Documento in formato pdf
Documento in formato pdf
Documento in formato pdf
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
OSSERVAZION DI UNE CELULE VEGJETÂL<br />
La cevole (Allium cepa) e aparten ae famee des Liliaciis; la part comestibile de plante e je un<br />
bulbi soterani e lis sôs celulis vivis a son cence clorofile.<br />
Materiâl che al covente:<br />
Microscopi<br />
Une cevole<br />
Une p<strong>in</strong>zute<br />
Fuarpeutis<br />
Un verut orloi<br />
Veruts puarte ogjets<br />
Aghe distilade<br />
Contegotis, pipute o un piçul sborfadôr<br />
Blu di metilen (colorant)<br />
PROCEDIMENT<br />
1. Prepare une soluzion di aghe distilade e blu di metilene (une gote di colorant e trê di<br />
aghe) <strong>in</strong>tal verut orloi.<br />
2. Taie la cevole <strong>in</strong> cuatri tocs, osserve lis fueis esternis protetivis di consistence dal papîr e<br />
chês <strong>in</strong>ternis cjarnosis che si separ<strong>in</strong> facilmentri, e gjave une fuee cjarnose.<br />
Secont te, par cualis funzions si sono specializâts i doi gjenars di fueis (catafii) che tu stâs<br />
osservant?<br />
_______________________________________________________________________________________<br />
_______________________________________________________________________________________<br />
3. Judanti cuntune p<strong>in</strong>zute, tire vie dôs piçulis porzions de pielute sutile e trasparente<br />
(epidermide) che e <strong>in</strong>voluce la superficie difûr dai catafii cjarnôs.<br />
4. Met dentri une porzion <strong>in</strong>te soluzion di blu di metilen par 8 m<strong>in</strong>ûts.<br />
5. Poie la seconde porzion suntun verut, procurant che no si form<strong>in</strong> pleis o strâts un parsore<br />
di chel altri.<br />
6. Strucje parsore dal preparât une gote di aghe distilade e fâs tacâ il verut pichetant cun<br />
delicatece par parâ vie dutis lis bufulis di aiar.<br />
7. Osserve il preparât e dissegnilu:
8. Passâts i vot m<strong>in</strong>ûts, resente cul piçul sborfadôr il verut orloi cun dentri il preparât colorât,<br />
f<strong>in</strong>tremai che la aghe no deventi nete.<br />
9. Tire vie il preparât e va <strong>in</strong>denant cu la osservazion al microscopi dissegnant ce che tu<br />
viodis, tant che tu âs fat cu la prime porzion:<br />
Parcè, secont te, la epidermide ise une robe che e va ben di osservâ al microscopi otic?<br />
_______________________________________________________________________________________<br />
_______________________________________________________________________________________<br />
Cemût sono metudis lis celulis de epidermide tes fueis di cevole?<br />
_______________________________________________________________________________________<br />
_______________________________________________________________________________________<br />
Parcè àno cheste disposizion, secont te?<br />
_______________________________________________________________________________________<br />
_______________________________________________________________________________________<br />
Cualis struturis sono plui evidentis <strong>in</strong>tal preparât colorât?<br />
_______________________________________________________________________________________<br />
_______________________________________________________________________________________<br />
Osserve il nucli: nol è <strong>in</strong> posizion centrâl, cuale podaressie jessi la reson?<br />
_______________________________________________________________________________________<br />
_______________________________________________________________________________________
OSSERVAZION DI UNE CELULE VEGJETÂL<br />
Secont te, par cualis funzions si sono specializâts i doi gjenars di fueis (catafii) che tu stâs<br />
osservant?<br />
Lis fueis plui esternis a àn une funzion protetive, chês <strong>in</strong>ternis, plui cjarnosis a àn une funzion di<br />
risierve.<br />
Parcè, secont te, la epidermide ise une robe che e va ben di osservâ al microscopi otic?<br />
E je un tiessût nevore sutîl e trasparent: chestis qualitâts a fas<strong>in</strong> passâ il lusôr mandât fûr dal<br />
microscopi a traviers dal preparât metût sul verut, cussì si pues osservâlu miôr.<br />
Cemût sono metudis lis celulis de epidermide tes fueis di cevole?<br />
Lis celulis, di forme cuasi retangolâr, a son metudis une dongje che altre come i cuadrei di un<br />
paviment.<br />
Parcè àno cheste disposizion, secont te?<br />
A àn cheste disposizion parcè che a son celulis epidermichis che a àn la funzion di isolâ e di<br />
dif<strong>in</strong>di dal ambient esterni i tiessûts che a stan sot.<br />
Cualis struturis sono plui evidentis <strong>in</strong>tal preparât colorât?<br />
Intal preparât colorât e je plui evidente la parêt celulâr, deventade di colôr blu.<br />
Osserve il nucli: nol è <strong>in</strong> posizion centrâl, cuale podaressie jessi la reson?<br />
Il nucli al è spostât dongje de parêt, parcè che la part centrâl de celule e je jemplade di un unic,<br />
grant vacuoli.
