15.07.2013 Views

Documento in formato pdf

Documento in formato pdf

Documento in formato pdf

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

OSSERVAZION DI UNE CELULE VEGJETÂL<br />

La cevole (Allium cepa) e aparten ae famee des Liliaciis; la part comestibile de plante e je un<br />

bulbi soterani e lis sôs celulis vivis a son cence clorofile.<br />

Materiâl che al covente:<br />

Microscopi<br />

Une cevole<br />

Une p<strong>in</strong>zute<br />

Fuarpeutis<br />

Un verut orloi<br />

Veruts puarte ogjets<br />

Aghe distilade<br />

Contegotis, pipute o un piçul sborfadôr<br />

Blu di metilen (colorant)<br />

PROCEDIMENT<br />

1. Prepare une soluzion di aghe distilade e blu di metilene (une gote di colorant e trê di<br />

aghe) <strong>in</strong>tal verut orloi.<br />

2. Taie la cevole <strong>in</strong> cuatri tocs, osserve lis fueis esternis protetivis di consistence dal papîr e<br />

chês <strong>in</strong>ternis cjarnosis che si separ<strong>in</strong> facilmentri, e gjave une fuee cjarnose.<br />

Secont te, par cualis funzions si sono specializâts i doi gjenars di fueis (catafii) che tu stâs<br />

osservant?<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

3. Judanti cuntune p<strong>in</strong>zute, tire vie dôs piçulis porzions de pielute sutile e trasparente<br />

(epidermide) che e <strong>in</strong>voluce la superficie difûr dai catafii cjarnôs.<br />

4. Met dentri une porzion <strong>in</strong>te soluzion di blu di metilen par 8 m<strong>in</strong>ûts.<br />

5. Poie la seconde porzion suntun verut, procurant che no si form<strong>in</strong> pleis o strâts un parsore<br />

di chel altri.<br />

6. Strucje parsore dal preparât une gote di aghe distilade e fâs tacâ il verut pichetant cun<br />

delicatece par parâ vie dutis lis bufulis di aiar.<br />

7. Osserve il preparât e dissegnilu:


8. Passâts i vot m<strong>in</strong>ûts, resente cul piçul sborfadôr il verut orloi cun dentri il preparât colorât,<br />

f<strong>in</strong>tremai che la aghe no deventi nete.<br />

9. Tire vie il preparât e va <strong>in</strong>denant cu la osservazion al microscopi dissegnant ce che tu<br />

viodis, tant che tu âs fat cu la prime porzion:<br />

Parcè, secont te, la epidermide ise une robe che e va ben di osservâ al microscopi otic?<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

Cemût sono metudis lis celulis de epidermide tes fueis di cevole?<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

Parcè àno cheste disposizion, secont te?<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

Cualis struturis sono plui evidentis <strong>in</strong>tal preparât colorât?<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

Osserve il nucli: nol è <strong>in</strong> posizion centrâl, cuale podaressie jessi la reson?<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

_______________________________________________________________________________________


OSSERVAZION DI UNE CELULE VEGJETÂL<br />

Secont te, par cualis funzions si sono specializâts i doi gjenars di fueis (catafii) che tu stâs<br />

osservant?<br />

Lis fueis plui esternis a àn une funzion protetive, chês <strong>in</strong>ternis, plui cjarnosis a àn une funzion di<br />

risierve.<br />

Parcè, secont te, la epidermide ise une robe che e va ben di osservâ al microscopi otic?<br />

E je un tiessût nevore sutîl e trasparent: chestis qualitâts a fas<strong>in</strong> passâ il lusôr mandât fûr dal<br />

microscopi a traviers dal preparât metût sul verut, cussì si pues osservâlu miôr.<br />

Cemût sono metudis lis celulis de epidermide tes fueis di cevole?<br />

Lis celulis, di forme cuasi retangolâr, a son metudis une dongje che altre come i cuadrei di un<br />

paviment.<br />

Parcè àno cheste disposizion, secont te?<br />

A àn cheste disposizion parcè che a son celulis epidermichis che a àn la funzion di isolâ e di<br />

dif<strong>in</strong>di dal ambient esterni i tiessûts che a stan sot.<br />

Cualis struturis sono plui evidentis <strong>in</strong>tal preparât colorât?<br />

Intal preparât colorât e je plui evidente la parêt celulâr, deventade di colôr blu.<br />

Osserve il nucli: nol è <strong>in</strong> posizion centrâl, cuale podaressie jessi la reson?<br />

Il nucli al è spostât dongje de parêt, parcè che la part centrâl de celule e je jemplade di un unic,<br />

grant vacuoli.


