B A C D E F G H - Countdown to Kindergarten
B A C D E F G H - Countdown to Kindergarten B A C D E F G H - Countdown to Kindergarten
A C B D A b c D E Counting Down to Kindergarten: Un Gía Útil pa Famílias di Jardin (K2) na Skolas Públiku di Boston E F G H f G h Kontajen pa Jardin y Departamentu di Idukason Inisial di Skolas Públiku di Boston. Kontajen pa Jardin é patrusinadu pa Perfeitu Thomas M. Menino, Kumitê Skular di Boston, Skolas Públiku di Boston y parseru komunitariu.
- Page 2 and 3: Karus Famílias, BOSTON PUBLIC SCHO
- Page 4 and 5: Kuandu nhos ta ranja tenpu pa papia
- Page 6 and 7: Atividadi: “Skrevi un karta” Pi
- Page 8 and 9: Alunus di jardin ta prendi midjor k
- Page 10 and 11: MATIMÁTIKA Alunus di jardin ta inv
- Page 12 and 13: ARTI & MÚSIKA Arti y muzika ta ofe
- Page 14 and 15: Tranzison di Jardin Tranzison podi
- Page 16 and 17: DEZENVOLVI UN PLANU PA PRIMERU DIA
- Page 18 and 19: 7. Pur favor, skrevi un lista di ku
- Page 20 and 21: Parent Resources Continued Livrus D
- Page 22: 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 A b c D E f G h
A C<br />
B D<br />
A b c D<br />
E<br />
Counting Down <strong>to</strong><br />
<strong>Kindergarten</strong>:<br />
Un Gía Útil pa Famílias di Jardin (K2) na<br />
Skolas Públiku di Bos<strong>to</strong>n<br />
E<br />
F<br />
G<br />
H<br />
f G h<br />
Kontajen pa Jardin y Departamentu di Idukason Inisial di Skolas Públiku di Bos<strong>to</strong>n.<br />
Kontajen pa Jardin é patrusinadu pa Perfeitu Thomas M. Menino, Kumitê Skular di Bos<strong>to</strong>n, Skolas Públiku di Bos<strong>to</strong>n y<br />
parseru komunitariu.
Karus Famílias,<br />
BOSTON PUBLIC SCHOOLS<br />
Seja benvindu a Skolas Públiku di Bos<strong>to</strong>n! Departamentu di Idukason Inisial ta ansiozu pa kumesa<br />
es jurnada idukasiunal ku nhos. Nu sta kontenti pa nos parsaria ku nhos pa poi nhos kriansa na<br />
kaminhu di susesu pa vida interu komu aprendis y sidadon.<br />
Es gía ta introduzi nhos a sala di aula di alunus di jardin di 5 anu (K2), inklíndu kuríkulu atual<br />
na leitura y matimátika, Pearson’s Scott Foresman Reading Street y TERC Investigations. Kes<br />
prugrama ta alinha ben ku kuríkulu di K1, OWL y Building Blocks, pa nhos kriansa ten un spriensa<br />
di idukason kontínua. Alén disu, meta di prugrama di alunus di jardin di Skolas Públiku di Bos<strong>to</strong>n é<br />
pa poi kriansa en kursu di susesu pa vida interu komu lei<strong>to</strong>r, skri<strong>to</strong>r, alunu y sidadon konsienti.<br />
Nu ta adoraba di obi nhos sobri kuze ki nhos ta pensa di nhos spriensa na prugrama Inisial di<br />
Idukason di Skolas Públiku di Bos<strong>to</strong>n. Pur favor txoma departamentu na 617-635-6768 o e-mail<br />
jsachs@bos<strong>to</strong>n.k12.ma.us. Nhos tanben podi aproveita di txeu rekursu ki sta na fin di es gía,<br />
inkluíndu Kontajen pa Jardin, ki podi djuda nhos ku es tranzison inpurtanti. Pur favor, nhos xinti<br />
avontadi na txoma Kontajen pa Jardin na 617-635-6816 o vizita site na www.countdown<strong>to</strong>kindergarten.org.<br />
Midjor dezenhu pa anu skular ki sta entra,<br />
Jason Sachs<br />
Dr. Jason Sachs<br />
Dire<strong>to</strong>r, Department di Idukason Inisial<br />
Sonia Gómez-Banrey<br />
Sonia Gómez-Banrey<br />
Dire<strong>to</strong>ra, Kontajen pa Jardin
Kriansa ta kumesa<br />
ta Prendi na Kaza<br />
Nhos fazi konta! Tudu ki famílias ta fazi pa da karinhu<br />
y pruteji ses kriansa ta fazi diferensa. Sen leva en<br />
konta ora ki kriansa ta entra skola, pais y otus parentis<br />
é primeru algen na vida di kriansa ki ta apresia ken ki es<br />
é y kuze ki es ta fazi. Pa enkoraja kuriuzidadi, komunika<br />
valoris familiar, y ten apresiu jenuínu a kriansa, famílias<br />
ta kria un alisersu forti pa aprendizajen ki ta dura vida<br />
interu.<br />
Kriansa ta floresi y<br />
kria kuandu ses pais,<br />
otus parentis y ken ta<br />
kuida d’es ta papia y<br />
djuga ku es. Pessoas<br />
na kaza di kriansa é<br />
ses primeru prufesor.<br />
Falandu, kontandu<br />
stórias y kantandu pa y<br />
ku kriansinhas, adultu<br />
ta djuda kriansas prendi<br />
lingua.<br />
Kriansinhas ta ten mas susesu na skola kuandu es ta<br />
konxi txeu palavras y es ta ser kapás di spresa ses<br />
ideias y nesesidadi. Pasandu tenpu ta papia y brinka<br />
ku nhos kriansas ta djuda-s midjora ses vukabulariu, y<br />
ta djuda-s xinti ben, y ta djuda-s kumesa skola ansiozu<br />
y preparadu pa kontinua ta prendi.<br />
1
Kuandu nhos ta ranja tenpu pa papia ku nhos<br />
kriansa, nhos ta mostra-l ki nhos ta ama-l,<br />
ta valoriza-l y ta kuida di el. Nhos atenson ka<br />
ta so asegura y konforta nhos kriansa, ma ta<br />
aumenta se propriu estima, un karateristika ki el<br />