OSSERVAZIONE DI UNA CELLULA VEGETALE<br />
La cipolla (Allium cepa) appartiene alla famiglia delle Liliacee; la parte commestibile della pianta è<br />
un bulbo sotterraneo le cui cellule vive sono prive di clorofilla.<br />
Materiale occorrente:<br />
· Microscopio<br />
· Una cipolla<br />
· P<strong>in</strong>zetta<br />
· Forbic<strong>in</strong>a<br />
· Un vetr<strong>in</strong>o d'orologio<br />
. Vetr<strong>in</strong>i portaoggetto e coprioggetto<br />
· Acqua distillata<br />
· Contagocce, pipetta o spruzzetta<br />
· Blu di metilene (colorante)<br />
Procedimento:<br />
2. Prepara una soluzione di acqua distillata e blu di metilene (una goccia di colorante e tre di<br />
acqua) <strong>in</strong> un vetr<strong>in</strong>o d'orologio.<br />
3. Taglia la cipolla <strong>in</strong> quattro parti, osserva le foglie esterne protettive di consistenza<br />
papiracea e quelle <strong>in</strong>terne carnose che si separano facilmente, e preleva una foglia<br />
carnosa.<br />
Secondo te, per quali funzioni si sono specializzate i due tipi di foglia (catafilli) che stai<br />
osservando?<br />
_______________________________________________________________________________________<br />
_______________________________________________________________________________________<br />
4. Con l'aiuto della p<strong>in</strong>zetta rimuovi due piccole porzioni della pellic<strong>in</strong>a sottile e trasparente<br />
(epidermide) che avvolge la superficie esterna dei catafilli carnosi.<br />
5. Immergi uno dei frammenti nella soluzione di blu di metilene per 8 m<strong>in</strong>uti.<br />
6. Posa il secondo frammento sul vetr<strong>in</strong>o portaoggetto avendo cura che non si form<strong>in</strong>o pieghe<br />
o strati sovrapposti.<br />
7. Versa sul preparato una goccia di acqua distillata e fai aderire il vetr<strong>in</strong>o coprioggetto<br />
picchiettando delicatamente per elim<strong>in</strong>are tutte le bolle d'aria.<br />
8. Osserva il preparato e disegnalo:
9. Trascorsi gli otto m<strong>in</strong>uti risciacqua con una spruzzetta il vetro d'orologio contenente il<br />
preparato colorato f<strong>in</strong>ché l'acqua non risulti pulita.<br />
10. Rimuovi il preparato e procedi nuovamente all'osservazione al microscopio disegnando ciò<br />
che vedi come hai fatto con il primo frammento:<br />
Perché, secondo te, l'epidermide è un tessuto che si presta all'osservazione al microscopio ottico?<br />
_______________________________________________________________________________________<br />
______________________________________________________________________________________<br />
Come sono disposte le cellule dell'epidermide delle foglie di cipolla?<br />
_______________________________________________________________________________________<br />
_______________________________________________________________________________________<br />
Perché hanno questa disposizione secondo te?<br />
_______________________________________________________________________________________<br />
_______________________________________________________________________________________<br />
Quali strutture risultano maggiormente evidenti nel preparato colorato?<br />
_______________________________________________________________________________________<br />
_______________________________________________________________________________________<br />
Osserva il nucleo: non si trova <strong>in</strong> posizione centrale, quale potrebbe essere la ragione?<br />
_______________________________________________________________________________________<br />
_______________________________________________________________________________________
OSSERVAZIONE DI UNA CELLULA VEGETALE<br />
Secondo te, per quali funzioni si sono specializzate i due tipi di foglia (catafilli) che stai<br />
osservando?<br />
Le foglie più esterne hanno una funzione protettiva, quelle <strong>in</strong>terne più carnose hanno una funzione<br />
di riserva.<br />
Perché, secondo te, l'epidermide è un tessuto che si presta all'osservazione al microscopio ottico?<br />
Perché è un tessuto molto sottile e trasparente, queste caratteristiche permettono alla fonte<br />
lum<strong>in</strong>osa emessa dal microscopio di attraversare il preparato posto sul vetr<strong>in</strong>o rendendolo<br />
facilmente osservabile.<br />
Come sono disposte le cellule dell'epidermide delle foglie di cipolla?<br />
Le cellule, di forma quasi rettangolare, sono vic<strong>in</strong>e l'una all'altra come le mattonelle di un<br />
pavimento.<br />
Perché hanno questa disposizione secondo te?<br />
Hanno questa disposizione perché sono cellule epidermiche che hanno la funzione di isolare e<br />
proteggere dall'ambiente esterno i tessuti sottostanti.<br />
Quali strutture risultano maggiormente evidenti nel preparato colorato?<br />
Nel preparato colorato la parete cellulare e il nucleo si dist<strong>in</strong>guono molto meglio perché hanno<br />
assunto un'<strong>in</strong>tensa colorazione blu.<br />
Osserva il nucleo: non si trova <strong>in</strong> posizione centrale, quale potrebbe essere la ragione?<br />
Il nucleo si trova sempre <strong>in</strong> prossimità della parete, perché la parte centrale della cellula è<br />
occupata da un unico grande vacuolo.