OSSERVAZIONE DI UNA CELLULA VEGETALE<br />

La cipolla (Allium cepa) appartiene alla famiglia delle Liliacee; la parte commestibile della pianta è<br />

un bulbo sotterraneo le cui cellule vive sono prive di clorofilla.<br />

Materiale occorrente:<br />

· Microscopio<br />

· Una cipolla<br />

· P<strong>in</strong>zetta<br />

· Forbic<strong>in</strong>a<br />

· Un vetr<strong>in</strong>o d'orologio<br />

. Vetr<strong>in</strong>i portaoggetto e coprioggetto<br />

· Acqua distillata<br />

· Contagocce, pipetta o spruzzetta<br />

· Blu di metilene (colorante)<br />

Procedimento:<br />

2. Prepara una soluzione di acqua distillata e blu di metilene (una goccia di colorante e tre di<br />

acqua) <strong>in</strong> un vetr<strong>in</strong>o d'orologio.<br />

3. Taglia la cipolla <strong>in</strong> quattro parti, osserva le foglie esterne protettive di consistenza<br />

papiracea e quelle <strong>in</strong>terne carnose che si separano facilmente, e preleva una foglia<br />

carnosa.<br />

Secondo te, per quali funzioni si sono specializzate i due tipi di foglia (catafilli) che stai<br />

osservando?<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

4. Con l'aiuto della p<strong>in</strong>zetta rimuovi due piccole porzioni della pellic<strong>in</strong>a sottile e trasparente<br />

(epidermide) che avvolge la superficie esterna dei catafilli carnosi.<br />

5. Immergi uno dei frammenti nella soluzione di blu di metilene per 8 m<strong>in</strong>uti.<br />

6. Posa il secondo frammento sul vetr<strong>in</strong>o portaoggetto avendo cura che non si form<strong>in</strong>o pieghe<br />

o strati sovrapposti.<br />

7. Versa sul preparato una goccia di acqua distillata e fai aderire il vetr<strong>in</strong>o coprioggetto<br />

picchiettando delicatamente per elim<strong>in</strong>are tutte le bolle d'aria.<br />

8. Osserva il preparato e disegnalo:


9. Trascorsi gli otto m<strong>in</strong>uti risciacqua con una spruzzetta il vetro d'orologio contenente il<br />

preparato colorato f<strong>in</strong>ché l'acqua non risulti pulita.<br />

10. Rimuovi il preparato e procedi nuovamente all'osservazione al microscopio disegnando ciò<br />

che vedi come hai fatto con il primo frammento:<br />

Perché, secondo te, l'epidermide è un tessuto che si presta all'osservazione al microscopio ottico?<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

______________________________________________________________________________________<br />

Come sono disposte le cellule dell'epidermide delle foglie di cipolla?<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

Perché hanno questa disposizione secondo te?<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

Quali strutture risultano maggiormente evidenti nel preparato colorato?<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

Osserva il nucleo: non si trova <strong>in</strong> posizione centrale, quale potrebbe essere la ragione?<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

_______________________________________________________________________________________


OSSERVAZIONE DI UNA CELLULA VEGETALE<br />

Secondo te, per quali funzioni si sono specializzate i due tipi di foglia (catafilli) che stai<br />

osservando?<br />

Le foglie più esterne hanno una funzione protettiva, quelle <strong>in</strong>terne più carnose hanno una funzione<br />

di riserva.<br />

Perché, secondo te, l'epidermide è un tessuto che si presta all'osservazione al microscopio ottico?<br />

Perché è un tessuto molto sottile e trasparente, queste caratteristiche permettono alla fonte<br />

lum<strong>in</strong>osa emessa dal microscopio di attraversare il preparato posto sul vetr<strong>in</strong>o rendendolo<br />

facilmente osservabile.<br />

Come sono disposte le cellule dell'epidermide delle foglie di cipolla?<br />

Le cellule, di forma quasi rettangolare, sono vic<strong>in</strong>e l'una all'altra come le mattonelle di un<br />

pavimento.<br />

Perché hanno questa disposizione secondo te?<br />

Hanno questa disposizione perché sono cellule epidermiche che hanno la funzione di isolare e<br />

proteggere dall'ambiente esterno i tessuti sottostanti.<br />

Quali strutture risultano maggiormente evidenti nel preparato colorato?<br />

Nel preparato colorato la parete cellulare e il nucleo si dist<strong>in</strong>guono molto meglio perché hanno<br />

assunto un'<strong>in</strong>tensa colorazione blu.<br />

Osserva il nucleo: non si trova <strong>in</strong> posizione centrale, quale potrebbe essere la ragione?<br />

Il nucleo si trova sempre <strong>in</strong> prossimità della parete, perché la parte centrale della cellula è<br />

occupata da un unico grande vacuolo.