ta dependi di el pa restu di se vida.<br />
Djuga pa Djuda Nhos Kriansa Prendi<br />
Kes atividadis ka ten presu, nen kaluria y ka<br />
ta pidi pilha!<br />
Txeu di kes kuzas ki nhos ta fazi pa djuda<br />
nhos kriansa prendi lê é fasíl, gratís y divertidu.<br />
Talves nhos ta fazi txeu di kes kuza sen sabi.<br />
Sô 20 minutu pur dia ta fazi diferensa.<br />
PAPÍA<br />
Papia senpri ku nhos kriansa y enkoraja-l pa<br />
papia ku nhos y sukuta kuidadozamenti kuze ki el ta fla. Mas palavras y frazi ki nhos<br />
fidju obi, y mas ki el pratika uza-s kuandu el ta papia ku nhos, mas el ta entendi sobri<br />
forma ki lingua ta trabadja. Konta-l stórias y anedotas..<br />
Atvidadi: “Stória, stória” Konta un stória sobri nhos. Fla-l sobri nhos avós o algun<br />
kuza sobri nhos kuandu nhos era kriansa. Kuandu nhos kriansa obi nhos papia sobri<br />
kuzas ki pasa na nhos vida, el sta ta prendi novus palavras. Nhos stória<br />
ta faze-l adora stórias y el ta pol ta kre prendi le. Pidi-l pa kontau un<br />
stória.<br />
Konta stória ten un longu tradison di ser un forma di familia pasa ses<br />
valoris, krensas y ses stória. Konta stória é un forma inportanti ki pais,<br />
menbrus di família y kenha ta kuida di kriansa podi djuda kriansinhas<br />
aprendi lingua y <strong>to</strong>rna menbru di ses komunidadi.<br />
2
DJUGA<br />
Dexa tenpu sufisienti pa nhos kriansa djuga. Kuandu<br />
nhos kriansa ta inventa stória enkuandu ta brinka<br />
ku kamion, bloku o otus brinkedus, el sa ta uza se<br />
imajinason, pratíka lingua y ta diverti. Kuandu nhos<br />
ta brinka ku nhos kriansa, é un grandi mumentu pa<br />
nhos dôs – o família interu – pa konpartilha palavras y<br />
ideias.<br />
Selesiona dretu<br />
prugramas di TV y<br />
djogu di vidiu. Poi<br />
limiti na kuantidadi y<br />
tipu di prugramas di<br />
TV y di jogu di vidiu ki<br />
nhos kriansa podi odja. Enkuantu ki alguns prugramas<br />
é idukativu, peskiza ta mostra ki menus tenpu ki<br />
nhos kriansa odja TV, midjor dezenpenhu es ta ten<br />
na skola. Tanbén, kriansa ki ta xinta frenti televizon,<br />
es ta perdi oportunidadi di fazi izersisiu y uza ses<br />
imajinason.<br />
BAI LUGARIS<br />
Kuandu nhos ta bai pa lugaris, ten senpre algun kuza<br />
novu pa papia. Lenbra ki kuze ki é regular pa nhos<br />
pruvavelmenti é novidadi pa nhos fidju. Mesmu un<br />
kaminhada diferenti pa parajen di au<strong>to</strong>karu, loja, o<br />
lavandaria ta signifika novus kuzas pa odja.<br />
DEZENHA O “SKREVI”<br />
Dezenha y rabiska é primeras etapas di skrita, an<strong>to</strong>n<br />
skrevi y dezenha djuntu. Kuandu nhos skrevi nhos lista<br />
di konpra, fla nhos kriansa pa “srevi” se lista, mesmu<br />
ke so rabiska. Papel normal o resikladu y lapís di kor o<br />
markador ki ta lavadu é tudu ki nhos kriansa mesti pa<br />
fazi ses “obra mestre”. Es ta gosta di rabiska, fazi imajen<br />
o pretendi ki es sta ta skrevi – tudu kes ta das tenpu di<br />
dezenvolvi ses abilidadi mu<strong>to</strong>r y ses imajinason.<br />
Atividadi: “Kanta un<br />
múzika” Kanta pa y<br />
ku kriansa. Muzika é<br />
universal y apresiadu<br />
pa tudu algen. Músika<br />
ta kalma y konforta<br />
kriansa. Muzika é un grandi<br />
forma pa kriansa liga palavra<br />
ku signifikadu, seja múzika<br />
pupular o múzika pa kriansa.<br />
Atividadi:<br />
“Nu<br />
Pretendi”<br />
Pretendi ku<br />
nhos kriansa di bai lugaris o<br />
atua iventus ki ta interesa-s.<br />
Nhos podi pretendi fazi<br />
un festa d’anu, bai pa un<br />
restauranti, pilota un avion,<br />
nada o anda di trenó. El<br />
ka ten ki ser atividadi di<br />
stason di anu. Lenbra ki é so<br />
imajinason.<br />
Atividadi: “Mi é spiãu” Nhos<br />
podi djuga kel li na kalker<br />
lugar: na karu, au<strong>to</strong>karu o na<br />
loja. Skodji un letra na nomi<br />
di nhos fidju y djobi si nhos<br />
podi odja kalker kuza ki ta<br />
parsi ku kel letra o kel letra<br />
na algun cartás di loja. “Bu<br />
podi atxa letra M?”, “S”, “T”,<br />
“V”, “C”, “O”,<br />
“E”, y “H”<br />
é otus letra<br />
fasíl pa<br />
kumesa.<br />
3
Atividadi: “Skrevi un karta”<br />
Pidi nhos kriansa pa fazi un<br />
dezenhu. Dipos skrevi<br />
kuze ki el flau sobri<br />
kel figura. Le-l di<br />
volta pa el. Y dexa<br />
nhos kriansa disidi pa ken ki<br />
el ta manda-l: parenti, amigu,<br />
prufesor. Poi kel karta na un<br />
evelopi y entrega-l o envia-l<br />
pa kureiu.<br />
Atividadi:<br />
“Nu<br />
Atua-l”<br />
Dipos ki<br />
nhos lê<br />
un stória mas ki un ves,<br />
atua-l ku nhos kriansa y<br />
ses irmon/irma o amigu.<br />
Kada un di nhos podi ser un<br />
personajen di stória. Y ka<br />
nhos priokupa sobri izajeru<br />
di kriansa, es ta aumenta<br />