LA SENSAZION TERMICHE<br />
(ae schede e ven zontade une tabele che e mostre i valôrs di conducibilitât termiche di cualchi<br />
materiâl)<br />
MATERIÂI<br />
- Prime part<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
- Seconde part_________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
PROCEDIMENT<br />
Prime part: tocjâ i ogjets fats di materiâi diferents metûts sul banc di un biel pieç te aule;<br />
metiju <strong>in</strong> ord<strong>in</strong> daûr des sensazions dal plui cjalt al plui frêt; misurâ daspò la temperature e<br />
controlâ la conducibilitât termiche su la tabele, scrivi i dats su la tabele.<br />
Seconde part: jemplâ une tace cun aghe un grum cjalde, une cun aghe clipe e la tierçe<br />
cun aghe frede e misurâ la temperadure de aghe di ogni tace.<br />
Meti dentri <strong>in</strong>tal stes moment e per un m<strong>in</strong>ût un dêt di une man <strong>in</strong>te tace di aghe frede un<br />
dêt di une man <strong>in</strong>te tace di aghe cjalde.<br />
Passât il timp <strong>in</strong>dicât, <strong>in</strong>fondâ i stes dêts <strong>in</strong>te tace di aghe clipe.<br />
OSSERVAZIONS<br />
Prime part:<br />
Met <strong>in</strong> ord<strong>in</strong> i ogjets, di chel che tu âs s<strong>in</strong>tût plui cjalt a chel che tu âs s<strong>in</strong>tût plui frêt<br />
MATERIÂL TEMPERADURE CONDUCIBILITÂT<br />
Sono grandis diferencis di valôr <strong>in</strong>tes che tu âs?<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
Sono grandis diferencis di valôr <strong>in</strong>tes conducibilitâts termichis dai materiâi tocjâts?
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
Seconde part:<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
CONCLUSIONS<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________
LA SENSAZION TERMICHE<br />
MATERIÂI<br />
- Prime part: ogjets di len, plastiche, veri, metal, lane, polistirûl.<br />
- Seconde part: tacis di plastiche, beutis cun dentri aghe a temperaturis diferentis (<br />
cjalde, frede, clipe) termometri.<br />
OSSERVAZIONI:<br />
Prime part: i ogjets tocjâts, daûr dai materiâi che a son fats, a son s<strong>in</strong>tûts de nestre piel<br />
plui cjalts o plui frêts. Misurant la temperadure cul termometri però no si pales<strong>in</strong> diferencis.<br />
Le<strong>in</strong>t i valôrs di conducibilitât termiche dai diviers materiâi tocjâts si pues notâ che a<br />
vegn<strong>in</strong> s<strong>in</strong>tûts tant che plui frêts chei che a present<strong>in</strong> valôrs di conducibilitât termiche plui<br />
alts.<br />
Seconde part: il dêt che al jere <strong>in</strong>te aghe frede al s<strong>in</strong>t une temperadure plui alte rispiet<br />
al dêt che al jere <strong>in</strong>te aghe cjalde, ancje se ancje se la temperadure de tace cu la aghe<br />
clipe e je uniforme.<br />
CONCLUSIONS:<br />
Prime part: il dêt e l’ogjet tocjcât a àn temperaduris diferentis ( ducj i ogjets a son plui<br />
frêts de temperadure dal cuarp) e il calôr al passe <strong>in</strong> maniere naturâl di chel plui cjalt a<br />
chel plui frêt f<strong>in</strong> che al a rive al ecuilibri; <strong>in</strong>tai materiâi cun alte conducibilitât termiche, il<br />
calôr de piel al passe di corse <strong>in</strong> chês altris moleculis dal ogjet provocant la senzazion di<br />
disfredament subitani.<br />
Seconde part: met<strong>in</strong>t i dêts <strong>in</strong>tai recipients di aghe a temperature diferente, <strong>in</strong>tun câs la<br />
piel si è sfredade, e <strong>in</strong> chel altri si è scjaldade; cuant che si met<strong>in</strong> i dêts <strong>in</strong>te aghe clipe,<br />
cheste diference fra la temperature de piel dai dêts e chê de aghe e je metude <strong>in</strong> evidence<br />
de sensazion che si s<strong>in</strong>t: i nestris sens a misur<strong>in</strong> cun grande precision lis diferencis di<br />
temperature jenfri la piel e il cuarp che al é tocjât, e no la agjitazion termiche efetive (<br />
temperadure) dai cuarps come che al fâs il termometri.