LA SENSAZION TERMICHE<br />

(ae schede e ven zontade une tabele che e mostre i valôrs di conducibilitât termiche di cualchi<br />

materiâl)<br />

MATERIÂI<br />

- Prime part<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

- Seconde part_________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

PROCEDIMENT<br />

Prime part: tocjâ i ogjets fats di materiâi diferents metûts sul banc di un biel pieç te aule;<br />

metiju <strong>in</strong> ord<strong>in</strong> daûr des sensazions dal plui cjalt al plui frêt; misurâ daspò la temperature e<br />

controlâ la conducibilitât termiche su la tabele, scrivi i dats su la tabele.<br />

Seconde part: jemplâ une tace cun aghe un grum cjalde, une cun aghe clipe e la tierçe<br />

cun aghe frede e misurâ la temperadure de aghe di ogni tace.<br />

Meti dentri <strong>in</strong>tal stes moment e per un m<strong>in</strong>ût un dêt di une man <strong>in</strong>te tace di aghe frede un<br />

dêt di une man <strong>in</strong>te tace di aghe cjalde.<br />

Passât il timp <strong>in</strong>dicât, <strong>in</strong>fondâ i stes dêts <strong>in</strong>te tace di aghe clipe.<br />

OSSERVAZIONS<br />

Prime part:<br />

Met <strong>in</strong> ord<strong>in</strong> i ogjets, di chel che tu âs s<strong>in</strong>tût plui cjalt a chel che tu âs s<strong>in</strong>tût plui frêt<br />

MATERIÂL TEMPERADURE CONDUCIBILITÂT<br />

Sono grandis diferencis di valôr <strong>in</strong>tes che tu âs?<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

Sono grandis diferencis di valôr <strong>in</strong>tes conducibilitâts termichis dai materiâi tocjâts?


________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

Seconde part:<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

CONCLUSIONS<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________


LA SENSAZION TERMICHE<br />

MATERIÂI<br />

- Prime part: ogjets di len, plastiche, veri, metal, lane, polistirûl.<br />

- Seconde part: tacis di plastiche, beutis cun dentri aghe a temperaturis diferentis (<br />

cjalde, frede, clipe) termometri.<br />

OSSERVAZIONI:<br />

Prime part: i ogjets tocjâts, daûr dai materiâi che a son fats, a son s<strong>in</strong>tûts de nestre piel<br />

plui cjalts o plui frêts. Misurant la temperadure cul termometri però no si pales<strong>in</strong> diferencis.<br />

Le<strong>in</strong>t i valôrs di conducibilitât termiche dai diviers materiâi tocjâts si pues notâ che a<br />

vegn<strong>in</strong> s<strong>in</strong>tûts tant che plui frêts chei che a present<strong>in</strong> valôrs di conducibilitât termiche plui<br />

alts.<br />

Seconde part: il dêt che al jere <strong>in</strong>te aghe frede al s<strong>in</strong>t une temperadure plui alte rispiet<br />

al dêt che al jere <strong>in</strong>te aghe cjalde, ancje se ancje se la temperadure de tace cu la aghe<br />

clipe e je uniforme.<br />

CONCLUSIONS:<br />

Prime part: il dêt e l’ogjet tocjcât a àn temperaduris diferentis ( ducj i ogjets a son plui<br />

frêts de temperadure dal cuarp) e il calôr al passe <strong>in</strong> maniere naturâl di chel plui cjalt a<br />

chel plui frêt f<strong>in</strong> che al a rive al ecuilibri; <strong>in</strong>tai materiâi cun alte conducibilitât termiche, il<br />

calôr de piel al passe di corse <strong>in</strong> chês altris moleculis dal ogjet provocant la senzazion di<br />

disfredament subitani.<br />

Seconde part: met<strong>in</strong>t i dêts <strong>in</strong>tai recipients di aghe a temperature diferente, <strong>in</strong>tun câs la<br />

piel si è sfredade, e <strong>in</strong> chel altri si è scjaldade; cuant che si met<strong>in</strong> i dêts <strong>in</strong>te aghe clipe,<br />

cheste diference fra la temperature de piel dai dêts e chê de aghe e je metude <strong>in</strong> evidence<br />

de sensazion che si s<strong>in</strong>t: i nestris sens a misur<strong>in</strong> cun grande precision lis diferencis di<br />

temperature jenfri la piel e il cuarp che al é tocjât, e no la agjitazion termiche efetive (<br />

temperadure) dai cuarps come che al fâs il termometri.


