileoba miiRo 140 1<br />

araqarTulenovanma moswavlem.<br />

statistikuri analizi da Sedegebi<br />

miRebuli monacemebis<br />

faqtoruli analizis Sedegad<br />

(statistikuri programiT SPSS 17-iT),<br />

gamoikveTa ramodenime ZiriTadi<br />

faqtori, romelTa wonac meore enis<br />

SeswavlaSi arsebiTia:<br />

1 savele samuSaoebSi monawileoba miiRes<br />

Tbilisis saxelmwifo universitetis<br />

socialur da politikur mecnierebaTa<br />

fakultetis fsiqologiis mimarTulebis<br />

studentebma.


ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

faqtorebi<br />

debulebebi<br />

qarTuli saxelmwifo<br />

enaa da saqarTvelos<br />

yvela moqalaqem unda<br />

icodes<br />

qarTuli enis codna<br />

aucilebelia<br />

xSirad vcdilob<br />

visaubro qarTulad<br />

megobrebTan<br />

urTierTobisas<br />

ZiriTadi sasaubro<br />

ena qarTuli enaa<br />

sasurveli azris<br />

gadmocemas qarTul<br />

enaze srulyofilad<br />

vaxerxeb<br />

qarTul enaSi<br />

saskolo warmatebebi<br />

CemTvis<br />

mniSvnelovania<br />

qarTuli enis floba<br />

upiratesobas maniWebs<br />

maqvs urTierTobis<br />

damyarebis<br />

unari<br />

kargi<br />

qarTul enaze<br />

saubrisagan Tavs<br />

vikaveb, radgan<br />

meSiania ar damcinon<br />

qarTul enaze<br />

saubrisagan Tavs<br />

vikaveb radgan<br />

jerjerobiT ar<br />

vflob saTanadod<br />

qarTuli enis<br />

aTviseba<br />

rTulia<br />

sakmaod<br />

Cemi ojaxi miiCnevs,<br />

rom qarTuli enis<br />

codna aucilebelia<br />

qarTuli enis codna<br />

mniSvnelovania raTa<br />

davamTavro skola<br />

qarTuli enis codna<br />

mniSvnelovania, raTa<br />

Cavabaro umaRles<br />

saswavlebelSi<br />

qarTuli enis srulyofili<br />

codna<br />

damexmareba momavalSi<br />

warmatebebis<br />

integraciis<br />

motivacia<br />

.927<br />

.924<br />

.882<br />

.836<br />

.667<br />

.606<br />

.602.<br />

.554<br />

sakuTari<br />

enobrivi<br />

unaris Sefaseba<br />

. .847<br />

.770<br />

.599<br />

instrumentaluri<br />

motivacia<br />

.831<br />

.752<br />

.531<br />

.568<br />

7<br />

moswavlis<br />

saskolo<br />

TviTkoncepti


8<br />

miRwevaSi.<br />

zogadad ramdenad<br />

warCinebul<br />

moswavled miiCnevT<br />

klasSi Tavs<br />

mondomebuli<br />

moswavle var<br />

aqtiurad var<br />

CarTuli saswavlo<br />

procesSi<br />

msiamovnebs swavla .707<br />

qarTulad<br />

Tavisuflad vsaubrob<br />

faqtorebis gamoyofis meTodi:<br />

ZiriTadi RerZebis faqtoruli<br />

analizi.<br />

brunvis meTodi: Ppromaqsi,<br />

kaizeris kriteriumiT.<br />

monacemTa statistikuri analizi<br />

gviCvenebs, rom qarTulis,<br />

rogorc meore enis aTvisebis<br />

ZiriTadi faqtorebi (cvladebis<br />

dispersiis mniSvnelovani nawili<br />

_ monacemTa variabilobis 39.42<br />

%), emTxveva gardneris, klemanis,<br />

lambertis da miuleris modelebSi<br />

gamoyofil faqtorebs.<br />

kerZod,<br />

integraciis motivacia<br />

am faqtorze yvelaze maRali<br />

datvirTva aqvs Semdeg<br />

debulebebs:<br />

qarTuli saxelmwifo enaa<br />

da saqarTvelos yvela<br />

moqalaqem unda icodes;<br />

qarTuli enis codna<br />

aucilebelia;<br />

xSirad vcdilob, visaubro<br />

qarTulad;<br />

megobrebTan urTierTobisas<br />

ZiriTadi sasaubro ena<br />

qarTuli enaa;<br />

qarTulad Tavisuflad<br />

vsaubrob;<br />

maqvs urTierTobis<br />

damyarebis kargi unari.<br />

amgvarad, qarTuli enis<br />

aTvisebis TvalsazrisiT, maRali<br />

bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

.554<br />

.845<br />

.770<br />

.573 .434<br />

Sedegebi aqvT im moswavleebs,<br />

romlebic miiCneven, rom qarTuli<br />

saxelmwifo enaa da misi codna<br />

aucilebelia, cdiloben isaubron<br />

qarTulad da megobroben<br />

qarTulenovan bavSvebTan. enis<br />

warmatebiT aTvisebaze aseve<br />

moqmedebs komunikaciis kargi<br />

unari da qarTulis codnis<br />

Tavdapirveli done.<br />

sakuTari enobrivi unaris<br />

Sefaseba<br />

es faqtori warmoadgens<br />

miuleris enobrivi TviTkonceptis<br />

Semadgenel arsebiT cvlads. masze<br />

maRali datvirTva aqvs Semdeg<br />

debulebebs:<br />

qarTul enaze saubrisagan<br />

Tavs vikaveb, radgan meSinia<br />

ar damcinon;<br />

qarTul enaze saubrisagan<br />

Tavs vikaveb, radgan jerjerobiT<br />

saTanadod ver<br />

vflob;<br />

qarTuli enis aTviseba<br />

sakmaod rTulia.<br />

amgvarad, qarTuli enis aTvisebis<br />

TvalsazrisiT, dabali Sedegebi aqvT<br />

im moswavleebs, romlebic miiCneven,<br />

rom qarTuli enis Seswavla rTulia,<br />

Tavs ikaveben qarTul enaze<br />

saubrisgan, radgan miaCniaT, rom ar<br />

ician ena saTanadod da eSiniaT<br />

dacinvis.


ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

instrumentaluri motivacia<br />

am faqtorze maRali datvirTva aqvs<br />

Semdeg debulebebs:<br />

Cemi ojaxi miiCnevs, rom<br />

qarTuli enis codna<br />

aucilebelia;<br />

qarTuli enis codna<br />

mniSvnelovania, raTa<br />

davamTavro skola;<br />

qarTuli enis srulyofili<br />

codna damexmareba momavalSi<br />

warmatebebis miRwevaSi;<br />

qarTuli enis codna<br />

mniSvnelovania, raTa<br />

Cavabaro umaRles saswavlebelSi.<br />

amgvarad, qarTuli enis aTvisebis<br />

TvalsazrisiT, kargi Sedegebi aqvT<br />

im moswavleebs, romlebic acnobiereben<br />

qarTuli enis codnis<br />

praqtikul mniSvnelobas.<br />

moswavlis saskolo<br />

TviTkoncepti (bavSvis mier<br />

sakuTari Tavis, rogorc<br />

moswavlis, Sefaseba). es faqtori<br />

miuleris enobrivi TviTkonceptis<br />

Semadgeneli nawilia.<br />

am faqtorze maRali datvirTva<br />

aqvs Semdeg debulebebs:<br />

warCinebul moswavled<br />

migvaCnia Tavi;<br />

mondomebuli moswavle var;<br />

qarTulad Tavisuflad<br />

vsaubrob;<br />

msiamovnebs swavla;<br />

aqtiurad var CarTuli<br />

saswavlo procesSi.<br />

amrigad, qarTuli enis aTvisebis<br />

TvalsazrisiT, kargi Sedegebi aqvT<br />

im moswavleebs, romlebsac<br />

pozitiuri TviTSefaseba aqvT da<br />

qarTuli enis aTvisebis Sinagani<br />

motivacia amoZravebT.<br />

kvlevis Sedegad dadginda<br />

qarTulis, rogorc meore enis<br />

aTvisebis warmatebaze moqmedi<br />

fsiqologiuri faqtorebi. gamovlinda<br />

maTi korelaciuri kavSiri<br />

enaSi moswavlis akademiuri miRwevis<br />

donesTan, kerZod:<br />

integraciis motivacia<br />

da moswavlis akademiuri<br />

miRweva (r = .576, p < .01);<br />

sakuTari enobrivi<br />

unaris Sefaseba da<br />

moswavlis akademiuri<br />

miRweva (r = .711, p < .01);<br />

instrumentaluri motivacia<br />

da moswavlis<br />

akademiuri miRweva (r =<br />

.245, p < .01);<br />

moswavlis saskoli<br />

TviTkoncepti da<br />

moswavlis akademiuri<br />

miRweva (r = .640, p < .01);<br />

aseve, Semdgomma raodenobrivma<br />

analizma debulebebis doneze aCvena,<br />

rom qarTulSi, rogorc meore enaSi,<br />

moswavlis akademiuri moswreba ufro<br />

maRalia im SemTxvevaSi, roca:<br />

moswavlis garemocvaSi<br />

(ojaxSi, megobrebSi da<br />

a.S) figurirebs qarTul<br />

enaze Tavisuflad<br />

mosaubre piri (F (2.207) =<br />

25.50; p ≤ .004);<br />

mSobeli metad aris<br />

CarTuli Svilis<br />

saskolo cxovrebaSi (F<br />

(2.472) = 28.21; p ≤ .005);<br />

mSobels mniSvnelovnad<br />

miaCnia qarTuli enis<br />

codna (F (2.08) = 7.39; p ≤<br />

.003);<br />

moswavles xSirad uwevs<br />

komunikacia qarTul<br />

enaze sxvadasxva<br />

konteqstSi (F (4.713) =<br />

35.12, p ≤ .001);<br />

Hmoswavlis safexuris<br />

qula aRemateba 8-s (F<br />

(1.54.) = 4.51; p ≤ .004);<br />

moswavles Tavisi Semdgomi<br />

warmatebisaTvis qarTuli<br />

enis codna aucileblad<br />

miaCnia (F (3.22) = 11.531; p ≤<br />

.003).<br />

9


10<br />

daskvnebi da rekomendaciebi<br />

kvlevis Sedegebma daadastura<br />

hipoTeziT navaraudebi faqtorebis<br />

gavlena meore enis Seswavlaze.<br />

Tbilisis araqarTulenovani skolebis<br />

moswavleebisTvis erT-erTi<br />

wamyvani faqtori aRmoCnda<br />

integraciis motivacia, SedarebiT<br />

dabali, Tumca mniSvnelovani<br />

datvirTva aqvs instrumentalur<br />

motivacias. sayuradReboa is<br />

Sedegic, rom moswavlis enobrivi<br />

TviTprograma mniSvnelovnad gansa-<br />

literatura<br />

bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

zRvravs meore enis dauflebis<br />

efeqturobas. moswavlis enobrivi<br />

TviTprograma ki _ mSoblisa da<br />

mTlianad ojaxis CarTulobis,<br />

maswavleblis kvalifikaciisa da<br />

moswavlis swavlisadmi misi<br />

ukukavSiris gareSe warmoudgenelia.<br />

es faqti TavisTavad damafiqrebelia<br />

swavlebis meTodologiis<br />

TvalsazrisiT: rogor<br />

daigegmos gakveTili, rogor<br />

SeirCes swavlebis stili da a.S.,<br />

rom moswavlis TviTkompetenturobis<br />

gancda masTan SeWidebuli<br />

aRmoCndes.<br />

avrorini, 1972 - Аврорин В.А. Двуязычие и школа. // Проблемы двуязычия и<br />

многоязычия. М., Изд-во «Наука». 1972. стр. 49-62.<br />

aleni da lamberti, 1969 - Aellen C. & Lambert W. E. Ethnic identification and personality<br />

adjustments of Canadian adolescents of mixed English-French parentage. //<br />

Canadian Journal of Behavioral Science. 1969. № 1. р. 69-86.<br />

barsuki, 2004 - Барсук Р.Ю. Основы обучения иностранному языку в условиях двуязычия.<br />

// Психологические основы обучения неродному языку. М., 2004. стр. 181-192.<br />

beikeri, 1993 - Baker C. Foundation of Bilingual Education and Bilingualism. Clevedon. 1993.<br />

318 рag.<br />

gardneri, 1958 - Gardner, R. C. Social factors in second-language acquisition. Master’s thesis,<br />

McGill University,1958.<br />

gardneri, 1960 - Gardner, R. C. Motivational variables in second-language acquisition. Doctoral<br />

dissertation, McGill University, 1960.<br />

gardneri, 1972 - Gardner, R. C., & Lambert, W. E. (1972). Attitudes and motivation in second<br />

language learning. Rowley, Mass.: Newbury House.<br />

gardneri da kalini, 1981 - Gardner, R. C., & Kalin, R. (Eds.) (1981). A Canadian social<br />

psychology of ethnic relations.<br />

lamberti, 1984 - Lambert W.E. On overview of issues in immersion education. // Studies on<br />

Immersion Education: A Collection for United States Educators. 1984. pag. 8-30.<br />

lamberti, 1962 - Lambert W. & Peal E. The Relation of Bilingualism to Intelligence.<br />

Psychological Monographic. Rowley, Mass. 1962. 76: pag. 1-23.<br />

leopoldi, 1954 - Leopold W. A child's learning of two languages. Fifth Annual Georgetown<br />

University Round Table on Languages and Linguistics. Washington, DC:<br />

Georgetown University Press. 1954. pag.19-30.<br />

raku jana, 2008 -Racu Jana, Language psychogenesis in mixed communication environments.<br />

Master’s thesis, Chisinau Pedagogical State University, 2008


ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

Ia Aptarashvili<br />

Psychological factors of studying Georgian as a second language in schools<br />

ABSTRACT<br />

The goal of the presented research is to study psychological factors that influence Georgian<br />

as a second language acquisition in formal educational settings that might be accompanied<br />

with informal context. The theoretical background of the research is based on Muller<br />

social-cognitive model (1997). According to the research hypotheses, the questionnaire was<br />

designed for students and teachers. The research was conducted in Tbilisi public schools,<br />

where Georgian is a second language. 140 students and 12 teachers participated in the<br />

research. Students' level of knowledge was measured by their academic grades in the<br />

second language (Georgian language) and by their teachers' assessments. Results revealed<br />

some main factors that influence success in second language acquisition: integration,<br />

motivation, instrumental motivation, language skills self-esteem and student's school selfconcept.<br />