na kuzas ki es obi.<br />
Atividadi: “Adiri”<br />
Dipos ki nhos lê un livru<br />
txeu ves, pauza y dexa nhos<br />
kriansa fla alguns di kês<br />
palavras lê-s ku nhôs. Da<br />
dikas pontandu pa figuras.<br />
Atividadi: “Nha parti<br />
favoritu” Dipos ki nhos<br />
lê un livru, papia ku nhos<br />
kriansa sobri un di ses<br />
parti favoritu di stória.<br />
LEITURA<br />
Desde inisiu, pais, menbrus di família, y ken ta<br />
kuida di mininu mesti da kriansa livrus. Un forma<br />
di xina kriansa valoriza livrus é pa mantê-s na un<br />
lugar ki podi ser alkansadu fasílmenti pa kriansa si<br />
es kre odja-s. Kuandu es ta bai das prezenti, pidi<br />
parenti y amigus pa oferesi livrus komo prenda.<br />
Livrus ka ten ki ser novu pa ser bon. Es podi ser<br />
pasadu di irmons o primus o konpradu na bazar!<br />
Pais, menbus di família, y algen ki ta kuida di<br />
kriansa devi introduzi livrus pa bêbê y kriansinhas.<br />
Odjandu figuras y falandu sobri es é un introduson<br />
a un vida intera di aprendizajen. Adultus podi<br />
mostra kriansas modi ki livru ta uzadu, mostrandu<br />
mo ki ta viradu pajína jentilmente y kuida di es.<br />
Kriansas ta prendi apresía livrus ku adultu ki ta das<br />
izenplu.<br />
Alen di prendi valoriza livru, maior parti di kriansa<br />
ta gosta di atenson ki es ta dadu kuandu es ta fika<br />
pertu di adultu ki kre konpartilha un livru ku ês.<br />
4
Enpenha na lê pa nhos kriansa diariamenti.<br />
Kalker ora di dia ta trabadja, ma antis di ora di<br />
durmi é un bon forma di termina dia. Podi ser 20<br />
minutu mas inportanti di dia.<br />
Atividadi: “Rima di Palavras”<br />
Livrus di rima é divertidu oa<br />
kriansa. Lê kalker de kes livru<br />
di Mother Goose o Dr. Seuss.<br />
Fazi un rima di palavras<br />
ingrasadu dipos ki nhos lê<br />
kes livru di rima o djuga<br />
nhos propriu jogu pensandu<br />
rimas pa palavras komun.<br />
Pur izenplu, “dime,” “time,”<br />
“rhyme” ou “lime.” Fazi<br />
novus letras pa un muzika<br />
adisiunandu mas rimas.<br />
Atividadi: “Nu deskubri”<br />
Ser kuriozu ku nhos kriansa.<br />
Sabi mas sobri kuzas<br />
buskandu na livru – na kaza o<br />
na biblioteka.<br />
Rezumu di Kuríkulu<br />
Meta di prugrama di Jardin (K2) di Skolas Públiku di Bos<strong>to</strong>n (BPS) é<br />
pa kuloka nhos kriansa na kursu di un vida di susesu komu lei<strong>to</strong>ris,<br />
skri<strong>to</strong>ris, alunus y sidadon konsienti. Kuríkulu uzadu na sala di aula di K2 ta<br />
sigi Padron di Aprendizajen di Massachusetts y novu Padron Komun di Normas<br />
Fundamental.<br />
5
Alunus di jardin ta prendi midjor kuandu es sta ativamenti engajadu ku material<br />
interesanti y ta papia ku adultus y otus kriansas. Prugrama di Jardin di BOPS ta uza<br />
Kuríkulu di Pearson’s Scott Foresman Reading Street pa instruson di alfabetizason<br />
y TERC Investigations pa instruson di matimátika. Es ta oferesi kriansa tanben<br />
spriensas atraves di jogus FOSS (Papel/Madera, Animal 2x2) y studus susial<br />
atraves di tema di distritu interu (Nha Vizinhansa, Nha País).<br />
Duranti un dia típiku, nos alunus<br />
di jardin ta partisipa na instruson<br />
di grupu interu (ki ta inklui trabadju<br />
ku palavra, dezenvolvimentu di<br />
konseitu relasiunadu ku tema,<br />
leitura en vos altu), spriensa<br />
di kresimentu di abilidadis<br />
na grupus pikenu (ki ta inklui<br />
instruson di leitura gíadu, pratika<br />
di kaligrafía, spriensa pratiku di<br />
siênsias) y atividadi independenti<br />
(ki ta inklui sentrus, dezenhu y<br />
skrita di stória pesual, rezoluson<br />
di prublemas di matimátika). Duranti dia, kuríkulu ta apoia ses dezenvolvimentu di<br />
linguajen y sosiu-emusiunal.<br />
APRENDIZAJEN DI ALFABETIZASON<br />
Kuríkulu di Alfabetizason di Reading Street na K2 ta konsentra na abilidadi pa<br />
kriansa dekodifika y ententi stórias y testi di nãu-fikson.<br />
Instruson di kualidadi na prugrams di K2 di Bos<strong>to</strong>n é baziadu na midjor prátikas<br />
sima peskizadu y definidu na kanpu di idukason inisial y otus disiplinas. Kuríkulu<br />
ya konsentra na instruson di alta kualidadi na arias kritiku di dezenvolvimentu di<br />
alfabetizason, dekodifikason y konprenson<br />
DEKODIFIKASON: KONPRENSON:<br />
Identifikason di Letra di Alfabetu<br />
Konsiênsia Funulójiku<br />
Prinsípius Alfabétiku<br />
Kurespondensia Son/Letra<br />
Konvenson Inprimidu<br />
Konsiênsia Inprimidu<br />
Vukabulariu<br />
Sintaxa<br />
Kunhesimentu di Kontíudu<br />
Pensamentu Rasiusinu/Inferensial<br />
Kunhesimentu di Strutura di Testu<br />
6
Enkuantu txeu aprendizajen di<br />
alfabetizason di K1 y K2 sta inkluídu<br />
dentu di atividadi baziadu na tema<br />