LA SENSAZIONE TERMICA<br />

(alla scheda viene allegata una tabella che riporta i valori di conducibilità termica di qualche<br />

materiale)<br />

MATERIALI<br />

Prima parte<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

Seconda parte_________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

PROCEDIMENTO<br />

Prima parte: toccare gli oggetti costituiti da materiali diversi, disposti sul banco e<br />

presenti da tempo nell’aula; ord<strong>in</strong>arli sulla base delle sensazioni, dal più caldo al più<br />

freddo; misurarne poi la temperatura e controllarne la conducibilità termica sulla tabella,<br />

scrivere i dati raccolti nella tabella.<br />

Seconda parte: riempire un bicchiere con dell’acqua molto calda, uno con acqua tiepida,<br />

e il terzo con acqua fredda e misurare la temperatura dell’acqua <strong>in</strong> ciascun bicchiere.<br />

Immergere contemporaneamente e per un m<strong>in</strong>uto un dito di una mano nel bicchiere<br />

contenente acqua fredda, e un dito dell’altra mano nel bicchiere contenente acqua calda.<br />

Trascorso il tempo <strong>in</strong>dicato, immergere le stesse dita nel bicchiere contenente acqua<br />

tiepida.<br />

OSSERVAZIONI<br />

Prima parte:<br />

Riord<strong>in</strong>a gli oggetti, da quello percepito come più caldo a quello sentito come più freddo.<br />

MATERIALE TEMPERATURA CONDUCIBILITÀ<br />

Ci sono grandi differenze di valore tra le temperature misurate?<br />

________________________________________________________________________________


________________________________________________________________________________<br />

Ci sono grandi differenze di valore tra le conducibilità termiche dei materiali toccati?<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

Seconda parte:<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

CONCLUSIONI<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________


LA SENSAZIONE TERMICA<br />

(soluzione)<br />

MATERIALI<br />

- Prima parte oggetti di legno, plastica, vetro, metallo, lana, polistirolo<br />

- Seconda parte bicchieri di plastica, beute contenenti acqua a diverse temperature (calda,<br />

fredda, tiepida), termometro.<br />

OSSERVAZIONI:<br />

Prima parte : gli oggetti toccati, a seconda del materiale di cui sono composti, vengono<br />

percepiti dalla nostra pelle più caldi o più freddi. Misurandone la temperatura con il termometro<br />

però non si notano differenze. Leggendo i valori di conducibilità termica dei diversi materiali toccati<br />

si può notare che vengono sentiti come più freddi quelli che presentano valori di conducibilità<br />

termica più alti.<br />

Seconda parte: il dito che era immerso nell'acqua fredda percepisce una temperatura<br />

maggiore rispetto al dito che si trovava immerso nel bicchiere contenente acqua calda anche se la<br />

temperatura del bicchiere dell'acqua tiepida è uniforme.<br />

CONCLUSIONI:<br />

Prima parte: il dito e l'oggetto toccato hanno temperature diverse (tutti gli oggetti sono più<br />

freddi della temperatura corporea) e il calore fluisce spontaneamente da quello più caldo a quello<br />

più freddo f<strong>in</strong>o a raggiungere l'equilibrio; nei materiali ad alta conducibilità termica il calore della<br />

pelle viene trasferito molto rapidamente alle altre molecole dell'oggetto provocando la sensazione<br />

di repent<strong>in</strong>o raffreddamento.<br />

Seconda parte: immergendo le dita <strong>in</strong> recipienti contenenti acqua a temperatura diversa, <strong>in</strong> un<br />

caso la pelle si è raffreddata e nell'altro si è riscaldata; al momento dell'immersione nell'acqua<br />

tiepida tale differenza tra la temperature della pelle delle dita e quella dell'acqua a contatto con<br />

essa viene messa <strong>in</strong> evidenza dalla sensazione percepita: i nostri sensi misurano con grande<br />

precisione le differenze di temperatura tra la pelle e il corpo che viene toccato e non l'effettiva<br />

agitazione termica (temperatura) dei corpi come fa il termometro.


LA AGJITAZION TERMICHE<br />

MATERIÂI<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

PROCEDIMENT<br />

Jemplâ un prov<strong>in</strong> cun aghe distilade e misurâ la temperadure de aghe; scjassâ benon il<br />

prov<strong>in</strong> par un m<strong>in</strong>ût, viod<strong>in</strong>t di sierâ cul poleâr la viertidure. Ae f<strong>in</strong> de operazion, misurâ<br />

une altre volte la temperadure.<br />

OSSERVAZIONS<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

CONCLUSIONS<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________


________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

RAPPRESENTE L'ESPERIMENT CUNTUN DISSEN<br />

LA AGJITAZION TERMICHE<br />

MATERIÂI<br />

Prov<strong>in</strong>s, beutis di aghe distilade, termometri.<br />

PROCEDIMENT<br />

Jemplâ un prov<strong>in</strong> cun aghe distilade e misurâ la temperadure de aghe; scjassâ benon il<br />

prov<strong>in</strong> par un m<strong>in</strong>ût, viod<strong>in</strong>t di sierâ cul poleâr la viertidure. Ae f<strong>in</strong> de operazion, misurâ<br />

une altre volte la temperadure.<br />

OSSERVAZIONS<br />

La temperature de aghe e je cressude daspò vê scjassât il prov<strong>in</strong>.<br />

CONCLUSIONS<br />

La energie mecaniche si je trasferide aes parteselis dI aghe fas<strong>in</strong>t cressi la lôr agjitazion<br />

termiche che e pues jessi rilevade cul aument de temperadure sul termometri.