LA SENSAZIONE TERMICA<br />
(alla scheda viene allegata una tabella che riporta i valori di conducibilità termica di qualche<br />
materiale)<br />
MATERIALI<br />
Prima parte<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
Seconda parte_________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
PROCEDIMENTO<br />
Prima parte: toccare gli oggetti costituiti da materiali diversi, disposti sul banco e<br />
presenti da tempo nell’aula; ord<strong>in</strong>arli sulla base delle sensazioni, dal più caldo al più<br />
freddo; misurarne poi la temperatura e controllarne la conducibilità termica sulla tabella,<br />
scrivere i dati raccolti nella tabella.<br />
Seconda parte: riempire un bicchiere con dell’acqua molto calda, uno con acqua tiepida,<br />
e il terzo con acqua fredda e misurare la temperatura dell’acqua <strong>in</strong> ciascun bicchiere.<br />
Immergere contemporaneamente e per un m<strong>in</strong>uto un dito di una mano nel bicchiere<br />
contenente acqua fredda, e un dito dell’altra mano nel bicchiere contenente acqua calda.<br />
Trascorso il tempo <strong>in</strong>dicato, immergere le stesse dita nel bicchiere contenente acqua<br />
tiepida.<br />
OSSERVAZIONI<br />
Prima parte:<br />
Riord<strong>in</strong>a gli oggetti, da quello percepito come più caldo a quello sentito come più freddo.<br />
MATERIALE TEMPERATURA CONDUCIBILITÀ<br />
Ci sono grandi differenze di valore tra le temperature misurate?<br />
________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________<br />
Ci sono grandi differenze di valore tra le conducibilità termiche dei materiali toccati?<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
Seconda parte:<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
CONCLUSIONI<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________
LA SENSAZIONE TERMICA<br />
(soluzione)<br />
MATERIALI<br />
- Prima parte oggetti di legno, plastica, vetro, metallo, lana, polistirolo<br />
- Seconda parte bicchieri di plastica, beute contenenti acqua a diverse temperature (calda,<br />
fredda, tiepida), termometro.<br />
OSSERVAZIONI:<br />
Prima parte : gli oggetti toccati, a seconda del materiale di cui sono composti, vengono<br />
percepiti dalla nostra pelle più caldi o più freddi. Misurandone la temperatura con il termometro<br />
però non si notano differenze. Leggendo i valori di conducibilità termica dei diversi materiali toccati<br />
si può notare che vengono sentiti come più freddi quelli che presentano valori di conducibilità<br />
termica più alti.<br />
Seconda parte: il dito che era immerso nell'acqua fredda percepisce una temperatura<br />
maggiore rispetto al dito che si trovava immerso nel bicchiere contenente acqua calda anche se la<br />
temperatura del bicchiere dell'acqua tiepida è uniforme.<br />
CONCLUSIONI:<br />
Prima parte: il dito e l'oggetto toccato hanno temperature diverse (tutti gli oggetti sono più<br />
freddi della temperatura corporea) e il calore fluisce spontaneamente da quello più caldo a quello<br />
più freddo f<strong>in</strong>o a raggiungere l'equilibrio; nei materiali ad alta conducibilità termica il calore della<br />
pelle viene trasferito molto rapidamente alle altre molecole dell'oggetto provocando la sensazione<br />
di repent<strong>in</strong>o raffreddamento.<br />
Seconda parte: immergendo le dita <strong>in</strong> recipienti contenenti acqua a temperatura diversa, <strong>in</strong> un<br />
caso la pelle si è raffreddata e nell'altro si è riscaldata; al momento dell'immersione nell'acqua<br />
tiepida tale differenza tra la temperature della pelle delle dita e quella dell'acqua a contatto con<br />
essa viene messa <strong>in</strong> evidenza dalla sensazione percepita: i nostri sensi misurano con grande<br />
precisione le differenze di temperatura tra la pelle e il corpo che viene toccato e non l'effettiva<br />
agitazione termica (temperatura) dei corpi come fa il termometro.