pa kresi kunhesimentu, tudu dia<br />
algun tenpu é dedikadu a instruson<br />
di abilidadi di alfabetizason, inkluíndu<br />
dezenvolvimentu di linguajen oral,<br />
konsiênsia funulójika, kunhesimentu y<br />
konpreson di alfabetu. Na sala di aula,<br />
alunus ku 5 anu di idadi ta partisipa<br />
na atividadi di alfabetizason ondi es<br />
ta kanta, y pratika abilidadis ku kada<br />
ves menus apoiu di prufesor. Es ta<br />
konpartilha leitura di testu predizivel asin komu skrebi tabela di sala di aula. Prufesor<br />
ta oferesi instruson splisitu sobri formas ki livrus ta trabadja, modi ki ta rekunhesedu<br />
palavras inprimidu y formason di letra. Kuze ki kriansa ta prendi na tenpu pa grupu<br />
interu ta ser postu en prátika duranti tenpu di sentru y instrusiunal.<br />
UNIDADI TEMÁTIKU<br />
Enkuantu tenpu na sala di aula ta<br />
oferesi kriansas txeu oportunidadi di<br />
entendi ses mundu y algen ki sta na<br />
el, temas spesifiku na Reading Street<br />
ta aumenta kunhesimentu ki kriansa<br />
ten di mundu. Es ta inklui <strong>to</strong>piku y<br />
perguntas relasionadu.<br />
UNIDADI 1 Tudu djuntu gosi: Modi ki nu ta vivi, trabadja y djuga di djuntu?<br />
UNIDADI 2 Vida Animal: Ondi ki animal ta vivi?<br />
UNIDADI 3 Onservan: Modi ki algen, planta y animal ta kresi?<br />
UNIDADI 4 Nu Splora: Ondi ki nos aventura ta levanu?<br />
UNIDADI 5 Bai pa lugaris: Modi ki algen ta bai di li pa la?<br />
UNIDADI 6 Nos kaza: Modi ki kazas ta djunanu subrevivi y aproveita vida?<br />
7
MATIMÁTIKA<br />
Alunus di jardin ta investiga matimátika na mundu a<br />
ses volta. Es ta konta kuantu alunus ki sta na sala<br />
di aula, deskrevi formas ki es ta odja y rasiusinia<br />
sobri numeru. Kuríkulu di Investigason di Matimátika<br />
di Jardin ta oferesi un fundason forti na matimátika<br />
atraves di spriensas riku y variadu.<br />
Dezenvolvi un forti kunhesimentu di numeru y modi<br />
ki es ta trabadja é un meta inpurtanti pa jardin. Duranti anu, alunus ta dezenvolvi<br />
linguajen pa deskrevi kuze ki es sta ta observa y konseitu di matimátika ki sta ta<br />
surji. Alunus di jardin ten txeu oportunidadi di konta en vos altu y skrevi y interpreta<br />
numerus na un variedadi di kontestu. Es ta dezenvolvi imajen vizual pa kualidadi y ta<br />
xinti un relason entri es (10 é mas ki 5; 4 é menus ki 6; na konta kada numeru é mas<br />
1, ets.). Konta tanben ta sirvi komu ligason a operason di adison y subtrason. Alunus<br />
ta intendi y ta dezenvolvi stratejias pa rezolvi prublemas di adison y subtrason ku<br />
numerus pikenu y uzandu objetu konkretu, dezenhu y notas pa mostra ses stratejia<br />
y soluson. Alunus ta sprimenta repitispn sinplis di padron ku muvimentu di korpu<br />
(palma, <strong>to</strong>ka bus mon), formas y numeru. Es ta identifika padron sinples di repetison,<br />
sima vermelhu-azul-vermelhu-azul y podi kópia, konstrui, deskrevi, rejista y anplía<br />
varius padron. Es ta determina kuzê ki ta ben di sigida na un padron repetidu, y ta<br />
kumesa ta pensa sobri forma ki 2 padron é similar y diferenti. Alunus ta dezenvolvi ses<br />
konprenson sobri formas sima di triangulu, retangulu, y trapezoidi, es ta splora kuze ki<br />
ta fazi un triangulu indentifikandu alguns di ses atributu (3 ladu, 3 kantu o 3 angulu).<br />
Na midida, alunus ta introduzi konprimentu komu un distansia, y uza konparason<br />
diretu pa konpara konprimentu di objetus. Pa tudu ladu, ta konsentradu na linguajen<br />
pa deskrevi y konpara konprimentu.<br />
DEZENVOLVIMENTU SUSIAL & IMUSIUNAL<br />
Modi ki kriansinhas ta xinti é tãu inpurtanti komu es ta pensa, partikularmenti en<br />
relason ku preparason pa skola. Susesu akademiku é ligadu ku abilidadi susialimusiunal<br />
ben dezenvolvidu di kriansa. Kriansinhas ta prendi midjor na un kontestu di<br />
relason puzitivu y ka ta podi prendi si es ka ta xinti seguru, amadu y apoiadu. Prufesor<br />
ta trabadja ku kriansas na rezoluson di konflitu, entendi signifikadu di amizadu y atua<br />
di forma respei<strong>to</strong>zu y responsavel.<br />
RUTINA<br />
Prufesoris ta stablesi rutina na ses sala di aula pa djuda kriansa sabi kuze ki es<br />
ta spera, ki t’adjuda kriansas regula ses propriu konportamentu. Pur izenplu, txeu<br />
prufesor ta uza un muzika o sinu pa dexa kriansas sabi é ora di linpa o kuloka un<br />
8
tabela di paredi ku orariu di dia. Asin ki alunus di jardin ta fika mas familiar ku inprimi,<br />
prufesor ta uza mas tabelas pa apoia akizison di abilidadis di konportamentu y<br />
akademiku.<br />
IDIFÍSIU KOMUNITARIU<br />
Prufesoris ta djuda kriansas prendi komu parti di un komunidadi y ta dezenvolvi un<br />
sentidu di responsabilidadi pa konpanheru atraves di konversa y regras sobri sta<br />