L'AGITAZIONE TERMICA<br />

MATERIALI<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

PROCEDIMENTO<br />

Riempire una provetta con dell'acqua distillata e misurare la temperatura dell'acqua;<br />

agitare vigorosamente la provetta per un m<strong>in</strong>uto, avendo cura di chiuderne con il pollice<br />

l'apertura.<br />

Al term<strong>in</strong>e dell'operazione misurare nuovamente la temperatura.<br />

OSSERVAZIONI<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

CONCLUSIONI<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________


________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

RAPPRESENTA L'ESPERIMENTO CON UN DISEGNO<br />

L'AGITAZIONE TERMICA<br />

MATERIALI<br />

Provette, beute contenenti acqua distillata, termometro<br />

PROCEDIMENTO<br />

Riempire una provetta con dell'acqua distillata e misurare la temperatura dell'acqua;<br />

agitare vigorosamente la provetta per un m<strong>in</strong>uto, avendo cura di chiuderne con il pollice<br />

l'apertura.<br />

Al term<strong>in</strong>e dell'operazione misurare nuovamente la temperatura.<br />

OSSERVAZIONI<br />

La temperatura dell'acqua è lievemente aumentata dopo aver agitato la provetta<br />

CONCLUSIONI<br />

L'energia meccanica si è trasferita alle particelle d'acqua aumentando la loro agitazione<br />

termica che può essere rilevata con un aumento della temperatura sul termometro.


DIFUSION DAL INGJUSTRI INTE AGHE<br />

MATERIÂI<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

PROCEDIMENT<br />

Jemplâ un prov<strong>in</strong> cun aghe cjalde e un provIN cun aghe frede, strucjâ cualchi gote di<br />

<strong>in</strong>gjustri <strong>in</strong> ogni prov<strong>in</strong> e spietâ 5 m<strong>in</strong>ûts.<br />

OSSERVAZIONS<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

CONCLUSIONS<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________


________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

RAPRESENTE L'ESPERIMENT CUNTUN DISSEN


DIFUSION DAL INGJUSTRI INTE AGHE<br />

MATERIÂI<br />

Prov<strong>in</strong>s, beutis di aghe di dferentis temperaduris ( cjalde, frede, clipe), termometri, <strong>in</strong>gjustri<br />

PROCEDIMENT<br />

Jemplâ un prov<strong>in</strong> cun aghe cjalde e un provIN cun aghe frede, strucjâ cualchi gote di<br />

<strong>in</strong>gjustri <strong>in</strong> ogni prov<strong>in</strong> e spietâ 5 m<strong>in</strong>ûts.<br />

OSSERVAZIONS<br />

La velocitât di difusion dal <strong>in</strong>gjustri e cres cul cressi de temperadure de aghe.<br />

CONCLUSIONS<br />

Lis moleculis dI aghe si mov<strong>in</strong> plui sveltis cuant che la temperadure de aghe e je plui alte,<br />

e cussì a sfant<strong>in</strong> daurman la gote di <strong>in</strong>gjustri.


DIFFUSIONE DELL'INCHIOSTRO NELL'ACQUA<br />

MATERIALI<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

PROCEDIMENTO<br />

Riempire una provetta con dell'acqua calda e una provetta con dell'acqua fredda, versare<br />

qualche goccia d'<strong>in</strong>chiostro <strong>in</strong> ogni provetta ed aspettare 5 m<strong>in</strong>uti.<br />

OSSERVAZIONI<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

CONCLUSIONI<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________


________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

RAPPRESENTA L'ESPERIMENTO CON UN DISEGNO


DIFFUSIONE DELL'INCHIOSTRO NELL'ACQUA<br />

MATERIALE<br />

Provette, beute contenenti acqua a diverse temperature (calda, fredda, tiepida), termometro,<br />

<strong>in</strong>chiostro<br />

OSSERVAZIONI<br />

La velocità di diffusione dell'<strong>in</strong>chiostro aumenta con l'aumentare della temperatura dell'acqua<br />

CONCLUSIONI<br />

Le molecole d'acqua si muovono più velocemente quando la temperatura dell'acqua è<br />

maggiore e qu<strong>in</strong>di disperdono più rapidamente la goccia d'<strong>in</strong>chiostro.