LA AGJITAZION TERMICHE<br />
MATERIÂI<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
PROCEDIMENT<br />
Jemplâ un prov<strong>in</strong> cun aghe distilade e misurâ la temperadure de aghe; scjassâ benon il<br />
prov<strong>in</strong> par un m<strong>in</strong>ût, viod<strong>in</strong>t di sierâ cul poleâr la viertidure. Ae f<strong>in</strong> de operazion, misurâ<br />
une altre volte la temperadure.<br />
OSSERVAZIONS<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
CONCLUSIONS<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
RAPPRESENTE L'ESPERIMENT CUNTUN DISSEN<br />
LA AGJITAZION TERMICHE<br />
MATERIÂI<br />
Prov<strong>in</strong>s, beutis di aghe distilade, termometri.<br />
PROCEDIMENT<br />
Jemplâ un prov<strong>in</strong> cun aghe distilade e misurâ la temperadure de aghe; scjassâ benon il<br />
prov<strong>in</strong> par un m<strong>in</strong>ût, viod<strong>in</strong>t di sierâ cul poleâr la viertidure. Ae f<strong>in</strong> de operazion, misurâ<br />
une altre volte la temperadure.<br />
OSSERVAZIONS<br />
La temperature de aghe e je cressude daspò vê scjassât il prov<strong>in</strong>.<br />
CONCLUSIONS<br />
La energie mecaniche si je trasferide aes parteselis dI aghe fas<strong>in</strong>t cressi la lôr agjitazion<br />
termiche che e pues jessi rilevade cul aument de temperadure sul termometri.
L'AGITAZIONE TERMICA<br />
MATERIALI<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
PROCEDIMENTO<br />
Riempire una provetta con dell'acqua distillata e misurare la temperatura dell'acqua;<br />
agitare vigorosamente la provetta per un m<strong>in</strong>uto, avendo cura di chiuderne con il pollice<br />
l'apertura.<br />
Al term<strong>in</strong>e dell'operazione misurare nuovamente la temperatura.<br />
OSSERVAZIONI<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
CONCLUSIONI<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
RAPPRESENTA L'ESPERIMENTO CON UN DISEGNO<br />
L'AGITAZIONE TERMICA<br />
MATERIALI<br />
Provette, beute contenenti acqua distillata, termometro<br />
PROCEDIMENTO<br />
Riempire una provetta con dell'acqua distillata e misurare la temperatura dell'acqua;<br />
agitare vigorosamente la provetta per un m<strong>in</strong>uto, avendo cura di chiuderne con il pollice<br />
l'apertura.<br />
Al term<strong>in</strong>e dell'operazione misurare nuovamente la temperatura.<br />
OSSERVAZIONI<br />
La temperatura dell'acqua è lievemente aumentata dopo aver agitato la provetta<br />
CONCLUSIONI<br />
L'energia meccanica si è trasferita alle particelle d'acqua aumentando la loro agitazione<br />
termica che può essere rilevata con un aumento della temperatura sul termometro.
DIFUSION DAL INGJUSTRI INTE AGHE<br />
MATERIÂI<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
PROCEDIMENT<br />
Jemplâ un prov<strong>in</strong> cun aghe cjalde e un provIN cun aghe frede, strucjâ cualchi gote di<br />
<strong>in</strong>gjustri <strong>in</strong> ogni prov<strong>in</strong> e spietâ 5 m<strong>in</strong>ûts.<br />
OSSERVAZIONS<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
CONCLUSIONS<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
RAPRESENTE L'ESPERIMENT CUNTUN DISSEN
DIFUSION DAL INGJUSTRI INTE AGHE<br />
MATERIÂI<br />
Prov<strong>in</strong>s, beutis di aghe di dferentis temperaduris ( cjalde, frede, clipe), termometri, <strong>in</strong>gjustri<br />
PROCEDIMENT<br />
Jemplâ un prov<strong>in</strong> cun aghe cjalde e un provIN cun aghe frede, strucjâ cualchi gote di<br />
<strong>in</strong>gjustri <strong>in</strong> ogni prov<strong>in</strong> e spietâ 5 m<strong>in</strong>ûts.<br />
OSSERVAZIONS<br />
La velocitât di difusion dal <strong>in</strong>gjustri e cres cul cressi de temperadure de aghe.<br />
CONCLUSIONS<br />
Lis moleculis dI aghe si mov<strong>in</strong> plui sveltis cuant che la temperadure de aghe e je plui alte,<br />
e cussì a sfant<strong>in</strong> daurman la gote di <strong>in</strong>gjustri.
DIFFUSIONE DELL'INCHIOSTRO NELL'ACQUA<br />
MATERIALI<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
PROCEDIMENTO<br />
Riempire una provetta con dell'acqua calda e una provetta con dell'acqua fredda, versare<br />
qualche goccia d'<strong>in</strong>chiostro <strong>in</strong> ogni provetta ed aspettare 5 m<strong>in</strong>uti.<br />
OSSERVAZIONI<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
CONCLUSIONI<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
RAPPRESENTA L'ESPERIMENTO CON UN DISEGNO
DIFFUSIONE DELL'INCHIOSTRO NELL'ACQUA<br />
MATERIALE<br />
Provette, beute contenenti acqua a diverse temperature (calda, fredda, tiepida), termometro,<br />
<strong>in</strong>chiostro<br />
OSSERVAZIONI<br />
La velocità di diffusione dell'<strong>in</strong>chiostro aumenta con l'aumentare della temperatura dell'acqua<br />
CONCLUSIONI<br />
Le molecole d'acqua si muovono più velocemente quando la temperatura dell'acqua è<br />
maggiore e qu<strong>in</strong>di disperdono più rapidamente la goccia d'<strong>in</strong>chiostro.