11


12<br />

irina bagauri<br />

imersiis bilingvuri ganaTleba - pasuxi ganaTlebis<br />

globaluri filosofiis gamowvevebze<br />

abstraqti<br />

winamdebare statia miznad isaxavs, mkiTxvels gaacnos<br />

bilingvuri ganaTlebis Zlieri, SemnarCunebeli programa ,,imersia~.<br />

statiis Sesaval nawilSi saubaria imersiis, rogorc bilingvuri<br />

ganaTlebis programis warmoSobis istoriaze; ZiriTadi aqcentebi<br />

gakeTebulia kanadur imersiaze, rogorc am programis samSobloze,<br />

agreTve ganxilulia kanaduri imersiis naklovanebebi. statiaSi<br />

saubaria aseve imersiis programis ganxorcielebisaTvis Sesabamisi<br />

pedagogiuri CarCos Sesaxeb. daskvnis saxiT ki warmodgenelia<br />

imersiis upiratesobebi da saqarTveloSi aRniSnuli programis<br />

ganxorcielebis perspeqtivebi.<br />

bilingvizmi da bilingvuri<br />

ganaTleba Zalian aqtualuria<br />

mTeli msoflios masStabiT,<br />

ganviTarebuli qveynebi globalizaciis<br />

Tanamedrove gamowvevebis<br />

Sesabamisad reagireben da<br />

maqsimalurad moqnil da<br />

praqtikul ganaTlebis sistemebs<br />

qmnian. ganaTlebis sistemis<br />

formirebisas udidesi mniSvneloba<br />

eniWeba enobrivi politikis<br />

sworad dagegmvas. mravalenovan da<br />

mravaleTnikur civilizebur<br />

samyaroSi, mxolod erT enaze<br />

orientireba ar iqneba saukeTeso<br />

gamosavali. saqarTvelos ganaTlebisa<br />

da mecnierebis saministro<br />

multilingvuri ganaTlebis kuTxiT<br />

mniSvnelovan cvlilebebs<br />

axorcielebs. axali saswavlo<br />

wlidan saqarTvelos sxvadasxva<br />

regionis araqarTulenovan 40<br />

sapilote skolaSi multilingvuri<br />

swavlebis programebi<br />

inergeba, aRniSnuli siaxle miznad<br />

isaxavs ganaTlebis iseTi sistemis<br />

Seqmnas, romelic uzrunvelyofs<br />

eTnikuri umciresobebis srulfa-<br />

bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

sovan integracias saxelmwifo<br />

enis Seswavlis gziT, agreTve<br />

saxelmwifo enis popularizacias.<br />

garda amisa, bi/multikulturuli<br />

ganaTlebis upiratesoba mdgomareobs<br />

imaSi, rom igi xels<br />

uwyobs moswavleebSi interkulturuli<br />

Cevevebisa da tolerantobis<br />

ganviTarebas, rac Zalian<br />

mniSvnelovania eTnikurad mravalferovan<br />

saqarTveloSi mSvidobiani<br />

TanacxovrebisaTvis.<br />

saerTaSoriso mkvlevrebis<br />

mier bilingvuri ganaTlebis<br />

programebis erTmaneTTan da<br />

monolingvur programebTan<br />

Sedarebis dros, ikveTeba Zlieri<br />

programebis efeqturobis sakiTxi.<br />

imersiis da mSobliuri enis<br />

SenarCunebis bilingvuri programebis<br />

Sefasebam aCvena `Zlieri~<br />

bilingvuri programebis efeqturoba.<br />

aRniSnuli programebi<br />

uzrunvelyofen rogorc bilingvizmsa<br />

da ormag wignierebas,<br />

aseve maRal akademiur miRwevebs.<br />

imersiis bilingvuri ganaTleba


ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

warmoadgens swored ,,Zlier~<br />

bilingvur programas.<br />

termini ,,imersiuli ganaTleba~'aqtualuri<br />

gaxda kanadaSi<br />

1960-ian wlebSi, igi aRwerda<br />

inovaciur programas, romelSic<br />

franguli ena gamoiyeneboda,<br />

rogorc Sualeduri swavlebis ena<br />

dawyebiT skolaSi iseT<br />

moswavleebTan, romelTa mSobliuri<br />

enac iyo inglisuri.<br />

statiaSi ZiriTadad SevexebiT<br />

kanadur imersias, radgan swored<br />

kanadaSi Caeyara safuZveli<br />

mocemul programas.<br />

mcire istoriuli mimoxilva:<br />

1960-iani wlebis dasawyisi kanadis<br />

istoriaSi da, gansakuTrebiT,<br />

kvebekis olqisaTvis warmoadgens<br />

mniSvnelovan periods (genezi,<br />

1976). ,,Cumi revoluciis~'' saxeliT<br />

cnobili movlenebi didi<br />

struqturuli da RirebulebiTi<br />

cvlilebebis xelSemwyobi<br />

aRmoCnda kvebekis olqis<br />

frangulenovani mosaxleobisaTvis.<br />

ganaTlebis kuTxiT umniSvnelovanesi<br />

iyo regionaluri<br />

ganaTlebis saministros aRdgena<br />

da agreTve savaldebulo<br />

dawyebiTi da saSualo skolebis<br />

Seqmna. zogadad ,,Cum<br />

revoluciaSi~ SesamCnevia franguli<br />

enis gavlena, romelic<br />

yovelTvis mosdevda gabatonebul<br />

inglisur enas meore poziciaze,<br />

miuxedavad imisa, rom provinciis<br />

mosaxleobis 80% frangulenovani<br />

iyo da saubrobdnen mxolod<br />

frangulad. frangulma enam<br />

daiwyo legitimaciis moxveWa,<br />

rogorc sakomunikacio enam<br />

kvebekis cxovrebis yvela aspeqtSi<br />

da biznesSic ki, romelSic<br />

Zveleburad inglisuri ena<br />

dominirebda.<br />

inglisurenovanma sazogadoebam<br />

seriozuli yuradReba miaqcia<br />

am mdgomareobas. ZiriTadi<br />

yuradRebis sagani iyo franguli<br />

enis swavlebis efeqturoba<br />

inglisur skolebSi. inglisu-<br />

13<br />

renovan moswavleTa mSoblebi<br />

Zalian ukmayofiloni iyvnen<br />

Svilebis mier miRweuli dabali<br />

kompetenciebiT frangul enaSi.<br />

aRniSnuli dabali done<br />

SeiniSneboda sruli 12 klasis<br />

damTavrebis Semdegac ki.<br />

franguli enis mniSvnelobis<br />

gazrdis kvaldakval da arsebuli<br />

swavlebis araefeqturi meTodebis<br />

Sedegad, anglofon mSobelTa<br />

gaerTianebam daiwyo sxva<br />

alternativebis ganxilva meore<br />

enis Seswavlis arsebuli<br />

meTodebis kvaldakval (halperni,<br />

1979).M kvlevis dros mSoblebi<br />

Suamdgomlobdnen adgilobriv<br />

eqspertebTan; erT-erTi maTgani<br />

iyo monrealis nevrologiuri<br />

institutis warmomadgeneli<br />

vailder penfildi, romelmac<br />

saerTaSoriso aRiareba moipova<br />

naSromiT enisa da gonebis (tvinis)<br />

Sesaxeb; agreTve vales lamberti<br />

makgilis universitetidan, romlis<br />

mniSvnelovani naSromia ,,bilingvizmis<br />

socialuri fsiqologia~.<br />

maT erToblivad ganaviTares<br />

franguli imersiis programa.<br />

mocemuli jgufuri muSaobis<br />

Sedegad miRebuli imersiis<br />

programa, romelSic CarTulebi<br />

iyvnen mSoblebi, eqspertebi,<br />

maswavleblebi, mkvlevrebi da sxva<br />

specialistebi, TandaTanobiT<br />

gavrcelda mTeli kanadis<br />

masStabiT. Zalian mcirea iseTi<br />

socialuri sakiTxebi, romelSic<br />

gamovlinda aseTi nebayoflobiTi<br />

da erTiani aqtiuroba.<br />

jonsoni da sveini (1997)<br />

aRniSnavdnen, rom imersiul<br />

programaSi araferia principulad<br />

axali meore enis swavlebasTan<br />

dakavSirebiT. marTlac, formaluri<br />

ganaTlebis istorias Tu<br />

gadavxedavT, meore enis swavleba<br />

saSualo doneze xSirad iyo<br />

norma, vidre gamonaklisi.<br />

kanaduri franguli imersia<br />

warmoadgenda pirvel programas,<br />

romelic daqvemdebarebuli iyo<br />

xangrZliv kvlevasa da Sefasebaze.