seguru, kada un pa ten se vês, konpartilhandu y djudandu ku rezoluson di konflitu.<br />
Na txeu sala di aula, kriansas ta ten oportunidadi di konpartilha ideias, pensamentus<br />
y spriensas ku kunpanheru duranti riunion di dia di grupu interu.<br />
SIÊNSIAS<br />
Atraves di lison y atividadis na sala di aula (espesial), asin komu na diskuson di grupu<br />
interu, kriansas ten oportunidadi di prendi y prátika kuze ki sientistas ta fazi:<br />
Observa, splora, predizi, midi, refleti y rejista ses spriensa ku material y objetu na ses<br />
anbienti. Pur izenplu, na unidadi di “Madera/Papel”, alunus ta prendi sobri tipus di<br />
madera diferenti, se uzu y modi ki ta fazedu papel.<br />
DEZENVOLVIMENTU FIZIKU<br />
Kriansas pikenu ta dezenvolvi rapidamenti<br />
ses abilidadi mu<strong>to</strong>ra y es ta mesti txeu<br />
oportunidadi pa muvimenta ses korpu pa<br />
apoia ses kresimentu. Alunus di jardin ta pasa<br />
mas tenpu fora tudu dia (si tenpu atmosferiku<br />
pirmiti) asin komu engajadu na atividadis<br />
mo<strong>to</strong>r grandi txeu ves duranti semana.<br />
MUTORA GROSA: Kriansa ta aumenta ses<br />
abilidadi mu<strong>to</strong>ra grosa atraves di atividadis na sala di aula asin komu na juga fora di<br />
skola. Izenplu ta inklui, dansa, salta, subi, puluta un bola y uzandu eskurega o baloisu<br />
na parki.<br />
MUTORA FINA: Kriansa ta dezenvolvi abilidadi mu<strong>to</strong>ra fina atraves di atividadis<br />
prátiku, ki ta inklui skrevi, pinta, korta, kosntrui, djuga ku puzzles y material pikenu<br />
sima kubus ki ta pega na kunpanheru o legu, y splora material sensorial sima água,<br />
areia, o plastisina..<br />
9
ARTI & MÚSIKA<br />
Arti y muzika ta oferesi kriansa oportunidadi nãu somenti pa prendi abilidadi di<br />
alfabetizason y matimátika, ma tanben forma kriantivu y splora ses ideia y sentimentu.<br />
Duranti dia, kriansas ta ten oportunidadi<br />
pa kanta, partisipa na atividadi ritmiku y<br />
spresa atraves di arti vizual en konkuntu<br />
ku prugram di alfabetizason Reading<br />
Street.<br />
Txeu slolas ta oferesi prugramas<br />
adisiunal pa arti, muzika, idukason fizika<br />
o algun konbinason di kes di riba.<br />
Salas di K2 sta aranjadu pa pirmiti<br />
oportunidadis di grupu grandi, grupu pikenu, y oportunidadi di aprendizajen. Es é<br />
lugar okupadu ondi kriansas sta ativamenenti envolvidu na aprendizajen atraves di<br />
konversa, splorason y koperason.<br />
Tranzison di Jardin<br />
K2 classrooms are set up <strong>to</strong> allow for whole group, small group and independent<br />
learning opportunities. They are busy places where children are actively engaged in<br />
learning through talk, exploration and cooperation.<br />
TAPETI DI ARIA DI ENKONTRU: Kel li é aria ondi kriansa pa djunta pa atividadis<br />
di grupu interu lideradu pa prufesor ki ta inklui, leitura en vos altu, instruson splisitu na<br />
alfabetizason y diskuson di asuntus akademiku y susial. Es tapeti txeu ves é uxadu<br />
pa skodji livru, konstrui ku bloku, y/o prujetu di grandi envergadura.<br />
SENTRU DI APRENDIZAJEN: Sala é divididu na na sentru di aprendizajen ki ka<br />
é spesifiku a disiplina, ma ta sirvi txeu objetivu. Podi ten un sentru di drama pa faze<br />
papel di personajen, pa rekonta stória, un sentru ki ta inklui txeu tipu di bloku; un sentru<br />
manipulativu pa material pa trabadja ku mon, sima kebra kabesa y konstruson riba<br />
meza, un sentru pa skrita y dezenhu ki ten txeu instrumentu di skrevi, un biblioteka<br />
na sala di aula pa leitura di un variedadi di livrus familiar, puemas y otus material<br />
inprimidu, y un sentru di deskuberta pa splora y sprimenta ku material y konseitu<br />
relasiunadu ku tema. Kuandu kriansas sta trabadja na sentrus, prufesor ta sirkula<br />
entri es o trabadja ku grupus pikenu di kriansa pa instruson individualizadu.<br />
10
Izenplu di Dia na K2<br />
PIKENU ALMOSU & ATIVIDADIS PA KUMENSU DI DIA<br />
INKONTRU DI PALMANHAN<br />
Ta prepara pa atividadi di dia kumesandu ku rutina diariu, destaki di konseitu<br />
di unidadi atual, y un orientason na atividadis di dia.<br />
BLOKU DI LEITURA<br />
Ta inklui tenpu di grupu interu relasionadu ku tema atual, y leitura y diskuson<br />
di stórias y testu di nãu-fikson. Prufesor tanben ta enkontra ku grupus pikenu<br />
pa da-s instruson diferensiadu durenti sentru/trabadju independenti, ki é<br />
sigidu pa un grupu grandi pa instruson diretamenti na abilidadi di alfabetizason<br />
(konsializason funulójiku y kunhesimentu di alfabetu).<br />
FORA DI IDIFISIU/TEMPU PA MOTORA GROSU<br />
BLOKU DI MATIMÁTIKA<br />
Ta inklui instruson en grupu na konseitu atual di matimátika, grupu pikenu/<br />
trabadju manipulativu di matimátika independenti.<br />