Peraulis clâf:<br />
Sensazion termiche: percezion termiche dai cuarps tocjâts de nestre piel, <strong>in</strong> gracie dai recetôrs<br />
cutaniis: i corpusui di Krause e di Ruff<strong>in</strong>i.<br />
Temperadure: nivel di agjitazion termiche des molecolis di un cuarp, e cres cu la <strong>in</strong>cressite dal<br />
moviment des moleculis.<br />
TermometrI: strument di misure de temperadure (nivel di agjitazion termiche di un cuarp).<br />
Conducibilitât termiche: misure de capacitât di une sostance DI trasmeti il calôr, e dipent dome<br />
de nature dal materiâl.<br />
Difusion: la difusion al è il traspuart di une sostance di une aree dulà che si cjate <strong>in</strong> alte<br />
concentrazion viers une aree contune concentrazion plui basse.<br />
TABELLE DE CONDUCIBILITÂT TERMICHE DI CUALCHI MATERIÂL<br />
MATERIÂL CONDUCIBILITÂT TERMICHE K<br />
Açâr 45<br />
Aghe 0,6<br />
Alum<strong>in</strong>i 210<br />
Arie 0,03<br />
Carton 0,2<br />
Diamant 1000-2600<br />
Zes 0,4<br />
Lane 0,05<br />
Len 0,1 – 0,2<br />
Plastiche 0,2<br />
Polistirûl 0,05<br />
Leton 111<br />
Veri 1,1
Parole chiave:<br />
Sensazione termica: percezione termica dei corpi che vengono toccati dalla nostra pelle grazie ai<br />
recettori cutanei : i corpuscoli di Krause e di Ruff<strong>in</strong>i.<br />
Temperatura: livello di agitazione termica delle molecole di un corpo essa aumenta all'aumentare<br />
del moto delle molecole.<br />
Termometro: strumento di misura della temperatura (livello di agitazione termica di un corpo).<br />
Conducibilità termica: misura della capacità di una sostanza a trasmettere il calore e dipende solo<br />
dalla natura del materiale.<br />
Diffusione: la diffusione è il trasporto di sostanza da un'area <strong>in</strong> cui essa è presente ad alta<br />
concentrazione verso una a più bassa concentrazione.<br />
TABELLA DELLA CONDUCIBILITÀ TERMICA DI ALCUNI MATERIALI<br />
MATERIALE CONDUCIBILITÀ TERMICA K<br />
Acciaio 45<br />
Acqua 0,6<br />
Allum<strong>in</strong>io 210<br />
Aria 0,03<br />
Cartone 0,2<br />
Diamante 1000-2600<br />
Gesso 0,4<br />
Lana 0,05<br />
Legno 0,1 – 0,2<br />
Plastica 0,2<br />
Polistirolo 0,05<br />
Ottone 111<br />
Vetro 1,1
LA DILATAZION TERMICHE<br />
MATERIÂI:<br />
a)______________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
b)______________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
c)______________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
PROCEDIMENT:<br />
a) Fâ passâ la sferute di metal fûr dal anel dal dispositîf di Gravesande, scjaldâ la sferute<br />
cuntune lampade a alcul e ripeti la azion.<br />
b) Meti une beute cun 500 ml di aghe frede su la piastre eletriche, pôc pr<strong>in</strong> che e boli e<br />
cjalâ il nivel de aghe.<br />
c) Lassâ tal frêt une beute e taponâi l'imbocjadure cuntun balonut flap, daspò meti la<br />
beute cul balonut sul termosifon.<br />
OSSERVAZIONS:<br />
a)______________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
b)______________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________
c)______________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
CONCLUSIONS:<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
RAPPRESENTE L’ESPERIMENT CONTUN DISSEN
LA DILATAZION TERMICHE<br />
SPIEGAZION<br />
MATERIÂI:<br />
a)______________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
b)______________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
c)______________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
OSSERVAZIONS:<br />
a) une volte che e je stade scjaldade, la sferute di metal no rive plui a passâ fûr pal anel<br />
b) il nivel de aghe al è cressût<br />
c) il balonut e si è disglonfât<br />
CONCLUSIONS:<br />
Un cuarp scjaldât al ocupe un volum plui grant: chest fenomen al sucêt <strong>in</strong> ducj i tre stâts di<br />
agregazion de materie e si clame “dilatazion termiche”.