14<br />

imersiuli programis mTavari<br />

niSnebi.<br />

sveinma da jonsonma (1997)<br />

gamoyves imersiis programebis<br />

ZiriTadi da cvladi<br />

maxasiaTeblebi:<br />

ZiriTadi maxasiaTeblebi:<br />

(1) meore ena aris<br />

swavlebis ena;<br />

(2) saswavlo gegma ar<br />

gansxvavdeba umravlesobis<br />

skolebis saswavlo gegmisgan;<br />

(3) skola mxars uWers<br />

moswavlis mier mSobliuri enis<br />

flobis ganviTarebas;<br />

(4) saxeze gvaqvs<br />

bilingvizmis Semmatebeli<br />

konteqsti;<br />

(5) meore enis gamoyeneba<br />

xdeba ZiriTadad saswavlo<br />

daniSnulebiT;<br />

(6) moswavleebs aqvT<br />

Tanabari meore enis kompetencia<br />

skolaSi Sesvlisas;<br />

(7) yvela maswavlebeli<br />

bilingvalia;<br />

(8) saklaso kultura<br />

SesabamisobaSia moswavleTa<br />

mSobliur kulturasTan.<br />

cvladi maxasiaTeblebi:<br />

(1) imersiis programa<br />

iwyeba sxvadasxva klasSi;<br />

(2) imersiis programa<br />

aris sruli an nawilobrivi;<br />

(3) saswavlo sagnebze<br />

enebis gadanawileba gansxvavebulia<br />

klasebis mixedviT;<br />

(4) imersiis programa<br />

SeiZleba moicavdes mxolod<br />

dawyebiT skolas, Tumca SeiZleba<br />

grZeldebodes sabazo da saSualo<br />

skolis safexurze da agreTve<br />

umaRles saswavlebelSic;<br />

(5) garantirebulia maswavlebelTa<br />

treningi, raTa maT<br />

uzrunvelyon moswavleTa umtkivneulod<br />

gadasvla mSobliuri<br />

enidan meore enaze;<br />

(6) gansxvavebulia saswavlo<br />

procesisTvis saWiro<br />

saswavlo resursebi da<br />

bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

maswavleblis momzadebis xarisxi,<br />

raTa mas SeeZlos am saswavlo<br />

resursebis sworad gamoyeneba;<br />

(7) gansxvavebulia skolis<br />

administraciis, maswavleblebis,<br />

moswavleebisa da<br />

politikosebis mxardaWera<br />

imersiis programisadmi;<br />

(8) gansxvavebulia moswavleTa<br />

damokidebuleba meore enisa<br />

da kulturisadmi;<br />

(9) gansxvavebulia meore<br />

enis statusi;<br />

(10) imersiis programis<br />

warmatebis indikatorebi gansxvavebulia<br />

sxvadasxva programisTvis.<br />

imersiuli programebis<br />

Sedegebis mimoxilva<br />

franguli imersiis programebze<br />

Catarebuli kvlevebis<br />

safuZvelze miRebuli Sedegebi<br />

mimoxilulia mraval naSromSi<br />

(genezi, 1987; jonsoni da sveini,<br />

1997; lamberti da tiukeri, 1972;<br />

rebufoti, 1992; sveini da lapkini,<br />

1982) da uamrav JurnalSi<br />

statiebis saxiT (mag. sveini da<br />

lapkini, 1986). arsebobs franguli<br />

imersiis programebis ganxorcielebis<br />

sami varianti: adreuli<br />

imersia, romelic iwyeba<br />

skolamdeli ganaTlebis centrSi<br />

an pirvel klasSi. saSualo<br />

imersia, romelic iwyeba me-4 - me-5<br />

klasebSi da gviani imersia,<br />

romelic saTaves iRebs me-7<br />

klasidan. Yyvela maTgani<br />

xasiaTdeba samizne enis<br />

(frangulis) 50%-iani swavlebiT<br />

swavlebis adreul safexurebze.<br />

magaliTad, adreuli imersia<br />

Cveulebriv moicavs 100%<br />

franguls sabavSvo baRSi da<br />

pirvel klasSi, xolo inglisuri<br />

sagnebi TandaTanobiT Semodis me-2<br />

da me-3 klasebSi da zogierT<br />

SemTxvevaSi ufro gvianac _ me-4<br />

klasSi. me-5 da me-6 klasebSi<br />

sagnobrivi saaTebi Tanabrad<br />

iyofa orive enaze. daaxloebiT 40<br />

procentia franguli enis wili me


ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

7, me-8 da me-9 klasebisaTvis, es<br />

procentuli maCvenebeli kidev<br />

ufro mcirdeba Semdgom klasebSi,<br />

radgan umaRles skolaSi<br />

saswavlo masalis didi nawili<br />

inglisur enazea mowodebuli<br />

moswavleebisaTvis. Sesabamisi da<br />

Tanmimdevruli aRmoCenebi mohyva<br />

franguli imersiis programis<br />

Sefasebas kanadis farglebSi.<br />

adreul imersiul programebSi<br />

moswavleebma gamoamJRavnes<br />

srulyofili codna da wigniereba<br />

frangulSi _ inglisurTan<br />

SedarebiT. inglisurenovani<br />

sagnebis SemosvlasTan erTad,<br />

erTi saswavlo wlis Semdeg<br />

moswavleebs ukve SeeZloT<br />

standartuli testis Sesruleba<br />

inglisur enaze.<br />

saocari is iyo, rom imersiaSi<br />

gaerTianebuli da Cveulebrivi<br />

inglisurenovani programebis<br />

moswavleTa mier testis<br />

Sesrulebis done iyo identuri<br />

(mexuTe klasisTvis). erTi<br />

potenciuri SezRudva am<br />

aRmoCenisa is aris, rom<br />

standartuli testebi ar<br />

gamoxatavs inglisuri enis codnis<br />

yvela aspeqts. specifikuri weriTi<br />

unarebis ganviTareba ver fasdeba<br />

aseTi tipis testebiT. Tumca<br />

ramdenime swavlebis tipis<br />

gamoyenebiT Catarebulma gamocdam,<br />

sadac Semowmda inglisuri weris<br />

ganviTarebis done, aCvena, rom am<br />

kuTxiT raime saxis darRveva ar<br />

aRiniSneba (sveini, 1975); agreTve ar<br />

aris aRmoCenili raime saxis<br />

darRveva sagnis dauflebasTan<br />

dakavSirebiT franguli imersiis<br />

arc erTi programis SemTxvevaSi.<br />

kvlevam aCvena, rom<br />

moswavleTa aTvisebis unari<br />

ukeTesad aris ganviTarebuli<br />

(mSobliur enaze mosaubreebTan<br />

SedarebiT), vidre maTi gamoxatvis<br />

unarebi. dawyebiTi skolis<br />

damTavrebisaTvis moswavleebi<br />

axlos arian mSobliur enaze<br />

mosaubreebTan sasaubro da weriTi<br />

unarebis TvalsazrisiT, Tumca<br />

15<br />

arsebobs mniSvnelovani nakli,<br />

romelic gamoixateba enis<br />

gramatikul aspeqtebSi (kuminsi,<br />

1996).<br />

zemoT CamoTvlili avtorebi<br />

aRweren imersiuli ganaTlebis<br />

sakvanZo sakiTxebs farTo WrilSi<br />

msoflios qveynebis masStabiT. maT<br />

daaskvnes, rom imersiuli<br />

ganaTlebis xelsayrel pirobebSi<br />

adgili aqvs mTel rig<br />

upiratesobebs. kvlevis Tanaxmad,<br />

es aris damatebiTi bilingvizmi,<br />

kulturuli, fsiqologiuri da<br />

kognituri upiratesobebi.<br />

franguli imersiis<br />

ganxorcielebis problemuri<br />

areebi<br />

gansxvaveba moswavleTa mier<br />

codnis aTvisebasa da gadmocemis<br />

unarebs Soris SeiZleba gagebuli<br />

iyos frangebTan interaqciis<br />

simciris konteqstSi da agreTve<br />

mwiri frangulenovani saklaso<br />

garemos gaTvaliswinebiT. gadmocemis<br />

unaris ganviTarebisken<br />

mimarTulia iseTi skolebi,<br />

romlebic mTlianad franguli<br />

imersiis programas axorcieleben,<br />

gansxvavebiT im skolebisgan, sadac<br />

mxolod erT nakadSi xorcieldeba<br />

franguli imersia.<br />

damatebiTi problema, romelic<br />

axasiaTebs adreul frangul<br />

imersias, aris misi dawyebis<br />

momentTan SedarebiT moswavleTa<br />

programidan amovardnis maRali<br />

done, rac ganpirobebulia<br />

akademiuri an qceviTi faqtorebiT.<br />

programidan amovardnis yvela<br />

SemTxveva ar aris gamowveuli<br />

akademiuri siZneleebiT, Tumca<br />

kipi, ganixilavs ra kvlevis<br />

Sedegebs, adgens, rom akademiuri<br />

da qceviTi siZneleebi warmoadgens<br />

mTavar faqtors, romelic<br />

ganapirobebs regularul inglisur<br />

programaze gadasvlas.<br />

aRniSnuli problemebidan<br />

orives dakavSireba SegviZlia<br />

pedagogikis im tipTan, romelic<br />

damaxasiaTebelia adreuli


16<br />

franguli imersiuli programisTvis,<br />

Tumca ar aris saWiro<br />

sxva qveynebSic imave programebis<br />

gadatana (biorklandi, 1997).<br />

maswavleblisa da moswavlis<br />

urTierTobaze dayrdnobiT,<br />

adreuli franguli imersiis dros<br />

gakeTda daskvna: aseTi klasebis<br />

umravlesoba maswavlebelze<br />

orientirebulia da, ase vTqvaT,<br />

,,transmisiulia~, anu xdeba codnis<br />

gadacemaze fokusireba (kuminsi,<br />

1996). sxva sityvebiT rom vTqvaT,<br />

maswavleblebi orientirebulni<br />

arian kurikulumiT gaTvaliswinebuli<br />

masala ise gadascen<br />

moswavleebs, rom moswavleebs<br />

hqondeT frangul enaSi weriTi Tu<br />

sametyvelo unarebis gamovlenis<br />

minimaluri saSualeba da<br />

SezRudulebi arian agreTve<br />

kreatiuli azrovnebisa da<br />

problemis gadaWrisken mimarTuli<br />

aqtivobebisgan. (harli, 1991;<br />

vilsoni da konoki, 1982). 1980<br />

wlamde uaRresad mwirad iyo<br />

warmodgenili korporatiuli da<br />

proeqtebze dafuZnebuli swavleba,<br />

vidre es damaxasiaTebeli iyo<br />

regularul inglisuri programebisaTvis.<br />

garda amisa, imersiuli<br />

programis moswavleebs aReniSnebodaT<br />

SemoqmedebiTi weris mxriv<br />

SezRudva da agreTve ufro mwirad<br />

kiTxulobdnen originalur<br />

frangul literaturas, vidre<br />

moswavleebi regularuli inglisuri<br />

programebidan.<br />

pedagogikis CarCo imersiuli<br />

programebisTvis<br />

avtori aRniSnavs, rom ori<br />

ZiriTadi problema, romelic<br />

axasiaTebs da gamoikveTa kanadaSi<br />

franguli imersiis danergvisas<br />

(arazusti frangulenovani unarebi<br />

da maRali amovardnis maCvenebeli<br />

zogierT konteqstSi) SeiZleba<br />

mivakuTvnoT gadacemaze orientirebul<br />

pedagogiur midgomas,<br />

romelic miRebulia imersiul<br />

programebSi. rodesac maswavleb-<br />

bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

lebs ekiTxebian, Tu ratom ar<br />

nergaven isini ufro kooperatiul<br />

swavlebas da proeqtebze dafuZnebul<br />

strategiebs, maswavleblebi<br />

gamoxataven SeSfoTebas imasTan<br />

dakavSirebiT, rom moswavleebi<br />

aseTi qmedebebisas gamoiyeneben<br />

inglisur enas. moswavleTa mier<br />

pirveli enis gamoyeneba aRqmulia,<br />

rogorc imersiis ZiriTadi<br />

winapirobis darRveva.<br />

maswavleblebi iSviaTad<br />

rTaven nebas moswavleebs, rom maT<br />

gamoiyenon pirveli ena<br />

(inglisuri) sxvadasxva aqtivobisas,<br />

aseve diskusiebisa da<br />

pirveladi gegmebis Sedgenisas, im<br />

pirobiT, rom saboloo naSromi<br />

Tu sxva proeqti iyos samizne<br />

enaze Sesrulebuli.<br />

enebis danawevrebis principi<br />

da pirdapiri meTodiT swavlebis<br />

niSnebi iZleva iseT Sedegebs<br />

imersiul programebSi, sadac<br />

pedagogika naklebad SemecnebiTi<br />

da kreatiuli xdeba. optimaluri<br />

kognituri progresis miRwevisaTvis<br />

da Sinagani motivaciis<br />

gazrdisaTvis saWiroa interaqcia<br />

maswavlebelsa da moswavles<br />

Soris. imisaTvis, rom studentebma<br />

miaRwion umaRles dones meore<br />

enaSi (Sesabamis safexurze),<br />

saswavlo gegmaSi unda iyos<br />

Sesabamisi konteqstualuri<br />

mxardaWera amisaTvis. aRniSnuli<br />

konteqstualuri mxardaWera<br />

gamoiyeneba ara mxolod imersiul<br />

programebSi, aramed yvela<br />

Sinaarsze dafuZnebul da<br />

bilingvuri ganaTlebis situaciaSi.<br />

igi moicavs Semdegs:<br />

moswavlisTvis prioritetuli<br />

codnis gaaqtiureba<br />

da ukana planze arsebuli<br />

codnis mSenebloba (sadac<br />

saWiroa, pirveli enis<br />

gamoyenebiT);<br />

saswavlo procesis<br />

modificireba imisaTvis, rom<br />

moxdes informaciuli<br />

siWarbe swavlebaSi (mag.:<br />

perifrazebis, gameorebis,


ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

demonstrirebis, Jestebis<br />

gamoyenebiT);<br />

grafikuli maorganizeblebis<br />

gamoyeneba, raTa<br />

gadmoices konceptualuri<br />

Sinaarsi;<br />

praqtikuli aqtivobebi<br />

Sinaarsobrivad datvirTul<br />

sagnebSi, rogoric aris<br />

sabunbismetyvelo<br />

mecnierebebi, maTematika da<br />

sazogadoebrivi<br />

mecnierebebi;<br />

saerTo swavleba da<br />

proeqtebze dafuZnebuli<br />

sxvagvari samuSaoebi, rac<br />

waaxalisebs moswavleebs,<br />

raTa maT gamoimuSaon da<br />

SeiZinon ufro meti axali<br />

codna, vidre iyvnen mxolod<br />

informaciis momxmarebelni;<br />

kompiuteruli teqnologiebis,<br />

rogorc ,,kulturuli<br />

gamaZliereblis~, SemoqmedebiTad<br />

gamoyeneba (mag.:<br />

eleqtronuli enciklopediis<br />

an saerTaSoriso<br />

qselis gamoyeneba, agreTve<br />

monacemTa analizis programebis<br />

gamoyeneba proeqtebze<br />

muSaobisas, agreTve<br />

monaTesave klasebTan urTierToba<br />

distanciuri gakve-<br />

Tilebis dros, videokamerebis<br />

gamoyeneba da videoteqstebis<br />

Seqmna, realuri<br />

auditoriis imitacia<br />

bilingvuri proeqtebis<br />

ganxorcielebisas.);<br />

zemoT CamoTvlil<br />

mravalferovan JanrebSi<br />

werisa da kiTxvis<br />

integrireba.<br />

faqtobrivad, yvela enaTmecnieri<br />

Tanxmdeba, rom enis<br />

aTvisebis mTavar pirobas<br />

warmoadgens samizne enaze<br />

gasagebi Sinaarsis wvdoma.<br />

enaTmecnierebi aseve miuTiTeben<br />

sxva rolebze, rogoric aris<br />

enis formaluri Taviseburebebi,<br />

swavlebis efeqturi<br />

strategiebis ganviTareba,<br />

17<br />

agreTve samizne enis<br />

faqtobrivi gamoyeneba. gasagebi<br />

Sinaarsis interpretireba unda<br />

moxdes ara mxolod zustad,<br />

sityvasityviT gagebuli, aramed<br />

is unda gadaizardos kritikul<br />

wignierebaSi, sadac moswavleebi<br />

miRebul codnas<br />

daukavSireben sakuTar codnas,<br />

gamocdilebas, kritikulad<br />

gaiazreben teqsts da diskusiis<br />

Sedegad miRebul daskvnebs<br />

gamoiyeneben raime proeqtisTvis<br />

(videos Seqmna, leqsis an eses<br />

dawera specifikur Temaze). enis<br />

gacnobierebis procesis ganvi-<br />

Tareba moicavs ara mxolod<br />

enis formalur aspeqtebze<br />

koncentrirebas, aramed sxvagvari<br />

aqtivobis ganxorcielebas<br />

da proeqtebs, romlebic<br />

mowodebuli iqneba moswavleTa<br />

meore enis codnis<br />

gaRrmavebisken da maTSi multilingvuri<br />

fenomenis gaRvivebisken.<br />

gTavazobT aqtivobebis<br />

CamonaTvals:<br />

enobrivi sistemis struqtura<br />

(mag: kavSiri<br />

gamoTqmasa da marTlweras<br />

Soris, gramatika, leqsikoni<br />

da a.S);<br />

sxvadasxva musikaluri da<br />

literaturuli formebis<br />

urTierTSexameba (mag.: repi,<br />

poezia, beletristika, haiku,<br />

baladebi da a.S.);<br />

werilobiTi an zepirsityvieri<br />

damajerebeli gzavnilebis<br />

Seqmnis organizeba<br />

(mag.: oratoruli metyveleba,<br />

gavleniani werilobiTi<br />

dokumentebi, politikuri<br />

Teoriebi, reklamebi<br />

da a.S);<br />

enis gamoyenebis mravalferovneba<br />

monolingvur da<br />

multilingvur konteqstSi,<br />

koduri gadarTvebi bilingvuri<br />

urTierTobis dros.<br />

CamoTvlili sakiTxebi<br />

metyvelebs imaze, rom meore<br />

enis codna abstraqtuli da


18<br />

trivialuri darCeba, Tu<br />

moswavleebs ar eqnebaT<br />

sakuTari identobisa da codnis<br />

gamoxatvis saSualeba am enaze.<br />

unda Seiqmnas auTenturi<br />

auditoria, rac, Tavis mxriv,<br />

moswavleTa motivirebas<br />

gamoiwvevs rogorc werilobiT,<br />

ise zepirsityvieri saxiT azris<br />

gamoxatvaSi.<br />

bilingvuri ganaTlebis<br />

imersiis formis saqarTveloSi<br />

danergvis perspeqtivebi<br />

statiaSi ganxiluli<br />

sakiTxebidan gamomdinare,<br />

aSkaraa bilingvuri ganaTlebis<br />

,,Zlieri~'programebis upiratesoba<br />

sust programebTan<br />

SedarebiT. agreTve TvalsaCinoa<br />

bilingvizmis damatebiTi<br />

gamamdidrebeli<br />

principis ganxilva imersiis<br />

programasTan mimarTebiT.<br />

Tumca, meore mxriv, ganxilul<br />

problemur areebSi warmo-<br />

Cenelia erTi umTavresi<br />

problema, romelic pedagogebs<br />

da pedagogiur meTodebs<br />

ukavSirdeba. saqarTveloSi<br />

danergvis procesSia multilingvuri<br />

ganaTlebis iseTi<br />

efeqturi programebi, romlebic<br />

uzrunvelyofen saxelmwifo<br />

enis Seswavlas. saqarTvelos<br />

ganaTlebisa da mecnierebis<br />

saministro orientirebas ake-<br />

Tebs bilingvuri ganaTlebis<br />

,,Zlier~'' programebze, rac<br />

Zalian sasiamovnoa. Tumca,<br />

amgvar `Zlier~ programebs<br />

Soris im 40 sapilote skolaSi,<br />

romlebic ganaTlebisa da<br />

mecnierebis saministrom<br />

SearCia, imersiis modeli ar<br />

SeurCeviaT. es sxvadasxva<br />

gaqtoriTaa ganpirobebuli:<br />

umTavresi mainc isaa, rom<br />

qveynis umravlesobis<br />

(qarTvelebis) warmomadgenlebi<br />

am kompaqturad gansaxlebis<br />

regionebSi Tavad warmoadgenen<br />

enobriv umciresobas; am<br />

TvalsazrisiT, saintereso<br />

vitarebaa afxazeTis avtonomiur<br />

respulikaSi, sadac,<br />

saqarTvelos konstituciiT,<br />

afxazuri, qarTulTan ertad,<br />

saxelmwifo enis statusiT<br />

sargeblobs. vfiqrobT,<br />

ganaTlebisa da mecnierebis<br />

saministrom unda gadadgas<br />

nabijebi afxazeTis ganaTlebis<br />

saministrosTan<br />

TanamSromlobiT, raTa<br />

afxazeTidan iZulebiT<br />

gadaadgilebul pirebs<br />

(romelTa umravlesobac<br />

qarTulenovania) mieceT<br />

saSualeba, qarTulTan erTad,<br />

afxazuric CarTon swavlebis<br />

enad – anu, aiRon Zlieri<br />

bilingvuri ganaTlebis<br />

imersiuli modeli. rasakvirvelia,<br />

gasaTvaliswinebelia<br />

iseTi mniSvnelovani faqtorebi,<br />

rogoricaa saskolo garemo,<br />

Temisa da mSoblebis<br />

CarTuloba da mTlianad<br />

ganaTlebis swori politikis<br />

dagegmva. SegaxsenebT, rom<br />

kanadaSic ki, sadac safuZveli<br />

Caeyara imersias da arsebobda<br />

yvela piroba programis<br />

ganxorcielebisaTvis _ araswori<br />

midgomebis gamo, adgili<br />

hqonda Cavardnebs...<br />

daskvna<br />

bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

bilingvuri skolebis marTva<br />

rTulia, radgan enobrivi<br />

ganzomileba damatebiT mniSvnelovan<br />

rols TamaSobs. Sesabamisad,<br />

moiTxovs damatebiT Zalisxmevas<br />

moswavleTa dajgufebis, saswavlo<br />

gegmis momzadebis, maswavlebelTa<br />

gadamzadebisa da saswavlo<br />

resursebiT uzrunvelyofis TvalsazrisiT.<br />

agreTve saWiroebs<br />

mSobelTa ufro met CarTulobas da<br />

xSirad asistentTa institutis<br />

SemoRebas skolis farglebSi.<br />

mniSvnelovani kavSiri unda


ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

myardebodes enisa da sagnis<br />

aTvisebas Soris. aseT pirobebSi<br />

maswavleblis profesionalizmsa da<br />

skolis xelmZRvanelobisa da<br />

administraciis efeqturobas udidesi<br />

roli eniWeba da gansazRvravs<br />

bilingvuri ganaTlebis nebismieri<br />

modelis efeqturobas (beikeri, 2010).<br />

Tanamedrove epoqaSi, rodesac<br />

informacia da sainformacio<br />

wyaroebi arnaxulad izrdeba,<br />

globalur marketingSi moRvawe<br />

biznes kompaniebi did moTxovnilebas<br />

acxadeben iseT kadrebis mimarT,<br />

romlebsac ZaluZT informaciis<br />

mogroveba wignebis, Jurnalebis da<br />

monacemTa bazebis saSualebiT da<br />

romlebsac SeuZliaT aRniSnuli<br />

mopovebuli informaciis kritikuli<br />

analizi, maTi relevantobisa da<br />

validobis Sefaseba, mocemuli<br />

informaciis saSualebiT samsaxurebrivi<br />

problemebis gadaWra da<br />

kolegialobis unaris gamoCena<br />

gansxvavebul kulturul, rasistul<br />

da lingvistur WrilSi. dame-<br />

TanxmebiT, warmatebulad ganxorci-<br />

elebuli ,,Zlieri~'bilingvuri programebi<br />

mowodebulia imisaTvis, rom<br />

upasuxos aseT gamowvevebs.<br />

saqarTveloSi dResdReobiT<br />

imersiis programebi ar muSaobs.<br />

rasakvirvelia, amgvari Zlieri<br />

bilingvuri programis amoqmedeba<br />

sasurvelia, Tumca rigi faqtorebis<br />

gamo, dResdReobiT saxelmwifo Tavs<br />

ikavebs ganaTlebis xsenebul modelze;<br />

Tumca, vfiqrobT, imersiis<br />

programa warmatebiT imuSavebs<br />

afxazeTidan iZulebiT gadaadgilebul<br />

pirTa skolebSi, romlebic<br />

dRes afxazeTis ganaTlebis<br />

saministros daqvemdebarebaSia:<br />

saqarTvelos konstituciiT, afxazuri<br />

(umciresobis ena) saxelmwifo<br />

enis statusiT sargeblobs<br />

afxazeTis teritoriaze. imersiis<br />

programis amoqmedeba am skolebSi<br />

mravalmxriv sasargeblo iqneba<br />

rogorc enobrivi, aseve sociokulturuli<br />

da eTnofsiqologiuri<br />

TvalsazrisiT.<br />

literatura<br />

beikeri, 2006 - k. beikeri, bilingvizmisa da bilingvuri ganaTlebis safuZvlebi.<br />

,,samoqalaqo integraciisa da erovnebaTSorisi urTierTobebis centris’’<br />

2010 wlis qarTuli versiis gamocema.<br />

bilingvuri ganaTlebis programebis debulebis proeqti, saqarTvelos<br />

ganaTlebisa da mecnierebis saministro, 2009.<br />

genezi, 1976 - Genesee, F. English writing skills of students in French immersion programs.Canadian<br />

Journal of Education, 1, 1-18., 1976b.<br />

genezi, 1987 - Genesee, F. Learning through two language; 1987<br />

genezi, 2007 - Genesee, F. Literacy outcomes in French immersion. Encyclopedia of<br />

Language and Literacy Development (pp. 1-8). London, ON: Canadian Language and Literacy<br />

Research Network, 2007.<br />

kuminsi, 1998 _ Jim Cummins- Immersion Education for the Millenium: What we have learned from<br />

30 years of reaserch on second language immersion, 1998.<br />

peresi, 2004 _ Pérez Bertha - Becoming Billiterate: A study of Two-Way Bilingual Immersion<br />

Education. 2004.<br />

Sepsoni, 2004 _ Shapson, S. & D'Oyley , V._ Bilingual and Multicultural Education: Canadian<br />

Perspectives, 2004.<br />

19


20<br />

Irina Bagauri<br />

Immersion Bilingual Education – The Response to Global Education<br />

Philosophy’s Challenges<br />

ABSTRACT<br />

bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

The present article aims to introduce the readers to,, Immersion’’ bilingual education,<br />

which represents the ,,strong’’ and maintenance program of bilingual education. The<br />

introduction describes the historical background of ,,immersion’’, as a program of<br />

bilingual education. The main focus is made on Canadian Immersion, because<br />

,,Immersion’’ originated in Canada. In the next part of the article the problem areas<br />

of French immersion programs are discussed. It gives an overview of the framework<br />

for appropriate pedagogy in Immersion programs. The final part of the article<br />

presents the advantages of Immersion programs and analyses the perspectives of the<br />

implementation of this program in Georgia.


ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

mzia wereTeli<br />

walkis raionSi arsebuli jgufTaSorisi urTierTobebis<br />

fsiqologiuri Taviseburebebis sakiTxisaTvis<br />

statia eyrdnoba rusTavelis fondis proeqtis "usafrTxoebis eTnikuri<br />

aspeqtebi polieTnikur sazogadoebaSi" farglebSi am raionSi Catarebuli<br />

kvlevis masalebs.<br />

abstraqti<br />

statiaSi ganxilulia walkis raionis mosaxleobis socialurfsiqologiuri<br />

da kulturuli klimatis Taviseburebebi, aq mcxovreb<br />

sxvadasxva eTnikur jgufTa urTierTobebis specifika da maTi<br />

gavlena saxelmwifo enis aTvisebaze. klveva ganxorcielebulia<br />

intervius meTodiT. klvevam gamoavlina sxvadasxva eTnikur jgufTa<br />

sazogadoebrivi integraciis xelisSemsleli faqtorebi, romelTa<br />

Soris erT-erTi umniSvnelovanesia adgilobrivi mosaxleobisTvis<br />

saerTo sakomunikacio enis ar arseboba. qarTul enas mxolod<br />

saxelmwifo enis formaluri statusi aqvs, radgan mosaxleobis didi<br />

nawili mxolod sakuTar enas flobs. arakeTilsaimedo socialurfsiqologiuri<br />

klimati ki qarTuli enis swavlis erT-erT<br />

mniSvnelovan barierad gvevlineba.<br />

saqarTveloSi samoqalaqo sazogadoebis<br />

Camoyalibebisa da misi<br />

ganviTarebisTvis metad mniSvnelovani<br />

pirobaa saqarTveloSi<br />

mcxovrebi sxvadasxva eTnikur<br />

jgufTa sazogadoebrivi integracia.<br />

SeiZleba iTqvas, rom am procesSi,<br />

sxva faqtorebTan erTad, gadamwyveti<br />

roli aqvs saerTo sakomunikacio<br />

enis arsebobas, romlis funqciasac,<br />

cxadia, saxelmwifo ena unda<br />

asrulebdes. amdenad, araqarTulenovani<br />

mosaxleobisTvis saxelmwifo<br />

enis swavleba qveynis ganvi-<br />

TarebisTvis aucilebeli umniSvnelovanesi<br />

amocanaa. miznis<br />

misaRwevad ganaTlebisa da<br />

mecnierebis saministrom dargis<br />

ucxoel da adgilobriv eqspertebTan<br />

erTad SeimuSava specialuri<br />

politikis dokumenti, rac, ra Tqma<br />

21<br />

unda, myar politikur da<br />

sakanonmdeblo safuZvels qmnis<br />

saqarTvelos multieTnikur regionebSi<br />

qarTuli enis Seswavlis<br />

specialuri programebis realizaciisTvis.<br />

skolisa Tu ufro<br />

farTo sazogadoebis doneze<br />

SemuSavebuli sxvadasxva programebis<br />

efeqtiani danergvisTvis mniSvnelovania<br />

swavla-swavlebis komponentebis<br />

srulyofa, kvalificiur<br />

pedagogebis momzadeba, maRali<br />

xarisxis saswavlo programebis da<br />

saxelmZRvaneloebis SemuSaveba.<br />

Tumca, procesis warmatebuli<br />

realizaciisTvis aucilebelia<br />

agreTve multieTnikur regionebSi<br />

socialur-fsiqologiuri da kulturuli<br />

klimatis gaTvaliswinebac.<br />

sazogadoebis damokidebulebebi da<br />

ganwyobebi meore enisadmi, misi


22<br />

aTvisebis motivaciis xasiaTi da<br />

siZliere, agreTve, sazogadoebaSi<br />

arsebuli interpersonaluri<br />

urTierTobebi da eTnikuri stereotipebi<br />

xSirad gadamwyvet rols<br />

asruleben meore enis aTvisebis<br />

warmateba-warumateblobaSi (gasi,<br />

selinkeri, 2001, vukfolki, 2007).<br />

winamdebare klvevis mizans<br />

warmoadgens walkis raionis<br />

mosaxleobis socialur-fsiqologiuri<br />

da kulturuli klimatis<br />

Seswavla da saxelmwifo enis<br />

aTvisebaze moqmedi faqtorebis<br />

Sefaseba.<br />

walkis raioni istoriulad<br />

saqarTvelos multieTnikur kuTxes<br />

warmoadgens. aq saxlobdnen<br />

gansxvavebuli religiisa da<br />

eTnikuri kulturis xalxebi:<br />

berZnebi, qarTvelebi, azrebaijanlebi<br />

da sxv. bolo drois saqarTveloSi<br />

ganxorcielebuli politikuri,<br />

bunebrivi da socialur-ekonomikuri<br />

cvlilebebis zegavleniT, es kuTxe<br />

kidev ufro metad daitvirTa<br />

mravaleTnikurobis TvalsazrisiT. aq<br />

mosaxle berZnebis didma nawilma<br />

datova sakuTari miwebi da<br />

sacxovreblad saberZneTSi gadavida.<br />

meore mxriv ki, saqarTvelos<br />

mTavrobam aq Camoasaxla bunebrivi<br />

kataklizmebis Sedegad dazaralebuli<br />

da usaxlkarod darCenili<br />

svanebi da aWarlebi. amgvarad,<br />

eTnikuri da kompesiuri TvalsazrisiT<br />

isedac mravalferovani<br />

suraTi ekomigrantebis CamosaxlebiT<br />

kidev ufro Wreli gaxda.<br />

amasTan, gansxvavebuli aRmo-<br />

Cnda sxvadasxva eTnikuri jgufis<br />

socialur-ekonomikuri statusic.<br />

berZnebis umravlesobam qveyana ki<br />

datova, magram sakuTrebaSi<br />

SeinarCuna kar-midamo da miwebi,<br />

xolo axalmosaxleTa (ekomigrantTa)<br />

bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

umravlesobas sakuTrebaSi arc<br />

saxli da arc miwa ar gaaCnia.<br />

rogorc cnobilia, Zalauflebis,<br />

resursebisa da SesaZleblobebis<br />

araTanabari ganawileba<br />

SesaZlo eTnikuri daZabulobis<br />

wyaros warmoadgens. SesaZlo riskfaqtorebs<br />

miekuTvneba sxvadasxva<br />

eTnikur jgufebs Soris enobrivi,<br />

religiuri da tradiciuli<br />

kulturis gansxvavebulobac.<br />

eTnikuri daZabuloba fsiqologiur<br />

doneze vlindeba eTnikur<br />

jgufebs Soris interesebisa da<br />

Sexedulebebis gansvlaSi, sakuTari<br />

da sxva jgufis urTierTdapirispirebul<br />

stereotipebSi,<br />

eTnocentrul atribuciasa da<br />

uaryofiT ganwyobebSi.<br />

jgufTaSorisi aRqmis erT-erT<br />

mniSvnelovan meqanizms Sidajgufuri<br />

favoritizmi warmoadgens. igi<br />

gulisxmobs sakuTari jgufisadmi<br />

da misi wevrebisadmi keTilganwyobas<br />

da maTTvis upiratesobis miniWebas<br />

sxva jgufebTan da maT wevrebTan<br />

SedarebiT (stefanenko, 2004)<br />

Sidajgufuri favoritizmis<br />

yvelaze gavrcelebuli formaa<br />

egocentrizmi. es aris movlenebis<br />

iseTi xedva, romlis drosac<br />

sakuTari jgufi yvelafris centrSia,<br />

sxva jgufebi ganixileba sakuTar<br />

jgufTan mimarTebiT da fasdeba<br />

masze dayrdnobiT.<br />

Tanamedrove mkvlevrebi ganixilaven<br />

egocentrizms, rogorc<br />

adamianebisaTvis damaxasiaTebel<br />

Tvisebas, `aRiqvan da Seafason<br />

cxovrebiseuli movlenebi sakuTari<br />

eTnikuri jgufis tradiciebisa da<br />

faseulobebis prizmaSi, romelic<br />

miCneulia rogorc etaloni an<br />

optimumi~(maiersi, 2000, stefanenko,<br />

2004).


ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

bruneri da kempbeli gamoyofen<br />

egocentrizmis Semdeg ZiriTad<br />

maxasiaTeblebs:<br />

1. sakuTari kulturis elementebis<br />

_ normebisa da<br />

faseulobebis, rogorc bunebrivisa<br />

da sworis, aRqma,<br />

xolo sxva kulturis elementebisa<br />

– rogorc arabunebrivisa<br />

da arasworisa.<br />

2. sakuTari jgufis adaTwesebis<br />

universalurad miCneva.<br />

3. Sexeduleba imis Taobaze,<br />

rom adamianisaTvis normaluria<br />

sakuTari jgufis<br />

wevrTan TanamSromloba, misi<br />

daxmareba, misTvis upiratesobis<br />

miniWeba, misiT<br />

siamaye, misi ndoba da sxva<br />

jgufebisadmi undobloba da<br />

mtrobac ki.<br />

aucilebeli ar aris samive<br />

maxasiaTeblis erTdrouli arseboba<br />

imisaTvis, rom egocenrizms hqondes<br />

adgili. iq, sadac aris mesame<br />

maxasiaTebeli, adgili aqvs<br />

egocentrizmsac.<br />

egocnetrizms, rogorc socialurfsiqologiur<br />

movlenas, aqvs rogorc<br />

dadebiTi, aseve uaryofiTi mxareebi.<br />

erTi mxriv, igi xels uwyobs jgufis<br />

mTlianobis identobisa da<br />

specifikurobis SenarCunebas, magram,<br />

meore mxriv, xSirad jgufTaSoris<br />

urTierTobis barierad gvevlineba.<br />

cnobilia, rom egocentrizmi da<br />

misi negatiuri mxare gansakuTrebuli<br />

simZafriT vlindeba e.w. mcire erebSi,<br />

eTnikur umciresobebSi an eTnikur<br />

migrantebSi. movlenas aZlierebs<br />

socialuri faqtorebi, gansakuTrebiT<br />

ki sxva jgufebTan<br />

SedarebiT dabali socialuri<br />

statusi an konfliqti.<br />

Tumca, jgufebisa da maTi<br />

wevrebis egocentrizmi SeiZleba<br />

sxvadasxva siZlieriT iyos<br />

23<br />

gamovlenili, magram yvela<br />

SemTxvevaSi igi SeiZleba<br />

ganvixiloT, rogorc Teoriuli<br />

kontiniumi ori ukiduresi polusiT.<br />

igi gamoxatavs diferenciacias<br />

urTierTmimarTebaSi.<br />

jgufTaSorisi diferenciaciis<br />

indikatorad gvevlineba polaruli<br />

xatebi, rodesac konfliqturi<br />

jgufebi sakuTar Tavs miaweren<br />

mxolod pozitiur Tvisebebs, xolo<br />

dapirispirebul jgufs ki – mxolod<br />

uaryofiT Tvisebebs. cnobilia e.w.<br />

sarkiseburi aRqmis fenomenic,<br />

rodesac dapirispirebul jgufs<br />

miewereba sakuTari jgufisTvis<br />

miwerili dadebiTi Tvisebebis<br />

sapirispiro uryofiTi Tvisebebi.<br />

rac ufro Sorsaa jgufebis mier<br />

gamoTqmuli poziciebi Tu<br />

Sefasebebi centridan, miT ufro<br />

Zlieria jgufebs Soris<br />

dapirispireba da piriqiT, rac ufro<br />

axlosaa jgufebis mier gamoTqmuli<br />

poziciebi da Sefasebebikontiniumis<br />

centridan, miT ufro naklebia<br />

jgufTa Soris daZabuloba da,<br />

Sesabamisad, metad misaRebia<br />

erTmaneTi.<br />

jgufTaSorisi diferenciaciis<br />

ZiriTad meqanizmad miCneulia<br />

stereotipizacia da atribuciuli<br />

procesebi, romelTa Tanaxmadac<br />

individis Tvisebebi, misi qceva da<br />

miRwevebi axsnilia jgufuri<br />

mikuTvnebulobis safuZvelze.<br />

socialuri stereotipebi _ es<br />

aris socialuri obieqtebis<br />

gamartivebuli, sqematuri xatebi,<br />

romlebic saerToa jgufis wevrTa<br />

didi umravlesobisTvis. stereotipebis<br />

aTviseba adreuli<br />

bavSvobidan iwyeba da Cveulebriv,<br />

maT safuZvels warmoadgens ara<br />

uSualo gamocdileba, aramed e.w.<br />

meoradi wyaroebi. sxva socialur<br />

stereotipTa Soris adamianebs aqvT<br />

eTnikuri stereotipebic – eTnikuri


24<br />

jgufebis gamartivebuli xatebi.<br />

iseve, rogorc sxva tipis socialur<br />

stereotipebs, eTnikur stereotipebsac<br />

axasiaTebT misi matarebeli<br />

jgufis wevrebs Soris maRali<br />

xarisxis gavrcelebuloba<br />

(sxvagvarad rom vTqvaT, Tanxmobis<br />

maRali xarisxi). amdenad, eTnikuri<br />

stereotipebis gamosavlenad metad<br />

efeqturia e.w. `TvisebaTa miweris~<br />

meTodis gamoyeneba, romelic<br />

sakuTari an sxva eTnikuri<br />

jgufebisTvis garkveuli Tvisebebis<br />

miwerasa da maTi gavrcelebis<br />

xarisxis SefasebaSi mdgomareobs.<br />

mkvlevrebi gamoyofen stereotipizaciis<br />

sam ZiriTad funqcias. es<br />

aris fsiqologiuri, socialurfsiqologiuri<br />

da socialuri<br />

funqciebi. fsiqologiuri funqciis<br />

arsi fsiqikuri ekonomizmis<br />

principSi mdgomareobs, rac<br />

gulisxmobs minimaluri kognituri<br />

danaxarjebiT maqsimaluri informaciis<br />

gadamuSavebas socialuri<br />

samyarosa da misi movlenebis Sesaxeb<br />

da maTi Sinaarsis gaadvilebul<br />

wvdomas.<br />

stereotipebis socialurfsiqologiuri<br />

funqcia ki<br />

jgufTaSoris diferenciaciaSi<br />

mdgomareobs. igi vlindeba sakuTari<br />

jgufis sasargeblod gakeTebuli<br />

Sefasebebis saxiT da xels uwyobs<br />

pozitiuri jgufuri identobis<br />

SenarCunebas. swored amitom,<br />

avtostereotipebi, Cveulebriv, ufro<br />

pozitiuria, vidre – heterostereotipebi.<br />

stereotipizaciis<br />

socialur funqcias ki warmoadgens,<br />

erTi mxriv, jgufebs Soris arsebuli<br />

urTierTobebis da maTi mizezebis<br />

axsna da, meore mxriv, arsebuli<br />

jgufTaSorisi urTierTobebis<br />

gamarTleba. orive maTgani emsaxureba<br />

arsebuli urTierTobebis SenarCunebas.<br />

bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

eTnikuri stereotipebis erTerT<br />

umniSvnelovanes Tvisebas<br />

warmoadgens garkveuli Sinaarsis<br />

matareblobasTan erTad maTi<br />

emociur-SefasebiTi xasiaTi. sxvagvarad<br />

rom vTqvaT, stereotipebSi da<br />

maT Soris _ eTnikur stereotipebSic<br />

_ erTiandeba kognituri da emociur-<br />

SefasebiTi komponenti. emociur-<br />

SefasebiTi komponenti damokidebulebis,<br />

mimRebloba-miuReblobis<br />

xarisxs (rogoricaa simpaTia,<br />

siZulvili, siyvaruli, mowoneba an<br />

ubralod _ mimRebloba-miuRebloba)<br />

gamoxatavs, xolo kognituri ki –<br />

Sinaarss. aqedan gamomdinare,<br />

garkveuli Sinaarsis mqone<br />

stereotipis emociur-SefasebiTi<br />

komponenti SesaZlebelia pozitiuri<br />

an negatiuri muxtis matarebeli<br />

iyos.<br />

fiqsi gamoyofs siZulvilis<br />

stereotips, romelic, Cveulebriv,<br />

miewereba `ucxo~, `sxva~<br />

dabalstatusian da arakompetentur<br />

jgufebs, romlebic amavdroulad<br />

fasdeba, rogorc `civi~ jgufi.<br />

fiqsis azriT, sakuTari jgufis<br />

mimarT, Cveulebriv, vlindeba<br />

`aRfrTovanebis~ stereotipi, romlis<br />

mixedviTac am jgufs miewereba<br />

kompetenturoba, maRali statusi da<br />

`siTbo~. magram garda pozitiuri da<br />

negatiuri stereotipebisa, arsebobs<br />

aseve Surisa da paternalizmis e.w.<br />

ambivalenturi stereotipebic. Suri<br />

axasiaTebs urTierTobebs<br />

maRalstatusian, kompetentur, magram<br />

`civ~ jgufebTan. paternalizmi ki<br />

urTierTobebs dabalstatusian,<br />

arakompetentur, magram `Tbil~<br />

jgufebTan.<br />

amgvarad, pozitiurad damuxtuli<br />

SeiZleba iyos ara mxolod<br />

`sakuTari~ jgufis stereotipebi,<br />

aramed im `sxva~ jgufebisac,<br />

romlebic ar iwveven safrTxis<br />

grZnobas, imis gamo, rom arsebobs


ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

sakuTari ZaliT gamowveuli<br />

usafrTxoebis SegrZneba. im jgufebis<br />

mimarT ki, romelTaganac safrTxe<br />

momdinareobs, SesaZlebelia gamovlindes<br />

erTdroulad Suri da<br />

pativiscema.<br />

eTnikuri stereotipebis meore<br />

mniSvnelovan Tvisebad iTvleba<br />

mdgradoba axali informaciisadmi.<br />

eTnikuri informaciis stabiloba<br />

dadasturebulia araerTi empiriuli<br />

kvlevis safuZvelze. dadgenilia, rom<br />

maTi cvlileba, Cveulebriv, nela da<br />

TanmimdevrobiT mimdinareobs.<br />

stereotipebisTvis damaxasiaTebelia<br />

agreTve maRali xarisxis<br />

Tanxmoba, anu `socialuri<br />

konsensusi~ _ stereotipis matarebel<br />

jgufSi SexedulebaTa Tanxvedris<br />

maRali xarisxi. stereotipis kidev<br />

erTi Tvisebaa uzustoba.<br />

stereotipebze zegavlenas axdenen<br />

realuri eTnikuri urTierTobebi. am<br />

urTierTobebis xasiaTi _ Tanam-<br />

Sromloba Tu moqiSpeoba, dominireba<br />

Tu damorCilileba, mniSvnelovanwilad<br />

ganapirobebs eTnikuri<br />

stereotipis ZiriTad maxasiaTeblebs:<br />

Sinaarss, mimarTulebas, keTilganwyobis<br />

xarisxs da sizustesac ki.<br />

sxvadsxva eTnikuri jgufebis<br />

urTierTobebSi arsebuli problemebis<br />

erT-erTi mizezi isaa, rom maT<br />

ar esmiT erTmaneTis qcevis mizezebi<br />

da amitom akeTeben mcdar Sefasebebs.<br />

mravalricxovani kvlevebis Sedegad,<br />

romlebic Catarda rogorc<br />

individualur, aseve jgufTaSorisi<br />

urTierTobebis doneze, dadginda,<br />

rom `sakuTari~ jgufis pozitiuri<br />

da `sxva~ jgufis negatiuri qcevis<br />

mizezad miiCneva Sinagani, pirovnuli<br />

faqtorebi. xolo `sakuTari~ jgufis<br />

negatiuri qcevebi da `sxvisi~ jgufis<br />

pozitiuri qcevebi aixsneba garegani,<br />

garemos faqtorebis zegavleniT.<br />

aseTi atribuciebi, romelTa<br />

saSualebiTac aixsneba agreTve<br />

25<br />

`sakuTari~ da `sxvisi~ jgufis<br />

warmateba da warumatebloba<br />

cnobilia eTnocentruli atribuciebis<br />

saxeliT.<br />

amgvarad, fsiqologiaSi dadgenilia<br />

(maiersi, 2000, stefanenko, 2004,<br />

fsiqologia da kultura, 2003), rom<br />

arsebobs `sakuTari~ da `sxva~<br />

jgufis da misi wevrebis Sefasebisas<br />

asimetria, romelic vlindeba<br />

maTTvis rogorc konkretuli<br />

Tvisebebis (pirovnuli<br />

maxasiaTeblebis) miweris doneze,<br />

aseve maTi pozitiuri Tu negatiuri<br />

qcevis axsnis donezec. amasTan, rac<br />

ufro Zlieria diferenciacia da<br />

eTnikuri dapirispireba, miT ufro<br />

Ddidia asimetria urTierTSefasebisas.<br />

walkis raionSi arsebuli<br />

eTnikuri viTarebis gaTvaliswinebiT,<br />

mniSvnelovania SesaZlo daZabulobis<br />

im socialur-fsiqologiuri faqtorebis<br />

Seswavla, romlebic<br />

cnobierebis doneze vlindeba.<br />

rogorc zemoT iyo aRniSnuli, esenia<br />

eTnikuri stereotipebi, avto da<br />

heterostereotipebi (maTi rogorc<br />

SefasebiT-emociuri, aseve kognituri<br />

nawili) da qcevis atribuciuli<br />

meqanizmebi.<br />

am mizniT Cven SevimuSaveT<br />

specialuri anketa interviusaTvis.<br />

dagegmili iyo naxevrad struqturirebuli<br />

intervius Catareba,<br />

romelic moicavda CvenTvis saintereso<br />

Temebs Sesabamisi kiTxvebis<br />

blokebiT da, amavdroulad, iTvaliswinebda<br />

interviurebis procesSi<br />

aRmocenebul SesaZlo barierebs<br />

enobrivi kompetenciisa da<br />

ganaTlebis donis TvalsazrisiT.<br />

intervius ZiriTadi Temebi iyo:<br />

1. sxva jgufebis codna da<br />

zogadi damokidebuleba maT<br />

mimarT;<br />

2. socialuri distanciebi<br />

sxva jgufebTan;