ALMOSU Y REKREIU<br />
WORKSHOP PA SKRITORIS<br />
El ta inklui txeu ves un mini lison lideradu pa prufesor sobri kuzas ki un bon<br />
skri<strong>to</strong>r ta fazi, tenpu pa skrita independenti gíadu pa prufesor y partilha<br />
di trabadju di alunu. Txeu ves ta inklui leitura en vos altu pa mostra alunus<br />
mudelu di bon skrita y ilustrason.<br />
SPESIALISTA DI ARTI, MUZIKA, JINAZIU, KONPUTADOR O<br />
SIÊNSIAS<br />
Es ta varia di skola pa skola. Pergunta nhos dire<strong>to</strong>r di skola kuze ki ta pasa<br />
na nhos skola.<br />
SENTRU DI FIN DI DIA<br />
Parti di dia ki kriansa ta skodji ses atividadi, ki é vizita un sentru ki es vizita<br />
antis o splora un novu oportunidadi.<br />
INKONTRU DI TARDI<br />
Ta inklui revizon di distaki di dia y previzon di atividadis di amanhan. Alguns<br />
kriansa ta bai pa kaza na es mumentu enkuantu otus ta fazi tranzison pa<br />
prugramas dipos di skola<br />
.<br />
11
Tranzison di Jardin<br />
Tranzison podi ser difísil pa kalker algen, adultu<br />
o kriansa, espesialmenti tranzison pa jardin,<br />
sen leva en konsiderason si nhos kriansa sa ta<br />
entra K0,K1 ou K2. Entretantu, maior parti di ves,<br />
trazison pa jardin é mas difísil pa pais ki pa propriu<br />
kriansa. Kontajen pa Jardin y Departamenu di<br />
Idukason Inisial di Kriansa di BPS ta gostaba di<br />
oferesi alguns sujes<strong>to</strong>n pa atividadis ki podi djuda<br />
trazinson ser mais fasíl pa nhos y pa kriansa pa<br />
sala di aula di jardin.<br />
VIZITA NOVU SKOLA DI NHOS KRIANSA Y LEVA-L MA BO. Kel li é un<br />
parti inportanti di prusesu de tranzison. Kada skola públiku di Bos<strong>to</strong>n ta oferesi un<br />
Dekson di Boas Vindas pa novus famílias di jardin jeralmenti entri Abril y Junhu. Es<br />
é un bon oportunidadi di enkontra ku dire<strong>to</strong>r y prufesor di jardin, y pa vizita skola. Si<br />
nhos podi, vizita skola txeu ves duranti veron y dexa nhos kriansa brinka na aria di<br />
rekreiu. Nhos kriansa ta kumesa ta familiariza ku anbienti di skola, asin na Setenbru<br />
skola ka ta ser un lugar estronhe pa el.<br />
PAPIA SOBRI TRANZISON. Pur ezenplu, “Nu sa ta bai pa biblioteka. Dipos di<br />
biblioteka, nu ta para na supermerkadu y konpra kumida, y dipos nu ta ben kaza,<br />
almusa y deskansa.”<br />
KRIA RUTINAS. Ten un ora markadu pa-l deta y<br />
pa korda, y mante-l. El ta djuda kriansa sabi kuze<br />
ki es ta spera y ten serteza ki es ta ten deskansu<br />
sufisienti.<br />
LÊ LIVRUS sobri ida a skola, ma kontinua<br />
ta lê livrus ku nhos kriansa pa diverti. Lê un<br />
repetidamenti si nhos kriansa gosta di kel livru. Pa<br />
un lista di livrus rekumendadus bai pa nos pajína<br />
di rekursu na fin di es livrete. Kuandu nhos ta le,<br />
pergunta, “Ken?” “Kuandu?” “Ondi?” y “Kuandu?”<br />
pa djuda nhos kriansa entendi. Dexa nhos kriansa<br />
lê stória pa nhos. El podi fla nhos kuze ki el ta odja<br />
na ilustrason. Pidi-l pa prevê kuze ki<br />
ta kontisi dipos. Vizita nhos biblioteka lukal senpri.<br />
Es ten grandis prugrams di leitura gratís na veron.<br />
MODI KIN TA FAZI<br />
UN KARTON DI<br />
BIBLIOTEKA?<br />
Kada vizinhansa ten un<br />
biblioteka ku aria di<br />
sirkulason. Aria di sirkulason<br />
é jeralmenti lokalizadu<br />
na parti di frenti di kada<br />
idifisiu. Pa konsigi un kar<strong>to</strong>n<br />
di biblioteka, nhos ten ki<br />
prienxi lejivelmenti aplikason<br />
di biblioteka y trazi un<br />
identifikason ku nhos nomi,<br />
direson atual, y sinatura a<br />
aria di Sirkulason.<br />
12
ENKORAJA INDEPENDÊNSIA. Dal<br />
independensia dexandu nhos kriansa fazi alguns<br />
skolha. Nhos kre uza kamiza violeta o amarelhu?<br />
Dexa-l bisti el sô. Si el ka ta faze-l ja, enxina-l abri<br />
se propriu kaxa di sumu o resipienti di kumida.<br />
Kriansa podi leva ses propriu almosu pa skola y es<br />
ta bai abri ses propriu resipienti. Tanbén, si nhos<br />
kriansa ta kalsa sapatu ku kureia, ensina-l marra<br />
se propriu sapatu.<br />
KONPLETA KESTIUNARIU DI PAIS ki sta<br />
djuntu, ou un di kes oferesidu pa nhos skola.<br />
Informason ta djuda prufesor konxi nhos kriansa<br />
midjor.<br />
SELEBRA TRANZISON PA JARDIN. Kontajen<br />
pa Jardin ta oferesi un numeru di eventus na<br />
sidadi interu pa djuda selebra es marku inportanti.<br />
Buska nhos Pakoti di Preparason pa Jardin ki ta<br />
inklui kamiza ki ta fla “I’m going <strong>to</strong> <strong>Kindergarten</strong>”<br />
DVD “N Sta Prontu!” y un gia di atividadis ku lista<br />
di iventus gratís na sidadi interu. Es pakoti sta<br />
dispunivel na nhos biblioteka lukal.<br />
DIKAS: Na primeru dia di<br />
skola, visti nhos kriansa<br />
ku ropa konfortavel.<br />