Peraulis clâf:<br />

Sensazion termiche: percezion termiche dai cuarps tocjâts de nestre piel, <strong>in</strong> gracie dai recetôrs<br />

cutaniis: i corpusui di Krause e di Ruff<strong>in</strong>i.<br />

Temperadure: nivel di agjitazion termiche des molecolis di un cuarp, e cres cu la <strong>in</strong>cressite dal<br />

moviment des moleculis.<br />

TermometrI: strument di misure de temperadure (nivel di agjitazion termiche di un cuarp).<br />

Conducibilitât termiche: misure de capacitât di une sostance DI trasmeti il calôr, e dipent dome<br />

de nature dal materiâl.<br />

Difusion: la difusion al è il traspuart di une sostance di une aree dulà che si cjate <strong>in</strong> alte<br />

concentrazion viers une aree contune concentrazion plui basse.<br />

TABELLE DE CONDUCIBILITÂT TERMICHE DI CUALCHI MATERIÂL<br />

MATERIÂL CONDUCIBILITÂT TERMICHE K<br />

Açâr 45<br />

Aghe 0,6<br />

Alum<strong>in</strong>i 210<br />

Arie 0,03<br />

Carton 0,2<br />

Diamant 1000-2600<br />

Zes 0,4<br />

Lane 0,05<br />

Len 0,1 – 0,2<br />

Plastiche 0,2<br />

Polistirûl 0,05<br />

Leton 111<br />

Veri 1,1


Parole chiave:<br />

Sensazione termica: percezione termica dei corpi che vengono toccati dalla nostra pelle grazie ai<br />

recettori cutanei : i corpuscoli di Krause e di Ruff<strong>in</strong>i.<br />

Temperatura: livello di agitazione termica delle molecole di un corpo essa aumenta all'aumentare<br />

del moto delle molecole.<br />

Termometro: strumento di misura della temperatura (livello di agitazione termica di un corpo).<br />

Conducibilità termica: misura della capacità di una sostanza a trasmettere il calore e dipende solo<br />

dalla natura del materiale.<br />

Diffusione: la diffusione è il trasporto di sostanza da un'area <strong>in</strong> cui essa è presente ad alta<br />

concentrazione verso una a più bassa concentrazione.<br />

TABELLA DELLA CONDUCIBILITÀ TERMICA DI ALCUNI MATERIALI<br />

MATERIALE CONDUCIBILITÀ TERMICA K<br />

Acciaio 45<br />

Acqua 0,6<br />

Allum<strong>in</strong>io 210<br />

Aria 0,03<br />

Cartone 0,2<br />

Diamante 1000-2600<br />

Gesso 0,4<br />

Lana 0,05<br />

Legno 0,1 – 0,2<br />

Plastica 0,2<br />

Polistirolo 0,05<br />

Ottone 111<br />

Vetro 1,1


LA DILATAZION TERMICHE<br />

MATERIÂI:<br />

a)______________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

b)______________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

c)______________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

PROCEDIMENT:<br />

a) Fâ passâ la sferute di metal fûr dal anel dal dispositîf di Gravesande, scjaldâ la sferute<br />

cuntune lampade a alcul e ripeti la azion.<br />

b) Meti une beute cun 500 ml di aghe frede su la piastre eletriche, pôc pr<strong>in</strong> che e boli e<br />

cjalâ il nivel de aghe.<br />

c) Lassâ tal frêt une beute e taponâi l'imbocjadure cuntun balonut flap, daspò meti la<br />

beute cul balonut sul termosifon.<br />

OSSERVAZIONS:<br />

a)______________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

b)______________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________


c)______________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

CONCLUSIONS:<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

RAPPRESENTE L’ESPERIMENT CONTUN DISSEN


LA DILATAZION TERMICHE<br />

SPIEGAZION<br />

MATERIÂI:<br />

a)______________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

b)______________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

c)______________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

OSSERVAZIONS:<br />

a) une volte che e je stade scjaldade, la sferute di metal no rive plui a passâ fûr pal anel<br />

b) il nivel de aghe al è cressût<br />

c) il balonut e si è disglonfât<br />

CONCLUSIONS:<br />

Un cuarp scjaldât al ocupe un volum plui grant: chest fenomen al sucêt <strong>in</strong> ducj i tre stâts di<br />

agregazion de materie e si clame “dilatazion termiche”.