26<br />

3. stereotipebi sakuTari da<br />

sxva jgufebis mimarT;<br />

4. Sexedulebebi jgufebs<br />

Soris Zalauflebisa da<br />

socialuri statusis<br />

gadanawilebis Sesaxeb.<br />

5. sxvadasxva jgufebis mier<br />

qarTuli enis mimarT<br />

damokidebuleba.<br />

kvlevis Sedegad gamoikveTa, rom<br />

raionSi mosaxle jgufebi ar icnoben<br />

an TiTqmis ar icnoben sxva jgufebis<br />

wes-Cveulebebs da tradiciebs.<br />

gansakuTrebiT es exeba aWarlebisa<br />

da svanebis qvejgufebs. am<br />

qvejgufebis Sesaxeb msjeloben<br />

zedapiruli, formaluri niSnebisa an<br />

erTxel nanaxi qcevis an momxdari<br />

ambis STabeWdilebis zegavleniT.<br />

socialuri distancia aq<br />

tradiciulad mosaxle eTnikur<br />

jgufebs Soris zomieria. semantikur<br />

doneze igi vlindeba keTilmezoblobaSi,<br />

zomier pirovnul<br />

urTierTobebSi, Wirsa da lxinSi<br />

urTierTmxardaWeris SesaZleblobebSi.<br />

rac Seexeba urTierTobebs e.w.<br />

axal da Zvel mosaxleebs Soris,<br />

isini meti daZabulobiT xasiaTdeba.<br />

didia socialuri distancia<br />

somxebsa da aWarlebs Soris, aseve _<br />

somxebsa da svanebs Soris. SeiZleba<br />

iTqvas, rom Sefasebis skalaze am<br />

jgufebs Soris socialuri<br />

distancia maqsimaluri quliT<br />

Sefasda da igi absolutur<br />

miuReblobaSi vlindeba. am sakiTxze<br />

gamonaTqvamebi aseTia: `garda<br />

mosulebisa, Cven yvelasTan<br />

vurTierTobT, Tu Wiri gvaqvs, an<br />

lxini an ubralod saqme...~<br />

ekomigrantebi (svanebi da aWarlebi)<br />

kvlevaSi monawile somxebisTvis<br />

sruliad miuRebelni aRmoCndnen.<br />

miuRebloba gamovlinda maT mimarT<br />

rogorc mezoblobis, aseve saqmiani<br />

urTierTobebis da, miT umetes,<br />

bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

soflis saqmeebis gadawyvetaSi maTi<br />

CarTulobis doneze. aSkaraa, rom<br />

miuReblobis safuZvels undobloba<br />

warmoadgens, romelic am jgufebisagan<br />

fsiqologiuri, socialuri<br />

da fizikuri safrTxis gancdiTY<br />

aris ganpirobebuli. `svanebi ar<br />

momwons, Zalian cudad iqceodnen.<br />

ambobdnen, es Cveni miwaa da Tqven<br />

wadiT, Cxubic iyo, kacic mokles.<br />

aWarlebi Turqebi arian. eg ra<br />

qarTvelebia, marto ena aqvT<br />

qarTuli. Turqebi rom dagvesxnen,<br />

egeni pirvelebi uRalateben saqar-<br />

Tvelos. eg ra xalxia. berZnebis<br />

saxlebSi ZaliT Sedian da xatebs<br />

wvaven, saxlidan agdeben. maTTan ra<br />

saerTo gvaqvs...~ – ase axasiaTebs<br />

erT-erTi somexi svanebsa da<br />

aWarlebs.<br />

msgavsi suraTi gamovlinda<br />

berZnebis mxridan aWarlebisadmi da<br />

svanebisadmi damokidebulebaSi.<br />

svanebis stereotipi ukavSirdeba<br />

sizarmaces, arakeTilsindiserebas,<br />

safrTxes. ai ras ambobs berZeni qali<br />

iq mosaxle svanebze: `aq saxlebi<br />

aris da eseni ise Semodian, arc<br />

muSaoba undaT, arc araferi. raT<br />

minda eseTi xalxi Cem sofelSi?! Tu<br />

arc qurdoba icis, kide ho,<br />

daveTanxmebi... ki arian qristianebi,<br />

cota rom arian, araferia, magram<br />

bevri erTad ukve cudi gaxdebian<br />

CvenTvis. ise TiTo-TiTos ara uWirs.<br />

svanebma iq mokles, aq mokles, Cveni<br />

adgilobrivi...~. respondenti aWarlebsac<br />

axasiaTebs da maT mimarT<br />

kidev ufro met miuReblobas avlens:<br />

`ai, aWarlebi ar SemouSvi, me<br />

skolaSi vmuSaobdi da aba, es<br />

musulmanebi rad minda? magaT<br />

azerbaijanlebiviT musulmanuri<br />

`vera~ aqvT. Cven unda Tqveni eklesia<br />

meCeTad gadavakeToTo, ase Tqves<br />

aWarlebmao – bavSvebma miTxres. Cveni<br />

sasaflao im eklesiis ezoSia da aba<br />

rogor SeiZleba es!~.


ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

religiur niadagze aRmocenebul<br />

miuReblobaze metyvelebs<br />

sxva berZeni respondentis sityvebic:<br />

`aWarlebma Seuracyves Cveni<br />

siwmindeebi... Sevidnen Cvens saxlebSi<br />

(igulisxmeba mitovebuli saxlebi)<br />

gadmoyares Cveni xatebi da<br />

`nadrugalis~.<br />

masalidan Cans, rom somxebisa da<br />

berZnebis didi nawilisTvis e.w.<br />

ekomigrantebi aRiqmebian, rogorc<br />

safrTxis Semcveli jgufebi,<br />

romlebic moicaven rogorc fizikur,<br />

aseve materialur da religiur<br />

safrTxesac. Tumca, socialuri<br />

distancia da miuRebloba aWarlis<br />

mimarT gacilebiT ufro didia,<br />

vidre – svanis mimarT. am daskvnas<br />

kidev ufro amyarebs berZeni<br />

respondentis Semdegi sityvebi:<br />

`Camosulebi rom arian, unda<br />

moridebuli iyvnen, mosuli unda<br />

iyos wynari. icodes, rom Camosulia.<br />

ra, me rom wavide svaneTSi, miwas,<br />

nakveTs momcemen?! arc iq da arc<br />

aRsarvarSi (soflis saxeli) ar<br />

momcemen. iq meCeTi aiSenes. im meCeTSi<br />

adgilobrivi azerbaijanlebi ar<br />

dadian, ar Sedian da aWarlebi ki<br />

dadian, sxva tipis xalxia egeni.~ sxva<br />

berZeni respondenti Semdegi<br />

sityvebiT gamoxatavs Tavis<br />

damokidebulebas: `svanebs da<br />

aWarlebs me ubralod qarTul enaze<br />

molaparaked vTvli, Torem ise egeni<br />

ar mimaCnia qarTvelebad, Tumca me<br />

mainc svanebi ufro meaxloeba, erTi<br />

rwmena gvaqvs.~<br />

aq mosaxle somxebisTvis aseve<br />

miuRebelia e.w. ekomigrantebis<br />

(aWarlebis da svanebis) monawileoba<br />

soflis saWirboroto sakiTxebis<br />

gadawyvetaSi da, saerTod, soflisa<br />

da raionis marTvaSi.<br />

savele kvlevebi cxadyofs, rom<br />

sakvlev jgufebSi Camoyalibebulia<br />

mkveTrad diferencirebuli eTnikuri<br />

stereotipebi. amasTan, sakuTari<br />

27<br />

jgufis stereotipebSi ufro metad<br />

kognituri nawili gamodis wina<br />

planze, xolo sxva jgufebis<br />

stereotipebSi ki wamyvania emociur-<br />

SefasebiTi nawili. es gansakuTrebiT<br />

kargad Cans svanebisa da aWarlebis<br />

heterostereotipebSi. sainteresoa<br />

isic, rom am etapze yvelaze misaRebi<br />

jgufi somxebisTvis berZnebi arian.<br />

es vlindeba maT mimarT maRali<br />

ndobis xarisxis gamovlenaSi<br />

rogorc ubralo adamianuri<br />

urTierTobebis, aseve fizikuri da<br />

ekonomikuri usafrTxoebis gancdis<br />

donezec (safrTxis momcveli ar<br />

aris arc ekonomikurad da arc<br />

religiurad).<br />

ganxorcielebuli kvlevis monacemTa<br />

analizma gamoavlina regionSi<br />

arsebuli jgufTaSorisi (somexi,<br />

azerbaijaneli, berZeni, aWareli,<br />

svani) urTierTobebis specifika da<br />

maTi fsiqologiuri safuZvlis<br />

ganmsazRvreli meqanizmi. aRsaniSnavia,<br />

rom regionSi gamovlenil<br />

jgufTaSoris damokidebulebebsa da<br />

ganwyobebs mravalmxrivi da<br />

mravalSriani motivaciuri faqtorebi<br />

ganapirobebs.<br />

iseve, rogorc sxva polieTnikur<br />

da multireligiur sazogadoebaSi,<br />

aqac, eTnikur jgufebs Soris<br />

daZabulobis erT-erT umTavres<br />

faqtorad religia warmoCindeba.<br />

eTnikur jgufTa fsiqologiur<br />

urTierTmiuReblobis xarisxsa da<br />

socialur distancias mniSvnelovanwilad<br />

ganapirobebs maTi<br />

gansxvavebuli da xSir SemTxvevaSi<br />

urTierTgamomricxavi msoflmxedvis<br />

sistemebi, romlebic Rirebulebebis,<br />

cxovrebis wesis, stereotipebisa da<br />

socialuri normebis doneze<br />

vlindeba da yoveldRiur<br />

urTierTobebSi ganxorcielebuli<br />

qcevis safuZvelze mtkicdeba. esenia<br />

gansxvavebuli dakrZalvis wesi,<br />

Sromis ganawileba ojaxsa da


28<br />

sazogadoebaSi, Sexedulebebi qalisa<br />

da mamakacis rolze da funqciaze,<br />

qorwinebis asakisadmi<br />

damokidebuleba, gansxvavebuli<br />

Sexedulebebi gogonebisa da biWebis<br />

ganaTlebaze da a.S.<br />

amavdroulad, am regionSi<br />

mcxovrebi jgufebis motivaciur<br />

sistemebSi metad mniSvnelovan<br />

adgils ikavebs pirveladi e.w.<br />

sabaziso donis, sasicocxlo<br />

mniSvnelobis mqone motivebi,<br />

romlebic gadarCenisa da gamokvebis<br />

moTxovnilebebs ukavSirdeba. samwuxarod,<br />

miwis simciris gamo<br />

ekomigraciebis Sedegad gadmosaxlebul<br />

mosaxleobaSi (aWarlebi,<br />

svanebi) am moTxovnilebaTa dakmayofileba<br />

ver (an didi Zalisxmevis<br />

Sedegad) xerxdeba. amdenad, es<br />

ukanaskneli maTi qcevis wamyvan<br />

motivatorad gvevlineba. rogorc<br />

kvlevis Sedegad miRebuli monacemebi<br />

gviiCvenebs, miwis damuSaveba, da<br />

misgan miRebuli mosavali Tu<br />

Semosavali regionis mcxovrebTa<br />

vitaluri, sasicocxlo mniSvnelobis<br />

moTxovnilebebis dakmayofilebis<br />

faqtiurad erTaderTi saSualebaa.<br />

Tumca, mosaxleobis didi nawilisaTvis,<br />

gansakuTrebiT ki ekomigranti<br />

svanebisa da aWarlebisaTvis,<br />

miwa naklebadaa xelmisawvdomi.<br />

ekomigrantebSi pirveladi, sasicocxlo<br />

mniSvnelobis moTxovnilebebis<br />

daukmayofilebloba regionSi sazogadoebis<br />

socialuri urTierTobebis<br />

sistemis funqcionirebaze uaryofi-<br />

Tad aisaxeba da jgufTaSorisi<br />

daZabulobis erT-erTi realuri<br />

wyaroa.<br />

ekomigrantebSi dabalia TviT-<br />

Sefasebis donec, romelsac<br />

socialuri usamarTlobisa da sxva<br />

eTnikur jgufebTan mimarTebiT<br />

araTanasworuflebianobis gancda<br />

ganapirobebs.<br />

bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

regionSi mcxovreb jfufTaSoris<br />

socialur distancias mniSvnelovanwilad<br />

ganapirobebs yvela<br />

jgufisTvis saerTo sakomunikacio<br />

enis faqtobrivi ararsebobac.<br />

gamokvleva gviCvenebs, rom<br />

mosaxleobis didi nawili mxolod<br />

sakuTar enas flobs da, amdenad, maT<br />

Soris komunikacia metad<br />

gaZnelebulia. Tumca qarTuli ena<br />

saxelmwifo enaa, magram am regionSi<br />

mas mxolod formaluri statusi<br />

aqvs da igi ver asrulebs saerTo<br />

sakomunikacio enis funqcias. zemoT<br />

aRwerili eTnofsiqologiuri<br />

faqtorebis zegavleniT, qarTuli<br />

enis aTvisebis araformaluri,<br />

bunebrivi garemos gamoyeneba ver<br />

xerxdeba. Tumca araqarTulenovani<br />

bavSvebi da mozardebi swavloben<br />

qarTuls, rogorc meore enas<br />

skolaSi, magram misi realizaciis<br />

garemos ararsebobis gamo, maTi<br />

codna metad mwiri da formaluria.<br />

amgvarad, walkis raionSi arsebuli<br />

socialur-fsiqologiuri klimati<br />

saxelmwifo enis aTvisebis EerT-erT<br />

mniSvnelovan barierad gvevlineba.<br />

rogorc cnobilia (hekhauzeni,<br />

1986, egeni, kauCaki, 2007), adamianis<br />

normaluri fsiqologiuri funqcionirebisa<br />

da TviTrealizaciisaTvis<br />

aucilebelia misTvis damaxasiaTebel<br />

motivTa ierarqiuli sistemis<br />

Tanmimdevruli realizeba. Tumca<br />

arsebobs gansxvavebuli mosazrebebi<br />

da empiriuli monacemebi<br />

mniSvnelovan motivTa Tvisobriobis<br />

Sesaxeb, magram udavoa, rom motivTa<br />

ierarqiaSi pirveladi da sabazisoa<br />

vitaluri moTxovnilebebi, xolo<br />

meoradia socialuri, pirovnebis<br />

individualur socialur gamovlenasa<br />

da realizaciasTan dakav-<br />

Sirebuli moTxovnilebebi. gamokvlevis<br />

monacemebis analizis Sedegad<br />

ki irkveva, rom sakvlevi regionis<br />

mosaxleobaSi (gansakuTrebiT ki


ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

ekomigrantebSi) ver xerxdeba<br />

rogorc qveda, sabaziso, aseve<br />

saSualo da SedarebiT maRali donis<br />

motivTa amoqmedeba. amdanad<br />

motivaciuri sistemis realizeba ver<br />

xerxdeba ierarqiis TiTqmis vercerT<br />

doneze. ararealizebuli motivaciuri<br />

sistemebis zegavlena<br />

aisaxeba jgufTaSoris urTierTobaze<br />

da qcevis doneze vlindeba iseT<br />

fsiqologiur maxasiaTeblebSi,<br />

rogoricaa socialuri distancireba,<br />

fsiqologiur doneze urTierTmimReblobisa<br />

da tolerantobis<br />

dabali done da uaryofiTi<br />

valentobis ganwyobebi.<br />

amgvarad, regionSi arsebuli<br />

mosaxleobis jgufTaSorisi<br />

urTierTobebi metad specifikuria.<br />

literatura<br />

isini ganpirobebulia mravalSriani<br />

fsiqologiuri meqanizmiT, romelSic<br />

resursebisa da Zalauflebis ara-<br />

Tanabari ganawilebiT, aRmsareblobiT,<br />

eTnikurobiT da sakomunikacio<br />

enis uqnlobiT ganpirobebuli<br />

socialuri distanciebisa<br />

da uaryofiTi valentobis ganwyobebis<br />

fonze wamyvania sasicocxlo<br />

moTxovnilebaTa dakmayofilebisken<br />

swrafva da misi dakmayofilebis<br />

garTulebuli SesaZleblobebiT gamowveuli<br />

uaryofiTi gancdebi.<br />

amgvari fsiqologiuri klimati,<br />

cxadia, xels uSlis regionis<br />

sazogadoebis integracias da<br />

aferxebs samoqalaqo sazogadoebis<br />

Camoyalibebasa da ganviTarebas.<br />

gasi, selinkeri, 2001 – S.M. Gass, L. Selinker, Second Language Acqisition, "LEA", 2000, New<br />

Jersey, London, 2001, 329-270<br />

egeni, kauCaki, 2007 – P. Eggen, D Kauchak, Educational Psychology, "Pearson", 2007, 296-333<br />

vukfolki, 2007 – A. Woolfolk, Educational Psychology, "Pearson", 2007, 161-188<br />

maiersi, 2000 - Д. Майерс, Социальная Психология, "Питер", 2000, 247-253<br />

stefanenko, 2004 - Г.Т. Стефаненко, Этнопсихология, "Аспект Пресс", М., 2004, 272-305<br />

fsiqologia da kultura, 2003 - Психология и Культура, под ред. Д. Мацумото,<br />

"Питер",2003, 575-656<br />

hekhauzeni, 1986 - Хайнц Хекхаузен, Мотивация и Деятельность, т 1, "Педагогика", М., 1986,<br />

112-116<br />

29


30<br />

Mzia Tsereteli<br />

Psychological characteristics of ethnic group relations in Tsalka region<br />

The article is based on the materials of the research conducted in this region<br />

by Rustaveli Foundation<br />

(project "ethnic security aspects in polytechnic society")<br />

ABSTRACT<br />

bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

The presented article describes psycho-social and cultural climate characteristics of the<br />

population of Tsalka region, as well as ethnic group relation specifics and their influence on<br />

the official language acquisition. Research is conducted by the interview method. The<br />

results revealed some main factors that interfere with the process of social integration of<br />

ethnic groups. One of the most important among those factors is the absence of common<br />

communicative language: Georgian language is the official language only formally, since<br />

the considerable amount of inhabitants speaks only their mother tongue. The given psychosocial<br />

climate is an obstacle for learning Georgian language.


ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

ligita grigule<br />

latviis universiteti<br />

OSCE/HCNM multilingvuri ganaTlebis eqsperti<br />

saqarTvelos umciresobaTa ganaTlebis reforma:<br />

adgilobrivi iniciativebidan saxelmwifos mier dagegmil<br />

umciresobaTa ganaTlebis reformamde<br />

abstraqti<br />

2004 wlidan ramdenime adgilobrivi da saerTaSoriso organizacia<br />

muSaobda enis politikasa da multilingvur ganaTlebaze<br />

saqarTveloSi. maTi aqtivobebis Sedegebi da adgilobrivi<br />

iniciativebis gamocdileba amtkicebs, rom bilingurma modelebma<br />

warmatebiT imuSava saqarTvelos zogadsaganmanaTleblo skolebSi.<br />

ase rom, rekomendebulia multilingvuri ganaTlebis danergva,<br />

rogorc saxelmwifo enis aTvisebisa da samoqalaqo integraciis<br />

efeqturi modelisa. 2008 wels euTos erovnuli umciresobebis<br />

umaRlesi komisris finansuri mxardaWeriT SemuSavda politikis<br />

dokumenti `erovnuli umciresobebis integracia multilingvuri<br />

ganaTlebis gziT~ da 2009-2014 wlebSi misi danargvis gegma. am gegmis<br />

mixedviT, saqarTvelos ganaTlebisa da mecnierebis saministrom<br />

daiwyo multilingvuri swavlebis mxardaWeris programa. SemuSavda<br />

multilingvuri ganaTlebis ramdenime modeli da asarCevad da<br />

dasanergad waredgina skolebs.<br />

statiis mizania, warmoadginos multilingvuri ganaTlebis<br />

programebi, ganixilos danergvis sawyis etapze arsebuli problemebi<br />

da wamoWras diskusia saqarTveloSi multilingvuri ganaTlebis<br />

reformis mxardaWeris potencialze ganaTlebis specialistTa<br />

aqtiuri CarTulobiT.<br />

winasityvaoba<br />

bilingvuri ganaTleba aris<br />

,,Zalzed komleqsuri movlenis<br />

uaRresad martivi daxasiaTeba~,<br />

ambobs kolin beikeri, romelic aris<br />

cnobili mkvlevari bilingvizmisa da<br />

multilingvizmis kuTxiT. CCIIR-is<br />

xangrZlivi Sromis Sedegad kolin<br />

31<br />

beikeris wigni Targmnilia da<br />

xelmisawvdomia ukve qarTul enaze.<br />

nebismierma saganmanaTleblo<br />

dawesebulebam, romelic iwyebs<br />

multilingvur ganaTlebas, unda<br />

miiRos gadawyvetileba<br />

saganmanaTleblo programis<br />

SerCevasTan da ganviTarebasTan


32<br />

dakavSirebiT da agreTve unda<br />

gadaWras is praqtikuli sakiTxebi,<br />

romlebic SerCeuli programis<br />

farglebSi iqneba wamoWrili.<br />

multilingvuri ganaTlebis<br />

programa warmoadgens gafarToebul<br />

kurikulums, romelSic aRwerilia<br />

or an zogjer sam enaze swavlebis<br />

procedura, agreTve mTlianad<br />

sistema (swavlebis Sinaarsi,<br />

swavlebis meTodebi da a.S.),<br />

romlebic gamoiyeneba ZiriTadi<br />

miznis misaRwevad.<br />

multilingvuri ganaTlebis<br />

ganxorcieleba da misi dagegmva<br />

dafuZnebulia erTiani<br />

gadawyvetilebis safuZvelze<br />

miRebul da SeTanxmebul miznebze,<br />

romlebic mimarTulia enis<br />

aTvisebisaken da swavlebis dros<br />

enebis gancalkevebisaken.<br />

bilingvuri ganaTlebis<br />

miznebidan gamomdinare, bilingvizmze<br />

Catarebul kvlevebSi warmodgenelia<br />

kategorizacia, romelic bilingvur<br />

ganaTlebas hyofs tranzitul da<br />

SemnarCunebel bilingvur<br />

programebad. tranzituli<br />

bilingvuri ganaTleba miznad<br />

isaxavs, rom bavSvi mSobliuri enidan<br />

gadaiyvanos dominanturi<br />

umravlesobis enaze. SemnarCunebeli.<br />

bilingvuri ganaTleba xels uwyobs<br />

bavSvis mSobliuri enis<br />

srulyofilad ganviTarebas da<br />

agreTve bavSvis mier Tavisi<br />

kulturuli identobis<br />

gacnobierebas. gansxvavebaa agreTve<br />

statikuri SemnarCunebeli<br />

bilingvuri programis da<br />

ganmaviTarebeli SemnarCunebeli<br />

bilingvuri programis miznebs Soris.<br />

statikuri SemnarCunebeli<br />

bilingvuri ganaTlebis mizania,<br />

SeinarCunos moswavlis mSobliur<br />

enaSi kompetencia im doneze, ra<br />

doniTac moswavle Sevida skolaSi.<br />

ganmaviTarebeli SemnarCunebeli<br />

bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

bilingvuri ganaTlebis mizania<br />

moswavlis mSobliuri enis flobis<br />

srulyofilad ganviTareba da<br />

moswavlis ormagi wignierebis<br />

uzrunvelyofa. am process uwodeben<br />

gamamdidrebel an ganmaviTarebel<br />

bilingvur ganaTlebas umciresobaTa<br />

moswavleebTan mimarTebiT.<br />

gadawyvetileba bilingvuri<br />

programis tipis arCevasTan<br />

dakavSirebiT unda emyarebodes<br />

socialur da socio-kulturul<br />

gagebas, agreTve bilingvalizmis<br />

kognitur da ganmaviTarebel<br />

procesebs, da Teoriebs meore enis<br />

aTvisebasTan dakavSirebiT.<br />

sazogadod, bilingvuri<br />

ganaTlebis miznebi yvela qveyanaSi<br />

dgindeba ganaTlebis saministros<br />

mier, romelic Seesabameba qveyanaSi<br />

moqmed saganmanaTlbelo da enobriv<br />

politikas. xSirad, sazogadoebis<br />

sxvadasxva moTxovnebis safuZvelze,<br />

bilingvuri ganaTlebis miznebis<br />

misaRwevad xdeba ramodenime<br />

programisa da didaqtikuri gzis<br />

SemoTavazeba da ganviTareba. 1970-iani<br />

wlebis mkvlevarebma klasificireba<br />

gaukeTes bilingvuri swavlebis 90<br />

gansxvavebul models/nimuSs.<br />

bilingvuri swavlebis<br />

modelebi warmoadgens ZiriTadi<br />

ideuri cnebebis krebuls, romelic<br />

axasiTebs gansxvavebul midgomebs<br />

enis gamoyenebis, dagegmvisa da<br />

analizis dros _ rogor da rodis<br />

unda moxdes enebis gancalkeveba da<br />

maTi integrireba bilingvur klasSi.<br />

ori an ramdenime enis strategiuli<br />

gamoyenebis dagegmva kurikulumis<br />

farglebSi warmoadgens<br />

multilingvuri meTodologiis<br />

ZiriTad funqcias.<br />

saklaso oTaxSi da<br />

kurikulumis farglebSi ori enis<br />

ganawileba, ori enis Semofargvla da


ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

TvalsaCino sazRvrebis dadgena<br />

xSirad aris xolme<br />

sociolingvistebis, bavSvTa<br />

ganviTarebis specialistebis da<br />

ganaTlebis eqspertebis gansjis<br />

sagani.<br />

bilingvur saklaso oTaxSi<br />

enebis gancalkevebisa da zogjer<br />

maTi integrirebisaTvis arsebobs<br />

sxvadasxva mizezi. Tu bilingvuri<br />

ganaTlebis mizani aris enobrivi<br />

ganviTarebis miReba umravlesobis<br />

enaze (mag: tranzituli bilingvuri<br />

ganaTleba), maSin enebis integrireba<br />

gamiznuli iqneba maTi saboloo<br />

gancalkevebisaTvis. Tu bilingvuri<br />

ganaTleba iswrafvis umciresobis<br />

enis SenarCunebisa da<br />

ganviTarebisaken, aseT SemTxvevaSi<br />

enebis gancalkeveba mniSvnelovania.<br />

saklaso aqtivobebSi TvalsaCino<br />

dro da sivrce unda iyos<br />

gamoyofili umciresobis enisaTvis.<br />

saWiroa ganvsazRvroT mkafio<br />

sazRvrebi umciresobis enisa da<br />

umravlesobis enis gancalkevebiT<br />

gamoyenebas Soris. sazRvrebisa da<br />

gancalkevebis gareSe SeiZleba<br />

umravlesobis enis gamoyeneba<br />

gaizardos umciresobis enis xarjze,<br />

xolo meore SemTxvevaSi SeiZleba<br />

moxdes ise, rom saswavlo procesis<br />

ZiriTadi nawili warimarTos<br />

umciresobis enaze da umravlesobis<br />

enam mxolod formaluri mxare<br />

SeinarCunos.<br />

beikers (1996) kargad aqvs<br />

aRwerili is ganzomilebebi,<br />

romlebSic SesaZlebelia enebis<br />

gancalkeveba: enebis gancalkeveba<br />

SeiZleba ganxorcieldes sagnis,<br />

personis, drois, adgilis, saSualo<br />

(gardamavali) aqtivobis,<br />

kurikulumis masalebis da<br />

moswavleebis daxmarebiT. xSiri<br />

gadarTva or an met enas Soris<br />

bilingvur saklaso oTaxSi<br />

Cveulebrivi movlenaa. arsebobs imis<br />

33<br />

tendencia, rom bilingvur saklaso<br />

oTaxSi ori enis paralelur<br />

gamoyenebas regularuli, praqtikuli<br />

saxe mieces, magram ara rogorc<br />

winaswar dagegmili swavlisa da<br />

swavlebis strategiis formiT.<br />

zogadad Sinaarsis replikacia da<br />

dublireba sazianoa bilingvuri<br />

klasis meTodologiaSi.<br />

mkvlevrebis mtkicebiT, mniSvnelovania,<br />

rom kurikulumSi moxdes<br />

TiToeuli enisaTvis drois<br />

gadanawileba. enebs Soris saWiroa<br />

garkveuli balansis arseboba(mag:<br />

50%/50%; an 75%/25%), xolo programis<br />

xangrZlivoba, umravles SemTxvevaSi,<br />

Seadgens 4-6 wels, magram droze<br />

ufro mniSvnelovania mizani, qmedeba<br />

da meTodi, romlis farglebSic<br />

xdeba ori enis gamoyeneba. ideis<br />

Rirebuleba isaa, rom skola da<br />

pedagogebi gegmaven ori enis<br />

strategiul gamoyenebas,<br />

gaazrebulad fiqroben ori enis<br />

gamoyenebaze kurikulumisa da<br />

saklaso oTaxis farglebSi, agreTve<br />

xdeba procesebis asaxva da<br />

mimoxilva da agreTve studentebis<br />

SemecnebiTi stimulireba.<br />

akreditaciisa da monitoringis<br />

dros mniSvnelovani yuradReba unda<br />

daeTmos enebis gancalkevebas da<br />

ganlagebas.<br />

Cven vfiqrobT, rom programis<br />

ganmaxorcieleblebs surT, rom<br />

ixilon droisa da resursebis<br />

efeqturi gamoyeneba, miznebis<br />

naTlad warmoCena da DaRniSnul<br />

modelTan dakavSirebuli amocanebis<br />

progresireba.