Visti-l ku kalsa ku<br />
elastiku (fexu, sintu y<br />
bu<strong>to</strong>n podi ser difikul<strong>to</strong>zu na<br />
kes primerus dias). Asin si<br />
el spera ate ultimu mumentu<br />
pa uza kaza de banhu, ta ser<br />
mas fasíl pa el baxa se kalsa.<br />
Tanben si el ka sabi marra<br />
se propriu sapatu, dexa-l uza<br />
un sapatu ku velkru o ki ta<br />
kalsa fasilmenti. Asin ki nhos<br />
kriansa ta xinti konfortavel<br />
y el ta kostumadu ku novu<br />
rutina nhos podi dexa-l visti<br />
di forma ki el kre.<br />
KALENDARIU DI TRANZISON DI<br />
KONTAJEN PA JARDIN<br />
ABRIL-JUNHU: Bai pa un Sekson di Boas Vindas na skola di<br />
nhos kriansa. Nhos ta resebi un konviti di nhos skola.<br />
MAIU-JUNHU: Toma un pakoti di preparason ki ta inklui<br />
nhos kamiza gratís y DVD na nhos biblioteka lukal.<br />
JULIU-AGOSTU: Partisipa na iventus gratís di veron na<br />
sidadi interu ki ta inklui Prugrama di Leitura di veron na nhos<br />
biblioteka lukal. Pergunta bibliotekariu sobri entrada gratís pa txeu<br />
muzeu.<br />
AGOSTU: Selebra Dias di Jardin na nhos biblioteka lukal. Sisti un<br />
Selebrason Gratís di sidadi interu na Children’s Museum. Nhos ta<br />
resebi un konviti di Kontajen pa Jardin na mes di Agostu ou vizita<br />
www.countdown<strong>to</strong>kindergarten.org pa orariu di eventu.<br />
SETENBRU: Primeru dia di jardin é primeru Segunda-Feira dipos di Dia<br />
di Trabalhu na Stadus Unidus.<br />
13
DEZENVOLVI UN PLANU PA PRIMERU DIA DI JARDIN. Kuandu nhos<br />
vizita skola na primavera, nhos pergunta dire<strong>to</strong>r sobri orientason pa primeiru dia di<br />
skola. Si es ta dexa nhos entra ku mininu na skola? Alguns skolas ten regra mas<br />
estritu y ta pidi pa nhos dispidi di mininu fora di idifísiu. Nhos podi prepara nhos<br />
kriansa pa-l sabi di antesedensia kuze ki el ta spera. Nhos podi tanbén po-l un fo<strong>to</strong><br />
di nhos família na pasta. Si nhos skola ten regra ki ta dexa nhos entra na sala di<br />
aula, papia sobri kantu tenpu ki nhos ta sta la (10-15 minutu devi ser sufisienti).<br />
Kuandu nhos dispidi, faze-l ku konvikson.<br />
Si nhos ta antisipa algun difikuldadi pa nhos kriansa, relasiunadu ku tenpu de<br />
deskansu o separa di palmanha, papia ku prufesor di nhos fidju o dire<strong>to</strong>r asin pa<br />
nhos podi djuntu fazi trazison mas fasil pa nhos fidju. Lenbra ki nhos ta konxi nhos<br />
kriansa midjor ki kalker otu algen.<br />
Nhos ta ben nota poster di “Universidadi ta Kumesa na Jardin” na sala di nhos<br />
kriansa. El é pa lenbra nhos ki anu ki ta ben na un sala di jardin di BPS é<br />
prosima etapa na jurnada idukasiunal di nhos kriansa. Tenpu ta voa, y brevementi<br />
nhos ta fla adeus y nhos ta dexa nhos kriansa na Universidadi! Obrigadu pa skodji<br />
Skolas Públiku di Bos<strong>to</strong>n.<br />
14
Kestionariu di Pais di Alunu di Jardin<br />
Pur favor <strong>to</strong>ma alguns minutus pa konpleta kes pergunta dibaxu y dipos devolve-l<br />
konpletu pa prufesor di jardin di nhos fidju. Es kestiunariu ta djuda prufesor<br />
konxi nhos fidju midjor y pa mutivu di instruson. Obrigadu!<br />
NOMI DI KRIANSA______________ DATA DI NASIMENTU: _______<br />
LUKAL DI NASIMENTU: ______________________ IDADI: _______<br />
1. Pur favor, fazi un lista di nomis di nhos irmon/a di nhos kriansa o otus mininus na<br />
nhos kaza.<br />
2. Kal ke lingua mas faladu na kaza? Ta faladu otus linguas? Nhos fidju sabi mas ki<br />
un lingua?<br />
3. Ku kenha ki nhos kriansa ta mora (izenplu: mãe, pai, mãe y pai, avós, otus)?<br />
4. Nhos kriansa ta podi kuida di se nesesidadi pesual, sima bisti, kaza banhu, abri si<br />
almosu? Si nãu, modi ki nhos ta djuda-l na kaza?<br />
5. Ki ora ki nhos kriansa ta deta?<br />
6. Ki responsabilidadi ki nhos kriansa ten na kaza?<br />
15
7. Pur favor, skrevi un lista di kuzas ki nhos kriansa ten medu (katxor, sta el so, ets).<br />
8. Kuze ki ta konfortal kuandu el sta el so?<br />
9. Kal ki é interese y pasatenpu di nhos fidju?<br />
10. Ten algun kuza mas ki nhos kre flanu sobri nhos kriansa (routina diariu, kuzas ki<br />
el ta gosta/ka ta gosta)?<br />
11. Nhos kriansa ten alerjias? Kuais.<br />
12. Nhos família ten algun selebrason spesial ki nhos ta kre konpartilha ku sala<br />
interu?<br />
13. Nhos kriansa ja tevi un spriênsa previu pre-skular o na kuidadu di mininu? Si sin,<br />
skrevi nomi di sentru o skola.<br />
14. Kual ki é nhos spetativa pa prugrama K2? Ki kuzas spesifiku nhos ta gostaba di<br />
odja kontisi es anu?<br />
15. Pur favor, konpartilha un kuza spesial sobri nhos kriansa.<br />
Si ten otu informason inpurtanti ki nhos tava gostaba di konpartilha na un forma konfidensial,<br />