LA DILATAZIONE TERMICA<br />

MATERIALI:<br />

a)______________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

b)______________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

c)______________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

PROCEDIMENTO:<br />

a) far attraversare alla sferetta di metallo l'anello del dispositivo di Gravesande, scaldare la<br />

sferetta con una lampada ad alcol e ripetere l'azione.<br />

b) posare una beuta contenente 500 ml di acqua fredda sulla piastra elettrica, poco prima<br />

dell'ebollizione osservare il livello dell'acqua.<br />

c) lasciare al freddo una beuta e coprirne poi l'imboccatura con un pallonc<strong>in</strong>o sgonfio,<br />

posare poi la beuta con il pallonc<strong>in</strong>o sul termosifone.<br />

OSSERVAZIONI:<br />

a)______________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

b)______________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________


c)______________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

CONCLUSIONI:<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

MOSTRA L’ESPERIMENTO CON UN DISEGNO


LA DILATAZIONE TERMICA<br />

MATERIALI:<br />

a)______________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

b)______________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

c)______________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

OSSERVAZIONI:<br />

a) dopo il suo riscaldamento, la sferetta di metallo non attraversa più l’anello<br />

b) il livello dell’acqua è salito<br />

c) il pallonc<strong>in</strong>o si è gonfiato<br />

CONCLUSIONI:<br />

Un corpo riscaldato occupa un volume maggiore: questo fenomeno avviene <strong>in</strong> tutti e tre gli<br />

stati di aggregazione della materia e prende il nome di “dilatazione termica”.


MATERIÂI<br />

ESPERIMENT SU LA PRESSION<br />

Un ûf dûr<br />

Une beute di veri termo-resistent<br />

Aghe<br />

Un fornel eletric<br />

PROCEDIMENT<br />

Strucje la aghe <strong>in</strong>te beute f<strong>in</strong> a rivâ almancul a metât de sô capacitât<br />

Met la beute sul fornel e scjalde la aghe f<strong>in</strong> cuant che e bol<br />

Intant gjave il scus dal ûf dûr<br />

Tire vie la beute dal fornel, doprant un cjap<strong>in</strong> par precauzion<br />

Met l’ûf su la imbocjadure de beute<br />

OSSERVAZIONS<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

CONCLUSIONS<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

RAPPRESENTE L’ESPERIMENT CONTUN DISSEN


OSSERVAZIONS<br />

Par un pôc l’ûf al reste li, e la aghe e f<strong>in</strong>ìs di boli. Su lis parêts si viod<strong>in</strong> lis gotis di aghe<br />

che a col<strong>in</strong> jù. L’ûf al cambie forme e biel planc al jentre <strong>in</strong>te beute e al cole <strong>in</strong>te aghe.<br />

CONCLUSIONS<br />

O podìn dedusi che il vapôr si è condensât su lis parêts e duncje la pression <strong>in</strong>terne e je<br />

calade, e chê esterne e à sburtât l’ûf e lu à fat colâ dentri te beute.<br />

SPIEGAZION SIENTIFICHE<br />

L’ûf al è passât pe imbocjadure de beute, gambiant la forme. Daspò al è colât <strong>in</strong>te beute.<br />

Dilunc chest timp, lis parêts <strong>in</strong>ternis de beute a si son ofegadis e a si son formadis tantis<br />

gotis di aghe.<br />

Il vapôr che si svilupe <strong>in</strong>tant dal riscjaldament de aghe al sburte fur une part dal aiar che al<br />

è dentri te beute; l’ ûf poiât su le imbocjadure de beute nol fas saltâ fur il vapôr, e a nol fâs<br />

jentrâ l’aiar di di fur.<br />

Cul lâ dal timp, lis molecolis di vapôr a si mov<strong>in</strong> plui biel planc ( agitazion termiche) e<br />

daspò a pass<strong>in</strong> al stât licuit ( condensazion), ofegant lis parêts <strong>in</strong>ternis de beute: par chest<br />

al cale il numar des molecolis al stât aeriformi e e cale la pression <strong>in</strong>terne.<br />

La pression dal aiar difûr e je costante e plui alte, e e sburte l’ûf viersl’<strong>in</strong>terni.