LA DILATAZIONE TERMICA<br />
MATERIALI:<br />
a)______________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
b)______________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
c)______________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
PROCEDIMENTO:<br />
a) far attraversare alla sferetta di metallo l'anello del dispositivo di Gravesande, scaldare la<br />
sferetta con una lampada ad alcol e ripetere l'azione.<br />
b) posare una beuta contenente 500 ml di acqua fredda sulla piastra elettrica, poco prima<br />
dell'ebollizione osservare il livello dell'acqua.<br />
c) lasciare al freddo una beuta e coprirne poi l'imboccatura con un pallonc<strong>in</strong>o sgonfio,<br />
posare poi la beuta con il pallonc<strong>in</strong>o sul termosifone.<br />
OSSERVAZIONI:<br />
a)______________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
b)______________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________
c)______________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
CONCLUSIONI:<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
MOSTRA L’ESPERIMENTO CON UN DISEGNO
LA DILATAZIONE TERMICA<br />
MATERIALI:<br />
a)______________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
b)______________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
c)______________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
OSSERVAZIONI:<br />
a) dopo il suo riscaldamento, la sferetta di metallo non attraversa più l’anello<br />
b) il livello dell’acqua è salito<br />
c) il pallonc<strong>in</strong>o si è gonfiato<br />
CONCLUSIONI:<br />
Un corpo riscaldato occupa un volume maggiore: questo fenomeno avviene <strong>in</strong> tutti e tre gli<br />
stati di aggregazione della materia e prende il nome di “dilatazione termica”.
MATERIÂI<br />
ESPERIMENT SU LA PRESSION<br />
Un ûf dûr<br />
Une beute di veri termo-resistent<br />
Aghe<br />
Un fornel eletric<br />
PROCEDIMENT<br />
Strucje la aghe <strong>in</strong>te beute f<strong>in</strong> a rivâ almancul a metât de sô capacitât<br />
Met la beute sul fornel e scjalde la aghe f<strong>in</strong> cuant che e bol<br />
Intant gjave il scus dal ûf dûr<br />
Tire vie la beute dal fornel, doprant un cjap<strong>in</strong> par precauzion<br />
Met l’ûf su la imbocjadure de beute<br />
OSSERVAZIONS<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
CONCLUSIONS<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
________________________________________________________________________________<br />
RAPPRESENTE L’ESPERIMENT CONTUN DISSEN
OSSERVAZIONS<br />
Par un pôc l’ûf al reste li, e la aghe e f<strong>in</strong>ìs di boli. Su lis parêts si viod<strong>in</strong> lis gotis di aghe<br />
che a col<strong>in</strong> jù. L’ûf al cambie forme e biel planc al jentre <strong>in</strong>te beute e al cole <strong>in</strong>te aghe.<br />
CONCLUSIONS<br />
O podìn dedusi che il vapôr si è condensât su lis parêts e duncje la pression <strong>in</strong>terne e je<br />
calade, e chê esterne e à sburtât l’ûf e lu à fat colâ dentri te beute.<br />
SPIEGAZION SIENTIFICHE<br />
L’ûf al è passât pe imbocjadure de beute, gambiant la forme. Daspò al è colât <strong>in</strong>te beute.<br />
Dilunc chest timp, lis parêts <strong>in</strong>ternis de beute a si son ofegadis e a si son formadis tantis<br />
gotis di aghe.<br />
Il vapôr che si svilupe <strong>in</strong>tant dal riscjaldament de aghe al sburte fur une part dal aiar che al<br />
è dentri te beute; l’ ûf poiât su le imbocjadure de beute nol fas saltâ fur il vapôr, e a nol fâs<br />
jentrâ l’aiar di di fur.<br />
Cul lâ dal timp, lis molecolis di vapôr a si mov<strong>in</strong> plui biel planc ( agitazion termiche) e<br />
daspò a pass<strong>in</strong> al stât licuit ( condensazion), ofegant lis parêts <strong>in</strong>ternis de beute: par chest<br />
al cale il numar des molecolis al stât aeriformi e e cale la pression <strong>in</strong>terne.<br />
La pression dal aiar difûr e je costante e plui alte, e e sburte l’ûf viersl’<strong>in</strong>terni.