34<br />

multilingvuri ganaTlebis<br />

programebis ganviTareba dRemde:<br />

problemebi da perspeqtivebi<br />

2010 wlis 20 agvistos<br />

saqarTvelos ganaTlebisa da<br />

mecnierebis saministros mier<br />

damtkicda multilingvuri<br />

ganaTlebis programis debuleba. es<br />

aris wingadadgmuli nabiji, romelic<br />

mimarTulia umciresobaTa<br />

ganaTlebis xarisxiani da mdgradi<br />

ganviTarebisaken. programaSi<br />

aRwerilia saqarTvelosaTvis<br />

misaRebi multilingvuri ganaTlebis<br />

tipebi. skolebma SeimuSaves<br />

sakuTari programebi, romlebic<br />

gaitanes dasamtkiceblad. aRniSnul<br />

programebSi kargad Cans<br />

multilingvuri ganaTlebis<br />

mniSvnelobis sakmaod maRali<br />

gaazreba da misi miRebis survili.<br />

saqarTvelosTvis multilingvuri<br />

ganaTlebis programebis damtkiceba<br />

da formulireba ar yofila<br />

EerTdRiani movlena, aramed es<br />

aris im mniSvnelovani saqmianobis<br />

Sedegi, romelsac 6-8 wlis<br />

ganmavlobaSi axorcielebdnen<br />

adgilobrivi da saerTaSoriso<br />

eqspertebi da organizaciebi.<br />

sxva postsabWouri qveynebis<br />

msgavsad, procesi daiwyo ramdenime<br />

midgomis SemuSavebiT, romlebic<br />

saxelmwifo enis aTvisebisken iyo<br />

mimarTuli; aseve, SemuSavda masalebi<br />

da qarTulis, rogorc meore enis<br />

maswavlebelTaTvis Catarda<br />

treningebi. es procesi gagrZelda<br />

enobrivi mdgomareobis gaanalizebiT,<br />

aseve umciresobaTa ganaTlebis<br />

sxvadasxva modelis pilotirebiT da<br />

enobrivi politikis formulirebiT.<br />

bolo wlebis ganmavlobaSi ganxorcielda<br />

multilingvuri<br />

ganaTlebis gansxvavebuli tipebis<br />

gamocda, pilotireba da<br />

saqarTvelos mdgomareobisaTvis<br />

bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

morgeba. modiT, SevexoT<br />

multilingvuri ganaTlebis<br />

programas (ganxorcielda<br />

Sveicaruli arasamTavrobo<br />

organizacia ,,CIMERA''-s mier da<br />

OSCE/HCNM-is finansuri<br />

mxardaWeriT), romelic<br />

mimdinareobda ori saswavlo wlis<br />

ganmavlobaSi (2006-2008) qvemo<br />

qarTlisa da samcxe-javaxeTis 12<br />

skolaSi. skolebs gaacnes<br />

multilingvuri ganaTlebis<br />

sxvadasxva modeli;. garda amisa,<br />

marneulis raionis resurs-centrisa<br />

da fond ,,Ria sazogadoeba<br />

saqarTvelos~'' mxardaWeriT,<br />

maswavlebelTa jgufma lia TuSuris<br />

xelmZRvanelobiT gamoiCines<br />

iniciativa da gamoscades<br />

tranzituli da SemnarCunebeli<br />

midgomebi; submersiuli midgoma<br />

ganxorcielda or sofelSi:<br />

Tazaqendisa da pirveli qesalos<br />

skolebSi. am SemTxvevaSi iyo imis<br />

mcdeloba, rom azerbaijaneli<br />

moswavleebi CarTuliyvnen<br />

qarTulenovan klasebSi, raTa maT<br />

qarTuli enis Seswavla daewyoT<br />

qarTul garemocvaSi. sainteresoa,<br />

rom dualuri bilingvuri<br />

ganaTlebis organizeba<br />

ganxorcielda q. Tbilisis 41-e<br />

saSualo skolaSi. aRniSnuli<br />

modelis Tanaxmad, saswavlo<br />

procesis naxevari mimdinareobs<br />

ukrainul enaze, xolo meore<br />

naxevari _ qarTul enaze. zogierT<br />

skolas aqvs gamocdileba, rom<br />

sagnebi aswavlos meore enaze, rac<br />

gamowveulia mSobliur enaze<br />

mosaubre maswavleblebis simciriT.<br />

2009 wlis ivlisSi<br />

saqarTvelos ganaTlebisa da<br />

mecnierebis saministros mier<br />

multilingvuri programis<br />

xelSewyobis mizniT, Catarda<br />

gamokiTxva araqarTulenovani<br />

skolebis direqtorTaTvis multi


ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

lingvuri ganaTlebis sapilote<br />

proeqtis farglebSi. aRniSnuli<br />

gamokiTxvis mizani iyo, gamoekveTa<br />

skolebis interesi da motivacia, Tu<br />

ramdenad iyvnen mzad multilingvuri<br />

ganaTlebis proeqtis<br />

gansaxorcieleblad. skolis<br />

direqtorebs miecaT saSualeba, rom<br />

gascnobodnen bilingvuri ganaTlebis<br />

8 programas, romlebic dafuZnebuli<br />

iyo qarTul Sinaarssa da<br />

gamocdilebaze; agreTve maT unda<br />

aReniSnaT, Tu romeli maTgani iyo<br />

relevanturi specifikur saskolo<br />

garemosTan mimarTebiT, arsebuli<br />

resursebis, mSobelTa molodinebisa<br />

da moswavleTa maxasiaTeblebis<br />

TvalsazrisiT.<br />

skolebis (N = 263) pasuxebidan<br />

gamoikveTa, rom yvelaze popularuli<br />

aris (1) programa, sadac unarebisa<br />

da wignierebis ganviTareba mSobliur<br />

enasa da saxelmwifo enaze<br />

Tanabaria. mSobliuri enidan<br />

saxelmwifo enaze gadasayvanad<br />

gamiznuli programa (4) meore<br />

poziciaze aRmoCnda. momdevno<br />

mniSvnelovani nabiji programis<br />

ganviTarebisTvis iyo konferencia<br />

,,multilingvuri ganaTleba<br />

saqarTveloSi~, romelic gaimarTa<br />

MoES-is organizebiT 2009 wlis 27<br />

noembers. konferencia mieZRvna<br />

dagrovili gamocdilebis gaziarebas,<br />

gamokiTxvebis Sedegebis analizs,<br />

TanamSromlobis gaRrmavebas<br />

adgilobriv da saerTaSoriso<br />

specialistebs Soris. programa iyo<br />

winaswar momzadebuli. konferenciis<br />

farglebSi moxda wardgena<br />

ganxorcielebuli proeqtis<br />

pirveladi Sedegebisa da moxda<br />

erTgvarad maTi Sefaseba.<br />

programebi saqarTvelosTvis<br />

1. ganmaviTarebeli multilingvuri<br />

ganaTlebis programa - erovnuli<br />

35<br />

saswavlo gegmiT gansazRvruli<br />

sagnebisa da saganTa jgufebis<br />

swavleba mimdinareobs Tanabrad,<br />

rogorc saxelmwifo, agreTve<br />

mSobliur enaze (mag: 50%-50%) da<br />

miiRweva Tanabrad maRali enobrivi<br />

kompetencia rogorc saxelmwifo,<br />

agreTve mSobliur enaSi.<br />

2. tranzituli/gardamavali multilingvuri<br />

ganaTlebis programa -<br />

swavleba mimdinareobs rogorc<br />

saxelmwifo, agreTve mSobliur<br />

enaze, Tumca saxelmwifo enaze<br />

saswavlo sagnebis Seswavla<br />

TandaTanobiT matulobs da<br />

etapobrivad xdeba saxelmwifo enaze<br />

swavlebaze gadasvla.<br />

3. mSobliuri enis mxardaWeris<br />

multilingvuri ganaTlebis programa<br />

(calmxrivi imersia) - erovnuli<br />

saswavlo gegmiT gansazRvruli<br />

sagnebisa da saganTa jgufebis<br />

swavleba mimdinareobs saxelmwifo<br />

enaze, mSobliuri ena iswavleba,<br />

rogorc sagani maqsimaluri<br />

saaTobrivi datvirTviT.<br />

4. multilingvuri saganmanaTleblo<br />

programebi saxelmwifo enis<br />

SesanarCuneblad (calmxrivi imersia)<br />

_ sagnebi da sagnobrivi jgufebi<br />

iswavleba erovnuli saswavlo gegmis<br />

mixedviT saxelmwofo eneze. aseve,<br />

saxelmwifo ena iswavleba, rogorc<br />

sagani (saaTobrivadac), ris gamoc<br />

irRveva Tanafardoba saxelmwofo<br />

enis gaZlierebuli swavlebiT.<br />

5. Dormagi enobrivi imersiis<br />

multilingvuri ganaTlebis programa<br />

- erovnuli saswavlo gegmiT<br />

gansazRvruli sagnebisa da saganTa<br />

jgufebis swavleba mimdinareobs<br />

Tanabrad, rogorc saxelmwifo,<br />

agreTve ara saxelmwifo enaze.<br />

moswavleTa kontigenti Tanabradaa


36<br />

gadanawilebuli da warmoadgens<br />

rogorc qarTulenovan, agreTve<br />

araqarTulenovan moswavleebs.<br />

6. Sereuli multilingvuri saganmanaTleblo<br />

programebi _ saswavlo<br />

procesi iwyeba ZiriTadad meore<br />

enaze (magaliTad, rusulze).<br />

wignierebis sawyis etapamde<br />

ganviTarebis Semdeg meore enaze,<br />

saswavlo procesi warimarTeba<br />

Semdegi principiT: 1) sagnebi<br />

iswavleba mxolod saxelmwifo enaze<br />

an 2) mSobliur da saxelmwifo enaze<br />

Sereulad, romlis mizania rogorc<br />

saxelmwifo, ise mSobliuri da<br />

moswavleebisaTvis saWiro sxva enis<br />

ganviTareba erTdroulad.<br />

ixileT cxrili 1. saCvenebeli<br />

modelebis amsaxveli<br />

programis tipebi:<br />

SeniSvna 1: nimuSebi<br />

warmodgenilia programis miznebisa<br />

da enis gancalkevebis sistemis<br />

vizualuri CvenebisaTvis, romelic<br />

efuZneba uxeS gaangariSebas,<br />

daaxloebiT kviraSi 24 gakveTili<br />

(erTi gakveTili _ 4%). es modelebi<br />

aseve moicavs gakveTilebs<br />

xelovnebaSi pirvel (mSobliur)<br />

enaze (L1) da qarTuls, rogorc<br />

meore enas. am SemTxvevaSi moswavles<br />

mTeli saswavlo wlis ganmavlobaSi<br />

Sexeba aqvs qarTul enasTan.<br />

modelebi aris pirveladi saxis da<br />

imedi gvaqvs, es modelebi iqneba<br />

morgebuli saswavlo procesze,<br />

ganisazRvreba ufro zustad<br />

samomavlo gegmebi adgilobrivi<br />

pedagogebis mier, rac daefuZneba<br />

pilotirebis Sedegad miRebul<br />

gamocdilebas.<br />

SeniSvna 2: realur cxovrebaSi<br />

bevrad ufro rTulia nebismieri<br />

modelis ganxorcieleba, vidre es<br />

SeiZleba aisaxos romelime modelSi.<br />

bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

(naxeT nimuSi 6.1-6.3). pirvel rigSi, es<br />

exebaT skolebs, romlebSic<br />

swavlebis ena aris rusuli. Cven<br />

gvaqvs rusulenovani skolebis sul<br />

mcire ori gansxvavebuli jgufi:<br />

1) rusuli skolebi, romlebic<br />

kompaqturad umciresobebiT<br />

dasaxlebul regionebSia<br />

ganTavsebuli. umetes SemTxvevaSi,<br />

rusuli ar aris moswavleebisTvis<br />

mSobliuri ena, Tumca swavleba<br />

rusulad mimdinareobs. amitom<br />

saskolo periodis sawyisi etapi<br />

gamoiyeneba rusulis, rogorc<br />

swavlebis enis dasaufleblad,<br />

moswavleebs amis gamo ar aqvT<br />

aranairi pirobebi saxelmwifo enis<br />

swavlebisaTvis... qarTuls, rogorc<br />

swavlebis enas, msgavsi tipis<br />

skolebSi iyeneben mogvianebiT,<br />

damamTavrebel safexurze. Aam dros<br />

SeiZleba gamoyenebul iqnes programa,<br />

romelic uzrunvelyofs<br />

moswavleebis pirveli enis<br />

SenarCunebas adreul, saSualo an<br />

gviandel stadiaze.<br />

2) rusulenovani skolebi, sadac<br />

swavloben eTnikurad da<br />

lingvisturad Sereuli moswavlebi,<br />

multikulturul da multilingvur<br />

garemoSi. Aam SemTxvevaSi qarTuli,<br />

rogorc swavlebis ena, SeiZleba<br />

gamoiyenebodes ufro adreul etapze,<br />

aseve komunikaciisTvis _ imis<br />

gaTvaliswinebiT, rom moswavleebi<br />

ukve floben sakomunikacio<br />

unarebisTvis sakmaris sabaziso<br />

qarTuls.<br />

SeniSvna 3. Tbilisis zogierTi<br />

skolis direqtors gansazRvruli<br />

aqvs gardamavali saskolo programa.<br />

Tumca es araa damokidebuli<br />

programis tipebis Tavdapirvel<br />

saerTo maxasiaTebelze, rac<br />

moiTxovs ZiriTadi miznis<br />

ganxorcielebas, anu TandaTanobiT<br />

gadasvlas saxelmwifo enaze. is


ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

miuTiTebs, ramdenad aris mzaoba<br />

skolis mxridan multilingvuri<br />

ganaTlebisaTvis da ramdenad iCens<br />

skola iniciativas, CaerTos<br />

kompleqsurad mimdinare reformaSi.<br />

2010 wlis ivnisSi regionaluri<br />

seminarebis ,,multilingvuri<br />

ganaTlebis mxardaWeris programa~<br />

msvlelobisas, monawileebma<br />

(sapilote skolebis<br />

administratorebi, maswavleblebi,<br />

skolis gamgeobis wevrebi da<br />

sazogadoebis warmomadgenlebi)<br />

gaiares treningi saskolo<br />

programebze da saaplikacio<br />

formebis SevsebaSi. skolis gundi<br />

gadamzadda, SeiZines unarebi, rogor<br />

moaxdinon formulireba da<br />

Camoayalibon programis mTavari<br />

miznebi. rac Seexeba specialuri<br />

saganmanaTleblo programis miznebs,<br />

skolis saerTo misiisaTvis,<br />

mniSvnelovania, rom skolis gundi<br />

iyos orientirebuli dasaxuli<br />

amocanebis gansaxorcieleblad.<br />

programis miznebi dakavSirebulia<br />

multilingvuri ganaTlebis<br />

ganxorcielebis ZiriTad aspeqtebTan:<br />

saganmanaTleblo garemo, saswavlo<br />

meTodika, moswavleebis enobrivi<br />

unarebi, akademiuri codnis Sefaseba,<br />

multilingvuri ganaTlebis<br />

menejmenti da Sefaseba, mSoblebisa<br />

da sazogadoebis CarTuloba.<br />

yvela Tanxmdeba, rom miznebis<br />

formulireba, amocanebis da<br />

Sesabamisi RonisZiebebis gatareba<br />

aris rTuli amocana. igive SeiZleba<br />

iTqvas mosalodneli Sedegebis<br />

prognozirebasTan dakavSirebiT.<br />

erTi mxriv, Cven vmuSaobT iseti<br />

davalebebis danergvaze, romlebic<br />

gazomvadia; meore mxriv _ ganaTleba<br />

ar aris warmoebis saqoneli. Cven ver<br />

ganvsazRvravT maswavleblis<br />

konkretuli mimarTulebiT muSaoba<br />

(mag: TvalsaConoebis gamoyeneba)<br />

gazrdis Tu ara 15 %_iT Sedegs,<br />

37<br />

magram Cven SegviZlia vcadoT,<br />

aisaxos is skolis Sesabamis<br />

programaze, rogoricaa: a.<br />

maswavlebelis mier aTvisebuli<br />

interaqtiuli swavlebis<br />

meTodebi, romelTac iyenebs is<br />

kviraSi erTxel. b. skola awyobs e. w.<br />

`ori mSoblis dRes~ (two parents’ days)<br />

dRes orjer saswavlo wlis<br />

ganmavlobaSi.<br />

forma rom iyos TvalisTvis<br />

aRsaqmeli da gasagebi, aplikants<br />

sTxoven Seavsos da gaxazos<br />

Sesabamisi mizani da programis tipi.<br />

skola aseve aris motivirebuli,<br />

ifiqros da dasaxos programebis<br />

sworad ganxorcielebis gzebi<br />

(maswavleblis mier): sagani, Tema,<br />

dro, sagakveTilo saaTebi, adgili,<br />

saqmianobis areali, kurikulumi<br />

(saswavlo gegma), funqciebi,<br />

studentebi).<br />

skolebs moeTxovebaT<br />

uzrunvelyon multilingvuri<br />

ganaTlebis SerCeuli modeli da,<br />

aseve, ganaxorcielon dasaxuli<br />

gegma, sul mcire, ori saswavlo<br />

wlis manZilze.Ees moTxovna asaxavs<br />

pilotirebis specifikas. am drois<br />

ganmavlobaSi skolam SeiZleba<br />

daiwyos multilingvuri ganaTlebis<br />

ganxorcieleba nawilobriv, ramdenime<br />

klasSi, rac damokidebulia arsebul<br />

resursebze. Tumca, skolam umjobesia<br />

warmoaCinos ,,didi suraTi~, rogor<br />

apirebs samomavlo saqmianobas.<br />

aucilebelia bavSvis kognituri<br />

ganviTarebis principebis<br />

gaTvaliswineba da miznad isaxavs<br />

umciresobebis ganaTlebis saerTo<br />

donis amaRlebas.


38<br />

III. multilingvuri ganaTlebis<br />

programis ganxorcielebis gegma:<br />

1. enebis ganawileba (SeavseT<br />

da xazi gausviT Tqveni skolisaTvis<br />

Sesabamis mizans da SerCeul<br />

programas/models);<br />

skolis multilingvuri<br />

ganaTlebis programa iTvaliswinebs<br />

klasSi swavlebisaTvis ori (an meti)<br />

enis gamoyenebas da saganmanaTleblo<br />

masalis aTvisebas somxur /<br />

azerbaijanul da qarTul enebze.<br />

Mmomavali perspeqtivebi<br />

ukanaskneli kvlevebi aCvenebs<br />

skolis mmarTvelobis unarianobis<br />

ganviTarebas bolo periodSi, rac<br />

skolis centralizaciisa da<br />

sistemis gaumjobesebis Sedegia.<br />

Ggarda amisa, mniSvnelovania<br />

tradiciuli forma - treningebi, rac<br />

rekomendebulia, raTa gamdidrdes<br />

kadrebi informaciis sxvadasxva<br />

saSualebebiT, aqcenti gakeTebulia<br />

gundur muSaobasa da maswavleblebis<br />

profesiul ganviTarebaze.<br />

s.s.i.p. didi konduris saSualo skola<br />

pedagogiuri saswavlo<br />

jgufis Seqmna maswavleblis<br />

muSaobisTvis imave klasis<br />

safexurisTvis;<br />

bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

enebis amgvari ganawileba efuZneba<br />

programis lingvistur miznebs:<br />

erovnuli saswavlo gegmiT<br />

gansazRvruli sagnebisa da saganTa<br />

jgufebis swavleba mimdinareobs<br />

saxelmwifo enaze, mSobliuri ena<br />

iswavleba, rogorc sagani<br />

maqsimaluri saaTobrivi datvirTviT<br />

(mSobliuri enis mxardaWeris<br />

multilingvuri ganaTlebis<br />

programa).<br />

mentorebisa da konsultantebis<br />

momzadeba multilingvuri<br />

swavlebisTvis;<br />

mimagreba gamocdili<br />

multilingvuri ganaTlebis<br />

maswavleblisa, rogorc<br />

trenerisa, e. w. `saxlis<br />

eqspertad~;<br />

skolis administraciis<br />

gadamzadeba, Tu rogor<br />

gaarTvan Tavi multilingvuri<br />

skolis marTvas.<br />

treningi maTTvis, vinc<br />

uSualod swavlebis procesSi<br />

araa CarTuli.<br />

araformaluri muSaoba enis<br />

swavlebis kuTxiT;


ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

muSaoba mSoblebTan, mSoblebis<br />

CarTuloba<br />

multilingvuri swavlebis<br />

xarisxis monitoringisTvis,<br />

moswavleebis enobrivi donis<br />

Semowmeba;<br />

gacvliTi programebi da<br />

proeqtebi, (skolis<br />

administracia, moswavleebi);<br />

multilingvali maswavlebis<br />

portfolios mudmivi ganaxleba.<br />

maswavleblis profesiuli unarebis<br />

mudmivi ganviTareba da multilingvuri<br />

swavlebis teqnologiebi<br />

miCneulia momdevno mniSvnelovan<br />

nabijad umciresobebis ganaTlebis<br />

gasaumjobeseblad.<br />

cxrili1: multilingvuri ganaTlebis programis modelebi.<br />

39


40<br />

bilingvuri ganaTleba, #1, 2010


ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

literatura<br />

baxmani, 2006 - Bachman, C. (Ed.) (2006). Language policies and education in multilingual societies.<br />

Conference Proceedings 7. CIMERA, Geneva.<br />

beikeri, 2001 - Baker, C. (2001). Foundation of bilingual education and bilingualism. Clevedon:<br />

Multilingual Matters.<br />

batelaani, 2002 - Batelaan, P. (2002). Bilingual education: The case of Latvia from a comparative<br />

perspective. Intercultural Education, 13(4), 359-374(16).<br />

ganaTlebis kvlevis centri, 2002; 2008 - Center for Research on Education, Diversity &<br />

Excellence. (2002). Five standards. Retrieved May 15, 2008, from<br />

http://crede.berkeley.edu/standards/1jpa.shtml<br />

multilingvizmi, 2008 - Commission of the European Communities. (2008) Multilingualism: An<br />

asset for Europe and a shared commitment. Communication from the commission to the European<br />

Parliament, the Council, The European Economic and Social committee and the committee of the<br />

Regions (18.09.2008). Brussels.<br />

enobriv umciresobaTa evropuli qartia, 1992 - Council of Europe. (1992). European<br />

charter for regional or minority languages. Retrieved January 31, 2009, from<br />

http://conventions.coe.int/Treaty/EN/Treaties/Html/148.htm<br />

41


42<br />

bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

erovnul umciresobaTa CarCo-konvencia, 1995 - Council of Europe. (1995). Council of Europe<br />

Framework convention for the protection of national minorities. Retrieved January 31, 2009, from<br />

http://conventions.coe.int/Treaty/en/Treaties/Word/157.doc<br />

kubani, 1998 - Cuban, L. (1998). How schools change reforms: Redefining reform success and failure.<br />

Teachers College Record, 99(3), 53-77.<br />

kuminsi, 1996 - Cummins, J. (1996). Negotiating identities: Education for empowerment in a diverse<br />

society. CABE.<br />

grigule, 2007 - Grigule, L., & Perrin, A. (2007). Multilanguage education in Georgia. Evaluation<br />

report. CIMERA, Geneva.<br />

grigule, perini, 2008 - Grigule, L., & Perrin, A. (2008). Multilingual education in Georgia. Phase<br />

II. Final activity report. December 2007 – March 2008. CIMERA, Tbilisi/Geneva.<br />

ganaTlebis strategia da samoqmedo gegma, 2008 - The Ministry of Education and Science of<br />

Georgia. (2007) Georgia: Consolidated Education Strategy and action Plan (2007 – 2011).<br />

erovnul umciresobaTa integracia multilingvuri ganaTlebis gziT, 2008 - The<br />

Ministry of Education and Science of Georgia. (2008). National minorities integration through<br />

multilingual education. A Policy Paper.<br />

Cven vswavlobT TamaSs, 2006 - We are learning by playing. 111 games for multilingual education.<br />

(2006). Cimera, OSCE/HCNM.


ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

Ligita Grigule<br />

University of Latvia<br />

OSCE/HCNM Multilingual Education expert<br />

Georgia Minority Education Reform: from local initiatives towards state<br />

planed minority education reform.<br />

ABSTRACT<br />

Since 2004, several local and international organizations have been addressing the issues of<br />

language policy and multilingual education in Georgia. Their project results along with the<br />

experience of local initiatives proved that multiform bilingual models had worked<br />

successfully according to the local resources and socio cultural environment. Therefore, it<br />

was recommended to integrate the multilingual education as an effective method for the<br />

language acquisition and civic integration nationwide. In 2008, with the financial support<br />

of the OSCE/High Commissioner on National Minorities the policy paper “National<br />

minorities’ integration through multilingual education” and the implementation plan was<br />

developed for 2009-2014. Based on the plan, the Ministry of Education and Science of<br />

Georgia started a multilingual instruction support program. In the framework of the<br />

program several multilingual education program options have been developed and<br />

proposed to schools for selection and implementation. The Regulations on school<br />

multilingual education programmes has been developed and approved by MoES of Georgia.<br />

The support programme also includes a comprehensive capacity building plan to raise<br />

national expertise in multilingual education.<br />

The aim of the article is to present the developed multilingual education programmes, to<br />

share initial implementation strains and raise discussion on the potentialities of educational<br />

community’s support to multilingual education reform in Georgia.<br />

43


44<br />

ana babluani<br />

G_gan (_dan) Tandebulian saxelTa swavleba<br />

azerbaijanelTaTvis<br />

abstaqti<br />

statia exeba SedgenilobiT msgavsi qarTuli –idan/-dan da<br />

azerbaijanuli -dən Tandebulebis urTierTmimarTebis sakiTxs;<br />

vfiqrobT, amgvari sakiTxebis SeTavazeba saqarTvelos<br />

azerbaijanulenovani sapilote bilingvuri skolebis pedagogebisaTvis<br />

daexmareba maT saxelmwifo (qarTuli) da mSobliuri (azerbaijanuli)<br />

enebis integrirebulad swavlebis procesSi.<br />

Tandebuli hqvia<br />

damoukidebeli mniSvnelobis<br />

uqonel sityvas an bgeraTa jgufs,<br />

romelic daerTvis saxelis ama Tu<br />

im brunvis formas da aRniSnavs<br />

mdebareobas, mimarTulebas,<br />

daniSnulebas da a. S.<br />

Tandebuli SeiZleba winac<br />

erTodes saxels da Semdgomac.<br />

inglisur, frangul, rusul...<br />

enebSi igi saxels win daerTvis.<br />

LZvel qarTulSi iSviaTad<br />

dasturdeba SemTxvevebi, rodesac<br />

win uZRvis saxels, magaliTad:<br />

`bneli iyo zeda ufskrulTa da<br />

suli RmrTisai iqceoda zeda<br />

wyalTa” (z. sarjvelaZe, 1997, 318);<br />

`da mTavrobden dResa da Ramesa<br />

da ganswvalebdnen Soris naTlisa da<br />

Soris bnelisa” (iqve, 319);<br />

`Sua Zowsa da ayiysa sWvirs<br />

margaliti tyupebi (a. SaniZe, 1980,<br />

599).<br />

`amgvar wyobas Zvel qarTulSi<br />

zurab sarjvelaZe berZnulis<br />

gavleniT xsnis: `Tandebulis<br />

prepoziciurad xmareba berZnulis<br />

zegavlenas unda mivaweroT” (z.<br />

sarjvelaZe, 1997, 48). Cveulebriv,<br />

qarTul enaSi Tandebuli mosdevs<br />

bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

saxels, iseve rogorc<br />

azerbaijanulSi.<br />

Sdr.:<br />

`aq platoni Camoxta cxenidan,<br />

gaaRo WiSkari da ezoSi Sevida` (d.<br />

kldiaSvili, 2002, 167) _ “Burda Platon<br />

atdan düşdü, gafını açdı, ve həyətdə girdi”;<br />

`midioda iq, Sav moxucTan~ (gr.<br />

robaqiZe, 1989, 125) _ `...Gedirdi ora, gara<br />

gocanın yanında”;<br />

`saloberiZis saxlidan<br />

qvedureTamde kai Sori gza hqondaT<br />

Cvens mgzavrebs (d. kldiaSvili,<br />

2002, 200) _ Bizim yolçular üçün<br />

Saloberidzenin evindən Kvedurete gədər<br />

yol uzag idi;<br />

`gavswieT mTisken (vaJa, 2002, 138)<br />

_ Dağa təraf getdik’’.<br />

Tandebuli saxels daerTvis xuT<br />

brunvaSi: saxelobiTSi, micemiTSi,<br />

naTesaobiTSi, moqmedebiTsa da<br />

viTarebiTSi.<br />

CvenTvis sainteresoa -gan (-dan)<br />

Tandebulisa da _dan, -dən niSnis<br />

xmareba da misi gadatana qarTulidan<br />

azerbaijanulSi da piriqiT,<br />

azerbaijanulidan qarTulSi,<br />

vinaidan dasturdeba garkveuli<br />

identuroba (Tumca iSviaTad).


ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

qarTul enaSi -gan Tandebuli<br />

or brunvaSi gvxvdeba: naTesaobiTsa<br />

da moqmedebiTSi.<br />

moqmedebiTi brunvis niSania -iT<br />

(saxliT, bavSviT, amxanagiT..),<br />

rodesac mas erTvis -gan Tandebuli<br />

(saxliT-gan), mJReri g bgera<br />

gavlenas axdens yru T Tanxmovanze,<br />

imsgavsebs mas da asimilaciis<br />

Sedegad viRebT saxlidgan formas,<br />

magram radganac ori mJReri bgera<br />

erTad ver Zlebs, ikargeba Gg. A-gan<br />

Tandebulisagan fonetikuri<br />

movlenebis Sedegad miRebuli -dan<br />

forma zustad emTxveva<br />

azerbaijanulis çıxışlıq<br />

“gamosvliTi” brunvis -dən niSans da<br />

misi erT-erTi funqciaa moqmedebis<br />

dawyebis adgilisa da drois<br />

gamoxatva. (aqve SevniSnavT, rom akaki<br />

SaniZe msgavs formebs lokalur<br />

brunvaTa rigSi ayenebs da<br />

gamosvliT anu dawyebiT brunvas<br />

uwodebs).<br />

magaliTad: saxlidan – “evdən”,<br />

soflidan – “kənddən”, gulidan –<br />

“ürəkdən”, tyidan - “meşədən” _<br />

leqsemebi gamoxataven gamosvlis<br />

punqts sivrceSi, xolo sityvebi _<br />

dReidan – “bu gündən”, xvalidan –<br />

“sabahdan”, xuTSabaTidan – “cümə<br />

axşamından”, am wlidan - “bu<br />

ildən,…ivnisidan – “iyundən _ droze<br />

miuTiTebs. msgavs SemTxvevevebSi -gan<br />

Tandebulisa da -iT brunvis niSnis<br />

SeerTebiT miRebuli -dan, Targmnis<br />

dros zustad gadadis<br />

azerbaijanulSi:<br />

ergeTis skolidan gadmoiyvanes<br />

qarTuli literaturis maswavlebeli<br />

(l. mrelaSvili, 1990, 445) _ “Erqeti<br />

kəndindən Gürcü ədəbiyyatı müəllimi<br />

köçürdülər”;<br />

dRes orbeTidan axmetamde da<br />

axmetidan sadguramdis imodena gza<br />

gaiara (iqve, 456) _ Bu gün Orbetidən<br />

Axmetiyə və Axmetadən dayanacağa uzun<br />

yol getdi;<br />

aqedan mSieri unda waxvide,<br />

kaco?! (iqve, 462) _ Ay kişi, burdan acmı<br />

gedəcəksən?!<br />

qveveidan, Sors soflidan<br />

gaurkveveli Jriamuli ismoda (vaJa,<br />

45<br />

2002, 162) _ Aşağıdan, uzaq kənddən<br />

anlaşılmaz səs-küy eşidilirdi;<br />

urwmuno Teimurazi Tavisi<br />

jvrisweris dRidan eklesiaSi ar<br />

Sesula (javaxiSvili, 2000, 110) _ Kafir<br />

Teymuraz öz toyundan sonra bir daha<br />

kilsəyə girməyib;<br />

amitom dRevandel dRidan<br />

samudamod vubrundebi mas (iqve, 113) _<br />

Buna görə bu gündən həmişəlik ona<br />

qayıdıram;<br />

dilidanve daviwyebdiT saxlis<br />

morTvas (leoniZe, 2001, 91) _ Səhərdən<br />

başlayırdıq evin bəzədilməsinə;<br />

TbilisisTvis brZola aqtiurad<br />

feodaluri saqarTvelos<br />

politikuri gaerTianebidan, e. i. X<br />

saukunis II naxevridan iwyeba<br />

(metreveli, 1986, 205-206) _ Tbilisi<br />

uğrunda fəal olaraq müharibə feodal<br />

Gürcüstanın siyasi birləşməsindən sonra,<br />

yəni X əsrin II yarısından başladı;<br />

igi moicavs periods 952 wlidan<br />

1136 wlamde (iqve, 27) Bu ara 952-ci ildən<br />

– 1136-cı ilə qədərdir;<br />

_gan Tandebuli daerTvis<br />

agreTve naTesaobiTi brunvis<br />

formasac.<br />

akaki SaniZe sagangebod<br />

miuTiTebs, rom naTesaobiTi brunvis<br />

formaze darTul _gan Tandebuls<br />

sxvadasxva mniSvneloba aqvs: “ a)<br />

aRniSnavs moqmed pirs saxelzmnasTan:<br />

... “Svilisagan dautirebeli”; b)<br />

aRniSnavs masalas, romlisaganac<br />

raime mzaddeba: “erTi xisgan baric<br />

gamova da niCabico”; g) aRniSnavs<br />

daSorebas, dacilebas, Tavis<br />

daRwevas: Tanamdebobisgan<br />

gaaTavisufles, xisgan Camoxsnes”; d)<br />

aRniSnavs gardauval zmnasTan da<br />

saxelznasTan mizezs... gvalvisagan<br />

yanebi sul gadaxma” (SaniZe, 1980, 602).<br />

aqve unda aRiniSnos, rom<br />

“Tanamdebobisgan gaaTavisufles”<br />

tipis sityvaTSexamebis (daSorebis,<br />

Tavis daRwevis gamosaxatavad _gan<br />

Tandebuliani naTesaobiTis) xmareba,<br />

saliteraturo enis normaTa<br />

darRvevaa, naTesaobiTi brunvis<br />

nacvlad, moqmedebiTi brunva unda<br />

gamoyenebodes _ Tanamdebobidan


46<br />

gaaTavisufles, xidan Camoxsnes da a.<br />

S.<br />

_gan Tandebuliani sityvis<br />

Targmnisas azerbaijanulSi _dan, -<br />

dən niSani gadava:<br />

Cemgan midis... (ilia WavaWavaZe,<br />

2007, 208) - Məndən gedir…<br />

aba, ras gaigeb sulelisgan<br />

(mrelaSvili, 1990, 498) _ Axmaqdan nə<br />

başa düiəcəksən;<br />

mtrisgan okupirebul<br />

teritoriaze ar acdenen skolas?<br />

(mrelaSvili, 512) – Düşməndən işğal<br />

olunmuş ərazilərdə məktab buraxmırlar?<br />

maTgan axla sityvis Tqmis<br />

msurveli aravin gamoCnda (qiaCeli,<br />

2000, 52) _ Onlardən söz demek isteyan<br />

hek kim idi;<br />

Tasebs asxamda Tixisgan<br />

(robaqiZe, 1989, 32) – Gildən kasalar<br />

düzəldirdi.<br />

m. huseinzade naSromSi _<br />

Tanamedrove …azerbaijanuli ena<br />

“müasir Azerbaycan dili” ganixilavs<br />

“gamosvliTi” çıxışlıq brunvis -dan, -<br />

dən niSnis xmarebis ramdenime<br />

SemTxvevas da aRniSnavs, rom igi<br />

gviCvenebs moqmedebis dawyebis<br />

wertils: Moskvadan qayıtdı -<br />

moskovidan dabrunda;<br />

warmogvidgeba rogorc mizezis<br />

garemoeba: Tənbəllikdən bu vəziyyətə<br />

düşdü – sizarmacis gamo<br />

(“sizarmacidan”) Cavarda am<br />

mdgomareobaSi;<br />

-dan, -dən niSani gamoiyeneba ori<br />

sagnis Sedarebisas: Araz Oktaydan<br />

qoçaqdır - arazi oqtaize (“oqtaidan”)<br />

yoCaRia;<br />

Yaşar Kamaldan yaxşı oxuyur -<br />

iaSari qamilze (“qamildan”) kargad<br />

swavlobs;<br />

daerTvis sxvadasxva<br />

metyvelebis nawils da drois<br />

garemoebas gamoxatavs: Dünəndən -<br />

guSinidan, Bu gündən - dReidan,<br />

Köhnədən – ZvelTagan (“Zvelidan”);<br />

-dan, -dən niSandarTuli saxeli<br />

win, winaswar, Semdeg... zmnizedebTan<br />

erTad drois garemoebis funqcias<br />

asrulebs: İclasdan əvvəl - sxdomis<br />

bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

(“sxdomadan”) win; Bundan sonra - amis<br />

(“amidan”) Semdeg;<br />

igi gvxvdeba viTarebis<br />

garemoebis funqciiTac: birdan - uceb,<br />

Ucadan xmamaRla (“xmamaRlidan”),<br />

alcakdan - xmadabla (“xmadablidan”).<br />

m. huseinzade calke gamoyofs<br />

SemTxvevebs, rodesac çıxışlıq<br />

“gamosvliTi” brunvis niSani<br />

daerTvis arsebiT saxels da<br />

zedsarTavTan erTad Sedarebas<br />

gamoxatavs: sudan şəffaf _ wyalze<br />

(“wylidan”) Aankara, dildan ac -<br />

enaze (“enidan”) mware.<br />

mkvlevari sagangebod aRniSnavs,<br />

rom Tumca es niSani azerbaijanul<br />

enaSi mxolod erT brunvaSi<br />

dasturdeba, mas mainc mravli<br />

funqcia aqvs. Aaqve davZenT, rom<br />

“gamosvliTi” brunva gamoxatavs irib<br />

damatebas, magaliTad: Ninodan sorushdi<br />

- ninos (“ninodan”) hkiTxa.<br />

maSasadame, qarTulis _gan<br />

(_dan) Tandebulisagan gansxvavebiT,<br />

azerbaijanulis “gamosvliTi”<br />

brunvis niSans ufro meti funqcia<br />

aqvs. azerbaijanulidan qarTulad<br />

da qarTulidan azerbaijanulad<br />

Trgmnisas, aRreva xdeba TiTqmis<br />

yovelTvis, sadac dasturdeba -dan, -<br />

dən niSani, xolo qarTulSi _gan<br />

(_dan) Tandebuli:<br />

Tənbəllikdən düşdü –<br />

“sizarmacidan” Cavarda;<br />

Oktaydan qoçaqdır - oqtaize<br />

(“oqtaidan”) yoCaRia;<br />

Ninodan sorushdi - ninos<br />

(“ninodan”) hkiTxa;<br />

Kamaldan yaxşı oxuyur - iaSari<br />

qamilze (“qamildan”) kargad<br />

swavlobs;<br />

Bu gündən – dReidan, Köhnədən –<br />

ZvelTagan (“Zvelidan”);<br />

İclasdan əvvəl - sxdomis<br />

(“sxdomadan”) win; Bundan sonra - amis<br />

(“amidan”) Semdeg;<br />

birdan - uceb, Ucadan xmamaRla<br />

(“xmamaRlidan”), alcakdan - xmadabla<br />

(“xmadablidan”).<br />

maSasadame, Tu -dan, -dən<br />

niSniani sityva gamoxatavs mizezs,<br />

qarTulSi igi gadmoicema


ilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

naTesaobiTi brunvis formiTa da<br />

mizezis garemoebiT sizarmacis gamo<br />

(Tumca ara yovelTvis, Sdr.: Sen<br />

gamo).<br />

Sedareba gamoixateba –ze<br />

Tandebuliani micemiTiT: wyalze<br />

Ankara; damteba ki – micemiTi brunvis<br />

formiT: ninos hkiTxa da a. S.<br />

xazgasmiT unda aRiniSnos, rom<br />

msgavs SemTxvevebSi -dən niSnis<br />

gadmotana dauSvebelia.<br />

sailustracio masalis<br />

analizis safuZvelze SeiZleba<br />

davaskvnaT, rom mxolod oriode<br />

SemTxvevaa, rodesac moqmedebiT<br />

brunvaSi darTuli _gan Tandebuli<br />

emTxveva azerbaijanulis -dan,<br />

niSans, amis mizezi ki fonetikuri<br />

movlenebia. A<br />

amrigad, Tu -dan, -dən niSnian<br />

sityvas daesmis kiTxva - haradan<br />

saidan? nə vaxtdən_ rodidan? e. i. Tu<br />

gamoxatavs moqmedebis dawyebis<br />

adgilsa da dros, maSin<br />

gadaiTargmneba sityva, _dan ki<br />

ucvlelad gadmova: gayitardan _<br />

literatura<br />

matareblidan, məktəbdən _ skolidan;<br />

seherdən _dilidan; birincigundan -<br />

orSabaTidan...<br />

xolo rodesac -dan, -dən niSani,<br />

qarTulis naTesaobiTi brunvis<br />

formaze darTuli _gan<br />

Tandebulis msgavsad gamoxatavs:<br />

masalas, kuTvnilebas, mizezs, da<br />

pasuxobs kiTxvaze: kimdan _<br />

(“visgan”)? nedan _ (“risgan)”?<br />

qarTuli _gan Tandebuli unda<br />

gadmovitanoT: Ninodan getmek<br />

_“ninosgan wasvla”; Ağacdan duzeltmiş<br />

_ “xisgan gakeTebuli”; Soyuqdan<br />

titirilmiş _ `sicivisgan akankalebuli”...<br />

vfiqrobT, -dan, -dən brunvis<br />

niSnis xmarebis SemTxvevebi<br />

gamowvlilviT analizs moiTxovs,<br />

raTa azerbaijanulidan qarTulad<br />

da qarTulidan azerbaijanulad<br />

Targmnis dros SesaZlebeli gaxdes<br />

_ dan daboloebis meqanikurad<br />

gadatanis SemTxvevebis Semcireba.<br />

sarjvelaZe, 1997 - z. sarjvelaZe, Zveli qarTuli ena, Tb., 1997;<br />

SaniZe, 1980 - a. SaniZe, Txzulebani, III, Tbilisi, 1980;<br />

huseinzade, 1973M- Huseinzadə, Müasir Azerbaycan dili, morfogyia, III hisse, Baki, 1973.<br />

wyaroebi:<br />

vaJa fSavela, qarTveli mwerlebi skolaSi, wigni 5, Tbilisi, 2002;<br />

d. kldiaSvili, qarTveli mwerlebi skolaSi, wigni 7, Tbilisi, 2002;<br />

g. leoniZe, qarTveli mwerlebi skolaSi, wigni 14, Tbilisi, 2001;<br />

r. metreveli, daviT IV aRmaSenebeli, Tbilisi, 1986;<br />

l. mrelaSvili,rCeuli Txzulebani, I, 1990;<br />

gr. robaqiZe, gvelis perangi, falestra, Tbilisi, 1989;<br />

m. javaxiSvili, qarTveli mwerlebi skolaSi, wigni 10, Tbilisi, 2000;<br />

i. WavWavaZe, qarTveli mwerlebi skolaSi, wigni 3, Tbilisi, 2007.<br />

47


48<br />

Ana Babluani<br />

Teaching Azerbaijanians how to use preposition – “from” - gan (dan)<br />

ABSTRACT<br />

bilingvuri ganaTleba, #1, 2010<br />

Unlike Georgian preposition -“from” - gan (dan) “outgoing” cases have more functions.<br />

When translating from Azerbaijani into Georgian and vice-versa where preposition -dan, dən<br />

and Georgian preposition –gan(dan) is used mixing usually occurs. In accordance with<br />

analysis of the illustrative material, we can conclude that only one case when a preposition -<br />

from in prepositional case agrees with Azerbaijani -dan as a result of assimilation and sound<br />

loss. So if a word with preposition “from” is asked: where … from? From which? Since<br />

when? That is the expression of place and time, then these would be translated into Georgian<br />

directly and preposition -dan carrying unchangeably: gayitardan – from train; məktəb dən –<br />

from school; səhər dən – from morning; birincigündən – from Monday. But when -dan, dən<br />

express material, belonging, cause and subject with questions: kimdən? From whom; nədən?<br />

which… from? Georgian preposition - gan (from) would be used in instrumental case:<br />

Ninodan getmek - go away from Nino; Ağacdan düzəltmiş - made from wood; Soyuqdan<br />

titrəmiş - shiver with cold. We think that -dan, dən requires a particular analysis for<br />

translation from Azerbajani into Georgian and vice-versa in order to avoid carrying this<br />

preposition -dan automatically.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!