nhos podi marka un enkontru ku prufesor di nhos kriansa.<br />
Votus di un anu esitanti! Obrigadu pa nhos tenpu pa prienxi es kestiunariu.<br />
16
Rekursus pa Pais<br />
http://www.ed.gov/pubs/CompactforReading/tablek.html<br />
Ta inklui atividadis pa fazi ku nhos kriansa pa inkoraja dezenvolvimentu di<br />
alfabetizason.<br />
http://www.familyeducation.com/home/<br />
Ta iduka pais na spetativa jeral pa jardin. Ten txeu forun tanben ku konselhu pa otus<br />
pais.<br />
Site di Internet:<br />
http://www.kinderart.com/littles/<br />
Ta detalha txeu atividadis pa tenta ku nhos kriansa ki sta kategorizadu baxu temas<br />
ki ta inklui djogu sensorial, saúdi y separa/grupa igual.<br />
http://www.seussville.com/<br />
Ta inklui atividadi interativu ki é divertidu y idukasiunal pa nhos kriansa.<br />
http://www.jstart.org/<br />
Ten un gía mensal pa preparason pa skola, asin komu otus instrumentu pa família.<br />
http://www.terc.edu<br />
Ta oferesi mas informason sobri kuríkulu di matimátika di TERC<br />
http://www.ncela.gwu.edu/pathways/reading/index.htm<br />
Ta enumera di pratikas pa ensina alunus bilinge modi ki es ta le.<br />
http://www.rif.org/leer<br />
Ta detalha atividadi di leitura pa familias ki ta papía spanhol.<br />
Rekursu:<br />
Skolas Públiku di Bos<strong>to</strong>n<br />
Numeru prinsipal: (617) 635-9000<br />
http://www.bos<strong>to</strong>npublicschools.org<br />
Linha Direta<br />
(617) 635-9046<br />
(August & September)<br />
Idukason Spesial<br />
(617) 635-8599<br />
Transporti<br />
(617) 635-9520<br />
BOSTNET<br />
(Txoma pa opson di prugramas dipos y antis<br />
di skola)<br />
(617) 720-1290<br />
Kontajen pa Jardin<br />
Linha diretu: (617) 63LEARN<br />
http://www.countdown<strong>to</strong>kindergarten.org<br />
Aprendizajen di Inglês<br />
617-635-9435<br />
Servisu di Alimentu y Nutrison<br />
(617) 635-9144<br />
Kumitê Skular di Bos<strong>to</strong>n<br />
(617) 635-9014<br />
Grupu di Pais di Sidadi Interu<br />
(617) 635-9210<br />
Childcare Choices of Bos<strong>to</strong>n<br />
(Txoma pa opson di kuidadu di kriansa)<br />
(617) 542-5437<br />
17
Parent Resources<br />
Continued<br />
Livrus<br />
Dibaxu sta un lista di livrus sujeridu pa le ku nhos kriansa. Vizita kalker<br />
Biblioteka Públiku di Bos<strong>to</strong>n pa enpresta kes sigintis livrus!<br />
Welcome <strong>to</strong> <strong>Kindergarten</strong><br />
pa Anne Rockwell<br />
Bigmama’s pa Donald Crews<br />
Gathering the Sun: An Alphabet Book<br />
in Spanish and English<br />
pa Ada & Simon Silva<br />
The Dinosaur Alphabet Book<br />
pa Jerry Pallotta<br />
Dim Sum for Everyone pa Grace Lin<br />
Eli’s Night-Light pa Liz Rosenberg<br />
Good Boy, Fergus!<br />
pa David Shannon<br />
Elizabeti’s Doll<br />
pa Stephanie Stuve-Bodeen<br />
Bippity Bop Barbershop<br />
pa Natasha Tarpley<br />
What comes in 2s, 3s, and 4s<br />
pa Suzanne Aker<br />
Big Fat Hen pa Keith Baker<br />
Ten Little Rabbits<br />
pa Virginia Grossman<br />
Color Zoo pa Lois Ehlert<br />
Changes, Changes<br />
pa Pat Hutchins<br />
Mr. Cookie Baker<br />
pa Monica Welling<strong>to</strong>n<br />
Ten, Nine, Eight<br />
pa Molly Bang<br />
Irene and the Big Fine Nickel<br />
pa Irene Smalls<br />
12 Ways <strong>to</strong> Get <strong>to</strong> 11<br />
pa Eve Miriam<br />
Giant Pandas pa Gail Gibbons<br />
Jamaica Tag-Along pa Juanita Hill<br />
When Mama Comes Home Tonight<br />
pa Eileen Spinelli<br />
La lagartija y el sol/The<br />
Lizard and the Sun<br />
pa Alma Flor Ada<br />
Tar Beach pa Faith Ringgold<br />
When I am Old with You<br />
pa Angela Johnson<br />
Frederick and his Friends<br />
pa Leo Lionni<br />
18
THANK YOU<br />
<strong>Countdown</strong> <strong>to</strong> <strong>Kindergarten</strong> and Bos<strong>to</strong>n Public Schools Early Childhood<br />
Department extends it sincere gratitude <strong>to</strong> the Early Childhood Coaches<br />
and the following Bos<strong>to</strong>n Public Schools <strong>Kindergarten</strong> Programs:<br />
Dever Elementary School<br />
Holmes Elementary School<br />
Philbrick Elementary School
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9<br />
A b c D E<br />
f G h J P<br />
PRODUCED BY:<br />
Sonia Gómez-Banrey<br />
Direc<strong>to</strong>r<br />
<strong>Countdown</strong> <strong>to</strong> <strong>Kindergarten</strong><br />
Connie Henry<br />
Elementary Math Program Direc<strong>to</strong>r<br />
Bos<strong>to</strong>n Public Schools<br />
Karen Sheaffer and Carol Darcy<br />
Hanson Initiative for Language and Literacy (HILL)<br />
MGH Institute of Health Professions<br />
Catherine Marchant<br />
Early Literacy Coach<br />
\BPS Department of Early Childhood<br />
Krystal Beaulieu<br />
Educational Consultant