OSSERVAZION DES CELULIS ANIMÂI<br />
MATERIÂI:<br />
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
PROCEDIMENT:<br />
Passâ une ponte dal cottonfioc steril te mucose <strong>in</strong>terne dal smursiel e sfreolâ cun<br />
delicatece <strong>in</strong> mût di puartâ vie cualchi celule.<br />
Meti jû l’epiteli a pene gjavât sul verut puarte ogjets, rionzi contune gote di aghe e taponâ<br />
cuntun verut pichietant par parâ vie li sbufulis di aiar jenfri lis dôs superficiis.<br />
Ripeti la operazion cunun verut diviers.<br />
Doprant il contegotis, poiâ une gote di colorant e spietâ dîs m<strong>in</strong>ûts, par che e puedi agjî sul<br />
preparât. Resentâ cun cualchi gote di aghe distilade f<strong>in</strong> cuant che il verut nol sarà di gnûf<br />
<strong>in</strong>colôr. Taponâ cul verut e osservâ al microscopi ducj i doi i preparâts, tacant dal<br />
<strong>in</strong>grandiment plui piçul.<br />
OSSERVAZIONS:<br />
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
CONCLUSIONS<br />
Cemût si rigjavial il valôr dal <strong>in</strong>grandiment doprât?<br />
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
Ce <strong>in</strong>grandiments âstu doprât pe osservazion?<br />
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
Cuâl podaressial jessi l'ord<strong>in</strong> di grandece di une celule animâl?<br />
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
Ce struturis de celule sono metudis <strong>in</strong> evidence cu la colorazion dal blu di metilene?<br />
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
OSSERVAZIONE DI CELLULE ANIMALI<br />
MATERIALI:<br />
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
PROCEDIMENTO:<br />
Passare un'estremità del cottonfioc sterile nella mucosa <strong>in</strong>terna della guancia e sfregare<br />
delicatamente <strong>in</strong> modo da asportarne alcune cellule. Stendere l’epitelio appena prelevato<br />
sul vetr<strong>in</strong>o portaoggetti, aggiungere una goccia di acqua distillata e posare il vetr<strong>in</strong>o<br />
coprioggetto picchiettandolo delicatamente <strong>in</strong> modo da elim<strong>in</strong>are le bolle d'aria tra le due<br />
superfici.<br />
Ripetere l'operazione con un altro vetr<strong>in</strong>o.<br />
Con l'aiuto di una pipetta deporre una goccia di colorante e attendere una dec<strong>in</strong>a di m<strong>in</strong>uti<br />
perché possa agire sul preparato. Risciacquare con qualche goccia di acqua distillata<br />
f<strong>in</strong>ché il vetr<strong>in</strong>o non sarà di nuovo <strong>in</strong>colore. Posare il vetr<strong>in</strong>o coprioggetto e osservare al<br />
microscopio entrambi i preparati partendo dall'<strong>in</strong>grandimento m<strong>in</strong>ore.<br />
OSSERVAZIONI:<br />
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
CONCLUSIONI<br />
Come si ottiene il valore dell'<strong>in</strong>grandimento usato?<br />
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
Quali <strong>in</strong>grandimenti hai usato per l'osservazione?<br />
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
Quale potrebbe essere l'ord<strong>in</strong>e di grandezza di una cellula animale?<br />
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
Quali strutture della cellula vengono messe <strong>in</strong> evidenza dalla colorazione con blu di<br />
metilene?<br />
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
OSSERVAZIONE DI CELLULE ANIMALI<br />
(souzione)<br />
MATERIALI:<br />
Microscopio ottico, vetr<strong>in</strong>o porta-oggetti, vetr<strong>in</strong>o copri-oggetti, cottonfioc., acqua distillata,<br />
colorante (blu di metilene o t<strong>in</strong>tura di iodio), pipetta o contagocce.<br />
OSSERVAZIONI:<br />
Le cellule, sono distanti <strong>in</strong> quanto l’epitelio è disgregato. Il nucleo e il citoplasma sono ben<br />
evidenziati nelle cellule colorate con il blu di metilene, il nucleo si trova <strong>in</strong> posizione<br />
centrale.<br />
CONCLUSIONI<br />
Come si ottiene il valore dell'<strong>in</strong>grandimento usato?<br />
L'<strong>in</strong>grandimento è il prodotto dell'<strong>in</strong>grandimento dell'oculare per quello dell'obiettivo.<br />
Quali <strong>in</strong>grandimenti hai usato per l'osservazione?<br />
Sono stati utilizzati i seguenti <strong>in</strong>grandimenti: 10 x 4 = 40 <strong>in</strong>grandimenti, 10 x 10 = 100<br />
<strong>in</strong>grandimenti, 10 x 40 = 400 <strong>in</strong>grandimenti.<br />
Quale potrebbe essere l'ord<strong>in</strong>e di grandezza di una cellula animale?<br />
Osservando la cellula al microscopio sembrerebbe grande pochi millimetri, l'<strong>in</strong>grandimento<br />
è di 100 volte (10 x 10) e la millesima parte del millimetro è il micrometro perciò una cellula<br />
-5<br />
animale è grande poche dec<strong>in</strong>e di micrometri e il suo ord<strong>in</strong>e di grandezza è 10.<br />
Quali strutture della cellula vengono messe <strong>in</strong> evidenza dalla colorazione con blu di<br />
metilene?<br />
Il nucleo e il citoplasma.