OSSERVAZION DES CELULIS ANIMÂI<br />

MATERIÂI:<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

PROCEDIMENT:<br />

Passâ une ponte dal cottonfioc steril te mucose <strong>in</strong>terne dal smursiel e sfreolâ cun<br />

delicatece <strong>in</strong> mût di puartâ vie cualchi celule.<br />

Meti jû l’epiteli a pene gjavât sul verut puarte ogjets, rionzi contune gote di aghe e taponâ<br />

cuntun verut pichietant par parâ vie li sbufulis di aiar jenfri lis dôs superficiis.<br />

Ripeti la operazion cunun verut diviers.<br />

Doprant il contegotis, poiâ une gote di colorant e spietâ dîs m<strong>in</strong>ûts, par che e puedi agjî sul<br />

preparât. Resentâ cun cualchi gote di aghe distilade f<strong>in</strong> cuant che il verut nol sarà di gnûf<br />

<strong>in</strong>colôr. Taponâ cul verut e osservâ al microscopi ducj i doi i preparâts, tacant dal<br />

<strong>in</strong>grandiment plui piçul.<br />

OSSERVAZIONS:<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

CONCLUSIONS<br />

Cemût si rigjavial il valôr dal <strong>in</strong>grandiment doprât?<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

Ce <strong>in</strong>grandiments âstu doprât pe osservazion?<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

Cuâl podaressial jessi l'ord<strong>in</strong> di grandece di une celule animâl?<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

Ce struturis de celule sono metudis <strong>in</strong> evidence cu la colorazion dal blu di metilene?<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


OSSERVAZIONE DI CELLULE ANIMALI<br />

MATERIALI:<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

PROCEDIMENTO:<br />

Passare un'estremità del cottonfioc sterile nella mucosa <strong>in</strong>terna della guancia e sfregare<br />

delicatamente <strong>in</strong> modo da asportarne alcune cellule. Stendere l’epitelio appena prelevato<br />

sul vetr<strong>in</strong>o portaoggetti, aggiungere una goccia di acqua distillata e posare il vetr<strong>in</strong>o<br />

coprioggetto picchiettandolo delicatamente <strong>in</strong> modo da elim<strong>in</strong>are le bolle d'aria tra le due<br />

superfici.<br />

Ripetere l'operazione con un altro vetr<strong>in</strong>o.<br />

Con l'aiuto di una pipetta deporre una goccia di colorante e attendere una dec<strong>in</strong>a di m<strong>in</strong>uti<br />

perché possa agire sul preparato. Risciacquare con qualche goccia di acqua distillata<br />

f<strong>in</strong>ché il vetr<strong>in</strong>o non sarà di nuovo <strong>in</strong>colore. Posare il vetr<strong>in</strong>o coprioggetto e osservare al<br />

microscopio entrambi i preparati partendo dall'<strong>in</strong>grandimento m<strong>in</strong>ore.<br />

OSSERVAZIONI:<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

CONCLUSIONI<br />

Come si ottiene il valore dell'<strong>in</strong>grandimento usato?<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

Quali <strong>in</strong>grandimenti hai usato per l'osservazione?<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

Quale potrebbe essere l'ord<strong>in</strong>e di grandezza di una cellula animale?<br />

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

Quali strutture della cellula vengono messe <strong>in</strong> evidenza dalla colorazione con blu di<br />

metilene?<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


OSSERVAZIONE DI CELLULE ANIMALI<br />

(souzione)<br />

MATERIALI:<br />

Microscopio ottico, vetr<strong>in</strong>o porta-oggetti, vetr<strong>in</strong>o copri-oggetti, cottonfioc., acqua distillata,<br />

colorante (blu di metilene o t<strong>in</strong>tura di iodio), pipetta o contagocce.<br />

OSSERVAZIONI:<br />

Le cellule, sono distanti <strong>in</strong> quanto l’epitelio è disgregato. Il nucleo e il citoplasma sono ben<br />

evidenziati nelle cellule colorate con il blu di metilene, il nucleo si trova <strong>in</strong> posizione<br />

centrale.<br />

CONCLUSIONI<br />

Come si ottiene il valore dell'<strong>in</strong>grandimento usato?<br />

L'<strong>in</strong>grandimento è il prodotto dell'<strong>in</strong>grandimento dell'oculare per quello dell'obiettivo.<br />

Quali <strong>in</strong>grandimenti hai usato per l'osservazione?<br />

Sono stati utilizzati i seguenti <strong>in</strong>grandimenti: 10 x 4 = 40 <strong>in</strong>grandimenti, 10 x 10 = 100<br />

<strong>in</strong>grandimenti, 10 x 40 = 400 <strong>in</strong>grandimenti.<br />

Quale potrebbe essere l'ord<strong>in</strong>e di grandezza di una cellula animale?<br />

Osservando la cellula al microscopio sembrerebbe grande pochi millimetri, l'<strong>in</strong>grandimento<br />

è di 100 volte (10 x 10) e la millesima parte del millimetro è il micrometro perciò una cellula<br />

-5<br />

animale è grande poche dec<strong>in</strong>e di micrometri e il suo ord<strong>in</strong>e di grandezza è 10.<br />

Quali strutture della cellula vengono messe <strong>in</strong> evidenza dalla colorazione con blu di<br />

metilene?<br />

Il nucleo e il citoplasma.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!